29.08.2013 Views

Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland

Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

www.lio.se<br />

<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


© <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

ISBN 978-91-973753-6-8<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

581 91 Linköping<br />

Telefon: 013-22 20 00<br />

www.lio.se<br />

Projektledare: Urban Svahn, Ledningsstaben, <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

Grafi sk form och layout: ZON Reklambyrå<br />

Foto: Göran Billeson m fl .<br />

MILJÖMÄRKT Larsson Offsettryck 341 298


Innehållsförteckning<br />

De senaste fem årens utveckling inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> 4<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN<br />

Ett bra resultat med tanke på utgångsläget – Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 5<br />

Att vara både offensiv och återhållsam – Landstingsdirektören har ordet 6<br />

<strong>2008</strong> års resultat – en sammanfattning 7<br />

Framtida förutsättningar 8<br />

Uppdraget 10<br />

Visionen 10<br />

Medborgarperspektivet 11<br />

Förnyelseperspektivet 28<br />

Processperspektivet 37<br />

Medarbetarperspektivet 48<br />

Ekonomiperspektivet 56<br />

<strong>Landstinget</strong>s engagemang i bolag och stiftelser 71<br />

Regionsjukvårdsnämnden <strong>2008</strong> 75<br />

Patientnämnden <strong>2008</strong> 76<br />

Redovisning av nyckelindikatorer och resultatmått 77<br />

EKONOMISK REDOVISNING<br />

Resultaträkning 87<br />

Intäkter och kostnader 87<br />

Kassafl ödesanalys 88<br />

Balansräkning 89<br />

Resultat per enhet 90<br />

Investeringsredovisning 91<br />

Noter 93<br />

Värderingsprinciper 100<br />

<strong>Landstinget</strong>s organisation och styrning 103


De senaste fem årens utveckling inom <strong>Landstinget</strong><br />

i <strong>Östergötland</strong><br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Medborgarperspektivet<br />

Antal invånare 415 990 416 303 417 966 420 809 423 169<br />

Andel 0–17 år (%) 21,4 21,3 21,1 20,9 20,7<br />

Andel 18–64 år (%) 61,0 61,0 61.1 61,1 61,1<br />

Andel 65 år– (%) 17,6 17,7 17,8 18,0 18,3<br />

Andel 80 år– (%) 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6<br />

Östgötar som upplever sin hälsa som ganska/mycket bra (%) 75 74 75 75 76<br />

Östgötar som har förtroende för sitt närmaste sjukhus (%) 82 78 83 86<br />

Östgötar som har förtroende för sin vårdcentral (%) 76 72 72 76<br />

Östgötar som upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver (%) 70 74 74 75 77<br />

Ohälsotal (dagar/inv. 16–64 år) 44,5 43,3 40,9 38,1 35,2<br />

Förnyelseperspektivet<br />

Finansiering kliniskt inriktad medicinsk forskning (mkr) 251 320 324<br />

Disputerade 253<br />

Processperspektivet<br />

Unika individer som haft vårdkontakt 321 217 327 216 331 718 363 830 367277<br />

Läkarbesök (landstingsfinansierade) 867 727 878 978 878 622 888 982 894 328<br />

Sjukvårdande behandlingar (landstingsfinansierade) 1 345 083 1 389 731 1 412 789 1 448 503 1 566 406<br />

Vårdtillfällen – slutenvård (landstingsfinansierade) 68 879 68 515 70 565 69 989 69 363<br />

Vårdtid (dagar) 354 606 340 755 331 270 341 668 331 637<br />

Medarbetarperspektivet<br />

Anställda 11 334 11 234 11 611 11 922 11 632<br />

Läkare 1 241 1 251 1 309 1 389 1 397<br />

Sjuksköterskor 3 375 3 406 3 476 3 650 3 616<br />

Undersköterskor 1 914 1 905 1 957 1 974 1 896<br />

Administrativ personal 1 673 1 630 1 713 1 748 1 693<br />

Sjukfrånvaro (%) 7,3 6,7 6,6 5,8 5,4<br />

Ekonomiperspektivet<br />

Ekonomiskt resultat totalt (mkr) 128 458 301 61 114<br />

Ekonomiskt resultat hälso- och sjukvårdsverksamhet (mkr) -83 -42 -62 -328 -60<br />

Eget kapital (mkr) -1 400 -942 -1 105 -1 593 -1 479<br />

Nettokostnader (mkr) 7 140 7 477 8 268 8 661 8 786<br />

Lönekostnadsutveckling (%) + 2,8 + 6,3 + 7,4 + 5,2<br />

Skatteintäkter (mkr) 5 679 5 875 6 241 6 491 6 778<br />

Generella statsbidrag (mkr) 1 377 1 719 1 891 2 082 2 202<br />

Landstingsskatt (utdebitering) 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85<br />

4 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


Landstingsstyrelsens ordförande har ordet<br />

Ett bra resultat med tanke på utgångsläget<br />

Det resultat som <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> uppnått <strong>2008</strong> är<br />

mycket bra med tanke på utgångsläget. Vi hade emellertid inte<br />

kunnat nå detta resultat utan mycket målmedvetna ansträngningar<br />

och alla ska därför ha en eloge för denna insats. Jag är<br />

också glad för att vi har kunnat genomföra detta utan att behöva<br />

varsla några medarbetare. Hälso- och sjukvårdens verksamheter<br />

nådde inte hela vägen fram utan stannade på ett resultat på<br />

minus 60 miljoner kronor. Det är i nivå med de resultat vi sett<br />

tidigare år, med undantag för 2007. Flera verksamheter har gjort<br />

stora förbättringar, men några har fortfarande bekymmer med<br />

sin ekonomi.<br />

Tyvärr ser vi dock att den internationella nedgången i konjunkturen<br />

och den fi nansiella krisen fortsatt kommer att påverka landstingets<br />

verksamhet. Enligt dagens prognoser kommer skatteintäkterna<br />

att fortsätta att minska under de kommande åren och<br />

med en fortsatt orolig fi nansmarknad fi nns det inga garantier för<br />

hur avkastningen på landstingets placeringar kommer att falla<br />

ut. Det innebär att det arbete som påbörjades <strong>2008</strong> måste fortsätta.<br />

Det fi nns inga nya pengar att fördela utan alla resurser<br />

måste användas på allra bästa sätt. Det ställer också ett krav på<br />

landstinget som regional aktör att vara med och stimulera till<br />

att vi har en god arbetsmarknad i <strong>Östergötland</strong> som innebär att<br />

så många östgötar som möjligt har ett arbete. I samverkan med<br />

kommuner, försäkringskassan och arbetsförmedlingen fortsätter<br />

även satsningarna för att återfå fl er människor i arbete istället<br />

för att befi nna sig i onödiga sjukskrivningar. Genom att stärka<br />

<strong>Östergötland</strong> stärker vi landstinget för framtiden.<br />

En ekonomi i balans är en förutsättning för att vi även i framtiden<br />

ska kunna bedriva en bra vård som ger oss en bättre hälsa.<br />

Detta förutsätter samtidigt att vi arbetar för att skapa en vård<br />

av hög kvalitet för att undvika onödiga kvalitetsbristskostnader.<br />

Sveriges Kommuner och Landsting har under 2009 satt upp målet<br />

om att alla landsting ska halvera antalet vårdrelaterade infektioner.<br />

Här ska självklart <strong>Östergötland</strong> vara med och kämpa om<br />

att bli ett av de landsting som lyckas med den ambitionen.<br />

Vi måste också förbättra tillgängligheten till vården. Fokus<br />

på en tillgänglig vård är nödvändig för att återskapa ett bättre<br />

förtroende för vården hos östgötarna. Regeringen och Sveriges<br />

Kommuner och Landsting har satt upp en målsättning att inte<br />

fl er än 20 procent ska vänta mer än tre månader på vård och behandling<br />

hösten 2009. Ett mål som <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

ska sikta mot att uppnå.<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN<br />

Ett av de mest betydelsefulla och omdanande beslut som fattades<br />

under <strong>2008</strong> är det som innebär att <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

från och med den 1 september 2009 inför vårdval i<br />

primärvården. Det är en stor förändring där delaktigheten för<br />

östgötarna kommer att öka markant. Genom ett auktorisationsförfarande<br />

kommer även tillgängligheten och kvalitet i primärvården<br />

att sättas i fokus. Patientens ökade makt att själva kunna<br />

välja vårdcentral kommer att ställa krav på alla aktörer inom<br />

primärvården att se nya möjligheter till samverkan och former<br />

att möta patienterna.<br />

I <strong>Östergötland</strong>s vårdvalsmodell har vi valt att säkerställa att de<br />

patientgrupper som oftast har den största ohälsan också bär med<br />

sig den högsta ersättningen till vårdgivaren. Då bidrar vårdvalet<br />

aktivt till att stimulera primärvården att fokusera sina resurser<br />

på de medborgare som har de största vårdbehoven.<br />

En upphandling av delar av verksamheten vid Lasarettet i Motala<br />

genomfördes under inledningen av <strong>2008</strong>. Men då anbuden<br />

uteblev avbröts upphandlingen. En ny upphandling är nu uppstartad<br />

och vi ser fram mot att kunna sluta avtal med en ny entreprenör<br />

under 2009.<br />

Det är stora utmaningar som står framför oss, men ansträngningarna<br />

för att åstadkomma en ekonomi i balans, en vård med<br />

hög tillgänglighet, god kvalitet och stor delaktighet fortsätter.<br />

Marie Morell (M)<br />

Ordförande i landstingsstyrelsen<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 5


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN<br />

Landstingsdirektören har ordet<br />

Att vara både offensiv och återhållsam<br />

Under år <strong>2008</strong> har en rad nationella initiativ tagits som i hög<br />

grad kommer att påverka landstingens och patienternas villkor.<br />

De mer långsiktiga nationella initiativen ska stärka patientens<br />

ställning och säkerhet i olika avseenden. Mer kortsiktigt sker en<br />

ökad fokusering på att förkorta väntetider och att genom rehabiliteringsinsatser<br />

minska antalet personer som inte kan arbeta<br />

på grund av sjukdom.<br />

Nationella öppna jämförelser visar att <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

hävdar sig väl vad gäller medicinska resultat men mindre<br />

bra i fråga om tillgänglighet och patientupplevelser. Jag är<br />

övertygad om att det också fi nns en tydlig koppling mellan den<br />

patientupplevda kvalitén och tillgänglighet. En stor utmaning<br />

inför 2009 är därför att förbättra tillgängligheten inom de områden<br />

där vi idag har svårt att erbjuda rimliga väntetider.<br />

Chefen har en viktig roll i att ta initiativ till, stödja och driva<br />

förbättringsarbete. Min uppfattning är att vi i landstinget har<br />

mycket goda chefer och ledare. Däremot kan det i chefskapet<br />

upplevas som problem att uppfylla (alltför) många mål, oklara<br />

mål eller mål som är svåra att förena. Min upplevelse är att både<br />

chefer och medarbetare ibland har svårt att se sitt eget arbete i<br />

ett större sammanhang.<br />

Ett arbete har just startat för att skapa ”Målbild 2012”. Det är ett<br />

viktigt initiativ för att skapa engagemang och drivkraft hos chefer<br />

och medarbetare genom att kraftsamla kring ett vardagligt<br />

och långsiktigt förbättringsarbete. Den gemensamma målbilden<br />

ska vara vägledande i frågor som tillgänglighet och bemötande<br />

när landstinget ska arbeta med processer, metoder, kvalitet och<br />

kompetensutveckling.<br />

Året som gått har mycket präglats av arbetet med att stabilisera<br />

en ansträngd ekonomisk situation. Alla har ansträngt sig hårt<br />

och gjort ett bra jobb med att minska kostnaderna under <strong>2008</strong>. I<br />

det stora hela har ekonomin kunnat återställas utan stora ingrepp<br />

i vårdutbudet. Nu är det viktigt att vi fortsätter att hålla ett stadigt<br />

grepp om ekonomin.<br />

När ekonomin är ansträngd är det extra angeläget att satsa för<br />

att verksamheten ska bli effektivare. I december <strong>2008</strong> avslutades<br />

införandefasen av Patientjournal 08, inom ramen för given<br />

tidplan och budget. Det är landstingets största IT-satsning någonsin<br />

och ett viktigt verktyg för att effektivisera och förbättra<br />

tillgänglighet och patientsäkerhet. I och med detta har Lands-<br />

6 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

tinget i <strong>Östergötland</strong> ett gemensamt datoriserat journalsystem<br />

för i princip all vårdverksamhet. Patientjournal 08 är en stor<br />

investering och det återstår fortfarande mycket arbete med att<br />

utveckla system och arbetssätt innan vi uppnår de stora verksamhetsmässiga<br />

vinster som ett gemensamt journalsystem har<br />

möjlighet att ge patienter och medarbetare.<br />

Trots det positiva ekonomiska resultatet <strong>2008</strong> visar prognoserna<br />

att landstingets ekonomiska läge kommer att vara mycket bekymmersamt<br />

under åren 2009–2010. Det är en utmaning och<br />

innebär att det även framöver krävs aktiva insatser och återhållsamhet<br />

för att anpassa verksamhetens kostnader till de försämrade<br />

ekonomiska förutsättningarna. Ett parallellt och offensivt<br />

arbete med att förbättra vårdprocesser och tillgänglighet underlättar<br />

ett gott resursutnyttjande och bidrar till en god ekonomisk<br />

hushållning. Jag har under mitt första år som landstingsdirektör<br />

i <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> redan blivit övertygad om att vi<br />

tillsammans har förmåga att klara dessa utmaningar.<br />

Barbro Naroskyin<br />

Landstingsdirektör


<strong>2008</strong> års resultat – en sammanfattning<br />

Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god<br />

ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En ”god ekonomisk<br />

hushållning” har för <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> innebörden att<br />

de fi nansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver<br />

uppnår goda resultat i förhållande till de verksamhetsmässiga<br />

målen.<br />

Om det strikt ekonomiska kravet på god ekonomisk hushållning<br />

ska anses vara uppfyllt, är det rimligt att ha riktvärdet att årets<br />

resultat ska uppgå till minst 2 procent av verksamhetens nettokostnad.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> redovisar ett positivt resultat<br />

<strong>2008</strong> men når inte detta mål. Resultatet är emellertid i nivå<br />

med budget och i linje med de fi nansiella mål som fastställts i<br />

fi nansplanen, där målsättningen är att 2-procent målet ska vara<br />

uppnått år 2010.<br />

Vissa verksamhetsresultat kan, i större utsträckning än andra,<br />

visa i vad mån de ekonomiska resurserna har omsatts till resultat<br />

som är värdeskapande för befolkning och brukare. Det<br />

är naturligt att fokusera på resultaten inom de sex kvalitetsområden<br />

som Socialstyrelsen identifi erat 1 eftersom dessa områden<br />

omfattar begreppet ”god vård” med utgångspunkt i Hälso- och<br />

sjukvårdslagen. Bedömningarna nedan baseras på de värderingar<br />

av måluppfyllelsen som återfi nns senare i årsredovisningen:<br />

• Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård<br />

Den medicinska kvalitén är överlag god. Organisering i länsövergripande<br />

centra och en sammanhållen närsjukvård medverkar<br />

till en ändamålsenlig vård. En systematisk process för introduktion<br />

av medicinska riktlinjer bidrar till en kunskapsbaserad<br />

vård.<br />

• Säker hälso- och sjukvård<br />

Patientsäkerhetsarbetet är ambitiöst, håller hög kvalitet och är<br />

även nationellt uppmärksammat.<br />

• Patientfokuserad hälso- och sjukvård<br />

Östgötarnas förtroende för sjukvården har ökat. Arbete pågår<br />

för att öka patientens möjligheter att påverka och överblicka sin<br />

vårdprocess genom olika Internet-funktioner. Här fi nns emellertid<br />

betydande möjligheter att ytterligare stärka patientens ställning<br />

genom att fokusera på det som är värdeskapande för patienten.<br />

1 God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och<br />

sjukvården (Socialstyrelsen 2006).<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN<br />

• Effektiv hälso- och sjukvård<br />

Sveriges sjukvård är effektiv i en internationell jämförelse och<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> ligger på en god nationellt jämförbar<br />

nivå. <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har jämfört med andra landsting<br />

låga kostnader för sjukvård även när man tar hänsyn till<br />

strukturella skillnader.<br />

Ett gemensamt IT-stöd för vårddokumentation och vårdadministration<br />

har införts och får successivt allt större betydelse.<br />

Produktiviteten har ökat, mätt med de mått som redovisas i<br />

denna årsredovisning.<br />

• Jämlik hälso- och sjukvård<br />

Ojämlikheter förekommer fortfarande inom hälso- och sjukvården.<br />

En oönskad koppling fi nns fortfarande mellan socioekonomi<br />

och hälsa vilket bland annat accentuerar behovet av att<br />

mer strategiskt och tydligt hantera landstingets hälsofrämjande<br />

och sjukdomsförebyggande uppdrag. En systematisk behovsstyrningsprocess<br />

inom landstinget bedöms bidra till att medvetna<br />

satsningar understödjer utveckling mot en likvärdigare<br />

och jämlikare vård.<br />

• Hälso- och sjukvård i rimlig tid<br />

Tillgängligheten är i vissa avseenden god i nationell jämförelse<br />

men är sammantaget otillfredsställande.<br />

***<br />

En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets fi nansiella<br />

mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> inte fullständigt har uppfyllt kravet<br />

på god ekonomisk hushållning under år <strong>2008</strong>. I sammanhanget<br />

ska noteras att värderingen av det ekonomiska resultatet är restriktiv<br />

i avseendet att <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>, till skillnad<br />

mot övriga landsting och regioner, tillämpar fullfondering 2 av<br />

pensionsskulden i sin redovisning.<br />

2 Full fondering av pensionsskulden innebär att det totala pensionsåtagandet<br />

redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen har påverkats med den<br />

totala pensionsförändringen.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 7


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN<br />

Framtida förutsättningar<br />

Hälsoutveckling och levnadsvanor<br />

De fl esta hälsoindikatorer pekar mot en fortsatt förbättring av<br />

den svenska folkhälsan. Medellivslängden fortsätter att öka och<br />

i <strong>Östergötland</strong> lever kvinnorna nu till 83 år och männen till 79 år<br />

vilket skiljer sig obetydligt från landet som helhet 3 . Även återstående<br />

livslängd för de som är 65 år ökar, vilket innebär 20 år<br />

för östgötska kvinnor och 17 år för männen. Det fi nns ingen<br />

anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling<br />

under avsevärd tid.<br />

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar fortsätter att sjunka och dödligheten<br />

i cancer minskar. Alkoholkonsumtionen ökar inte längre<br />

men framförallt bland de yngre förekommer ett omfattande<br />

riskfyllt intensivdrickande. Rökning fortsätter att minska medan<br />

snusandet ökar 4 . Nästan varannan östgöte är överviktig eller fet 5<br />

bland dem allt fl er barn och ungdomar. Detta är särskilt oroande<br />

med tanke på de följdsjukdomar som fetma kan orsaka. Det är<br />

likaså oroväckande att unga kvinnor har fortsatt ogynnsam utveckling<br />

av sitt psykiska välbefi nnande.<br />

Befolkningsutveckling och försörjningsbörda<br />

Antalet barn och ungdomar i åldern 0–19 år bedöms öka något<br />

de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder,<br />

20–64 år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över<br />

65 år kommer emellertid att öka betydligt (se Figur 1).<br />

Tusental personer<br />

600<br />

400<br />

200<br />

-200<br />

Befolkningsförändring i Sverige<br />

prognos 2009-2050<br />

0<br />

2009 2013 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049<br />

0-19 år 20-64 år 65-79 år 80 år och äldre<br />

Figur 1 Förändring av Sveriges befolkning till 2050 jämfört med<br />

<strong>2008</strong>, tusental personer (SCB Befolkningsstatistik <strong>2008</strong>).<br />

3 SCB Befolkningsstatistik Återstående medellivslängd i riket. Femårsperioder<br />

2003–2007.<br />

4 Folkhälsa – Lägesrapport 2006 (Socialstyrelsen).<br />

5 Östgötens hälsa 2006, Rapport 2006:8 (Folkhälsovetenskapligt centrum,<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>).<br />

8 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Försörjningsbördan 6 har i stort sett varit oförändrad under den<br />

senaste femtioårsperioden. Prognosen är att försörjningsbördan,<br />

från dagens nivå på 70 personer per 100 personer i yrkesaktiv<br />

ålder, kommer att öka till cirka 84 personer som ska försörjas<br />

per 100 personer i yrkesaktiv ålder år 2050. Ökningen av försörjningsbördan<br />

beror på att stora födelsekullar går i pension<br />

samtidigt som medellivslängden antas öka med ca fyra år för<br />

både män och kvinnor.<br />

Den medicinska utvecklingen<br />

Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en<br />

global metodspridning. För patienten innebär denna utveckling<br />

mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och därmed<br />

möjlighet till bättre behandlingsresultat och en bättre livskvalitet.<br />

Framförallt brukar tre områden pekas ut som kommer<br />

att få stor betydelse 7 :<br />

Medicinsk genetik och molekylärbiologi som bland annat inräknar<br />

området DNA-teknik med möjligheter att ”skräddarsy”<br />

mediciner men även förutse risker för sjukdomar.<br />

Läkemedel och teknisk innovation med förbättringar inom kirurgin,<br />

nya och förbättrade laboratorieutrustningar, nya biologiska<br />

tester och aktivare läkemedel.<br />

Informationsteknologi och telemedicin som förbättrar tillgången<br />

till databaser, tillgång till medicinsk expertis på distans, information<br />

om patienten i ett samlat datasystem men också information<br />

till patienten om sjukdomar, behandlingar och vårdalternativ.<br />

Rikssjukvård<br />

Rikssjukvårdsnämnden beslutar om vilka högspecialiserade<br />

verksamheter som ska bedömas vara rikssjukvård och var sådan<br />

ska bedrivas, då med hela landet som upptagningsområde. Detta<br />

kommer att på ett eller annat sätt att påverka förutsättningarna<br />

även för <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> i och med att här fi nns ett<br />

universitetssjukhus. Fem verksamheter har hittills identifi erats<br />

och <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har lämnat in ansökan om att få<br />

bedriva rikssjukvård vid behandling av svåra brännskador.<br />

6 Försörjningsbördan eller försörjningskvoten är antalet personer i åldern 0–19<br />

år samt 65 år och äldre delat med antalet personer i yrkesföra åldrar 20–64 år<br />

multiplicerat med 100.<br />

7 Den medicinska utvecklingens konsekvenser för sjukvårdens resursbehov<br />

(Landstingsförbundet 2003).


Vårdens resursbehov<br />

Allt fl er sjukdomstillstånd kan behandlas framgångsrikt men<br />

trots detta innebär befolkningsutvecklingen att vårdbehoven<br />

ökar väsentligt. Allt fl er äldre i befolkningen innebär att efterfrågan<br />

på vård och äldreomsorg ökar men förmodligen endast<br />

i begränsad omfattning under de närmaste tio åren. Många av<br />

de äldre kommer då fortfarande att vara i 65–70 årsåldern och i<br />

dessa åldrar är behovet av vård och omsorg fortfarande ganska<br />

litet. Behovet ökar framförallt efter 80 års ålder 8 .<br />

En prognos visar 9 att hälso- och sjukvårdens resursbehov fram<br />

till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20<br />

procentenheter är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt<br />

30 procentenheter till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle<br />

innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent<br />

per år.<br />

Samhällsekonomin<br />

Den globala konjunkturnedgången och fi nanskrisen får stora effekter<br />

på ekonomin i Sverige 10 . Exporten minskar, konsumtionen<br />

nästintill stagnerar, investeringarna sjunker, arbetsmarknaden<br />

försvagas. Under större delen av 2009 kan väntas låg eller<br />

negativ tillväxt men mot slutet av året förväntas en ekonomisk<br />

återhämtning och successivt positiva tillväxttal. Sammantaget<br />

bedöms dock bruttonationalprodukten (BNP) minska med 1,5<br />

procent helåret 2009.<br />

En något starkare internationell BNP-tillväxt och stora stimulanser<br />

från både penning- och fi nanspolitiken bidrar till att BNPtillväxten<br />

i Sverige stiger till 1,8 procent 2010 och 3,0 procent<br />

2011. Den totala sysselsättningen minskar med ca 2 procent<br />

2009. År 2010 fortsätter sysselsättningen falla med drygt 1 procent.<br />

Arbetslösheten ökar kraftigt under de kommande två åren<br />

och stiger till 8,1 procent 2009 respektive 9,6 procent 2010.<br />

Landstingsekonomin<br />

I kommunsektorn totalt försämras resultaten successivt de närmaste<br />

åren. Landstingen har ett betydligt kärvare läge än kommunerna<br />

– det demografi ska trycket kommer tidigare på sjukvården<br />

och tekniska och medicinska landvinningar gör det möjligt<br />

att behandla sjukdomar i ny utsträckning. Till detta kommer<br />

att landstingen är mer beroende av generella statsbidrag, som<br />

hålls nominellt oförändrade trots att kostnaderna ökar. Arbetsmarknadens<br />

försvagning bidrar till att skatteunderlagstillväxten<br />

bromsas upp. Skatteunderlagets tillväxt bedöms sjunka från<br />

5,0 procent <strong>2008</strong> till 2,3 procent 2009 respektive 1,6 procent år<br />

2010 för att sedan öka på nytt 11 .<br />

8 Sveriges framtida befolkning 2006-2050 (SCB 2006).<br />

9 Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting 2005).<br />

10 EkonomNytt 4/09 (Sveriges Kommuner och Landsting).<br />

11 EkonomNytt 4/09 (Sveriges Kommuner och Landsting).<br />

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN<br />

De försämrade ekonomiska förutsättningarna innebär att landstingsektorn<br />

sammantaget kommer att redovisa ett betydande<br />

ekonomiskt underskott under de närmsta åren om inte kraftfulla<br />

åtgärder för att minska kostnaderna genomförs. Det ställer även<br />

höga krav på att landstingen fortsätter med sitt förbättringsarbete<br />

för att skapa högre kvalitet i vården och fi nansieringsutrymme<br />

för nya behandlingsmetoder.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> redovisar för <strong>2008</strong> ett ekonomiskt<br />

överskott på 114 miljoner kronor. Trots det positiva resultatet<br />

är landstingets ekonomi de kommande åren mycket bekymmersam<br />

på grund av konjukturnedgången som i sin tur innebär att<br />

skatteintäkterna sjunker.<br />

Ett tecken på den allvarliga ekonomiska situationen är att<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> i fi nansplanen för 2009–2011, som<br />

beslutades av landstingsfullmäktige i november <strong>2008</strong>, inte lever<br />

upp till det fi nansiella målet år 2009. I fi nansplanen angavs att<br />

en förutsättning för att landstingets ska leva upp till detta mål<br />

under resterande budgetperiod är att landstingets verksamheter<br />

genomför kostnadsreducerande åtgärder med 103 miljoner kronor<br />

år 2009 och ytterligare 90 miljoner kronor år 2010.<br />

Den snabba konjunkturnedgången innebär dock att landstingets<br />

skatteintäkter under åren 2009–2011 bedöms bli betydligt lägre<br />

än vad prognoserna visade när fi nansplanen fastställdes. De<br />

aktuella ekonomiska förutsättningarna 11 innebär att landstinget<br />

inte heller kommer att kunna uppfylla det fi nansiella målet (ett<br />

ekonomiskt överskott på 2 procent) under åren 2010–2011 om<br />

inte ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna genomförs.<br />

Samhällsstrukturen<br />

Regeringen har beslutat att gå vidare i regionfrågan vilket bland<br />

annat innebär att en organisationskommitté ska tillsättas för att<br />

se över den statliga regionala förvaltningen. Detta kan innebära<br />

att ytterligare regionbildningar inte blir aktuella före nästa mandatperiod.<br />

Inriktningen är i så fall att ansökningar om nya regionbildningar<br />

ska kunna behandlas under nästkommande mandatperiod.<br />

En diskussion och ett arbete med att skapa kunskapsunderlag<br />

pågår mellan de politiska partierna i Jönköpings, Kalmar<br />

och <strong>Östergötland</strong>s län. Den påbörjade processen kan komma att<br />

resultera i förändringar av den framtida uppgiftsfördelningen<br />

vad gäller hälso- och sjukvård och regional utveckling.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 9


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN<br />

Uppdraget och visionen<br />

Uppdraget<br />

”Målet för hälso- och sjukvården är en<br />

god hälsa och en vård på lika villkor för<br />

hela befolkningen. Vården ska ges med<br />

respekt för alla människors lika värde och<br />

för den enskilda människans värdighet.<br />

Den som har det största behovet av hälso-<br />

och sjukvård ska ges företräde i vården.<br />

Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att<br />

den uppfyller kraven på en god vård”(Ur<br />

Hälso- och sjukvårdslagen).<br />

Samtidigt krävs att<br />

”Kommuner och landsting ska ha en god<br />

ekonomisk hushållning i sin verksamhet<br />

och i sådan verksamhet som bedrivs genom<br />

andra juridiska personer” (Ur Kommunallagen).<br />

Visionen<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har följande vision:<br />

Bra vård och bättre hälsa<br />

Detta innebär att östgötarna ska ges bästa<br />

möjliga förutsättningar att få uppleva<br />

en god hälsa och känna en trygghet i att<br />

en effektiv hälso- och sjukvård fi nns tillgänglig<br />

när den behövs.<br />

10 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


MEDBORGARPERSPEKTIVET


MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Medborgarperspektivet<br />

Befolkningens behov är utgångspunkten för utbudet<br />

av hälso- och sjukvård<br />

Mål: God och förbättrad hälsa<br />

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt<br />

I ett längre tidsperspektiv har folkhälsan i <strong>Östergötland</strong><br />

förbättrats om man ser till medellivslängd eller återstående<br />

levnadsår vid olika åldrar. Spädbarnsdödligheten är<br />

bland den lägsta i världen, sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdomar<br />

minskar och cancersjukdomarna ökar i<br />

lägre takt. Runt 70 procent av de vuxna östgötarna upplever<br />

sig ha en bra eller mycket bra hälsa. <strong>Östergötland</strong><br />

följer i stort det nationella mönstret vad gäller utveckling<br />

av hälsa och livsstil.<br />

Det går samtidigt att konstatera att de sociala hälsoskillnaderna<br />

är betydande vilket också är kopplat till hälsoskillnaderna<br />

mellan <strong>Östergötland</strong>s kommuner.<br />

<strong>Landstinget</strong>s hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande<br />

arbete utvecklas successivt men även om landstinget<br />

verkar aktivt utifrån sin roll så fi nns fortfarande en outnyttjad<br />

potential att ytterligare utveckla hälsofrämjande och<br />

förebyggande insatser inom sjukvården.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 77.<br />

<strong>Landstinget</strong>s roll<br />

<strong>Landstinget</strong> är en av fl era samhällsaktörer i folkhälsoarbetet<br />

och har en roll att ställa sin kunskap om hälsosituation och<br />

hälsohot till förfogande. Landstingen och kommunerna har en<br />

nyckelroll inom folkhälsoarbetet vilket bland annat poängteras<br />

i regeringens proposition om en förnyad folkhälsopolitik<br />

(prop.2007/08:110). Livsstil och hälsa har ett tydligt samband<br />

med socioekonomiska förhållanden. <strong>Landstinget</strong> ansvarar inte<br />

för de socioekonomiska skillnader som fi nns i <strong>Östergötland</strong><br />

men måste ha förståelse för och förhålla sig till skillnadernas<br />

konsekvenser. Det kan handla om att i samverkan med framför<br />

allt kommunerna arbeta strategiskt med behovsanalyser för att<br />

utveckla samhällets stöd utifrån de olika rollerna.<br />

12 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Hälso- och sjukvården är också en viktig arena för det hälsofrämjande<br />

och sjukdomsförebyggande arbetet som mötesplats<br />

för patienter, anhöriga, besökare och vårdpersonal. Ett hälsofrämjande<br />

perspektiv baseras på en människosyn som ser patienten<br />

som ”medskapare” av sin egen hälsa. Hälso- och sjukvården<br />

ska ge patienterna kunskap och kraft och stödja deras<br />

förmåga och möjlighet att själva hantera sina hälsoproblem till<br />

exempel genom att förändra till mer hälsosamma levnadsvanor.<br />

Det kan handla om att ändra beteende genom att utveckla olika<br />

redskap för att bättre hantera stress i livets olika skeden. Hälso-<br />

och sjukvården ska fokusera på patientens psykiska, sociala och<br />

fysiska välbefi nnande, på patientupplevd nytta och att patientens<br />

egen uppfattning om sitt hälsotillstånd tydligt värderas.<br />

Inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> stimuleras hälsofrämjande och<br />

sjukdomsförebyggande insatser bland annat via en rörlig prestationsbaserad<br />

ersättning till länets vårdcentraler, även kallad<br />

”Mål och mått”.<br />

Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande aktiviteter<br />

En kartläggning har genomförts under <strong>2008</strong> 12 inom närsjukvård<br />

och länspsykiatri av sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande<br />

aktiviteter. Resultaten visade att hälsofrämjande metoder tillämpades<br />

mer än sporadiskt vid 78 procent av enheterna. Program<br />

för fysisk aktivitet tillämpades mer än sporadiskt av 75 procent<br />

av enheterna och runt 60 procent av enheterna tillämpade program<br />

för mat/kost, tobak, alkohol medan stress hanterades av<br />

färre än hälften av enheterna.<br />

Mötets betydelse i vården<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har påbörjat en utbildningssatsning<br />

om mötets betydelse i vården. Utbildningen innebär att träna<br />

”närvaro och uppmärksamhet” i patientmötet och att understödja<br />

patientens självständighet och motivation att själv ta itu<br />

med sin livssituation och sin hälsa. Ett pilotprojekt har genomförts<br />

och utbildningssatsningen ska nu erbjudas fl er vårdenheter<br />

inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>.<br />

12 Omfattade 71 verksamhetsenheter varav 40 vårdcentraler och 31 inom övrig<br />

närsjukvård.


Riskbruksprojektet<br />

Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag med målet att frågor<br />

om alkoholvanor ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården.<br />

Nio vårdcentraler i länet har deltagit i ett utvecklingsprojekt<br />

med ett datoriserat livsstilstest som berör fysisk aktivitet<br />

och alkohol. 13 14 Vårdcentralerna utrustades med en pekskärmsdator<br />

som patienter hänvisats till efter ett besök. Under 2007<br />

visade resultatet att 20 procent av de testade hade ett riskbruk av<br />

alkohol och 26 procent rapporterade otillräcklig fysisk aktivitet.<br />

Ett breddinförande med livsstilsdatorer till samtliga vårdcentraler<br />

beräknas klart under år 2009.<br />

Tobak<br />

Minst 70 procent av rökarna och nästan hälften av snusarna vill<br />

sluta. Av dem som vill sluta med sitt tobaksbruk önskar runt 30<br />

procent att få hjälp. Endast två till tre procent som slutar utan<br />

stöd är rökfria efter ett år, medan man med professionell hjälp i<br />

kombination med läkemedel kan få upp till 30-40 procent rökfria.<br />

Stöd för att sluta med tobak byggs upp inom primärvården<br />

och diplomeringskurser för detta har hållits under våren <strong>2008</strong>.<br />

Tobaksslutarstöd har erbjudits 1 064 patienter- Även inom folk-<br />

och privattandvården fi nns numera möjlighet att få hjälp med<br />

tobaksavvänjning.<br />

Flera studier visar att rökare får fl er komplikationer efter genomförda<br />

operationer och att antalet komplikationer minskar<br />

om patienten kan vara rökfri ett antal veckor före och efter en<br />

operation.<br />

Fysisk aktivitet<br />

Receptförskriven/ordinerad fysisk aktivitet har vunnit allt större<br />

uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt, under de<br />

senaste åren. Genom att öka den fysiska aktiviteten går det att<br />

påverka grundorsakerna till många vällevnadssjukdomar som<br />

högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes typ 2. Fysisk aktivitet<br />

kan idag ses som ett komplement till dagens terapier,<br />

till exempel läkemedelsbehandling. Under <strong>2008</strong> erbjöds 2 595<br />

patienter fysisk aktivitet på recept (FaR) vid vårdcentralerna i<br />

länet.<br />

Mat och kost<br />

Av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i Iländer<br />

har cirka hälften samband med matvanorna. Exempelvis<br />

högt blodtryck, höga blodfettsnivåer, övervikt och fetma samt<br />

järnbrist. Riskfaktorer är för lågt intag av frukt och grönsaker<br />

och för högt intag av socker.<br />

13 Datorbaserad livsstilsrådgivning <strong>Östergötland</strong>.<br />

14 Alkoholförebyggande insatser i LiÖ 2006.<br />

MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Skadeprevention<br />

I <strong>Östergötland</strong> fi nns ett handlingsprogram för skadepreventivt<br />

arbete. Målet med handlingsprogrammet är att reducera skadorna<br />

i befolkningen, utveckla det lokala skadeförebyggande arbetet,<br />

utvidga tvärsektoriell samverkan och öka medvetenheten i<br />

befolkningen om skaderisker och skademiljöer 15 . Programmet<br />

beskriver åtgärder för att minska skadefrekvensen bland barn,<br />

ungdomar och äldre samt idrotts- och motionsutövare i alla<br />

åldrar. I <strong>Östergötland</strong> fi nns en länsskadegrupp där olika aktörer<br />

samverkar.<br />

Ett underlag i det skadeförebyggande arbetet är den skaderegistrering<br />

som sker inom sjukvården, framförallt på akutmottagningen<br />

på respektive sjukhus. Under <strong>2008</strong> har registreringen<br />

visat stora bortfall som anges bero på bristfälliga rutiner och<br />

samordning. Ett arbete att förbättra skaderegistreringen har påbörjats.<br />

Hälsokommunikatörer på modersmål<br />

Det fi nns ett behov av att förbättra hälsa och livskvalitet hos<br />

fl yktingar och övriga invandrare. Hälsokommunikatörerna ska<br />

fungera som en länk mellan nyanlända fl yktingar, andra invandrare<br />

och medarbetare inom hälsa, vård och omsorg. Språket och<br />

den kulturella förståelsen i kombination med hälso- och sjukvårdskunskaper<br />

gör att de fungerar som en slags brobyggare<br />

mellan egna språk- och kulturgrupper och den svenska hälso-<br />

och sjukvården samt de kommunala verksamheterna.<br />

Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor – nuläge och<br />

variationer<br />

Östgötarnas hälsa och levnadsvanor<br />

Hälsoutvecklingen påverkas bland annat av människors val av<br />

levnadsvanor, som matvanor, fysisk aktivitet och bruk av droger.<br />

Individen väljer själv livsstil, men valet påverkas såväl av<br />

vårt ursprung, som det samhälle vi lever i. Många faktorer måste<br />

beaktas när vi arbetar för hälsosammare levnadsvanor, exempelvis<br />

sysselsättning, utbildning, inkomst, arbetsmiljö, kultur,<br />

samt socialt stöd och nätverk. Befolkningens levnadsvanor och<br />

självskattade hälsa kartläggs med jämna mellanrum både i Sverige<br />

och lokalt i <strong>Östergötland</strong>.<br />

15 Handlingsprogram skadeprevention i <strong>Östergötland</strong>.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 13


MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Andel (%)<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Figur 2 Andel östgötar med ohälsosamma levnadsvanor (16–84 år)<br />

<strong>2008</strong> (Källa: Nationell folkhälsoenkät <strong>2008</strong>).<br />

För en del levnadsvanor fi nns det nationella rekommendationer<br />

och riktlinjer som 30 minuters fysisk aktivitet och 500 gram<br />

frukt och grönsaker om dagen 16 . I <strong>Östergötland</strong> är det 36 procent<br />

som inte når rekommendationen om fysisk aktivitet och<br />

drygt 90 procent som inte når rekommendationen av frukt och<br />

grönsaker. Nära hälften av östgötarna är överviktiga eller feta,<br />

män i betydligt högre grad än kvinnor. Riskdrickande är dubbelt<br />

så vanligt bland män som bland kvinnor. Skillnaderna jämfört<br />

med hela riket är små.<br />

Levnadsvanor som medför hälsorisker har ett starkt inbördes<br />

samband och gör att man ofta ser fl era riskfaktorer hos en och<br />

samma individ. 84 procent av östgötarna har minst två av ovanstående<br />

fem ohälsorelaterade levnadsvanor och endast 2 procent<br />

är inte utsatta för någon av dessa risker 17 .<br />

Andel (%)<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Män<br />

Dagligrökare Riskdrickare når ej<br />

rekomendationen<br />

av fysisk aktivitet<br />

Bra allmänt<br />

hälsotillstånd<br />

Män<br />

Bra tandhälsa Inga<br />

sömnsvårigheter<br />

Kvinnor<br />

når ej<br />

rekomendationen<br />

av frukt och grönt<br />

Kvinnor<br />

Övervikt<br />

och fetma<br />

Figur 3 Andel östgötar med god hälsostatus (16–84 år) <strong>2008</strong><br />

(Källa: Nationell folkhälsoenkät <strong>2008</strong>).<br />

16 Östgötarnas levnadsvanor och motivation att förändra dessa. Rapport<br />

2007:1.<br />

17 Ibid.<br />

14 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Inte stressad Känner ingen<br />

ängslan, oro<br />

eller ångest<br />

Självskattad hälsa kan förutse dödlighet, kronisk sjukdom och<br />

nedsatt kroppsfunktion 18 . 72 procent av östgötarna upplever<br />

sig ha ett bra allmänt hälsotillstånd. På samma sätt som för<br />

levnadsvanor visar självskattad hälsa stora variationer mellan<br />

kvinnor och män. Förutom för tandhälsan så skattar männen sin<br />

hälsostatus bättre än kvinnorna. Skillnaderna jämfört med hela<br />

riket är små.<br />

Levnadsvanor och hälsa ur ett geografi skt<br />

perspektiv<br />

Geografi ska variationer i <strong>Östergötland</strong> när det gäller hälsa och<br />

levnadsvanor redovisas på kommunnivå, se fi gur 4.<br />

Det fi nns inga tydliga skillnader mellan kommunerna, men om<br />

man ser kommunerna grupperade till länsdelsnivå framstår att<br />

centrala länsdelen har lägre andel personer med ohälsosamma<br />

levnadsvanor. När det gäller god allmän hälsa fi nns ingen tydlig<br />

skillnad mellan länsdelarna.<br />

18 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2005.


Ödeshög<br />

14%<br />

Vadstena<br />

13%<br />

Vadstena<br />

53%<br />

Ödeshög<br />

50%<br />

Motala<br />

16%<br />

Mjölby<br />

15%<br />

Boxholm<br />

13%<br />

Ydre<br />

10%<br />

Linköping<br />

11%<br />

Finspång<br />

13%<br />

Kinda<br />

11%<br />

Norrköping<br />

16%<br />

Söderköping<br />

12%<br />

Åtvidaberg<br />

10%<br />

Antal personer som röker dagligen<br />

Motala<br />

51%<br />

Mjölby<br />

52%<br />

Boxholm<br />

54%<br />

Ydre<br />

51%<br />

Linköping<br />

45%<br />

Finspång<br />

48%<br />

Kinda<br />

55%<br />

Norrköping<br />

52%<br />

Söderköping<br />

47%<br />

Åtvidaberg<br />

51%<br />

Antal personer som har övervikt eller fetma<br />

Vadstena<br />

48%<br />

Ödeshög<br />

42%<br />

Motala<br />

41%<br />

Mjölby<br />

44%<br />

Boxholm<br />

41%<br />

Ydre<br />

47%<br />

Linköping<br />

51%<br />

Finspång<br />

41%<br />

Kinda<br />

37%<br />

Norrköping<br />

42%<br />

Söderköping<br />

46%<br />

Åtvidaberg<br />

44%<br />

Valdemarsvik<br />

23%<br />

Valdemarsvik<br />

53%<br />

Valdemarsvik<br />

39%<br />

Antal personer som upplever sin hälsa som bra/mycket bra<br />

Vadstena<br />

34%<br />

Ödeshög<br />

42%<br />

Motala<br />

42%<br />

Mjölby<br />

40%<br />

Boxholm<br />

39%<br />

Ydre<br />

34%<br />

Linköping<br />

32%<br />

Finspång<br />

39%<br />

Kinda<br />

41%<br />

MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Norrköping<br />

41%<br />

Söderköping<br />

38%<br />

Åtvidaberg<br />

39%<br />

Valdemarsvik<br />

39%<br />

Antal personer som är inget eller lite fysiskt aktiva<br />

Vadstena<br />

12%<br />

Ödeshög<br />

9%<br />

Motala<br />

11%<br />

Mjölby<br />

9%<br />

Boxholm<br />

13%<br />

Ydre<br />

7%<br />

Linköping<br />

14%<br />

Finspång<br />

10%<br />

Kinda<br />

8%<br />

Norrköping<br />

13%<br />

Söderköping<br />

10%<br />

Åtvidaberg<br />

8%<br />

Valdemarsvik<br />

11%<br />

Antal personer som har ett riskfyllt intensivdrickande av alkohol<br />

Kommunerna på kartorna är rangordnade från bäst till<br />

sämst resultat med avseende på undersökt variabel. De<br />

är därefter indelade i tre grupper där färgerna betyder följande:<br />

placering 1–4<br />

placering 5–9<br />

placering 10–13<br />

Figur 4 Andel personer (18–84 år) med riskfyllda levnadsvanor<br />

samt självupplevd hälsa. (Källa: Enkätundersökningen<br />

Östgötens hälsa 2006).<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 15


MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Östgötarnas hälsa och levnadsvanor ur ett socioekonomiskt<br />

perspektiv<br />

Hälsa och levnadsvanor samvarierar ofta med socioekonomisk<br />

status. Sambandet fi nns nästan oberoende av vilken socioekonomisk<br />

indikator man väljer, till exempel ekonomi eller utbildning.<br />

En del av förklaringen till det ligger troligen i att många<br />

socioekonomiska indikatorer har starkt samband med varandra.<br />

Sambandet mellan hälsa och socioekonomisk status är tydligt<br />

för många olika hälsomått, som till exempel läkarbesök i primärvården,<br />

medellivslängd eller mer självskattande mått som<br />

baseras på självupplevd hälsa, tandhälsa och så vidare.<br />

Sambandet mellan vissa levnadsvanor och socioekonomisk status<br />

är också tydligt. Ju mer socioekonomiskt utsatt desto sämre<br />

levnadsvanor.<br />

Nedanstående resultat (fi gur 5) visar hur östgötarnas levnadsvanor<br />

och självupplevda hälsa samvarierar med hur man själv<br />

bedömer sin ekonomiska nivå 19 . Sambandet mellan levnadsvanor<br />

och självskattad ekonomisk nivå är tydligt när det gäller<br />

rökning och fysisk aktivitet. Motsvarande samband med självskattad<br />

hälsa är uppenbart.<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Mycket dålig ekonomi<br />

Ganska dålig ekonomi<br />

Varken bra eller dålig ekonomi<br />

Ganska bra ekonomi<br />

Mycket bra ekonomi<br />

30%<br />

Dagligrökare Riskdrickare Inget eller lite<br />

fysiskt aktiv<br />

Frukt och grönt,<br />

når ej<br />

rekomendationen<br />

Övervikt och<br />

fetma<br />

19 Grossman, M., The human capital model and the demand for health, in NBER<br />

working paper No 7078. 1999.<br />

En motsvarande studie visar att vissa levnadsvanor samvarierar<br />

tydligt med utbildningsnivå, ju högre utbildning man har desto<br />

bättre levnadsvanor. Hälsan är sämre för dem med lägre utbildning,<br />

undantaget stress som visar ett omvänt samband med utbildningsnivå.<br />

Folkhälsa i historiskt perspektiv<br />

Linköping och Norrköping samt Motala är exempel på geografi<br />

skt närliggande städer med olika social och industriell historia.<br />

Städernas historia är en nödvändig bakgrund för att förstå varför<br />

hälsoläget idag skiljer sig åt mellan städerna.<br />

Studier 20,21 visar att det fi nns betydande geografi ska skillnader i<br />

folkhälsa i <strong>Östergötland</strong>, inte minst mellan dessa städer. Linköpings<br />

befolkning har överlag en betydligt gynnsammare folkhälsa<br />

än både Norrköpings och Motalas. Folkhälsoskillnaderna<br />

framkommer inom nästan hela spektrumet av sjukdomar, med<br />

undantag för vissa cancersjukdomar. Det mest påtagliga och<br />

egentligen allvarligast är en betydande överdödlighet i hjärtkärlsjukdomar<br />

i Norrköpings befolkning, vilket tydligt framkommer<br />

när man jämför med Linköping. Antal avlidna i hjärtinfarkt<br />

per hundra tusen invånare i 45–64 års ålder är dubbelt så<br />

vanligt hos kvinnor i Norrköping som hos kvinnor i Linköping.<br />

Figur 5 Cirkeldiagrammen visar befolkningens socioekonomiska fördelning baserat på självskattad ekonomisk situation. Stapeldiagrammen<br />

visar relationen mellan socioekonomisk nivå och riskfyllda levnadsvanor respektive hälsorelaterade faktorer (Källa: Enkätundersökningen<br />

Östgötens hälsa 2006).<br />

16 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

43%<br />

11%<br />

4%<br />

12%<br />

100<br />

90<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Bra hälsa Bra tandhälsa Tillräckligt<br />

med sömn<br />

Inget eller lite<br />

stressad<br />

Inga psykiska<br />

besvär<br />

20 The Twincities Research Group – Ett tvärvetenskapligt forskarnätverk vid<br />

IMH – Hälsouniversitetet.<br />

21 Östgötens hälsa 2006, Kommunrapport – Sammanfattande resultat (Folkhälsovetenskapligt<br />

centrum <strong>2008</strong>:1).


Antal per 100 000 invånare<br />

150<br />

120<br />

90<br />

60<br />

30<br />

0<br />

Avlidna i hjärtinfarkt 45-64 års ålder<br />

Kvinnor<br />

Män<br />

Linköping Norrköping Motala<br />

Figur 6 Avlidna i hjärtinfarkt 45–64 års ålder – 2001–2005 åldersstandardiserade<br />

data (Källa: The Twincities Research<br />

Group).<br />

Kostnad (miljarder kronor)<br />

6<br />

5<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

0<br />

Produktionsbortfall<br />

Sjukvård<br />

Andel %<br />

Psykiska<br />

sjukdomar<br />

Rörelseorganens<br />

sjukdomar<br />

Samhällskostnader för olika sjukdomsgrupper<br />

<strong>Östergötland</strong> 2006<br />

Cirkulationsorganens<br />

sjukdomar<br />

Skador och<br />

förgiftningar<br />

Figur 7 Samhällskostnader för olika sjukdomsgrupper (Källa Rapport <strong>2008</strong>:2 CMT).<br />

MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Även bland män är det väsentligen fl er, procentuellt sett, som<br />

dör i hjärtinfarkt i Norrköping jämfört med Linköping. Den här<br />

skillnaden i folkhälsa förefaller ha varit påtaglig och stabil över<br />

decennierna. Man fi nner den här skillnaden i regionala data redan<br />

från 1920-talet, sedan har det legat stabilt fram till idag.<br />

Denna kunskap är viktig för de aktörer som har en roll i folkhälsoarbetet,<br />

som underlag för strategier och målbilder syftande till<br />

att minska folkhälsoskillnaderna i framtiden.<br />

Samhällskostnader för ohälsa fördelat på sjukdomsgrupper<br />

De totala samhällsekonomiska kostnaderna för olika sjukdomsgrupper<br />

i <strong>Östergötland</strong> beräknas till cirka 20,2 miljarder kronor<br />

(år 2006) 22 . 6,9 miljarder kronor (34 procent) var kostnader för<br />

sjukvård (slutenvård, öppenvård och övrig sjukvårdsverksamhet)<br />

och 13,2 miljarder kronor (66 procent) var kostnader för<br />

produktionsbortfall. Psykiska sjukdomar (27 procent) och rörelseorganens<br />

sjukdomar (23 procent) orsakar tillsammans hälften<br />

av samhällskostnaderna för ohälsa.<br />

Tumörer Faktorer av<br />

hälsobetydelse<br />

Sjukdomar i<br />

nervsystemet<br />

Andningsorganens<br />

sjukdomar<br />

4,8 4,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,5 0,2 1,7<br />

0,7<br />

0,7 1,0 0,5 0,6 0,6 0,2 0,5 2,4<br />

27 23 8 6 5 4 3 3 20<br />

Övriga<br />

22 Östgötars samhällskostnader för ohälsa fördelat på sjukdomsgrupper 2006,<br />

Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT Rapport <strong>2008</strong>:2).<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Andel (%)<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 17


MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Sjukvårdskostnaderna är framförallt kopplade till cirkulationsorganens<br />

sjukdomar (14 procent), rörelseorganens sjukdomar<br />

(10 procent), psykiska sjukdomar (9 procent) och tumörer (9<br />

procent). Sjukvårdskostnaderna var till 2/3 knutna till sjukhusvård<br />

och 1/3 till primärvård. Läkemedel står för 15 procent av<br />

sjukvårdskostnaderna.<br />

Produktionsbortfallskostnaderna är framförallt relaterade till<br />

psykisk ohälsa (36 procent) och rörelseorganens sjukdomar (30<br />

procent) vilka kan rubriceras som ”socialförsäkringssjukdomar”<br />

då de tar stor del av Försäkringskassans utgifter i anspråk.<br />

Refl ektion<br />

Hälsorelaterade levnadsvanor har allt större betydelse<br />

för att påverka den framtida sjukdomsbördan jämfört<br />

med behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården.<br />

Exempelvis skulle en ökning av den fysiska aktiviteten<br />

tillhöra de åtgärder som skulle ha den största positiva<br />

effekten på svenska folkets hälsa. Följde alla rådet om<br />

minst en halvtimmes motion varje dag, exempelvis i<br />

form av en rask promenad, skulle svenska folkets hälsa<br />

förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaderna minska<br />

dramatiskt 23 . Tobaksbruk, högt intag av alkohol, felaktiga<br />

kostvanor samt fysisk inaktivitet ingår, enligt<br />

Världshälsoorganisationen (WHO), bland de tio största<br />

riskfaktorerna för sjukdom. Enligt WHO:s bedömningar<br />

skulle 90 procent av all diabetes typ 2, 80 procent av all<br />

hjärtkärlsjuklighet samt 30 procent av all cancer kunna<br />

förebyggas genom bättre levnadsvanor. En viktig ny<br />

kunskap är att levnadsvanorna påverkar hälsotillståndet<br />

högt upp i åldrarna. Fysisk aktivitet minskar risken för<br />

fallskador och har exempelvis stor betydelse för att påverka<br />

depression och demenssymptom bland äldre.<br />

De långsiktiga förändringarna av levnadsvanor i Sverige<br />

visar ett mångfacetterat mönster. Den mest positiva förändringen<br />

är minskningen av dagligrökning som också<br />

är en viktig förklaring till att hjärt- och kärlsjukdomar<br />

minskar. Det ska emellertid observeras att minskningen<br />

endast i begränsad grad omfattar lågutbildade och lågavlönade<br />

kvinnor.<br />

När det gäller alkoholkonsumtion i Sverige fanns en<br />

långsiktigt minskande trend från slutet av 1970-talet till<br />

mitten av 1990-talet. Under denna tid minskade också<br />

dödsfallen i alkoholrelaterade sjukdomar och skador.<br />

23 FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling)<br />

<strong>2008</strong> – Statens Folkhälsoinstitut.<br />

18 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Efter 1996 bryts trenden och alkoholkonsumtionen ökar<br />

om än i liten skala. Under de senaste åren går också att<br />

skönja en uppgång av alkoholism och andra skadetyper.<br />

I ett långsiktigt perspektiv har andelen personer som är<br />

överviktiga ökat kraftigt i Sverige. Denna trend tycks<br />

nu delvis vara bruten framförallt för yngre men det rör<br />

sig inte om något genomgripande trendbrott generellt<br />

i befolkningen. Det tar ofta lång tid innan de negativa<br />

konsekvenserna av kraftig övervikt och brist på fysisk<br />

aktivitet visar sig men det kan förväntas leda till ökande<br />

framtidsproblem.<br />

Det fi nns ett starkt samband mellan socioekonomisk<br />

ställning, hälsa och livslängd. Vår tids hälsoproblem<br />

drabbar särskilt de individer som har svårast att skapa<br />

eller påverka sina livsförutsättningar som infl ytande i<br />

arbetet, en fysiskt aktiv livsstil, kunskaper om hälsofaktorer<br />

och sunda kostvanor eller förmåga att hantera<br />

stress. Dessa förhållanden är i hög grad relaterade till den<br />

livsstil och de värderingar och de hälsobeteenden som<br />

råder i den sociala miljö som individen lever i. Mycket<br />

talar för att beteenden som påverkar hälsan, vare sig de<br />

är gynnsamma eller riskfyllda, grundläggs i människors<br />

vänkrets i vardagen. Det är där många avgörande val<br />

görs som påverkar hälsan, både avseende livsstil, attityder<br />

och förhållningssätt och hälsobeteenden. Ska man<br />

påverka hälsan i en befolkning måste de goda valen och<br />

hälsobeteendena grundläggas i människors vardag.<br />

Kunskapen om människors villkor och livsbetingelser<br />

i relation till ohälsa är mycket väl känd bland vårdpersonalen,<br />

det gäller särskilt inom primärvården där distriktsläkare,<br />

distriktssköterskor, undersköterskor och<br />

mödrahälsovården utgör vårdens utposter och de fi nns<br />

i människors vardag i bostadsområdena.<br />

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är<br />

ibland mer kostnadseffektiva än vårdande och rehabiliterande<br />

insatser. Problemet är att kostnadseffektiva förebyggande<br />

insatser ofta inte blir prioriterade – inte för<br />

att de inte är kostnadseffektiva utan av andra skäl. Här<br />

handlar det om att väga behov mot kostnadseffektivitet<br />

när man till exempel ställer organsjukvård mot breda förebyggande<br />

insatser. Därför bör hälsoekonomiska utvärderingar<br />

fi nnas med som en del i beslutsunderlagen för<br />

resursfördelning till exempel i samband med behovsanalyser.<br />

Beslutsfattare får på så sätt bättre underlag för<br />

att bedöma hur resurser bör fördelas mellan olika insatser<br />

och verksamheter för att uppnå hälsopolitiska mål.


Mål: Hälso- och sjukvård som skapar<br />

trygghet och förtroende<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

Trygghet och förtroende påverkas av många olika faktorer<br />

där tillgänglighet och bemötande är av central betydelse.<br />

Runt tre av fyra östgötar upplever att man har<br />

tillgång till den sjukvård man behöver och förtroendet för<br />

sjukvården ligger på samma nivå. Däremot är förtroendet<br />

relativt lågt för hur skattepengarna används.<br />

Samverkan med andra välfärdsaktörer medverkar till att<br />

medborgarna ska uppleva trygghet. Under fl era år har en<br />

fungerande samverkan utvecklats med Försäkringskassan<br />

med framgångsrika resultat som har bidragit till att<br />

allt fl er sjukskrivna personer har kunnat rehabiliteras till<br />

arbete.<br />

En uppföljning av prioriterade insatser under <strong>2008</strong> visar<br />

att beslutade insatser i princip har genomförts enligt beslut.<br />

Tillgängligheten är sammantaget otillfresställande även<br />

om det går att notera positiva utvecklingstendenser. En<br />

förutsättning för fullständig måluppfyllelse är att vi kan<br />

konstatera en god tillgänglighet överlag inom hälso- och<br />

sjukvården.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 78.<br />

Behovsanalyser <strong>2008</strong><br />

Behovsanalyser är en strategisk viktig utgångspunkt för styrning<br />

av hälso- och sjukvården utifrån behov. Till behovsanalyserna<br />

är kopplat synpunkter från patienter och anhöriga genom de fokusgruppintervjuer<br />

som gjorts av brukardialogberedningarna.<br />

Under <strong>2008</strong> har analyser och dialoger genomförts inom följande<br />

områden:<br />

• Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen<br />

• Hjärtsjukvård och nationella riktlinjer<br />

• Vård och stöd vid graviditet och förlossning<br />

• Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet<br />

MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Analyserna och brukardialogerna har bland annat lyft fram följande:<br />

Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen<br />

• Ungefär hälften av den vuxna befolkningen i Sverige har<br />

långvarig smärta i någon grad och cirka 20 procent av befolkningen<br />

har svår eller långvarig smärta och åtskilliga har<br />

svårigheter att leva med sin smärta. Huvuddelen av patientgruppen<br />

behandlas och rehabiliteras i primärvården.<br />

• För att förebygga och motverka försämring vid olika smärttillstånd<br />

behövs hälsofrämjande insatser. Patienter har behov<br />

av information och kunskap för att kunna påverka sina<br />

levnadsvanor och sin livsstil samt för att kunna öka sitt personliga<br />

ansvar.<br />

• Det fi nns behov av att sprida kunskap och kompetens kring<br />

olika smärttillstånd. Detta för att patienter ska kunna få ett<br />

snabbt omhändertagande och tidigt insatta åtgärder.<br />

• För att patienter inte ska hamna ”mellan stolarna”, behöver<br />

rutiner utarbetas för effektiv samverkan, både inom primärvården<br />

samt mellan vårdcentraler och specialistkliniker.<br />

• På de fl esta av länets vårdcentraler fi nns resursteam. I teamen<br />

ingår fl era professioner från olika aktörer (landsting,<br />

arbetsförmedling, försäkringskassa) som ska hjälpa långtidssjukskrivna<br />

patienter att så snabbt som möjligt komma<br />

tillbaka i arbete. Det fi nns behov att optimera samverkan/<br />

samordning mellan hälso- och sjukvården, arbetsgivaren,<br />

försäkringskassan samt arbetsförmedlingen. Detta för att<br />

fi nna varaktiga, individuella lösningar för patienter med<br />

olika smärttillstånd.<br />

• Rehabiliteringsprogram, innebärande samverkan mellan<br />

olika kompetenser, används vid Smärt- och rehabiliteringscentrum<br />

i <strong>Östergötland</strong>. Det fi nns stark evidens för att denna<br />

rehabiliteringsform långsiktigt leder till att smärtan minskar<br />

och att det blir en positiv effekt på sjukskrivning och<br />

återgång till arbete. Kunskap behöver spridas kring denna<br />

rehabiliteringsform och kompetensen förstärkas.<br />

• Utvecklingsarbete pågår i länet kring samlade behandlingsinsatser.<br />

Insatserna ska leda till att ge individen redskap att<br />

påverka sin situation, öka sin självkänsla, hitta ändamålsenliga<br />

strategier att hantera sin smärta, ge ökad livskvalitet<br />

samt att minska sjukskrivningarna.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 19


MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Hjärtsjukvård och nationella riktlinjer<br />

• Intervjuerna med brukarna visar att patienterna generellt är<br />

nöjda med vård, behandling, rehabilitering, bemötande och<br />

omhändertagande oavsett var i vårdkedjan insatserna utförs.<br />

Patienterna är mycket nöjda med den ”hjärtbok” som man<br />

får när man lämnar sjukhuset och som sedan fylls i av vårdcentralen.<br />

Den personliga upplevelsen av hjärtsjukvården<br />

överträffar som regel patienternas förväntningar.<br />

• Den kritik som framförs handlar framförallt om brister i läkarkontinuitet<br />

och kommunikation mellan kliniker. De som<br />

sökt vård på andra vägar än att åka akut till sjukhus upplever<br />

att vägen in till sjukhusvården varit lång. Egenvårdsråden<br />

fungerar väl men en del av de intervjuade önskar mer individuellt<br />

riktad information.<br />

• För de svårast sjuka patienterna med hjärtsvikt är många<br />

vårdgivare inblandade. Uppföljningen av dessa patienter<br />

har brister och när tillfälliga försämringar inträffar så är<br />

akut sjukhusvård den vanligaste lösningen. Hjärtsviktspatienternas<br />

sista år i livet innehåller därför många vårdepisoder<br />

i sluten vård som skulle kunna undvikas om det fanns en<br />

bättre planering av vården där hemsjukvård många gånger<br />

kan vara ett alternativ.<br />

• För patienter med kranskärlssjukdomar innebär de nationella<br />

riktlinjerna inga större förändringar jämfört med den vård<br />

och behandling som ges i <strong>Östergötland</strong> idag. Preventiva åtgärder<br />

som påverkar livsstilsfaktorer har fått en hög prioritet<br />

och ställer högre krav på samordning mellan primärvård<br />

och sjukhusvård.<br />

Vård och stöd under graviditet och förlossning<br />

• Behovsanalyserna har inte funnit några bristområden inom<br />

graviditets- och förlossningsvården. Det handlar snarare om<br />

att vidareutveckla och förbättra sådant som redan fungerar.<br />

Mödrahälsovårdens koppling till kvinnokliniken ger förutsättningar<br />

för en sammanhållen vårdkedja och kunskapsöverföring<br />

som är till gagn för patienten. Inom länet och<br />

i sydöstra sjukvårdsregionen arbetar personalen enligt gemensamma<br />

riktlinjer vilket ger en bra grund för en likvärdig<br />

vård i regionen.<br />

• Säkerhetsarbetet är uttalat inom verksamheten. Kvalitetsmätningar<br />

och förbättringsarbeten pågår för att höja patientsäkerheten,<br />

bland annat inom förlossningsvården. Intervjuerna<br />

med brukarna visar att personalen är engagerad och<br />

kompentent. Vid svåra situationer för patienten, till exempel<br />

vid sen fosterdöd, ska omhändertagandet säkras både på<br />

kort och lång sikt.<br />

20 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

• Patienterna efterfrågar i större utsträckning möjligheten till<br />

individuella lösningar. Det gäller graviditetsvården generellt<br />

men framförallt vid svåra situationer när man inte vill<br />

komma i kontakt med nyförlösta kvinnor och deras barn.<br />

• För att möta framtidens vård är det viktigt med kunskap och<br />

informationsspridning om människor som har andra förutsättningar<br />

och andra behov. Patienten ska alltid kunna förvänta<br />

sig att bli bemött och omhändertagen på ett värdigt<br />

sätt, oavsett till exempel etnicitet eller sexuell läggning.<br />

• Brukarna har en stor acceptans för fosterdiagnostik. För att<br />

kvinnan ska kunna fatta ett informerat beslut är det nödvändigt<br />

att ha tillgänglig, korrekt och nyanserad information.<br />

Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet<br />

• Det är uppenbart att tillgänglighet, kvalitet och delaktighet<br />

är mycket värdeskapande delar i vården och att dessa delar<br />

är nära sammanbundna med varandra.<br />

• Tillgänglighet är ett område som engagerar många brukare.<br />

Vården bedöms inte vara tillräckligt tillgänglig framförallt<br />

riktas kritik mot vårdcentralernas telefon- och besökstillgänglighet.<br />

• Många upplever att de möts av ett motstånd när de söker vård.<br />

Det som beskrivs är brister i bemötandet som gör att många<br />

upplever att deras problem inte tas på allvar när de kontaktar<br />

vårdcentralen utan att de slentrianmässigt avfärdas.<br />

• Det som man uppfattar som akut eller vardagsnära vård<br />

vill många ha i sin närhet. Psykiatri är något som många,<br />

särskilt ungdomar, lyfter som viktig vård som ska erbjudas<br />

nära. Upplevelsen av vad som är nära beror också till viss<br />

del på vem man frågar, äldre och ungdomar har delvis olika<br />

bilder av vad som är långt bort. De fl esta är beredda att åka<br />

längre bort för bra vård.<br />

• Kontinuitet är särskilt viktigt bland äldre och personer med<br />

fysiska och psykiska funktionshinder.<br />

• Hälso- och sjukvårdspersonalen ska ha en helhetssyn i mötet<br />

med patienten, se hela människan och ge ett respektfullt<br />

bemötande.<br />

• Brister i samverkan över organisatoriska gränser framhålls<br />

som ett betydande kvalitetsproblem. Det kan vara samverkan<br />

inom landstinget såväl som samverkan med andra huvudmän,<br />

företrädelsevis kommunerna. Samverkansbrister<br />

beskrivs av fl era som mycket tröttsamt för patient och an-


Ohälsotal (dagar)<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

-10<br />

-20<br />

35,8 35,2<br />

-6,8<br />

Riket<br />

-10,3<br />

Länet<br />

Figur 8 Ohälsotalets utveckling 2002–<strong>2008</strong> (Källa: Försäkringskassan).<br />

höriga. Många efterfrågar en ökad tydlighet i vem som har<br />

ansvaret för en som patient.<br />

• Delaktighet har åtminstone tre aspekter; att bli lyssnad till,<br />

att få information och att kunna påverka. Betydelsen av att<br />

vårdpersonalen lyssnar och tar sig tid framhålls och att informationen<br />

är saklig, tydlig och fullständig. Informationsbehovet<br />

upplevs som särskilt stort bland äldre. För vissa<br />

utlandsfödda innebär informationen ibland ett problem.<br />

Det som efterfrågas är enkel, basal information och vissa<br />

efterfrågar också information på lätt svenska och/eller på<br />

hemspråk.<br />

• Det är uppenbart att medborgare och patienter sätter mycket<br />

högt värde på de delar av vården som inte är direkt sjukvårdande<br />

utan som handlar om mötet mellan vårdpersonal och<br />

patient. Det är också tydligt att det fi nns betydelsefulla skillnader<br />

i vad olika grupper har för behov. Vården behöver<br />

därför utveckla metoder och förhållningssätt när det gäller<br />

bemötande att bli mer individ- och situationsanpassade.<br />

Samverkan med Försäkringskassan har gett resultat<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>s samarbete med Försäkringskassan<br />

inleddes med en principöverenskommelse 2002 och bedrivs sedan<br />

2005 inom ramen för den så kallade ”Miljardöverenskommelsen”<br />

mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting<br />

(SKL). Syftet med det statliga bidraget var att det ska stimulera<br />

landstingen att prioritera sjukskrivningsfrågan samt ge landstingen<br />

del i den utgiftsbesparing för staten som följer av minskad<br />

sjukfrånvaro. Tre miljarder var avsatta och fördelade på vart<br />

och ett av åren 2006–<strong>2008</strong>. Bidraget bestod av en fast del beräknat<br />

på befolkningsmängd i länet och en rörlig del som betalas ut<br />

41,3<br />

-11,9<br />

Boxholm<br />

Ohälsotalet <strong>2008</strong> och dess förändring sedan 2002<br />

33,8 33,5<br />

-8<br />

Finspång<br />

-10,7<br />

Kinda<br />

27,0<br />

-8,8<br />

Linköping<br />

40,7<br />

-8,5<br />

Mjölby<br />

49,1<br />

Motala<br />

37,5<br />

Norrköping<br />

39,0<br />

-11,8 -11,6 -12<br />

Söderköping<br />

44,3<br />

Vadstena<br />

MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Vademarsvik<br />

Ohälsotal <strong>2008</strong><br />

Förändring 2002 - <strong>2008</strong><br />

beroende på hur mycket sjuskrivningarna i länet minskar. <strong>Östergötland</strong>s<br />

del av statsbidraget för <strong>2008</strong> var totalt 64 miljoner<br />

kronor.<br />

Överenskommelsen har haft målsättningen att frånvaron från<br />

arbetslivet till följd av sjukskrivning i <strong>Östergötland</strong> ska ligga<br />

under riksgenomsnittet – ett mål som uppnåtts då länets ohälsotal<br />

24 för <strong>2008</strong> på 35,2 dagar ligger under riksgenomsnittets 35,8<br />

dagar. Räknat från 2003 då <strong>Östergötland</strong>s ohälsotal låg på 45,5<br />

dagar har ohälsotalet minskat med 10,3 dagar. Detta kan visa på<br />

faktiska förbättringar av hälsoläget men torde i första hand vara<br />

en indikation på en framgångsrik samverkan.<br />

Ohälsotalet för kvinnor i länet är markant högre än för män. Det<br />

har dock minskat från 46,1 dagar till 44,2 dagar under <strong>2008</strong>.<br />

Minskningen för män var 30,6 dagar till 26,7 dagar.<br />

Ytterligare en målsättning i överenskommelsen har varit att antalet<br />

nya sjuk- och aktivitetsersättningar (SA) ska minska i länet<br />

och under <strong>2008</strong> har antalet nybeviljade SA minskat med 23,9<br />

procent.<br />

24 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning,<br />

sjuk- eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension<br />

och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna<br />

16–64. Alla dagar är omräknade till ”heldagar” – till exempel TVÅ dagar med<br />

halv ersättning blir EN dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i<br />

ohälso talet.<br />

44,8<br />

-9,4 -10,2<br />

33,0<br />

-6,5<br />

Ydre<br />

35,2<br />

-8,2<br />

Åtvidaberg<br />

40,4<br />

-11,4<br />

Ödeshög<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 21


MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Samverkansarbetet har inriktats på tre områden:<br />

Verksamhetsutveckling – innebär bland annat utveckling av<br />

resursteam på länets vårdcentraler samt utveckling av psykosociala<br />

team. En stor del i denna utveckling har länets fem samordningsförbund;<br />

Finspång, Motala / Vadstena, Mjölby / Ödeshög<br />

/ Boxholm, Norrköping samt Linköping.<br />

Kunskapsutveckling – i samarbete med Linköpings Universitet<br />

med studier om läkares arbete med sjukskrivningar, läkarintyg<br />

och sjukskrivningsmönster.<br />

Sjukskrivningskommitté – fungerar som stöd till läkare i sjukskrivningsfrågor.<br />

Inför 2009 har Sveriges Kommuner och Landsting och staten<br />

ingått en ny miljardöverenskommelse för åren 2009–2011. De<br />

tidigare målsättningarna fi nns kvar och några nya utmaningar<br />

har tillkommit som att tidigt i sjukfallet identifi era förekomst av<br />

missbruk samt större fokus på insatser som syftar till en sjukskrivningsprocess<br />

som tar hänsyn till kvinnors och mäns olika<br />

sjukskrivningsmönster.<br />

Hur upplevs vården av östgötarna?<br />

Östgötarnas förtroende för hälso- och sjukvården har förbättrats<br />

de senaste åren enligt mätningar i den så kallade Vårdbarometern<br />

25 . För fyra år sedan hade drygt tre av fyra östgötar förtroende<br />

för sin vårdcentral. Därefter minskade förtroendet för att<br />

år <strong>2008</strong> återgå till samma nivå som år 2005. Östgötarnas förtroende<br />

för närmaste sjukhus har ökat under de senaste fyra åren<br />

– med undantag för år 2006. Sannolikt påverkades allmänhetens<br />

förtroende för vårdcentraler och sjukhus av den debatt om sjukvården<br />

som förekom i massmedia under år 2006.<br />

Andel svar<br />

100%<br />

80%<br />

60%<br />

40%<br />

20%<br />

0%<br />

9%<br />

15%<br />

76%<br />

13%<br />

15%<br />

72%<br />

25 Nationell telefonenkät – 1 000 östgötar ingår.<br />

10%<br />

18%<br />

72%<br />

9%<br />

15%<br />

76%<br />

2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Vårdcentraler<br />

Förtroendet för vårdcentralerna är generellt lägre än för östgötasjukhusen.<br />

Det kan bero på att allmänhetens krav på telefon- och<br />

besökstillgänglighet på vårdcentralerna är högt ställda – krav<br />

som inte alltid kan tillgodoses. Sannolikt påverkas förtroendet<br />

negativt när vårdcentralerna på medicinska grunder bedömer att<br />

besök inte är nödvändigt.<br />

Andel nöjda<br />

Vet ej<br />

Nej<br />

Ja<br />

100%<br />

90%<br />

80%<br />

70%<br />

60%<br />

OBS bruten skala<br />

10%<br />

9%<br />

Figur 9 Östgötens förtroende för ”sin vårdcentral” och ”det närmaste sjukhuset” (källa: Vårdbarometern).<br />

22 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

År <strong>2008</strong> kände 75 procent av östgötarna sig trygga i att sjukvården<br />

fi nns tillhands när man behöver den. Detta är en tydlig<br />

ökning jämfört med tidigare – en ökning som innebär att <strong>Östergötland</strong><br />

börjar närma sig riksgenomsnittet.<br />

82%<br />

10%<br />

12%<br />

76%<br />

8%<br />

9%<br />

83%<br />

6%<br />

8%<br />

86%<br />

2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Sjukhus<br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Hela riket<br />

År 2005 År 2006 År 2007 År <strong>2008</strong><br />

Figur 10 Östgötarnas upplevelser av att ha tillgång till den vård man<br />

behöver (källa: Vårdbarometern).


Riktade satsningar<br />

Hälso- och sjukvården tillfördes cirka 165 miljoner kronor under<br />

år <strong>2008</strong> för riktade satsningar inom primärvården och den<br />

Beslutat satsning Berört centrum Effekter år <strong>2008</strong><br />

Utökad ortopedi framförallt i<br />

Norrköping<br />

MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Ortopedicentrum Ökning med cirka 450 operationer. Förbättrad tillgänglighet till proteskirurgi i hela <strong>Östergötland</strong>. Alla<br />

höft- och knäledsplastiker bedöms kunna ske inom vårdgarantigränsen till sommaren 2009.<br />

Utökade resurser till primärvården Närsjukvården centrala Underskottet år 2007 har eliminerats, samtidigt som produktionen ökat något.<br />

Närsjukvården väster Införandet av nytt journalsystem har krävt stora resurser. Antalet läkarbesök blev i stort sett oförändrat<br />

under året. Besök hos andra än läkare har ökat.<br />

Närsjukvården öster Tillskottet har möjliggjort fortsatt finansiering av egen specialistläkarutbildning. Antalet läkarbesök är<br />

oförändrat under året, medan antalet besök hos andra än läkare har ökat. Satsning på psykosociala<br />

team och resursteam för långtidssjukskrivna har fortsatt.<br />

Utökade resurser till<br />

akutmottagningar<br />

Utökat antal intensivvårdsplatser<br />

inom neurokirurgi (NIVA)<br />

Mildrade indikationer för operation<br />

av grå starr<br />

Förbättrad behandling av patienter<br />

med ”gula-fläcken-sjukdom”<br />

Förbättrad tillgänglighet för<br />

patienter i behov av hjärtklaffoperation<br />

Ökning av kateterablationer vid<br />

förmaksflimmer<br />

Utökad behandling med implanterbar<br />

defibrillator<br />

Utökad behandling med biventrikulär<br />

pacemaker<br />

Utökat antal undersökningar av<br />

förträngningar i halspuls-ådern<br />

och fler operationer av halspulsådern<br />

Förbättrad diagnostik/behandling<br />

av barn med kroniska sjukdomar<br />

Utökad neonatalvård för att<br />

minska flaskhalsar<br />

Utökad vård och behandling inom<br />

barnkirurgi i Linköping<br />

Utökat andningsstöd/hosthjälpmedel<br />

i hemmet för barn och<br />

ungdomar<br />

Diagnostik/övervakning/behandling<br />

av gravida<br />

Närsjukvården centrala Ersättningen har använts för att täcka tidigare års underskott. Patienttillströmningen ökar inte längre.<br />

Närsjukvården väster Antalet besök ökade med sju procent och därmed tillgängligheten under år <strong>2008</strong> – i första hand inom<br />

kirurgi och ortopedi. Ökningarna har dock krävt kostsamt utnyttjande av bemanningsföretag under<br />

kvällar, nätter och helger.<br />

Rekonstruktionscentrum Satsningen har medfört ökning från tidigare cirka 1 300 vårdade på NIVA per år till cirka 1 550 år <strong>2008</strong>.<br />

Den neurokirurgiska vården i <strong>Östergötland</strong> har för övrigt den lägsta kostnaden per opererad patient i<br />

landet.<br />

Rekonstruktionscentrum Gränsen för när grå starr opereras har närmat sig nivåerna i övriga landet. <strong>Östergötland</strong> har dock ännu<br />

relativt stränga gränser för gråstarroperation.<br />

Rekonstruktionscentrum Patienter med åldersbetingad ”gula-fläcken-sjukdom” hade med tidigare behandlingsmetod en rimlig<br />

chans att synförsämringen avstannade. Med det nya läkemedlet får flera patienter förbättrad synskärpa<br />

jämfört med insjukningstillfället. Hälften når en synskärpa som möjliggör till exempel fortsatt bilkörning.<br />

Hjärtcentrum Satsningen har ännu inte nått full effekt. Produktionen har ökat och tillgängligheten närmar sig målet<br />

med satsningen. Behandlingsresultaten är mycket goda enligt preliminära data.<br />

Hjärtcentrum Strejk och övergång till nytt journalsystem har medfört att planerad utökning har uteblivit. Cirka 150<br />

patienter har opererats och målet är att dubblera antalet till år 2012.<br />

Hjärtcentrum Antalet behandlingar har ökat från ett 20-tal till cirka 60. Målet är att genomföra 180 behandlingar år<br />

2012.<br />

Hjärtcentrum Antalet behandlingar har under året ökat med 25 procent till cirka 50 genomförda. För år 2012 är målet<br />

att genomföra 150 behandlingar.<br />

Hjärtcentrum Under år <strong>2008</strong> genomfördes cirka 1 700 undersökningar (ökning med sju procent). Antalet genomförda<br />

operationer har ökat med 15 procent under året. Om insjuknandet i stroke har minskat är svårt att veta<br />

säkert.<br />

Barn- och kvinnocentrum Samordningsfunktion för kroniskt sjuka barn med komplexa vårdbehov införd.<br />

Barn- och kvinnocentrum Utökningen av neonatalvården har påbörjats men är ännu inte genomförd. Neonatal ”cooling” i Linköping<br />

för nyfödda som utsatts för svår syrebrist.<br />

Barn- och kvinnocentrum Barnkirurgin har påverkats av det ökade antalet små barn i länet och snabb medicinsk utveckling. Fler<br />

barn omhändertas på barnkirurgisk avdelning.<br />

Barn- och kvinnocentrum En länsövergripande arbetsgrupp ansvarar för hur barn och ungdomar i behov av andningsstöd och<br />

hosthjälpmedel i hemmet ska ges hjälp.<br />

Barn- och kvinnocentrum Förstärkt bemanning av barnmorskor inom förlossningsvården i kombination med aktivt förbättringsarbete<br />

har lett till betydande förbättringar av medicinska resultat till exempel färre kejsarsnitt, sugklockor<br />

och sfinkterrupturer.<br />

Utökad fosterdiagnostik Barn- och kvinnocentrum Ultraljud med mätning av nackuppklarning (NUPP) erbjuds nu i hela länet.<br />

Utökad behandling av svår urininkontinens<br />

hos kvinnor<br />

Akupunkturbehandling vid klimakteriebesvär<br />

Ökad ersättning för klinikläkemedel<br />

Barn- och kvinnocentrum Kvinnor med svår inkontinens där all annan behandling misslyckats kan erbjudas behandling med<br />

sacral nervstimulering.<br />

Barn- och kvinnocentrum Akupunkturbehandling vid svåra klimakteriebesvär finns på LiM och ViN. På US pågår forskning kring<br />

tillämpad avslappning som en annan modell att hjälpa denna patientgrupp.<br />

Flera centrum Flera centrum har ersatts för ökade läkemedelskostnader.<br />

specialiserade vården. Tabellen visar att fl ertalet prioriterade<br />

och beslutade satsningar har genomförts fullt ut och att förväntade<br />

effekter är uppnådda i fl ertalet fall.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 23


MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Cirka 20 procent av östgötarna hade under år <strong>2008</strong> förtroende<br />

för hur skattepengarna används av landstinget medan 37 procent<br />

inte tyckte att skattepengarna används på ett bra sätt. Andel<br />

östgötar som saknade uppfattning har ökat.<br />

Andel svar i %<br />

Tillgänglighet<br />

Vårdgarantin (0-7-90-90) innebär att patienten ska kunna komma<br />

i kontakt med Sjukvårdsrådgivningen 1177 eller vårdcentralen<br />

samma dag man ringer (0), erbjudas besök för nytt medicinskt<br />

problem på vårdcentralen inom högst sju dagar (7) och besök/<br />

behandling i specialiserad vård inom högst 90 dagar (90–90).<br />

Telefontillgängligheten till Sjukvårdsrådgivningen 1177 har försämrats<br />

under året. 57 procent av samtalen besvarades inom tre<br />

minuter jämfört med 64 procent föregående år. Detta berodde<br />

bland annat på att allt fl er östgötar ringde till 1177 – en ökning<br />

med 8 procent under år <strong>2008</strong>.<br />

Telefontillgängligheten till vårdcentralerna har försämrats under<br />

hösten <strong>2008</strong> jämfört med motsvarande mätning 2007 (87<br />

Andel besvarade telefonsamtal<br />

100%<br />

80%<br />

60%<br />

40%<br />

20%<br />

0%<br />

100%<br />

90%<br />

80%<br />

70%<br />

60%<br />

38%<br />

49%<br />

14%<br />

OBS bruten skala<br />

41%<br />

46%<br />

14%<br />

Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren <strong>2008</strong><br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Hela riket<br />

Hösten <strong>2008</strong><br />

Figur 12 Telefontillgänglighet på vårdcentraler i <strong>Östergötland</strong> och<br />

riket oktober <strong>2008</strong>.<br />

procent jämfört med 90 procent besvarade samtal). Enligt de<br />

senaste fem nationella mätningarna uppvisar <strong>Östergötland</strong> en<br />

negativ tendens, samtidigt som riket som helhet uppvisar en<br />

positiv tendens.<br />

46%<br />

34%<br />

20%<br />

44%<br />

37%<br />

19%<br />

År 2005 År 2006 År 2007 År <strong>2008</strong><br />

Ingen<br />

uppfattning<br />

Dålig<br />

användning<br />

Bra<br />

användning<br />

Figur 11 Östgötarnas syn på hur skattepengarna används av landstinget<br />

(källa: Vårdbarometern).<br />

24 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Vid den senaste mätningen låg variationen mellan vårdcentralerna<br />

46–100% vilket innebär att några enheter i länet hade oacceptabelt<br />

dålig telefontillgänglighet. Under 2009 måste åtgärder<br />

vidtas för att nå varaktigt förbättrad telefontillgänglighet på<br />

fl era vårdcentraler.<br />

Andel besök inom sju dagar<br />

100%<br />

90%<br />

80%<br />

70%<br />

60%<br />

OBS bruten skala<br />

Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren <strong>2008</strong><br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Hela riket<br />

Hösten <strong>2008</strong><br />

Figur 13 Besökstillgänglighet på vårdcentraler i <strong>Östergötland</strong> och<br />

riket oktober <strong>2008</strong>.<br />

Tillgängligheten till besök hos läkare på vårdcentralerna har<br />

förbättrats. Oktober <strong>2008</strong> togs 92 procent av patienterna emot<br />

inom sju dagar (89 procent ett år tidigare). Detta placerar <strong>Östergötland</strong><br />

på femte bästa plats i landet. Vårdcentralernas resultat<br />

varierar mellan 71–100 % vilket innebär att några vårdcentraler<br />

hade jämförelsevis dålig besökstillgänglighet.<br />

Tillgängligheten till den specialiserade vården har inte varit<br />

möjlig att följa under år <strong>2008</strong>. Detta beror på övergången till det<br />

nya journalsystemet Cosmic. Uppföljningen har återupptagits<br />

februari 2009.<br />

Figur 14 visar hur många patienter som väntade på läkarbesök<br />

den 28 februari 2009 jämfört med samma datum år 2007. Som<br />

framgår av fi gur 14 har antalet patienter som väntat mer än 90<br />

dagar ökat. Orsakerna är fl era. Övergången till journalsystemet<br />

Cosmic har tillfälligt reducerat besökskapaciteten. Strejken un-<br />

Antal patienter<br />

20000<br />

17500<br />

15000<br />

12500<br />

10000<br />

7500<br />

5000<br />

2500<br />

0<br />

Väntat mera än 90 dagar Väntat högst 90 dagar<br />

14491<br />

3445<br />

11046<br />

16427<br />

6218<br />

10209<br />

Februari 2007 Februari 2009<br />

Figur 14 Antal väntande patienter på läkarbesök inom den specialiserade<br />

vården 28 februari, åren 2007 och 2009


der <strong>2008</strong> har också bidragit till att besökskapaciteten har försämrats.<br />

Samtidigt vittnar fl era enheter om att remissantalet har<br />

ökat, vilket också bidragit till försämrad tillgänglighet.<br />

Antal patienter<br />

8000<br />

7000<br />

6000<br />

5000<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1000<br />

0<br />

Väntat mera än 90 dagar Väntat högst 90 dagar<br />

7868<br />

2812<br />

5056<br />

Figur 15 visar hur många patienter som väntande på behandling<br />

den 28 februari 2009 jämfört med samma datum år 2007.Antalet<br />

patienter som har väntat mer än 90 dagar på behandling har<br />

minskat under tvåårsperioden. Detta beror på att många enheter<br />

har prioriterat behandlingar framför besök. Många patienter har<br />

också vidareremitterats till behandling utanför <strong>Östergötland</strong>,<br />

vilket har påverkat resultatet positivt.<br />

5910<br />

2164<br />

3746<br />

Februari 2007 Februari 2009<br />

Figur 15 Antal väntande patienter på behandling inom den specialiserade<br />

vården 28 februari, åren 2007 och 2009<br />

MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Refl ektion<br />

Styrningen av hälso- och sjukvården är en ständig avvägning<br />

där befolkningens och patienternas behov och<br />

förväntningar ska balanseras mot tillgängliga resurser.<br />

Professionens drivkrafter att ta vara på medicinska<br />

möjligheter är också en viktig faktor i styrningen. Det<br />

är politikens uppgift att utföra denna balansgång så att<br />

hälso- och sjukvård kan ges så effektivt som möjligt.<br />

Det aktuella scenariot visar också att de ekonomiska<br />

förutsättningarna tenderar att bli allt mer besvärliga.<br />

God tillgänglighet är i hög grad trygghetsskapande och<br />

avgörande för hälso- och sjukvårdens legitimitet. Sjukvården<br />

ska upplevas vara tillräckligt nära men framförallt<br />

ska väntetiderna vara tillfredsställande. Det är<br />

emellertid i dagsläget sannolikt inte resursbrist som är<br />

den främsta orsaken till tillgänglighetsproblemen. God<br />

tillgänglighet är i hög grad en indikator på fungerande<br />

vårdprocesser och bra kapacitetsutnyttjande. Det ligger<br />

en betydande utmaning i att komma till rätta med tillgänglighetsbristerna<br />

inte minst då de ska hanteras i en<br />

ansträngd ekonomisk situation.<br />

Socialstyrelsens nationella riktlinjer innehåller både en<br />

behovsdimension och ett mer professionsstyrande inslag.<br />

Dessa riktlinjer har på ett naturligt sätt koordinerats<br />

med de behovsanalyser som genomförts inom <strong>Landstinget</strong><br />

i <strong>Östergötland</strong> och därmed fasats in i en systematisk<br />

styrningsprocess. Detta är ett rationellt arbetssätt<br />

och ger tillgång till ett nationellt förankrat kunskapsunderlag<br />

som kompletterats med det som är specifi kt för<br />

<strong>Östergötland</strong>. Det går att se fördelar med att i framtiden<br />

även söka samverkan med regionala samarbetspartners<br />

(Jönköping och Kalmar) i denna process.<br />

Behovsanalyser och riktlinjer är ett viktigt stöd för kunskapsstyrningen<br />

på landstingsnivå men kan samtidigt<br />

vara kostnadsdrivande. Det är inte heller givet att den<br />

nya kunskapen med automatik når ut och påverkar det<br />

dagliga arbetet. Strävan att leva upp till befolkningens<br />

och patienternas behov måste därför kopplas till nödvändig<br />

kompetens- och processutveckling i verksamheten.<br />

De kunskapssammanträden som landstingsstyrelse<br />

och hälso- och sjukvårdsnämnd genomför tillsammans<br />

under året har funktionen att ge underlag för en helhetssyn<br />

på styrningsbehoven. Ytterligare utvecklingsarbete<br />

återstår dock innan en sådan styrningsprocess är tillfredställande<br />

effektiv inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 25


MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Mål: Patienten ska ha en stark ställning<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

En förutsättning för att kunna påverka sin vård är att patienten<br />

är välinformerad om möjligheter och rättigheter.<br />

Det kan handla om att känna till alternativa behandlingar<br />

eller att själv kunna påverka och få besked om tid för<br />

besök och behandling.<br />

Bedömningen är att patientens möjlighet att påverka sin<br />

vård har ökat bland annat genom nya och innovativa<br />

informations kanaler och sjukvårdstjänster (Internet) och<br />

förbättrad sjukvårdsrådgivning bland annat via vårdlots.<br />

Här fi nns emellertid fortfarande en stor potential att utveckla<br />

bemötande, information, valfrihet med mera, för<br />

att stödja så att patienter och anhöriga upplever delaktighet<br />

och har förmåga att hantera den komplexitet som<br />

vården inrymmer.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 79.<br />

Patienternas vilja att välja<br />

Vårdgarantin är ingen garanti till vård utan en tidsgaranti för de<br />

patienter som fått beslut om remittering eller behandling. Om<br />

sjukhuskliniken inte kan erbjuda besök/behandling inom högst<br />

90 dagar ska patienten erbjudas vårdkontakt på annan enhet i<br />

<strong>Östergötland</strong>, i andra hand inom landstinget i Kalmar och Jönköping<br />

och i tredje hand på annat håll i landet.<br />

Andelen östgötar som kan tänka sig att – om det går fortare – bli<br />

opererade på annat sjukhus än det närmaste har ökat under år<br />

<strong>2008</strong> till den högsta nivån hittills. (Figur 16).<br />

Andel svar i %<br />

100%<br />

80%<br />

60%<br />

40%<br />

20%<br />

0%<br />

13%<br />

83%<br />

14%<br />

82%<br />

Figur 16 Östgötarnas syn på att bli opererade på annat sjukhus än<br />

det närmaste i <strong>Östergötland</strong> (Källa: Vårdbarometern).<br />

14%<br />

79%<br />

År 2005 År 2006 År 2007 År <strong>2008</strong><br />

26 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

11%<br />

84%<br />

Kan inte tänka<br />

sig operation<br />

på annat<br />

sjukhus i E-län<br />

Kan tänka<br />

sig operation<br />

på annat<br />

sjukhus i E-län<br />

Valfrihet i primärvård<br />

Under år <strong>2008</strong> har förberedelser gjorts inför införandet av Vårdval<br />

i primärvården. Den nya modellen införs september 2009<br />

och ska stärka patientens/medborgarens ställning, genom ett<br />

ökat utbud av vårdcentraler och att patienterna kan välja att lista<br />

sig vid vilken vårdcentral som helst. Den sistnämnda möjligheten<br />

har funnits i <strong>Östergötland</strong> under många år, men har inte<br />

alltid fungerat optimalt.<br />

Inför införandet av vårdvalsmodellen måste östgötarna ges tydlig<br />

information om valmöjligheterna. Idag är östgötarnas kunskap<br />

begränsad och runt hälften av östgötarna vet inte om eller<br />

tror inte att man får välja vårdcentral (Figur 17).<br />

Andel svar i %<br />

100%<br />

80%<br />

60%<br />

40%<br />

20%<br />

0%<br />

50%<br />

15%<br />

35%<br />

43%<br />

15%<br />

42%<br />

År 2005 År 2006 År 2007 År <strong>2008</strong><br />

Figur 16 Östgötarnas syn på att kunna lista sig på vilken vårdcentral<br />

som helst (Källa: Vårdbarometern).<br />

Internettjänster med patientfokus<br />

UMO.se – den nya ungdomsmottagningen på nätet<br />

Med målet att göra det enklare för ungdomar mellan 13–25 år<br />

att få information, stöd och råd i frågor som rör sex, hälsa och<br />

relationer lanserades i slutet av <strong>2008</strong> den nya ungdomsmottagningen<br />

på nätet – UMO.se. Den nylanserade ungdomsmottagningen<br />

är välbesökt. Som mest har nära 24 000 besök uppmätts<br />

på en och samma dag.<br />

På UMO.se fi nns förutom information en gratis, webbaserad<br />

frågetjänst där unga mellan 13–25 år anonymt kan ställa frågor<br />

om allt som rör sex, hälsa och relationer och få personliga svar<br />

från ungdomsmottagningarnas yrkesgrupper.<br />

Diabit vann Sjukvårdens IT-pris <strong>2008</strong><br />

Webbportalen Diabit är en av vinnarna av Sjukvårdens IT-pris<br />

<strong>2008</strong> med motiveringen –”Utmärkt exempel på verksamhetsutveckling<br />

med hjälp av IT, med direkta och positiva effekter för<br />

patienterna”.<br />

Diabit är ett webbstöd för unga med diabetes och deras föräldrar,<br />

samt vårdpersonal och skolsköterskor. Syftet är att stödja<br />

och motivera patienter och anhöriga till att själva behandla sin<br />

eller sitt barns diabetes. På sajten fi nns medicinsk information,<br />

40%<br />

14%<br />

46%<br />

39%<br />

13%<br />

48%<br />

Vet ej<br />

NEJ, man har inte<br />

rätt att lista sig på<br />

vilken vårdcentral<br />

som helst<br />

JA, man har rätt<br />

att lista sig på vilken<br />

vårdcentral som helst


pedagogiska hjälpmedel, nyheter från vårdgivare, men också<br />

möjligheter till interaktivitet och dialog i form av blogg och<br />

forum.<br />

Barndiabetesteamet på barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset<br />

i Linköping står bakom sajten tillsammans med<br />

Hälsouniversitetet och barndiabetesteamet vid Länssjukhuset<br />

Ryhov i Jönköping.<br />

Klamydiatest via Internet<br />

Möjligheten att beställa hem ett klamydiatest via Internet har<br />

permanentats efter en försöksperiod. En viktig målsättning med<br />

att erbjuda klamydiatest via Internet var att fl er män ska välja<br />

att testa sig vid misstanke om klamydia eftersom det generellt<br />

sett är många fl er kvinnor än män som testar sig. Under försöksperioden<br />

var det också en större andel män än kvinnor som<br />

testade sig.<br />

Klamydiatestet är enkelt att beställa hem och diskret. Provsvaret<br />

kan hämtas på Internet efter bara några dagar. En utvärdering<br />

visar att cirka 30 procent inte skulle ha klamydiatestat sig om<br />

möjligheten att beställa hem testet på Internet inte hade funnits.<br />

MEDBORGARPERSPEKTIVET<br />

Refl ektion<br />

Att stärka patientens ställning i vården innebär att se patienten<br />

som expert på sin situation, att ge möjlighet att<br />

öka kontrollen över den egna hälsan och att stärka delaktighet.<br />

Patienter saknar av naturliga skäl ofta förmåga<br />

att överblicka och hantera den egna vårdens organisation<br />

eller förstå den komplexitet som vården inrymmer.<br />

Det fi nns ingen enskild åtgärd som ensamt kan stärka<br />

patientens ställning och en åtgärd som stärker en patient<br />

får inte samma betydelse för en annan. Möjligheter/krav<br />

att välja i olika sammanhang kan stärka många patienters<br />

ställning, men kan samtidigt innebära en försvagad<br />

ställning för svagare grupper.<br />

I regeringens delbetänkande Patientens rätt (SOU<br />

<strong>2008</strong>:127) lämnas fl era förslag för att stärka patientens<br />

ställning. Bland annat föreslås följande:<br />

• En lagreglering av vårdgarantin.<br />

• En lagreglering där landsting åläggs att ge patienter<br />

individuellt anpassad information om väntetider,<br />

valmöjligheter och innehållet i sin vårdgaranti.<br />

• En lagändring med innebörden att hälso- och sjukvården<br />

ska tillvarata patientens möjligheter att råda<br />

över valet av vårdgivare.<br />

• En lagreglering där verksamhetschefen ges ansvaret<br />

att en fast vårdkontakt utses vid behov.<br />

De fl esta förslagen föreslås träda i kraft år 2010 och blir<br />

alltså tämligen omgående aktuella för landstingen att<br />

förhålla sig till. Lagstiftning i all ära men historien har<br />

visat att det krävs ett aktivt förhållningssätt om lagstiftningens<br />

intentioner ska få faktiskt genomslag.<br />

Genomgående för beskrivningar om dagens och framtidens<br />

patienter är att de beskrivs som mer kunniga och<br />

kvalitetsmedvetna. För hälso- och sjukvården är det en<br />

utmaning att löpande anpassa sig till mer statlig styrning<br />

och mer medvetna och kunniga patienter/medborgare.<br />

Det ligger också en utmaning i att säkra ett skyddsnät<br />

för de svagaste; de som inte har förmåga eller kan ta<br />

aktiv del av nya valmöjligheter och ny informationsteknologi.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 27


FÖRNYELSEPERSPEKTIVET


Förnyelseperspektivet<br />

Mål: Hälso- och sjukvård med god<br />

framtidsberedskap.<br />

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt<br />

<strong>Landstinget</strong>s produktionsenheter följer den verksamhetsnära<br />

utvecklingen som ett inslag i den kontinuerliga<br />

planeringen.<br />

Kunskapsunderlag från bland annat Folkhälsovetenskapligt<br />

centrum har bidragit med kunskap som är viktig för att<br />

ge förutsättningar att arbeta systematiskt och målinriktat<br />

med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser<br />

inför befi ntliga och befarade hälsohot.<br />

<strong>Landstinget</strong> har en god förmåga till omvärldsbevakning<br />

men det fi nns potential att utveckla en ännu mer systematisk<br />

bevakning och framtidsanalys innefattande inte<br />

bara vårdbehov utan även nya arbetsformer, medicinsk<br />

forskning, patienternas och befolkningens värderingar<br />

med mera.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 80.<br />

Förmåga att planera för framtiden<br />

<strong>Landstinget</strong> arbetar i olika sammanhang med omvärldsbevakning<br />

och framtidsanalys. Folkhälsovetenskapligt centrum<br />

(FHVC) arbetar systematiskt med omvärldsbevakning och genomför<br />

regelbundet undersökningar av befolkningens hälsa.<br />

<strong>Landstinget</strong>s läkemedelsgrupp är på många sätt ledande i landet<br />

med systematisk uppföljning inom läkemedelsområdet och<br />

samarbetar med de stora regionerna för att analysera trender<br />

och nyheter. Tematiska analyser och uppföljningar pågår inom<br />

många sjukdoms- och behovsgrupper för att identifi era aktuella<br />

och framtida behov.<br />

Produktionsenheterna följer den verksamhetsnära utvecklingen<br />

inom respektive verksamhetsområde. En omvärldsanalys redovisas<br />

i respektive enhets årsredovisning. <strong>Landstinget</strong> deltar<br />

också aktivt i nationella nätverk bland annat hos Sveriges Kom-<br />

FÖRNYELSEPERSPEKTIVET<br />

Framtidsberedskap, ständiga förbättringar<br />

och forskning är en förutsättning för utveckling<br />

muner och Landsting, även detta en viktig arena för omvärldsbevakning.<br />

Det täta samarbetet med Linköpings Universitet och Hälsouniversitetet<br />

ger också goda möjligheter att följa med i utvecklingen.<br />

Ett exempel på detta är den tvärvetenskapliga forskargrupp<br />

som har byggts vid Linköpings Universitet, ”The Twincities<br />

Research Group”. Forskningen har en långsiktig inriktning mot<br />

samhällsmedicin och folkhälsovetenskap med fokus riktat mot<br />

tvillingstäderna Norrköping och Linköping samt Motala (Se sid<br />

16 Folkhälsa i historiskt perspektiv). Forskargruppen har etablerat<br />

ett långsiktigt och nära samarbete med Närsjukvårdens<br />

FoU-enhet i <strong>Östergötland</strong> och primärvården i <strong>Östergötland</strong>. Ett<br />

av delprojekten handlar om att primärvårdspersonal arbetar med<br />

förbättringskunskap, i samarbete med interprofessionella team<br />

av vårdstudenter, i syfte att uppnå ökad handlingsberedskap och<br />

kompetensutveckling bland primärvårdspersonal beträffande vår<br />

tids hälsoproblem.<br />

Refl ektion<br />

Alla organisationer har någon form av omvärldsbevakning,<br />

formellt eller informellt. Trendanalys, SWOT 26<br />

-analys och scenarier är vanliga metoder som används.<br />

Samhällen och organisationer tror sig inte längre kunna<br />

planera framtiden på samma sätt som tidigare på grund<br />

av att utvecklingen i många avseenden går allt snabbare<br />

och i mycket påverkas av omvärldsfaktorer. Det fi nns<br />

ett ökat behov att bevaka och analysera omvärlden för<br />

att kunna manövrera och anpassa sig till förändring.<br />

Denna verklighet gäller även för <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>;<br />

såväl övergripande som för enskilda produktionsenheter.<br />

Omvärlds- och framtidsanalys fokuserar på det osäkra<br />

i organisationers omvärld och ska ge underlag i strategiska<br />

frågor för planering och mer strategiska och<br />

långsiktiga beslut men har också ett syfte att skapa sam-<br />

26 Det engelska SWOT står för ”styrkor”, ”svagheter”, ”möjligheter”<br />

och ”hot”.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 29


FÖRNYELSEPERSPEKTIVET<br />

manhang. Det kan fi nnas skäl att ge omvärldsanalysen<br />

stadga genom att prioritera kontinuitet, systematik och<br />

kunskapsuppbyggnad. Detta är ett förbättringsområde<br />

även för <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>. Behovet av kunskap<br />

om hur omvärlden förändras kommer att få växande<br />

betydelse för organisationens förmåga att blicka<br />

framåt och fatta bra beslut.<br />

Mål: Systematiskt och gränsöverskridande<br />

förbättringsarbete.<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

<strong>Landstinget</strong>s utveckling av det systematiska avvikelseoch<br />

förbättringsarbetet är tillfredsställande, inte minst<br />

inom patientsäkerhetsområdet som är bland det mest<br />

utvecklade i landet. Det fi nns även tydliga strukturer och<br />

processer för uppföljning av politikens och verksamhetens<br />

målbilder som underlag för utveckling och förbättringar.<br />

Inriktningen på landstingets avvikelse- och riskhantering<br />

har fortfarande sin tyngdpunkt på att hantera avvikelser<br />

och de förebyggande insatserna behöver utvecklas och<br />

intensifi eras ytterligare. En tydligare koppling mellan säkerhetsarbetet<br />

och förbättrings- /kvalitetsarbetet i landstinget<br />

är också önskvärd.<br />

Generellt fi nns ett behov av att öka uppföljningarnas mervärde<br />

genom en förbättrad analys som i högre grad än i<br />

dag förhåller sig till konstaterade resultat och tar ställning<br />

till åtgärder för förbättring och utveckling.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 80.<br />

30 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Aktiv verksamhetsutveckling<br />

<strong>Landstinget</strong> har sedan länge arbetat aktivt med verksamhetsutveckling<br />

men eftersom vårdprocesserna blir alltmer komplexa<br />

och vårdens möjligheter ökar alltmer, måste det systematiska<br />

utvecklingsarbetet bli allt bättre för att klara dagens och morgondagens<br />

utmaningar med begränsade resurser.<br />

Inom landstinget så ökar kunskapen och kompetensen om aktiv<br />

verksamhetsutveckling genom att allt fl er medarbetare genomgår<br />

utbildning och träning, allt fl er landstingsövergripande<br />

grupper arbetar med att ta fram gemensamma vårdprocessprogram<br />

och riktlinjer. Verksamheterna använder mera avancerade<br />

verktyg (till exempel kapacitetsanalyser) för att kartlägga sina<br />

arbetsprocesser inför ett förändringsarbete. <strong>Landstinget</strong> håller<br />

på att ta fram strukturerade och kvalifi cerade utbildningsprogram<br />

inom aktiv verksamhetsutveckling. Det pågår också ett<br />

aktivt arbete med att strukturera och samordna de stödresurser<br />

som fi nns inom landstinget för att enheterna ska få så bra stöd<br />

som möjligt för utvecklingsarbetet.<br />

Genom Metodrådet avser landstinget stödja ett ordnat införande<br />

av evidensbaserade metoder och underlätta utmönstrandet av<br />

metoder som inte är evidens- eller kostnadseffektiva. Metodrådet<br />

håller på och utveckla samarbete med motsvarande funktioner<br />

inom andra regioner/landsting och med Statens beredning<br />

för medicinsk utvärdering (SBU).<br />

Uppföljning och analys<br />

Systematisk uppföljning och analys är en förutsättning för en<br />

välfungerande hälso- och sjukvård och en viktig källa till förbättringar.<br />

<strong>Landstinget</strong> har byggt upp en omfattande struktur för registrering<br />

och uttag av olika typer av data med ambitionen att fånga<br />

en helhetsbild av verksamheten. Inom många områden har<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> varit en föregångare när det gäller<br />

olika typer av datainsamling via IT-baserade system till exempel<br />

vad gäller vårdproduktion och kostnader per patient.<br />

Befolkningens hälsa och livsstil förändras tämligen långsamt<br />

och mer omfattande uppföljning görs därför mer sällan, vart<br />

5–6:e år förutom de mer begränsade enkäter som Folkhälsoinstitutet<br />

(FHI) genomför årligen. Via den nationella ”Vårdbarometern”<br />

genomförs telefonenkäter varje kvartal som hanterar<br />

vissa attitydfrågor hos befolkningen men med begränsade analysmöjligheter.<br />

Patientupplevelser har följts genom enkäter vartannat år. Många<br />

verksamheter har därutöver regelbundet gjort egna riktade uppföljningar<br />

av patienternas upplevelser.


Kliniska resultat följs främst upp genom medverkan i nationella<br />

kvalitetsregister. Dessa är av varierande funktionalitet och<br />

kvalitet och många är också relativt nya och innehåller i en del<br />

fall också relativt få patienter. Det sker emellertid hela tiden en<br />

utveckling och alltfl er kliniska indikatorer presenteras öppet i<br />

olika nationella sammanställningar. Varje sjukvårdande produktionsenhet<br />

ska från år 2009 redovisa sina kliniska resultat i kvalitetsbokslut/rapporter.<br />

Det fi nns ett väl fungerande samarbete med Centrum för utvärdering<br />

av medicinsk teknologi (CMT) vars verksamhet delvis<br />

fi nansieras av <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>. CMT är en tvärvetenskaplig<br />

forskningsorganisation som bedriver metodutveckling,<br />

kunskapsspridning och utvärderingar av olika metoder inom<br />

hälso- och sjukvård. Forskningen handlar i huvudsak om vilka<br />

medicinska, sociala, ekonomiska och etiska konsekvenser olika<br />

metoder får inom hälso- och sjukvården.<br />

Sedan ett par år tillbaka görs jämförelser av resultat mellan<br />

landets landsting/regioner. (Se sid 38 Öppna jämförelser är ett<br />

verktyg för effektivisering.). Det är egentligen den enda breda<br />

systematiska sammanställningen som förutom kliniska (medicinska)<br />

resultat även redovisar patienterfarenheter, tillgänglighet<br />

och kostnader inom olika sjukdomsgrupper.<br />

Patientsäkerhetsenheten genomför återkommande patientsäkerhetsdialoger<br />

med alla kliniker där patientsäkerhet, avvikelsehantering<br />

och kliniska resultat följs upp. Klinikerna får också<br />

en aktiv återkoppling om viktiga utvecklings- och förbättringsområden.<br />

Landstingsledningen genomför två gånger per år resultatdialoger<br />

med produktionsenheterna då resultatuppföljning görs med<br />

syftet att identifi era områden som kan behöva särskilt stöd.<br />

Medarbetarenkäter har i regel genomförts vartannat år. Utvecklade<br />

IT-stöd fi nns för traditionell personalstatistik och ekonomisk<br />

redovisning.<br />

Uppföljning och analys kring utvalda teman är också en viktig<br />

metod eftersom den komplexa verkligheten inte enbart låter sig<br />

utvärderas av mer begränsade indikatorer och resultatmått. De<br />

kunskapssammanträden som landstingsstyrelsen och hälso- och<br />

sjukvårdsnämnden genomför vid fl era tillfällen under året är exempel<br />

på tillfällen då olika teman får en bredare belysning.<br />

För att stödja enheterna avseende systematisk och strukturerad<br />

verksamhetsuppföljning sker nu en samordning av centrala resurser<br />

för uppföljning och analys med syfte att snabbare och<br />

effektivare leverera data till verksamheten.<br />

FÖRNYELSEPERSPEKTIVET<br />

Systematisk avvikelse- och riskhantering<br />

<strong>Landstinget</strong> har ett IT-baserat avvikelsehanteringssystem, Synergi.<br />

I Synergi rapporteras avvikelser från såväl vårdande som<br />

icke vårdande enheter, vårdrelaterade infektioner, laboratoriemedicinska<br />

avvikelser, läkemedelsbiverkningar. Antalet rapporterade<br />

avvikelser ökar för fjärde året i rad (fi gur 16). Den<br />

ökande rapporteringen ska tolkas som en ökad rapporteringsvilja,<br />

att en del av ett sannolikt mörkertal börjar synas och att<br />

riskmedvetenheten i organisationen förbättrats. Arbetsprocesser<br />

med fl est rapporterade avvikelser är läkemedelshantering och<br />

vårddokumentation.<br />

15000<br />

12000<br />

9000<br />

6000<br />

3000<br />

0<br />

3258<br />

7426<br />

9895<br />

12062<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

I hälso- och sjukvårdens avvikelserapportering registreras sannolikt<br />

endast en del av det totala antalet avvikelser. Det är därför<br />

angeläget med ett komplement till den traditionella avvikelserapporteringen<br />

för att identifi era och mäta skador. Strukturerad<br />

journalgranskning är en metod som använts i studier av skador<br />

i samband med vård. Vid en nyligen genomförd journalgranskning<br />

27 av Socialstyrelsen bedömdes att närmare 9 procent av patienterna<br />

fått undvikbara vårdskador (de fl esta resulterade inte i<br />

bestående men). En ny metod för journalgranskning har därför<br />

introducerats i landstinget. Metoden, Global Trigger Tool (GTT),<br />

med ursprung i USA, är anpassad till svenska förhållanden i ett<br />

samarbete mellan <strong>Östergötland</strong>s, Jönköpings och Kalmar län.<br />

Metoden har använts vid granskning av journaler inom kirurgiska<br />

kliniken respektive anestesi- och intensivvårdskliniken<br />

Linköping. Granskningen har resulterat i fl era förändringar av<br />

rutinerna vid kliniken.<br />

27 2 000 vårdtillfällen inom somatisk slutenvård i Sverige.<br />

13293<br />

Figur 18 Antal rapporterade avvikelser 2004–<strong>2008</strong> (exklusive synpunkter<br />

och klagomål från patienter/närstående).<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 31


FÖRNYELSEPERSPEKTIVET<br />

För att kunna förbättra vården är det viktigt att ta del av patienternas<br />

synpunkter. <strong>Landstinget</strong> får många synpunkter från<br />

patienter/närstående muntligt, via telefon, brev och gör även<br />

särskilda patientundersökningar. Under <strong>2008</strong> har landstinget<br />

skapat en ny funktion där synpunkter och klagomål från patienter/närstående<br />

och befolkning via Internet kan inrapporteras direkt<br />

till en vårdcentral eller en klinik. Synpunkterna tas omhand<br />

på ansvarig enhet och ligger till grund för förbättringsåtgärder.<br />

Systematisk avvikelse- och riskhantering måste knyta an till<br />

ett systematiskt förbättringsarbete. Fortfarande har arbetet sin<br />

tyngdpunkt på avvikelser men successivt bör inriktningen på<br />

arbetet bli mer och mer framåtsyftande så att riskerna helst kan<br />

identifi eras innan avvikelser sker.<br />

Metoden för detta är riskanalys som innebär att identifi era risker,<br />

dess orsaker och de åtgärder som bör vidtas för att förhindra eller<br />

minska riskens uppkomst. Antalet riskanalyser ökar successivt<br />

och många enheter arbetar kontinuerligt med riskanalyser i<br />

det systematiska förbättringsarbetet. Analyser har bland annat<br />

gjorts av elförsörjningen i landstinget, i samband med införande<br />

av en ny telefonnummerplan och vid införande av nya IT-stöd.<br />

”Ett uthålligt, systematiskt och framgångsrikt<br />

säkerhetsarbete – till gagn för<br />

patienter, studerande och övriga besökare,<br />

medarbetare, förtroendevalda samt<br />

för uppdragstagarna.”<br />

Så lyder motiveringen för Riskhanteringspris 2007 som<br />

tilldelats <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>. Priset delas varje år<br />

ut av föreningen Offsäk/Primo Sverige som arbetar för<br />

att stimulera och uppmuntra säkerhetsarbetet i landets<br />

kommuner och landsting.<br />

Internationell och regional samverkan kring förbättringsarbetet<br />

<strong>Landstinget</strong> samverkar med de övriga två landstingen i regionen<br />

och de tre universiteten/högskolorna samt Dartmouth Medical<br />

School, USA, med att förbättra kvalitets- och patientsäkerhetskompetens<br />

i regionen. Under året har två gemensamma regionala<br />

kurser i förbättringskunskap arrangerats. Lokalt samverkar<br />

landstinget och Hälsouniversitetet (HU) framförallt kring<br />

studenters medverkan i kliniskt förbättringsarbete. Alla HU:s<br />

studenter skall från år 2010 ha praktiska, kliniska förbättringsarbete<br />

i sin utbildning. Under hösten har test gjorts med en basgrupp<br />

av studenter.<br />

32 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Refl ektion<br />

Hälso- och sjukvården har alltid stått inför förändring<br />

och utveckling. Det kommer hela tiden ny kunskap som<br />

ska omsättas i verksamheten. Det är allt från nya diagnostiska<br />

metoder till nya behandlingar i form av nya<br />

läkemedel och medicinska tekniker. Ny kunskap om<br />

kända sjukdomar leder till att rutiner och behandlingar<br />

måste förändras, nya hälsoproblem uppdagas som<br />

måste hanteras utifrån aktuell kunskap. Men dessa processer<br />

i sig behöver inte betyda att organisationen eller<br />

arbetssätten automatiskt ändras. Det har alltid funnits en<br />

mycket hög ämneskunskap inom hälso- och sjukvården<br />

medan det har varit betydligt sämre ställt med kunskap<br />

och kompetens om hur man driver kvalitets- och effektivitetsförändringar.<br />

För att uppnå en effektiv vård<br />

ur både kvalitets- och resursperspektiv krävs inte bara<br />

ämneskunskap om evidensbaserad vård och omvårdnad<br />

utan också om hur man arbetar för att på bästa sätt<br />

reducera kvalitetsbrister i vårdprocesserna. Hälso- och<br />

sjukvården har sedan relativt lång tid varit medveten om<br />

detta och successivt så ökar kunskaperna och erfarenheterna<br />

av systematisk verksamhetsutveckling.<br />

Nödvändiga förutsättningar för aktiv verksamhetsutveckling<br />

är (1) ett tydligt och uthålligt engagemang på<br />

alla ledningsnivåer, (2) en systematisk och bred verksamhetsuppföljning<br />

som också innebär att högsta ledningen<br />

återkommande efterfrågar resultat inom olika<br />

processer, (3) adekvat kunskap och stöd för detta arbetssätt<br />

ute i verksamheterna och (4) insikt att aktiv verksamhetsutveckling<br />

inledningsvis kräver investeringar i<br />

olika former för att utnyttja de resurser som fi nns i systemet<br />

om de olika typerna av kvalitetsbrister reduceras.<br />

Den datoriserade patientjournalen – Patientjournal 08 –<br />

har potential att bli ett viktigt bidrag för att underlätta ett<br />

gränsöverskridande utvecklingsarbete.<br />

Förnyelse är inte enbart beroende av forskningsinsatser.<br />

Det är av största vikt att kreativiteten tas tillvara och<br />

utvecklas i det dagliga arbetet. Den nationella uppföljningen<br />

Öppna jämförelser är viktig eftersom den ger<br />

möjlighet att jämföra det egna landstingets resultat med<br />

övriga. I detta fi nns en drivkraft för utveckling. Uppföljningen<br />

har emellertid fortfarande svagheter. Det saknas<br />

fortfarande bland annat uppföljning av vårdprocesser<br />

och patientupplevelser och inom vissa viktiga sjukdomsgrupper<br />

(exempelvis psykiatri) saknas eller fi nns<br />

bara outvecklade data.


Det är dock viktigt att inte enbart fokusera på att följa<br />

upp och mäta om det inte får ett mervärde. En funktionell<br />

uppföljning innebär att via analys förhålla sig till<br />

konstaterade resultat och ta ställning till åtgärder för<br />

förbättring och utveckling.<br />

Mål: Forskning och utbildning som stödjer<br />

verksamhets- och kvalitetsutveckling<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

Ett fortsatt arbete har bedrivits under <strong>2008</strong> för att få hög<br />

verkningsgrad av FoU-satsningar. De under året introducerade<br />

FoU-boksluten ska göra FoU-verksamheten och<br />

dess resursutnyttjande synligare och därmed ge bättre<br />

underlag för planering och resultatuppföljning.<br />

Forskning nyttjas i många fall som stöd för verksamhetsutveckling<br />

men behöver ytterligare integreras i den<br />

övergripande styrnings processen. Effektivare kanaler<br />

och hjälpmedel behövs för att göra forskningsresultat tillgängliga<br />

och nyttiggjorda i sjukvården.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 80.<br />

<strong>Landstinget</strong>s forskningsuppdrag<br />

<strong>Landstinget</strong> har ett lagstadgat uppdrag att fi nansiera och genomföra<br />

klinisk forskning inom hälso- och sjukvård och folkhälsovetenskap.<br />

<strong>Landstinget</strong> är beroende av forskning och utveckling<br />

(FoU) för att kunna förnya verksamheten. En stark och<br />

fungerande forsknings- och utvecklingsverksamhet skapar ett<br />

underbyggt kvalitets- och effektivitetstänkande i den kliniska<br />

vardagen, snabbare genomslag av forskningsresultat och att<br />

föråldrade metoder/arbetssätt utmönstras. Kontakterna med studenterna<br />

bidrar till ständigt lärande i landstingets verksamheter<br />

och är viktiga för rekryteringen av framtida medarbetare.<br />

Huvuddelen av FoU-verksamheten inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

utövas vid Hälsouniversitet och Universitetssjukhuset<br />

i Linköping och syftar till att utveckla och stärka en kunskapsstyrd<br />

sjukvård, tillgodose nödvändig lärarkompetens och säkerställa<br />

högkvalitativ kompetens för hälso- och sjukvården i<br />

sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköping, Kalmar, <strong>Östergötland</strong>).<br />

Regionen efterfrågar aktiv forskning vid Universitetssjukhuset<br />

FÖRNYELSEPERSPEKTIVET<br />

och FORSS (Forskningsrådet i sydöstra Sverige) är en viktig<br />

och uppskattad regional motor till ökat forskningssamarbete<br />

och nätverk i sjukvårdsregionen.<br />

Från student till docent<br />

Den kliniska forskningen i Sverige har tappat mark i relation till<br />

omvärlden. Programmet ”Från student till docent”, som sjösatts<br />

i ett samarbete mellan <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> och Hälsouniversitetet<br />

innefattar stödinsatser för att stimulera studenter till<br />

forskning, stimulera till forskning efter grundutbildning och<br />

underlätta aktiv forskning efter disputation. Inledningsvis är<br />

programmet utformat för läkare men arbete har påbörjats för<br />

att skapa motsvarande stöd för sjuksköterskor, sjukgymnaster<br />

med fl era.<br />

Under de närmaste åren kommer landstinget att inrätta ett 40-tal<br />

befattningar som universitetsöverläkare som har minst 30 procent<br />

avsatt tid för forskning. Befattningarna är på tre år med<br />

möjlighet till tre års förlängning. En första omgång befattningar<br />

inrättades under år <strong>2008</strong> och har varit nationellt uppmärksammad<br />

strategisk satsning för att stärka dagens och morgondagens<br />

kliniska forskning.<br />

Forskningsbokslut<br />

Från <strong>2008</strong> redovisar alla produktionsenheter som har forskningsuppdrag<br />

så kallade FoUU-bokslut (forskning och utveckling,<br />

undervisning). Syftet är att synliggöra FoU-verksamheten<br />

och dess resursutnyttjande. Områden som belyses är bland annat<br />

FoU-resurser, forskningsprestationer, forskningskompetens,<br />

FoU-klimat, ”attraktivitet” (externa uppdrag för forskningsmeriterade<br />

medarbetare, regionala forskningsaktiviteter, undervisningsprestationer<br />

inklusive studentomdömen med mera).<br />

Resurser till klinisk patientnära forskning<br />

<strong>Landstinget</strong>s fokus i forskningen ligger på det kliniskt patientnära<br />

forsknings- och utvecklingsarbetet medan universitetens<br />

huvudsakliga fokus är på spetsforskning inom såväl klinisk som<br />

grundforskning. <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har ett gott samarbete<br />

med Linköpings universitet och dess medicinska fakultet<br />

Hälsouniversitetet. Den statliga ersättningen (ALF) uppgår till<br />

166 miljoner kronor och fördelas till FoU-insatser och FoUprojekt<br />

varav drygt 60 miljoner kronor är sökbara medel som<br />

fördelades på följande områden:<br />

Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) är ett gemensamt<br />

organ för samarbete kring forskning och utveckling mellan<br />

landstingen i <strong>Östergötland</strong>, Kalmar och Jönköpings län. Huvudambitionen<br />

är en förstärkt regional samverkan inom FoU för<br />

bättre och effektivare hälso- och sjukvård. Detta koncept har<br />

uppmärksammats nationellt.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 33


FÖRNYELSEPERSPEKTIVET<br />

20000000 kr<br />

17500000 kr<br />

15000000 kr<br />

12500000 kr<br />

10000000 kr<br />

7500000 kr<br />

5000000 kr<br />

2500000 kr<br />

0 kr<br />

8 353 200<br />

Cancer<br />

Mikrobiologi, immunologi<br />

och infektionssjukdommar<br />

Hjärta och blodkärl<br />

Muskoloskelata systemet<br />

Figur 19 Fördelning av ansökningsbara ALF-medel – de tio områden som beviljats mest anslag.<br />

FORSS fördelar medel åt projekt som, enligt utsedda vetenskapligt<br />

meriterade bedömare, uppfyller krav på god patientnära<br />

forskning samt har forskningsdeltagande från mer än ett<br />

landsting. FORSS syfte är att stimulera och stödja forskningsprojekt.<br />

Under <strong>2008</strong> och 2009 sker en satsning på samarbete<br />

mellan landsting och den kommunala vården och omsorgen,<br />

bland annat inom äldrevård och psykiatri.<br />

FORSS eftersträvar stor spridning av uppnådda rön och resultat.<br />

Därför ställer FORSS krav på forskarna att lämna en populärvetenskaplig<br />

beskrivning av sitt projekt innan beviljade medel kan<br />

utbetalas. Denna information fi nns tillgänglig för allmänheten<br />

via hemsida på Internet. Informationsbladet Guldkorn är en annan<br />

form för regional spridning av kunskap om FORSS.<br />

Totalt stöddes 120 projekt under <strong>2008</strong> vilka beviljades totalt<br />

21,8 miljoner kronor. Fördelningen av medel framgår av nedanstående<br />

tabell:<br />

Fördelning av ansökningsbara ALF-medel per forskningsområde år <strong>2008</strong><br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

6 667 196<br />

6 217 610<br />

Län Antal Summa<br />

<strong>Östergötland</strong> (Landsting och HU) 91 16 470 800 kr<br />

Jönköping (Landsting och Hälsohögskolan) 21 3 114 000 kr<br />

Kalmar (Landsting och Högskola) 8 2 175 000 kr<br />

Totalt 120 21 759 800 kr<br />

Figur 20 Fördelning av forskningsmedel via FORSS år <strong>2008</strong>.<br />

34 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

4 926 200 4 863 090<br />

Nervsystemet<br />

4 637 356<br />

Matsmältningssystemet<br />

och njurarna<br />

3 820 200<br />

Diabetes<br />

2 252 100 2 072 600 2 048 000<br />

Folkhälsomedicin<br />

Medicin generellt<br />

Anestesi och intensivvård<br />

15 847 924<br />

Uppföljning av ”FoU i befattningsutveckling”<br />

Landstingsledningen har under tidigare år vidtagit åtgärder för<br />

att FoU-resurserna ska nyttjas effektivare i verksamhets- och<br />

individutveckling. Åtgärderna har bland annat berört områden<br />

som FoU i styr- och uppföljningsprocessen, verksamhetskoppling,<br />

kompetensutnyttjande samt kompetensförsörjning. En<br />

uppföljning visar på en ökad medvetenhet och ett ökat genomslag<br />

av forsknings- och utvecklingsfrågor i produktionsenheternas<br />

planering och uppföljning.<br />

Forsknings- och utvecklingsguide<br />

En forsknings- och utvecklingsguide har utvecklats på landstingets<br />

hemsida. Den vänder sig både till dem som saknar tidigare<br />

erfarenhet och till erfarna. För de som saknar erfarenhet ger<br />

guiden en idé om vad arbete med forsknings- och utvecklingsprojekt<br />

kan innebära och en praktisk vägledning om hur man<br />

kan gå tillväga för att komma igång med forskning. För de som<br />

arbetat med utvecklingsarbete ger guiden stöd för dem som vill<br />

vidareutveckla sitt arbetssätt och ge inspiration till att starta nya<br />

projekt. För de erfarna fi nns användbar information samlad.<br />

Universitetssjukhusets roll och uppgifter<br />

Universitetssjukhusen intar en särställning i sjukvården med<br />

sina unika uppdrag att bedriva forskning, utveckling och utbildning<br />

samt att fungera som sista linjens kompetensnivå för<br />

Övriga


komplicerade vårdfall. Universitetssjukhusen är därigenom drivande<br />

i utvecklingen av morgondagens hälso- och sjukvård.<br />

Universitetssjukhuset i Linköping (US) är etablerat i Sverige och<br />

har varit föregångare inom många framgångsrika utvecklingsområden<br />

(divisionaliserad sjukhusorganisation, systematiskt<br />

kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, artroskopisk operationsteknik,<br />

brännskadevård, visualiseringsteknik, neuromuskulär<br />

diagnostik med mera) och har aktivt medverkat i utvecklingen<br />

av Hälsouniversitetets framgångsrika problembaserade pedagogik.<br />

US betjänar framförallt sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings,<br />

Kalmar och <strong>Östergötland</strong>s län) med regiongemensam<br />

vård och svarar dessutom för länssjukvård i hemmalänet.<br />

US måste i konkurrens med andra universitetssjukhus, vara attraktivt<br />

för att kunna upprätthålla kontinuerlig spetskompetens<br />

inom många specialiteter. Tillsammans med Hälsouniversitetet<br />

(HU) konkurrerar US även om resurser för forskning, utveckling<br />

och undervisning (FoUU) och är beroende av nära samverkan<br />

med HU.<br />

År <strong>2008</strong> slutfördes en utredning om hur US roll ska kunna säkras,<br />

stärkas och utvecklas. Såväl US som Hälsouniversitetet bör<br />

ha tydlig profi l och vara synliga ute i sjukvårdsregionen. För<br />

detta arbete har US en samordnande ledning som bland annat arbetar<br />

strategiskt med mål, vision och identitetshöjande insatser.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> samarbetar med Hälsouniversitetet<br />

med uppbyggnaden av ett gemensamt färdighetsträningscentrum<br />

– Clinicum. Den första etappen av Clinicum på US är nu<br />

klar då Hälsouniversitetets del öppnades i och med terminsstarten<br />

i augusti <strong>2008</strong>. <strong>Landstinget</strong>s del, som är en fortsättning på<br />

denna, planeras stå klar i oktober 2009. Clinicum kommer då att<br />

vara ett centrum för färdighetsträning med problembaserat och<br />

interprofessionellt lärande för såväl studenter som vid fortbildning<br />

av personal.<br />

Väsentliga forskningsresultat<br />

Forskning och utveckling är oftast en lång process och sambandet<br />

mellan enskilda forskningsstudier och den konkreta patientnyttan<br />

kan ibland upplevas som otydlig. Här ges några exempel<br />

på konkreta projekt som har omsatts till patientnytta 28 :<br />

Vävnadsodling gynnar många patienter<br />

Metoder utvecklas inom Universitetssjukhuset i Linköping för<br />

odling av mänskliga vävnader och organ. Numera odlas ben-,<br />

brosk-, hud-, kärl-, nerv-, pigmentvävnad med mera. Med hjälp<br />

av broskvävnad går det att tillverka skiljeväggar i näsan och<br />

28 Ur Forskning & Utveckling, Oktober <strong>2008</strong>, <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>, i samverkan<br />

med Hälsouniversitetet i Linköping.<br />

FÖRNYELSEPERSPEKTIVET<br />

ytteröron. Man är först i världen med att odla urinrörsvävnad<br />

– vilket bland annat har stor betydelse vid könskorrektionsoperationer.<br />

De första transplantationerna i världen av hornhinna<br />

byggd av odlade egna celler har utförts på ögonkliniken på US.<br />

Ett steg närmare att förhindra diabetes<br />

Diabetes är den överlägset mest vanliga obotliga sjukdomen<br />

bland barn. Diabetesvården och forskningen kring den har länge<br />

haft en central roll vid Universitetssjukhuset i Linköping. Framgångarna<br />

är stora – såväl nationellt som internationellt. Pågående<br />

studier om att vaccinera mot typ 1-diabetes öppnar stora<br />

möjligheter för både patienter och sjukvården.<br />

Neonatalvård – ung specialitet på frammarsch<br />

Att försöka rädda livet på ett 23 veckor gammalt barn var otänkbart<br />

för några decennier sedan. I dag är insatserna intensiva för<br />

de för tidigt födda och Universitetssjukhuset i Linköping är ett<br />

av sex sjukhus i landet som har kapacitet att ta hand om barn<br />

som föds i vecka 23–26.<br />

Andel överlevande<br />

100%<br />

80%<br />

60%<br />

40%<br />

20%<br />

0%<br />

1985-1986 1995-1996 2004-2007<br />

26 veckor<br />

25 veckor<br />

24 veckor<br />

23 veckor<br />

Figur 21 Andelen barn i Sverige som överlevt till utskrivning efter att<br />

ha fötts vecka 23–26. Preliminära resultat för 2004–2007<br />

(Källa: Socialstyrelsen).<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 35


FÖRNYELSEPERSPEKTIVET<br />

Refl ektion<br />

På senare år har drivkrafterna för att bedriva klinisk<br />

forskning förändrats. För läkarkarriären har tidigare<br />

utvecklade normer och kriterier urholkats på grund av<br />

värderingsförändringar och ändrat meriteringsvärde.<br />

Ekonomistyrning, krav på ökad effektivitet och ändrad<br />

inställning till arbets- och fritid har medfört att tid för<br />

forskning blivit en knapp resurs. För forskningsmeriterade<br />

med medellång vårdutbildning, där forskningstraditionen<br />

är yngre, fi nns begränsat med karriärvägar<br />

för en ökande andel magister- och forskarutbildade. Det<br />

fi nns också ett ”generationsglapp” inom viktiga kompetenser<br />

med hög medelålder. Programmet ”Från student<br />

till docent” och universitetsöverläkaruppdragen är<br />

exempel på satsningar för att möta dessa utmaningar.<br />

Motsvarande satsning kommer att göras för medarbetare<br />

med medellång vårdutbildning.<br />

De senaste åren har mycket av arbetet syftat till att möjliggöra<br />

och synliggöra FoU-verksamhet. Ambitionen<br />

är att FOU blir en naturlig och integrerad del i såväl<br />

den landstingsövergripande som den mer verksamhetsnära<br />

styrningen och uppföljningen. Exempel på detta är<br />

bland annat projektet ”FoU i befattningsutvecklingen”<br />

samt FoU-strategier och FOU-bokslut i produktionsenheterna.<br />

Ett naturligt nästa steg är att utveckla former så att<br />

forskningsresultat nyttiggörs i den ordinarie verksamheten.<br />

Forskningsmeriterade medarbetare i vården skapar<br />

en god grund för evidensbaserad klinisk verksamhet;<br />

förutsättningar skapas för snabbare utnyttjande av<br />

forskningsresultat och utmönstring av föråldrade metoder<br />

och arbetssätt. Detta innebär att det för landstingets<br />

del är mer angeläget att upprätthålla en bredd i forskningen<br />

snarare än spets. Under 2009 initieras ett långsiktigt<br />

och systematiskt arbete för att utveckla former<br />

för implementering av forskningsresultat. Ett led i detta<br />

är ett uppdrag till Institutionen för medicin och hälsa<br />

vid Hälsouniversitetet att utveckla forskningskompetens<br />

och forskningsprogram inom områdena förbättringskunskap<br />

och implementering. <strong>Landstinget</strong> behöver<br />

också utveckla arbetsformer för hur egna kompetenser<br />

ska utnyttjas vid anpassning, värdering och spridning av<br />

nationellt framtaget material från till exempel SBU och<br />

Socialstyrelsen.<br />

36 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Ur ett arbetsgivarperspektiv bidrar engagemang i forskning<br />

och utveckling dessutom till utvecklande och attraktiva<br />

arbetsplatser. Som regional aktör har landstinget<br />

också intresse i att forskning fi nansierad av landstinget<br />

även bidrar till den regionala utvecklingen.<br />

FoU-verksamheten i landstinget är intimt sammankopplad<br />

med Linköpings universitet (LiU) och då framför<br />

allt Hälsouniversitetet. Trenden är att forskningsmedel i<br />

allt högre utsträckning konkurrensutsätts. För universitetet<br />

innebär detta att det för att kunna tävla om medlen<br />

krävs ”spjutspetsforskning” det vill säga forskning som<br />

befi nner sig i framkanten med ambition att vara nationellt<br />

och ibland även internationellt ledande.<br />

Det är avgörande för US roll att befolkningsunderlaget<br />

för regiongemensam vård uppgår till minst nuvarande<br />

nivå. Ansvarskommitténs arbete kring Sveriges framtida<br />

regionala samhällsorganisation, liksom skapandet<br />

av den nationella rikssjukvårdsnämnden, kan komma<br />

att förändra förutsättningarna för US framtida verksamhet.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har lämnat in ansökan<br />

om att få bedriva rikssjukvård vid behandling av svåra<br />

brännskador.<br />

I regeringens proposition ”Ett lyft för forskning och<br />

innovation <strong>2008</strong>/09:50” är medicin ett prioriterat område<br />

och riktade forskningsmedel föreslås till strategiska<br />

områden. Syftet är att göra det möjligt för universitet<br />

och högskolor att bygga upp forskningscentra av mycket<br />

hög internationell kvalitet. De strategiska satsningarna<br />

kommer att fördelas efter vetenskaplig granskning<br />

och i hård konkurrens. Detta kommer att innebära en<br />

betydande utmaning.


PROCESSPERSPEKTIVET


PROCESSPERSPEKTIVET<br />

Processperspektivet<br />

Effektiv hälso- och sjukvård innebär att arbeta<br />

effektivt, kunskapsbaserat och miljömedvetet<br />

Mål: Kunskapsbaserad och säker vård<br />

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt<br />

<strong>Landstinget</strong> arbetar systematiskt för en ökad patientsäkerhet.<br />

Detta har resulterat i att patientsäkerhetsarbetet<br />

inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> troligen är bland det<br />

främsta i landet vad avser struktur, process, uppföljning<br />

och analys.<br />

Den IT-baserade registreringen av avvikelser som införts<br />

kopplad till metodisk analys och åtgärd, har i kombination<br />

med kompetensutveckling, ytterligare bidragit till att säkerställa<br />

att patientens vård blir allt säkrare.<br />

Nationella öppna jämförelser visar att <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

hävdar sig väl vad gäller medicinska resultat.<br />

Det sker också ett systematiskt arbete för att säkerställa<br />

en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 81.<br />

Öppna jämförelser är ett verktyg för effektivisering<br />

Sedan ett par år tillbaka görs öppna jämförelser av resultat mellan<br />

landets landsting/regioner 29 . År <strong>2008</strong> jämfördes 104 indikatorer<br />

inom olika områden med tyngdpunkt på medicinska resultat.<br />

34 procent av <strong>Östergötland</strong>s resultat låg bland den bästa<br />

tredjedelen av landstingen, 39 procent av <strong>Östergötland</strong>s resultat<br />

låg bland den tredjedel av landstingen som hade genomsnittliga<br />

resultat och 27 procent av <strong>Östergötland</strong>s resultat låg bland<br />

den sämre tredjedelen av landstingen. <strong>Östergötland</strong>s resultat har<br />

under 2006–2007 förbättrats generellt sett och förbättringen är<br />

likvärdig den som noteras för landet i övrigt. (Se även avsnitt<br />

Nyckelindikatorer och resultatmått).<br />

29 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet <strong>2008</strong> –<br />

Sveriges Kommuner och Landsting/Socialstyrelsen.<br />

38 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Antal/andel indikatorer<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

Öppna jämförelser <strong>2008</strong><br />

<strong>Östergötland</strong>s resultat i förhållande till andra landsting<br />

17<br />

33<br />

26<br />

Medicinska<br />

resultat<br />

6<br />

2<br />

1<br />

Patienterfarenheter<br />

Tillgänglighet Kostnader<br />

Sämsta tredjedel Medel Bästa tredjedel<br />

Figur 22 Öppna jämförelser <strong>2008</strong> – <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>s<br />

resultat i förhållande till andra landsting.<br />

Medicinska resultat (76 indikatorer)<br />

De medicinska resultaten kan anses vara goda och uppvisar förbättringar<br />

jämfört med tidigare resultat inom fl ertalet områden.<br />

Samtidigt krävs fortsatt utvecklingsarbete inom ett antal medicinska<br />

områden. <strong>Östergötland</strong> låg över riksgenomsnittet med 34<br />

procent av resultaten bland den bästa tredjedelen av landstingen<br />

och 22 procent bland den sämsta tredjedelen.<br />

Patienterfarenheter (9 indikatorer)<br />

När det gäller befolkningens och patienternas uppfattning är det<br />

små skillnader mellan landstingen. Trots de förbättringar man<br />

kan se i årets rapport jämfört med förra året så visar <strong>Östergötland</strong><br />

sämre resultat än de fl esta landsting inom detta område.<br />

<strong>Östergötland</strong> ligger under riksgenomsnittet med 11 procent av<br />

resultaten bland den bästa tredjedelen av landstingen och 67<br />

procent bland den sämsta tredjedelen.<br />

Tillgänglighet (10 indikatorer)<br />

<strong>Östergötland</strong> ligger under riksgenomsnittet med 20 procent av<br />

resultaten bland den bästa tredjedelen av landstingen och 40<br />

procent bland den sämsta tredjedelen.<br />

4<br />

4<br />

2<br />

1<br />

2<br />

6


Kostnader (9 indikatorer)<br />

<strong>Östergötland</strong> ligger över riksgenomsnittet med 67 procent av<br />

resultaten bland den bästa tredjedelen av landstingen och 11<br />

procent bland den sämsta tredjedelen. Kostnaden per invånare<br />

inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> är fortsatt låg men kostnadsutvecklingen<br />

mellan 2005 och 2007 var högst i landet.<br />

Säkerhetsarbetet<br />

<strong>Landstinget</strong>s säkerhetsarbete omfattar människor, verksamhet,<br />

miljö, information och egendom. Fokus ligger på patient-, information-,<br />

person- och funktionssäkerhet, brand- och miljöskydd<br />

samt krisberedskap. Arbetet bedrivs i nära samverkan mellan de<br />

olika områdena, bland annat genom en systematiskt avvikelse-<br />

och riskhantering.<br />

Hälso- och sjukvården ska bedrivas och vara organiserad så att<br />

den tillgodoser en hög patientsäkerhet och bidra till att vårdskador<br />

förhindras eller reduceras genom ett aktivt riskförebyggande<br />

arbete. Säker hälso- och sjukvård är en grundsten i allt<br />

kvalitetsarbete. Systematisk avvikelse- och riskhanteringen utgör<br />

en viktig del i patientsäkerhetsarbetet.<br />

Patientsäkerhetsarbetet är ett angeläget utvecklingsområde och<br />

innehåller följande beståndsdelar;<br />

• Strukturerade handlingsprogram för avvikelse- och riskhantering<br />

på varje enhet.<br />

• Landstingsövergripande IT-stöd för samtliga avvikelser och<br />

risker.<br />

• Systematiska analyser vid inträffade negativa händelser,<br />

allvarliga tillbud och identifi erade riskområden, så kallade<br />

händelse- och riskanalyser.<br />

• Kontinuerlig resultatuppföljning av enheternas patientsäkerhetsarbete<br />

via så kallade patientsäkerhetsdialoger.<br />

• Ökad patientmedverkan.<br />

• Utvecklande av resultatmått och mätetal.<br />

Sveriges Kommuner och Landsting satsar på ökad patientsäkerhet<br />

med fyra fokusområden:<br />

• Vårdrelaterade infektioner<br />

• Läkemedelshantering<br />

• Fallskadeprevention<br />

• Trycksårsprevention<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har kompletterat denna satsning med<br />

ytterligare fyra områden, alla med tydliga och tidsbestämda<br />

mål. Dessa områden är:<br />

• Undvikbar sjukhusmortalitet<br />

• Avvikelsehantering<br />

• Medicinteknisk utrustning<br />

• Informationshantering<br />

PROCESSPERSPEKTIVET<br />

Arbetet mot vårdrelaterade infektioner<br />

Vårdrelaterade infektioner hör till de allra vanligaste vårdskadorna.<br />

Ett mål för Sveriges Kommuner och Landstings patientsäkerhetssatsning<br />

är därför att antalet vårdrelaterade infektioner<br />

ska halveras före utgången av år 2009. Denna nationella satsning<br />

som startade hösten 2007, har påtagligt ökat intresset kring<br />

problemet. Det faktum att allt fl er bakterier också uppvisar motståndskraft<br />

mot våra vanligaste antibiotika har också uppmärksammats<br />

och lett till fl era nationella initiativ.<br />

I <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> bedrivs sedan fl era år ett intensivt<br />

arbete med att minska de vårdrelaterade infektionerna, bland<br />

annat har <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> infört uppföljning av följsamheten<br />

till hygien och klädregler, så kallade observationsstudier.<br />

Det fi nns goda exempel både i vårt landsting och nationellt<br />

som pekar på att en uppföljning och återkoppling av följsamhet<br />

leder till att fl er följer reglerna och därmed minskar problemen<br />

med vårdrelaterade infektioner. <strong>Landstinget</strong> har därför valt att<br />

göra dessa observationsstudier i större skala.<br />

Detta innebär att det på cirka 140 avdelningar/mottagningar<br />

sker en månatlig uppföljning hur väl medarbetarna följer hygienrutinerna.<br />

För att minska problemet med resistensutvecklingen och ett ökat<br />

antal bakterier, främst multiresistenta stafylokocker, MRSA,<br />

inrättade landstinget år 2006 en ledningsgrupp för infektionskontroll<br />

och rationell antibiotikaanvändning (LIRA). I denna<br />

arbetsgrupp deltar chefl äkare, vårdhygien, smittskydd, mikrobiologiska<br />

laboratoriet, infektionskliniken samt apoteket. Arbetet<br />

fokuseras på att använda antibiotika rätt och att förbättra<br />

vårdhygien.<br />

Följsamheten till hygienreglerna har successivt ökat från i genomsnitt<br />

54 procent under år 2007 till i genomsnitt 65 procent år<br />

<strong>2008</strong>. Följsamheten till klädreglerna är bättre och låg i genomsnitt<br />

på 87 procent år 2007 och på 90 procent år <strong>2008</strong>. För närvarande<br />

deltar tio kliniker i LIRA- arbetet. MRSA-spridningen<br />

inom sjukvården i <strong>Östergötland</strong> bedöms nu vara under kontroll<br />

men ett ökat antal andra resistenta bakterier har noterats.<br />

I november <strong>2008</strong> gjordes en uppföljning av hur många patienter,<br />

som hade vårdrelaterade infektioner av alla patienter som<br />

var inlagda på sjukhusen i <strong>Östergötland</strong>. Sammanlagt visade<br />

det sig att lite drygt 13 procent av patienterna som vårdades på<br />

de östgötska sjukhusen hade en vårdrelaterad infektion. Det är<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 39


PROCESSPERSPEKTIVET<br />

närmast oförändrade värden mot liknande mätningar under år<br />

2006 och 2007.<br />

Reducering av allvarliga avvikelser<br />

Då en avvikelse inträffat där en patient kommit till skada, eller<br />

varit utsatt för en allvarlig risk, görs en så kallad Lex Mariaanmälan<br />

till Socialstyrelsen av chefl äkaren. Antalet Lex Mariaanmälningar<br />

under <strong>2008</strong> är något lägre än under 2007 (fi gur 23).<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

40<br />

26<br />

55<br />

36<br />

Figur 23 Antalet Lex Maria-anmälningar och av dessa utförda händelseanalyser.<br />

Ordination och hantering av läkemedel är ett känt riskområde.<br />

Inom landstinget pågår det därför fl era aktiviteter för att reducera<br />

de allvarliga avvikelserna. I anslutning till införandet av det<br />

datoriserade journalsystemet har ett omfattande arbete genomförts<br />

med att skapa, samordna och kvalitetssäkra gemensamma<br />

mallar för läkemedelsordinationer. Arbetet har medverkat till en<br />

ökad standardisering av läkemedelsordinationerna. <strong>Landstinget</strong><br />

bedriver även tillsammans med Apoteket Farmaci AB fl era utvecklingsprojekt<br />

som ökar säkerheten i läkemedelshanteringen.<br />

<strong>Landstinget</strong> arbetar aktivt för att försöka reducera den undvikbara<br />

sjukhusdödligheten genom att inrikta sig på ett begränsat<br />

antal tillstånd/områden där det är känt att det fi nns möjlighet<br />

att minska dödligheten genom olika riktade insatser. Följande<br />

aktiviteter har fortsatt under året:<br />

• Förbättrad hjärt-lungräddning (HLR) på sjukhus genom utbildning<br />

och standardisering av utrustning vilket möjliggör<br />

snabbare åtgärd. Samtliga sjukhus har HLR-samordnare det<br />

vill säga sjuksköterskor som samordnar arbetet.<br />

• Utbildning för att öka kompetensen på vårdavdelning vad<br />

gäller att på ett strukturerat sätt bedöma patienternas tillstånd<br />

så att åtgärder snabbt kan sättas in i syfte att undvika<br />

allvarliga komplikationer.<br />

74<br />

2004 2005 2006 2007 <strong>2008</strong><br />

Lex Maria-anmälningar<br />

40 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

54<br />

89<br />

60<br />

81<br />

Utförda händelseanalyser<br />

54<br />

• Förbättrad stroke- och hjärtinfarktvård i syfte att med kunskaps-<br />

och erfarenhetsbaserade metoder ytterligare förbättra<br />

överlevnaden.<br />

• Förbättra handläggningen av patienter, som har eller riskerar<br />

att få blodförgiftning (sepsis) genom att förbättra arbetet<br />

vad gäller att identifi era dessa patienter.<br />

• Kvinnoklinikerna i länet är ett exempel på enheter som genomfört<br />

ett strukturerat arbete för att minska allvarliga avvikelser.<br />

Klinikerna har genomfört en gemensam riskanalys och<br />

har arbetat systematiskt med att genomföra de förbättringsåtgärder<br />

som framkommit vid riskanalyser och händelseanalyser<br />

inom förlossningsvården.<br />

484 skadeanmälningar att lära av<br />

En skadeanmälan till <strong>Landstinget</strong>s Ömsesidiga Försäkringsbolag<br />

ska göras av en patient som anser sig ha drabbats av en skada<br />

under sin vårdtid. Förra året tog Landstingens Ömsesidiga<br />

Försäkringsbolag, LÖF, emot 484 skadeanmälningar som handlade<br />

om <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>. Antalet skadeanmälningar<br />

är väsentligen oförändrat de senaste tre åren.<br />

Av anmälningarna under <strong>2008</strong> kom 233 från patienter som vårdats<br />

på Universitetssjukhuset i Linköping, 81 från Vrinnevisjukhuset<br />

i Norrköping, 43 från Motala lasarett, 48 från primärvården<br />

och 55 från tandvården. Den största andelen anmälningar<br />

eller 76 procent berör sjukhusvård. 11 procent handlar om primärvård<br />

och 9 procent om tandvård.<br />

För att få ersättning från patientförsäkringen måste skadan ha<br />

gått att undvika. I genomsnitt har cirka 46 procent av skadeanmälningar<br />

inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> ersatts de senaste<br />

sex åren.


Refl ektion<br />

Både internationella studier och uppföljningar på nationell<br />

nivå (SKL) har visat att Sveriges, och därmed<br />

också <strong>Östergötland</strong>s, resultat står sig mycket väl i en<br />

internationell jämförelse. Men samtidigt så visar internationella<br />

jämförelser att många andra länder kommit<br />

ikapp och inte minst visar jämförelserna att vi i landet<br />

inte lyckats lösa vårt största kvalitetsproblem, jämfört<br />

med många andra utvecklade länder, nämligen tillgängligheten<br />

till vården.<br />

Trots en förbättrad följsamhet till hygienregler och<br />

klädregler så tycks ännu inte antalet vårdrelaterade infektioner<br />

minska, vilket kan bero på att följsamheten till<br />

hygienregler bör komma upp till över 90 procent för att<br />

man ska se en tydlig effekt. Därför måste arbetet med<br />

att öka följsamheten intensifi eras. Andra faktorer som<br />

bidrar till ökad smittspridning är brist på enkelrum,<br />

överbeläggningar och det faktum att många patienter<br />

vårdas på fl era olika kliniker på sjukhuset. När det gäller<br />

sistnämnda riskfaktorer ser vi snarare att dessa problem<br />

ökar. Problemet med resistenta bakterier är på sikt<br />

ett hot mot den moderna sjukvården då våra antibiotika<br />

inte längre kan användas.<br />

Det görs en mängd insatser för att reducera allvarliga<br />

avvikelser. <strong>Landstinget</strong> har ett systematiskt arbete för en<br />

ökad patientsäkerhet. De insatser som görs medför en<br />

säkrare vård men mycket återstår fortfarande att göra.<br />

Det gäller i synnerhet säkerheten i de vårdprocesser som<br />

involverar fl era olika enheter.<br />

PROCESSPERSPEKTIVET<br />

Mål: Effektiva vårdprocesser<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk<br />

kvalitet, god produktivitet och kostnads effektivitet, utvecklad<br />

samverkan, hög tillgänglighet och god patienttillfredsställelse.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> arbetar medvetet<br />

med förbättringar inom samtliga dessa områden.<br />

Goda medicinska resultat och låga strukturella kostnader<br />

är indikatorer på effektiva vårdprocesser men brister i tillgänglighet<br />

talar för att effektiviteten och resursutnyttjandet<br />

kan förbättras ytterligare.<br />

Införandet av den datoriserade patientjournalen - Patientjournal<br />

08 – är under <strong>2008</strong> det allra påtagligaste bidraget<br />

för att effektivisera de administrativa stödprocesserna och<br />

är den största enskilda satsningen i landstingets historia<br />

på verksamhets- och IT-utveckling. Projektet Kapacitetsplanering<br />

har under <strong>2008</strong> varit ytterligare en insats för att<br />

förbättra effektiviteten och för att trygga så att rätt kompetens<br />

fi nns tillgänglig när den behövs och att tillgängliga<br />

resurser utnyttjas på bästa sätt.<br />

Vårdproduktionen, mätt i vårdtyngd, har ökat mer än<br />

kostnaderna, vilket talar för att landstingets produktivitet<br />

har förbättrats jämfört med föregående år. Kostnadsnivån<br />

är i en nationell jämförelse relativt låg.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 82.<br />

”Patientjournal 08” – ett av landstingets största<br />

förändringsprojekt genom tiderna<br />

I december <strong>2008</strong> avslutades projekt Patientjournal 08 och i och<br />

med detta har <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> ett gemensamt journalsystem<br />

för i princip all vårdverksamhet. Projektet initierades<br />

hösten 2005 med målet att införa ett IT-stöd på alla sjukhus och<br />

i landstingsdriven primärvård. Projektet har hållt sin tidplan undantaget<br />

vissa försenade delaktiviteter och har också genomförts<br />

inom ramen för tilldelad budget – 124 miljoner kronor.<br />

Projektet har haft en tydlig styrning att hålla uppställda tidsramar<br />

för att minimera de patientrelaterade risker som uppstår<br />

under införandeperioden då vårdpersonal tvingats arbeta med<br />

såväl pappers- som datorjournal. Ett ytterligare skäl för snabbt<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 41


PROCESSPERSPEKTIVET<br />

införande är att det är svårt att arbeta aktivt med utveckling av<br />

gemensamma rutiner om inte alla berörda enheter är med.<br />

I en utvärdering 30 med enheter som driftstartat fram till slutet<br />

av maj <strong>2008</strong> angav cirka 70 procent att de ansåg att den datoriserade<br />

patientjournalen fungerade bra och cirka 14 procent<br />

tyckte den fungerade dåligt. 15 procent svarade ”varken bra eller<br />

dåligt”.<br />

Införandet av ett gemensamt journalsystem är en stor investering<br />

och därför är arbetet med att skapa vinster extra viktigt. Studier<br />

visar att enbart införande av ett IT-stöd i en befi ntlig verksamhet<br />

typiskt ger 10–20 procent av en möjlig vinstpotential. För att nå<br />

övriga 80–90 procent krävs ett aktivt och målmedvetet arbete<br />

med att anpassa och utveckla processer och arbetssätt. Så även<br />

om projektet gått i mål under <strong>2008</strong> så återstår det svåra arbetet<br />

med att utveckla system och arbetssätt för att uppnå de stora<br />

verksamhetsmässiga vinster som ett gemensamt journalsystem<br />

har möjlighet att ge. Rätt använd kommer den förbättrade informationsförsörjningen<br />

att medföra såväl stärkt patientsäkerhet<br />

och tillgänglighet som högre effektivitet och bättre arbetsverktyg<br />

för personalen.<br />

Kapacitetsplanering – en metod för att ta vara på<br />

resurserna<br />

Kapacitetsplanering i hälso- och sjukvården är kunskapen om<br />

att förutsäga behovet av till exempel läkare, sköterskor, utrustning<br />

och lokaler för att leverera hälso- och sjukvård med<br />

bestämd kvalitet och fastställd kostnad. Framgångsrik kapacitetsplanering<br />

matchar resurserna med behovet, tar hänsyn till<br />

patienternas önskemål och behov, säkerställer att resurser med<br />

rätt kompetens/egenskaper fi nns tillgängliga när de behövs samt<br />

undviker slöseri med resurser.<br />

Under <strong>2008</strong> har projekt Kapacitetsplanering arbetat med utbildning,<br />

metodutveckling och stöd till framförallt verksamhets-<br />

och vårdenhetschefer. Vårens utbildningar resulterade i<br />

att 354 nyckelpersoner genomgått en utbildning i strategisk och<br />

systematisk planering. Målet är att säkerställa att rätt kompetens<br />

fi nns tillgänglig när den behövs och att slöseri med resurser<br />

kan undvikas. Nästan alla, eller 117 av landstingets verksamhetschefer<br />

har utbildats därutöver vårdenhetschefer, ekonomer,<br />

IT-samordnare och HR-personal. Utbildningen har även uppmärksammats<br />

utanför <strong>Östergötland</strong> med deltagare från andra<br />

landsting. Utvärderingar som genomförts under utbildningarna<br />

visar på att man varit mycket nöjd med kurserna.<br />

30 Enkät till 157 respondenter.<br />

42 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Även processen för hur kapacitetsplaneringen ska få genomslag<br />

i verksamheten har vidareutvecklats. På övergripande nivå har<br />

fem steg för strategisk kapacitetsplanering i praktiken tagits<br />

fram. Inom ett drygt tiotal enheter har ett fortsättningsarbete påbörjats<br />

som fortsättning på genomgången utbildning.<br />

Inom ramen för kapacitetsplanering har också ett arbete påbörjats<br />

att utveckla stöd för schemaoptimering. Projektet har i<br />

uppgift att säkra att logiken i det verktyg som tagits fram är<br />

generellt användbart inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>. Även behov<br />

och vinster av ett optimeringsverktyg för schemaläggning<br />

av läkare analyseras.<br />

IT-samordning och Internettjänster bidrar till bättre<br />

vård<br />

Sveriges landsting vill öka patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet<br />

i vården genom att samordna IT-satsningarna inom och<br />

mellan landstingen. Samordningen ska leda till att de system<br />

som redan används ska knytas ihop. Det ska garantera att viktig<br />

information kan förmedlas säkert och med hög kvalitet mellan<br />

systemen. Under samordning av Sveriges Kommuner och<br />

Landsting har en särskild Beställarfunktion för gemensamma<br />

informations- och IT-tjänster skapats.<br />

Utgångspunkten för arbetet är den nationella IT-strategin för<br />

vård och omsorg. Den omfattar offentliga såväl som privata<br />

aktörer. Syftet med Beställarfunktionen kan sammanfattas i tre<br />

punkter:<br />

• Förankra de nationella projekten hos sjukvårdshuvudmännen<br />

(landstingen och kommunerna) så att de IT-lösningar<br />

som levereras tas emot, fi nansieras och används i deras<br />

verksamheter.<br />

• Styra och samordna nationella projekt och andra aktiviteter<br />

där landstingen agerar gemensamt, så att systemen samverkar<br />

på nationell nivå.<br />

• Säkerställa att utveckling och förvaltning av nationell vård-<br />

IT sker kostnadseffektivt bland annat genom att standardisera<br />

tekniken och återanvända redan uppnådda resultat.<br />

Arbetet i Beställarfunktionen börjar nu bära frukt och under<br />

2009 kommer de första applikationerna att kunna driftsättas.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> är väl förberett för att delta i den nationella<br />

samverkan och kommer att vara ett av de första landsting<br />

som ansluts till Bastjänster för informationsförsörjning<br />

(BIF) vilket ska säkra patienternas integritet och se till att rätt<br />

person får tillgång till rätt information.


En tillämpning är Nationell patientöversikt, som, med patientens<br />

samtycke, ger användare tillgång till viktig patientinformation<br />

som registrerats i de olika vårdsystemen hos landstinget,<br />

kommunen och privata vårdgivare. Information som diagnoser,<br />

provresultat, läkemedelsordinationer och vårdplaner blir då tillgängliga<br />

för alla anslutna huvudmän.<br />

Inom ramen för det nationella IT-samarbetet har även Internettjänsten<br />

Mina Vårdkontakter (MVK) skapats för landets landsting.<br />

Patienten kan därigenom snabbt och enkelt sköta sina vårdärenden<br />

utan att behöva köa i telefon. Tjänsten kommer även<br />

att fungera som portal för elektroniska tjänster och det går till<br />

exempel att av- och omboka besökstid eller förnya recept. Ett<br />

exempel på en ny tjänst för <strong>2008</strong> är möjligheten att beställa klamydiatest<br />

för hemprovtagning.<br />

En ny tjänst för tidbokning på Internet har utvecklats under <strong>2008</strong><br />

och kommer att kunna driftsättas under våren 2009. Via denna<br />

tjänst kommer patienter att kunna boka, omboka och avboka<br />

mottagningstider. Det kommer även att fi nnas stöd för betalning<br />

och påminnelse via SMS och e-post. I kombination med självserviceterminaler<br />

kommer detta att förenkla och effektivisera<br />

den administrativa processen på länets mottagningar.<br />

Vårdproduktion och produktivitet<br />

Vårdens prestationer – vårdproduktionen – mäts ofta med relativt<br />

enkla mått som läkarbesök, vårdtillfällen, vårddagar och<br />

så vidare. I nedanstående sammanställning har även inkluderats<br />

”individer” det vill säga antalet unika invånare som någon gång<br />

under året haft vårdkontakt. Ett mer komplext prestationsmått<br />

är ”DRG-poäng 31 ” som innebär att vårdinsatserna värderas med<br />

hjälp av en poängskala kopplad till en uppskattad resursinsats.<br />

Figur 24 Produktions- och produktivitetsutveckling 2007–<strong>2008</strong> – landstingsägd verksamhet.<br />

31 DRG står för ”diagnosrelaterad grupp” och kan i korthet förklaras<br />

som ett system för att klassifi cera sjukdomar utifrån vårdtyngd.<br />

PROCESSPERSPEKTIVET<br />

När någon av dessa prestationer ställs i relation till insatta resurser<br />

i form av personalkostnader får vi ett mått som kan benämnas<br />

arbetsproduktivitet. Ställer vi prestationer mot landstingets<br />

totalkostnad fångar vi ekonomisk produktivitet.<br />

Det är fl er unika individer som haft vårdkontakt under <strong>2008</strong><br />

jämfört med 2007. Trots detta har läkarbesök, vårdtillfällen<br />

och vårddagar minskat. Sjukvårdande behandlingar har däremot<br />

ökat betydligt vilket är en fl erårig trend som talar för att<br />

arbetsfördelningen mellan olika professioner förändras. Vårdtillfällen<br />

och vårddagar har minskat under fl era år beroende på<br />

att traditionella slutenvårdsbehandlingar alltmer utvecklas till<br />

poliklinisk behandling med minimerade ingrepp. De mått som<br />

visar vårdtyngd (DRG-poäng) ökar dock för både öppen och<br />

sluten vård vilket talar för att den genomsnittliga vårdtyngden<br />

per patient har ökat.<br />

Personalkostnaden har ökat marginellt med 0,6 procent (<strong>2008</strong><br />

års prisläge). De totala kostnaderna har minskat med drygt 2<br />

procent (<strong>2008</strong> års prisläge). Utvecklingen kan förklaras av de<br />

rationaliseringar och personalneddragningar som genomförts<br />

under året. Vårdproduktionen, mätt i vårdtyngd, har alltså ökat<br />

mer än kostnaderna, vilket talar för att landstingets produktivitet<br />

har förbättrats jämfört med föregående år.<br />

Den arbetsmarknadskonfl ikt som var aktuell under våren <strong>2008</strong><br />

fi ck till konsekvens att sammanlagt 786 operationer fi ck skjutas<br />

upp och totalt inställdes 8 684 undersökningar vilket har inneburit<br />

en negativ påverkan på vårdproduktionen.<br />

Produktion och produktivitet för sjukvårdande enheter inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> 2007– <strong>2008</strong><br />

2007 <strong>2008</strong> Förändring<br />

Individer 360 190 367 277 2,0%<br />

Läkarbesök 846 164 824 591 -2,5%<br />

Sjukvårdande behandlingar 1 331 013 1 450 929 9,0%<br />

Vårdtillfällen 69 981 69 363 -0,9%<br />

Vårddagar 341 590 331 637 -2,9%<br />

DRG-poäng öppenvård 40 906 46 693 14,1%<br />

DRG-poäng slutenvård 66 774 68 600 2,7%<br />

DRG-poäng viktad 164 033 174 377 6,3%<br />

Personalkostnad (mkr) 3 972 3 997 0,6%<br />

Totalkostnad (mkr) 8 349 8 167 -2,2%<br />

Arbetsproduktivitet<br />

– DRG poäng/miljon kr personalkostnad 41,3 43,6 5,6%<br />

Ekonomisk produktivitet<br />

– DRG poäng/miljon kr totalkostnad 19,6 21,4 8,7%<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 43


PROCESSPERSPEKTIVET<br />

Refl ektion<br />

Det är angeläget att skapa förutsättningar för bästa möjliga<br />

resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Effektiviteten<br />

kan utvecklas på många olika sätt och för att<br />

ta vara på den potential som fi nns krävs ett angreppssätt<br />

med insatser inom en mångfald områden. Nedan redovisas<br />

ett antal områden som har strategisk betydelse för<br />

effektiviteten 32 .<br />

Förebygga sjukdom och främja hälsa<br />

Det har skett en perspektivförskjutning under de senaste<br />

åren. Fokus förskjuts allt mer mot vad hälso- och sjukvården<br />

kan bidra med för att främja hälsa och förebygga<br />

ohälsa vilket i många fall är kostnadseffektivt.<br />

Förenkla patientens kontakter med hälso- och<br />

sjukvården<br />

En rad olika aktiviteter, alltifrån sjukvårdsrådgivning<br />

via Internet och telefon till möjligheten att boka tider<br />

via Internet och att kommunicera med e-post. Här går<br />

även att se metoder för att stärka patientens kunskap om<br />

vad som är viktigt att tänka på vid olika sjukdomar och<br />

skador samt att ge stöd för patientens egenvård.<br />

Fortsatt utveckling av nära hälso- och sjukvård<br />

Medicintekniska landvinningar har öppnat möjligheter<br />

att gå över till öppenvård vilket har minskat behovet av<br />

vårdplatser, vilket i sin tur har ökat effektivitet och kvalitet.<br />

Dessa ansatser kan vidgas ytterligare till att avse<br />

hela vårdprocesser. Här fi nns fl era olika utvecklingslinjer,<br />

som att utifrån patientgruppens behov, exempelvis<br />

multisjuka äldre, fokusera samverkan mellan sjukhus,<br />

primärvård, kommunernas vård och omsorg.<br />

Ständiga förbättringar av rutiner och processer ur<br />

ett patientperspektiv<br />

Ett systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete som säkerställer<br />

att innovationer sprids. En ständigt pågående<br />

process där det viktigaste arbetet sker i den praktiska<br />

verksamheten, nära patienterna och ger möjlighet för<br />

alla personalgrupper att vara delaktiga i att hitta på nya<br />

lösningar. Det är angeläget att uppmuntra lokala försök<br />

och att sprida kunskap om goda exempel.<br />

32 Med inslag från ”Effektiviseringsstrategier i landstingen” (Sveriges<br />

Kommuner och Landsting), ”Mer vård för pengarna – genom organisatoriska<br />

innovationer” (Nutek).<br />

44 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Förbättrat IT-stöd<br />

Ett utvecklat IT-stöd i det inre vårdarbetet, som överföring<br />

av information om patientens tillstånd mellan vårdgivare,<br />

användandet av tele-medicin, vårdpersonalens<br />

tillgång till relevant patientinformation i den kliniska situationen,<br />

olika beslutsstöd för läkarens och patientens<br />

beslut med mera. IT-stödet ska öka patientsäkerheten<br />

men också frigöra vårdpersonalens tid och därmed ökar<br />

tiden för direkt patientkontakt.<br />

Kloka ersättningssystem<br />

Ersättningssystemens betydelse för att få mer vård för<br />

pengarna kan inte underskattas. Produktiviteten brukar<br />

öka med prestationsbaserade ersättningssystem. Styrning<br />

av vårdgivare genom bättre preciserade uppdrag<br />

och med uppföljning och ersättning kopplad till uppdragen<br />

är en ansats. Ersättning kan i ökad grad knytas till<br />

kvalitetsutveckling och måluppfyllelse med fördel att<br />

stimulera att få in patienter i sammanhållna vårdkedjor.<br />

Ledarskap och goda incitament<br />

Ledaren/chefen har en viktig roll i att ta initiativ till,<br />

stödja och driva förbättringsarbete. För att uppnå effektivitet<br />

i organisationer är det viktigt med ett engagerat<br />

ledarskap och tydliga målbilder. Här kan belöningssystem<br />

bidra till ökade drivkrafter.<br />

Utvecklad uppföljning och analys<br />

Det sker en snabb utveckling av möjligheterna att beskriva<br />

sjukvårdens tjänster, som kostnadsredovisning<br />

per patient och möjligheter att mera nyansrikt följa upp<br />

vårdkonsumtion och vårdkvalitet. En utmaning är att i<br />

större utsträckning göra uppföljningsinformationen till<br />

underlag för praktisk styrning. Ett inslag är det pågående<br />

arbetet med öppna nationella jämförelser som har<br />

förutsättningar att successivt utvecklas få genomslag<br />

hos organisationens olika nivåer.<br />

Ökad valfrihet för brukarna och ökad konkurrens<br />

Ökad valfrihet för brukarna och ökad konkurrens för<br />

vårdgivarna kan driva på en ökad effektivitet. Samtidigt<br />

begränsar de rumsliga förutsättningarna för konsumtion<br />

och produktion av vård ofta möjligheterna till valfrihet<br />

och konkurrens. För att öka omvandlingstrycket även<br />

där konkurrensen är begränsad ställs stora krav på öppna<br />

jämförelser.


Mål: Miljöhänsyn i all verksamhet<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

<strong>Landstinget</strong> bedriver ett aktivt miljöarbete med tydliga<br />

målbilder och systematisk uppföljning. Många insatser<br />

och mål är långsiktiga och snabba resultat är sällan<br />

realistiskt att förvänta sig. Den uppföljning som sker via<br />

checklista (RH-check 7) för att säkerställa rätt kvalitet visar<br />

att 85 procent av enheterna uppfyller 90 procent av<br />

miljökraven.<br />

En sammantagen bedömning är att målet är delvis uppfyllt<br />

med varierande resultat inom de olika insatsområdena.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått<br />

på sid 83 dessutom görs en detaljerad uppföljning av<br />

miljöarbetet i årsredovisningens bilaga; Miljöredovisning<br />

<strong>2008</strong>.<br />

LANDSTINGETS MILJÖVISION:<br />

<strong>Landstinget</strong> ska medverka till en hållbar utveckling<br />

som innebär att östgöten i nuvarande och<br />

kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam<br />

och god miljö. Med denna utgångspunkt<br />

ska landstingets verksamheter präglas av ett<br />

kretsloppstänkande.<br />

Kartläggning av åtgärder med anledning av<br />

klimatförändringar<br />

Landstingsdirektören fi ck under <strong>2008</strong> i uppdrag från landstingsstyrelsen<br />

att genomföra en kartläggning av de förberedelser och<br />

olika typer av åtgärder som kan krävas inom hälso- och sjukvården<br />

och inom landstinget i övrigt för att möta följderna av<br />

de väntade förändringarna i vårt klimat. Av landstingsdirektörens<br />

rapport framgår att av de effekter som påtalas i Klimat- och<br />

sårbarhets utredningens slutrapport (SOU 2007:60) kan landstinget<br />

beröras av att:<br />

• Fler extrema värmeböljor leder till ökad dödlighet.<br />

• Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger ökad smittspridning.<br />

• Högre luftföroreningshalter medför ökade risker för människor<br />

med hjärt- och lungsjuk domar. Allergier kommer att<br />

öka.<br />

PROCESSPERSPEKTIVET<br />

• Högre risk för översvämningar, ras och skred kan medföra<br />

problem för framkomlighet för ambulans och hemsjukvård.<br />

• Risken för mögelproblem i byggnader ökar.<br />

Det förebyggande arbetet pågår kontinuerligt i landstingets<br />

miljö- och krishanteringsarbete där det bland annat fi nns en<br />

beredskapsplanering för allvarliga händelser för alla typer av<br />

hot såsom lands tingets regionala beredskaps-, epidemi- och<br />

pandemiplanering. Ett fortsatt arbete i linje med klimat- och<br />

sårbarhetsutredningen är bland annat beroende av centrala myndigheters<br />

och områdesansvariga myndigheters riktlinjer, där<br />

landstinget har sitt ansvarsområde.<br />

Länsstyrelsen har idag ett samordnat regionalt ansvar när det<br />

gäller krishanteringssystem. Årligen sker en regional risk- och<br />

sårbarhetsanalys som används som stöd för bedömning av länets<br />

förmåga att hantera extraordinära händelser, identifi era<br />

och sammanställa hot och risker i länet och för att vidta åtgärder<br />

för att motverka eller minska händelsernas konsekvenser.<br />

Risk- och händelseanalysen behöver utvecklas vad avser nya<br />

hotbilder som till exempel ändrade klimatförhållanden. Arbete<br />

har påbörjats vad gäller en översiktlig inventering av risker för<br />

naturolyckor med dagens och framtidens klimat.<br />

<strong>Landstinget</strong> arbetar nu enligt följande;<br />

• Avvaktar Socialstyrelsens kunskapsunderlag och länsstyrelsens<br />

eventuella riktlinjer vad gäller be redskap och åtgärder<br />

med anledning av effekter av klimatförändringen på människors<br />

hälsa och på miljön.<br />

• Deltar i och utvecklar ett arbete i samverkan med länsstyrelsen,<br />

länets kommuner med fl era, för att minska effekten av<br />

klimatpåverkan och påverka länets krisberedskap.<br />

God egenkontroll av påverkan på miljö och hälsa<br />

<strong>Landstinget</strong>s miljöarbete är inriktat på att minska utsläpp av<br />

förore ningar och minska risk för spridning av ämnen som kan<br />

ge en negativ påverkan på männi skor. Detta förutsätter att det<br />

fi nns en god kunskap hos landstingets medarbetare om vad som<br />

är miljöbelastande och att miljöarbetet betraktas som ett naturligt<br />

inslag i arbetet att skapa effektiva processer. Inom fem viktiga<br />

områden har landstinget i handlings planer, satt upp mål för<br />

miljöarbetet för all landstingsägd verksamhet:<br />

• Avfall<br />

• El- och värmeförbrukning<br />

• Farliga ämnen<br />

• Läkemedel<br />

• Transporter<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 45


PROCESSPERSPEKTIVET<br />

Därutöver har två strategiskt viktiga verktyg defi nierats i miljöarbetet<br />

nämligen upphandling/inköp och utbildning.<br />

Ett övergripande mål är att landstingets verksamhet som miniminivå<br />

ska leva upp till specifi cerade krav enligt fastställd<br />

checklista 33 . En uppföljning 34 visar att 14 procent av verksamhetsenheterna<br />

uppfyller 100 procent av kraven och 85 procent<br />

uppfyller 90 procent av dessa krav.<br />

Avfall<br />

Under året har anvisningar utarbetats för hantering av gipsavfall<br />

och hanteringen av cytostatika avfall har reviderats. Stickande/<br />

skärande avfall ska hanteras på ett säkrare sätt framöver. Under<br />

hösten har påbörjats arbete med att, som standard på samtliga<br />

skrivare, installera dubbelsidig kopiering för att minska pappersavfallet.<br />

Vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping har en miljöstation och ett<br />

20-tal miljörum under året färdigställts, vilket möjliggör förutsättningar<br />

för en bättre källsortering av avfall.<br />

El- och värmeförbrukning<br />

Energianvändningen vid uppvärmning och teknisk drift av<br />

byggnader ska minska med 15 procent till år 2010 jämfört med<br />

2001 års nivå. Energiförbrukningen till och med år <strong>2008</strong> innebär<br />

en minskning hittills med cirka 9,2 procent.<br />

Under året har inom energibesparingsprojektet EPC 35 åtgärder<br />

genomförts som planerat. Det innebär att fastigheter med oljeuppvärmning<br />

som huvudsaklig värmekälla har konverterats<br />

till fjärrvärme eller annan förnyelsebar energikälla. Justering<br />

har gjorts av ventilationsfl öden och temperaturkurvor, tilläggsisolering<br />

samt installation av snålspolande vattenkranar. Driftansvariga<br />

har utbildats vad gäller energieffektiv fastighetsdrift.<br />

Stickprovskontroller visar ett positivt resultat av genomförda<br />

åtgärder, ett mer precist resultat kommer först under 2009.<br />

Farliga ämnen<br />

Utbildningar har vid sex tillfällen genomförts om säker kemikaliehantering<br />

med drygt 100 deltagare. <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

fi nns representerat i den nationella substitutionsgruppen<br />

för kemikalier inom landstingsvärlden. Tidigare kartläggning<br />

av farliga ämnen i produkter (tungmetaller och cancerogena<br />

ämnen) har utökats och uppmärksammar nu även mutagena och<br />

reproduktionsstörande ämnen. Totalt hanteras enligt kemikalieregistret<br />

45 produkter innehållande CMR-ämnen 36 vilket är en<br />

minskning jämfört med förra året.<br />

33 RH-check 7 –RiskHanteringschecklista för miljöarbetet.<br />

34 Enkät – svarsfrekvens 60 procent.<br />

35 EPC = Energy Performance Contracting.<br />

36 CMR = Cancerogena, Mutagena, Reproduktionsstörande.<br />

46 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Folktandvården har påbörjat en fördjupad översyn av hanteringen<br />

av avloppsvatten genom att bland annat se över amalgamavskiljare<br />

och i vissa fall byta ut dem mot nya effektivare<br />

avskiljare.<br />

Vid samtliga sjukhus har all fotoframkallning upphört och<br />

röntgenverksamheten har digitaliserats. Digitalisering av röntgenverksamheten<br />

vid tandvårdsklinikerna uppgår till cirka 70<br />

procent och alla folktandvårdskliniker planerar att ha digital<br />

röntgen i början av april 2009.<br />

Läkemedel<br />

Under våren <strong>2008</strong> har det skett en uppföljning av 2005-års<br />

provtagning av läkemedelssubstanser i utgående avloppsvatten<br />

från sjukhusen. Samtidigt skedde motsvarande provtagning i<br />

inkommande och utgående avloppsvatten från de kommunala<br />

reningsverken dit dessa sjukhus är anslutna. Rapport om undersökningen<br />

beräknas bli klar under år 2009.<br />

En broschyr över ”Läkemedel i miljön” har delats ut till samtliga<br />

väntrum och dagrum för personal och patienter.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> är med i det nationella lustgaskonsortiet<br />

som diskuterar och följer utvecklingen om hur utsläpp av<br />

lustgas kan minskas och eventuellt destrueras.<br />

Transporter<br />

I slutet av år <strong>2008</strong> uppgick andelen miljöbilar som ägs eller hyrs<br />

för landstingets räkning (personbilar) till cirka 31 procent. Andelen<br />

miljöfordon bland förmånsbilarna var 63 procent. Fordon<br />

som utför godstransporter (lätta lastbilar) inom landstinget<br />

med biogas uppgår till cirka 45 procent. Andelen miljöfordon<br />

har ökat under året. <strong>Landstinget</strong>s mål är att samtliga transporter<br />

som sker för landstingets räkning ska ske med miljöbilar år<br />

2012. Större delen av nytecknade hyresavtal har under året avsett<br />

miljöfordon.<br />

Upphandling och inköp<br />

Miljökrav i samband med inköp och upphandling av produkter,<br />

varor och tjänster är en viktig påverkansfaktor och miljökrav har<br />

ställts i samtliga ur miljösynpunkt prioriterade upphandlingar.<br />

Exempelvis uppgår kostnadsandelen för ekologiska livsmedel<br />

vid Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i<br />

Norrköping till cirka 9 procent år <strong>2008</strong>.<br />

Utbildning och information<br />

Ungefär 83 procent av verksamhetsenheterna har miljöombud.<br />

Under året har genomförts grundutbildning, miljöombudsträffar<br />

och en miljödag där sammanlagt 215 miljöombud deltog vilket<br />

motsvarar ungefär 46 procent av samtliga miljöombud. Vid


miljöombudsträffarna har det informerats om transporter och<br />

miljöfordon och om läkemedlens miljöpåverkan. Miljödagen<br />

hade temat ”Giftfri Miljö” med inriktning mot textiliers påverkan<br />

på miljön. Fem utbildningstillfällen har genomförts rörande<br />

säker kemikaliehantering. Information om miljöarbetet och dess<br />

vision och miljömål har skett vid ett fl ertal arbetsplatsträffar.<br />

Under året har det utarbetats en ny handlingsplan avseende år<br />

<strong>2008</strong>–2009.<br />

LANDSTINGETS MILJÖPRIS:<br />

<strong>Landstinget</strong>s miljöpris på 75 000 kronor mottogs<br />

<strong>2008</strong> av avdelning 25 Vuxen.psyk. Vrinnevisjukhuset<br />

för sitt föredömliga, initiativrika och breda<br />

miljöarbete i linje med landstingets miljömål.<br />

Detta har genomförts med stort engagemang i<br />

god samverkan mellan chef, medarbetare och miljöombud.<br />

PROCESSPERSPEKTIVET<br />

Refl ektion<br />

Effektiva processer innefattar också ett fungerande miljöarbete.<br />

Miljöenheten har konstaterat att det fi nns ett<br />

stort informationsbehov till verksamheterna, inte minst<br />

till chefer på olika nivåer om vilka miljökrav som fi nns<br />

nationellt och inom landstinget. Ett fungerande miljöarbete<br />

innebär att alla verksamhetsansvariga och medarbetare<br />

tar sitt ansvar när det gäller miljöfrågorna och har<br />

ett bra egenkontrollarbete. Förutom kunskap om landstingets<br />

miljökrav kräva att åtgärder vidtas ute i verksamheten.<br />

Förutom att utveckla rutiner och riktlinjer för<br />

rätt hantering inom olika områden är det även viktigt att<br />

det fi nns fungerande nätverk för dessa frågor, vilket är<br />

en fråga som det måste arbetas vidare med. Fortfarande<br />

fi nns ett stort informationsbehov om rätt avfallshantering,<br />

rätt och säker hantering av kemikalier och farligt<br />

avfall med mera.<br />

Det är viktigt att landstinget deltar i samarbete lokalt,<br />

regionalt och nationellt. Under året har upprättats ett<br />

avtal mellan <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> och Linköpings<br />

universitet i syfte att underlätta bland annat miljöarbetet<br />

inom de områden där vi har anknytning som laborationssäkerhet,<br />

avfallshantering, kemikaliehantering<br />

med mera.<br />

Under <strong>2008</strong> har det vidtagits en del åtgärder i syfte att<br />

effektivisera och minska energianvändningen. Uppföljningen<br />

av detta projekt kommer att påbörjas under år<br />

2009 och det är därför för tidigt att nu se resultat av<br />

vidtagna åtgärder.<br />

De miljömål som fi nns för landstingets ska revideras<br />

inför år 2010.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 47


MEDARBETARPERSPEKTIVET


Medarbetarperspektivet<br />

Mål: Förtroendeskapande dialog och<br />

ökat självbestämmande<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

<strong>Landstinget</strong> har under <strong>2008</strong> tagit ett viktigt steg för att<br />

uppnå förtroendeskapande dialoger i och med att ett nytt<br />

samverkansavtal mellan arbetsgivaren och de fackliga<br />

organisationerna blivit klart. I vad mån detta kommer att<br />

påverka upplevelsen av självbestämmande i önskvärd<br />

riktning återstår att utvärdera under år 2009.<br />

Refl ektion<br />

För att uppnå förtroendeskapande dialoger och ökat<br />

medinfl ytande behöver landstinget under kommande<br />

år arbeta med implementering av det nya samverkansavtalet<br />

och i det arbetet också förbättra förutsättningarna<br />

för arbetsplatsträffar. För detta krävs att chefer och<br />

medarbetare tar ett gemensamt ansvar men också ges<br />

förutsättningar och verktyg. <strong>Landstinget</strong> står inför stora<br />

utmaningar och det är då mycket viktigt att det fi nns bra<br />

arenor för idéer och erfarenheter som stödjer verksamhetsutveckling.<br />

MEDARBETARPERSPEKTIVET<br />

<strong>Landstinget</strong>s medarbetare ska vara kompetenta,<br />

motiverade och delaktiga<br />

Nytt samverkansavtal<br />

<strong>Landstinget</strong>s nya samverkansavtal har arbetats fram tillsammans<br />

av representanter från arbetsgivaren och de fackliga organisationerna<br />

och träder i kraft den 1 mars 2009. Avtalet utgår<br />

från det centrala avtalet FAS 05 och tydliggör medarbetarnas<br />

förutsättningar till infl ytande och möjligheter att påverka och<br />

ta ansvar för verksamhetens genomförande och utveckling. Arbetsplatsträffarna<br />

ges en mer framträdande roll i avtalet. Under<br />

slutet av <strong>2008</strong> har två typer av stödverktyg introducerats för<br />

chefer och medarbetare, dels ett dialogverktyg för utveckling av<br />

arbetsgrupper och dels ett kommunikationsverktyg för chefer.<br />

Mål: <strong>Landstinget</strong> – en attraktiv arbetsgivare<br />

som värnar om medarbetarna<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

För att landstinget ska fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare<br />

så har landstinget under året gjort allt för att<br />

undvika en varselsituation trots de ekonomiska neddragningarna.<br />

Detta för att landstinget ska få behålla de kompetenta<br />

och erfarna medarbetare som landstinget idag<br />

har. Vid en varselsituation är det främst de yngre medarbetarna<br />

som får sluta och blir rörliga på arbetsmarknaden,<br />

något som landstinget vill undvika.<br />

Sjukfrånvaron har fortsatt minskat.<br />

För att kunna rekrytera och behålla rätt kompetens i verksamheten<br />

är det viktigt att landstinget uppfattas som en<br />

attraktiv arbetsgivare. Under året har landstinget fortsatt<br />

det långsiktiga arbetet med fl era aktiviteter för att utveckla<br />

attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser. Den årliga<br />

enkäten till ungdomar visar att av de tillfrågade kunde 65<br />

procent av gymnasieeleverna och 73 procent av studenterna<br />

vid Hälsouniversitetet tänka sig <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

som framtida arbetsgivare. Detta var en rejäl ökning<br />

sedan tidigare års mätningar.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 83<br />

Hälsofrämjande arbetsplats<br />

Begreppet hälsofrämjande arbetsplats innebär i landstinget en<br />

utvidgning av det mer traditionella begreppet god arbetsmiljö.<br />

För att skapa och bibehålla hälsofrämjande arbetsplatser behöver<br />

chefer och medarbetare ta ett gemensamt ansvar för att<br />

främja hälsa, förebygga ohälsa samt underlätta återgång i arbete<br />

efter sjukdom. I syfte att stödja detta arbete på landstingets arbetsplatser<br />

har en ny grundläggande arbetsmiljöutbildning med<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 49


MEDARBETARPERSPEKTIVET<br />

hälsofrämjande perspektiv tagits fram under året av en partsgemensam<br />

arbetsgrupp. Utbildningen riktar sig till både chefer<br />

och skyddsombud och kommer att genomföras första gången i<br />

pilotform under jan–feb 2009.<br />

Priset för hälsofrämjande arbetsplats <strong>2008</strong><br />

<strong>Landstinget</strong> belönar varje år en arbetsplats som på ett<br />

föredömligt sätt skapat en hälsofrämjande arbetsmiljö.<br />

Vinnare <strong>2008</strong> blev Byggavdelningen inom Försörjningscentrum<br />

som tilldelades priset med följande motivering:<br />

”Byggavdelningen inom Försörjningscentrum har<br />

genom ett aktivt utvecklingsarbete skapat en arbetsplats<br />

där ett gott ledarskap och ett aktivt<br />

medarbetarskap bidragit till ett systematiserat,<br />

hälsofrämjande arbetssätt som genomsyrar såväl<br />

individ-, grupp- som organisationsnivå. Enheten<br />

präglas av en tydlig målbild och ett horisontellt<br />

ansvarstagande där medarbetare och externa<br />

konsulter har en gemensam förståelse för uppdraget.<br />

Kännetecknande för Byggavdelningen är ett<br />

öppet diskussionsklimat, en stark gemenskap och<br />

hög grad av ansvarstagande, delaktighet och engagemang.”<br />

Friskvård<br />

Friskvård är en del i landstingets strategi inom ramen för hälsofrämjande<br />

arbetsplats. Utgångspunkten för friskvårdsarbetet är<br />

varje medarbetares ansvar för sin egen hälsa och landstingets<br />

ansvar att främja hälsa.<br />

<strong>Landstinget</strong> arbetar med friskvård genom:<br />

• Fysisk aktivitet<br />

• Kunskap och verktyg för att utveckla och bibehålla goda<br />

hälso- och livsstilsvanor<br />

• Riktade friskvårdsinsatser med syfte att förebygga ohälsa<br />

Möjligheter till fysisk aktivitet fi nns genom de träningsanläggningar<br />

landstinget tillhandahåller i anslutning till sjukhusen i<br />

Linköping, Motala och Norrköping. Kopplat till detta erbjuds<br />

alla medarbetare 1500 kronor per år i ersättning för utlägg som<br />

avser friskvård.<br />

En särskild friskvårdssatsning, Hälsoprojekt US, har bedrivits<br />

på Universitetssjukhuset under 2007–<strong>2008</strong>. En hälsopedagog<br />

har ansvarat för projektet vars syfte varit att underlätta för medarbetarna<br />

att utveckla en god hälsa och goda hälsorelaterade<br />

levnadsvanor. Projektet har utgått från klinikernas egen vilja<br />

50 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

och motivation att arbeta med friskvård och livsstilsfrågor. En<br />

uppföljning i september <strong>2008</strong> visade att en tredjedel av medarbetarna<br />

stadigvarande förändrat sin livsstil på grund av klinikens<br />

friskvårdssatsning.<br />

Under 2009 inleds ett arbete med att utveckla och samordna ett<br />

gemensamt arbetssätt för friskvården i landstinget. Erfarenheterna<br />

från Hälsoprojekt US kommer då att tillvaratas tillsammans<br />

med erfarenheter från friskvårdsarbetet i övriga delar av<br />

landstinget.<br />

Sjukfrånvaro<br />

Den totala sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare minskar<br />

för sjätte året i följd och uppgick till i genomsnitt 5,4 procent<br />

under <strong>2008</strong>. Minskningen jämfört med föregående år är 0,4<br />

procentenheter. Minskningen av sjukfrånvaro har skett i alla åldersgrupper<br />

(Se Figur 25) men det är framförallt bland kvinnor<br />

som sjukfrånvaron minskat under <strong>2008</strong>. Männens sjukfrånvaro<br />

ligger kvar på samma låga nivå som 2007.<br />

Ålder<br />

Samtliga åldrar<br />

50 år och uppåt<br />

30 - 49 år<br />

0 - 29 år<br />

Sjukfrånvaro i % år <strong>2008</strong><br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

2,01<br />

2,27<br />

5,39<br />

5,93<br />

6,58<br />

7,15<br />

0 1 2 3 4 5 6 7 8<br />

Frånvaro i %<br />

Figur 25 Sjukfrånvaron inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> år <strong>2008</strong>.<br />

Män<br />

Medarbetare med långtidssjukskrivning står för huvuddelen av<br />

sjukfrånvaron. Under <strong>2008</strong> utgjorde 60,3 procent av den totala<br />

sjukfrånvaron långtidssjukfrånvaro som pågått 60 dagar eller<br />

längre. Motsvarande siffra för 2007 var 64,1 procent.<br />

Tydligare rehabiliteringsansvar<br />

Den 1 juli <strong>2008</strong> trädde nya lagregler gällande sjukförsäkring i<br />

kraft och landstinget har under året arbetat fram riktlinjer och<br />

stödverktyg för chefer i syfte att kunna fullgöra arbetsgivarens<br />

2,96<br />

3,98<br />

3,55<br />

3,90<br />

4,68<br />

5,23<br />

Kvinnor Totalt<br />

Sjukfrånvaroredovisning beräknat på antal sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinare timmar.


Figur 26 Anställda i olika yrkeskategorier <strong>2008</strong> och förändring jämfört 2007 – <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>.<br />

rehabiliteringsansvar utifrån förändringarna. De nya reglerna<br />

kräver snabbare handläggning hos arbetsgivaren som också behöver<br />

utreda omplaceringsmöjligheter tidigare och avsluta sjukfall<br />

på ett tydligare sätt. Vid halvårsskiftet identifi erades cirka<br />

600 pågående sjukskrivningar i landstinget som fram till årets<br />

slut omfattades av övergångsregler i nya sjukförsäkringen. Under<br />

hösten har arbetsgivare tillsammans med fackliga företrädare<br />

arbetat med att hitta lösningar för dessa medarbetare. I slutet<br />

av november återstod cirka 300 av dessa som efter årsskiftet<br />

kan förlora sin sjukpenning om Försäkringskassan bedömer att<br />

de klarar något annat arbete på arbetsmarknaden. För att kunna<br />

erbjuda stöd till medarbetare som på grund av sjukdom behöver<br />

fortsätta sitt arbetsliv utanför landstinget har en upphandling av<br />

särskilda konsulttjänster gjorts under <strong>2008</strong>.<br />

Färre anställda – en nödvändig utveckling<br />

Vid utgången av år <strong>2008</strong> hade <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> 11 632<br />

anställda – 11 159 omräknat till heltidstjänster. Detta innebär en<br />

minskning under året med 259 heltidstjänster. Se fi gur 24 Bland<br />

de större personalgrupperna har minskningen relativt sett varit<br />

störst inom grupperna övrig vårdpersonal, framförallt undersköterskor,<br />

och socio-terapeutisk personal.<br />

Den ökning som skett av antal medarbetare under åren 2006<br />

och 2007 hejdades således under <strong>2008</strong>. Den direkta orsaken till<br />

denna minskning är de åtgärder som produktionsenheterna vidtog<br />

för att minska antalet anställda. Dessa åtgärder understöddes<br />

av den rutin som infördes i mars <strong>2008</strong> och som innebär att det<br />

enbart är landstingsdirektören som får fatta beslut om nyrekryteringar<br />

och förlängningar av tidsbegränsade anställningar. Ett<br />

så kallat anställningsstopp infördes genom denna rutin.<br />

<strong>Landstinget</strong>s medarbetare har en relativt hög medelålder, 46,1 år,<br />

vilket är en ökning med 0,5 år jämfört med 2007. Andelen an-<br />

MEDARBETARPERSPEKTIVET<br />

ställda som är yngre än 30 år är idag 6,6 procent medan andelen<br />

äldre än 50 år är 45,8 procent. Den ökade medelåldern är en direkt<br />

effekt av att det blivit färre medarbetare inom landstinget.<br />

Personalrörligheten 37 var 7,1 procent under <strong>2008</strong> att jämföras<br />

med 2007 då rörligheten var 6,5 procent. Driftservicepersonal<br />

stod för den största rörligheten och den lägsta fanns i yrkesgruppen<br />

läkarsekreterare.<br />

Arbetet med att övergripande planera för personalförsörjningen<br />

i landstinget har nu intensifi erats bland annat med anledning av<br />

framtida pensionsavgångar. Under året har material framtagits<br />

och diskuterats i landstingsledningen kring den framtida läkarförsörjningen<br />

och inventering har genomförts av respektive<br />

produktionsenhets framtida behov för samtliga yrkesgrupper.<br />

Detta kommer under nästkommande år analyseras ytterligare<br />

och resultera i en prognos och personalförsörjningsplan för hela<br />

landstinget.<br />

Utvärdering av arbetstidsmodeller<br />

För att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser är arbetsorganisationen<br />

och en öppenhet för olika arbetstidslösningar viktiga faktorer.<br />

Med anledning av att ett fl ertal olika arbetstidslösningar<br />

används i landstinget gjordes i slutet av 2007 en kartläggning av<br />

samtliga förekommande modeller. En handfull modeller identifi<br />

erades varav några permanenta och andra tidsbegränsade. Någon<br />

rutinmässig utvärdering av modellerna har inte genomförts.<br />

Under <strong>2008</strong> initierade landstingsledningen utvärderingar av två<br />

av modellerna som använts under många år i landstinget. En<br />

extern utvärdering av arbetstidsmodellen 3-3 slutfördes under<br />

september och en intern utvärdering av poängmodellen inleddes<br />

i november men har ännu inte slutförts. I utvärderingen av 3-3<br />

37 Inkl pensionsavgång.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 51


MEDARBETARPERSPEKTIVET<br />

– modellen konstateras att modellen bidrar till att medarbetarna<br />

känner engagemang, trivsel, infl ytande och delaktighet över sin<br />

arbetssituation. De konstaterar också att modellen kostade mer<br />

än ordinarie arbetstidsmodeller.<br />

Utvärderingarna kommer att ligga till grund för fortsatt dialog<br />

om användandet av arbetstidsmodeller i landstinget där såväl<br />

verksamhets-, hälsofrämjande och ekonomiska aspekter kommer<br />

att vara avgörande.<br />

Policy för bisysslor<br />

För att förebygga ohälsa bland medarbetarna och kunna tillhandhålla<br />

en säker vård för patienterna är det viktigt att landstingets<br />

medarbetare ges möjlighet till tillräcklig dygns- och veckovila.<br />

I det förebyggande arbetet är det viktigt att väga in en medarbetares<br />

hela arbetssituation, till exempel kan återhämtningsmöjligheterna<br />

påverkas av om medarbetaren har andra anställningar<br />

eller bedriver egen verksamhet utanför landstinget. <strong>Landstinget</strong><br />

ska också uppfattas som en rättssäker och effektiv organisation<br />

vilket gör det viktigt att medarbetare inte har bisysslor som riskerar<br />

att skada landstingets anseende.<br />

<strong>Landstinget</strong>s revisorer har gjort en granskning av rutiner kring<br />

landstingsanställdas bisysslor. Granskningen visade att landstinget<br />

hade ändamålsenliga rutiner för att kunna följa upp medarbetarnas<br />

bisysslor men rutinerna efterlevdes inte tillfredsställande.<br />

Flertalet av cheferna, som har ansvaret för uppföljning<br />

och bedömning av medarbetarnas bisysslor, levde inte upp till<br />

ställda krav att informera och begära uppgifter om eventuella<br />

bisysslor. Under <strong>2008</strong> har rutinerna kompletterats och ska nu<br />

säkerställa att chefer kan leva upp till ställda krav att informera<br />

och begära in uppgifter om medarbetarnas bisysslor. Som ett<br />

stöd för nämnda informationsinsatser har en policy färdigställts<br />

som framförallt kan användas vid introduktion av nyanställda<br />

men också vid andra tillfällen då bisyssla diskuteras.<br />

”Stalkning”<br />

Det har blivit allt vanligare i Sverige att någon blir förföljd<br />

och bevakad, medvetet, upprepat och illvilligt av en annan<br />

person. Företeelsen kallas för stalkning 38 och kan även drabba<br />

medarbetare inom vården. Arbetsgivaren har ett ansvar att vidta<br />

stödåtgärder om en medarbetare utsätts för stalkning som har<br />

sin grund i arbetet. I landstinget utförs det förebyggande arbetet<br />

mot hot och våld på varje arbetsplats. På landstingsövergripande<br />

nivå fi nns ett särskilt personskyddsråd inrättat för ärenden som<br />

rör stalkning och allvarliga förföljelser. Rådet har under <strong>2008</strong><br />

bidragit till justitiedepartementets betänkande med förslag om<br />

förbättrad lagstiftning mot stalkning.<br />

38 Från engelskans ”stalking” smyga sig på.<br />

52 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Refl ektion<br />

<strong>Landstinget</strong> har under större delen av året haft ett generellt<br />

anställningsstopp som hanterats via en ny rekryteringsrutin.<br />

Detta på grund av de besparingskrav<br />

som fi nns på verksamheten för att uppnå en ekonomi<br />

i balans. Anställningsstoppet har resulterat i en minskning<br />

av antalet medarbetare jämfört med åren 2006 och<br />

2007. Samtidigt står landstinget inför en framtid med<br />

ökade pensionsavgångar och ökad konkurrens om arbetskraft<br />

som gör det än mer viktigt att uppfattas som<br />

en attraktiv arbetsgivare. <strong>Landstinget</strong> har under årens<br />

lopp tagit till anställningsstopp när ekonomin inte varit<br />

i balans. För att få ett lärande om vad som sker under<br />

anställningsstopp och om det fi nns alternativa sätt att<br />

få varaktig balans har en extern utredning tillsatts som<br />

kommer att vara klar under våren 2009. En stor utmaning<br />

för landstinget de kommande åren blir att parallellt<br />

med besparingskrav och anställningsstopp fortsätta arbetet<br />

med att utveckla attraktiva arbetsplatser och klara<br />

den generationsväxling vi står inför.<br />

Mål: Medarbetare som motiveras att<br />

göra goda arbetsinsatser<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

Ett gott ledarskap är en viktig framgångsfaktor för att motivera<br />

medarbetare till goda arbetsinsatser. <strong>Landstinget</strong><br />

har under året fortsatt det strategiska arbetet med fl era<br />

olika ledarutvecklingsprogram för både nuvarande och<br />

framtida chefer. Syftet har varit att ge chefer bättre förutsättningar<br />

att vara goda ledare. Det nya som tillkommit<br />

under året är verktyg för att bättre följa upp chefers<br />

prestation i förhållande till verksamhetsplanen och för att<br />

kunna ge god återkoppling på uppdraget. Den senaste<br />

medarbetarenkäten visade att runt 70 procent av medarbetarna<br />

hade tydligt förtroende för sin chef. Denna andel<br />

måste öka om målet ska vara uppfyllt.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 84


Kartläggning för mer jämställda löner<br />

Inom de fl esta områden i landstinget har kvinnor och män lika<br />

lön för lika arbete. Men det fi nns fortfarande oförklarade löneskillnader<br />

i vissa yrkesgrupper. Utifrån en under året genomförd<br />

lönekartläggning har en handlingsplan för de närmast kommande<br />

tre åren upprättats. <strong>2008</strong> är det fjärde året som landstingets<br />

löner noggrant kartlagts ur genussynpunkt.<br />

Lönekartläggningen för <strong>2008</strong> omfattar 11 500 medarbetare på<br />

28 produktionsenheter. Kartläggningen har gjorts på alla nivåer<br />

inom 35 olika yrkesområden och den visar att kvinnor tjänar mer<br />

än män inom 14 yrkesgrupper medan män tjänar mer än kvinnor<br />

i 17 yrkesgrupper. Det fi nns därtill fyra grupper som består av<br />

enbart män eller kvinnor. I de allra fl esta av grupperna kan löneskillnaderna<br />

förklaras med andra faktorer än kön. Men det fi nns<br />

åtta områden där kartläggningen visar att det fi nns osakliga löneskillnader.<br />

Kartläggningen visar också att det fi nns ett antal yrkesgrupper<br />

där lönespannet är mycket litet vilket försvårar en<br />

individuell lönesättning oberoende av kön. De grupper där produktionsenheterna<br />

de närmaste tre åren ska vidta åtgärder för att<br />

jämna ut löneskillnader är bland andra enhetschefer, kuratorer,<br />

psykologer, specialistutbildade sjuksköterskor och tekniker. I de<br />

här yrkeskategorierna tjänar kvinnorna i medeltal mellan 275<br />

och 1 600 kronor mindre per månad än sina manliga kolleger.<br />

Det har skett stora förbättringar, de osakliga löneskillnaderna<br />

har minskat och antalet grupper med osakliga löneskillnader har<br />

också minskat. Kartläggningen visar dock att det behövs fortsatta<br />

insatser inom detta område.<br />

Lönepolitik och löneöversyn<br />

Utvecklingen mot en lokal och decentraliserad lönebildning har<br />

under fl era år varit en prioriterad fråga i landstinget. Lönen stimulerar<br />

till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet<br />

och kvalitet. Lönebildning och lönesättning bidrar därigenom<br />

till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Efter<br />

dialog med medarbetaren sätter chefen lön med utgångspunkt<br />

från lönepolitik och lönekriterier. Chefer, medarbetare och<br />

fackliga företrädare har under året medverkat till en tydligare<br />

koppling mellan mål – resultat – lön. Bortsett från för Läkarförbundets<br />

grupper, används traditionell förhandling endast i<br />

undantagsfall vid årets löneöversyn.<br />

Sedan Vårdförbundet, hösten 2007, centralt sagt upp löneavtalet<br />

blev <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> ett av nio landsting som drabbades<br />

av Vårdförbundets första stridsåtgärder med start <strong>2008</strong>-04-<br />

21. Strejken som sedan utökades till fl era landsting och många<br />

kommuner kom att pågå i dryga fem veckor, fram till <strong>2008</strong>-05-<br />

29 då centrala parter godtog medlarnas bud. Varken <strong>Landstinget</strong><br />

i <strong>Östergötland</strong> eller några andra av SKL:s medlemmar vidtog<br />

några motåtgärder, då detta bedömdes kunna förvärra situatio-<br />

MEDARBETARPERSPEKTIVET<br />

nen. Istället startade <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> ett intensivt arbete<br />

med att minimera effekten av konfl ikten för patienterna.<br />

<strong>Landstinget</strong> inriktade sig på att i första hand klara vården för<br />

akut svårt sjuka patienter och detta arbete blev framgångsrikt.<br />

I början av konfl ikten riktade Vårdförbundet stridsåtgärder mot<br />

landstinget som efter tvisteförhandlingar dock drogs tillbaka.<br />

<strong>Landstinget</strong> klargjorde i dessa förhandlingar att tänkta stridsåtgärder<br />

skulle medföra fara för människors liv och/eller att<br />

bestående ohälsa kunde uppstå hos patienter. Ändå blev konsekvenserna<br />

stora när som mest 330 sjuksköterskor var uttagna i<br />

strejk och allt strejkbelagt arbete var förklarat i blockad. Totalt<br />

blev uppemot 10 000 patienter berörda av inställda operationer,<br />

behandlingar, undersökningar och mottagningsbesök.<br />

Sedan strejken upphört vidtog det mödosamma arbetet med att<br />

komma ifatt när det gäller tillgängligheten för patienterna. Vidare<br />

upptogs arbetet med att genomföra årets löneöversyn. Löneöversynen<br />

har, om än rejält försenad, gått bra. I november fi ck merparten<br />

av landstingets sjuksköterskor sina nya löner med retroaktivitet<br />

från juni. Sjuksköterskornas löner har under <strong>2008</strong> höjts<br />

med i genomsnitt 5,1 procent. Särskilda satsningar har gjorts på<br />

vidareutbildade sjuksköterskor samt jämställdhet mellan könen.<br />

Utöver detta har en ersättning för rotationstjänstgöring, värde<br />

cirka 1,8 procent, påförts grundlönen för sjuksköterskor.<br />

Gott ledarskap<br />

I redovisningen av Medarbetarenkät 2007 visades det starka<br />

samband mellan förtroendet för närmaste chefen och upplevelsen<br />

hos medarbetarna av motivation, medarbetarskap och mål<br />

i verksamheten. Frågor om chefens förtroende och vilka förutsättningar<br />

och vilket stöd som behövs har diskuterats på samtliga<br />

ledarutbildningar under året.<br />

Förtroendet för närmsta ledare bygger<br />

organisationens förtroendekapital<br />

68%<br />

Har förtroende<br />

(5441 medarbetare)<br />

Figur 27 Medarbetarnas förtroende för närmaste ledare och dess<br />

betydelse för medarbetarnas upplevelse (Medarbetarenkäten 2007).<br />

18%<br />

Varken eller<br />

(1413 medarbetare)<br />

14%<br />

Har inte förtroende<br />

(1144 medarbetare)<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 53


MEDARBETARPERSPEKTIVET<br />

Ett nytt material för utvecklingssamtal chef – chef har tagits<br />

fram under året. Det bygger på uppföljning av verksamhetsplanen<br />

och är i högre grad än tidigare inriktat på vilket resultat<br />

som uppnås. Inom varje produktionsenhet har även alla ledarutbildningar<br />

som chefer genomgått inventerats. Höstens ledardag<br />

hade kommunikativt ledarskap som tema. Det har följts upp<br />

med besök på varje produktionsenhet och moduler där ett antal<br />

verktyg presenteras som chefer kan använda i vardagen.<br />

För att ge stöd till chefer som haft förordnande mer än sex år<br />

har under året ledarutbildning för erfarna chefer getts. Den har<br />

blivit mycket uppskattad och kommer att dubbleras under 2009.<br />

Trycket på utbildning för framtida ledare är fortsatt stort och<br />

visar att många medarbetare kan tänka sig att bli ledare i landstinget.<br />

Det kommer att behövas eftersom landstinget behöver ha<br />

en jämn försörjning av chefer på alla nivåer. Det har under året<br />

visat sig att det är särskilt svårt att rekrytera chefer på produktionsenhetsnivån<br />

– en svårighet som också visar sig nationellt.<br />

Därför behöver landstinget hela tiden se över sin ersättarplanering<br />

för att kunna utveckla personer som fi nns och som visat<br />

intresse för en framtida ledarbefattning.<br />

Refl ektion<br />

Gott ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för en<br />

positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare.<br />

<strong>Landstinget</strong>s ledarutvecklingsprogram har under<br />

året fått större koppling till verksamhetsutveckling och<br />

därutöver har verktyg tagits fram som på ett bättre sätt<br />

följer upp chefsuppdraget. En svaghet som visat sig är att<br />

det inte är lika lätt som tidigare att rekrytera chefer och<br />

det blir en utmaning att hantera de närmaste åren. För<br />

att kunna säkerställa god vård och att patienterna känner<br />

sig väl omhändertagna är det viktigt att ha medarbetare<br />

som känner sig motiverade att göra goda arbetsinsatser<br />

utifrån sitt uppdrag. Belöning för utfört arbete är en av<br />

fl era delar som påverkar motivationen. För landstinget<br />

är det viktigt att medarbetarna känner till vilka faktorer<br />

som inverkar på lönesättningen samt att de har en möjlighet<br />

att påverka dessa. I det sammanhanget är det av<br />

stor vikt att landstinget under kommande år lägger stor<br />

kraft på att få bort de osakliga löneskillnaderna mellan<br />

könen.<br />

54 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Mål: Medarbetarna som utvecklar sitt<br />

eget kunnande och hela organisationens<br />

arbetssätt<br />

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt<br />

<strong>Landstinget</strong> har även under <strong>2008</strong> erbjudit studielön för<br />

vidareutbildning till specialistsjuksköterskor inom utvalda<br />

områden. Denna insats har tillsammans med en särskild<br />

satsning på utbildning för undersköterskor inom akutsjukvård,<br />

bidragit till att en god personalförsörjning nu säkerställts<br />

inom fl era områden.<br />

En annan satsning är grundutbildning till vårdadministratörer.<br />

Detta är en del i en större satsning där landstinget<br />

under ett antal år framöver kommer att genomföra ett<br />

arbete för att avlasta chefer och vårdpersonal från vårdadministration<br />

i en strävan att få rätt kompetens på rätt<br />

plats.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 84<br />

Satsning på grund- och vidareutbildning<br />

Under året har en stor satsning gjorts, precis som under år 2007,<br />

för att ge möjlighet för landstingsanställda sjuksköterskor att vidareutbilda<br />

sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård,<br />

anestesi, operation, psykiatri och distrikt. Under studietiden har<br />

sjuksköterskorna erbjudits studielön för utbildningar som har<br />

genomförts vid Linköpings universitet (Hälsouniversitetet) samt<br />

vid universitetet i Karlstad för operation (distansutbildning) och<br />

Högskolan i Gävle för psykiatri (distansutbildning) med Linköping<br />

som studieort. Totalt kommer cirka 55 landstingsanställda<br />

medarbetare att examineras som specialistsjuksköterskor under<br />

2009. Satsningen kommer att fortsätta även under 2009. Det är<br />

viktigt att Hälsouniversitetet fortsätter att erbjuda specialistsjuksköterskeutbildningar<br />

ett antal år framöver för att långsiktigt<br />

säkra landstingets personalförsörjning.<br />

Under året har fl era kvalifi cerade yrkesutbildningar (KY) pågått<br />

där landstinget står som verksamhetsansvarig. Bland annat har<br />

landstinget gjort en speciell satsning på undersköterskor inom<br />

akutsjukvård. En annan satsning är grundutbildning till vårdadministratörer.<br />

Detta är en del i en större satsning där landstinget<br />

under ett antal år framöver kommer att genomföra ett arbete<br />

för att avlasta chefer och vårdpersonal från vårdadministration<br />

för att nyttja kompetensen på bästa sätt. Arbetet med detta har<br />

precis påbörjats.


Speciell psykiatri- AT satsning<br />

Under året ansökte landstinget hos regeringen om att få göra<br />

en speciell satsning på utökad AT-tjänstgöring och då erbjuda<br />

AT-läkarna specifi k psykiatriinriktning. Satsningen innebär att<br />

samtliga AT-läkare inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> får erbjudande<br />

om att förlänga sin AT-period med 2–3 månader. Denna<br />

förlängning ska då helt ske inom psykiatriområdet.<br />

Satsningen görs för att öka intresset och kunskaperna för psykiatriområdet<br />

som sådant men även för att få fl er AT-läkare att<br />

sedan välja specialistinriktning inom psykiatri. Satsningen ses<br />

som långsiktig och speciella regeringspengar fi nns för detta ändamål<br />

till augusti 2011.<br />

Bemanningsorganisation för vårdpersonal<br />

Under året har en upphandling genomförts för alla verksamheter<br />

som behöver hyra in vårdpersonal. I samband med upphandlingen<br />

startades den landstingsövergripande organisationen,<br />

Bov, Bemanningsorganisation för vårdpersonal, som är en<br />

stödorganisation inom landstinget för alla verksamheter som<br />

behöver hyra in personal. Organisationen startades i maj <strong>2008</strong><br />

och idag går alla beställningar av hyrpersonal i landstinget via<br />

Bov och det fi nns klara, skriftliga rutiner för hur det ska ske.<br />

Systemet har fl era fördelar såsom att verksamheten slipper leta<br />

bemanningsföretag och kan ägna sig åt vård istället samt att<br />

landstinget får bättre kontroll över rutiner och kostnader. Att<br />

Bov infördes under året tros vara ett av skälen till att landstinget<br />

minskade sina kostnader för hyrpersonal med tre miljoner under<br />

år <strong>2008</strong>.<br />

Det innovativa klimatet i landstinget<br />

<strong>Landstinget</strong> arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten.<br />

Självklart sker detta i vardagen genom idogt arbete genom<br />

ett systematiskt förbättringsarbete men även genom det så<br />

kallade PIMM-projektet där landstinget arbetar med produktutveckling<br />

för att förstärka innovativa processer inom vården.<br />

Projektet ska fånga upp goda idéer från landstingets medarbetare<br />

och realisera dem till kommersiella produkter. Hittills har<br />

landstingets medarbetare inkommit med över 110 produktidéer.<br />

Nio av dessa idéer har resulterat i kommersiella produkter som<br />

nu ska marknadsföras på den öppna marknaden. Allt för att förbättra<br />

vården.<br />

MEDARBETARPERSPEKTIVET<br />

Refl ektion<br />

I en kunskapsorganisation som landstinget är det viktigt<br />

att ta tillvara och utveckla medarbetarnas kompetens på<br />

bästa sätt för att få till stånd förändringar och förnyelse<br />

av verksamheten. <strong>Landstinget</strong> kommer även fortsättningsvis<br />

att aktivt arbeta för att medarbetarnas kompetens<br />

utvecklas för att säkra framtidens vårdutmaningar.<br />

En sådan satsning är att kontinuerligt, i samverkan med<br />

Hälsouniversitetet, säkerställa vidareutbildningar för<br />

specialistsjuksköterskor. Under nästkommande år kommer<br />

även fortsatt satsning göras på till exempel psykiatri-<br />

AT, KBT-kompetens inom primärvården samt utveckla<br />

organisationens arbetssätt avseende vårdadministration<br />

utifrån den nya yrkesrollen vårdadministratör.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 55


EKONOMIPERSPEKTIVET


Ekonomiperspektivet<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Regional utveckling och god resurshushållning<br />

skapar långsiktiga förutsättningar för hälso- och<br />

sjukvården<br />

Mål: Ekonomi som ger handlingsfrihet<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

Bedömningen av måluppfyllelsen grundar sig på att<br />

landstingets samlade resultat är i nivå med angivet fi nansiellt<br />

mål i budgeten. Detsamma gäller sammantaget för<br />

landstingets produktionsenheter som under året genomfört<br />

kostnadsreducerande åtgärder. Verksamhetens resultat<br />

är positivt och uppnås trots en negativ avkastning<br />

av landstingets fi nansiella placeringar. Kostnadsutvecklingen<br />

har under året varit låg och anpassats till de ekonomiska<br />

förutsättningarna. Målet är dock inte helt uppfyllt<br />

eftersom en betydande del av det ekonomiska överskottet<br />

beror på att reserverade medel för fastighetsinvesteringar<br />

och projekt inte förbrukats. Dessa kostnader kommer<br />

att belasta landstingets verksamheter i framtiden.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 85<br />

Det ekonomiska resultatet<br />

Det ekonomiska resultatet år <strong>2008</strong> i landstinget blev plus 114<br />

miljoner kronor. Det budgeterade resultatet enligt fi nansplanen<br />

var 120 miljoner kronor. Det är ett resultat i nivå med budget<br />

men enskilda poster avviker stort.<br />

<strong>Landstinget</strong>s resultat fördelas enligt följande:<br />

Hälso- och sjukvårdsnämnden -32 mkr<br />

Landstingsstyrelsen 6 mkr<br />

Produktionsenheter inom sjukvård -60 mkr<br />

Övriga produktionsenheter 11 mkr<br />

Samtliga produktionsenheter -75 mkr<br />

Gemensamma kostnader och intäkter 189 mkr<br />

Resultat 114 mkr<br />

Figur 28 <strong>Landstinget</strong>s resultat (mkr = miljoner kronor).<br />

<strong>Landstinget</strong>s egna kapital uppgår efter årets resultat på<br />

114 miljoner kronor till minus 1 479 miljoner kronor vid årets<br />

slut. <strong>Landstinget</strong>s målsättning är att uppnå ett positivt eget kapital<br />

för att kunna hantera konjunktursvängningar. I treårsbudgeten<br />

fastslås emellertid att det inte är realistiskt att återuppbygga<br />

ett positivt eget kapital under budgetperioden – år 2009–2011.<br />

Produktionsenheternas resultat i årets bokslut är betydligt bättre<br />

än föregående år och det har successivt förbättrats under året.<br />

Trots detta påverkas totalresultatet av verksamheternas resultat<br />

med minus 75 miljoner kronor.<br />

Hälso- och sjukvårdsnämnden<br />

Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett underskott på<br />

32 miljoner kronor vilket ska jämföras med ett budgeterat nollresultat.<br />

Tabellen nedan visar differenserna i förhållande till budget:<br />

Regionsjukvård 4,9 mkr<br />

Närsjukvård 0,4 mkr<br />

Länsövergripande sjukvård 1,6 mkr<br />

Utomlänsvård - 20,4 mkr<br />

Privata vårdgivare -8,4 mkr<br />

Tandvård 13,1 mkr<br />

Läkemedel -27,0 mkr<br />

Övrigt 4,2 mkr<br />

Totalt - 32,0 mkr<br />

Figur 29 Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat – differens i förhållande<br />

till budget (mkr = miljoner kronor).<br />

Produktionsenheter inom sjukvård<br />

De sjukvårdande produktionsenheternas sammantagna resultat<br />

är minus 60 miljoner kronor vilket är i nivå med ett godkänt<br />

budgeterat resultat på minus 45 miljoner kronor. År 2007 var<br />

motsvarande resultat minus 328 miljoner kronor. Under <strong>2008</strong><br />

har enheterna fått ett visst tillskott men förbättringen beror i huvudsak<br />

på de åtgärder som genomförts för att nå balans i ekonomin.<br />

De åtgärder som genomförts är framförallt en minskning<br />

av antalet medarbetare, minskade kostnader för allmänläkemedel<br />

och utomlänsvård.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 57


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Av landstingets tjugofyra produktionsenheter redovisar tio ett<br />

negativt resultat. Det är tillåtet att ha ett negativt resultat om produktionsenheten<br />

har ett positivt eget kapital. Sammanlagt fem<br />

produktionsenheter har negativt eget kapital i bokslutet men det<br />

är ett justerat eget kapital utifrån den nya styrprincipen som innebär<br />

att det egna kapitalet kan vara maximalt plus/minus 3 procent<br />

av omsättningen samt att det ska återställas inom en treårsperiod.<br />

Se närmare beskrivning i not 3 till Resultat per enhet sid 90.<br />

Mer detaljerad information fi nns i respektive produktionsenhets<br />

årsredovisning samt i tabell med resultat, eget kapital och omsättning<br />

per produktionsenhet på sidan 90.<br />

Resultat (mkr) Eget kapital (mkr)<br />

<strong>2008</strong> <strong>2008</strong>-12-31<br />

Medicincentrum -35,4 -15,9<br />

Rekonstruktionscentrum -5,2 -22,4<br />

Ortopedicentrum -27,4 -14,9<br />

Laboratoriemedicinskt centrum -2,9 -5,2<br />

Anestesi- och operationscentrum -4,7 -14,9<br />

Figur 30 Produktionsenheter med negativt eget kapital <strong>2008</strong> efter<br />

justering (mkr = miljoner kronor).<br />

Gemensamma intäkter och kostnader<br />

Landstingsgemensamma kostnader och intäkter redovisar sammantaget<br />

ett överskott på 189 miljoner kronor. En avvikelse i<br />

förhållande till budget på plus 69 miljoner kronor som översiktligt<br />

kan förklaras av följande komponenter:<br />

Finansiellt netto -220 mkr<br />

Skatteintäkter +42 mkr<br />

Generella statsbidrag +37 mkr<br />

Pensionskostnader -10 mkr<br />

Övrigt +220 mkr<br />

Summa +69 mkr<br />

Figur 31 Gemensamma intäkter och kostnader <strong>2008</strong> jämfört med<br />

budget (mkr = miljoner kronor).<br />

Posterna inom de landstingsgemensamma intäkterna och kostnaderna<br />

varierar kraftigt. Den enskilt största förklaringen är<br />

nedgången på den fi nansiella marknaden under året. Den bidrog<br />

till att det fi nansiella nettot förändrats negativt med 220 miljoner<br />

kronor jämfört med budget. Finansnettot blev minus 80 miljoner<br />

kronor istället för budgeterade 140 miljoner kronor. Trots<br />

ett negativt räntenetto var den genomsnittliga avkastningen på<br />

likvida medel bättre än jämförelseindex, minus 1,5 procent jämfört<br />

med minus 2,3 procent. Det jämförelseindex som används<br />

är ett vägt index utifrån landstingets policy att ha maximalt<br />

30 procent i aktier.<br />

58 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Den relativt försiktiga placeringspolicyn tillsammans med de<br />

anlitade kapitalplacerarnas uppdrag att allokera mellan räntor<br />

och aktier har bidragit till att fi nansnettot inte påverkades mer<br />

negativt.<br />

Skatteintäkter och generella statsbidrag har bidragit positivt till<br />

resultatet med 79 miljoner kronor jämfört med budget. Skatteintäkterna<br />

baseras på prognos gjord av Sveriges Kommuner och<br />

Landsting i december.<br />

Pensionskostnaderna blev 10 miljoner kronor högre än budget.<br />

Den totala pensionsskulden uppgår till 8 734 miljoner kronor<br />

vid utgången av år <strong>2008</strong>.<br />

Posten ”Övrigt” har förbättrats med 220 miljoner kronor jämfört<br />

med budget. Den består av ett antal poster – både positiva<br />

och negativa. Inom de landstingsgemensamma kostnaderna och<br />

intäkterna reserveras medel för olika ändamål. Reserveringarna<br />

var under <strong>2008</strong> förhållandevis stora bland annat beroende på<br />

kompensation för höjda hyresnivåer i samband med större ombyggnadsprojekt.<br />

Fastighetskostnader/gemensamma projekt +112 mkr<br />

Återlämning FoUU, ST-läkare mm +68 mkr<br />

Bidrag Östgötatrafiken +21 mkr<br />

Tågleasing, avsättning -43 mkr<br />

Statsbidrag +25 mkr<br />

Övrigt (LÖF-premie, arbetsgivaravgifter mm) +37 mkr<br />

Summa +220 mkr<br />

Figur 32 Specifi kation av övriga kostnader inom de landstingsgemensamma<br />

kostnaderna och intäkterna jämfört med budget<br />

<strong>2008</strong> (mkr= miljoner kr).<br />

Överskottet beror på tidsmässiga förskjutningar av planerade<br />

fastighetsinvesteringar och att medel avsatta för andra projekt<br />

inte har förbrukats. Överskottet är av engångskaraktär och inte<br />

någon långsiktig kostnadsreduktion eftersom dessa kostnader i<br />

stället kommer att belasta landstinget i framtiden.<br />

Resultat <strong>2008</strong> – sammanställd redovisning<br />

Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av<br />

landstingets totala ekonomiska ställning oavsett om verksamheten<br />

bedrivs i förvaltningsform eller i bolagsform. Den sammanställda<br />

redovisningen visar ett överskott på 115 miljoner kronor.<br />

I den sammanställda redovisningen ingår fyra koncernföretag.<br />

(Se fi gur 33).


Hjälpmedelscentrum AB 5,7 mkr<br />

AB Östgötatrafiken -2,7 mkr<br />

Tvätteribolaget -1,8 mkr<br />

Regionförbundet Östsam 0,1 mkr<br />

Summa 1,3 mkr<br />

Figur 33 Resultat för de företag som ingår i sammanställd redovisning<br />

<strong>2008</strong> (mkr= miljoner kr).<br />

Vid konsolidering av dessa ökar resultatet med drygt en miljon<br />

kronor. Konsolideringen ökar landstingets omsättning, det<br />

vill säga verksamhetens intäkter, med 394 miljoner kronor. Det<br />

egna kapitalet i den sammanställda redovisningen är minus<br />

1 375 miljoner kronor jämfört med minus 1 479 miljoner kronor<br />

före konsolidering.<br />

<strong>Landstinget</strong>s engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag<br />

som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs<br />

i särskilt avsnitt (Se sid 71 ).<br />

Säkerhet i helårsbedömningar och budgetföljsamhet<br />

Under året upprättas tre helårsbedömningar medan delårsbokslut<br />

görs efter varje månad från och med februari. Tabellen visar resultatet<br />

vid samtliga helårsbedömningar jämfört med budget.<br />

Generellt kan sägas att produktionsenheterna har varit försiktiga<br />

i sina bedömningar under året. Det varierar dock mellan<br />

produktionsenheterna. De allra fl esta har redovisat förbättringar<br />

medan ett antal har försämrat sin ekonomi. Det totala resultatet<br />

har varierat kraftigt mellan helårsbedömningarna och det är<br />

främst det fi nansiella nettot som varit svårbedömt på grund av<br />

turbulens inom den fi nansiella marknaden.<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

I årets sista helårsbedömning som baserades på oktober månads<br />

utfall bedömdes det fi nansiella nettot bli minus 175 miljoner<br />

kronor vilket är 315 miljoner kronor sämre än budget. Utfall<br />

till och med oktober var minus 199 miljoner kronor. Under november<br />

och december förbättrades det fi nansiella nettot med<br />

119 miljoner kronor. Detta tillsammans med att reserveringarna<br />

inom ”Övrigt fi nansförvaltningen” inte förbrukades fullt ut förklarar<br />

skillnaden mellan oktobers helårsbedömning och bokslutet<br />

på 251 miljoner kronor.<br />

Vårdens nettokostnader<br />

Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso-<br />

och sjukvård fördelar sig på de huvudsakliga vårdområdena.<br />

Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso-<br />

och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna och har därefter<br />

kompletterats med produktionsenheternas resultat. Detta ger<br />

en god uppskattning per verksamhetsområde. Den totala nettokostnaden<br />

är 8 191 miljoner kronor.<br />

3%<br />

3%<br />

3%<br />

Regionssjukvård<br />

Närsjukvård<br />

Länsövergripande sjukvård<br />

Utomlänsvård<br />

Privata vårdgivare<br />

Tandvård<br />

Övrigt<br />

Område/helårsbedömning Mars Augusti Oktober Bokslut<br />

Finansplan <strong>2008</strong>-2010 120 120 120 120<br />

Verksamhetens resultat<br />

Hälso- och sjukvårdsnämnden 0 -12 -25 -32<br />

Landstingsstyrelsen 2 3 4 6<br />

Produktionsenheter, sjukvård -102 -106 -103 -60<br />

Produktionsenheter, övriga 1 -4 -4 11<br />

Finansiellt netto -198 -198 -315 -220<br />

Skatt och generella statsbidrag 102 79 88 79<br />

Pensionskostnader inkl löneskatt -20 6 6 -10<br />

Övrigt finansförvaltningen -8 112 92 220<br />

Resultat totalt helårsbedömning -103 0 -137 114<br />

Budgetavvikelse -223 -120 -257 -6<br />

Figur 34 Helårsbedömningar och resultat <strong>2008</strong> jämfört med budget (miljoner kr).<br />

5%<br />

4%<br />

Procentuell fördelning av vårdkostnader för<br />

hälso- och sjukvården (inklusive tandvård)<br />

47%<br />

35%<br />

Figur 35 Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården <strong>2008</strong><br />

– <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 59


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Närsjukvården svarar för 47 procent av kostnaderna för östgötarnas<br />

hälso- och sjukvård. Det är en minskning sedan förra året<br />

med 2 procent men förklaras av att Medicincentrum som tidigare<br />

ingick i närsjukvården blev en egen produktionsenhet inom<br />

den länsövergripande sjukvården. Övrigt innefattar framförallt<br />

ambulanssjukvård, sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet.<br />

Utomlänsvården har minskat med 1 procent jämfört<br />

med föregående år och den länsövergripande sjukvården<br />

har ökat med 3 procent. I övrigt har inga förändringar i fördelning<br />

mellan områden skett.<br />

Personalkostnader<br />

Personalkostnaderna utgör 54 procent av landstingets kostnader<br />

och i dessa kostnader ingår löner, arbetsgivaravgifter och övriga<br />

personalkostnader, till exempel utbildning och pensionsskuldsförändring.<br />

Personalkostnaden ökade med 1,4 procent mellan<br />

år 2007 och <strong>2008</strong>. Inom landstinget är de fl esta medarbetare<br />

organiserade i Kommunalförbundet och Vårdförbundet. Dessa<br />

två grupper har också den största lönekostnadsutvecklingen, 9,1<br />

procent respektive 6,8 procent. Under <strong>2008</strong> har prisförändringen<br />

för löner varit 5,7 procent, vilket är en större ökning än för<br />

totala lönekostnaden som var 5,2 procent. Denna skillnad beror<br />

framförallt på att antalet heltidstjänster samtidigt minskat med<br />

259. Antalet visstidsanställda har minskat medan de tillsvidareanställda<br />

har ökat.<br />

<strong>Landstinget</strong>s kostnader för avveckling av personal har varit jämförelsevis<br />

låga även under detta år. Totalt är kostnaden 14 miljoner<br />

kronor vilket är på samma nivå som föregående år. Inga<br />

medel fanns reserverade för detta och inga nya avsättningar för<br />

kommande år har gjorts i detta bokslut.<br />

Kostnaderna för inhyrd personal minskade med tre miljoner<br />

kronor under <strong>2008</strong> och uppgick till 55 miljoner kronor. Detta är<br />

fortfarande i nivå med år 2001 när kostnaden var som högst.<br />

Läkemedelskostnader<br />

<strong>Landstinget</strong>s kostnader för läkemedel har under <strong>2008</strong> ökat med<br />

3,9 procent vilket är en något dämpad kostnadsutveckling jämfört<br />

med 2007. Kostnadsutvecklingen inom öppenvård på 2,1<br />

procent är högre än uppräkningen med 0,5 procent på det stats-<br />

bidrag som landstinget fått. Ökningen förklaras framförallt av<br />

att det har skett en volymökning av förskrivningen inom öppen<br />

vård med 5,0 procent som inte fullt ut kunnat kompenseras<br />

genom följsamhet till rekommendationslista och val av generika.<br />

Volymen läkemedel via rekvisition har minskat med 1,1<br />

procent medan kostnaden ökat med 9,1 procent. Denna ökning<br />

förklaras av att nya läkemedel introducerats inom vården via<br />

rekvisitionsförfarande och många av dessa läkemedel är kostnadskrävande.<br />

De mest kostnadskrävande läkemedelsgrupperna är<br />

• Läkemedel som påverkar immunförsvaret (reumatism, MS)<br />

• Cancerläkemedel<br />

• Medel vid luftvägssjukdomar (astma, KOL)<br />

Dessa läkemedelsgrupper står tillsammans med läkemedel mot<br />

blödningssjukdomar (hemostatika) också för störst kostnadsökning<br />

under <strong>2008</strong>.<br />

En jämförelse med övriga landsting visar 39 att <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

haft en kostnadsökning år <strong>2008</strong> som är 0,9 procentenhet<br />

lägre än i riket som helhet. Däremot har volymökningen<br />

varit 1,2 procentenhet högre än riket. Vid jämförelse av kostnad<br />

per 1 000 invånare tillhör <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> fortfarande<br />

de landsting som har lägst kostnad.<br />

Läkemedel betraktas inom landstinget som en normal del av<br />

varje kliniks eller vårdcentrals ekonomiska ansvar och varje<br />

produktionsenhet arbetar med att påverka förskrivnings- och<br />

rekvisitionsmönster av läkemedel för att uppnå en ökad kostnadseffektivitet.<br />

Kostnader för utomlänsvård<br />

Den remitterande produktionsenheten har det ekonomiska<br />

ansvaret för specialist- och valfrihetsremisser avseende utomlänsvården.<br />

Under 2006 och 2007 hade landstinget stora kostnadsökningar<br />

på 28 procent respektive 17 procent, främst på<br />

grund av vårdgarantin. Under <strong>2008</strong> har kostnaderna minskat. De<br />

totala kostnaderna för år <strong>2008</strong> var 287 miljoner kronor jämfört<br />

med 299 miljoner 2007. Det är en minskning med 4 procent.<br />

Utfall Förändring Utfall Förändring Utfall<br />

<strong>2008</strong> (mkr) 2007-<strong>2008</strong> (%) 2007 (mkr) 2006-2007 (%) 2006 (mkr)<br />

Läkemedel öppenvård (förmån och recept) 845 2,1 827 3,5 800<br />

Läkemedel via rekvisition 306 9,1 281 18,3 237<br />

Total kostnad 1 151 3,9 1 108 6,9 1 037<br />

Figur 36 Läkemedelskostnader <strong>2008</strong> jämfört med föregående år(mkr=miljoner kronor), observera att procenttalen räknats på exakta tal.<br />

60 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

39 Statistik från Apoteket Farmaci AB.


I slutet av 2007 ökade kostnaderna för utomlänsvården kraftigt.<br />

Detta ledde till att produktionsenheterna har följt utomlänskostnaderna<br />

under <strong>2008</strong> mer noggrant och bedömningar har gjorts<br />

utifrån skickade remisser och vad som fakturerats.<br />

Ekonomiska nyckeltal<br />

Den ekonomiska analysen sker med hjälp av nyckeltal och det är<br />

”landstinget” 40 som kommenteras om inget annat anges. I tabellen<br />

fi nns nyckeltal för åren 2004 till <strong>2008</strong>. För att få jämförbarhet<br />

har samtliga år räknats om till nuvarande redovisningsprinciper.<br />

I kommentarerna beskrivs och analyseras nyckeltalen.<br />

Verksamhetens nettokostnad<br />

Verksamhetens nettokostnader avser verksamhetens intäkter (exklusive<br />

skatter, generella statsbidrag och fi nansiella intäkter) minus<br />

verksamhetens kostnader (exklusive fi nansiella kostnader).<br />

Nettokostnaden i landstinget ökade mellan år 2007 och <strong>2008</strong><br />

med 125 miljoner kronor, medan landstingsskatten och generella<br />

statsbidrag ökade med 407 miljoner kronor motsvarande<br />

period. Nettokostnadsökningen totalt är 1,4 procent och för produktionsenheterna<br />

3,0 procent när de gemensamma kostnaderna<br />

och intäkterna räknats bort.<br />

Sätts skatteintäkter och generella statsbidrag i relation till nettokostnaderna<br />

visas hur stor del av de totala skatteintäkterna som<br />

Ekonomiska nyckeltal 2004-<strong>2008</strong><br />

40 Exkluderat aktiebolag.<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

används för att fi nansiera verksamhetens nettokostnader. Skatteintäkter<br />

och generella statsbidrag täcker 102 procent av nettokostnaderna<br />

(år 2007 – 99 procent).<br />

Resultatet i förhållande till nettokostnaden är ett nyckeltal som<br />

har följts upp under året där landstingets fi nansiella mål är<br />

2 procent. Detta mål uppnåddes inte <strong>2008</strong> då utfallet blev<br />

1,3 procent (år 2007 var utfallet 0,8 procent).<br />

En modifi ering av måttet är att inte ta hänsyn till det fi nansiella<br />

nettot i resultatet eftersom detta ska användas till att fi nansiera<br />

pensionerna och inte till den ordinarie verksamheten. Målvärdet<br />

för detta nyckeltal är 0,5 procent och detta uppnåddes i och med<br />

att utfallet blev 2,2 procent. Detta visar att den ordinarie verksamheten<br />

redovisar ett positivt resultat under året.<br />

Soliditet<br />

Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som fi nansierats av<br />

eget kapital. Det är ett mått på det långsiktiga fi nansiella utrymmet.<br />

En hög procentsats innebär att en större del av tillgångarna<br />

fi nansierats av skattemedel och inte av lån. Soliditeten år <strong>2008</strong><br />

är minus 16 procent vilket är 2 procentenheter bättre än föregående<br />

år. Skulle landstinget redovisa pensions skulden enligt<br />

blandmodellen skulle soliditeten vara 62 procent vilket är den<br />

högsta soliditeten bland Sveriges landsting.<br />

<strong>2008</strong> 2007 2006 2005 2004<br />

Verksamhetens nettokostnader, mkr -8 786 -8 661 -8 268 -7 477 -7 140<br />

inkl läkemedelsstatsbidrag, mkr -7 792 -7 671 -7 310 -6 559 -6 227<br />

Skatteintäkter och statsbidrag, mkr 8 980 8 573 8 132 7 594 7 056<br />

Resultat, mkr 114 61 301 458 128<br />

Nettokostnadsökning i % 1,4 4,8 10,6 4,7 -2,4<br />

Justerad nettokostnadsökning med 1,4 11,8 5,9 4,7 -2,4<br />

jämförelsestörande poster i %<br />

Resultat/verksamhetens nettokostnad i % 1,3 0,8 4,1 7,0 2,1<br />

Resultat/verksamhetens nettokostnad i % exkl finansiellt netto 2,2 -1,1 -1,9 1,6 -1,3<br />

Skatteintäkter och statsbidrag/nettokostnader i % 102,2 99,0 98,4 101,6 98,8<br />

Soliditet % -16 -18 -13 -13 -22<br />

Balanslikviditet 3,5 3,5 3,5 3,0 2,6<br />

Likviditet i dagar 251 243 247 241 205<br />

Volymförändring % -1,7 8,3 3,6 2,5 -5,8<br />

Utdebitering, kr 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85<br />

Skuldsättningsgrad i % totalt 116 118 113 113 122<br />

varav avsättningar 98 100 94 91 98<br />

varav kortfristiga skulder 18 18 19 22 24<br />

varav långfristiga skulder 0 0 0 0 0<br />

Figur 37 Ekonomiska nyckeltal för <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> 2004–<strong>2008</strong>. (Nyckeltalet Resultat/nettokostnad har förändrats från och med <strong>2008</strong><br />

och inkluderar inte som tidigare år läkemedelsstatsbidraget enligt beslut i samband med treårsbudget <strong>2008</strong>–2010.)<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 61


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Likviditet<br />

Balanslikviditet anger omsättningstillgångarna i förhållande till<br />

kortfristiga skulder. Det är ett mått som visar betalningsförmågan<br />

på kort sikt. Balanslikviditeten i landstinget är 3,5 vilket<br />

innebär att omsättningstillgångarna är 3,5 gånger större än de<br />

kortfristiga skulderna. Genom måttet ”likviditet i antal dagar”<br />

redovisas hur många dagar som landstinget kan klara betalningsströmmarna<br />

utan behov av inbetalningar. Likviditeten minskade<br />

kraftigt under 1980-talet för att från och med 1991 åter stiga.<br />

Ökningen är ett led i uppbyggnaden av pensionsmedel. År <strong>2008</strong><br />

kan landstinget klara betalningsströmmarna i 251 dagar. Det är<br />

en ökning med åtta dagar jämfört med föregående år.<br />

Volymförändring<br />

Volymförändring är ett ekonomiskt mått för att se förändringen<br />

av verksamheten i fasta priser, det vill säga efter att infl ationen<br />

räknats bort. Volymförändringen mellan åren 2007 och <strong>2008</strong> är<br />

en minskning med 1,7 procent. Volymförändringen utgår från<br />

netto kostnadsbegreppet och samtliga landsting använder samma<br />

prisindex.<br />

Utdebitering<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har en utdebitering på 9,85 kr per<br />

skattekrona (100 kr). Med den skattesatsen ligger landstinget<br />

under riksgenomsnittet (10,73 kr). År 2009 är riksgenomsnittet<br />

10,80 kr medan <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har oförändrad<br />

skattesats.<br />

Skuldsättningsgrad<br />

Skuldsättningsgraden anger den del av tillgångarna som fi nansierats<br />

av lånade medel. Skuldsättningsgraden delas upp i avsättningar,<br />

kortfristig skuldsättningsgrad och långfristig skuldsättningsgrad.<br />

I avsättningar ingår pensionsskulden, avsättning till<br />

Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) samt omställningskostnader.<br />

Inom kortfristiga skulder ingår som största post<br />

semesterlöneskuld, inarbetad övertid och jour samt beredskap.<br />

Total skuldsättningsgrad är 116 procent år <strong>2008</strong>, vilket innebär<br />

att skulderna överstiger tillgångarna. Avsättningarna svarar för<br />

98 procentenheter av skuldsättningen. Resterande del, 18 procentenheter,<br />

avser kortfristiga skulder eftersom landstinget inte<br />

har haft något långfristigt lån sedan 1995.<br />

Känslighetsanalys<br />

Känslighetsanalysen visar hur en 1-procentig förändring av olika<br />

ekonomiska faktorer påverkar landstingets ekonomi.<br />

62 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Förändring Konsekvens<br />

Lönekostnader +/- 1 procent 51 mkr<br />

Nettokostnad +/- 1 procent 88 mkr<br />

Patientavgifter vård +/- 1 procent 1 mkr<br />

Förräntning likvida medel +/- 1 procent 51 mkr<br />

Skatteunderlag +/- 1 procent 68 mkr<br />

Generella statsbidrag +/- 1 procent 22 mkr<br />

Figur 38 Känslighetsanalys (mkr=miljoner kronor).<br />

En nedskrivning av exempelvis skatteunderlaget med 3 procent<br />

påverkar ekonomin med minus 204 miljoner kronor.<br />

Refl ektion<br />

Inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> försämrades resultaten<br />

kraftigt för produktionsenheterna i slutet av 2007 och<br />

resultatet i bokslut 2007 var minus 308 miljoner kronor.<br />

De ekonomiska förutsättningarna inför <strong>2008</strong> var alltså<br />

inte tillfredsställande. Verksamheterna hade en stor<br />

obalans mellan intäkter och kostnader och kostnadsökningarna<br />

hade accelererat i slutet av 2007. Orsakerna<br />

till detta var främst att antal medarbetare hade ökat mer<br />

än vad tillgängliga resurser hade medgett samt ökade<br />

utomlänskostnader. Den höga kostnadsutvecklingen var<br />

tvungen att brytas. Landstingsdirektören fi ck uppdraget<br />

att se till att produktionsenheterna vidtog åtgärder<br />

för att uppnå ekonomisk balans. Detta ledde till att en<br />

rad åtgärder vidtogs; anställningsstopp och regelbunden<br />

uppföljning av den ekonomiska utvecklingen inom<br />

produktionsenheterna utifrån åtgärdsplanerna. Effekterna<br />

dröjde men under andra halvåret <strong>2008</strong> skedde ett<br />

trendbrott och fl ertalet produktionsenheter hade balans i<br />

ekonomin vid årets slut.<br />

En viktig förutsättning för att landstinget ska uppnå en<br />

långsiktig stabil ekonomi som klarar att hantera även<br />

svagare konjunkturer är att landstingets verksamhet är<br />

anpassad till den aktuella intäktsnivån. Ett sätt att bedöma<br />

om verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen<br />

är att relatera resultatet exklusive de fi nansiella<br />

intäkterna och kostnaderna till nettokostnaderna. Den<br />

ekonomiska analysen visar att verksamheten har en<br />

ekonomisk balans trots en negativ fi nansiell avkastning.<br />

Kommenteras bör dock att landstingets positiva<br />

ekonomiska resultat till stor del berodde på tidsmässiga<br />

förskjutningar av fastighetsinvesteringar och även förskjutningar<br />

av genomförandet av andra projekt vilket<br />

har inneburit att reserverade medel inte förbrukats.


Under <strong>2008</strong> dämpades tillväxten i ekonomin. En global<br />

konjunkturnedgång och fi nanskris får stora effekter<br />

på den svenska ekonomin; exporten minskar, konsumtionen<br />

minskar, investeringarna sjunker och arbetsmarknaden<br />

försvagas. För landstingets del har inte konjunkturavmattningen<br />

märkts avseende skatteintäkterna.<br />

Tvärtom har <strong>2008</strong> varit ett bra år med fortsatt höga<br />

löneökningar på grund av höga avtal och stor efterfrågan<br />

på arbetskraft vilket har påverkat skatteintäkterna<br />

positivt jämfört med budget. Läget inför kommande år<br />

är dock mer bekymmersamt. Bedömningar av den framtida<br />

BNP-tillväxten har reviderats ner successivt under<br />

året och så även skatteprognoserna. Det som påverkat<br />

landstingets ekonomi mest under året är turbulensen på<br />

de fi nansiella marknaderna. Detta har påverkat både aktie-<br />

och räntemarknaden även om aktiemarknaden har<br />

drabbats hårdast och där Stockholmsbörsen minskade<br />

med 42 procent under året.<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Mål: Ekonomi som inte belastar<br />

kommande generationer<br />

Måluppfyllelse: Målet är inte uppfyllt<br />

I relation till övriga landsting har landstinget en god ekonomisk<br />

ställning som beror på att landstinget redovisar<br />

och avsätter medel för hela pensionsskulden. På grund<br />

av detta redovisar landstinget ett betydande negativt kapital<br />

som innebär att skulderna överstiger tillgångarna.<br />

<strong>Landstinget</strong>s fi nansiella mål är att uppnå ett positivt resultat<br />

som uppgår till två procent av verksamhetens nettokostnad.<br />

Överskottet är nödvändigt för att på sikt uppnå<br />

ett positivt eget kapital som kan utgöra en ekonomisk<br />

buffert vid lågkonjunkturer, täcka framtida pensionsbetalningar<br />

och säkra att landstinget även i framtiden kan<br />

tillhandahålla en god hälso- och sjukvård.<br />

<strong>Landstinget</strong> hade under år <strong>2008</strong> ett ekonomiskt resultat<br />

som innebar att det lagstadgade balanskravet uppnåddes.<br />

Det positiva resultatet berodde dock till stor del på<br />

att reserverade medel för kostnader som kommer att<br />

belasta landstinget i framtiden inte förbrukades. Resultatet<br />

var inte heller i nivå med det långsiktiga målet på<br />

två procents överskott. Trots att resultatnivån var i nivå<br />

med budgeterad nivå så innebär detta att målet inte kan<br />

bedömas vara uppfyllt.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 85<br />

Den ekonomiska utvecklingen<br />

Det är viktigt att landstinget uppnår och upprätthåller en så god<br />

ekonomi att inte kommande generationer belastas. Utgångspunkten<br />

är att varje generation ska bära kostnaderna för den<br />

hälso- och sjukvård generationen beslutar om och själv konsumerar.<br />

Detta ledde till att landstinget tidigt började avsätta<br />

medel för att fi nansiera hela pensionsskulden. Det medförde<br />

ett negativt eget kapital som fortfarande är negativt. I diagrammet<br />

speglas den ekonomiska utvecklingen åren 1982–<strong>2008</strong> men<br />

också en prognos enligt fi nansplanen för år 2009–2011.<br />

I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var det en kraftig<br />

obalans mellan intäkter och kostnader som medförde att det<br />

egna kapitalet blev negativt. Samtidigt påbörjades ett omfattande<br />

arbete med reducering och omstrukturering vilket resulterade<br />

i att landstinget från och med mitten av nittiotalet hade balans<br />

mellan intäkter och kostnader.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 63


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

mkr<br />

1000<br />

750<br />

500<br />

250<br />

0<br />

-250<br />

-500<br />

-750<br />

-1000<br />

-1250<br />

-1500<br />

-1750<br />

-2000<br />

1982<br />

1983<br />

1984<br />

1985<br />

1986<br />

1987<br />

Eget kapital<br />

Efter ett kraftigt negativt resultat år 2002 inleddes ett genomgripande<br />

omställningsarbete med syfte att skapa en effektivare<br />

organisation. Detta ledde till positiva resultat under ett antal år.<br />

Under 2006 och framförallt 2007 ökade dock nettokostnaderna<br />

kraftigt även om det balanserades av landstingsgemensamma<br />

kostnader såsom ett positivt fi nansnetto samt ökande skatteintäkter.<br />

Under <strong>2008</strong> har verksamheten arbetat med åtgärdsplaner för att<br />

få en ekonomi i balans och nettokostnadsökningen har minskat.<br />

Det är dock från en förhållandevis hög nivå och en stor del av<br />

minskningen fi nns inom de landstingsgemensamma kostnaderna<br />

och intäkterna och beror på tidsmässiga förskjutningar av olika<br />

projekt mm. Total nettokostnadsökning mellan 2007 och <strong>2008</strong><br />

är 1,4 procent. Om de landstingsgemensamma kostnaderna räknas<br />

bort är produktionsenheternas kostnadsökning 3,0 procent.<br />

Balanskravet<br />

<strong>Landstinget</strong> ska enligt lag ha balans mellan intäkter och kostnader,<br />

det så kallade balanskravet. Ett negativt årsresultat ska<br />

återställas senast efter tre år. Det är resultatet inklusive justering<br />

för reavinster som ska regleras inom denna tid. Resultatet<br />

år <strong>2008</strong>, enligt blandmodell och sammanställd redovisning, är<br />

231 miljoner kronor. Detta innebär att landstinget, genom att<br />

räkna tidigare över- och underskott enligt balanskravet, från och<br />

med år 2000, har 1 963 miljoner kronor för att täcka eventuellt<br />

kommande underskott. <strong>Landstinget</strong>s långsiktiga målsättning<br />

har varit att återställa underskott inklusive full fondering och<br />

det målet uppnåddes i bokslut 2007.<br />

1988<br />

1989<br />

1990<br />

1991<br />

1992<br />

1993<br />

1994<br />

1995<br />

Figur 39 Den ekonomiska utvecklingen (eget kapital och resultat) 1982–<strong>2008</strong> och prognos 2009–2011 – omräknat till nuvarande redovisningsprinciper.<br />

64 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

1996<br />

1997<br />

1998<br />

Resultat<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

2002<br />

2003<br />

2004<br />

2005<br />

Finansiella intäkter och kostnader<br />

<strong>Landstinget</strong>s totala kortfristiga placeringar och kassa/bank uppgick<br />

i bokslutet till 5 135 miljoner kronor, vilket är en ökning<br />

med 242 miljoner kronor från bokslut 2007. Den genomsnittliga<br />

förräntningen blev minus 1,5 procent. Detta ska ses mot<br />

den svenska börsens nedgång med minus 42 procent under året.<br />

Enligt beslut i fullmäktige är den maximala andelen aktier som<br />

landstinget får ha 30 procent och den andelen var vid årets slut<br />

16,9 procent. Ett mer korrekt jämförelseindex än den svenska<br />

börsens index är ett vägt jämförelseindex utifrån vår placeringspolicy<br />

och det skulle då vara minus 2,3 procent.<br />

<strong>Landstinget</strong>s huvudstrategi är att inte själva placera medel utan<br />

låta ett antal större kapitalförvaltare placera samma belopp och<br />

utifrån landstingets placeringspolicy allokera (skifta placeringsform),<br />

mellan räntefonder och aktiefonder. Detta möjliggör<br />

jämförelser mellan uppdragen. <strong>Landstinget</strong> har totalt nio stycken<br />

portföljer med detta uppdrag på sammantaget 3 114 miljoner<br />

kronor och förräntningen på dessa externt förvaltade medel var<br />

minus 2,1 procent.<br />

Investeringar<br />

<strong>Landstinget</strong>s nettoinvesteringar är 675 miljoner kronor år <strong>2008</strong>.<br />

Detta är en minskning med två miljoner kronor jämfört med föregående<br />

år. Enligt fi nansplanen är investeringarna budgeterade<br />

till 1 239 miljoner kronor. Investeringsbudgeten har under <strong>2008</strong><br />

reviderats och uppgår till 1 236 miljoner kronor. Avvikelsen mot<br />

budget beror främst på förskjutningar av byggprojekt och investeringar<br />

i utrustning till följd av detta.<br />

2006<br />

2007<br />

<strong>2008</strong><br />

2009<br />

2010<br />

2011


Av den totala investeringsnivån utgör 481 miljoner kronor investeringar<br />

i lokaler, varav 100 miljoner kronor avser ombyggnad<br />

av universitetssjukhuset, generalplan US (POUS). I tabellen<br />

investerings redovisning på sidan 91 fi nns en sammanställning<br />

över investeringar år <strong>2008</strong> per produktionsenhet samt beskrivning<br />

av objekt överstigande 0,5 miljoner kronor. Avskrivningarna<br />

år <strong>2008</strong> är 336 miljoner kronor vilket är 19 miljoner kronor<br />

mer än föregående år.<br />

Investeringarna har ökat från och med år 2002 och kommande<br />

år kommer att innebära en fortsatt ökning. <strong>Landstinget</strong> har inte<br />

sedan 1990 lånat för att fi nansiera investeringar. Finansiering<br />

har skett genom nyttjande av likvida medel och genom försäljning<br />

av anläggningstillgångar.<br />

Avsättningar<br />

Defi nitionen på avsättningar är en skuld som ska infrias men<br />

det är osäkert till vilket belopp eller vid vilken tidpunkt den<br />

ska infrias. <strong>Landstinget</strong> avsätter medel avseende hela pensionsskulden<br />

samt till <strong>Landstinget</strong>s Ömsesidiga Försäkringsbolag.<br />

Därutöver fi nns ytterligare två avsättningar i årets balansräkning.<br />

En avser den gemensamma satsningen tillsammans med<br />

Linköpings och Norrköpings kommun avseende citybanan,<br />

17 miljoner kronor. Denna belastade kostnaderna 2007. Den<br />

andra avsättningen har gjorts under <strong>2008</strong> och avser tågleasing.<br />

År 2014 kommer Östgötatrafi kens avtal om tågleasing att upphöra.<br />

Inlösen måste då ske till ett restvärde. Marknadsvärdet bedöms<br />

dock vara lägre 2014 än det restvärde som ska betalas och<br />

denna nedskrivning kommer att belasta ägarnas resultat enligt<br />

nuvarande avtal.<br />

Differensen bedöms vara så stor att det behövs en reservering<br />

för det framtida åtagandet. Östgötatrafi ken har per den sista maj<br />

<strong>2008</strong> tagit fram en aktuell marknadsvärdering av tågen. Mellanskillnaden<br />

mellan aktuell leasingskuld och aktuellt marknadsvärde<br />

ska bokföras som en avsättning utifrån ägarandel<br />

inom respektive kommun/landsting. Hela mellanskillnaden är<br />

97 miljoner kronor och landstinget har kostnadsfört sin del på<br />

43 miljoner kronor <strong>2008</strong>.<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Refl ektion<br />

<strong>Landstinget</strong>s ekonomiska resultat år <strong>2008</strong> innebär att<br />

det fi nansiella målet inte uppnås. Det egna kapitalet har<br />

förbättrats men är fortfarande negativt och uppgår vid<br />

bokslutet till minus 1 479 miljoner kronor. Under förutsättning<br />

att landstinget har kvar sitt fi nansiella mål på<br />

nuvarande nivå kommer det att ta cirka 7 år innan det<br />

negativa kapitalet är återställt.<br />

Enligt redovisningslagen ska landsting och kommuner<br />

från och med år 2000 redovisa pensionerna enligt den<br />

så kallade blandmodellen. Denna innebär att endast<br />

pensions förpliktelser från och med 1998 redovisas på<br />

balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas<br />

som en ansvarsförbindelse. <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

har beslutat att redovisa enligt full fondering.<br />

Full fondering av pensionsskulden innebär att det totala<br />

pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen<br />

och att resultaträkningen har påverkats med den totala<br />

pensionsförändringen det vill säga att inte belasta kommande<br />

generationer.<br />

Att avsätta medel till pensioner har inneburit en god<br />

likviditet som i sin tur möjliggör fi nansiering av investeringar<br />

utan externa lån. Under <strong>2008</strong> har landstinget<br />

genomfört betydande investeringar i fastigheter och<br />

medicinskteknisk utrustning. Investeringarna syftar till<br />

att landstinget ska kunna erbjuda en bättre hälso- och<br />

sjukvård i ett kort perspektiv, men också att säkra en<br />

god infrastruktur för framtiden.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 65


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Mål: Kostnadseffektiv verksamhet<br />

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />

Verksamhetens kostnadseffektivitet kan värderas i förhållande<br />

till enskilda prestationer men kan också ses i<br />

ett mycket vidare perspektiv där kostnaderna för invånarna<br />

ställs mot en samlad resultatbild. Man behöver<br />

också kunna göra jämförelser över tiden och med andra.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har jämfört med andra landsting<br />

låga totalkostnader för sjukvård även när man tar<br />

hänsyn till strukturella skillnader. Den låga totala kostnaden<br />

beror dock inte enbart på att landstinget bedriver en<br />

kostnadseffektiv verksamhet. Den beror även på att konsumtionen<br />

av sjukvård är relativt låg i <strong>Östergötland</strong>.<br />

<strong>Landstinget</strong> har under lång tid arbetat med att utveckla<br />

metoder för att mäta kostnader för diagnosgrupper, för<br />

enskilda prestationer och enskilda patienter. Under <strong>2008</strong><br />

har ytterligare steg tagits i denna utveckling. De jämförelser<br />

som sker löpande genom dessa data och som beskriver<br />

kostnad per patient (KPP) visar att landstingets verksamhet<br />

har en högre kostnadseffektivitet än riket inom<br />

fl ertalet av de studerande områdena. De jämförelser som<br />

sker inom ramen för ”Öppna jämförelser” visar på samma<br />

förhållande, även om de också indikerar att det fi nns områden<br />

som har effektiviseringspotential.<br />

Pågående verksamhetsutvecklingsarbete som pågår<br />

nationellt och i landstinget (se Processperspektivet) ger<br />

också tydliga indikationer att det går att förbättra hälsooch<br />

sjukvårdens effektivitet inom ett antal områden.<br />

Under <strong>2008</strong> har vårdproduktionen mätt i vårdtyngd (Se<br />

sid 43 Vårdproduktion och produktivitet) ökat mer än kostnadsutvecklingen,<br />

vilket indikerar att landstingets produktivitet<br />

har förbättrats i jämförelse med föregående år.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 85<br />

Nya möjligheter till jämförelser<br />

<strong>Landstinget</strong>s system för uppföljning av kostnad per patient<br />

(KPP) har utvecklats ytterligare under år <strong>2008</strong>. <strong>Landstinget</strong> i<br />

<strong>Östergötland</strong> har KPP-data för all vårdande verksamhet. Klinikerna<br />

kan, utöver sedvanlig ekonomisk redovisning, använda<br />

data till att följa patientens väg genom sjukvården och de kostnader<br />

som är kopplat till detta. Processorientering och uppfölj-<br />

66 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

ning av vårdkedjor, sjukdomsgrupper, diagnoser och patientgrupper<br />

är viktigt.<br />

Exempel på områden där KPP använts <strong>2008</strong>:<br />

- Avtalsarbete och uppföljning av regionvården (Jönköping/<br />

Kalmar/<strong>Östergötland</strong>)<br />

- Kostnadsfördelning vid verksamhetsförändringar<br />

- Underlag för rikssjukvård av brännskador<br />

- Nationella benchmarkingprojekt<br />

- Datakälla för forskningsrapporter<br />

- Analys av kostnader för olika sjukdomsgrupper<br />

- Räddningsverket och brännskadevård – sjukvårdskostnader<br />

vid bränder<br />

På sikt går att se ett ökat nationellt användande och ökade möjligheter<br />

till jämförelser och benchmarking mellan landstingen<br />

och deras verksamheter. Sveriges Kommuner och Landsting<br />

samlar KPP-redovisningar från ett antal landsting och för närvarande<br />

fi nns cirka 50 procent av landets slutenvårdstillfällen<br />

beräknade och anges som genomsnittligt jämförelsetal. Mot<br />

detta kan en enskild kliniks värden ställas.<br />

Nedan visas en jämförelse av sjukvårdskostnaderna för ett antal<br />

kategorier av kliniker inom slutenvården. Jämförelsen omfattar<br />

cirka 70 procent av klinikernas totala sjukvårdsproduktion<br />

(DRG 41 -produktion). Jämförelsen sker mot en nationellt genomsnittlig<br />

kostnad för motsvarande sjukvårdsproduktion.<br />

Värdena anger Universitetssjukhusets (US) kostnad i förhållande<br />

till ett nationellt genomsnitt. Värden under 1,00 ger en lägre<br />

kostnad än nationellt genomsnitt. Den höga kostnadsbilden inom<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> under 2007 försämrar relationstalet<br />

på många kliniker men fortfarande ligger kostnadsnivån under<br />

det nationella genomsnittet. Motsvarande redovisning för <strong>2008</strong><br />

beräknas klar efter sommaren 2009.<br />

Klinik 2006 2007<br />

Index US jmf riket Index US jmf riket<br />

Ortopedi 0,92 1,00<br />

Neurokirurgi 0,67 0,77<br />

Thoraxkirurgi 0,92 0,93<br />

Kardiologi 1,14 1,23<br />

Kirurgi 0,90 0,93<br />

Barnmedicin - total 0,84 0,99<br />

Barnmedicin - regionspec<br />

neonatal och onkologi<br />

0,78 0,87<br />

Figur 40 Jämförelse av genomsnittlig sjukvårdskostnad mellan<br />

Universitetssjukhuset i Linköping och riket (Index 1,00 =<br />

riksgenomsnittet).<br />

41 DRG står för ”diagnosrelaterad grupp” och kan i korthet förklaras som ett<br />

system för att klassifi cera sjukdomar.


Vid fem av sju kliniker ligger alltså kostnaden på en lägre nivå<br />

vid US än genomsnittet i riket vilket indikerar en högre kostnadseffektivitet.<br />

Nationella jämförelser 42 visar också att <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong><br />

har en låg sjukvårdskostnad och även läkemedelskostnad<br />

per invånare, även när man justerar för strukturella skillnader<br />

(ålderssammansättning, sjukdomspanorama med mera).<br />

”Mål och mått” – ersättning<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> introducerade år 2002 en målrelaterad<br />

ersättning kallad ”mål och mått”-programmet (MMP). Ersättningen<br />

har varit inriktad mot olika områden i primärvården<br />

och utgjort cirka 4 procent av vårdcentralernas totala ersättning.<br />

Syftet är att med hjälp av särskild ”mål- och mått”-ersättning<br />

stimulera vårdcentralernas utvecklingsarbete och förbättra kvaliteten<br />

inom fl era områden i primärvården; telefontillgänglighet,<br />

fysisk aktivitet på recept, infl uensavaccinering, äldre med stora<br />

vårdbehov med mera.<br />

En utvärdering har gjorts av ”mål- och mått”-ersättningen under<br />

perioden 2002 till 2006 43 . Den visar, att MMP fungerat väl som<br />

styrinstrument. Mycket talar också för att den aktivitets- och prestationsökning<br />

som skett också medfört en ökad kvalitet inom<br />

de fl esta områdena. Ett exempel är ökad kundnöjdhet avseende<br />

telefontillgänglighet som sannolikt kan tillskrivas MMP. Undanträngning<br />

av icke prestationsersatt verksamhet är sannolikt<br />

den största negativa konsekvensen men är svår att kartlägga.<br />

MMP har så här långt mest handlat om mål för att utveckla<br />

strukturer och processer men strävan fi nns att i större utsträckning<br />

kunna rikta ersättningen mot det önskade resultatet, det vill<br />

säga hälsoeffekter. MMP är ett intressant projekt som visar att<br />

det går att styra och uppmuntra prestationer med små medel.<br />

Det är viktigt att försöka identifi era, mäta och inrikta ersättningen<br />

mot de områden där den gör störst nytta.<br />

Den målrelaterade ersättningen under år <strong>2008</strong> kunde uppgå till<br />

maximalt 53 miljoner kronor och det faktiska utfallet blev nära<br />

49 miljoner kronor eller 92 procent av det möjliga utfallet. Det<br />

höga utfallet talar för att ersättningsmodellen haft en prestationshöjande<br />

effekt.<br />

42 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet <strong>2008</strong><br />

(Sveriges Kommuner och Landsting/Socialstyrelsen).<br />

43 Mål och mått, En dokumentation och utvärdering av en resultatbaserad ersättning<br />

inom primärvården, Fredric Jacobsson, CMT Rapport <strong>2008</strong>:6.<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Refl ektion<br />

Ersättningssystemen inom hälso- och sjukvården är ett<br />

av många styrningsverktyg och sannolikt det kraftfullaste.<br />

Rätt utformat kan ersättningssystemet driva på en<br />

utveckling av kostnadseffektiviteten. Den tidigare refererade<br />

utvärderingen av målrelaterad ersättning framhåller<br />

att det vid utformandet av nya ersättningar är av<br />

värde om mer tid avsattes till att förtydliga utgångsläget<br />

och målet för ersättningen i fråga. Till detta ska också<br />

läggas behovet av riskanalys för att identifi era tänkbara<br />

oönskade konsekvenser. Det kan handla om oönskade<br />

undanträngningseffekter för vissa patientkategorier eller<br />

risken för att få okontrollerade kostnadsdrivande effekter.<br />

I den utveckling som just pågår med ett större<br />

inslag av privata vårdgivare fi nns anledning till större<br />

uppmärksamhet på dessa faktorer eftersom relationen<br />

till de privata vårdgivarna är juridiskt bindande på annat<br />

sätt än vad som är fallet med egna vårdenheter. Detta<br />

medför naturligen att det är svårare att ”reparera” ersättningskonstruktioner<br />

som visat sig ha oönskade effekter.<br />

De allt mer utvecklade möjligheterna att följa kostnaderna<br />

per patient (KPP) skapar drivkrafter att jämföra<br />

sig med andra och följa utveckling i tiden på ett sätt som<br />

tidigare inte har varit möjligt. Ett aktivt användande av<br />

denna information i verksamhetsstyrningen bör kunna<br />

driva på en ökad kostnadseffektivitet.<br />

Kostnadseffektiviteten mätt i form av kostnader per invånare<br />

ska tolkas med viss försiktighet och bör vid analys<br />

ställas mot annan information. Låga kostnader kan visa<br />

på kostnadseffektivitet men kan också innebära en lägre<br />

ambitionsnivå. Läkemedelshanteringen i <strong>Landstinget</strong> i<br />

<strong>Östergötland</strong> visar på låga kostnader per invånare men<br />

nationella jämförelser visar också att verksamheterna i<br />

<strong>Östergötland</strong> gör kostnadseffektiva behandlingsval vilket<br />

även är resultatet i andra studier 44 . Vad gäller den<br />

låga totala hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare<br />

så visar uppföljningar att vården bedrivs med låga kostnader<br />

inom många områden men kostnaden påverkas<br />

också av en relativt låg vårdkonsumtion.<br />

44 Läkemedel 2007 – en jämförelse baserad på Socialstyrelsens läkemedelsregister<br />

(Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västra<br />

Götalandsregionen., <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>).<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 67


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Mål: Bra och hållbar regional utveckling<br />

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt<br />

<strong>Landstinget</strong> har överlämnat ansvaret för den löpande<br />

hanteringen av merparten av verksamhetsområdet ”Regional<br />

utveckling” till Regionförbundet Östsam. Genom<br />

överlämnandet har landstinget lämnat ett aktivt stöd till<br />

arbetet för en långtgående samverkan på regional nivå<br />

i <strong>Östergötland</strong>. Utvecklingen inom verksamhetsområdet<br />

visar på positiva resultat och att landstingets uppdrag till<br />

Östsam är utfört.<br />

Den regionala trafi ken redovisar att uppdraget utförts enligt<br />

landstingets trafi kbeställning.<br />

I övrigt har landstinget bidragit till den regionala utvecklingen<br />

som aktör i den infrastruktur som skapar en miljö<br />

som på olika sätt stimulerar till företagsutveckling och<br />

tillväxt.<br />

Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />

sid 86<br />

<strong>Landstinget</strong> – en aktör i regionens utveckling<br />

Välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den<br />

samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en<br />

hög sysselsättningsnivå. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver<br />

en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver<br />

tillväxten. Det behövs en förmåga på nationell, regional och<br />

lokal nivå att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor<br />

över sektorsgränser. <strong>Landstinget</strong> har en roll i detta.<br />

En befolkning som är frisk skapar bättre förutsättningar för<br />

välstånd och ökad tillväxt genom minskad sjukfrånvaro, ökad<br />

sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård<br />

och omsorg. Analyser visar att kommuner med god folkhälsa<br />

också är ekonomiskt starka och främst fi nns i västra och södra<br />

Sverige medan kommuner med sämre hälsa och dålig ekonomisk<br />

tillväxt främst återfi nns i norr. För <strong>Östergötland</strong>s del noterades<br />

i analysen att det senare förhållandet särskilt gällde för<br />

Motala kommun 45 .<br />

En avancerad vård- och omsorgssektor i Sverige kan vara viktig<br />

också för utvecklingen av svenska underleverantörer och andra<br />

branscher. Genom att vidga ”systemgränserna” och se vård och<br />

45 Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling<br />

(FHI 2007).<br />

68 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

omsorg i ett större sammanhang kan man engagera andra branscher,<br />

sektorer och forskningsområden.<br />

Företagsutveckling och konkurrenskraft är i hög grad beroende<br />

av den miljö där de verkar. Där samspelar både privata och offentliga<br />

aktörer. Till de senare hör exempelvis universitet och<br />

högskolor, sjukhus, kommuner, länsstyrelser, regionala samverkansorgan<br />

och arbetsförmedlingar. Ett exempel på framgångsrik<br />

samverkan mellan offentliga organisationer och näringsliv<br />

är Hälsans nya verktyg i <strong>Östergötland</strong>.<br />

Hälsans nya verktyg<br />

Hälsans nya verktyg är en ideell förening som satsar på<br />

tillväxt på framtidens hälso- och vårdmarknader, med<br />

östgötaregionen som bas. Medlemmarna utgörs bland<br />

annat av forskningsinstitut som Acreo och FOI, Regionförbundet<br />

Östsam, kommuner, <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>,<br />

ett antal universitetsaktörer samt ett 70-tal privata<br />

företag av olika storlek och inom en rad branscher. Ambitionen<br />

är att underlätta samverkan mellan näringsliv,<br />

forskning och samhälle/politik för att utveckla nya varor<br />

och tjänster. Målet är att närma sig den stora och växande<br />

världsmarknaden på området. Fokuserade områden<br />

är sport och idrott, personlig hälsa, distribuerad vård<br />

och egenvård. Inom ramen för samarbetet har ett stort<br />

antal gemensamma projekt initierats. Några exempel är<br />

medicinsk mätteknik för sport och motion, förstudien<br />

”Guldkant” med fokus på näringsriktiga desserter och<br />

mellanmål för äldre, EnableForAll – ett IT-stöd för vård<br />

och omsorg i hemmet, Hälsans nya hem och Trygghet<br />

i vardagen.<br />

Regionförbundet Östsam<br />

Regionförbundet Östsam är ett gemensamt organ för landstingets<br />

och kommunernas regionala utveckling. Genom samfi nansiering<br />

och överenskommelser med andra aktörer utvecklas och<br />

drivs olika verksamheter till stöd för utvecklingen av regionen.<br />

Inom verksamhetsområdet ”Regional utveckling” fi nns följande<br />

delområden varav några kommenteras nedan.<br />

• Näringslivsutveckling<br />

• Kommunikationer<br />

• Fritid, rekreation, naturvård<br />

• Kultur<br />

• Folkbildning<br />

• Internationalisering<br />

• Landsbygdsutveckling<br />

• Utveckling av en fl erkärnig stadsregion


Vägledande för arbetet är det Regionala utvecklingsprogrammet<br />

”Östgötaregionen 2020” som fastställdes 2006 och som är<br />

ett underlag för statlig planering, men framförallt ett dokument<br />

som beskriver de politiska utvecklingsambitionerna i <strong>Östergötland</strong>.<br />

År 2007 kompletterades ”Östgötaregionen 2020” med<br />

insatsprogram som preciserar vad som ska genomföras under<br />

programperioden, till och med år 2013.<br />

Näringslivsutveckling<br />

Regionförbundet Östsams viktigaste roll för att främja näringslivets<br />

utveckling är att arbeta för förbättrade grundläggande<br />

förutsättningar för näringslivet. Till dessa förutsättningar kan<br />

räknas bland annat tillgång till utbildad arbetskraft, stimulerande<br />

forsknings- och utvecklingsmiljöer, samt väl fungerande<br />

kommunikationer.<br />

Regionförbundet Östsam gör också särskilda insatser för att<br />

främja utvecklingen av regionens näringsliv, främst med inriktning<br />

mot små och medelstora företag.<br />

ALMI Företagspartner i <strong>Östergötland</strong> AB, erbjuder rådgivning<br />

och fi nansiellt stöd till små och medelstora företag i hela regionen.<br />

Affärsutvecklingsverksamheten har utvecklats positivt,<br />

bland annat genom tillskott via ett större EU-projekt. Under<br />

fjärde kvartalet har fi nanskrisen påverkat verksamheten. Det<br />

handlar om att nya typer av företag söker hjälp och också förfrågningar<br />

om större lån än tidigare. Kreditförfrågningarna har<br />

ökat med mer än 50 procent. Nyutlåningen kommer att passera<br />

100 miljoner kronor, vilket innebär att näringslivet tillförts cirka<br />

500 miljoner kronor.<br />

Östsvenska Turistrådet AB, har ansvar för marknadsföring av<br />

regionens besöksnäring, samordning av projekt och visst utvecklingsarbete.<br />

Under året har förberedelser gjorts för att från<br />

och med 2009 integrera Östsvenska Turistrådets verksamhet<br />

och personal i Regionförbundet Östsams kansli, för att därigenom<br />

öka effektiviteten och underlätta större satsningar.<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Turismen i regionen har utvecklats positivt under året. Kommersiella<br />

övernattningar har ökat med cirka 4 procent (januarioktober).<br />

De fl esta besöksmålen har uppgett stora ökningar av<br />

antalet besökare under sommaren.<br />

Ung Företagsamhet som erbjuder gymnasister att under ett<br />

läsår starta, driva och avveckla ett företag i utbildningssyfte.<br />

Satsningar på ungt entreprenörskap har under året fallit väl ut<br />

och elevantalet ökar. I Ung Företagsamhets utbildningsprogram<br />

läsåret <strong>2008</strong>/09 är cirka 900 elever engagerade.<br />

Det regionala innovationsstödsnätverket Growlink har återuppstått<br />

och utvecklas mycket positivt. Under året har Linköpings<br />

universitet fått ett så kallat Innovationskontor samt blivit<br />

utvalda i Vinnovas nyckelaktörsprogram för att vidareutveckla<br />

systemet och relationerna inom regionen och i en större funktionell<br />

region.<br />

Kommunikationer och infrastruktur<br />

Ansvar och beslutsmandat för åtgärder inom kommunikationsområdet<br />

är fördelat på många aktörer. Det regionala mandatet<br />

berör endast kollektivtrafi ken samt prioriteringar av vägar som<br />

ingår i den regionala vägplanen (LTP). Det innebär att mycket<br />

arbete lagts ner på att upprätthålla samverkan med andra ansvariga<br />

inom verksamhetsområdet.<br />

<strong>Landstinget</strong> har beställar- och fi nansieringsansvar för den regionala<br />

kollektivtrafi ken och för gemensam administration hos AB<br />

Östgötatrafi ken.<br />

Kultur<br />

Regionförbundet Östsam har av landstinget tilldelats både resurser<br />

och beslutsrätt för att beställa verksamhet av institutioner<br />

och organisationer inom verksamhetsområdet ”Kultur”. Ett fördjupat<br />

samarbete mellan Regionförbundet och Norrköpings och<br />

Linköpings kommuner har under <strong>2008</strong> lett fram till samordnade<br />

överenskommelser om de regionala uppdragen för perioden<br />

<strong>2008</strong>–2010.<br />

Regionförbundet är motor i en struktur där samverkan sker i<br />

nätverksform inom kulturens olika delområden, bland annat<br />

fi lm, scenkonst, kulturarv, bibliotek samt konst och form. Denna<br />

samverkan gynnar både kommuner och verksamma kulturutövare.<br />

En konsekvens av den regionala samordningen är att<br />

många lokala kulturverksamheter har blivit mera synliga.<br />

Det fi nns en ambition att vidga synen på kulturlivets, och dess<br />

olika aktörers, betydelse för att stärka regionens attraktivitet.<br />

Den särskilda satsningen på den kreativa sektorn är ett uttryck<br />

för Regionförbundets ambitioner på detta område. Nu pågår<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 69


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

det tre projekt, som alla syftar till att öka kunskapen om den<br />

kreativa sektorn och om att identifi era vilka stödinsatser som<br />

region och kommuner kan ge. Arbetet har uppmärksammats på<br />

nationell nivå.<br />

Landsbygdsutveckling<br />

Verksamhetsområdet landsbygdsutveckling styrs av det insatsprogram<br />

för utveckling av <strong>Östergötland</strong>s landsbygd som antagits<br />

av Regionförbundet. Ett viktigt instrument för utveckling<br />

av landsbygden är det delvis EU-fi nansierade Landsbygdsprogrammet<br />

ur vilket ekonomiskt stöd kan hämtas för olika utvecklingsinsatser.<br />

Regionförbundet lämnar stöd till en rad projekt<br />

som bedrivs inom Landsbygdsprogrammet som turismutveckling,<br />

lokal energiproduktion, livsmedelsförädling och affärsutveckling<br />

för små företag på landsbygden.<br />

Under året har särskilda insatser gjorts i skärgården, främst genom<br />

stöd till utveckling av miljöanpassad fi skodling och fortsatt<br />

utveckling av linjelagd båttrafi k under sommaren som förväntas<br />

bli ett viktigt bidrag till en utveckling av turismen i skärgården.<br />

Den regionala trafi ken<br />

<strong>Landstinget</strong> har enligt överenskommelse med länets kommuner<br />

ansvar för att beställa och fi nansiera regional trafi k det vill säga<br />

trafi k mellan kommunerna och till grannlänen.<br />

Utvecklingen av svensk kollektivtrafi k har varit stark under<br />

<strong>2008</strong>. Höjda drivmedelspriser, ökad miljömedvetenhet och<br />

ökad trängsel i de större städerna är orsaken. Framförallt är det<br />

de längre resorna som ökar starkt. Nya resenärsgrupper tillkommer<br />

med nya krav på kvalitet och service. Inom ÖstgötaTrafi ken<br />

har resandet i pendeltågssystemet ökat med 8 procent och på<br />

expressbussarna med 15 procent. <strong>Landstinget</strong>s bidrag till länets<br />

kollektivtrafi k och länsfärdtjänst uppgick år <strong>2008</strong> till 224 miljoner<br />

kronor.<br />

Utveckling, installation samt utprovning av ett nytt betalsystem<br />

är under slutförande med installation av nya biljettmaskiner i<br />

samtliga fordon. Ett nytt prissystem har tagits fram och kommer<br />

att tillämpas från år 2009. Informationen till resenärerna via<br />

hemsidan på Internet och mobiltelefon har förbättrats.<br />

Upphandling har genomförts och avslutats av fyra tåg för trafi -<br />

ken Linköping – Västervik och fem tåg för pendeltågssystemet.<br />

De kommer att sättas i trafi k under 2010. Byggnation av pendeltågsstation<br />

i Kimstad har påbörjats med driftstart i augusti 2009.<br />

Beslut om en trafi k med förnyelsebara drivmedel 2015. En utvecklingsplan<br />

för den regionala trafi ken har överlämnats till<br />

landstinget i november.<br />

70 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Trafi kstörningarna i tågtrafi ken på länsbanorna har varit betydande<br />

orsakade både på grund av fordonsfel och av dålig kvalitet<br />

i banan. Kapacitetsproblem fi nns på vissa expressbusslinjer<br />

och på pendeltågen.<br />

Den regionala trafi ken redovisar att ett ökat resande under <strong>2008</strong><br />

och intäkterna överstiger därför trafi kavtalet. För landstinget<br />

innebar det att kostnaderna för den regionala trafi ken blev 21<br />

miljoner kronor lägre än vad som budgeterats.<br />

Refl ektion<br />

Den regionala nivån i samhällsorganisationen har diskuterats<br />

och utretts under lång tid. Kommunala samverkansorgan<br />

som Regionförbundet Östsam får ses som ett<br />

led i sökandet efter en modell för en framtida organisation<br />

med tydligare självstyrelse på regional nivå. Kraven<br />

på rationalitet och effektivitet medför att offentliga<br />

uppgifter ska läggas på lägsta möjliga effektiva nivå,<br />

vilken för många frågor är den regionala.<br />

Ansvarskommitténs förslag om en förändrad regional<br />

roll och en ny regional indelning med större regioner<br />

har inneburit att det under året har pågått ett arbete tillsammans<br />

med <strong>Östergötland</strong>s grannregioner för att se<br />

över förutsättningarna för bildandet av en ny och större<br />

region där <strong>Östergötland</strong> ingår som en del. <strong>Landstinget</strong><br />

har en viktig roll i detta arbete då hälso- och sjukvård<br />

kommer att bli de nya regionernas viktigaste uppgift<br />

vad sidan av regional utveckling. Arbetet kommer att<br />

fortsätta under 2009.<br />

De framtida förutsättningarna för den regionala trafi ken<br />

är goda. En regional kollektivtrafi k som kan attrahera<br />

ännu fl er resenärer är möjlig att få till stånd. Kostnadstäckningen<br />

och effektiviteten i den regionala trafi ken<br />

kan vara fortsatt god eller tillfredställande. Trots detta<br />

kommer ökade resurser att behövas på sikt för investeringar<br />

i nya tågfordon och ökad kapacitet för regionala<br />

resor. En geografi skt vidgad och alltmera integrerad arbets-<br />

och studiemarknad leder till en ökad efterfrågan på<br />

snabb och effektiv kollektivtrafi k.


<strong>Landstinget</strong>s engagemang i bolag och stiftelser<br />

Sammanställd redovisning<br />

Förvaltningsberättelsen ska enligt kommunallagen även omfatta<br />

verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer i form<br />

av till exempel aktiebolag och stiftelser. I den sammanställda<br />

redovisningen i form av resultaträkning och balansräkning ingår<br />

endast aktiebolag av väsentlig storlek. I landstingets sammanställda<br />

redovisning <strong>2008</strong> fi nns fyra koncernbolag, Regionförbundet<br />

Östsam, AB Östgötatrafi ken, Hjälpmedelscentrum i<br />

<strong>Östergötland</strong> AB och TvNo Textilservice AB.<br />

Resultatet efter konsolidering är 115 miljoner kronor, vilket är<br />

en påverkan på resultatet med plus en miljon kronor jämfört<br />

med landstingets resultat.<br />

Efter avsnittet om redovisningsprinciper kommenteras bolagens<br />

och stiftelsernas verksamhet till viss del. De ekonomiska resultaten<br />

och andra ekonomiska fakta redovisas i tabellform. Samtliga<br />

bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter. Resultaten<br />

är före konsolidering och förändring av obeskattade reserver eller<br />

förändring av andra reserver inom det egna kapitalet. Se total<br />

resultaträkning, fi nansieringsanalys och balansräkning.<br />

Hjälpmedelscentrum i<br />

<strong>Östergötland</strong> AB<br />

LiÖ:s andel 100%<br />

LiÖ:s andel 50%<br />

AB Östgötatrafiken<br />

AB Kinda Kanal<br />

Sjukvårdsrådgivningen<br />

SVR AB<br />

LiÖ:s andel 44% LiÖ:s andel utifrån befolkning<br />

Motala/Vadstena<br />

samordningsförbund<br />

Linköpings<br />

samordningsförbund<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s<br />

Länsteater<br />

Koncern <strong>2008</strong>-12 31<br />

<strong>Landstinget</strong> i<br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Konsolideras inte<br />

<strong>Landstinget</strong>s Ömsesidiga<br />

Försäkringsbolag<br />

LiÖ:s andel utifrån befolkning<br />

Norrköpings<br />

samordningsförbund<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s<br />

Länsmuseum<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Redovisningsprinciper<br />

<strong>Landstinget</strong>s koncernredovisning har upprättats enligt proportionell<br />

konsolidering, det vill säga att endast ägda andelar av<br />

dotterbolagens redovisning tas med. Vad gäller Regionförbundet<br />

Östsam sker konsolidering utifrån landstingets representation<br />

i Regionförbundets fullmäktige. Aktiebolag med alltför<br />

liten omsättning ingår inte. Inte heller stiftelserna konsolideras.<br />

Den nya stiftelselagen innebar att stiftelserna blev självständiga<br />

juridiska personer och stiftarnas infl ytande minskade. I princip<br />

kan till exempel inte stiftarna kräva tillbaka egendom som tillförts<br />

vid bildandet. Eftersom landstinget har ett engagemang i<br />

stiftelserna, med bland annat årliga driftmedel samt representation<br />

i styrelserna, ingår stiftelserna i det vidare koncernbegreppet<br />

och kommenteras därför i texten.<br />

Eftersom den sammanställda redovisningen ska spegla koncernens<br />

relation till omvärlden ska interna mellanhavanden elimineras.<br />

Vid olika periodisering mellan bolagen och landstinget<br />

har landstingets periodisering tillämpats.<br />

LiÖ:s andel 49%<br />

LiÖ:s andel 33%<br />

TvNo Textilservice AB<br />

Regionförbundet Östsam 1)<br />

Jöns Jacob Berzelius<br />

Clinical Research Center AB<br />

LiÖ:s andel 100%<br />

Finspångs<br />

samordningsförbund<br />

Mjölby/Ödeshögs/Boxholms<br />

samordningsförbund<br />

Stiftelsen Östgötamusiken<br />

1) LiÖ har 18 av 55 röster i Regionförbundet östsams fullmäktige<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 71


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Presentation av aktiebolag, stiftelser och övriga<br />

engagemang<br />

Nedan följer en presentation av de aktiebolag, stiftelser med<br />

mera där landstinget har intressen. Vad gäller regionala organ<br />

beskrivs verksamheten ytterligare under avsnittet ”Regional utveckling”<br />

och det som ingår under detta avsnitt är mer fakta om<br />

landstingets ägarandel och det ekonomiska resultatet. I övrigt<br />

hänvisas till de olika verksamheternas årsredovisningar.<br />

Hjälpmedelscentrum i <strong>Östergötland</strong> AB<br />

Produktionsenheten Hjälpmedelscentrum i <strong>Östergötland</strong> ombildades<br />

den 1 januari 2005 till Hjälpmedelscentrum i <strong>Östergötland</strong><br />

AB. Bolaget är ett helägt aktiebolag, och tillhandahåller<br />

hjälpmedel till sina kunder som består landstinget, kommuner<br />

och brukare. Resultatet ökar med 5,7 miljoner kronor när Hjälpmedelscentrum<br />

konsolideras.<br />

Aktiebolaget Östgötatrafi ken (Ötraf)<br />

<strong>Landstinget</strong> och kommunerna i länet är gemensamt länstrafi kansvariga<br />

enligt Lag (1997:734) om ansvar för viss kollektiv<br />

persontrafi k. <strong>Landstinget</strong> bildade år 1980 tillsammans med länets<br />

kommuner AB Östgötatrafi ken och bolaget har sedan juni<br />

1981 haft till uppgift att vara huvudman för kollektivtrafi ken i<br />

<strong>Östergötland</strong>s län. Som huvudman har Ötraf ansvaret för lokal<br />

och regional linjetrafi k med buss, spårvagn, tåg, viss skärgårdstrafi<br />

k och för länsfärdtjänst i <strong>Östergötland</strong>. <strong>Landstinget</strong>s ägarandel<br />

uppgår till 50 procent. <strong>Landstinget</strong>s ansvar för bolaget<br />

regleras i särskild lagstiftning och i de avtal som gäller mellan<br />

landstinget och länets kommuner. <strong>Landstinget</strong> och Ötraf har<br />

olika periodisering i bokslutet och hänsyn har tagits till detta<br />

utifrån landstingets redovisning. Resultatet minskar med 2,8<br />

miljoner kronor när Ötraf konsolideras.<br />

TvNo Textilservice AB (Tvätteribolaget)<br />

Tvätteribolaget sköter all tvätt åt landstingets verksamheter.<br />

Bolaget bildades år 1978 av landstingen i <strong>Östergötland</strong>s län,<br />

Jönköpings län samt Norrköpings kommun. <strong>Landstinget</strong>s andel<br />

är 49 procent. Resultatet minskar med 1,8 miljoner kronor när<br />

Tvätteribolaget konsolideras.<br />

Regionförbundet Östsam<br />

Från och med år 2003 är Östsam ett kommunalförbund med<br />

ut ökad verksamhet. Regionförbundets övergripande uppgift är<br />

att verka för en ekonomisk, social och kulturell utveckling av<br />

<strong>Östergötland</strong>. Regionförbundet har konsoliderats utifrån röstandel,<br />

det vill säga 32,7 procent och bidrar till landstingets resultat<br />

med 0,1 miljoner kronor. Under avsnittet ”Regional utveckling”<br />

framgår de satsningar som gjorts.<br />

72 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Hjälpmedelscentrum AB<br />

Omsättning, mkr 93,3 104,9<br />

<strong>Landstinget</strong>s andel, % 100 100<br />

Resultat, mkr 5,7 7,7<br />

Eget kapital, mkr 36,7 31,0<br />

Soliditet, % 41 34<br />

AB Östgötatrafi ken<br />

Omsättning, mkr 939,2 862,0<br />

<strong>Landstinget</strong>s andel , % 50 50<br />

<strong>Landstinget</strong>s bidrag, mkr* 224,3 218,0<br />

Avsättning/återföring tågrevision, mkr -4,0 -11,0<br />

Resultat, mkr -4,9 -10,7<br />

Eget kapital, mkr 78,6 83,5<br />

Soliditet, % 15 22<br />

* <strong>Landstinget</strong>s bidrag avser utbetald nettokostnad och inkluderar<br />

länsfärdtjänst. Hänsyn har tagits till återbetalning efter<br />

slutlig avräkning avseende föregående år.<br />

TvNo Textilservice AB<br />

Omsättning, mkr 85,8 81,9<br />

<strong>Landstinget</strong>s andel, % 49 49<br />

Resultat, mkr -3,6 2,6<br />

Eget kapital, mkr 18,2 21,8<br />

Soliditet, % 32 41<br />

Regionförbundet Östsam<br />

Omsättning, mkr 185,3 185,2<br />

<strong>Landstinget</strong>s andel , % 33 33<br />

<strong>Landstinget</strong>s bidrag till verksamhet, mkr 121,6 123,3<br />

Resultat, mkr 0,2 5,0<br />

Eget kapital, mkr 44,2 44,0<br />

Soliditet, % 37 41<br />

Bidrag till koncernföretagen från Östsam<br />

AB Kinda kanal 1,1 1,5<br />

ALMI Företagspartner i <strong>Östergötland</strong> AB 8,0 7,8<br />

Stiftelsen Östgötamusiken 3,0 2,8<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s länsteater 20,6 19,5<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s länsmuseum 5,0 4,9<br />

Uppgifterna från bolagen och stiftelserna är preliminära. Resultaten<br />

är före konsolidering och förändring av obeskattade reserver<br />

eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet.<br />

<strong>Landstinget</strong>s bidrag avser ett allmänt bidrag och inte betalning till<br />

olika projekt eller dylikt. Bidrag till fl ertalet av bolagen/stiftelserna<br />

betalas från och med 2003 ut av Regionförbundet Östsam, vilket<br />

framgår av tabellen.


Aktiebolaget Kinda Kanal<br />

Bolagets uppgift är att vidmakthålla kanalen och att mot avgift<br />

hålla den öppen för trafi k och driva därmed förenlig verksamhet.<br />

Syftet med landstingets engagemang i bolaget är att som<br />

uppdragsgivare till bolagets verksamhet ha infl ytande över de<br />

driftbeslut som fattas. <strong>Landstinget</strong>s andel uppgår till 44 procent.<br />

Övriga ägare är Linköpings kommun, Kinda kommun och AB<br />

Göta kanal.<br />

Jöns Jacob Berzelius Clinical Research Center AB<br />

Den 1 januari 2003 bildades Jöns Jacob Berzelius Clinical<br />

Research Center AB av landstingets produktionsenhet Berzelius<br />

Clinical Research Unit samt av det helägda aktiebolaget<br />

Berzelius Science Park AB. Bolagsordningen ändrades så att<br />

verksamheten ska främja forskning, företagsamhet, hälso- och<br />

sjukvård i <strong>Östergötland</strong>. Ändamålet med bolagets verksamhet<br />

är, med iakttagande av de för verksamheten kommunrättsliga<br />

föreskrifterna, att i samarbete med läkemedels industrin och den<br />

medicintekniska industrin utföra kliniska prövningar av nya läkemedel<br />

och medicinsk utrustning. Under 2005 och 2006 gick<br />

landstinget in med en kapitaltäckningsgaranti med totalt 5,9<br />

miljoner kronor. Ett positivt resultat i 2007 års bokslut med 1,3<br />

miljoner kronor följdes av ett negativt resultat <strong>2008</strong> på minus<br />

2,1 miljoner kronor. Omsättningen har ökat kraftigt under <strong>2008</strong><br />

men fi nanskrisen ledde till att orderingången upphörde helt under<br />

andra halvåret för att i december åter komma igång.<br />

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB<br />

<strong>Landstinget</strong> är tillsammans med andra sjukvårdshuvudmän,<br />

Sveriges Kommuner och Landsting och Apoteket AB delägare i<br />

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica AB). Bolagets<br />

uppgift är att sprida kunskap och information om hälsa<br />

och sjukvård till allmänheten och erbjuder medborgarna råd om<br />

vård på webb och telefon – dygnet runt. Bolaget driver Sjukvårdsrådgivningen.se<br />

som är Sveriges enda public service-tjänst<br />

för hälso- och sjukvårdsinformation på nätet. Bolaget bildades<br />

under år 1999.<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s Länsteater – Östgötateatern<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s Länsteater, Sveriges största regionteater,<br />

har som övergripande mål att bedriva teaterverksamhet på<br />

hög konstnärlig nivå för vuxna, skolungdomar och barn med<br />

egen ensemble och i samarbete med andra. Stiftelsen bildades år<br />

1980 tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommun.<br />

Anslagen från huvudmännen fördelar sig med 40 procent från<br />

landstinget, 30 procent från Norrköpings kommun och 30 procent<br />

från Linköpings kommun.<br />

EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

AB Kinda kanal<br />

Omsättning, mkr 4,1 3,7<br />

<strong>Landstinget</strong>s andel, % 44 44<br />

Resultat, mkr -0,1 0,0<br />

Eget kapital, mkr 2,8 2,9<br />

Soliditet, % 50 48<br />

Jöns Jakob Berzelius Clinical Research Center AB<br />

Omsättning, mkr 30,9 18,3<br />

<strong>Landstinget</strong>s andel, % 100 100<br />

Resultat, mkr -2,1 1,3<br />

Eget kapital, mkr 0,7 2,8<br />

Soliditet, % 6 23<br />

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB<br />

Omsättning, mkr 214,4 101,3<br />

<strong>Landstinget</strong>s andel, % 4,8 4,8<br />

Resultat, mkr -4,2 0,6<br />

Eget kapital, mkr* 20,3 8,2<br />

Soliditet, % 18 11<br />

* Inkl justering av det egna kapitalet <strong>2008</strong>.<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s länsteater<br />

Omsättning, mkr 96,0 92,3<br />

Resultat, mkr -0,1 -6,9<br />

Eget kapital, mkr 12,5 12,6<br />

Soliditet, % 39 36<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s länsmuseum<br />

Omsättning, mkr 40,4 40,6<br />

Resultat, mkr 0,1 0,1<br />

Eget kapital, mkr 1,0 0,9<br />

Soliditet, % 5 5<br />

Stiftelsen Östgötamusiken<br />

Omsättning, mkr 16,2 15,7<br />

Resultat, mkr 0,1 0,0<br />

Eget kapital, mkr 4,6 4,5<br />

Soliditet, % 78 76<br />

Uppgifterna från bolagen och stiftelserna är preliminära. Resultaten<br />

är före konsolidering och förändring av obeskattade reserver<br />

eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet.<br />

<strong>Landstinget</strong>s bidrag avser ett allmänt bidrag och inte betalning till<br />

olika projekt eller dylikt. Bidrag till fl ertalet av bolagen/stiftelserna<br />

betalas från och med 2003 ut av Regionförbundet Östsam, vilket<br />

framgår av tabellen.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 73


EKONOMIPERSPEKTIVET<br />

Stiftelsen <strong>Östergötland</strong>s länsmuseum<br />

Stiftelsen bildades år 1983 av landstinget samt bland annat Linköpings<br />

kommun för att bedriva och främja kulturminnesvård<br />

och övrig museiverksamhet inom länet och förvalta stiftelsens<br />

fastigheter och samlingar samt hålla dem tillgängliga för allmänheten.<br />

Stiftelsen Östgötamusiken<br />

Stiftelsen bildades år 1987 av landstinget med målsättningen att<br />

alla länets invånare ska kunna ta del av det regionala musiklivet.<br />

För att göra detta möjligt använder Östgötamusiken i första hand<br />

sina egna ensembler som är Östgöta Blåsarsymfoniker, Östgöta<br />

Brasskvintett, Östgöta Blåsarkvintett samt Östgötabandet.<br />

Övriga engagemang<br />

<strong>Landstinget</strong> har även andra engagemang, utöver i ovan nämnda<br />

bolag och stiftelser.<br />

Finspångs samordningsförbund, Linköpings samordningsförbund,<br />

Mjölby – Ödeshög – Boxholms samordningsförbund,<br />

Motala/Vadstena samordningsförbund samt Norrköpings samordningsförbund<br />

har vid olika tidpunkter bildats under perioden<br />

2005–<strong>2008</strong>, med stöd av lagen om fi nansiell samordning<br />

inom rehabiliteringsområdet. I respektive samordningsförbund<br />

ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, berörda kommuner<br />

och <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>. Förbundens ändamål är att<br />

fi nansiera och utveckla insatser som skapar förutsättningar för<br />

invånare i yrkesverksam ålder att kunna uppnå eller förbättra<br />

förmågan att utföra förvärvsarbete.<br />

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) är ett gemensamt<br />

försäkrings bolag för samtliga landsting, region Skåne,<br />

Västra Götalandsregionen och Gotlands kommun. LÖF åtar sig<br />

att enligt patientskadelagen lämna patientskade ersättning för<br />

personskada som orsakats patient i samband med av försäkringstagaren<br />

i Sverige bedriven hälso- och sjukvård. Redovisning av<br />

nyckelindikatorer och resultatmått.<br />

74 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag<br />

Omsättning, mkr 890,0 810,0<br />

Resultat, mkr 0.0 11,9<br />

Eget kapital, mkr* 543,1 416,2<br />

Soliditet, % 9 7<br />

* Ett ovillkorat kapitaltillskott påverkar det egna kapitalet <strong>2008</strong>.<br />

Finspångs samordningsförbund<br />

Omsättning, mkr 6,3 6,1<br />

Resultat, mkr 0,5 3,2<br />

Eget kapital, mkr 3,7 3,2<br />

Soliditet, % 72 67<br />

Samordningsförbundet Motala/Vadstena<br />

Omsättning, mkr 19,2 15,0<br />

Resultat, mkr 0,2 2,3<br />

Eget kapital, mkr 4,0 3,8<br />

Soliditet, % 65 65<br />

Norrköpings samordningsförbund<br />

Omsättning, mkr 27,0 21,0<br />

Resultat, mkr -0,7 -2,8<br />

Eget kapital, mkr 12,4 13,1<br />

Soliditet, % 67 69<br />

Mjölby - Ödeshög - Boxholms samordningsförbund<br />

Omsättning, mkr 5,0 4,0<br />

Resultat, mkr 0,0 1,3<br />

Eget kapital, mkr 1,3 1,3<br />

Soliditet, % 57 49<br />

Linköpings samordningsförbund<br />

Omsättning, mkr 10,2<br />

Resultat, mkr 6,8<br />

Eget kapital, mkr 6,8<br />

Soliditet, % 59<br />

Uppgifterna från bolagen och stiftelserna är preliminära. Resultaten<br />

är före konsolidering och förändring av obeskattade reserver<br />

eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet.<br />

<strong>Landstinget</strong>s bidrag avser ett allmänt bidrag och inte betalning till<br />

olika projekt eller dylikt. Bidrag till fl ertalet av bolagen/stiftelserna<br />

betalas från och med 2003 ut av Regionförbundet Östsam, vilket<br />

framgår av tabellen.


Regionsjukvårdsnämnden <strong>2008</strong><br />

Regionsjukvårdsnämnden (RSN) är en gemensam nämnd med<br />

representation från landstingen i <strong>Östergötland</strong>, Kalmar och Jönköping.<br />

Regionsjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård<br />

som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen<br />

samt dess inriktning och omfattning.<br />

En uppföljning har gjorts av samverkansavtalets tio punkter och<br />

en sammanfattning görs nedan:<br />

• De nationella jämförelser som görs årligen av olika kvalitetsområden<br />

inom hälso- och sjukvården har också använts<br />

vid jämförelser mellan regionens landsting och det planeras<br />

att jämförelserna ska tas om hand ur ett regionalt angreppssätt<br />

i en större utsträckning.<br />

• I regionorganisationen fi nns 17 regionala medicinska programgrupper<br />

(RMPG) bemannade med medicinska företrädare<br />

för respektive huvudman. RMPG är hörnstenarna i den<br />

regionala samverkan och ger de medicinska specialiteterna<br />

ett forum för diskussioner om vårdprogram, indikationer,<br />

gemensamma studier med mera. Detta arbete kommer att<br />

breddas mot vården i regionen och inte enbart regionsjukvård.<br />

• Under 2007 genomfördes ett projekt för att se över hur Universitetssjukhuset<br />

(US) kan stärkas i sin roll som centrum<br />

för regionsjukvård och FoU i regionen. Arbetet inriktas nu<br />

bland annat på att ge US en tydligare identitet.<br />

• Ersättning med abonnemangssystem i regionen är unikt inom<br />

svensk regionsjukvård. Det syftar bland annat till att säkra<br />

Universitetssjukhuset som högspecialiserat sjukhus samtidigt<br />

som det ska ge alla landsting tillgång på regiongemensam<br />

vård efter behov med minimala kostnadsvariationer.<br />

• Universitetssjukhusets (US) roll innebär att en hög självförsörjningsgrad<br />

ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots<br />

detta föreligger behov att inom vissa områden, förutom ren<br />

akut vård, remittera patienter till andra sjukhus. Den främsta<br />

orsaken är att verksamheten inte bedrivs vid US, till ex<br />

empel inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi.<br />

Remitteringsbehov kan även uppstå då vårdplatsbrist eller<br />

annan kapacitetsbrist kan föreligga vid US. Kostnaderna för<br />

utomregional vård uppgick <strong>2008</strong> till 580 miljoner kronor<br />

(150 miljoner kronor akut vård, 400 miljoner kronor planerad<br />

vård och 30 miljoner kronor primärvård).<br />

• Gemensamma vårdprogram är basen för att invånarna ska få<br />

en likvärdig sjukvård i regionen och stärker också samverkan<br />

i regionen.<br />

• FORSS (Forskningsrådet inom Sydöstra Sjukvårdsregionen)<br />

är ett exempel på hur landstingen samverkar för att<br />

tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling.<br />

FORSS grundidé är att satsa på kliniskt patientnära forskning<br />

som ska ske i samverkan mellan minst två av regionens<br />

landsting.<br />

• Ett regional medicinsk programgrupp har etablerats inom<br />

psykiatrin. En av gruppens första uppgifter är att medverka<br />

i riktlinjearbetet inom depression och ångest. Ett regionalt<br />

nätverk har etablerats inom kärlkirurgi.<br />

• En regional upphandling har skett av defi brallatorer/pacmakers<br />

inom hjärtsjukvården. Upphandlingen är ett lyckosamt<br />

samarbetsprojekt där samtliga landsting i regionen kommer<br />

att dra nytta av de ekonomiska effekterna. Den metodik som<br />

utvecklats kan tjäna som struktur för kommande upphandlingar.<br />

• År <strong>2008</strong> är fjärde året för den nya samverkansform som<br />

haft ambitionen att fl ytta fokus från kortsiktig ekonomi till<br />

långsiktiga verksamhetsrelationer och samtidigt bredda fokus<br />

från ”regionsjukvård” till ”sjukvård i regionen”. Denna<br />

perspektivförskjutning har tagit fart framförallt under det<br />

senaste året. En förändrad ledningsorganisation ska stödja<br />

ovanstående inriktning. En översyn av nuvarande avtalskonstruktion<br />

har påbörjats men beräknas kunna få påverkan<br />

först från 2010-års avtal.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 75


Patientnämnden <strong>2008</strong><br />

Uppdraget<br />

Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål vara en<br />

länk mellan patient och sjukvård. Rapporterade iakttagelser och<br />

avvikelser ska också bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och<br />

sjukvården.<br />

Aktiviteter<br />

De ärenden som patientnämnden får inkommer i allmänhet genom<br />

telefonsamtal med nämndens tjänstemän. Det är inte heller<br />

ovanligt att ärenden kommer via brev eller e-post. Både Hälso-<br />

och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och Socialstyrelsen<br />

hänvisar dessutom patienter till nämnden avseende frågor som<br />

berör kommunikation och bemötande.<br />

Nämndens uppgift i det dagliga arbetet är att beskriva och förtydliga<br />

patienters och närståendes perspektiv och utifrån det<br />

främja dialogen med sjukvården. Samarbetet med vården är i<br />

allmänhet smidigt och respektfullt. Vårdgivarna erbjuder sig<br />

ofta att direkt kontakta patienten och ser själv ett värde i direktkontakt.<br />

Patienters och närståendes negativa erfarenhet och<br />

synpunkter förstärks dock inte sällan av en bristande kommunikation<br />

mellan vårdgivarna. Istället för att vårdgivarna själva<br />

kontaktar kollegor inom andra verksamheter ber man patienten<br />

eller närstående göra det.<br />

Under år <strong>2008</strong> har det inkommit 660 ärenden till Patientnämnden,<br />

en minskning jämfört med 2007 då det inkom 756 ärenden.<br />

Detta med reservation för viss osäkerhet vid registreringen av<br />

antalet ärenden i samband med införandet av ett nytt inrapporteringssystem.<br />

Möjligheter att lämna synpunkter på vården har<br />

under året förstärkts genom att patienter kan lämna sina upplevda<br />

avvikelser direkt till vårdenheterna via Internet under<br />

funktionen för ”Synpunkter och klagomål”.<br />

De inkomna 660 ärendena resulterade i 870 synpunkter av vilka<br />

de vanligaste orsakerna var (antal synpunkter inom parentes):<br />

• Diagnostik och behandling (108)<br />

• Bemötande och kommunikation (80)<br />

• Ej förväntat resultat (72)<br />

• Information och kommunikation (70)<br />

• Tillgänglighet och väntetid (78)<br />

Uppdragets genomförande<br />

Nämnden har arbetat för att främja patienters rättigheter, att få<br />

information och kunna vända sig till rätt myndighet. Genom<br />

samtal görs en individuell bedömning på vilket sätt patienter<br />

76 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

behöver stöd. Patienter får vid behov information om Hälso-<br />

och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Patientförsäkring och<br />

Socialstyrelsen.<br />

Tillgängligheten måste bedömas som god med tanke på att<br />

telefontiden gör det möjligt att komma i kontakt med nämnden<br />

måndag-torsdag och fredag förmiddag. Eftersom de fl esta<br />

kontakter huvudsakligen sker per telefon bör man dock fundera<br />

på om det utesluter någon/några patientgrupper. Idag fi nns det<br />

små möjligheter att träffa enskilda patienter om det till exempel<br />

skulle fi nnas behov av tolk.<br />

Iakttagelser rapporteras kontinuerligt till vården utifrån enskilda<br />

ärenden. Däremot fi nns idag inte i någon större utsträckning<br />

rutiner för rapportering av mer övergripande slag. En ambition<br />

fi nns att utveckla detta. Detta kan ske på olika sätt, genom att<br />

nämnden till exempel ger tjänstemännen i uppdrag att föra dialog<br />

med ledningsgrupper och deltar i patientsäkerhetsdialoger<br />

vid behov.<br />

Vad det gäller att återföra erfarenheter från nämnden till landstingsstyrelsen<br />

och hälso- och sjukvårdsnämnden har patientnämnden<br />

tagit initiativ till en dialog om hur nämndens erfarenheter<br />

kan tas till vara i den politiska styrningen främst i arbetet<br />

med behovsanalyser.<br />

Nämnden ska medverka till att patienter inom den psykiatriska<br />

vården får stödperson och det arbetet pågår kontinuerligt. Sju<br />

patienter har ansökt och av dem har fem kunnat erbjudas en<br />

stödperson. Sammanlagt har för närvarande 30 patienter en<br />

stödperson, samtliga vårdas inom rättspsykiatrin. Nämnden har<br />

elva stödpersoner till sitt förfogande. I slutet av år <strong>2008</strong> inleddes<br />

rekrytering av två nya stödpersoner men de har ännu inte<br />

påbörjat något uppdrag.


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

Redovisning av nyckelindikatorer och resultatmått<br />

De nyckelindikatorer och resultatmått som redovisas nedan<br />

bidrar till den bedömning av måluppfyllelsen som redovisas<br />

under respektive strategi. Bedömningen av måluppfyllelsen<br />

baseras därutöver på övrig redovisning av insatser och<br />

resultat varför utfallet för enskild nyckelindikator/resultatmått<br />

inte nödvändigtvis får direkt genomslag på måluppfyllelsen.<br />

Nyckelindikatorerna värderar utfallet inom de utvecklingsområden<br />

som redovisas i landstingsledningens verksamhetsplan.<br />

Resultatmåtten ska bidra till analysen av resultatet inom respektive<br />

strategi.<br />

Medborgarperspektivet<br />

God och förbättrad hälsa<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

HSN<br />

HSN<br />

HSN<br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

Andel verksamhetsenheter som tillämpar hälsofrämjande metoder för att stärka<br />

patientens hälsa ska öka<br />

Andel verksamhetsenheter som utbildar medarbetarna inom det hälsofrämjande<br />

och sjukdomsförebyggande området ska öka<br />

Antal personer som sökt information på landstingets internetbaserade hälsoinformation<br />

ska öka (antal sidvisningar)<br />

78,9 % 77,3 %<br />

56,7 % 59,0 %<br />

16 948 17 132<br />

HSN Östgötar som får egenvårdsråd av sjukvårdsrådgivningen (SVR) ska öka. 116 300 118 000<br />

HSN<br />

Antal patienter som accepterat VC:s erbjudande om egenvård - Fysisk Aktivitet<br />

på Recept (FAR) ska öka<br />

HSN Andel > 65 år som vaccinerats för infl uensa ska öka<br />

HSN<br />

Resultatmått<br />

Andel östgötar som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra/bra ska<br />

öka*<br />

2 955 2 895<br />

54 % (Säsong<br />

2007-<strong>2008</strong>)<br />

Västra länsdelen 55 %<br />

(Säsong <strong>2008</strong>-2009)<br />

65 % (Kv) 68 % (Kv)<br />

72 % (M) 74 % (M)<br />

HSN Andel östgötar med värk i skuldror, nacke axlar ska minska* 48 % 48 %<br />

HSN<br />

HSN<br />

Andel östgötar med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias ska<br />

minska*.<br />

Andel östgötar med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän ska<br />

minska*<br />

Bedömning<br />

Nyckelindikatorer Resultatmått<br />

Mål uppfyllt Önskvärt resultat<br />

Mål delvis uppfyllt Varken – eller<br />

Mål ej uppfyllt Oönskat resultat<br />

Uppgift saknas Uppgift saknas<br />

HSN = Hälso- och sjukvårdsnämnden<br />

LS = Landstingsstyrelsen<br />

* = Ej statistiskt säkerställd uppgift<br />

46 % 46 %<br />

44 % 39 %<br />

HSN Andel östgötar med huvudvärk eller migrän ska minska* 27 % 26 %<br />

HSN Andel östgötar med ängslan, oro eller ångest ska minska* 34 % 31 %<br />

HSN Andel östgötar som upplever trötthet ska minska* 54 % 48 %<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 77


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

HSN Andel östgötar med sömnsvårigheter ska minska* 35 % 32 %<br />

HSN Andel östgötar med eksem eller hudutslag ska minska* 20 % 19 %<br />

HSN Andel östgötar med öronsus (tinnitus) ska minska* 19 % 19 %<br />

HSN Andel östgötar med inkontinens (urinläckage) ska minska* 12 % 13 %<br />

HSN Andel östgötar med mag-/tarmbesvär ska minska* 25 % 24 %<br />

HSN Andel östgötar som upplever sig ha övervikt/fetma ska minska* 26 % 27 %<br />

HSN Andel östgötar som upplever att tandhälsan är mycket bra/ganska bra ska öka* 74 % 73 %<br />

HSN Andelen östgötar som upplever nedsatt psykiskt välbefi nnande ska minska*<br />

20 % (Kv) 17 % (Kv)<br />

14 % (M) 14 % (M)<br />

HSN Kariesfrihet hos 6-åringar ska öka 73 % Uppgift saknas<br />

HSN Kariesfrihet hos 19-åringar ska öka 24 % Uppgift saknas<br />

HSN Andel personer med riskabel alkoholkonsumtion ska minska* 12 % 13 %<br />

HSN Andel personer som röker dagligen ska minska* 14 % 14 %<br />

HSN Andel personer som snusar dagligen ska minska* 11 % 11 %<br />

HSN Andel personer som har övervikt och/eller fetma enligt BMI ska minska* 46 % 47 %<br />

HSN<br />

HSN<br />

Andel personer som ej når nationella rekommendationer om 500 g<br />

frukt/grönsaker per dag ska minska*<br />

Andel personer som ej når nationella rekommendationer om 30 min fysisk<br />

aktivitet per dag ska minska*<br />

92 % 91 %<br />

36 % 36 %<br />

HSN Andel kvinnor 40–74 år som bröstcancerscreenas ska uppgå till 50 % (per år) 22 % 32 %<br />

HSN Andel av kallade kvinnor som går på gynekologisk cellprovskontroll ska öka 82%<br />

HSN Andel av kallade män som screenats för aortaaneurysm ska öka 91 % Uppgift saknas<br />

HSN<br />

Åtgärdbar dödlighet (hälsopolitisk) ska minska – dödsfall per 100 000 inv<br />

(Uppgifterna avser 2001–2004 resp 2003–2006)<br />

Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende<br />

23,3 (Kv) 26,4 (Kv)<br />

39,5 (M) 40,1 (M)<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

HSN Alla ska få kontakt med sjukvårdsråd givningen och vårdcentralen samma dag 90 % 87 %<br />

HSN<br />

Alla ska få läkarkontakt hos vårdcentralen för nya medicinska problem inom<br />

sju dagar<br />

78 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

89 %<br />

92 %


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

HSN Alla ska få tid för bedömning hos specialist inom 90 dagar Uppgift saknas<br />

HSN Alla ska få tid för beslutad operation/behandling inom 90 dagar Uppgift saknas<br />

HSN Antal utskrivningsklara patienter som väntar på utskrivning ska minska 12<br />

HSN Ohälsotalet ska understiga 37,7 38,1 35,2<br />

HSN<br />

Resultatmått<br />

Telefontillgängligheten till vårdcentraler ska förbättras<br />

– Centrala länsdelen<br />

82 % 85 %<br />

HSN – Östra länsdelen 95 % 85 %<br />

HSN – Västra länsdelen 92 % 92 %<br />

HSN Andel av befolkningen som har förtroende för sin vårdcentral ska öka* 72 % 76 %<br />

HSN Andel av befolkningen som har förtroende för sitt sjukhus ska öka* 83 % 86 %<br />

HSN<br />

Tillgängligheten till läkarkontakt hos vårdcentralen för nya medicinska problem<br />

inom sju dagar ska öka<br />

– Centrala länsdelen<br />

91 % 93 %<br />

HSN – Östra länsdelen 86 % 94 %<br />

HSN – Västra länsdelen 89 % 90 %<br />

HSN<br />

Andel östgötar som anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård man<br />

behöver ska öka*<br />

72 % 75 %<br />

HSN Andel östgötar som känner förtroende för sjukvården ska öka* 69 % 75 %<br />

HSN Andel östgötar som känner förtroende för LiÖ.s politiker ska öka* 16 % 22 %<br />

HSN<br />

Besöktillgänglighetens variationer (högsta-lägsta) mellan vårdcentralerna<br />

ska minska<br />

27 % 29 %<br />

HSN Telefontillgänglighetens variationer mellan vårdcentraler ska minska 62 % 54 %<br />

Patienten ska ha en stark ställning<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

HSN Andelen patienter som känner sig delaktiga i sin vård ska öka<br />

Primärvård 72 %<br />

Öppenvård 71 %<br />

Slutenvård 69 %<br />

Uppgift saknas<br />

HSN Antal personer som bokat tid direkt via Internet ska öka 6 685<br />

HSN Antal personer som bokat tid direkt i samband med vårdbesök ska öka 3 210<br />

HSN<br />

Andel patienter som vid tillgänglighetsbrist inom länet väljer erbjuden utomlänsvård<br />

ska öka<br />

Uppgift saknas<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 79


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

HSN De externa vårdgivarnas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna ska öka 5,4 % 5,4 %<br />

HSN<br />

Resultatmått<br />

Användningen av ”Gör det själv”-aktivitet på landstingets hemsida ska öka:<br />

– Avboka tid<br />

12 364 14 493<br />

HSN – Beställa patientkort 28 859 27 018<br />

HSN – Förnya p-piller 358 1 147<br />

HSN – Förnya recept 23 314 33 210<br />

HSN – Beställ klamydiatest 1 913<br />

HSN – Allmänna frågor – Frågelådan 625<br />

HSN – Lämna synpunkter och klagomål 180 Nov-dec<br />

HSN – Meddelande till vården 18 442 19 752<br />

Förnyelseperspektivet<br />

Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

LS/HSN<br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

De omvärldsanalyser som produktionsenheterna gör i samband med årsredovisning<br />

ska ha tillfredsställande kvalitet<br />

Systematiskt och gränsöverskridande utvecklingsarbete<br />

11 av 13 enheter<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

LS<br />

LS<br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

Andel produktionsenheter som genomfört systematiska utvecklingsprojekt och<br />

verkställt resultatet ska öka<br />

Alla produktionsenheter ska genomföra riskanalyser inom de två arbetsprocesser<br />

som uppvisar störst antal avvikelser<br />

LS/HSN Alla verksamhetsenheter ska redovisa sina kliniska resultat 79 %<br />

Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

LS<br />

LS<br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

Antalet ALF-poäng (mått på vetenskaplig prestation) för forskning ska öka<br />

(Uppgifterna avser 2006 respektive 2007)<br />

Regionens bedömning av Universitetssjukhusets regionvård.<br />

(skattningsskala 1–6) ska få minst betyget 5<br />

80 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

100%<br />

36 %<br />

1 800 1 869<br />

5 Uppgift saknas


LS<br />

Regionens bedömning av Universitetssjukhusets forsknings- och utvecklingsverksamhet<br />

(skattningsskala 1-6) ska få minst betyget 5<br />

Resultatmått<br />

NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

4 Uppgift saknas<br />

LS Producerad vård för utomregionala patienter ska öka (mkr) 93 118<br />

LS Medelåldern för docenter ska minska 57,0 58,3<br />

Processperspektivet<br />

Kunskapsbaserad och säker vård<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

LS/HSN Alla medicinska resultat i ”Öppna jämförelser” ska ligga över nationell medelnivå 57 % 65 %<br />

LS<br />

LS<br />

Andel inlagda patienter som har vårdrelaterade infektioner (VRI) inkl. postoperativa<br />

infektioner ska understiga 8 % (År 2009 5 %)<br />

Andel allvarliga avvikelser i förhållande till samtliga avvikelser ska minska med<br />

20 % jämfört 2007. (År 2009 med 50 %)<br />

Resultatmått<br />

Jämförbar uppgift<br />

saknas<br />

(Andel = 6,0 %)<br />

13 %<br />

-17 %<br />

(Andel=5,0 %)<br />

LS/HSN Andelen äldre med tio eller fl er läkemedel ska minska 15 % 13 %<br />

LS/HSN<br />

ÖJ-index 46 (LiÖ:s resultat jämfört med riket) ska öka för: (avser 2006 resp 2007)<br />

– Läkemedelsanvändning LiÖ / Riket<br />

0,63 0,57<br />

LS/HSN – Cancer, kvinnor LiÖ / Riket 0,36 0,42<br />

LS/HSN – Cancer, män LiÖ / Riket 0,37 0,55<br />

LS/HSN – Förlossning o mödravård. LiÖ / Riket 0,42 0,50<br />

LS/HSN – Diabetes LiÖ / Riket 0,83 0,78<br />

LS/HSN – Psykiatrisk vård LiÖ / Riket 0,56 0,64<br />

LS/HSN – Strokevård, kvinnor LiÖ / Riket 0,74 0,75<br />

LS/HSN – Strokevård, män LiÖ / Riket 0,69 0,78<br />

LS/HSN – Hjärtsjukvård, kvinnor LiÖ / Riket 0,48 0,59<br />

LS/HSN – Hjärtsjukvård, män LiÖ / Riket 0,61 0,72<br />

LS/HSN – Ortopedi. LiÖ / Riket 0,79 0,54<br />

LS/HSN – Intensivvård LiÖ / Riket 0,34<br />

46 Inom varje sjukdomsgrupp redovisas i Öppna jämförelser ett antal kvalitetsindikatorer. För varje indikator beräknas kvoten (LiÖ värde – Sämst<br />

värde)/(Bäst värde – Sämst värde). ÖJ-index är medelvärdet av dessa kvoter inom respektive sjukdomsgrupp. Värde 1,00 innebär att man har bäst<br />

resultat i riket inom alla indikatorer.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 81


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

LS/HSN<br />

LS/HSN<br />

LS/HSN<br />

LS/HSN<br />

Behandlingstryck (Dygnsdoser /1000 listade inv och dygn) av antibiotika till<br />

åldersgruppen 0-9 år ska inte öka<br />

– Centrala länsdelen<br />

3,9 3,2<br />

– Östra länsdelen 3,2 3,3<br />

– Västra länsdelen 4,0 3,8<br />

Behandlingstryck (Dygnsdoser /1000 listade inv och dygn) av beroendeframkallande<br />

sömnmedel ska minska<br />

– Centrala länsdelen<br />

23,3 23,8<br />

– Östra länsdelen 24,9 25,5<br />

– Västra länsdelen 21,0 21,3<br />

Behandlingstryck totalt recept samt rekvisition (Dygnsdoser /1000 inv och dygn).<br />

Avvikelser jmf riket högst +/- 10 %.<br />

Behandlingstryck primärvård (Dygnsdoser /1000 listade inv och dygn). Avvikelser<br />

mellan vårdcentralerna avseende receptförskrivna allmänläkemedel justerat<br />

för ålder och könsskillnader Avvikelser jmf annan länsdel högst +/- 10 %<br />

– Centrala länsdelen<br />

-2,8 % -1,7 %<br />

4,0 % 4,0 %<br />

– Östra länsdelen -3,9 % -5,3 %<br />

– Västra länsdelen -2,5 % 5,5 %<br />

LS/HSN Lex Maria anmälningar ska minska 89 81<br />

LS Alla medarbetare ska följa klädreglerna 87 % 90 %<br />

LS Åtminstone 90 % av medarbetarna ska följa hygienreglerna 54 % 65 %<br />

Effektiva vårdprocesser<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

LS/HSN 80 % av verksamhetsenheterna ska använda Patientjournal 08 vid årets slut<br />

LS/HSN<br />

LS/HSN<br />

LS/HSN<br />

LS/HSN<br />

Alla verksamhetsenheter ska genomföra kapacitetsanalys 47 och kapacitetsplanering<br />

Produktiviteten ska öka (Produktivitetsanalys baserad på defi nierade parametrar<br />

– se årsredovisning)<br />

Resultatmått<br />

Hälso- och sjukvårdskostnader per invånare exkl hemsjukv och tandvård (2007<br />

års kostnadsläge) ska minska (avser 2006 respektive 2007)<br />

Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per 100 000 inv ska minska<br />

(avser 2006 respektive 2007)<br />

57 %<br />

(mars <strong>2008</strong>)<br />

100 %<br />

19 %<br />

Ökat<br />

16 894 kr 17 691<br />

816 Kv 955 Kv<br />

1 029 M 1 192 M<br />

LS/HSN Kostnad (KPP) per vårdtillfälle ska minska (<strong>2008</strong> års kostnadsläge) 44 197 kr 43 509 kr<br />

47 Under <strong>2008</strong> används förenklad metod för att underlätta breddgenomförande.<br />

82 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

LS/HSN Kostnad (KPP) per öppenvårdskontakt ska minska (<strong>2008</strong> års kostnadsläge) 2 007 kr 1 897 kr<br />

Miljöhänsyn i all verksamhet<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

LS Alla verksamhetsenheter ska ha miljöombud 82 % 83 %<br />

LS<br />

LS<br />

Minst 95 % av verksamhetsenheterna ska helt uppfylla landstingets miniminivå<br />

för miljöarbetet (i enlighet med RH-check 7)<br />

Andel miljöbilar bland hyr-, leasing-, förmåns- och landstingets egna bilar ska<br />

uppgå till minst 60 % (År 2010 Minst 80 %)<br />

Resultatmått<br />

9 % 14 %<br />

19 % 31 %<br />

LS Alla enheter ska källsortera förpackningar 80 % 81 %<br />

LS<br />

LS<br />

LS<br />

LS<br />

Energianvändningen vid uppvärmning och drift av byggnader ska till år 2010 ha<br />

minskat med 15 % jämfört med år 2001<br />

Antalet cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande (CMR)<br />

produkter ska minska<br />

Läkemedelskassationer från sjukhusen som skickas till Apoteket för destruktion<br />

ska minska med 10 % jämfört år 2007<br />

75 % av verksamhetsenheterna ska ha miljöombud som del tagit i minst en<br />

miljöombudsutbildning under året<br />

Medarbetarperspektivet<br />

Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande<br />

-9 % t o m 2007 -9,2 %<br />

50 produkter 60 produkter<br />

7,3 ton från US<br />

3,0 ton från ViN<br />

0,6 ton från LiM<br />

5,0 ton från US<br />

3,1 ton från ViN<br />

0,4 ton från LiM<br />

33 % 46 %<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

LS Genomförandet av FAS 05 48 ska innebära upplevelse av ökat medinfl ytande Uppgift saknas<br />

<strong>Landstinget</strong> – en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

LS<br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

Andel presumtiva medarbetare inom HU, omvårdnadsprogrammet samt feriearbetare<br />

som kan tänka sig LiÖ som arbetsgivare ska öka<br />

Gy 56%<br />

HU 61%<br />

Ferie 81%<br />

Gy 65%<br />

HU 73%<br />

Ferie -<br />

LS Alla verksamhetsenheter ska genomföra avgångssamtal (har rutin) Inga rutiner fi nns 59 %<br />

LS Sjukfrånvaron (ackumulerad under året) ska vara lägre än 5 % 5,8 % 5,4 %<br />

48 Centrala avtalet FAS 05 (Förnyelse – Arbetsmiljö – Samverkan)<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 83


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

Resultatmått<br />

LS Externa personalomsättningen totalt landstinget (exkl pensionsavgång) < 10 % 4,8 % 5,9 %<br />

LS Externa personalomsättningen läkare (exkl pensionsavgång) < 10 % 7,9 % 7,7 %<br />

LS Externa personalomsättningen sjuksköterskor (exkl pensionsavgång) < 10 % 4,5 % 5,5 %<br />

LS Andel långtidsfriska (ingen sjukfrånvaro under 24 mån) ska öka 20,4 % 20,1 %<br />

LS<br />

Total sjukfrånvaro inom sjukvårdande centrum ska inte överstiga 5 %<br />

– Närsjukvården i centrala <strong>Östergötland</strong> NSC<br />

5,3 % 4,7 %<br />

LS – Närsjukvården i östra <strong>Östergötland</strong> NSÖ 6,0 % 5,4 %<br />

LS – Närsjukvården i västra <strong>Östergötland</strong> NSV 6,2 % 5,7 %<br />

LS – Hjärtcentrum i <strong>Östergötland</strong> 5,4 % 5,6 %<br />

LS – Barn- och kvinnocentrum i <strong>Östergötland</strong> 5,5 % 5,5 %<br />

LS – Kirurgi- och onkologicentrum i <strong>Östergötland</strong> 3,7 % 3,6 %<br />

LS – Rekonstruktionscentrum i <strong>Östergötland</strong> 4,9 % 4,7 %<br />

LS – Ortopedicentrum i <strong>Östergötland</strong> 4,2 % 3,5 %<br />

LS – Länspsykiatriskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 5,8 % 5,2 %<br />

LS – Medicincentrum i <strong>Östergötland</strong> 4,7 % 4,4 %<br />

LS – Laboratoriemedicinskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 6,6 % 6,1 %<br />

LS – Anestesi- och operationscentrum i <strong>Östergötland</strong> 5,7 % 4,8 %<br />

LS – Bildmedicinskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 4,6 % 4,3 %<br />

Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

LS Utfallet vid bedömning av ledarskap i medarbetarenkät ska förbättras 68 % Uppgift saknas<br />

LS Utfallet vid bedömning av medarbetarskap i medarbetarenkät ska förbättras 74 % Uppgift saknas<br />

Medarbetare som utvecklar sitt eget kunnande och hela organisationens arbetssätt<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

LS<br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

Andel medarbetare som har en individuell utvecklingsplan ska öka (År 2009 80<br />

%)<br />

84 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

36 % Uppgift saknas


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

LS Andel verksamhetsenheter som använder befattningsutveckling ska öka till 88 % 84 % 80 %<br />

LS Antalet idéer som anmäls från medarbetare till PIMM ska öka 46 48<br />

Ekonomiperspektivet<br />

Ekonomi som ger handlingsfrihet<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

LS<br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

Produktionsenheternas ska ha ett positivt resultat och eget kapital (exkl. fi nansförvaltningen)<br />

Resultat<br />

–309 mkr<br />

Eget kapital<br />

–170 mkr<br />

Resultat<br />

-75 mkr<br />

Eget kapital<br />

88 mkr<br />

Hälso- och sjukvårdsnämndens ska ha ett positivt resultat -16 mkr - 32 mkr<br />

LS Resultat före fi nansnetto ska överstiga nettokostnad med minst 0,5 % -1,1 % 2,2 %<br />

LS Lönekostnadsutveckling ska inte vara högre än landstingsindex (3,5 %) 7,4 % 5,2 %<br />

LS<br />

Resultatmått<br />

Förräntningen av placerade medel ska vara 4,6% över en konjunkturcykel (ca<br />

10 år)<br />

Ekonomi som inte belastar kommande generationer<br />

3,1 % - 1,5 %<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

LS Resultatet ska överstiga nettokostnaden med minst + 2 % 0,8 % 1,3 %<br />

Resultatmått<br />

LS Soliditet (eget kapital i förhållande till tillgångar) ska vara 0% eller mer -18 % -16 %<br />

LS Pensionsavsättningen ska vara 100 % 100 % 100 %<br />

LS <strong>Landstinget</strong>s egna kapital ska öka -488 114<br />

Kostnadseffektiv verksamhet<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

LS<br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

Alla verksamhetsenheter ska ha KPP-relaterade nyckeltal i sina verksamhetsplaner<br />

14 % 4 %<br />

LS Alla verksamheter ska kunna redovisa kostnader för sina största vårdprocesser 48 %<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 85


NYCKELINDIKATORER OCH RESULTATMÅTT<br />

HSN<br />

HSN<br />

LS<br />

LS<br />

LS<br />

LS<br />

Ersättningsmodell primärvård ska stödja positiv utveckling för<br />

– Tillgänglighet till besök<br />

– Telefontillgänglighet<br />

Ersättningsmodell ortopedi ska stödja positiv utveckling<br />

– Färre än 2 075 väntande på besök och behandling 091130 (enligt avtal) till<br />

Ortopedicentrum<br />

Resultatmått<br />

Nettokostnadsutveckling totalt exklusive jämförelsestörande poster ska vara<br />

lägre än landstingsindex (3,5 % )<br />

Nettokostnadsutveckling för produktionsenheterna exklusive jämförelsestörande<br />

poster ska vara negativ år <strong>2008</strong><br />

Totala hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare (strukturjusterad) i förhållande<br />

till riksgenomsnittet ska vara mindre än 1,00 (avser 2006 respektive 2007)<br />

Kostnaden per prestation inom slutenvården ska minska (kronor per DRGpoäng)<br />

(2007 års kostnadsläge) (uppgiften avser 2006 respektive 2007)<br />

Bra och hållbar regional utveckling<br />

Besök 89 %<br />

Telefon 90 %<br />

Besök 92 %<br />

Telefon 87 %<br />

1 615<br />

11,8 % 1,4 %<br />

8,0 % 3,0 %<br />

0,90 0,93<br />

50 848 kr 47 009 kr<br />

Ansvar Målsättning Jämförelsevärde 2007 Resultat <strong>2008</strong><br />

Nyckelindikatorer – utvecklingsmål<br />

LS Uppdraget ska ha utförts i förhållande till trafi kbeställning till ÖTRAF Utfört Utfört<br />

LS Uppdraget ska ha utförts i förhållande till Östsams treårsplan Utfört Utfört<br />

Resultatmått<br />

LS Antalet invånare ska öka 420 809 423 169<br />

LS Skattekraft i förhållande till andra landsting ska förbättras 94 % 94 %<br />

LS Nyttjandet av Östgötatrafi ken ska öka (1 000-tals resor) 25 997 26 986<br />

LS Andel östgötar som är helta/delvis nöjda med kollektivtrafi ken ska öka 69 % 66 %<br />

LS Antalet nya företag ska öka (avser 0701-0711 jmf 0801-0811) 1 833<br />

1 766<br />

-3,7 %<br />

LS Antalet sysselsatta ska öka 193 906 Uppgift saknas<br />

LS Andelen sysselsatta ska öka 46,1 % Uppgift saknas<br />

LS Andel arbetslösa (16-64 år) i länet ska minska (0801 jmf 0901) 3,5 % 3,8 %<br />

LS Andel biståndstagare ska minska (socialtjänstlagen) 4,9 % Uppgift saknas<br />

86 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


Resultaträkning<br />

Belopp i mkr<br />

EKONOMISK REDOVISNING<br />

Sammanställd redo- Sammanställd redo- <strong>Landstinget</strong> Sammanställd redovisning<br />

full fondering visning budget full fondering visning blandmodell<br />

<strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007<br />

Verksamhetens intäkter 2 198 1 2 104 2 111 1 804 1 712 2 198 2 104<br />

Verksamhetens kostnader -10 617 2 -10 397 -10 649 -10 254 -10 056 -10 449 -10 096<br />

Avskrivningar -373 3 -353 -383 -336 -317 -373 -353<br />

Verksamhetens nettokostnad -8 792 -8 646 -8 921 -8 786 -8 661 -8 624 -8 345<br />

Skatteintäkter 6 778 4 6 491 6 737 6 778 6 491 6 778 6 491<br />

Generella statsbidrag 2 202 5 2 082 2 164 2 202 2 082 2 202 2 082<br />

Finansiella intäkter 159 6 172 160 149 168 159 172<br />

Finansiella kostnader -232 6 -23 -20 -229 -19 -284 -64<br />

Resultat före extraordinära poster 115 7 76 120 114 61 231 336<br />

Extraordinära intäkter<br />

Extraordinära kostnader<br />

Årets resultat 115 7 76 120 114 61 231 336<br />

Intäkter och kostnader<br />

Belopp i mkr<br />

Intäkter<br />

Landstingsskatt och generella statsbidrag 8 980<br />

Övriga statsbidrag 289<br />

Vårdintäkter exkl tandvård 723<br />

Patientintäkter exkl tandvård 150<br />

Övriga intäkter 642<br />

Finansiella intäkter 149<br />

Summa intäkter 10 933<br />

Kostnader<br />

Löner 3 703<br />

Arbetsgivaravgifter 1 383<br />

Övriga personalkostnader 711<br />

Läkemedelskostnader öppen vård 845<br />

Övriga driftkostnader 3 612<br />

Avskrivningar 336<br />

Finansiella kostnader 229<br />

Summa kostnader 10 819<br />

Årets resultat 114<br />

2%<br />

3%<br />

82%<br />

1%<br />

6%<br />

1% 7% 3%<br />

32%<br />

33% 8%<br />

Finansiella intäkter<br />

Finansiella kostnader<br />

12%<br />

6%<br />

Landstingsskatt och<br />

generella statsbidrag<br />

Övriga statsbidrag<br />

Vårdintäkter<br />

Patientintäkter<br />

Övriga intäkter<br />

Finansiella intäkter<br />

Löner<br />

Arbetsgivaravgifter<br />

Övriga personalkostnader<br />

Läkemedelskostnader<br />

öppen vård<br />

Övriga driftkostnader<br />

Avskrivningar<br />

Finansiella kostnader<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 87


EKONOMISK REDOVISNING<br />

Kassafl ödesanalys<br />

Belopp i mkr<br />

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />

Sammanställd redo- <strong>Landstinget</strong> Sammanställd redovisning<br />

full fondering full fondering visning blandmodell<br />

<strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007<br />

Årets resultat 115 76 114 61 231 336<br />

Justering för av- och nedskrivningar 383 8 374 343 334 383 374<br />

Justering för gjorda avsättningar pensioner 269 979 267 979 153 170<br />

Justering för övriga avsättningar 62 9 31 62 31 62 31<br />

Justering för ianspråktagna avsättningar -4 10 -13 -4 -13 -4 -13<br />

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 825 1 447 782 1 392 825 898<br />

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 67 -80 61 -71 67 -80<br />

Ökning/minskning förråd och varulager 1 -6 2 -13 1 -6<br />

Ökning/minskning kortfristiga skulder 73 44 69 43 73 44<br />

Kassaflöde från den löpande verksamheten 966 1 405 914 1 351 966 856<br />

INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />

Investering i immateriella anläggningstillgångar -14 11 -32 -14 -32 -14 -32<br />

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 0<br />

Investering i materiella anläggningstillgångar -746 11 -687 -656 -640 -746 -687<br />

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3 12 2 2 0 3 2<br />

Investering i finansiella anläggningstillgångar -5 11 -5 -5 -5 -5 -5<br />

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 5 12 0 0 4 5 0<br />

Kassaflöde från investeringsverksamheten -757 -722 -673 -673 -757 -722<br />

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />

Nyupptagna lån 55 0 0 0 55 0<br />

Amortering av skuld 0 -5 0 0 0 -5<br />

Ökning långfristiga fordringar -8 0 0 0 -8 0<br />

Minskning av långfristiga fordringar 0 2 1 0 0 2<br />

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 47 -3 1 0 47 -3<br />

Justering av ingående eget kapital -548 -549 1<br />

Årets kassaflöde 256 132 242 129 256 132<br />

Likvida medel vid årets början 5 015 4 883 4 893 4 764 5 015 4 883<br />

Likvida medel vid årets slut 5 271 5 015 5 135 4 893 5 271 5 015<br />

88 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


Balansräkning<br />

Belopp i mkr<br />

Sammanställd redo- <strong>Landstinget</strong> Sammanställd redovisning<br />

full fondering full fondering visning blandmodell<br />

<strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007 <strong>2008</strong> 2007<br />

Tillgångar<br />

Anläggningstillgångar<br />

Immateriella anläggningstillgångar 60 13 56 60 56 60 56<br />

Byggnader 1 871 14 1 830 1 871 1 830 1 871 1 830<br />

Mark 55 55 55 55 55 55<br />

Pågående investeringar 322 15 265 322<br />

Inventarier 220 16 217 130 120 220 217<br />

Datorutrustning 56 17 58 54 55 56 58<br />

Medicinskteknisk apparatur 465 18 461 465 461 465 461<br />

Byggnadsinventarier 392 19 386 392 386 392 386<br />

Bilar och andra transportmedel 4 20 4 2 2 4 4<br />

Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 3 21 4 3 4 3 4<br />

Konst 44 43 44 43 44 43<br />

Byggnadsinventarier ej i egen fastighet 1 1 1<br />

Aktier, andelar, bostadsrätter 25 22 30 16 16 25 30<br />

Långfristiga fordringar 52 23 44 1 2 52 44<br />

Summa anläggningstillgångar 3 570 3 188 3 359 3 030 3 570 3 188<br />

Omsättningstillgångar<br />

Förråd m.m. 112 24 113 108 110 112 113<br />

Kundfordringar 169 25 190 150 167 169 190<br />

Övriga kortfristiga fordringar 202 25 271 193 261 202 271<br />

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 353 25 330 345 321 353 330<br />

Kortfristiga placeringar 4 274 26 4 845 4 220 4 807 4 274 4 845<br />

Kassa och bank 997 26 170 915 86 997 170<br />

Summa omsättningstillgångar 6 107 5 919 5 931 5 752 6 107 5 919<br />

Summa tillgångar 9 677 9 107 9 290 8 782 9 677 9 107<br />

Eget kapital, avsättningar och skulder<br />

Eget kapital<br />

Balanserat eget kapital -1 490 -1 018 -1 593 -1 105 5 596 5 259<br />

Justering ingående eget kapital -548 -549 1<br />

Årets resultat 115 76 114 61 231 336<br />

Summa eget kapital, se not -1 375 -1 490 -1 479 -1 593 5 827 5 596<br />

Avsättningar<br />

Pensionsskuld 7 041 27 6 824 7 029 6 814 1 245 1 121<br />

Löneskatt pensionsskuld 1 705 27 1 653 1 705 1 653 299 270<br />

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 261 27 242 261 242 261 242<br />

Avsättning omställningskostnader mm 60 27 21 60 21 60 21<br />

Summa avsättningar 9 067 26 8 740 9 055 8 730 1 865 1 654<br />

Långfristiga skulder<br />

Långfristiga lån 142 28 87 0 0 142 87<br />

Summa långfristiga skulder 142 87 0 0 142 87<br />

Kortfristiga skulder<br />

Leverantörsskulder 606 684 572 640 606 684<br />

Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 95 94 92 92 95 94<br />

Semesterlöneskuld, okompenserad övertid m.m. 341 29 318 335 314 341 318<br />

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 733 604 662 546 733 604<br />

Övriga kortfristiga skulder 68 70 53 53 68 70<br />

Summa kortfristiga skulder 1 843 30 1 770 1 714 1 645 1 843 1 770<br />

Summa skulder, avsättningar 11 052 10 597 10 769 10 375 3 850 3 511<br />

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 9 677 9 107 9 290 8 782 9 677 9 107<br />

Ställda panter och ansvarsförbindelser:<br />

Pensionsåtagande intjänade före år 1998 5 795 5 703<br />

Löneskatt på pensionsåtagande intjänade före år 1998 1 406 1 383<br />

Borgensåtaganden 13 31 10 13 10 13 10<br />

Pensionsåtaganden för visstidsanställda 13 32 19 13 19 13 19<br />

Pensionsåtaganden för förtroendevalda 23 33 19 23 19 23 19<br />

Skuldförbindelse (företagsinteckning) 16 34 16 16 16<br />

Not till Eget kapital<br />

Varav rörelsekapital 4 264 4 149 4 217 4 107 4 264 4 149<br />

Varav anläggningskapital -5 639 -5 639 -5 696 -5 700 1 563 1 447<br />

EKONOMISK REDOVISNING<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 89


EKONOMISK REDOVISNING<br />

Resultat per enhet<br />

Belopp i mkr 1<br />

Nämnd/styrelse Landstingsbidrag <strong>2008</strong> Resultat <strong>2008</strong> Budget <strong>2008</strong> Eget kapital <strong>2008</strong>-12-31 3<br />

Hälso- och sjukvårdsnämnden 8 105,4 -32,0 0,0 0,0<br />

Landstingsstyrelsen 1 182,4 2 6,5 0,0 4,0<br />

Summa nämnd/styrelse 9 287,8 -25,5 0,0 4,0<br />

Omsättning (verksamhetens intäkter) Resultat <strong>2008</strong> Budget <strong>2008</strong> Eget kapital <strong>2008</strong>-12-31<br />

Sjukvård<br />

Närsjukvården i centrala <strong>Östergötland</strong> 1 523,9 -0,5 -8,0 0,0<br />

Närsjukvården i östra <strong>Östergötland</strong> 1 526,3 16,5 0,0 15,8<br />

Närsjukvården i västra <strong>Östergötland</strong> 933,2 7,6 -12,0 28,0<br />

Hjärtcentrum i <strong>Östergötland</strong> 543,7 6,5 0,0 0,0<br />

Medicincentrum i <strong>Östergötland</strong> 530,2 -35,4 -3,2 -15,9<br />

Barn- och kvinnocentrum i <strong>Östergötland</strong> 728,6 5,5 -7,0 0,0<br />

Kirurgi- och onkologicentrum i <strong>Östergötland</strong> 1 082,6 -25,6 -15,0 0,8<br />

Rekonstruktionscentrum i <strong>Östergötland</strong> 745,5 -5,2 0,0 -22,4<br />

Ortopedicentrum i <strong>Östergötland</strong> 495,4 -27,4 0,0 -14,9<br />

Länspsykiatriskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 129,3 4,8 0,0 8,5<br />

Laboratoriemedicinskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 382,1 -2,9 0,0 -5,2<br />

Anestesi- och operationscentrum i <strong>Östergötland</strong> 495,1 -4,7 0,0 -14,9<br />

Bildmedicinskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 380,1 0,3 0,0 4,5<br />

Summa sjukvård -60,5 -45,2 -15,7<br />

Tandvård<br />

Folktandvården 398,4 7,1 0,0 47,1<br />

Utbildning<br />

Lunnevads folkhögskola 29,6 0,1 0,0 4,7<br />

Naturbruksgymnasiet <strong>Östergötland</strong> 131,4 2,4 1,5 14,3<br />

Övrigt<br />

Folkhälsovetenskapligt centrum i <strong>Östergötland</strong> 16,0 1,0 0,0 0,5<br />

Katastrofmedicinskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 24,7 -0,1 0,0 2,6<br />

Vårdprocesscentrum i <strong>Östergötland</strong> 122,8 0,1 0,0 0,3<br />

Försörjningscentrum i <strong>Östergötland</strong> 1 140,7 -3,7 1,2 14,2<br />

Resurscentrum i <strong>Östergötland</strong> 126,4 0,4 0,0 3,1<br />

Informationscentrum i <strong>Östergötland</strong> 20,4 3,5 0,0 8,3<br />

Prioriteringscentrum i <strong>Östergötland</strong> 4,9 0,0 0,0 0,0<br />

Upphandlingscentrum i <strong>Östergötland</strong> 118,2 -0,2 -0,6 4,9<br />

Summa övrigt 1,0 0,6 33,9<br />

Summa nämnd/styrelse/produktionsenheter -75,4 -43,1 4 88,3<br />

Finansförvaltningen 189,2 120,0 -1 567,2<br />

TOTALT LANDSTINGET 113,8 120,0 5 -1 478,9<br />

1 Samtliga produktionsenheter är korrekt avrundade. Eventuell avrundningsdifferens fi nns inom fi nansförvaltningen.<br />

2 Förutom landstingsbidrag ingår ersättning för landstingsgemensamma kostnader.<br />

3 I samband med bokslut <strong>2008</strong> genomfördes en metodförändring av hanteringen av eget kapital inom produktionsenheterna. De sjukvårdande produktionsenheternas<br />

och Folkhälsovetenskapligt centrums egna kapital justerades mot Finansförvaltningen till +/- 3 % av enhetens omsättning. Det egna kapitalet inom Länspsykiatriskt<br />

centrum och Folktandvården halverades. Eget kapital inom Barn- och kvinnocentrum och Närsjukvården i centrala nollställdes. Hälso- och sjukvårdsnämndens och<br />

Landstingsstyrelsens egna kapital har också justerats.<br />

4 Budget godkänd av landstingsstyrelsen december 2007, Anestesi- och operationscentrums och Rekonstruktionscentrums budgetar godkända januari <strong>2008</strong>.<br />

5 Budget enligt fi nansplan <strong>2008</strong>–2010 faställd av landstingsfullmäktige i november 2007 där produktionsenheternas sammantagna resultat bedöms till noll.<br />

90 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


EKONOMISK REDOVISNING<br />

Investeringsredovisning Större investeringar <strong>2008</strong><br />

• Landstingsstyrelsen, ekonomisystem Agresso, årets<br />

Belopp i tkr<br />

del 1 015 tkr, inredning i samband med ombyggnad,<br />

901 tkr.<br />

Investeringar per produktionsenhet<br />

Nettoinvestering <strong>2008</strong> 1 Budget <strong>2008</strong> 2<br />

Nämnd/Styrelse<br />

Landstingsstyrelsen 5 026 3 12 350<br />

Summa nämnd/styrelse 5 026 12 350<br />

Sjukvård<br />

Närsjukvården i centrala <strong>Östergötland</strong> 8 740 8 740<br />

Närsjukvården i östra <strong>Östergötland</strong> 3 412 6 000<br />

Närsjukvården i västra <strong>Östergötland</strong> 3 347 4 1 700<br />

Hjärtcentrum i <strong>Östergötland</strong> 11 883 20 785<br />

Medicincentrum i <strong>Östergötland</strong> 2 659 3 130<br />

Barn- och kvinnocentrum i <strong>Östergötland</strong> 8 103 8 513<br />

Laboratoriemedicinskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 7 116 17 000<br />

Folkhälsovetenskapligt centrum i <strong>Östergötland</strong> 0 0<br />

Katastrofmedicinskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 0 60<br />

Anestesi- och operationscentrum i <strong>Östergötland</strong> 18 034 23 277<br />

Kirurgi- och onkologicentrum i <strong>Östergötland</strong> 17 774 42 400<br />

Rekonstruktionscentrum i <strong>Östergötland</strong> 20 586 27 945<br />

Ortopedicentrum i <strong>Östergötland</strong> 643 1 033<br />

Länspsykiatriskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 450 5 75<br />

Bildmedicinskt centrum i <strong>Östergötland</strong> 18 758 6 46 250<br />

Summa sjukvård 121 505 206 908<br />

Tandvård<br />

Folktandvården 12 242 12 242<br />

Summa Tandvård 12 242 12 242<br />

Utbildning<br />

Lunnevads folkhögskola 675 500<br />

Naturbruksgymnasiet <strong>Östergötland</strong> 2 225 2 000<br />

Summa Utbildning 2 900 2 500<br />

Övrig verksamhet<br />

Informationscentrum i <strong>Östergötland</strong> 0 0<br />

Prioriteringscentrum i <strong>Östergötland</strong> 0 0<br />

Vårdprocesscentrum i <strong>Östergötland</strong> 12 637 19 100<br />

Försörjningscentrum i <strong>Östergötland</strong> 516 209 7 982 469<br />

Upphandlingscentrum i <strong>Östergötland</strong> 136 0<br />

Resurscentrum i <strong>Östergötland</strong> 0 475<br />

Finansförvaltningen 4 586 8 0<br />

Summa övrig verksamhet 533 568 1 002 044<br />

Totala investeringar 675 241 1 236 044<br />

• Närsjukvården i centrala <strong>Östergötland</strong>, utrustning<br />

bygg (LAH) 2 579 tkr, utrustning bygg (Geriatrik)<br />

3 066 tkr.<br />

• Närsjukvården i västra <strong>Östergötland</strong>, ultraljudsapparat<br />

600 tkr, telemetriutrustning 622 tkr.<br />

• Medicincentrum, ultraljudsapparat 685 tkr.<br />

• Hjärtcentrum, gammakameror (en enkel- och en dubbelhövdad)<br />

6 415 tkr, uppgradering echo-maskin<br />

1 052 tkr.<br />

• Barn och kvinnocentrum, övervakningsskåp 1 709 tkr,<br />

kuvöser (8) 1 441 tkr, ultraljudsapparat (2) 1 620 tkr.<br />

• Laboratoriemedicinskt centrum, lab-robot 878 tkr,<br />

bio-robot 550 tkr, gelstation akutlab 775 tkr.<br />

• Anestesi- och operationscentrum, operationsbord (6)<br />

3 973 tkr, pendlar (25) 4 409 tkr, patientövervakningssystem<br />

1 632 tkr, diatermiapparater 1 595 tkr, sockel<br />

och universaltopp m tillbehör 940 tkr, utrustning bygg<br />

585 tkr.<br />

• Kirurgi- och onkologicentrum, datortomograf 4 706<br />

tkr, stötvågslithotriptor 3 985 tkr, röntgenbehandlingsapparat<br />

1 715 tkr, holmiumlaser 995 tkr.<br />

• Rekonstruktionscentrum, Flattdetektor 9 351 tkr,<br />

övervakningssystem 2 666 tkr, ultraljudsaspirator (2)<br />

1 017 tkr, ventilatorer (4) 1 589 tkr, utrustning bygg<br />

ENK 933 tkr samt Neurofys 600 tkr.<br />

• Bildmedicinskt centrum, röntgenutr skelettlab (2)<br />

7 900 tkr, G-båge 1 033 tkr,mobil c-båge 600 tkr, uppgradering<br />

skelettlab, 1 396 tkr, datortomograf (tand)<br />

1 800 tkr, utrustning bygg 1 200 tkr, lokalanpassningar<br />

548 tkr.<br />

• Vårdprocesscentrum, patientjournal 08, del av, 12 637<br />

tkr.<br />

• Försörjningscentrum, central lagringsutrustning<br />

17 538 tkr, Säkerhetsutrustning IT 3 891 tkr, applikationsservrar<br />

2 945 tkr, nätverksutrustning 1 561 tkr,<br />

klientutrustning 1 378 tkr, videokonferensutrustning<br />

1 043 tkr, kyla serverhall 1 200 tkr, utrustning miljöstationer<br />

756 tkr, konst 1 353 tkr.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 91


EKONOMISK REDOVISNING<br />

Specifi kation av byggnader, mark och byggnadsinventarier inom Försörjningscentrum<br />

Nettoinvestering <strong>2008</strong> Nettoinvestering t.o.m. <strong>2008</strong> Totalt investeringsbelopp<br />

Byggnader och mark<br />

Universitetssjukhuset Linköping 81 903 91 556 192 405<br />

Lasarettet Motala 37 006 50 082 88 239<br />

Vrinnevisjukhuset Norrköping 7 079 10 385 46 881<br />

Övrigt 134 455 193 170 406 742<br />

Totalt byggnader och mark 260 443 345 193 734 267<br />

Byggnadsinventarier<br />

Universitetssjukhuset Linköping 49 929 71 043 151 778<br />

Universitetssjukhuset Linköping, POUS 100 242 133 69 256 075<br />

Universitetssjukhuset Linköping, OPUS 22 022 45 460 215 000<br />

Vrinnevisjukhuset Norrköping 13 714 14 994 15 106<br />

Lasarettet Motala 31 173 38 478 41 070<br />

Övrigt 3 623 15 161 56 581<br />

Totalt byggnadsinventarier 220 703 318 826 735 610<br />

Förklaring till not:<br />

1 Nettoinvesteringar per produktionsenhet redovisas exklusive interna köp. Totala nettoinvesteringar inklusive interna köp uppgår till 675 588 tkr. I<br />

produktionsenheternas verksamhetsplaner inkluderas interna köp i totala nettoinvesteringar. För de produktionsenheter där så är är aktuellt anges<br />

här nettoinvestering inkl interna köp: Medicincentrum 2 728 tkr, Barn- och kvinnocentrum 8 164 tkr, Kirurgicentrum 17 872 tkr, Försörjningscentrum<br />

516 224 tkr, Resurscentrum 104 tkr.<br />

2 Budget för ett antal produktionsenheter har reviderats under året. Beslut har fattats av Landstingsstyrelsen i samband med delårsrapporter och<br />

bokslutsrapport.<br />

3 Av totala investeringarna avser 2 693 tkr FoU-investeringar.<br />

4 Avvikelsen beror på att investeringar tidigarelagts, planerade och beslutade för 2009.<br />

5 Avvikelsen beror på investeringar i samband med fl ytt/ombyggnad fl yktingmedicin.<br />

6 26 186 tkr av planerade investeringar har förskjutits till <strong>2008</strong>. Budgetutrymme överfört till 2009.<br />

7 Lägre investeringsutgifter än budgeterat främst pga förskjutningar av större investeringsprojekt, som POUS, OPUS och Generalplan LIM. Konst<br />

ingår med 1 353 tkr.<br />

8 Avser ovillkorat kapitaltillskott till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Värdet osäkert och har enligt anvisning från SKL skrivits<br />

ned till noll enligt försiktighetsprincipen.<br />

92 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


Noter<br />

Noter till resultaträkning<br />

Allmän förklaring<br />

<strong>Landstinget</strong>s resultat redovisas i tre olika konsolideringsnivåer;<br />

- sammanställd redovisning med full fondering av pensionsskulden<br />

(resultat 115 miljoner kronor)<br />

- landstingets resultat med full fondering av pensionsskulden<br />

(resultat 114 miljoner kronor)<br />

- sammanställd redovisning där pensionsskulden hanteras enligt<br />

blandmodellen (resultat 231 miljoner kronor)<br />

I årsredovisningen presenteras samtliga nivåer. Det resultat som<br />

landstinget anser vara det offi ciella är det inklusive full fondering<br />

av pensionerna. Budgeten inkluderar sammanställd redovisning.<br />

Noterna behandlar sammanställd redovisning med full<br />

fondering av pensionsskulden om inget annat anges. I de fl esta<br />

fall behandlas koncernföretagen sammantaget i noterna och den<br />

mer specifi cerade uppdelningen avser landstinget.<br />

Intäkter och kostnader redovisas exklusive interna transaktioner<br />

såsom landstingsbidrag, ersättning från nämnder, interna köp<br />

och försäljningar mellan enheter och mellan koncernföretagen<br />

och landstinget.<br />

Summan av landstingets och de enskilda koncernföretagens resultat<br />

uppgår till 111 miljoner kronor. Efter konsolidering av<br />

resultatet blir dock resultatet 115 miljoner kronor. Differensen<br />

beror på att resultatet för det enskilda företaget endast påverkar<br />

den sammanställda redovisningen med landstingets ägarandel.<br />

Dessutom uppstår elimineringsdifferenser och justeringar som<br />

påverkar totalresultatet. I dessa fall gäller de periodiseringsprinciper<br />

som landstinget tillämpar.<br />

1. Verksamhetens intäkter <strong>2008</strong> 2007<br />

Vårdintäkter exklusive tandvård 723 666<br />

Vårdintäkter tandvård 41 43<br />

Patientavgifter exklusive tandvård 150 145<br />

Patientavgifter tandvård 154 150<br />

Statsbidrag 289 291<br />

Försäljning av anläggningstillgångar 5 -3<br />

Övriga intäkter 442 420<br />

Summa landstinget 1 804 1 712<br />

Koncernföretagen 394 392<br />

Summa sammanställd redovisning 2 198 2 104<br />

Interna transaktioner i landstinget 11 917 11 237<br />

EKONOMISK REDOVISNING<br />

Inom verksamhetens intäkter redovisas realisationsvinster vid<br />

försäljning av anläggningstillgångar exklusive aktier på totalt 5,5<br />

mkr. I beloppet ingår en korrigering av reavinsten med minus 1,1<br />

mkr vid försäljning av Ekhaga efter reglering enligt avtal. Fastigheten<br />

Epigrammet har sålts med en reavinst på 5,4 miljoner kronor<br />

(5,3 miljoner kronor efter avdrag för försäljningsomkostnader).<br />

Övriga reavinster avser jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner<br />

på 0,7 miljoner kronor samt datorutrustning för 0,4 mkr och bilar<br />

och transportmedel 0,1 miljoner kronor.<br />

2. Verksamhetens kostnader <strong>2008</strong> 2007<br />

Löner 3 703 3 521<br />

Arbetsgivaravgifter 1 383 1 358<br />

Övriga personalkostnader 711 836<br />

Läkemedelskostnader öppen vård 845 827<br />

Övriga driftkostnader 3 612 3 514<br />

Summa landstinget 10 254 10 056<br />

Kostnader koncernföretagen 363 341<br />

Summa sammanställd redovisning 10 617 10 397<br />

Interna transaktioner i landstinget 11 917 11 237<br />

Inom verksamhetens kostnader redovisas realisationsförluster<br />

vid försäljning av anläggningstillgångar exklusive aktier.<br />

År <strong>2008</strong> var realisationsförlusterna 0,3 miljoner kronor. Inom<br />

verksamhetens kostnader redovisas också nedskrivningar med<br />

0,2 miljoner kronor och utrangeringar med 1,9 miljoner kronor.<br />

Se not 8.<br />

Det fi nns inga jämförelsestörande poster <strong>2008</strong> och inte 2007.<br />

3. Avskrivningar <strong>2008</strong> 2007<br />

Immateriella anläggningstillgångar 10 7<br />

Byggnader 126 123<br />

Inventarier 23 21<br />

Byggnadsinventarier 44 38<br />

Datorutrustning 32 29<br />

Medicinsk apparatur 100 98<br />

Bilar och andra transportfordon - -<br />

Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 1 1<br />

Summa landstinget 336 317<br />

Avskrivningar koncernföretagen 37 36<br />

Summa sammanställd redovisning 373 353<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 93


EKONOMISK REDOVISNING<br />

4. Skatteintäkter <strong>2008</strong> 2007<br />

Landstingsskatt 6 834 6 378<br />

Prognos slutavräkning innevarande år -45 132<br />

Justering avräkning föregående år -11 -19<br />

Summa 6 778 6 491<br />

5. Generella statsbidrag <strong>2008</strong> 2007<br />

Utjämningsbidrag för inkomstutjämning 1 175 1 068<br />

Utjämningsavgift för kostnadsutjämning -72 -69<br />

Nivåjustering 40 43<br />

Generellt sysselsättningsstöd - -<br />

Fast del sjukfrånvarostatsbidrag 11 12<br />

Rörlig del av sjukfrånvarostatsbidrag 54 38<br />

Läkemedelsstatsbidrag 994 990<br />

Summa generella statsbidrag 2 202 2 082<br />

6. Finansiella intäkter och kostnader <strong>2008</strong> 2007<br />

Räntor och övrigt 38 34<br />

Utdelning, placerade medel 111 -<br />

Realisationsvinster 0 15<br />

Värdeökning 0 119<br />

Summa finansiella intäkter landstinget 149 168<br />

Koncernföretagen 10 4<br />

Summa sammanställd redovisning 159 172<br />

Räntor och övrigt - -<br />

Realisationsförluster - -<br />

Nedskrivning av LÖF-andel -5 -5<br />

Värdeminskning -217 -<br />

Övriga finansiella kostnader -7 -14<br />

Summa finansiella kostnader landstinget -229 -19<br />

Koncernföretagen -3 -4<br />

Summa sammanställd redovisning -232 -23<br />

Större delen av landstingets likvida medel redovisas inom pensionsförvaltningen.<br />

<strong>Landstinget</strong> redovisar inom ramen för värdeförändring<br />

realiserade vinster och förluster vid försäljning<br />

av värdepapper samt förfallna och upplupna räntor. Från och<br />

med <strong>2008</strong> har dock utdelningar särredovisats. Fondplaceringar<br />

redovisas till marknadsvärde. Detta är ett avsteg från gällande<br />

redovisningsprinciper och motivering till detta fi nns i värderingsprinciperna.<br />

Om landstinget skulle redovisa enligt lägsta<br />

värde från och med <strong>2008</strong> skulle resultatet ha varit 58 miljoner<br />

kronor sämre.<br />

7. Årets resultat<br />

Resultat i föregående årsredovisning kan behöva räknas om på<br />

grund av att resultaten för koncernföretagen är preliminära när<br />

årsredovisningen framställs. I detta bokslut medförde omräkningen<br />

ingen påverkan på föregående års resultat.<br />

94 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

Enligt lag ska landstinget från och med 2000 ha balans mellan<br />

intäkter och kostnader, det så kallade balanskravet. Balanskravet<br />

innebär att det är resultatet inklusive justering för reavinster<br />

som ska regleras inom tre år. I <strong>2008</strong> års resultaträkning fi nns fem<br />

miljoner kronor i reavinst som ska räknas bort. Enligt blandmodell<br />

har landstinget inget underskott att täcka. <strong>Landstinget</strong>s<br />

målsättning är dock att ha balans mellan intäkter och kostnader<br />

när full fondering för pensioner görs och även detta mål har<br />

uppnåtts. Positiva resultat kan användas för att täcka eventuellt<br />

kommande underskott. Det är resultat enligt sammanställd redovisning<br />

som redovisas.<br />

Enligt blandmodell <strong>2008</strong> 2007 2005 2005<br />

Resultat enligt blandmodell 115 336 762 596<br />

Justering för reavinster -5 0 -4 -67<br />

Resultat enligt balanskrav 110 336 758 529<br />

IB balanskrav 1 853 1 517 759 230<br />

Totalt balanskrav 1 963 1 853 1 517 759<br />

Enligt fullfondering <strong>2008</strong> 2007 2006 2005<br />

Resultat enligt full fondering 114 76 286 479<br />

Justering för reavinster -5 0 -4 -67<br />

Resultat enligt balanskrav 109 76 282 412<br />

IB balanskrav fullfondering 490 414 132 -280<br />

Totalt balanskrav 599 490 414 132<br />

Noter till kassafl ödesanalys<br />

Kassafl ödesanalysen redovisar sektorerna löpande verksamhet,<br />

investeringsverksamhet och fi nansieringsverksamhet och mynnar<br />

ut i förändring av likvida medel vilket motsvarar raderna<br />

kortfristiga placeringar samt kassa och bank i balansräkningen.<br />

Belopp i miljoner kronor.<br />

8. Justering för av- och nedskrivningar<br />

Finansieringsanalysen justeras med avskrivningar och nedskrivningar/utrangeringar<br />

av anläggningstillgångar som inte är<br />

rörelsekapitalpåverkande. Avskrivningarna beskrivs i not 3 och<br />

nedan beskrivs nedskrivningarna samt utrangeringarna per tillgångsslag.<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Fastigheter - 1<br />

Inventarier 1 1<br />

Medicinskteknisk apparatur 1 10<br />

Andelar LÖF kapitaltillskott 5 5<br />

Summa landstinget 7 17<br />

Koncernföretagen 3 4<br />

Summa sammanställd redovisning 10 21<br />

Summa avskrivningar (se not 3) 373 353<br />

Summa av- och nedskrivning 383 374


9. Justering för övriga gjorda avsättningar<br />

Med övriga avsättningar avses andra än avsättning till pensioner.<br />

Avsättningar exklusive pensionsskuld <strong>2008</strong> 2007<br />

Patientförsäkring (LÖF) 19 14<br />

Citybanan 0 17<br />

Tågleasing 43 -<br />

Summa landstinget 62 31<br />

Koncernföretagen - -<br />

Summa sammanställd redovisning 62 31<br />

10. Justering för ianspråktagande av avsättningar<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Engångsbidrag Östgötamuseet - 2<br />

Östgötatrafiken – tågrevisioner 4 11<br />

Summa landstinget 4 13<br />

11. Nettoinvesteringar <strong>2008</strong> 2007<br />

Immateriella anläggningstillgångar 14 32<br />

Byggnader och mark 260 279<br />

Byggnadsinventarier 221 83<br />

Inventarier 34 52<br />

Datorutrustning 31 34<br />

Medicinskteknisk apparatur 108 187<br />

Bilar och andra transportfordon 1 1<br />

Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 0 3<br />

Konst 1 1<br />

Aktier 5 5<br />

Summa 675 677<br />

AB Östgötatrafiken 55 7<br />

TvNo Textilservice AB 12 7<br />

Hjälpmedelscentrum AB 23 33<br />

Summa sammanställd redovisning 765 724<br />

Med nettoinvesteringar avses investeringsutgifter minus investeringsinkomster.<br />

Immateriella anläggningstillgångar är balanserade<br />

utgifter för systemutveckling/licenser.<br />

12. Försäljning av anläggningstillgångar<br />

Avser bokfört värde av försålda anläggningstillgångar. Realisationsvinster<br />

respektive förluster redovisas inom resultaträkningen.<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Medicinskteknisk apparatur 2 -<br />

Övriga anläggningstillgångar 0 -<br />

Aktier – EFV AB - 3<br />

Aktier – Östgötahälsan AB - 1<br />

Summa landstinget 2 4<br />

EKONOMISK REDOVISNING<br />

Eliminering aktieförsäljning EFV, ÖH - -4<br />

AB Östgötatrafiken 5 -<br />

Hjälpmedelscentrum AB 1 2<br />

Summa sammanställd redovisning 8 2<br />

Noter till Balansräkning<br />

Inom koncernföretagen har latenta skatteskulder förts till avsättningar<br />

och övriga obeskattade reserver till balanserat eget<br />

kapital. Belopp i miljoner kronor.<br />

13. Immateriella anläggningstillgångar <strong>2008</strong> 2007<br />

Anskaffningsvärde 89 56<br />

Ackumulerade avskrivningar -29 -19<br />

Pågående arbeten - 19<br />

Summa landstinget 60 56<br />

14. Byggnader <strong>2008</strong> 2007<br />

Anskaffningsvärde 3 751 3 722<br />

Ackumulerade avskrivningar -2 200 -2 075<br />

Pågående arbeten 320 183<br />

Summa landstinget 1 871 1 830<br />

15. Pågående investeringar <strong>2008</strong> 2007<br />

Medicinskteknisk utrustning 1 -<br />

Byggnadsinventarier 264 -<br />

Summa landstinget 265 -<br />

Koncernföretagen 57 -<br />

Sammanställd redovisning 322 -<br />

Från och med <strong>2008</strong> redovisas övriga pågående investeringar<br />

inom särskild kontogrupp men specifi ceras per anläggningstillgång.<br />

16. Inventarier <strong>2008</strong> 2007<br />

Anskaffningsvärde 308 276<br />

Ackumulerade avskrivningar -178 -156<br />

Summa landstinget 130 120<br />

Koncernföretagen 90 97<br />

Sammanställd redovisning 220 217<br />

17. Datorutrustning <strong>2008</strong> 2007<br />

Anskaffningsvärde 184 154<br />

Ackumulerade avskrivningar -130 -99<br />

Summa landstinget 54 55<br />

Koncernföretagen 2 3<br />

Sammanställd redovisning 56 58<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 95


EKONOMISK REDOVISNING<br />

18. Medicinskteknisk apparatur <strong>2008</strong> 2007<br />

Anskaffningsvärde 1 114 1 012<br />

Ackumulerade avskrivningar -649 -551<br />

Summa landstinget 465 461<br />

19. Byggnadsinventarier <strong>2008</strong> 2007<br />

Anskaffningsvärde 662 612<br />

Ackumulerade avskrivningar -270 -226<br />

Summa landstinget 392 386<br />

20. Bilar och andra transportmedel <strong>2008</strong> 2007<br />

Anskaffningsvärde 12 11<br />

Ackumulerade avskrivningar -10 -9<br />

Summa landstinget 2 2<br />

AB Östgötatrafiken 2 2<br />

Sammanställd redovisning 4 4<br />

21. Jord- skogs- & trädgårdsmaskiner <strong>2008</strong> 2007<br />

Anskaffningsvärde 13 13<br />

Ackumulerade avskrivningar -10 -9<br />

Summa landstinget 3 4<br />

En omdefi niering av anskaffningsvärde mellan fastigheter,<br />

byggnadsinventarier och inventarier har gjorts. Anskaffningsvärde<br />

på fastigheter minskade med 94 miljoner kronor medan<br />

byggnadsinventarierna ökade med 23 miljoner kronor och pågående<br />

arbeten ökade med 71 miljoner kronor.<br />

22. Aktier, andelar och bostadsrätter<br />

Inom fi nansförvaltningen redovisas aktier i hel- och delägda bolag<br />

enligt följande:<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

TvNo Textilservice AB 1,5 1,5<br />

Aktiebolaget Östgötatrafiken 2,5 2,5<br />

AB Kinda kanal (40 tkr, avrundas) - -<br />

Berzelius Clinical Research Center AB 8,9 8,9<br />

Sjukvårdsrådgivningen SVR AB 0,1 0,1<br />

Hjälpmedelscentrum AB 3,0 3,0<br />

Summa aktier 16,0 16,0<br />

Eliminering av konsoliderat aktiekapital -7,0 -7,0<br />

AB Östgötatrafiken 15,5 20,6<br />

Sammanställd redovisning 24,5 29,6<br />

I aktiekapitalet ingår kapitaltäckningsgaranti till BCRC AB med<br />

5,9 miljoner kronor. I den sammanställda redovisningen elimineras<br />

aktier i de koncernföretag som konsolideras men beloppet<br />

blir högre på grund av att Östgötatrafi ken har redovisat aktier<br />

och andelar inom anläggningstillgångar.<br />

96 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

23. Långfristiga fordringar <strong>2008</strong> 2007<br />

Marieborgs folkhögskola 1 1<br />

Liljeholmens folkhögskola - 1<br />

Summa landstinget 1 2<br />

AB Östgötatrafiken 51 42<br />

Sammanställd redovisning 52 44<br />

Beloppen ovan är avrundade vilket innebär att skulden som Liljeholmens<br />

folkskola har till landstinget inte framgår. De långfristiga<br />

fordringarna har minskat genom att nästa års amortering<br />

har fl yttats till en kortfristig fordran enligt god redovisningssed.<br />

Totalt 0,3 miljoner kronor har överförts till kortfristig fordran.<br />

24. Förråd och lager <strong>2008</strong> 2007<br />

Förråd och lager 6 7<br />

Sjukvårdsartiklar 61 58<br />

Tekniska hjälpmedel 15 17<br />

Dentalförråd 4 5<br />

Laboratorieförråd 10 11<br />

Råvaruförråd 5 4<br />

Färdigvarulager 7 8<br />

Summa landstinget 108 110<br />

Hjälpmedelscentrum AB 4 3<br />

Sammanställd redovisning 112 113<br />

25. Kortfristiga fordringar<br />

Kortfristiga fordringar har minskat med 61 miljoner kronor<br />

inom landstinget och uppgår i bokslutet till 688 miljoner kronor.<br />

I den sammanställda redovisningen är de kortfristiga fordringarna<br />

36 miljoner kronor högre.<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Kundfordringar 150 167<br />

Statsbidragsfordring läkemedel (nov, dec) 166 165<br />

Avdragsgill moms 96 71<br />

Prognos slutavräkning + föreg slutavr 76 162<br />

Sjukfrånvaro – fast del 11 12<br />

Läkemedelsrabatter 16 16<br />

Periodiserade fakturor som avser <strong>2008</strong> 100 98<br />

Övrigt 73 58<br />

Summa 688 749<br />

25. Kortfristiga placeringar och kassa/bank<br />

Den största delen av landstingets likviditet är placerade i fonder.<br />

<strong>Landstinget</strong> redovisar dessa till marknadsvärde, vilket inte<br />

överensstämmer med gällande redovisningsrekommendation<br />

för kommuner och landsting. Det överensstämmer dock med<br />

hur fl ertalet andra bolag och stiftelser redovisar och ger ett mer<br />

rättvisande resultat. För utförligare motivering se i avsnittet vär-


deringsprinciper. Fördelningen mellan aktier, räntebärande placeringar<br />

och likvida medel inom dessa placeringar är följande:<br />

26. Kortfristiga placeringar <strong>2008</strong> 2007<br />

Aktier 866 986<br />

Räntebärande placeringar 3 171 3 149<br />

Likvida medel, inom placeringar 1 5<br />

Certifikat 182 74<br />

Bankinlåning placeringstid 1-3 mån - 200<br />

”Over night-placering” - 393<br />

Summa landstinget 4 220 4 807<br />

Koncernföretagen 54 38<br />

Summa sammanställd redovisning 4 274 4 845<br />

Kassa/bank<br />

Kassa och bank 915 86<br />

Summa landstinget 915 86<br />

Koncernföretagen 82 84<br />

Summa sammanställd redovisning 997 170<br />

Redovisat inom pensionsförvaltn. 4 045 4 145<br />

För info: lägst av anskaffn.värde och markn.värde 3 987 4 037<br />

differens: 58 108<br />

27. Avsättningar<br />

Inom pensionsförvaltningen redovisas pensionsskulden. Den<br />

pensionsskuld som redovisas överensstämmer med KPA:s beräkning.<br />

Skulden har därefter kompletterats med uppgifter från<br />

KPA och SPP avseende pensionsskuld för personal i som övergick<br />

till kommunerna i samband med Ädelreformen. Dessutom<br />

har skulden kompletterats med särskilda pensioner som inte<br />

KPA har haft kännedom om. Skulden har också kompletterats<br />

med pensionsdelen i arbetsgivaravgiften för ej utbetalade löner.<br />

Under 2007 skrevs avtal med kommunerna om reglering av<br />

pensionsskuld med hänsyn till tidigare skatteväxlingar för olika<br />

verksamheter. KPA har reglerat skulden avseende den personal<br />

som gick över till kommunerna utifrån Ädelreformen men<br />

övriga skatteväxlingar skulle ha hanterats under <strong>2008</strong> men har<br />

blivit uppskjutet till 2009. Skulden har dock kompletterats med<br />

ett uppskattat belopp. Underlagen från SPP som hanterar pensionsskulden<br />

för Norrköpings kommun och Linköpings kommun<br />

innehöll hela skulden i föregående årsskifte men har reviderats<br />

med endast övergångar vid givna datum och då är inte<br />

skatteväxlingen avseende gymnasieskolan längre med. Detta<br />

innebär att årets skuld sannolikt är för lågt värderad. SPP hade<br />

inte möjlighet att räkna om sin skuld på samma sätt som föregående<br />

år och med stöd i försiktighetsprincipen valde landstinget<br />

att gå på underlag från SPP från föregående bokslut. Detta har<br />

inte räknats upp eftersom SPP anser att skulden skulle minska<br />

EKONOMISK REDOVISNING<br />

med tanke på annan hantering av sistahandsansvaret. Skulden<br />

har dessutom kompletterats med en preliminär pensionsskuld<br />

avseende kombinationstjänster som ska regleras mot Universitetet.<br />

Skulden har reglerats till viss del under <strong>2008</strong> men övriga<br />

delar ska enligt uppgift regleras under 2009.<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Pensionsskuld exkl. löneskatt 7 029 6 814<br />

Löneskatt 1 705 1 653<br />

Summa 8 734 8 467<br />

Varav inkl löneskatt<br />

Särskilda pensioner 38 87<br />

Förpliktelser intjänade fr.o.m 1998: 1 495 1 294<br />

Förpliktelser intjänade t.o.m 1997: 7 201 7 086<br />

Koncernföretagen 12 10<br />

Summa sammanställd redovisning 8 746 8 477<br />

Löneskatten är 24,26 % på pensionsskulden.<br />

Specifi kation avsättningar till pensionsförpliktelser <strong>2008</strong> i<br />

landstinget:<br />

PA-KL KAP-KL Särskilda<br />

(skuld -1997) (skuld 1998-) pensioner<br />

Ingående balans 1/1 <strong>2008</strong> 5 703 1 041 70<br />

Basbeloppsuppräkning 163 17 1<br />

Ränteuppräkning 90 32 1<br />

Komplettering Ädel mm - 6 -<br />

Kombinationstjänster - -1 -<br />

Årets pensionsutbetalningar -165 -17 -39<br />

Årets intjänande 119<br />

Övrigt 4 6 -2<br />

Summa 5 795 1 203 31<br />

Löneskatt 1 406 292 7<br />

Total pensionsskuld 7 201 1 495 38<br />

Total pensionsskuld (summan av tre kolumner) 8 734<br />

Individuell del (kortfristig skuld) 162<br />

Löneskatt individuell del inkl korrigering 2007 43<br />

Total skuld <strong>2008</strong>-12-31 8 939<br />

Summan av kolumnerna ovan utgör landstingets pensionsförpliktelser.<br />

Differenser i förhållande till underlag från KPA och<br />

SPP beror på att skulden kompletterats med uppgifter som inte<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 97


EKONOMISK REDOVISNING<br />

försäkringsbolagen har kunskap om, till exempel del i semesterlöneskuld.<br />

Nedan fi nns en specifi cering av totala pensioner och<br />

dess fi nansiering inom pensionsförvaltningen.<br />

Finansiering av pensionsförpliktelse <strong>2008</strong> 2007<br />

Total pensionssförpliktelse: 8 939 8 651<br />

Kortfristiga placeringar<br />

Aktier 866 986<br />

varav utländska aktier 293 315<br />

Räntebärande placeringar 3 171 3 149<br />

Likvida medel inom placeringar 2 5<br />

Kassa och bank 6 5<br />

Summa placeringar 4 045 4 145<br />

Övriga skulder och fordringar 6 2<br />

Återlånade medel (fordran på finansförv) 4 888 4 504<br />

Totalt 8 939 8 651<br />

Övriga avsättningar<br />

I samband med avveckling av Konsortiet för patientförsäkring<br />

och bildandet av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag<br />

(LÖF), överfördes 1995 den beräknade ersättningsreserven för<br />

patientskador till landstingen i form av en långsiktig skuld. Ersättningsreserven<br />

inkluderar obetalda konstaterade och anmälda<br />

skador. Även skador som inträffat, men som ännu inte anmälts,<br />

har beräknats och ingår i skuldbeloppet <strong>2008</strong> på 261 miljoner<br />

kronor.<br />

Inom avsättningar redovisas även uppbokade kostnader med<br />

17 miljoner kronor. Förutsättningarna för att få boka upp en<br />

avsättning är dock att de allmänna kriterierna för avsättning är<br />

uppfyllda och i förekommande fall även de särskilda kriterierna<br />

omkring begreppet omstrukturering. Osäkerhet kring när beloppen<br />

ska betalas ut eller vilket belopp som ska betalas ut ligger<br />

bakom följande uppbokningar.<br />

Följande fördelning: <strong>2008</strong> 2007<br />

Citybanan 17,0 16,7<br />

Tågleasing 43,3 -<br />

Länsmuseet - 0,3<br />

Tågrevisioner – till AB Östgötatrafiken - 4,0<br />

Summa 60,3 21,0<br />

98 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

28. Långfristiga skulder <strong>2008</strong> 2007<br />

Summa landstinget 0 0<br />

Hjälpmedelscentrum AB 35 38<br />

AB Östgötatrafiken 107 49<br />

Summa sammanställd redovisning 142 87<br />

29. Semesterlöneskuld m.m. <strong>2008</strong> 2007<br />

Semesterlöneskuld 260 249<br />

Okompenserad övertid 17 16<br />

Okompenserad jourtid 53 47<br />

Övriga upplupna löner 5 2<br />

Summa landstinget 335 314<br />

Koncernföretagen 6 4<br />

Summa sammanställd redovisning 341 318<br />

Semesterlöneskuldsbeloppet motsvarar 184 404 semesterdagar<br />

inom landstinget (187 467 dagar 2007). Av koncernföretagen<br />

särredovisar samtliga bolag ledighetsskulderna.<br />

30. Kortfristiga skulder<br />

Kortfristiga skulder uppgår till 1 714 miljoner kronor. Detta är<br />

en ökning med 69 miljoner kronor jämfört med föregående år.<br />

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består av följande:<br />

<strong>2008</strong> 2007<br />

Periodiserade fakturor (kund, lev) 5 17<br />

Upplupna arbetsgivaravgifter 206 197<br />

Upplupna avtalsförsäkringar 8 9<br />

Upplupen löneskatt 43 38<br />

Individuell pensionspremie 162 146<br />

Externa projektmedel 74 60<br />

Övr upplupna kostn. och förutbet. intäkter 164 79<br />

Summa 662 546<br />

I kortfristiga skulder ingår också kapitaltäckningsgarantin till<br />

det helägda bolaget BCRC AB på 1,5 miljoner kronor. Kortfristiga<br />

skulder uppgår till 1 843 miljoner kronor i den sammanställda<br />

redovisningen.<br />

31. Borgensåtagande <strong>2008</strong> 2007<br />

TvNo Textilservice AB (Tvätteribolaget) 12 10<br />

Marieborgs folkhögskola 1 -<br />

Totalt utnyttjat borgensåtagande 13 10<br />

Övre gräns för borgensåtagande är 15 miljoner kronor. Under<br />

2007 beslutade Landstingsstyrelsen om en ny borgensförbindelse<br />

med anledning av Östgötatrafi kens delägarskap i AB<br />

Transitio. Denna ska gälla så snart en borgenär kräver detta för<br />

Transitios fi nansiering av verksamheten. Detta ingår inte i årets<br />

sammanställning.


32. Pensionsåtagande vid visstidsförordnande<br />

Detta avser landstingets beräknade åtagande i form av pensionsförmåner<br />

enligt individuella anställningsavtal. Villkoren<br />

i avtalen utlöses då aktuella visstidsförordnanden löper ut och<br />

stipulerad anställningstid uppnåtts. Det är totalt åtta anställda<br />

som omfattas av detta pensionsåtagande. De pensionsåtagande<br />

som enligt landstingsdirektören kommer att infrias under nästkommande<br />

år överförs till pensionsskulden eller där man med<br />

relativt stor säkerhet vet att åtagandet kommer att infrias. År<br />

<strong>2008</strong> fl yttades 4 miljoner kronor till pensionsskulden.<br />

33. Pensionsåtagande till förtroendevald enligt pensionsreglemente<br />

Beloppet avser landstingets beräknade åtagande i form av pensionsförmåner<br />

enligt pensionsreglementet. KPA har anlitats för<br />

att räkna fram pensionsåtagandet. De personer som blir 65 år<br />

under mandattiden är exkluderade och startpunkten för uttaget<br />

är beräknat från mandatperiodens slut till pensionsåldern. Detta<br />

är ett maximalt belopp. Det är totalt åtta personer som omfattas<br />

av pensionsåtagandet inom linjen.<br />

34. Skuldförbindelse<br />

Av skuldförbindelsen utgör 15 miljoner kronor Hjälpmedelscentrum<br />

AB:s företagsinteckning och en miljoner kronor en<br />

pensionsavsättning inom Östsam.<br />

Tilläggsupplysning avseende leasing – fi nansiell och<br />

operationell<br />

<strong>Landstinget</strong> har enligt defi nition endast operationell leasing.<br />

Upplysningsplikten är begränsad till uppgift per tillgångsslag<br />

och fördelning på kommande år enligt nedan. Enligt rekommendation<br />

ingår endast kontrakt med en avtalstid som överstiger<br />

tre år.<br />

2009 2010-2013 2014 -<br />

Inventarier 0,1 - -<br />

Medicinskteknisk apparatur 8,9 33,3 -<br />

Inhyrningskontrakt - lokaler 85,7 165,0 29,6<br />

Summa 94,7 198,3 29,6<br />

EKONOMISK REDOVISNING<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 99


EKONOMISK REDOVISNING<br />

Värderingsprinciper<br />

Allmänt<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> följer lagen om kommunal redovisning<br />

och rekommendationer utgivna av rådet för kommunal<br />

redovisning. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen<br />

för årsredovisningen. I de fall landstinget avviker från rekommendationer<br />

beskrivs detta.<br />

I bokslutet för landstinget totalt redovisas endast externa transaktioner.<br />

I produktionsenheternas bokslut ingår även transaktioner<br />

mellan de olika produktionsenheterna inom landstinget.<br />

Varje produktionsenhet fungerar redovisningstekniskt som ett<br />

företag, vilket bland annat innebär att:<br />

• Alla produktionsenheter har en fullständig resultaträkning,<br />

fi nansieringsanalys och balansräkning.<br />

• Samtliga transaktioner som påverkar produktionsenhetens<br />

likvida medel och som är externa ur produktionsenhetens<br />

synvinkel, bokförs på enhetens bankkonto hos fi nansförvaltningen.<br />

• Produktionsenhetens bankkonto i fi nansförvaltningens internbank<br />

ränteberäknas och månadsvis tillförs alternativt<br />

betalar produktionsenheten ränta.<br />

• Produktionsenheterna har möjlighet att ta upp räntebärande<br />

lån hos internbanken.<br />

• Årets resultat på resultaträkningen får behållas respektive<br />

täckas inom produktionsenheten inom förutbestämda ramar.<br />

En restriktion som är ny från och med <strong>2008</strong>.<br />

Anläggningstillgångar<br />

Anläggningstillgångarna är i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet<br />

med avdrag för ackumulerade avskrivningar.<br />

En anskaffning som i övrigt uppfyller kriterierna för investering,<br />

ska bokföras som investering endast under förutsättning att utgiften<br />

uppgår till minst ett halvt basbelopp (<strong>2008</strong> – 20 500 kr).<br />

För pågående fastighetsinvesteringar tillförs anläggningsvärdet<br />

byggnadskreditivränta och administrationskostnader.<br />

Avskrivningsprinciper<br />

Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån<br />

ekonomisk livslängd. Den normala avskrivningstiden för<br />

olika typer av anläggningstillgångar är följande:<br />

• Byggnader 20-50 år<br />

• Komponentavskrivning byggnader fr.o.m 2003 5-30 år<br />

(VVS, styr- och regler, övervakning samt reinvesteringar)<br />

100 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

• Markanläggningar fr.o.m 2003 5-50 år<br />

• Byggnadsinventarier 3-30 år<br />

• Inventarier 5-10 år<br />

• IT-utrustning 3 år<br />

• Medicinteknisk utrustning 5-10 år<br />

• Bilar och andra transportmedel 5 år<br />

• Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner 5-10 år<br />

• Immateriella anläggningstillgångar, anskaffade Högst 20 år<br />

• Immateriella anläggningstillgångar, upparbetade Högst 5 år<br />

Om särskilda skäl fi nns kan variationer förekomma. Avskrivningarna<br />

grundas på värdet på anläggningstillgången och de<br />

påbörjas samma månad som fakturan för inköpet registreras i<br />

ekonomisystemet och bokförs månadsvis med en tolftedel av<br />

den årliga investeringen. Mark, aktier, bostadsrätter och konst<br />

är i balansräkningen upptagna till ursprungligt anskaffningsvärde<br />

och blir inte föremål för avskrivning.<br />

Omsättningstillgångar<br />

Lager/förråd värderas efter det lägsta värdet av anskaffningspris<br />

och verkligt värde (exklusive moms). Schablonmässigt inkuransavdrag<br />

på 3 procent tillämpas. Inkuransavdragets storlek<br />

följer bestämmelserna i skattelagstiftningen för företag. Från<br />

och med 2007 är inkuransavdraget 3 procent även för läkemedelsförråd<br />

eftersom hänsyn har tagits till rabatterat värde i det<br />

underlag som inventeringen görs utifrån. Om egna bedömningar<br />

av värdet görs ska det framgå och motiveras i inventeringsprotokollet.<br />

Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. Under<br />

året förs de allra fl esta fordringar löpande över till inkassoföretag<br />

för fortsatt bevakning, men fordran ligger kvar i landstingets<br />

redovisning. I samband med bokslut görs avskrivning<br />

av patientavgifter och en bedömning av vilka övriga fordringar<br />

som ska betraktas som osäkra. När alla kravmöjligheter uttömts<br />

fattas beslut om avskrivning. Vårdavgiftsfordringar som hänför<br />

sig till kalenderåret skrivs från och med 2005 av med hänsyn<br />

till försiktighetsprincipen. Procentsatsen för hur stor andel som<br />

skrivs av är 2,5 procent för <strong>2008</strong> (för Folktandvården gäller 0,8<br />

procent) av de totala patientintäkterna. Procentsatsen är vald<br />

utifrån tidigare utfall.<br />

Värdepapper tas generellt upp till det lägsta av aktuellt anskaffningsvärde<br />

och marknadsvärde. För närvarande har landstinget<br />

inte några placeringar som redovisas enligt denna princip. Kapitalsäkrade<br />

placeringar redovisas till anskaffningsvärde under<br />

hela innehavsperioden. Fondplaceringar tas upp till aktu-


ellt marknadsvärde. Det är ett avsteg från gällande regelverk<br />

och beror på att medlen ska matcha pensionsskulden. Det har<br />

skett en utveckling inom området sedan rekommendationen utfärdades.<br />

Ledningsstaben har skrivit till Rådet för Kommunal<br />

Redovisning för att be dem se över rekommendationen. Enligt<br />

till exempel internationella redovisningsregler (IFRS) ska samtliga<br />

börsnoterade bolag från och med 2005 redovisa fi nansiella<br />

tillgångar till verkligt värde. Enligt revisionsföretaget KPMG<br />

Bohlins AB redovisar även många övriga privata företag och<br />

organisationer (fackförbund, pensionsstiftelser med mera) sina<br />

fondinnehav till verkligt värde. Information om värderingen enligt<br />

principen om lägsta värdet fi nns med i årsredovisningen.<br />

Från och med <strong>2008</strong> redovisas utdelningarna på landstingets värdepapper<br />

som en separat intäkt och ingår därmed inte längre i<br />

värdeförändringen.<br />

Skulder<br />

<strong>Landstinget</strong>s skuld till personalen i form av icke-kompenserad<br />

övertid, jour- och beredskap räknas varje månad om i aktuellt löneläge.<br />

Eventuella förändringar belastar månadsvis resultatet. På<br />

liknande sätt beräknas semesterlöneskulden månadsvis, det vill<br />

säga landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar.<br />

Avstämning och bokföring av differenser görs månadsvis.<br />

Pensionsskulden<br />

Pensionsskulden redovisas inom pensionsförvaltningen. <strong>Landstinget</strong><br />

i <strong>Östergötland</strong> tar fullt ekonomiskt ansvar för den inarbetade<br />

pensionsrätt medarbetare har rätt till enligt kollektivavtal.<br />

Ekonomiskt kallas detta för fullfonderingsmodell. Enligt lagstiftning<br />

ska emellertid landsting och kommuner från och med<br />

år 2000 redovisa enligt den så kallade blandmodellen. I den<br />

ingår att pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses<br />

vara noll. I konsekvens med detta ska inga medel avsättas för att<br />

värdesäkra dessa pensioner. Detta förfaringssätt är naturligtvis<br />

i sak felaktigt, och ger ett skenbart bättre intryck av den ekonomiska<br />

situationen. För att uppfylla lagens krav anges även en<br />

fullständig resultaträkning, fi nansieringsanalys och balansräkning<br />

enligt den så kallade blandmodellen.<br />

Beräkningen av pensionsskulden utförs av Kommunsektorns<br />

Pensions AB (KPA) på grundval av uppgifter som lämnas av<br />

landstinget om löneläge, sysselsättningsgrad med mera för anställd<br />

personal och mot bakgrund av utbetalningar till redan pensionerad<br />

före detta personal. Beräkningen görs på individnivå.<br />

Hänsyn har också tagits till ökade kostnader för särskilda pensioner<br />

som inte KPA har kännedom om samt för pensionsdelen<br />

i arbetsgivaravgifter för ej utbetalda löner. KPA har uppdaterat<br />

skulden med pensionsskulden för skatteväxlingen för personal<br />

som gick över till kommunerna i samband med Ädelreformen<br />

EKONOMISK REDOVISNING<br />

men inte för övrig personal. KPA har dock lämnat en preliminär<br />

uppgift på skulden för den övriga personalen.<br />

År <strong>2008</strong> har SPP, som hanterar skulden för Norrköpings och<br />

Linköpings kommun, levererat ett underlag som inte har använts<br />

avseende landstingets andel av pensionsskulden för verksamhet<br />

som skatteväxlats. Pensionsskulden var i underlaget betydligt<br />

lägre än förra året. Det visade sig att SPP året innan, 2007, hade<br />

inkluderat samtliga skatteväxlingar men i år hade exkluderat<br />

vissa. <strong>Landstinget</strong> har avtal med samtliga kommuner om att<br />

samtliga skatteväxlingar ska ingå. Övriga landsting, eller i alla<br />

fall de fl esta, har endast kommit överens om vissa delar och SPP<br />

hade anpassat sitt underlag till det. Tyvärr kunde inte SPP räkna<br />

om pensionsskulden enligt det gamla sättet. Det medförde att<br />

landstinget utifrån försiktighetsprincipen bestämde att använda<br />

förra årets underlag.<br />

Skulden har också kompletterats med pensionsskuld för kombinationstjänster<br />

tillsammans med Universitetet. Uppbokning av<br />

skuld har gjorts i samråd med Universitetet.<br />

Pensionsskulden är beräknad utifrån det nya pensionsavtalet och<br />

utifrån riktlinjer för beräkning av pensionsskuld – RIPS 07.<br />

Från och med 2001 övergick landstinget till att redovisa pensionsförpliktelserna<br />

inklusive löneskatt. Detta byte av redovisningsprincip<br />

påverkade det ingående egna kapitalet med cirka<br />

en miljard kronor.<br />

Den individuella delen av pensionsavgiften till personalen avseende<br />

<strong>2008</strong> betalas inte ut förrän i mars 2009 och beloppet ligger<br />

i bokslutet som en kortfristig skuld.<br />

Periodiseringsprinciper<br />

Som huvudprincip gäller att kostnader och intäkter hänförs<br />

till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma.<br />

Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen,<br />

vilka i viss mån modifi erar huvudprincipen, tillämpas<br />

i förekommande fall.<br />

I enlighet med vedertagen redovisningspraxis beräknas kända<br />

framtida utgifter, som inte motsvaras av någon motprestation,<br />

till hela sin storlek och kostnadsbokförs det år då utgiften blir<br />

känd oberoende av om den verkliga utbetalningen är av engångskaraktär<br />

eller betalas ut periodiskt under ett visst antal år framåt<br />

i tiden. Det innebär till exempel att omställningskostnader i<br />

form av särskilda pensioner och avgångsvederlag har beräknats<br />

på detta sätt.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 101


EKONOMISK REDOVISNING<br />

Transparensdirektivet<br />

Den 1 augusti 2005 trädde lagen om insyn i vissa fi nansiella<br />

förbindelser med mera i kraft, den så kallade transparenslagen,<br />

som gäller från och med räkenskapsåret 2006. Lagen ställer<br />

krav på öppen och separat redovisning i offentliga företag som<br />

är konkurrensutsatta. Intentionen är att motverka konkurrensproblem.<br />

Inom landstinget i <strong>Östergötland</strong> är det främst vuxentandvård<br />

som faller under begreppet, men på grund av att nettoomsättningen<br />

ska vara mer än 40 miljoner euro för vart och<br />

ett av de två senaste åren blir det inte aktuellt att göra en öppen<br />

redovisning.<br />

Sammanställd redovisning<br />

Enligt kommunallagen ska årsredovisningen för landstinget<br />

även omfatta verksamheter som bedrivs i form av aktiebolag,<br />

stiftelse, ekonomisk förening och ideell förening där landstinget<br />

har ägarintresse. Syftet är bland annat att ge en sammanfattande<br />

bild av landstingets ekonomiska ställning och åtaganden oberoende<br />

av företagsform.<br />

<strong>Landstinget</strong>s koncernredovisning har upprättats med proportionell<br />

konsolidering, det vill säga att endast ägda andelar av<br />

dotterbolagens redovisning tas med. Endast aktiebolag av väsentlig<br />

storlek i landstingets sammanställda redovisning ingår.<br />

I koncernen ingår sedan 2003 även Regionförbundet Östsam<br />

där landstinget har ett stort ekonomiskt intresse. Transaktioner<br />

inom koncernen har eliminerats. Inga omräkningar av bolagens<br />

balansräkningar har gjorts på grund av andra avskrivningstider<br />

eller dylikt. Den sammanställda redovisningen presenteras dels<br />

enligt fullfonderingsmodellen och dels enligt blandmodellen.<br />

102 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong>


<strong>Landstinget</strong>s organisation och styrning<br />

Patientnämnden Landstingsfullmäktige<br />

Regionsjukvårdsnämnden<br />

Styrelsen för<br />

Lunnevads<br />

folkhögskola<br />

Fullmäktiges<br />

beredning<br />

Krisledningsnämnden<br />

Folktandvården i <strong>Östergötland</strong><br />

Lunnevads folkhögskola<br />

Naturbruksgymnasiet<br />

Ortopedicentrum i<br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Medicincentrum<br />

i <strong>Östergötland</strong><br />

Regionalpoitiska<br />

beredningen<br />

Rekonstruktionscentrum<br />

i <strong>Östergötland</strong><br />

Laboratoriemedicinskt<br />

centrum i <strong>Östergötland</strong><br />

Närsjukvården<br />

i östra<br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Närsjukvården<br />

i västra<br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Landstingsstyrelsen<br />

Samordningsberedningen<br />

Figur 41 <strong>Landstinget</strong>s organisation 2009-01-01.<br />

Personalstrategiska<br />

beredningen<br />

Linköpings<br />

Samordningsförbund<br />

Landstingsdirektör<br />

Sjukvårdsrådgivningen<br />

Kirurgi- och onkologicentrum<br />

i <strong>Östergötland</strong><br />

Anestesi- och<br />

operationscentrum<br />

i <strong>Östergötland</strong><br />

Närsjukvården<br />

i centrala<br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Närsjukvården<br />

i Finspång<br />

Politiska<br />

ledningsgruppen<br />

Norrköpings<br />

Samordningsförbund<br />

Revisorer<br />

Politisk<br />

samordnare<br />

Bruksdialogsberedningar<br />

<strong>Landstinget</strong>s råd<br />

i frågor om funktionsnedsättning<br />

Finspångs<br />

Samordningsförbund<br />

Katastrofmedicinskt centrum<br />

Prioriteringscentrum<br />

Stöd- och serviceenheter<br />

Hjärtcentrum i<br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Barn- och<br />

kvinnocentrum<br />

i <strong>Östergötland</strong><br />

Bildmedicinskt<br />

centrum i<br />

<strong>Östergötland</strong><br />

Hälso- och<br />

sjukvårdsnämnden<br />

Samordningsberedningen<br />

Vårdsamverkans<br />

beredningen<br />

<strong>Landstinget</strong>s<br />

pensionärsråd<br />

Mjölby, Ödeshög<br />

och Boxholm<br />

Samordningsförbund<br />

Hälsosamverkans<br />

beredningen<br />

Linköpings<br />

Samordningsförbund<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 103


Politik och verksamhet skapar tillsammans landstingets organisation.<br />

Därutöver har landstinget ett engagemang i bolag och<br />

stiftelser (se sid 71).<br />

Landstingsfullmäktige<br />

Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ med 101<br />

folkvalda ledamöter och beslutar bland annat om landstingsskatten<br />

och avgör därmed hur mycket landstingets verksamhet<br />

får kosta. Fullmäktige beslutar också om riktlinjer i viktiga principiella<br />

och strategiska frågor.<br />

Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala<br />

organ som utöver landstingsstyrelsen behövs för att fullgöra<br />

landstingets uppgifter. Beredningar och utskott är ett stöd<br />

för arbetet inom fullmäktige, landstingsstyrelse och hälso- och<br />

sjukvårdsnämnd. Utskott kan inrättas för avgränsade uppgifter<br />

under begränsad tid. Fullmäktiges beredning är stöd för landstingsfullmäktige.<br />

Landstingsstyrelsen<br />

Landstingsstyrelsen är landstingets förvaltande organ och<br />

styrelse för landstingets samlade verksamheter och har samordningsansvar<br />

mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige.<br />

Som styrelse för landstingets produktionsenheter har<br />

landstingsstyrelsen ett fokus på verksamheten och ska se till<br />

att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet,<br />

effektivitet och kvalitet. Landstingsstyrelsens samordningsberedning,<br />

regionalpolitiska beredningen samt personalstrategiska<br />

beredningen är stöd för landstingsstyrelsen.<br />

Hälso- och sjukvårdsnämnden<br />

Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med<br />

fokus på östgötens behov verka för en god hälsa hos befolkningen<br />

och en god hälso- och sjukvård. Politikerna beslutar om vad<br />

som ska utföras och med vilken kvalitet. Detta fastställs sedan<br />

i avtal med landstingets produktionsenheter eller med privata<br />

vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning,<br />

hälsosamverkansberedningen, vårdsamverkansberedningen<br />

samt fem beredningar för brukardialog är stöd för hälso- och<br />

sjukvårdsnämnden.<br />

Patientnämnden<br />

Patientnämnden har till uppgift att hjälpa patienter, anhöriga<br />

och personal om det uppstått problem i kontakten mellan patienten<br />

och hälso- och sjukvården eller tandvården.<br />

Regionsjukvårdsnämnden<br />

Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd med representation<br />

från landstingen i <strong>Östergötland</strong>, Kalmar och Jönköping<br />

och med placering i <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong>. Region-<br />

104 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />

sjukvårdsnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska<br />

samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning<br />

och omfattning.<br />

Landstingsdirektören<br />

Landstingsdirektören ansvarar för den samlade organisationen<br />

och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt.<br />

Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets<br />

samtliga politiska organ och ska – under landstingsstyrelsen<br />

– även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att<br />

genomföra politikens uppdrag.<br />

Produktionsenheterna<br />

<strong>Landstinget</strong> har 14 produktionsenheter inom olika områden av<br />

hälso- och sjukvården. All specialiserad vård är organiserad<br />

länsövergripande. Specialiserad vård fi nns vid alla tre sjukhusen<br />

i länet (Lasarettet i Motala, Vrinnevisjukhuset i Norrköping<br />

samt Universitetssjukhuset i Linköping) viss vård fi nns endast<br />

vid ett eller två sjukhus. Den nära sjukvården; vårdcentralerna,<br />

vissa delar av sjukhusvården (exempelvis geriatrisk och psykiatrisk<br />

vård, akutsjukvård) samt folktandvård fi nns lokalt i respektive<br />

länsdel.<br />

Utöver de hälso- och sjukvårdsproducerande enheterna fi nns ett<br />

tiotal produktionsenheter, som tjänar som stöd- och servicefunktioner.<br />

<strong>Landstinget</strong> bedriver även skolverksamhet vid Lunnevads<br />

folkhögskola och vid Naturbruksgymnasiet i <strong>Östergötland</strong>.<br />

Styrningslogiken<br />

<strong>Landstinget</strong>s verksamhet är komplex och omfattande. Vid planering<br />

och uppföljning måste fl era perspektiv beaktas om styrningen<br />

ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är<br />

det också av central betydelse att politiska beslut kan ge ett tydligt<br />

avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett<br />

större sammanhang. <strong>Landstinget</strong>s politiska organ och även dess<br />

produktionsenheter använder en gemensam metod (balanserat<br />

styrkort) för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig<br />

från politik till praktik. Styrkortet skapar en gemensam grundval<br />

och struktur för planering och uppföljning genom att koppla<br />

samman den långsiktiga visionen och de övergripande strategierna<br />

för hela organisationen, med den mer konkreta och kortsiktiga<br />

verksamhetsstyrningen.<br />

I landstingsfullmäktiges treårsbudget redovisas landstingets vision<br />

och övergripande strategier inom ett antal olika perspektiv:<br />

• Medborgarperspektivet – hur landstinget tillgodoser östgötarnas<br />

behov av hälso- och sjukvård.<br />

• Förnyelseperspektivet – verksamhetens förmåga att förbättra<br />

och utveckla.


• Processperspektivet – effektiviteten hos arbetsmetoder och<br />

arbetsfl öden.<br />

• Medarbetarperspektivet – hur medarbetarnas resurser tillvaratas<br />

och utvecklas.<br />

• Ekonomiperspektivet – kontrollen och skötseln av ekonomin.<br />

Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans<br />

uppdraget att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen<br />

och hälso- och sjukvårdsnämnden fokuserar<br />

fullmäktiges strategier på ett antal utvecklingsinriktade framgångsfaktorer.<br />

I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse<br />

och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot<br />

samma mål men med olika medel.<br />

<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong> | 105


Anteckningar<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................


Anteckningar<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................<br />

.................................................................................................................................................................................................................................................................................