Humanekologiska avdelningen, Sölvegatan 12, 223 62 Lund ...

Postadress: Humanekologiska avdelningen, Sölvegatan 12, 223 62 Lund
Besöksadress och undervisning: Geocentrum I, Sölvegatan 10, Lund
HEKK01 Humanekologi: Miljö, kultur och utveckling – kandidatkurs,
30 högskolepoäng (61–90 hp)
Humanekologiska metodfrågor (15 hp)
Examensarbete (15 hp)
Grupphandledning och seminarier om examensarbeten sker i samkörning med magisterkurs i
humanekologi (HEKX02). Deltagare i magisterkurser är även välkomna att delta i
metodmomenten på kandidatkursen, men examineras inte på dessa.
Kursinformation - höstterminen 2011.
Info kan tillkomma/ändras.
1

Kursplaner hittar du på vår hemsida
Gå in på ”Utbildning” och sedan längst ner i menyn ”Grundutbildning”. Där finns information om
uppsatsskrivande etc.
Kurslitteratur:
Böcker (bokhandel/bibliotek):
Alvesson, M. & Sköldberg, K. 1994 el. senare uppl. Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. OBS! Samtliga kapitelhänvisningar inom
parentes är till den första uppl. från 1994; de utan parentes är till 2:a uppl. från 2009.
1:a uppl. är inte lika omfattande som den andra, men ni klarar er bra med den 1:a om ni
kan låna den el. få tag i den billigt.
Burdess, N. 2010. Starting Statistics: A Short, Clear Guide. London: SAGE.
Cloke, P. et al., 2004. Practising Human Geography. London: SAGE.
Flowerdew, R. & Martin, D. 2005. Methods in Human Geography. 2:a uppl. Harlow (England):
Prentice Hall. Finns som e-bok via LibHub
OBS! Den tillåtna kopieringen och utskriften per titel minskar ju fler gånger du
läser eller laddar ner samma e-bok. Första gången kan du skriva ut 20% av en
bok och kopiera 5%. Andra gången kan du skriva ut 10% av en bok och kopiera
2,5%. Tredje och efterföljande gånger kan du inte skriva ut eller kopiera något
alls. Efter 3 månader kan du från samma IP-nummer skriva ut samma antal sidor
igen. OBS! Det är förbjudet att kopiera eller skriva ut hela e-boken.
Överträdelse kan innebära att din STiL- eller LUCAT-identitet stängs av.
Rienecker, L., Stray Jørgensen, P. & Hedelund, L. 2002. Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Ryen, A. 2004. Kvalitativ intervju: Från vetenskap till fältstudier. Stockholm: Liber.
Tunón, H. & Dahlström, A. (red.), 2010. Nycklar till kunskap. Om människans bruk av naturen.
Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien,
Stockholm.
Wadsworth, Richard & Treweek, Jo, 1999. GIS for Ecology: An Introduction. Harlow: Addison
Wesley Longman.
Elektroniskt och övrigt material:
Stencil- och övningsmaterial (information om detta ges vid kursstart).
Ett begränsat antal kursböcker finns till utlåning eller som referensexemplar i Samhällsvetenskapliga
fakultetens bibliotek (Social- och beteendevetenskapliga biblioteket), Allhelgona kyrkogata 14, hus J.
För information om öppettider etc., se
Uppgifter om hur du söker och själv registrerar uppsatser hittar du på:
Övergripande kursansvar:
Thomas Malm (TM) 046 – 222 04 17
Mottagningstid: tisdagar och torsdagar 09.00–10.00 samt enligt överenskommelse. Kontoret (Rum
317) finns i hörnet längst bort t.v. från ingången till tredje våningen i Geocentrum I, korsningen
Sölvegatan och Helgonavägen (bredvid Gerdahallen).
Övriga lärare:
Johanna Bergman-Lodin (JBL) 046 – 222 83 99
Love Eriksen (LE) 046 – 222 36 97
Martin Henning (MH) 046 – 222 84 08
Karin Jönsson (KJ) 046 – 222 09 92
Richard Langlais (RL) 046 – 222 84 01
Andra lärare för individuell handledning kan engageras enligt särskild överenskommelse via
kursansvarig.
2

Studievägledare:
Sanna Händén Svensson 046 – 222 84 17
Mottagningstid (kontor vid expeditionen): onsdag 10–12 och 13–15 samt enligt överenskommelse.
Expedition:
Ingrid (Ninni) Erlandsson 046 – 222 86 90
Mottagningstid (1:a vån., Geocentrum I): måndag – torsdag 10–12 och 13–15.
Lokaler:
Flygeln Sal F128, 1.a vån., Geocentrum I, Sölvegatan 10.
Gotland Sal F126, 1.a vån., Geocentrum I, Sölvegatan 10.
SAMBIB Datorsalen (r 006), Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek (Social- o.
beteendevetenskapliga biblioteket), Allhelgona kyrkog. 14 (Kv. Paradis), hus J.
SMIL Sal 212, 2:a vån., Geocentrum 1, Sölvegatan 10.
Utopia Konferensrummet, rum 310, 3:e vån., Geocentrum I, Sölvegatan 10.
Världen Hörsal F111, 1.a vån., Geocentrum I, Sölvegatan 10.
Examination på samkörda moment med Johanna Bergman-Lodin och Martin Henning
Dessa moment (de som samkörs med samhällsgeografi) examineras genom tre obligatoriska
poängsatta och två endast obligatoriska moment.
Poängsatta moment: (A) begreppstentamen, forskningsmetodikens grunder (open book), (B)
inlämningsuppgift kvantitativa tekniker, (C) inlämningsuppgift kvalitativa tekniker. Dessa ger
maximalt 5 poäng var. Godkänt på moment med JBL och MH uppnås om studenten har minst
50% av poängantal för varje moment och minst 7,5 poäng totalt. Väl godkänt uppnås om
studenten har minst 50% av poängantal för varje moment och minst 11 poäng totalt. Detta
betyder att varje poängsatt moment måste vara minst godkänt (50% poäng) för att slutbetyg
på dessa moment ska kunna rapporteras.
Obligatoriska moment: (A) laborationer utdelas i samband med lektionerna, (B) dugga i
kvantitativa tekniker. Dessa moment måste vara godkända för att slutbetyg på delkursen ska
kunna rapporteras. Med ”dugga” menas en mindre form av salstentamen.
Kompletteringar, obligatoriska moment och omexamination: Om student inte uppnår
poängsumma för godkänt de olika examinationsmomenten vid ordinarie
examinationstillfällen, erbjuds tillfälle till komplettering/omexamination. Begreppstentamen
och dugga i kvantitativa tekniker kan skrivas om enligt schema. Inlämningsuppgifter,
laborationer och workshopuppgift kan kompletteras enligt instruktioner. Bedömning och
kompletteringar sker endast i samband med schemalagda tentamina och duggor. Vissa
övningar på kursen har obligatorisk närvaro. Dessa är specificerade i schemat. Student som är
förhindrad att närvara vid obligatoriskt moment måste i efterhand men skyndsamt göra en
uppgift enligt separat instruktion. Dessa uppgifter bedöms i samband med de schemalagda
omexaminationerna. Det åligger studenten att hålla sig informerad om tidpunkter för
examination och omexamination och vilka uppgifter som skall lösas.
Resultat: Resultaten på delmomenten görs tillgängliga genom att studenten efter rättning kan
hämta ut rättade uppgifter på institutionens expedition. Slutbetyg på dessa moment kommer
att vägas samman med resultaten från Thomas Malms moment för humanekologi (se nedan).
3

Det åligger studenten själv att hålla sig underrättad om resultaten på samkörda momoment.
Om dessa inte är tillgängliga inom väntad tid, bör studenten snarast kontakta kursansvarig
(MH).
Övningsuppgift om referenshantering
Uppgiften är obligatorisk och ges i samband med kursmoment på samhällsvetenskapliga
fakultetens bibliotek. Den betygsätts inte och ingår därför inte i avvägningen för betyg på
metodkursen.
Examination på moment med Thomas malm (enbart för humanekologi).
Fyra obligatoriska examinationsuppgifter ges. Dessa ger maximalt 5 poäng var. Godkänt på
moment med TM uppnås om studenten har minst 50% av poängantal för varje moment och
minst 10 poäng totalt. Väl godkänt uppnås om studenten har minst 50% av poängantal för
varje moment och minst 15 poäng totalt. Detta betyder att varje poängsatt moment måste vara
minst godkänt (50% poäng) för att slutbetyg på dessa moment ska kunna ges. För godkänt på
hela metodkursen krävs att slutbetyget för de moment JBL och MH resp. TM haft både är
minst G. För betyget väl godkänt krävs att minst det ena av dessa slutbetyg är VG och det
andra G.
Examinationsuppgift 1: Skriv en text på 2-3 sidor där du funderar över begrepp, teman eller
perspektiv som tagits upp under moment som tagits upp under hela metodkursen (med såväl
samhällsgeografi som humanekologi) och som du tror kommer att vara särskilt centrala för
din kommande uppsats. Motivera varför de skulle vara relevanta för din uppsats.
Examinationsuppgift 2: finn en doktorsavhandling av humanekologisk relevans. Den måste
inte nödvändigtvis vara klassificerad som humanekologi, men ska handla om förhållandet
mellan individ, samhälle och miljö/natur. På ett seminarium ska du muntligt redogöra för
denna avhandling med utgångspunkt från metodkursen. Vilka metoder har forskaren valt? Var
de relevanta? Varför eller varför inte? Skulle andra metoder ha varit lämpliga? Diskutera den
även med utgångspunkt i forskningsetik och reflexivitet. Under kursens gång är det bra om
du i samband med diskussioner kan hänvisa till relevanta aspekter i den avhandling du valt.
Examinationsuppgift 3: Gör en intervju kring valfritt humanekologiskt relevant tema, med en
person. Intervjun ska spelas in på kassettband eller digitalt och ta 20–30 min. Sänd via e-post
transkriberad text som tar upp sådant du tycker skulle vara intressant att diskutera gemensamt
därför att det är bra eller kanske lite problematiskt. Texten ska vara på ca 4 sidor (enkelt
radavstånd).
Examinationsuppgift 4: Ställ samman en enkät av relevans för uppsatsen.
Om v i kan få det nya systemet Live@Lund att fungera till kursstarten så ska vi använda det
istället för e-post för att skicka in skriftliga examinationsuppgifter samt uppsatsidéer. Vi
återkommer till detta vid kursstarten. Samtliga texter ska finnas tillgängliga minst två dagar i
förväg.
4

HANDLEDNING sker dels i grupp, med aktivt deltagande av kurskamraterna, samt i form av
enskild handledning enligt särskild överenskommelse. Från din individuella handledare har du
rätt till insatser motsvarande 16 klocktimmar. Handledaren ska ha gett klartecken till
kursansvarig minst en vecka innan kursansvarig aviserar att examensarbetet läggs fram för
slutgiltig examination. I samband med detta ska examensarbetet även registreras elektroniskt
enligt anvisningar. Betyget ges av särskilt utsedd granskare och är i skalan U-G-VG.
Schema
Moment markerade med asterisk (*) samkörs med metodkursen i samhällsgeografi, SGEK01
(kursansvarig Martin Henning). Studerande i samhällsgeografi är även välkomna att delta i
humanekologins föreläsningar, men examineras ej på innehåll i anslutning till dessa.
Vid tveksamheter eller frågor bör studenten genast kontakta föreläsare eller kursansvarig
enligt kontaktuppgifter (s. 2 i denna sammanställning). Studenten bör också hålla sig
uppdaterad via institutionens/kursens hemsida. Det bästa sättet att hålla sig underrättad och
undvika tveksamheter är alltid att närvara vid samtliga schemalagda moment. Sträva även
efter att vara på plats i god tid! Om ej annat anges börjar alla moment efter en akademisk
kvart.
Mån 29.8 kl. 9– 10 Utopia
INTRODUKTIONSMÖTE A, enbart för humanekologi (obligatoriskt).
Registrering med presentation av deltagare, kandidat- och magisterkursernas uppläggning
samt MFS-programmet (RL/TM).
Mån 29.8 kl. 10 – 12 Flygeln
*INTRODUKTIONSMÖTE B, för samhällsgeografi och humanekologi (obligatoriskt).
Under detta introduktionsmöte presenteras de moment som anordnas av lärare i
samhällsgeografi och där studenter i humanekologi deltar (MH).
Tis 30.8 kl. 13 – 15 Flygeln
*Forskningsmetodikens grunder I (MH).
Litteratur: Cloke, kap. 1; Flowerdew, kap. 1-2.
Ons 31.8 kl. 10 – 12 Världen
*Forskningsmetodikens grunder II (MH).
Litteratur: Cloke, kap. 2-3, 7-8 (ej s. 265-277).
Tor 1.9 kl. 15 – 17 Gotland
Att skriva uppsats – grundläggande regler (RL/TM).
Vad ska examensarbetet (eller den individuella fördjupningen) handla om? Vi försöker att
ringa in examensarbetets tema för att komma igång så tidigt som möjligt.
Litteratur: Rienecker, Stray Jørgensen & Hedelund; se s. 10-12 i denna sammanställning av
kursinformation, och gå via hemsidans länk till information rörande akademisk hederlighet.
5

Fre 2.9 kl. 10 – 12 Gotland
Introduktion till vetenskapsteori för humanekologer: Vad menar vi egentligen med
’forskning’ och ’vetenskap’? (TM).
VIKTIGT: Grundforskning, målforskning och utvecklingsarbete – vetenskapens födelse –
induktion o. deduktion – teleologi – teleonomi – fysikoteologi – vetenskapssyn på 1600-talet
– rationalistisk kunskapsteori – introspektiva, beteendemässiga o. kommunikativa data –
empirisk o. icke empirisk vetenskap – empirismen – primära o. sekundära kvaliteter – Sapir-
Whorf-hypotesen – positivism – logisk positivism/empirism – hypotes/teori – falsifikationism
– ad hoc-hypotes. (Vi håller på så långt vi hinner och tar resten på e.m.)
Litteratur: Alvesson & Skjöldberg, kap. 1–2, 4 (1-2).
Fre 2.9 kl. 13 – 15 Gotland
Mer om vetenskapsteori för humanekologer (TM).
VIKTIGT: Från där vi slutade och sedan ”Ockhams rakkniv” – Kuhn o. paradigmskiften –
Feyerabend som kunskapsteoretisk anarkist – hermeneutik – hermeneutisk cirkel/spiral –
kritisk teori – Frankfurtskolan – kunskapskonstituerade intressen: tekniskt, praktiskt och
emancipatoriskt kunskapsintresse.
Litteratur: Alvesson & Skjöldberg, kap. 9, 12–14 (4–5).
Mån 5.9 kl. 10 – 12 SAMBIB
*Forskningsmetodikens grunder III (MH).
Litteratur: Cloke, kap. 9-10 + extra material.
Mån 5.9 kl. 10 – 12 Flygeln
Obligatorisk information och övningsuppgift i litteratursökning och referenshantering (KJ).
Tis 6.9 kl. 13 – 15 Flygeln
*Kvantitativa tekniker I (MH).
Litteratur: Flowerdew, kap. 5-6, 11; Burdess, kap. 1-3.
Tis 6.9 kl. 13 – 15 Flygeln
*Kvantitativa tekniker II (MH).
Litteratur: Burdess, kap. 4-6.
Ons 7.9 kl. 10 – 12 SMIL
*SPSS I (obligatoriskt) (MH).
Litteratur: Övningsmaterial.
Tor 8.9 kl. 15 – 17 Gotland
Forskningsetik för humanekologer: Frågeställningarnas möjliga och omöjliga ramar (TM).
VIKTIGT: undersökning om kultur-samhälle-miljö i pluralistiska samhällen – etiska problem
i praktiken – humanekologisk forskning i en post-imperialistisk värld – objektivitetsproblemet
– värdesubjektivitism – värdeobjektivism – värdeemotivism/värdenihilism – empati och
sympati.
Litteratur: Alvesson & Sköldberg, kap. 4, 16 (6).
CODEX regler och riktlinjer för forskning:
Mån 12.9 kl. 13 – 14 Flygeln
*Begreppstentamen forskningsmetodikens grunder (MH).
6

Mån 12.9 kl. 14 – 16 Flygeln
*Kvantitativa tekniker III (MH).
Litteratur: Burdess, kap. 7-9.
Tis 13.9 kl. 10 – 12 Flygeln
*Kvantitativa tekniker IV (MH).
Litteratur: Burdess, kap. 7-9.
Tis 13.9 kl. 13 – 15 Flygeln
*Kvantitativa tekniker V (MH).
Litteratur: Burdess, kap. 10-16.
Ons 14.9 kl. 10 – 12 Flygeln
*Kvantitativa tekniker VI (MH).
Litteratur: Extramaterial (utdelas).
Ons 14.9 kl. 13 – 15 SMIL
*SPSS II (obligatoriskt) (MH).
Litteratur: Övningsmaterial.
Ons 14.9 kl. 15 – 16 Flygeln
*Dugga i kvantitativa tekniker (MH).
Tor 15.9 kl. 15 – 17 Gotland
Hur går det med planerna på att skriva uppsats/individuell fördjupning? (RL/TM). (Var redo
att börja 15.15, men det kan hända att TM blir några minuter försenad p.g.a. filmvisning i
Världen.)
Mån 19.9 kl. 14 – 16 Flygeln
*Kvalitativa tekniker I (JBL).
Litteratur: Flowerdew, kap. 7-9; Cloke, kap. 5 (s. 148-168); Winchester (kompendium).
Tis 20.9 kl. 10 – 12 Flygeln
*Kvalitativa tekniker II (JBL).
Litteratur: Flowerdew, kap. 7-9; Cloke, kap. 5 (s. 148-168); Winchester (kompendium);
Warrington, s. 406-410 (via LibHub).
Ons 21.9 kl. 8 – 10 Flygeln
*Kvalitativa tekniker III (JBL).
Litteratur: Flowerdew, kap. 13 (17,18); Warrington, s. 406-410 (via LibHub).
Tor 22.9 kl. 10 – 12 Flygeln
*Kvalitativa tekniker IV (JBL).
Litteratur: Bryman, Flick (kompendium).
Tor 22.9 kl. 15 – 17 Gotland
Seminarium om uppsatsarbetet (RL).
7

Fre 23.9 kl. 13 – 15 Flygeln
*Kvalitativa tekniker V (JBL).
Litteratur: (meddelas senare).
Tis 27.9 kl. 8 – 12 Flygeln
*Workshop (obligatoriskt) + inlämning av uppgifter om kvantitativa och kvalitativa
tekniker (JBL/MH).
Tor 29.9 kl. 15 – 17 Gotland
Så forskar jag: fältarbete i Oceanien (TM).
Hur kan detta med ”att vara där” påverka ett fältarbetes utformning och förändring?
Frivilligt (och bra) för den som är intresserad: M.H. Agar, Speaking of Ethnography (Sage,
1986), ca 75 s; C.W. Mills, Den sociologiska visionen (The Sociological Imagination), finns i
flera uppl. (t.ex. Arkiv 1997), ca 220 s.
VIKTIGT: vad menas med ”fältarbete”? – empirinära metod – illustrativ metod – ”grounded
theory” – fullständig deltagare och fullständig observatör – deltagande observatör och
observerande deltagare – ”rapid rural appraisal” och ”participatory rural appraisal” –
”breakdown” – ”strip” – ”embodied experience” – ”insider” och ”outsider” –
nyckelinformanter och ”gatekeepers” – snöbollsmetoden – distanseringens betydelse för
analysen – totalt socialt fenomen/faktum (Marcel Mauss) – etnokartering – landskapet som
arkiv – att koppla fältarbetet till annat källmaterial.
Fre 30.9 kl. 11 – 13 Världen
Andrew Jorgenson, ”Defining and Measuring Ecologically Unequal Exchange”. Öppen
föreläsning anordnad vid institutionen – och väl lämpad för metodkursen.
Tis 4.10 kl. 15 – 17 Gotland
Så forskar jag: Love Eriksen, doktor i humanekologi, berättar om GIS och sin studie av
förhistoria i Amazonas.
Litteratur: Wadsworth & Treweek.
Tor 6.10 kl. 15 – 17 Gotland
Att dokumentera genom intervjuer, enkäter och foto, del 1 (TM).
Litteratur: Kaijser & Öhlander, kap. s. 55–72, 109–126; Ryen, hela boken; Tunón &
Dahlström, s. 41-57, s. 233-259.
VIKTIGT (bl.a.): vad menas med ”fallstudier”, ”livshistorier”, ”muntlig historia” och
”muntliga traditioner”? – vikten av att presentera sig själv och sitt syfte som forskare – frågan
om det representativa och hur man ska välja personer att intervjua – hur många intervjuer ska
man göra? – anonymitetsproblematiken – tolk – informant eller intervjuperson men aldrig
”intervjuoffer”! – intervju vs. samtal – intervju som en social situation – vad är en kvalitativ
intervju? – behovet av rådata vs. djupintervju – att intervjua via telefon och dator (e-post etc.)
– e-mailadressens betydelse – strukturering av intervjuer – exempel på bra och dåliga sätt att
fråga – att få den intervjuade att berätta – problemet med förtegenhet – anteckna eller spela
in? – att transkribera och återge citat ur intervjuer – kodning – enkät som komplettering eller i
stället för intervju? – hur ska en bra enkät utformas? – etik och praktiska råd i samband med
att fotografera/filma – ska informanterna få ta del av texten innan den offentliggörs? Vi
fortsätter i del 2 där vi slutade!
8

Mån 10.10 kl. 16 – 18 Gotland
*Omexaminationer rörande kvantitativa och kvalitativa moment med JBL och MH.
OBS! Anmälan krävs!
Tis 11.10 kl. 15 – 17 Gotland
Att dokumentera genom intervjuer, enkäter och foto, del 2 (TM). Vi fortsätter där vi slutade
förra gången.
Tor 13.10 kl. 15 – 17 Gotland
Vi diskuterar problem med källkritik (TM).
Fundera lite över punkterna om källkritik, s. 143–144 i Rienecker, Jørgensen, & Hedelund,
Att skriva en bra uppsats; Tunón & Dahlström, s. 59-232, s. 261-283. Bra information om
källkritik, akademisk hederlighet m.m. finns på:
Tag gärna med någon text (t.ex. ur nyhetstidning) som ni tycker skulle kunna vara intressant
att diskutera ifråga om källkritik.
Tis 18.10 kl. 15 – 17 Gotland
Seminarium om uppsatsarbetet (RL).
Tor 20.10 kl. 15 – 17 Gotland
Seminarium kring redovisning av uppgifterna 1 och 2 (TM).
Tis 25.10 kl. 15 – 17 Gotland
Seminarium kring redovisning av uppgifterna 3 och 4 (TM)
Under perioden fram till terminsslutet 13.1 2012 äger träffar med diskussion om
uppsatsarbete rum följande torsdagar, samtliga 15-17 i Gotland, men ytterligare tider
kan tillkomma vid behov (RL, el. vid behov annan lärare):
27.10
3.11
10.11
17.11
24.11
1.12
8.12
15.12
22.12
13 januari från kl. 13 och framåt i Utopia. OBS! Särskilt schema om detta görs upp
inför seminariet – tider och lokal kan komma att ändras.
Redovisning av examensarbeten.
Antal ex: 4. Härav 2 ex till Richard Langlais, 1 ex till avdelningens uppsatsgranskare (uppgift
om vem detta är lämnas av kursansvarig till författarna) och 1 ex till opponenten. OBS!
INNAN seminariet ska uppsatserna registreras av respektive författare i LUP; se:
9

Några grundläggande regler för humanekologiskt skrivande
En vetenskaplig text ska alltid innehålla en inledning där syfte och problemställning anges.
Skriv gärna klart och tydligt i inledningen: ”Syftet är …” och ”Följande problemställning
(eller problemställningar) kommer att behandlas: …” Därefter har man avsnitt eller kapitel –
med rubriker – där man gör det som man i inledningen har skrivit att man ska göra, och till
sist har man en sammanfattande diskussion där man reflekterar över vad man gjort och
kommit fram till i texten. Om det sistnämnda rubriceras som en sammanfattning, ska man inte
lägga in några nya fakta eller slutsatser – vill man göra det så blir rubriken lämpligen
”Sammanfattning och diskussion”, ”Diskussion” eller ”Slutsatser”. Denna grundform gäller
såväl paper som uppsatser och avhandlingar – och är förutsättning för att få texten godkänd.
Genom texten gäller det sedan att hänvisa till de referenser som man använt sig av. Dels är det
en hederssak mot författarna ifråga att uppge från vem man hämtat sina uppgifter, och dels är
det viktigt för läsaren att kunna se varifrån uppgifter kommer så att det går att kontrollera dem
eller få tips om var man kan läsa mer. Låt aldrig läsaren sväva i ovisshet om huruvida en
uppgift eller åsikt kommer från dig själv eller ett arbete av någon annan! Enkla sätt att lösa
detta är t.ex. att skriva: ”Enligt min åsikt…” – Ingold (2000:42) skriver att…” – ”Jag anser
dock att…” Bland det värsta en forskare kan anklagas för är att ha plagierat. Som student kan
man t.o.m. efter beslut i universitetets disciplinnämnd bli avstängd från vidare studier under
en tid om det uppdagas att man plagierat text. Varje gång man använder någon annans text
och inte bara vill hänvisa till den eller (efter hänvisning) skriva om den med egna ord, ska
man därför markera att det rör sig om ett citat. Alla någorlunda korta citat som ingår i
löpande text anges inom citationstecken, ”för då är allt helt OK” som kursansvarig precis har
skrivit. Om det i den originaltext du vill citera ingår något citerat, skriver du ”detta med
’sådana här tecken’ i din version”. Är språket danska, norska, engelska eller möjligtvis
tyska/franska kan man återge citatet på originalspråk, men man kan (liksom när det gäller
svenska) fråga sig om citatet är nödvändigt eller om det kanske går att referera med egna ord.
Om du själv gjort en översättning, så uppge att så är fallet genom att inom parentes skriva
”min översättning”. I följande mening visas något viktigt. Malm skriver:
Längre citat skrivs som ett separat, från kanten inskjutet stycke utan citationstecken, med mindre
storlek och med mellanslag från styckena över och under, och med källan angiven sist inom parentes enligt
vad som här följer, alternativt såsom sist i det stycke som föregår detta citat. Observera att årtalet och sidan
antingen skrivs inom parentes mellan Malm och ”skriver” ovan eller inom parentes efter citatet men inte på
bägge ställena. (Malm 2006:7.)
Kursivera aldrig hela citat. Om du vill kursivera något i ett citat för att poängtera en viss sak,
ange ”min kursivering”.
Hänvisning till arbeten kan göras på flera olika sätt, och det kan hända att du lärt dig använda
ett visst system i annat sammanhang. När man skickar in artikelmanus, så får man anpassa sig
efter det sätt att uppge referenser som används i just den aktuella tidskriften. I ett paper på den
här kursen vill vi se hänvisningar i själva texten – inte i fotnoter – och de ska ha gjorts enligt
något av följande exempel: Ingold (2000:43-45) menar att… Uttrycket ”to grasp the native’s
point of view” (Malinowski 1922a:25) är enligt Williams (1986:15) ett exempel på… I en bok
av Smith & Wesley (1987) beskrivs hur … Där uppges att detta är helt felaktigt (Ibid.:56).
Denna uppgift delas av Ingold (2000:78) och Dawson (1999:89-90). Malinowski (1922b:235)
var av uppfattningen att det fanns klara belägg för detta (se även Malinowski 1925:105-107).
10

Förkortningen Ibid. är ett smidigt sätt att slippa upprepa författarens namn med årtal, dvs. den
visar att det rör sig om exakt samma arbete som det till vilket man närmast hänvisat (i samma
eller närmast föregående stycke, men ej längre tillbaka). Viktigt är dock att ingen annan
referens har smugit sig in däremellan! Tag det därför som en vana att inte ändra till ”Ibid.”
förrän hela texten är färdig. Använd bara förkortningen när du hänvisar till en referens i
samma stycke.
Följande gäller ifråga om hur man uppger författarnamn, årtal och sidor: I hänvisningar inom
parentes uppger man bara efternamnet. Initial sätts bara ut om man i litteraturförteckningen
har två eller flera författare med samma efternamn att hänvisa till. I så fall kan man skriva: (J.
Smith 2002:35). I litteraturförteckningen ska alltid förnamnen finnas med, och det är ofta
mest praktiskt att bara ta med initialerna. Om det är två författare man hänvisar till, skriver
man efternamnen med ett &-tecken (inte / eller –) emellan (Smith & Hardin 1989), men om
det är fler än två använder man förkortningen ”et al.” (Smith et al. 1992). I
litteraturförteckningen ska man däremot skriva samtliga författarnas namn (Smith, J., B.
Thompson & G. Williams). Finns inget författarnamn, hänvisa till ”Anonym” eller rubriken
på boken/tidskriften.
Observera att det alltid är den som har skrivit texten som man ska hänvisa till – inte
tidskriftens namn, och ej heller redaktörens namn om det är en antologi. Det sistnämnda är ett
mycket vanligt misstag. Låt oss säga att man har funnit något intressant i ett kapitel av
Hornborg och att detta ingår i en antologi som kom ut 1997 och vars redaktörer heter
Saltzman och Svensson. Då hänvisar man till detta kapitel som Hornborg (1997). I
litteraturförteckningen står referensen under Hornborg (inte Saltzman!), och ser så ut så här
(obs! bara första raden helt ut till kanten):
Hornborg, A. 1997. Landskapet som ”text”, i K. Saltzman & B. Svensson (red.),
Moderna landskap: Identifikation och tradition i vardagen, s. 180-206. Stockholm: Natur
och Kultur.
I litteraturförteckningen uppges referenserna efter författarnamn i bostavsordning, och
därefter i tidsordning. Om två arbeten av samma författare utgivits samma år, hänvisar man
till dessa såsom exempelvis Hornborg 1997a och Hornborg 1997b. Ibland anges ingenstans i
en publikation vilket år den utgivits. Det kan då löna sig att ta en titt i en biblioteksdatabas,
men om inte det är till någon hjälp får man nöja sig med att skriva u.å. Det står för ”utan
årtal”. Om exempelvis en bok av 1700-talsforskaren Linné har tryckts 1979, så ser det lite
underligt ut att uppge att Linné skrev en viss sak 1979. Då är något av detta lämpligare: Linné
(1979[1769]:23-24) skrev… Linné (1979, orig. 1769) skrev…
I förteckningen ska man ange utvivningsort och utgivare. I böcker uppges ofta tryckeriet och
dess ort. Det ska man inte ange, utan bara bokförlaget (eller vilken slags utgivare det nu rör
sig om, t.ex. en institution) och den ort där detta är beläget. Inte heller ska man ange några
ISBN-nummer! Tyvärr framgår det inte alltid var ett förlag finns, och kan inte
biblioteksdatabaser vara till någon hjälp här heller får man nöja sig med att ange u.o. Det står
för ”utan ort”.
Ifråga om tidskrifter anges dessutom årgång (volym) och gärna även nummer, t. ex. Current
Anthropology, 95(2):139-152. Det betyder att det i årgång 95, som har löpande sidnumrering
(dvs. att första sidan i nummer 2 t.ex. är 51 om första numret slutade med sidan 50), och
nummer 2 av denna finns en artikel på sidorna 139-152. I så fall kan man utelämna numret
11

inom parentes, om man vill. Om löpande sidnumrering ej finns, dvs. om varje nummer börjar
med sidan 1, skriver man t.ex. efter tidskriftens årg. 5, nr. 2, s. 3-12; eller på engelska, Vol. 5,
No. 2, pp. 3-12 (pp. står för sidor, p. för sida). Om du är osäker beträffande den löpande
sidnumreringen, skriv såsom i det senare fallet, för då blir det korrekt även om
sidnumreringen är löpande.
Undvik förkortningarna f. och ff. för följande sida/sidor. Det gör det bara onödigt krångligt
för den som ska kontrollera uppgifterna eller vill beställa kopior. Kursivera bara titlar på
böcker eller tidskrifter, men aldrig rubrikerna på själva kapitlen eller artiklarna och ej heller
författarnamn.
Om du använder material från Internet och ingen namngiven författare finns, hänvisa i texten
till en någorlunda kort benämning under vilken man finner källan i referenslistan. I listan
skrivs hela adressen ut, ev. med uppgift om datum då en viss hemsida användes.
Till sist: det är viktigt att skriva språkligt korrekt. Du får gärna skriva på engelska, danska
eller norska, om du uttrycker dig bättre på dessa språk än på svenska. Om du har läs- o.
skrivsvårigheter, kontakta gärna vår studievägledare. Hjälp går bl.a. att få på
Studieverkstaden:
Om BILDANVÄNDNING:
Se dokument på hemsidan om vad som gäller rent rättsligt beträffande offentliggjorda bilder
från Internet och andra källor. Kom dock ihåg att god forskningspraxis inte nödvändigtvis
bara handlar om vad man har rätt att ha med i en uppsats, utan också vad som är lämpligt att
ha med. Egna bilder får du naturligtvis ha med, men framförallt om de diskuteras i texten (en
snygg omslagsbild kan förstås också vara bra att ha med, även om just den inte diskuteras).
Att fylla ut med illustrationer från t.ex. Internet bara för att uppsatsen ska få en tilltalande
layout är inte lämpligt. Rådgör med din handledare – hela uppsatsen, inklusive ev. bilder,
måste i slutskedet godkännas av handledaren för att du ska få försvara den på ett seminarium.
I alla händelser ska bildkälla alltid anges, även om det är ditt eget bildmaterial!
Mer om uppsatser finner du på hemsidan .
Under Utbildning > Grundutbildning finner du via kolumnen t.v. dokument om kursplaner,
skrivregler, tänkbara ämnesval, regler för opponent och respondent, riktlinjer om bilder,
elektronisk publicering, mall för abstract, betygskriterier, minor field studies m.m.
Under Student > Studievägledning > Skrivregler finner du bl.a. länk till information om
akademisk hederlighet och vad som anses vara plagiat – dessa regler är mycket viktiga att
känna till!
12