7.6.5 Lund, väster - Lunds kommun

7.6.5 Lund, väster
Västra delen av staden representerar Lunds utbyggnadsetapper
under ett sekel från början av 1900-talet
och fram till idag. Utbyggnaden har skett i öar och
längs vissa gator vilket gett en blandad bebyggelse.
Inom området finns även en stor variation av bebyggelsetyper
och boendeformer vilket ger en småskalig
karaktär och en blandad befolkning. Stadsdelen möter
odlingslandskapet i väster och viktiga övergångszoner
med rekreationsmark är Rinnebäcksravinen, Värpinge
by och betesmarkerna längs med Höje å samt området
kring reningsverksdammarna.
Väster har ca 12 500 invånare och en något lägre andel
barn 0-12 år, 13%. Andelen över 65 år är 14%, obetydligt
över genomsnittet. Det bör noteras att delen
Värpinge har hela 25% barn 0-12 år och endast 7%
som är 65 år och äldre.
Bjerredsparken
Tätorterna - Lund
Centrala idrottsplatsen
Bredkronigt träd vid Van Dürens väg
Mindre torg på nya Värpinge Höjeådalen vid Värpinge by
443

7 Beskrivning och analys
444
Väster
Befolkning totalt (2002-12-31): 10 438 inv
Stadsdelens yta (ha): 338
Parkmark (ha) totalt: 49
Parkmark i % av stadsdelen: 14 %
Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 47
Parkmark-skyddszon per inv i stadsdelen (m 2 ): 41
Fördelning av kommunal parkmark %:
12%
12%
12%
64%
Park
Stråk
Gaturum
Skyddszon

Väster har en blandad bebyggelse med karaktärsgivande
bostadsområden från 1900-talets början och från
1950-talet. På Väster finns några av stadens äldre flerbostadsområden.
Traditionellt betraktas Väster som
arbetarnas stadsdel. Stationskarlahusen (vid Papegojevägen/Fjelievägen)
från 1903 representerar en av Lunds
få hyreshus i jugendstil med en trädgård betydelsefull
för helheten. Ursprungligen hade varje familj ett äppleett
plommon- och ett päronträd. Bostadsområdet mellan
Fjelievägen, Byggmästaregatan och Tunnbindaregatan
är uppbyggt under de 25 första åren av 1900talet
och representerar fina boendemiljöer där tomtens
och trädgårdens utformning har kulturhistoriskt värde.
Hantverksgatan har ett vackert och karaktäristiskt
gaturum med radhus i tomtgränsen och en trädrad i
gräs.
Det finns inget egentligt stadsdelscentrum men Trollebergsvägen
fungerar som ett stråk för alla trafikslag
med ett flertal affärer från centrum och ut till Värpinge.
På Papegojlyckan fungerar platsen vid stadsdelsbiblioteket
och mataffären som en mindre mötesplats. Övriga
torg/mötesplatser är Hårlemans plats på Pilelyckan,
Västertull söder om Tingshuset och Västra stationstorget,
med angöring till centrum och stationen. Vid speciella
arrangemang är Folkets park liksom Centrala
idrottsplatsen viktiga mötesplatser för hela staden. I
norra delen av Väster finns Öresundsvägens företagsområde
med olika sorters företag och handel.
Västers parker och gröna miljöer
Tillgången på parkmark är begränsad inom Väster men
tillgängligheten är trots allt relativt god. De bristområden
som finns är Jutahusen med brist på grönytor inom
200 meter och bostadsområdet Klosterhusen (öster om
Fjelievägen/Bryggaregatan) där det är långt till närmaste
stadsdelspark.
Fina kastanjealléer finns längs Fjelievägen och Vävaregatan.
Längs Trollebergsvägen finns en mäktig ek samt
almar som ger en lummig och stilig karaktär åt gatan.
Folkparken
Tätorterna - Lund
Patrik Rosengrens park
Flera fina exempel på parker från olika tidsepokrar och
skilda stilideal finns representerade i denna stadsdel där
Folkets park är den äldsta från slutet av 1800-talet. Ett
exempel på klassicism representerar Trolle Wacht-meisters
park medan Bjerredsparken representerar 1940talets
parkideal. Tre parker har en storlek över 3 ha
och funktion som stadsdelsparker på Väster; Vildandsparken,
Folkparken och Patrik Rosengrens park.
Vildandsparken Den anlades på 1960-talet med dåtidens
stilideal som innebar stora öppna gräsytor som
avgränsas till olika rumsbildningar med hjälp av täta
trädridåer av avenbok och ensartade buskage. Parken
ligger i nära anslutning till Fågelskolan med en dubbelsidig
allé i nord-sydlig riktning som gränsar till skolan.
Studentområdet Vildanden gränsar till parken på dess
östra sida. Parken har potentialer att utvecklas till en
attraktiv park med uppväxta träd och många olika ytor
som kan utvecklas till olika karaktärer. En större lekplats
som omges av vallar kan med en upprustning bli
en spännande plats för barn i olika åldrar. Kontakten
med studentområdet Vildanden är begränsad på grund
av den markanta skärmen av avenbok.
Folkparken invigdes den 1 maj 1895 och är en av
Sveriges första Folkparker. En av tankarna med folkparkerna
var att det skulle vara ett alternativ för de
arbetare som inte hade råd med särskilda sommarnöjen.
Enligt en ritning över parken skulle över 400 träd
och cirka 5000 buskar planteras. Det finns uppgifter
om att det skulle ha funnits 50 bersåer med bord och
bänkar. Ett flertal byggnader och anläggningar uppfördes
såsom musikpaviljong, restaurang, skjutbana,
sommarteater och öppna dansbanor. Under 1950-talet
sjönk intresset för Folkparken när välståndet ökade och
bilismen blev alltmer utbredd. I början av 1960-talet
köptes Folkets park av staden och därefter har turerna
varit många om parkens framtid. En modern folkparksbyggnad,
ritad av Bengt Edman, uppfördes på mitten
av 1970-talet vilket vållade stora skriverier men är idag
uppmärksammad som ett gott exempel på 1970-tals
arkitektur. Större delen av parken är inte skyddad i plan
445

7 Beskrivning och analys
446
som parkmark utan detaljplanen anger forkparksändamål.
Parken har som plats kulturhistoriska värden och
är ett mycket värdefullt inslag i en stadsdel med begränsad
tillgång på parkmark. Parken ingick i ett förnyelseprojekt
under 1998-2001 med statliga och kommunala
bidrag. Målet var att utveckla parkens ekologiska
värden. En dagvattendamm och ängsytor anlades
och trädföryngring påbörjades.
Patrik Rosengrens park: Parken började att anläggas
1942 och krigstillståndet medförde att man valde
att anlägga en enklare park med vida gräsmattor och
inhemska trädarter. Under krigsåren var stora delar av
marken utarrenderad som potatislotter. Parken är ett
tidigt exempel på hur man låter gröna stråk slingra sig
långt in i omgivande bostadsområden. Den väl uppväxta
parken har idag flera kvaliteter framförallt för de
lite mer friväxande stora träden och en stor gräsyta
omgiven av en trädridå. En lekplats finns också centralt
i parken. En mindre stig finns i den norra trädridån.
Det saknas dock ett gångstråk i den södra delen
för att få en entré till parken från Åkerlund och Rausings
väg.
Följande närparker (1-3 ha) finns i stadsdelen:
Bjerredsparken anlades 1947-1948 efter att området
legat som ett skyddsområde mellan järnvägen och bostadsbebyggelsen.
Parken gestaltades av stadsträdgårdsmästaren
Oscar Ahlström. Utgångspunkten vid
utformningen var barn och parken delades in i olika
delar för barnens olika åldrar med bl a barnamfiteater,
bollplan och öppna gräsfält kullar och grusgropar. Parken
representerar funktionalismens funktions uppdelning
men samtidigt en omsorg kring människans behov
och detaljutformning. Den genomtänkta gestaltningen
av parken och tidstypiska stildrag har ett kulturhistoriskt
värde vilket bör värnas vid förnyelse och
underhåll. Bostäderna längs med Byggmästaregatan har
generösa gröna bostadsgårdar vilka är värdefulla att
värna för att bibehålla den ursprungliga gestaltningen
av bostadsområdet.
Trolle Wachtmeisters park, den östra delen, för en
stunds avkoppling och vila
Mästers park har byggts som en cirkusplats men används
inte längre för detta ändamål. Förrutom en stor
gräsyta finns en lekplats omgärdad av en trädridå. Parken
är bullerstörd från trafiken på Fjelievägen.
Fågelparken ligger längs ett cykelstråk och innehåller
en lekplats och bollplan. Vegetationen är i behov av föryngring.
Vid Papegojelyckan (söder om Steglitsvägen)
finns också en mindre park med pulkabacke, träningsredskap
och lekplats.
På Väster finns också några mindre parker (1-0,2 ha).
Trolle Wachtmeisters park anlades på åkermark på
1930-talet. Parken ritades av stadsträdgårdsmästare
Oscar Ahlström och består av två delar. Den östra delen
har en stram och enkel form med klippta ligusterhäckar,
grusade gångar och perenner. Innanför finns
en större gräsoval som omgärdas av Hörsholmsalmar.
Parken har under 2002 genomgått en föryngring i den
mer strama delen med nytt växtmaterial i det ursprungliga
mönstret. Parken som helhet har stora kulturhistoriska
värden som bör skyddas. Skötselplanen bör i första
hand ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena.
Högbo bollplan är en liten gröning med naturkaraktär
i Pilelyckans sydvästra del. Parken har ett fint läge intill
Höje ådalen. En större lekplats finns dessutom öster
om Högbovägen.
Holmbergska parken/trädgården har idag en förvildad
karaktär med liggande stockar och slyuppslag och
med en mycket rik vårflora med skilla, vitsippor, gulsippor
mm. Fabrikör Holmberg uppförde under andra
hälften på 1800-talet en sommarbostad mitt på tomten
som kallades lantegendomen Carlsro. I trädgården fanns
både prydnadsträdgård med en jordkällare och nyttoodlingar
som bredde ut sig västerut och när Fasanvägen
lades ut klövs egendomen mitt itu. Trädgården håller
på att utveckla sig mot en skogsmiljö med många unga
träd som har etablerat sig spontant och idag är vegetationen
mycket tät. Det stora variationen gör att områ-
Trolle Wachtmeisters park, den västra delen, passar för
vildare studentlekar

Holmbergska tomten
det hyser en förhållandevis rik fågelfauna och här ges
en fristad åt många av de djur som etablerat sig i staden.
Området har höga biologiska värden och utgör en
spännande miljö för barn. 1983 beslutades att den förvildade
tomten skulle planläggas som naturpark. Enligt
gällande detaljplan är området idrottsområde.
Centrala idrottsplatsen: På tidigare lergravar anlades
Lunds idrottsplats som är en av Sveriges första
och troligen den äldsta i bruk. Invigningen skedde 1892.
Idrottsplatsen bestod bl a av en velocipedbana med en
försänkt grässplan för fotboll, spjutkastning etc som
blev isbana på vintern. Det fanns även tennisbanor, en
ridbana och kälkbacke. Numera finns förutom inomhuslokalerna
i Bollhuset ytor för friidrott och tennisbanor.
Den välskötta gräsmattan används av Friskis och
Svettis för sommarens utegympa.
Koloniområdena S:t Månslyckan och Haga: Koloniområdet
S:t Månslyckan lades ut i nära anslutning till
Jutahusen som befolkades av arbetare som man ansåg
borde ges en avkoppling och var ett komplement till
koloniområdet Öster I. Planen godkändes 1907 och 85
kolonilotter lades ut i ett rutnätsmönster med en skyddsplantering
längs kanterna. Under kristiden på 1930-talet
var det stor efterfrågan på koloniområden och kolonilotter
lades ut väster om Rådmansgatan och kallades
för Borgmästaregårdens koloniområde. Området har
sedan utvidgats för att nästan halveras efter att Polhemskolan
och nya verkstadshallen uppförts. Koloniområdena
utgör idag ett värdefullt tillskott av grönska
och är kulturhistoriskt intressant med äldre kolonistugor
som representerar olika stilideal och äldre trädgårdar
finns bevarade. Koloniområdena har skydd i detaljplan,
dock med ett reservat för ett fjärde spår längs
stambanan.
Det finns även kolonier norr om Maskinvägen, som
har ett skydd genom detaljplan.
Klosterkyrkans kyrkogård gränsar till stambanan
och Västra stationsområdet. Kyrkogården är traditionellt
uppbyggd med grusgångar och klippta träd. Den
Tätorterna - Lund
är särskilt vacker vintertid med belysta träd längs den
centrala gången.
Öresundsvägens företagsområde har ett viss inslag
av grönska men en helhetskaraktär saknas. Längs den
gamla järnvägsbanan finns vildväxande träd och buskar
bl a fågelbärsträd. En bredare planterad skyddszon
finns i verksamhetsområdets västra kant i anslutning
till den stora cirkulationsplatsen.
Viktiga stråk och förbindelser med omgivningen
Stråk till omgivningen finns norrut genom Vildandsparken,
västerut längs Rinnebäcksravinen och söderut mot
Höje å. Väster har relativt god kontakt med omgivande
odlingslandskap men området kring Höje ås dalgång
skulle kunna utvecklas ytterligare. Idag finns det möjligheter
att promenera runt Värpinge golfbana. Väg 108
utgör en barriär och bullerkälla. Önnerupsvägen leder
via Värpinge mot Lomma och Öresundskusten.
Inom stadsdelen är det väl försett med gång- och cykelstråk.
Biologisk mångfald
Förekomsten av äldre parker och äldre trädgårdar skapar
förutsättningar bra livsmiljöer för växter och djur
men bristen är kanske framförallt att det är relativt små
och splittrade ytor som begränsar möjligheterna. Koloniområdena
och Holmbergska tomten har stor betydelse
för den biologiska mångfalden liksom de äldre alléerna
med grovstammiga träd.
Utbyggnadsområden
I översiktsplanen finns utbyggnadsområde för bostäder
väster om Gässlingavägen. En del av utbyggnadsområdet
har använts till golfbana. Kraftledningen som
går i gränsen mellan Väster och Värpinge måste flyttas
innan en utbyggnad av bostäder kan bli aktuell på resterande
yta.
Vildandsparken cykelstråk vid Fågelskolan
447

7 Beskrivning och analys
448
Höje å Natur- och Kulturstig var ett folkbildningsprojekt
inom Tekniska förvaltningen som uppmärksammade
landskapet kring Höje å som en resurs för utbildning och
rekreation. Det har också resulterat i ledmarkeringar och
ett antal samlingsplatser och skulpturer. Konstnären
Mikael Liljeqvist har tillsammans med skolelever skapat
skulpturerna. Eleverna har återvänt till dessa platser för
att arbeta med naturen.
Utvecklingsmöjligheter
• Parkförnyelse av Vildandsparken – utveckla parken
med en större variation och skilda karaktärer inom
parken, en finparks del och en spännande lekplats.
Förslag till innehåll är punlkabacke och vattenyta.
En medveten gallring bör genomföras för att öka
kontakten med bebyggelsen på Vildanden. Parkens
användning för skolans och förskolornas behov bör
utvecklas. Översyn av grönytor inom Papegojelyckan
och Klosters fälad.
• Parkförnyelse inom Patrik Rosengrens park. Undersöka
behovet av ett stråk genom parken från Åkerlund
och Rausings väg. Översyn av övriga grönytor
inom Pilelyckan och Rådmansvången.
• Behovet av parkförnyelse och restaurering av
Bjerredsparken bör också övervägas.
• I detaljplan skydda Holmbergska trädgården som
park. Man bör värna det vildvuxna och samtidigt främjar
den rika vårfloran. Förutom enklare gallringar bör
området få möjlighet att utvecklas och åldras relativt
fritt.
• I detaljplan fastlägga Folkparken som parkmark. Utveckla
parken ytterligare gärna med utåtriktad verksamhet
och café. Valborgsfirande m.m. bör anordnas
i Folkparken.
• Rekreations och naturvärdena inom Höjeådalen bör
utvecklas med beaktande av reningsverkets verksamhet.
En utvecklingsplan bör tas fram med planteringar,
stigar, platser för lek och vistelse etc. Planteringar i
anslutning till reningsverket och en försiktig röjning
längs med ån samtidigt som den vilda karaktären och
naturkänslan värnas. En detaljplan bör upprättas där
de olika intressena och användning såsom naturpark
respektive reningsverk läggs fast. Ett vägreservat
finns enligt nu gällande plan söder om Åkerlund och
Rausing. Ådalen bör också avsättas som naturreservat.
En stig bör anläggas söder om ån och en bro
uppföras över ån. Samarbetsprojekt med Staffanstorp
och Lomma kommuner för att bl.a. få till stånd en
strövstig på den södra sidan av Höje å.
• Västertull bör utvecklas som torg/platsbildning. Utsmyckning
i form av skulptur.
• Öresundsvägens företagsområde. En mer medveten
gestaltning av respektive tomt skulle dock ge ett mindre
splittrat intryck. Detta är särskilt tydligt längs med
Fjelievägen där trädraden i gränsen till verksamhetsområdet
skulle samla gaturummet bättre. Eventuellt
skulle den gamla banvallen kunna utvecklas till
ett gång- och cykelstråk.

Värpinge
Befolkning totalt (2002-12-31): 2 146 inv
Stadsdelensyta (ha): 149
Parkmark (ha) totalt: 12
Parkmark i % av stadsdelen : 8 %
Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 54
Parkmark-skyddszon per inv i stadsdelen: 54
Fördelning av parkmark %:
44%
8% 0%
48%
Park
Stråk
Gaturum
Skyddszon
Tätorterna - Lund
449

7 Beskrivning och analys
450
Stadsdelen Värpinge utgörs av Värpinges bys tidigare ägor.
Värpinge by har ända fram till 1980-talet varit avskiljt
från staden Lund med åkermark. Under 1980/-90-talet
byggdes ett bostadsområde mellan stadsdelen Väster och
Värpinge by. Den på senare år uppförda bebyggelse söder
om Trollebergsvägen har inneburit att Värpinge till
stora delar uppfattas som en del av staden.
Bebyggelsen i den gamla bykärnan har behållit en ålderdomlig
och småskalig karaktär med mindre bostadshus
oregelbundet placerade. Vid utbyggnad av Värpinge
har man medvetet valt att spara ett öppet landskap
mellan den gamla byn och de nyare bostadsområdena
för att bykärnan ska framträda. Värpinge by utgör en
målpunkt i det rekreationsstråk som går längs Rinnebäcksravinen
till Höje ås dalgång. Värpinge by gränsar
till Staffanstorps kommun, söder om ån, där godset
Trolleberg ligger. Väpinge gård, en äldre gård norr om
Trollebergsvägen, finns bevarad inom det nya bostadsområdet.
Gården ger den nya bebyggelse en förankring
till platsen. Boningshus och ekonomibyggnad samt
trädallé och stora träd som omger tomten är värdefullt
inslag i den nya stadsdelen.
En mindre torgbildning finns i anslutning till det nya
flerbostadsområdet med mataffär och annan service.
En annan torgbildning med en damm finns vid en av
områdets gemensamma samlingslokaler.
Centralt inom ”nya Värpinge”, i anslutning till Värpinge
gård finns Per Johans park, som till största delen består
av lekplats. Träningsredskap, asfalterad bollplan och
pulkabacke finns också.
Ständernas park är närpark för bostadsområdet söder
om Trollebergsvägen. Parken innehåller en större
öppen yta och en liten lekplats.
Rinnebäcksravinen är en betad ravin som numera
gränsar till den nya bebyggelsen. Naturområdet är en
viktig länk ned till Värpinge by och Höje ås dalgång.
Ravinen är efter beslut av kommunfullmäktige Lunds
första kommunala naturreservat.
Söder om Trollebergsvägen, mellan stadsdelarna
Värpinge och Väster ligger Kyrkohög omgiven av en
rest av odlingslandskapet. Den visuella kontakten med
Höje å är viktig för förståelsen av platsens kulturvärden.
Centralt i Värpinge by finns en park med lekplats och
resterna av Rinnebäcken. Merparten av vattnet leds i
kulvert till Höjeå. Parken är en viktig samlingspunkt i
byn och längs gångstråket till Höjeå. I Värpinge finns
flera intressanta kulturmiljö bl.a. Värpinge mölla och
ärkebiskopens fäste.
De viktigaste stråken inom Värpinge är längs Rinnebcksravinen
samt ett par gång- och cykelstråk ned mot
Höje å från bebyggelsen söder om Trollebergsvägen.
Från Värpinge finns cykelbana till Lomma och Önnerupsvägen,
en mindre väg, mot Bjärred.
Utvecklingsmöjligheter
• Utveckla promenadslingan runt golfbanan
• Rekreations och naturvärdena inom Höjeådalen bör
utvecklas. Se förslag under Väster, ovan. En viktig
del är att lyfta fram kulturmiljöerna i Värpinge bl.a.
byplatsen, Värpinge mölla och Kyrkohög. Detta kan
ske genom bl.a. informationsskyltar samt vård av gravhögen
och en översyn av utformningen av byplatsen.
Per Johans park, med en central lekplats på nya
Värpinge
Invigning av Rinnebäcksravinens naturreservat, 2003. Värpinge byplats