29.08.2013 Views

Hälsotecken - Landstinget i Östergötland

Hälsotecken - Landstinget i Östergötland

Hälsotecken - Landstinget i Östergötland

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Hälsotecken</strong><br />

Nr 2 · Juni 2005 Ett magasin från <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

www.lio.se<br />

Patientsäkerhet Sid 4<br />

Det goda livet Sid 6<br />

Åka hem samma dag Sid 9<br />

När det hettar till Sid 10<br />

Om alkohol Sid 12<br />

HÄLSOTECKEN · 1


En god hälsa –<br />

vårt gemensamma ansvar<br />

2 · HÄLSOTECKEN<br />

Paul Håkansson,<br />

ordförande<br />

i Landstingsstyrelsen<br />

Vad är egentligen en god hälsa och hur skapas<br />

den? Svaren och åsikterna är nog både många<br />

och varierande. Att umgås med barnbarnen,<br />

ta en skön promenad eller kanske att slippa<br />

stressa är bara några saker som kan skapa en<br />

god hälsa. Och behoven varierar. Med ålder,<br />

livssituation och beroende på hur man mår.<br />

God hälsa leder till att kropp och själ mår bra,<br />

men god hälsa kommer inte alltid av sig själv.<br />

”Den friske har många önskningar, den sjuke<br />

endast en” har någon klok människa sagt och<br />

det tror jag stämmer. Hälso- och sjukvård<br />

handlar inte bara om att bota sjukdomar utan<br />

lika mycket om att skapa förtroende för vården<br />

och att förebygga ohälsa. Mycket kan vi<br />

göra själva genom att äta rätt, sluta röka eller<br />

röra på oss lite mer. Den goda hälsan är vårt<br />

gemensamma ansvar, individens och samhällets.<br />

Välfärdssystemets resurser ska sättas in när<br />

jag blir sjuk men ansvaret att leva hälsosamt<br />

och ta ansvar för mitt liv åvilar också mig som<br />

individ. Att ”investera” i god hälsa ger helt<br />

enkelt en god avkastning.<br />

Vi vet också att god hälsa är en klassfråga.<br />

I områden med hög arbetslöshet och lägre<br />

utbildning är ohälsan högre än i områden där<br />

en större andel förvärvsarbetar. Så också i vårt<br />

län. Det kan jag aldrig acceptera. Politikers<br />

uppdrag måste vara att trygga alla människors<br />

goda hälsa, oavsett bakgrund och förutsättningar.<br />

Förhoppningsvis kan vårt nya sätt<br />

att styra vården, där resurserna fördelas efter<br />

befolkningens behov av vård, på sikt leda till<br />

en förändring.<br />

För många krävs besök och behandling hos<br />

hälso- och sjukvården för att upnå en god<br />

hälsa. För andra kan det räcka med att leva ett<br />

lite bättre och sundare liv än vad många av oss<br />

gör idag.<br />

INNEHÅLL<br />

Noterat ......................................... 3<br />

Patientsäkerhet ........................... 4<br />

Hälsotips ....................................... 5<br />

Det goda livet ............................. 6<br />

Vi ringer upp ................................ 8<br />

Åka hem samma dag ................ 9<br />

När det hettar till ...................... 10<br />

Om alkohol ............................... 12<br />

Panelen ..................................... 14<br />

Korsordet ................................... 15<br />

Lättläst ....................................... 16<br />

Krönikan..................................... 20<br />

Ny form och design<br />

på <strong>Hälsotecken</strong>.<br />

HÄLSOTECKEN<br />

från <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>,<br />

nr 2, juni 2005<br />

Ansvarig utgivare: Marie Lindström<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

Chefredaktör: Susanne Fridberg<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

Produktion: Anfang Reklambyrå AB<br />

Projektledare: Ragnar Olsson<br />

Omslagsbild, LFC: Göran Billeson<br />

Tryck: Tabergs Tryckeri AB<br />

Upplaga: 220 000 ex<br />

Distribution: SDR Svensk Direktreklam.<br />

Vid frågor gällande distributionen,<br />

ring SDR i Linköping 013-10 23 35<br />

Adress:<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>, 581 91 Linköping<br />

Tel: 013-22 70 00<br />

E-post: landstinget@lio.se<br />

www.lio.se


NOTERAT<br />

Inga rökridåer i landstingets lokaler<br />

Rökfria sjukhus och vårdcentraler, färre<br />

rökare och ökad kunskap om tobak. Det<br />

är några av målen för projektet Rökfritt<br />

landsting som pågår inom landstinget.<br />

- Det känns självklart att vi som jobbar<br />

med vård och hälsa ska föregå med gott<br />

exempel och att landstingets alla miljöer<br />

ska vara rökfria, säger projektledare Anna-<br />

Lena Thurén.<br />

Det viktigaste för den som vill sluta<br />

röka är motivation. Studier visar att det går<br />

att påverka även den mest inbitna rökare<br />

med ett kort, motiverande samtal.<br />

- Det går alltid att så ett frö till förändring.<br />

Alla är medvetna om att det<br />

inte är bra att röka och genom att vi som<br />

jobbar i hälso- och sjukvården tar upp<br />

rökvanorna, blir det tydligt att det är en<br />

viktig hälsofråga och tankarna sätts igång.<br />

Bra e-tjänster<br />

på landstingets<br />

webbplats<br />

På www.lio.se är det enkelt att beställa<br />

patientkort, avboka tider och förnya<br />

recept. Det går också bra att skicka<br />

meddelande till en vårdcentral eller<br />

en klinik och beställa trycksaker, till<br />

exempel landstingskatalogen.<br />

Så småningom kanske man kommer fram<br />

till att det är värt ett försök att sluta röka.<br />

Du som vill sluta röka kan ta upp det<br />

med någon inom sjukvården. Då får du<br />

råd och information om vart du kan vända<br />

dig för att få hjälp.<br />

”Att sluta röka är ingen konst.<br />

Det har jag gjort många gånger.”<br />

Mark Twain<br />

Information på Internet om att sluta röka:<br />

Infomedica: www.infomedica.se, titta under Liv och hälsa<br />

Sluta röka-linjen: www.slutarokalinjen.org eller ring 020-84 00 00<br />

Tobaksfakta: www.tobaksfakta.org<br />

En rökfri generation: www.nonsmoking.se<br />

För ungdomar: www.ragnarok-sweden.nu<br />

<strong>Landstinget</strong>s<br />

årsredovisning<br />

Nu fi nns landstingets årsredovisning<br />

2004 på www.lio.se (sök via A-Ö)<br />

och i tryck. Den som vill beställa ett<br />

exemplar kan göra det på landstingets<br />

informationslinje, tel: 020-24 25 26.<br />

Ny landstingskatalog<br />

utdelad<br />

Gratis infl uensavaccin<br />

till alla<br />

östgötar som fyller<br />

65 eller mer i år<br />

Är du sextiofem eller äldre? Då kan du<br />

få infl uensavaccination utan kostnad i<br />

höst. Även du som är pigg och frisk<br />

har mycket att vinna på att vaccinera<br />

sig – det ökar chanserna att hålla sig<br />

frisk högt upp i åldrarna.<br />

Ett insjuknande i infl uensa kan bli<br />

allvarligare hos dig som är lite äldre.<br />

Följdsjukdomar kan göra att hälsan försämras<br />

för ganska lång tid. Infl uensavaccin<br />

skyddar mot allvarlig infl uensa<br />

och dess följder.<br />

Även patienter med kronisk hjärt-<br />

eller lungsjukdom erbjuds gratis vaccin<br />

i höst.<br />

Håll utkik efter <strong>Hälsotecken</strong> nummer<br />

3 som kommer den 2-3 oktober.<br />

Där kommer att fi nnas fyllig information<br />

om infl uensavaccination och vart<br />

du ska vända dig för att bli vaccinerad.<br />

Har du fått hem landstingskatalogen? Den har delats ut under första veckan i juni<br />

och som vanligt innehåller den viktig<br />

information om vården i <strong>Östergötland</strong> och<br />

dina rättigheter som patient. I katalogen<br />

fi nns telefonnummer till sjukhuskliniker,<br />

vårdcentraler, specialistvård och tandvård.<br />

Även telefonnummer till privata vårdgivare<br />

fi nns med.<br />

Landstingskatalogen delas ut till alla<br />

hushåll i <strong>Östergötland</strong> en gång om året och<br />

den är viktig för att nå vården när någon<br />

blir sjuk i familjen.<br />

Saknar du katalogen, ring landstingets<br />

informationslinje 020-24 25 26 eller beställ<br />

på landstingets webbplats www.lio.se<br />

under rubriken Patientinformation.<br />

<br />

<br />

<br />

HÄLSOTECKEN · 3


TEXT: INFORMATIONSCENTRUM<br />

Kan man lita<br />

på vården?<br />

Det är väl en självklarhet, tycker kanske de fl esta.<br />

Men det är inte självklart att allt blir rätt alltid. Trots att<br />

vårdpersonalen är noggrann och medveten om riskerna<br />

går det aldrig att helt förhindra fel och misstag. Därför<br />

pågår ständigt ett arbete inom landstinget för att vården<br />

ska bli så säker som möjligt.<br />

– En viktig del i arbetet med säkerheten<br />

är att rapportera alla avvikelser och<br />

tillbud, förklarar Annica Öhrn som är<br />

patientsäkerhetssamordnare i landstinget.<br />

Hon är engagerad i patientsäkerhetsgruppen,<br />

som stöttar vårdcentraler och sjukhusavdelningar<br />

i arbetet med att skapa en<br />

säker vård.<br />

Allt som händer inom vården som kan<br />

innebära en risk betraktas som avvikelser<br />

och ska rapporteras och analyseras. Även<br />

”det var nära-tillbud” och till synes<br />

”simpla” händelser som inte ledde till<br />

någon skada.<br />

Det är viktigt att vården följer upp<br />

avvikelserna och lär av misstagen. I avvikelserapporteringen<br />

syns var de vanligaste<br />

fallgroparna fi nns.<br />

Letar inte syndabockar<br />

Misstag i vården behöver inte bero på<br />

enskilda medarbetares brister. I stället kan<br />

det ofta handla om brister i till exempel<br />

rutiner, arbetsmiljö och arbetsledning.<br />

– Vårt arbete går inte ut på att leta<br />

syndabockar. Vi analyserar vad som har<br />

hänt och sätter in åtgärder så att det<br />

inte ska hända igen. Chansen att minska<br />

Patientsäkerhet = Skydd mot vårdskada<br />

Vårdskada = Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk<br />

skada, sjukdom, eller död som orsakas av hälso- och<br />

sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av<br />

patientens tillstånd.<br />

4 · HÄLSOTECKEN<br />

vårdskadorna är betydligt större när vi<br />

arbetar på det sättet istället för att pricka<br />

enskilda läkare, säger Annica Öhrn.<br />

Den mest omtalade patientfaran är<br />

kanske den när kirurgen gör ett fel vid<br />

operation. Men det är inte i operationssalen<br />

de fl esta avvikelserna sker. Då är det<br />

vanligare med avvikelser i hanteringen<br />

av läkemedel, till exempel att patienten<br />

får fel mängd läkemedel eller inte får sitt<br />

läkemedel alls.<br />

Informationsöverföring en fallgrop<br />

Informationsöverföring och kommunikation<br />

mellan läkare och patient är två andra<br />

områden där det kan uppstå problem.<br />

Som patient går du ibland igenom en<br />

hel vårdkedja med fl era inblandade – från<br />

den första kontakten med vårdcentralen,<br />

via remiss till specialist, kanske till<br />

operation och eventuell inläggning på<br />

sjukhus och sedan till utskrivning och<br />

efterkontroller.<br />

Risken för misstag ökar när information<br />

om en patient ska förmedlas i fl era<br />

led och det fi nns fl era läkare som skriver<br />

ut läkemedel till patienten. Särskilt problematiskt<br />

blir det när patienten är äldre,<br />

har många läkemedel och kanske inte kan<br />

hålla reda på så mycket information själv.<br />

Det här är ett känt problem inom<br />

vården och i landstinget pågår projekt för<br />

att förbättra säkerheten för de patienter<br />

som har fl era sjukdomar och många<br />

vårdkontakter. Det rör sig ofta om äldre<br />

patienter som bor i kommunens särskilda<br />

boenden eller har hemtjänst.<br />

Patienten en resurs<br />

Patientens kunskap om sin egen hälsa och<br />

vård är väsentlig för säkerheten. Patientens<br />

och personalens samtal ger många upplysningar<br />

och en alert patient kan påpeka när<br />

något inte verkar står rätt till.<br />

– Patienten är en resurs som vi ofta<br />

glömmer. Vi skulle nog vilja att de är mer<br />

kritiska, men vi måste också kunna lyssna<br />

på vad de säger, menar Annica Öhrn.<br />

Annica Öhrn arbetar med<br />

patientsäkerhet i vården.<br />

De vanligaste patientriskerna i vården:<br />

– Brister i läkemedelshantering<br />

– Kirurgiska brister<br />

– Brister i medicinsk utrustning<br />

– Vårdrelaterade infektioner<br />

– Brister i vårdhygienen<br />

– Fallskador<br />

– Bristande kommunikation mellan patient och personal<br />

– Brister i informationsöverföring


HÄLSOTIPS<br />

Bästa utfl yktstipset<br />

Tips till utfl ykten och badturen: gör i<br />

ordning en låda med det viktigaste för<br />

lindriga stick, skador och bett. Den kan<br />

du sedan packa ner inför varje utfl ykt. En<br />

enkel låda kan till exempel innehålla:<br />

För insekter: pincett att ta bort gaddar<br />

och stickor med, Alsolsprit (lindrar klåda<br />

efter bett), Xylocainsalva (receptfritt,<br />

lokalbedövande), myggmedel.<br />

Cykla säkert i sommar<br />

Sedan 1 januari i år är det lag på att alla<br />

under femton år ska ha cykelhjälm när<br />

de cyklar eller blir skjutsade på cykel,<br />

men även vuxna har givetvis stor nytta<br />

av att använda hjälm.<br />

Minst 20 000 cyklister skadar sig varje<br />

år i Sverige och av dem måste cirka<br />

4 000 läggas in på sjukhus. Allvarligast är<br />

skallskadorna och följderna kan bli svåra,<br />

till exempel tal- och minnessvårigheter.<br />

Åtta av tio cykelolyckor inträffar utan<br />

att en bil är inblandad. Vanligast är att<br />

cyklisten cyklar omkull eller kolliderar<br />

med andra cyklister och fotgängare.<br />

Tänk på det när du cyklar i sommar.<br />

Cykelhjälm är det absolut bästa sättet att<br />

skydda hjärnan.<br />

Så här tar du bort fästingen<br />

En fästing på kroppen ska tas bort så fort<br />

som möjligt. Risken för infektion ökar ju<br />

längre tid den sitter kvar. Men det är ändå<br />

bra att vänta tills man har tillgång till en<br />

pincett och bra belysning.<br />

Använd en pincett eller en fästingborttagare.<br />

Det är ingen mening att smörja eller<br />

badda något på fästingen innan den<br />

tas bort.<br />

För sår: plåster, kompresser, snabbförband<br />

(inklusive tryckförband), kirurgtejp (eller<br />

liknande för att fästa kompresser med),<br />

sårtvätt (bra när du saknar rent vatten),<br />

liten sax.<br />

För huden: kylbalsam (för solsveda),<br />

solskyddsstift med hög solskyddsfaktor,<br />

receptfri hydrokortisonsalva (för solsveda<br />

och bett).<br />

Övrigt: värktabletter för barn och vuxna.<br />

Ta tag om fästingen så nära huden som<br />

möjligt och dra rakt ut. Fästingar ska<br />

inte vridas loss.<br />

Se till att hela fästingen följer med.<br />

Om rester av fästingen blir kvar i<br />

huden ska man låta det vara. Kroppen<br />

stöter bort det utan att risken för<br />

infektion ökar.<br />

Tvätta gärna såret med tvål och vatten.<br />

HÄLSOTECKEN · 5<br />

KÄLLOR: VÄGVERKET www.vagverket.se · INFOMEDICA www.infomedica.se


TEXT: JENNY MILEWSKI · BILD: GÖRAN BILLESON, US FOTOGRAFERNA<br />

”Hälsan tiger still” lyder ett gammalt talesätt. Men att<br />

refl ektera över hur vi mår är alltid viktigt – inte bara när vi<br />

blir sjuka. Det är huvudbudskapet i ”Det goda livet”.<br />

Ett gott liv –<br />

inte samma sak för alla<br />

Tillsammans med kommunerna, bildningsförbund och frivilligorganisationer<br />

har <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> gjort en satsning<br />

på studiematerialet ”Det goda livet”, som ska fungera som<br />

inspiration och locka till diskussion kring hälsofrågor.<br />

Materialet används i studiecirklar, på arbetsplatser, i föreningslivet<br />

och på folkhögskolor.<br />

Huvudbudskapet i ”Det goda livet” är att visa att hälsan har<br />

många aspekter. Att få umgås med goda vänner och lära sig<br />

hantera stress är lika viktigt som bra kost, sömn och motion.<br />

Att göra det möjligt att utgå från deltagarnas egna erfarenheter<br />

och förutsättningar är också viktigt. En god hälsa betyder ju inte<br />

samma sak för alla.<br />

Hittills har totalt 1,100 östgötar studerat ”Det goda livet ”<br />

runt om i länet.<br />

- Materialet har varit mycket uppskattat bland de som använt<br />

det. Nu blir nästa utmaning att nå ut till fl er grupper, på olika<br />

platser och i olika faser av livet, säger Sofi a Svensson på <strong>Östergötland</strong>s<br />

Bildningsförbund som fått uppdraget att utvärdera<br />

projektets första år.<br />

6 · HÄLSOTECKEN<br />

Ett sådant arbete är ”Leva livet”, ett vidareutvecklat material<br />

som vänder sig till barn och ungdomar i årskurs 4-7. Det sitter<br />

Sofi a Svensson just och skriver på.<br />

- Det blir samma frågeställningar - men kanske med lite mer<br />

lek och bus.<br />

För mer information eller beställning av kursmaterial<br />

kontakta ett studieförbund eller:<br />

<strong>Östergötland</strong>s Bildningsförbund<br />

Tel: 013-31 52 75 Fax: 013-13 91 98<br />

E-post: exp@obf.se<br />

Mer information om <strong>Östergötland</strong>s folkhälsoarbete och<br />

”Det goda livet” fi nns också på www.lio.se (<strong>Landstinget</strong><br />

i <strong>Östergötland</strong>) och www.obf.se (<strong>Östergötland</strong>s Bildningsförbund).<br />

Ett gott skratt förlänger livet... ...det gör också en picknick i det gröna.


Göran Lindgren<br />

-.Man får inte<br />

organisera ihjäl<br />

folk. Lagom krav,<br />

inte för hög takt<br />

och intressanta<br />

frågor. Då<br />

kommer de.<br />

Orden är Göran Lindgrens och han om<br />

någon borde veta hur man bäst lägger upp<br />

en studiecirkel. Varje onsdagseftermiddag i<br />

över femton år har han och kollegan<br />

Roland Andersson anordnat cirkelträffar<br />

för Åtvidabergs arbetslösa och långtidssjukskrivna.<br />

Många bollar i luften<br />

kräver mycket energi<br />

Efter en rad intressanta nyförvärv är ambitionerna<br />

i LFC höga den här säsongen.<br />

För att nå de högt ställda målen har<br />

klubben arbetat med ett brett angreppssätt<br />

på tjejernas träning, med <strong>Landstinget</strong>s<br />

studiematerial ”Det goda livet” som ett<br />

av verktygen.<br />

Tillsammans med en rad experter har<br />

tränaren Mikael Bornehav och resten<br />

av LFCs ledarteam lagt upp noggranna<br />

program för en rad frågor om allt från kost<br />

till individuellt anpassad rörelseträning för<br />

att förebygga skador.<br />

Också mental träning har varit en<br />

viktig del av LFCs förberedelser. Balans<br />

och harmoni i livet är avgörande för att<br />

hålla motivationen uppe en hel säsong.<br />

Cirkeln ger gemenskap<br />

när hälsan sviktar<br />

För den som blir arbetslös eller långtidssjukskriven ställs ofta<br />

alla förutsättningar för ett gott liv på ända. Att delta i en studiecirkel<br />

– som de som Göran Lindgren och Roland Andersson<br />

i Åtvidaberg driver – kan vara ett sätt att bryta isoleringen.<br />

Genom åren har man hunnit med en<br />

lång rad ämnen och förra terminen ägnade<br />

gruppen helt åt frågeställningarna i ”Det<br />

goda livet”. Frågor som kost, motion och<br />

psykisk hälsa har diskuterats utifrån deltagarnas<br />

verklighet. Men det viktigaste syftet<br />

med träffarna är ändå samvaron och att ”få<br />

prata av sig”.<br />

- När man drabbas av ohälsa eller mister<br />

arbetsgemenskapen måste man hitta sociala<br />

kontakter någon annanstans. Det kan vara<br />

nog så viktigt för hälsan som att äta rätt och<br />

röra på sig, säger Göran Lindgren.<br />

På frågan vad som är viktigt för hans<br />

Upp till 12 tuffa träningspass i veckan. Match varje helg. Och timslånga<br />

bussresor kors och tvärs över Sverige.<br />

- För oss är fotbollen ett heltidsjobb som påverkar hela vardagen, säger<br />

Charlotte Rohlin, en av spelarna i Linköpings allsvenska damfotbollslag.<br />

- För att inte tröttna måste man tänka<br />

på andra saker än fotboll ibland. Vi i laget<br />

brukar träffas och laga mat, hyra en fi lm<br />

eller spela spel – bara för att få koppla<br />

av tillsammans en stund, säger Charlotte<br />

Rohlin.<br />

En stor skillnad mellan herr- och damfotboll<br />

på den här nivån är de ekonomiska<br />

förutsättningarna.<br />

- De fl esta av våra tjejer måste jobba<br />

eller plugga vid sidan av fotbollen och<br />

lägger mycket energi på att pussla ihop sin<br />

vardag, säger Mikael Borenhav.<br />

En annan viktig diskussionspunkt i lagets<br />

arbete är kroppsuppfattning och självbild.<br />

Precis som alla andra unga tjejer idag möts<br />

LFCs spelare av samhällets skönhetsideal<br />

egen hälsa svarar Göran, själv förtidspensionerad<br />

på grund av en arbetsskada, att<br />

han mår bra av sina regelbundna gymbesök<br />

och långa promenader. Och inte minst av<br />

pysslandet med det stora fritidsintresset, de<br />

egna bikuporna. Som cirkelledare försöker<br />

Göran hitta sätt att motivera deltagarna att<br />

arbeta med sin egen hälsa, samtidigt tycker<br />

han att dagens diskussion om sjukskrivnas<br />

egenansvar ibland blir överdriven.<br />

-.Det är ju populärt idag att säga att<br />

långtidssjukskrivna borde ta sig i kragen.<br />

Men, som jag brukar säga, det är inte så lätt<br />

att ta sig kragen om man inte har nån.<br />

Bollsinne och sinne för planering.<br />

och utseendefi xering. Något som inte alltid<br />

går ihop med vad fotbollen kräver.<br />

-Till exempel står det ofta i tidningarnas<br />

skönhetsstips att man inte ska äta<br />

på kvällen. Men det funkar ju inte att gå<br />

och lägga sig hungrig efter ett stenhårt<br />

träningspass, då slits kroppen ut, säger<br />

Mikael Bornehav.<br />

Och vi andra då, som inte är elitidrottare,<br />

vad kan vi lära från LFCs arbetssätt?<br />

Ja, kanske att ju mer energi en viss del<br />

av livet kräver – som ett stressigt jobb<br />

eller årets husrenoveringsprojekt – desto<br />

viktigare blir det att fylla på med ny energi<br />

på andra områden.<br />

HÄLSOTECKEN · 7


TEXT: INFORMATIONSCENTRUM · BILD: GÖRAN BILLESON<br />

Vi ringer upp…<br />

bekvämt<br />

eller<br />

irriterande?<br />

De fl esta östgötar som har ringt till vårdcentralen eller en<br />

sjukhusavdelning har väl stött på TeleQ, systemet där personen<br />

som ringer får knappa in sitt telefonnummer för att<br />

sedan bli uppringd. Jättebra, tycker många, men inte alla.<br />

Särskilt inte den som har fått höra att ”kön är fylld” i luren.<br />

I dag har de fl esta vårdcentraler i <strong>Östergötland</strong> gått över till<br />

telefonkösystemet TeleQ.<br />

TeleQ:s främsta fördel ur patienternas synvinkel är att det<br />

är användarvänligt. Den som ringer får alltid svar och slipper<br />

upptaget-ton eller att hostande och snörvlande vänta med<br />

telefonluren i hand. När systemet fungerar som det ska vill<br />

säga, för det är inte felfritt.<br />

– Den största delen av klagomålen vi tar del av handlar<br />

om att folk inte kommer fram till sin vårdcentral på telefon,<br />

säger Birgit Jakobsson, samordnare i landstingets patient- och<br />

förtroendenämnd.<br />

– Vårdcentralerna ska vara tillgängliga 8–17 men när klockan<br />

är halv nio händer det ibland att inga patienter kommer fram<br />

mera. Systemet stängs av när det tagit emot ett visst antal samtal<br />

och patienterna som ringer får bara ett meddelande om att<br />

”kön är fylld”. Det gör att folk blir jätteirriterade och det är<br />

naturligtvis inte bra.<br />

Frågan på stan:<br />

Tycker du att det är lätt att komma i kontakt med vården i <strong>Östergötland</strong>?<br />

8 · HÄLSOTECKEN<br />

Fredrik Johansson,<br />

Norrköping:<br />

- Jag vet inte, har aldrig varit i kontakt<br />

med vården här. Jag fl yttade hit till<br />

Norrköping från Göteborg för ett och ett<br />

halvt år sedan.<br />

Men vårdtagarna i <strong>Östergötland</strong> är ändå relativt nöjda.<br />

Enligt en undersökning från 2004 är sex av tio östgötar nöjda<br />

eller mycket nöjda vad det gäller möjligheten att komma i<br />

kontakt med primärvården via telefon.<br />

Och tanken med TeleQ är god – det ska förbättra tillgängligheten.<br />

Med TeleQ kan vårdcentralerna faktiskt ta emot fl era<br />

samtal än med det gamla systemet med telefonkö och det är<br />

givetvis bra för patienterna.<br />

Enligt primärvårdschef Margareta Swartz, för TeleQ även<br />

med sig andra fördelar.<br />

– Ur arbetsmiljösynpunkt är TeleQ ett gigantiskt steg<br />

framåt – personalen slipper det ständiga ringandet. Tidigare<br />

har ju sköterskorna knappt hunnit lägga på innan telefonen<br />

ringer igen. Jag tror att TeleQ upplevs väldigt positivt av alla<br />

personalgrupper och även av de fl esta patienter.<br />

Görel Aronsson,<br />

Norrköping:<br />

- Ja, jag kan inte klaga. Senast jag sökte<br />

vård fi ck jag vänta i fem månader, men jag<br />

har alltid blivit väl omhändertagen.<br />

Oskar Lydén,<br />

Linköping:<br />

– Ja, det tycker jag. Det är lätt att få kontakt<br />

med den vårdcentral man tillhör. Jag<br />

har inte haft några problem att få kontakt<br />

med vården.


Allt fl er opereras<br />

och åker hem<br />

samma dag<br />

Att patienter opereras och får åka hem samma dag<br />

kallas för dagkirurgi och det blir allt vanligare. Fler och<br />

större operationer görs över dagen, även på äldre människor.<br />

Det är möjligt tack vare nya operationstekniker och<br />

förfi nad narkos där smärtlindring är en viktig del.<br />

Många tycker att det är smidigt att få<br />

komma hem samma dag och det är<br />

bra för sjukvården också. Dagkirurgi är<br />

effektivt. När en patient inte behöver<br />

läggas in för operation kan fl er opereras<br />

och väntetiderna blir kortare.<br />

Dagens förfi nade metoder för narkos<br />

och bedövning är en av förklaringarna<br />

till att dagkirurgin ökar. Ofta mår<br />

patienten bra efter en operation och<br />

slipper det illamående som var så vanligt<br />

förr, med äldre narkosmetoder.<br />

En annan förklaring är att nya<br />

Bra samtal var viktigt<br />

när Lars åkte hem samma dag<br />

Ett proffsigt omhändertagande<br />

och samtalet mellan personal och<br />

patient gjorde att<br />

Lars Björelid<br />

blev mycket<br />

nöjd<br />

med sin<br />

operation.<br />

operationsmetoder utvecklas och förbättras,<br />

till exempel inom titthålskirurgi.<br />

Titthålskirurgi innebär att en operation<br />

utförs med smala instrument som förs in<br />

i kroppen genom ett eller fl era små hål.<br />

Kirurgen styr instrumenten med hjälp<br />

av videokamera och TV-skärm.<br />

För smärtan som kommer efter en<br />

operation fi nns idag effektiva kombinationer<br />

av smärtstillande läkemedel som<br />

patienten får med sig hem.<br />

En patient som ska opereras över<br />

dagen behöver få mycket information<br />

Lars Björelid, som är 72 år och kommer<br />

från Norrköping, opererades nyligen för<br />

ljumskbråck på dagkirurgiska enheten i<br />

Finspång. Han fi ck åka hem samma dag.<br />

– Jag var där vid halv åtta på<br />

morgonen och lämnade sjukhuset vid<br />

tvåtiden. Jag var matt efter operationen<br />

och det stramade lite, men det vore ju<br />

underligt om jag inte kände av något,<br />

säger Lars.<br />

Han fi ck med sig en kur med smärtstillande<br />

att ta när bedövningen började<br />

släppa. I början var det svårt att sitta och<br />

ligga på rätt sätt, och så tog det lite tid<br />

innan han fi ck igång magen.<br />

– Man vet inte så mycket om sin egen<br />

kropp och hur den reagerar. Därför är det<br />

En titthålsoperation utförs här i ett knä.<br />

från vårdpersonalen, både före och efter<br />

operationen. Väl hemma igen, är det<br />

viktigt att patienten vet vad som gäller<br />

och känner sig trygg med situationen.<br />

Dagkirurgi är lika säkert som<br />

operationer där patienten får stanna på<br />

sjukhuset, förutsatt att patienten är frisk<br />

i övrigt och klarar att åka hem. Dagen<br />

efter operationen ringer vårdpersonalen<br />

upp för att kontrollera att allt är som det<br />

ska och sedan följs patienten upp efter<br />

behov.<br />

framförallt det jag är så nöjd över med min<br />

operation – teamet bakom informerade<br />

mig så väl om hur operationen skulle gå<br />

till, vad som skulle hända, och hur jag<br />

skulle sköta om mig själv och min kropp<br />

efteråt.<br />

Efter en dagkirurgioperation är det<br />

viktigt med efterkontroll. I Lars fall hjälper<br />

vårdcentralen till med det, en gång i<br />

veckan kommer distriktssköterskan. Hon<br />

ger honom sprutor för att hålla blodet tunt<br />

eftersom Lars fi ck en blodpropp i högra<br />

låret för fyra år sedan.<br />

- Jag frågade läkaren när jag kunde<br />

börja spela tennis igen. Han sa att jag i alla<br />

fall borde vänta i 14 dagar. Fast jag väntar<br />

nog någon månad…<br />

HÄLSOTECKEN · 9<br />

TEXT: INFORMATIONSCENTRUM · BILD: US FOTOGRAFERNA<br />

TEXT OCH BILD: LINA SKANDEVALL


Fallen av klamydia ökar kraftigt i länet.<br />

En av anledningarna till ökningen tros<br />

vara minskad kondomanvändning bland<br />

ungdomar.<br />

Linköpingsungdomarna Jenny Ekström,<br />

17, Denny Lindegård, 18, och Linda Ekström,<br />

17, bekräftar att det kan vara lite si<br />

och så med kondomanvändningen bland<br />

de östgötska ungdomarna.<br />

- Flera av mina kompisar använder inte<br />

kondom så ofta, säger Jenny.<br />

Istället är det p-piller eller p-stav som<br />

gäller. Det är bra preventivmedel, men de<br />

skyddar bara mot oönskad graviditet. Det<br />

enda preventivmedlet som ger skydd mot<br />

könsinfektioner är kondom.<br />

10 · HÄLSOTECKEN<br />

När det<br />

hettar till:<br />

Nej, så är det inte enligt de ungdomar<br />

<strong>Hälsotecken</strong> har pratat med. Anledningen<br />

till att kondomen ofta blir kvar i fi ckan är den<br />

försämrade komforten och inte att det är<br />

pinsamt att snacka om det där med kondom.<br />

Är det värre a<br />

snacka om k<br />

än att få kla<br />

Vilket Jenny, Denny och Linda vet om.<br />

De tycker att informationen om fördelarna<br />

med att använda gummi har varit tydlig<br />

från alla håll.<br />

Men när det hettar till är det lätt hänt att<br />

all den där informationen förträngs. Motviljan<br />

att använda kondom har nog inte så<br />

mycket med avbrottet i verksamheten eller<br />

med eventuell pinsamhet att göra, tror de.<br />

Istället är det den försämrade komforten<br />

som är boven i dramat.<br />

- Oftast är det killen som inte vill använda<br />

gummit, säger Linda och får medhåll<br />

av de andra. Känslan blir helt enklet inte<br />

densamma, varken för honom eller för<br />

henne.<br />

Det är särskilt vid tillfälliga sexuella förbindelser<br />

som det är viktigt att kondomen<br />

är med i handlingen.<br />

- I ett förhållande pratar man mer med<br />

varandra, man tar hand om varandra på ett<br />

annat sätt. I början av förhållandet frågar<br />

man om den andre är frisk, och om båda<br />

är friska så använder man p-piller eller<br />

p-stav sedan, säger Jenny. Att testa sig för<br />

könsinfektioner efter varje partnerbyte är<br />

viktigt, tycker Linda.<br />

- Alla borde testa sig oftare. Då får man<br />

snabbare stopp på smittspridningen.<br />

Att få tag på kondomer är inte så svårt,<br />

säger de tre.<br />

- Det är inte så många ungdomar som


tt börja<br />

ondom<br />

ydia?<br />

köper kondomer, säger Denny. De fl esta får<br />

nog gratis på ungdomsmottagningarna eller<br />

hos skolsköterskan.<br />

Själva införskaffningen är både tjejens<br />

och killens ansvar.<br />

- Det är inte ovanligt att kompisar som<br />

har kondomer delar med sig till dem som<br />

behöver, berättar Linda.<br />

Likaså är ansvaret delat när det gäller att<br />

se till att gummit verkligen används.<br />

- Det ansvaret har båda två, säger alla tre<br />

unisont.<br />

- Tjejen ska inte gå med på att ha<br />

oskyddad sex bara för att killen vill det,<br />

säger Jenny.<br />

Korta fakta om klamydia<br />

Klamydia är den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Den är ofta en ”tyst” infektion.<br />

Bara en del av de smittade får symtom som sveda, klåda och fl ytningar.<br />

Den som går med klamydia länge riskerar att bli steril. Kvinnor kan få skador på<br />

äggledarna och män kan få infl ammation som kan leda till nedsatt fruktsamhet.<br />

Det är viktigt att testa sig om det fi nns risk för att man är smittad. Då för du inte<br />

smittan vidare och minskar risken för att infektionen skadar dig.<br />

För killar räcker det nästan alltid med ett urinprov för att upptäcka klamydia.<br />

Tjejer testas också med urinprov, och ibland genom ett prov från livmodertappen.<br />

Proverna kostar ingenting.<br />

Klamydia omfattas av smittskyddslagen. Det betyder att den som har smittats<br />

måste lämna uppgifter om vem smittan kan ha kommit från och vem den kan<br />

ha förts vidare till. Dessa personer kontaktas och informeras om att de kan vara<br />

smittade.<br />

Kondom kan skydda mot klamydia och andra könssjukdomar.<br />

Här kan du testa dig<br />

Hit vänder Du dig för att testa dig om du är under 20 år:<br />

Norrköpings Ungdomsmottagning, Generalsgatan 14.<br />

Tel: 011-15 34 84<br />

Finspångs Ungdomsmottagning, Bergslagsvägen 29, Folkets Hus.<br />

Tel: 0122 - 852 97<br />

Söderköpings Ungdomsmottagning, Vårdcentralen i Söderköping.<br />

Tel: 0121-348 67<br />

Linköpings Ungdomsmottagning, Platensgatan 10 A.<br />

Tel: 013 - 22 31 18<br />

Motalas Ungdomsmottagning, Bispmotalagatan 11, 3tr.<br />

Tel: 0141-776 90<br />

Mjölbys Ungdomsmottagning, Vårdcentralen plan 2.<br />

Tel: 0141-773 22<br />

Är du över 20 år vänder du dig till:<br />

STD-mottagningen Vrinnevisjukhuset, uppgång D, plan 11.<br />

Tel: 011-22 36 75<br />

STD-mottagningen Universitetssjukhuset, Ingång 42.<br />

Tel: 013-22 25 80<br />

STI-mottagningen, Lasarettet i Motala<br />

Tel: 0141 -778 50<br />

HÄLSOTECKEN · 11<br />

TEXT: ANFANG · BILD: BRITA NORDHOLM


TEXT: JENNY MILEWSKI · BILD: US FOTOGRAFERNA<br />

Vad är vettig<br />

alkoholkonsumtion?<br />

Det har skett ett kulturskifte i Sverige. Den gamla<br />

”brännvinskulturen”, med ett intensivt drickande<br />

koncentrerat till något enstaka tillfälle i veckan, har<br />

parats med ett mer kontinentalt förhållningssätt där<br />

alkohol är en del av vardagen. Vi dricker också mera<br />

än tidigare, visar undersökningar.<br />

Svenskarna umgås allt mer med alkoholen men hur påverkar det<br />

vår hälsa? Vad är säker alkoholkonsumtion?<br />

Det är inte bara mängden alkohol som avgör hur hälsan<br />

påverkas. Dryckesmönstret, kön och individuell känslighet har<br />

också betydelse.<br />

Folkhälsoinstitutet har samarbetat med läkare och socialstyrelsen<br />

för att ta fram en kunskapsöversikt. I den fi nns rekommendationer<br />

om hälsa och alkohol som kan sammanfattas så här:<br />

Alkohol har en skyddande effekt vid<br />

mycket måttlig konsumtion<br />

Alkoholens skyddande effekt uppnås redan vid ett litet glas vin<br />

om dagen för män i 70-årsåldern, och mindre än halva den<br />

mängden för kvinnor i samma ålder. Ännu lägre nivåer gäller<br />

för yngre personer. Personer under 40 år får inga hälsovinster<br />

av alkohol.<br />

Måttligt drickande innebär liten risk<br />

Friska vuxna löper liten risk vid måttligt drickande. Enligt<br />

landstingens och Apotekets gemensamma webbplats Infomedica,<br />

är en ofarlig konsumtionsnivå upp till tio standardglas i veckan<br />

för män och sju för kvinnor, utan berusningsdrickande. Ett standardglas<br />

motsvarar 15 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. Personer<br />

som är alkoholberoende, gravida eller tar vissa mediciner bör<br />

helt avstå från alkohol.<br />

12 · HÄLSOTECKEN<br />

Att dricka sig berusad är en risk för personer i alla åldrar<br />

Berusningsdrickande, att dricka cirka en fl aska vin (fem standardglas<br />

för män, fyra för kvinnor) eller mer vid samma tillfälle,<br />

innebär hälsorisker.<br />

Alkohol kan inte rekommenderas som medicin<br />

Det fi nns ingen anledning att börja dricka eller öka sin alkoholkonsumtion<br />

för att få positiva hälsoeffekter.<br />

Den som är deprimerad ska inte dricka alkohol<br />

Depressiva känslor förstärks av alkohol och det kan fi nnas risk<br />

för självmord.<br />

Flera studier visar att ett glas vin om dagen kan skydda hjärtat,<br />

i alla fall om man är pensionär. Men det fi nns även studier som<br />

ifrågasätter de positiva vindrickareffekterna. Man ska också ha<br />

klart för sig att bättre hälsa med fördel kan uppnås på andra sätt,<br />

till exempel genom nya kostvanor eller mer motion.<br />

Källor: Alkohol och hälsa - En kunskapsöversikt om alkoholens<br />

positiva och negativa effekter på vår hälsa<br />

Sven Andréasson och Peter Allebeck (red.).<br />

www.infomedica.se


Tidig påverkan kan hindra<br />

alkoholproblem senare<br />

Genom att uppmärksamma och påverka<br />

patienter med riskabla alkoholvanor skulle<br />

stora besparingar kunna uppnås, både vad<br />

gäller kostnader i sjukvården och mänskligt<br />

lidande. Men det är ibland svårt för vårdpersonal<br />

att ta upp alkoholvanorna med en<br />

patient, det kan vara känsligt.<br />

Alkohol påverkar på många sätt<br />

På vårdcentralen i Åby utanför Norrköping<br />

fi nns sedan fl era år tillbaka ett vårdprogram<br />

för hur vårdpersonalen ska hantera alkoholrelaterade<br />

frågor i mötet med patienten.<br />

– Syftet är att ge personalen tydliga<br />

verktyg att ta upp frågan och arbeta vidare<br />

när ett problem fi nns, säger Kjell<br />

Gunnarsson, distriktsläkare och ansvarig för<br />

framtagandet av vårdprogrammet.<br />

Att tidigt identifi era personer med för<br />

hög alkoholkonsumtion är, anser Kjell<br />

Gunnarsson, viktigt ur fl era aspekter. En<br />

Allt fl er svenskar dricker alkohol regelbundet. Det fi nns<br />

därför all anledning för vårdpersonalen att uppmärksamma<br />

alkoholens effekter på hälsan och prata med<br />

patienterna om det.<br />

anledning är att det är betydligt enklare<br />

att bryta mönstren innan ett beroende utvecklats.<br />

Dessutom kan alkoholkonsumtionen ha<br />

en direkt påverkan på behandlingen av den<br />

sjukdom man sökt för. Till exempel kan ett<br />

förhöjt blodtryck vara direkt förorsakat av<br />

alkohol vilket gör de vanliga medicinerna<br />

mer eller mindre verkningslösa. Och att bli<br />

sjukskriven kan förvärra problemen för en<br />

person som dricker för mycket.<br />

Att fråga behöver inte vara så svårt<br />

Ibland är det patientens alkoholvanor som<br />

har förorsakat den åkomma han eller hon<br />

söker för. Men det är inte säkert att det<br />

är uppenbart, varken för patienten eller<br />

för läkaren. Några raka, enkla frågor från<br />

läkaren om dryckesvanorna kan gå lång<br />

väg för att belysa patientens hälsotillstånd.<br />

– Primärvårdens styrka är närheten till våra<br />

Hit kan du vända dig<br />

Det går bra att vända sig till socialtjänsten i den kommun man bor,<br />

vårdcentralen eller någon av beroendemottagningarna i länet:<br />

Beroendekliniken, Linköping<br />

Tel: 013-22 54 83 (telefontid: mån och fre 10.00-11.00)<br />

Beroendejouren i Norrköping<br />

Tel: 011-22 22 63 (öppet dygnet runt, året om)<br />

Mjölby Beroendemottagning<br />

Tel: 0142-785 67<br />

(telefontid: mån, tis, ons, fre 8.30-09.00, tors 09.30-10.00)<br />

Beroendebasteamet Navet i Motala<br />

Tel: 0141-774 93, 0141-22 57 75<br />

(telefontid: mån-fre 08.00-09.00, mån-tors 15.00-16.00)<br />

Behandlingsteamet i Finspång<br />

Tel: 0122-853 50, 853 47 (08.00-16.30 vardagar)<br />

patienter, avslutar Kjell Gunnarsson. Det<br />

behöver inte vara känsligt att ta upp, många<br />

patienter blir glada för att någon äntligen<br />

vågade fråga.<br />

Majoriteten av dem som dricker för<br />

mycket alkohol kan förändra sitt drickande<br />

på egen hand eller med stöd av till exempel<br />

kurator eller läkare. Om du känner att du<br />

vill men inte kan förändra ditt dryckesmönster,<br />

ska du söka hjälp.<br />

När bör du söka hjälp?<br />

Gränsen för när man dricker för<br />

mycket är individuell, men risken<br />

ökar generellt om man dricker mer<br />

alkohol än motsvarande två fl askor<br />

vin per vecka för män och en och<br />

en halv för kvinnor. Sättet att dricka<br />

har betydelse, berusningsdrickande<br />

medför alltid hälsorisker.<br />

Om någon ifrågasätter ditt drickande<br />

eller om ditt drickande får negativa<br />

konsekvenser för dig och andra<br />

är du ute på hal is. Tydliga varningssignaler<br />

är att arbetet blir lidande,<br />

sömn och hälsa försämras liksom<br />

dina relationer.<br />

HÄLSOTECKEN · 13<br />

TEXT: JENNY MILEWSKI · BILD: GÖRAN BILLESON


Panelen<br />

14 · HÄLSOTECKEN<br />

Pollenallergi – vad är det?<br />

Katalin Zara<br />

Forskningssköterska vid Allergicentrum i Linköping<br />

Pollenallergi är ett ganska omfattande begrepp. Vid<br />

en allergi reagerar kroppens immunförsvar på ämnen<br />

som normalt inte ska uppfattas som främmande, till<br />

exempel pollen. När pollenkornen kommer i kontakt<br />

med slemhinnorna i ögonen eller i luftvägarna startar<br />

allergireaktionen. Kroppen tror att äggviteämnen i pollenkornen<br />

är fi enden som ska bekämpas och måste ut<br />

ur kroppen. En särskild cell, mastcellen, släpper därför<br />

ut histamin, ett ämne som är irriterande för kroppen.<br />

Histaminet påverkar slemhinnorna i ögon och luftvägar.<br />

Slemhinnorna svullnar, kliar och ökar utsöndringen<br />

av slem (allergisk snuva, rinnande ögon till exempel).<br />

I de nedre luftvägarna orsakar histaminet svullnad<br />

och muskelsammandragningar, vilket ger hosta och i<br />

värsta fall andnöd, astma.<br />

Den här försvarsreaktionen går att avbryta<br />

med hjälp av läkemedel. Om besvären kommer<br />

varje säsong, kan man först prova med receptfria<br />

1,5 miljoner svenska barn får följa med på resor<br />

utomlands varje år. 120 000 av dem åker till exotiska<br />

resmål. För det mesta går resorna bra. Det är ovanligt<br />

att tillbud inträffar, men när något allvarligt händer<br />

rör det sig i de fl esta fallen om trafi kolyckor eller<br />

drunkningstillbud. Det är också mycket ovanligt<br />

med sjukdomar och dödsfall i sjukdomar som vi<br />

blivit vaccinerade mot. Därför är det viktigt att se<br />

till barnet har ett gott vaccinationsskydd. Är barnet<br />

litet kanske det inte har hunnit få alla vaccinationer<br />

som ger ett basskydd.<br />

Ska man åka till exotiska resmål är det bra att höra<br />

sig för om vilka vaccinationer som gäller för just det<br />

området. Vänd dig antingen till vaccinationsmottagningen<br />

på Universitetssjukhuset i Linköping eller<br />

till infektionsmottagningen i Norrköping för hjälp.<br />

Din vårdcentral kan också ge dig rätt hänvisning.<br />

Dessutom fi nns det fl era privata vaccinationsmottagningar.<br />

Hör av dig minst en månad före avresan<br />

för att vara säker på att hinna få eventuella vacciner<br />

i tid.<br />

läkemedel, såsom antihistamintabletter, ögondroppar<br />

och nässpray. På apoteket fi nns bra information. Om<br />

besvären kvarstår eller förvärras, bör man vända sig<br />

till sin vårdcentral. Astmaliknande besvär under<br />

pollensäsongen ska alltid utredas!<br />

I Sverige fi nns i huvudsak tre grupper av allergiframkallande<br />

växter: lövträd, gräs och gråbo.<br />

Allergisäsongen kan i värsta fall vara från mars in i<br />

september. Även ickeallergiker kan känna av lättare<br />

besvär under pollensäsongen eftersom luften då är<br />

full av småpartiklar.<br />

Man räknar med att upp mot 20 procent av den<br />

unga, vuxna befolkningen har någon form av pollenallergi.<br />

Pollenallergi kan debutera i 5-6-årsåldern och upp<br />

till ung vuxenålder. Allergin brukar bli lindrigare med<br />

åren. Det är inte vanligt att pollenallergi debuterar<br />

sent i livet.<br />

Vad bör jag tänka på när jag tar<br />

med barnen på utlandssemester?<br />

Göran Hermansson<br />

Barnhälsovårdsöverläkare vid Barnhälsovårdsenheten<br />

Hygienen är viktig att sköta när du är utomlands.<br />

Tvätta händerna, ät på välbesökta ställen, välj mat<br />

som är ordentligt tillagad, drick buteljerat mineralvatten<br />

och undvik mjukglass. Vatten till välling kan<br />

tas ur kranen, men måste kokas före användning.<br />

Var försiktig med solljuset. Vissa ämnen i<br />

solskyddskrämerna absorberas genom huden. Därför<br />

bör spädbarn inte smörjas in med dem. Låt hellre<br />

barnen vara påklädda i lätta, ljusa kläder. Glöm inte<br />

någon form av huvudbonad åt de små.<br />

Flygresor är generellt inga problem för friska<br />

barn, som dock bör vara minst en vecka gamla innan<br />

de fl yger. För tidigt födda barn bör vara minst sex<br />

månader gamla (räkna från den dagen då barnet<br />

skulle ha fötts) innan de fl yger, beroende på att<br />

syrehalten i kabinen är cirka 15 procent. Vanlig luft<br />

innehåller ungefär 21 procent syre. Om barnet har<br />

kronisk lungsjukdom eller har behandlats på sjukhus<br />

för luftrörsbesvär under de sex föregående veckorna,<br />

bör man tala med en läkare först.


Skicka in din lösning tillsammans med ditt namn och din adress<br />

senast den 16 augusti 2005 till:<br />

<strong>Hälsotecken</strong>, <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>, 581 91 Linköping.<br />

Detta kan du vinna:<br />

1:a pris, ståltermos. 2:a pris, badlakan. 3:e pris, sportbag.<br />

4–8:e pris, ryggsäck. 9–13:e pris, mugg. 14–25:e pris, penna.<br />

Vinnarna och det rätta svaret presenteras i nästa nummer av <strong>Hälsotecken</strong>.<br />

Namn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Korsordet i <strong>Hälsotecken</strong> nr 1 2005<br />

korsordet<br />

Vinnare till korsordet nr 1 2005<br />

1:a pris - Ståltermos<br />

Ann-Kristin Alexandersson,<br />

Linköping<br />

2:a pris - Badlakan<br />

Lisbeth Johansson, Linköping<br />

3:e pris - Sportbag<br />

Karin Engel Riiga, Linköping<br />

4:e-8:e pris - Ryggsäck<br />

Inga-Britt Lundgren, Mjölby, Gerd E.<br />

Berggren, Valdemarsvik, Anita Dahl,<br />

Horn, Ing-Britt Karlfeldt, Motala, Annika<br />

Hansson, Linköping<br />

9-13:e pris - Mugg<br />

Kerstin Harrysson, Åtvidaberg, Gunnar<br />

Östergren, Norrköping, Anne<br />

Giertz, S:t Anna, Roland Andersson,<br />

Horn, Kerstin Römert, Norrköping<br />

14-25:e pris - Penna<br />

Signe Engstrand, Linköping, Ingrid<br />

Lilja, Norrköping, Anders Henriksson,<br />

Västervik, Gunvor Nilsson, Åtvidaberg,<br />

Brita Ahlberg, Norrköping,<br />

Berith Andersson, Linköping, Hans<br />

Hjalmarsson, Motala, Annika Widerstedt,<br />

Kolmården, Sören Larsson,<br />

Norrköping, Stig Svensson, Valdemarsvik,<br />

Siv Lek, Linköping, Göran<br />

Gustafson, Åtvidaberg<br />

HÄLSOTECKEN · 15


Lättläst<br />

Lättlästa sidor är till för dig som har svårt att<br />

läsa eller förstå en del texter. De lättlästa<br />

texterna har kortare meningar och enklare ord.<br />

<strong>Hälsotecken</strong> fi nns också inläst på kassett.<br />

Vi ringer upp...<br />

bekvämt eller irriterande?<br />

I dag har nästan alla vårdcentraler i <strong>Östergötland</strong><br />

en speciell telefonsvarare.<br />

Den kallas TeleQ.<br />

Patienten som ringer<br />

får knappa in sitt telefonnummer.<br />

Sedan säger en röst vilken tid<br />

vårdcentralen kommer att ringa upp.<br />

Det här är jättebra tycker många.<br />

Den som ringer får alltid svar.<br />

Det är inte upptaget och man slipper vänta<br />

med telefonluren i hand.<br />

Men ibland fungerar det inte som det ska.<br />

– När någon klagar är det ofta<br />

för att man inte kommer fram<br />

till vårdcentralen på telefon,<br />

säger Birgit Jakobsson.<br />

Hon arbetar för landstingets patient-<br />

och förtroendenämnd.<br />

Vårdcentralerna ska vara öppna mellan åtta och fem.<br />

Ibland ringer många.<br />

Det blir fullt i telefonen.<br />

När klockan är halv nio<br />

kommer inga fler patienter fram.<br />

Det är inte bra och folk som ringer blir arga.<br />

16 · HÄLSOTECKEN<br />

Kassetten och den tryckta tidningen går att<br />

beställa från landstinget på telefon 013-22 71 58.<br />

<strong>Hälsotecken</strong> fi nns även som webbsida,<br />

strömmande ljudfi l och pdf-fi l på<br />

www.lio.se under Press, info och diarum.<br />

Men patienterna i <strong>Östergötland</strong> är ganska nöjda.<br />

Vårdcentralerna kan ta emot flera samtal nu.<br />

Sex av tio östgötar tycker att det går bra<br />

att nå vårdcentralen i telefon.<br />

På vårdcentralerna tycker man<br />

att det är bra med Tele Q.<br />

Förut var det telefonkö.<br />

Då ringde det jämt.<br />

Det blev många avbrott.<br />

Nu är det lättare att planera telefonarbetet.<br />

– Jag tror att personalen och de flesta patienter<br />

tycker att TeleQ är bra,<br />

säger Margareta Swartz.<br />

Hon är chef för vårdcentralerna<br />

i den östra delen av länet.<br />

Många tycker att det är bra att slippa vänta i telefon.


Många patienter som har opererats<br />

får åka hem samma dag<br />

Många patienter tycker att det är bra<br />

att kunna åka hem efter en mindre operation.<br />

Det är bra för sjukvården också.<br />

När patienter inte behöver ligga på sjukhus<br />

för operation, kan fler opereras.<br />

Nu finns det bättre sätt att söva och<br />

bedöva människor än det fanns förut.<br />

Förut mådde många patienter illa efter operation.<br />

Nu mår de ofta bra.<br />

Det finns bättre sätt att operera människor nu.<br />

Ett sätt är titthålskirurgi.<br />

Då opererar kirurgen genom små hål.<br />

Kirurgen styr verktygen med hjälp av en<br />

videokamera och en TV-skärm.<br />

En patient som ska åka hem samma dag<br />

behöver mycket information.<br />

Patienten måste veta allt som ska hända<br />

och känna sig trygg hemma efter operationen.<br />

Att patienten får åka hem samma dag är inte farligt.<br />

Men då måste patienten vara frisk i övrigt<br />

och klara av att åka hem.<br />

Dagen efter operationen<br />

ringer någon från sjukhuset till patienten<br />

och hör efter så att allt är bra.<br />

Lars Björelid är nöjd med sin operation<br />

Lars Björelid är 72 år och bor i Norrköping.<br />

Han har opererats för ljumskbråck<br />

och fick åka hem samma dag.<br />

Han var lite svag efter operationen<br />

men mådde bra.<br />

Han fick med sig en kur med värkmedicin<br />

att ta när bedövningen började släppa.<br />

Hemma var det svårt<br />

att sitta och ligga bekvämt.<br />

Lars är mycket nöjd med sin operation.<br />

Han fick bra information.<br />

– De informerade mig så väl<br />

om hur operationen skulle gå till.<br />

Vad som skulle hända<br />

och hur jag skulle sköta om mig själv<br />

och min kropp efteråt, säger Lars.<br />

Det är viktigt med kontroll efter operationen.<br />

Vårdcentralen hjälper Lars med det.<br />

En gång i veckan kommer distriktssköterskan.<br />

Hon ger honom sprutor för att hålla blodet tunt.<br />

Det behövs eftersom Lars<br />

har haft en blodpropp i låret.<br />

– Jag frågade läkaren<br />

när jag kunde börja spela tennis igen.<br />

Han sa att jag i alla fall borde vänta i 14 dagar.<br />

Fast jag väntar nog någon månad…<br />

Lättläst<br />

HÄLSOTECKEN · 17


Att dricka alkohol på vettigt sätt<br />

Förut drack vi mycket vid något tillfälle i veckan.<br />

Nu är alkoholen en del av vardagen.<br />

Undersökningar visar också<br />

att vi dricker mer än tidigare.<br />

Hur påverkar det vår hälsa?<br />

Vad är säkert drickande?<br />

Det är inte bara mängden alkohol<br />

som avgör hur hälsan påverkas.<br />

När och hur ofta vi dricker är också viktigt.<br />

Olika människor är olika känsliga.<br />

Kvinnor är känsligare än män.<br />

Folkhälsoinstitutet skriver<br />

vad forskarna vet i en rapport.<br />

Det finns fem viktiga saker att tänka på.<br />

Det räcker att dricka lite<br />

för att få skydd för hjärtat<br />

Ett litet glas vin om dagen<br />

räcker för män i 70-årsåldern.<br />

Mindre än ett halvt glas<br />

räcker för kvinnor i samma ålder.<br />

Ännu mindre räcker för yngre personer.<br />

Personer som är under 40 år<br />

får inga hälsovinster av alkohol.<br />

Det är inte så farligt att dricka måttligt<br />

Det är inte så farligt<br />

för friska vuxna att dricka lite.<br />

En ofarlig mängd är upp till<br />

tio standardglas i veckan för män.<br />

Lättläst Svenskarnas sätt att dricka alkohol har förändrats.<br />

18 · HÄLSOTECKEN<br />

Kvinnor kan dricka upp till<br />

sju standardglas i veckan.<br />

Ett standardglas är<br />

15 cl vin eller 33 cl starköl eller 4 cl sprit.<br />

Det är inte bra att dricka sig berusad.<br />

Personer som är alkoholberoende, gravida<br />

eller tar vissa mediciner ska inte dricka alkohol.<br />

Att dricka sig berusad är alltid en hälsorisk<br />

Att dricka sig berusad är att dricka ungefär<br />

en hel flaska vin på samma gång.<br />

Det är en risk för hälsan.<br />

Alkohol kan inte fungera som medicin<br />

Man ska inte börja dricka eller dricka mer<br />

för att få bättre hälsa.<br />

Det ger inte bättre hälsa.<br />

Den som är deprimerad ska inte dricka alkohol<br />

Den som mår dåligt kan må sämre av alkohol.<br />

Det kan finnas risk för självmord.<br />

Forskning visar att ett glas vin om dagen<br />

skyddar hjärtat om man är pensionär.<br />

Men det finns även studier som visar<br />

att alkohol inte har så bra effekter på hälsan.<br />

Det kan vara bättre<br />

att motionera mera och äta nyttigt.<br />

De flesta som dricker för mycket<br />

kan ändra på det själva.<br />

Kanske behövs hjälp från en kurator<br />

eller en läkare.<br />

Be om hjälp om du vill ändra<br />

ditt sätt att dricka men inte kan.<br />

Det går bra att vända sig till socialtjänsten<br />

i den kommun man bor, vårdcentralen eller<br />

någon av beroendemottagningarna i länet.<br />

På sidan 13 finns kontaktuppgifter<br />

var du kan vända dig för att få hjälp<br />

med att ändra dina dryckesvanor.<br />

Källor: Alkohol och hälsa -<br />

En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa<br />

effekter på vår hälsa<br />

Sven Andréasson och Peter Allebeck (red.)<br />

www.infomedica.se


Kan man lita på vården?<br />

Det är klart man kan lita på vården.<br />

Men ibland blir det fel.<br />

Vårdpersonalen är noga och vet riskerna.<br />

Trots det händer misstag ibland.<br />

Därför arbetar alltid landstinget för att vården<br />

ska vara säker.<br />

När något blir fel i vården ska personalen<br />

fylla i en blankett om det.<br />

Det ska de göra även om felet är litet.<br />

Då kan information om alla fel samlas.<br />

Personalen kan se var felen brukar hända.<br />

Det är viktigt att lära av misstagen.<br />

Misstag kan bero på stress.<br />

Det kan bero på att någon inte är tydlig eller<br />

att det är problem på arbetsplatsen.<br />

Kondom och tester bra<br />

för att stoppa klamydia<br />

Allt fler smittas av klamydia.<br />

En anledning kan vara att ungdomar<br />

sällan använder kondom.<br />

Linköpingsungdomarna Jenny Ekström,<br />

Denny Lindegård och Linda Ekström berättar.<br />

De tror att många inte använder kondom så ofta.<br />

Istället är det p-piller eller p-stav som gäller.<br />

Men det skyddar bara mot oönskad graviditet.<br />

Det enda som ger skydd mot könsinfektioner<br />

är kondom.<br />

Det vet ungdomarna.<br />

De har fått tydlig information från alla håll.<br />

Ändå är det lätt att inte bry sig om det.<br />

Det är ju inte så skönt med kondom säger de.<br />

Alla borde testa sig för könsinfektioner oftare.<br />

Särskilt när man har bytt partner.<br />

Då får man snabbare stopp på smittspridningen.<br />

Det är inte bra att bara leta efter<br />

vem som har gjort ett fel.<br />

Det säger Annica Öhrn.<br />

Hon arbetar med patienternas<br />

säkerhet i landstinget.<br />

Vi tittar noga på vad som har hänt.<br />

Sedan försöker vi göra<br />

så att det inte händer igen.<br />

Det är bättre.<br />

Patienten kan själv berätta mycket om sin vård<br />

och säga när något verkar fel.<br />

Många i vårdpersonalen vill<br />

att patienterna ska säga till.<br />

Både tjejen och killen måste tänka på<br />

att använda kondom.<br />

Det är inte en som ska tänka på det.<br />

Tjejen ska inte gå med på att ha oskyddad sex<br />

bara för att killen vill det.<br />

Det finns gratis kondomer på<br />

ungdomsmottagningar<br />

och hos skolsköterskan.<br />

Information om var du kan testa dig<br />

och fakta om klamydia finns på sidan 11.<br />

Jenny Ekström, Denny Lindegård och Linda Ekström<br />

tror att många ungdomar inte använder kondom.<br />

Lättläst<br />

HÄLSOTECKEN · 19


TEXT: PER ANDERS MJÖRNBERG · BILD: BRITA NORDHOLM, UC FOTOGRAFERNA<br />

Mycket intresse riktas mot ökningen av<br />

könssjukdomar (STD/I), särskilt klamydia,<br />

och ungas förmodade riskbeteenden.<br />

Det sexuella uttryckssättet varierar<br />

dock stort varför generaliseringar är<br />

av ondo. Dessutom kan man undra<br />

om skillnaden är särskilt stor jämfört<br />

med föräldragenerationens ”ungdomssynder”?<br />

Vi får inte glömma att gonorrén under<br />

mitten av 70-talet faktiskt var vanligare<br />

än klamydian av idag, okunskapen större<br />

och inställningen till sex mindre tilllåtande.<br />

Känner du ditt barn –<br />

och barnet sig själv?<br />

Dagens ungdomar är överlag öppna och<br />

ansvarstagande men inte sällan aningslösa,<br />

vilket blir riskfyllt när smittämnen som<br />

klamydia och HIV anpassat sig för att ge<br />

så få symtom som möjligt.<br />

Det ligger nära till hands att uppfatta<br />

sig som frisk och ”utan risk” när nyfi kenhet<br />

och lust gör sig påminda!<br />

Risker – hurså?<br />

Klamydia skulle med sin symtomfattigdom<br />

knappast upplevas som ett problem<br />

om den inte riskerade att bana väg för<br />

andra infektioner (som HIV) och utgjorde<br />

ett hot mot framtida fruktsamhet.<br />

20 · HÄLSOTECKEN<br />

Ungdomar behöver<br />

kondomer<br />

Lite tillspetsat kan man säga att klamydia<br />

utmanar framtida liv medan HIV<br />

hotar dagens!<br />

Den mörknande framtid –<br />

måste den bli vår?<br />

Klamydia och det ”nya hotet” mycoplasma<br />

är botbara, hepatit-B går att<br />

vaccinera medan kondylom, herpes och<br />

HIV endast kan bromsas.<br />

Mardrömmen vore om HIV, exempelvis<br />

via drogmissbruk, gjorde insteg i<br />

ungdomsgruppen samtidigt som klamydiasituationen<br />

förblev utom kontroll.<br />

”Kondomanvändning...<br />

...kan i framtiden bli<br />

en förutsättning för att<br />

kunna bli med barn”<br />

Alla borde testa sig (=kostnadsfritt)<br />

för könssjukdomar efter en tillfällig sexkontakt,<br />

uppbrott från eller inför ett<br />

sexuellt förhållande!<br />

Ljuset i tunneln!<br />

Säker sex = smitt- och riskfri sex.<br />

Sexuell hälsa grundas på bra attityder,<br />

goda värderingar och självrespekt. Kunnandet<br />

fi nns – hälsovården, skolan och<br />

föräldrarna behövs som budbärare. Infor-<br />

NÄSTA NUMMER AV HÄLSOTECKEN KOMMER I BÖRJAN AV OKTOBER<br />

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL<br />

mation är ingen garanti för medvetenhet<br />

men kunskap ger valmöjlighet!<br />

Kondom skyddar!<br />

Kondomanvändning som förr var ett<br />

”måste” mot oönskad graviditet kan i<br />

framtiden bli en förutsättning för att<br />

kunna bli med barn! Nyttan är dock<br />

avhängig av faktisk tillgång, praktiskt<br />

handlag och motivation.<br />

Vågar DU ta ”risken” att överraska ditt<br />

barn med ett paket färska preventivmedel<br />

för träning och ”skarpt läge” – inför<br />

festivalen, resan eller festerna?!<br />

Känner du dig i behov av uppdatering<br />

av kunskapsläget? – fråga henne/honom<br />

om lämpliga Internet-sajter!<br />

Lycka till!<br />

Per Anders Mjörnberg, överläkare,<br />

hud-och STD-mottagningen,<br />

Vrinnevisjukhuset, Norrköping

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!