25 år i täten - Lunds universitet

1965. Han pekar på hur kommunerna på ett ekonomiskt rationellt sätt
tycks ha reagerat på ekonomiska villkor och dess förändring. När statsbidragen
ändrades så ändrades också den kommunala politikens inriktning.
Här är vi inne på en betydelsefull analytisk infallsvinkel PG använt sig av
även i den övriga forskningen – nämligen att de ekonomiska incitamenten
spelar roll för hur aktörer i socialpolitiken agerar - det må vara
tillhandahållare eller brukare/nyttjare. PG har också återkommande
uppmärksammat hur incitament påverkar ett effektivt resursutnyttjande.
På detta område har vi haft glädjen att samarbeta med Per Gunnar och
då kommit i kontakt med en av hans goda sidor – avtal är till för att
hållas och hållas i tid. På så vis är han lätt att samarbeta med. Möjligen
kan man här peka på att PG varit mån om att verka inom det ekonomiska
paradigmet om än med en mera eklektisk inställning än den
gängse bland disciplinens akademiska yrkesutövare. Han har alltid menat
att ekonomisk teori avlövad institutionella kunskaper är tämligen tom
kunskap. Det är i brytningen mellan dessa två som Per Gunnar framträtt
– som en pragmatisk och verklighetsnära forskare.
Men vi känner igen socialförsäkringsforskaren på andra sätt. Historien
är viktig för PG - både i ett längre perspektiv men också i det korta.
Varje förändring tar sin form i relation till något annat som blir föråldrat.
Det är förstås inte förvånande att han också visat intresse för en äldreförsäkring
som lösning på de framtida ökande kostnaderna för äldrevård.
Med de ekonomiska verktygen i hög beredskap har PG också kunnat ge
normativa råd: nolltaxa tenderar att resultera i ett övernyttjande, det
finns en brytpunkt i äldreomsorgen varefter det blir billigare med ett
institutionsboende än ett hemmaboende. Inom området har Per Gunnar
också intresserat sig för kvalitetsfrågor och privata entreprenader. Utöver
att ha samarbetat med forskare vid Gerontologiskt centrum har Marianne
Svensson varit en av PG omtyckt forskningskollega under senare år.
Per Gunnar har under senare verkat inom ett Äldreprogram ”De äldre
och ekonomin” vid Lunds universitet tillsammans med forskare från
nationalekonomiska institutionen och ekonomisk-historiska institutionen.
Ledare för programmet är Rolf Ohlsson och här i vänboken
betraktar han naturligtvis sitt favoritområde – den demografiska frågan.
Rolf och Per Gunnar har varit ett långvarigt tandempar – också utanför
arbetet. I denna grupp ingår från socialt arbete även fil.dr Lars Harrysson
som PG var huvudhandledare för i dennes avhandling över arbetsgivarna
och pensionspolitiken. Lars uppsats sluter delvis an till detta spår och tar
upp pensionsfrågan inom bryggeribranschen före 1948. Försörjningen av
13