C-uppsats 2008

1. Inledning 

Som föremål för vår C-uppsats i socialt arbete har vi valt att studera det sociala 

områdesarbetet Vårt Nygård. Detta är en relativt nystartad verksamhet som 

socialtjänsten i Linköpings kommun förlagt till området Nygård, vilket är en del 

av stadsdelen Skäggetorp. 

Vi har använt oss av en interaktiv forskningsmetod som bland annat tagit 

sig uttryck i att vi under hela vår studie haft en nära kontakt med Vårt Nygård. 

Redan i inledningsskedet har vi fört en dialog med de yrkesverksamma om ett 

för verksamheten meningsfullt utformande av studien. 

1.1 Bakgrund 

Situationen i Nygård har nyligen aktualiserats i lokaltidningen genom en serie 

artiklar. Där beskrivs Nygård som skräpigt, nedgånget och segregerat (Östgötakorrespondenten, 

2008-02-26). De boende i Nygård är enligt artikelserien en 

mycket heterogen grupp där ett 60-tal nationaliteter och många religioner finns 

representerade. Bilden av att det i Nygård förekommer mycket fördomar mellan 

olika grupper, samt att där förekommer mycket problem återkommer ofta i 

media. Vi har också funnit fakta som talar för att denna bild till viss del 

återspeglar verkligheten. Till exempel är brottsligheten i området enligt statistik 

från kommunen relativt omfattande (Linköpings kommun, 2005 [URL 1]). 

Utifrån både artikelserien och samtal med boende i Nygård framkommer det 

dock att många i området trivs bra. 

De svårigheter vi ovan kortfattat berört ansågs från kommunens håll kräva 

särskilda insatser, vilket ledde till att Vårt Nygård startades upp. Projektet är 

sedan hösten 2006 en del av stadsdelsutvecklingen i Skäggetorp, och kommer att 

fortgå under 2008. Deras avtal förnyas därefter årsvis. Vårt Nygård är en del av 

Råd & Stöd som är socialtjänstens utförardel. 

Enligt det beslut från Kommunstyrelsen (Kommunledningskontoret, Linköpings 

kommun, 2007:6) som ligger till grund för Vårt Nygårds arbete är det 

primära syftet att skapa ett stabilt socialt klimat i området. Syftet skall enligt 

arbetsbeskrivningen uppnås genom att, i samverkan med andra aktörer, lyfta 

fram och stödja de boendes egna resurser. Förhoppningen är att insatserna skall 

vara trygghetsskapande vilket i sin tur förväntas leda till att den höga omsättningen 

av hyresgäster minskar. Arbetet skall vara processinriktat, vilket 

förutsätter viss långsiktighet. Det ska även bygga på ”kognitiv coaching” och 

stor delaktighet bland de boende. Språkkompetent personal beskrivs vidare som 

en viktig förutsättning för arbetet. 

Den person som fungerar som samordnare vid Vårt Nygård berättar att 

projektet riktar sig till att hjälpa och stödja boende i området. Stödet kan 

1

exempelvis vara att fylla i blanketter, få hjälp med läxorna eller kontakten med 

socialtjänsten. Hon berättar vidare att Vårt Nygård har tre anställda utöver 

henne. Två familjestödjare och en person vars främsta arbetsuppgift är att 

fungera som resursperson för Nygårdsskolan. Han är en tillgång då han kan ett 

flertal av de språk som talas av boende i Nygård. För att bemöta kulturell och 

språklig mångfald är ytterligare två personer med lämplig kompetens på väg in i 

verksamheten. 

En del i områdesarbetarnas uppdrag är att knyta och upprätthålla viktiga 

kontakter. Skolan är tillsammans med Svenska kyrkan, Familjecentralen och 

bostadsbolaget viktiga samarbetspartners. En viktig målsättning med verksamheten 

är att bygga broar mellan myndigheter och boende i området, till exempel 

mellan skolan och elevernas föräldrar. 

Enligt de anställda vid Vårt Nygård ställer uppdraget särskilda krav på det 

sociala arbetet. Då en stor andel av invånarna kommer från andra kulturer är det 

många som inte vet så mycket om hur det svenska samhället fungerar. 

Exempelvis är sättet att ha kontakt med myndigheter för många främmande. Ett 

områdesbaserat socialt arbete som lyckats bli en naturlig del av närområdet 

skulle enligt personalen kunna underlätta för de boende att få kontakt med 

myndigheter. Ett mål med projektets arbete är att genom preventiva insatser 

minska antalet anmälningar till socialförvaltningen. 

Det är dock inte nödvändigtvis vedertagna sociala problem som står i fokus 

för arbetet. Projektets verksamhet är vidare än så och arbetar även med sådant 

som inom projektet kallas ”sociala svårigheter”. Det kan vara en så vardaglig 

sak som att hjälpa till med ett proppbyte. 

1.2 Problemformulering 

Nygård ställer alltså särskilda krav på det sociala områdesarbetet. Hur kan Vårt 

Nygård bemöta områdets särskilda förutsättningar? På vilka sätt är Vårt Nygård 

ett viktigt alternativ till socialtjänstens ordinarie verksamhet? Det här ser vi som 

ett intressant och spännande forskningsområde för vår C-uppsats. 

I den dialog vi har fört med framförallt projektets samordnare har det även 

framkommit att ny kunskap som kan bidra till vidareutveckling av arbetsmetoder 

och förhållningssätt välkomnas. 

1.3 Syfte och frågeställningar 

Vårt syfte är att generera kunskap som bidrar till en utveckling av Vårt Nygårds 

arbete. Den forskningsfråga vi med vår studie vill besvara är: 

Vilka förhållningssätt och strategier är viktiga i Vårt Nygårds områdesbaserade 

sociala arbete? 

2

I inledningsskedet av vår studie har vi tillsammans med projektets verksamma 

socialarbetare fört en dialog kring hur vi kan avgränsa vår övergripande 

forskningsfråga. Detta då vi utifrån studiens syfte vill lägga fokus i linje med hur 

de beskriver verksamheten. Vi har sökt göra en avgränsning som bidrar till att 

materialet inte blir alltför omfattande och spretigt, samtidigt som den inte får 

innebära att vi går miste om viktiga förhållningssätt och strategier. I dialogen 

har tre centrala områden i Vårt Nygårds arbete utkristalliserats. Följande 

områden har vi använt som teman då vi samlat in och bearbetat vårt material: 

• Normalisering 

• Hållbarhet 

• Brobyggande 

1.3.1 Begreppsdefinition 

Normalisering 

I samtal och intervjuer med personalen vid Vårt Nygård har vi uppfattat att ett 

av verksamhetens underliggande mål är att integrera socialtjänsten i Nygård, att 

göra den till en naturlig del av området. Även i den litteratur vi under studiens 

gång tagit del av lyfts det fram åtskilliga fördelar med en socialtjänst som 

geografiskt och relationsmässigt befinner sig nära medborgaren. Vi vill därför 

studera relationen mellan socialtjänsten och de boende i området, samt Vårt 

Nygårds strävan efter att vara en sammankopplande länk dem emellan. 

Det är strävan att underlätta kontakten mellan socialtjänst och medborgare, 

samt den mer nyanserade bild av socialtjänsten den kan leda till, som vi valt att 

kalla normalisering. Vi vill studera behovet av en sådan normalisering, möjliga 

tillvägagångssätt, samt hur väl denna normalisering lyckats. 

Hållbarhet 

I vår studie relaterar begreppet hållbarhet till Vårt Nygårds målsättningar för 

området och arbetet, både nu och i ett långsiktigt perspektiv. 

Begreppet hållbarhet är komplext och kontextbundet, vilket visar på de 

svårigheter ett nytt projekt kan stå inför (Svensson 2007:13). I vår studie kopplar 

vi hållbarhet till projektets huvudmål. Det finns två huvudmål för Vårt Nygårds 

hållbarhetssträvanden. Först och främst att projektet ska bli så etablerat i 

området att det kan nå de målsättningar som slagits fast. Men även att de resultat 

som uppnås genom verksamheten ska bli bestående i en för projektet oviss 

framtid. I socialt arbete som Vårt Nygårds genereras stora mängder viktig 

kunskap. Svensson (2007:48) framhåller vikten av att lösningar och resultat tas 

till vara. Han menar att detta är avgörande för att uppnå hållbarhet. Vi vill 

studera hur denna kunskap kan tas till vara, samt hur verksamhetens resultat på 

ett tillfredsställande sätt kan redovisas. Vi kommer även att fokusera på vad som 

3

krävs för att projektet ska få fortgå ”tillräckligt länge”, samt hur en omfördelning 

av ansvar skulle kunna se ut vid en eventuell avveckling. 

Brobyggande 

Brobyggande är ett etablerat begrepp som i litteratur vi tagit del av beskrivs som 

en metod för att antingen överbrygga organisationsgränser eller olika former av 

barriärer för mänsklig kommunikation (Gilchrist, 2004:79). Vi kommer i vår 

studie utgå från denna definition då vi anser att den är representativ för Vårt 

Nygårds arbetssätt. Vi vill studera de förhållningssätt och strategier som syftar 

till att föra olika sammanslutningar i Nygård närmare varandra. Det kan röra sig 

om såväl kommunala och statliga organ, som frivilligorganisationer och olika 

etniska grupper. 

4

2. Teori och tidigare forskning 

2.1 Teori 

2.1.1 Ontologisk utgångspunkt 

Enligt den kritiska realismen skapas den sociala verkligheten genom vardagliga 

och verkliga processer som inte är direkt observerbara. Möjligt att studera är 

däremot effekterna av dessa processer (Bryman, 2006:396). Genom att identifiera 

dessa effekter kan vi skapa oss en förståelse för hur och varför sociala 

företeelser uppkommer (ibid.) 

För att kunna ha synpunkter på implementering av insatser anses det inom 

den interaktiva forskningen vara av vikt, att inte bara se människors upplevelser 

utan även att tränga bakom dessa (Nielsen & Svensson, 2006:244). Här passar 

den kritiska realismen väl in då den inte lägger fokus på enskilda händelser utan 

istället studerar de faktorer som orsakar ett eventuellt beteende, som exempelvis 

den sociala verklighet som råder i ett område (Bryman, 2006:26). Då vi önskar 

att den kunskap vi inhämtar kring olika aktörers samarbete och de boendes 

livssituation i Nygård skall kunna ha praktisk relevans, faller det sig naturligt att 

söka anlägga en kritisk realistisk kunskapssyn. 

2.1.2 Organisationsteori 

Eftersom vi bland annat kommer att studera samverkan mellan organisationer, 

har vi valt att bitvis anlägga ett organisationsteoretiskt perspektiv. Förutom att 

förstå och förklara hur organisationer fungerar kan organisationsteori också 

bidra till att förbättra organisatoriska processer och strukturer. Interaktionsmönster 

och andra begrepp som lånats från sociologin tydliggörs också; 

exempelvis normer, roller, socialisation och makt (Flaa et al., 1989:11, 13). 

Den definition för begreppet organisation som vi funnit mest passande är 

Ahrnes (2003:23) enligt vilken det föreslås att en organisation, är en kollektiv 

relativt varaktig aktör som strukturerar och koordinerar människors handlande. 

Till skillnad från under 1900-talets början beskrivs organisationer idag, inte 

längre som slutna system. (Lindberg 2005:53) Då vi i den här studien intresserar 

oss för hur organisationer påverkas av varandras agerande väljer vi att se på 

organisationerna som aktörer i ett socialt landskap. Denna metafor indikerar 

enligt Ahrne (2003:20) att bilden ändras beroende på ur vilken vinkel området 

beskådas, samt att det inte finns någon egentlig geografisk gräns för vart 

området slutar. Det vi önskar studera är olika organisationers incitament för att 

samarbeta kring frågor i Nygård, samt interaktionen i samarbetet. Tidigt blev vi 

varse om att det inte endast var organisationer från Nygård som agerade och 

5

därmed påverkade det lokala sociala landskapet, varför vi har funnit det svårt att 

begränsa oss till enbart organisationer från Nygård. 

Organisationer kan studeras utifrån olika nivåer. På individnivå intresserar 

man sig för enskilda individers beteenden, medan man på organisationsnivå 

koncentrerar sig på hur en organisation är uppbyggd (Flaa et al., 1989:15). Båda 

dessa nivåer kommer för oss att vara relevanta då de är avgörande för 

verksamhetens utformning. Fokus kommer dock vara på en interorganisatorisk 

nivå, det vill säga vi kommer att lägga fokus på relationer mellan organisationer. 

De situationer där ett antal aktörer potentiellt sett kan vara betjänta av att 

samarbeta, men där samarbete ändå inte är självklart, har Rothstein (2003) valt 

att kalla sociala dilemman. Detta anser vi är ett intressant perspektiv på 

samarbete då vi i denna studie vill klarlägga vad det är som gör att vissa 

organisationer i Nygård väljer att samarbeta, och varför samarbetet i så fall 

fungerar eller inte fungerar. 

Systemteori 

Ett av många organisationsteoretiska perspektiv, vilket vi funnit passande att 

utgå ifrån är systemteorin. Inom systemteorin betonas ett holistiskt synsätt 

(Forsberg & Wallmark, 2005:27), vilket vi ser som viktigt vid socialt områdesarbete. 

Teorin syftar till att påvisa hur olika delar ömsesidigt påverkar varandra 

inom olika typer av system (ibid.). Nätverk, ett väsentligt begrepp inom 

systemteori, illustreras som nät av kontakter som bland annat tjänar individer 

genom att processa och sprida information (Gilchrist, 2004:30). 

Enligt systemteorin har alla system gränser, vilka skyddar det som pågår 

på insidan samt definierar vem som är en del av systemet (Forsberg & 

Wallmark, 2005:29). 

2.1.3 Samhällsarbete 

Då vi skriver en uppsats i socialt arbete har vi haft vår teoretiska utgångspunkt 

också i forskning som rör samhällsarbete. Vi vill här kortfattat redogöra för 

teori inom detta ämne. 

Vad är samhällsarbete? 

Samhällsarbete är både vad gäller praktik och teori ett i stor utsträckning oklart 

område (Popple, 1995:1, 4), men utifrån tillämplig forskning hoppas vi ändå 

kunna erbjuda en inblick i denna undflyende disciplin. 

Den oklarhet som präglar begreppet och området blir tydlig då Twelvetrees 

(2002:1) försöker beskriva vad samhällsarbete praktiskt kan bestå av. Han 

skriver att den hjälp till självhjälp samhällsarbete utgör kan genomföras inom en 

otalig mängd områden och verksamheter, som både avlönat och ideellt arbete. 

Exempel på inriktningar som ryms inom samhällsarbete är lokal utveckling, 

social planering, aktionsinriktat arbete och partnerskap (Turunen, 2004:181). 

6

Vi har påtagligt märkt av begreppets oklarhet då vi försökt hitta korrekta 

svenska översättningar. I viss litteratur används community work även om mer 

specifikt samhällsarbete, alltså en viss form av samhällsarbete. Vi har valt att 

utgå från Turunens (2004:5, 180) avhandling, där han översätter community 

work med samhällsarbete och community social work med socialt områdesbaserat 

arbete. Det sistnämnda återkommer vi till längre fram. 

“…community work is the process of assisting people to improve their own 

communities by undertaking collective action.” 

(Twelvetrees, 2002:1) 

Det är Alan Twelvetrees som ger ovanstående beskrivning av samhällsarbete. 

Han utvecklar den vidare genom att definiera community som antingen 

invånarna i ett geografiskt område eller medlemmarna av en grupp med 

särskilda behov (ibid.). 

Samhällsarbete består enligt Twelvetrees (2002:9) av idéer och värderingar, 

samt de tekniker och tillvägagångssätt som krävs för att omsätta idéerna i 

handling. 

Viktiga aspekter i samhällsarbete 

Vi har redan beskrivit samhällsarbetets praktiska tillvägagångssätt som hjälp till 

självhjälp. Därför spelar begreppet och arbetssättet empowerment en viktig roll i 

sammanhanget och i vår studie. Turunen (2002:181) definierar empowerment 

som ”kraft-, resurs- eller maktmobilisering”. Empowerment uppnås genom 

utbildning och organisering, och är av grundläggande vikt i samhällsutvecklande 

arbete (Gilchrist, 2004:43). 

Att grunden i samhällsarbete är hjälp till självhjälp utgör enligt Twelvetrees 

(2002:8) disciplinens paradox. Han skriver att en förutsättning för 

samhällsutveckling är att gruppen (the community) genomför det huvudsakliga 

förändringsarbetet, och att problem därför uppstår då gruppen inte vill detsamma 

som samhällsarbetaren. 

Empowerment ligger i våra ögon väldigt nära begreppet socialt kapital. Det 

sociala kapitalet är tillgången till sociala nätverk, och det ser framförallt 

relationer som värdefulla för både individen och samhället (Gilchrist, 2004:4). 

Vi tänker oss att empowerment kan ses som ett utvecklande och utbyggande av 

det sociala kapitalet. 

Teorier om samhällsarbete 

Då samhällsarbete innefattar en sådan bredd av verksamheter och riktningar 

finns det inte en bestämd teoribildning i ämnet, utan ett stort antal grenar vilka 

grupperas utifrån deras koppling till olika övergripande samhällsteorier (Popple, 

1995:32). Ett exempel på sådana är pluralistisk teori om samhällsarbete, som 

menar att makten i samhället inte utgår från en ensam grupp, utan utifrån 

kompromisser mellan olika rivaliserande grupper (ibid.). Enligt detta 

7

esonemang har alla grupper som vill påverka tillräckliga resurser för att bidra 

till förändring. Andra exempel på teorier är radikal och socialistisk teori om 

samhällsarbete och feministisk teori om samhällsarbete (Popple, 1995:34, 37). 

Socialt områdesarbete 

Samhällsarbete är som framgår ovan ett vitt begrepp. För att komma vår studie 

och vår forskningsfråga närmre har vi även tagit del av den inom det vidare 

ämnet avgränsade teorin kring socialt områdesbaserat arbete. 

Begreppet socialt områdesbaserat arbete (community social work) 

myntades i en rapport utgiven av National Institute for Social Work år 1982 

(Twelvetrees, 2002). Där föreslogs att socialarbetare borde arbeta mer indirekt 

som ”social care planners”. Twelvetrees (2002:128) skriver att socialt 

områdesbaserat arbete oftast kopplas samman med decentraliserade organisationsformer 

där små enheter av socialarbetare finns på plats ute i bostadsområdena. 

För att nå marginaliserade grupper menar den Italienske socialarbetaren 

Borelli att en alternativ form av socialt arbete vilken syftar till att utveckla det 

lokala samhället, utifrån invånarnas egna villkor, är nödvändig (Ferraro, 

2003:200, 201). 

2.2 Tidigare forskning och studier 

Vår studie erbjuder ingångar till flera vitt skilda ämnen och forskningsområden. 

På det mer övergripande planet är det möjligt att relatera till en mängd 

omfattande forskning som exempelvis samhällsplanering, beteendevetenskap, 

organisationsteori och organisationspsykologi. Med tanke på mängden 

tillgänglig forskning har vi därför varit tvungna att göra rimliga avgränsningar. 

Framförallt har vi försökt att fokusera på forskning rörande liknande 

verksamheter, samt studier nära relaterade till antingen våra centrala teman eller 

andra för studien relevanta begrepp. Exempel på sådana är samverkan, 

samhällsarbete, områdesarbete, nätverksarbete, utveckling av lokalsamhällen 

samt socialtjänstens struktur och arbetssätt. 

Utifrån det faktum att samhällets uppbyggnad och det sociala arbetet 

internationellt sett i så stor utsträckning varierar, har vi framförallt riktat in oss 

på forskning som bedrivits i industrialiserade länder med jämförbara materiella 

och politiska förhållanden. Ett problem med denna vår strävan är svårigheten att 

hitta internationella studier där den etniska variationen, och sättet att arbeta, med 

brobyggande o.s.v., är jämförbar med situationen i Nygård. Nedan presenterar vi 

kortfattat de källor vi kommer att återknyta till då vi diskuterar vårt intervjumaterial. 

8

2.2.1 Exemplet Råslätt 

För att ha något att relatera till har vi försökt hitta studier av områdesbaserat 

socialt arbete som liknar det Vårt Nygård utför. En sådan studie är Lokalt 

områdesarbete i socialt utsatta miljöer. Exemplet Råslätt. Här visar Öresjö (I 

Denvall et al. 1997) på de möjligheter och problem som uppstår i mötet mellan 

socialtjänst och andra lokala aktörer. Det är ett fokus som ligger väldigt nära vår 

ansats att studera samarbetet kring Vårt nygård. Även om det här inte är en färsk 

studie ser vi, utifrån det faktum att trender fluktuerar, det som meningsfullt att ta 

del av den. 

2.2.2 Samhällsarbete i Norden 

Vi har läst Päivi Turunens doktorsavhandling om olika former av samhällsarbete 

som genomförts i de nordiska länderna. Vissa av de exempel han redogör för har 

vi med fördel kunnat relatera till i vår egen studie. Ett av dessa är när norska 

Bergens kommun mellan 1990 och 1993 genomförde ett så kallat närmiljöprojekt 

i stadsdelen Loddefjord som ansågs utvecklas oroväckande destruktivt 

(Turunen, 2004:137, 138). Det här närmiljöarbetet syftade till att med hjälp av 

en mängd insatser inom olika områden förbättra levnadsvillkoren för de boende 

i området (Turunen, 2004:139). Ett annat exempel från Bergen, som enligt 

Turunen (2004:146) i större utsträckning kan beskrivas som socialt områdesarbete, 

är det miljöarbete som under tidigt 90-tal fokuserade på aktivering och 

integrering av vietnamesiska flyktingar (2004:143). 

I Sverige har Turunen bland annat studerat ett områdesarbete i Lövgärdet, 

Göteborg, som ingick i boendeserviceprogrammet Service i samverkan 

(Turunen, 2004:157). För att nå det huvudsakliga målet, att arbeta fram en bättre 

service för de boende, användes i Lövgärdet metoder som till viss del liknar Vårt 

Nygårds. Men vi har även funnit någon ytterligare aspekt av mer övergripande 

karaktär som vi kommer att ta hänsyn till i uppsatsen. 

2.2.3 Exemplet Lambohov 

Temat normalisering knyter an till hur socialtjänsten är organiserad, och i viss 

mån till hur denna organisering på grund av övergående trender och 

förändringar på den politiska arenan är föränderlig. Vi har sökt forskning som 

beskriver socialtjänstens struktur och hur den förändrats. Ett träffande och 

synnerligen relevant exempel på sådan forskning är Från social planering till 

civilsamhällets renässans. Exemplet Lambohov. I denna studie beskriver Cecilia 

Henning och Mats Lieberg (I Denvall et. al. 1997) hur Linköpingsstadsdelen 

Lambohov planerades och byggdes under sent 70- och tidigt 80-tal. Med en 

tidsenligt strävan efter att vara samhällsbyggare och nätverksutvecklare var 

socialtjänsten i hög utsträckning delaktig i denna planering. Socialtjänsten fick i 

9

nära samarbete med bostadsbolaget införa sina tankar kring framtida socialt 

arbete i själva byggnadsplanen för Lambohov. Därefter beskriver och diskuterar 

Henning och Lieberg hur socialtjänstens arbete i Lambohov och Linköping i 

stort under 90-talets början kom att förändras. 

2.2.4 Projektet Områdesanknutna socialsekreterare 

I utvärderingen av projektet Områdesanknutna socialsekreterare visar 

Gustavsson Holmström (2006) på flera aspekter av områdesbaserat socialt 

arbete som är möjliga att applicera på den verksamhet som bedrivs av Vårt 

Nygård. Projektet Områdesanknutna socialsekreterare genomfördes i fyra av 

Linköpings stadsdelar, bland annat i Skäggetorp. Gustavsson Holmström skriver 

att projektet hade sin upprinnelse i diskussioner med yrkesverksamma ute i 

stadsdelarna (2006:152). Där framkom att framförallt skola- och barnomsorg, i 

relation till socialtjänsten, hade ett stort behov av samverkan, information och 

utvecklande av gemensamma förhållningssätt (2006:164). Upplevelsen av 

brister i kontakten fanns även hos socialsekreterarna (2006:156). Det här 

behovet av utökad samverkan syftade projektet till att avhjälpa. Då vi valt att 

studera Vårt Nygårds samarbete med, och relationer till, bland annat skola- och 

barnomsorg upplever vi studien och dess resultat som betydelsefulla. 

2.2.5 Hållbarhet 

Arbetslivsinstitutet, Linköpings universitet och APeL (FoU centrum i 

Lindesberg) har i ett samarbete forskat kring utvecklingsarbete. Ambitionen var 

att fokusera på projektarbetens möjligheter och svårigheter i skapandet av 

hållbara effekter (Svensson et al. 2007:5). Huvudtemat för forskningen är att se 

hur kortvariga projekt genom struktur och stabil organisation utvecklas i riktning 

mot hållbarhet (Svensson et al. 2007:9). Forskningsansatsen i denna studie är 

dessutom interaktiv (Svensson et al. 2007:22), vilket innebär att vi kunnat 

återknyta till både ämne och forskningsmetod. 

2.2.6 Hållbar utveckling i socialt arbete - ett internationellt exempel 

För att inte enbart begränsa oss till socialt områdesarbete i svenska sammanhang 

utan även undersöka möjligheterna till relevanta bidrag från andra länder har vi 

tagit del av Sustainable development in social work - the case of a regional 

network in the Balkans (Hessle (red.), 2005). Här beskriver ett flertal författare 

hur hållbar utveckling efterstävas i uppbyggnaden av ett socialt välfärdssystem 

på Balkan. Vi upplever kunskap inom detta ämne, även om den ligger på ett mer 

övergripande plan, som viktig att tillskansa oss. Eftersom uppbyggnaden av 

välfärdssystemet på Balkan hämtat inspiration från flera nordiska föregångs- 

10

länder har vi trots den stora skillnaden i kontext kunnat införa forskningen kring 

hållbar utveckling i vår analys av det arbete som Vårt Nygård bedriver. 

2.2.7 Nätverksarbete 

Då vi sökt tidigare forskning som berör vår frågeställning om brobyggande, har 

vi funnit att vår definition av brobyggande ligger nära begreppet nätverksarbete. 

Alison Gilchrist (2004) har i The well-connected community – A networking 

approach to community development studerat hur nätverksarbete gynnar samhällsutvecklingen. 

Hon har studerat hur nätverkande kan generera handling och 

stötta organisationsöverskridande arbete. 

2.3 Sammanfattning av vårt teoretiska ramverk 

Då den teori och forskning vi ovan redogjort för spretar något, sammanfattar vi 

här kort den teoretiska utgångspunkt vi haft under genomförandet av vår studie. 

Vi vill också klargöra hur den kan hjälpa oss att förstå och bearbeta vår empiri. 

Vi utgår från den kritiska realismens kunskapsteoretiska uppfattning. Vi 

kommer att ta del av subjektiva upplevelser av det arbete som bedrivs vid Vårt 

Nygård. Utifrån en sammanställning av dessa upplevelser hoppas vi kunna få en 

uppfattning om vilka objektivt existerande delar, exempelvis metoder och 

förhållningssätt, som är viktiga för Vårt Nygårds områdesbaserade sociala 

arbete. 

För att vi ska kunna förhålla oss till dessa metoder och förhållningssätt 

måste vi ta hänsyn till att Vårt Nygård är en del av socialtjänsten, och att de 

samarbetar med andra större och mindre organisationer. Vid utveckling av 

organisatoriska processer är organisationsteori enligt Flaa et al. (1989:11) ett 

viktigt verktyg. Detta finner vi intressant då vi bland annat studerar samverkan 

mellan organisationer och då vi inom ämnet eftersträvar större djup i såväl 

intervjufrågor som analys. Organisationer fyller enligt Ahrne (2003:20,23) 

funktionen att koordinera människors handlande och kan vidare ses som aktörer 

i ett socialt landskap. Att studera hur olika organisationers handlande påverkar 

varandra, och förutsättningarna i övrigt, tycker vi är viktigt för att få ett större 

perspektiv. Ett systemteoretiskt perspektiv hjälper oss att på ett liknade sätt att få 

en överblick över nätverk där personer och grupper ingår. 

Vi måste även vara medvetna om vilka grundläggande målsättningar, 

perspektiv och arbetssätt som präglat Vårt Nygård enbart genom att det är en del 

av den övergripande disciplinen samhällsarbete. Här ser vi tydliga kopplingar 

mellan Vårt Nygårds arbetssätt och exempelvis begreppen empowerment och 

socialt kapital. 

För att kunna förstå och ge vårt empiriska material tyngd, behöver vi 

behandla det utifrån en vidare kunskap om, och förståelse för, de begrepp och 

företeelser som lyfts fram vid observationer och intervjuer. Vi har jämfört vårt 

11

Nygårds verksamhet med annat områdesbaserat socialt arbete, samt inhämtat 

material från tidigare studier som behandlar våra tre teman normalisering, 

hållbarhet och brobyggande. 

12

3. Metod 

3.1 Forskningsstrategi 

Vår avsikt är att besvara vår forskningsfråga genom en kvalitativ studie. Detta 

då vi vill genomföra intervjuer som inte syftar till att pröva befintlig teori, utan 

om möjligt generera kunskap som kan bidra till förändring (Bryman, 2002:34; 

Kvale, 1997:60). Vi har valt den kvalitativa metoden då det är aktörers egna 

upplevelser som är det intressanta för vår studie. 

Kvalitativ metod kopplas ofta samman med induktion (Bryman, 2002:249). 

I denna studie kommer vi dock snarare att inta ett abduktivt förhållningssätt. 

Detta innebär att forskaren pendlar mellan empiri och teori (Meuwisse & Swärd, 

2000:296). Den förförståelse vår fördjupning i relevant litteratur givit oss har vi 

använt då vi bearbetat vår empiri. Liamputtong (2206:57) menar att ett abduktivt 

förhållningssätt innebär att forskaren trots sin teoretiska grund försöker vara 

öppen för ny förståelse och nya resultat. Det har vi strävat efter att vara, bland 

annat med hjälp av vår interaktiva forskningsmetod. Även om de teman som 

utformades under inledande möten med verksamheten så klart har påverkat vår 

möjlighet till ett öppet förhållningssätt. Dessa teman kan ses som vad Bryman 

(2002:22) kallar hypoteser inför den vidare empiriska granskningen. 

Vår strävan har varit att genom tolkningar av det insamlade materialet dra 

slutsatser som kan bidra till att förändra och utveckla projektet. Detta tankesätt 

har stora likheter med den kritiska realismen som vi hämtat influenser från 

(Kvale, 1997:66). 

3.2 Specifik forskningsmetod 

Interaktiv forskning ses som en egen fristående forskningsmetod, som utvecklats 

ur aktionsforskningen. Interaktiva forskare menar att en ökad inkludering av 

deltagarna i studien, utifrån ett utvecklingsperspektiv, stärker forskningens 

validitet (Svensson, Ellström & Brulin, 2007:233). Utifrån en strävan efter att 

demokratisera forskningen är det som inom social experimentell forskning 

kallas bias, inom aktionsforskning och interaktiv forskning en accepterad del av 

resultatet (Nielsen & Svensson, 2006:68). Lärandet och den snabba återföringen 

av kunskap till det praktiska fältet är ytterligare två fördelar som betonas med 

interaktiv forskning (Svensson, Ellström & Brulin, 2007:236). Interaktiv 

forskning är pluralistisk vilket innebär att det är möjligt att forska interaktivt 

med flera metodologiska ansatser. I vår undersökning eftersträvar vi att följa den 

kritiska och utvecklingsorienterade gren Nielsen och Svensson (2006:147) 

beskriver. Vi anser att dessa är bäst anpassade till det valda forskningsområdet, 

13

det vill säga att hitta relevant kunskap för socialt områdesarbete, med fokus på 

ett specifikt bostadsområde. 

Vi strävar efter att bedriva interaktiv forskning i bemärkelsen att vår 

kunskap inhämtas i ett nära samarbete med personalen vid studieobjektet Vårt 

Nygård. Inom den interaktiva forskningen är målet att öka kunskapen genom att 

studera med, inte på berörda aktörer (Svensson & Nielsen, 2006:14). Detta har 

vi försökt uppnå genom att under arbetets gång kontinuerligt träffat verksamma 

vid Vårt Nygård för återkoppling och reflektion. Vårt resultat och våra slutsatser 

har vi återfört till informanterna vid ett interaktivt återföringsmöte. Inom 

interaktiv forskning betonas flera fördelar med att i slutskedet skapa ett tillfälle 

där forskare och praktiker gemensamt kan reflektera kring studiens resultat. På 

så sätt får både forskaren och praktikern tillgång till ny kunskap och studiens 

interna validitet stärks (Svensson et al. 2007:139). Detta då informanterna ges 

tillfälle till att korrigera och komplettera det insamlade materialet. Deras 

delaktighet i den slutgiltiga produkten ökar. 

3.3 Datainsamlingsmetod 

“Gentlemen go get the seat of your pants dirty in the real research.” 

(Robert Parkers, citerad i Svensson et al. 2002:8) 

Grundläggande för vårt sätt att insamla data har varit vår interaktiva 

forskningsmetod. Vi har haft en kontinuerlig kontakt med vårt Nygårds 

personal, där vi diskuterat hur studien fortskrider. Vid dessa tillfällen har vi fått 

kommentarer på insamlat material, samt kompletterande inlägg. 

Våra tre centrala teman har varit avgörande för insamlandet av data. Den 

avgränsning av forskningsfrågan som dessa utgör har diskuterats tillsammans 

med Vårt Nygårds personal. I dessa samtal kvalificerade de sig tidigt som 

begrepp viktiga för Vårt Nygårds arbete. 

Vi har medvetet eftersträvat flexibilitet under vår studie. För att få ut mesta 

möjliga har vi varit öppna för förslag till alternativa insamlingsmetoder. Vi har 

till exempel fått ta del av Vårt Nygårds brobyggande verksamhet genom 

observationer, vilket vi inte hade för avsikt att genomföra när vi gick in i 

studien. Möjligheten till ett flexibelt arbetssätt har varit en stor fördel med vårt 

val av kvalitativ metod (Bryman, 2006:267). 

Vi anser att semistrukturerade intervjuer är väl lämpade för vår studie. Vi 

har utgått ifrån en allmänt hållen intervjuguide (bilaga 1) med tematiserade 

frågor. Vi har därefter ställt mer specifika frågor utifrån varje informants roll i 

Nygård. Bryman tar upp risken med att vara för strukturerad i ingången av en 

kvalitativ studie (ibid.). Det är tillsammans med våra informanter som den 

interaktiva metoden kommer till uttryck. Med en fast struktur redan i ingången 

av vår studie skulle vår interaktiva metodansats fallera. 

14

Vi bestämde från början antalet intervjuer till nio stycken. Kvale (1997:97) 

förordar att antalet intervjuer styrs av behovet av information till studien. Vi har 

allteftersom studien fortskridit upplevt att ytterligare kontakter varit nödvändiga, 

och efterhand har fyra intervjuer därför tillkommit. Intervjuerna har efter 

överenskommelse med informanten genomförts av en, två eller tre intervjuare. 

Huvuddelen av intervjuerna har genomförts med professionella aktörer i en för 

dem känd miljö. Intervjun med den boende genomfördes, efter hennes 

önskemål, i hemmet. Vid denna intervju hade vi hjälp utav en tolk då personen i 

fråga inte talade svenska. Val av neutral miljö för intervjuerna kändes naturligt 

utifrån Liamputtong och Ezzys (2005:66) riktlinjer och vår ambition att i stor 

utsträckning som möjligt underlätta för informanterna. Bandupptagning av 

intervjuerna har genomförts i samförstånd med informanterna, vilket underlättat 

för oss att lägga fokus på samtalet och frågorna (Liamputtong & Ezzy, 

2005:66,67). Då vi tagit hänsyn till de professionellas ofta fulla scheman, har 

intervjuerna begränsats till omkring en timma. Transkribering av intervjuerna 

har delats upp mellan oss och har utförts så skyndsamt som möjligt efter 

avslutad intervju. Det transkriberade materialets höga kvalité är enligt Bryman 

(2006:312) helt avgörande för studien, och därför har vi eftersträvat att få det så 

ordagrant korrekt som möjligt. Transkribering har dock endast genomförts av de 

nio första intervjuerna. Under övriga har minnesanteckningar förts. 

För att öka vår kunskap har vi genomfört observationer i närmiljön. Bland 

annat på Nygårdsskolan och vid ett flertal möten mellan olika aktörer. Detta som 

ett komplement till våra intervjuer. Observationerna på skolan genomfördes 

tillsammans med den brobyggare som är anställd vid projektet. Under tre dagar 

var vi med på dels lektioner och dels på fritidsverksamheten efter skoltid. 

Avsikten med observationerna var att få en inblick i brobyggarens samarbete 

med en för projektet mycket viktig aktör. Typen av observation kan liknas vid 

den icke-deltagande där iakttagandet av studieobjektet är det som fokus riktas på 

(Bryman, 2002:176). Denna beskrivning av icke-deltagande observation 

stämmer väl överrens också med de observationer vi genomfört vid olika möten. 

Två sådana observationer har givit oss en insyn i Meckarföreningen, som finns 

till för ungdomar i området Nygård. Här får ungdomar chansen att tillsammans 

reparera cyklar som de sedan kan tjäna en lite slant på. Vi fick följa med då 

föreningen ansökte om ekonomiskt bidrag från kommunen. Det andra tillfället 

var ett möte med bland annat en representant från arbetsförmedlingen, då man 

funderade kring om arbetsträning inom föreningen kunde vara en god ide. 

Vårt Nygårds aktörer träffas en gång per månad i ett samverkanssråd där 

frågor kring området diskuteras. Vi fick möjligheten att närvara vid ett av dessa 

och kunde utifrån den diskussion som fördes under mötet ytterligare öka på vårt 

material. Ytterligare observationer som varit viktiga för en ökad förståelse, och 

därför bör nämnas är: 

• Möte med specialpedagog från Nygårdsskolan. 

15

• De observationer vi gjort i verksamhetens egna lokaler, främst på torsdagar 

då Vårt Nygård har öppet hus och flera av de boende i området närvarit. 

Vi vill här poängtera att ny data även tillfördes studien vid det interaktiva 

återföringsmötet. Vid detta tillfälle inbjöds de personer som genom studien varit 

delaktiga och är viktiga i arbetet kring Nygård. Vårt Nygård ställde här upp med 

lokal och tekniskt material för presentationen. Uppslutningen var över förväntan 

och representanter från en rad olika professioner fanns närvarande. Förutom 

Vårt Nygårds personal deltog framförallt representanter från Råd & Stöd, skolan 

och kyrkan. Kvalitetsutvecklaren på Råd & Stöd, Omsorgsnämndens ordförande 

och en representant från FoU var närvarande. Mötet var upplagt på så sätt att vi 

utifrån studiens tre centrala teman redovisade för resultat och slutsatser, samt 

gav utrymme för rättelser, tillägg och diskussion. Återkopplingen och den 

diskussion som följde gav oss intressant material för den fortsatta 

forskningsprocessen. 

3.4 Urval 

Vi har använt oss av särskilda kriterier då vi valt ut våra intervjupersoner 

(Liamputtong & Ezzy, 2005:47). Vi har velat träffa nyckelpersoner från viktiga 

samarbetspartners till Vårt Nygård, detta då vi tror att de kan ge en god bild av 

Vårt Nygårds arbete. Vår ambition är inte att göra studien generaliserbar, vilket 

heller inte är möjligt då studien enbart innefattat ett mindre antal 

intervjupersoner från ett begränsat område (Bryman, 2006:270). Intervjupersonerna 

har vi gemensamt valt ut med hjälp av personal från projektet Vårt 

Nygård, som även bistått med kontaktuppgifter. Mail och telefon har använts för 

att kontakta intervjupersoner. Följande informanter har deltagit i vår studie: 

• Personal, Vårt Nygård (två intervjuer) 

• Stadsdelsutvecklare 

• Förvaltningsansvarig, Graflunds 

• Socialsekreterare, Familjecentralen 

• Rektor, Nygårdsskolan 

• Tjänsteman, Omsorgskontoret 

• Enhetschef, Råd & Stöd 

• Närpolischef 

• Diakon, Skäggtorpskyrkan 

• Politiker, Omsorgsnämnden 

• Boende Vårt Nygård 

• Gruppchef, Råd & Stöd 

16

3.5 Analysmetod 

Vi har vid analysen av vårt material till viss del inspirerats av det hermeneutiska 

perspektivet på intervjuforskning. Vi har i intervjuer och vid observationer 

försökt skapa mening utifrån personers upplevelser, ett tillvägagångssätt som 

enligt Kvale (1997:42) kännetecknar hermeneutiken. Vidare kan den 

hermeneutiska cirkeln kopplas till vår strävan efter att kontinuerligt återknyta 

insamlat materialet till studiens informanter. Genom att återknyta ny kunskap 

analyseras denna i en cirkelrörelse som avbryts först i enlighet med Kvales 

(1997:50) rekommendationer, då vi känner en mättnad i materialet och vi inte 

längre upplever att resultaten kan utvecklas. 

Analysen påbörjades redan under intervjuerna då vi tolkat informanternas 

berättelser för att sedan ställa följdfrågor. Även informanten är enligt Kvale 

(1997:171) i någon mening delaktig i analysen genom att före svar tolka våra 

frågor. 

Transkribering har skett omgående för att vi, som Bryman (2006:312) 

poängterar inte ska hinna glömma eventuella visuella yttringar som kroppsspråk 

eller ansiktsutryck. Genom noggrann läsning av den transkriberade texten har vi 

bildat oss en uppfattning om innehållet. Då det är en omöjlighet att redogöra för 

ett intervjumaterial utan att det färgas av egna värderingarna och uppfattningar, 

fortsatte analysen därefter i vår resultatredovisning. Inför den valde vi att koda 

intervjuerna och observationerna utifrån de tre tematiseringarna normalisering, 

hållbarhet och brobyggande. Detta kan ses som en meningskategorisering 

(Kvale, 1997:174). Vi sökte upp information både från intervjuer och observationer 

som anknöt till något av våra teman. Med hjälp av olika färger 

markerade vi dessa för att underlätta den fortsatta bearbetningen. Därefter har 

analysen fortskridit genom att vi utifrån relevant litteratur sammanställt en 

resultatdiskussion. 

Både redovisning och diskussion har sedan redovisats för berörda aktörer 

genom det interaktiva återföringsmötet. Deras respons har bidragit till ytterligare 

analys. 

3.6 Forskningsetiska aspekter 

Då vår studie involverar människor har etisk medvetenhet varit av stor vikt. 

Vi har under hela vår studie utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska 

principer. Informationskravet innebär att uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare 

ska informeras om villkoren för deras deltagande (Vetenskapsrådet, 

2002:7). Relevant information har delgivits våra intervjupersoner i ett missivbrev 

(Se bilaga 2), samt muntligen vid intervjutillfället. Missivbrevet består av 

en kort sammanfattning av studiesyftet och de etiska riktlinjer som vi utgått 

ifrån, samt våra kontaktuppgifter. 

17

Det andra grundkravet är samtycke, vilket innebär att våra intervjupersoner, 

om de är under 18 år ska ha sina föräldrars/vårdnadshavares samtycke till att bli 

intervjuade eller observerade (Vetenskapsrådet, 2002:9). I vår studie har det inte 

förekommit någon intervju eller direkt observation av minderårig. I observationen 

av Vårt Nygårds brobyggare fick vi samtycke av skolan till att observera i 

dennes arbetsmiljö. Fokus var riktat på verksamhetens brobyggare och vi ansåg 

därför inte att barnens eller föräldrarnas/vårdnadshavarnas samtycke var 

nödvändig. Detta beslut gjordes utifrån Brymans (2006:176) beskrivning av den 

ostrukturerad enkla observation vi utförde i skolmiljön. Bryman skriver att när 

observatören inte påverkar situationen eller har inflytande i det som studeras kan 

observatören inte ses som delaktig. 

Konfidentialitet är det tredje kravet, vilket går ut på att bevara informantens 

anonymitet (Vetenskapsrådet, 2002:12). Utifrån den här principen har vi varit 

noga med att ingen av våra intervjupersoner blir namngivna, eller kan 

identifieras mot sin vilja. Vi har reflekterat kring huruvida projektets och 

stadsdelens namn kan skrivas ut i den färdiga rapporten. Det finns i vår mening 

flera anledningar till att inte hemlighålla namnen. En anledning är det faktum att 

personerna vi planerat att intervjua inte befinner sig i någon socialt utsatt 

situation. Ytterligare en anledning är att den kunskap vi genererar troligtvis blir 

lättare att ta till sig och mer värdefull om den presenteras i sin kontext. Detta har 

vi under vår studie fått bekräftat då våra informanter har sett sig som offentliga 

personer som är vana vid att synas och inte har något emot att namnges. En av 

informanterna är en boende i området, men även hon gav sitt samtycke till att bli 

namngiven. Vi har dock valt att inte namnge någon av våra informanter utan 

anser att yrkesroll varit tillräcklig för förståelsen av sammanhanget. 

Den sista av de fyra principerna som Vetenskapsrådet anger är nyttjandekravet. 

Detta krav fastslår att de insamlade uppgifterna endast får användas för 

det angivna forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2002:14). 

Det är även ur etisk synvinkel önskvärt att vår forskning bidrar till 

förbättring och utveckling av den verksamhet vi studerar, då den inbegriper 

mänsklig interaktion (Kvale, 1997:104). 

18

4. Resultatredovisning 

Som rubriken antyder redogör vi i det här kapitlet för det material våra 

intervjuer och observationer resulterat i. Till förmån för överskådlighet och 

lättlästhet har vi valt att utgå ifrån våra tre centrala teman. 

Vi vill poängtera att analysen av vårt material tar sin början redan här. Det 

är en omöjlighet att redogöra för ett intervjumaterial utan att det färgas av egna 

värderingarna och uppfattningar om vad som i sammanhanget är väsentligt. Vi 

har för det första sållat ut det material vi finner intressant och meningsfullt för 

vår studie, ett urval som kanske sett helt annorlunda ut om någon annan 

genomfört det. Vi har även kopplat samman likartade utsagor och lagt in 

tolkningar i andra som varit otydliga. 

4.1 Normalisering 

Det här temat fokuserar på normaliseringen av socialtjänsten. Utifrån samtal 

med områdesarbetare vid Vårt Nygård uppfattar vi deras arbete som ett försök 

att underlätta kontakten mellan de boende och socialtjänsten, att komma närmre 

de boende både geografiskt och relationsmässigt. Vårt Nygård vill vara en länk 

mellan den ordinarie socialtjänsten och de boende i Nygård. Det utgångsläge 

som den här närmre kontakten erbjuder ser vi som viktig för Vårt Nygårds 

arbete. Nedan redogör vi för vad våra informanter har att säga om normalisering. 

Hur väl lyckas Vårt Nygård med sin ansats? 

4.1.1 Synen på socialtjänsten 

En förutsättning för behovet av normalisering är att det förekommer någon form 

av disharmoni i kontakten mellan socialtjänst och medborgare. Under den här 

rubriken har vi samlat de uttalanden som berör boendes syn på socialtjänsten, 

och den roll som Vårt Nygård kan ha att spela i arbetet med att förändra en 

eventuellt missvisande bild. 

Då vi intervjuat personalen på Vårt Nygård har de påvisat att synen på 

socialtjänsten nog ofta är, om inte direkt negativ, så åtminstone väldigt snäv. 

Många boende förknippar i stor utsträckning socialtjänsten med utbetalandet av 

bidrag, eller också ser man den som hotet som kan komma och omhänderta ens 

barn. Enligt en av intervjupersonerna från Vårt Nygård var bilden före 

centraliseringen, då socialtjänsten var uppdelad i så kallade primärvårdsområden, 

mer nyanserad. 

Vår informant från Familjecentralen tror att bilden av socialtjänsten 

behöver förändras i vissa fall, men inte i alla. Hon berättar att det i området bor 

19

ätt så många människor som haft kontakt med socialtjänsten. Den kontakten 

kan ha resulterat i antingen en negativ inställning eller en avdramatisering. 

Vår intervju med en boende i Nygård talar emot förekomsten av en negativ 

bild av socialtjänsten. Intervjupersonen berättar att hon inte hört om några 

sådana tankegångar. 

Kyrkan i Skäggetorp möter många med en negativ bild av socialtjänsten, 

som enligt diakonen där, ofta kan ha sin grund i att människor saknar självinsikt. 

Han framhåller att de flesta åtgärderna från socialtjänstens sida i någon mening 

orsakas av individens eget agerande. Intervjupersonen tror att Vårt Nygård i viss 

mån kan hjälpa till att förändra bilden. Han frågar sig dock i vilken utsträckning 

de boende överhuvudtaget ser Vårt Nygård som en del av socialtjänsten, då de 

finns på plats i området och bemöter människor på ett annorlunda sätt. 

Vi frågade en av enhetscheferna på Råd & Stöd om hur Vårt Nygård ska 

kunna bli en naturlig del av området. Hon menar att det är viktigt att få bort den 

myndighetsstämpel som hela socialtjänsten bär på. Människor behöver förstå att 

socialtjänsten också är ett stöd, en resurs. Hon betonar vikten av att göra klart att 

socialtjänsten inte vet allt, inte har alla svar, men att den finns till för att hjälpa 

medborgarna. 

Vår andra intervjuperson på Råd & Stöd uttrycker på ett liknande sätt att 

Vårt Nygårds arbete med konkreta vardagliga frågor har en oerhörd betydelse 

för synen på socialtjänsten. 

”För socialtjänsten är ju så mycket mer än det stora hotet som kommer och tar ens 

barn. Jag tror man kan påverka väldigt mycket genom att visa upp socialtjänstens 

många ansikten.” 

(Gruppchef, Råd & Stöd) 

Vidare lyfter hon att den förändrade bild som arbetet leder till också sprids till 

vänner och släktingar. Hon berättar att utifrån och uppifrån kan man lägga 

mycket resurser på att försöka förändra föreställningar, men i slutändan är det 

någon med egen erfarenhet människor litar på. I våra ögon är det meningsfullt 

att poängtera hur det här resonemanget talar för att Vårt Nygårds arbete i vissa 

avseenden påverkar i en större utsträckning än vad första anblicken antyder, att 

det inte endast är de som har en faktisk kontakt med verksamheten som berörs 

av den. 

Uppfattningen att oviljan mot kontakt med socialtjänsten skulle vara större 

i områden med en högre grad av social problematik ifrågasätter den informant 

som arbetar på familjecentralen. Hon upplever att det i områden med en högre 

status kan vara förknippat med ett större motstånd att ta kontakt med 

socialtjänsten, då utifrån en känsla av genans, av utpekande. Däremot upplever 

hon att det på familjecentralen i Skäggetorp inte är en alls lika stor sak att träffa 

socialsekreteraren. 

Att behovet av att underlätta kontakten med socialtjänsten därför inte är 

större i områden som Skäggetorp, ville intervjupersonen dock inte riktigt hålla 

20

med om. Hon menar att de behov som finns i områden som Skäggetorp i regel är 

mycket större. Vi tolkar hennes utsaga som att det är viktigare att underlätta för 

kontakten mellan socialtjänst och medborgare på platser där insatserna är 

brådskande, även om den inte nödvändigtvis fungerar sämre där. Informanten 

ger senare exempel på andra orsaker till att det i skäggetorp kan vara svårt att ta 

kontakt med myndigheter. De kan vara språkliga hinder eller en bristande 

förståelse för hur det svenska systemet är uppbyggt. Hon framhåller vikten av att 

hålla trösklarna in till myndigheter låga. 

Den tjänsteman vi intervjuat på Omsorgskontoret talar också om låga 

trösklar. Hon menar att Vårt Nygård som en del av socialtjänstens service har 

låga trösklar. Det behövs för att bilden av socialtjästen ska förändras. Från att 

vara något man hotar med, till något attraktivt och positivt. Enligt henne är en 

del i det här förändringsarbetet att socialtjänsten finns på plats i området. Hon 

ser Vårt Nygårds arbete som ett sätt att avdramatisera kontakten och hjälpa 

människor att våga söka hjälp. 

Informanten från Omsorgskontoret är en av få personer vi träffat som är 

positiv till uppdelningen i beställare och utförare. Detta då den möjliggör för 

människor att själva komma i kontakt med socialtjänsten. Framförallt poängterar 

hon att de flesta klienterna är nöjda med uppdelningen. De har ofta förknippat 

socialtjänsten med myndighetsutövning, och blir därför positivt överraskade när 

de får reda på hur Råd & Stöd fungerar. 

Samma intervjupersonperson framhåller dock att det inte alltid är lika 

enkelt att nå fram med insatser, särskilt då människor är skeptiskt inställda till 

att ta emot hjälp från socialtjänsten. Detta menar hon vidare är en anledning till 

att socialförvaltningen måste bli bättre på att närma sig människor på ett sätt 

som gör att de inte blir skrämda. 

En aspekt som en av intervjupersonerna från Vårt Nygård lyft, är att bilden 

av socialtjänsten var mer nyanserad före centraliseringen då socialtjänsten var 

uppdelad i så kallade primärvårdsområden. Detta uttalande leder oss in på nästa 

område. 

4.1.2 Centralisering kontra decentralisering 

I flera av samtalen med informanterna har vi kommit att diskutera den 

centralisering av myndigheter som genomförts i Linköping. Den här 

diskussionen tycker vi är viktig och relevant för vår frågeställning, då vi anser 

att Vårt Nygård kan ses som ett försök till att återigen decentralisera 

socialtjänsten. 

Vår kontakt på polismyndigheten berättar att han inte är särskilt förtjust i 

centraliseringen, då avståndet till myndigheterna orsakar svårigheter av olika 

slag. Som exempel nämner han hur ett så vanligt fenomen som röststyrda 

telefonväxlar kan omintetgöra möjligheterna till kontakt. Han menar att vissa 

människor inte klarar av sådant, utan lägger på. När det gäller vikten av kontakt 

21

med medborgarna poängterar han att det är vanliga människor som är polisens 

ögon och öron, så informationsflödet minskar i samma utsträckning som 

kontakterna ute i områdena gör det. Genom att vara på plats i området hade 

polisen tidigare ett helt annat förhållande till de boende i Skäggetorp. 

”Det spelade ingen roll om jag hade uniform eller inte. När jag jobbade i 

Skäggetorp och skulle handla lunch tog det ofta en timma. Alla kände en ju. Så 

jag gillar inte den här förändringen, men det är tidens melodi, tyvärr.” 

(Närpolischef) 

Uppfattningen att centraliseringen är resultatet av en tidens melodi, av en trend, 

utvecklar han sedan och konstaterar något resignerat, ”att snart är det väl dags 

att flytta ut allt igen”. Det här är en uppfattning som han verkar dela med flera 

av de övriga informanterna. 

En av intervjupersonerna från Vårt Nygård berättar att hon hoppas trenden 

är på väg att vända nu. Hon ser centraliseringen främst som ett resultat utav 

besparingsförsök, och menar att den nuvarande organiseringen misslyckas med 

att sätta människors behov i centrum. Valet av arbetssätt borde i stället styras av 

vad som är smidigast och effektivast för att lösa medborgarnas problem. Hon 

frågar sig hur socialtjänsten ska kunna möta behoven ute i samhället utan att 

först möta människorna. Informanten menar att närheten till medborgarna är en 

förutsättning för socialt arbete. 

Socialsekreteraren på Familjecentralen berättar att många socialarbetare 

från början helt motsatte sig centraliseringen, men hon kan se både för- och 

nackdelar med den. Hon menar att Vårt Nygård visar på ett lite annorlunda 

alternativ. En form av medelväg där socialarbetarna är på plats i området 

samtidigt som det mesta av socialtjänsten finns kvar centralt. 

En av våra informanter på Råd & Stöd tror på lösningar av det här slaget. 

Hon ställer sig skeptisk till att återigen decentralisera hela socialtjänsten, för det 

skulle i hennes mening olika former av specialistkompetens kunna bli lidande 

av. Även om hon anser det vara oerhört viktigt med socialt arbete i närområdet, 

menar hon alltså att vissa resurser med fördel kan hämtas från annat håll. Hon 

utrycker att: 

”Den områdesbaserade verksamheten behöver inte, bör kanske inte, vara 

självförsörjande, utan i stället ska den byggas upp utifrån de återkommande behov 

som finns i området.” 


4.1.3 Vårt Nygård nära medborgarna 

Hur gestaltar sig då den medelväg som Vårt Nygård slagit in på? Hur försöker 

Vårt Nygård uppnå målsättningen att förändra de boendes inställning till 

socialtjänsten genom att få en närmare kontakt till dem? Nedan redogör vi för 

22

hur våra informanter beskriver vikten av närhet till medborgarna och vilka 

uttryck den tar sig på Vårt Nygård. 

Socialsekreteraren på Familjecentralen lyfter fram att problematiken i 

området har en oerhörd spridning. Utifrån våra besök på Vårt Nygård vet vi att 

det kan handla om allt från byte av proppar och ifyllande av blanketter till mer 

klassiska sociala problem som skadegörelse och misshandel. Informanten menar 

att många av de mindre allvarliga problemen kan avhjälpas om socialarbetaren 

genom personliga kontakter kan komma in i situationen och redan på ett tidigt 

stadium lotsa och vägleda. Då behöver de riktigt svåra problemen aldrig uppstå. 

Intervjupersonen berättar att hon tror det är oerhört viktigt med socialarbetare 

ute i närområdet, som kommer i kontakt med problemen på ett tidigt stadium, 

där människorna befinner sig. 

En annan fördel med områdesarbete är enligt vår informant på omsorgskontoret 

att socialarbetaren på ett annat sätt lär känna de resurser som finns i 

området, de möjligheter till lösningar som lokala nätverk har att erbjuda. 

Diakonen anser att det vore bra om arbetssättet på Vårt Nygård spreds. Han 

uppfattar det som positivt när professionella kommer närmare människorna och 

kan arbeta för förändring underifrån. 

På frågan om de som Råd & Stöd centralt kommer i kontakt med känner till 

Vårt Nygård svarar en av intervjupersonerna: 

”…det jag hör det är ju att alla vet om att det finns. Så tror jag att det är. Och man 

hör det i positiva ordalag. Inte med någon negativitet eller misstänksamhet.” 


4.1.4 Arbetssättet 

Närheten till de boende är alltså viktig, men vilka andra arbetssätt är 

betydelsefulla för att underlätta kontakten mellan socialtjänsten och de boende i 

Nygård? 

Intervjupersonen från Familjecentralen berättar att familjer som bor i 

Nygård på ett enkelt sätt kan få stöd av Vårt Nygårds familjepedagoger. 

Antingen behändigt i lägenheten, eller också kan de göra hembesök. 

Informanten berättar att hon ser Vårt Nygård som en extra, lite smidigare resurs, 

vars insatser inte kräver något pappersarbete. De utför förebyggande arbete 

genom direkta kontakter. Informanten poängterar även att Vårt Nygård är en 

samlingsplats för alla åldrar. 

Personalen vid Vårt Nygård poängterar vikten av att bygga upp ett 

förtroende med de boende som resulterar i en förändrad inställning till 

socialtjänsten samt ett bra klimat som kan tjäna till att hjälpa människor att 

komma in i samhället. Till exempel försöker Vårt Nygård hjälpa boende med en 

utländsk bakgrund att förstå sig på hur barnomsorgen fungerar i det svenska 

systemet. 

23

På Vårt Nygård har det nyligen anställts två personer med särskild språk- 

och kulturkompetens som kommer vara kopplade både till vårt Nygård och till 

Familjecentralen. Informanten från Familjecentralen tror att de kommer att passa 

väldigt bra in i sammanhanget. När det gäller nyanställningarna pekar en av 

intervjupersonerna från Råd & Stöd på fördelar med att Vårt Nygård nu blir en 

minimodell av hur samhället ser ut. Hon framhåller vikten av att visa på att det 

inte är några problem att infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund 

arbetar tillsammans, och i förlängningen kan fungera tillsammans även i andra 

sammanhang. Intervjupersonen från Omsorgskontoret lyfter även hon fram de 

anställda med utländsk bakgrund som viktiga förebilder för de boende, då de har 

lyckats med att både lära sig svenska och hitta ett arbete. 

Lyhördhet och dialog 

Ett lite annorlunda perspektiv på normalisering lyfts av en av verksamhetscheferna 

på Råd & Stöd. Hon framhåller att det inte endast är de boendes bild av 

socialtjänsten som behöver förändras, utan ofta också socialarbetarnas 

inställning till medborgarna. Det är först i den nära och regelbundna kontakten 

med dessa som socialarbetares fördomar och alltför normstyrda arbetssätt kan 

komma i dagen och förändras. Hon anser det vara oundvikligt att i sitt yrkesutövande 

relatera till sig själv, sina egna värderingar och sin egen världsbild. 

Hennes poäng är att det som är normalt i Skäggetorp i hög utsträckning kan 

skilja sig från det socialarbetaren uppfattar som normalt. Därför är det viktigt att 

kunna förändra sitt synsätt, samt att visa respekt och intresse för andra 

förhållningssätt, till exempel gällande föräldraskap. 

En av informanterna från Råd & Stöd menar att Vårt Nygård får mycket 

stor input från de boende i området, ”massor av idéer, oavsett om de vill eller 

ej”. Hon hävdar vidare att det påverkar arbetet, samt att det är viktigt att hålla 

dialogen vid liv. 

När det gäller kontakten med de boende i Nygård framhåller diakonen från 

Skäggetorps kyrka att Vårt Nygård för tillfället tar vara på de boendes resurser 

genom att finnas i lägenheten och bemöta dem som kommer dit. Om vi förstått 

honom rätt tänker han sig att det i stor utsträckning är de med ett lite större 

engagemang som återkommande besöker lägenheten, och som sedan tar egna 

kontakter i området. Informanten tror mycket på att i stor utsträckning låta de 

boende styra verksamheten, förslagsvis genom att tillsammans med en liten 

grupp ställa frågor som: 

”Vad vill ni? Vad har ni för drömmar? Vad ser ni för behov? Möjligheter? 

Svårigheter?” 

(Diakon, Svenska Kyrkan) 

En sådan dialog med de boende menar han kan generera helt nya svar på frågan 

vad verksamheten bör bestå av. Sådant personalen kanske inte tänkt på, eller inte 

24

vill tänka på. Därefter gäller det att stötta och uppmuntra de boende till att själva 

bli delaktiga i den förändring de vill se. 

4.2 Hållbarhet 

Samtliga intervjuade aktörer var ense om att Vårt Nygårds områdesarbete är ett 

bra sätt att arbeta på och att en vidare spridning av verksamheten till andra 

områden är önskvärd. Det är därför önskvärt att verksamheten blir hållbar. 

När det gäller temat hållbarhet frågar vi oss dels vad som är viktigt för att 

Vårt Nygårds arbete ska få fäste i området, dels vad som krävs för att 

verksamheten ska få finnas kvar. Vi vill alltså studera hållbarhet både resultatmässigt 

och tidsmässigt. Vad som skapar hållbarhet Vårt Nygårds arbete 

presenteras genom den intervjuanalys som följer. 

4.2.1 Boendes resurser 

Ett områdesarbete som Vårt Nygård har för avsikt att utvecklas till ett hållbart 

arbete där ett nära samarbete med boende och aktörer i området är central. 

Genom intervjuer med för projektet relevanta aktörer, har det framkommit att 

Nygårdsområdet är i behov av insatser från olika verksamheter, i vissa fall under 

en längre tidsperiod. Intervjupersonen som arbetar med Skäggetorps utveckling 

lyfter fram vikten av hjälp till självhjälp. Till att börja med genom att påverka 

människor till att bli aktiva, exempelvis i föreningslivet. Vi tänker oss att ett 

sådant engagemang kanske kan underlätta för framtida kontakter med andra 

aktörer, exempelvis arbetsförmedlingen. Vidare framhåller informanten att ett 

ökat självförtroende bland de boende i Skäggetorp på en högre nivå kan bryta 

utanförskapet, känslan av att inte vara en del av samhället. Som vi förstått 

resonerar personalen vid Vårt Nygård i liknande banor. 

Det är viktigt att invånare i området inte blir beroende av verksamhetens 

tjänster utan själv hittar sin egen väg. Empowerment lyfts fram under en intervju 

som en viktig del i arbetet. Att de boende inte enbart utnyttjar verksamhetens 

tjänster utan själva försöker hitta sin styrka. För att fånga upp invånarna i 

området och få dem känna sig delaktiga uttrycker en av våra intervjupersoner 

följande rättesnöre: 

”Go to the people, live with them, learn from them, love them. Start with what 

they know, build with what they have, and with the best leaders. When the work is 

done and the task accomplished the people will say: We have done this ourselves.” 

(Diakon, Svenska Kyrkan) 

25

4.2.2 Projekt, ett arbete över tid 

Projektarbeten som Vårt Nygård ägs och styrs ekonomiskt av kommunen som 

beställt tjänsten av Råd & Stöd. Vi har utifrån flera av våra intervjuer förstått 

vikten av ett förlängt avtal för projektet, vilket gärna får skrivas på flera år. På 

detta sätt skulle verksamheten kunna arbeta mer långsiktigt utan press och oro 

för att verksamheten ska läggas ned. Projekt av detta slag tar tid att bygga upp 

och det tar tid innan tydliga resultat kan skönjas. Kontakten med boende och för 

samverkan relevanta aktörer är en del i processen som är tidskrävande. 

”Att tro att man kan göra något bestående på ett år, det är kort, för det tar ju 

egentligen ett år att bygga upp relationerna, att hitta de här viktiga kontaktytorna 

och också skapa förtroende med dem som bor där ute.” 

(Enhetschef, Råd & Stöd) 

4.2.3 Samverkan i riktning mot hållbarhet 

Vi kan se ett starkt kontaktnät mellan de olika aktörerna i området. Flera 

informanter, exempelvis från Råd & Stöd, framhåller vikten av ett gott 

samarbete: ”Vi har bra relationer och ska underhålla dessa.”. Vikten av att 

arbeta mot samma mål och hur detta genom samverkan ska uppnås, beskrivs 

genomgående i intervjuerna. Strävan efter att nå de gemensamma målen genom 

samarbete mellan boende och professionella uttalas tydligt i intervjuerna. Flera 

informanter talar om roller och fördelningen av dessa som en viktig del i arbetet 

och som en del i hållbarheten. Varje verksamhet har sin roll och kunskap. Finns 

en fungerande samordning där alla ser sin del i processen kan detta bidra till 

hållbarhet för projektet. En informant säger: 

”...det är jätteviktigt att alla bibehåller sin identitet eller sin kunskap, för det är 

därför man är där, för att samverka, det är inte för att bli lika.” 

(Stadsdelsutvecklare) 

Under vår studie har vi med hjälp av de samtal och intervjuer vi gjort kunnat se 

hur arbetet på ett flexibelt sätt format Vårt Nygård till en positiv aktör i området. 

I Nygård finns olika behov och det är utifrån dessa verksamheten arbetar. Det är 

kontexten som speglar sammansättningen av aktörer i just Nygård. En liknande 

verksamhet i ett annat område kan se helt annorlunda ut, det är behoven som 

styr. 

4.2.4 Att synas 

Genom den information vi fått är projektet idag av stort intresse för våra 

kommunpolitiker som också var de som ansåg att det behövdes göras något i 

26

området. Det finns ett tvärpolitiskt intresse för en fungerande verksamhet i 

Nygård som jobbar för ett tryggt och attraktivt område. 

Resultat som utåt visar på det positiva med ett områdesarbete är av intresse 

för de politiker som avgör verksamhetens vara eller icke vara. Dessa resultat kan 

utgöras av minskad arbetsbelastning eller fördelarna med att finnas på plats. 

Exempelvis möjligheten för de boende att ta del av sociala tjänster på ett enklare 

och mer anonymt sätt. En av informanterna menar att olika aktörer som 

samverkar med Vårt Nygård kan presentera resultat utifrån sin verksamhet. Det 

kan röra sig om antalet uthyrda lägenheter, eller om att insatser för att bemöta 

nedskräpning och vandalism minskat, vilket i sin tur ger ekonomiska effekter. 

Verksamheten ser positivt på den uppmärksamhet som media visat 

projektet genom artikelserien i Östgöta Correspondenten under vintern/våren. 

En informant menar att det kan vara en hjälp om massmedia belyser ett projekt 

eller verksamhet. Samhället får upp ögonen för projektet och att de vill se 

positiva resultat som i sin tur sätter press på politiker och kommunens ansvariga. 

I en intervju sägs det: 

”Och när det blir tyst, då är det stor risk att politikerna lägger ner det vi håller på 

med.” 


4.2.5 Gemensam målsättning 

I ett arbete för hållbarhet över tid blir ett delmål att engagera de boende i 

området och ta vara på deras resurser. Detta framkommer i en av intervjuerna: 

”…viktigt att stärka medborgarna som bor där att också våga göra sig hörda, att 

bilda nätverk som kan bli kraftfulla, som kan bli starka.” 


Vårt Nygård kommer i kontakt med människor från ett stort antal nationaliteter. 

Därför är det viktigt att kunna bemöta dessa utifrån deras förutsättningar. Av 

denna anledning har det tillkommit flera anställda inom verksamheten, i form av 

brobyggare med de språkkunskaper och kulturella kunskaper som behövs för att 

på ett bra sätt kunna nå de boende i Nygård. 

Det finns starka individer i området menar delaktiga inom projektet. Det är 

dem som måste hittas och engageras i arbetet. En stark aktör i Skäggetorp 

påvisar det positiva arbete som föreningar av olika slag bedriver i området. Till 

exempel fotboll som är en stor del av många ungdomars fritid och där det ideella 

arbetet är viktigt. Svårigheterna här kan vara synen på föreningslivet och 

kulturen kring densamma. För många är föreningslivet inget konstigt eller 

främmande, men för personer med utländsk bakgrund kan det upplevas som 

något skrämmande och främmande. Därför anser vår informatör att föreningar 

har ett ansvar i att informera om sin verksamhet. Informanten tycker även att 

27

föräldrarna måste fångas upp och bli delaktiga i sina barns intressen. Att ställa 

upp i styrelsen eller som tränare/ledare skulle minska osäkerheten och misstänksamheten 

kring föreningar och deras verksamhet. Föräldrar och då i huvudsak 

föräldrar till flickor kan försvåra rekryteringen av tjejer. 

”Kanske det är föräldrarna som hindrar det här, att tjejerna utövar sin idrott. På 

grund av det religiösa.” 


Föreningar är en viktig aktör både socialt och som skapare av hållbarhet i Vårt 

Nygård. Genom Vårt Nygårds kontakter med boende kan de vidarelänka 

människor till de olika föreningar som finns i området. Vi ser Vårt Nygård som 

en spindel i nätet, som med en helhetsbild kan presentera olika aktörer som kan 

vara en positiv kontakt för individen. 

4.2.6 Spridning av verksamheten 

En återkommande uppfattning bland våra informanter har varit hur viktigt det är 

med denna typ av verksamhet i området. Intresse för liknande verksamheter har 

visats i Skäggetorps övriga delar, men också i andra stadsdelar i Linköping. En 

vanlig kommentar från boende i andra delar av Skäggetorp är enligt en 

intervjuperson ”så skulle vi ha det också”. En av studiens informanter menar att 

om det går att synliggöra att detta är ett bra sätt att arbeta på, skulle hållbarheten 

öka i och med att det blir lättare att få gehör för en liknande verksamheten också 

i andra stadsdelar. 

Verksamheten vill avdramatisera sin del av arbetet genom att framhålla att 

problem istället kan jämställas med svårighet. Kan kontakter knytas på ett tidigt 

stadium eskalerar inte eventuella svårigheter till problem. En del i arbetet är att 

informera och finnas till för de boende i situationer där svårigheter kan uppstå. 

Som en informant uttrycker det: ”alla vet inte hur man byter proppar eller att de 

överhuvudtaget finns då spisen inte fungerar”. Information och blanketer som 

kan vara svåra att fylla i och förstå är en service som Vårt Nygård kan hjälpa till 

med. 

Att arbeta preventivt och erbjuda insatser på plats har många fördelar och 

ses i Nygård som en tillgång. Risken är att området anses vara ett problemområde 

och stämplas då verksamhet som Vårt Nygård sätts in i området. 

Verksamhetens ansvariga anser dock att detta inte enbart behöver ses som 

negativt. Genom beslutet att starta områdesarbetet Vårt Nygård så händer det 

något positivt i området som det inte gör i andra områden. Intervjuade aktörer 

har också pekat på den avstanning som skett i utflyttningar från området, vilket 

också är en av målsättningarna. Om detta är till följd av att verksamheten Vårt 

Nygård finns i området och samarbetet mellan aktörer i Skäggetorp fungerar på 

ett bra sätt kan vi inte påvisa. Men det visar på att någonting har hänt och att ett 

aktivt arbete bör följa upp det positiva som händer och inte fastna i 

28

problematiken i området. Den förändring som visats i området och den positiva 

responsen som verksamheten har fått visar på goda förutsättningar för hållbarhet 

i projektet och att verksamheten är en viktig del av Nygård. 

”Vårt Nygård i den form som det är tycker jag definitivt skall vara kvar. Jag 

tycker att arbetet borde uppsluka övriga delar av Skäggetorp så småningom, för 

behovet finns.” 

(Förvaltningsansvarig, bostadsbolaget) 

4.2.7 Starka ledare 

Ett områdesarbete som Vårt Nygård kräver starka ledare, eldsjälar som driver 

arbetet framåt. Flera av de personer vi intervjuat har erfarenhet från tidigare 

liknande arbeten och påvisar vikten av struktur och företagsamhet i arbetet. 

Exempelvis understryker verksamhetens chef på Råd & Stöd: 

”Är det ingen som håller i det här, drar ihop och så, håller i det aktivt, då faller de 

flesta områdesarbeten.” 


En del i arbetet är att agera motor och koppla samman individer med aktörer och 

fånga upp de individer med ett hjälpbehov som inte själva söker upp 

verksamheten. En stark grupp i Skäggetorp som är en viktig del även för Nygård 

är de ungdomar som bor i området. Vi har fått reda på att ett ungdomsråd ska 

bildas. Tanken är att ungdomarna själva ska delta med sina resurser i 

utvecklingen av området och på så sätt även påverka sin egen situation. 

Rekryteringen av ungdomar till rådet sker med hjälp av Skäggetorps fritidsgård 

där många av Skäggetorps unga träffas. Här plockar man upp eldsjälar som kan 

driva ungdomsrådet vidare och dessa försöker rekrytera ungdomar från hela 

Skäggetorp. Vi kan se på flera håll att ungdomar är en grupp som flera aktörer 

lägger stort fokus på. Exempelvis på aktiviteter för ungdomar i Nygård är 

fotbollsklubben HBK som har ungdomsverksamhet och Meckarföreningen där 

ungdomar hjälper till att rusta upp cyklar. 

Att fånga upp, strukturera och organisera de eldsjälar och starka ledare som 

finns i Nygård uppfattar vi som synnerligen viktigt för en hållbar utveckling i 

Nygård. Även att skapa förutsättningar och starta upp nya samlingspunkter där 

man kan träffas över nationsgränser. Att tillvarata de boendes resurser, kunna 

delegera ut uppgifter till boende själva för att hållbarhet även ska fortgå efter det 

att ett tidsbegränsat projekt eller verksamhet upphör. 

”Den här processen ska vara levande även om jag som samordnare försvinner, det 

är därför viktigt att delegera de här uppgifterna till boende själva, föreningar 

själva och så vidare. Då tror jag det kommer att leva vidare.” 


29

4.3 Brobyggande i Nygård 

När vi först närmade oss projektet i Nygård insåg vi hur lite vi visste om dels det 

preventiva sociala arbetets metoder och dels om vilka åtgärder som används för 

att stimulera samverkan. Genom samtal med anställda vid Vårt Nygård visade 

sig en viktig hörnsten i detta arbete vara brobyggandet. Begreppet brobyggande 

används inom organisationen i en bred bemärkelse och även om den person som 

främst kallas brobyggare är den arabisk- och romanitalande anställde, kan i 

någon mån alla områdesarbetarna räknas som brobyggare. Detta menar 

samordnaren för projektet. De som inte kommunicerar på andra språk än 

svenska har ändå till uppgift att knyta kontakter, med individer grupper och 

andra aktörer. I vår intervjuundersökning har vi intervjuat dels områdesarbetarna 

vid Vårt Nygård och dels representanter för en rad andra organisationer, 

inklusive gruppen boende, som i olika frågor är engagerade i området. Ett av 

målen var att fånga deras syn på vad som är av vikt för att uppnå ett gott 

samverkansklimat i Nygård. 

Den flerspråkige brobyggaren som alternerar mellan skolan och Vårt 

Nygård, är givetvis både en länk mellan projektet och barnfamiljer med utländsk 

bakgrund. Inte desto mindre är han också en viktig länk mellan socialtjänstens 

områdesprojekt och skolan. 

Figur 4.3.1 Exempel på brobyggande i Nygård. De anställda strävar efter att nå 

såväl individer som grupper och organisationer. 

Även om olika former av brobyggande många gånger går hand i hand har vi här 

i resultatkapitlets del om brobyggande valt att dela upp den information vi 

tillgodogjort oss främst utifrån två kategorier, kulturellt och språkligt brobyggande 

samt organisatoriskt brobyggande. Den senare delen är i sin tur 

uppdelad utifrån de hinder som organisationskultur respektive organisationsstruktur 

kan utgöra. 

30

4.3.1 Att överbrygga kulturella och språkliga hinder 

Gemensamt för dem som i Nygård och Skäggetorp kallar sig brobyggare verkar 

vara att de aktivt arbetar för att skapa förståelse och knyta band. Det kan handla 

om organisationer som vill jobba närmre varandra och om att överbrygga ett 

kommunikativt avstånd mellan organisationer, individer och grupper orsakade 

av kulturella skillnader eller av att man talar olika språk. 

Brobyggaren vid vårt Nygård har, skulle man kunna säga en dubbel 

brobyggarroll. Hans uppgift är inte bara att överbrygga organisationsgränser 

mellan två kommunala organisationer, skola och socialtjänst, utan också att 

överbrygga kulturella skiljelinjer. Erfarenheter från arbete med ungdomar samt 

gedigna språkkunskaper gör honom väl lämpad för rollen. Arbetsuppgifterna 

består både i att fungera som extralärare till barn med inlärningssvårigheter samt 

att finnas tillgänglig, både vid skolan och projektet, som resurs och förebild. 

Vidare har han extra kontakt med vissa ungdomar och samordnar 

fotbollsmatcher för Nygårdsbarnen på fritiden. Matcher där föräldrar involverats 

och deltagit har också anordnats. I och med det stora intresse vi fäst vid 

brobyggande studien har vi valt att i detta fall utöver kvalitativ intervju även 

använda oss av deltagande observation som forskningsmetod. Vid ett flertal 

tillfällen har vi vistats med brobyggaren under arbetstid, framförallt i skolmiljön, 

men även vid en av de mer informella fotbollsmatcherna kvällstid. 

Hans roll är, skulle vi uppskatta, tämligen unik i sitt slag och skulle kunna 

ses som en del i en helhet av insatser där man arbetar med att stärka många olika 

grupper i Nygårds lokalsamhälle. Brobyggaren kommunicerar mellan socialtjänst 

och skola, barn och föräldrar. Han känner väl av barnens aktuella situation 

och behov, speciellt gällande dem vars skolgång inte fungerar optimalt, och kan 

förmedla denna bild till projektet för diskussion kring vidare åtgärder. Hans 

närhet och delaktighet i barnens vardag, liksom hans språkkunskaper möjliggör 

sammantaget detta. 

Den anställde på vårt Nygård, vars roll är att fungera som brobyggare 

gentemot skolan och eleverna, har hos hyresvärden Graflunds, sin motsvarighet i 

informatören som hälsar nya hyresgäster välkomna. Detta är en ny anställning 

som tillsattes knappt två månader före intervjuernas genomförande och som vår 

informant från Graaflunds uppger redan har haft genomslagskraft. Detta märks 

bland annat genom mindre nedskräpning på allmänna platser och i 

gemensamhetsutrymmen, och i att Graflunds nu tar emot färre irriterade telefonsamtal 

än tidigare. Många säger, menar hon, att den skrivna lapp de fått helt 

plötsligt säger någonting. De känner sig också mer motiverade att ta till sig den 

information som förs fram muntligen då den känns mer riktad till dem 

personligen. Idén bakom tjänsten menar man från bostadsbolagets sida, uppkom 

då många boende i samband med inflytt önskat få information från någon 

personligen. 

31

Mycket av det som tillhör vardagen i Sverige är för många i Nygård helt 

nytt då de anländer direkt, från helt andra förhållanden. Från bostadsbolagets 

sida är man därför mån om att försäkra sig om att kommunikationen fungerar: 

”Vi har många invandrare, nyanlända…människor som knappt vet vart på 

jordklotet de befinner sig. Då är det ganska mycket begärt att de ska veta hur 

källsortering fungerar…jag såg behovet av att ha en person som bara gör det här.” 

(Förvaltningsansvarig, Graflunds) 

Många människor är språkligt och kulturellt isolerade, lever ensamma eller har 

av andra anledningar svårt att komma in i grupper av samverkan. Från 

bostadsbolagets håll är man positivt inställd till Vårt Nygård och hoppas att man 

genom projektets sätt att arbeta kommer att kunna motverka denna isolering. 

Förutom att ha sin egen ”brobyggare” jobbar bostadsbolaget även på andra sätt 

aktivt för att överbrygga kulturella barriärer, bland annat genom så kallade 

gårdsprojekt, där boende själva får erbjudande om att medverka till att planlägga 

och praktiskt genomföra upprustningar av gårdarna. 

”Är det någonting jag tror på så är det att engagera folk ifrån området […] Att 

verkligen knyta ihop människor, där tror jag att Vårt Nygård blir en viktig del. Att 

de ska lära känna varandra, och få respekt för varandra, annars blir det liksom, 

’äh, han där borta på tolvan’, sen så visar det sig att han inte är ett dugg konstig!” 

(Förvaltningsansvarig, Graflunds) 

Insatser för att överbrygga språkliga och kulturella barriärer i Nygård och 

Skäggetorp har alltså tillkommit i rask takt senaste året. Förutom den 

brobyggare som i sin yrkesroll alternerar mellan Vårt Nygård och Nygårdsskolan, 

och den informatör som nyligen anställts hos hyresvärden, kommer 

ytterligare två liknande tjänster att tillsättas. I det här fallet rör det sig om två 

kvinnor som kommer att vara kopplade både till Vårt Nygård och till 

Familjecentralen. Liksom de två andra brobyggarna som är verksamma i 

området är dessa flerspråkiga och har tidigare erfarenhet av området. 

Då BVC är unikt för Sverige som land, är vissa skeptiskt inställda till denna 

verksamhet. Som vi förstår det, oavsett om socialtjänsten sitter under samma tak 

eller inte. En informant från omsorgsnämnden, uttrycker därför förhoppningar 

om att de två nyanställda resurspersonerna, vilka skall knytas till 

familjecentralen, skall kunna föra människor närmre barnavården. Här handlar 

det om att avdramatisera, vara en föregångare och framförallt om att hjälpa till 

med språket och informera föräldrar om praktiska detaljer. 

I intervjuer med både projektets samordnare och beslutsfattande politiker 

inom kommunen har et framkommit att ett viktigt mål för områdesarbetet är att 

engagera boende och enskilda individer. Skäggetorps egen stadsdelsutvecklare 

menar att även hans roll i mångt och mycket innebär att vara brobyggare. Dels 

att verka som en länk mellan kommunen och stadsdelen, men också mellan 

personer till exempel inom föreningslivet. På det lokala planet försöker han 

32

knyta kontakter och på olika sätt föra samman driftiga personer som vill starta 

upp olika typer av verksamhet, exempelvis idrottsföreningar eller kooperativt 

företagande. På individnivå kan det röra sig om att stötta och coacha personer i 

uppstartningsprocessen av ett projekt. En viktig förutsättning menar han är att ge 

personerna självförtroende och få dem att våga lita till sitt sociala kapital. 

”Många känner att nu när jag inte har några pengar är det ingen ide att jag ödslar 

min energi, och det är då jag försöker uppmana folk som bor här, speciellt 

arbetslösa, att du som individ, det är du som kan påverka din livssituation på ett 

bra sätt, det är inte pengar som styr allting Du kan skapa dig egen makt med den 

sociala kompetens du har! …det är många som har det här, speciellt med 

invandrarbakgrund, det sociala kapitalet.” 


I sitt jobb menar han att han kan dra fördel av den resurs som Vårt Nygård utgör 

och att han gärna besöker dem både spontant och vid öppet hus tillfällen. I hans 

ambition att träffa folk och knyta nya kontakter blir Vårt Nygård ett viktigt 

forum. 

4.3.2 Organisationsstrukturer och organisationskulturer 

Från Vårt Nygårds sida menar man att en viktig anledning till att samarbeta är 

att det är nödvändigt för att kunna påverka helheten. Exempelvis är det mycket 

viktigt med gemensamma planer och förhållningssätt i arbetet med ungdomar. 

Figur 4.3.2 Nätverkskarta. Hur helhetssyn möjliggörs genom interorganisatoriskt 

samarbete. 

Positivt är att många av dem vi intervjuat ser en styrka i Skäggetorp och Nygård 

som de menar inte återfinns i andra stadsdelar. Vissa beskriver det som att 

invånarna här har ett stort socialt kapital att jobba med, andra som att det finns 

en särskild Skäggetorpsanda, en unik sammanhållning. I Skäggetorps sam- 

33

verkansråd vilket vi under ett sammanträde observerat ses denna anda som en 

tillgång. 

Kontakten: socialtjänst, polis och skola 

Enligt vår informant från Nygårdsskolan är miljön i och kring skolan bitvis tuff. 

In och utflyttning bidrar till att ”klasslistorna är en färskvara” och att den 

normala ”hackordningen” aldrig hinner sätta sig. Många barn, ibland med, 

ibland utan föräldrar, vistas på skolgården efter skoltid. Här ser vår informant 

hur en anordning i stil med en traditionell parklek skulle kunna fylla ett behov. 

På frågan om han anser att Vårt Nygård skulle kunna involveras i detta svarar 

han jakande. 

Även då graden av kontakt varierar mellan olika aktörer menar vår 

informant hos Närpolisen att det alltid är positivt med en personlig kontakt. Han 

berättar att Närpolisen är lokaliserad till en annan del av staden och att den i 

nuläget inte har så många gemensamma beröringspunkter med Vårt Nygård. Då 

polisen enligt lag har medlarskyldighet till Socialförvaltningen men inte till Råd 

& Stöd finner han dessutom att kommunikationen med projektet indirekt 

försvåras. Samarbetet mellan polis och socialtjänst tror vår informant till fördel 

för tredje man genomgående borde utökas. 

När det gäller kommunikation är det viktigt med personliga kontakter. 

Detta gäller både kontakter mellan privatpersoner och organisationer. I och med 

att vår intervjuperson från polisen vid tidigare anställning varit knuten till 

Skäggetorp menar han att han redan känner många yrkesverksamma här. Detta 

menar han underlättar både för honom och för dem att ta kontakt för att rådgöra 

kring olika frågor. I dagsläget, menar vår informant, hindras arbetet i vissa fall 

av att närheten till lokalsamhället minskat. I samarbetet med skolorna har man 

från polisens håll löst det så att respektive skola fått särskilda kontaktpoliser. 

En av våra informanter framhåller att anledningen till att samarbetsmöjligheterna 

inte utnyttjas fullt ut delvis kan bero på att Linköping som 

kommun inte har en tradition av interorganisatoriskt samarbete. I Linköping som 

traditionellt är tjänstemannastad har det tidigare inte funnits ett behov av att 

samarbeta i dessa frågor. I Skäggetorp som område finns däremot en starkare 

tradition av samarbete, kanske eftersom behovet varit större menar samma 

informant. 

Gemensamt ledarskap underlättar 

Mellan familjecentralen och Vårt Nygård underlättas samarbetet av att de har 

samma chef då samarbetet mellan verksamheterna är väl förankrat i ledningen. 

Man träffas en gång per månad, varannan gång hos respektive organisation. Att 

kommunicera över organisationsgränserna underlättas inte bara av att de har 

samma chef utan även av att det hos båda parter finns ett intresse av att avhandla 

gemensamma frågor. Här kan det röra sig om så specifika frågor som att man 

arbetar med samma familjer, då det är positivt att man kan följa upp arbetet 

34

tillsammans! Rollerna är trots allt tydliga, menar socialsekreteraren vid 

Familjecentralen, vilket underlättar samarbetet. Vårt Nygårds stöd till familjer 

uppfattar hon som en bra insats då det fungerar väl som komplement till de 

insatser hon genom familjepedagogerna på Råd & Stöd kan erbjuda. De olika 

insatserna konkurrerar inte med varandra eftersom Vårt Nygård kan gå in i ett 

tidigare skede och om mindre stödinsatser behövs. 

Familjecentralen kommer i kontakt med familjer via sin egen Öppna 

förskola, BVC:s hälsokontroller, dagis och skola. Familjecentralen har genom 

BVC kontakt med skolan vid överlämning till skolhälsovården. Det händer även 

att skolan kontaktar socialsekreteraren vid familjecentralen vid en potentiell 

anmälningssituation. Att enklare insatser kan beviljas snabbt utan en bedömning 

hos socialkontoret ses från socialsekreteraren vid Familjecentralen som mycket 

positivt, framförallt av praktiska skäl. I repertoaren av insatser ingår även 

indirekt Vårt Nygård. 

Familjecentralen har ett brett kontaktnät med andra aktörer i och utanför 

Skäggetorp, till exempel vårdcentral, kyrka, komvux -mamma barn, hälsokommunikatörerna 

vid flyktingmedicinskt centrum med flera, och genom BVC 

kommer Familjecentralen i kontakt med så gott som alla familjer som bor i 

Nygård. Att socialsekreteraren vid familjecentralen har samma ledning som 

personalen vid Vårt Nygård, samt deras regelbundna kontakt, torde göra denna 

aktör till en mycket viktig samarbetspartner. Från Vårt Nygårds sida har man 

sagt att man kan gå in med stödinsatser även i familjer som inte bor i Nygård, då 

barnen går på förskola eller skola i nygård. Detta kan tänkas vara positivt för att 

ytterligare komma närmare varandra genom en gemensam organisering av 

arbetet i vissa frågor. 

Socialsekreteraren vid familjcentralen skulle kunna ses som brobyggare 

mellan vården och socialtjänsten även om hon inte kallar sig så. Hälso- och 

sjukvården och socialtjänsten har här fått en möjlighet att mötas och utbyta 

information. I förlängningen innebär detta också att det för Vårt Nygård blir 

lättare att ha kontakt med BVC och tvärtom då familjecentralen blir en mer 

naturlig mötesplats för dessa aktörer än Vårdcentralen. Detta innebär också att 

man får en möjlighet att lära känna varandra personligen, något som många av 

våra informanter verkligen värderar högt. Ur detta perspektiv blir Familjecentralen 

ett i raden av flera exempel på brobyggande som i många fall tycks ha 

slagit väl ut. 

”Att vi har regelbundna träffar, att vi lär känna varandra lite grann som personer 

också. Det gör det ju också lättare att lyfta luren och så. I alla fall så kan man ju 

alltid fråga: är det här något som ni kan hjälpa till med? Skulle ni kunna träffa den 

här familjen.” 

(Socialsekreterare, Familjecentralen) 

35

Gemensamma mål 

Kyrkan och vårt Nygård håller, enligt vår informant från kyrkan, i nuläget på att 

forma sin relation för det fortsatta samarbetet. De utbyter idéer och hittar 

gemensamma beröringspunkter. Det har även diskuterat principiella ståndpunkter 

kring samhällsarbete och områdesarbete. Trots att Vårt Nygård i 

grunden är socialtjänstens projekt, har de två aktörerna mycket gemensamt. Till 

exempel att de båda säger sig ha empowerment som ett delmål. Enligt vår 

intervjuperson arbetar kyrkan utifrån en stark helhetssyn och med en strävan att 

skapa ett brett nätverk i Nygård. Så långt uppfattar vi det som att deras 

respektive organisationskulturer löper parallellt med varandra. Utöver vad som 

nämnts ovan strävar Kyrkan också efter att bemöta människor även på ett 

existentiellt eller religiöst plan. Vårt Nygårds närvaro värderas dock högt av 

deras representant, dels som en viktig länk mellan invånarna och andra aktörer, 

men också mellan invånarna och den centralt belägna socialtjänsten. Utöver 

detta tror han att den problematik som finns i vissa familjer med Vårt Nygårds 

stöd kan ta en annan vändning. Till stor del går dessa organisationers 

verksamhetsmål hand i hand medan arbetsmetoderna skiljer sig något åt. 

Förutsättningarna för ett fruktsamt samarbete verkar kunna finnas i och med att 

de båda organisationerna kompletterar varandra. 

Regelbundenhet i kontakter 

Den förvaltningsansvarige från bostadsbolaget och Vårt Nygårds samordnare 

bygger sitt samarbete på regelbunden kontakt och genom att hålla varandra 

underrättade om viktiga nyheter. En gång i månaden träffas de personligen för 

att stämma av vad som görs inom respektive organisation. Från hyresvärdens 

sida uppger man att båda parter kan ge varandra råd och tips samt utbyta 

information. Utöver de regelbundna träffarna har de löpande kontakt per telefon 

och e-post. Skäggetorps samverkansråd där de båda sitter med, blir också en 

naturlig träffpunkt. Som vi beskrivit ovan har även bostadsbolaget börjat arbeta 

med en extra språkkunnig kompetens, detta för att minska det kommunikativa 

avståndet till hyresgästerna. 

36

5. Resultatdiskussion 

I det följande kapitlet har vi fortsatt analysen av det insamlade materialet. Vi 

reflekterar och diskuterar något friare kring intervjuresultatet och knyter 

framförallt an till tidigare forskning. Vi har även här valt att utgå från de tre 

huvudämnena. 

5.1 Normalisering 

När det gäller resultatdiskussionen som rör temat normalisering, kommer vi att 

utgå ifrån de ämnen som vi uppfattat att våra intervjupersoner fäst störst vikt 

vid. Den inledande frågeställningen blir huruvida en normalisering av socialtjänsten 

är eftersträvansvärd. Därefter undersöker vi möjliga tillvägagångssätt 

och metoder för att uppnå normalisering. 

5.1.1 Är normalisering önskvärt? 

Vilka är då för- och nackdelarna med en normalisering av socialtjänsten? Finns 

det ett påtagligt behov av att den kommer närmare medborgarna, att den görs till 

en naturlig del av området? 

Då samtalen utifrån våra frågor om normalisering i hög utsträckning kom 

att kretsa kring den centralisering av socialtjänsten som genomfördes under 

början av 90-talet, kommer mycket av fokus att ligga där. Vi upplever att frågan 

om socialtjänstens organisering är en viktig del i diskussionen om huruvida en 

normalisering av socialtjänsten är önskvärd. 

Såhär i inledningen vill vi ge en mycket kortfattad beskrivning av hur 

Linköpings kommunala omorganisation i början av 90-talet påverkade socialtjänstens 

struktur och arbetssätt. 

Under 70- och 80-talet var socialtjänsten enligt Henning och Lieberg (i 

Denvall et al. 1997:93) engagerad i ett nära samarbete med boende och andra 

aktörer ute i bostadsområdena. De offentliga institutionerna, deras lokaler och 

verksamheter, gjordes till en naturlig del av medborgarnas vardag. 

”Socialtjänsten såg närmiljön som en arena och naturlig samspelsplats mellan 

civilsamhällets och det offentligas aktörer.” 

(Henning och Lieberg i Denvall et al. 1997:93 ) 

I och med omorganisationen bröts socialtjänstens nära samverkan med de lokala 

aktörerna (ibid.). Henning och Lieberg (i Denvall et al. 1997:71) framställer den 

nya strukturen som ”ett mycket konsekvent exempel på en marknadsorienterad 

organisationsmodell”, där socialtjänstens delaktighet i uppbyggnaden av samhället 

och dess nätverksutvecklande arbete försvann ur fokus. 

37

Fördelar med en normalisering 

En av intervjupersonerna från Vårt Nygård ser centraliseringen främst som ett 

resultat utav besparingsförsök. Utifrån Henning och Liebergs redogörelse är det 

i våra ögon inte orimligt att koppla samman en marknadsorienterad omorganisering, 

ett konkurrensutsättande av socialtjänsten, med en önskan om 

kostnadseffektivisering. 

Besparingsskäl är den orsak som oftast nämnts då vi diskuterat 

centraliseringen. De flesta av våra informanter har haft svårt att hitta andra 

fördelar med den rådande organiseringen. De som ändå lyfts rör centraliseringen 

som bidragande orsak till att olika former av samlad specialistkompetens vuxit 

fram. 

Henning och Lieberg (i Denvall et al. 1997:80) skriver att socialtjänstens 

olika verksamheter före centraliseringen var mer införlivade i varandra och 

hävdar att detta gjorde det lättare att arbeta förebyggande. Flera av våra 

informanter har framhållit fördelarna med ett nära samarbete mellan olika 

offentliga organisationer. Bland annat har Familjecentralernas samarbete mellan 

socialtjänst och barnavård framställts som givande. Vi tänker oss att ett nära 

samarbete, utbyte av information och resurser, i hög grad är beroende av att alla 

parter är rumsligt närvarande. En av intervjupersonerna från Vårt Nygård frågar 

sig hur socialtjänsten ska kunna möta behoven ute i samhället utan att först möta 

människorna. Informanten menar att närheten till medborgarna är en förutsättning 

för socialt arbete över huvud taget. Vikten av närhet till de boende lyfter 

även vår intervjuperson på polismyndigheten fram. Han poängterar hur 

kommunikationen med de boende blir så mycket bättre om den professionella 

finns på plats i området och blir känd där. Den nära kontakten menar Gilchrist 

(2004:51) är viktig för att lyckas involvera de boende i lokala organisationer och 

aktiviteter. 

Gilchrist (2004:7) beskriver lokala nätverk som billiga och lättillgängliga 

remissinstanser som ofta väljs före de professionella, ibland stigmatiserande, 

hjälpinstanserna. Att socialarbetaren på ett annat sätt lär känna de resurser som 

finns i området, de möjligheter till lösningar som lokala nätverk har att erbjuda, 

är enligt vår informant på Omsorgskontoret en viktig fördel med områdesarbete. 

Gilchrist (2004:45) hävdar vidare att en decentraliserad organisationsstruktur 

även kan leda till själva skapandet av dessa lokala resurser. 

Att så många av våra informanter framhållit att synen på socialtjänsten 

behöver förändras, samt att Vårt Nygårds arbetssätt skulle kunna vara ett steg i 

den riktningen, måste i våra ögon ses som ett argument för en normaliserad 

socialtjänst. Samtidigt vill vi här redogöra för en smått kullkastande aspekt på 

denna fråga som lyftes vid vårt interaktiva återföringsmöte. För att kunna 

åstadkomma en förändrad inställning till socialtjänsten behöver Vårt Nygård 

vara tydliga med att de är en del av den. Det är detta en representant från 

Linköpings Universitets FOU-enhet ställer sig kritisk till vid återföringsmötet. 

Han menar nämligen att om Vårt Nygård ska ha de medborgare de kommer i 

38

kontakt med i centrum, faller arbetet med inställningen till socialtjänsten utanför 

verksamhetens uppdrag. Det som betyder något för invånarna i Nygård är 

huruvida de får sina behov tillgodosedda eller inte, något som utifrån tidigare 

resonemang kan försvåras genom socialtjänstskyltning. 

Här bör också nämnas att den boende vi intervjuat inte alls upplever att det 

i Skäggetorp finns en negativ bild av socialtjänsten, ett obehag inför kontakt 

med denna. 

Nackdelar med en normalisering 

Då vi samtalat med intervjupersonerna om Vårt Nygårds arbete, deras försök att 

komma nära medborgarna, har i stort sätt enbart positiva aspekter av det 

områdesbaserade sociala arbetet lyfts fram. Vi vill också undersöka vilka 

nackdelar och faror som skulle kunna förekomma. 

Efter att ha visat på olika fördelar med en decentraliserad socialtjänst tar 

Henning och Lieberg (i Denvall et al. 1997:80) upp frågan om en ökad 

myndighetsomsorg inte leder till ökad myndighetskontroll. De pekar på farorna 

med vad de kallar en social ingenjörskonst, som försöker styra människor i den 

”rätta” riktningen. En ökad närvaro av socialtjänsten innebär enligt dem en ökad 

social kontroll som riskerar att orsaka passivitet bland de boende. Även Brkic (i 

Hessle & Zavirsek (red.), 2005:143) hävdar att socialt arbete måste lämna 

tillvägagångssätt präglade av beskyddande förmynderi, för de löser i hans 

mening inga problem, de återskapar dem endast. Den här tankegången uppfattar 

vi som ett viktigt inlägg i diskussioner om socialtjänstens organisering. Däremot 

kanske den inte är så relevant i den kontext vi studerat. Vi antar att det främst är 

socialtjänstens myndighetsutövande verksamheter som riskerar att få en alltför 

kontrollerande karaktär. På Vårt Nygård finns myndighetsutövning endast 

representerad någon gång ibland i form av exempelvis biståndshandläggare. 

Detta är en underlättande service som erbjuds de boende i området. Som vi 

redan nämnt är de flesta av våra informanter positivt inställda till en decentralisering 

av socialtjänsten, åtminstone i bemärkelsen att de önskar se ett 

utökat områdesarbete. Däremot är det färre som ansett att även 

myndighetsutövningen bör flyttas ut i områdena, till stor del utifrån de höga 

krav på kompetens och rättssäkerhet som måste styra sådan verksamhet. Att det 

finns stora problem med en socialtjänst som är alltför inriktad på den 

kontrollerande funktionen uppfattar vi att de flesta av våra informanter 

instämmer i. 

En viktig problematisering av den informella verksamhet vi tänker oss att 

normalisering av socialtjänsten resulterar i, lyfts av Gilchrist (2004:98). Hon 

framhåller att professionella alltid måste upprätthålla en viss standard i 

förhållande till sina kollegor. Framförallt måste det finnas en struktur i verksamheten 

som gör det möjligt att hålla också områdesarbetare ansvariga för sina 

handlingar. Den normalisering olika former av avbyråkratisering står för, 

39

iskerar alltså att i sämsta tänkbara fall ge socialarbetaren möjlighet att mer 

obehindrat utnyttja sin maktställning. 

5.1.2 Hur kan normalisering uppnås? 

Hessle ( i Hessle & Zavirsek (red.), 2005:17) lyfter i samband med att han redogör 

för implementering av hållbarhet fram vikten av administrativ genomförbarhet. 

Han poängterar här att det är nödvändigt med någon form av 

byråkrati för att sköta ett projekt. Frågan som enligt honom behöver ställas är 

huruvida den existerande organisationen klarar av att införa nya arbetssätt, eller 

om den behöver förändras. Att motverka en alltför rigid organisationsstruktur 

ser vi som synnerligen viktigt för att förändrade omständigheter och svårigheter 

i samhället ska kunna bemötas på ett tillfredsställande sätt. 

Flera av våra informanter beskriver Vårt Nygård som en lite smidigare 

resurs, som till exempel kan agera utan omfattande pappersarbete. Vi frågar oss 

om socialt arbete i områden av Skäggetorps karaktär, kanske socialt arbete över 

huvud taget, till förmån för effektivitet och en bättre kontakt med sina klienter 

behöver förändra sin byråkrati. Habul (i Hessle & Zavirsek (red.), 2005:108) 

menar att nätverksarbete, vilket vi uppfattar att Vårt Nygård i hög utsträckning 

utför, är en process i vad han kallar horisontell demokratisering. Detta utifrån att 

socialarbetare definierat nätverkande som skapandet av jämställda relationer 

mellan aktörer vilket leder till en avbyråkratisering av socialt arbete. 

För att medborgarna ska bli delaktiga i förvandlingsarbetet krävs enligt 

Gilchrist (2004:44) en omfördelning av makt. Denna omfördelning menar hon 

kan uppnås genom förändringar av organisationers kulturer och förfaringssätt i 

riktning mot ökad öppenhet och ett minskat kontrollbehov. 

Öresjö (i Denvall et al. 1997:170) berättar hur en av hennes informanter 

mycket starkt reagerade på det tjänstemannavälde som härskade på socialkontoret. 

Denna informant upplevde det som problematiskt att socialsekreterarna 

aldrig fick tillfälle att lära känna sina klienters bakgrund. Öresjö (i 

Denvall et al. 1997:161, 162) skriver vidare att det offentliga ofta präglas inte 

enbart av ett utifrånperspektiv där medborgarna inte kommer till tals, utan även 

av tillgripandet av ovanifrånstyrda insatser. I stället för att styras uppifrån och 

utifrån måste det sociala arbetet utvecklas i dialog med medborgarna (Öresjö i 

Denvall et al. 1997:170). Personalen på Vårt Nygård har återkommande understrukit 

att socialtjänstens val av arbetssätt borde utformas utifrån vad som är 

smidigast och effektivast för att lösa medborgarnas problem. Vid utformandet av 

detta arbetssätt torde en dialog vara nödvändig. 

En dialog som enligt Diakonen i Skäggetorps kyrka skulle kunna ställa helt 

nya krav på hur verksamheten bör se ut. Sådant kan komma att lyftas som 

personalen inte har tänkt på, eller inte vill tänka på. Twelvetrees (2002:9) 

poängterar att samhällsarbetare ofta är så engagerade i och för sina egna 

målsättningar att de inte ens märker att medborgarna inte delar deras entusiasm. 

40

Vi tycker det är en mycket spännande tanke som informanten från kyrkan 

väcker: en socialtjänst där medborgarna i större utsträckning är delaktiga, där 

inte ett uppifrånperspektiv, utan ett tillsammansperspektiv får råda. 

Den förändrade byråkrati som ovan efterfrågats skulle kunna exemplifieras 

med att Linköpings socialtjänst blivit uppdelad i utförare och beställare. Denna 

uppdelning underlättar enligt vår informant från Omsorgskontoret för människor 

att själva ta kontakt med socialtjänsten, och de blir ofta positivt överraskade av 

att Råd & Stöd inte utövar myndighet. Vi tänker oss att en orsak kan vara att 

dokumentationen på Råd & Stöd inte är lika omfattande. Detta i kombination 

med avsaknaden av, eller åtminstone ett mindre tydligt, maktförhållande tror vi 

leder till en reducerad känsla av utsatthet och kontroll. Värt att överväga är dock 

hur uppdelningen påverkar utsattheten hos dem som istället har med 

socialtjänstens myndighetsdel att göra. Blir resultatet det omvända, en desto mer 

stigmatiserande kontakt, då all handläggning av serviceärenden genomförs på 

annan plats? 

Vår informant från familjecentralen beskriver vid intervjutillfället att hon är 

positiv till den arbetsform som Vårt Nygård använder sig av. Hon ser 

möjligheten att komma in i potentiellt problematiska situationer på ett tidigt 

stadium som viktig för förebyggandet av mer allvarliga problem. Henning och 

Lieberg (i Denvall et al. 1997:79) lyfter också fram fördelen med att en 

områdesbaserad socialtjänst tidigt kan identifiera och agera på problem som 

dyker upp, eventuellt genom att lotsa dem vidare till andra delar av socialtjänsten. 

Ett sådant tillvägagångssätt förespråkar en av våra informanter från 

Råd & Stöd, då hon poängterar att en självförsörjande socialtjänst i bostadsområdet, 

utifrån kostnads- och kvalitetssynpunkt kanske inte är eftersträvansvärd. 

Hon menar att det områdesbaserade sociala arbetet i stället bör formas av 

den återkommande problematik som ser olika ut i varje enskilt bostadsområde. 

5.2 Hållbarhet 

I följande diskussion ligger fokus på de av informanternas beskrivningar som 

relaterar till temat hållbarhet. Här lyfts och luftas tankar om Vårt Nygårds vara 

eller inte vara i framtiden, samt hur arbetet skulle kunna föras vidare genom ökat 

engagerande av boende och fasta aktörer. 

Under våra intervjuer och observationer har vi uppfattat att det finns en 

stark framtidsoptimism vid Vårt Nygård, samt att arbetssättet präglas av 

flexibilitet, mångfald och av att personalen brinner för området. Engagerade och 

aktiva socialarbetare är givetvis något oerhört positivt, men innebär också risker. 

Som vi redan tidigare nämnt poängterar Twelvetrees (2002:9) att samhällsarbetare 

kan bli så engagerade i de målsättningar de själva satt upp att de inte 

märker att de boende i området har helt andra prioriteter. En förutsättning för ett 

lyckat hållbart samarbete är de boendes engagemang (Öresjö i Denvall et al. 

41

1997:168). För att väcka och tillvarata det tror vi att diskussionen kring 

normalisering ovan är relevant. 

Flera intervjupersoner tar upp begreppet empowerment som en viktig del i 

en engagerings- och involveringsprocess. Vi upplever, liksom många av 

litteraturens författare, att empowerment är en huvudpunkt i ett lyckat områdesarbete 

(Gilchrist, 2004; Twelvetrees, 2002). Utan en delaktighet från de boende 

själva uteblir autonomin och bilden av myndigheten som maktcentra ökar. 

Boende måste själva vara delaktiga i förändringen av sin situation, de måste 

hitta sin egen styrka och sina egna möjligheter (Habul i Hessle (red.), 2005:107). 

Det finns en rad olika grader av delaktighet. Den högsta, där deltagarna 

själva är med i förändringen av sin situation (Svensson, 2007:30), tror vi är 

relevant för Vårt Nygård och liknande områdesarbeten. Det är också så Vårt 

Nygård arbetar. Tillsammans med boende och andra aktörer i området försöker 

de skapa ett tryggt och attraktivt Nygård. En av våra informanter berättar att ett 

syfte med Vårt Nygårds arbete är att ge de boende tillbaka sin självkänsla. 

Vi har innan och under vår studie hört att Skäggetorp är stämplat som ett 

problemområde. Denna stämpel kan förstärkas då kommunen väljer att placera 

en social verksamhet i området. Samtidigt kan det vara ett tecken på intresse av 

att åstadkomma förändring och därmed en annan inställning till området. För att 

förändra en negativ bild av området behöver också det positiva i Nygård och 

Skäggetorp lyftas fram. Samhället i övrigt bör få ta del av de insatser som sätts 

in för att stävja och förebygga de problem som finns i området (Öresjö i Denvall 

et al. 1997:169). 

I ett område som Nygård med en mängd olika nationaliteter och ett stort 

invånarantal förekommer också ett stort utbud av resurser. Det är genom att 

tillvarata egenskaper och kompetens hos dessa individer som hållbarhet för 

framtiden kan skapas. Det är genom att vara lyhörd för de boendes idéer och 

tankar som individens delaktighet och autonomi ges ett nytt och högre värde. 

För Vårt Nygårds framtid är det viktigt att presentera en verksamhetsbeskrivning 

som visar på ett framgångsrikt arbete, då detta ger projektet en 

stärkt hållbarhet genom att visa på vilka behov det konkret möter. Slutar idéer 

och tankar tillföras i projekt och resultat uteblir, då riskerar det också att läggas 

ner (Öresjö i Denvall et al. 1997:179). Vi ser dock ingen risk för detta då 

verksamheten aktivt arbetar utifrån nya tankar och visioner för området. 

Det tvärpolitiska intresse som riktats mot Vårt Nygård ger en förankring 

och delaktighet vilket, enligt Svensson et al. (2007:44), är viktiga faktorer i 

hållbarhet och utveckling för projektet. Samarbetet mellan samhällsarbetare och 

ansvariga politiker är viktig för processen. Delaktigheten måste finnas med 

genom hela kedjan, av berörda på alla nivåer. För att få en förståelse för 

behoven och vilka resurser som krävs är det viktigt att politiker arbetar i ett nära 

samarbete med verksamheten. Genom ett välfungerande och förankrat projekt 

kan politiker också argumentera för den efterstävade hållbarheten (Twelvetrees, 

2002:71,72). 

42

Genom det samarbetet som finns kring Nygård idag upplever vi en 

optimism vad gäller hållbarhet. Flera aktörer visar ett intresse får att driva 

arbetet vidare och ser en win-win-aspekt i det hela. Olika aktörer definierar 

vinstbegreppet olika, ser vinsterna på olika sätt. För bostadsbolaget är 

exempelvis antalet uthyrda lägenheter en vinst. Skolan ser antalet närvarande 

elever och framsteg i lärandet som en bekräftelse på en lyckad strategi. Vårt 

Nygård kan genom antalet besökare och långsiktiga resultat visa på att de 

närmar sig projektets uppsatta mål. På detta sätt ser verksamheten att de boende 

i området får någonting tillbaka när delaktighet skapas och man söker sig till 

lägenheten för den service som erbjuds av verksamheten. 

Sedan 60-talet har lokala projektarbeten avlöst varandra i utsatta områden. 

Den litteratur vi tagit del av är enig om att enskilda kortvariga projekt inte löser 

de problem som möter områdesarbetaren. Områdesarbeten kräver ett flexibelt 

arbete utifrån olika nivåer och det är individers behov som bör styra insatser 

(Turunen, 2004:191,192). Vi ser det som viktigt att Vårt Nygård får de resurser 

och den tid som krävs för att nå de mål som är uppsatta. Samtidigt finns det en 

mening med att avtalstiden inte gäller en alltför lång tid. Tanken med detta är att 

hålla verksamhetens arbete aktivt och lösningsfokuserat, men också att minska 

risken för en ökad passivitet bland de boende. Vi kan i Vårt Nygård se ett aktivt 

arbete mot att de boende ska uppleva att deras delaktighet är betydelsefull för 

hållbarheten i området. Det är viktigt att rekryteringen av resurser från de 

boende tas tillvara tidigt i processen. Vi har i empirin kunnat se att de boendes 

inställning till problemen riskerar bli att det är kommunens ansvar att ta hand 

om dem. Vi ser här att Vårt Nygård arbetar mot att förändra de boendes bild av 

socialtjänsten. Spridningen av kunskap om verksamheten har ökat i området, 

dels mellan boende, men också av de brobyggare som anställts med för området 

relevanta språkliga kunskaper. 

En svårighet för projekt som Vårt Nygård är att sammansättningen i 

ledningen förändras. Makten inom politiken skiftar och Socialtjänstens ledning 

och verksamheter förändras. I samband med en förändring bland projektets 

ansvariga kan inställningen också växla. För det som under en ledning engagerat 

byggts upp och ansetts vara motiverat kan en förändring i ägandeskapet hastigt 

innebära ett svalnat intresset och nedläggning (Hessle i Hessle & Zavirsek (red.) 

2005:17). Vi upplever dock att Vårt Nygård som ovan nämnts i dagsläget har ett 

starkt tvärpolitiskt stöd. Politiker besöker verksamheten och visar ett intresse för 

områdesarbetet Vårt Nygård. En nackdel som vi varit inne på i resultatredovisningen 

är de korta avtalen som ges. Gilchrist (2004:104) beskriver ett 

nätverksarbete där ledningen vill se snabba resultat som ett dilemma. Hon 

hävdar att interaktionen i nätverk oftast är av informell och tillfällig karaktär, 

och att resultaten tenderar komma först efter en längre tid. Detta innebär 

problem för mätning och utvärdering av verksamheten (ibid.). 

Ett projekt måste också visa på en positiv förändring i området. Vilka 

förändringar som ska göras och hur resurser ska användas och fördelas. Här 

råder det skilda meningar mellan olika individer och aktörer. Alla har sina idéer 

43

om en lyckad satsning, vilket ger en förståelse för hur komplex ett stort nätverk 

av aktörer kan vara. På liknade sätt är det med de boende vilka består av en 

heterogen grupp med en mängd nationaliteter. Inriktningen på arbetet bör ses 

utifrån en helhetssyn för området. Alla ska kunna ta del av insatserna oberoende 

av nationalitet, kön eller sociala egenskaper. Det är ett arbete i sig att 

överbrygga nationalitetsgränser och få en så heterogen grupp att samarbeta. Det 

finns fler faktorer än just nationalitetsgränser som kan vara svåra trösklar i 

samarbetet. Psykosociala och socioekonomiska (utbildnings- och inkomstmässiga) 

svårigheter är några exempel på hinder för delaktighet och rekrytering 

av de boende. Individer med dessa svårigheter kan ibland isolera sig, och är en 

grupp som är svår att involvera i verksamheten. Samtidigt som de är en grupp 

som behöver stöd från verksamheten men också av aktörer kring Vårt Nygård. 

Vårt Nygård har ett stort antal aktörer som samarbetspartners. Det finns 

primära partners som ingår i verksamheten genom ett nära samarbete. Samtidigt 

har verksamheten en kontakt med sekundära aktörer för insatser när dessa 

behövs och behov finns. Här ser vi en fördel i att nätverket utökas med boenden 

och föreningar som aktörer. Redan idag finns dessa representerade som aktörer 

men vi ser det som avgörande för hållbarheten att fler engagerar sig. 

Mycket av det samarbete som idag finns bland professionella aktörer kan 

med fördel delegeras till de boende i framtiden. Vissa fasta aktörer kommer att 

finnas kvar så som vårdcentral, skolan och fastighetsbolag. Verksamheter som 

Vårt Nygård har inte för avsikt att vara en permanent lösning. Syftet är att på ett 

bra sätt samla resurser och krafter från området som kan driva arbetet vidare. 

Rekryteringen av ungdomar till ett ungdomsråd ser vi som ett sådant exempel 

och ett steg i rätt riktning. Ett ungdomsråd med engagerade och starka ledare 

kan av andra ungdomar ses som förebilder och på så sätt skapa ett bra forum för 

ungdomar i området. Vi tror också, liksom Svensson (2007:30), att det är viktigt 

att de får känna att de är en betydelsefull del av sitt område. Genom att själva 

vara med och skapa idéer och forma området följer också ett ansvar för det man 

varit med att bygga upp. Ungdomar är en grupp som är viktig för hållbarheten. 

Genom att göra ungdomarna delaktiga i en förändring av Nygård till ett 

attraktivt och tryggt område, gör att de stolt kan föra arbetet vidare i framtiden. 

En annan fördel med att rekrytera ungdomar är den påverkan de har på varandra. 

Kan förebilder kopplas till verksamheten har de enligt oss en fördel då 

ungdomar ofta lyssnar mer på varandra än till exempel skolan eller vuxna i 

området. 

5.3 Brobyggande - med individen i centrum 

Centralt för det preventiva sociala arbetet vid Vårt Nygård är enligt 

områdesarbetarna förmågan att samverka med andra organisationer. Men i 

denna samverkan måste det ständigt finnas ett fokus på individens behov. 

Brobyggande mellan olika organisationer, grupper och individer är viktigt men 

44

det måste i slutändan genomföras med den enskildes bästa i sikte. Är det bara 

slumpen frågar vi oss, att deras synsätt ligger nära den välkända tesen om att 

”det sociala arbetet främst skall tjäna tredje man och inte socialarbetaren eller 

dennes arbetsgivare”? Och är det bara en slump, att personen som myntade 

tesen, Mario Borelli, också var områdesarbetare (Ferraro, 2003:201)? Redan på 

1950-talet började denne gräsrotsarbetare driva en alternativ typ av områdesbaserat 

arbete i sin hemstad Neapel. Bland annat motsatte han sig att man inom 

socialt arbete mest ägnade sig åt ett professionellt tillrättaläggande av sociala 

dysfunktioner (Ferraro, 2003:201), och inte så mycket åt att ”gå med” den 

hjälpbehövande. En av områdesarbetarna vid Vårt Nygård beskriver också att 

det preventiva sociala arbetet handlar om så mycket mer än vad som klassas som 

sociala problem. Till Vårt Nygård får vem som helst komma och oavsett vilka 

frågor det gäller. Det är viktigt att alla har någon att vända sig till. 

5.3.1 Att bryta isolering och bygga tillit 

”Building bridges across perceived community or organisational boundaries is a 

first step in generating a dialogue, which might eventually break down barriers of 

fear, prejudice and antagonism.” 

(Gilchrist 2004:79) 

Utifrån den litteratur vi konfronterat oss med har vi insett att isolering kan 

uppstå och brytas på olika sätt. Vårt Nygård poängterar att de är till för alla i 

området, oavsett nationalitet. Här ser vi att de extra språkkompetenser projektet 

knutit till sig är nödvändiga för att nå vissa grupper, men däremot inte att man 

endast bör fokusera på just dessa. Vid vårt återföringsmöte i studiens slutskede 

framkommer att olika etniska grupper har olika starka nätverk i området. Som 

exempel framställs gruppen kristna syrianer som en stark grupp. Hur olika 

grupper samspelar med varandra är för en områdesarbetare viktigt att ha 

kännedom om menar Alan Twelvetrees (2002:58) då till exempel ”värvandet” 

av en grupp kan motverka möjligheterna att samverka med en annan. Gilchrist 

menar dock, vilket är av intresse för sammanhanget, att områdesarbetare alltid i 

första hand bör stödja medverkan bland de grupper som har svårare att artikulera 

sin ståndpunkt (2004:79). 

I brittisk ämnesanknuten litteratur vi tagit del av används begreppet 

networking vilket vi valt att översätta till nätverkande, i princip synonymt med 

begreppet brobyggande (Gilchrist, 2004). 

Vårt Nygård har i och med att områdesarbetare har extra kunskaper inom 

vissa språk givetvis lättare att nå några grupper än andra. Vid återföringsmötet 

diskuterades om det var svårare att nå de mer väletablerade grupperna likaså om 

det var önskvärt. Randy Stoecker (1997:1) riktar i en studie kritik mot 

amerikanska CDC:s, Small Community Developement Corporations. Dessa 

statligt understödda aktörer, som arbetat med sysselsättning och framförallt 

boendefrågor, menar han eventuellt har fått ta ett för stort ansvar för den 

45

amerikanska samhällsutvecklingen. Blana annat menar han att de kan störa 

naturliga nätverk (Stoecker, 1997:2). Utifrån Stoeckers studie skulle slutsatsen 

kunna dras att det inte alltid är problemfritt att rucka på befintliga strukturer. 

Särskilt kan detta vara tänkvärt i de fall då det redan existerar starka och 

naturliga nätverk. 

Samtidigt som det utifrån Stoeckers studie skulle gå att ifrågasätta 

nätverkande kan Vårt Nygård anses utgöra ett viktigt stöd för de alternativ han 

istället förordar: områdesorganisering och områdeskontrollerad planering 

(ibid.). Vårt Nygård deltar i både Skäggetorps samverkansråd och har nära 

kontakt med Skäggetorps representant i kommunens Geografiska utskott. 

Möjligheten att fånga upp och förmedla idéer från boende till dessa 

samarbetspartners kan utifrån Stoeckers studie betraktas som särskilt 

betydelsefull. 

Utifrån områdesarbetets ambition att skapa förståelse för hur det svenska 

samhället fungerar blir begreppet socialt kapital relevant. Likaså då det gäller 

bland annat bostadsbolagets önskan att föra hyresgäster närmre varandra. Socialt 

kapital är enligt Putnam mycket nära kopplat till känslan av samhörighet, och 

dessutom grundläggande för att kunna samarbeta i grupper (Gilchrist, 2004:6). 

Socialt kapital kan vidare återfinnas i tre former; vänskapligt, sammanlänkande 

och överbryggande socialt kapital. Den senare formen, vilken innebär att socialt 

kapital utgörs av band mellan människor som har mindre gemensamt men har 

överlappande intressen (ibid.), är den vi finner mest intressant för vår studie. 

Jack och Jordan (1999) argumenterar i artikeln Social Capital and Child 

Welfare för att uppbyggandet av socialt kapital, även i marginaliserade områden, 

är ett mer effektivt sätt att ge barn välfärd än formellt barnaskydd, stödinsatser 

och utbildning i föräldraskap (Jack & Jordan, 1999:242). 

Att vuxna interagerar som likar, stöd till individuella initiativ, 

frivilliginsatser och grannsamverkan, är exempel på faktorer som anses viktiga 

för att långsiktigt kunna bygga socialt kapital. Författarna poängterar dock att 

även om socialt kapital tycks vara av stor betydelse för barns välfärd kan detta 

inte ersätta legala och professionella skyddssystem (Jack & Jordan, 1999:243) 

De vidmakthåller i vilket fall att det sociala kapitalet är ett effektivt medel för att 

öka välfärden i ett område. Till exempel minskar inte det sociala kapitalet, till 

skillnad frånekonomiskt eller fysiskt kapital, då det används. Dessutom är det 

tillgängligt för alla som deltar i områdets aktiviteter (Jack & Jordan, 1999:243). 

Likt stadsdelsutvecklarens påstår menar också författarna att de som inte har 

ekonomisk makt faktiskt även kan använda sig av det sociala kapitalet för att ta 

makten över sin livssituation. Här påverkas individens strävan, menar Jack och 

Jordan (1999:244) givetvis av det faktum att det sociala kapitalet i likhet med 

fysiskt kapital både kan byggas upp och rivas ner. 

Vidare argumenterar artikelförfattarna för att det är av stor vikt att öka 

föräldrars förmåga att ta del av det stöd som samhället erbjuder (Jack & Jordan, 

1999:248). Här ser vi en stark koppling till de arbetsuppgifter de två anställda 

som alternerar mellan Vårt Nygård och Familjecentralen har. Deras arbete ska 

46

syfta till, menar vår informant vid omsorgskontoret, bland annat att föräldrar 

med utländsk bakgrund skall förstå syftet med, och våga närma sig den svenska 

barnavården. Då en viktig del i brobyggarnas arbete är att skapa förståelse och 

tillit menar vi att deras insats, om den uppnår önskad effekt, torde öka det 

sociala kapitalet i området. 

“In disadvantaged districts, social capital can only be restocked by starting from 

the actual relationships that exist between people, their informal cultures of 

survival, both by economic activity and by social support. Policy must find ways 

to engage with these networks, and build bridges between them […] and the 

state's services. This can only be done by work that is sensitive to and supportive 

of the cultures and practices of residents, and through activities that actually 

improve their quality of life. It will not be easy or cheap.” 

(Jack & Jordan, 1999:252) 

Att engagera människor i frågor som rör dem anser den kommunalpolitiker i 

Omsorgsnämnden vi intervjuat, är viktigt för områdets samarbetsklimat. De 

mest framgångsrika projekten i Jack och Jordans (1999:248) undersökning hade 

heller inte bara lyckats få personer att tillgodogöra sig service från den egna 

organisationen, utan även från andra håll. De har även lyckats ta vara på och 

välkomna personers egna engagemang (ibid.). 

Enligt Gilchrist (2004:51) är det, när det gäller samhällsarbete, sällan 

tillräckligt att affischera eller lämna ut flygblad för att engagera folk. En 

personlig kontakt är nödvändig eftersom det annars krävs mycket mod eller 

desperation för att komma med till ett evenemang. Här ser vi det faktum att en 

av de anställda vid Vårt Nygård uttalat att de har svårt att få tiden att räcka till 

för att personligen aktivt ta kontakt med boende i området som oroande. Vidare 

menar Gilchrist att bra nätverkande kräver rigorös planering, men att starka 

nätverk sedan kan stödja kollektiv handlingskraft, speciellt under perioder då 

moralen sjunker. (Gilchrist, 2004:69) Betydelsen av att ha en professionell 

språkkunnig brobyggare som kan underlätta kommunikationen mellan olika 

parter i den tuffa skolmiljön, blir i och med det Gilchrist framhåller påtaglig. 

Aktivt nätverkande ger samhällssarbetare möjlighet att ingripa i en social 

process menar Gilchrist (2004:78) vidare, vilket vi också sett omsättas i 

praktiken då brobyggaren kunnat lyfta och diskutera enskilda ungdomars 

problematik vid områdesarbetet. 

5.3.2 Konstruktivt områdesarbete kräver samverkan 

Som vi redogjort för i vår resultatdel samverkar Vårt Nygård med en rad olika 

aktörer i olika frågor. Aktörer utanför Nygård kan vara lika viktiga 

samarbetsparter som aktörer i Nygård, då det sociala landskapet enligt Ahrne 

(2003:20) inte har några fasta gränser. Förutom avsaknaden av fysiska gränser 

indikerar Ahrnes metafor också att organisationer inte kan ses som slutna system 

utan att deras respektive agerande påverkar varandras handlingsutrymme 

47

(Lindberg, 2005). Frågor om vad som styr aktörers samarbetsvilja kan enligt 

Lindberg (2005:70) ses som sociala dilemman. Utfallet av dessa dilemman styrs 

till stor del av huruvida ett samarbete är nödvändigt för de inblandade parternas 

egen vinning, och dessutom vilken bedömning de gör av varandras 

samarbetsvilja (Lindberg, 2005:71). Goda samarbetsrelationer, organisationer 

emellan tycks alltså avgörande för att arbeta förebyggande. I Nygård har detta 

ofta också visat sig gå hand i hand med brobyggande för att bryta individers och 

gruppers isolation. Vi avser därför att här redogöra för de förutsättningar och 

hinder denna del av arbetet kan möta. Utifrån en tidigare studie av 

områdesarbete Råslätt menar Öresjö (1995:176) att det inte finns någon lösning 

med stort L, för att komma tillrätta med aktuell problematik förutom slutsatsen 

att en organisation inte ensam kan förändra något eller vända en negativ 

utvecklingstrend: 

”…i detta att vara ’gräsrotsbyråkrat’ ute på fältet ligger inbyggt att man ständigt 

konfronteras med dem ’man är till för’, de boende på Råslätt. Och detta är ofta så 

tufft, att man behöver samarbetet över förvaltningsgränserna för att kunna arbeta 

på ett konstruktivt sätt.” 

(Öresjö, 1997:182) 

Ett sätt att arbeta förebyggande och med individen i centrum torde vara att, som 

stadsdelsutvecklaren pekar på, ”bygga socialt kapital.” För samhällsarbetare 

påpekar (Gilchrist, 2004:8) vikten av att hjälpa människor att arbeta 

tillsammans, att kommunicera effektivt och ta itu med spänningar som uppstår. 

Det handlar också enligt Gilchrist om att stärka nätverk där såväl individer som 

grupper och organisationer ingår (ibid.). I doktorsavhandlingen ”Mutual 

Benefit” (2005) har socionomen Lina Martinsson utifrån en fallstudie beskrivit 

hur socialt kapital kan byggas i marginaliserade bostadsområden. Tillit och 

ömsesidigt utbyte är de viktigaste faktorerna för uppbyggnad av det sociala 

kapitalet (Jack & Jordan, 1999:243; Martinsson, 2005:247; Putnam, 1993). 

Martinssons studie som genomförts vid Kungliga Tekniska Högskolans 

institution för infrastruktur har studerat hyresvärden MKB:s försök att vända en 

negativ trend av vandalisering och nedskräpning. MKB fokuserade på att 

samarbeta långsiktigt med de boende, främst genom att på olika sätt skapa en 

relation präglad av tillit (Martinsson, 2005:247). Liksom MKB arbetar även 

Graflunds, hyresvärden i Nygård, för att stärka det band som 

beroendeförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst enligt Martinssons studie 

(2005:248) innebär. Detta sker enligt Graflunds t.ex. genom utökad service och 

genom att engagera de boende i underhåll av gårdarna. Vad gäller den muntliga 

och personligt riktade information som hos Graflunds ges vid inflytt fanns hos 

MKB, utifrån vad som kan utläsas av Martinssons studie ingen motsvarighet. 

Detta kan vi endast betrakta som positivt för Nygårds del. För att kort återknyta 

till Ahrnes forskning kring bl.a. sociala dilemman ser vi det dessutom som 

ytterst lovande att Graflunds säger sig ha sett effekt av sina investeringar och 

48

insatser, då detta torde innebära ett motiv till att även i fortsättningen sträva efter 

goda relationer, hyresgäster och hyresvärd emellan. 

Ytterligare en samarbetspartner som vid våra intervjuer visat sig vara av 

stor betydelse för Vårt Nygård är familjecentralen. Vid en kvalitativ 

intervjuundersökning med 40 användare och 40 icke användare av två öppna 

familjecentraler 1 , har det sociala umgänget angivits som det främsta skälet till att 

besöka dessa (Pithouse & Holland, 1999:170). För vårt Nygård torde det därför 

vara av stor vikt att fullt ut utnyttja den potential kvinnorna som alternerar 

mellan Vårt Nygård och Familjecentralen torde utgöra. Föräldrar från olika 

kulturer får genom familjecentralen och dessa kvinnors arbetsinsats en naturlig 

mötesplats och ett gemensamt intresse att förenas kring. 

Pappor är en grupp som enligt den ovan nämnda studien knappt närvarar 

vid familjecentralerna. (Pithouse & Holland, 1999:170) Detta stämmer överens 

med beskrivningen av situationen vid familjecentralen i Nygård. Vid Vårt 

Nygård har den manliga brobyggaren involverat fäder i fotbollsmatcher med 

sina barn, vilket skulle kunna ses som ett alternativt sätt att hos denna grupp 

bygga upp socialt kapital och ta vara på individuellt engagemang. Dock anser vi 

inte att detta reducerar motiven att söka öka fädernas närvaro vid 

familjecentralen. 

Närheten kommer och går… 

Vid det återföringsmöte vi hade då vi själva var klara med vår egen del av 

analysen, nämnde en representant för Linköpings FOU-enhet, att det är omöjligt 

att över tid se något mönster för centraliseringen. Ibland menar han, kan 

centraliseringstrenden t.o.m. gå åt olika håll inom olika organisationer. Då flera 

av våra informanter uttryckt vikten av närhet och personliga relationer, för ett 

fungerande samarbete, och vissa även att detta gick förlorat i och med att både 

polis och socialtjänst centraliserade sina organisationer, var hans inlägg i 

diskussionen mycket intressant för en av våra slutsatser om brobyggande. 

Ett namn och ett ansikte underlättar då det gäller att kontakta någon vid en 

organisation utanför den egna, vilket nästintill tycks vara en utopi då kontor för 

t.ex. socialtjänst och polis är belägna i vitt skilda stadsdelar. 

Mellan Vårt Nygård och den mycket viktiga samarbetspartnern 

familjecentralen har man arbetat fram ett tillfredställande och välfungerande 

samarbete. En anledning uppfattas av socialsekreteraren vid familjecentralen 

vara att de har många gemensamma och konkreta frågor att avhandla. 

Ytterligare en viktig anledning menar samma informant är att de båda tillhör 

kommunens Råd & Stöd-del, och därför har samma chef centralt. Den omfattande 

frekvens deras möten infinner sig med är över en gång per månad vilket 

innebär att relativt mycket tid tas i anspråk. En orsak till att detta tillåts, och 

1 Familjecentralerna i undersökningen är belägna i ekonomiskt eftersatta områden i Wales, Storbritannien. 

Service och kompetens är snarlik den vid Svenska familjecentraler. Socialarbetare, förskolepedagoger 

familjestödjare och vårdpersonal arbetar liksom i Sverige alla under samma tak (Pithouse & Holland, 1999:169). 

49

fungerar kan vara att samarbetet, likt Parmander (2005:66) påvisar, är väl 

förankrat i organisationens ledning. 

Närpolisen uppger att man inte har så stor kontakt med Vårt Nygård i 

nuläget; delvis menar man från polisens sida kan detta bero på det geografiska 

avståndet, men även eventuellt att man inte har medlarskyldighet till Råd & Stöd 

vilket de har till övriga Socialförvaltningen. 

Finns då ett behov av ett fördjupat samarbete? Nygårdsskolans rektor 

uppger att det förekommer en hel del kringdrivande och skadegörelse vid och 

runtom skolan, främst efter skoltid. Denna typ av situationer skall förebyggas 

bl.a. genom att skolorna i Linköping enligt vår informant från polisen har fått 

egna s.k. kontaktpoliser. Skulle kanske ett liknande samarbete mellan skola och 

socialtjänst, eller rentutav alla tre parter kunna vara en lösning? 

...men ansvaret att samverka består 

Enligt vår informant från Nygårdsskolan bidrar in och utflyttningen till att 

miljön i och kring skolan blir tuffare än vad som kan anses normalt. Då många 

barn uppehåller sig på och kring skolgården även efter skoltid anser samme 

informant att en parklek, d.v.s. en bemannad utomhusinrättning för utövande av 

fritidsaktiviteter, skulle kunna fylla ett syfte. Då han anser att både skolan och 

Vårt Nygård skulle kunna vara delaktiga i driften av en sådan facilitet anser vi 

att detta ämne med fördel kunde lyftas till diskussion. 

Då vi studerat områdesarbete har vi hämtat information från de storstadsområden 

som brottas med en liknande problematik som Nygård gör. När vi i det 

här fallet ser till hur andra kommuner löst samarbetsfrågan hittar vi i Malmö 

kommun ett intressant exempel. Här har man slutit så kallade ”SSP-avtal” om 

samverkan mellan Skola, Socialtjänst och Polis. I Malmö uppfattades behovet se 

olika ut beroende på stadsdel och närpolisområde. Därför valde man att ha en 

central ledningsgrupp för att gemensamt kunna organisera samarbetet 

långsiktigt. I varje stadsdel har de inblandade parterna minst en representant och 

en eller flera lokala SSP-grupper beroende på storlek och antal skolor. Bl.a. 

underlättar den nya ordningen samarbetet genom att en fast organisation medför 

definierat ansvar. Upprätthållandet av samarbetet är därför inte i samma 

utsträckning beroende av personskifte vid olika tjänster. (Malmö Kommun, 

2008:24, [URL 2]). 

Då samarbetet pågått under fyra år menade ordförande för kommunens 

trygghetsgrupp att man hade fått bättre förståelse för varandras roller och 

villkor, och fått direkta ingångar till varandra. Inget har dock skett per automatik 

menar ordföranden utan krävt kontinuitet i kontakter och gemensamma 

satsningar och ansträngningar (Malmö Kommun, 2008 [URL 3]). 

50

6. Metoddiskussion 

För att upptäcka de subjektiva meningar som våra informanter tillskriver sina 

erfarenheter har vi använt oss av både kvalitativa intervjuer och observationer 

(Liamputtong & Ezzy, 2005:71). Då ett insamlat datamaterial består av 

intervjupersoners egna utsagor och strävan också är att klarlägga just de 

berördas perspektiv, kan ett hermeneutiskt tolkningssätt med fördel användas 

(Bryman, 2002:370). Så har åtminstone till viss del skett. 

En nackdel med datainsamlingsmetoden, kvalitativ intervju, är att den 

enligt Liamputtong & Ezzy (2005:72), kräver uthållighet och känslighet i 

utförandet. Detta menar ovan nämnda författare vidare förutsätter relativt stor 

erfarenhet och medvetenhet, framförallt rörande interaktionen i 

intervjusituationen. Ur ett självkritiskt perspektiv frågar vi oss om vi verkligen 

besitter ett tillräckligt mått av erfarenhet för att hantera vald datainsamlingsmetod. 

Frågan aktualiseras dessutom ytterligare i och med Kvales 

(1997:69) ifrågasättande av studenters mått av kompetens när det gäller 

kvalitativ textanalys. För att uppnå kompetens inom kvalitativ forskning anser vi 

dock, ovan nämnda påståenden till trots, att vi måste våga praktisera dessa 

metoder. 

Vi har genomfört tretton intervjuer samt ett flertal observationer. Det höga 

antalet kan ifrågasättas då detta skulle ha kunnat resultera i ett allt för 

omfattande empiriskt material (Bryman 2006:111). Vi anser trots allt att 

fördelarna med att ha fått ta del av hela kedjan av berörda aktörer överväger. 

Detta har möjliggjort för oss att inte utmåla någon samarbetspart som viktigare 

än en annan. Det har också varit ett sätt att förhindra att studiens resultat skulle 

vara till någon enskild parts fördel, genom att bara belysa arbetet ur ett visst, 

eller ett fåtal perspektiv. 

Vi har genom studien aktivt fört en diskussion kring vårt urval. Målet har 

varit att intervjua de aktörer som vi föreställde oss kunde ha mest information i 

anknytning till våra teman. Under processen har vi sedan kunnat se andra 

aktörer än de vi från början valt att intervjua. Vi har fått förslag på informanter 

av Vårt Nygårds samordnare, men också av de personer vi intervjuat. Vi ser här 

risken i att vi kunnat påverkas i våra val. De krav som kan ställas på 

populationen i ett urval torde dock ändå vara uppfyllda, då det i samtliga fall är 

vi själva som slutgiltigt har avgjort vilka personer som varit av störst vikt att 

intervjua. Vi såg från studiens början en fördel i att få kontakt med en komplett 

kedja av berörda aktörer på alla nivåer, från beslutsfattande politiker till 

samarbetspartner som skolpersonal, familjecentralen, stadsdelsutvecklare m.fl. 

För att göra kedjan fullständig ansåg vi det också lämpligt att intervjua en 

representant för de boende i området. Efter studiens genomförande tycker vi att 

den kedja av informanter som vi ursprungligen eftersträvat att presentera, 

framstår som väl sammanhängande. 

51

Vi har också reflekterat över hur vi skulle kunna bli påverkade vid 

intervjuerna på så sätt att vi genom en aktör bygger upp en bild av en kommande 

informant. Vi har utifrån vår medvetenhet om detta gått in i intervjuerna så 

förutsättningslöst vi kunnat. 

De samhällsvetenskapliga forskningskriterierna validitet och reliabilitet blir 

med en kvalitativ metod svåra att mäta (Bryman, 2006:257). Istället fokuserar vi 

därför på ett antal andra kvalitetsbegrepp som är anpassade till just kvalitativ 

forskning. Tillförlitligheten menar vi höjs dels genom respondentvalidering 

(Svensson et al. 2007:139) Ett exempel på hur detta omsatts i praktiken är att vi 

låtit våra informanter få en överblick över vårt insamlade material, för att 

komma med rättelser och kommentarer. Ytterligare ett sätt för att höja 

tillförlitligheten kan vara genom att följa de riktlinjer som finns för kvalitativ 

forskning vilket vi också gjort (Bryman, 2006:258). Att eftersträva Rigour, 

vilket vi väljer att översätta till stränghet är ytterligare ett sätt. Rigour uppnås 

genom att utförligt redogöra för hur studien genomförts (Liamputtong & Ezzy, 

2005:39). På så sätt undviks övergeneralisering och ogrundade slutsatser (ibid.). 

Vi ser här likheter med Brymans (2006:260) diskussion kring huruvida en studie 

är överförbar, samt pålitlig. 

Studiens forskningsmetod har varit interaktiv, vilket innebär att vi 

fortgående fört en dialog med yrkesverksamma inom den verksamhet vi valt att 

studera. Vi ser både för- och nackdelar med detta förhållningssätt. En nackdel 

skulle kunna ha vara att vi påverkats av rådande åsikter och värderingar. 

Fördelarna tror vi dock väger över och dessutom är av betydelse för studiens 

syfte. I och med att ny kunskap efterfrågats tror vi att chanserna att få tillstånd 

ett värdefullt utbyte av information ökar. 

Bryman (2006:261) menar att det är av vikt att inte likt personliga 

värderingar påverka en kvalitativ studie. Detta har vi i möjligaste mån tagit 

hänsyn till genom att våra informanter en andra gång fått försäkra sig om att de 

känner sig bekväma med resultatet. Att göra just en interaktiv studie fri från 

färgning av förförståelse tror vi dock kan vara svårt, med tanke på den öppna 

hållningen i dialogen mellan forskare och praktiker. 

Det är vår intention att med studien kunna generera kunskap som projektet 

kan dra nytta av, med andra ord går vi i viss utsträckning in för att aktivt 

påverka projektet. Därför måste vi också inta ett medvetet förhållningssätt till 

hur projektet påverkas av interaktionen mellan forskare och praktiker. 

Praktikerns stora inverkan på studien kan såklart ifrågasättas, men är en 

förutsättning för vår interaktiva forskningsmetod. En metod som genom de 

yrkesverksammas möjlighet att göra rättelser och förtydliganden av materialet 

enligt Svensson et al. (2007:139) rent utav kan resultera i en högre validitet. 

52

7. Slutord 

7.1 Avslutande diskussion 

Utifrån resultatredovisningen och den påföljande diskussionen, sammanfattar vi 

här vad vi uppfattar som studiens mest väsentliga fynd, samt för en vidare 

diskussion utifrån dessa. Vi utgår i diskussionen ifrån det material vi uppfattar 

som mest relevant i anknytning till valda teman, normalitet, hållbarhet och 

brobyggande och söker då återknyta till den grundläggande forskningsfrågan; 

”Vilka förhållningssätt och strategier är viktiga i Vårt Nygårds områdesbaserade 

sociala arbete?” 

Under temat normalisering har vi funnit att en strävan efter låga trösklar in 

till verksamheten är något som kan uppfattar som centralt för Vårt Nygårds 

områdesbaserade sociala arbete. Detta menar vi kan även vara en viktig aspekt 

att reflektera över när det gäller socialt arbete i stort. Detta då vår studies fynd 

tyder på att låga trösklar underlättar för kontakten mellan medborgare och 

professionella, samt ger en mer nyanserad bild utav socialtjänsten. Ur detta 

hänseende är det också viktigt för Vårt Nygård att vara en smidig resurs som det 

är lätt att ta och ha kontakt med. 

En annan viktig, till synes självskriven, aspekt i Vårt Nygårds arbete är den 

geografiska närvaron i bostadsområdet. Detta framstår nästintill vara ett absolut 

kriterium för det preventiva sociala arbete Vårt Nygård bedriver. En informant 

menar att närheten till medborgarna är en förutsättning för allt socialt arbete. 

Med tanke på de olika åsikter som förts fram kring centralisering kontra 

decentralisering ser vis det som betydelsefullt att ytterligare en gång återkoppla 

till den diskussion vi tidigare fört kring ämnet. Vi har ställt oss frågan huruvida 

Vårt Nygård kan ses som ett tecken på att centraliseringstrenden nu är på väg att 

vända. Den här frågeställningen har resulterat i många intressanta diskussioner 

med våra informanter. Även om vi utifrån vår studie inte kan dra några generella 

slutsatser menar vi att vårt material talar för att så skulle kunna vara fallet. 

De flesta av våra informanter är positiva till viss decentralisering av 

socialtjänsten, en inställning som för Vårt Nygårds och liknande verksamheters 

fortsatta existens behöver återfinnas även i ledningen och hos beslutsfattare. Att 

bjuda in denna grupp av berörda tjänstemän och politiker till Vårt Nygård och 

visa på fördelar med verksamheten blir därför angeläget. 

Vi vill poängtera att det utifrån vår studie inte endast finns fördelar med en 

ökad närvaro av socialtjänsten utan att den även för med sig faror. Det finns en 

risk för en för hög grad av insyn i medborgarnas liv, som kan resultera i ökad 

social kontroll, ett tillrättaläggande som kan orsaka passivitet bland medborgarna. 

En annan fara är att mer informell struktur minskar insynen i 

socialarbetarens agerande och därmed skapar en försämrad rättssäkerhet. 

Under vår studies gång har det blivit tydligt att Vårt Nygård strävar efter att 

forma sin verksamhet utifrån den problematik och de behov som finns i Nygård. 

53

Vi instämmer i att det måste vara medborgarnas behov, de problem de i sin 

kontext står inför, och behöver hjälp att hantera, som avgör hur organiseringen 

av socialtjänsten ska se ut. Det är i vår mening naturligt att bemöta områdesbaserad 

problematik med ett områdesbaserat socialt arbete. Åtskilliga av våra 

intervjupersoner har understrukit att socialtjänstens val av arbetssätt borde 

utformas utifrån vad som är smidigast och effektivast för att lösa medborgarnas 

problem. För att hitta fram till ett sådant arbetssätt tror vi det behov av dialog 

som flera av informanterna lyft är centralt. 

Vår studie har visat på vikten av att de boende i området är delaktiga i 

förändringsarbetet, och en dialog även i detta avseende är avgörande för en 

långsiktigt positiv utveckling. Genom att också arbeta aktivt med grupper och 

individer som har en fungerande livssituation kan verksamheten se alternativa 

vägar och undvika att i allt för stor utsträckning fokusera på problem. Enligt 

både de teoretiska perspektiv vi utgått ifrån, samt tillfrågade praktiker, anses det 

inspirerande och upplyftande för en individ att själv utifrån sina resurser öka de 

egna möjligheterna. Ett av verksamhetens huvudperspektiv är hjälp till 

självhjälp och vi anser det viktigt att här vara lyhörd och se till individen eller 

gruppens behov. Vi ser empowerment som ett elementärt verktyg inom det 

områdesbaserade arbete individer och grupper att lyfta sina starka sidor. Därför 

vill vi ytterligare en gång markera vikten av delaktighet och samverkan. 

Ungdomsrådet som är under uppbyggnad i Skäggetorp borgar förhoppningsvis 

för en fortsatt positiv områdesutveckling. Rådet ser vi också som ett 

viktigt forum för Nygårds ungdomar och Skäggetorp i övrigt. Genom att känna 

sig delaktiga i frågor angående miljön och situationen i området skapas också ett 

ansvarskännande inför det de varit med och byggt upp. Vi ser det som en 

möjlighet att ungdomar i större utsträckning kan vara med i besluten kring 

områdesutvecklingen. Delaktighet är viktigt för alla boende i området oberoende 

av ålder, kön och etnicitet och det är främst utifrån de boendes behov som 

insatser ska planeras. Ett konkret exempel på när detta misskötts tas upp av en 

informant. I detta fall underlät kommunen att ta del av de boendes egna 

intressen, vilket resulterade i att en volleybollplan iordningställdes, vilken i 

dagsläget inte utnyttjas. Istället skulle i liknande fall ungdomsrådet kunna visa 

på reella behov och på så sätt bistå till framtida lyckade ungdomssatsningar i 

området. 

Ungdomar är en grupp som oftast lättare socialiseras in i samhället än den 

äldre generationen. Vi ser därför ungdomar och barn som viktiga för att 

informationen mellan generationer når fram. 

Vi tror att det vore en positiv tillgång för Vårt Nygård att koppla ungdomar 

till verksamheten. En samverkan med ungdomsrådet skulle vara en intressant 

utveckling. Samordnade möten med exempelvis ungdomsmottagningen, föreningslivet 

eller enkla informationsmöten utifrån ungdomars egna önskemål ser 

vi som exempel på möjliga samverkansformer. 

För att projektet ska få fortsätta är det viktigt med en tydlig dokumentation 

av verksamhetens arbete, som sedan kan visas upp för politiker och chefer 

54

centralt. Att det är svårt att tydligt se resultat av arbete som i stor utsträckning är 

förebyggande och långsiktigt, gör det endast viktigare att finna fungerande 

former för dokumentationen. 

Ett flertal personer har i Nygård anställts för att fungera som brobyggare 

mellan grupper och organisationer. Brobyggaren i skolan framstår som en unik 

tillgång för det sociala områdesarbetet då han är en länk mellan skola och 

socialtjänst, men också utifrån båda dessa parter gentemot barn och föräldrar. 

Fler tjänster av liknande karaktär har vid Vårt Nygård och hyresvärden 

Graflunds nyligen tillsatts. Våra informanter har genomgående antingen 

redogjort för positiva resultat eller haft höga förväntningar på de här 

satsningarna. 

En central fråga i det preventiva sociala arbetet Vårt Nygård genomför är, 

menar områdesarbetarna, hur samverkan med individen i centrum kan 

möjliggöras. 

Vikten av att försöka inkludera individer i olika typer av nätverk och 

grupper för samverkan har lyfts fram. Det är viktigt att alla individer och 

grupper har lika rätt att ta del av den service Vårt Nygård erbjuder. Områdesarbetaren 

bör dock stödja främst de grupper som har svårast att artikulera sin 

ståndpunkt. Här vill vi nämna den kritik som från den amerikanska Community 

Development Centers-debatten förts fram mot störandet av naturliga nätverk. I 

samband med denna kritik har alternativa arbetssätt, som till exempel s.k. 

områdesplanering, presenterats. 

Att bygga socialt kapital och öka tilliten i relationer framstår utifrån vår 

studie som betydelsefullt på flera plan. Hyresvärden är en viktig 

samarbetspartner då denna aktör, utifrån såväl vår egen som tidigare studier, 

besitter möjligheten att förbättra både sin egen relation till boende, och 

relationen mellan grupper i området. Vi drar slutsatsen att det arbete Vårt 

Nygårds brobyggare genomför sannolikt också ökar det totala sociala kapitalet. 

Genom att öka föräldrars förmåga att själva aktivt ta del av det stöd som 

samhället erbjuder, vilket brobyggarna som alternerar mellan Vårt Nygård och 

familjecentralen gör, kan vara mer fruktsamt än riktade insatser. Detta får 

särskilt stöd av Jack och Jordans studie om relationen mellan socialt kapital och 

barns välfärd (1999). 

Tillvaratagande av invånares eget engagemang har vi utifrån både våra 

informanters resonemang och tidigare forskning, tolkat som avgörande för 

framgången inom områdesbaserat socialt arbete. I Nygård är pappornas 

deltagande vid familjecentralerna eftersträvansvärt att arbeta mer för. Fäder har 

dock tillsammans med sina barn deltagit i aktiviteter som brobyggaren vid 

skolan genomfört. 

Utifrån Vårt Nygårds enskilda samarbetsrelationer har vi studerat vilka 

faktorer som underlättar och försvårar samarbete över organisationsgränser. Då 

ett kriterium för interaktiv forskning är att vara utvecklingsorienterad har vi 

strävat efter att ta upp de positiva aspekterna i samarbetet, och på andra håll 

beprövade lösningar, vilka inspirerat oss och som vi finner konstruktiva. Att ett 

55

gott samarbete kräver gemensamma intressen, kontinuitet och med fördel är 

sanktionerat i ledningen inom respektive organisation är exempel på slutsatser vi 

utifrån vårt intervjumaterial och vår teoretiska grund kommit fram till. Mer 

konkreta lösningar på hinder för samverkan som vi i vår diskussion valt att lyfta 

är samarbete kring en parklek och samarbetsavtal mellan skola, socialtjänst och 

polis. 

Efter denna redogörelse av vår studies viktigaste fynd, måste vi konstatera 

att dessa spänner över ett tämligen brett fält. Samtliga slutsatser är dock, menar 

vi, ytterst relevanta som svar på vår ursprungliga forskningsfråga. Studiens 

bredd ger samtidigt en mängd öppningar för fortsatt forskning. Nedan ger vi 

några tydliga förslag på områden där vi ser ett behov av ytterligare fördjupad 

forskning. Till sist vill vi framhålla att det varit väldigt intressant och givande att 

genomföra studien. Särskilt som vår interaktiva ansats fört oss så nära Nygård. 

7.2 Fortsatt forskning 

Vi har inte funnit många jämförbara studier av liknande verksamheter som Vårt 

Nygårds. Vi önskar därför se fler sådana och även ytterligare forskning som 

jämför olika exempel på områdesbaserat socialt arbete. Det vore till exempel 

spännande med en studie av områdesarbetet Vårt Hageby, som vårt Nygård 

hämtat inspiration från. Detta är ett områdesarbete som drivs på ideell basis, 

vilket torde utgöra en intressant grund för jämförelse. 

Vår studie har visat på ett behov av verktyg för mätning och utvärdering av 

förebyggande nätverksarbete, som i väldigt liten grad genererar kvantifierbart 

resultat. 

Då vår studie i huvudsak fokuserat på hur professionella inom verksamheten 

och i området i stort upplever Vårt Nygård, skulle en studie som riktar 

sig till de boende vara intressant. Eftersom vi uppfattat de boende som en viktig 

aktör i det områdesbaserade sociala arbetet önskar vi även ta del av forskning 

kring hur de i större utsträckning kan göras delaktiga i förändringsarbetet. 

En brist i Skäggetorps föreningsliv som flera av våra informanter givit 

uttryck för är avsaknaden av aktiviteter för flickor. En studie som belyser denna 

problematik och söker finna kreativa lösningar vore också i högsta grad 

önskansvärd. 

56

Referenser 

Ahrne, G. (2003). Det sociala landskapet. En sociologisk beskrivning av Sverige 

från 1950-talet till början av 2000-talet. Göteborg: Bokförlaget Korpen. 

Brkic, M. (2005). Social work and meeting the needs of the Roma under 

conditions of sustainable development. I Hessle & Zavirsek, D. (red.). 

Sustainable Development in Social Work - The case of a Regional Network 

in the Balkans (kap. 6). Stockholm: Akademitryck AB. 

Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. 

Ferraro, E. (2003). From Pavement to Piazza: Grassroot Social Work to 

Countaract the Globalization of Marginality. Social Policy and 

Administration ISSN. Nr. 2. Oxdford: Blackwell publishing. (s. 198-217). 

Flaa, P. et al. (1998). Introduktion till organisationsteori. Lund: 

Studentlitteratur. 

Forsberg, G. & Wallmark, J. (2005). Nätverksboken – om mötets möjligheter. 

Lubljana: Liber. 

Gilchrist, A. (2005). The well-connected community - A networking approach to 

community development. Bristol: The Policy Press. 

Gustavsson Holmström, M. (2006). Områdesanknutna socialsekreterare. 

Delutvärdering av projektet Barns och ungdomars bästa. I Rigné, E-M. et 

al. Utvärdering av projektet ”Barns och ungdomars bästa” (sid. 147-193). 

Linköping: LiU-Tryck. 

Habul, U. (2005). Establishing sustainable social welfare and social protection 

in a declining post-war economy. I Hessle & Zavirsek, D. (red.). 

Sustainable Development in Social Work - The case of a Regional Network 

in the Balkans (kap. 4). Stockholm: Akademitryck AB. 

Henning, C. & Lieberg, M. (1997). Från social planering till civilsamhällets 

renässans. Exemplet Lambohov. I Denvall V. et al. Välfärdens operatörer 

(kap. 4). Umeå: Boréa bokförlag. 

Hessle, S. (2005). Sustainable development and social work. I Hessle & 

Zavirsek, D. (red.). Sustainable Development in Social Work - The case of 

a Regional Network in the Balkans (kap. 1). Stockholm: Akademitryck AB. 

Jack, G. & Jordan, B. (1999). Social Capital and Child Welfare. Children and 

Society. John Wiley & Sons. Ltd. (s.242-256). 

57

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 

Liamputtong P. & Ezzy, D.(2006). Qualitative Research Methods. Hong Kong: 

Sheck Wah Tong. 

Lindberg, E. (2005). Vad kan medborgarna göra? Fyra fallstudier av 

samarbetsformer för frivilliga insatser i äldreomsorg och väghållning. 

Stockholm: Almqwist & Wiksell International. 

Linköpings kommun (2007). Förslag till kommunstyrelsebeslut. Linköping: 

Kommunledningskontoret. 

Martinsson, L. (2005). Mutual Benefit. Rethinking Social Inclusion. Stockholm: 

Universitetsservice AB. 

Meuwisse, A & Swärd, H (2000). Socialt arbete. En grundbok. Falköping. Natur 

& Kultur. 

Parmander, M (2005). Från idé till verklig förändring. Att planera, genomföra 

och utvärdera förändringsprojekt i kommun och landsting. Lund: 

Studentlitteratur. 

Pithouse, A. & Holland, S. (1999). Open Access Family Centres and Their 

Users: Positive Results, Some Doubts and New Departures. Children & 

Society. John Wiley & Sons. Ltd. (s.167-178). 

Popple, K. (1995). Analysing Community Work. Its Theory and practice. 

Buckingham: Open University Press. 

Putnam (1993). Making Democracy work. Civic Traditions in Modern Italy. 

Princeton: Princeton University press. 

Rothstein, B (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm. SNS förlag 

Stoecker, R. (1997). The CDC Model of Urban Redevelopement: A Critique and 

an Alternative. Nr 1. Journal of Urban affair. JAI Press inc. (s. 1-22). 

Svensson, L. Ellström, P-E. & Brullin G. (2007). Introduction - on Interactive 

Research. I Svensson, L. Ellström, P-E. & Brullin G. (red.) Internationl 

Journal of Action Research (kap. 1). Mering: Reiner Hampp Verlag. 

Svensson, L. et al. (2002). Interaktiv forskning. För utveckling av teori och 

praktik. Stockholm: Elanders Gotab. 

Svensson, L. et al. (2007). Hållbart arbetsliv. Projekt som gästspel eller strategi 

i hållbar utveckling. Malmö: Intergraf AB. 

58

Turunen, P. (2004). Samhällsarbete i Norden. Diskurseroch praktiker i 

omvandling. Göteborg: Intellecta Docusys. 

Twelvetrees, A. (2002). Community Work. Hampshire: Palgrave. 

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig 

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. 

Öresjö, E. (1997). Lokalt områdesarbete i socialt utsatta stadsmiljöer. Exemplet 

Råslätt. I Denvall V. et al. Välfärdens operatörer (kap. 6). Umeå: Boréa 

bokförlag. 

Internetkällor 

Linköpings kommun (2005). [URL 1] Statistik April 2005. Tillgänglig: 

2008-03-17. 

Malmö Stad (2008). [URL 2] s. 24 rapport 2/2006 Välfärd för alla –det dubbla 

åtagandet. Tillgänglig: 

2008-05-20. 

Malmö Stad (2008). [URL 3] Samarbete vägen till framgång. Tillgänglig: 

2008-05- 

20. 

Tidsskrifter 

Läget i Nygård. Östgötakorrespondenten, (2008-02-26). 

59

1. Inledning _____________________________________________1 

1.1 Bakgrund _________________________________________________ 1 

1.2 Problemformulering ________________________________________ 2 

1.3 Syfte och frågeställningar ____________________________________ 2 

1.3.1 Begreppsdefinition _______________________________________ 3 

2. Teori och tidigare forskning ______________________________5 

2.1 Teori _____________________________________________________ 5 

2.1.1 Ontologisk utgångspunkt___________________________________ 5 

2.1.2 Organisationsteori ________________________________________ 5 

2.1.3 Samhällsarbete___________________________________________ 6 

2.2 Tidigare forskning och studier ________________________________ 8 

2.2.1 Exemplet Råslätt _________________________________________ 9 

2.2.2 Samhällsarbete i Norden ___________________________________ 9 

2.2.3 Exemplet Lambohov ______________________________________ 9 

2.2.4 Projektet Områdesanknutna socialsekreterare__________________ 10 

2.2.5 Hållbarhet _____________________________________________ 10 

2.2.6 Hållbar utveckling i socialt arbete - ett internationellt exempel ____ 10 

2.2.7 Nätverksarbete__________________________________________ 11 

2.3 Sammanfattning av vårt teoretiska ramverk ___________________ 11 

3. Metod_______________________________________________13 

3.1 Forskningsstrategi _________________________________________ 13 

3.2 Specifik forskningsmetod ___________________________________ 13 

3.3 Datainsamlingsmetod ______________________________________ 14 

3.4 Urval ____________________________________________________ 16 

3.5 Analysmetod______________________________________________ 17 

3.6 Forskningsetiska aspekter___________________________________ 17 

4. Resultatredovisning ____________________________________19 

4.1 Normalisering_____________________________________________ 19 

4.1.1 Synen på socialtjänsten ___________________________________ 19 

4.1.2 Centralisering kontra decentralisering________________________ 21 

4.1.3 Vårt Nygård nära medborgarna _____________________________ 22 

4.1.4 Arbetssättet ____________________________________________ 23 

4.2 Hållbarhet________________________________________________ 25 

4.2.1 Boendes resurser ________________________________________ 25 

4.2.2 Projekt, ett arbete över tid _________________________________ 26 

4.2.3 Samverkan i riktning mot hållbarhet _________________________ 26 

4.2.4 Att synas ______________________________________________ 26 

4.2.5 Gemensam målsättning ___________________________________ 27 

60

4.2.6 Spridning av verksamheten ________________________________ 28 

4.2.7 Starka ledare ___________________________________________ 29 

4.3 Brobyggande i Nygård _____________________________________ 30 

4.3.1 Att överbrygga kulturella och språkliga hinder_________________ 31 

4.3.2 Organisationsstrukturer och organisationskulturer ______________ 33 

5. Resultatdiskussion _____________________________________37 

5.1 Normalisering_____________________________________________ 37 

5.1.1 Är normalisering önskvärt? ________________________________ 37 

5.1.2 Hur kan normalisering uppnås?_____________________________ 40 

5.2 Hållbarhet________________________________________________ 41 

5.3 Brobyggande - med individen i centrum _______________________ 44 

5.3.1 Att bryta isolering och bygga tillit___________________________ 45 

5.3.2 Konstruktivt områdesarbete kräver samverkan _________________ 47 

7. Slutord ______________________________________________53 

7.1 Avslutande diskussion ______________________________________ 53 

7.2 Fortsatt forskning _________________________________________ 56 

Referenser _____________________________________________57 

Internetkällor ________________________________________________ 59 

Tidsskrifter__________________________________________________ 59 

61

C-uppsats 2008 - Linköpings kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

C-uppsats 2008 - Linköpings kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?