Förändring av nämndernas ramar 2009 och 2010 med anledning av ...

linkoping.se

Förändring av nämndernas ramar 2009 och 2010 med anledning av ...

Kommunledningskontoret 2009-05-11

Ekonomiavdelningen Dnr Ks

Per-Anders Svensson

http://app.linkoping.se/handlingar/kommunstyrelsen/sammantraden/aktuella/090526_/frndringavnmnde/frndringavnmnde.doc

Kommunstyrelsen

1 (16)

Förändring av nämndernas ramar 2009 och 2010 med anledning av

sänkta skatteprognoser

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kommunstyrelsen föreslås

att besluta om förändring av nämndernas ramar för 2009 och 2010 enligt förslag i

bilaga 1

att ställa sig bakom de åtgärder för administrativ effektivisering som

kommundirektören redovisar i bilaga 2

att uppdra till nämnderna att redovisa konsekvenser och effekter av vidtagna

åtgärder i samband med ordinarie uppföljningar (tertialrapporter och bokslut)

med början den 31 augusti 2009

SAMMANFATTNING

I cirkulär 09:25, 2009-04-23, redovisar SKL ny prognos över skatteunderlaget för

2009-2010.

De nya skatteunderlagsprognoserna medför underskott med 177 mnkr för 2009 samt

315 mnkr för 2010 om nämndernas nettokostnadsramar bibehålls. Prognoserna för

2011 och 2012 är i dagsläget osäkra men pekar på underskott med 384 mnkr resp 470

mnkr med bibehållna nämndramar.

I samband med beslutet om internbudget för skatt i februari beslöts att ta i anspråk

reserv för osäker skatteprognos för 2009 med 48 mnkr. Därutöver har vissa tekniska

justeringar av beräkningar för pris och lön gjort med 40 mnkr 2009 samt 112 mnkr

för 2012. Det innebär att underskottet gentemot fastställd budgetram i dagsläget

uppgår till 89 mnkr för 2009 samt 203 mnkr för 2010.

Kommunstyrelsen föreslås därför besluta om förändrade ramar för nämnderna enligt

förslag i bilaga 1 samt att uppdra till nämnderna att redovisa effekter och

konsekvenser av vidtagna åtgärder i kommande ordinarie uppföljningar

(tertialrapporter och bokslut) med början den 31 augusti 2009.


Även om skatteunderlagsprognosen kan ändras under året är det viktigt att

nämnderna vidtar åtgärder i god tid. Enligt ekonomistyrningsreglerna får nämnderna

ta med eventuella överskott från 2009 till 2010, d.v.s. under tvåårsbudgetperioden.

Det innebär att nämnderna kan göra större besparingar redan under 2009 för att

minska belastningen på 2010.

Som en del av besparingsåtgärder redovisar kommundirektören i separat handling

administrativa effektiviseringar i tjänstemannaorganisationen. Dessa åtgärder blir ett

gemensamt och likalydande besparingspaket i hela förvaltningsorganisationen.

Utöver dessa åtgärder måste facknämnderna vidta andra politiskt prioriterade

åtgärder inom sina resp områden.

2


BAKGRUND

Nedanstående beskrivning är ett utdrag ur SKL:s cirkulär 09:25.

” Vi befinner oss fortfarande i en situation där BNP minskar i Sverige och stora delar

av vår omvärld. OECD-ländernas BNP beräknas på årsbasis minska med 3 procent

2009 och Sveriges BNP med knappt 4 procent. Effekterna av det höga svenska

exportberoendet får spridningseffekter och efterfrågeutvecklingen i Sverige blir

synnerligen dålig i år när även investeringar och hushållens konsumtion minskar

jämfört med 2008.

Efter den extremt negativa BNP-utvecklingen under 2008 och 2009 följer

oundvikligen en betydande försvagning på arbetsmarknaden, med både minskande

arbetskraftsutbud och minskande sysselsättning som följd. I synnerhet minskar

sysselsättningen i år och antalet sysselsatta, som mellan 2005 och 2008 ökade med

250 000, beräknas minska med lika mycket fram till 2010. Samtidigt beräknas

arbetslösheten nästan fördubblas till knappt 12 procent 2010. Av den snabba

försämringen på arbetsmarknaden följer en avtagande löneökningstakt, samtidigt

som inflationen både i år och 2010 klart kommer att ligga under Riksbankens

inflationsmål. För en stor del av arbetsmarknaden är parterna låsta av centrala avtal

en bit in på 2010, men därefter kommer avtal och utfall att innebära en ännu lägre

löneökningstakt.

Valda nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges

2008 2009 2010 2011 2012

BNP –0,2 –3,8 0,7 2,6 3,2

Antal sysselsatta 0,6 –3,4 –2,1 0,6 1,3

Arbetslöshet 1 6,3 9,6 11,5 10,7 9,3

Antal arbetade timmar 0,9 –3,8 –2,3 0,4 1,2

Timlön 4,8 3,4 2,6 2,3 2,3

Konsumentpriser (KPI) 3,4 0,0 0,7 1,9 2,0

1 I procent av arbetskraften.

Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Sveriges Kommuner och Landsting

Mycket svag skatteunderlagstillväxt

Skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhällsekonomiska bild som

sammanfattas ovan. Skatteunderlagets ökningstakt bromsar in dramatiskt i år, se

tabell 2. Utvecklingen nästa år ser ut att bli nästan lika svag. Därefter tilltar

skatteunderlagstillväxten successivt, men 2012 har den fortfarande inte nått upp till

ökningstal i nivå med de starka åren 2006–2008.

3


Tabell 2. Skatteunderlagstillväxt 2008–2012 samt bidrag från olika komponenter

Procentenheter

2008 2009 2010 2011 2012

Summa exkl. regelförändringar, % 4,9 1,1 1,1 2,5 3,7

Summa 5,0 0,8 1,1 2,5 3,7

Bidrag till förändringen, procentenheter

Timlön 3,7 2,6 2,0 1,7 1,7

Sysselsättning 0,7 –2,9 –1,7 0,3 0,9

Sociala ersättningar 0,4 2,1 0,7 0,4 1,0

Övriga inkomster 0,3 –0,1 0,0 0,1 0,2

Avdrag 0,0 –0,9 0,1 –0,1 –0,1

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Det är framförallt omsvängningen i antalet arbetade timmar som håller tillbaka

skatteunderlagstillväxten i år men även en dämpning av löneökningarna bidrar.

Dessutom leder den höga inflationstakten 2008 till en ovanligt stor höjning av

grundavdragen 2009, vilket dämpar ökningen av skatteunderlaget. Detta motverkas

delvis av att inkomsterna av såväl arbetsmarknadsersättningar som pensioner ger

större bidrag till skatteunderlaget 2009 än 2008.

Nästa år bromsas sysselsättningsfallet upp men löneökningstakten väntas avta

ytterligare. Till följd av den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna

blir dessutom indexeringen av pensionerna negativ (se cirkulär nr 09:10). Den låga

inflationen i år innebär också en ovanligt liten ökning av avdragen 2010.

Mot slutet av perioden medför konjunkturåterhämtningen att läget på

arbetsmarknaden förbättras. Det ger en positiv effekt på skatteunderlaget som 2012

förstärks ytterligare av att den automatiska balanseringen av pensionerna ger en extra

skjuts åt pensionsinkomsterna detta år.

Stor nedrevidering jämfört med förra prognosen

Jämfört med den prognos SKL presenterade i februari (se cirkulär nr 09:10) innebär

den nya bedömningen en stor nedrevidering. Den ekonomiska statistik som kommit

de senaste månaderna visar på ännu svagare konjunkturutveckling än vi trodde i

februari. Den nu aktuella bedömningen är att sysselsättningsminskningen 20092010

blir mer omfattande än enligt februariprognosen och att återhämtningen 2011–2012

blir relativt måttlig. Löneökningstakten beräknas bli den lägsta på länge. I likhet med

andra prognosmakare har även SKL därför ännu en gång tvingats revidera ner sin

prognos, med mycket svag skatteunderlagstillväxt som följd. En betydande del av

nedjusteringen beror emellertid på svagare pris- och löneutveckling. Det betyder att

den reala effekten inte är lika stor som den nominella.”

Enligt redovisningen ovan så medför de nya skatteunderlagsprognoserna underskott

med 177 mnkr för 2009 samt 315 mnkr för 2010 om nämndernas nettokostnadsramar

bibehålls – jämfört med budgetbeslutet i november 2008. Prognoserna för 2011 och

4


2012 är i dagsläget osäkra men pekar på underskott med 384 mnkr resp 470 mnkr

jämfört med budgetbeslutet.

I samband med beslutet om internbudget för skatt i februari beslöts att ta i anspråk

reserv för osäker skatteprognos för 2009 med 48 mnkr. Därutöver har vissa tekniska

justeringar av beräkningar för pris och lön gjort med 40 mnkr 2009 samt 112 mnkr

för 2012.

Det innebär att underskottet gentemot fastställd budgetram i dagsläget uppgår till 89

mnkr för 2009 samt 203 mnkr för 2010.

Jämförelse med andra prognoser

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder om de närmaste årens ekonomiska

utveckling är skillnaden mellan SKL:s, regeringens och Ekonomistyrningsverkets

(ESV) prognoser förhållandevis liten, se tabell 3.

Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser

Procentuell förändring

2008 2009 2010 2011 2012 2008–2012

SKL, apr 2009 5,0 0,8 1,1 2,5 3,7 13,6

VP09, apr 2009 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2

ESV, mars 2009 5,0 0,9 0,4 2,1 2,6 11,5

SKL, feb 2009 5,0 2,3 1,6 3,7 6,0 20,0

Samtliga tre prognosmakare förutser en mycket svag skatteunderlagstillväxt i år och

nästa år. Även för 2011 och 2012 är bedömningen likartad, även om SKL är lite

mindre pessimistisk än de båda övriga. Den viktigaste förklaringen till differensen

mellan prognoserna är olika uppfattning om hur mycket sysselsättningen kommer att

minska.

I diagrammet nedan visas hur skatteunderlagsprognoserna har förändrats det senaste

året.

5


För att förstärka kommunsektorns finanser under den pågående krisen föreslog

regeringen i den ekonomiska vårpropositionen att statsbidragen till kommunerna

utökas med totalt 17 miljarder kronor under 2010-2012. De ökade resurserna som

föreslås består, dels av ett tillfälligt konjunkturstöd som uppgår till 7 miljarder kronor

som betalas ut i december 2009 och som avses att användas 2010, dels av att de

generella statsbidragen ökar med 5 miljarder kronor från och med 2011 jämfört med

nivån i BP 09. För Linköping beräknas det ökade statsbidraget till 75 mnkr för 2010

och 54 mnkr 2011 och framåt.

KOMMUNALA MÅL

Kommunen och dess bolag ska ha en sådan ekonomisk stabilitet att den ger

förutsättningar för en framtida expansion och utveckling av kommunen.

Kommunen och dess bolag ska ha ett årligt resultat som tillförsäkrar framtida

kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på anläggningar, service och

verksamhet.

Kommunens ekonomi ska avvägas på ett sådant sätt att varje generation ska bära sina

egna kostnader.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Enligt redovisningen ovan så medför de nya skatteunderlagsprognoserna underskott

med 89 mnkr för 2009 och 203 mnkr för 2010 om nämndernas nettokostnadsramar

bibehålls. I tabellen nedan anges effekter av de administrativa effektiviseringar som

kommundirektören redovisat i bilaga 2. Därefter återstår att finansiera 69 mnkr för

2009 resp 163 mnkr för 2010. I bilaga 1 har detta fördelats på de olika nämnderna

utifrån nämndernas aktuella nettoramar.

Effekter av SKL:s skatteprognos den 23 april

Mnkr

2009 2010

Försämrade skatteprognoser enl. SKL den

23 april -177 -315

Finansierat i internbudgeten för skatt 48

Förändring av reserv för pris o lön (exkl

demografi) 40 112

-89 -203

Effekt av adm effektiviseringar 20 40

Återstår att finansiera -69 -163

Ökat statsbidrag enl vårpropositionen

SKL håller på med ett arbete för att underlätta för kommunerna att hantera sin

ekonomi i rådande ekonomiska läge. Åtgärderna berör dels översyn av balanskravet

för att möjliggöra för kommunerna så att en konjunkturanpassning blir tydlig och

enkel att hantera för kommunerna dels konkret stöd till kommunerna att genomföra

olika effektiviseringsåtgärder. Som exempel anger man t ex följande:

75

6


”Finns ingen gemensam bild av läget och den närmaste framtiden.

Konkret innebär detta att kraften läggs på att käbbla om läget (Vem har det

svårast? Måste vi verkligen göra något? etc) istället för att rikta kraften mot

de åtgärder som måste vidtas.

Osäkerhet om vilka åtgärder som måste vidtas. Risken är att man vidtar

panikåtgärder och agerar kortsiktigt. All erfarenhet visar att man inte kan

spara sig ur en kris på detta sätt. Man måste prioritera och arbeta långsiktigt.

Det finns också mycket som talar för att en finansiell kris öppnar möjligheter

som man bör ta till vara. Möjligheterna är allt från att samla organisationen

runt gemensamma mål till bortrensning av ”onödiga” projekt/aktiviteter och

samling runt kärnuppgifter.

En allt för inåtvänd process. All erfarenhet visar att framgång vid

förändringar förutsätter att man skapat rätt förväntan hos medborgare. Har

man lyckats kommunicera med medborgarna på rätt sätt kan mycket stora

förändringar göras utan att medborgarreaktionerna blir alltför starka. Missar

man i kommunikationen får man mycket starka reaktioner även på relativt

marginella förändringar.”

SKL redovisar också sitt långsiktiga arbete för att förbättra styr- och

ledningssystemen. Öppna jämförelser, Jämförelseprojektet, olika analysverktyg

såsom Kommunkompassen, WebOr, handikappnycklar, skolkompassen anges som

exempel på detta.

Sammanfattning

För 2009 återstår ca 10 mnkr i resursmedel. För 2010 finns 77 mnkr budgeterat som

resursmedel varav 8 mnkr är en resurs för att kunna ianspråkta tidigare års överskott.

Kommunledningskontoret föreslår att resursmedlen inte används nu utan reserveras

för framtida behov. Av de medel som kommunen erhåller i statsbidrag för 2010 är 21

mnkr av engångskaraktär för detta år medan resterande 54 mnkr är bestående höjning

även för nästkommande år. Fördelning av dessa medel sker senare under året.

För 2009 har medel fördelats för en prisökning om 2,4 %. SKL beräknar i cirkulär

09:25 inflationen (KPI) för 2009 till 0 %. Det innebär att nämnderna har fått

”överkompensation” med ca 58 mnkr. En del av dessa medel måste användas för

indexuppräkningar av befintliga avtal. Den uteblivna prisökningen kommer dock att

underlätta för nämnderna att genomföra sina besparingar 2009. För 2010 kommer

den lägre löne- och prisökningen att beaktas vid fördelning av pris- och lönemedel

sent i höst. Det innebär att nämnderna inte kan finansiera sina ramförändringar

genom att tillgodoräkna sig sänkta prognoser över pris- och löneökningar. För att få

en samstämmighet i prognoserna har i beräkningarna ovan av både skatteintäkter och

verksamhetskostnader använts de prognoser över löneökningar som anges av SKL.

I budgeten för 2009-2010 uppdrog kommunfullmäktige till kommunstyrelsen att

följa utvecklingen avseende investeringar och exploatering och vid behov besluta om

eventuella omprioriteringar och justeringar av investerings- och exploateringsbudgetarna.

Kommunledningskontoret återkommer senare under året med

uppföljning av detta.

7


Beräkningarna för ökat statsbidrag och sänkta skatteprognoser bygger på dagens

uppgifter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer att revidera

skatteprognoser samt bedömningar av uppräkningar för pris och lön flera gånger

under 2009. Kommunledningskontoret återkommer därefter med nya beräkningar.

Även om beloppen kan ändras är det viktigt att nämnderna vidtar åtgärder i god tid.

Enligt ekonomistyrningsreglerna får nämnderna ta med eventuella över-/underskott

från 2009 till 2010, d.v.s. under tvåårsbudgetperioden. Det innebär att nämnderna bör

påbörja besparingarna redan under 2009 för att undvika en alltför snabb

”inbromsning/omställning” under 2010.

Kommunfullmäktige beslutade vid behandling av budget för 2009-2010

”att uppdra till kommunstyrelsen att inför 2010 besluta om eventuella

tekniska justeringar av nämndernas ramar med anledning av

förändringar avseende statsbidrag, demografi, pris och lön samt nya

skatteprognoser.”

Kommunstyrelsen föreslås därför besluta om förändrade ramar för nämnderna enligt

förslag i bilaga 1. Dessa ramförändringar är fördelade efter nämndernas andel av

kommunens totala budget. Ingen prioritering av nämnder har skett förutom

socialnämnden där ekonomiska biståndet undantagits från besparing.

Som en del av besparingsåtgärder redovisar kommundirektören i separat handling

förslag till administrativa effektiviseringar i tjänstemannaorganisationen. Dessa

åtgärder blir ett gemensamt och likalydande besparingspaket i hela

förvaltningsorganisationen. Utöver dessa åtgärder måste facknämnderna vidta andra

politiskt prioriterade åtgärder inom sina resp områden. Dessa är sannolikt av olika

karaktär beroende på ansvarsområde och verksamhetens inriktning.

Inom kommunen finns många olika interna avtal. Alla parter bör medverka till att vid

behov omförhandla dessa avtal så att olika sparåtgärder kan genomföras.

Givetvis måste en förhandling mellan två parter gå till så att båda parter känner att de

kan fortsätta verksamheten men med nya förutsättningar. Men omförhandlingen

innebär i många fall kvalitetsförsämringar. Utföraren måste dock ges en rimlig

omställningstid på sig för att genomföra förändringarna.

SAMRÅD

Samråd har skett med Strategisk chefsgrupp som tillstyrker de föreslagna åtgärderna.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Uppföljning kommer att ske i samband med ordinarie uppföljningar (tertialrapporter

och bokslut)

RISKBEDÖMNING

Vid planering av omstrukturering och förändring av verksamheter framförallt i

samband med möjliga personalneddragningar, skall arbetsgivaren, under medverkan

av arbetstagarna och skyddsombuden, bedöma om förändringarna medför risker för

ohälsa och olycksfall. Riskbedömningen skall göras skriftligt. De ramförändringar

8


som föreslås i detta ärende kan medföra personalneddragningar. Det är dock först i

samband med resp nämnds detaljerade beslut om åtgärder som en bedömning av

risker kan göras liksom vilka åtgärder som behöver vidtas för att förebygga

olycksfall och ohälsa.

Varje nämnd som vidtar åtgärder får därför i uppdrag att i samband med MBLhanteringen

redovisa riskbedömning av åtgärderna.

MBL

MBL-information har genomförts 2009-05-06 och förhandling 2009-05-20.

LÄNKAR

http://www.skl.se/artikel.asp?C=462&A=12323 ( cirkulär om skatteprognoser)

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Christer Sjölund

Per-Anders Svensson

9


Belopp tkr

Förslag till förändrade ramar

Summa

ramjustering

2009

varav

fördelning av

adm. spar

20 mnkr

2009*

http://app.linkoping.se/handlingar/kommunstyrelsen/sammantraden/aktuella/090526_/frndringavnmnde/frndringavnmnde.doc

procentuell

fördelning av

resterande

spar (exkl

ek.bistånd)

2009

Bilaga 1

Summa

ramjustering

2010

10 (16)

varav

fördelning

av adm.

spar 40

mnkr

2010*

procentuell

fördelning

av

resterande

spar (exkl

ek.bistånd)

2010

Kommunfullmäktige -164 -164 -370 -370

Kommunens revisorer -50 -50 -115 -115

Kommunstyrelsen -3 201 -3 201 -6 873 -6 873

Kommunstyrelsens anställningsmyndighet

-4 242 -4 000 -242 -9 538 -8 100 -1 438

Överförmyndarnämnden -148 -148 -339 -339

Valnämnden -30 -30 -68 -68

Äldrenämnden -12 032 -12 032 -28 164 -28 164

Omsorgsnämnden -12 375 -12 375 -28 392 -28 392

Barn- och ungdomsnämnden -31 803 -12 600 -19 203 -72 657 -25 200 -47 457

Bildningsnämnden -10 541 -2 400 -8 141 -23 713 -4 700 -19 013

Kultur- och fritidsnämnden -3 374 -3 374 -7 669 -7 669

Teknik- och

samhällsbyggnadsnämnden -4 554 -4 554 -10 637 -10 637

Kollektivtrafiknämnden -4 222 -4 222 -9 780 -9 780

Socialnämnden**) -1 197 -1 197 -2 587 -2 587

Miljönämnden -9 -9 -20 -20

Byggnämnden -76 -76 -190 -190

Utförarstyrelsen -1 000 -1 000 -2 000 -2 000

Summa -89 018 -20 000 -69 018 -203 112 -40 000 -163 112

*) Beloppen är preliminärt beräknade

**) Exkl ekonomiskt bistånd


2009-05-12

Till

Kommunledningsgruppen

För kännedom

Styrelser och nämnder

Konsekvenser av sänkta skatteintäkter – vardagseffektiviseringar i

tjänstemannaorganisationen

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kommundirektören beslutar

Att kommunledningsgruppen successivt och senast 1 juni 2009 ska säkerställa efterlevnad

av i denna handling beskrivna besparingsåtgärder i kommunens hela

förvaltningsorganisation.

SAMMANFATTNING

Sveriges kommuner och landsting har under hösten 2008 och våren 2009 presenterat ett

antal bedömningar av samhällsekonomin och prognostiserat konjunkturens konsekvenser för

den kommunala ekonomin. För Linköpings kommun leder de successivt försämrade

skatteprognoserna till att nämndernas ramar måste justeras för budgetperioden 2009-2010.

Kommunstyrelsen förväntas fatta beslut om sådan ramreducering i maj.

Kommunledningsgruppen har, med anledning av de alltmer negativa skatteprognoserna,

under våren diskuterat nödvändigheten av extra ekonomisk återhållsamhet i hela

kommunorganisationen för att – så långt som möjligt – minska riskerna för ekonomisk

övertalighet med åtföljande varsel och uppsägningar. Erfarenheten från tidigare perioder

med svag ekonomi gör oss övertygade om att en god del av besparingskraven under en

period om ett till två år, kan hanteras administrativt utan alltför stora negativa konsekvenser

för chefer, medarbetare och verksamhet. Ambitionen med dessa åtgärder är att inte behöva

säga upp personal.

Den senaste SKL-prognosen gör det nödvändigt att nu besluta om ett gemensamt och

likalydande besparingspaket i hela tjänstemannaorganisationen. Ju förr vi kan sätta in dessa

vardagseffektiviseringar, desto större effekter under budgetperioden kommer dessa att ge.

Utöver dessa åtgärder kommer de olika facknämnderna att behöva vidta andra politiskt

prioriterade åtgärder inom sina respektive områden. Dessa är sannolikt av olika karaktär

beroende på ansvarsområde och verksamhetens inriktning.

11


Den senaste prognosen från SKL medför minskade skatteintäkter för Linköpings kommun

om 89 mnkr 2009 och 128 mnkr 2010. Nya prognoser kan komma att ändra nivån något åt

ena eller andra hållet men bilden är klar – alla behöver spara. Åtgärder måste sättas in nu.

Med de i denna handling beskrivna besparingsåtgärderna kan vi i

tjänstemannaorganisationen gemensamt bidraga till att besparingarna sker på ett likvärdigt

sätt och att dessa genomsyrar hela tjänstemannaorganisationen. Det vi kan åstadkomma med

dessa åtgärder, är att så långt som möjligt reducera risken för ekonomisk övertalighet.

Erfarenheterna från den så kallade ”nödbromsen” från 2004-2005, gör att jag uppskattar att

dessa vardagseffektiviseringar ska kunna spara dryga 20 mnkr 2009 och ca 40 mnkr 2010.

Åtgärderna ska ses som ett stöd till samtliga nämnder och styrelser och blir ett väsentligt

bidrag till deras uppdrag att hantera verksamheten inom förväntat reducerade ekonomiska

ramar. Kommunstyrelsen avser i närtid fatta ett beslut om konsekvenserna av de

prognostiserade sänkta skatteintäkterna under budgetperioden 2009-2010.

12


INLEDNING

De försämrade skatteprognoserna kräver ekonomisk återhållsamhet och ett solidariskt

beteende av oss alla för att spara på kommunens resurser. Enligt gällande

ekonomistyrningsregler får ett eventuellt överskott 2009 tas med till 2010, d v s under

budgetperioden. Alla besparingar under 2009 minskar alltså direkt påfrestningen på 2010 års

budget. En klok åtgärd är därför att så snabbt som möjligt inta ett restriktivt förhållningssätt

och snarast börja spara.

Kommunstyrelsen beslutade den 22 april (§xx) om fördelning av besparingskrav inom bland

annat inköpsområdet, uppgående till totalt xx mnkr 2009 och xx mnkr 2010. Dessa

besparingar måste nu kompletteras med ytterligare sparkrav med anledning av försämrade

skatteprognoser. Kommunstyrelsen förväntas under maj månad fatta beslut om reducerade

ramar för budgetperioden 2009-2010. Detta är utgångspunkten för mitt beslut om

nödvändiga och omedelbara vardagseffektiviseringar i hela tjänstemannaorganisationen.

Åtgärderna ska ses som ett stöd till samtliga nämnder och styrelser och blir ett väsentligt

bidrag till deras uppdrag att hantera verksamheten inom reducerade ekonomiska ramar.

Hur ska vi då hantera dessa vardagseffektiviseringar? Vår ambition ska vara att så långt som

möjligt undvika att säga upp personal. Det är den utgångspunkten som styr åtgärderna i

denna handling. Det vi nu behöver göra är att med klokhet och kreativitet ta oss an

uppdraget.

Under en kort period om något/några år kan extraordinära åtgärder som de i denna handling

beskrivna, behöva vidtagas för ett balanserat ekonomiskt resultat. Det är viktigt att vi alla

förstår att det är ur det perspektivet dessa åtgärder ska betraktas. När konjunkturen vänder

och skatteprognoserna återigen pekar uppåt kommer självklart mer av utvecklingsinsatser av

olika slag att återigen kunna bejakas.

Våra verksamheter behöver all kompetens och erfarenhet vår personal besitter. Under

kommande år sker en tydlig generationsväxling på hela arbetsmarknaden. Vi måste även

under rådande ekonomiska förhållanden vårda bilden av Linköping som en god arbetsgivare

med omtanke om sina medarbetare.

Jag uppdrar åt oss i kommunledningsgruppen

att vi tar vårt ledningsansvar och intar ett gemensamt förhållningssätt i hela organisationen,

att vi får våra chefer och medarbetare att förstå att återhållsamhet nu minskar påfrestningen

kommande år,

att vi agerar så att vi själva, våra chefer och medarbetare känner oss positivt utmanade av att

spara och uppmuntrar till lösningar som sparar resurser,

att vi agerar solidariskt och konsekvent i hela organisationen för att åstadkomma detta.

13


ÅTGÄRDER

Beslut som fattas av chef enligt gällande delegation och verkställighetsordning

Minskning av semesterlöneskulden

Minskning av semesterlöneskulden genom ökat uttag av semester under 2009 och 2010.

Uttag av innevarande års semester och av ett antal sparade semesterdagar är naturligtvis

lättast att hantera under sommarmånaderna. I verksameter där vikarier krävs för

semesterledig ordinarie personal kan inte denna besparingsåtgärd genomföras.

Ju flera nämnder som beslutar att ställa in nämndens augustisammanträde, ju starkare stöd

får vi i tjänstemannaorganisationen för att kunna möjliggöra denna besparing.

Minskad övertid/fyllnadstid

Prioriteringar av arbetsuppgifter så att behovet av arbete utöver normalarbetstid reduceras.

Eventuell övertid, överenskommen i förväg mellan chef och medarbetare, kompenseras

företrädesvis genom uttag av tid.

Minskad ”representation”

Avser interna och externa möten och sammankomster med förtäring. Måltider, fikabröd,

fruktkorgar mm bör reduceras till sådan förtäring som är nödvändig sett till mötets längd och

tidpunkt.

Möten/Mail

Minska antalet möten och mötestidens längd. Verka för en mera restriktiv användning av

mailen. Effektivare möteskultur sparar tid – ofta för många personer samtidigt. Mail kan

vara en bra kommunikationskanal för att hantera frågeställningar som annars tar upp tid på

såväl interna som externa möten. Men mail har också utvecklats till att bli en kanal för

otaliga meddelanden av ”för kännedom”-karaktär, som tynger inkorgen och tar väldigt

mycket tid för många att hantera. En mera restriktiv och noga genomtänkt användning av

mailen sparar tid.

Utvecklingsprojekt/aktiviteter

Prioritering och beslut av planerade och kommande projekt/aktiviteter som är av

nämndspecifik karaktär. Beslut gäller projekt som endast kräver administrativt beslut.

Prioritering gäller sådana projekt/aktiviteter som ska föreläggas enskild facknämnd för

beslut och som enbart rör en nämnd.

Beslut som tills vidare lyfts upp en chefsnivå i förhållande till gällande delegation och

verkställighetsordning

Den så kallade ”farfarsprincipen” innebär att beslut ska godkännas av chefsnivån över

beslutande nivå innan beslut. Detta är en för alla chefer välbekant princip som också

förekommer i gällande delegation och verkställighetsordning. För att ytterligare säkra

likvärdighet och gemensamt förhållningssätt i hela organisationen lyfts ”farfarsprincipen”

tills vidare upp ytterligare en chefsnivå i förhållande till gällande delegation och

verkställighetsordning. Detta innebär att den normalt beslutande chefens beslut ska fattas en

chefsnivå högre upp och att den normalt godkännande chefens godkännande ska inhämtas

från en chefsnivå högre upp.

14


Restriktiv anställningspolitik hårdare vakansprövning

Vid vakans ska beslut om att återbesätta tjänst prövas. Om beslutet blir återbesättning ska

kommunens regler för vakansprövning noga följas och extern rekrytering endast i

undantagsfall tillåtas.

I varje enskilt ärende där en eventuell indragning av tjänst blir aktuell, ska arbetsgivaren,

under medverkan av arbetstagarna och skyddsombuden, bedöma om förändringarna medför

risker för ohälsa och olycksfall. Riskbedömningen skall göras skriftligt.

Restriktiv resepolitik

Pröva varje tjänsteresa och avstå från resor där syftet med resan kan uppfyllas med annan

kommunikation (mail telefon).

Minskat deltagande i kurser, konferenser, utbildningar, seminarier

Pröva varje aktivitet och avstå om möjligt eller minska storleken på den grupp som deltar i

aktiviteten.

Beslut som tills vidare lyfts upp till kommundirektören för beslut efter beredning i

kommunledningsgruppen

Utvecklingsprojekt/aktiviteter

Prioritering och beslut av planerade och kommande projekt/aktiviteter som är av

förvaltningsövergripande karaktär. Beslut gäller projekt som endast kräver administrativt

beslut. Prioritering gäller sådana projekt som berör flera/alla nämnder och förvaltningar och

som ska föreläggas Kommunstyrelsen/KS utskott för beslut.

POLITISKT STÖD

De av mig beslutade vardagseffektiviseringarna i hela tjänstemannaorganisationen har till

syfte att möte de försämrade skatteprognoserna med åtgärder som innebär så små

påfrestningar på kommunens verksamheter som möjligt. Ett solidariskt agerande från hela

tjänstemannaorganisationen för att spara pengar, måste mötas med förståelse från den

politiska organisationen. Ökat uttag av semester, minskad övertid, reducerad mötestid mm

kommer sannolikt betyda en något lägre servicenivå än vad tjänstemannaorganisationen

normalt kan svara upp med. I dialog och med ömsesidig förståelse är jag dock övertygad om

att vi kommer att kunna svara upp mot våra politikers krav och förväntningar på en fullt

acceptabel nivå.

Särskilda politiska beslut kommer att behövas som stöd för de administrativt beslutade och

vidtagna besparingsåtgärderna. Några av dessa är:

Översyn av lönepolitik och lönekostnader inför 2010

SKL och de centrala fackliga parterna ska teckna nya avtal för 2010 – framåt. Hur långa de

nya avtalen blir och hur de kommer att utformas kommer ännu under ett antal månader att

vara obekant. Med följsamhet till dessa centralt tecknade avtal inför lönerevision 2010, bör

vi i Linköpings kommun noga pröva möjligheten att genomföra 2010 års lönerevision med

så stor ekonomisk återhållsamhet som möjligt.

15


Administrativ samordning inom kommunkoncernen

Administrativ samordning av stödprocesser inom hela kommunkoncernen kan ytterligare

effektivisera administrativ handläggning och nyttjande av administrativa system. Det krävs

fullmäktigebeslut för att styra både förvaltning och bolagskoncern till ett arbete med sådan

samordning.

Nämndernas sammanträdesplan 2009

De flesta av nämnderna har redan prövat eller prövar om nämndens augustisammanträde kan

ställas in. Ett sådant beslut möjliggör ett längre semesteruttag för chefer och handläggare

under sommarmånaderna och bidrar till att semesterlöneskulden minskas.

Utvecklingsprojekt/aktiviteter

Efter tjänstemannaberedning enligt ovan, är det önskvärt med nämnders och styrelsers

återhållsamhet med beslut om projekt/aktiviteter av utvecklingskaraktär som, utan stora

negativa konsekvenser för verksamheten kan skjutas upp en tid.

Övriga verksamhetsbesparingar inom nämnd

Utöver de aktiviteter som denna handling beskriver kommer också andra politiskt

prioriterade åtgärder att behöva vidtas inom facknämndernas område. Dessa är sannolikt av

olika karaktär beroende på ansvarsområde och verksamhetens inriktning.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Utöver vanliga rutiner för uppföljning och utvärdering kommer kommunledningsgruppen

och strategisk chefsgrupp att fortlöpande månadsvis följa besparingarbetet.

Kommunstyrelsens planeringsutkott och den kommunövergripande

medbestämmandegruppen kommer av mig att få fortlöpande information om arbetet.

SAMRÅD

Förslagen till åtgärder och förhållningssätt är diskuterad och förankrad i

kommunledningsgruppen och strategisk chefsgrupp som alla tillstyrker samtliga åtgärder

som denna handling beskriver.

MBL

Information och förhandling av detta ärende är genomförd den xx maj.

Förhandlingsprotokoll biläggs handlingen.

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Christer Sjölund

16

More magazines by this user
Similar magazines