Lekplatsplan Linköping 2002-2010 - Linköpings kommun
Lekplatsplan Linköping 2002-2010 - Linköpings kommun
Lekplatsplan Linköping 2002-2010 - Linköpings kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
LEKPLATSPLAN<br />
FÖR LINKÖPINGS KOMMUN<br />
<strong>2002</strong>-<strong>2010</strong><br />
<strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong><br />
Teknik- och samhälls-<br />
byggnadsnämnden<br />
2003-07-01
1<br />
FÖRORD<br />
Denna lekplatsplan för <strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong> <strong>2002</strong>-<strong>2010</strong> har antagits av Tekniska nämnden<br />
<strong>2002</strong>-12-11 som policy och riktlinjer för fortsatt utveckling, planering och projektering av lekmiljöer.<br />
Från 2003 heter nämnden Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, vilket har ändrats i<br />
föreliggande lekplatsplan. Nämnden har utsett en referensgrupp bestående av två nämndledamöter<br />
som ska följa genomförandet av lekplatsplanen.<br />
En språklig och redaktionell överarbetning har utförts av planen efter beslutet utan att sakinnehållet<br />
har ändrats mer än på en punkt som gäller de geografiska utskottens ansvar för faddergrupper.<br />
Enligt remissvaren kan utskotten inte bistå med organiserandet av faddergrupper enligt<br />
sitt politiska uppdrag samt av resursskäl.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
2<br />
FÖRORD 1<br />
INLEDNING 3<br />
Behov av ny lekplatsplan 3<br />
Syfte 3<br />
Uppdrag och organisation 4<br />
SAMMANFATTNING 5<br />
BAKGRUND 7<br />
1996 års lekplatsplan 7<br />
Säkerhetsbesiktning och inventering 1999 7<br />
BARNS BEHOV OCH UTVECKLING 9<br />
Barns utveckling och lek 9<br />
Varför utomhus? 9<br />
DAGENS SITUATION 11<br />
Förvaltningsansvar över <strong>kommun</strong>ens lekplatser 11<br />
Lekplatsernas omfattning, fördelning och kvalité 11<br />
Barnens behov och önskemål 16<br />
MÅL FÖR LEKPLATSPLANEN 19<br />
Allmänna mål 19<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en 19<br />
Mål för lekplatserna 19<br />
LEKPLATSPLAN 25<br />
<strong>Lekplatsplan</strong> för <strong>Linköping</strong>s tätort 27<br />
<strong>Lekplatsplan</strong> för de mindre tätorterna 35<br />
GENOMFÖRANDE 41<br />
Huvudmannaskap och ansvarsfördelning 41<br />
Utveckla lokalt medbestämmande över lekplatser 41<br />
Tidplan, prioriteringar och ekonomi 42<br />
KÄLLFÖRTECKNING 45<br />
BILAGA 1A OCH 1B<br />
FÖRTECKNING ÖVER KOMMUNALA LEKPLATSER; BEFINTLIGA OCH<br />
PLANERADE<br />
BILAGA 2<br />
LAGSTIFTNING, REKOMMENDATIONER OCH SVENSK STANDARD
INLEDNING<br />
Behov av ny lekplatsplan<br />
<strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong> behöver en ny lekplatsplan. Bakgrunden är ökade krav på säkerhet samt<br />
att många lekplatser är gamla, dåligt underhållna och utan större lekvärde.<br />
3<br />
Krav på ökad säkerhet gäller från 1999 och avser den i svensk standard inarbetade europastandarden.<br />
Standarden innehåller normer gällande hur risken för olyckor och allvarliga tillbud kan<br />
minimeras. Den är en frivillig överenskommelse och ingen lag och gäller ej retroaktivt. Vid<br />
barnolycksfall på lekplatser kommer sannolikt standarden att prövas i domstol. Samtidigt gäller<br />
Plan- och bygglagen, som innebär att fastighetsägaren har ansvaret för sina lekplatsers underhåll<br />
och säkerhet.<br />
Ett annat skäl till översyn av lekmiljöerna är att kunskapen om och intresset för barns lek och<br />
behov har ökat under senare år. Folkhälsa för barn, utomhuspedagogik samt vikten av att vara<br />
utomhus framhålls ofta idag. Rapporter om barns situation idag, fysiskt och psykiskt, är ytterligare<br />
ett skäl till ett vidgat synsätt på barns utemiljöer och möjlighet till lek.<br />
En lekplats är inte bara en plats för lekredskap. Den omgivande naturmiljön är minst lika viktig<br />
för egna spontana upptäcktsfärder. Lekmiljön är riktigt bra en om det finns möjlighet att spela<br />
boll, cykla, åka skridskor och att umgås och leka med andra barn i olika åldrar i naturen eller på<br />
en lekplats. Allra bäst är den om den utgör en mötes- eller samlingsplats för alla åldrar!<br />
Syfte<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en syftar till att utveckla mer stimulerande och bättre utrustade lekmiljöer som<br />
attraherar även de äldre barnen och uppfyller säkerhetskraven i svensk standard.<br />
Uppdrag och organisation<br />
Stadsbyggnadsgruppen har fått uppdraget att ta fram en lekplatsplan enligt ovan. Beställare och<br />
ansvarig på Teknik- och samhällsbyggnadskansliet är Göran Andersson, biträdande stadsträdgårdsmästare.<br />
Planen har utarbetats av Göran Andersson, Mårten Bredberg och Gunilla Fjellmar.<br />
Samtliga foton är tagna av Gunilla Fjellmar. Kartorna är ritade av Ing-Marie Pettersson.<br />
En referensgrupp tillsattes av Tekniska nämnden 2001-05-30. I denna ingick Gun-Brith Eriksson<br />
(s), Kim Öhman (s) och Anna Steiner Ekström (m), Tekniska nämnden, Carl Blomqvist<br />
och Göran Andersson, Teknik- och samhällsbyggnadskansliet samt Mårten Bredberg och<br />
Gunilla Fjellmar, Stadsbyggnadsgruppen.<br />
Ett förslag till lekplatsplan för <strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong> <strong>2002</strong>-<strong>2010</strong> har varit ute på en bred remiss,<br />
april-september <strong>2002</strong>, till bl.a. politiska partier och organisationer, skolor och förskolor och<br />
lekplatsföreningar. Cirka 100 remissvar har inkommit och beaktats. I denna lekplatsplan är<br />
remissvaren inarbetade, främst då det gäller protester mot nedläggningar, krav på samråd vid<br />
förändringar av lekplatserna samt utveckling av lekplatsföreningar och faddergrupper. Remissinstanserna<br />
samtycker i stort med lekplatsplanens övergripande mål. Under utredningsarbetet<br />
har samråd skett med <strong>Linköping</strong>s Kommunala Fastigheter (LKF), Barn och ungdomsnämndens<br />
kansli, Kultur och fritidsnämndens kansli samt Stångåstaden AB.
5<br />
SAMMANFATTNING<br />
<strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong>ala lekplatser är i dåligt skick på grund av hårt utnyttjande och bristande<br />
underhåll. En inventering av de befintliga förhållandena visar att endast åtta lekplatser är godkända<br />
vad gäller både säkerhet och lekvärde. Redskapen på arton lekplatser har tagits bort då<br />
de blivit dåliga. Lekplatserna är idag geografiskt ojämnt fördelade beroende på tidigare nedläggningar.<br />
Väl använda och väl placerade lekplatser har slitits hårt och lagts ned i brist på<br />
ekonomiska resurser. Det innebär att det idag inte finns lekplatser där behoven är störst och<br />
barnen är flest. Krav på upprustning och ökad säkerhet samt ny kunskap om och krav på att<br />
tillgodose barnens behov föranleder en grundlig översyn.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en omfattar endast lekplatser på parkmark där Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden<br />
är ansvarig för. Möjlighet till samordning med <strong>kommun</strong>ala lekplatser på kvartersmark,<br />
som förvaltas av <strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong>ala fastigheter, LKF, föreslås i planen. Avsikten är<br />
att bättre tillvarata de <strong>kommun</strong>ala resurserna avseende barnens lekmöjligheter. Planen föreslås<br />
gälla t o m år <strong>2010</strong>, då en ny översyn påbörjas.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en syftar till att<br />
• Skapa mer stimulerande och bättre utrustade lekmiljöer<br />
• Skapa mångsidigt användbara lekmiljöer som också attraherar äldre barn och ungdomar<br />
• Skapa jämnare fördelning av lekplatser för att uppnå likvärdiga lekmiljöer<br />
• Förbättra leksäkerheten så att den uppfyller säkerhetskraven i svensk standard<br />
• Utveckla lokalt medinflytande vid lekplatsplanering och förvaltning<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en föreslår ett system av lekplatser med varierat innehåll. Lekplatsen i Trädgårdsföreningen<br />
föreslås bli lekpark. De flesta stadsdelarna i <strong>Linköping</strong> och flera mindre tätorter<br />
föreslås få en stadsdelslekplats respektive tätortslekplats. De större lekplatserna kompletteras<br />
med lokallekplatser och närlekplatser. Förslag på typ av lekplats grundas på bostads- och boendestruktur<br />
samt barnens behov. Avståndet till en lekplats bör helst inte överstiga 400 m och<br />
skall inte vara längre än 800 m. Ingen skall behöva passera en järnväg eller hårt trafikerad gata<br />
i plan för att nå en lekplats.<br />
Av dagens 161 lekplatser föreslår planen att 79 lekplatser rustas upp varav 3 stycken för exploateringsmedel.<br />
64 lekplatser läggs ned och 10 lämnas för fortsatt utredning. För att komplettera<br />
de befintliga föreslås samtidigt 24 nya lekplatser, varav 4 för exploateringsmedel. Det nya antalet<br />
lekplatser blir 111 stycken fördelade enligt följande; 1 lekpark, 20 stadsdels- / tätortslekplatser,<br />
40 lokallekplatser samt 50 närlekplatser, oräknat de som ska utredas vidare. Nedläggningen<br />
av lekplatser sker för att frigöra resurser för upprustning, nyanläggning, skötsel och<br />
underhåll samt för att skapa bättre lekplatser där behoven finns.<br />
Enligt målsättningen har förslagen till satsningar på lekplatser samordnats med dem som redan<br />
finns på skolgårdarna och som förvaltas av LKF. Vid ca 20 skolor är ett samarbete aktuellt,<br />
särskilt i de mindre tätorterna. Flera nya lekplatser har lokaliserats på parkmark intill skolor för<br />
att kunna användas i skolans verksamhet och på håltimmar. Satsningar på parkmark ska komplettera<br />
skolgårdens begränsade ytor med ytor för bollekar och andra utrymmeskrävande aktiviteter.<br />
De skolnära lekplatserna ska utformas för utomhuspedagogik och folkhälsobefrämjande<br />
aktiviteter. Tillgängligheten för allmänheten och konfliktrisken mellan skolverksamheten och<br />
allmänhetens utnyttjande ska beaktas i planeringen.
6<br />
Planen innebär att lekmiljöer på parkmark framför allt skall möta de lite äldre barnens behov.<br />
Småbarnslek planeras endast i områden där det saknas på kvartersmark d v s främst i småhusområden.<br />
Lekplatserna skall utformas som mötes- och samlingsplatser för att främja integration<br />
mellan olika åldrar och kulturer. De skall så långt möjligt förläggas i naturmark med möjlighet<br />
till utomhuspedagogik, egna upptäckter i naturen och spontan lek. Folkhälsoaspekter ska vara<br />
vägledande och planerade lekmiljöer ska gynna en aktiv lek.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en prioriterar en satsning på lekplatser där det finns flest barn, de sociala behoven<br />
är störst eller där lekmiljön i övrigt är som sämst. Det innebär att upprustning och nya lekplatser<br />
utförs först i Skäggetorp, Lambohov, Ryd och Berga.<br />
Nya lekplatser kommer att anläggas och befintliga att rustas upp innan de lekplatser som ska<br />
läggas ned verkligen blir nedlagda. Lekplatsnedläggningarna kommer att ske successivt beroende<br />
på lekbehov, föreningsdrift, säkerhet och tillgängliga driftmedel för rivning och återställning<br />
och omläggning till andra ändamål.<br />
Kommunen ska utveckla olika former för lokalt medborgarinflytande vid lekplatsplanering,<br />
anläggande och skötsel. Samråd ska ske vid både nyanläggning, upprustning och nedläggning<br />
av lekplatser. Barn, ungdomar och handikappgrupper ska ges möjligheter till inflytande. Kommunen<br />
ser positivt på föreningsdrift och bildande av faddergrupp för varje lekplats.<br />
Vid nyanläggning och upprustning ska lekplatserna uppfylla gällande säkerhetsstandard. I avvaktan<br />
på åtgärder ska befintliga lekplatser underhållas väl genom god tillsyn och snabba åtgärder.<br />
Alla lekplatser ska säkerhetsbesiktigas årligen, och lekplatsföreningarna ska ges möjlighet<br />
att närvara och ta del av besiktningsutlåtandet.<br />
För att nå de uppsatta målen krävs en total investering av ca 35 milj. kr under 9 år varav merparten<br />
bör göras i början av perioden. Kostnaderna fördelar sig enligt följande; nyanläggning<br />
av lekplatser 9,4 milj. kr, upprustning av lekplatser 22,6 milj. kr samt nedläggning av lekplatser<br />
2,4 milj. kr. För att klara lekplatsplanens ambitioner krävs i genomsnitt ca 3,8 milj. kr/år under<br />
den aktuella perioden.
BAKGRUND<br />
7<br />
1996 års lekplatsplan<br />
1996 tog Tekniska Nämnden beslut om en lekplatsplan. Planen omfattade sammanlagt 185 lekplatser.<br />
Av dessa ansågs 58 lekplatser vara prioriterade medan 79 ansågs oprioriterade. Övriga<br />
48 lekplatser föreslogs läggas ned.<br />
De 58 prioriterade delades upp i följande fyra nivåer:<br />
Stadslekplatser (idag 1 lekplats i Trädgårdsföreningen) 3 lekplatser<br />
Stadsdelslekplatser (idag 2 lekplatser i Skäggetorp och Lambohov) 3 lekplatser<br />
Områdeslekplatser 19 lekplatser<br />
Prioriterade Lokala lekplatser 33 lekplatser<br />
<strong>Lekplatsplan</strong> 96 har ej genomförts enligt intentionerna. Två nya stadslekplatser och en ny<br />
stadsdelslekplats har ej byggts och några områdeslekplatser har ej överförts till boende-<br />
/föreningsdrift. Samtidigt har vissa prioriterade lekplatser lagts ner eller gjorts om till lokala<br />
lekplatser. Av de 48 lekplatser som föreslagits läggas ned har 32 st lagts ned 1996 - 1998.<br />
En konsekvens av beslutet 1996 är att de oprioriterade lekplatserna, som <strong>kommun</strong>en fört över<br />
till föreningsdrift, i praktiken har kommit att bli prioriterade. Det beror på att de avtal, som<br />
tecknats mellan lekplatsföreningen och <strong>kommun</strong>en, krävt en fastställd standard.<br />
Av de 79 lokala lekplatserna med intresseanmälan drivs för närvarande 56 av lekplatsföreningar.<br />
Avtalet innebär att <strong>kommun</strong>en är ansvarig för tillsyn, funktionskontroller, underhåll av<br />
lekredskapen samt att en protokollförd säkerhetsbesiktning görs minst var tolfte månad. Avtalstiden<br />
är tre år och kan när som helst under avtalsperioden sägas upp av endera parten.<br />
Säkerhetsbesiktning och inventering 1999<br />
I <strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong> utfördes en säkerhetsbesiktning 1999. I samband med säkerhetsbesiktningen<br />
fick samtliga 159 lekplatserna ett nummer och en adress samt infördes på kartor. Enligt<br />
besiktningen fanns en säkerhetsgodkänd lekplats. Övriga lekplatser uppfyllde inte nuvarande<br />
säkerhetskrav. Det gällde särskilt gungställningar, rutschbanor och fallunderlag, dvs. sanden.<br />
Avsikten med säkerhetsbesiktning och säkerhetsgodkända lekplatser är att föräldrar eller andra<br />
vårdnadshavare skall kunna känna sig trygga och veta att lekplatsen är säker.<br />
STAF, Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund, har 1999 på uppdrag av <strong>kommun</strong>en gjort en<br />
utredning över rivning och ersättning med nya redskap och sand på samtliga befintliga lekplatser.<br />
Med antal, storlek och redskap motsvarande dem idag skulle denna ersättning innebära en<br />
kostnad på 46 miljoner kronor.
8<br />
En utförlig lista över dagens samtliga 161 lekplatser finns i Bilaga 1A och 1B Förteckning över<br />
<strong>kommun</strong>ala lekplatser, befintliga och planerade. I denna finns uppgifter om klassificering,<br />
driftsansvar, godkända lekplatser samt den konkreta lekplatsplanen. Med hjälp av listan är det<br />
också möjligt att hitta respektive lekplats vid en jämförelse med kartorna i rapporten.<br />
För en kortare information angående aktuell lagstiftning och säkerhetsstandard hänvisas till<br />
Bilaga 2, Lagstiftning, rekommendationer och svensk standard. För ytterligare information<br />
hänvisas till Källförteckning i rapporten.
BARNS BEHOV OCH UTVECKLING<br />
Barns utveckling och lek<br />
Lek är en lustfylld och frivillig aktivitet utan tvång och krav. För barn är leken viktig för utvecklingen<br />
av fysik och motorik. Leken utvecklar också barnens psykiska och sociala förmågor.<br />
9<br />
Det finns några grundläggande lekfunktioner som bör tillgodoses i en god lekmiljö. Barn tycker<br />
om att gunga och vippa, att snurra runt, att klättra och att hoppa. Att rutscha ger en hisnande<br />
känsla i magen. Rollekar som mamma, pappa och barn och att klä ut sig är viktiga delar av leken,<br />
särskilt för de mindre barnen. De experimenterar och skapar med sand och vatten och med<br />
kottar och stenar. De tycker om att balansera och att utmana sina kroppar även ganska högt upp<br />
i åldrarna. Leken övergår senare i träning i form av klättring i naturen eller på klätterväggar,<br />
fotboll, basket, skateboard etc.<br />
De minsta barnen leker ensamlekar och parallellekar och behöver inte mycket plats. De uppskattar<br />
närhet och trygghet och upprepar mycket i leken.<br />
De lite större förskolebarnen <strong>kommun</strong>icerar med varandra, leker rollekar och andra traditionella<br />
lekar, gärna i och omkring lekhus och redskap.<br />
6-12-åringarna är fysiskt mycket aktiva. De kräver gott om utrymme och utmaningar. De vill<br />
gärna ha miljöer som inte är för ”barnsliga” eftersom de betraktar sig som ”större barn” jämfört<br />
med de yngre.<br />
Pojkar i denna ålder leker ofta i grupp och mer våldsamt än flickor, som gärna leker två och två<br />
och mera stillsamt och avskilt.<br />
Barn iakttar varandra, lär av varandra och vill gärna vara tillsammans med andra barn även om<br />
de leker var för sig. Därför är det viktigt att skapa lekmiljöer som stimulerar till gemensam lek<br />
och integration.<br />
Varför utomhus ?<br />
Lek<br />
Nationella folkhälsokommittén pekar i sitt betänkande Hälsa på lika villkor på att den grupp,<br />
som mest utnyttjar parker och grönområden, är barn upp till tolv år. Därefter kommer tonåringar.<br />
Därför är det särskilt viktigt att aktivt fånga upp dessa grupper i utemiljön. Lekmiljöerna<br />
måste vara allsidiga och stimulera till lek, fantasi och lärande. Barns nyfikenhet och upptäckarglädje<br />
måste få komma till uttryck. Lärandet kan i detta fall innebära att våga, att träna sin<br />
kropp i nya utmaningar, att balansera och koordinera, att samarbeta med andra etc.<br />
Utemiljön med hög kvalité innehåller många små rum, miljöer och mellanrum. Både små barn<br />
och tonåringar använder mellanrummet för att bearbeta sina tankar, sitta och prata, umgås och<br />
vila från andra intryck. Lekplatsen fungerar ofta som samlingsplats.<br />
Många mindre barn kommer ut i naturen endast genom förskolans försorg. Förskolan öppnar<br />
dörrar! Om det inte finns intresserade föräldrar eller någon annan i barnets närhet med intresse<br />
och tid för park och natur kommer barnet helt enkelt inte ut. Det är därför viktigt för förskolans
10<br />
personal att det finns lekmöjligheter, helst i naturmark, i förskolans närhet. Både förskole- och<br />
skolgårdar är i många fall små och med stora asfaltytor. Därför är det särskilt viktigt att den<br />
intilliggande parkmarken och lekmiljön utgör ett allsidigt komplement. En rik lekmiljö lockar<br />
till utevistelse under längre tid och vid varierande väderlek.<br />
Lek i naturmark ger starkare upplevelser än inomhus. Man kan använda alla sinnen och använda<br />
fantasin. Det finns gott om möjligheter till fysisk aktivitet och man kan utmana sig själv<br />
och andra. Konflikterna blir färre utomhus och det finns mer svängrum. Barn föredrar riktiga<br />
upplevelser jämfört med att läsa om dem.<br />
Hälsa<br />
Flera studier visar på ett samband mellan utevistelse och hälsotillstånd hos barn. De hälsotillstånd<br />
som oftast omtalas är infektioner, bristande koncentrationsförmåga, försämrad grovmotorik<br />
och stress. Stressade barn visar idag t o m tecken på tidig åderförkalkning. Fetma och psykisk<br />
ohälsa är andra illavarslande tecken idag. Både läkare och gymnastiklärare har slagit larm<br />
under det sista decenniet.<br />
Nationella folkhälsokommittén pekar i rapport Hälsa på lika villkor på några olika orsaker till<br />
dessa förhållanden. Dessa är t ex barnfamiljernas försämrade ekonomi och ökade påfrestningar<br />
i arbetslivet, som i sin tur innebär brist på tid. Man pekar också på att skolan och förskolan har<br />
genomgått stora förändringar och neddragningar. Barngrupperna har blivit större och personaltätheten<br />
minskat.<br />
Både tillgång till och närhet till en god lekmiljö och lekplatsens lekvärde är därför viktigt. Genom<br />
att skapa attraktiva mötesplatser nära bostaden kan man medverka till att underlätta för<br />
barnen att komma ut. Enbart genom att vara utomhus i dagsljus påverkas möjligheten att bilda<br />
immunförsvar positivt. Genom att dessutom vara fysiskt aktivt förbättras ytterligare funktioner<br />
i kroppen och risken för ohälsa minskar.<br />
Utomhuspedagogik<br />
Lärandemiljöer utomhus ger möjligheter att lära med alla sinnen där hela kroppen stimuleras.<br />
Natur- och kulturämnen kan med fördel förläggas utomhus liksom även teoretiska ämnen som<br />
matematik m fl. Lek och gymnastik bör oftare kunna kombineras. Många barn har lättare att<br />
lära utomhus där de känner sig mindre stressade. Genom att växla mellan stillasittande och rörelse<br />
stimuleras inlärningen. Vi är skapade för ett liv i rörelse och även hjärnan behöver omväxling<br />
för att fungera bra. Utomhuspedagogiken kan även medverka till att grundlägga ett<br />
folkhälsoperspektiv på ett naturligt sätt.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en strävar därför efter att ge möjlighet till samlingsplatser i närheten av lekmiljöerna<br />
samt att skapa en varierad park-, natur- och kulturmiljö med en mångfald av biotoper och<br />
kulturinslag i landskapet.
DAGENS SITUATION<br />
11<br />
Förvaltningsansvar över <strong>kommun</strong>ens lekplatser<br />
Med lekplatser avses här anlagda lekplatser på parkmark i Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens<br />
regi. Det finns dessutom lekplatser som förvaltas av Kultur- och fritidsnämnden.<br />
Dessa är framför allt lekplatser vid badplatser och bollplaner samt lekplatsen i Gamla <strong>Linköping</strong>.<br />
Dessa ingår ej i denna studie. Vidare ingår inte heller de lekplatser på förskole- och skolgårdar,<br />
där LKF oftast är huvudman. Likaså är lekplatser på kvartersmark, huvudsakligen bostadsgårdar,<br />
ej medtagna i denna sammanställning.<br />
Av <strong>kommun</strong>ens totalt 161 lekplatser är 56 föreningsdrivna. Av dessa drivs knappt hälften (40<br />
av 89 lekplatser) i <strong>Linköping</strong>s tätort i föreningsregi. I de mindre tätorterna är 16 lekplatser av<br />
72, dvs. 22 %, föreningsdrivna. Föreningsdrift avser lekplatser som sköts av boendeföreningar<br />
med vilka <strong>kommun</strong>en har tecknat avtal.<br />
Lekplatsernas omfattning, fördelning och kvalité<br />
Samtliga lekplatser finns på parkmark utom en. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden förvaltar<br />
en lekplats i Maspelösa som ligger på mark som ägs av Tekniska Verken AB. 89 lekplatser<br />
finns inom <strong>Linköping</strong>s tätort och 72 lekplatser i mindre tätorter.<br />
Den geografiska fördelningen av lekplatser är ojämn. En orsak till den ojämna placeringen är<br />
att lekplatser tagits bort i takt med att de förslitits och ej underhållits på grund av bristande<br />
ekonomiska resurser. Vid borttagandet har en bedömning gjorts av den enskilda lekplatsen utan<br />
hänsyn till stadsdelen i sin helhet. Uttjänta lekplatser, ofta i välplacerade lägen, har tagits bort.<br />
Motsatsen finns också, dvs. stadsdelar med både många och välutrustade lekplatser. Obalansen<br />
av tillgång på lekplatser minskar barnfamiljernas valmöjligheter vid val av bostad.<br />
En annan orsak är att avståndet från bostaden till lekplatsen varit vägledande i samband med<br />
byggnation. Varken nuvarande eller tidigare riktlinjer tar hänsyn till antalet barn eller olikheter<br />
i barns övriga villkor eller förutsättningar. Resultatet har blivit många lekplatser i glesa småhusområden<br />
och få lekplatser i barntäta flerbostadsområden.<br />
Lekplatsernas standard, innehåll och antal har förändrats över tiden. De flesta lekplatserna har<br />
tillkommit samtidigt som respektive område byggts och har oftast byggts för de mindre barnen.<br />
Åldersgruppen ”10+” är eftersatt i planeringen av den yttre miljön. Lekredskapen är desamma<br />
på såväl kvartersmark, institutionsmark som på parkmark. Skillnaden består oftast i att de är<br />
mer eller mindre rikt utrustade.<br />
På sidan 13 finns en sammanställning över de lekplatser som finns i <strong>Linköping</strong>s tätort och i de<br />
mindre tätorterna. En utförlig förteckning över samtliga lekplatser finns i Bilaga 1.<br />
Lekplatserna är indelade i fyra klasser A, B, C och D. En grov och subjektiv bedömning har<br />
gjorts av lekplatsens värde avseende lekfunktion, lekredskapens säkerhetsstandard, lekredskapens<br />
ålder samt lekplatsens skick. Det är stor spännvidd mellan de olika kvalitetsbeteckningarna.<br />
A utgör högsta värde, B är ett medelvärde och C innebär lägst värde i denna skala. Beteckningen<br />
D avser lekplatser som saknar lekredskap.
12<br />
Underhållet av lekredskap och lekplatser i <strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong> är mycket eftersatt. Det gäller<br />
både lekplatser i <strong>kommun</strong>al drift och föreningsdrivna. Det bristande underhållet och den låga<br />
standarden är inte unikt för <strong>Linköping</strong>, utan snarare typiskt för många <strong>kommun</strong>er.<br />
Av lekplatserna utgör mer än hälften ca 60 % (93 st) C- och D-lekplatser. Lekvärdet på C-lekplatserna<br />
(75 st) är oftast mycket lågt med endast någon eller några lekfunktioner som gunga<br />
och sandlek. 18 lekplatser är sk D-lekplatser. På dessa finns det inga lekredskap kvar utan bara<br />
sand och sarg. Formellt har dessa ej lagts ned ännu.<br />
43 stycken är B-lekplatser och resterande 25 är A-lekplatser. A-lekplatserna är dels lekplatser<br />
som renoverats under åren 1996 - 1998, dels ny- eller ombyggda lekplatser under 2001-<strong>2002</strong>.<br />
11 lekplatser av dessa är säkerhetsgodkända.<br />
Säkerhetsgodkända lekplatser finns endast i <strong>Linköping</strong>s tätort.
Lekplatsernas fördelning, kvalité och driftsansvar i <strong>Linköping</strong>s tätort<br />
och de mindre tätorterna<br />
STADSDEL Antal A B C D Föreningsdrift<br />
Berga 4 1 1 2 2<br />
Ekholmen 4 1 3 1<br />
Ekkällan 2 2 2<br />
Gottfridsberg 7 2 2 3 2<br />
Hackefors 6 1 4 1 4<br />
Hejdegården 2 1 1<br />
Hjulsbro 11 1 3 5 2 6<br />
Innerstaden 2 2<br />
Johannelund 5 2 2 1 3<br />
Jägarvallen 2 1 1 1<br />
Lambohov 4 1 1 2 1<br />
Ramshäll 2 2 1<br />
Ryd 4 2 1 1 1<br />
Skäggetorp 5 1 2 1 1<br />
Tallboda 4 1 1 2 1<br />
Tannefors 7 3 2 1 1 3<br />
Ullstämma 0<br />
Vasastaden 2 1 1<br />
Vidingsjö 5 2 2 1 4<br />
Vimanshäll 8 1 3 4 7<br />
Östra Valla 3 2 1 1<br />
Totalt i <strong>Linköping</strong> 89 23 25 32 9 40<br />
TÄTORTER<br />
Askeby 3 1 1 1<br />
Bankekind 2 1 1<br />
Berg 2 1 1 1<br />
Bestorp 2 2<br />
Brokind 1 1<br />
Ekängen 0<br />
Gistad 2 2<br />
Linghem 7 1 5 1<br />
Ljungsbro* 16 1 4 10 1 5<br />
Malmslätt 12 4 6 2 6<br />
Nykil 2 2<br />
Rappestad 1 1<br />
Rystad 1 1<br />
Sjögestad 2 1 1 1<br />
Skeda udde 3 3<br />
Slaka 2 2<br />
Sturefors 4 2 1 1 3<br />
Ulrika 1 1<br />
Vikingstad 8 5 3<br />
Västerlösa 1 1<br />
Totalt i tätorterna 72 2 18 43 9 16<br />
Totalt i <strong>kommun</strong>en 161 25 43 75 18 56<br />
* En C-lekplats finns i Maspelösa<br />
13
14<br />
Tillgång till lekplats<br />
Tabellen på nästa sida visar antal barn/stadsdel eller tätort, antal barn/lekplats samt hur många<br />
barn som har tillgång till olika typer av lekplatser.<br />
Tillgången till lekplatser är idag ojämn. Minsta respektive största antalet barn per lekplats är 25<br />
st i Skeda Udde och 565 st i Lambohov. Det finns barn som har 1,5 km till närmaste lekplats<br />
trots att man bor i tätort. I Ullstämma finns det ingen <strong>kommun</strong>al lekplats.<br />
I de mindre tätorterna varierar antalet barn/lekplats mellan 25 och 180. Idag bor det 225 barn i<br />
Ekängen men det finns ingen <strong>kommun</strong>al lekplats på parkmark.<br />
Tillgång till bra lekplats<br />
Antal barn, antal barn/lekplats samt lekplatsens kvalité framgår av tabellen på nästa sida. Den<br />
ger en bild av dagens situation. Lekplatser av kvalité A och B har slagits samman till en grupp<br />
liksom lekplatser av kvalité C och D till en. Genom att se om barnen har tillgång till en A/Blekplats<br />
eller enbart en C/D-lekplats får man en bättre bild av lekvärdet för barnen. Finns det<br />
många A/B-lekplatser i ett område ökar lekmöjligheterna och även leksäkerheten.<br />
Garnisonen, Ullstämma, Bestorp, Brokind, Ekängen, Gistad, Nykil, Rappestad, Rystad, Skeda<br />
udde och Vikingstad har ingen A/B-lekplats. I Lambohov ”delar” 1127 barn på en A/B-lekplats.<br />
Däremot har Tannefors 5 A/B-lekplatser med 103 barn per A/B-lekplats.<br />
Tillgång till bra lekmiljö<br />
En bra lekmiljö är en miljö där det finns både naturmiljö och en anlagd lekplats. I de fall där en<br />
lekplats lokaliserats intill naturmark kan man se att lekplatsen fungerat som ingång till naturmarken.<br />
När man lekt igenom lekredskapen har man sedan ”gett sig in i skogen”. De upptrampade<br />
stigarna vittnar om detta. ”Skogen” (oftast en dunge med god överblick) upplevs inte som<br />
farlig utan uppmuntrar till egna lekar.<br />
I många stadsdelar i <strong>Linköping</strong> finns skogen som en naturlig del av lekmiljön. Skäggetorp och<br />
Jägarvallen saknar naturlig skog liksom delar av Ryd och Östra Valla främst p g a. att bebyggelsen<br />
tillkommit på jordbruksmark. Barnen i Östra Valla har dock nära till Vallaskogen, och i<br />
Ryd och Skäggetorp bildar naturlika planteringar spännande lekmiljöer.
Lekplatsernas fördelning, antal barn/stadsdel eller tätort samt antal barn/lekplats<br />
STADSDEL<br />
/ TÄTORT<br />
Antal barn<br />
0- 18 år<br />
Antal<br />
barn/<br />
lekplats<br />
15<br />
Antal<br />
A och B-<br />
lekplatser<br />
Antal<br />
C och D-<br />
lekplatser<br />
Antal<br />
barn/AB-<br />
lekplats<br />
Antal<br />
barn/CDlekplats<br />
Berga 1053 263 2 2 527 527<br />
Ekholmen 1419 355 1 3 1419 473<br />
Ekkällan 321 161 2 0 161 0<br />
Garnisonen 0 - 0 0 0 0<br />
Gottfridsberg 912 130 4 3 228 304<br />
Hackefors 388 65 1 5 388 78<br />
Hejdegården 288 144 2 0 144 0<br />
Hjulsbro 1382 126 4 7 346 197<br />
Innerstaden 712 356 2 0 356 0<br />
Johannelund 650 130 2 3 325 217<br />
Jägarvallen 113 57 1 1 113 113<br />
Lambohov 2258 565 2 2 1127 1127<br />
Ramshäll 235 118 2 0 118 0<br />
Ryd 1182 296 2 2 591 591<br />
Skäggetorp 1849 370 3 2 616 925<br />
Tallboda 746 187 2 2 373 373<br />
Tannefors 515 74 5 2 103 258<br />
Ullstämma 585 0 0 0 0 0<br />
Vasastaden 357 179 1 1 357 357<br />
Vidingsjö 1193 239 4 1 298 1193<br />
Vimanshäll 761 95 4 4 190 190<br />
Östra Valla 950 317 2 1 475 950<br />
Askeby 143 48 1 2 143 72<br />
Bankekind 109 55 1 1 109 109<br />
Berg 324 162 1 1 324 324<br />
Bestorp 116 58 0 2 0 58<br />
Brokind 177 177 0 1 0 177<br />
Ekängen 225 0 0 0 0 0<br />
Gistad 80 40 0 2 0 40<br />
Linghem 771 110 1 6 771 129<br />
Ljungsbro 1897 119 5 11 379 172<br />
Malmslätt 1637 136 4 8 409 205<br />
Nykil 71 36 0 2 0 36<br />
Rappestad 70 70 0 1 0 70<br />
Rystad 35 35 0 1 0 35<br />
Sjögestad 68 34 1 1 68 68<br />
Skeda udde 75 25 0 3 0 25<br />
Slaka 176 88 2 0 88 0<br />
Sturefors 720 180 2 2 360 360<br />
Ulrika 37 37 1 0 37 0<br />
Vikingstad 582 73 0 8 0 73<br />
Västerlösa 60 60 1 0 60 0
Barnens behov och önskemål<br />
Barnkonventionen i <strong>Linköping</strong><br />
FN:s konvention ”Mänskliga rättigheter, Konventionen om barnens rättigheter” antogs 1989<br />
och kallas i dagligt tal barnkonventionen. Artiklarna 12, 13 och 31 är särskilt aktuella i detta<br />
sammanhang. Delaktighet och yttrandefrihet behandlas i artikel 12 och 13. Artikel 31 avser<br />
barns rätt till vila, fritid, lek och rekreation.<br />
16<br />
Kommunstyrelsen har 1999-12-21 för <strong>Linköping</strong>s del antagit följande skrivning utifrån artikel<br />
12 och 13:<br />
”Alla barn i <strong>Linköping</strong> ska ha rätt att säga vad de tycker. Barnens åsikter ska tillmätas betydelse<br />
i förhållande till dess ålder och mognad och i alla beslut som rör dem hemma, i skolan, i<br />
<strong>kommun</strong>en, hos myndigheter och domstolar. Rätten att uttrycka sina åsikter är en absolut rättighet<br />
och får inte handla om ekonomiska resurser såsom att exempelvis inte anlita tolkhjälp<br />
vid behov.”<br />
Då det gäller artikel 31 har Kommunstyrelsen formulerat sig så här: ”Alla barn har rätt till vila<br />
och fritid samt till lek och rekreation anpassad till barnets ålder. Barn har också rätt till kulturella<br />
upplevelser i <strong>Linköping</strong>.”<br />
Var bor barnen i <strong>Linköping</strong> ?<br />
I <strong>Linköping</strong>s tätort finns det 26 stadsdelar, inkl Garnisonen, som är under utbyggnad. De fyra<br />
industristadsdelarna Kallerstad, Mjärdevi, Tornby och Västra Valla har ej ansetts aktuella i<br />
lekplatsplanen.<br />
Lambohov är den stadsdel i tätorten som har flest barn, ca 2250 barn. Därefter kommer Skäggetorp<br />
med ca 1850 barn, Ekholmen och Hjulsbro med ca 1400 barn samt Ryd och Vidingsjö<br />
med ca 1200 barn vardera. Stadsdelarna Berga och Östra Valla (som rymmer T1-området) har<br />
strax över respektive under 1000 barn.<br />
Störst antal barn i de mindre tätorterna finns i Ljungsbro med ca 1900 barn. Därefter kommer<br />
Malmslätt med ca 1650 barn. Även i Linghem, Sturefors och Vikingstad finns det många barn<br />
och dessa tätorter kan storleksmässigt jämföras med <strong>Linköping</strong>s stadsdelar.<br />
Barnens sociala och ekonomiska förhållanden<br />
Barn lever under olika sociala och ekonomiska familjeförhållanden, vilka påverkar deras möjligheter.<br />
Många sakkunniga hävdar att barnen fått betala priset för de neddragningar som gjorts<br />
i samhällsekonomin under 1990-talet. För barnens del kan det t ex innebära att om familjen inte<br />
har tillgång till bil blir barnet mer hänvisat till bostadsområdets egna lekmiljöer. Yngre generationer<br />
har inte på samma sätt som tidigare generationer en naturlig relation till jord- och skogsbruk<br />
och kan känna sig främmande utanför stadens anlagda miljöer. Den kulturella bakgrunden<br />
kan också betyda att man inte vågar sig ut i skog och mark.<br />
Med hjälp av LK Statistik har uppgifter tagits fram om barnens sociala förhållanden, som underlag<br />
för bedömning av barnens behov i utemiljön. Exempel på dessa faktorer är barntäthet,<br />
antal barn/lekplats, barntäthet geografiskt fördelat i området, andel av befolkningen som bor i<br />
flerbostadshus samt den sociala och ekonomiska strukturen hos befolkningen i en stadsdel. Av<br />
denna information kan man utläsa att behoven är störst i områdena Skäggetorp, Berga, Ekällan,<br />
Lambohov och Ryd i nämnd ordning.
17<br />
Barnens egna önskemål<br />
En enkät genomförd 1999 för barn i åldrarna 8 - 12 år redovisar vad de tycker och tänker om<br />
olika platser i <strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong>. Ca 3000 barn svarade, dvs knappt hälften av de tillfrågade<br />
skolbarnen i årskurs 2 - 6. Enkäten har gjorts som ett led i <strong>kommun</strong>ens arbete för att uppfylla<br />
barnkonventionens intentioner att ge barn ökat inflytande.<br />
Enkäten bestod av två avsnitt. Barnen fick dels associera till olika ord som valts ut i förväg,<br />
dels fritt skriva vad de ville ha om de fick bestämma. På den senare frågan Om jag fick bestämma<br />
representeras svaren nästan uteslutande av utomhusplatser.<br />
Allra helst vill man ha ett tivoli i <strong>Linköping</strong>! Därefter kommer önskemål om:<br />
2) fler planer, ramper, isbanor, stall, klätterväggar etc<br />
3) fler bad, t ex pooler, simhallar, åbad<br />
4) bättre och roligare skola, inkl skolgård<br />
5) fler och roligare lekplatser<br />
6) renare stad - städning, papperskorgar, klotter…<br />
7) trafik - säkrare för cyklar, övergångsställen, gatljus…<br />
8) mer grönska - parker, fontäner, blommor, parkbänkar….<br />
Naturligtvis vill barn ha fler lek- och idrottsanläggningar om de får önska. De vill också ha en<br />
säkrare och tryggare miljö samt fler vackra områden. I lekplatsplanens perspektiv är det intressant<br />
att notera att barnen tycker att det är viktigt med rena och prydliga miljöer. Många lekplatser<br />
med högt ogräs och dåligt underhållna lekredskap ger barnen signaler om att deras miljöer<br />
inte är viktiga.<br />
Fördjupning av enkäten<br />
Huvuddelen av enkäten innebar att barnen skulle skriva ned vilka platser i <strong>Linköping</strong> de associerade<br />
med vissa utvalda ord. Ulrica Kristiansson har utifrån enkätmaterialet undersökt hur<br />
barnen upplever utemiljöerna i fem olika stadsdelar. Orden vacker, ful, fridfull, farlig och<br />
spännande valdes ut i undersökningen för att ge en bild av utemiljöerna. Begrepp som vacker,<br />
fridfull och spännande har en positiv laddning medan ful och farlig upplevs som negativa.<br />
Först gjordes en generell sammanställning av alla associationer till de fem begreppen som förekom<br />
i enkätmaterialet i de fem stadsdelarna. Frekvensen av respektive begrepp i % av totala<br />
antalet associationer redovisas i fig. 1. I en fördjupad analys, fig. 2, har associationerna till utemiljöer<br />
i den egna stadsdelen sammanställts.<br />
Det är intressant att konstatera att barnens uppfattning stämmer väl med <strong>kommun</strong>ens parkinventering.
18<br />
Fig.1: Andelen associationer till utemiljöer i de fem stadsdelarna i procent av totala antalet associationer.<br />
Fig. 2 Andelen associationer till utemiljöer i den egna stadsdelen i procent av totala antalet associationer.<br />
Ordet farlig dominerar i enkäten i alla stadsdelar utom i Hjulsbro. Begreppet är troligen kopplat<br />
till förmaningar angående trafiken. I Gottfridsberg har man inte associerat till särskilt många<br />
fula platser och i Skäggetorp tycker man tvärtom att det inte finns många platser som är vackra.<br />
Undersökningen är begränsad men studier visar enligt rapporten att positiva erfarenheter bidrar<br />
till identitetsutvecklingen och utvecklandet av en positiv självbild. Utemiljön behöver vara<br />
både vacker och spännande (positivt laddade ord) för att stimulera barn till nya utmaningar.<br />
Man kan tolka dessa uppgifter så att den som inte upplever sin uppväxtmiljö som vacker inte<br />
heller förväntar sig att man skall få tillgång till en vacker miljö. De referenser man får som barn<br />
bär man med sig hela livet.
MÅL FÖR LEKPLATSPLANEN<br />
Allmänna mål<br />
Barn leker överallt. Lekplatsen är därför endast ett komplement till uppväxtmiljön i övrigt.<br />
19<br />
Lekplatsen ska inte ses enbart som en plats som innehåller ett koncentrat av lekutrustningar<br />
utan som en lekmiljö. Den skall främja barnens fysiska, psykiska och sociala utveckling genom<br />
lek, idrott, spel, skapande aktiviteter och samvaro. Lekmiljöerna skall vara platser som kan<br />
samla barn, ungdomar, vuxna och äldre. Som samlings- och mötesplats mellan generationer<br />
och olika kulturer skall den främja förståelse och respekt mellan människor med olika bakgrund<br />
och bidra till minskad vandalisering.<br />
Målsättningen är att alla <strong>kommun</strong>ens lekplatser ska rustas upp under en kort tid. Därmed når<br />
man samma villkor för alla barn. Det skall inte ha någon betydelse om man väljer att bosätta<br />
sig i eller redan bor i en äldre eller ny stadsdel eftersom lekvärdet och standarden planeras bli<br />
likvärdig överallt.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en<br />
<strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong> har behov av en lekplatsplan för att ge barn och ungdomar god och likvärdig<br />
tillgång till stimulerande lekmiljöer. Om möjligt bör de också attrahera vuxna.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en syftar till att<br />
• Skapa mer stimulerande och bättre utrustade lekmiljöer<br />
• Skapa mångsidigt användbara lekmiljöer som också attraherar äldre barn och ungdomar<br />
• Skapa jämnare fördelning av lekplatser för att uppnå likvärdiga lekmiljöer<br />
• Förbättra leksäkerheten så att den uppfyller säkerhetskraven i svensk standard<br />
• Utveckla lokalt medinflytande vid lekplatsplanering och förvaltning<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en omfattar i huvudsak lekplatser på detaljplanelagd <strong>kommun</strong>al parkmark. De<br />
<strong>kommun</strong>ala lekplatserna på parkmark ska vara ett komplement till småbarns- och kvarterslekplatser<br />
på kvartersmark och till lekplatser på skolor, förskolor och institutioner. Därför bör<br />
<strong>kommun</strong>en främst satsa på lek för äldre barn. I bostadsområden, främst småhusområden utan<br />
gemensam mark, bör <strong>kommun</strong>en också satsa på s k närlekplatser för de mindre barnen. Ur ekonomisk<br />
synpunkt bör <strong>kommun</strong>en samordna sina satsningar på lekplatser på såväl <strong>kommun</strong>al<br />
parkmark som kvartersmark, och då framför allt på skolmark. En viss samordning bör också<br />
ske med <strong>kommun</strong>ala satsningar på bad och idrottsanläggningar.<br />
Mål för lekplatserna<br />
• Utveckla lekvärdet för alla åldrar med tonvikt på de äldre barnen<br />
Kommunen ska i större utsträckning än tidigare utveckla lekmiljöer för de äldre barnen, sk 10+.<br />
Det är viktigt att dessa barn blir en tydlig målgrupp. De skall kunna hitta något meningsfullt att<br />
göra och någonstans att vara i sin vardagsmiljö utan att störa eller bli störda. Detta skall ske<br />
genom att nya typer av lekplatser utvecklas.<br />
Lekplatserna kan vara av typ lekpark, stadsdels-/tätortslekplats, lokallekplats och närlekplats.<br />
Närlekplatsen är främst avsedd för de minsta barnen, medan övriga lekplatser vänder sig till<br />
alla barn och ungdomar med fokus på de äldre barnen.
20<br />
Inom lekplatsplanen kommer, förutom det traditionella sättet att se på lekplatser, även<br />
mötesplatser, arenor och ytor med olika funktioner att utvecklas. Äldre barns vistelse på gator,<br />
parkeringsplatser m.fl. platser bör mötas genom en offensiv planering i samverkan med dessa<br />
åldersgrupper.<br />
• Lekparker<br />
Lekparker ska fungera som utflyktsmål, och om möjligt även som turistmål, för alla åldersgrupper<br />
inom hela <strong>kommun</strong>en. För att kallas lekpark ska lekplatsen t.ex. innehålla ett rikt lekutbud,<br />
djur, bygglek, vattenlek, äventyrslek mm. Om möjligt bör den också vara bemannad och<br />
innehålla förutsättningar för utomhuspedagogisk verksamhet. I en lekpark skall det finnas regnskydd,<br />
grillplatser, toaletter och om möjligt restaurang eller försäljning av utflyktsmat.<br />
Här föreslås att Trädgårdsföreningens lekplats betecknas som lekpark på grund av dess centrala<br />
läge och stora variation på miljöer och aktiviteter.<br />
• Stadsdelslekplatser/tätortslekplatser<br />
I varje större stadsdel i <strong>Linköping</strong>, som avgränsas av barriärer såsom större trafikleder, järnväg,<br />
industrier, vattendrag mm ska det finnas en stadsdelslekplats. Motsvarande ska finnas i varje<br />
större tätort och kallas då tätortslekplats.<br />
Lekplatsen ska utformas så att den lockar alla åldrar, främst äldre barn men även vuxna. Den<br />
ska vara allsidig och kunna fungera som en naturlig mötesplats för olika generationer och kulturer.<br />
Lekplatsen har mer karaktären av utflyktsmål än närlekplatsen.<br />
Vid lokalisering av en stadsdelslekplats ska man eftersträva att det finns både naturmark och<br />
gräs- och asfaltplaner i dess närhet. Idrottsanläggningar intill lekplatsen ökar de vuxnas delaktighet<br />
i lek och spel. En stadsdelslekplats ska ge möjlighet till utomhuspedagogik.<br />
Linbanor, slänggungor, gruppgungor, gruppvippgungor, gungkaruseller, surf- och skatelek,<br />
klätterväggar, basket-, beachvolley-, landhockey- och streethockeyplaner, styrketräningsredskap,<br />
skateboardramper, frisbeebanor, cykelslingor, skeppsbrott och äventyrslek med klätternät,<br />
linor, balans, piruettkaruseller och volträcken, dansbanor, lusthus och mysplatser är exempel<br />
på attraktioner som kan locka äldre barn.<br />
Om möjligt ska stadsdelslekplatsen även tillgodose vuxnas behov av samvaro och spel i enklare<br />
former, t ex grillplats, boule och schack. Det ska finnas sittplatser i både sol och skugga.<br />
Lokallekplatser<br />
I de mindre tätorterna runt <strong>Linköping</strong> och i större eller barntäta stadsdelar föreslås sk. lokallekplatser.<br />
Lekplatsen ska vända sig till alla barn men med tonvikt på 6 år och uppåt.<br />
Till innehåll och omfattning är den något mindre än stadsdels-/tätortslekplatsen. Storlek och<br />
innehåll anpassas till barnantal och lekvärdet i övrigt i stadsdelen eller tätorten.<br />
Lokallekplatsen kompletterar stadsdels-/tätortslekplatsen så att flertalet invånare inte ska ha<br />
längre än 400 m till en stadsdels- eller lokallekplats.
21<br />
• Närlekplatser<br />
Närlekplatsen ska tillgodose de mindre barnens behov av lek i bostadsområden som saknar<br />
gemensam kvartersmark. Oftast är det endast i småhusområden som det finns behov av närlekplatser<br />
på parkmark.<br />
Lekplatsen ska innehålla en sandlåda, ett eller några enkla lekredskap, som t.ex. gungdjur och<br />
lekhus, samt en sittgrupp för vuxna. I vissa fall kan det också förekomma gungor eller en<br />
rutschkana.<br />
I de mindre tätorterna förekommer närlekplatser som ett komplement till lokallekplaterna för<br />
att avståndet till en lekplats inte ska överstiga 800 m. Närlekplatser kan även finnas i vissa<br />
småhusområden i <strong>Linköping</strong>.<br />
• Tillgänglighet<br />
Inom <strong>Linköping</strong> bör strävan vara att en <strong>kommun</strong>al lekplats kan nås inom 400 m, dvs inom<br />
mindre än ca 10 minuters gångavstånd från bostaden. Detta bedöms vara god tillgänglighet.<br />
Avståndet mellan bostad och lekplats i <strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong>s tätorter bör endast undantagsvis<br />
överstiga 800 m. Lekplatser mellan 400 och 800 m från bostaden bedöms ha mindre god tillgänglighet.<br />
Ju större avståndet blir desto större krav ställs på lekplatsens attraktivitet för att motivera till<br />
besök och för att överbrygga de avstånds- och trafikhinder som finns. Ett större avstånd innebär<br />
också att upptagningsområdet ökar, vilket i sin tur medför större befolkningsunderlag och fler<br />
barn per lekplats. Normalt överskrids inte lekplatsens kapacitet på en större lekplats om avståndet<br />
är under 800 m. Med kapacitet menas i detta fall att lekplatsen blir så frekventerad att barnen<br />
tvingas köa eller bråka om attraktionerna.<br />
Lekplatser som upplevs ligga långt borta får mindre spontanbesök under korta ledighetsstunder<br />
än närliggande. Besöksfrekvensen blir också mer beroende av klimat och dygnets ljusa del. Ju<br />
längre bort lekplatsen ligger desto mindre blir den förväntade möjligheten att träffa någon man<br />
känner och vill träffa. Hemkänslan och kanske ett visst mått av ansvarskänsla går förlorad. Risken<br />
för konflikter mellan olika barngrupper kan öka på ”främmande” lekplatser.<br />
Längre avstånd till lekplatser kan accepteras om det finns lekplatser på kvartersmark eller<br />
lekmiljöer i naturmark som gränsar till en <strong>kommun</strong>al lekplats. Ett annat skäl kan vara att<br />
bebyggelsen är så gles att befolkningsunderlaget inte motiverar en egen lekplats.<br />
Förutom att begreppet tillgänglighet används som mått på avståndet mellan bostad och lekplats<br />
innebär begreppet också att lekplatserna ska ha ett visst mått av handikappanpassning. Alla<br />
stadsdelslekplatser ska vara handikappanpassade till någon del. Genom att använda s k fallskyddsplattor,<br />
gummiasfalt eller ramper kan lekplatserna bli mer tillgängliga för rörelsehandikappade.<br />
Färgkontraster och god belysning tillgodoser bättre kraven på orienterbarhet för synsvaga.<br />
• Lokalisering<br />
Inom ramen för angivna avståndsmått bör stadsdelslekplatsen placeras relativt centralt med<br />
hänsyn till tyngdpunkten av befolkningen, centrala gång- och cykelstråk, parker och andra friytor<br />
och lekstimulerande miljöer såsom t ex vatten och varierande topografi. Det bör vara en<br />
tydlig strävan att naturmark eller skapad lekvänlig vegetation, t.ex. naturlika planteringar och<br />
videsnår, tas tillvara eller skapas för att berika leken och minska kostsamma och underhållskrä-
vande lekredskap. Lekplatsens lekvärde ökar också om den kan placeras i närheten av gräsmattor<br />
och hårdgjorda ytor för idrott och folkfester. Det skall också finnas utrymme för att<br />
kunna bygga ut och utveckla lekplatsen.<br />
22<br />
Lekplatsen bör också förläggas på allmän platsmark, oftast parkmark, som är tillgänglig för alla<br />
och inte tillhör intilliggande bostadsbebyggelse, skola eller annan institution. Med tydliga gränser<br />
kan lekplatsens offentliga status bevaras trots att intilliggande kvarter ligger relativt nära.<br />
Här bör en avvägning göras mellan trygghet och social kontroll som uppstår vid en lokalisering<br />
nära bostadsbebyggelse och verksamheter, och den störning som kan uppstå i form av olyckor,<br />
intrång, buller, nedskräpning och vandalisering. Förskolor och skolor i anslutning till den offentliga<br />
lekplatsen ökar dess användbarhet. Den personal som är med barnen kan ge pedagogisk<br />
ledning som stimulerar kreativiteten och medverkar till att minska destruktiva lekar. Problemet<br />
med lekplatser intill skolor är att andra barn än skolbarnen periodvis inte får tillgång till<br />
lekplatsen.<br />
Det är önskvärt att de lekplatser som finns på skolgårdar också kan användas av barn på förskolor<br />
och hos dagbarnvårdare samt barn som är lediga eller inte finns inom barnomsorgen. Därför<br />
bör dessa lekplatser förläggas i anslutning till parkmark och inte vara omgärdade av stängsel.<br />
• Samlokalisering med skolorna<br />
Genom att samarbeta med skolorna blir det möjligt att skräddarsy lösningar och utformningar<br />
som också kan användas av skolan. Vissa redskap kan t ex utnyttjas inom gymnastiken och<br />
uteklassrum kan användas även för teoretiska ämnen.<br />
För att göra skollekplatser mer allmänt tillgängliga kan Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden<br />
behöva satsa på åtgärder som främjar leken på <strong>kommun</strong>al parkmark samt komplettera<br />
skolgårdarnas begränsade ytor med bollplaner och mer utrymmeskrävande lekmiljöer på parkmark.
23<br />
• Säkerhet och trygghet<br />
Lekplatsen bör kunna nås på ett trafiksäkert sätt. Hårt trafikerade vägar med hög tillåten hastighet<br />
och komplicerade trafikmiljöer utgör starka barriärer som hindrar eller förbjuder barn<br />
från att besöka lekplatsen. Kan inte acceptabel trafiksäkerhet uppnås bör antingen antalet lekplatser<br />
öka eller trafiksäkra passager ordnas.<br />
Ur säkerhetssynpunkt är det viktigt att lekplatsen ligger på ett betryggande avstånd från gator<br />
och vägar för att undvika att leken fortsätter ut på trafikytor.<br />
Lekplatsen ska utformas så att vuxenkontakter främjas. Från närliggande gång- och cykelstråk<br />
eller bebyggelse ska det finnas visuell kontakt med lekplatsens centrala delar. Dessa delar bör<br />
vara belysta. Ur lekpedagogisk synpunkt måste det också finnas spännande vrår och krypin.<br />
Alla lekplatser ska säkerhetsbesiktigas varje år av <strong>kommun</strong>en. Besiktningen bör vara avslutad<br />
den 1 maj. Lekplatsföreningarna skall informeras i förväg och ges möjlighet att medverka samt<br />
delges besiktningsutlåtandet. Tillsyn av stadsdels-, tätorts- och lokallekplatser ska ske minst 2<br />
gånger per vecka och på närlekplatser minst en gång per vecka, beroende på slitage och redskapens<br />
funktion och konstruktion. Fel på lekplatser som kan leda till allvarliga personskador<br />
ska åtgärdas omedelbart och övriga fel inom 1-4 veckor efter anmälan beroende på skaderisken.<br />
Skötselentreprenörerna ska ha egen kompetens på leksäkerhet och ett utvecklat kvalitetssystem<br />
för egenkontroll av lekplatserna.<br />
• Lekplatsen en del av parken<br />
Alla lekplatser ska utformas med hänsyn till stads- och landskapsbild och utifrån platsens identitet<br />
och förutsättningar. Lekplatsen ska gestaltas individuellt med fantasi, och om möjligt bidra<br />
till stadsdelens/tätortens identitet. Planering av lekplatser bör således samordnas med planeringen<br />
av omkringliggande park så att dess topografi, vegetation, naturmark och vatten kan<br />
främja leken. En mångfald av svenska träd, buskar och örter skall användas i gestaltningen som<br />
ett led i utomhuspedagogiken. Skälig hänsyn ska tas till allergiker och astmatiker vid val av<br />
vegetation.<br />
Lekplatsen ska stimulera kreativitet och skapande. Lekplatsen kan uppfattas som barnens plats.<br />
Den ”skräpighet” som tillfälligtvis uppstår måste kunna tillåtas. Vuxna och barn har ofta olika<br />
uppfattningar om vad som är skräp och värdefulla saker. Genom rumsskapande topografi, vegetationsskärmar<br />
mm kan skräpigheten visuellt hållas skild från platser för vuxna, gång- och<br />
cykelstråk och omgivande park.<br />
Temalekplatser, specialutformade lekredskap, färgsättning, konstverk och gestaltningen i sig<br />
kan ge lekplatsen särprägel och skönhet. För att skapa fantasifulla lekplatser bör de gestaltas av<br />
olika yrkesgrupper med kunskaper om barns lek, t.ex. arkitekter, landskapsarkitekter, landskapsingenjörer<br />
och konstnärer. Gestaltningen ska ske i samarbete med arkitekter och andra<br />
projektörer som utformar angränsande bebyggelse.
25<br />
LEKPLATSPLAN<br />
Bedömning<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en grundar sig på en avvägning mellan avstånd, naturgivna förutsättningar, befintliga<br />
kvalitéer i form av gjorda investeringar samt barnens behov.<br />
En bedömning har gjorts, av såväl själva lekplatsen som omgivande lekmiljö. Faktorer på<br />
parkmark som närhet till naturmark, särskilt skog, gräs- och grus/asfaltytor och vatten har studerats.<br />
Möjligheten till trafikfri cykling på parkmark har bedömts. Även gjorda investeringar,<br />
särskilt värdefulla för lite äldre barn som bollplaner, isbanor och eventuella idrottsanläggningar<br />
i omgivningen, har ingått i bedömningen. Möjlighet att nå förskole- och skolgårdar har också<br />
bedömts.<br />
Barriärer, som t ex trafikerade gator och järnvägar, har tagits med som en viktig del i underlaget<br />
till förslag.<br />
Boendestrukturen samt boendetätheten har beaktats. Som tidigare nämnts har även socioekonomiska<br />
faktorer tagits med.<br />
I vissa fall har bedömningen inneburit att lekplatser lagts ned eller flyttats, framför allt beroende<br />
på att förutsättningarna att förbättra en lekplats i befintligt läge har bedömts som små.<br />
Med en bred bedömning av omgivande miljö och av sociala faktorer har resultatet blivit en del<br />
nyanläggningar av lekplatser.<br />
Förslag<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>ens förslag på antalet lekplatser av olika typ samt lokalisering av dessa anger i<br />
stora drag hur målsättning och kvalitetskrav har uppfyllts. Alla barn når en lekplats inom 800 m<br />
(fågelvägen), dock inte alltid i den egna stadsdelen utan att passera någon trafikerad gata i plan.<br />
För flertalet barn är avståndet till närmsta lekplats kortare än ca 400 m (fågelvägen). I samband<br />
med projektering av varje enskild lekplats kan såväl lokalisering som innehåll förändras för att<br />
bättre kunna ta tillvara de lokala förutsättningarna som t.ex. miljökvalitéer och rörelsemönster,<br />
dock utan försämring av kvalitén på den enskilda lekplatsen.<br />
I de flesta stadsdelarna har en stadsdelslekplats föreslagits. I stadsdelarna Hackefors, Hejdegården,<br />
Ramshäll och Jägarvallen ha endast lokallekplatser föreslagits framför allt p.g.a. det låga<br />
barnantalet. I Ramshäll motiveras förslaget även av närheten till en lokallekplats i Berga.<br />
Tätortslekplatser (motsvarande stadsdelslekplatser) har föreslagits i de större tätorterna Linghem,<br />
Ljungsbro, Malmslätt och Sturefors. I de mindre tätorterna har lokallekplatser föreslagits.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en föreslår en minskning från 161 lekplatser till 111. 11 lekplatser är idag säkerhetsgodkända<br />
och av dessa har 8 tillfredsställande lekvärde.<br />
Planen innebär en upprustning av 79 lekplatser. Av dessa föreslås en förändring till 8 stadsdels-<br />
/tätortslekplatser, 28 lokallekplatser och 40 närlekplatser. Utöver dessa kan 10 lekplatser tillkomma<br />
som ligger under fortsatt utredning. För 3 lekplatser föreslås upprustningen ske med<br />
hjälp av exploateringsmedel. För att komplettera de befintliga föreslås samtidigt 24 nya lekplatser.<br />
Dessa anläggs för att förbättra tillgängligheten. 4 av dessa anläggs med exploateringsmedel.<br />
För <strong>kommun</strong>ala medel föreslås 8 stadsdels-/tätortslekplatser, 8 lokallekplatser samt 4<br />
närlekplatser.
26<br />
I lekplatsplanen föreslås att en tätortslekplats kan utvecklas på Ljungsbro skola i Ljungsbro.<br />
För lokallekplatser i <strong>Linköping</strong> föreslås motsvarande på Blästadskolan i Ekholmen och på<br />
Änggårdsskolan i Lambohov. I de mindre tätorterna föreslås liknande lösningar för skolorna i<br />
Askeby, Bankekind, Nykil, Rappestad, Rystad, Sjögestad, Ulrika, Västerlösa samt för Brunnbyskolan<br />
i Ljungsbro. Samordning mellan lekplatser på parkmark och skolgårdar krävs dessutom<br />
vid Ånestadsskolan i Vimanshäll, vid Himnaskolan i Linghem, Tokarpsskolan i Malmslätt,<br />
Vist skola i Sturefors, eventuellt vid Vikingstads skola samt vid den planerade skolan i<br />
Ekängen.<br />
För att göra dessa skollekplatser mer allmänt tillgängliga kan Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden<br />
behöva satsa på åtgärder som främjar leken på <strong>kommun</strong>al parkmark, och komplettera<br />
skolgårdarnas begränsade ytor med bollplaner och mer utrymmeskrävande lekmiljöer.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en föreslår samtidigt nedläggning av 74 lekplatser. Att lägga ned vissa lekplatser<br />
innebär att resurserna bättre kan användas där barnen bor och lekmiljöerna är undermåliga.<br />
Idag finns det i vissa stadsdelar lekplatser där endast ett fåtal barn når lekplatserna inom ett<br />
rimligt avstånd medan andra delar av stadsdelen helt kan sakna en lekplats på <strong>kommun</strong>al mark.<br />
Genom att lägga ner vissa lekplatser och bygga nya lekplatser erhålls också en likvärdig standard<br />
i <strong>kommun</strong>en oavsett var man bor.
27<br />
<strong>Lekplatsplan</strong> för <strong>Linköping</strong>s tätort<br />
De flesta stadsdelar förväntas få en jämn befolkningsutveckling. Ramshäll förväntas minska<br />
liksom Tannefors medan Garnisonen kommer att öka dramatiskt. Lambohov är den stadsdel<br />
med flest barn både idag och enligt prognosen. Jägarvallen är den minsta stadsdelen med drygt<br />
100 barn idag och år <strong>2010</strong>.<br />
Barn i alla stadsdelar når enligt planen en lekplats inom 800 m. De flesta barnen når en lekplats<br />
inom 400 m. I Jakobsdal har barnen närmare till en lekplats i Johannelund, via en gång- och<br />
cykeltunnel under Brokindsleden, än i den egna stadsdelen. Inget barn behöver korsa en hårt<br />
trafikerad gata för att nå en lekplats.<br />
Barn i tätorten <strong>Linköping</strong> kommer att ha tillgång till 1 lekpark, 18 stadsdelslekplatser, 28 lokallekplatser<br />
samt 23 närlekplatser.<br />
Störst satsning kommer att göras i Skäggetorp med en stadsdelslekplats och 3 lokallekplatser.<br />
En stadsdelslekplats och två lokallekplatser planeras i Berga, Ekholmen, Gottfridsberg, Innerstaden,<br />
Johannelund, Lambohov, Ryd och Tannefors. Satsningarna i Innerstaden och Tannefors<br />
motiveras av de centrala lägena.<br />
Berga<br />
Samtliga fyra lekplatser finns idag i de södra delarna av stadsdelen, som utgörs av ett villaområde.<br />
Det innebär att boende på Luftvärnsgatans norra del har ca en km till närmaste <strong>kommun</strong>al<br />
lekplats.<br />
Planen innebär att två befintliga lekplatser behålls och tre nya anläggs. Två föreningsdrivna<br />
lekplatser kommer att utredas vidare. Även en föreslagen närlekplats kan komma att omprövas<br />
i den utredningen. Stadsdelslekplatsen förläggs mitt i stadsdelen invid Berga skola. De övriga<br />
två, lokallekplatser, föreslås norr om Knektgatan och öster om Konstruktörsgatan. Lekplatsen<br />
norr om Knektgatan förväntas dessutom betjäna både barn från Ramshäll och besökare i Tinnerbäcksparken.<br />
Det finns ett mindre område i väster och ett par i öster där tillgängligheten är mindre god.<br />
Kommunen äger endast begränsade partier av denna mark. Planen innebär tre större lekplatser<br />
och alla barn når dessa utan att behöva passera över några hårt trafikerade gator.<br />
Ekholmen<br />
Idag finns fyra lekplatser i Ekholmen varav tre är av relativt låg standard. Den fjärde, stadsdelslekplatsen,<br />
anläggs under våren <strong>2002</strong>. Ekholmen med sina drygt 1400 barn är den tredje<br />
barnrikaste stadsdelen i tätorten.<br />
Enligt planen rustas två lekplatser upp och en nyanläggs. Lokallekplatsen som föreslås nyanläggas<br />
invid Blästads skola anläggs i samarbete med skolan och LKF.<br />
Ett område i väster och ett i nordost har mindre god standard avseende tillgänglighet. Kommunen<br />
äger endast begränsade delar av denna mark. I centrala delar av stadsdelen finns stora<br />
grönområden där barnen fritt kan röra sig på gång- och cykelvägar eller på parkmark mellan de<br />
olika lekplatserna. Inget barn i stadsdelen behöver korsa någon hårt trafikerad gata för att ta sig<br />
till en lekplats.
28<br />
Ekkällan<br />
Ekkällan har två A-lekplatser idag, en invid Stolplyckan i Magistratshagen och en vid Ekkällan,<br />
invid Tinnerbäcken.<br />
Lekplatsen i Magistratshagen föreslås bli stadsdelslekplats och den vid Tinnerbäcken lokallekplats.<br />
Den senare kommer även att betjäna Tinnerbäcksstråket.<br />
Garnisonen<br />
Området kommer i framtiden att bestå av stor andel kvartersmark där även lekplatser kommer<br />
att anläggas.<br />
Inom den aktuella perioden föreslås en stadsdelslekplats på parkmark. Lokaliseringen kräver<br />
närmare studier.<br />
Gottfridsberg<br />
Gottfridsberg har i dag sju lekplatser. Fridhemsparken är en målpunkt för stora delar av stadens<br />
befolkning, särskilt sommartid på grund av plaskdamm och stora ytor i parken. Föräldrar med<br />
barn och förskolor samt studenter använder parken flitigt.<br />
Fridhemsparken har rustats upp hösten/vintern 2001 - <strong>2002</strong>. Parken skall fungera som stadsdelspark<br />
men även kunna möta behov från andra stadsdelar. Ytterligare en lekplats har plaskdamm<br />
och förväntas ta emot barn från andra stadsdelar. Antalet lekplatser föreslås minska till<br />
fyra, varav två utgör lokallekplatser.<br />
Tillgängligheten är mindre god i den sydöstra delen. Ingen behöver passera en hårt trafikerad<br />
gata för att nå en lekplats.<br />
Hackefors<br />
Hackefors har idag sex lekplatser vilket innebär få barn per lekplats i ett område där 95 % bor i<br />
småhus. Enligt planen behålls fyra lekplatser varav en utgör lokallekplats.<br />
Ingen hårt trafikerad gata behöver passeras för att nå lekplatserna.<br />
Boende invid Slatteforsvägen har ingen <strong>kommun</strong>al lekplats då det inte finns någon parkmark i<br />
området.<br />
Hejdegården<br />
Hejdegårdens båda lekplatser ligger i Stångåstråket. Barnantalet förväntas minska med ca 30%<br />
enligt prognosen fram till <strong>2010</strong>.<br />
Enligt planen görs en lekplats om till lokallekplats och en till närlekplats. Stråket utefter<br />
Stångån innebär samtidigt att lekplatser utefter ån får anses betjäna mer än stadsdelen. Vid utbyggnaden<br />
av Östra länken kommer lekplatsen vid Gamla Tanneforsvägen att flyttas till<br />
Snugganparken. Detta innebär att ytterligare en kommer att ligga i Stångåstråket, på Tanneforssidan.
Hjulsbro<br />
Hjulsbro med elva lekplatser är idag den fjärde barnrikaste stadsdelen. 73% av befolkningen<br />
bor i småhus.<br />
29<br />
Planen innebär att fem lekplatser behålls. En lekplats görs om till stadsdelslekplats och en till<br />
lokallekplats. En föreningsdriven lekplats måste utredas ytterligare.<br />
Ett begränsat område i sydost, ett i öster och ett i norr har mindre god standard då det gäller<br />
tillgänglighet. Boende i norra Jakobsdal har drygt 800 m till stadsdelens största och närmaste<br />
lekplats. Däremot finns det en lekplats i Johannelund, tillgänglig via gång- och cykeltunnel<br />
under Brokindsleden, inom ett avstånd på drygt 400 m. I Jakobsdal finns idag en badplats och<br />
en fotbollsplan invid Stångån. Kompletterande lekmiljöer kan behöva utvecklas.<br />
Förutom passagen i tunneln kan barn i Hjulsbro nå en eller flera lekplatser utan att passera<br />
Brokindsleden, Ekholmsvägen/Lövingsborgsvägen eller Hjulsbrovägen som är hårt trafikerade.<br />
Innerstaden<br />
Innerstadens två lekplatser, lekparken i Trädgårdsföreningen och lekplatsen vid Stångån, finns i<br />
den södra delen av innerstaden.<br />
Innerstadens barnantal förväntas öka med ca 30 % fram till <strong>2010</strong>. Med tanke på det ökande<br />
barnantalet och den välbesökta stadskärnan föreslås därför två nya lekplatser. Den befintliga<br />
lekparken rustas upp liksom lekplatsen vid Stångån, som föreslås bli lokallekplats.<br />
Även med planen, som innebär en fördubbling av antalet lekplatser, finns det bostadsområden<br />
med mindre god tillgänglighet. Dessa finns invid Kaserngatan, St Larsgatan samt söder om<br />
Vasavägen. Via tunnel under Hamngatan når barnen lokallekplatsen vid Stångån. Genom planerade<br />
säkerhetsförbättrande åtgärder på Kaserngatan kommer barnen på ett tryggare sätt än<br />
idag att nå stadsdelslekplatsen Fridtunaparken i Östra Valla. Trädsgårdsföreningens lekpark nås<br />
från alla bostadsområden i innerstaden inom 800 m.<br />
Johannelund<br />
En lekplats utan redskap tas bort och övriga fyra rustas upp. Planen innebär en stadsdelslekplats,<br />
två lokallekplatser och en närlekplats. Två av de föreslagna lokallekplatserna avses kunna<br />
nyttjas även av barn i Vimanshäll.<br />
Barnen i norr invid Ödegårdsgatan har mindre god tillgänglighet till en lekplats inom stadsdelen.<br />
Merparten av dessa barn har däremot god tillgänglighet till stadsdelslekplatsen i Vimanshäll.<br />
I södra delen har barnen mindre god tillgänglighet till närmaste närlek i stadsdelen men<br />
kan nå lokallekplatsen i Ekholmen via tunnel under Ålerydsvägen dock med mindre god tillgänglighet.<br />
Vid Spångerum finns ingen lekplats och dessutom utgör Brokindsleden av kraftig<br />
barriär. I övrigt når barnen i Johannelund lekplatserna utan att korsa hårt trafikerade gator.<br />
Jägarvallen<br />
Jägarvallen är den stadsdel med minst antal barn. I stadsdelen finns det idag 57 barn/lekplats.<br />
Planen innebär att en lekplats läggs ned och att en rustas upp till lokallekplats.<br />
Ett mindre område i väster respektive i norr har mindre god tillgänglighet.
30<br />
Lambohov<br />
Lambohov ligger isolerad från omgivande bostadsstadsdelar. Stadsdelen är barntätast i <strong>Linköping</strong><br />
med drygt 2200 barn och en prognos på knappt 2300 barn år <strong>2010</strong>. Idag finns fyra lekplatser,<br />
varav en utan redskap.<br />
Centralt i Lambohov går Bygdegatan som en i barriären i öst-västlig riktning och delar stadsdelen<br />
i två delområden. Därför föreslås en stadsdelslekplats i den norra delen och två lokallekplatser<br />
i den södra. Dessa kan även fylla en funktion vid fortsatt utbyggnad av Lambohov eftersom<br />
dessa kommer att ligga inom 800 meters radie sett från den tillkommande bebyggelsen.<br />
Smärre områden har mindre god tillgänglighet. Ingen behöver passera en hårt trafikerad gata<br />
för att nå en lekplats. Kommunen bör i samband med utbyggnad i öster beakta behovet av<br />
ytterligare en <strong>kommun</strong>al lekplats.<br />
Ramshäll<br />
Ramshäll har idag två lekplatser. Stadsdelen har näst minst antal barn i tätorten. 78 % bor i<br />
flerbostadshus, huvudsakligen i den södra delen. Befolkningsutvecklingen pekar mot en kraftig<br />
minskning av antalet barn enligt prognos för <strong>2010</strong>.<br />
Planen innebär därför att lekplatsen invid villaområdet görs om till närlek. Lekplatsen vid<br />
Ramstorpsgatan kommer att utredas vidare. Möjligheten att överlåta driften på LKF ska prövas.<br />
Södra delarna av Ramshäll har mindre god tillgänglighet till lekplatser och når inte heller någon<br />
lekplats inom 800 m inom stadsdelen. Däremot når man lokallekplatsen i Berga på mindre<br />
än 400 m avstånd utan att korsa någon hårt trafikerad gata.<br />
Ryd<br />
Ryd är en stadsdel som ligger isolerad från omgivande bostadsstadsdelar. Stadsdelens fyra lekplatser<br />
finns i den norra delen, som består av småhus. Flerbostadsområdet har ingen <strong>kommun</strong>al<br />
lekplats. För boende i den sydöstra delen är avståndet till närmaste <strong>kommun</strong>ala lekplats idag<br />
drygt 1,5 km.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en föreslår nyanläggning av två lekplatser i den södra delen där flerbostadshusen<br />
finns. Den ena avses bli stadsdelslekplats och den andra lokallekplats. Den kvarvarande i norr,<br />
vid Björnkärrsskolan, utvecklas till lokallekplats för att ersätta de två som läggs ner i närheten.<br />
En föreningsdriven lekplats kräver ytterligare utredning.<br />
Barnen i mindre områden i västra, centrala och sydöstra Ryd har mindre god tillgänglighet till<br />
lekplatser. Kommunen äger ingen mark i dessa delar och har därmed små möjligheter att åtgärda<br />
problemet. I sydost har barnen dock relativt nära till stadsdelslekplatsen samt till Rydsskogen.<br />
Alla barn har möjlighet att nå en lekplats utan att korsa någon hårt trafikerad gata.<br />
Skäggetorp<br />
Skäggetorp är en stadsdel som ligger isolerad från omgivande bostadsstadsdelar. Stadsdelen har<br />
näst mest barn i tätorten, ca 1850 barn. 99 % av befolkningen bor i flerbostadshus. Befintliga<br />
lekplatser är i dåligt skick utom en som rustats upp 2001.<br />
Stadsdelen bör få en ny stadsdelslekplats och tre upprustade lokallekplatser. De stora behoven i<br />
stadsdelen motiverar denna satsning.
31<br />
Mycket små delar av området har mer än 400 m till en lekplats, dock utan att passera någon<br />
starkt trafikerad gata. I viss mån kompenseras detta av att standarden är hög med en stadsdelslekplats<br />
och tre lokallekplatser inom stadsdelen.<br />
Tallboda<br />
Tallboda har idag fyra lekplatser, varav två saknar lekredskap.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en föreslår att en bibehålls som lokallekplats och att en ny stadsdelslekplats anläggs<br />
intill Tallbodaskolan. I samarbete med Ekdungeskolan kan en lokallekplats på kvartersmark<br />
skapas i den nordöstra delen.<br />
I nordost och i väster har lekplatserna mindre god tillgänglighet. Endast ett fåtal hushåll, väster<br />
om Gränsliden, behöver passera denna gata för att nå stadsdelslekplatsen. I samband med utvecklingen<br />
av den befintliga lekplatsen vid Ekdungeskolan får barnen i nordost god tillgänglighet<br />
till en närliggande lekplats.<br />
Tannefors<br />
Tannefors har idag sju lekplatser varav flera av hög standard. Eftersom befolkningsprog-nosen<br />
visar att antalet barn minskar kraftigt till <strong>2010</strong> är det motiverat med en neddragning. Gatustrukturen<br />
med genomfartstrafik medför dock att det bör finnas lekplatser på ömse sidor om de<br />
tre barriärerna, Gamla och Nya Tanneforsvägen samt Stångådalsbanan. Stråket utefter Stångån<br />
innebär samtidigt att lekplatser utefter ån får anses betjäna mer än stadsdelen. När Östra Länken<br />
byggs måste två lekplatser flyttas.<br />
Barnen i ett litet område invid ån har mindre god tillgänglighet till en <strong>kommun</strong>al lekplats enligt<br />
planen. Samtidigt föreslås en stadsdelslekplats i närheten utan att man behöver passera någon<br />
starkt trafikerad gata. Ingen behöver heller passera Gamla eller Nya Tanneforsvägen för att nå<br />
en lekplats. I samband med ombyggnaden av Östra länken kommer två lekplatser att utvecklas<br />
ytterligare. En lekplats kräver ytterligare utredning.<br />
Ullstämma<br />
Ullstämma har idag ingen <strong>kommun</strong>al lekplats.<br />
En ny lekplats för Nedre Ullstämma bör uppföras för de lite äldre barnen i samband med ytterligare<br />
exploatering av Ullstämma.<br />
I västra Ullstämma blir tillgängligheten till lekplatsen mindre god.<br />
Det vore önskvärt med en lekpark vid Vidingsjöskogen. Den skulle delvis kunna kompensera<br />
den brist som kan konstateras i området Haninge - Ullstämma. Kommunen bör överväga att<br />
åtgärda behovet, eventuellt i samband med en fortsatt exploatering av Ullstämma. Kultur- och<br />
fritidsnämnden har ansvaret för Vidingsjöskogens utveckling som friluftsområde.<br />
Vasastaden<br />
De två befintliga lekplatserna rustas upp. En i väster görs om till stadsdelslekplats och den<br />
andra till lokallekplats. Den senare byggs om i samband med exploatering av Bantorget <strong>2002</strong>.<br />
Barnen vid Danmarksgatan har mindre god tillgänglighet till en lekplats inom stadsdelen men<br />
har via gång- och cykeltunneln under Bergsvägen god tillgänglighet till en lokallekplats i Gottfridsberg.
32<br />
Vidingsjö<br />
Vidingsjö är den femte barntätaste stadsdelen. I Haninge, som tillhör Vidingsjö stadsdel, finns<br />
en av Stångåstaden anlagd allmänt tillgänglig lekplats.<br />
Av dagens fem lekplatser bibehålls tre. Lekplatsen närmast skolan utvecklas tillsammans med<br />
skolan till stadsdelslekplats. En lekplats utmed gång- och cykelvägen till Vidingsjöskogen rustas<br />
till lokallekplats eftersom den ligger utmed ett frekventerat stråk.<br />
Lekplatserna har mindre god tillgänglighet i östra och sydöstra delen av Vidingsjö. Samtidigt<br />
utgör Haningeleden en barriär och barnen söder om leden har ingen <strong>kommun</strong>al lekplats.<br />
Det vore önskvärt med en lekpark vid Vidingsjöskogen. Den skulle delvis kunna kompensera<br />
den brist som kan konstateras i området Haninge - Ullstämma. Kommunen bör överväga att<br />
åtgärda behovet, eventuellt i samband med en fortsatt exploatering av Ullstämma.<br />
Vimanshäll<br />
Vimanshäll har idag åtta lekplatser och ca 760 barn. Cirka 29 % av befolkningen i stadsdelen<br />
bor i flerbostadshus. Stadsdelen går igenom ett generationsskifte och antalet barn förväntas öka<br />
något till år <strong>2010</strong>.<br />
Tre <strong>kommun</strong>ala lekplatser behålls och en nyanläggs invid Ånestadsskolan i samarbete med<br />
skolan. Ett samutnyttjande är möjligt med Johannelund genom att en lokallekplats föreslås i<br />
närheten av stadsdelsgränsen mot Vimanshäll. En föreningsdriven lekplats kräver ytterligare<br />
utredning. Även en föreslagen närlekplats intill kan komma att omprövas.<br />
Ett litet område i närheten av Älgvägen och Rävstigen har mindre god tillgänglighet till en lekplats.<br />
Planen innebär dock att en stadsdelslekplats byggs i närheten av detta område utan att<br />
man behöver passera någon starkt trafikerad gata.<br />
Östra Valla<br />
Idag finns tre lekplatser i Östra Valla varav stadsdelslekplatsen i Fridtunaparken färdigställs<br />
<strong>2002</strong>. Stadsdelen har idag 950 barn.<br />
De två lekplatserna i norra delen bibehålls och ytterligare en, en lokallekplats, planeras invid<br />
den nya pulkabacken i söder.
33<br />
Befintliga och planerade lekplatser i <strong>Linköping</strong><br />
STADSDEL BEF LEKPLATSER LEKPLATSPLAN<br />
Antal<br />
barn<br />
0-18 år<br />
2000<br />
Antal<br />
lekpl<br />
Antal<br />
barn/lekpl<br />
Antal<br />
lekpl<br />
Antal<br />
barn/lekpl<br />
SL LL NL Prognos<br />
antal<br />
barn<br />
<strong>2010</strong><br />
Berga 1053 4 263 5 211 1 2 2 1172<br />
Ekholmen 1419 *4 355 4 355 1 ***2 1 1390<br />
Ekkällan 321 2 161 2 161 1 1 272<br />
Garnisonen 0 0 - 1 - 1 317<br />
Gottfridsberg 912 7 130 4 228 1 2 1 891<br />
Hackefors 388 6 65 4 97 1 3 448<br />
Hejdegården 288 2 144 2 144 1 1 190<br />
Hjulsbro 1382 11 126 5 276 1 1 3 1388<br />
Innerstaden 712 2 356 4 178 **1 2 1 932<br />
Johannelund 611 5 122 4 153 1 2 1 559<br />
Järgarvallen 113 2 57 1 113 1 104<br />
Lambohov 2258 4 565 5 452 1 ***2 2 2298<br />
Ramshäll 235 2 118 1 235 1 137<br />
Ryd 1182 4 296 3 394 1 ***2 1258<br />
Skäggetorp 1849 5 370 4 462 1 3 1786<br />
Tallboda 846 4 212 2 423 1 1 *** 841<br />
Tannefors 515 7 74 4 129 1 2 1 309<br />
Ullstämma 585 ***0 - 1 585 1 481<br />
Vasastaden 357 2 179 2 179 1 1 302<br />
Vidingsjö 1193 ***5 239 3 398 ***1 1 1 1028<br />
Vimanshäll 761 8 95 4 190 ***1 3 845<br />
Östra Valla 950 *3 317 4 238 1 1 2 848<br />
Summa 17 930 89 202 69 260 18 28 23 17 796<br />
differens<br />
-20<br />
SL = stadsdelslekplats, LL = lokallekplats, NL = närlekplats<br />
* Ny lekplats anlagd vintern 2001/<strong>2002</strong><br />
** Lekpark i Trädgårdsföreningen<br />
*** En allmänt tillgänglig lekplats finns eller planeras på annan fastighet alternativt anläggs/förbättras<br />
på parkmark och samfinansieras med LKF/Stångåstaden eller annan part.<br />
Av nuvarande 89 lekplatser, varav 9 saknar redskap, föreslås att 30 läggs ned och 7 förs till<br />
fortsatt utredning. I den utredningen ingår också 2 närlekplatser som kan komma att omprövas.<br />
Planen föreslår nyanläggning av 17 lekplatser, varav 8 stadsdelslekplatser, 7 lokallekplatser<br />
och 2 närlekplatser.<br />
Av återstående 52 lekplatser som bibehålls uppfyller 11 kravet på säkerhet. Av dessa har 8 tillfredsställande<br />
lekvärde. För att uppnå både kravet på säkerhet och lekvärde krävs en upprustning<br />
av 44 lekplatser, varav 3 med exploateringsmedel.<br />
Förslag på åtgärdsprioritering för lekplatserna finns i Bilaga 1A; Förteckning över <strong>kommun</strong>ala<br />
lekplatser, befintliga och planerade.
35<br />
<strong>Lekplatsplan</strong> för de mindre tätorterna<br />
I alla mindre tätorter som föreslås få minskat antal lekplatser beräknas antalet barn minska. Det<br />
är endast i Berg som antalet lekplatser minskar trots att antalet barn i det närmaste är oförändrat.<br />
Ekängen som idag inte har någon <strong>kommun</strong>al lekplats kommer att få ett fördubblat antal<br />
barn inom 10 år. Detta motiverar att <strong>kommun</strong>en satsar på två nya lekplatser i Ekängen.<br />
De större tätorterna Linghem, Ljungsbro, Malmslätt och Sturefors kan jämställas med <strong>Linköping</strong>s<br />
större stadsdelar, vilket motiverar att de också får en tätortslekplats med likvärdig standard<br />
som en stadsdelslekplats.<br />
I de tätorter som har en <strong>kommun</strong>al skola kommer <strong>kommun</strong>en endast att satsa på en närlekplats<br />
som komplement till den lokallekplats som anses finnas på ortens skolgård. Endast närlekplatser<br />
föreslås därför i Askeby, Bankekind, Sjögestad, Ulrika och Västerlösa.<br />
Med hänsyn till trafiksäkerhet föreslås Askeby och Bestorp få en lekplats mer än vad barnantalet<br />
motiverar. För Slaka är avståndsmotivet ett skäl till två lekplatser i stället för en. I Vikingstad<br />
motiverar järnvägens barriäreffekt att tätorten får två lokallekplatser, en på vardera<br />
sidan om järnvägen, i stället för en tätortslekplats och en närlekplats. Eftersom Rydstad by har<br />
mycket få barn förutsätts ett samarbete med LKF avseende utvecklingen av skolgården.<br />
Askeby<br />
Grenadjärtorpsvägen utgör en kraftig barriär med mycket genomfartstrafik. Därför föreslås 2<br />
lekplatser i Askeby, en på respektive sida om vägen. Lekplatsen på skolan får anses vara en<br />
allmänt tillgänglig lokallekplats.<br />
Den planerade bostadsbebyggelsen medger också möjlighet till lek i ett planerat naturmarksområde.<br />
Bankekind<br />
Bankekinds skola har en lekplats som kan användas av barnen i den norra delen av samhället.<br />
Barnen i den norra delen av Bankekind får lekplatser med mindre god tillgänglighet på parkmark.<br />
Ett nytt bostadsområde planläggs dock i denna del av samhället där det kommer att finnas<br />
möjlighet till lek.<br />
Berg<br />
Den södra lekplatsen rustas upp till lokallekplats, medan den norra förs till fortsatt utredning.<br />
Barnen i framför allt sydväst och sydost får mindre god tillgänglighet till en lekplats.<br />
Bestorp<br />
En av lekplatserna upprustas till lokallekplats.<br />
Barnen i norra delen av samhället kommer liksom idag att ha lekplatser som har mindre god<br />
tillgänglighet.
Brokind<br />
Planen innebär att den enda lekplatsen i Brokind rustas upp till lokallekplats.<br />
Ekängen<br />
Barnantalet i Ekängen förväntas öka till det dubbla inom lekplatsplanens period.<br />
36<br />
Ekängen har mycket liten andel parkmark. Idag finns det inga <strong>kommun</strong>ala lekplatser i Ekängen.<br />
Två lekplatser föreslås men placeringen måste utredas. Det blir dock svårt att i befintlig<br />
bebyggelse klara god tillgänglighet eftersom bebyggelsen är mycket utsträckt och förhållandevis<br />
gles. I nya områden är det viktigt att bevaka behovet av lekplatser, som då förhoppningsvis<br />
kan betjäna även äldre delar av bebyggelsen.<br />
Den planerade Ekängsskolan med tillhörande lokallekplats och bollplan förläggs intill naturmark<br />
vilket ger goda lekmöjligheter.<br />
Gistad<br />
Planen innebär att en lekplats rustas upp till lokallekplats och en förs till fortsatt utredning.<br />
Linghem<br />
Tätortslekplatsen planeras i samråd med Himnaskolan. Vilken av lekplatserna Himnavägen,<br />
Smultronvägen eller Ärenprisvägen som behålls beror på lokaliseringen av tätortslekplatsen.<br />
Lekplatsen vid Trastsångsvägen behålles eftersom den ligger i ett mer offentligt grönstråk än<br />
den vid Kråksångsvägen, som ligger i ett mer slutet grönområde med risk för större störningar.<br />
Endast barn väster om Himnavägen har mindre god tillgänglighet till en <strong>kommun</strong>al lekplats<br />
enligt lekplatsplanen.<br />
Ljungsbro<br />
Motala ström, Göta kanal, genomfartsvägen och O.G. Svenssons väg delar upp Ljungsbro i<br />
flera delområden. De lekplatser som finns på Ljungsbro skola betraktas som en tätortslekplats.<br />
Kompletterande lokallekplatser behövs i den norra och den södra delen av Ljungsbro. I södra<br />
delen föreslås en lokallekplats på Brunnbyskolan. Den föreslagna lokallekplatsen i sydväst<br />
förläggs invid befintliga bollplaner eller kvartersmarken invid badhuset. Lokallekplatsen i<br />
nordväst är tänkt att ersätta 6 mindre lekplatser, varav en utan redskap.<br />
Området söder om Cloetta samt söder och öster om Brunnbyskolan har mindre god tillgänglighet<br />
till <strong>kommun</strong>al lekplats. Dessa brister kan kompenseras med en tätortslekplats på Ljungsbro<br />
skola och en lokallekplatsen på Brunnbyskolan, vilka kan utvecklas tillsammans med LKF.<br />
Den lekplats som idag finns i Maspelösa på Tekniska Verkens mark föreslås föras över till<br />
LKF.
37<br />
Malmsätt<br />
Malmslätt kan delas in i fyra delområden. Det norra, norr om Nya Ledbergsvägen, liksom det<br />
östra föreslås få en lokallekplats, det västra en tätortslekplats och en närlekplats och det södra<br />
en närlekplats. Läget för den östra lekplatsen bör detaljstuderas. Vilken av de två lekplatserna i<br />
söder som skall läggas ned får avgöras i samband med projekteringen.<br />
Lekmiljön vid Tokarpsskolan bör utvecklas i samråd med LKF eftersom tillgängligheten till en<br />
<strong>kommun</strong>al lekplats är mindre god i den norra delen av Malmslätt. Samtidigt ökar standarden i<br />
denna del eftersom en tätorts- och en lokallekplats nyanläggs.<br />
Nykil<br />
En lekplats läggs ned men det är osäkert vilken. Den kvarvarande skall rustas till närlekplats.<br />
På skolan finns en kompletterande lokallekplats.<br />
Tillgängligheten blir mindre god på parkmark då endast en lekplats bibehålls. Däremot når<br />
nästan alla barn skolgården inom ca 400 m.<br />
Rappestad<br />
Befintlg lekplats föreslås bli en närlekplats. För äldre barn hänvisas till lokallekplatsen på Rappestads<br />
skola.<br />
Rystad by<br />
Lekplatsen på skolan får anses fylla barnens behov i Rystads by.<br />
Sjögestad<br />
Lokallekplatsen på Sjögestads skola får anses fylla de äldre barnens behov. En lekplats i västra<br />
Sjögestad föreslås som närlekplats, medan den östra förs till fortsatt utredning.<br />
Tillgängligheten är god frånsett för de barn som bor öster om Lillån, där förhållandena blir<br />
oförändrade.<br />
Skeda udde<br />
Den befintliga lekplatsen rustas upp till lokallekplats eftersom det saknas skola med välutrustad<br />
skolgård.<br />
Några få fastigheter i sydväst och sydost har mindre god tillgänglighet till lekplatsen.<br />
Slaka<br />
Genomfartsvägen utgör en barriär som motiverar två lekplatser.<br />
Sturefors<br />
En ny tätortslekplats föreslås sydost om Sturefors centrum. Lekplatsen invid Vists<br />
skola/Stureforsgården läggas ned om skolans lekplats kan utvecklas till lokallekplats. För de<br />
mindre barnen föreslås upprustning av två närlekplatser.<br />
Nordvästra området kommer liksom idag att få mindre god tillgänglighet till en lekplats. Det<br />
gäller även den sydligaste delen av samhället. Standarden ökar dock genom att en ny tätortslekplats<br />
anläggs.
Ulrika<br />
Befintlig lekplats rustas upp till närlekplats. En kompletterande lokallekplats finns på Ulrika<br />
skola.<br />
38<br />
Vikingstad<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en innebär en lokallekplats i norr som ersättning för tre mindre lekplatser, varav en<br />
saknar redskap. Vilken av det två lekplatserna som skall läggas ned respektive rustas upp i sydost<br />
får utredas vid detaljprojekteringen. Även i södra delen av Vikingstad anläggs en lokallekplats<br />
i närheten av Vikingstads skola. Utformningen bör ske i samråd med LKF och skolan.<br />
Tillgängligheten till lekplatserna blir något sämre i sydväst och sydost jämfört med idag samtidigt<br />
som standarden ökar genom två nya lokallekplatser.<br />
Västerlösa<br />
Befintlig lekplats rustas upp till närlekplats. En kompletterande lokallekplats finns på Västerlösa<br />
skola.<br />
Befintliga och planerade lekplatser i de mindre tätorterna<br />
TÄTORT BEF LEKPLATSER LEKPLATSPLAN<br />
Antal<br />
barn 0-<br />
18 år<br />
år 2000<br />
Antal<br />
lekpl<br />
Antal<br />
barn/lekpl<br />
Antal<br />
lekpl<br />
Antal<br />
barn/lekpl<br />
TL LL NL Prognos<br />
antal<br />
barn år<br />
<strong>2010</strong><br />
Askeby 143 3 48 2 72 *** 2 115<br />
Bankekind 109 2 55 1 109 *** 1 105<br />
Berg 324 2 162 1 324 1 328<br />
Bestorp 116 2 58 2 58 1 1 110<br />
Brokind 177 1 177 1 177 1 139<br />
Ekängen 225 - - 2 113 *** 2 531<br />
Gistad 80 2 40 1 80 1 63<br />
Linghem 771 7 110 4 193 ***1 3 702<br />
Ljungsbro 1 897 16 119 8 237 *** ***2 6 1 562<br />
Malmslätt 1 637 12 136 6 273 1 ***2 3 1 504<br />
Nykil 71 2 36 1 71 *** 1 77<br />
Rappestad 70 1 70 1 70 *** 1 58<br />
Rystad by 35 1 35 0 - *** 27<br />
Sjögestad 68 2 34 1 68 *** 1 67<br />
Skeda udde 75 3 25 1 75 1 69<br />
Slaka 176 2 88 2 88 1 1 156<br />
Sturefors 720 4 180 3 240 1 ***2 705<br />
Ulrika 37 1 37 1 37 *** 1 41<br />
Vikingstad 582 8 73 3 194 ***2 1 553<br />
Västerlösa 60 1 60 1 60 *** 1 53<br />
Summa 7 367 72 102 42 175 3 12 27 6 965<br />
differens<br />
-30<br />
TL = tätortslekplats, LL = lokallekplats, NL = närlekplats<br />
*** Allmänt tillgänglig lekplats finns eller planeras på annan fastighet alternativt anläggs/förbättras på parkmark<br />
och samfinansieras med LKF/Stångåstaden eller annan part.
39<br />
Av nuvarande 72 lekplatser, varav 9 saknar redskap, föreslås att 34 läggs ned och 3 förs till<br />
fortsatt utredning. Planen föreslår nyanläggning av 7 lekplatser, varav 2 tätortslekplatser, 1 lokallekplats<br />
och 4 närlekplatser.<br />
Av de 35 befintliga lekplatser som bibehålls uppfyller ingen lekplatsplanens krav på lekvärde<br />
och säkerhet utan kräver upprustning.<br />
Förslag till åtgärdsprioritering för lekplatserna finns i Bilaga 1B; Förteckning över <strong>kommun</strong>ala<br />
lekplatser, befintliga och planerade.
GENOMFÖRANDE<br />
41<br />
Huvudmannaskap och ansvarsfördelning<br />
Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden svarar för lekplatsplanens genomförande på <strong>kommun</strong>al<br />
parkmark inkl Trädgårdsföreningen. Nämnden har också det övergripande ansvaret för drift<br />
och skötsel av lekplatserna. Genom avtal kan nämnden överlåta skötseln till entreprenadföretag<br />
eller föreningar. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden har dessutom det övergripande säkerhetsansvaret<br />
för alla lekplatser i lekplatsplanen, oavsett vem som har skötseluppdraget.<br />
Utveckla lokalt medbestämmande över lekplatser<br />
Planering av lekplatser utgör en bra utgångspunkt för medverkan från både barn och vuxna och<br />
ska ske i nära samarbete med de geografiska utskotten, förskolor, skolor, fritidsgårdar, föreningar<br />
och boende. Samråd skall kontinuerligt ske med handikapprådet.<br />
Inom skolans verksamhet finns möjlighet att utveckla olika skolämnen runt temat lek som t ex<br />
samhällskunskap, natur- och miljökunskap, matematik, ekonomi samt skapande ämnen som<br />
slöjd och teckning.<br />
I sin mest utvecklade form kan barnen bli delaktiga i planering, anläggande och skötsel. Ju mer<br />
delaktighet som kan skapas i planerings- och genomförandefasen desto större ansvar och aktsamhet<br />
kan förväntas i användandet de första åren. Om barnen dessutom kan medverka vid<br />
tillsyn, skötsel och underhåll kan tiden för delaktighet och ansvar för vår gemensamma miljö<br />
förhoppningsvis förlängas.<br />
Kommunen kommer att verka för att varje lekplats får en fadder eller en faddergrupp som har<br />
tillsyn över lekplatsen och kontakt med ansvariga tjänstemän på <strong>kommun</strong>en. En förening som<br />
har skötselansvar för en lekplats betraktas som en faddergrupp.<br />
Föreningsdrift<br />
Föreningsdriven skötsel kan vara ett sätt att skapa delaktighet. Föreningsdrift bör stimuleras<br />
inom ramen för lekplatsplanens krav på likvärdig lekmiljö och gällande säkerhetsstandard.<br />
Nytecknande av avtal för föreningsdrift kommer fortsättningsvis endast att gälla säkerhetsgodkända<br />
lekplatser.<br />
Det finns möjligheter för föreningar som har intresse att ta över skötseln av nedläggningshotade<br />
lekplatser under förutsättning att de rustas upp till godkänd säkerhetsstandard av föreningen.<br />
Även nyanläggningar av lekplatser i föreningsregi kan tänkas om de kan passa in i<br />
grönstrukturen.<br />
Det är viktigt att föreningsdriften upplevs som meningsfull eftersom den driftsformen kan bli<br />
aktuell för närlekplatser i samband med lekplatsplanens genomförande. Här har <strong>kommun</strong>en en<br />
viktig roll att bistå föreningarna med råd, material, redskap och praktisk hjälp från <strong>kommun</strong>ens<br />
skötselentreprenörer.
42<br />
Tidplan, prioriteringar och ekonomi<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>en föreslås bli genomförd mellan åren <strong>2002</strong> och <strong>2010</strong>, dvs inom nio år. Föreslagna<br />
åtgärder är prioriterade i en tregradig skala där prioritet 1 ska genomföras i början och prioritet<br />
3 i slutet av lekplatsplanens giltighetstid. I vissa fall krävs partiella upprustningsåtgärder för<br />
lekplatser som ligger sent i prioriteringen.<br />
Till prioritet 1 förs alla stadsdels- och tätortslekplatser, några lokallekplatser samt alla lekplatser<br />
i kvalitetsklass C som klassats som lokal- eller närlekplatser.<br />
Prioritet 2 innebär åtgärder på flertalet lekplatser med sk B-kvalitet. I prioritet 2 ingår också<br />
nyanläggning av ett antal lokallekplatser i stadsdelar med särskilda behov.<br />
Prioritet 3 som genomförs sist i lekplatsplanen omfattar en upprustning av närlekplatser och<br />
alla lekplatser med sk A-kvalitet.<br />
Av <strong>kommun</strong>ens 161 lekplatser har 8 lekplatser fullgod lek- och säkerhetskvalité, och kräver<br />
därmed inga ytterligare åtgärder. Planen föreslår att 24 lekplatser nyanläggs, varav fyra (2<br />
stadsdelslekplatser och 2 närlekplatser) med exploateringsmedel, och 79 rustas upp (varav 3<br />
lekplatser med exploateringsmedel) enligt nedanstående prioritet och kostnadsuppskattning.<br />
Behovet av nya lekplatser beräknas kosta 9,4 miljoner kronor. För att klara upprustningsbehovet<br />
i prioritet 1 behövs cirka 11,6 miljoner kronor, och för hela perioden cirka 23 miljoner. De<br />
största satsningarna är föreslagna i början av perioden. För exploateringsmedel utanför <strong>kommun</strong>ens<br />
investeringsbudget föreslås upprustning av en lokallekplats och två närlekplatser.<br />
Dessa är inte medtagna i tabellerna, och kan inte läggas in i någon prioritering då de är beroende<br />
av när exploateringen kommer till stånd.<br />
Nyanläggning Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3<br />
Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad<br />
lekplatser 1000 kr lekplatser 1000 kr lekplatser 1000 kr<br />
Stadsdels-<br />
/tätortslekplats<br />
8 5 200 0 0 0 0<br />
Lokallekplats 3 1 200 4 1 600 1 400<br />
Närlekplats 1 250 1 250 2 500<br />
Summa 12 6 650 5 1 850 3 900<br />
Upprustning Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3<br />
Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad<br />
lekplatser 1000 kr lekplatser 1000 kr lekplatser 1000 kr<br />
Stadsdels-<br />
/tätortslekplats<br />
*6 3 600 2 1 200 0 0<br />
Lokallekplats 16 5 600 9 3 150 3 1 050<br />
Närlekplats 12 2 400 20 4 000 8 1 600<br />
Summa 34 11 600 31 8 350 11 2 650<br />
* Inkl Trädgårdsföreningens lekpark.
43<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>ens förslag att lägga ned 64 lekplatser beräknas kosta cirka 2,4 miljoner kronor. I<br />
denna nedläggning ingår en överföring av lekplatsen i Maspelösa, som ligger på Tekniska Verken<br />
AB:s mark, till LKF. Nedläggningskostnaden tas från driftmedel om inga andra medel erhålls<br />
från t.ex. stiftelser, exploateringsintäkter eller investeringsbudgeten för parkupprust-ning.<br />
Genomförandet av föreslagna nedläggningar kommer troligen inte att kunna genomföras fullt<br />
ut före <strong>2010</strong>.<br />
Nedläggning av lekplatser kommer inte att ske förrän en närliggande lekplats med högre lekkvalité<br />
och fullgod säkerhetsstandard är upprustad. Lekplatsnedläggningarna kommer att ske i<br />
den takt redskapen blir uttjänta, dvs inte längre går att reparera och underhålla till rimliga kostnader<br />
så att säkerhet och lekvärde blir acceptabel. Eftersom säkerhetskraven i svensk standard<br />
inte gäller retroaktivt har <strong>kommun</strong>en möjlighet att under en kortare övergångsperiod behålla<br />
redskapen om säkerheten kan bedömas vara tillräckligt god. En riskbedömning kommer att<br />
göras vid varje besiktning. Redskap som innebär akuta faror och som kan leda till allvarliga<br />
skador eller men för livet kommer att åtgärdas omgående. Nedläggningstakten är också beroende<br />
av avtalen med lekplatsföreningarna och den skötsel som bedrivs i föreningsregi. I de fall<br />
en lekplats huvudsakligen används av en förskola eller annan institution bör en diskussion tas<br />
upp med huvudmannen avseende driftsform, ekonomi och utformning. Sammantaget innebär<br />
det att nedläggningarna inte kan preciseras i tid eller anges i ett prioritetsschema.<br />
Vid nedläggning bör en omgestaltning och upprustning ske av de parkrum som omger lekplatsen.<br />
Om behovet av lek kvarstår kan lekplatsen gestaltas utan traditionella lekredskap. Lekmiljön<br />
kan i stället bestå av stockar, stenar, vegetationsgrottor och vegetationstunnlar, sandhögar,<br />
olika material och spännande krypin. Där behovet av en mötesplats även fortsätt-ningsvis<br />
är viktig utformas platsen med parkmöbler, grillplatser och olika ytor för spontana aktiviteter.<br />
Lekplatsens sittgrupper, vegetation och rumsbildningar kan i viss utsträckning bevaras och ingå<br />
i den nya parkgestaltningen. Sanden kan i vissa fall utnyttjas som underlag till boulebanor.<br />
Sanden kan också återanvändas som t.ex. ogrästäckning, jordförbättringsmaterial och toppdressmaterial<br />
på bollplaner, om den inte kan användas som sand i andra sandlådor.<br />
Skötseln av <strong>Linköping</strong>s <strong>kommun</strong>s nuvarande 161 lekplatser, varav 56 föreningsdrivna och 18<br />
utan redskap, kostar cirka en miljon kr/år eller i genomsnitt 6 200 kr/år för lekplatser med redskap<br />
i 2001 års penningvärde. I skötseln ingår tillsyn, städning, avjämning, luckring och ogräsbekämpning<br />
av sandytor samt mindre reparationer och underhåll. Dessutom tillkommer ca 75<br />
000 kr i årlig säkerhetsbesiktning, dvs. 500 kr/lekplats.<br />
<strong>Lekplatsplan</strong>ens åtgärder minskar driftskostnaderna med ca 270 000 kr/år, från ca en miljon<br />
kr/år till cirka 730 000 kr/år. Då har inte medtagits den besparing som görs av att de nya lekplatserna<br />
kräver mindre skötsel de första åren dels för att de har nya redskap, dels för att redskapen<br />
är mindre underhållskrävande. Med hjälp av fadderverksamhet och lekplatsföreningar<br />
kan kostnader för såväl skötsel som underhåll minskas. Särskilt kan kostnaderna för vandalisering<br />
och klotter begränsas när tillsynen och den sociala kontrollen ökar.
KÄLLFÖRTECKNING<br />
Boverket, Gröna områden i planeringen, Boverket Handbok, 1999<br />
45<br />
Kristiansson, Ulrica, Att forma en park för en rikare uppväxtmiljö i Ekholmen, Examensarbete<br />
i landskapsarkitektur, Institutionen för landskapsplanering, SLU, 2000<br />
Statens offentliga utredningar, Hälsa på lika villkor - andra steget mot nationella folkhälsomål,<br />
Delbetänkande av Nationella folkhälsokommittén, SOU 1999:137<br />
Svensk Standard, SS-EN 1176-1, Lekredskap - Del 1: Allmänna säkerhetskrav och provningsmetoder<br />
Svensk Standard, SS-EN 1176-2, Lekredskap - Del 2: Kompletterande särskilda säkerhetskrav<br />
och provningsmetoder för gungor<br />
Svensk Standard SS-EN 1176-3, Lekredskap - Del 3: Kompletterande särskilda säkerhetskrav<br />
och provningsmetoder för rutschbanor<br />
Svensk Standard SS-EN 1176-4, Lekredskap - Del 4: Kompletterande särskilda säkerhetskrav<br />
och provningsmetoder för linbanor<br />
Svensk Standard SS-EN 1176-5, Lekredskap - Del 5: Kompletterande särskilda säkerhetskrav<br />
och provningsmetoder för karuseller<br />
Svensk Standard SS-EN 1176-6, Lekredskap - Del 6: Kompletterande särskilda säkerhetskrav<br />
och provningsmetoder för vippgungor<br />
Svensk Standard SS-EN 1176-7, Lekredskap - Del 7: Vägledning för montering, besiktning,<br />
underhåll och drift<br />
Svensk Standard SS-EN 1177, Lekredskap - Stötdämpande underlag - Beskrivning, krav och<br />
provningsmetoder