Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland

Riskbruksprojektet
Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag med målet att frågor
om alkoholvanor ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården.
Nio vårdcentraler i länet har deltagit i ett utvecklingsprojekt
med ett datoriserat livsstilstest som berör fysisk aktivitet
och alkohol. 13 14 Vårdcentralerna utrustades med en pekskärmsdator
som patienter hänvisats till efter ett besök. Under 2007
visade resultatet att 20 procent av de testade hade ett riskbruk av
alkohol och 26 procent rapporterade otillräcklig fysisk aktivitet.
Ett breddinförande med livsstilsdatorer till samtliga vårdcentraler
beräknas klart under år 2009.
Tobak
Minst 70 procent av rökarna och nästan hälften av snusarna vill
sluta. Av dem som vill sluta med sitt tobaksbruk önskar runt 30
procent att få hjälp. Endast två till tre procent som slutar utan
stöd är rökfria efter ett år, medan man med professionell hjälp i
kombination med läkemedel kan få upp till 30-40 procent rökfria.
Stöd för att sluta med tobak byggs upp inom primärvården
och diplomeringskurser för detta har hållits under våren 2008.
Tobaksslutarstöd har erbjudits 1 064 patienter- Även inom folk-
och privattandvården fi nns numera möjlighet att få hjälp med
tobaksavvänjning.
Flera studier visar att rökare får fl er komplikationer efter genomförda
operationer och att antalet komplikationer minskar
om patienten kan vara rökfri ett antal veckor före och efter en
operation.
Fysisk aktivitet
Receptförskriven/ordinerad fysisk aktivitet har vunnit allt större
uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt, under de
senaste åren. Genom att öka den fysiska aktiviteten går det att
påverka grundorsakerna till många vällevnadssjukdomar som
högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes typ 2. Fysisk aktivitet
kan idag ses som ett komplement till dagens terapier,
till exempel läkemedelsbehandling. Under 2008 erbjöds 2 595
patienter fysisk aktivitet på recept (FaR) vid vårdcentralerna i
länet.
Mat och kost
Av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i Iländer
har cirka hälften samband med matvanorna. Exempelvis
högt blodtryck, höga blodfettsnivåer, övervikt och fetma samt
järnbrist. Riskfaktorer är för lågt intag av frukt och grönsaker
och för högt intag av socker.
13 Datorbaserad livsstilsrådgivning Östergötland.
14 Alkoholförebyggande insatser i LiÖ 2006.
MEDBORGARPERSPEKTIVET
Skadeprevention
I Östergötland fi nns ett handlingsprogram för skadepreventivt
arbete. Målet med handlingsprogrammet är att reducera skadorna
i befolkningen, utveckla det lokala skadeförebyggande arbetet,
utvidga tvärsektoriell samverkan och öka medvetenheten i
befolkningen om skaderisker och skademiljöer 15 . Programmet
beskriver åtgärder för att minska skadefrekvensen bland barn,
ungdomar och äldre samt idrotts- och motionsutövare i alla
åldrar. I Östergötland fi nns en länsskadegrupp där olika aktörer
samverkar.
Ett underlag i det skadeförebyggande arbetet är den skaderegistrering
som sker inom sjukvården, framförallt på akutmottagningen
på respektive sjukhus. Under 2008 har registreringen
visat stora bortfall som anges bero på bristfälliga rutiner och
samordning. Ett arbete att förbättra skaderegistreringen har påbörjats.
Hälsokommunikatörer på modersmål
Det fi nns ett behov av att förbättra hälsa och livskvalitet hos
fl yktingar och övriga invandrare. Hälsokommunikatörerna ska
fungera som en länk mellan nyanlända fl yktingar, andra invandrare
och medarbetare inom hälsa, vård och omsorg. Språket och
den kulturella förståelsen i kombination med hälso- och sjukvårdskunskaper
gör att de fungerar som en slags brobyggare
mellan egna språk- och kulturgrupper och den svenska hälso-
och sjukvården samt de kommunala verksamheterna.
Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor – nuläge och
variationer
Östgötarnas hälsa och levnadsvanor
Hälsoutvecklingen påverkas bland annat av människors val av
levnadsvanor, som matvanor, fysisk aktivitet och bruk av droger.
Individen väljer själv livsstil, men valet påverkas såväl av
vårt ursprung, som det samhälle vi lever i. Många faktorer måste
beaktas när vi arbetar för hälsosammare levnadsvanor, exempelvis
sysselsättning, utbildning, inkomst, arbetsmiljö, kultur,
samt socialt stöd och nätverk. Befolkningens levnadsvanor och
självskattade hälsa kartläggs med jämna mellanrum både i Sverige
och lokalt i Östergötland.
15 Handlingsprogram skadeprevention i Östergötland.
Landstinget i Östergötland – Årsredovisning 2008 | 13