Ditt Landsting1_1_08.pdf - Landstinget Blekinge

ditt Landsting Nr 

SAMLIV 

Kärleken lever – efter 60 år 

I vintras firade de diamantbröllop. Birgit och 

Ragnar Andersson från Olofström har varit 

gifta i 60 år. Och än idag är kärleken dem 

emellan lika stark. 

– Vi jobbar bra ihop. Och det måste man 

kunna göra för att hålla ihop ett äktenskap, 

säger de båda. 

Den här gången är temat för Ditt Landsting 

just Samliv. För hur gör man egentligen för 

att leva ihop även om problemen hopar sig 

information och nyheter från Landstinget Blekinge 

och vardagen blir grå? Vart vänder man sig när 

det knakar i fogarna och allt känns kärvt? Hur 

länge bör man hålla ihop? Och när är det läge 

att skilja sig? Svaren hittar du i det här numret 

av Ditt Landsting. SidoRna 4-7 

1 • 2008 

Ryggmärgs- 

skadade vårdas 

på hemmaplan 

1 

Lättläst Sidan 15 

nya riktlinjer för 

sjukskrivningar 

Långa sjukskrivningar gör 

det svårt att komma tillbaka 

till arbetslivet. Men för kort 

sjukskrivning ger heller inte 

tillräcklig nytta. 

Nu har Socialstyrelsen tagit 

fram nya rekommendationer 

för hur långa sjukskrivningarna 

ska vara vid olika diagnoser. 

Sidan 3 

En olycka och livet förändras. 

Fullständigt. 

Ändå var Tomas Lundgren, 

ryggmärgsskadad sedan ett 

fall genom en ruta den 3 

oktober 2004, tillbaka på 

jobbet efter mindre än åtta 

månader. 

En annan som fick livet 

förändrat på grund av en 

olycka är Per-Arne Kulle från 

Karlshamn. Nu tränar han 

andra ryggmärgsskadade. 

Sidan 8–9 

Varning för 

hårfärgning 

Tänk noga efter om du 

planerar att färga ditt hår. 

De flesta hårfärgningar 

innehåller starkt allergiframkallande 

ämnen. 

Följderna kan bli svåra 

eksem och svullnader över 

hela kroppen. 

Samma allergiframkallande 

ämnen finns också i så kallade 

turisttatueringar, som 

många ungdomar skaffar sig 

utomlands. 

Sidan 13 

Postens gruppförsändelser

2 Ditt Landsting mars 2008 

Gammal och insutten 

bättre än ny och fräsch 

KRÖNIKAN 

Skvallertidningar – finns det egentligen något mer meningslöst än 

just skvallertidningar? Jag kan räkna upp mängder av skäl till varför jag 

ogillar dem. Språket är allt som oftast bedrövligt banalt och på en intellektuell 

nivå motsvarande en femårings. Kvinnobilden som förmedlas 

är direkt kränkande. Det är nämligen alldeles uppenbart att kvinnors 

främsta uppgift i livet är att stötta framgångsrika män. En kvinna i 

damtidningarnas värld har gärna tre, fyra barn, men är samtidigt slank, 

snygg och solbränd. Yrkesarbetar gör hon oftast inte – för hon behöver 

inte, det kan man läsa mellan raderna. Som om det skulle vara en uppoffring 

att få arbeta och tjäna egna pengar! 

nej, skvallertidningar är på alla sätt och vis dåliga. Ändå händer det 

att jag då och då bläddrar i dem, företrädesvis hos frisören. Och när 

jag tittar i dem konstaterar jag med häpnad i vilken takt de så kallade 

kändisarna (skådespelare, artister, idrottsstjärnor, dokusåpadeltagare och 

annat dylikt folk) gifter och skiljer sig. Livslängden på ett normaläktenskap 

i kändisvärlden tycks vara tre, fyra år, det vill säga ungefär så lång 

tid som jag brukar behålla min bil innan det är dags att byta till ny. När 

jag tittar i tidningarna undrar jag om det måhända är lika lätt för en 

kändis att byta karl som det är för mig att byta bil? 

Det är lite pyssel, det måste jag få lov att tillstå. Bilfirman ska kontaktas, 

pris för inbyte ska bestämmas, ny modell ska väljas, liksom färg 

och funktioner. Men sedan är det bara att vänta på leverans och voilà, 

efter några månader står den där, skinande blank och ny. Redo att tas 

i besittning. Den går fantastiskt fint, krånglar aldrig – åtminstone inte 

om man bara behåller den i tre, fyra år. 

Kan det verkligen vara lika enkelt att byta man? Man kanske helt 

enkelt bara kan åka ut till ett lämpligt danshak, se ut en ny man, åka 

hem och meddela den gamle det förestående bytet. Det kostar kanske 

en slant när bohaget ska delas upp och en del kontroverser får man 

eventuellt räkna med men efter ett tag lugnar det ned sig och vips 

flyttar en ny upplaga in. Är det månne så här rationellt kändisarna 

resonerar när de skiljer och gifter sig i parti och minut? Efter tre, fyra år 

när romantikens skimmer har lagt sig, när det av olika skäl börjar hacka 

i maskineriet, då byter man snabbt som ögat till en ny, fräsch modell. 

Jag vill inte förringa dom som vill byta. Det kan finnas mycket goda 

skäl till det. Ibland kan man till och med undra varför folk inte har bytt 

för länge sedan. Det hade förmodligen både barn och vuxna tjänat på. 

Själv byter jag helst inte man. Kanske borde jag tänka om även när 

det gäller bilen. Det kanske rent utav är charmigt med en insutten, lite 

halvsliten variant som plötsligt stannar mitt i en kurva. Som man får ut 

och börja meka och pyssla med för att få igång igen. 

Ditt Landsting 

är producerad av Landstinget Blekinge och 

delas ut till alla hushåll i Blekinge. 

Han har en lång och bred 

erfarenhet från hälso- och 

sjukvården från flera olika 

ledande befattningar i Skåne 

och Västra Götaland. 

den 1 juli tillträder Jan Svanell 

tjänsten som ny landstingsdirektör 

i Blekinge. 

Sedan 2001 har Jan Svanell drivit 

konsultverksamhet med inriktning 

mot bland annat verksamhetsutveckling, 

styrning och uppföljning 

av hälso- och sjukvården. Dessförinnan 

har han bland annat 

varit sjukhusdirektör i Skövde och 

ansvarig utgivare: Informationschef Madeleine Flood. 

Text: Lotta Hansson och Ewa Svensson 

Produktion: Giv Akt Information AB 

Foto: Ola Åkeborn 

Tryck: Smålänningen, Ljungby 

Lidköping och i dåvarande Landstinget 

i Kristianstad län. 

– Jag ser fram emot att få komma 

till Landstinget Blekinge. Mitt 

intryck är att det är ett mycket 

välskött landsting där det finns en 

ständig vilja till förbättring och 

utveckling. Det är något jag vill ta 

fasta på i mitt ledarskap, säger Jan 

Svanell. 

Politiskt enigt beslut 

Jan Svanell är 56 år och för närvarande 

bosatt i Åhus. Beslutet om 

att rekrytera honom till tjänsten 

som landstingsdirektör har tagits 

fram i bred politisk enighet. 

– Det har varit en mycket bra 

arbetsprocess med stor delaktighet 

och jag är glad över att vi har gjort 

ett val som det råder full enighet 

kring, säger landstingsstyrelsens 

ordförande Bernth Johnson (s) 

och fortsätter: 

– Jag är också mycket nöjd över 

att just Jan Svanell är beredd att 

åta sig uppdraget som landstingsdirektör. 

Han har en gedigen erfarenhet 

som blir mycket värdefull 

för Landstinget Blekinge. 

Jan Svanell ser nu fram emot 

sitt nya arbete. 

adress och telefon: 

Landstinget Blekinge 

371 81 Karlskrona 

0455–73 10 00 

E-post: ditt.landsting@ltblekinge.se 

internet: www.ltblekinge.se 

Positivt resultat 

för Landstinget 

Så ska sjukhusen 

förbättra 

tillgängligheten 

Jan Svanell – ny landstingsdirektör i Blekinge 

Jan Svanell. 

Madeleine Flood. 

Äkta män och gamla bilar – det kanske är ungefär samma sak när allt 

kommer omkring? 

I det här numret av Ditt Landsting handlar det om relationer. Att få 

dem att fungera – det är en av de största och viktigaste utmaningarna 

som finns i livet. Meka på! 

Med förhoppning om en god läsestund, 

Madeleine Flood, informationschef i Landstinget Blekinge 

För åttonde året i rad får Landstinget 

Blekinge ett positivt 

ekonomiskt resultat. Enligt 

resultaträkningen blir överskottet 

54,3 miljoner kronor. 

Överskottet har flera orsaker, 

bland annat en förbättrad skatteprognos, 

statsbidrag för minskade 

sjukskrivningar i länet 

och försäljning av fastigheten 

Brunnsgården i Karlshamn. 

– Vi har stabil ekonomi sedan 

många år tillbaka och tack vare 

det kan vi fortsätta att förbättra 

och utveckla hälso- och sjukvården 

i Blekinge. Sedan är det 

generellt viktigt med positiva 

ekonomiska resultat eftersom vi 

vet att konjunkturen svänger. 

Mycket tyder nu på att Sverige 

är på väg in i en ny lågkonjunktur 

och i ett sådant läge 

är det en fördel att ha en stabil 

ekonomi. Det minskar risken 

för plötsliga och drastiska besparingar, 

säger landstingsrådet 

Bernth Johnson (s). 

Blekingesjukhuset kommer att 

genomföra en rad insatser för 

att förbättra tillgängligheten. 

Landstingsstyrelsen har beslutat 

att ge Blekingesjukhuset 3,1 

miljoner kronor att användas 

bland annat till att förbättra tillgängligheten 

inom hörselvården 

och förbättra läkarbemanningen 

på hudkliniken. Förstärkningen 

är en del av den handlingsplan 

för förbättrad tillgänglighet som 

styrelsen fattade beslut om i 

april 2007. Planen innehåller en 

mängd åtgärder som ska bidra 

till att landstinget lever upp 

till de krav som den nationella 

vårdgarantin ställer. 

– Mitt uppdrag blir att fortsätta 

utveckla landstingets verksamhet 

så att blekingarna får så bra 

hälso- och sjukvård som möjligt. 

– Det finns så många viktiga 

frågor att fokusera på framöver. 

Att Landstinget Blekinge kan 

vara en attraktiv arbetsgivare är 

en angelägen fråga, liksom det 

interna utvecklingsarbetet med 

att processorientera landstinget, 

som jag tror är en viktig väg att gå 

om man vill förbättra kvaliteten 

och tillgängligheten till hälso- och 

sjukvården ytterligare, säger nye 

landstingsdirektören Jan Svanell.

Ditt Landsting mars 2008 3 

Sjukskrivning – en medicin 

med starka biverkningar 

att gå sjukskriven under 

lång tid ökar risken att aldrig 

komma tillbaka till arbetsmarknaden 

igen. 

– Sjukskrivning är som 

en medicin. För hög dos ger 

biverkningar men dosen kan 

också bli så låg att den inte 

gör tillräcklig nytta, säger 

Peter Pettersson, hälso- och 

sjukvårdstrateg och medlem 

i sjukskrivningskommittén i 

Landstinget Blekinge. 

Under slutet av 90-talet och i 

början av 2000-talet ökade sjukskrivningarna 

kraftigt. Långtidssjukskrivningarna 

är det stora problemet. 

Samtidigt är skillnaderna 

påfallande mellan olika delar av 

landet. Inte bara antalet sjukskrivningar 

utan även sjukskrivningens 

längd vid samma diagnos varierar. 

Det kan skilja tre till fyra månader 

för en hjärtinfakt. 

Vill höja kvaliteten 

Landstingen har nu fått i uppgift 

av staten att höja kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. 

– Man ska sjukskriva på samma 

sätt i Karlskrona som i Umeå och 

Göteborg. En bra sjukskrivning 

ska vara en medveten del av 

behandlingen, vara individuellt 

anpassad och följas upp. Det ska 

finnas en plan för nedtrappning 

eller återgång till arbetet eller 

någon annan åtgärd, säger Peter 

Pettersson, 

Socialstyrelsen har, med hjälp 

av läkare, tagit fram nya rekommendationer 

för hur långa sjukskrivningarna 

bör vara vid olika 

diagnoser. Den enskilde läkaren 

kan dock alltid göra en individuell 

bedömning. 

– Rekommendationerna ska 

fungera som stöd för läkarna. 

Speciellt yngre läkare kommer 

sannolikt att uppleva dem som 

användbara i dialogen med patienterna, 

säger Peter Pettersson. 

Stort antal sjukskrivna 

Blekinge har länge haft ett stort 

antal sjukskrivna. 

– Det beror bland annat på 

åldersstrukturen, vi har en större 

andel personer mellan 50 och 65 

år jämfört med övriga Sverige. Vi 

Tjugoåtta miljoner för minskad sjukskrivning 

Under fjolåret minskade sjukskrivningarna 

i Blekinge med 

19,2 procent. det var den näst 

största minskningen i landet. 

Minskningen av antalet sjukskrivningsdagar 

innebär att Landstinget 

har två stora arbetsgivare, kommunerna 

och landstinget, som har 

en stor andel kvinnor anställda. 

Kvinnor står för två tredjedelar av 

alla sjukskrivningar, både i länet 

som i riket i stort. 

Men Blekinge har under de 

senaste åren varit bra på att minska 

sjukskrivningarna. 

– Vi vet i dag att det finns risker 

med att hamna i en lång, passiv 

sjukskrivning. Sjukskrivningstiden 

är oerhört viktig. Att komma tillbaka 

till arbetet efter tre månader 

är svårt, efter sex månader kan det 

nästan vara omöjligt. Men det ställer 

samtidigt krav, på vården, på arbetsgivaren 

och på den sjukskrivne 

själv, säger Peter Petttersson. 

Ta hänsyn till det medicinska 

Deltidssjukskrivning bör utnyttjas 

i större utsträckning än i dag, anser 

Peter Pettersson. 

– Om man mår dåligt psykiskt 

är det inte alltid bäst att gå hemma 

ensam. Det innebär ökad risk för 

passivitet, utanförskap och sämre 

självförtroende som i sin tur kan 

innebära att man hamnar längre 

bort från arbetsmarknaden. Kanske 

är det en konflikt på jobbet 

som ligger bakom och då måste 

man ta tag i den och inte som 

första och enda åtgärd sjukskriva 

personen. 

Läkarna ska ta hän syn till det 

medicinska behovet av sjukskrivning. 

Det är För säkringskassan som 

fattar beslut om sjukpenning. 

För att förbättra kunskapen och 

samarbetet mellan vården och 

Försäkringskassan planeras att på 

försök låta kassans handläggare 

vara ute på vårdcentralerna. 

Komma igång snabbare 

För att minska sjukskrivnings - 

tiderna är det viktigt att rehabilitering 

eller någon annan åtgärd 

kommer igång snabbare än i dag. 

– Att gå sjukskriven lång tid i 

väntan på att något ska komma 

igång innebär ett lidande för 

patienten som dessutom kan 

ham na i en situation som kan vara 

svår att komma ur. Sjukskrivning 

är en stark medicin som vi måste 

använda med förnuft, säger Peter 

Pettersson. 

Blekinge får 28 miljoner kronor 

från staten. 

En miljard kronor om året delar 

staten ut till landstingen under 

2006 – 2008 för att stimulera och 

utveckla sjukskrivningsprocessen. 

Målet är att minska de långvariga 

För att minska sjukskrivningstiderna är det viktigt att snabbt komma igång med rehabiliteringen. 

sjukskrivningarna. Utbetalningen 

sker i en fast del, efter antalet 

invånare i respektive landsting, och 

en rörlig del, kopplad till minskade 

sjukskrivninngsdagar. 

I Blekinge beror det goda resultatet 

bland annat på att sjukskriv- 

ningskommittén, ett samarbete 

mellan landstinget och Försäkringskassan, 

varit aktiv. Kommittén har 

till exempel varit ute och träffat 

vårdpersonal för att diskutera sjukskrivningsprocessen. 

I hela landet sjönk antalet sjuk- 

skrivningsdagar med 12 procent 

jämfört med föregående år. Den 

största minskningen står Norrbotten 

för med 19,6 procent, 

den minsta Gotland med en nedgång 

av sjukskrivningsdagarna med 

5,6 procent.

4 TEMA / Samliv 

Ditt Landsting mars 2008 

Skilsmässan en vändpunkt 

Hon hade tre söner, han tre 

döttrar när de mötte varandra. 

de bröt upp från sina äktenskap 

och gifte sig. 

Ett år senare föddes en gemensam 

dotter. Senare flyttade 

Rune och Gilda Johanssons 

exmakar ihop med varandra. 

Det låter närmast som en såpopera 

när Gilda Johansson, välkänd sjukhusdirektör 

i Blekinge, berättar 

om sitt liv på en klingande dialekt 

som avslöjar hennes gotländska 

ursprung. 

Vändpunkt på 80-talet 

Den stora vändpunkten i livet 

kom i början på 80-talet när hon 

var chef för infektionskliniken i 

Visby. Beslutet att skiljas väckte 

bestörtning inte bara i familjen, 

även vännerna reagerade starkt. 

– Jag tror att de blev rädda. Att 

någon som hade tre barn kunde ta 

ett sådant steg kändes nog hotfullt. 

Det gick så långt att några av dem 

kom upp på jobbet en lunchrast 

och försökte tala mig tillrätta. 

Det blev ingen lätt skilsmässa, 

varken känslomässigt eller praktiskt. 

Första åren var de svåraste. 

– Vi försökte hela tiden göra det 

lätt för barnen och att inte svärta 

ner den andre partnern, barnets 

andra förälder. Det var många 

gånger jag fick bita mig i tungan, 

minns Gilda Johansson. 

Pysslande och pusslande 

Vårdnaden om alla barnen delades 

och det var ett ständigt pysslande 

och pusslande för att få vardagen 

att flyta. Gilda Johansson räknar på 

fingrarna. 

– Mina tre pojkar var 4, 7 och 16 

år. Makens tre döttrar var 10, 18, 

19 år gamla. Vem köper kläder, 

vem går på föräldamötena, var de 

praktiska problemen. Sedan fick vi 

bägge höra sånt som ”Du är inte 

Familjerådgivningen ger stöd i kris 

Separera – eller reparera? 

Kommunernas familjerådgivning 

har öppet för alla som har 

problem i sina nära relationer. 

Sedan 1995 måste varje kommun 

kunna erbjuda sina invånare 

familjerådgivning. I Ronneby, 

Karlshamn, Sölvesborg och Olofström 

drivs kommunernas familjerådgivning 

av Vårdförbundet. I 

Karlskrona drivs rådgivningen av 

Svenska Kyrkan i samverkan med 

Karlskrona kommun. 

Familjerådgivningen är till 

för alla som har någon form av 

problem i sin relation; för de som 

är gifta eller sammanboende, för 

de som är skilda eller på väg att 

skiljas, för de som har det svårt 

efter en separation och för de som 

har svårigheter i att vara förälder 

eller styvförälder, eller i kontakten 

med sina närmaste. 

nu är alla de sju barnen utflugna. För att det inte skulle bli allt för tyst i huset skaffade sig Rune och Gilda Johansson hundarna Lorden och Greven. 

min mamma/pappa. Du bestämmer 

inte över mig”. Det var inte 

alltid lätt. 

Barnen accepeterade varandra 

från början, men när de fick veta 

att de skulle få ett syskon till, var 

det inte så många glädjerop från 

några av syskonen. 

– Men i dag är lillasyster 

Golda den som fungerar som den 

sammanhållande länken mellan 

syskonen även om hon nu också 

är vuxen och bor i USA. 

Känslomässigt förvirrat 

Det som är lite speciellt med 

den här skilsmässan är att så 

småningom flyttade Gilda Johanssons 

exman och hennes nye make 

Runes exfru ihop med varandra. 

Eva Juntunen och Charlotte Gullbrandsson arbetar på familjerådgivningen i 

Karlskrona. Hit är alla välkomna som har problem i sina relationer. 

– En del är redan klara med sina 

beslut när de kommer hit, men 

de vill ändå reflektera och samtala 

med varandra, säger psykoterapeuten 

och familjerådgivaren Ewa 

Juntunen. 

Det underlättade det praktiska 

men gjorde det känslomässigt än 

mer förvirrat. 

– Några gånger försökte vi att 

fira jul tillsammans, hela storfamiljen, 

men barnen föredrog att vi 

delade upp oss och tog vartannat 

år. Samma sak med sommarsemestrarna. 

Gildas Johanssons förste man är 

död sedan några år tillbaka men 

den nuvarande makens exfru finns 

med som en naturlig del i den 

stora familjen. 

– Det är hos henne på Gotland 

som vi ska hålla bröllopsmiddagen 

när Golda gifter sig i midsommar. 

De första fem åren efter skilsmässan 

var hårda, också för det 

nya parförhållandet. 

Många är unga par, som just fått 

barn och som upplever att de har 

svårt att kommunicera och förstå 

varandra. Andra besökare är äldre, 

medelålders par som hamnat i 

andra situationer i livet. 

– Vi var en familj från början. 

Om vi någon gång försökte att ha 

en barnfri helg passade det inte 

den andra partnern. 

Svårt att förstå hur hon orkade 

I dag har Gilda Johansson svårt 

att förstå hur hon orkade. Heltidsjobb, 

skilsmässa, alla barnen och så 

nybliven mor igen. 

– Men det är väl så att man 

orkar när man måste. 

Men en skilsmässa går samtidigt 

alltid ut över barnen. 

– Det är hårt oavsett vilken ålder 

barnen har. På sikt kunde vi se att 

vårt beslut var det riktiga för alla 

men det var svårt när vi befann oss 

mitt uppe i det. 

I dag är det åtskilliga år sedan 

Familjerådgivningen har utbildade 

psykoterapeuter som lyssnar 

av parterna och försöker skaffa sig 

en bild av problemen. 

– Missförstånd och svårigheter 

finns i alla förhållanden. Vi attraheras 

ofta av varandras olikheter 

men när kriserna kommer är det 

lätt att hänga upp sig på olikheterna 

och det blir problem, säger 

Charlotte Gullbrandsson, föreståndare 

för familjerådgivningen. 

– Det underlättar och ger energi 

om man kan kommunicera och 

få förståelse för varandra i en 

relation. Många äktenskap går i 

kras för att vi inte hinner med oss 

själva och varandra. Ofta är det 

inte kärleken det är fel på men 

det är lätt att skylla på den när 

yttre omständigheter gjort att allt 

som ingår i en kärleksrelation går 

förlorat, säger Ewa Juntunen. 

Charlotte och Ewa är noga med 

den yngsta flyttade hemifrån och 

Gilda och hennes man blev ensamma 

för första gången. Det var 

en stor omvälvning. 

– Det var tomt till en början. 

Men i dag är vår situation med 

sju barn och 15 barnbarn oerhört 

berikande. 

Utrymme för resor 

– Nu finns utrymme för att resa, 

vilket vi försöker göra tillsammans 

med barn och barnbarn, eftersom 

livet i övrigt mest består av arbete. 

Mycket tid lägger vi också på våra 

kinesiska nakenhundar, Lorden 

10 år och Greven 1 år. De berikar 

vårt liv, det blir inte så tyst med 

hundarna som hela tiden behöver 

uppmärksamhet. 

att poängtera att de inte sitter inne 

med några lösningar. Det är besökarna 

själva som är proffs på sina 

egna liv. Hos familjerådgivningen 

får de en chans att reflektera över 

sina egna beteenden och beslut. 

Det kan underlätta att ha någon 

utomstående med i samtalet. Då är 

det inte så lätt att hamna i beskyllningar 

och försvar. 

– Vi lägger heller inga värderingar 

i parens beslut. Det är upp 

till dem själva om de vill försöka 

reparera sin relation eller separera. 

Det viktiga är att besluten är 

genomtänkta och fattade efter 

moget övervägande, säger Ewa 

och Charlotte. 

Att kontakta familjerådgivningen 

är helt anonymt och det förs inga 

journaler. Besöken är kostnadsfria 

och frivilliga. Telefonnummer 

och kontaktuppgifter finns under 

respektive kommuns hemsida.

Ditt Landsting mars 2008 TEMA / Samliv 

5 

Kärleken lever – efter 60 år 

För 60 år sedan sa de 

ja till varandra. 

Och än idag är kärleken 

dem emellan 

lika stark. 

– Vi tackar för var 

dag vi får tillsammans, 

säger Birgit och 

Ragnar Andersson 

från Olofström. 

– Välkommen till Bullerbyn, hälsar 

Ragnar Andersson och sveper 

med handen över de blågrå små 

husen längst bort på Södra Kyrkhultsvägen 

i Olofström. Och han 

har rätt; det ser verkligen ut som 

om vår folkkära författarinna har 

lagt sin hand över omgivningarna. 

Det är ett idylliskt område och 

det är en idyllisk dag. Solen blickar 

fram, fågelkvitter hörs och i rabatterna 

börjar lökväxter tränga fram, 

på ivrig jakt efter våren som är i 

antågande. 

Ragnar tar oss med, uppför 

trappan, till en stor stor altan. Här 

värmer vårens första strålar och 

i förra veckan, när solen stod på 

som allra bäst, mätte termometern 

här på altanen hela 30 grader – 

fastän månaden bara var februari. 

Här på altanen ska Ragnar och 

hans hustru Birgit möta ännu en 

vår tillsammans, evigt tacksamma 

över att återigen få gå en varmare 

årstid till mötes i sällskap av varandra. 

– Gud, så fantastiskt bra vi har 

det säger vi till varandra gång på 

gång. Vi är så tacksamma över att 

vi har fått spendera så här många 

år tillsammans, säger Birgit och 

pekar stolt upp mot blåregnet som 

klättrar över fasaden. Därunder 

ska sommarmöblerna stå, fast än 

dröjer det förstås någon månad 

eller två. 

63 år sedan de träffades 

Det är 63 år sedan de träffades, 

Birgit och Ragnar. Han var 

springschas på gamla Konsum och 

Birgits mor var kooperatör. När 

Ragnar en dag dök upp stod Birgit 

i köket och tycke uppstod. 

Ett par dagar senare sågs de på 

dansbanan. 

– Det var så man möttes förr i 

tiden, på dansbanan. Vi cyklade ut 

till Jämshög om vintrarna, alldeles 

oavsett om det var tio eller femton 

minusgrader. Och på somrarna 

höll vi till uppe vid Folkets hus 

och på dansbanan i Lilla Holje, 

minns Birgit och skrattar glatt när 

minnena väller fram. 

– Vi har alltid varit väldigt glada 

i att dansa och sjunga. Sången ger 

mycket glädje. 

Framgångsrik vokalist 

Och Birgit var också en framgångsrik 

vokalist, strax efter bröllopet 

på annandagen 1947 deltog 

hon i en sångtävling i Karlshamn 

som Veckorevyn arrangerade. Lasse 

Birgit och Ragnar andersson har aldrig tröttnat på varandra. de har haft många intressen, både gemensamma och egna. det är en av ingredienserna i ett 

lyckligt äktenskap, tror de. ”och så handlar det förstås om att ge och att ta. att hjälpa varandra och jobba bra ihop”. 

Dahlqvist var konferencier och 

pådraget var stort. 

– Det var väl ungefär som Idol 

nu för tiden, skrattar Birgit. 

Hon vann flera tävlingar, bland 

annat i Malmö, Valje och Tallparken. 

Strax därefter kom erbjudandena 

om att flytta till Stockholm. 

Detta berättar Ragnar stolt, 

medan Birgit mest skakar på 

huvudet. 

– Äsch, det är inget märkvärdigt 

med det. Och jag var ju nygift och 

ville hellre stanna kvar här hemma 

hos Ragnar. Men jag fortsatte att 

sjunga här hemma, och har så 

gjort i alla år. 

Även Ragnar hade fullt upp; 

som framgångsrik fotbollsspelare 

i allsvenskan division 2 mötte han 

och laget storheter som Halmstad, 

Malmö och Kalmar. 2 500 

personer trängdes på läktaren och 

fotbollsintresset var på topp. 

”Viktigt med egna intressen” 

– Det är viktigt att ha egna intressen, 

att ägna sig åt det man är 

intresserad av och inte missunna 

varandra de stunderna, säger Ragnar 

och får medhåll från Birgit: 

– Ja, men först och främst måste 

man förstås tycka om varandra. 

Och så måste man anpassa sig till 

varandra. Det handlar om att ge 

och att ta. När den ena inte orkar 

får den andra träda in, som nu till 

exempel när jag har ont i ryggen, 

då hjälper Ragnar mig med det 

mesta. Hade jag varit ensam hade 

jag varit tvungen att flytta, det 

hade varit förfärligt. 

En annan viktig ingrediens i äktenskapet 

är förstås att ha samma 

intressen också på äldre dar. Tillsammans 

drev Ragnar och Birgit 

gruppen Gamla godingar som blev 

kända i hela Skåne och Blekinge. 

”Haft väldigt roligt” 

– Vi har haft väldigt roligt tillsammans, 

inte minst med våra barn 

Liz och Ann och deras familjer. 

Resorna har varit många, speciellt 

till USA där yngsta dottern Liz 

bodde i många år, säger Ragnar. 

Men de har förstås också drab- 

bats av svårigheter, precis som 

alla andra. Dessa har de tagit sig 

igenom tillsammans. 

– Och visst har vi grälat ibland, 

det måste man göra. Den som 

hävdar något annat ljuger. Men 

om man har en så lugn och snäll 

man som min Ragnar är det inte 

svårt att leva tillsammans, säger 

Birgit som har ett lite hetsigare 

temperament. 

– Det är därför vi kompletterar 

varandra så bra, menar Ragnar. 

För det är just detta som behövs, 

menar de båda. 

– Jag brukar säga att vi jobbar 

bra ihop, och det är sannerligen 

ett jobb att hålla ihop ett äktenskap, 

säger Birgit.

6 TEMA / Samliv 

Ditt Landsting mars 2008 

Tid ger lusten tillbaka 

Lusten kommer och lusten går. 

inte sällan är det under småbarnsåren 

som problemen är 

som störst. 

– om viljan finns går de 

flesta problem att lösa, säger 

landstingets sexologer Göran 

Sedvallson och agnes Lindeberg. 

Landstingets sexologiska mottagning 

finns i Karlshamn, Ronneby 

och Karlskrona. Det är hit man 

ska vända sig om man har några 

problem eller funderingar kring 

sitt sexliv. 

Det finns många anledningar till 

att man söker sexologiska mottagningen. 

Det kan vara exempelvis 

erektionsstörning, för tidig utlösning 

hos mannen, smärtor vid 

samlag till exempel på grund av 

torra slemhinnor eller slidkramp 

hos kvinnan. 

– Det vanligaste problemet är 

bristande lust, för både män och 

kvinnor, säger Göran Sedvallson. 

Om det är så att olusten blivit 

större idag, kan han inte uttala sig 

om. Däremot är det nog så att vi i 

högre utsträckning söker hjälp för 

det idag. 

Denna öppna inställning till 

sexualiteten var något som föddes 

i mitten på åttiotalet, då programmet 

Sköna Söndag engagerade sexologen 

Malena Ivarsson. Hennes 

presentation av sexuella problem 

gjorde att människor på ett mera 

öppet sätt började prata med varandra 

om problem i kärlekslivet. 

– När hon kom blev det plötsligt 

tillåtet att prata sexproblem i kafferummet. 

Man vågade söka hjälp 

för sina problem, säger Agnes 

Lindeberg. 

Sex är kommunikation 

Att sexlivet inte fungerar kan ha 

många orsaker. Inte minst handlar 

det ofta om kommunikationssvårigheter. 

Att ha sex är i sig en form 

av kommunikation. Det handlar 

om att se varandra, att bekräfta 

Att hålla ihop för barnens skull är 

ingen bra idé. Men när skilsmässan 

är oundviklig så bör föräldrarna 

försöka sätta sig in hur situationen 

drabbar barnet. 

– Många av de föräldrar vi kommer 

i kontakt med i samband med 

en skilsmässa har svårt att hantera 

den uppkomna situationen och 

kan reagera med omogenhet och 

känslor av att ha blivit kränkta, 

säger Per Rosenqvist, överläkare 

vid barn- och ungdomspsykiatrin, 

BUP. 

Han möter många barn som 

har sår efter en separation eller 

det vanligaste skälet till att människor söker till sexologiska mottagningen är bristande lust. Tidigare var det vanligast hos kvinnor, idag ser man en 

bristande lust även hos män. 

varandra. Att ge varandra tid. Och 

tid är något som de flesta människor 

idag saknar, framför allt om 

man är ung och småbarnsförälder. 

– I början av ett förhållande 

fungerar sexlivet av sig själv så 

länge man är nyförälskad och trippar 

på moln. Men när vardagen 

kommer är det inte lika lätt längre. 

Det är mycket som ska hinnas 

med och almanackan är ofta fulltecknad. 

Och om allt annat måste 

planeras in i minsta detalj kan 

man inte förvänta sig att sexlivet 

ska vara spontant och härligt, säger 

Agnes Lindeberg. 

Svårare när barnen kommit 

Än svårare blir det när barnen 

kommit. Kvinnan kan ha svårt att 

skilsmässa, sår som kanske hade 

kunnat undvikas om föräldrarna 

hade uppträtt mer vuxet. 

– Men många vuxna är av förståeliga 

skäl uppfyllda av sina egna 

akuta problem, sina egna krossade 

drömmar. Risken kan vara att barnen 

hamnar mellan föräldrarna. 

Att tala illa om varandra inför 

barnen betecknar Per Rosenqvist 

som något man absolut bör undvika. 

Ett barn ska inte heller belastas 

med förtroenden. Tonårsdottern är 

inte mammans väninna. 

– En förälder ska vara den vuxne 

gentemot sitt barn. Många barn 

vi möter här på BUP har föräldrar 

som har svårt att fullt ut ta sitt 

föräldraansvar. Det leder ibland 

till att barnet skonar föräldern och 

tar på sig ett för stort ansvar för 

problemen i hemmet, säger Per. 

hitta tillbaka till sig själv efter graviditeten 

och den nära kontakten 

med barnet under spädbarnstiden. 

Pappan kan lätt känna sig lite 

utestängd. 

– Efter en graviditet är det 

oerhört viktigt att hitta tillbaka 

till partnerskapet igen, att återigen 

bli det där älskande paret och inte 

bara låta åren gå, menar Göran 

Sedvallson. 

För att ha ett par små barn tär 

på krafterna, samtidigt som jobbet 

och hemmet kräver sitt. 

– Det är väldigt lätt att komma 

in i en ond cirkel, där en pockar 

och en annan avvisar. Närheten 

avtar och avståndet mellan mannen 

och kvinnan ökar. Det skapar 

irritation och konflikter och så går 

Hur ska man då göra vid en 

skilsmässa. Hur mycket ska man 

berätta och när? 

– Barn är mycket känsliga för 

stämningar i hemmet och anar ofta 

att något inte står rätt till. 

Så fort man bedömer att barnet är 

stort nog att kunna förstå ska man 

berätta, så oladdat som möjligt, 

för dem vad som händer. Man kan 

säga att mamma och pappa inte 

kommer så bra överens och inte vill 

bo tillsammans. 

Delad vårdnad är i dag den absolut 

vanligaste vårdnadsformen i 

Sverige och är givetvis bra när den 

fungerar men är inte alltid helt 

problemfri. 

– Det finns barn som känner 

sig slitna mellan två hem, barn 

som kanske inte har ett eget rum 

i något av hemmen vilket skapar 

relationen i baklås, menar Agnes 

Lindeberg. 

Då kan det vara bra att få någon 

utomstående som kan hjälpa till 

att se de problem som finns och 

göra paret uppmärksamma på vad 

det är som inte fungerar. 

Tid och övning 

För det går oftast att komma 

tillrätta med problemen, om bara 

viljan och intresset finns. 

– Vi arbetar mycket med 

sensualitetsträning, som är ett 

smekträningsprogram i olika faser. 

När paret är hos oss pratar vi, 

sedan får de gå hem och öva. Det 

handlar mycket om att lära känna 

varandras kroppar och att lära sig 

kommunicera. Men det kräver 

”Omogna föräldrar gör det svårt för barnen” 

Föräldrarnas skilsmässa är 

alltid svår för barnet. Men 

situationen försvåras ofta av 

föräldrar som uppträder omoget 

och känner sig kränkta. 

Per Rosenqvist. 

en känsla av bristande tillhörighet. 

Det är en grundläggande del i ett 

barns uppväxt att det har en plattform 

att utgå ifrån. 

Föräldrar är man hela livet och 

därför är det viktigt att även skilda 

föräldrar kan prata med varandra, 

att det finns en dialog mellan 

både tid och övning och det är 

viktigt att båda parterna är motiverade, 

säger Göran Sedvallson och 

Agnes Lindeberg. 

Sexologernas tips 

för ett bra sexliv 

• Ge varandra tid. 

• Våga uttrycka era önskemål. 

• Bejaka er själva och er partner. 

• Hitta tillbaka till er parrelation så 

fort ni kan efter graviditeten. 

• Var sinnliga och sensuella mot 

varandra. Det behöver inte alltid 

betyda samlag. 

• Boka in tid för er parrelation. 

föräldrarna. I samband med en 

skilsmässa är de ofta något av det 

svåraste att få att fungera. 

– Jag tror verkligen inte att alla 

skilsmässopar behöver gå i terapi, 

men någon form av hjälp skulle det 

finnas till dem som behöver sådan. 

En hjälp för att kunna samtala 

med varandra och att lösa de mest 

akuta problemen i samband med 

skilsmässan. Hur ska vi komma 

vidare? Hur ska vi förhålla oss inför 

barnen? 

Det viktigaste råd Per Rosenqvist 

kan ge föräldrar som skiljs är att 

vara vuxna och att försöka hantera 

den motgång som en skilsmässa 

innebär på ett moget sätt. 

– Jag läste en gång att det 

viktigaste inte är vilka motgångar 

man får i livet utan hur man kan 

hantera dem.

Ditt Landsting mars 2008 TEMA / Samliv 

7 

Svårt med samkönad kärlek 

de träffades för snart två år 

sedan och i framtiden väntar 

förhoppningsvis både äktenskap 

och barn. 

– Vi trivs fantastiskt bra här 

i Blekinge, även om folk kan 

vara lite trångsynta på mindre 

orter, säger Jessica Ericsson 

och Therese nöbelin på Sturkö 

utanför Karlskrona. 

Jessica Ericsson insåg att hon var 

homosexuell för åtta år sedan 

och hon kom ut ganska snart 

därefter. Processen dit var inte helt 

okomplicerad. Uppvuxen i ett 

litet samhälle i Värmland var hon 

van vid att ha släkten inpå sig och 

nödlögnerna duggade tätt. 

– Det är inte lätt att vara öppen 

på en liten ort. Man oroar sig 

mycket för vad folk ska tycka. 

Men när jag väl berättade var det 

ingen som tyckte det var märkvärdigt. 

De hade bara väntat på att 

jag skulle komma ut. 

Kom ut som 13-åring 

Therese Nöbelin insåg tidigt att 

hon var bisexuell och berättade 

för sin familj redan som 13-åring. 

Hennes mamma trodde att det 

bara var en fas hon skulle ta sig 

igenom, men Therese visste bättre. 

Therese och Jessica träffades i 

ett chatroom för tjejer på RFSL:s 

hemsida. Som bisexuell eller homosexuell 

person är det oftast via 

nätet som man träffar sin partner. 

Det är här de likasinnade finns. 

Psykoterapeut: ” Vi äger inte varandra för livet” 

Relationer är livsnödvändiga och spännande. 

Men de kan också vara arbetsamma och tuffa. 

– Man måste alltid jobba på sin relation. Vi 

äger inte varandra och blir inte så enkelt ihop 

för livet, säger Cecilia Jerrhag, psykoterapeut 

med familjeinriktning. 

När det krisar i en relation är det 

i första hand kommunens familjerådgivning 

man ska vända sig till. 

Men i speciella fall, där en eller 

båda inblandade har större och 

mer allvarliga problem av psykisk 

karaktär, kan man även vända 

sig till landstingets psykiatrimottagning. 

– Till oss kommer de som har 

hamnat i någon form av kris, säger 

Cecilia Jerrhag, som är legitimerad 

psykoterapeut med familjeinriktning 

och jobbar på Karlskrona 

Östs mottagning. 

Det kan finnas en psykiatrisk 

diagnos i botten; som depression, 

svår ångest eller psykos, som också 

orsakar problem i relationen med 

partnern. Det kan handla om 

människor som drabbats av en svår 

kris, som till exempel förlorat ett 

barn, gått igenom en svår separation 

eller har en ekonomi som 

totalt har rasat ihop. 

– Att leva i en relation är inte 

Therese nöbelin och Jessica Ericsson möts ofta av fördomar och trångsynthet. Ändå trivs de i Blekinge där de lever 

öppet i ett samkönat förhållande. 

– Jag vet inte ens hur jag skulle 

bära mig åt för att ragga ute i verkligheten. 

Det har jag aldrig gjort, 

säger Therese och får medhåll av 

Jessica: 

– Nej, då skulle jag först vara 

hundraprocentigt säker på att den 

jag stötte på var bi- eller homosexuell. 

Och det kan man ju aldrig 

vara. 

För en homosexuell eller bisexuell 

kvinna kan se ut precis som 

vem som helst, det försäkrar Jessica 

och Therese, och sätter därmed 

lätt. Om man dessutom har hamnat 

i någon form av kris bli det än 

svårare. 

Cecilia Jerrhag träffar många 

av patienterna individuellt. Hon 

brukar också bjuda in patienternas 

partner eller hela familjer för att på 

så vis se vilka relationer patienten 

har omkring sig och hur de fungerar. 

Familjemedlemmarna vill veta 

hur de ska bemöta sin anhörige. 

– Mycket av mitt arbete som 

familjeterapeut handlar om att få 

parterna att kunna prata och förstå 

varandra, så att de kan bringa reda 

i sin kaotiska tillvaro. Att ge dem 

verktyg att hantera sina liv och 

konflikter med. 

Terapisamtalen handlar ofta 

om att bli medveten om vilket 

bagage man själv fått med sig och 

hur ens egna familjemönster ser 

ut. Dessa går att bryta om man 

bara blir medveten om vad man 

bär på. Cecilias patienter kommer 

oftast själva med idéer och förslag 

en av alla fördomar på skam. För 

fördomar finns det, en mängd, och 

dessa drabbas tjejerna av så gott 

som dagligen. 

Svårt på mindre ort 

Att leva i ett samkönat förhållande 

är inte alltid lätt, även om tiderna 

har förändrats. Speciellt inte på 

mindre orter, där sinnena kan vara 

mer trångsynta. Extra svårt kan det 

vara i Karlskrona, där nazisterna 

har haft ett starkt fäste. 

– Det gör nog att många par 

om hur de kan göra men behöver 

kanske stöd för att våga prova. 

– Våra relationer är det som ger 

oss mening i livet. De ger oss lust, 

kraft, energi och trygghet. Men de 

ger oss också spänning och kaos. 

De är nödvändiga för oss, för utan 

dem blir det svårare att leva. Oftast 

kan vi reda ut de problem som 

uppstår, men ibland kan vi behöva 

lite hjälp på traven, säger Cecilia. 

väljer att inte vara öppna utan i 

stället låtsas leva ihop som vänner, 

säger Jessica. 

Och även om tjejerna aldrig 

mötts av några negativa reaktioner 

är det många som höjer på ett och 

annat ögonbryn när någon av dem 

pratar om sin tjej. Det kan vara 

arbetsförmedlingen, försäkringskassan, 

vårdcentralen – eller på 

arbetsplatserna. 

– När någon hör talas om homosexuella 

tänker de automatiskt 

på sex. Om jag hade berättat att 

jag och min tjej var ute och plockade 

svamp i skogen igår är det inte 

detta omgivningen hör. Det de hör 

är att vi hade sex i skogen. Därför 

är det svårt för en homosexuell eller 

bisexuell människa att komma 

till tals. Ingen hör vad det är hon 

egentligen säger, menar Jessica. 

Hon är vice ordförande i RFSL 

Blekinge och håller också HBTkurser 

(kurser om homo-, bi- och 

transsexuella) för de företag som 

vill. Tyvärr är det inte speciellt 

många. 

– Det är få företag som verkligen 

välkomnar alla. Det kan tyckas 

självklart men så är det inte. Den 

som väljer att vara öppen med sin 

läggning på sin arbetsplats märker 

ofta att attityder och beteenden 

snabbt ändras när man berättat. 

Stämningen blir spänd, menar 

Therese. 

Att Therese och Jessica har hittat 

varandra för livet, är de övertygade 

om. De hoppas på att en ändring 

av äktenskapsbalken snart ska 

komma till stånd, så att de inte 

bara kan ingå partnerskap utan 

även få gifta sig. Därefter väntar 

förhoppningsvis också barn, något 

som blivit möjligt för samkönade i 

Sverige för bara något år sedan. 

Tidigare åkte många homosexuella 

till Danmark, men det ville 

inte Jessica och Therese. 

– I Sverige gäller andra regler. 

Här får barnet veta vilken pappan 

är och har rätt att söka upp 

honom när han är 18 år. 

att hålla ihop en relation är inte alltid lätt. Än svårare blir det när någon eller båda i förhållandet råkar ut för någon 

form av kris. 

Tips för en god relation 

• Ha tålamod med varandra. Ge inte upp så fort. 

• Kriser och konflikter gör att vi mognar som människor och blir starkare. 

• Det är inte farligt att ha konflikter, tvärtom, det kan utveckla relationen 

om man vågar prata om dem. 

• Se till att ha egna intressen och tid för dig själv. 

• Våga ta för dig av det som intresserar dig och få igång dina livslustar. 

• Tänk på att det alltid är kul att börja om på nytt – men det blir snabbt 

vardag igen.


”de fysiska 

förutsättningarna 

förändrades 

för mig, 

men inte 

livet i sig. 

”Jag skulle ba 

Det är onsdag kväll och slamret av viktmaskiner ekar 

i de tomma korridorerna. 

På sjukhuset i Karlshamn har de flesta aktiviteter 

stannat av. Utom i sjukgymna stikens träningslokal. 

Här håller Per-Arne Kulle träning för länets alla 

ryggmärgsskadade. 

Det var 1995. Per-Arne Kulle stod på 

toppen av sin förmåga, hade precis 

blivit uttagen i handsbollslandslaget 

och livet lekte. Veckan efter skulle han 

göra sin första A-landskamp. Anbuden 

från i stort sett alla klubbar i elitserien 

duggade tätt. 

Men i en kvalmatch mot Heid fick 

den unga stjärnan ett slag mot halsen 

och matstrupen spräcktes. 

Låg sex veckor i respirator 

Per-Arne Kulle drabbades av inflammation 

i brösthålan och bukhålan. I sex 

veckor låg han i respirator och svävade 

mellan liv och död. Inflammationen 

spred sig ut i ryggmärgen, vilket 

medförde att Per-Arne Kulle idag är 

förlamad från bröstet och neråt. Tiden 

efter olyckan minns han ingenting av. 

– Jag låg nere i Lund i två månader 

och var fullkomligt nerkörd. Jag hade 

gått ner från 110 till 64 kilo. Därefter 

väntade ytterligare ett par tunga månader 

i Karlskrona. 

Trots detta fick Per-Arne Kulle ganska 

snart tävlingsinstinkten tillbaka. Han 

skulle tillbaka till handbollen, och han 

var övertygad om att han skulle lyckas. 

Han tränade hårt och drev sig själv till 

det yttersta. 

– Jag brydde mig inte om vad läkarna 

sa, jag skulle helt enkelt bli bra igen. 

Efter ett halvår tvingades han dock 

att inse faktum; rullstolen var hans och 

skulle så förbli för resten av livet. 

– Det var förstås ett chockbesked, 

men det var ändå ett besked jag hade 

förberett mig på. Och jag gladdes åt att 

jag trots allt blivit så bra som jag blivit, 

det var det ingen som trodde med tanke 

på hur illa däran jag faktiskt var. 

idrotten en stor hjälp för Per-arne 

Per-Arne Kulle har alltid varit idrottsintresserad 

och det var förstås detta 

som hjälpte honom igång igen. Goda 

kontakter med sjukgymnaster, familj 

och vänner har betytt oerhört mycket 

för honom i hans rehabilitering. 

– Efter att jag kommit hem från 

Lund vårdades jag i tio månader på 

rehab i Karlskrona. Den tiden har man 

lyckligtvis kortat ner rejält idag. Det betyder 

oerhört mycket att få komma hem 

efter en olycka och att få träffa vänner 

och familj. Man behöver de vardagliga 

rutinerna, och hitta tillbaka till det liv 

man levde innan olyckan. 

Riktigt detsamma blir förstås livet 

aldrig igen. För vissa saker är helt enkelt 

mer komplicerade när man plötsligt 

sitter i rullstol. Som till exempel att 

ta sig fram. Tillgängligheten för en 

rullstolsburen människa är inte den 

bästa och stora nivåskillnader gör det 

ofta omöjligt att ta sig in i exempelvis 

affärer. 

– I övrigt lever jag precis som tidigare. 

Jag kör bil, jag reser, jag idrottar 

och jag har familj. Skillnaden är att allt 

tar lite längre tid än tidigare. Jag måste 

planera lite mer och göra saker med mer 

eftertanke. De fysiska förutsättningarna 

har förändrats för mig, men inte livet 

i sig. 

I slutet av förra året blev Per-Arne 

Kulle pappa för första gången till en 

liten Alva, som idag närmar sig halvåret. 

Därmed har en ny fas i livet börjat, och 

omställningen till att bli småbarnsförälder 

är stor, precis som för de allra flesta 

unga människor. Så småningom väntar 

också pappaledighet. 

– Livet leker kan man väl säga, precis 

som innan olyckan. Det tog absolut 

inte slut där. 

Möter patienterna på lika villkor 

Sedan ett år tillbaka arbetar Per-Arne 

Kulle som rehabinstruktör på rehabiliteringen 

och habiliteringen i Karlshamn 

och Karlskrona. Här samarbetar han 

med bland annat sjukgymnaster och 

arbetsterapeuter för att hjälpa patienter 

som drabbats av liknande skador som 

han själv. 

– Eftersom jag själv är funktionshindrad 

och sitter i rullstol har jag en 

annan förståelse för patienterna och kan 

möta dem på samma villkor. Jag vet 

precis vad de går igenom och kan vara 

precis så rak och tuff som jag vet behövs 

eftersom jag vet att man har tillbaka det 

senare i livet. Det finns inga genvägar. 

Jag kan också fungera som en förebild 

för dem och visa att det funkar alldeles 

utmärkt att leva även om man är rullstolsburen. 

Livet tar inte slut på grund 

av en olycka. 

Per-Arne Kulle håller också egna 

träningar för ryggmärgsskadade personer 

två kvällar i veckan. Träningarna 

är oerhört uppskattade av patienterna, 

som här inte bara får tillgång till ett 

specialanpassat gym, utan också en möjlighet 

att träffa andra i samma situation 

som de själva. Här utbyts tips och idéer, 

här skämtas och skrattas. 

– Även om man inte tränat tidigare 

måste man börja med det när man 

hamnar i rullstol. Kroppen är inte gjord 

för att sitta stilla, säger Per-Arne Kulle. 

Som när han inte tränar andra, förstås 

tränar själv. 

Idag är Per-Arne Kulle med i Sveriges 

landslag för rullstolsrugby och har tagit 

medalj i OS, VM och EM. Dessutom 

är han tränare för handbollsjuniorerna i 

Karlshamns HF. 

För 13 år sedan blev Per arne Kulle förlamad efter en olycka i en h 

veckan. Jonas Broman från asarum vet vikten av att träna. när h 

”Man är inte skapt för att enbart sitta stilla i den här”, säger Jon 

Han har hunnit med ett par stycken, genom årens lopp. Utvecklin 

första rullstolarna Jonas hade vägde runt 20 kilo. idag ligger de p


ra bli bra igen” 

andbollsmatch. idag arbetar han som rehabinstruktör och håller bland annat träning för ryggmärgsskadade två kvällar i 

an var 13 år blev han påkörd på cykeln av ett rattfyllo. 

as och klappar på rullstolen. 

gen har varit enorm; de 

å cirka 7 kilo. 

Tomas Lundgren föll ut från en ruta den 3 oktober 2004. Åtta månader senare var han tillbaka 

på jobbet. ”det går inte att tycka synd om sig själv. Jag lever precis som alla andra; 

jag har jobb, lägenhet, bil och jag tränar.” 

Ryggmärgsskadade kan 

vårdas på hemmaplan 

På rehab i Karlshamn finns ryggmärgsskadeteamet. 

Hit är ett femtiotal patienter 

från hela länet knutna. Många av dem har 

varit med om någon slags olycka som givit 

dem en ryggmärgsskada. 

Ofta är patienterna unga män mellan 16 och 30 

år. Många av dem har varit med om bilolyckor 

eller andra olyckor som orsakat skador på ryggmärgen. 

Andra patienter har kanske drabbats 

av en ryggmärgsskada till följd av exempelvis 

blödning, infarkt, diskbråk eller tumör. 

Vårdas inledningsvis i Lund 

De flesta traumatiskt skadade vårdas inledningsvis 

vid neurokirurgen eller ortopeden i Lund. En 

kort tid därefter kommer en del till ryggmärgsskadeteamet 

på Orup. Här har vårdtiderna 

kortats rejält på senare tid och patienterna kan 

allt tidigare skickas hem till Blekinge igen. En del 

kommer också direkt till Blekinge. Detta sedan 

ryggmärgsskadeteamet i Karlshamn startade. 

– När det gäller skador vid halsryggen var 

vårdtiden tidigare över ett år i Orup. Idag får 

patienterna komma hit efter tre till fyra månader. 

Och när det gäller skador nedanför halsryggen 

vistades de förr mer än ett halvår på Orup, nu är 

de här efter två månader, säger Ronny Runesson, 

sjukgymnast vid rehabkliniken. 

Detta betyder oerhört mycket, inte minst för 

patienten själv. 

– Att kunna vistas nära hemmet, nära de 

anhöriga som kan stötta och nära vänner och 

arbetsplats är mycket viktigt för rehabiliteringen. 

Dessutom blir det så mycket lättare att ordna 

med anpassning av bostaden och träningen på 

hemmaplan. Det gäller ju att göra patienten så 

säker som möjligt i hans eller hennes hemmiljö, 

säger Mona Rantamäki-Olsson, arbetsterapeut. 

På ryggmärgsskadeteamet i Karlshamn finns 

en mängd kompetenser; läkare, sjuksköterska, 

sjukgymnast och arbetsterapeut och kurator. De 

samarbetar också mycket med urolog, uroterapeut, 

ortoped och handkirurg. 

– Ryggmärgsskador är oerhört omfattande. 

Allt nedanför skadan omfattas, inte bara muskler 

utan även inre organ, såsom blåsa och tarm. 

Känselbortfall, muskelbortfall, motorikbortfall, 

spastisitet och smärta är andra följder, säger Zofia 

Doweyko-Jurkowska, läkare. 

Även de patienter som har inkompletta skador 

och som trots sin ryggmärgsskada kan gå, har 

det ofta svårt. Deras besvär kanske inte syns 

eller märks, men skapar stora problem för dem i 

vardagen. 

Ut i arbetslivet så snabbt som möjligt 

Ambitionen är att de ryggmärgsskadade ska ut i 

arbetslivet så snabbt som möjligt och inte fastna i 

sjukskrivningar. 

– Det är tufft att få en ryggmärgsskada. Men 

man kan få ett bra liv ändå, om man bara hittar 

det som är värt att leva för. Det handlar ofta om 

nya värderingar. Handikappidrotten är en verklig 

sporre som många tycker är kul, säger Ronny 

Runesson. 

I ryggmärgsskadeteamet ingår förutom de som 

ovan nämnts också kuratorn Madelene Lindberg, 

arbetsterapeut Lena Ström, rehabinstruktör Per- 

Arne Kulle och sjuksköterska Maria Tenland.


Vårdcentralerna öppnar 

dörrarna på kvällstid 

Minst en dag i veckan kommer 

vårdcentralerna i länet att ha 

kvälls öppet. 

– På så sätt blir tillgängligheten 

flexiblare för patienterna, 

säger Christer Borglin, 

planeringsstrateg inom 

primär vården. 

Landstingsstyrelsens beslut om 

kvällsöppet på vårdcentralerna 

innebär att vårdcentralen i Olofström 

kommer att ha öppet till 

klockan 18 en kväll i veckan. 

Sedan tidigare har också familjeläkare 

Klavs Wix Nielsen öppet en 

kväll i veckan i kommunen. 

I Sölvesborg kommer både 

vårdcentralen och Hälsoringens 

vårdcentral att ha öppet fram till 

klockan 19 en kväll i veckan. I 

Ronneby har Capio, vårdcentralen 

i Kallinge och vårdcentralen i Ronneby 

öppet en kväll vardera, även 

de till klockan 19. 

I Karlshamn ska Brunnsgårdens 

vårdcentral och Samaritens 

vårdcentral att ha öppet en kväll 

vardera fram till klockan 19, och 

i Karlskrona kommun kommer 

vårdcentralerna på Trossö och 

Kungsmarken samt vårdcentralerna 

i Lyckeby, Nättraby och Rödeby 

att ha öppet en kväll vardera 

till klockan 19. 

– Den som inte har möjlighet 

att komma ifrån dagtid, får nu en 

Precare Mälardalen AB är ett 

privat vårdbolag som har bedrivit 

möjlighet att boka en tid en kväll i 

veckan i stället. Om man däremot 

behöver läkare akut efter klockan 

17 är det alltså fortfarande jour - 

läkarcentralen på 73 10 20 man ska 

kontakta, säger Christer Borglin. 

Satsning på prov 

De kvällsöppna mottagningarna 

är öppna för de patienter som är 

listade vid respektive vårdcentral. 

– Vi ska nu prova hur stort behovet 

av mottagningar på kvällstid 

är, för att se om satsningen ska 

kvarstå eller till och med utökas, 

säger Christer Borglin. 

– För de som arbetar och har 

svårt att komma ifrån dagtid ökar 

detta tillgängligheten. Däremot 

kommer tillgängligheten totalt sett 

inte att bli bättre i primärvården, 

eftersom motsvarande utökning på 

kvällstid också kommer att innebär 

en neddragning på dagtid. 

Samaritens vårdcentral i Karlshamn 

har haft kvällsöppet ända sedan 

årsskiftet. Satsningen har fallit 

väl ut, och till mottagningen har 

både barn, arbetande människor 

och pensionärer kommit. 

– Vi vill gärna att våra patienter 

kommer hit i stället för till 

jourcentralen, och när det gäller 

framför allt barnen har vi lyckats 

väl med det tycker jag, säger Lotta 

Mårtensson, som är chef för bland 

annat Samaritens vårdcentral. 

Nya mottagningar i Kungsmarken och Tving 

Kungsmarken har fått en ny 

vårdcentral. 

Vid årsskiftet öppnade 

Precare läkarmottagning i helt 

nybyggda lokaler. 

Samtidigt övertog Precare 

även Ängslyckans läkar mot - 

tagning i Tving. 

hälso- och sjukvård sedan 1997, 

i Gävleborg och Uppsala. Sedan 

årsskiftet har man även avtal 

med Landstinget Blekinge om 

att bland annat driva läkarmottagning 

i Kungsmarken i Karlskrona. 

När läkarmottagningen 

är helt utbyggd kommer här att 

finnas fyra familjeläkare. 

I de helt nybyggda lokalerna, 

som ligger i anslutning till Häl- 

sotorget, finns förutom allmänläkarmottagning 

även mottagningar 

för diabetes, blodtryck, astma, 

kvinnohälsa och vaccinationer. 

– Att öppna en helt ny läkarmottagning 

i Kungsmarken var 

för oss en unik chans att starta 

något nytt. Vi har dessutom goda 

erfarenheter av att jobba inom 

invandrartäta områden sedan 

tidigare, säger Precares VD Inger 

Kungsmarkens vårdcentral är i full gång och verksamhetschefen Marianne Ekelund är nöjd med inledningen på 

året. ”det har gått fantastiskt bra, med tanke på att vi byggt upp hela verksamheten helt från grunden”. 

Samaritens vårdcentral i Karlshamn har haft kvällsöppet sedan årsskiftet. Satsningen har fallit väl ut tycker Lotta 

Mårtensson och Hans Törnqvist. 

Nelson, som själv är distriktssköterska 

och har arbetat med 

flyktinghälsovård sedan 1989. 

– Vården inom invandrartäta 

områden skiljer sig åt på många 

sätt. Man måste vara oerhört 

flexibel i hur man bemöter människor 

från andra kulturer och 

vara lyhörd för den problematik 

de bär med sig. 

Satsning på kvinnors hälsa 

Vårdcentralen i Kungsmarken 

kommer att arbeta i nära samarbete 

med Hälsotorget som redan 

finns på Kungsmarksplan. 

Här kommer också att göras en 

omfattande satsning på kvinnors 

hälsa. 

I området finns många långtidssjukskrivna 

kvinnor och orsakerna 

till detta ska kartläggas under 

hösten. 

Precare öppnade vid årsskiftet 

även läkarmottagning i Tving. 

Mottagningen ersätter den tidigare 

Ängslyckans läkarmottagning. 

Ulf Olsson, som drev Ängslyckans 

läkarmottagning, arbetar numera 

för Precare. 

Läkarmottagningen i Tving 

flyttar den första april från sina 

nuvarande lokaler till före detta 

folktandvårdens lokaler i Tving. 

Elektroniska recept 

bekvämt för kunden 

Det kan vara besvärligt att hålla 

ordning på sina pappersrecept. 

Med elektroniska recept lagras de 

i apotekets dator istället. 

Läkaren skickar receptet elektroniskt 

via en säker förbindelse 

direkt till apoteket. Kunden kan 

genom att visa legitimation hämta 

medicinen på valfritt apotek i hela 

landet. 

Varje gång kunden hämtar ut 

medicin får han eller hon med sig 

en lista, ”Mina mediciner” från 

apoteket. 

– Det kan jämföras med ett kontoutddrag 

på banken. På listan kan 

man se vilka mediciner man har, 

berättar Gerd Sandberg, apotekare 

och tjänsteansvarig vid Apoteket i 

östra Blekinge. 

Apotekens receptregister skyddas 

av personuppgiftslagen. 

Som kund kan man gå in via 

apotekets webbsida eller via telefon 

för att handla. För det behövs en 

e-legitimation för webben och en 

pin-kod om man väljer att ringa. 

Medicinen kan beställas som 

färdigt paket att hämta på lokalt 

apotek. Man kan också få hem 

medicinen via posten, med undantag 

för kylvaror och narkotiska 

preparat.


EGENVÅRDSTIPSET 

Torra ögon skaver 

och irriterar 

Man kan bli irriterad eller 

röd i ögonen av flera olika 

anledningar. Till exempel 

kan ögonen bli irriterade 

av rök, simbassängsklor, 

kontakt linser eller smink. 

Besvären kan också bero på 

att ögonen är torra, att man 

är allergisk mot något eller 

att man har fått en inflammation 

eller infektion. 

Om ögat är rött och irriterat kan 

man skölja det med vatten. Svider 

vattnet kan man pröva med 

koksaltlösning i stället. Man kan 

göra egen koksaltlösning genom 

att blanda en milliliter – ett 

kryddmått – salt i en deciliter 

kokande vatten som sedan får 

svalna. Man bör bara använda 

nygjord lösning. Färdiggjorda 

koksaltdroppar finns att köpa 

på apotek. Är ögat kladdigt 

eller har klistrats igen, vilket till 

exempel kan hända när man är 

förkyld, kan man tvätta med 

ljummet vatten med hjälp av en 

bomullstuss. 

Torra ögon skaver 

Om det skaver, svider eller kliar 

i ögonen kan de vara torra. Det 

kan bero på att man sitter länge 

framför datorn, arbetar i dåligt 

ljus eller vistas i torr, varm, rökig 

eller dammig luft. Undvik att 

ha tv- eller datorskärmar för 

högt placerade för att slippa titta 

uppåt, eftersom det gör att man 

blir torrare i ögonen. Eftersom 

tårbildningen minskar när man 

blir äldre blir ögonen torrare 

med åldern. Ögonen kan också 

bli torra av vissa läkemedel. För 

att fukta torra ögon kan man 

droppa särskilda tårersättningsmedel 

eller ögongel i ögonen. 

Dessa finns att köpa på apotek. 

Undvik att gnida i ögonen 

Har man fått en infektion i ögat 

kan den spridas till det andra 

ögat eller till andra personer. En 

ögoninfektion kan till att börja 

med likna andra typer av ögonirritationer. 

Om man är irriterad 

i ögonen är det därför bra att 

undvika att gnida sig i ögonen 

och att vara noga med att tvätta 

händerna för att minska risken 

för smitta. 

Kontakta sjukvården 

Om man har irriterade ögon och 

inte har blivit bättre efter att ha 

behandlat sig själv i en vecka, 

bör man kontakta vårdcentralen. 

Om ögat är varigt och inte 

har blivit bättre inom tre-fyra 

dagar bör man också kontakta 

vårdcentralen. Man bör även 

kontakta vården om man fått in 

något skräp i ögat som inte går 

att skölja bort. Detsamma gäller 

om det värker i eller omkring 

ögat och ögonvitan blir kraftigt 

röd. Använder man kontaktlinser 

och ögat är mycket irriterat 

bör man kontakta sin optiker 

för råd. 

Carita Johansson och Maria arvidsson på öronkliniken är nöjda med landstingets självbetjäningstjänster på internet. 

Förnya recept med datorn 

Behöver du avboka din läkartid eller förnya ett recept? 

du vet väl att du enkelt kan göra det via landstingets 

e-tjänster på internet. 

Alla vårdcentraler i länet har nu ett 

utbud av självbetjäningstjänster på 

landstingets webbplats www.ltblekinge.se. 

Här kan du bland annat 

förnya recept och hjälpmedelskort, 

du kan avboka tider och få intyg. 

Du kan också få hjälp med exempelvis 

resevaccinationer och skriva 

egenremisser till sjukgymnast och 

arbetsterapeut. 

Utbudet av tjänsterna varierar 

beroende på vilken vårdcentral du 

vill komma i kontakt med. 

Under året kommer även Ble- 

Tullgårdens vårdcentral i Karlskrona 

ska byggas om. 

För att få in idéer på hur 

området kan se ut har Landstinget 

Blekinge utlyst en 

arkitekttävling. 

Landstinget Blekinge har under 

en längre tid planerat för en ny 

vårdcentral inom Tullgårdens 

upptagningsområde. 

omodernt och svåranpassat 

De nuvarande byggnaderna är 

omoderna och svåra att anpassa 

till de krav som kan ställas på 

verksamheten. Under senare år 

har även arbetsmiljöproblem för 

personalen stått i fokus. 

– Tullgården ligger mycket 

vackert vid vattnet med utsikt över 

Långö och Borgmästarefjärden. 

Eftersom tomten är så stor finns 

här förutom vårdcentral också 

möjlighet att bygga bostäder, säger 

kingesjukhusets alla mottagningar 

att kunna erbjuda självbetjäningstjänster 

via internet. I dagsläget är 

det bara barn- och ungdomskliniken, 

öron-,näs- och halskliniken 

och infektions- och hudkliniken 

som erbjuder tjänster via internet. 

”det har fungerat jättebra” 

– Vi har erbjudit våra patienter 

självbetjäningstjänster via webben 

i snart två år nu och det har 

fungerat jättebra. För patienternas 

del är fördelarna många; de slipper 

Arkitekter ritar om Tullgården 

Planeringen för en ny vårdcentral på Tullgården i Karlskrona pågår. Tre 

arkitektbyråer har fått i uppdrag att komma med förslag på hur den nya 

vårdcentralen ska se ut. 

landstingets fastighetschef Christer 

Larsson. 

Tre arkitektbyråer har fått i 

uppdrag att komma med förslag 

på Tullgården. Uppdraget har haft 

tre delar; att skapa en attraktiv 

sitta i telefonköer och de kan göra 

sina receptförnyelser eller avbokningar 

på de tider som passar 

dem bäst. På så vis ökar tillgängligheten, 

säger Carita Johansson, 

avdelningschef för öron-,näs- och 

halskliniken. 

Helt säkra tjänster 

– Varje morgon går vi in och kontrollerar 

de meddelanden vi har 

fått in, och inom en vecka lovar 

vi till exempel att recepten finns 

utskrivna, säger sjuksköterskan 

Maria Arvidsson. 

Att använda sig av själbetjäningstjänsterna 

på internet är helt 

säkert. 

vårdcentral, att knyta ihop Tullgården 

med den omgivande miljön 

och att skapa nya bostäder som tar 

tillvara det vackra läget vid havet. 

– Vi har velat ha in tre så olika 

förslag som möjligt, säger Larsson. 

– Patienterna skriver direkt in 

i våra servrar där informationen 

lagras på ett säkert sätt. Ingen 

annan än den som ska ta emot 

informationen kan ta del av den, 

säger Kathrine Alriksson som är 

projektledare för landstingets 

e-tjänster. 

Som patient behöver du heller 

inte oroa dig för att göra fel. 

Instruktionerna på sidorna är 

tydliga. 

– Uppgifterna fylls i i flera steg 

och du kan inte komma vidare om 

du inte fyllt i det föregående steget 

på ett korrekt sätt, säger Kathrine 

Alriksson. 

Läs mer på www.ltblekinge.se. 

Därmed inte sagt att Tullgårdens 

vårdcentral kommer att se ut exakt 

så som de vinnande arkitekternas 

förslag. 

dra igång runt årsskiftet 

– Vi ska utvärdera de idéer som 

arkitekterna har redovisat, och 

sedan väntar en process med 

projektering. Jag skulle gissa att 

första spadtaget kan tas någon 

gång runt årsskiftet, spår Christer 

Larsson. 

Bland annat måste en ny detaljplan 

göras över området som 

medger även bostäder, eftersom 

den nuvarande planen bara medger 

vårdbyggnader. 

– Det vore slöseri att bara bygga 

en vårdcentral på en tomt som 

skulle kunna innehålla även attraktiva 

bostäder. Vårdcentralen upptar 

bara 25 procent av byggrätten, 

säger landstingets fastighetschef 

Christer Larsson.


Satsning på äldres hälsa 

Landstinget Blekinge gör nu en satsning på äldre människors 

hälsa. 

Under 2008 öppnar geriatriska kliniken, med två vårdavdelningar 

i sikte – en i Karlshamn och en i Karlskrona. 

Geriatrik är läran om åldrandets 

sjukdomar. De vanligaste sjukdomarna 

hos människor över 65 år 

är demenssjukdomar, förvirring, 

slaganfall och olika frakturer, som 

till exempel höftledsfrakturer. Det 

mest utmärkande för äldre människor 

är dock att de ofta drabbas 

av flera olika medicinska problem 

samtidigt. 

När nu landstinget bygger 

upp en geriatrisk klinik gör man 

detta dels för att försöka förebygga 

ohälsa bland äldre människor, dels 

för att de äldre ska få leva ett så 

fullgott och aktivt liv som möjligt, 

genom bra behandling och rehabilitering. 

– När vi blir äldre fungerar vår 

kropp sämre. Våra kroppsliga 

funktioner går ner, och vi blir helt 

enkelt bräckligare. Då kan man 

Nytt, fräscht och 

funktionellt på 

habiliteringen 

Från små, trånga och icke handikappvänliga utrymmen till nya, 

fräscha och ändamåls enliga lokaler. 

Habiliteringen i Karlskrona har fått ett stort lyft i gamla Vårdskolans 

nyrenoverade byggnad. 

Det luktar nytt och fräscht i entrén. 

Utanför pryder en ny plattläggning 

och en nyanlagd lekplats 

med rullstolsbana ligger inbäddad 

i bokskogen. 

Glaskonst av Malin Svensson 

pryder väggarna i väntrummet och 

den ljusa inredningen i björk ger 

en känsla av luft och rymd. 

– Vi är otroligt nöjda och stolta. 

Numera har vi fått lokaler som är 

anpassade efter vår verksamhet och 

det känns fantastiskt, säger chefen 

för habiliteringen i Karlskrona, 

Tomas Gotthardsson. 

Rymligt motorikrum 

I ena flygeln har personalen sina 

expeditioner, i den andra finns 

behandlingsrummen, namngivna 

efter våra landskap från söder 

till norr. Här finns ett stort och 

rymligt motorikrum, här finns 

observationsrum där barnen under 

lek kan studeras av föräldrar och 

personal. Här finns samtalsrum 

och här finns också lägenhet med 

handikappanpassat kök och toalett, 

där patienter kan få möjlighet 

att prova. 

Habiliteringen jobbar med 

människor med medfödda eller 

tidigt förvärvade funktionshinder. 

Det handlar om människor med 

utvecklingsstörningar, människor 

med autism och människor med 

olika former av rörelsehinder. 

– Vi försöker hjälpa våra patienter 

att känna sig trygga, att lära 

dem att förstå sin livssituation och 

att göra dem så självständiga som 

det är möjligt, förklarar Tomas 

Gotthardsson. 

Habiliteringen i Blekinge har 

varje år kontakt med runt 1 000 

patienter. Cirka 60 procent av 

dessa är barn och ungdomar. 

– I dessa fall har vi förstås 

mycket kontakt med hela familjen. 

Vi försöker ge föräldrarna en bild 

av det barn de har fått och av barnets 

förmåga och möjligheter. Det 

handlar mycket om att lära sig leva 

med barnet och att anpassa sig till 

en ny livssituation som man inte 

varit förberedd på. 

Utveckla svaga sidor 

Mycket av arbetet inom habiliteringen 

går ut på att utveckla och 

kompensera de svaga sidorna hos 

patienten, och stötta dem så att 

de med sina funktionshinder kan 

utvecklas i livet. 

Habiliteringen hjälper också 

till med att skapa det nätverk 

som behövs runt barnet och 

förmedla kontakter till skola, 

stödverksamheter i kommunen 

och landstinget. 

Inom habiliteringen finns 

många olika yrkesgrupper; 

arbetsterapeuter, sjukgymnaster, 

logopeder, specialpedagoger, 

psykologer, kuratorer, läkare och 

sjuksköterskor. 

Dessa arbetar i team kring 

barnet, vars behov ofta är av en så 

sammansatt och komplex art att 

många olika kompetenser behövs. 

Habiliteringen arrangerar också 

utbildningar och informationsträffar 

för sina olika patientgrupper. 

– Vi tror mycket på det här 

sättet att jobba. Genom att samla 

människor i likartade situationer 

kan de lära mycket av varandra 

och stötta varandra. Det växer 

de oerhört mycket genom, säger 

Tomas Gotthardsson. 

inte behandlas på samma sätt som 

en ung man i 20-års åldern. Därför 

är geriatriken en egen specialitet; 

precis som pediatriken, eller läran 

om barns hälsa, är en egen specialitet, 

säger Börje Bjelke, nytillträdd 

verksamhetschef för geriatriska 

kliniken på Blekingesjukhuset. 

Försöker ta ett helhetsgrepp 

Geriatriken i Blekinge kommer att 

arbeta nära tillsammans med landstingets 

andra specialiteter, för att 

på så vis försöka ta ett helhetsgrepp 

om den sjuka människans hela 

livssituation. 

– Det handlar om att se till patientens 

hela behov och ta ett övergripande 

ansvar för att patienten 

får ett så bra liv som möjligt med 

all den hjälp och stöttning som 

han eller hon behöver. På så vis blir 

detta en kvalitetshöjning av vården 

för de åldrande patienterna, säger 

Börje Bjelke, som kommer från 

Sveriges största geriatriska klinik 

vid Huddinge sjukhus. 

Han ser mycket fram emot arbetet 

med att bygga upp geriatriken i 

Blekinge, och kan också konstatera 

att Blekinges äldre befolkning verkar 

må förvånansvärt bra, mycket 

Fabian Trulsson testar den nya utrustningen under överseende av Thomas Jönsson. 

tack vare ett idogt arbete av bland 

annat anhöriga. 

Tar hand om varandra 

– Jag tror att det har att göra med 

den närhet som folk känner till 

varandra här. Man vill inte att ens 

gamla granne som passade barnen 

för ett tiotal år sedan ska ha det 

dåligt på ålderns höst. Därför tar 

man hand om varandra här, och 

det är underbart att se. 

Öppnandet av de två geriatriska 

avdelningarna på Blekingesjukhuset 

i Karlshamn respektive Karlskrona 

inleds under hösten.


Barnsäkra hemmet innan 

olyckan är framme 

olyckor är den vanligaste 

dödsorsaken bland barn. det är 

också den vanligaste orsaken 

till att barn vårdas på sjukhus. 

nu har landstinget tagit fram 

en ny film om hur man förhindrar 

barnolycksfall. 

Barnavårdscentralerna i länet har 

under lång tid arbetat aktivt med 

att minska riskerna för barnolycksfall. 

Detta sker till exempel vid 

hembesök då distriktssköterskorna 

tillsammans med föräldrarna går 

igenom vilka farligheter som kan 

finnas för ett barn i hemmet och 

hur det kan barnsäkras på bästa sätt. 

– Vi lånar också ut bilstolar från 

BB och delar ut lekhjälmar vid 

treårsbesöket. Vi arbetar dessutom 

med rådgivning, så väl individuellt 

som i föräldragrupper, säger Johanna 

Tell, barnhälsovårds samordnare. 

ny film om barnolycksfall 

Nu har man också tagit fram en 

ny film om hur man kan förhindra 

barnolycksfall. Den ska visas i 

föräldragrupper, i väntrum, på hälsotorg 

och kanske i barnomsorgen. 

Filmen handlar om olycksrisker 

bland barn upp till sex år och är 

framtagen i samarbete med räddningsverket 

och har producerats av 

Studio 3 i Ronneby. 

Sedan 50-talet har antalet dödsfall 

till följd av olyckor minskat, 

även om kurvan under senare år 

planat ut. Sverige ligger också bra 

till internationellt sett. Ändå är 

olyckor den vanligaste dödsorsaken 

och den vanligaste orsaken till att 

barn vårdas på sjukhus. Bland de 

Mer pengar till 

Blekingetrafiken 

Landstingsstyrelsen har sagt ja 

till Blekingetrafikens marknadsplan 

för åren 2009–2011. Den 

nya marknadsplanen innebär 

mer pengar till Blekingetrafiken 

än vad som tidigare har 

beslutats om. För nästa år ökar 

tillskottet från landstinget med 

6,3 miljoner jämfört med tidigare 

beslut. Landstingsstyrelsen 

vill också att Blekingetrafiken 

ytterligare rationaliserar sin 

verksamhet för att få den ännu 

mer effektiv och miljövänlig. 

ny chef på 

kompetens- 

centrum 

Birgitta Lundberg blir ny chef 

för Kompetenscentrum som har 

ett landstingsövergripande och 

strategiskt ansvar för kompetensutveckling, 

forskning och 

verksamhetsutveckling inom 

Landstinget Blekinge. 

minsta barnen är fallolyckor vanligast; 

från skötbord, barnstolen och 

mammas och pappas säng. Andra 

vanliga skador är brännskador, 

klämskador och barn som stoppar 

saker i munnen och sätter i halsen. 

– Som förälder handlar det om 

att vara steget före. Barnets utveckling 

går så snabbt och vi hinner 

inte alltid med. Plötsligt kan de 

vända sig från rygg till mage och 

faller därnäst i golvet från sängen, 

säger Johanna Tell. 

drunkning vanligaste orsaken 

Den vanligaste dödsorsaken bland 

barn upp till sex år är drunkning. 

Och det är dessvärre inga stora 

mängder vatten som behövs. 

– Det kan räcka med ett par 

centimeter. Ett barn som springer i 

en tjock vinteroverall och hamnar 

med näsan ner i en vattenpöl kan 

ha jättesvårt att ta sig upp, säger 

Johanna Tell. 

När barnen blir äldre blir det 

vanligare med olyckor i trafiken. 

Barn är inte trafikmogna för att 

cykla själva förrän i 12-årsåldern, 

men många är tyvärr ute och 

trampar själva tidigare än så. 

– Det går inte att skydda sitt barn 

in absurdum. Barn måste få utvecklas 

också och små lindriga skador 

ger erfarenheter som lär barnet att 

göra riskbedömningar. Vissa olyckor 

kan vi heller inte förutse. Men 

det är viktigt att kunna skydda sitt 

barn mot de farligaste olyckorna 

och därför gäller det att se till att 

göra miljön så trygg och barnsäker 

som möjligt, säger barnhälsovårdssamordnare 

Johanna Tell. 

Tänk noga efter innan du färgar 

ditt hår. 

Samtliga hårfärgningspreparat 

på marknaden innehåller 

nämligen starkt allergiframkallande 

ämnen. 

Följderna kan bli igensvullet 

ansikte och svåra eksem över 

hela kroppen. 

Att färga håret blir vanligare och 

vanligare. 

– Tidigare använde vi bara färg 

för att dölja det åldrande och grånande 

håret. Nu färgar vi håret av 

andra dekorativa skäl, och vi gör 

det allt tidigare i livet. 

Det säger Magnus Bruze som 

är professor och överläkare på 

yrkes- och miljödermatologiska 

avdelningen vid Hudkliniken på 

Universitetssjukhuset i Malmö. 

Problemet är att den permanenta 

hårfärgen, det vill säga den 

färg som varar längst och sitter 

bäst i håret, innehåller starkt aller- 

ajabaja! inte dricka varmt kaffe med barn i famnen. 

Hårfärg kan ge eksem och svullnader 

Tänk efter före. 

giframkallande ämnen. Ett sådant 

huvudämne är para-fenylendiamin, 

som har ett hundratal andra 

besläktade ämnen som också kan 

användas som hårfärgmedel. Alla 

är lika allergiframkallande. 

Idag drabbas dubbelt så många 

av allergi mot detta ämne jämfört 

med för bara fem år sedan. 

Eksem i ansiktet 

Den som drabbas av allergi vid 

hårfärgning får eksem av mer eller 

mindre omfattande art. Ofta sitter 

eksemet inte i hårbotten, som har 

stark motståndskraft, utan i pannan, 

på öronen, i resten av ansiktet 

och på hela kroppen. Eksemen 

kan vara mycket jobbiga och 

långvariga, med vätska som rinner 

och svår klåda. Besvären kan sitta i 

i flera veckor om patienten inte får 

behandling. 

Para-fenylendiamin kan även ge 

upphov till svåra svullnader. 

– Jag har sett patienter svullna 

upp så till den milda grad att de 

inte kan se eftersom deras ögon 

helt har svullnat igen. I andra 

länder har patienter blivit inlagda 

på intensiven på grund av kraftiga 

svullnader, säger Magnus Bruze. 

Gör så här för 

att barnsäkra 

ditt hem 

• Sätt dig på golvet i barnets 

höjd och se efter med 

egna ögon vad som kan 

tänkas vara spännande att 

utforska. 

• Gå igenom rum för rum 

och gör det barnsäkert. 

Se till exempel till att ha 

petsäkra kontakter och att 

alla eluttag och sladdar 

är hela. 

• Lås in mediciner och se till 

att besökande släktingar 

håller koll på sina väskor 

om de har mediciner i dem. 

• Se till att barnen inte kommer 

åt de farliga sakerna i 

köket och ställ undan knivar 

och dylikt. Sätt haspar 

och lås på lådor och dörrar 

där det finns farliga saker. 

• Byt napp regelbundet. 

• Låt barnet öva på att gå 

i trappan – under ditt 

överseende. 

• Se till att fästa bokhyllor i 

väggen. 

• Tänk på att fönstren måste 

ha en barnskyddande 

anordning. 

• Drick inte kaffe och te med 

ditt barn i famnen. 

• Vänd inte barnstolen för 

tidigt; barn bör sitta bakåtvända 

upp till minst fyra 

till fem års ålder. 

• Försök att ligga steget 

före. Ditt barn utvecklas 

snabbare än du tror. 

Para-fenylendiamin används 

också i så kallade turisttatueringar 

som många skaffar sig på utlandsresorna. 

Närbesläktade allergiframkallande 

ämnen finns också i 

exempelvis läkemedel, plastämnen 

och gummiämnen. 

Manar till försiktighet 

– Den som blir allergisk mot 

detta ämne genom exempelvis 

en hårfärgning eller en tatuering 

förvärvar automatiskt också en allergi 

för många andra ämnen som 

han eller hon kanske aldrig varit i 

kontakt med tidigare. Genom att 

färga håret och då bli allergisk kan 

du alltså kanske inte jobba med 

det du har tänkt dig i framtiden. 

Magnus Bruze vill därför mana 

till försiktighet, inte minst när det 

gäller yngre människor. 

– Tänk er noga för, om det verkligen 

är värt att riskera en framtida 

allergi som starkt kan begränsa dig 

och ditt liv.


Ronneby satsar på ungdomar 

Barn och ungdomar mår allt 

sämre. 

nu tar landstinget och Ronneby 

kommun ett gemensamt 

krafttag för att förbättra den 

psykosociala hälsan bland 

kommunens yngre invånare. 

Många olika undersökningar visar 

att den psykiska ohälsan, speciellt 

bland barn och ungdomar är 

mycket omfattande. I första hand 

gäller detta flickor. 

– Det är mer komplicerat att 

leva som människa idag. Kraven 

är höga och konkurrensen stor. 

Valmöjligheterna är många och 

kommunikationen snabb, vilket 

skapar en stressig livssituation och 

gör många utmattade. Har man 

sedan tidigare en knepig personlig 

och social grund att stå på blir livet 

inte lätt, menar landstingets folkhälsostrateg 

Thomas Gustafson. 

Ser allvarligt på ungas ohälsa 

De psykosociala problemen kan 

yttra sig i såväl skolk, hög alkoholkonsumtion 

och arbetslöshet som 

nedstämdhet och uppgivenhet, 

övervikt och ohälsosamt leverne. 

– Inom landstinget ser vi 

mycket allvarligt på ungdomarnas 

ohälsa. Vi har ett förebyggande 

ansvar att ta och för att lyckas med 

det måste vi samarbeta med kommunerna, 

säger Gustafson. 

Ett exempel är det samarbete 

som nu växer fram i Ronneby 

där kommunens folkhälsoråd, 

primärvården, psykiatrin, skolan 

Ortodontisten Alexandra flyttar tänder 

JOBBA I LANDSTINGET 

Var arbetar du? 

– Ortodontikliniken i Ronneby. 

Beskriv ditt jobb 

– I folkmun ”flyttar jag tänder”. 

Men egentligen gör jag mer än 

så. För det du gör på insidan av 

munnen påverkar även patientens 

utsida, framför allt området från 

näsan och neråt. 

– Tandställningen är i de flesta 

fall unik för varje patient, vilket gör 

att behandlingen måste planeras 

i detalj. Utvecklingen går med en 

hög hastighet och vi har idag betydligt 

fler och effektivare behandlingsmöjligheter 

än förr i tiden. 

– Vi arbetar även med barn som 

har Läpp-käk-gomspalter i samarbete 

med käkcentralen i Malmö. 

Likaså arbetar vi med ungdomar 

som har så pass stora bettavvikelser 

att käkarna behöver flyttas med 

kirurgi. 

– En viktig del av vårt arbete 

består av förebyggande behandling 

som utförs i samråd med allmäntandläkare. 

Vi åker runt på folktandvårdsklinikerna 

och tittar på 

de barn som behöver någon form 

av tandregleringsbehandling. 

Varför blev det just landstinget? 

– Det var en slump. I mitten av 

90-talet var det stor arbetslöshet 

Carolina Lindholm är folkhälsosamordnare i Ronneby. nu tar kommunen i samarbete med bland annat landstinget 

krafttag för att komma till rätta med ungdomarnas psykiska hälsa. 

och socialtjänsten går ihop för att 

försöka förbättra barn och ungdomars 

hälsa. 

I Kallinge har distriktssköterskor 

och förskolans personal utbildats i 

en föräldrastödsmetod som heter 

”Active Parenting” – eller aktiva 

bland tandläkare och jag jobbade 

då i Nordnorge. En kurskamrat 

jobbade i Blekinge och tipsade om 

ett vikariat. Och eftersom Blekinge 

är avsevärt närmare Lund i Skåne 

som jag kommer ifrån än vad 

Glomfjord i Nordnorge är, sökte 

jag mig hit. 

Vad är bra med jobbet? 

– Man blir inte gammal. Jag jobbar 

nu med en begränsad ålderskategori, 

barn och ungdomar mellan 

8 och 20 år. Det gäller att hålla sig 

ajour med ungdomars utveckling 

och deras attityder, eftersom jag är 

helt beroende av deras samverkan 

för att lyckas med behandlingen. 

Det går inte att peka med hela handen, 

det gäller att se på saken från 

deras håll och tala deras språk. 

Vad är dåligt med jobbet? 

– Det är inte vi som avgör om 

en patient får behandling eller 

inte. Bettfelen är graderade efter 

svårighetsskala och man måste ha 

ett tillräckligt svårt bettfel för att 

få behandling. Det kan vara svårt 

att förklara för en patient som själv 

tycker att han eller hon lider av 

ett bettfel, men som alltså inte är 

tillräckligt svårt enligt vår skala och 

därför inte ska behandlas. Detta 

system har uppstått eftersom det i 

Sverige är landstinget som står för 

kostnaden. 

– Dessutom skulle jag önska att 

småbarnsföräldrar. Alla föräldrar 

till barn mellan ett och fyra år 

erbjuds att delta i ett antal träffar i 

vilka de ges möjlighet att reflektera 

över och utveckla sitt eget föräldraskap. 

– Metoden handlar om att man 

jag hann med fler patienter och 

inte behövde sätta upp dem på 

väntelista. 

Vad är viktigt i ditt jobb? 

– Att vara lyhörd för patientens önskemål 

i kombination med vad som 

behövs göras. Det är A och O att få 

med en patient på behandlingsförslaget 

annars kommer det inte att 

fungera. Samtidigt får man heller 

inte acceptera kompromisser vad 

gäller målsättningen med behandling, 

som man själv inte tror på. 

Hur ser du på framtiden för din 

yrkeskår? 

– Vi kommer att bli en bristvara 

eftersom en stor del av kåren är 

40-talister. Redan idag råder en stor 

brist på tandreglerare om man ser 

nationellt. 

FaKTa 

• namn: Alexandra Ioannidis 

Olsson 

• Ålder: 36 år 

• Yrke: Ortodontist/Tandreglerare 

• Utbildning: Tandläkarexamen 

från Umeå, samt tre års 

specialistutbildning i Umeå. 

• Familj: Maken Håkan och sonen 

Theo 3,5 år 

• År i landstinget: 10 år 

som förälder ska bli medveten om 

hur man är och agerar och vilka 

konsekvenser detta får för barnen. 

Öva på hemmaplan 

Föräldrarna får också övningar 

med sig hem som de ska jobba 

alexandra är lyhörd för patienternas önskemål. 

med tills nästa träff, berättar 

Carolina Lindholm, folkhälsosamordnare 

i Ronneby kommun. 

Kurserna i Aktiva småbarnsföräldrar 

är kostnadsfria och 

erbjuds i dagsläget föräldrar i 

Kallinge, Backaryd, Hallabro 

och Eringsboda, men tanken är 

att man i framtiden ska kunna 

erbjuda alla föräldrar i Ronneby 

denna möjlighet. 

Råd utan pekpinnar 

– Samhällsutvecklingen ställer idag 

nya krav på föräldraskapet och 

stöd från den äldre generationen är 

inte längre självklar. Därför är det 

viktigt att möta andra föräldrar för 

att utbyta kunskaper och dela med 

sig av erfarenheter. Genom kursen 

kan föräldrar få råd och tips utan 

att det blir några pekpinnar, säger 

Carolina Lindholm. 

I Ronneby görs också en 

satsning mot samtliga flickor i 

årskurs åtta, som från och med 

våren erbjuds en utbildning som 

kan förebygga nedstämdhet och 

depression. 

Metoden, som heter DISA, 

vänder sig till alla tjejer och bygger 

på kognitiv beteendeterapi. 

– Det handlar om att lära sig att 

bli medveten om hur man tänker, 

att identifiera negativa tankar och 

vända dem till positiva i stället, 

säger Carolina Lindholm. 

Utbildningen sker i grupp vid 

ett tiotal tillfällen och hålls av 

skolkuratorer och psykologer som 

utbildats i metoden.


LÄTTLÄST 

Mindre tid ger mindre lust 

Ibland tappar vi lusten till varandra. 

Ofta händer det när barnen är små. 

Som tur är går det att lösa de flesta 

problemen. 

Den som har problem med sitt 

sexliv kan vända sig till landstingets 

sexologiska mottagning. Denna finns 

i Karlshamn, Ronneby och Karlskrona. 

En del av dem som söker hit har 

problem med ståndet eller för tidig 

utlösning. Några har ont när de har 

samlag. 

– Men det vanligaste problemet är 

bristande lust. Det söker både män 

och kvinnor för. Det säger Göran 

Sedvallson och Agnes Lindeberg. De 

är landstingets experter på sexualitet. 

Om sexlivet inte fungerar beror det 

ofta på att parterna har svårt att prata. 

Det är viktigt att se varandra, 

bekräfta varandra och ge varandra tid. 

Det är inte så lätt idag, när vi har så 

mycket att göra. Speciellt om man har 

små barn. 

– Det är lätt att komma in i en ond 

Den som har problem i sina 

nära relationer kan vända sig till 

kommunernas familje rådgivning. 

Hit är alla välkomna. 

Familjerådgivningen finns till 

för dem som har problem i sitt 

förhållande. 

En del vill skilja sig och behöver 

prata om det. Andra vill reparera sitt 

förhållande och behöver hjälp med det. 

Familjerådgivningen har utbildade 

psykoterapeuter. De försöker lyssna 

på parterna och skaffa sig en bild av 

problemen. 

– Missförstånd och svårigheter finns 

i alla förhållanden, säger Charlotte 

Gullbrandsson. Hon är föreståndare 

för familjerådgivningen. 

Ibland beror missförstånden och 

svårigheterna på att vi är olika. Ibland 

beror det på att vi har svårt att prata 

med varandra. 

– Många äktenskap går i kras för 

att vi inte hinner med oss själva och 

varandra. Ofta är det inte kärleken det 

är fel på, säger psykoterapeuten 

Ewa Juntunen. 

cirkel. Närheten avtar och avståndet 

mellan mannen och kvinnan ökar, 

säger Agnes Lindeberg. 

Råd och stöd för familjer i kris 

Du kan kontakta familjeråd giv- 

ningen utan att tala om vem du är. 

Det förs inga journaler. Besöken på 

familjerådgivningeen är kostnads- 

Satsning på äldres hälsa 

Nu satsar Landstinget Blekinge på att 

äldre ska må bättre. 

Under 2008 öppnas geriatriska 

kliniken. Kliniken ska ha två vård- 

av del ningar. En ska ligga på sjukhuset 

i Karlshamn och en i Karlskrona. 

det vanligaste skälet till att människor söker till sexologiska mottagningen är bristande lust. 

Tidigare var det vanligast hos kvinnor, idag ser man en bristande lust även hos män. 

Som tur är går de flesta problem 

att lösa. Men det krävs att båda 

verkligen vill. 

Eva Juntunen och Charlotte Gullbrandsson arbetar på familjerådgivningen i Karlskrona. 

Hit är alla välkomna som har problem i sina relationer. 

Geriatrik är läran om åldrandets 

sjukdomar. De flesta äldre människor 

drabbas av flera olika sjukdomar 

samtidigt. Därför tar geriatriken 

ett helhetsgrepp om den sjuka 

människans hela livssituation. 

fria och frivilliga för alla. 

Telefonnummer och kontaktuppgifter 

finns på kommunernas 

hemsidor. 

Den geriatriska kliniken ska hjälpa 

människor att leva ett så gott liv som 

möjligt. Det kan de göra genom bra 

behandling och rehabilitering. 

Chefen för geriatriska kliniken blir 

Börje Bjelke. 

Viktigt att prata 

med varandra 

En skilsmässa är alltid mer eller 

mindre svår för ett barn. Som 

förälder måste man försöka att förstå 

hur skilsmässan påverkar barnet. 

Det säger Per Rosenqvist, överläkare 

på barn- och ungdomspsykiatrin i 

Karlskrona. 

Han ser ibland exempel på 

föräldrar som har svårt att skjuta 

undan sina egna problem. Då 

kan barnet hamna i föräldrarnas 

konflikt. För barnets skull är 

det viktigt att föräldrarna kan 

prata med varandra på ett lugnt 

och respektfullt sätt också efter 

skilsmässan. 

– Det kan de ibland behöva 

hjälp med. Alla behöver inte gå i 

parterapi. Men många skulle behöva 

någon form av hjälp för att komma 

vidare efter skilsmässan och ordna 

det på bästa sätt för barnen, säger 

Per Rosenqvist. 

Kvällsöppet på 

vårdcentraler 

Nu öppnar vårdcentralerna på 

kvällstid. Minst en dag i veckan ska 

vårdcentralerna ha kvällsöppet. 

Det är för att människor som 

jobbar ska ha lättare att få tid hos 

en läkare. 

Men även barn och pensionärer 

är välkomna på kvällstid. 

Sjukskrivningar 

ska minskas 

Går man sjukskriven länge kan det 

vara svårt att komma tillbaka till 

arbetet igen. 

Därför har landstinget fått 

i uppgift av staten att försöka 

minska sjukskrivningarna. En 

annan uppgift är att människor ska 

sjukskrivas lika länge för samma 

sjukdom över hela landet. I dag 

varierar det mycket. 

Jämfört med andra delar av 

landet finns det många sjukskrivna 

i Blekinge. Men samtidigt har 

Blekinge lyckats att minska 

sjukskrivningarna rejält. I fjol 

minskade de med drygt 19 procent 

jämfört med 2006.


Bengt dahlberg bland rullstolarna på landstingets hjälpmedelscenter. 

Hjälp med allt för den som önskar 

Eldrivna rullstolar, avancerade kommunikationshjälpmedel och 

brödknivar med specialdesignade handtag. På landstingets 

hjälpmedelscenter fi nns allt. och behovet av hjälpmedel ökar. 

– Vi blir allt äldre och vi ställer allt 

högre krav på vår tillvaro. Därför 

ökar också vårt behov av hjälpmedel, 

förklarar chefen för hjälpmedelscenter, 

Bengt Dahlberg. 

Hjälpmedelscenter ligger på 

Rosenholmsområdet utanför Karlskrona. 

Här arbetar ett fyrtiotal tekniker, 

konsulenter, reparatörer och 

förrådspersonal med att tillgodose 

blekingarnas behov av hjälpmedel. 

I lagerdelen, av ungefär samma 

storlek som Ikeas ”tag-själv-lager” 

står rullstolar, sängar och rollatorer 

på rad, redo att rullas ut till de 

patienter som behöver. 

– Vi servar, underhåller, återtar 

och rekonditionerar alla typer av 

hjälpmedel. Hjälpmedlen ägs av 

oss och lånas ut till patienterna så 

länge de har behov utav dem. Därefter 

återtar vi hjälpmedlen för att 

återanvända dem, förklarar Bengt 

Dahlberg. 

Många hjälpmedel behöver dock 

byggas om och anpassas åt nya 

patienter, eftersom varje patient är 

unik och har specifi ka behov. 

– Många av rullstolarna är 

specialbyggda och formade efter 

patienterna, vilket gör att våra 

tekniker nästan alltid måste bygga 

om dem så att de kan passa nästa 

patient. 

Kan styras med ögonrörelser 

På hjälpmedelscenter fi nns dock 

inte bara rullstolar och rollatorer, 

även om dessa är de vanligaste lagervarorna. 

Här fi nns även avancerad 

kommunikationsutrustning för 

människor med funktionshinder, 

utvecklingsstörningar eller för svårt 

sjuka människor i livets slutskede. 

Dessa kan styras genom exempelvis 

ögonrörelser eller huvudrörelser. 

Här fi nns också mindre prylar 

som kan underlätta vardagslivet 

för funktionshindrade och sjuka 

människor, till exempel vred till 

spisens reglage för den som har 

svårt att sätta på plattorna, eller 

knivar med speciella handtag för 

den som har svårt att skära brödet. 

Här fi nns också hygienhjälpmedel 

som underlättar vid dusch, bad och 

toalettbesök, samt arbetstekniska 

hjälpmedel för människor som 

arbetar inom vård och omsorg och 

som ofta brottas med tunga lyft. 

alltid kontakta sjukvården 

Den som är i behov av ett 

hjälpmedel måste alltid kontakta 

sjukvården. Det går inte att vända 

sig direkt till hjälpmedelscenter. 

– I första hand är det arbetsterapeuter 

och sjukgymnaster som 

skriver ut hjälpmedlen. Ofta tar de 

då kontakt med våra konsulenter 

som bistår med råd, hjälp och utprovning. 

I detta arbete ser man till 

patientens medicinska behov, för 

att avgöra vilken produkt som bäst 

ger det stöd som behövs, förklarar 

Bengt Dahlberg. 

Gravida kvinnors friluftsliv kartläggs 

Ändrar vi våra friluftsvanor när 

vi väntar barn? 

det undrar Katarina Sjögren, 

doktorand i folkhälsovetenskap 

på Blekinge Tekniska Högskola. 

Svaret ska hon hitta genom 

en omfattande enkätstudie till 

Karlskronas gravida kvinnor 

och deras partners. 

Alla gravida kvinnor som skrivs in 

vid mödravårdscentralerna i Karlskrona 

kommun kommer under 

året att få frågan om de vill delta i 

en studie om gravidas friluftsvanor. 

Studien, som är ett samarbete mellan 

Landstinget Blekinge, Blekinge 

Tekniska Högskola och Lunds 

universitet, syftar till att undersöka 

vilka faktorer som påverkar utövandet 

av friluftsliv och hur detta i sin 

tur påverkas av att vänta barn och 

blir förälder. 

Att delta i friluftsliv har en betydande 

eff ekt på människor hälsa 

och välbefi nnande. Få studier är 

dock gjorda om friluftslivets betydelse 

i samband med graviditeten 

och spädbarnsperioden, och det 

behövs mer kunskap om detta. 

– Jag vill betona att det är 

friluftsliv och fysisk aktivitet som 

undersökningen handlar om, inte 

hård träning. Det är naturupplevelsens 

betydelse för hälsan vi är 

intresserade av, och de möjligheter 

detta ger till rekreation och avkoppling. 

Och då kan det handla om 

allt från barnvagnspromenader och 

svampplockning till skidåkning och 

fj ällvandring, förklarar Katarina 

Sjögren. 

Hjälpmedels-tävling. Vinn en picnic-väska. 

• På Hjälpmedelscenter i Karlskrona fi nns hjälpmedel i mängder, en del så avancerade 

att man aldrig hört talas om dem. Kan du till exempel para ihop nedanstående 

bild med rätt alternativ? Skicka dina svar till Landstinget Blekinge, 

Programområde Kommunikation, Wämö Center, 37181 Karlskrona. 

Märk kuvertet med läsartävling. Vi lottar ut tre picnic-väskor. 

1. 2. 

1. Ringklocka – för den som har 

svårt att komma åt en liten knapp. 

X. Talapparat – att spela in meddelanden 

till varandra. 

2. Rollatorsiren – en tuta att sätta 

på rollatorn. 

3. 4. 

1. Sittunderlägg – som minskar 

statisk elektricitet. 

X. Vridplatta – används vid vridning 

och förfl yttning av patienter. 

2. Tallriksunderlägg. 

L A N D S T I N G E T B L E K I N G E I N F O R M E R A R 

Egenvårdsguiden - snart i din brevlåda 

Inom kort får du Egenvårdsguiden i din 

brevlåda. Egenvårdsguiden är en bok 

som innehåller hundratals tips och råd 

om hur du kan lindra och bota enklare 

åkommor, alltifrån akne till sömnproblem. 

Boken är framtagen av medicinsk 

expertis i samarbete med Sveriges alla 

landsting och regioner. Förhoppningen 

är att den ska komma väl till användning 

och bli ett stöd för dig i vardagen. 

1. Glidplatta för att underlätta 

patientförfl yttningar. 

X. Bakplåt med handtag som är 

extra lätta att greppa. 

2. Skärbräda – ergonomiskt 

utformad. 

1. Massageverktyg – för att få 

igång blodcirkulationen i benen 

X. Ryggkliare. 

2. Greppförstärkare – för att enklare 

hantera vred av olika slag.

Ditt Landsting1_1_08.pdf - Landstinget Blekinge

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?