diagnosen som samtidsspegel.pdf
diagnosen som samtidsspegel.pdf
diagnosen som samtidsspegel.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
DIAGNOSEN SOM<br />
SAMTIDSSPEGEL<br />
Om föränderliga normer för friskt och<br />
sjukt, normalt och avvikande<br />
Karin Johannisson,<br />
Uppsala universitet
Vad är en diagnos?<br />
dia-gnosis = avskiljande vetande
När diagnosmängden ökar…<br />
• Ökad sjukdom/sjuklighet?<br />
• Ökad medikalisering?<br />
• Diagnosen <strong>som</strong> politiskt-ekon. redskap?<br />
(identifiering av de icke-kompatibla: systemet, skola, arbete, livet)<br />
kompatibel = <strong>som</strong> kan fungera tillsammans med något annat<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
DIAGNOSEN I BLICKEN
Diagnosen <strong>som</strong><br />
tidsspegel
Tidshorisont 1: ca 1900<br />
industrisamhället<br />
”Vi vantrivs i kulturen”<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se<br />
Diagnoser:<br />
neurasteni<br />
kloros<br />
hysteri<br />
melankoli<br />
fobier
Tidshorisont 2: 1950-80<br />
Välfärdssamhället<br />
1. Hur skall det samhälle se ut där<br />
individen kan – och vill – hålla sig<br />
frisk?<br />
2. Samhällskontraktet<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se<br />
Diagnoser:<br />
stress<br />
hjärta<br />
magsår
Tidshorisont 3: 1980-2010<br />
Informationssamhället<br />
• Tillväxt och materiell välfärd<br />
skapar inte upplevd hälsa<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
Diagnosen <strong>som</strong><br />
samhällsspegel
Ohälsonycklar<br />
• snabb samhällsförändring och<br />
ökat förändringstempo<br />
• ny teknik<br />
• krav på flexibilitet och<br />
anpassning<br />
• krav <strong>som</strong> påverkar livsmönster<br />
och självbild<br />
• glapp mellan krav och förmåga<br />
• hotbilder och risktänkande<br />
• Individen internaliserar och<br />
<strong>som</strong>atiserar yttre tryck<br />
• sjukdom är en socialt accepterad<br />
form av avvikelse<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
NUETS OHÄLSO-NYCKLAR<br />
• Händelser på samhällsnivå<br />
• Ny teknik<br />
• Nya arbetsstrukturer<br />
• Ny arbetssyn<br />
• Projekt- prestations- och konkurrenskultur<br />
• Individualism: ”trött på att vara sig”<br />
• Flykt- och tröstbeteenden: munnens kultur<br />
• Ny sjukdomssyn<br />
• Ny hälsosyn<br />
Nya diagnoser<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
Sjukdom/sjukdomskänsla<br />
på jakt efter ett namn
KULTURSJUKDOMAR<br />
• Tidsbundna namn och förklaringar på<br />
sjukdomsupplevelse<br />
• uppkommer, namnges och sprids i samspel med<br />
kulturen (normer, värderingar, hotbilder)<br />
• hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam<br />
symtompool (inget unikt symtom)<br />
• försvinner när tillståndet inte längre betraktas <strong>som</strong><br />
sjukdom eller när symtombilden slukas av andra och<br />
nyare diagnoser<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
• Symtomdiagnoser<br />
• Flyktiga<br />
• Smittsamma<br />
• Interaktiva<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se<br />
Kännetecken
Spridningsmekanismer<br />
• Aktörer i samspel:<br />
läkare, patienter, vetenskap, arbetsgivare,<br />
försäkringskassa, läkemedelsproducenter,<br />
patientföreningar<br />
• Medial exponering<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
Diagnoser <strong>som</strong> interaktiva<br />
kategorier<br />
kategorier <strong>som</strong>, när de är kända och har börjat användas i institutionella<br />
sammanhang, förändrar hur människor upplever sig själva och kan leda att<br />
de utvecklar känslor och beteenden <strong>som</strong> åtminstone delvis beror på hur de<br />
har kategoriserats<br />
Kategorin och den kategoriserade kan alltså växelverka.<br />
Väl diagnostiserad <strong>som</strong> anorektiker, utbränd, borderline-fall eller adhd-barn<br />
blir individen sin diagnos<br />
Denna växelverkan förstärks inom en större ram av experter och<br />
behandlingsstrategier (<strong>som</strong> att placera anorektiker på kliniker där de matas,<br />
det hyperaktiva barnet i avskalade rum eller utbrända i långa<br />
sjukskrivningar)<br />
Ian Hacking, The social construction of what? (1999)
1985<br />
• Kvicksilverförgiftning<br />
• Elöverkänslighet<br />
• Bildskärmsallergi<br />
• Multipel kemisk överkänslighet<br />
• Sjuka-hus-sjuka<br />
• (hotbild: yttre miljö)<br />
• Fibromyalgi<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
Karin Johannisson@idehist.uu.se<br />
1995<br />
• Kronisk trötthet (ME, CFS)<br />
• Kronisk smärta<br />
(hotbild: samhällets krav)
2000<br />
• Utbrändhet<br />
(hotbild: arbetsorganisation, samhälle)<br />
Karin.Johannisson@idehist.uu.se
2003<br />
• Kronisk trötthetssyndrom<br />
• Utmattningssyndrom<br />
• Utmattningsdepression<br />
• Utmattningsreaktion<br />
Kroniskt stressyndrom<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
DEPRESSION<br />
• Stressreaktion<br />
• Krisreaktion<br />
• Panikångest<br />
• Tvångssyndrom<br />
• Social fobi<br />
• Generaliserad ångest<br />
(hotbild: yttre och inre krav)<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se<br />
2005-
Tidshorisont 4: 2010-<br />
Risksamhället<br />
Hur skapa den fullvärdiga<br />
individen?<br />
• det kompatibla barnet<br />
• riskmedvetenhet<br />
• egenansvar<br />
bioplanering
• Depressions/ångest/traumadiagnoser<br />
• Neuropsykiatriska diagnoser<br />
• Diagnoser relaterade till:<br />
beroende/missbruk<br />
beteende<br />
utseende<br />
minne<br />
sexuell förmåga<br />
graviditet<br />
(hotbilder: konsumtionssamhälle, krympande normalitet, åldrande,<br />
smärta)<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se<br />
Framtidsspaning
Utmaningar<br />
Från sociala till biologiska<br />
(genetiska, biopsykiatriska)<br />
förklaringsmodeller<br />
Evidens, mätbarhet
VAD GÖRA?<br />
• Medikalisera mera?<br />
• Medicinera mera?<br />
• Coaching?<br />
• Avmedikalisera?<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
• HUR SKA DET SAMHÄLLE SE<br />
UT DÄR INDIVIDEN KAN – OCH<br />
VILL – HÅLLA SIG FRISK?
DSM-V (2013)<br />
• Nya diagnoser (DSM-II=180; DSM-III =265; DSM-IV<br />
= 297)<br />
• Lägre trösklar<br />
• Risk för sjukdom<br />
• Förstärkt medikalisering<br />
Karin Johannisson@idehist.uu.se
Hälsoplanering<br />
genetisk information + livsstil<br />
Risk: förstärker individcentreringen och<br />
försvagar samhällsorienteringen
•Vita activa<br />
•Vita meditativa<br />
(biblioteket, museet, trädgården)
Sociala patologier<br />
apati<br />
paranoia<br />
neuros<br />
anomi<br />
stress
2008<br />
Socialstyrelsens rekommendation<br />
ang. <strong>diagnosen</strong> ”utbrändhet”<br />
• Akut stressreaktion (F43.0)<br />
• Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1)<br />
• Anpassningsstörning (F43.2)<br />
• Utmattningssyndrom (F43.8)<br />
• Stressreaktion (F43.9)
Change language