Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland
Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland
Årsredovisning 2008 - Landstinget i Östergötland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EKONOMIPERSPEKTIVET<br />
Mål: Kostnadseffektiv verksamhet<br />
Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt<br />
Verksamhetens kostnadseffektivitet kan värderas i förhållande<br />
till enskilda prestationer men kan också ses i<br />
ett mycket vidare perspektiv där kostnaderna för invånarna<br />
ställs mot en samlad resultatbild. Man behöver<br />
också kunna göra jämförelser över tiden och med andra.<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> har jämfört med andra landsting<br />
låga totalkostnader för sjukvård även när man tar<br />
hänsyn till strukturella skillnader. Den låga totala kostnaden<br />
beror dock inte enbart på att landstinget bedriver en<br />
kostnadseffektiv verksamhet. Den beror även på att konsumtionen<br />
av sjukvård är relativt låg i <strong>Östergötland</strong>.<br />
<strong>Landstinget</strong> har under lång tid arbetat med att utveckla<br />
metoder för att mäta kostnader för diagnosgrupper, för<br />
enskilda prestationer och enskilda patienter. Under <strong>2008</strong><br />
har ytterligare steg tagits i denna utveckling. De jämförelser<br />
som sker löpande genom dessa data och som beskriver<br />
kostnad per patient (KPP) visar att landstingets verksamhet<br />
har en högre kostnadseffektivitet än riket inom<br />
fl ertalet av de studerande områdena. De jämförelser som<br />
sker inom ramen för ”Öppna jämförelser” visar på samma<br />
förhållande, även om de också indikerar att det fi nns områden<br />
som har effektiviseringspotential.<br />
Pågående verksamhetsutvecklingsarbete som pågår<br />
nationellt och i landstinget (se Processperspektivet) ger<br />
också tydliga indikationer att det går att förbättra hälsooch<br />
sjukvårdens effektivitet inom ett antal områden.<br />
Under <strong>2008</strong> har vårdproduktionen mätt i vårdtyngd (Se<br />
sid 43 Vårdproduktion och produktivitet) ökat mer än kostnadsutvecklingen,<br />
vilket indikerar att landstingets produktivitet<br />
har förbättrats i jämförelse med föregående år.<br />
Se även relaterade Nyckelindikatorer och resultatmått på<br />
sid 85<br />
Nya möjligheter till jämförelser<br />
<strong>Landstinget</strong>s system för uppföljning av kostnad per patient<br />
(KPP) har utvecklats ytterligare under år <strong>2008</strong>. <strong>Landstinget</strong> i<br />
<strong>Östergötland</strong> har KPP-data för all vårdande verksamhet. Klinikerna<br />
kan, utöver sedvanlig ekonomisk redovisning, använda<br />
data till att följa patientens väg genom sjukvården och de kostnader<br />
som är kopplat till detta. Processorientering och uppfölj-<br />
66 | <strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> – <strong>Årsredovisning</strong> <strong>2008</strong><br />
ning av vårdkedjor, sjukdomsgrupper, diagnoser och patientgrupper<br />
är viktigt.<br />
Exempel på områden där KPP använts <strong>2008</strong>:<br />
- Avtalsarbete och uppföljning av regionvården (Jönköping/<br />
Kalmar/<strong>Östergötland</strong>)<br />
- Kostnadsfördelning vid verksamhetsförändringar<br />
- Underlag för rikssjukvård av brännskador<br />
- Nationella benchmarkingprojekt<br />
- Datakälla för forskningsrapporter<br />
- Analys av kostnader för olika sjukdomsgrupper<br />
- Räddningsverket och brännskadevård – sjukvårdskostnader<br />
vid bränder<br />
På sikt går att se ett ökat nationellt användande och ökade möjligheter<br />
till jämförelser och benchmarking mellan landstingen<br />
och deras verksamheter. Sveriges Kommuner och Landsting<br />
samlar KPP-redovisningar från ett antal landsting och för närvarande<br />
fi nns cirka 50 procent av landets slutenvårdstillfällen<br />
beräknade och anges som genomsnittligt jämförelsetal. Mot<br />
detta kan en enskild kliniks värden ställas.<br />
Nedan visas en jämförelse av sjukvårdskostnaderna för ett antal<br />
kategorier av kliniker inom slutenvården. Jämförelsen omfattar<br />
cirka 70 procent av klinikernas totala sjukvårdsproduktion<br />
(DRG 41 -produktion). Jämförelsen sker mot en nationellt genomsnittlig<br />
kostnad för motsvarande sjukvårdsproduktion.<br />
Värdena anger Universitetssjukhusets (US) kostnad i förhållande<br />
till ett nationellt genomsnitt. Värden under 1,00 ger en lägre<br />
kostnad än nationellt genomsnitt. Den höga kostnadsbilden inom<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Östergötland</strong> under 2007 försämrar relationstalet<br />
på många kliniker men fortfarande ligger kostnadsnivån under<br />
det nationella genomsnittet. Motsvarande redovisning för <strong>2008</strong><br />
beräknas klar efter sommaren 2009.<br />
Klinik 2006 2007<br />
Index US jmf riket Index US jmf riket<br />
Ortopedi 0,92 1,00<br />
Neurokirurgi 0,67 0,77<br />
Thoraxkirurgi 0,92 0,93<br />
Kardiologi 1,14 1,23<br />
Kirurgi 0,90 0,93<br />
Barnmedicin - total 0,84 0,99<br />
Barnmedicin - regionspec<br />
neonatal och onkologi<br />
0,78 0,87<br />
Figur 40 Jämförelse av genomsnittlig sjukvårdskostnad mellan<br />
Universitetssjukhuset i Linköping och riket (Index 1,00 =<br />
riksgenomsnittet).<br />
41 DRG står för ”diagnosrelaterad grupp” och kan i korthet förklaras som ett<br />
system för att klassifi cera sjukdomar.
Change language