Läkemedelshantering i öppen vård.pdf - Landstinget Blekinge

Förord
Landstinget i Blekinge län har en läkemedelskommitté som skall vara rådgivande i läkemedelsfrågor för hälso-
och sjukvården. Enligt reglementet för läkemedelskommittén i Blekinge skall denna också utarbeta riktlinjer för
en säker och effektiv läkemedelshantering.
Medicinskt ansvariga sjuksköterskor från varje kommun i Blekinge har tillsammans med apotekare från
läkemedelskommittén utarbetat ”Läkemedelshantering i öppen vård i Blekinge”.
Läkemedelskommitténs ambition är att denna manual skall fungera som ett uppslagsverk och vara stöd i det
dagliga arbetet samt vid utbildningar.
2013-03-01
Anna Janson
Ordförande i Läkemedelskommittén i Blekinge Län.
Synpunkter på manualen kan ställas till läkemedelskommittén, patientsäkerhetsavdelningen
Stephan Schuhmeier, 0455-734116.
stephan.schuhmeier@ltblekinge.se
1

Innehåll
EXTERNA LÄNKAR .................................................................................................................................... 3
INLEDNING............................................................................................................................................... 4
KVALITETSSYSTEM OCH ANSVAR ............................................................................................................ 4
Övergripande ansvar ........................................................................................................................................ 4
Ansvar på vårdnivå ........................................................................................................................................... 4
Lokal instruktion ............................................................................................................................................... 6
Delegering ........................................................................................................................................................ 6
Ansvar för den enskildes läkemedelsbehandling ............................................................................................. 7
ORDINATION OCH FÖRSKRIVNING AV LÄKEMEDEL ................................................................................ 8
REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL ................................................................................... 9
Rekvisition ........................................................................................................................................................ 9
Uttransport ....................................................................................................................................................... 9
Inleverans ......................................................................................................................................................... 9
FÖRVARING ........................................................................................................................................... 10
Läkemedelsförråd ........................................................................................................................................... 10
Förvaring i särskilda boenden ........................................................................................................................ 11
IORDNINGSTÄLLANDE ........................................................................................................................... 11
Hygien ............................................................................................................................................................. 12
ADMINISTRERING .................................................................................................................................. 12
Ansvar ............................................................................................................................................................. 12
Praktisk hantering .......................................................................................................................................... 13
Läkemedel via sond .................................................................................................................................... 13
Läkemedel för injektion och infusion ......................................................................................................... 13
Dokumentation .............................................................................................................................................. 14
RETURER ................................................................................................................................................ 14
Reklamation.................................................................................................................................................... 14
Läkemedelsavfall ............................................................................................................................................ 14
HANTERINGSANVISNINGAR FÖR LÄKEMEDELSFORMER....................................................................... 15
Läkemedelsformer ......................................................................................................................................... 15
MEDICINSKA GASER .............................................................................................................................. 17
RISKBEDÖMNING, PATIENT ................................................................................................................... 17
Biverkningar ................................................................................................................................................... 18
UPPFÖLJNING UNDER VÅRDTIDEN ....................................................................................................... 19
ÖVERGÅNG MELLAN VÅRDFORMER ..................................................................................................... 19
Insändande/remittering till sjukhus ............................................................................................................... 19
KVALITETSSÄKRING ............................................................................................................................... 19
Incidenter och allvarliga avvikelser – anmälningsskyldighet ......................................................................... 19
ARBETSMILJÖ ........................................................................................................................................ 20
Cytostatika och toxiska medel med bestående toxisk effekt ......................................................................... 20
Ansvar ......................................................................................................................................................... 20
Krossning ........................................................................................................................................................ 22
ÖVRIGT .................................................................................................................................................. 22
Antidoter ........................................................................................................................................................ 22
Vaccination ..................................................................................................................................................... 22
Akutläkemedel................................................................................................................................................ 22
2

EXTERNA LÄNKAR
AFS 2005:05, Läkemedel med bestående toxisk effekt
Biverkningsrapport
FASS
Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning
Läkemedelsboken
Läkemedelsförsäkringen
Läkemedelsindustriföreningen
Läkemedelskommittén
Läkemedelsverket
Patientförsäkringen
Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS)
Sväljes hela
Vårdhandboken
3

INLEDNING
Denna manual berör läkemedelshantering i kommunal sjukvård och öppenvård.
Manualen bygger i huvudsak på följande föreskrifter:
SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt inom
tandvård
SOSFS 2000:1 Föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och
sjukvården
SOSFS 2009:6 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och
sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård
SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag
SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordningen
Föreskrifter finns även i SOSFS 2005:27 rörande samverkan vid in- och utskrivning av patient i slutenvård.
Läkemedelsverket och Socialstyrelsen är tillsynsmyndigheter för läkemedels-
hanteringsfrågor. Bestämmelser inom deras ansvarsområden återfinns i respektive
myndighets författningssamling. Författningar från Arbetsmiljöverket är också
aktuella.
Läkemedel skall hanteras på ett betryggande sätt så att hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården
tillgodoses. Det är synnerligen viktigt att enhetliga och säkra arbetsrutiner finns för läkemedelshanteringen
inom öppen och sluten, offentlig och enskild hälso- och sjukvård inklusive tandvård.
[SOSFS 2000:1]
KVALITETSSYSTEM OCH ANSVAR
Övergripande ansvar
Varje kommun och landsting ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård.
Vårdgivare
Vårdgivaren har ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen. Denne ska ge skriftliga direktiv och
säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen samt se till att respektive
vårdenhet får kännedom om läkemedelsföreskrifterna och övriga generella bestämmelser avseende
läkemedelshantering.
Ansvar på vårdnivå
Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef).
Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas åt annan
befattningshavare.
[SOSFS 1997:8]
4

MAS
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall det i varje kommun finnas minst en
medicinskt ansvarig sjuksköterska. Medicinsk ansvarig sjuksköterska ansvarar för
att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och
sjukvårdspersonal, när en patients tillstånd fordrar det.
att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med
säkerheten för patienterna.
att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och
sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling
drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom
(Lex Maria-händelser).
Att fastställa skriftliga, ändamålsenliga rutiner och fördela ansvaret för
läkemedelshanteringen samt att dessa är kända i organisationen och tillämpas.
Enligt patientsäkerhetsförordningen gäller:
3 § En sjuksköterska som avses i 24 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska, utöver de skyldigheter som
anges där, ansvara för att
1. patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde,
2. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355),
3. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, samt
4. rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande.
Detta gäller i tillämplig omfattning också för sådana sjukgymnaster och arbetsterapeuter som avses i 24 § andra stycket hälso-
och sjukvårdslagen.
Läkemedelsansvarig sjuksköterska
I varje kommun utses en sjuksköterska/motsvarande med speciellt ansvar för läkemedelsförråd och
rekvisition av läkemedel till enheten. En eller flera läkemedelsansvariga sjuksköterskor utses som ersättare
vid ordinarie befattningshavares frånvaro.
Följande uppgifter ingår:
att rekvirera läkemedel
att kontrollera leveranser från apoteket
att registrera hemkommen narkotika
att ha ordning i läkemedelsförrådet
att åtgärda indragningar och meddelanden från apotek
att vara kontaktperson för apoteket
att vara kontaktperson för kvalitetsgranskare
att kontrollera hållbarhet
att kontrollera temperatur i kylskåp
Läkare
Läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient, ger anvisningar om patientens vård och behandling samt
följer patientens tillstånd om han/hon finner att det behövs. I läkarens ansvar ingår bedömning huruvida den
enskilde har möjlighet att själv sköta sina läkemedel. Om så inte är fallet, skall för patient inom annan hälso-
och sjukvård kontakt tas med närstående, distriktssköterska eller sjuksköterska i den kommunala hälso- och
sjukvården. Ställningstagandet skall dokumenteras i patientjournalen. Läkarens ansvar omfattar även
information om syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev. biverkningar skall
observeras. I ansvaret ligger också uppföljning av behandlingsresultatet och att ta ställning till förändrad eller
fortsatt terapi.
5

Sjuksköterska
Sjuksköterska i öppen hälso- och sjukvård svarar för att ordinationer och anvisningar genomförs, utvärderar
effekten av ordinerade läkemedel och behandlingar samt håller nödvändig kontakt med läkaren
Legitimerad sjuksköterska som har vidareutbildning enligt SOSFS 2001:16 och med godkänt resultat
genomgått en särskild kurs i farmakologi och sjukdomslära, får förskriva läkemedel enligt bilaga till SOSFS
2001:16 under förutsättning att övriga villkor i författningen uppfylls. Övriga läkemedelsuppdrag som olika
sjuksköterskor kan tilldelas är t.ex. att kontrollera narkotika eller att svara för kvalitetsuppföljning.
Studerande
Studerande får endast iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal och på
dennes ansvar. Legitimerad personal under specialistutbildning har rätt att utföra läkemedelsuppgifter som
han/hon är behörig till enligt sin grundutbildning och har då ett eget ansvar för dessa.
Farmaceut
Farmaceuter på landstingets patientsäkerhetsavdelning kan konsulteras i frågor rörande
läkemedelshantering och användning.
Lokal instruktion
Lokal instruktion ska finnas för varje kommun. Verksamhetschef/MAS skall ta initiativ till detta arbete.
Instruktionen utarbetas lämpligen av den/de som har arbetsuppgiften som daglig rutin och fastställs av
verksamhetschefen. I instruktionen skall framgå hur de olika momenten i läkemedelshanteringen skall gå till
och hur ansvaret är fördelat. De lokala instruktionerna för läkemedelshantering skall uppta:
ansvarsfördelning/delegering
ordination
rekvisition/beställning
förvaring inklusive narkotika
iordningställande/administrering
hanteringsanvisningar
informationsöverföring
kvalitetssäkring/avvikelsehantering
Enhetligt
Då det kan förekomma att personal tjänstgör på olika vårdenheter och i olika vårdformer är det nödvändigt
att rutiner och lokala instruktioner för läkemedelshantering så långt som möjligt utformas enhetligt.
Uppföljning
Verksamhetschef/MAS bör, i sin fortlöpande uppföljning av läkemedelshanteringen se till att uppföljning sker
kontinuerligt och att gällande hanteringsföreskrifter följs, samt att avvikelser åtgärdas.
Delegering
Allmänt
Delegering innebär att någon som är formellt och reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift och som
tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen överlåter denna till en annan person med reell kompetens.
Verksamhetschef/MAS
Verksamhetschefen, eller medicinskt ansvarig sjuksköterska beslutar om vilka moment i läkemedelshanteringen
som ska kunna delegeras samt ansvarar för att de beslut om delegeringar som fattas är
utformade så att säkerhetskraven på vården av patient uppfylls.
6

Sjuksköterska
Sjuksköterska beslutar om delegering i det enskilda fallet och ska bevaka att den delegerade arbetsuppgiften
fullgörs på ett sådant sätt att kravet på god och säker vård uppfylls.
Dokumentation
Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras. Av dokumentationen skall
framgå:
– vilken arbetsuppgift som delegerats
– vem som delegerat uppgiften
– till vem uppgiften delegerats
– tiden för delegeringsbeslutets giltighet
– datum då beslutet fattades
Beslut om ändrade delegeringar och om återkallande av delegeringsbeslut skall också
dokumenteras.
Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift skall underteckna delegeringsbeslutet.
Upphörande
Lämnar den som fattat ett delegeringsbeslut sin befattning upphör beslutet att gälla. Ett beslut om
delegering är personligt då uppgiftsmottagaren avgår från sin tjänst upphör delegeringsbeslutet också att
gälla och delegeringen överförs inte på dennes efterträdare. Delegeringsbeslut ska återkallas om kraven på
god och säker vård av patienten inte kan uppfyllas.
Delegering av läkemedelshantering
Läkemedelshanteringen ska begränsas till så få personer som möjligt. Sjuksköterska i primärvård och
kommunal hälso- och sjukvård får i samverkan med berörd chef, genom delegering överlåta åt en annan
befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel. Den som fått ett delegerat ansvar
avseende uppgift i läkemedelshanteringen har ett eget ansvar för att följa gällande författningar och bär själv
ansvaret för hur arbetsuppgifterna fullgörs
Delegering över organisationsgränser
Delegering av arbetsuppgifter kan ske oberoende av om den som delegerar och den som mottar
arbetsuppgiften tillhör samma organisatoriska verksamhet eller ej. Vid delegering över verksamhets- och
vårdgivargränser gäller följande: Verksamhetschefen/MAS/motsvarande där mottagaren av delegeringen
arbetar har ansvar för att delegeringen är i överensstämmelse med patientsäkerheten.
Verksamhetschefen/MAS/motsvarande där den som meddelat delegeringen arbetar har ansvar för att denne
genomfört delegeringen på ett korrekt sätt. Det är därför i dessa fall av vikt att verksamhetscheferna
(motsvarande) samverkar i frågor som rör delegeringar över verksamhets- eller vårdgivargränser
Ansvar för den enskildes läkemedelsbehandling
Grunden för läkemedelshanteringen inom annan hälso- och sjukvård än slutenvården är att den enskildes
egna förutsättningar och möjligheter att själv sköta sin medicinering ska tas tillvara och stödjas.
Den som förskriver läkemedel kan vid förskrivningstillfället behöva ta ställning till om patienten klarar av att
själv hantera sina läkemedel. Om förskrivaren bedömer att patienten inte klarar detta, bör ställningstagandet
dokumenteras i patientjournalen (SOSFS 2000:1). Det är den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom
hälso- och sjukvården som inom sitt ansvarsområde ska göra en bedömning av, om en hälso- och
sjukvårduppgift kan utföras som egenvård. (SOSFS 2009:6). Bedömning och planering ska göras i samråd med
patienten och utgå från patientens fysiska och psykiska hälsa samt dennes livssituation. Bedömningen
7

dokumenteras i patientens journal. Patienten ska erhålla en kopia på dokumentationen av planeringen. Vid
egenvård som gäller läkemedelshantering kan patienten behöva praktisk hjälp tex med att öppna
förpackningar eller att hjälpa patienten att inta läkemedel. Praktisk hjälp innebär att patienten själv ansvarar
och är medveten om vilka läkemedel som ska tas när de ska tas och vad förpackningen innehåller. Det är
bara i de fall den enskilde själv kan ansvara för sina läkemedel som det kan bli fråga om egenvård. I övriga fall
gäller Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och
sjukvården samt eventuellt ställningstagande till delegering av läkemedelshantering (SOSFS 1997:14 om
delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård).
Lokal överenskommelse mellan landstinget och Blekinges kommuner finns.
ORDINATION OCH FÖRSKRIVNING AV LÄKEMEDEL
Ordination allmänt
Läkare ordinerar läkemedelsbehandling. I ansvaret ingår att kontrollera och ta ställning till medicinering som
ordinerats av andra läkare. I samma ansvar ligger också uppföljning av behandlingsresultatet och att ta
ställning till förändrad eller fortsatt terapi. Individuell förskrivning är huvudprincipen inom annan hälso- och
sjukvård än slutenvård. I särskilda boendeformer bekostar den enskilde själv sina läkemedel. Läkemedel kan
förskrivas på recept eller dosexpedierade om den som förskriver bedömer att patienten inte själv klarar av
att hantera sina läkemedel. Om förskrivaren bedömer att patienten inte klarar det, skall ställningstagandet
dokumenteras i patientjournalen.
Dosexpedierade läkemedel
Vägledande riktlinjer för dosexpedition inklusive ansvarsfördelning finns i ett separat dokument: ”Riktlinjer
för dosexpedition Blekinge”, som finns att hämta på landstingets hemsida, läkemedelskommittén.
Dosett
Dosdispensering i Dosett görs enligt medicinlista om inte läkemedelsjournal finns. Det är viktigt att Dosetten
är märkt med patients/den boendes namn och personnummer. Den som delat läkemedlen signerar på
signeringslista som förvaras i anslutning till Dosetten. Tidsperioden dosdispenseringen avser bör också
framgå på signeringslistan. Given dos ska dokumenteras och signeras enligt lokala rutiner.
Generella direktiv.
Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. Ordination enligt generella direktiv omfattar
läkemedel som efter behovsbedömning av sjuksköterska får ges utan kontakt med läkare. Ordinationer enligt
generella direktiv ska utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Antalet läkemedel som upptas på listan
för generella direktiv bör begränsas. De generella direktiven skall hållas aktuella genom årliga revideringar.
Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv ska finnas i den lokala instruktionen för
läkemedelshantering.
I de generella direktiven skall anges:
indikationer
kontraindikationer
dosering
antalet tillfällen läkemedlet får ges utan att en läkare kontaktas
Läkemedel som ges genom generella direktiv dokumenteras av sjuksköterska med notering ”generella
direktiv”. Läkemedel enligt generella direktiv föreslås av läkemedelskommittén. Listan finns att hämta på
landstingets hemsida, läkemedelskommittén . MAS och medicinskt ansvarig läkare i primärvården fastställer
dem.
8

För patienter som upprepade gånger får läkemedel med stöd av generella direktiv bör stående ordination
övervägas. Både den lokala instruktionen för läkemedelshantering och anvisningar för ordinationer enligt
generella direktiv skall fastställas av MAS/verksamhetschef eller motsvarande.
Förråd för verkställande av ordinationer på jourtid finns i varje kommun.
REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL
Rekvisition
Ansvar
Ansvar och rutiner för beställning av läkemedel skall framgå i den verksamhetsanpassade instruktionen.
MAS/verksamhetschef ger behörighet till rekvisitionsansvariga.
Rekvisition
Rekvisition av läkemedel faxas på förtryckt rekvisitionsblankett till Vårdapoteket Syd. Rekvisition skall
undertecknas av den som har rekvisitionsrätt enligt lokal instruktion. Alla rekvisitionshandlingar ska förvaras
inlåsta.
Uttransport
Leverans till kommunala förråd/boenden avtalas mellan levererande apotek och respektive kommun.
Kvittering
Den personal som hämtar apoteksvaror till kommunens läkemedelsförråd skall vara behörig och kunna
styrka sin identitet. Apoteket ansvarar för att varor som överlämnas kvitteras. Kvittering vid leverans sker vid
varje överlämnande till annan person/enhet.
Inleverans
Leveranskontroll
Den som kvitterat mottagandet skall omgående informera ansvarig att läkemedel levererats så att
leveransen inte blir stående utan tillsyn. Läkemedlen skall om möjligt packas upp genast. Ansvarig
sjuksköterska kontrollerar att emballage är obrutet och att leveransen överensstämmer med gjord
beställning. Följesedel bifogas normalt och kontrollen sker mot denna. Eventuella anmärkningar skall
omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse. Följesedeln sparas tills kontroll har skett
mot fakturan och kastas sedan.
Kontrollvaror
Det skall finnas ändamålsenliga rutiner för en säker kontroll av inleverans och förbrukning av narkotiska
läkemedel. Inleverans till och uttag av kontrollvaror från läkemedelsförråd skall journalföras.
Anmärkningar
Eventuella anmärkningar skall omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse.
Rekvisitionsnummer/följesedelsnummer skall då anges. Följesedeln sparas tills kontroll har skett mot
fakturan och kastas sedan.
Tomma boxar
Enheten skall sända tomma apoteksboxar i retur till apoteket så snart som möjligt.
9

FÖRVARING
Allmänt
Läkemedel och rekvisitionsblanketter ska förvaras inlåsta oåtkomligt för obehöriga när de inte är under
uppsikt. Läkemedel skall förvaras enligt tillverkarens anvisningar i den förpackning de levererats i ett särskilt
förråd, som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning.
Läkemedelsförråd
Läkemedelsförråd/samlat förråd bör vara beläget så att arbetet kan utföras ostört. Det bästa alternativet är
särskilda läkemedelsrum. God belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt.
Jourläkemedel och läkemedel enligt generella ordinationer förvaras i låst läkemedelsförråd åtskilt från de
boendes läkemedel.
Förvaringen delas lämpligen in i 4 grupper:
1. läkemedel för injektion
2. övriga läkemedel för invärtes bruk
3. läkemedel för utvärtes bruk
4. läkemedel som kräver kylskåp
Inom grupperna förvaras medicinerna i bokstavsordning .
Skrymmande förpackningar och narkotika. Starka tillsatslösningar
Skrymmande förpackningar och narkotika kan förvaras i särskilda grupper samt i bokstavsordning. Särskild
uppmärksamhet bör fästas vid förvaringen av starka tillsatslösningar.
Till läkemedel närstående varor
I skåp där läkemedel förvaras får även finnas till läkemedel närstående varor (ex. vissa salvor och
naturläkemedel, som inte är registrerade som godkända läkemedel) samt utrustning för utdelning av
läkemedel.
Sprutor och kanyler
Huvudförråd och större förråd av sprutor och kanyler bör förvaras i låst utrymme. Om inte annat anges är
hållbarhetstiden för fabrikssteriliserade artiklar 5 år när de förvaras i sin avdelningsförpackning. Enskild
produktförpackning som tagits ut ur avdelningsförpackningen kasseras efter 1 år.
Utanför förrådet får, om det kan ske utan risk för förväxling eller obehörig åtkomst efter beslut av
verksamhetschefen/motsvarande ett mindre antal läkemedel förvaras, t.ex. läkemedel för
omläggning, akutväska/akutbricka samt läkemedel som ofta används, t.ex. natriumkloridlösning,
bedövningsmedel . Dessa läkemedel ska anges i den lokala instruktionen.
Vad får inte finnas?
I utrymme där läkemedel förvaras får t.ex. inte finnas pengar, mat eller laboratorieprover.
Kemisk- tekniska medel
Tekniska medel för diagnostik eller rengöring får inte förvaras tillsammans med läkemedel. Medel för
kemisk-tekniskt bruk får inte fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta förpackningar såsom begagnade
läkemedelsförpackningar.
10

Temperatur
Tillverkarens förvaringsanvisningar skall följas. Vissa läkemedel kräver kylskåps- förvaring och skall förvaras i
2°– 8°C. I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras. Vid förvaring i rumstemperatur gäller att
temperaturen ej får överstiga 25°C. Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur kan få förändrad
effekt vid förvaring under 15° C. Rådgör med apoteket om hållbarhetstider för läkemedel i akutväskor och på
akutbrickor som normalt kräver kall förvaring.
Genomgång av läkemedelsförråd
Det skall i den lokala instruktionen finnas en rutin för genomgång av läkemedelsförrådet och
hållbarhetskontroll. Hållbarhetskontroll och genomgång skall dokumenteras.
Narkotika
Inventering och kontroll av narkotikaförbrukningen skall utföras regelbundet. Användande av
endosförpackningar eller tryckförpackningar underlättar journalföring, inventering och kontroll. Inventering
och kontroll signeras i narkotikajournal. Den verksamhetsanpassade instruktionen skall innehålla en
detaljerad beskrivning av inventering och kontroll av narkotika
Indragning
Indragningsmeddelanden som skickas till enhetens förråd skall kontrolleras och åtgärdas skyndsamt.
Indragningsmeddelanden omfattar inte den boendes egna läkemedel om detta inte särskilt anges
Förvaring i särskilda boenden
Den enskildes ansvar
Den enskilde som själv ansvarar för sina läkemedel har också ansvar för en säker förvaring. I särskild
boendeform bör läkemedel förvaras i låsbart skåp i vars och ens bostad. Om läkemedelsansvaret är övertaget
skall läkemedlen förvaras i låst skåp. Läkemedlen skall för att undvika förväxling intas i respektive boendes
rum. Vid eventuell avvikelse från detta ska gällande förvaringsföreskrifter anges i lokal instruktion
IORDNINGSTÄLLANDE
Allmänt
Utgångspunkten är att den enskilde själv ansvarar för den egna medicineringen. Detta gäller även om
patienten behöver viss praktisk hjälp. Under förhållanden där den enskilde inte klarar att hantera sina
läkemedel själv, bör en praktisk lösning hittas i samråd mellan anhörig/närstående, behandlande läkare och
sjuksköterska . Eventuellt övertagande av ansvar skall dokumenteras i vårdtagarens journal. Nedanstående är
tillämpligt då patienten inte längre klarar att hantera sina läkemedel själv, och övertagandet av ansvar har
dokumenterats i dennes journal.
Med iordningställande avses enligt SOSFS 2000:1:
”Uppdelning till enskild patient av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt
uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska. Upplösning av torrsubstans. Tillsats av
infusionskoncentrat till infusionsvätska. Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra
läkemedel i form av medicinsk gas till en patient”
[SOSFS 2000:1]
11

Ansvar
För de boende som får hjälp gäller att den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens
identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten. För maskinell
dosdispensering gäller att Dosapoteket ansvarar för innehåll och märkning av obrutna doser. Innehållet i
levererade doser bör inte ändras. Vid eventuell korrigering av innehållet övergår hela ansvaret till den
sjuksköterska som utfört ändringen. Ändringar skall dokumenteras och signeras.
Generikabyte
Enligt ”Meddelandeblad Jan 2003” från Socialstyrelsen innebär generikabyte inte ordinationsändring.
Det är därför möjligt för en sjuksköterska att själv föra in och även signera sådana ändringar på
ordinationshandlingen. Sjuksköterskan ansvarar också för kontroll av utbytta läkemedel i samband med
leverans från apoteket.
Okulärbesiktning
All uttagen medicin okulärbesiktigas. För injektions- och infusionsvätskor kontrolleras förutom
utseende/volym även att förpackningen är oskadad och har täta förslutningar.
Injektioner
Om möjligt skall injektionslösning iordningställas i samband med administrering. I de fall detta inte är möjligt
skall sprutan märkas med patientens identitet samt läkemedlets namn, styrka och dos.
Infusionsvätskor
Infusionsvätska med tillsats skall förses med uppgift om tillsatsens art, mängd, datum och klockslag för
tillsats, patientdata och signum av den som gjort tillsatsen. Etikett skall alltid fyllas i och sättas på
flaskan/påsen vare sig tillsats gjorts eller ej.
Dokumentation
Iordningsställande av läkemedel ska dokumenteras i ordinationshandling.
Hygien
Brytningsdatum
Iordningställande av läkemedel ska ske enligt basala hygienrutiner. Brytningsdatum antecknas på
förpackningen till alla salvliknande och flytande läkemedel. För läkemedel med kortare användningstid än 24
timmar anges även klockslag
Sprutor
Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel får aldrig återfyllas. Detta gäller även vid tillförsel av
upprepade doser till en och samma patient. Sprutor till injektionspumpar får heller aldrig återfyllas.
Insulinpennor skall vara personliga. Injektionsläkemedel dras upp med grov kanyl ur engångsampuller men
med tunn kanyl ur flergångsampuller för att skona gummimembranet.
Uppdragningskanyl
Uppdragningskanylen till flerdosbehållare skall alltid avlägsnas efter varje uppdragningstillfälle.
ADMINISTRERING
Ansvar
Läkemedel ska normalt iordningställas i direkt anslutning till administreringen. Den som iordningställt
läkemedlet har också ansvar för att ge det till patienten. Undantag för detta kan vara situation som fordrar
särskild sterilitet eller teknik. Ansvarsfördelning och tillvägagångssätt ska framgå av den lokala instruktionen
för läkemedelshantering. Sjuksköterskan skall följa upp om det finns några problem i samband med intaget .
12

Patientidentitet
Den som administrerar eller överlämnar läkemedel är enligt författning skyldig att förvissa sig om att rätt
patient får rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. Kontroll innefattar kontroll av patientens identitet, läkemedlets
namn, styrka, läkemedelsform, dos och doseringstidpunkt. För dosförpackade läkemedel innebär kontroll att
säkerställa att paitientidentitet och tid på dospåsen överensstämmer.
Dokumentation
Administrering och patientens intag av läkemedel ska signeras genom signum på kontrollista/signeringslista.
Signeringslistan ska sparas som journalhandling. Det är viktigt att det i efterhand går att konstatera att den
boende fått rätt läkemedel vid rätt tillfälle och på rätt sätt.
Narkotikakontroll
Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall det finnas ändamålsenliga rutiner för en säker kontroll av
förbrukningen av narkotiska läkemedel. Inleverans till och uttag av kontrollvaror från läkemedelsförråd skall
journalföras.
Signaturlista
Både inom sluten vård och annan hälso- och sjukvård skall det finnas en lista med förtydligande av
personalens signaturer:
Praktisk hantering
Tider
Medicinen skall om inget annat ordinerats, fördelas så jämt som möjligt över dygnet. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallet mellan dagens sista och påföljande dags första doser inte blir för
stort.
Läkemedel via sond
Förväxling mellan infartsvägar
Ges läkemedel via sond skall speciell spruta märkt "Endast för sond" användas(SOSFS 1988:25).
Läkemedel ska inte blandas med sondnäringen. Före administrering av läkemedlet via sond skall
aggregatets port alternativt sondmynningen rengöras enligt vårdhygieniska rekommendationer.
Observera att extra noggranna rutiner måste iakttagas, när patienten har både sond och en intravenös
infartsväg (SOSFS 1988:25). Förväxling mellan infartsvägar skall inte kunna ske.
Läkemedel för injektion och infusion
Kontroll
Omedelbart före användningen skall den som administrerar infusion eller injektion kontrollera att
förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala. Infusionshastigheter
bör kontrolleras, eftersom de kan förändras. När infusionspump används är det viktigt att kontrollera att
pumpen är rätt inställd och att venvägen är fri.
Kontaminationsrisk
För injektioner och infusioner gäller att användningstid skall anpassas efter tillverkarens anvisningar. Vid
längre användninsgtider än rekommenderade skall risken bedömas, inte minst med avseende på
mikrobiologiska aspekter. Detta är särskilt viktigt då tillsatser gjorts. Vid kontinuerlig infusion byts
infusionsaggregatet minst varje dygn
13

Dokumentation
Signering
Varje givet läkemedel signeras i läkemedelsjournal. Ordinerade doser som inte administreras/intas tas
noteras också i läkemedelsjournal. Signeringslistor är journalhandlingar.
RETURER
Reklamation
Om en vara är defekt eller vid misstanke om fel på ett läkemedel skall förpackningen reklameras och sändas
tillbaka till apoteket tillsammans med ifylld reklamationsblankett.
Detta gäller såväl läkemedel som övriga varor och behövs för att felkällan skall kunna spåras hos tillverkaren.
Även synpunkter på t.ex. en produkts utformning kan lämnas på denna blankett.
Läkemedelsavfall
Allmänt
Läkemedel behövs och gör nytta på rätt ställe. Med fel omhändertagande kan onödigt mycket hamna i
naturen där de istället på sikt istället kan göra skada. Läkemedel som blir över ska omhändertas och
destrueras på ett kontrollerat sätt genom förbränning vid hög temperatur. Detta gäller även läkemedel som
ger stor restmängd efter användning, t.ex. beredningsformen plåster. Rutiner kring returnerade och
kasserade läkemedel syftar till att hindra obehörigt användande samt att tillgodose miljökraven.
Översyn
Förrådet skall vara överskådligt och aktuellt. För att garantera god säkerhet bör läkemedelsansvarig
sjuksköterska gå igenom förrådet varje månad. Förpackningar vars användningstid eller utgångsdatum har
överskridits skall gallras ut.
Avliden patient
Då en patient i eget boende avlider bör ansvarig sjuksköterska ansvara för att den boendes läkemedel, efter
samråd med närstående, sänds till apoteket för destruktion.
Översyn och kassation
Allmänt
För att garantera god säkerhet bör läkemedelsansvarig sköterska gå igenom förrådet varje månad.
Förpackningar vars användningstid eller utgångsdatum överskridits skall gallras ut. Med fel
omhändertagande kan onödigt mycket läkemedel hamna i naturen där de på sikt istället kan göra skada.
Läkemedel som blir över ska omhändertas och destrueras på ett kontrollerat sätt genom förbränning vid hög
temperatur. Rutiner för retur och kassation av läkemedel syftar till att hindra obehörigt användande samt att
ta miljöansvar.
Läkemedelsavfall
Allmänt
Enstaka tabletter, kapslar, suppositorier, ampuller och obrutna mindre injektionsflaskor som skall kasseras
samlas i särskild burk med etikett ”kasserade läkemedel” avsedd för ändamålet. Burken förvaras i låsta
läkemedelsförråd. Fyllda burkar liksom obrutna eller brutna originalförpackningar med kasserade läkemedel
hanteras enligt lokal rutin
14

Narkotika
Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall det finnas ändamålsenliga rutiner för en säker kontroll av
förbrukningen av narkotiska läkemedel. Kassation skall journalföras.
HANTERINGSANVISNINGAR FÖR LÄKEMEDELSFORMER
Nedan anges hanteringsanvisningar som gäller för olika läkemedelstyper. En sammanställning över
hållbarhet för läkemedel i bruten förpackning i läkemedelsförråd finns i särtrycket ”Lagrings- och
användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning” i aktuell utgåva av SLS
Läkemedelsformer
Brustabletter är fuktkänsliga och skall förvaras i väl sluten originalförpackning. De skall lösas eller
uppslammas i vatten före intagandet.
Depotkapslar och depottabletter skall normalt sväljas hela.
Depotplåster pressas fast på huden med handflatan i 10-15 sekunder. hudytan skall vara torr, ren, och hårfri.
Det bör gå en tid till samma hudyta används igen. Läs mer i FASS för intervall mellan applikation för
respektive läkemedel. Det är viktigt att vika ihop plåstret innan det lämnas till apoteket för destruktion p.g.a.
att stora mängder läkemedel finns kvar.
Infusionskoncentrat/ Injektionslösning
Skall hanteras aseptiskt. Brytampuller är avsedda för engångsbruk. Flerdosbehållare med okonserverad
lösning är hållbar högst 12 timmar i bruten förpackning vid förvaring i rumstemperatur eller 24 timmar i
kylskåp. I övrigt se särtryck ”Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning”
som fås från apoteket.
Infusionsvätskor
Skall hanteras aseptiskt. Infusionsvätska med tillsats skall inte lagras utan ges till patient direkt efter tillsats.
Infusionsvätskor med tillsats (inklusive TPN-lösningar, lösningar för total parenteral nutrition) som tillverkats
på apotek och kylförvarats fram till användning: Lagringstid anges på förpackningen. (Se även pumpar.)
Inhalationsaerosoler/pulver
Skall vara patientbundna. Hanterings- och bruksanvisning medföljer respektive förpackning. Tömd
behållare kan innehålla stor mängd läkemedel och ska lämnas för destruktion.
Insuliner
Bruten förpackning skall användas inom 4 veckor om den används av samma patient, annars 1 vecka. Skall
förvaras i kylskåp. Om insulinet frusit skall det ej användas och förpackningen kasseras. Den penna/ampull
som för tillfället används kan förvaras i rumstemperatur. Insulin får inte utsättas för solljus. Insulinpenna ska
vara personlig.
Kapslar/tabletter
För att undvika att kapslar och tabletter fastnar i matstrupen bör de intas med minst ½ glas vätska. Patienten
skall om möjligt sitta eller stå. För att underlätta nedsväljandet kan en klunk vätska sväljas omedelbart före
intaget.
15

Klysma: Se rektal vätska.
Kutan vätska (eller liniment): För utvärtes bruk.
Medicinska gaser: Se kapitel medicinska gaser
Mixturer: Se oral vätska.
Oral vätska:
Är flytande läkemedelsberedningar för oral användning, vanligen avsedda att doseras efter volym (d.v.s.
lösningar, suspensioner, emulsioner). Hållbarheten varierar beroende av användningssätt och om det är
konserverad eller ej.
Plåster: Se Depotplåster
Pumpar, infusorer m.m.
Kassetter och pumpar för tillförsel av injektions- och infusionsläkemedel skall i första hand beredas på
apotek. Lagrings- och användningstid varierar se på förpackningen.
Rektal vätska/ Rektioler
Patienten bör ligga på magen eller sidan. Töm tuben genom att kraftigt pressa ihop behållaren. Tub eller
dylikt skall hållas hoptryckt då den dras ut för att undvika att innehållet sugs tillbaka i förpackningen.
Observera att det kan finnas kvarlite vätska när den korrekta dosen är given.
Suppositorier/ stolpiller
För att underlätta införandet i ändtarmen kan stolpillret snabbt fuktas i ljummet vatten omedelbart före
införandet. För in stolpillret med raka änden först. Den runda änden sluter då tätt mot ändtarmsmynningen.
Endast stolpiller som är märkt ”Förvaring i kylskåp” ska förvaras kallt.
Tabletter Se kapslar.
Vacciner
Förvaras i kylskåp (ej i kylskåpsdörren p.g.a. ojämn temperatur). Levande vacciner är avsedda för
engångsbruk. Vaccinrester läggs i behållare för kasserade läkemedel.
Vagitorier
För att underlätta införandet i slidan kan vagitorierna, om inte annat anges, snabbt fuktas i ljummet vatten
omedelbart före appliceringen.
Ögondroppar
Ögondroppar bör ha rumstemperatur innan de appliceras. Om ögondroppar av olika sort skall droppas i
samma öga bör man vänta 5 minuter mellan de olika dropparna. För vissa ögondroppar kan krävas längre
intervall – rådgör med förskrivare eller apoteket. Flaskspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna. Om
så sker skall flaskan kasseras. Bruten förpackning (ej endos) skall användas inom 4 veckor till enskild patient
Ögonsalvor
Tubspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna. Tuben märks med patientens namn. Bruten
förpackning (ej endos) skall användas inom 4 veckor till enskild patient.
Örondroppar
Örondroppar bör ha rumstemperatur innan de appliceras. Rör inte vid örat med flask- eller tubspetsen.
Patienten bör, om inte annat ordinerats, ligga på sidan ca 5 minuter så att läkemedlet hinner absorberas.
16

Öronsalvor
Öronsalvor appliceras med bomullspinne och ytterörat dras uppåt-bakåt. Hörselgången rätas då ut något och
det är lättare att få salvan på rätt ställe. Om både örondroppar och öronsalva skall appliceras samtidigt börjar
man med örondropparna.
MEDICINSKA GASER
Oxygenbehandling
Medicinska gaser är läkemedel. För medicinska gaser gäller därför samma regler som för övrig
läkemedelshantering och behandling. Behandling med medicinsk gas ska alltid ordineras av läkare,
ordinationen ska ange behandlingstid samt mängd i liter per minut.
Gasflaskor
Gasflaskor för medicinsk gas ska vara vitmålade. Flaskbröstet ska ha en internationellt fastställd färg som
indikerar vilken gas flaskan innehåller. De vanligaste medicinska gaserna är oxygen (vitt flaskbröst),
andningsluft (vitt och svart), lustgas (blått) . På gasflaskan ska finnas en etikett som anger datum när flaskan
fyllts eller utgångsdatum. Hållbarhetstiden för medicinska gaser är fem år.
På etiketten ska även framgå var gasflaskan fyllts. Om denna etikett saknas eller är oläslig skall flaskan
returneras och reklameras. I gaslager skall flaskorna alltid förvaras fastkedjade vid vägg eller på kärra i
normal rumstemperatur i ventilerade utrymmen. I rummet får inte fett, oljor eller annat brännbart material
som t ex textilier lagras.
Flytande oxygen
Flytande oxygen är nedkylt till -183 grader, 1 liter flytande oxygen= 800 liter i gasform. Detta är ett alternativ
för patienter som kräver höga flöden eller som är aktiva och behöver en lätt bärbar utrustning. Vid
förskrivning av flytande oxygen erhåller patienten vanligtvis ett 30 L kärl och en eller två mindre bärbara kärl.
Patienten fyller själv sin bärbara kärl i hemmet, detta görs genom att de bärbara kärlen kopplas till det större
kärlet och överfyllning sker fysikaliskt.
Patienten skall informeras om att flytande oxygen är nedkylt och att inte vidröra nedkylda detaljer eller gas i
flytande form om denna skulle läcka ut. Om läckage upptäcks skall patienten informeras om att tillse god
ventilation och inte flytta eller vidröra utrustning.
Ett kärl med flytande oxygen kan inte lagras på samma vis som en gasflaska, detta beroende på att oxygen i
flytande form så småningom avdunstar pga. av värme. Detta gör att ett flytande kärl som inte används
kommer att tömma sig själv. Oxygen i gasform kommer lämna kärlet via utloppsnippel.
På samma vis som för gasflaskor är de stora kärlen märkta med etikett som anger datum då kärlet fylldes.
Varningsskylt
Dörren till förvaringsutrymmet ska på utsidan ha en varningsskylt för gasflaskor och en med förbud för öppen
eld och rökning. Öppen eld får ej förekomma där oxygenbehandling pågår. Vid hantering av oxygen måste
händer och verktyg vara fria från olja och fett. Efter avslutad behandling måste vädring genomföras innan
öppen eld tänds.
RISKBEDÖMNING, PATIENT
Läkemedelsbehandling medför alltid risk för misstag med oönskade effekter eller skador hos patienten som
yttersta konsekvens. Fel kan uppstå i hela kedjan för läkemedelshantering, Vanliga orsaker till misstag är
bristande kommunikation och okända eller bristfälliga rutiner. Somliga läkemedel och patientgrupper
innebär större risker, med allvarligare konsekvenser än andra. Exempel på riskläkemedel är, insulin,
17

antikoagulantia, sederande läkemedel, narkotiska läkemedel, koncentrerade elektrolytlösningar och
cytostatika. Äldre är särskilt utsatta
Biverkningar
Rapportering
Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är observant på läkemedelsbiverkningar och
rapporterar gjorda iakttagelser (LVFS 1996:4). Observerad eller meddelad läkemedelsbiverkning kan
rapporteras av såväl sjuksköterska som läkare. Alla misstänkta biverkningar av nya läkemedel, som inte är
klassificerade som vanliga, skall rapporteras.
För samtliga läkemedel skall rapporteras:
dödsfall
livshotande reaktioner
biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig
biverkningar som leder till sjukhusvård eller förlänger denna
nya oväntade biverkningar och interaktioner
biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad.
Som biverkningar räknas vad gäller rapporteringskrav enligt EU:s regler även förgiftningar med och missbruk
av nya läkemedel.
Observera
Alla biverkningar av icke godkända läkemedel, d.v.s. licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning
skall rapporteras. Samma rapporteringsregler gäller biverkningar av naturläkemedel och nya eller allvarliga
biverkningar av kosmetika/hygienprodukter. Anmälan görs elektroniskt på läkemedelsverkets hemsida
eller på särskild blankett, som också finns på hemsidan samt i FASS.
Överkänslighetsreaktioner, Varningsmärkning
Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med parenteralt penicillin, sulfa,
dextran, lokalanestetika, allergen, vaccin och immunglobulin.
Läkaren ansvarar för notering av eventuell överkänslighet. För att mindre dramatiska reaktioner inte skall
tappas bort, finns det behov av två nivåer av varningar. Det skall framgå vad överkänsligheten är riktad mot.
Läkaren skall se till att patienten får såväl muntlig som skriftlig information om allvarliga
överkänslighetsreaktioner och patienten uppmanas att alltid informera om dessa besvär i kontakt med
sjukvårdspersonal.
Läkemedelsförsäkring
Om patienten drabbas av allvarliga biverkningar som lett till men, finns en försäkringsform som täcker
sådana skador. De flesta läkemedel omfattas av försäkringen som är ett frivilligt åtagande från
läkemedelsföretagens sida. För vidare information se FASS. Skadeanmälan görs på särskild blankett som
erhålls från apoteket, sjukhuset, vårdcentralen etc. Ytterligare upplysningar om ersättning m.m. kan fås
direkt från Läkemedelsförsäkringen
Patientförsäkring
Medicineringsskada orsakad av oriktig hantering av läkemedel i samband med vård kan ersättas av
Patientförsäkringen. (Patientskadelag SFS 1996:799).
Skadeanmälan: Patientförsäkringen alternativt FASS
18

UPPFÖLJNING UNDER VÅRDTIDEN
En ”Blekingemodell” avseende läkemedelsgenomgång har tagits fram för vårdtagare på kommunernas
äldreboende. Länk till "Läkemedelsgenomgångar enligt blekingemodellen"
En läkemedelsgenomgång bör göras ca en månad efter att en vårdtagare flyttat in på särskilt boende, vid
behov och minst en gång per år.
ÖVERGÅNG MELLAN VÅRDFORMER
SOSFS 2005:27 reglerar informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Verksamhetschefen/MAS vid
respektive verksamhet har det övergripande ansvaret att tillse att det finns rutiner i den lokala instruktionen
för överföring av medicinsk information när patient byter vårdform och att dessa tillämpas. Grundtanken är
att det i första hand är patienten som är informationsbärare.
Insändande/remittering till sjukhus
Tjänstgörande sjuksköterska eller remitterande läkare ansvarar i första hand för att aktuell
ordinationshandling samt namn på behandlande läkare medföljer patient som har behov av akutsjukvård.
Länk till rutiner finns i det elektroniska informationsöverföringssystemet (Prator.)
KVALITETSSÄKRING
Läkemedelshanteringen innehåller en lång rad kända, men ändå återkommande risker. Läkemedel tenderar
att bli allt mer potenta samtidigt som antalet preparat ökar. Ett aktivt kvalitetssäkringsarbete av stor vikt för
att uppnå en säker hantering. Årlig kontroll av arbetssättet ökar förutsättningarna för en säker hantering.
Verksamhetschefen skall säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och
säkerhet i vården. Som ett led i det arbetet skall läkemedelshanteringen fortlöpande följas upp externt.
Granskningen kan t.ex. utföras i samråd med en farmaceut”.
Kvalitetsgranskning
Extern kvalitetsgranskning skall omfatta:
rådgivning
tillsyn av läkemedlens märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring
tillsyn av de lokaler där läkemedlen huvudsakligen hanteras och förvaras
tillsyn av rutiner i samband med läkemedlens ordination, iordningställande och
överlämnande/administrering.
Protokoll upprättas och skickas till läkemedelsansvarig sjuksköterska. Kopia sänds till
verksamhetschef/motsvarande tillsammans med en sammanfattande rapport som utgör underlag för
uppföljning av verksamheten.
Incidenter och allvarliga avvikelser – anmälningsskyldighet
Anmälningsskyldigheter gäller “allvarliga skador, sjukdomar och risker som inte ligger inom ramen för vad
som kunnat förutses eller utgör en normal risk i samband med vård, behandling eller undersökning”.
19

Avvikelse
Avvikelse definieras i lagen som “icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle kunnat
medföra risk eller skada för patienten”. En händelse som tas upp i enhetens egna avvikelsehanteringssystem
skall också rapporteras till anmälningsansvarig som har att bedöma om anmälan till Socialstyrelsen är
motiverad. I bedömningen av vad som skall anmälas kan också vägas in om det är av allmänt intresse ur
säkerhetssynpunkt. För att förebygga ett återupprepande skall även en mindre allvarlig incident
uppmärksammas.
Rapport till verksamhetschef/motsvarande om avvikelse bör göras snarast.
Avvikelsehantering
Det ska på varje arbetsplats finnas rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera tillbud samt för att
fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna.
Lex Maria
Allvarliga avvikelser och risksituationer skall rapporteras snarast och anmälas enligt särskild ordning kallad
Lex Maria. Granskning görs genom händelseanalys i syfte att erfarenheterna ska tas till vara i det
förebyggande riskhanteringsarbetet
Arbetsmiljö
En del läkemedel kan, om de hanteras felaktigt, leda till ohälsa för den personal som hanterar dessa. Sådana
läkemedel är att betrakta som farliga ämnen. För dessa gäller Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2000:4,
Kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsgivaren ska identifiera de läkemedel som kan betraktas som farliga ämnen
och en riskbedömning ska göras. Översikt över olika risker med läkemedelshantering finns i häftet
"Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel" Häftet finns att beställa på
Läkemedelsindustriföreningens hemsida.
Länk till beställning
Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen och vara anpassade till
de lokala förhållandena. På varje enhet bör det finnas en förteckning med tillhörande skyddsinformationsblad
för de preparat som används på enheten. Anvisningarna gäller för all personal som bereder och
administrerar läkemedel ur de aktuella grupperna, men ska även i tillämpliga delar också användas av
personal som exponeras för läkemedlen på annat sätt, till exempel vid omhändertagande av utsöndring från
patient (kräkningar, urin), spill och avfall samt städning. De särskilt farliga läkemedlen tillhör ATC-grupp L01,
cytostatika. Skyddsinformation för de flesta läkemedel finns också i FASS på nätet, www.fass.se
Cytostatika och toxiska medel med bestående toxisk effekt
För läkemedel med allergena egenskaper och "särskilt farliga läkemedel” som exempelvis cytostatika gäller
särskilda föreskrifter. I Arbetsmiljöverkets kungörelse AFS 2005:05 finns föreskrifter om handhavande av
cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, t.ex. antibiotika. Syftet med föreskrifterna är
att ge information till den personal som hanterar dessa läkemedel om hur man ska skydda sig för att undvika
hälsorisker. Föreskrifterna är generellt skrivna och behöver kompletteras med lokala instruktioner.
Ansvar
Vårdgivaren ansvarar för personalens arbetsmiljö. Ansvaret innebär bl. a. att tillse att
AFS 2005:5 finns tillgänglig och är känd.
Nödvändig skyddsutrustning finns tillgänglig.
Det finns personal med rätt kompetens.
Genomförda riskanalyser skriftligen dokumenteras och förvaras i pärm märkt riskanalys hos
respektive första linjens chef där riskanalysen genomförts.
20

I det praktiska arbetet åvilar det patientansvarig sjuksköterska att informera berörd personal om att
cytostatikabehandling pågår samt att ge nödvändig fortbildning och instruktion till vårdpersonal som har
kontakt med vårdgivare som behandlas med cytostatika
Hantering
När vårdtagare tar cytostatika räknar man med att läkemedel kan fortsätta utsöndras upp till fem dygn efter
senaste dos. Utsöndringstiden varierar mellan olika läkemedel. För varje patient som behandlas med
cytostatika skall en riskbedömning göras och dokumenteras i patientens journal. Dokumentationen skall
omfatta riskerna med det aktuella läkemedlet och miljön runt patienten, d.v.s. hur tömningar, sopor och
tvätt skall hanteras
Rutin hos vårdtagare med cytostatikabehandling
Handskar och skyddsklädsel med ärmar ska användas vid hantering av utsöndringar.
Läkemedelshantering utförs med handskar och tabletter skall inte delas eller krossas.
Gravida bör inte ta hand om cytostatikabehandling, kräkning, urin, avföring, blod och kraftig svettning under
de dagar som försiktighet ska iakttas. Vanlig kroppskontakt möter inga problem.
Hantera blod, avföring, urin, kräkning och kraftig svettning (kläderna/sängkläderna blöta) enligt följande:
Urin och avföring
Patienten skall helst kissa på toaletten. Män bör sitta ner och kissa så att det inte stänker. Om flaska eller
bäcken används ska urinen svalna under lock innan den försiktigt hälls ut i toaletten. Kärlet görs rent med
rengöringsmedel och sköljs noga. Vattnet som använts vid rengöringen hälls ut i toaletten. Blöjor och
engångsmateriel (inte toalettpapper som man använder på toaletten) läggs i dubbla plastpåsar som försluts
och läggs i kärl för brännbart avfall. Kateterpåse töms i toalettstolen och läggs som den är i dubbla plastpåsar
som försluts och läggs i kärl för brännbart avfall.
Kräkning
Använd plastpåsar att kräkas i. Efter kräkning försluts påsen genom att snurra den. Lägg plastpåsen och
eventuellt engångsmateriel som papper i dubbla plastpåsar som försluts och läggs i kärl för brännbart avfall.
Blod
Materiel från ex näsblödning eller material från såromläggning läggs i dubbla plastpåsar som försluts och
läggs i kärl för brännbart avfall.
Tvätt
Textilier med enstaka droppar av blod, urin, avföring, kräkning eller vanlig, normal svettning tvättas som
vanligt tillsammans med annan tvätt. Textilier som blivit blöta av urin, avföring/diarré, kräkning, blod eller
kraftig svettning tvättas omgående på vanligt tvättprogram. Om det inte går att tvätta textilierna direkt ska
tvätten läggas i en plastpåse som försluts och tvättas snarast. När tvätten läggs i maskinen öppnas plastpåsen
och hälls in i tvättmaskinen. Tömd plastpåse läggs i ren plastpåse som försluts och läggs i brännbart avfall.
Tvätt som blivit blöt av urin, avföring/diarré, kräkning blod eller kraftig svettning ska tvättas separat.
Avfall
Allt avfall som kommit i kontakt med ex kräkning, urin osv. läggs i dubbla plastpåsar som försluts och läggs
sedan i kärl för brännbart avfall.
Städning
Patienttoalett som används av patient som får/fått cytostatika städas dagligen under behandlingen och fem
dagar efter sista behandlingstillfället. Toalettstolen spolas alltid innan rengöring. Lägg på locket och vänd
bort ansiktet från toalettstolen då spolning sker. Använd engångsmateriel, plastförkläde och handskar!
21

Krossning
Då patienten inte kan svälja ett preparat skall i första hand läkemedelsformen eller administrationssättet
omprövas. Vid krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas (damning). Detta gäller bl.a. antibiotika,
klorpromazin och bulklaxativ innehållande ispaghulapulver. När risk för damning föreligger bör lämpligt
munskydd och handskar användas. För information om vilka preparat som inte får/bör krossas eller delas se
häftet sväljes hela
ÖVRIGT
Antidoter
Vid överdosering av vissa läkemedel kan – förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar – specifika antidoter
sättas in. På sjukhusen finns tillgång till reservförråd av t.ex. antidoter mot förgiftningar. Detaljerade
anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling
av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i Läkemedelsboken LB, kapitel Akutmedicin , stycke
Förgiftningar – antidotbehandling. Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet tfn 08-736
03 84, 08-517 747 42; Observera att dessa nummer endast är till för sjukvården och inte får lämnas ut till
allmänheten.
Vaccination
För patienter som bedöms ha risk för överkänslighetsreaktion gäller SOSFS 1999:26, se nedan under rubriken
akutläkemedel. De allra bedöms inte vara riskpatienter, utan kan vaccineras utan tillgång till omfattande
teknisk utrustning. Dock skall vid all vaccination inom hemsjukvård och i distriktssjukvården apotekets
akutask för behandling av anafylaxi, alternativt Jext eller annan autoinjektor med adrenalin finns tillgänglig.
Akutläkemedel
Överkänslighetsreaktion
Enligt SOSFS1999:26 ansvarar verksamhetschefen för att det finns personal med kompetens att behandla
överkänslighetsreaktioner och att det finns akutbricka eller akutväska där behandlingar med risk för
överkänslighetsreaktion utförs. Den som utför behandling skall förvissa sig om att utrustning och kompetent
personal finns tillgängliga innan behandling inleds. Det skall framgå ur den lokala instruktionen vilka
läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner som får ordineras enligt generella direktiv.
Lådor med akutläkemedel för astma, hjärtstopp, mm innehåll finns att beställa på apoteket.
Instruktion och förteckning över läkemedel för behandling av anafylaxi finns i häfte ” Rekommenderade
läkemedel i blekinge ” Venflonkanyl skall sättas och blodtrycket skall kontrolleras fortlöpande
22