Hälsotecken - Landstinget i Östergötland
Hälsotecken - Landstinget i Östergötland
Hälsotecken - Landstinget i Östergötland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hälsotecken</strong><br />
Nr 2 · Juni 2005 Ett magasin från <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />
www.lio.se<br />
Patientsäkerhet Sid 4<br />
Det goda livet Sid 6<br />
Åka hem samma dag Sid 9<br />
När det hettar till Sid 10<br />
Om alkohol Sid 12<br />
HÄLSOTECKEN · 1
En god hälsa –<br />
vårt gemensamma ansvar<br />
2 · HÄLSOTECKEN<br />
Paul Håkansson,<br />
ordförande<br />
i Landstingsstyrelsen<br />
Vad är egentligen en god hälsa och hur skapas<br />
den? Svaren och åsikterna är nog både många<br />
och varierande. Att umgås med barnbarnen,<br />
ta en skön promenad eller kanske att slippa<br />
stressa är bara några saker som kan skapa en<br />
god hälsa. Och behoven varierar. Med ålder,<br />
livssituation och beroende på hur man mår.<br />
God hälsa leder till att kropp och själ mår bra,<br />
men god hälsa kommer inte alltid av sig själv.<br />
”Den friske har många önskningar, den sjuke<br />
endast en” har någon klok människa sagt och<br />
det tror jag stämmer. Hälso- och sjukvård<br />
handlar inte bara om att bota sjukdomar utan<br />
lika mycket om att skapa förtroende för vården<br />
och att förebygga ohälsa. Mycket kan vi<br />
göra själva genom att äta rätt, sluta röka eller<br />
röra på oss lite mer. Den goda hälsan är vårt<br />
gemensamma ansvar, individens och samhällets.<br />
Välfärdssystemets resurser ska sättas in när<br />
jag blir sjuk men ansvaret att leva hälsosamt<br />
och ta ansvar för mitt liv åvilar också mig som<br />
individ. Att ”investera” i god hälsa ger helt<br />
enkelt en god avkastning.<br />
Vi vet också att god hälsa är en klassfråga.<br />
I områden med hög arbetslöshet och lägre<br />
utbildning är ohälsan högre än i områden där<br />
en större andel förvärvsarbetar. Så också i vårt<br />
län. Det kan jag aldrig acceptera. Politikers<br />
uppdrag måste vara att trygga alla människors<br />
goda hälsa, oavsett bakgrund och förutsättningar.<br />
Förhoppningsvis kan vårt nya sätt<br />
att styra vården, där resurserna fördelas efter<br />
befolkningens behov av vård, på sikt leda till<br />
en förändring.<br />
För många krävs besök och behandling hos<br />
hälso- och sjukvården för att upnå en god<br />
hälsa. För andra kan det räcka med att leva ett<br />
lite bättre och sundare liv än vad många av oss<br />
gör idag.<br />
INNEHÅLL<br />
Noterat ......................................... 3<br />
Patientsäkerhet ........................... 4<br />
Hälsotips ....................................... 5<br />
Det goda livet ............................. 6<br />
Vi ringer upp ................................ 8<br />
Åka hem samma dag ................ 9<br />
När det hettar till ...................... 10<br />
Om alkohol ............................... 12<br />
Panelen ..................................... 14<br />
Korsordet ................................... 15<br />
Lättläst ....................................... 16<br />
Krönikan..................................... 20<br />
Ny form och design<br />
på <strong>Hälsotecken</strong>.<br />
HÄLSOTECKEN<br />
från <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>,<br />
nr 2, juni 2005<br />
Ansvarig utgivare: Marie Lindström<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />
Chefredaktör: Susanne Fridberg<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />
Produktion: Anfang Reklambyrå AB<br />
Projektledare: Ragnar Olsson<br />
Omslagsbild, LFC: Göran Billeson<br />
Tryck: Tabergs Tryckeri AB<br />
Upplaga: 220 000 ex<br />
Distribution: SDR Svensk Direktreklam.<br />
Vid frågor gällande distributionen,<br />
ring SDR i Linköping 013-10 23 35<br />
Adress:<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>, 581 91 Linköping<br />
Tel: 013-22 70 00<br />
E-post: landstinget@lio.se<br />
www.lio.se
NOTERAT<br />
Inga rökridåer i landstingets lokaler<br />
Rökfria sjukhus och vårdcentraler, färre<br />
rökare och ökad kunskap om tobak. Det<br />
är några av målen för projektet Rökfritt<br />
landsting som pågår inom landstinget.<br />
- Det känns självklart att vi som jobbar<br />
med vård och hälsa ska föregå med gott<br />
exempel och att landstingets alla miljöer<br />
ska vara rökfria, säger projektledare Anna-<br />
Lena Thurén.<br />
Det viktigaste för den som vill sluta<br />
röka är motivation. Studier visar att det går<br />
att påverka även den mest inbitna rökare<br />
med ett kort, motiverande samtal.<br />
- Det går alltid att så ett frö till förändring.<br />
Alla är medvetna om att det<br />
inte är bra att röka och genom att vi som<br />
jobbar i hälso- och sjukvården tar upp<br />
rökvanorna, blir det tydligt att det är en<br />
viktig hälsofråga och tankarna sätts igång.<br />
Bra e-tjänster<br />
på landstingets<br />
webbplats<br />
På www.lio.se är det enkelt att beställa<br />
patientkort, avboka tider och förnya<br />
recept. Det går också bra att skicka<br />
meddelande till en vårdcentral eller<br />
en klinik och beställa trycksaker, till<br />
exempel landstingskatalogen.<br />
Så småningom kanske man kommer fram<br />
till att det är värt ett försök att sluta röka.<br />
Du som vill sluta röka kan ta upp det<br />
med någon inom sjukvården. Då får du<br />
råd och information om vart du kan vända<br />
dig för att få hjälp.<br />
”Att sluta röka är ingen konst.<br />
Det har jag gjort många gånger.”<br />
Mark Twain<br />
Information på Internet om att sluta röka:<br />
Infomedica: www.infomedica.se, titta under Liv och hälsa<br />
Sluta röka-linjen: www.slutarokalinjen.org eller ring 020-84 00 00<br />
Tobaksfakta: www.tobaksfakta.org<br />
En rökfri generation: www.nonsmoking.se<br />
För ungdomar: www.ragnarok-sweden.nu<br />
<strong>Landstinget</strong>s<br />
årsredovisning<br />
Nu fi nns landstingets årsredovisning<br />
2004 på www.lio.se (sök via A-Ö)<br />
och i tryck. Den som vill beställa ett<br />
exemplar kan göra det på landstingets<br />
informationslinje, tel: 020-24 25 26.<br />
Ny landstingskatalog<br />
utdelad<br />
Gratis infl uensavaccin<br />
till alla<br />
östgötar som fyller<br />
65 eller mer i år<br />
Är du sextiofem eller äldre? Då kan du<br />
få infl uensavaccination utan kostnad i<br />
höst. Även du som är pigg och frisk<br />
har mycket att vinna på att vaccinera<br />
sig – det ökar chanserna att hålla sig<br />
frisk högt upp i åldrarna.<br />
Ett insjuknande i infl uensa kan bli<br />
allvarligare hos dig som är lite äldre.<br />
Följdsjukdomar kan göra att hälsan försämras<br />
för ganska lång tid. Infl uensavaccin<br />
skyddar mot allvarlig infl uensa<br />
och dess följder.<br />
Även patienter med kronisk hjärt-<br />
eller lungsjukdom erbjuds gratis vaccin<br />
i höst.<br />
Håll utkik efter <strong>Hälsotecken</strong> nummer<br />
3 som kommer den 2-3 oktober.<br />
Där kommer att fi nnas fyllig information<br />
om infl uensavaccination och vart<br />
du ska vända dig för att bli vaccinerad.<br />
Har du fått hem landstingskatalogen? Den har delats ut under första veckan i juni<br />
och som vanligt innehåller den viktig<br />
information om vården i <strong>Östergötland</strong> och<br />
dina rättigheter som patient. I katalogen<br />
fi nns telefonnummer till sjukhuskliniker,<br />
vårdcentraler, specialistvård och tandvård.<br />
Även telefonnummer till privata vårdgivare<br />
fi nns med.<br />
Landstingskatalogen delas ut till alla<br />
hushåll i <strong>Östergötland</strong> en gång om året och<br />
den är viktig för att nå vården när någon<br />
blir sjuk i familjen.<br />
Saknar du katalogen, ring landstingets<br />
informationslinje 020-24 25 26 eller beställ<br />
på landstingets webbplats www.lio.se<br />
under rubriken Patientinformation.<br />
<br />
<br />
<br />
HÄLSOTECKEN · 3
TEXT: INFORMATIONSCENTRUM<br />
Kan man lita<br />
på vården?<br />
Det är väl en självklarhet, tycker kanske de fl esta.<br />
Men det är inte självklart att allt blir rätt alltid. Trots att<br />
vårdpersonalen är noggrann och medveten om riskerna<br />
går det aldrig att helt förhindra fel och misstag. Därför<br />
pågår ständigt ett arbete inom landstinget för att vården<br />
ska bli så säker som möjligt.<br />
– En viktig del i arbetet med säkerheten<br />
är att rapportera alla avvikelser och<br />
tillbud, förklarar Annica Öhrn som är<br />
patientsäkerhetssamordnare i landstinget.<br />
Hon är engagerad i patientsäkerhetsgruppen,<br />
som stöttar vårdcentraler och sjukhusavdelningar<br />
i arbetet med att skapa en<br />
säker vård.<br />
Allt som händer inom vården som kan<br />
innebära en risk betraktas som avvikelser<br />
och ska rapporteras och analyseras. Även<br />
”det var nära-tillbud” och till synes<br />
”simpla” händelser som inte ledde till<br />
någon skada.<br />
Det är viktigt att vården följer upp<br />
avvikelserna och lär av misstagen. I avvikelserapporteringen<br />
syns var de vanligaste<br />
fallgroparna fi nns.<br />
Letar inte syndabockar<br />
Misstag i vården behöver inte bero på<br />
enskilda medarbetares brister. I stället kan<br />
det ofta handla om brister i till exempel<br />
rutiner, arbetsmiljö och arbetsledning.<br />
– Vårt arbete går inte ut på att leta<br />
syndabockar. Vi analyserar vad som har<br />
hänt och sätter in åtgärder så att det<br />
inte ska hända igen. Chansen att minska<br />
Patientsäkerhet = Skydd mot vårdskada<br />
Vårdskada = Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk<br />
skada, sjukdom, eller död som orsakas av hälso- och<br />
sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av<br />
patientens tillstånd.<br />
4 · HÄLSOTECKEN<br />
vårdskadorna är betydligt större när vi<br />
arbetar på det sättet istället för att pricka<br />
enskilda läkare, säger Annica Öhrn.<br />
Den mest omtalade patientfaran är<br />
kanske den när kirurgen gör ett fel vid<br />
operation. Men det är inte i operationssalen<br />
de fl esta avvikelserna sker. Då är det<br />
vanligare med avvikelser i hanteringen<br />
av läkemedel, till exempel att patienten<br />
får fel mängd läkemedel eller inte får sitt<br />
läkemedel alls.<br />
Informationsöverföring en fallgrop<br />
Informationsöverföring och kommunikation<br />
mellan läkare och patient är två andra<br />
områden där det kan uppstå problem.<br />
Som patient går du ibland igenom en<br />
hel vårdkedja med fl era inblandade – från<br />
den första kontakten med vårdcentralen,<br />
via remiss till specialist, kanske till<br />
operation och eventuell inläggning på<br />
sjukhus och sedan till utskrivning och<br />
efterkontroller.<br />
Risken för misstag ökar när information<br />
om en patient ska förmedlas i fl era<br />
led och det fi nns fl era läkare som skriver<br />
ut läkemedel till patienten. Särskilt problematiskt<br />
blir det när patienten är äldre,<br />
har många läkemedel och kanske inte kan<br />
hålla reda på så mycket information själv.<br />
Det här är ett känt problem inom<br />
vården och i landstinget pågår projekt för<br />
att förbättra säkerheten för de patienter<br />
som har fl era sjukdomar och många<br />
vårdkontakter. Det rör sig ofta om äldre<br />
patienter som bor i kommunens särskilda<br />
boenden eller har hemtjänst.<br />
Patienten en resurs<br />
Patientens kunskap om sin egen hälsa och<br />
vård är väsentlig för säkerheten. Patientens<br />
och personalens samtal ger många upplysningar<br />
och en alert patient kan påpeka när<br />
något inte verkar står rätt till.<br />
– Patienten är en resurs som vi ofta<br />
glömmer. Vi skulle nog vilja att de är mer<br />
kritiska, men vi måste också kunna lyssna<br />
på vad de säger, menar Annica Öhrn.<br />
Annica Öhrn arbetar med<br />
patientsäkerhet i vården.<br />
De vanligaste patientriskerna i vården:<br />
– Brister i läkemedelshantering<br />
– Kirurgiska brister<br />
– Brister i medicinsk utrustning<br />
– Vårdrelaterade infektioner<br />
– Brister i vårdhygienen<br />
– Fallskador<br />
– Bristande kommunikation mellan patient och personal<br />
– Brister i informationsöverföring
HÄLSOTIPS<br />
Bästa utfl yktstipset<br />
Tips till utfl ykten och badturen: gör i<br />
ordning en låda med det viktigaste för<br />
lindriga stick, skador och bett. Den kan<br />
du sedan packa ner inför varje utfl ykt. En<br />
enkel låda kan till exempel innehålla:<br />
För insekter: pincett att ta bort gaddar<br />
och stickor med, Alsolsprit (lindrar klåda<br />
efter bett), Xylocainsalva (receptfritt,<br />
lokalbedövande), myggmedel.<br />
Cykla säkert i sommar<br />
Sedan 1 januari i år är det lag på att alla<br />
under femton år ska ha cykelhjälm när<br />
de cyklar eller blir skjutsade på cykel,<br />
men även vuxna har givetvis stor nytta<br />
av att använda hjälm.<br />
Minst 20 000 cyklister skadar sig varje<br />
år i Sverige och av dem måste cirka<br />
4 000 läggas in på sjukhus. Allvarligast är<br />
skallskadorna och följderna kan bli svåra,<br />
till exempel tal- och minnessvårigheter.<br />
Åtta av tio cykelolyckor inträffar utan<br />
att en bil är inblandad. Vanligast är att<br />
cyklisten cyklar omkull eller kolliderar<br />
med andra cyklister och fotgängare.<br />
Tänk på det när du cyklar i sommar.<br />
Cykelhjälm är det absolut bästa sättet att<br />
skydda hjärnan.<br />
Så här tar du bort fästingen<br />
En fästing på kroppen ska tas bort så fort<br />
som möjligt. Risken för infektion ökar ju<br />
längre tid den sitter kvar. Men det är ändå<br />
bra att vänta tills man har tillgång till en<br />
pincett och bra belysning.<br />
Använd en pincett eller en fästingborttagare.<br />
Det är ingen mening att smörja eller<br />
badda något på fästingen innan den<br />
tas bort.<br />
För sår: plåster, kompresser, snabbförband<br />
(inklusive tryckförband), kirurgtejp (eller<br />
liknande för att fästa kompresser med),<br />
sårtvätt (bra när du saknar rent vatten),<br />
liten sax.<br />
För huden: kylbalsam (för solsveda),<br />
solskyddsstift med hög solskyddsfaktor,<br />
receptfri hydrokortisonsalva (för solsveda<br />
och bett).<br />
Övrigt: värktabletter för barn och vuxna.<br />
Ta tag om fästingen så nära huden som<br />
möjligt och dra rakt ut. Fästingar ska<br />
inte vridas loss.<br />
Se till att hela fästingen följer med.<br />
Om rester av fästingen blir kvar i<br />
huden ska man låta det vara. Kroppen<br />
stöter bort det utan att risken för<br />
infektion ökar.<br />
Tvätta gärna såret med tvål och vatten.<br />
HÄLSOTECKEN · 5<br />
KÄLLOR: VÄGVERKET www.vagverket.se · INFOMEDICA www.infomedica.se
TEXT: JENNY MILEWSKI · BILD: GÖRAN BILLESON, US FOTOGRAFERNA<br />
”Hälsan tiger still” lyder ett gammalt talesätt. Men att<br />
refl ektera över hur vi mår är alltid viktigt – inte bara när vi<br />
blir sjuka. Det är huvudbudskapet i ”Det goda livet”.<br />
Ett gott liv –<br />
inte samma sak för alla<br />
Tillsammans med kommunerna, bildningsförbund och frivilligorganisationer<br />
har <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> gjort en satsning<br />
på studiematerialet ”Det goda livet”, som ska fungera som<br />
inspiration och locka till diskussion kring hälsofrågor.<br />
Materialet används i studiecirklar, på arbetsplatser, i föreningslivet<br />
och på folkhögskolor.<br />
Huvudbudskapet i ”Det goda livet” är att visa att hälsan har<br />
många aspekter. Att få umgås med goda vänner och lära sig<br />
hantera stress är lika viktigt som bra kost, sömn och motion.<br />
Att göra det möjligt att utgå från deltagarnas egna erfarenheter<br />
och förutsättningar är också viktigt. En god hälsa betyder ju inte<br />
samma sak för alla.<br />
Hittills har totalt 1,100 östgötar studerat ”Det goda livet ”<br />
runt om i länet.<br />
- Materialet har varit mycket uppskattat bland de som använt<br />
det. Nu blir nästa utmaning att nå ut till fl er grupper, på olika<br />
platser och i olika faser av livet, säger Sofi a Svensson på <strong>Östergötland</strong>s<br />
Bildningsförbund som fått uppdraget att utvärdera<br />
projektets första år.<br />
6 · HÄLSOTECKEN<br />
Ett sådant arbete är ”Leva livet”, ett vidareutvecklat material<br />
som vänder sig till barn och ungdomar i årskurs 4-7. Det sitter<br />
Sofi a Svensson just och skriver på.<br />
- Det blir samma frågeställningar - men kanske med lite mer<br />
lek och bus.<br />
För mer information eller beställning av kursmaterial<br />
kontakta ett studieförbund eller:<br />
<strong>Östergötland</strong>s Bildningsförbund<br />
Tel: 013-31 52 75 Fax: 013-13 91 98<br />
E-post: exp@obf.se<br />
Mer information om <strong>Östergötland</strong>s folkhälsoarbete och<br />
”Det goda livet” fi nns också på www.lio.se (<strong>Landstinget</strong><br />
i <strong>Östergötland</strong>) och www.obf.se (<strong>Östergötland</strong>s Bildningsförbund).<br />
Ett gott skratt förlänger livet... ...det gör också en picknick i det gröna.
Göran Lindgren<br />
-.Man får inte<br />
organisera ihjäl<br />
folk. Lagom krav,<br />
inte för hög takt<br />
och intressanta<br />
frågor. Då<br />
kommer de.<br />
Orden är Göran Lindgrens och han om<br />
någon borde veta hur man bäst lägger upp<br />
en studiecirkel. Varje onsdagseftermiddag i<br />
över femton år har han och kollegan<br />
Roland Andersson anordnat cirkelträffar<br />
för Åtvidabergs arbetslösa och långtidssjukskrivna.<br />
Många bollar i luften<br />
kräver mycket energi<br />
Efter en rad intressanta nyförvärv är ambitionerna<br />
i LFC höga den här säsongen.<br />
För att nå de högt ställda målen har<br />
klubben arbetat med ett brett angreppssätt<br />
på tjejernas träning, med <strong>Landstinget</strong>s<br />
studiematerial ”Det goda livet” som ett<br />
av verktygen.<br />
Tillsammans med en rad experter har<br />
tränaren Mikael Bornehav och resten<br />
av LFCs ledarteam lagt upp noggranna<br />
program för en rad frågor om allt från kost<br />
till individuellt anpassad rörelseträning för<br />
att förebygga skador.<br />
Också mental träning har varit en<br />
viktig del av LFCs förberedelser. Balans<br />
och harmoni i livet är avgörande för att<br />
hålla motivationen uppe en hel säsong.<br />
Cirkeln ger gemenskap<br />
när hälsan sviktar<br />
För den som blir arbetslös eller långtidssjukskriven ställs ofta<br />
alla förutsättningar för ett gott liv på ända. Att delta i en studiecirkel<br />
– som de som Göran Lindgren och Roland Andersson<br />
i Åtvidaberg driver – kan vara ett sätt att bryta isoleringen.<br />
Genom åren har man hunnit med en<br />
lång rad ämnen och förra terminen ägnade<br />
gruppen helt åt frågeställningarna i ”Det<br />
goda livet”. Frågor som kost, motion och<br />
psykisk hälsa har diskuterats utifrån deltagarnas<br />
verklighet. Men det viktigaste syftet<br />
med träffarna är ändå samvaron och att ”få<br />
prata av sig”.<br />
- När man drabbas av ohälsa eller mister<br />
arbetsgemenskapen måste man hitta sociala<br />
kontakter någon annanstans. Det kan vara<br />
nog så viktigt för hälsan som att äta rätt och<br />
röra på sig, säger Göran Lindgren.<br />
På frågan vad som är viktigt för hans<br />
Upp till 12 tuffa träningspass i veckan. Match varje helg. Och timslånga<br />
bussresor kors och tvärs över Sverige.<br />
- För oss är fotbollen ett heltidsjobb som påverkar hela vardagen, säger<br />
Charlotte Rohlin, en av spelarna i Linköpings allsvenska damfotbollslag.<br />
- För att inte tröttna måste man tänka<br />
på andra saker än fotboll ibland. Vi i laget<br />
brukar träffas och laga mat, hyra en fi lm<br />
eller spela spel – bara för att få koppla<br />
av tillsammans en stund, säger Charlotte<br />
Rohlin.<br />
En stor skillnad mellan herr- och damfotboll<br />
på den här nivån är de ekonomiska<br />
förutsättningarna.<br />
- De fl esta av våra tjejer måste jobba<br />
eller plugga vid sidan av fotbollen och<br />
lägger mycket energi på att pussla ihop sin<br />
vardag, säger Mikael Borenhav.<br />
En annan viktig diskussionspunkt i lagets<br />
arbete är kroppsuppfattning och självbild.<br />
Precis som alla andra unga tjejer idag möts<br />
LFCs spelare av samhällets skönhetsideal<br />
egen hälsa svarar Göran, själv förtidspensionerad<br />
på grund av en arbetsskada, att<br />
han mår bra av sina regelbundna gymbesök<br />
och långa promenader. Och inte minst av<br />
pysslandet med det stora fritidsintresset, de<br />
egna bikuporna. Som cirkelledare försöker<br />
Göran hitta sätt att motivera deltagarna att<br />
arbeta med sin egen hälsa, samtidigt tycker<br />
han att dagens diskussion om sjukskrivnas<br />
egenansvar ibland blir överdriven.<br />
-.Det är ju populärt idag att säga att<br />
långtidssjukskrivna borde ta sig i kragen.<br />
Men, som jag brukar säga, det är inte så lätt<br />
att ta sig kragen om man inte har nån.<br />
Bollsinne och sinne för planering.<br />
och utseendefi xering. Något som inte alltid<br />
går ihop med vad fotbollen kräver.<br />
-Till exempel står det ofta i tidningarnas<br />
skönhetsstips att man inte ska äta<br />
på kvällen. Men det funkar ju inte att gå<br />
och lägga sig hungrig efter ett stenhårt<br />
träningspass, då slits kroppen ut, säger<br />
Mikael Bornehav.<br />
Och vi andra då, som inte är elitidrottare,<br />
vad kan vi lära från LFCs arbetssätt?<br />
Ja, kanske att ju mer energi en viss del<br />
av livet kräver – som ett stressigt jobb<br />
eller årets husrenoveringsprojekt – desto<br />
viktigare blir det att fylla på med ny energi<br />
på andra områden.<br />
HÄLSOTECKEN · 7
TEXT: INFORMATIONSCENTRUM · BILD: GÖRAN BILLESON<br />
Vi ringer upp…<br />
bekvämt<br />
eller<br />
irriterande?<br />
De fl esta östgötar som har ringt till vårdcentralen eller en<br />
sjukhusavdelning har väl stött på TeleQ, systemet där personen<br />
som ringer får knappa in sitt telefonnummer för att<br />
sedan bli uppringd. Jättebra, tycker många, men inte alla.<br />
Särskilt inte den som har fått höra att ”kön är fylld” i luren.<br />
I dag har de fl esta vårdcentraler i <strong>Östergötland</strong> gått över till<br />
telefonkösystemet TeleQ.<br />
TeleQ:s främsta fördel ur patienternas synvinkel är att det<br />
är användarvänligt. Den som ringer får alltid svar och slipper<br />
upptaget-ton eller att hostande och snörvlande vänta med<br />
telefonluren i hand. När systemet fungerar som det ska vill<br />
säga, för det är inte felfritt.<br />
– Den största delen av klagomålen vi tar del av handlar<br />
om att folk inte kommer fram till sin vårdcentral på telefon,<br />
säger Birgit Jakobsson, samordnare i landstingets patient- och<br />
förtroendenämnd.<br />
– Vårdcentralerna ska vara tillgängliga 8–17 men när klockan<br />
är halv nio händer det ibland att inga patienter kommer fram<br />
mera. Systemet stängs av när det tagit emot ett visst antal samtal<br />
och patienterna som ringer får bara ett meddelande om att<br />
”kön är fylld”. Det gör att folk blir jätteirriterade och det är<br />
naturligtvis inte bra.<br />
Frågan på stan:<br />
Tycker du att det är lätt att komma i kontakt med vården i <strong>Östergötland</strong>?<br />
8 · HÄLSOTECKEN<br />
Fredrik Johansson,<br />
Norrköping:<br />
- Jag vet inte, har aldrig varit i kontakt<br />
med vården här. Jag fl yttade hit till<br />
Norrköping från Göteborg för ett och ett<br />
halvt år sedan.<br />
Men vårdtagarna i <strong>Östergötland</strong> är ändå relativt nöjda.<br />
Enligt en undersökning från 2004 är sex av tio östgötar nöjda<br />
eller mycket nöjda vad det gäller möjligheten att komma i<br />
kontakt med primärvården via telefon.<br />
Och tanken med TeleQ är god – det ska förbättra tillgängligheten.<br />
Med TeleQ kan vårdcentralerna faktiskt ta emot fl era<br />
samtal än med det gamla systemet med telefonkö och det är<br />
givetvis bra för patienterna.<br />
Enligt primärvårdschef Margareta Swartz, för TeleQ även<br />
med sig andra fördelar.<br />
– Ur arbetsmiljösynpunkt är TeleQ ett gigantiskt steg<br />
framåt – personalen slipper det ständiga ringandet. Tidigare<br />
har ju sköterskorna knappt hunnit lägga på innan telefonen<br />
ringer igen. Jag tror att TeleQ upplevs väldigt positivt av alla<br />
personalgrupper och även av de fl esta patienter.<br />
Görel Aronsson,<br />
Norrköping:<br />
- Ja, jag kan inte klaga. Senast jag sökte<br />
vård fi ck jag vänta i fem månader, men jag<br />
har alltid blivit väl omhändertagen.<br />
Oskar Lydén,<br />
Linköping:<br />
– Ja, det tycker jag. Det är lätt att få kontakt<br />
med den vårdcentral man tillhör. Jag<br />
har inte haft några problem att få kontakt<br />
med vården.
Allt fl er opereras<br />
och åker hem<br />
samma dag<br />
Att patienter opereras och får åka hem samma dag<br />
kallas för dagkirurgi och det blir allt vanligare. Fler och<br />
större operationer görs över dagen, även på äldre människor.<br />
Det är möjligt tack vare nya operationstekniker och<br />
förfi nad narkos där smärtlindring är en viktig del.<br />
Många tycker att det är smidigt att få<br />
komma hem samma dag och det är<br />
bra för sjukvården också. Dagkirurgi är<br />
effektivt. När en patient inte behöver<br />
läggas in för operation kan fl er opereras<br />
och väntetiderna blir kortare.<br />
Dagens förfi nade metoder för narkos<br />
och bedövning är en av förklaringarna<br />
till att dagkirurgin ökar. Ofta mår<br />
patienten bra efter en operation och<br />
slipper det illamående som var så vanligt<br />
förr, med äldre narkosmetoder.<br />
En annan förklaring är att nya<br />
Bra samtal var viktigt<br />
när Lars åkte hem samma dag<br />
Ett proffsigt omhändertagande<br />
och samtalet mellan personal och<br />
patient gjorde att<br />
Lars Björelid<br />
blev mycket<br />
nöjd<br />
med sin<br />
operation.<br />
operationsmetoder utvecklas och förbättras,<br />
till exempel inom titthålskirurgi.<br />
Titthålskirurgi innebär att en operation<br />
utförs med smala instrument som förs in<br />
i kroppen genom ett eller fl era små hål.<br />
Kirurgen styr instrumenten med hjälp<br />
av videokamera och TV-skärm.<br />
För smärtan som kommer efter en<br />
operation fi nns idag effektiva kombinationer<br />
av smärtstillande läkemedel som<br />
patienten får med sig hem.<br />
En patient som ska opereras över<br />
dagen behöver få mycket information<br />
Lars Björelid, som är 72 år och kommer<br />
från Norrköping, opererades nyligen för<br />
ljumskbråck på dagkirurgiska enheten i<br />
Finspång. Han fi ck åka hem samma dag.<br />
– Jag var där vid halv åtta på<br />
morgonen och lämnade sjukhuset vid<br />
tvåtiden. Jag var matt efter operationen<br />
och det stramade lite, men det vore ju<br />
underligt om jag inte kände av något,<br />
säger Lars.<br />
Han fi ck med sig en kur med smärtstillande<br />
att ta när bedövningen började<br />
släppa. I början var det svårt att sitta och<br />
ligga på rätt sätt, och så tog det lite tid<br />
innan han fi ck igång magen.<br />
– Man vet inte så mycket om sin egen<br />
kropp och hur den reagerar. Därför är det<br />
En titthålsoperation utförs här i ett knä.<br />
från vårdpersonalen, både före och efter<br />
operationen. Väl hemma igen, är det<br />
viktigt att patienten vet vad som gäller<br />
och känner sig trygg med situationen.<br />
Dagkirurgi är lika säkert som<br />
operationer där patienten får stanna på<br />
sjukhuset, förutsatt att patienten är frisk<br />
i övrigt och klarar att åka hem. Dagen<br />
efter operationen ringer vårdpersonalen<br />
upp för att kontrollera att allt är som det<br />
ska och sedan följs patienten upp efter<br />
behov.<br />
framförallt det jag är så nöjd över med min<br />
operation – teamet bakom informerade<br />
mig så väl om hur operationen skulle gå<br />
till, vad som skulle hända, och hur jag<br />
skulle sköta om mig själv och min kropp<br />
efteråt.<br />
Efter en dagkirurgioperation är det<br />
viktigt med efterkontroll. I Lars fall hjälper<br />
vårdcentralen till med det, en gång i<br />
veckan kommer distriktssköterskan. Hon<br />
ger honom sprutor för att hålla blodet tunt<br />
eftersom Lars fi ck en blodpropp i högra<br />
låret för fyra år sedan.<br />
- Jag frågade läkaren när jag kunde<br />
börja spela tennis igen. Han sa att jag i alla<br />
fall borde vänta i 14 dagar. Fast jag väntar<br />
nog någon månad…<br />
HÄLSOTECKEN · 9<br />
TEXT: INFORMATIONSCENTRUM · BILD: US FOTOGRAFERNA<br />
TEXT OCH BILD: LINA SKANDEVALL
Fallen av klamydia ökar kraftigt i länet.<br />
En av anledningarna till ökningen tros<br />
vara minskad kondomanvändning bland<br />
ungdomar.<br />
Linköpingsungdomarna Jenny Ekström,<br />
17, Denny Lindegård, 18, och Linda Ekström,<br />
17, bekräftar att det kan vara lite si<br />
och så med kondomanvändningen bland<br />
de östgötska ungdomarna.<br />
- Flera av mina kompisar använder inte<br />
kondom så ofta, säger Jenny.<br />
Istället är det p-piller eller p-stav som<br />
gäller. Det är bra preventivmedel, men de<br />
skyddar bara mot oönskad graviditet. Det<br />
enda preventivmedlet som ger skydd mot<br />
könsinfektioner är kondom.<br />
10 · HÄLSOTECKEN<br />
När det<br />
hettar till:<br />
Nej, så är det inte enligt de ungdomar<br />
<strong>Hälsotecken</strong> har pratat med. Anledningen<br />
till att kondomen ofta blir kvar i fi ckan är den<br />
försämrade komforten och inte att det är<br />
pinsamt att snacka om det där med kondom.<br />
Är det värre a<br />
snacka om k<br />
än att få kla<br />
Vilket Jenny, Denny och Linda vet om.<br />
De tycker att informationen om fördelarna<br />
med att använda gummi har varit tydlig<br />
från alla håll.<br />
Men när det hettar till är det lätt hänt att<br />
all den där informationen förträngs. Motviljan<br />
att använda kondom har nog inte så<br />
mycket med avbrottet i verksamheten eller<br />
med eventuell pinsamhet att göra, tror de.<br />
Istället är det den försämrade komforten<br />
som är boven i dramat.<br />
- Oftast är det killen som inte vill använda<br />
gummit, säger Linda och får medhåll<br />
av de andra. Känslan blir helt enklet inte<br />
densamma, varken för honom eller för<br />
henne.<br />
Det är särskilt vid tillfälliga sexuella förbindelser<br />
som det är viktigt att kondomen<br />
är med i handlingen.<br />
- I ett förhållande pratar man mer med<br />
varandra, man tar hand om varandra på ett<br />
annat sätt. I början av förhållandet frågar<br />
man om den andre är frisk, och om båda<br />
är friska så använder man p-piller eller<br />
p-stav sedan, säger Jenny. Att testa sig för<br />
könsinfektioner efter varje partnerbyte är<br />
viktigt, tycker Linda.<br />
- Alla borde testa sig oftare. Då får man<br />
snabbare stopp på smittspridningen.<br />
Att få tag på kondomer är inte så svårt,<br />
säger de tre.<br />
- Det är inte så många ungdomar som
tt börja<br />
ondom<br />
ydia?<br />
köper kondomer, säger Denny. De fl esta får<br />
nog gratis på ungdomsmottagningarna eller<br />
hos skolsköterskan.<br />
Själva införskaffningen är både tjejens<br />
och killens ansvar.<br />
- Det är inte ovanligt att kompisar som<br />
har kondomer delar med sig till dem som<br />
behöver, berättar Linda.<br />
Likaså är ansvaret delat när det gäller att<br />
se till att gummit verkligen används.<br />
- Det ansvaret har båda två, säger alla tre<br />
unisont.<br />
- Tjejen ska inte gå med på att ha<br />
oskyddad sex bara för att killen vill det,<br />
säger Jenny.<br />
Korta fakta om klamydia<br />
Klamydia är den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Den är ofta en ”tyst” infektion.<br />
Bara en del av de smittade får symtom som sveda, klåda och fl ytningar.<br />
Den som går med klamydia länge riskerar att bli steril. Kvinnor kan få skador på<br />
äggledarna och män kan få infl ammation som kan leda till nedsatt fruktsamhet.<br />
Det är viktigt att testa sig om det fi nns risk för att man är smittad. Då för du inte<br />
smittan vidare och minskar risken för att infektionen skadar dig.<br />
För killar räcker det nästan alltid med ett urinprov för att upptäcka klamydia.<br />
Tjejer testas också med urinprov, och ibland genom ett prov från livmodertappen.<br />
Proverna kostar ingenting.<br />
Klamydia omfattas av smittskyddslagen. Det betyder att den som har smittats<br />
måste lämna uppgifter om vem smittan kan ha kommit från och vem den kan<br />
ha förts vidare till. Dessa personer kontaktas och informeras om att de kan vara<br />
smittade.<br />
Kondom kan skydda mot klamydia och andra könssjukdomar.<br />
Här kan du testa dig<br />
Hit vänder Du dig för att testa dig om du är under 20 år:<br />
Norrköpings Ungdomsmottagning, Generalsgatan 14.<br />
Tel: 011-15 34 84<br />
Finspångs Ungdomsmottagning, Bergslagsvägen 29, Folkets Hus.<br />
Tel: 0122 - 852 97<br />
Söderköpings Ungdomsmottagning, Vårdcentralen i Söderköping.<br />
Tel: 0121-348 67<br />
Linköpings Ungdomsmottagning, Platensgatan 10 A.<br />
Tel: 013 - 22 31 18<br />
Motalas Ungdomsmottagning, Bispmotalagatan 11, 3tr.<br />
Tel: 0141-776 90<br />
Mjölbys Ungdomsmottagning, Vårdcentralen plan 2.<br />
Tel: 0141-773 22<br />
Är du över 20 år vänder du dig till:<br />
STD-mottagningen Vrinnevisjukhuset, uppgång D, plan 11.<br />
Tel: 011-22 36 75<br />
STD-mottagningen Universitetssjukhuset, Ingång 42.<br />
Tel: 013-22 25 80<br />
STI-mottagningen, Lasarettet i Motala<br />
Tel: 0141 -778 50<br />
HÄLSOTECKEN · 11<br />
TEXT: ANFANG · BILD: BRITA NORDHOLM
TEXT: JENNY MILEWSKI · BILD: US FOTOGRAFERNA<br />
Vad är vettig<br />
alkoholkonsumtion?<br />
Det har skett ett kulturskifte i Sverige. Den gamla<br />
”brännvinskulturen”, med ett intensivt drickande<br />
koncentrerat till något enstaka tillfälle i veckan, har<br />
parats med ett mer kontinentalt förhållningssätt där<br />
alkohol är en del av vardagen. Vi dricker också mera<br />
än tidigare, visar undersökningar.<br />
Svenskarna umgås allt mer med alkoholen men hur påverkar det<br />
vår hälsa? Vad är säker alkoholkonsumtion?<br />
Det är inte bara mängden alkohol som avgör hur hälsan<br />
påverkas. Dryckesmönstret, kön och individuell känslighet har<br />
också betydelse.<br />
Folkhälsoinstitutet har samarbetat med läkare och socialstyrelsen<br />
för att ta fram en kunskapsöversikt. I den fi nns rekommendationer<br />
om hälsa och alkohol som kan sammanfattas så här:<br />
Alkohol har en skyddande effekt vid<br />
mycket måttlig konsumtion<br />
Alkoholens skyddande effekt uppnås redan vid ett litet glas vin<br />
om dagen för män i 70-årsåldern, och mindre än halva den<br />
mängden för kvinnor i samma ålder. Ännu lägre nivåer gäller<br />
för yngre personer. Personer under 40 år får inga hälsovinster<br />
av alkohol.<br />
Måttligt drickande innebär liten risk<br />
Friska vuxna löper liten risk vid måttligt drickande. Enligt<br />
landstingens och Apotekets gemensamma webbplats Infomedica,<br />
är en ofarlig konsumtionsnivå upp till tio standardglas i veckan<br />
för män och sju för kvinnor, utan berusningsdrickande. Ett standardglas<br />
motsvarar 15 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. Personer<br />
som är alkoholberoende, gravida eller tar vissa mediciner bör<br />
helt avstå från alkohol.<br />
12 · HÄLSOTECKEN<br />
Att dricka sig berusad är en risk för personer i alla åldrar<br />
Berusningsdrickande, att dricka cirka en fl aska vin (fem standardglas<br />
för män, fyra för kvinnor) eller mer vid samma tillfälle,<br />
innebär hälsorisker.<br />
Alkohol kan inte rekommenderas som medicin<br />
Det fi nns ingen anledning att börja dricka eller öka sin alkoholkonsumtion<br />
för att få positiva hälsoeffekter.<br />
Den som är deprimerad ska inte dricka alkohol<br />
Depressiva känslor förstärks av alkohol och det kan fi nnas risk<br />
för självmord.<br />
Flera studier visar att ett glas vin om dagen kan skydda hjärtat,<br />
i alla fall om man är pensionär. Men det fi nns även studier som<br />
ifrågasätter de positiva vindrickareffekterna. Man ska också ha<br />
klart för sig att bättre hälsa med fördel kan uppnås på andra sätt,<br />
till exempel genom nya kostvanor eller mer motion.<br />
Källor: Alkohol och hälsa - En kunskapsöversikt om alkoholens<br />
positiva och negativa effekter på vår hälsa<br />
Sven Andréasson och Peter Allebeck (red.).<br />
www.infomedica.se
Tidig påverkan kan hindra<br />
alkoholproblem senare<br />
Genom att uppmärksamma och påverka<br />
patienter med riskabla alkoholvanor skulle<br />
stora besparingar kunna uppnås, både vad<br />
gäller kostnader i sjukvården och mänskligt<br />
lidande. Men det är ibland svårt för vårdpersonal<br />
att ta upp alkoholvanorna med en<br />
patient, det kan vara känsligt.<br />
Alkohol påverkar på många sätt<br />
På vårdcentralen i Åby utanför Norrköping<br />
fi nns sedan fl era år tillbaka ett vårdprogram<br />
för hur vårdpersonalen ska hantera alkoholrelaterade<br />
frågor i mötet med patienten.<br />
– Syftet är att ge personalen tydliga<br />
verktyg att ta upp frågan och arbeta vidare<br />
när ett problem fi nns, säger Kjell<br />
Gunnarsson, distriktsläkare och ansvarig för<br />
framtagandet av vårdprogrammet.<br />
Att tidigt identifi era personer med för<br />
hög alkoholkonsumtion är, anser Kjell<br />
Gunnarsson, viktigt ur fl era aspekter. En<br />
Allt fl er svenskar dricker alkohol regelbundet. Det fi nns<br />
därför all anledning för vårdpersonalen att uppmärksamma<br />
alkoholens effekter på hälsan och prata med<br />
patienterna om det.<br />
anledning är att det är betydligt enklare<br />
att bryta mönstren innan ett beroende utvecklats.<br />
Dessutom kan alkoholkonsumtionen ha<br />
en direkt påverkan på behandlingen av den<br />
sjukdom man sökt för. Till exempel kan ett<br />
förhöjt blodtryck vara direkt förorsakat av<br />
alkohol vilket gör de vanliga medicinerna<br />
mer eller mindre verkningslösa. Och att bli<br />
sjukskriven kan förvärra problemen för en<br />
person som dricker för mycket.<br />
Att fråga behöver inte vara så svårt<br />
Ibland är det patientens alkoholvanor som<br />
har förorsakat den åkomma han eller hon<br />
söker för. Men det är inte säkert att det<br />
är uppenbart, varken för patienten eller<br />
för läkaren. Några raka, enkla frågor från<br />
läkaren om dryckesvanorna kan gå lång<br />
väg för att belysa patientens hälsotillstånd.<br />
– Primärvårdens styrka är närheten till våra<br />
Hit kan du vända dig<br />
Det går bra att vända sig till socialtjänsten i den kommun man bor,<br />
vårdcentralen eller någon av beroendemottagningarna i länet:<br />
Beroendekliniken, Linköping<br />
Tel: 013-22 54 83 (telefontid: mån och fre 10.00-11.00)<br />
Beroendejouren i Norrköping<br />
Tel: 011-22 22 63 (öppet dygnet runt, året om)<br />
Mjölby Beroendemottagning<br />
Tel: 0142-785 67<br />
(telefontid: mån, tis, ons, fre 8.30-09.00, tors 09.30-10.00)<br />
Beroendebasteamet Navet i Motala<br />
Tel: 0141-774 93, 0141-22 57 75<br />
(telefontid: mån-fre 08.00-09.00, mån-tors 15.00-16.00)<br />
Behandlingsteamet i Finspång<br />
Tel: 0122-853 50, 853 47 (08.00-16.30 vardagar)<br />
patienter, avslutar Kjell Gunnarsson. Det<br />
behöver inte vara känsligt att ta upp, många<br />
patienter blir glada för att någon äntligen<br />
vågade fråga.<br />
Majoriteten av dem som dricker för<br />
mycket alkohol kan förändra sitt drickande<br />
på egen hand eller med stöd av till exempel<br />
kurator eller läkare. Om du känner att du<br />
vill men inte kan förändra ditt dryckesmönster,<br />
ska du söka hjälp.<br />
När bör du söka hjälp?<br />
Gränsen för när man dricker för<br />
mycket är individuell, men risken<br />
ökar generellt om man dricker mer<br />
alkohol än motsvarande två fl askor<br />
vin per vecka för män och en och<br />
en halv för kvinnor. Sättet att dricka<br />
har betydelse, berusningsdrickande<br />
medför alltid hälsorisker.<br />
Om någon ifrågasätter ditt drickande<br />
eller om ditt drickande får negativa<br />
konsekvenser för dig och andra<br />
är du ute på hal is. Tydliga varningssignaler<br />
är att arbetet blir lidande,<br />
sömn och hälsa försämras liksom<br />
dina relationer.<br />
HÄLSOTECKEN · 13<br />
TEXT: JENNY MILEWSKI · BILD: GÖRAN BILLESON
Panelen<br />
14 · HÄLSOTECKEN<br />
Pollenallergi – vad är det?<br />
Katalin Zara<br />
Forskningssköterska vid Allergicentrum i Linköping<br />
Pollenallergi är ett ganska omfattande begrepp. Vid<br />
en allergi reagerar kroppens immunförsvar på ämnen<br />
som normalt inte ska uppfattas som främmande, till<br />
exempel pollen. När pollenkornen kommer i kontakt<br />
med slemhinnorna i ögonen eller i luftvägarna startar<br />
allergireaktionen. Kroppen tror att äggviteämnen i pollenkornen<br />
är fi enden som ska bekämpas och måste ut<br />
ur kroppen. En särskild cell, mastcellen, släpper därför<br />
ut histamin, ett ämne som är irriterande för kroppen.<br />
Histaminet påverkar slemhinnorna i ögon och luftvägar.<br />
Slemhinnorna svullnar, kliar och ökar utsöndringen<br />
av slem (allergisk snuva, rinnande ögon till exempel).<br />
I de nedre luftvägarna orsakar histaminet svullnad<br />
och muskelsammandragningar, vilket ger hosta och i<br />
värsta fall andnöd, astma.<br />
Den här försvarsreaktionen går att avbryta<br />
med hjälp av läkemedel. Om besvären kommer<br />
varje säsong, kan man först prova med receptfria<br />
1,5 miljoner svenska barn får följa med på resor<br />
utomlands varje år. 120 000 av dem åker till exotiska<br />
resmål. För det mesta går resorna bra. Det är ovanligt<br />
att tillbud inträffar, men när något allvarligt händer<br />
rör det sig i de fl esta fallen om trafi kolyckor eller<br />
drunkningstillbud. Det är också mycket ovanligt<br />
med sjukdomar och dödsfall i sjukdomar som vi<br />
blivit vaccinerade mot. Därför är det viktigt att se<br />
till barnet har ett gott vaccinationsskydd. Är barnet<br />
litet kanske det inte har hunnit få alla vaccinationer<br />
som ger ett basskydd.<br />
Ska man åka till exotiska resmål är det bra att höra<br />
sig för om vilka vaccinationer som gäller för just det<br />
området. Vänd dig antingen till vaccinationsmottagningen<br />
på Universitetssjukhuset i Linköping eller<br />
till infektionsmottagningen i Norrköping för hjälp.<br />
Din vårdcentral kan också ge dig rätt hänvisning.<br />
Dessutom fi nns det fl era privata vaccinationsmottagningar.<br />
Hör av dig minst en månad före avresan<br />
för att vara säker på att hinna få eventuella vacciner<br />
i tid.<br />
läkemedel, såsom antihistamintabletter, ögondroppar<br />
och nässpray. På apoteket fi nns bra information. Om<br />
besvären kvarstår eller förvärras, bör man vända sig<br />
till sin vårdcentral. Astmaliknande besvär under<br />
pollensäsongen ska alltid utredas!<br />
I Sverige fi nns i huvudsak tre grupper av allergiframkallande<br />
växter: lövträd, gräs och gråbo.<br />
Allergisäsongen kan i värsta fall vara från mars in i<br />
september. Även ickeallergiker kan känna av lättare<br />
besvär under pollensäsongen eftersom luften då är<br />
full av småpartiklar.<br />
Man räknar med att upp mot 20 procent av den<br />
unga, vuxna befolkningen har någon form av pollenallergi.<br />
Pollenallergi kan debutera i 5-6-årsåldern och upp<br />
till ung vuxenålder. Allergin brukar bli lindrigare med<br />
åren. Det är inte vanligt att pollenallergi debuterar<br />
sent i livet.<br />
Vad bör jag tänka på när jag tar<br />
med barnen på utlandssemester?<br />
Göran Hermansson<br />
Barnhälsovårdsöverläkare vid Barnhälsovårdsenheten<br />
Hygienen är viktig att sköta när du är utomlands.<br />
Tvätta händerna, ät på välbesökta ställen, välj mat<br />
som är ordentligt tillagad, drick buteljerat mineralvatten<br />
och undvik mjukglass. Vatten till välling kan<br />
tas ur kranen, men måste kokas före användning.<br />
Var försiktig med solljuset. Vissa ämnen i<br />
solskyddskrämerna absorberas genom huden. Därför<br />
bör spädbarn inte smörjas in med dem. Låt hellre<br />
barnen vara påklädda i lätta, ljusa kläder. Glöm inte<br />
någon form av huvudbonad åt de små.<br />
Flygresor är generellt inga problem för friska<br />
barn, som dock bör vara minst en vecka gamla innan<br />
de fl yger. För tidigt födda barn bör vara minst sex<br />
månader gamla (räkna från den dagen då barnet<br />
skulle ha fötts) innan de fl yger, beroende på att<br />
syrehalten i kabinen är cirka 15 procent. Vanlig luft<br />
innehåller ungefär 21 procent syre. Om barnet har<br />
kronisk lungsjukdom eller har behandlats på sjukhus<br />
för luftrörsbesvär under de sex föregående veckorna,<br />
bör man tala med en läkare först.
Skicka in din lösning tillsammans med ditt namn och din adress<br />
senast den 16 augusti 2005 till:<br />
<strong>Hälsotecken</strong>, <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>, 581 91 Linköping.<br />
Detta kan du vinna:<br />
1:a pris, ståltermos. 2:a pris, badlakan. 3:e pris, sportbag.<br />
4–8:e pris, ryggsäck. 9–13:e pris, mugg. 14–25:e pris, penna.<br />
Vinnarna och det rätta svaret presenteras i nästa nummer av <strong>Hälsotecken</strong>.<br />
Namn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Korsordet i <strong>Hälsotecken</strong> nr 1 2005<br />
korsordet<br />
Vinnare till korsordet nr 1 2005<br />
1:a pris - Ståltermos<br />
Ann-Kristin Alexandersson,<br />
Linköping<br />
2:a pris - Badlakan<br />
Lisbeth Johansson, Linköping<br />
3:e pris - Sportbag<br />
Karin Engel Riiga, Linköping<br />
4:e-8:e pris - Ryggsäck<br />
Inga-Britt Lundgren, Mjölby, Gerd E.<br />
Berggren, Valdemarsvik, Anita Dahl,<br />
Horn, Ing-Britt Karlfeldt, Motala, Annika<br />
Hansson, Linköping<br />
9-13:e pris - Mugg<br />
Kerstin Harrysson, Åtvidaberg, Gunnar<br />
Östergren, Norrköping, Anne<br />
Giertz, S:t Anna, Roland Andersson,<br />
Horn, Kerstin Römert, Norrköping<br />
14-25:e pris - Penna<br />
Signe Engstrand, Linköping, Ingrid<br />
Lilja, Norrköping, Anders Henriksson,<br />
Västervik, Gunvor Nilsson, Åtvidaberg,<br />
Brita Ahlberg, Norrköping,<br />
Berith Andersson, Linköping, Hans<br />
Hjalmarsson, Motala, Annika Widerstedt,<br />
Kolmården, Sören Larsson,<br />
Norrköping, Stig Svensson, Valdemarsvik,<br />
Siv Lek, Linköping, Göran<br />
Gustafson, Åtvidaberg<br />
HÄLSOTECKEN · 15
Lättläst<br />
Lättlästa sidor är till för dig som har svårt att<br />
läsa eller förstå en del texter. De lättlästa<br />
texterna har kortare meningar och enklare ord.<br />
<strong>Hälsotecken</strong> fi nns också inläst på kassett.<br />
Vi ringer upp...<br />
bekvämt eller irriterande?<br />
I dag har nästan alla vårdcentraler i <strong>Östergötland</strong><br />
en speciell telefonsvarare.<br />
Den kallas TeleQ.<br />
Patienten som ringer<br />
får knappa in sitt telefonnummer.<br />
Sedan säger en röst vilken tid<br />
vårdcentralen kommer att ringa upp.<br />
Det här är jättebra tycker många.<br />
Den som ringer får alltid svar.<br />
Det är inte upptaget och man slipper vänta<br />
med telefonluren i hand.<br />
Men ibland fungerar det inte som det ska.<br />
– När någon klagar är det ofta<br />
för att man inte kommer fram<br />
till vårdcentralen på telefon,<br />
säger Birgit Jakobsson.<br />
Hon arbetar för landstingets patient-<br />
och förtroendenämnd.<br />
Vårdcentralerna ska vara öppna mellan åtta och fem.<br />
Ibland ringer många.<br />
Det blir fullt i telefonen.<br />
När klockan är halv nio<br />
kommer inga fler patienter fram.<br />
Det är inte bra och folk som ringer blir arga.<br />
16 · HÄLSOTECKEN<br />
Kassetten och den tryckta tidningen går att<br />
beställa från landstinget på telefon 013-22 71 58.<br />
<strong>Hälsotecken</strong> fi nns även som webbsida,<br />
strömmande ljudfi l och pdf-fi l på<br />
www.lio.se under Press, info och diarum.<br />
Men patienterna i <strong>Östergötland</strong> är ganska nöjda.<br />
Vårdcentralerna kan ta emot flera samtal nu.<br />
Sex av tio östgötar tycker att det går bra<br />
att nå vårdcentralen i telefon.<br />
På vårdcentralerna tycker man<br />
att det är bra med Tele Q.<br />
Förut var det telefonkö.<br />
Då ringde det jämt.<br />
Det blev många avbrott.<br />
Nu är det lättare att planera telefonarbetet.<br />
– Jag tror att personalen och de flesta patienter<br />
tycker att TeleQ är bra,<br />
säger Margareta Swartz.<br />
Hon är chef för vårdcentralerna<br />
i den östra delen av länet.<br />
Många tycker att det är bra att slippa vänta i telefon.
Många patienter som har opererats<br />
får åka hem samma dag<br />
Många patienter tycker att det är bra<br />
att kunna åka hem efter en mindre operation.<br />
Det är bra för sjukvården också.<br />
När patienter inte behöver ligga på sjukhus<br />
för operation, kan fler opereras.<br />
Nu finns det bättre sätt att söva och<br />
bedöva människor än det fanns förut.<br />
Förut mådde många patienter illa efter operation.<br />
Nu mår de ofta bra.<br />
Det finns bättre sätt att operera människor nu.<br />
Ett sätt är titthålskirurgi.<br />
Då opererar kirurgen genom små hål.<br />
Kirurgen styr verktygen med hjälp av en<br />
videokamera och en TV-skärm.<br />
En patient som ska åka hem samma dag<br />
behöver mycket information.<br />
Patienten måste veta allt som ska hända<br />
och känna sig trygg hemma efter operationen.<br />
Att patienten får åka hem samma dag är inte farligt.<br />
Men då måste patienten vara frisk i övrigt<br />
och klara av att åka hem.<br />
Dagen efter operationen<br />
ringer någon från sjukhuset till patienten<br />
och hör efter så att allt är bra.<br />
Lars Björelid är nöjd med sin operation<br />
Lars Björelid är 72 år och bor i Norrköping.<br />
Han har opererats för ljumskbråck<br />
och fick åka hem samma dag.<br />
Han var lite svag efter operationen<br />
men mådde bra.<br />
Han fick med sig en kur med värkmedicin<br />
att ta när bedövningen började släppa.<br />
Hemma var det svårt<br />
att sitta och ligga bekvämt.<br />
Lars är mycket nöjd med sin operation.<br />
Han fick bra information.<br />
– De informerade mig så väl<br />
om hur operationen skulle gå till.<br />
Vad som skulle hända<br />
och hur jag skulle sköta om mig själv<br />
och min kropp efteråt, säger Lars.<br />
Det är viktigt med kontroll efter operationen.<br />
Vårdcentralen hjälper Lars med det.<br />
En gång i veckan kommer distriktssköterskan.<br />
Hon ger honom sprutor för att hålla blodet tunt.<br />
Det behövs eftersom Lars<br />
har haft en blodpropp i låret.<br />
– Jag frågade läkaren<br />
när jag kunde börja spela tennis igen.<br />
Han sa att jag i alla fall borde vänta i 14 dagar.<br />
Fast jag väntar nog någon månad…<br />
Lättläst<br />
HÄLSOTECKEN · 17
Att dricka alkohol på vettigt sätt<br />
Förut drack vi mycket vid något tillfälle i veckan.<br />
Nu är alkoholen en del av vardagen.<br />
Undersökningar visar också<br />
att vi dricker mer än tidigare.<br />
Hur påverkar det vår hälsa?<br />
Vad är säkert drickande?<br />
Det är inte bara mängden alkohol<br />
som avgör hur hälsan påverkas.<br />
När och hur ofta vi dricker är också viktigt.<br />
Olika människor är olika känsliga.<br />
Kvinnor är känsligare än män.<br />
Folkhälsoinstitutet skriver<br />
vad forskarna vet i en rapport.<br />
Det finns fem viktiga saker att tänka på.<br />
Det räcker att dricka lite<br />
för att få skydd för hjärtat<br />
Ett litet glas vin om dagen<br />
räcker för män i 70-årsåldern.<br />
Mindre än ett halvt glas<br />
räcker för kvinnor i samma ålder.<br />
Ännu mindre räcker för yngre personer.<br />
Personer som är under 40 år<br />
får inga hälsovinster av alkohol.<br />
Det är inte så farligt att dricka måttligt<br />
Det är inte så farligt<br />
för friska vuxna att dricka lite.<br />
En ofarlig mängd är upp till<br />
tio standardglas i veckan för män.<br />
Lättläst Svenskarnas sätt att dricka alkohol har förändrats.<br />
18 · HÄLSOTECKEN<br />
Kvinnor kan dricka upp till<br />
sju standardglas i veckan.<br />
Ett standardglas är<br />
15 cl vin eller 33 cl starköl eller 4 cl sprit.<br />
Det är inte bra att dricka sig berusad.<br />
Personer som är alkoholberoende, gravida<br />
eller tar vissa mediciner ska inte dricka alkohol.<br />
Att dricka sig berusad är alltid en hälsorisk<br />
Att dricka sig berusad är att dricka ungefär<br />
en hel flaska vin på samma gång.<br />
Det är en risk för hälsan.<br />
Alkohol kan inte fungera som medicin<br />
Man ska inte börja dricka eller dricka mer<br />
för att få bättre hälsa.<br />
Det ger inte bättre hälsa.<br />
Den som är deprimerad ska inte dricka alkohol<br />
Den som mår dåligt kan må sämre av alkohol.<br />
Det kan finnas risk för självmord.<br />
Forskning visar att ett glas vin om dagen<br />
skyddar hjärtat om man är pensionär.<br />
Men det finns även studier som visar<br />
att alkohol inte har så bra effekter på hälsan.<br />
Det kan vara bättre<br />
att motionera mera och äta nyttigt.<br />
De flesta som dricker för mycket<br />
kan ändra på det själva.<br />
Kanske behövs hjälp från en kurator<br />
eller en läkare.<br />
Be om hjälp om du vill ändra<br />
ditt sätt att dricka men inte kan.<br />
Det går bra att vända sig till socialtjänsten<br />
i den kommun man bor, vårdcentralen eller<br />
någon av beroendemottagningarna i länet.<br />
På sidan 13 finns kontaktuppgifter<br />
var du kan vända dig för att få hjälp<br />
med att ändra dina dryckesvanor.<br />
Källor: Alkohol och hälsa -<br />
En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa<br />
effekter på vår hälsa<br />
Sven Andréasson och Peter Allebeck (red.)<br />
www.infomedica.se
Kan man lita på vården?<br />
Det är klart man kan lita på vården.<br />
Men ibland blir det fel.<br />
Vårdpersonalen är noga och vet riskerna.<br />
Trots det händer misstag ibland.<br />
Därför arbetar alltid landstinget för att vården<br />
ska vara säker.<br />
När något blir fel i vården ska personalen<br />
fylla i en blankett om det.<br />
Det ska de göra även om felet är litet.<br />
Då kan information om alla fel samlas.<br />
Personalen kan se var felen brukar hända.<br />
Det är viktigt att lära av misstagen.<br />
Misstag kan bero på stress.<br />
Det kan bero på att någon inte är tydlig eller<br />
att det är problem på arbetsplatsen.<br />
Kondom och tester bra<br />
för att stoppa klamydia<br />
Allt fler smittas av klamydia.<br />
En anledning kan vara att ungdomar<br />
sällan använder kondom.<br />
Linköpingsungdomarna Jenny Ekström,<br />
Denny Lindegård och Linda Ekström berättar.<br />
De tror att många inte använder kondom så ofta.<br />
Istället är det p-piller eller p-stav som gäller.<br />
Men det skyddar bara mot oönskad graviditet.<br />
Det enda som ger skydd mot könsinfektioner<br />
är kondom.<br />
Det vet ungdomarna.<br />
De har fått tydlig information från alla håll.<br />
Ändå är det lätt att inte bry sig om det.<br />
Det är ju inte så skönt med kondom säger de.<br />
Alla borde testa sig för könsinfektioner oftare.<br />
Särskilt när man har bytt partner.<br />
Då får man snabbare stopp på smittspridningen.<br />
Det är inte bra att bara leta efter<br />
vem som har gjort ett fel.<br />
Det säger Annica Öhrn.<br />
Hon arbetar med patienternas<br />
säkerhet i landstinget.<br />
Vi tittar noga på vad som har hänt.<br />
Sedan försöker vi göra<br />
så att det inte händer igen.<br />
Det är bättre.<br />
Patienten kan själv berätta mycket om sin vård<br />
och säga när något verkar fel.<br />
Många i vårdpersonalen vill<br />
att patienterna ska säga till.<br />
Både tjejen och killen måste tänka på<br />
att använda kondom.<br />
Det är inte en som ska tänka på det.<br />
Tjejen ska inte gå med på att ha oskyddad sex<br />
bara för att killen vill det.<br />
Det finns gratis kondomer på<br />
ungdomsmottagningar<br />
och hos skolsköterskan.<br />
Information om var du kan testa dig<br />
och fakta om klamydia finns på sidan 11.<br />
Jenny Ekström, Denny Lindegård och Linda Ekström<br />
tror att många ungdomar inte använder kondom.<br />
Lättläst<br />
HÄLSOTECKEN · 19
TEXT: PER ANDERS MJÖRNBERG · BILD: BRITA NORDHOLM, UC FOTOGRAFERNA<br />
Mycket intresse riktas mot ökningen av<br />
könssjukdomar (STD/I), särskilt klamydia,<br />
och ungas förmodade riskbeteenden.<br />
Det sexuella uttryckssättet varierar<br />
dock stort varför generaliseringar är<br />
av ondo. Dessutom kan man undra<br />
om skillnaden är särskilt stor jämfört<br />
med föräldragenerationens ”ungdomssynder”?<br />
Vi får inte glömma att gonorrén under<br />
mitten av 70-talet faktiskt var vanligare<br />
än klamydian av idag, okunskapen större<br />
och inställningen till sex mindre tilllåtande.<br />
Känner du ditt barn –<br />
och barnet sig själv?<br />
Dagens ungdomar är överlag öppna och<br />
ansvarstagande men inte sällan aningslösa,<br />
vilket blir riskfyllt när smittämnen som<br />
klamydia och HIV anpassat sig för att ge<br />
så få symtom som möjligt.<br />
Det ligger nära till hands att uppfatta<br />
sig som frisk och ”utan risk” när nyfi kenhet<br />
och lust gör sig påminda!<br />
Risker – hurså?<br />
Klamydia skulle med sin symtomfattigdom<br />
knappast upplevas som ett problem<br />
om den inte riskerade att bana väg för<br />
andra infektioner (som HIV) och utgjorde<br />
ett hot mot framtida fruktsamhet.<br />
20 · HÄLSOTECKEN<br />
Ungdomar behöver<br />
kondomer<br />
Lite tillspetsat kan man säga att klamydia<br />
utmanar framtida liv medan HIV<br />
hotar dagens!<br />
Den mörknande framtid –<br />
måste den bli vår?<br />
Klamydia och det ”nya hotet” mycoplasma<br />
är botbara, hepatit-B går att<br />
vaccinera medan kondylom, herpes och<br />
HIV endast kan bromsas.<br />
Mardrömmen vore om HIV, exempelvis<br />
via drogmissbruk, gjorde insteg i<br />
ungdomsgruppen samtidigt som klamydiasituationen<br />
förblev utom kontroll.<br />
”Kondomanvändning...<br />
...kan i framtiden bli<br />
en förutsättning för att<br />
kunna bli med barn”<br />
Alla borde testa sig (=kostnadsfritt)<br />
för könssjukdomar efter en tillfällig sexkontakt,<br />
uppbrott från eller inför ett<br />
sexuellt förhållande!<br />
Ljuset i tunneln!<br />
Säker sex = smitt- och riskfri sex.<br />
Sexuell hälsa grundas på bra attityder,<br />
goda värderingar och självrespekt. Kunnandet<br />
fi nns – hälsovården, skolan och<br />
föräldrarna behövs som budbärare. Infor-<br />
NÄSTA NUMMER AV HÄLSOTECKEN KOMMER I BÖRJAN AV OKTOBER<br />
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL<br />
mation är ingen garanti för medvetenhet<br />
men kunskap ger valmöjlighet!<br />
Kondom skyddar!<br />
Kondomanvändning som förr var ett<br />
”måste” mot oönskad graviditet kan i<br />
framtiden bli en förutsättning för att<br />
kunna bli med barn! Nyttan är dock<br />
avhängig av faktisk tillgång, praktiskt<br />
handlag och motivation.<br />
Vågar DU ta ”risken” att överraska ditt<br />
barn med ett paket färska preventivmedel<br />
för träning och ”skarpt läge” – inför<br />
festivalen, resan eller festerna?!<br />
Känner du dig i behov av uppdatering<br />
av kunskapsläget? – fråga henne/honom<br />
om lämpliga Internet-sajter!<br />
Lycka till!<br />
Per Anders Mjörnberg, överläkare,<br />
hud-och STD-mottagningen,<br />
Vrinnevisjukhuset, Norrköping