Egenkontroll av brandskydd på avdelning vid KC

lu.se

Egenkontroll av brandskydd på avdelning vid KC

Protokoll för skyddsrond och egenkontroll av brandskydd samt kemikaliehantering vid avdelningar

Ekologihuset.

Avdelningschefen genomför egenkontroll tillsammans med skyddsombud/brandföreståndare/brandansvarig. När protokollet är ifyllt sker en

genomgång i närvaro av prefekten. Anvisningar och kommentarer finns efter tabellerna. För vidare information om systematiskt

brandskyddsarbete, se www.bygg.lu.se/sba

Datum: Avdelning:

Underskrift av avdelningsföreståndare Underskrift av skyddsombud

Underskrift av föreståndare brandfarlig vara:

Övriga närvarande:

Underskrift av brandansvarig:

Kontaktperson vid eventuella frågor: Carl Sjökvist tel. 23803 carl.sjokvist@ekol.lu.se

Fel och brister som tas upp i protokollet skall avdelningen själva åtgärda.

Åligger det AH att åtgärda felet, skall avdelningen ta kontakt med Carl Sjökvist.

Det är viktigt att avdelningen noga följer upp anmärkningarna och att fel och brister åtgärdas!

Utrymning

Är utrymningsvägarna tillgängliga i hela sin

bredd?

En väggsida skall vara fri och bredd > 1,2 m

Är utrymningsvägarna fria från möbler,

krukväxter och dylikt?

Är utrymningsskyltarna väl synliga samt

korrekt placerade?

Om det är genomlysta skyltar, lyser de

ständigt?

Stämmer utrymningsplanen med verkligheten?

Har all personal studerat utrymningsplanen och

försäkrat sig om alternativ utrymningsväg?

Notering/anmärkning Åtgärd


Släckredskap

Sitter redskapen lättillgängliga, väl synliga och

väl märkta utan att vara blockerade?

Har personalen blivit instruerad var

brandsläckarna är placerade och hur en

brandsläckare fungerar?

Vilket datum blev brandredskapen

funktionsprövade senast?

Är plomberingen bruten?

Automatiskt brand/utrymningslarm

Är brand/utrymningslarmknapparna försedda

med glas?

Har personalen blivit instruerade om var de

sitter?

Är larmklockorna hörbara i alla rum hela

avdelningen? Testas vid en utrymningsövning.

Behövs visuellt larm (tex i ”apparatrum, eller i

rum där hörselskydd används)?

Notering/anmärkning Åtgärd

Notering/anmärkning Åtgärd


Rutiner/utbildning

Finns det dokumenterade rutiner för hur

personalen ska agera vid en brand och

utrymningssituation.

Har ni avdelningens egna arbetsmiljö/

säkerhetsföreskrifter engelska?

Har ni som rutin att dela ut denna

säkerhetsföreskrift till all nyanställd personal,

även till utländska gästforskare?

Instrueras nyanställda, vikarier, gästforskare

etc. i dessa rutiner?

Hur stor del (%) av personalen har genomgått

någon form av brandskyddsutbildning?

Finns förteckning över kemikalier.

Förteckningen ska innehålla följande:

a. Produkten eller organismens namn

b. Omfattning och användning (årsförbrukning)

c. Information om hälso- och miljöskadlighet

d. Klassificering (märkning; farosymbol, risk-

och skyddsfraser)

Görs riskbedömning före varje ny laboration?

Dokumenteras detta?

Notering/anmärkning Åtgärd


Allmän ordning

Är kokplattor och dylikt fria från brännbart

material?

Är kaffebryggare, vattenkokare, spis,

kokplattor etc. försedda med timer eller annan

godkänd strömbrytande funktion?

Lagras brännbart material för nära

belysningsarmatur?

Är el-centraler fria från brandbelastning i form

av utrustning, kartonger, skräp, bråte etc.?

El-centraler får inte blockeras!

Är branddörrar hela samt sluter tätt vid

stängning?

Är branddörrar uppställda under längre tid?

Branddörrar som inte är magnetuppställda

skall vara stängda!

Notering/anmärkning Åtgärd


Brandfarlig vara/kemikalieförvaring

Förvaras endast tillåten mängd brandfarlig vara

(gäller även icke brandfarlig gas)

avdelningen enligt sökt tillstånd?

Hur mycket brandfarlig vara förvaras framme

labb? Föreskrifterna säger dagsbehovet,

dock max 10 liter vätska och gas, men ju

mindre mängder desto bättre.

Förvaras den brandfarliga varan föreskrivet

sätt med avseende typ av förvaringskärl,

ventilerade skåp, gasskåp etc.?

Förekommer öppen hantering av brandfarlig

vara utanför dragskåp eller dragbänk?

Finns klassningsplan för öppen hantering

/används enbart ex-klassad utrustning?

Är alla labb, kemikalieskåp och kemikalieförråd

där brandfarlig vara förvaras märkta med

varningsskylt (gul skylt med triangel och

flamma)? Detta gäller även för gasskåp där

brandfarlig gas förvaras.

Gasskåp och rum med gastuber skall även

märkas (gul skylt med triangel och gastub).

Förvaras brandfarlig vara i kylar och frysar som

är ex-klassade?

Om brandfarlig vara förvaras i kylar/frysar

som är ex-klassade, är dessa märkta med etikett

”explosionssäker kyl/frys”?

Samförvaras brandfarliga kemikalier och

giftiga kemikalier?

Om en kemikalie är båda brandfarlig och

giftig skall denna förvaras tillsammans med

brandfarliga kemikalier.

Förvaras baser och syror tillsammans?

Kemikalier som är olämpliga att samförvara

skall hållas åtskilda.

Är övriga kemikalieförvaringsskåp märkta med

tillämplig farosymbol eller ”allmän” kemikalievarningssymbol

(gul med svart text)

Notering/anmärkning Åtgärd


Brandfarlig gas

Notering/anmärkning Åtgärd

Vet samtlig personal om var avstängningsventilen

för bränngas är placerad, om sådan

finns?

Fast rörledning som AH ansvarar för och som

försörjer labb med bränngas.

*Finns bakslagsskydd monterad

acetylengastub, om sådan hanteras?

Kontrolleras och dokumenteras bakslagsskyddet

vartannat år av behörig personal?

Finns brandskyddshandske i omedelbar närhet

av acetylengastuben i händelse av brand?

Alla gasanläggningar med brandfarlig gas ska

kontrolleras samt dokumenteras för läckage en

gång per år. Utförs detta?

(naturgasledning kontrolleras av Akademiska

hus)

* Bakslagskydd. Vid varje förbrukningsställe av acetylen skall vid användning finnas bakslagsskydd som förhindrar bakslag i rörsystemet.

För att vara säker att bakslagsskyddet fungerar bör detta kontrolleras minst vartannat år av behörig person.

Skyddsventilation

Hanteras akutgiftiga ämnen labb?

För denna typ av verksamhet skall dragskåp

vara utrustat med akustiskt larm.

Hanterar avdelningen perklorsyra?

Om ja, hur förvaras denna?

Hur och var hanteras perklorsyran?

Fungerar larm, skyddsventilation och belysning

i dragskåp?

När kontrollerades luftflödena till

dragskåpen/dragbänkarna senast?

Utförs en gång/år av AH.

Notering/anmärkning Åtgärd


Övrig kemikaliehantering

Finns absorptionsmaterial i nära anslutning till

där kemikalier i vätskeform hanteras?

Vermiculit finns att hämta i källaren. Kontakta

intendenten.

Finns det varuinformationsblad lätt tillgängligt

avdelningen?

Är alla kemikalier tydligt märkta så att

innehållet går att identifiera? Gäller även alla

kolvar, flaskor mm som ska förvaras.

Förvaras större mängder av kemikalier i fat och

dunkar?

Om ja, skall dessa alltid ha sekundärt skydd i

form av spilltråg.

Rensas gamla kemikalier ut kontinuerligt från

förråd och skåp?

Kemikalier som är gamla och inte används

skall rensas ut.

Personlig skyddsutrustning

Finns skyddsutrustning lätt tillgänglig i form av

t.ex. skyddsrock, skyddsglasögon,

skyddshandskar, hörselskydd, andningsskydd

visir etc?

Är utrustningen i fullgott skick?

Notering/anmärkning Åtgärd

Notering/anmärkning Åtgärd


Avfallshantering

Är alla slaskflaskor tydligt märkta med

innehåll? Etikett får ej vara överklistrad.

Instrueras all labbpersonal hur farligt avfall

skall hanteras vad gäller skärande/stickande,

biologiskt, smittförande, kemiskt avfall samt

lågradioaktivt avfall?

Lämnas lösningsmedelsavfall i

riskavfallsförrådet?

Övriga noteringar i samband med skyddsrond

Notering/anmärkning Åtgärd

Rumsnummer/arbetsplats Beskrivning/orsak till problemet Åtgärdsförslag Bevakas/åtgärdas av Åtgärd vidtagen


Rumsnummer/arbetsplats Beskrivning/orsak till problemet Åtgärdsförslag Bevakas/åtgärdas av Åtgärd vidtagen


ANVISNINGAR OCH KOMMENTARER

(Dessa anvisningar avser laboratorieverksamhet med brandfarlig vara och övriga farliga ämnen)

BRANDFARLIG VARA/FARLIGA ÄMNEN

Säkerhetsdatablad/varuinformationsblad eller annan motsvarande information om ämnet ska finnas

lätt tillgängligt och ett språk som alla avdelningen förstår. Säkerhetsdatablad bör inte vara mer

är 3 år gamla.

För avdelningar med tillstånd för hantering av brandfarlig vara gäller att förvaringen aldrig får

överstiga den vätskevolym eller gasflaskvolym som finns angiven i tillståndet. Förvaring ska ske i

ventilerat skåp och högst 50 l brandfarlig vätska får förvaras per laboratorium. I skåp med brandfarlig

vätska får ej giftiga ämnen förvaras. Vätskor som är både brandfarlig och giftiga ska förvaras bland de

brandfarliga. Förvaring i dragskåp är inte tillåtet när detta används för arbete med kemikalier.

Brandfarlig gas får ej hanteras/förvaras i laboratoriet (flaskor med flask/tubvolym max 5 l får

hanteras tillfälligt under dagtid). All förvaring ska ske i godkända, ventilerade gasskåp. Beakta

samförvaringsreglerna; ingen samförvaring av t ex giftiga och brandfarliga gaser!

Alla laboratorier, förrådsdörrar och skåp med förvaring av brandfarlig vara ska vara märkta med gul

farosymbol/flamma. Förvaras huvudsakligen giftiga eller frätande ämnen ska detta utmärkas med gul

farosymbol med dödsskalle eller symbol för frätande ämnen. Gasskåp och rum med gastuber ska vara

märkta med gul skylt med triangel och gastub. Kyl- och frysskåp avsedda för förvaring av brandfarlig

vara ska vara godkända för detta och ha märkning som visar att det är så.

Med ”öppen hantering” avses t ex upphällning, utanför dragskåp/dragbänk eller motsvarande

utrustning, av brandfarlig vätska från ett kärl till ett annat. Sådan öppen hantering ställer normalt

krav ex-klassning av elektriska installationer/utrustningar.

SKYDDSVENTILATION

Dragskåp/dragbänkar och likvärdiga tekniska anordningar ska ha kontrollsystem som larmar vid för

lågt flöde. Detta ska kontrolleras minst 1 gång per år. Vid arbete i dragskåp får endast de föremål

som behövs för laborationen finnas i skåpet. Varma arbeten (> 40-50°) får inte utföras dragbänk

och max 1/3 av den perforerade ytan får övertäckas. Punktutsug måste placeras nära*

föroreningskällan för att ge en bra skyddsfunktion. Nära* innebär ett avstånd som motsvaras av

utsugslangens diameter.

Observera att all skyddsventilation är störningskänslig – vinddrag från förbipasserande personer,

öppna dörrar eller fönster kan slå ut skyddsfunktionen. Arbeta alltid med lugna rörelser och i en

störningsfri miljö.

LAF-bänkar och liknande anordningar ska vara märkta så att det framgår om bänken är avsedd för

personskydd eller produktskydd, eller både ock.

PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

För att skyddsutrustning ska ge full effekt är det viktigt att den som använder utrustningen har

tillräcklig kunskap, så att rätt sorts skydd används, att det passar och att det byts ut när det är

förbrukat. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den skyddsutrustning som krävs för arbetet är

tillgänglig och att den som använder den har tillräcklig information för att kunna arbeta säkert.

ÖVRIG KEMIKALIEHANTERING

Ta hänsyn till risken för skada människan och miljön när du väljer kemikalier

(produktvalsregeln). Se till att även egna lösningar och blandningar har en godtagbar märkning, dvs

namn, farosymbol och text om ämnet är brandfarligt (R 10), starkt frätande (R 36),

allergiframkallande (R 42 och 43), cancerframkallande (R 45, 49 och 340), reproduktionsstörande

(R 60, 61, 62 och 63) eller kan skada arvsmassan (R 46). Märkning flaskor och burkar ska ha

orange färg.


Om större volymer (mer än någon enstaka liter) vätskor förvaras, ska flaskan/dunken placeras i någon

sort spilltråg, som förhindrar att lösningen kommer ut i avloppssystemet. Golvbrunnar i

kemikalieförråd bör sättas igen eller förses med krage.

Perklorsyra får endast hanteras i särskilda, spolbara dragskåp. Pikrinsyra ska normalt förvaras med

vattenfas. Väteperoxid med konc. 60 % kräver tillstånd för hanteringen.

AVFALLSHANTERING

Rutiner ska finnas för hur kemikalier ska omhändertas när någon slutar avdelningen. Slaskflaskor

ska i princip ha samma märkning som övriga egna blandningar och lösningar.


ANVISNINGAR OCH KOMMENTARER

(Dessa anvisningar avser kontors- och liknande utrymmen)

UTRYMNINGSVÄGAR

Det allra viktigaste i händelse av brand är att personal och studenter snabbt och säkert ska kunna

utrymma lokalen och/-eller byggnaden. Brandförsvaret ställer krav men lämnar även råd och

anvisningar så att utrymningssäkerheten kan tryggas. Dock ligger ansvaret för att dessa krav följs

prefekt/brandskyddsansvarig.

• Utrymningsvägarna får varken vara helt eller delvis blockerade av möbler, sopkärl eller annan

utrustning. Speciellt för utbildnings/forskningslokaler är att det kan finnas många personer

samtidigt i byggnaden. Detta ställer krav att utrymningen måste kunna ske snabbt, tryggt

och säkert. Är utrymningsvägarna då redan helt eller delvis blockerade kan situationen snabbt

bli kaotisk med personskador som följd.

• Utrymningsskyltarna ska vara väl synliga samt placerade så att det blir naturligt att följa vägen

ut. Det är särskilt viktigt att skyltar finns vid riktningsändringar, förgreningar eller annat

ställe, där risk för misstag finns. Om skyltarna är försedda med elarmatur, ska dessa lysa dygnet

runt samt vid eventuella strömavbrott.

• Utrymningsplanen utgör ett viktigt underlag för planering och genomförande av

utrymningsövningar och liknande.

o Vidare utgör planen en viktig dokumentation över det befintliga brandskyddet

(släckredskap, utrymningsvägar, larm

o telefonnummer mm). Utrymningsplanen utgör också ett översiktligt och

pedagogiskt läromedel som kan användas

o vid introduktion av nyanställda, vikarier och studenter, för att visa vilka rutiner som

gäller vid en eventuell brand.

SLÄCKREDSKAP

Med släckredskap menas här handbrandsläckare, inomhusbrandpost (slang) samt brandfilt.

Släckredskapen ger personalen möjlighet att själva göra en initial släckinsats i syfte att släcka en brand

eller skapa möjlighet att genomföra en utrymning av avdelningen eller byggnaden. En viktig

förutsättning är givetvis att personalen vet var utrustningen finns, att den inte är blockerad samt att

samtliga känner till hur den fungerar. Släckredskap ska funktionskontrolleras årligen av behörig

fackman (för närvarande anlitar LU Örestads Brandtjänst AB). Kontrollerad utrustning märks med

en klisterlapp med år och månad + kontrollorgan. Se till att denna kontroll är utförd. Vid en

egenkontroll kontrolleras att manometernålen, om sådan finns, pekar grönt. Om inte all personal

känner till hur släckarna fungerar bör den brandskyddsansvarige ge dem som saknar utbildning en

enkel demonstration/instruktion. Inom en 5-årsperiod ska all personal ha genomgått

brandskyddsutbildning och släckövning.

BRAND/UTRYMNINGSLARM

(brandlarm = larm kopplat till rök/värmedetektor,

utrymningslarm = larm som ger signal vid behov .

Brandlarmet har till uppgift att larma vid brand samt att ge utrymningssignal

till studenter och personal i aktuell byggnad. Sätten att aktivera larmet kan

vara enligt följande:

• Värmedetektorer Automatiska, reagerar endast för värme.

Reagerar långsammare än rökdetektorn.

• Rökdetektorer Automatiska, reagerar för rökpartiklar.

Reagerar snabbt.

• Bibrandskåp Manuella tryckknappar (plomberade).

Larmet aktiveras av personal efter det att

brand eller rök har upptäckts.


Larmanläggningarnas utförande varierar inom universitetet. Vissa brand/utrymningslarm är

vidarekopplade till Brandförsvaret, men inte alla. Information om vad som gäller i den aktuella

byggnaden ska finnas och vara känt av alla. I de utrymmen som bara har bibrandskåp (tryckknappar)

är det mycket viktigt att dessa knappars placering är kända av alla så att alla personer i omgivningen

och, vid vidarekoppling, Brandförsvar snabbt larmas. Vidare bör man ta reda var larmklockor är

placerade och försäkra sig om att de är hörbara i alla utrymmen avdelningen eller i byggnaden.

RUTINER/UTBILDNING/ÖVNING

Genomarbetade rutiner som är dokumenterade och kända av all personal är utomordentligt viktiga

för att man ska kunna handla ett effektivt och riktigt sätt i en nödsituation. Information om dessa

rutiner bör ges regelbundet t.ex. vid något personalmöte eller liknande sammankomst. Vidare utgör

dokumentationen av rutinerna i kombination med utrymningsplanen ett bra underlag för en kortare

introduktion för nyanställda och vikarier: ”Så här gör vi!”

För att uppnå en bra handlingsberedskap vid en nödsituation ska, enligt beslut av rektor, all personal

inom universitetet genomgå allmän brandskyddsutbildning vart 5:e år. Prefekt/motsvarande

avdelningen/institutionen ska kontrollera att all personal genomgår utbildning enligt planen och att

detta finns dokumenterat. Dessa utbildningar ska kompletteras med årliga utrymningsövningar.

Praktiska utrymningsövningar ska genomföras varje år i alla byggnader där man bedriver

utbildningsverksamhet grundutbildningsnivå. Samma gäller för institutioner som har tillstånd för

hantering av brandfarlig vara. Övrig verksamhet kan byta ut den praktiska övningen mot teoretisk

övning, med genomgång av rutiner vid utrymning, utrymningsplaner, brandsläckningsutrustning

mm. Dock ska minst 1 praktisk övning genomföras inom en 5-årsperiod. Som hjälpmedel vid

planering av utrymningsövningar finns checklistor för både praktisk och teoretisk övning.

För att tillgodose studenternas situation ska information/anslag finnas i alla kurslokaler med

kortfattad information om utrymning och utrymningsväg. Alla lärare eller kursansvariga ska visa

denna information vid varje ny kurs.

Brandskyddsansvariga och skyddsombud/brandskyddsombud ska genomgå utbildning i

”Systematiskt brandskyddsarbete”.

ALLMÄN ORDNING

All erfarenhet visar att ”Ordning och reda” bland annat medför en minskad olycks- och brandrisk.

En grundläggande regel är att varma ytor, elektricitet samt öppen låga inte ska kombineras med

brännbara ämnen typ papper, tyg, brandfarlig vara etc. Papperskorgar bör bestå av svårantändliga

material och vara försedda med självstängare.

Källsorteringsutrustning, kaffeautomater eller kopieringsapparater får inte placeras i utrymningsväg

(kontrollera utrymningsplanen vad som är utrymningsväg). När dessa utrustningar står i gångväg

till utrymningsväg (se utrymningsplan) rekommenderas följande:

• Källsorteringsutrustning är försedd med lock.

• Kopieringspapper förvaras i skåp med dörr.

• Avfallet som uppkommer vid kaffeautomaten hanteras ett säkert sätt och att god ordning

råder.

Se till att all elektrisk utrustning och sladdar är fungerande och hela och att alla genomföringar för

ledningar och kablar är tätade.

More magazines by this user
Similar magazines