kommunfullmäktiges i lund sammanträde den 29

Bilagor till Kommunfullmäktiges i Lund protokoll 2011 

Nr 135-150 

KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND 

SAMMANTRÄDE 

DEN 29 SEPTEMBER 2011

Kommunfullmäktige Kungörelse 1 (2) 

2011-09-15 

KUNGÖRELSE 

Kommunfullmäktige i Lund sammanträder i Stadshallen 

torsdagen den 29 september kl. 17.00 

Sammanträdet inleds med att miljö- och hälsoutskottets ordförande 

Lars Bergwall (C) delar ut miljöpriset 2010. 

Följande ärenden ska behandlas: 

1. Anmälningar bilaga 

2. Valärenden bilaga 135, sid 1 

3. Bo Bogheims (SD) avsägelse av uppdrag som ersättare i 

kommunfullmäktige bilaga 136, sid 5 

4. Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m. fl. i Lund, Lunds 

kommun, hemställan bilaga 137, sid 7 

5. Fastighets AB Lund Arena – Begäran om förlängning av lån bilaga 138, sid 163 

6. Gemensamma förvaltningslokaler - Kristallen bilaga 139, sid 183 

7. Försäljning av del av fastigheten Stora Råby 34:1 till 

Din Bil Sverige AB (Audi) 

(Återremitterat ärende) bilaga 140, sid 207 

Motioner 

8. Hans-Olof Anderssons (SD) m. fl. motion om cykelbanor längs 

Ringvägen 

(bordlagt ärende) bilaga 141, sid 225 

9. Ted Ekeroth (SD) samt Hans-Olof Andersson (SD) motion 

”Sökmöjligheter för protokoll/beslut på Internet KF och KS” 


10. Ted Ekeroth (SD) samt Hans-Olof Andersson (SD) motion ”Säg upp 

avtalet med Migrationsverket” 


Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post 

Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-35 50 00 046-15 22 03 www.lund.se/kommunfullmäktige lunds.kommun@lund.se 

221 00 Lund

Kungörelse 2 (2) 

2011-09-15 

11. Sven-Bertil Persson (DV) motion ”Trafikplaneringen i Lund måste 

samordnas med miljömålen” 

(bordlagt ärende) bilaga 144 sid 253 

12. Sven-Bertil Persson (DV) motion ”Ge plats för odling i staden!” 


13. Hans-Olof Andersson (SD) samt Ted Ekeroth (SD) motion om 

anläggande av konstgräsplan för fotboll i Veberöd 

(bordlagt ärende) bilaga 146, sid 293 

14. Rolf Englessons (MP) samt Emma Bergingers (MP) motion 

”Från spårvagnsdröm till spårvagn” 


Frågor 

15. Eventuellt inkomna frågor 

Medborgarförslag 

16. Staffan Sölves medborgarförslag angående Lunds kommuns 

websida bilaga 148, sid 319 

17. Tim Delshammars medborgarförslag avseende Lunds cykelnät bilaga 149, sid 323 

18. Marianne Fors och Irene Nymans medborgarförslag om 

återkommande gratis arrangemang för medelåldersgruppen och 

familjer bilaga 150, sid 325 

Kommunfullmäktige kommer ca kl. 20.00 att hålla högst en timmes debatt 

för interpellationer och eventuellt inkomna frågor. 

Lund den 15 september 2011 

Annika Annerby Jansson 

Ordförande 

Kommunfullmäktige i Lund 

Sammanträdet sänds i Lunds lokal-TV i samarbete med Lunds student-tv, STEVE, 

samt via Internet. Kungörelser och protokoll publiceras på 

www.lund.se/kommunfullmaktige

Förteckning över anmälningar 

till kommunfullmäktiges sammanträde 

den 29 september 2011 

Tekniska nämndens beslut den 17 augusti 2011, § 156, att avslå yrkandet om att boende i 

kulturkvadranten bereds möjlighet att boendeparkera i professorstaden 

Dnr TN 2011/0071 

Tekniska nämndens beslut den 17 augusti 2011, § 155, att ställa sig positiv till 

uppsättning av anslagstavla på central plats på Gunnesbo/Nöbbelöv under förutsättning 

att en organisation/förening bekostar och sköter tavlan 

Dnr TN 2011/0271 

Tekniska nämndens beslut den 17 augusti 2011, § 154, att som svar på 

medborgarförslaget hänvisa till förvaltningens yttrande 

Dnr TN 2011/0159 

Kultur- och fritidsnämndens beslut den 18 augusti 2011, § 92, ”att avslå framställningen 

samt att översända förvaltningens svar till kommunkontoret och förslagsställaren, med 

följande ändring: Stycket på sidan 2 ”kultur- och fritidsförvaltningen anser att projektet är 

intressant…” ska strykas” 

Dnr KU 2011/0187 

Kultur- och fritidsnämndens beslut den 18 augusti 2011, § 91, ”att avslå framställningen 

samt att översända förvaltningens svar till kommunkontoret och förslagsställaren, med 

följande ändring: Stycket på sidan 2 ”kultur- och fritidsförvaltningen anser att projektet är 

intressant…” ska strykas” 

Dnr KU 2011/0188 

Handlingarna finns tillgängliga på kommunkontoret, Stortorget 7, Lund

LUNDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) 

Kommunfullmäktige 

Valberedningen 

Sammanträdesdatum 

2011-09-06 Bilaga 135 

§ 18 

Peter Bergwalls (MP) avsägelse av uppdrag som ersättare i 

överförmyndarnämnden 

Dnr KF 2011/0111 

Beslutsunderlag 

Peter Bergwalls (MP) avsägelse inkommen den 16 augusti 2011. 

Valberedningens beslut 

att föreslå kommunfullmäktige 

att befria Peter Bergwall (MP) från uppdraget. 

att utse Anna-Lena Andersson (MP), Sunnanväg 18 P, 222 26 Lund, till ny ersättare i 

överförmyndarnämnden efter Peter Bergwall (MP), för tiden till och med utgången av 

år 2014. 

1

LUNDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 




2011-09-06 Bilaga 135 

§ 19 

Adam Nilssons (M) avsägelse av uppdrag som ersättare i 

utbildningsnämnden 

Dnr KF 2011/0109 


Adam Nilssons (M) avsägelse inkommen den 11 augusti 2011. 



att befria Adam Nilssons (M) från uppdraget. 

att utse Birger Swahn (M), Älgskyttevägen 1, 226 53 Lund, till ny ersättare i 

utbildningsnämnden efter Adam Nilssons (M), att tjänstgöra efter Johanna Grönbäck 

(M) för tiden till och med utgången av år 2014. 

2





2011-09-06 Bilaga 135 

§ 20 

Louise Meijers (M) avsägelse av uppdrag som ledamot i barn- 

och skolnämnd Lund stad 

Dnr KF 2011/0115 


Louise Meijers (M) avsägelse inkommen den 31 augusti 2011. 



att befria Louise Meijer (M) från uppdraget. 

att utse Bo Alfredsson (M), Nordanväg 12, 222 28 Lund, till ny ledamot i barn- och 

skolnämnd Lunds stad efter Louise Meijer (M), för tiden till och med utgången av år 

2014. 

3





2011-09-06 Bilaga 135 

§ 21 

Herbert Falcks (C) avsägelse av uppdrag som ersättare i 

miljönämnden 

Dnr KF 2011/0117 


Herbert Falcks (C) avsägelse inkommen den 6 september 2011. 



att befria Herbert Falck (C) från uppdraget. 

att utse Per Johnsson (C), Dag Hammarskjölds väg 4, lgh: 1216, 224 64 Lund, till ny 

ersättare i miljönämnden efter Herbert Falck (C), för tiden till och med utgången av år 

2014. 

4

5 

Bilaga 136

Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 8 

Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 

2011-09-07 Bilaga 137 

§ 301 

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m. fl. i Lund, 

Lunds kommun, hemställan 

Dnr KS 2007/0435 

Sammanfattning 

Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att anlägga en golfbana med 

sammanhängande verksamheter och parkering inom planområdet. 


Förslag till detaljplan upprättad 2007-11-12, reviderad 2010-03-19 och 2010-10- 

07, jämte bilagor. 

Byggnadsnämndens beslut den 9 december 2010, § 300. 

Byggnadsnämndens hemställan inkommen den 31 januari 2011. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 4 februari 2011. 

Kommunstyrelsens beslut den 2 mars 2011, § 99. 

Kommunstyrelsen beslutar 

att föreslå kommunfullmäktige besluta 

att anta förslag till detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m.fl. i Lund, 

Lunds kommun, upprättad 2007-11-12, reviderad 2010-03-19 och 2010-10-07. 

Jäv 

Rolf Englesson (MP) närvarar inte p.g.a. jäv. 

Beslut expedieras till: 


Akten 

Justerare Utdragsbestyrkande 

7

Pernilla Ardhe 

Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) 

Administrativa avdelningen 

2011-02-04 Bilaga 137 

046-356339 

pernilla.ardhe@lund.se 

Kommunstyrelsen 

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i 

Lund, Lunds kommun (Golfbana) 

Dnr KS 2007/0435 





Förslag till detaljplan upprättad 2007-11-12, reviderad 2010-03-19 och 

2010-10-07, jämte bilagor. 

Byggnadsnämndens beslut den 9 december 2010, § 300. 

Byggnadsnämndens hemställan inkommen den 31 januari 2011. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 4 februari 2011. 

Barnkonsekvensanalys 

Barnperspektivet har beaktats vid utarbetandet av planförslaget. 

Ärendet 



Utgångspunkt för detaljplaneförslaget är program till detaljplan för 

Ladugårdsmarken 5:9 m fl (golfbana) och del av 5:8 m fl (rekreations- och 

idrottsområde). Det område programmet omfattar delas upp i två 

detaljplaner eftersom tidpunkten för genomförandet av rekreations- och 

idrottsområdet är osäker. Föreliggande planförslag omfattar golfbana. 

Kommunkontorets kommentar 

För närvarande pågår utredning om placering av ett nytt ridhus i Lunds 

kommun. En placering som diskuteras är Ladugårdsmarken 5:8, 

dvs området öster om golfbanan. Föreliggande detaljplaneförslag berör inte 

det området och bör inte heller innebära någon begränsning för en eventuell 

placering av ridhus. Förslaget tar också erforderlig hänsyn till ridvägar i 

anslutning till området. 


Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-355000 046-152203 www.lund.se lunds.kommun@lund.se 

221 00 Lund 

8

Planförslaget har varit föremål för samråd och utställning. 

Byggnadsnämnden har den 9 december 2010 beslutat föreslå 

kommunfullmäktige att anta förslaget till detaljplan. 

Kommunkontorets förslag till beslut 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 

Tjänsteskrivelse 2 (2) 

2011-02-04 

att anta förslag till detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, 

Lunds kommun, upprättad 2007-11-12, reviderad 2010-03-19 och 

2010-10-07. 

Jan-Inge Ahlfridh Pernilla Ardhe 

kommundirektör kommunjurist 

C:\Documents and Settings\fcn5757\Skrivbord\KS 2011-09-07\6 Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 59 m. fl. i Lund, Lunds kommun\1 KSdetaljLadugardsmarkGolfbanaKF.doc 

9 

Bilaga 137

10 

Bilaga 137

11 

Bilaga 137

201 

12 

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 

2010-11-19 

Handläggare Lotta Wallin 

Tel 046-35 65 03 

E-post lotta.wallin@lund.se Byggnadsnämnden i Lund 

Bilaga 137 

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund – 

godkännande 

(Golfbana) 

PÄ 38/2003a 




Utgångspunkt för detaljplaneförslaget är program till detaljplan för 

Ladugårdsmarken 5:9 m fl (golfbana) och del av 5:8 m fl (Rekreations- och 

idrottsområde). Det område programmet omfattar delas upp i två 

detaljplaner eftersom tidpunkten för genomförandet av rekreations- och 

idrottsområdet är osäker. Denna första plan omfattar golfbana. 


Detaljplanekarta med planbestämmelser, upprättad 2007-11-12, 

reviderad 2010-03-19 och 2010-10-07 

Illustrationsplan, upprättad 2007-11-12, reviderad 2010-03-19 och 

2010 -10-07 

Planbeskrivning, upprättad 2007-11-12, reviderad 2010-03-19 och 

2010 -10-07 

Genomförandebeskrivning, upprättad 2007-11-12, reviderad 2010-03-19 

och 2010-10-07 

Utlåtande, upprättat 2010-11-15 

Utlåtande, upprättat 2010-03-19 (tidigare utsänt) 

Samrådsredogörelse, upprättad 2007-11-12 (tidigare utsänd) 

Samrådsredogörelseplanprogram, upprättad 2007-02-01 (tidigare 

utsänd) 

Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, 2010-11-19 (denna handling) 

Ärendet 

Håkan Rasmusson har begärt att byggnadsnämnden prövar möjligheterna att 

anlägga en golfbana inom Ladugårdsmarken 5:9 enligt skrivelse 

2003-11-05. Kultur- och fritidsnämnden har begärt detaljplaneprövning för 

rekreations- och idrottsändamål för del av Ladugårdsmarken 5:8. 

Byggnadsnämndens presidium gav 2004-05-27 stadsbyggnadskontoret i 

uppdrag att i ett gemensamt program pröva markanvändningen för såväl 

Postadress Box 41, 221 00 LUND Telefon vx 046-35 50 00 E-post byggnadsnamnden@lund.se 

Besöksadresser Bangatan 10 A Telefax 046-14 60 51 stadsbyggnadskontoret@lund.se 

Byggmästaregatan 4 (lantmäteriavd.) Internet www.lund.se

13 


Bilaga 137 

golfbana som rekreations- och idrottsändamål. I planprogrammet ingick 

också lokalisering av en förskola efter önskemål från centrala 

skolförvaltningen samt utökning av golfbanan till att omfatta även 

kommunal mark inom Ladugårdsmarken 4:14. 

Planprogrammet var föremål för samråd under 8 februari - 22 mars 2005. 

Den aktuella planen omfattar endast golfbana. Programsamrådet visade att 

det fanns stöd för att arbeta vidare med en detaljplan för golfbana. 

Stadsbyggnadskontoret har med hjälp av konsulten Kerstin Torseke Hultén 

upprättat förslag till detaljplan 2007-02-01. 

Enligt byggnadsnämndens beslut 2009-09-17 var rubricerad detaljplan 

föremål för samråd under tiden 2007-03-09 – 2007-04-20. 

Enligt byggnadsnämnden beslut 2007-12-06 har rubricerad detaljplan, 

upprättad 2007-11-12, hållits utställd för granskning under tiden 

2008-02-18 – 2008-03-17. 

Därefter har det fortsatta planarbetet avvaktat att exploateringsavtalet 

mellan sökanden och kommunen skulle undertecknas. 

Serviceförvaltningen framför i skrivelse 2009-06-01 att det inte längre är 

aktuellt att placera en förskola i området och uppmanar 

stadsbyggnadskontoret att ändra planförslaget i den omfattning som var 

avsett för förskolan. 

Med anledning av serviceförvaltningens skrivelse reviderades planförslaget 

2010-03-19. 

Revideringen innebar att förskoletomten och den allmänna gatan utgick ur 

planförslaget. Revideringen innebar även att området med byggrätt på 

golfbanan utvidgades, exploateringsgraden med högsta tillåtna bruttoarea 

ökades och tillåtet antal teknikbyggnader på mark som inte får bebyggas 

ökades. 

Ändringarna av förslaget bedömdes vara väsentliga och ny utställning 

erfordrades enligt 5 kap 27 § PBL. 

Enligt byggnadsnämnden beslut 2010-05-20 har rubricerad detaljplan, 

upprättad 2007-11-12, reviderad 2010-03-19 hållits utställd för granskning 

under tiden 2010-05-31 – 2010-06-30. 

Med anledning av inkommen skrivelse under andra utställningen har 

planförslaget reviderats 2010-10-07. Revideringen innebär att området som

14 


får bebyggas inom området för golfbana och därmed sammanhängande 

verksamheter har minskats i väster. Berörda sakägare har underrättats om 

revideringen och getts möjlighet att yttra sig över förslaget. Inga synpunkter 

har inkommit. Ändringarna av förslaget bedöms inte vara väsentliga. Ny 

utställning enligt 5 kap 27 § PBL erfordras därför inte. 

Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut 

Byggnadsnämnden beslutar 

att godkänna detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, Lunds 

kommun samt att översända denna till kommunfullmäktige för antagande 

STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 

Ole Kasimir Lotta Wallin 

planchef planarkitekt 


Håkan Rasmusson, Rinnebäcks gård, 227 63 Lund 


Akten 

Bilaga 137

15 

Bilaga 137

16 

Bilaga 137

17 

Bilaga 137

18 

Bilaga 137

19 

Bilaga 137

20 

Bilaga 137

21 

Bilaga 137

22 

Bilaga 137

23 

Bilaga 137

24 

Bilaga 137

25 

Bilaga 137

26 

Bilaga 137

27 

Bilaga 137

28 

Bilaga 137

29 

Bilaga 137

30 

Bilaga 137

31 

Bilaga 137

32 

Bilaga 137

33 

Bilaga 137

34 

Bilaga 137

35 

Bilaga 137

36 

Bilaga 137

37 

Bilaga 137

38 

Bilaga 137

39 

Bilaga 137

40 

Bilaga 137

41 

Bilaga 137

42 

Bilaga 137

43 

Bilaga 137

44 

Bilaga 137

45 

Bilaga 137

46 

Bilaga 137

47 

Bilaga 137

48 

Bilaga 137

49 

Bilaga 137

50 

Bilaga 137

51 

Bilaga 137

52 

Bilaga 137

53 

Bilaga 137

54 

Bilaga 137

55 

Bilaga 137

56 

Bilaga 137

57 

Bilaga 137

58 

Bilaga 137

59 

Bilaga 137

60 

Bilaga 137

61 

Bilaga 137

62 

Bilaga 137

63 

Bilaga 137

64 

Bilaga 137

65 

Bilaga 137

66 

Bilaga 137

67 

Bilaga 137

68 

Bilaga 137

69 

Bilaga 137

70 

Bilaga 137

71 

Bilaga 137

72 

Bilaga 137

73 

Bilaga 137

74 

Bilaga 137

75 

Bilaga 137

76 

Bilaga 137

77 

Bilaga 137

78 

Bilaga 137

79 

Bilaga 137

80 

Bilaga 137

81 

Bilaga 137

82 

Bilaga 137

83 

Bilaga 137

84 

Bilaga 137

85 

Bilaga 137

86 

Bilaga 137

87 

Bilaga 137

88 

Bilaga 137

89 

Bilaga 137

90 

Bilaga 137

91 

Bilaga 137

92 

Bilaga 137

93 

Bilaga 137

94 

Bilaga 137

95 

Bilaga 137

96 

Bilaga 137

97 

Bilaga 137

98 

Bilaga 137

99 

Bilaga 137

100 

Bilaga 137

101 

Bilaga 137

102 

Bilaga 137

103 

Bilaga 137

104 

Bilaga 137

105 

Bilaga 137

106 

Bilaga 137

107 

Bilaga 137

108 

Bilaga 137

Gunnar Jönsson 

Kommunkontoret 1 (2) 

kansliet 

2010-06-08 Bilaga 137 

046-355922 

gunnar.jonsson@lund.se 

109 

Byggnadsnämnden 

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i 

Lund, Lunds kommun, granskningsförslag 

KS 435/07 


Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av att anlägga en golfbana med 

18 hål, drivingrange, övningsområde, klubbhus, maskinhall och parkering, 

norr om bebyggelsen på Ladugårdsmarken. 


Förslag till detaljplan, upprättad 2007-11-12 och reviderad 2010-03-19, 

jämte bilagor 

Byggnadsnämndens beslut 2010-05-20, § 117 

Byggnadsnämndens underrättelse 2010-05-28 

Ärendet 

Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av att anlägga en golfbana med 



Program till detaljplan för Ladugårdsmarken 5:9 m fl (Golfbana) och del av 

5:8 m fl (rekreations- och idrottsområde) har varit föremål för samråd 

vintern 2005. Det område programmet omfattar delas upp i två detaljplaner 

eftersom tidpunkten för genomförandet av rekreations- och idrottsområdet 

är osäker. Denna plan omfattar golfbanan och en mindre anlagd park. 

Planförslaget innefattar: 

. Golfbana med 18 hål, klubbhus, drivingrange, övningsbana och maskinhall 

. Parkering för golfbanan och med möjlighet att utöka den för det 

idrottsområde som planeras längre österut 

. Infart till golfbanan sker från en ny vändplats och fortsätter över golfbanan 

åt öster 

. Ny parkmark med möjlighet till gång- och cykel som kan kopplas till det 

övergripande cykelvägnätet 

. Beträdan öster om golfbanan och den anlagda dammen nordost om 

golfbanan 

C:\Documents and Settings\fcn5757\Skrivbord\KS 2011-09-07\6 Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 59 m. fl. i Lund, Lunds kommun\7 Detaljplan__Ladugardsmarken__granskn.doc 


Box 41 Rådhuset, Stortorget 7 046-35 50 00 046-15 22 03 www.lund.se lunds.kommun@lund.se 

221 00 LUND

Kommunstyrelsens beslut 


att tillstyrka planförslaget. 

Jan-Inge Ahlfridh 

Kommundirektör 

110 

2010-06-08 

C:\Documents and Settings\fcn5757\Skrivbord\KS 2011-09-07\6 Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 59 m. fl. i Lund, Lunds kommun\7 Detaljplan__Ladugardsmarken__granskn.doc 

Bilaga 137 

2 (2)

111 

Bilaga 137

112 

Bilaga 137

113 

Bilaga 137

114 

Bilaga 137

115 

Bilaga 137

116 

Bilaga 137

117 

Bilaga 137

118 

UTSTÄLLNINGSHANDLING PÄ 38/2003a 

L 858 

Detaljplan för del av 

Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, 

Lunds kommun 

(Golfbana) 

Upprättad 2007-11-12 Innehåll: 

Reviderad 2010-03-19 Planbeskrivning 

Genomförandebeskrivning 

Plankarta med planbestämmelser 

Illustrationsplan 

Utlåtande 2010-03-19 

Bilaga 137

UTSTÄLLNINGSHANDLING 

PLANBESKRIVNING 1 (17) 

119 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

 

 

SYFTE 




PLANFÖRSLAG 

Bilaga 137 

 

 

 

vintern 2005. Det område programmet omfattar delas upp i två detaljplaner 

eftersom tidpunkten för genomförandet av rekreations och idrottsområdet är 

osäker. Denna plan omfattar golfbanan och en mindre anlagd park. 

Vägen norr om Tolvmannaparken ingick ursprungligen i planen, men har 

planlagts i detaljplan för del av Ladugårdsmarken 4:14 (Häradsrätten) och 

förlängs i denna plan med cirka 35 meter. 

 

ralt på banans högsta punkt ligger gravhögen Svenshög från bronsåldern. 

Avsikten är att golfbanan ska utformas med bronsåderslandskapet, och den 

vegetation som fanns då, som förebild. Nya dammar kommer att anläggas 

för bevattningsändamål och för att öka den biologiska mångfalden i områ 

det. Klubbhus och maskinhall byggs i planområdets södra del. Klubbhuset 

kan placeras intill parkeringen i golfbanans sydöstra hörn för att i framtiden 

kunna tillhandahålla service även till dem som besöker idrottsområdet. 

Beträdan norrut mot Stångby, dammen som anlagts vid den enskilda vägen 

norr om planområdet och ridstigar som ansluter till omgivande nät ingår i 

planen. 

Föreslagna åtgärder 

Planförslaget innefattar: 

Golfbana med 18 hål, klubbhus, drivingrange, övningsbana och maskin 

hall. 

Parkering för golfbanan och med möjlighet att utöka den för det idrotts 

område som planeras längre österut. 

Infart till golfbanan sker från en ny vändplats och fortsätter över golfba 

nan åt öster. 

 

övergripande cykelvägnätet. 

Beträdan öster om golfbanan och den anlagda dammen nordost om golf 

banan. 

L 858



120 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

 

Hela planområdet utgör en del av grönstrukturen i anslutning till staden. 

Den föreslagna golfbanan planeras på mark som idag är åkermark. Jordbru 

karen som idag arrenderar och brukar marken har för avsikt att omvandla 

 

Planen innehåller byggrätt för klubbhus och maskinhall intill parkeringen i 

områdets södra del. Klubbhuset planeras innehålla klubblokal, omklädnings 

rum, mm samt restaurang och butik i anslutning till golfbanans verksamhet. I 

 

nar. Genom att det är möjligt att förvara dem på klubben kan man cykla eller 

åka buss till golfbanan utan att behöva bära eller dra klubborna med sig. 

 

ken är att golfbanan ska utformas med bronsålderslandskapet i åtanke. Det 

innebär att banan ska vara relativt öppen så att högen förblir väl synlig från 

det omgivande landskapet. Den vegetation som tillförs ska växa i ridåer el 

ler dungar. De ska planteras med arter som hör hemma i detta landskap till 

 

 

högen som är särskilt intressant för rekreation ur kulturmiljösynpunkt. Sträck 

ningen på plankartan är ungefärlig och kan anpassas till golfbanans layout, 

 

inom området är inte aktuella på grund av områdets begränsade yta. Området 

kring Svenshög planeras som fårbete. Periodvis kan hela golfbanan betas. 

Gamla kartor visar en bäck från dammen i norra delen av planområdet mot 

Stångby. Vid utformningen av golfbanan ska möjligheten att åter öppna 

 

Dammarna gör banan mer omväxlande och ökar den biologiska mångfalden. 

 

Byggnader 

Planen medger en byggrätt på 3500 BTA med en högsta totalhöjd på 10 

meter. 

Bilaga 137 

 

 

ser under tak med mera. Den andra gruppen är byggnader för skötsel såsom 

maskinhall, pumphus med mera. Utformningen av klubbhusgruppen bör 

hålla en hög arkitektonisk standard. Antingen kan den traditionella gårdsbe 

byggelsen vara förebild för gestaltning och utformning eller så kan en mo 

 

på nyare klubbhus med olika utformning, färgsättning och materialval, som 

kan tjäna som inspiration till klubbhus inom planområdet. 

L 858



121 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Klubbhus 

Ursprunget 

Klubbhus speglar ofta sin tids byggande. The Royal and Ancient Golf Club of St 

Andrews är troligtvis det mest kända klubbhuset i världen. Det påbörjades 1853 

och 6 arkitekter och 73 år senare hade det fått dagens utseende. Foto: H Rasmusson. 

Inspiration 

Klubbhuset till Halmstad golfklubb ritades ursprungligen av arkitekt Hakon Ahlberg 

och invigdes 1938. Dagens renovering och tillbyggnader har ritats av AnnCharlott 

Castler, Fredblad Arkitekter. Foto: Fredblad Arkitketer 

Österlens Golfklubbs klubbhus vid 

Djupadalsbanan ritat av Hans Trägårdh, 

2008. Foto: Hans Trägårdh Arkitekter AB 

Tomelilla Golfklubbs klubbhus ritat av 

Björn Ask, Söderberg och Ask Arkitekter 

AB. Foto: Söderberg och Ask Arkitekter AB 

Klubbhuset på Värpinge golfbana ritat av Ola Dellson på White arkitekter. 

Foto: H Rasmusson 

Bilaga 137 

L 858



122 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Vid utformningen av maskinhall med mera är det viktigt att låta byggna 

derna smälta in i landskapet, till exempel genom att låta byggnaderna ha 

 

på långt håll och upplevs som större än de egentligen är. 

 

Planen gränsar i söder till Tolvmannaparken som inte påverkas av planför 

 

 

inte utan ligger kvar. Hundarna är skyddade av vegetationen och de syns 

inte utifrån parken. 

 

Tolvmannaparken. Parken utvidgas så att plats skapas för ridväg. Vid beträ 

 

I planområdets östra kant har en beträda anlagts. Beträdan är en gräsremsa 

med träd och buskplanteringar som undantagits från odling, där allmän 

heten har möjlighet att röra sig ute i odlingslandskapet. Den är 8 m bred 

och avsedd för gående och ryttare. Den ansluter till ett grönområde med en 

planterad skogsdunge och en anlagd damm vid den enskilda vägen norr om 

 

 

och Stångby längre västerut. 

 

Bilaga 137 

 

Planområdet föreslås få tillfart från Svenshögsvägen via den nya vägen norr 

om Tolvmannaparken. Vägen leder fram till golfbanans parkering där den 

avslutas med en vändplats. Eventuellt kan vägen i framtiden förlängas och 

 

teter i området. 

En golfbana alstrar under högsäsong vid vackert väder cirka 300 fordon per 

dag. Räknat per årsmedeldygn är det betydligt färre eftersom banan knappast 

har full beläggning på vardagar under höst, vinter och vår. Restaurangen al 

 

ligheten att förvara utrustningen i klubbhuset och åka kollektivt eller cykla gör 

 

 

 

 

möjlighet att bygga en tillfart till idrottsområdet från öster. Det innebär att 

 

L 858



123 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

 

 

 

bebyggelsen och de tre huvudcykelstråken från tunnlarna under Norra 

Gränsvägen samman med beträdan. 

och cykelvägen till tillfartsgatan. 

 

 

vägen. Denna ger en gen sträckning och det upplevs tryggt att cykla invid 

bilvägen när det är mörkt ute. I planen lämnas plats mellan golfbanan och 

 

och cykelväg i detta läge. 

 

 

 

Infart 

I Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 4:14 (Häradsrätten) redovisas ut 

formningen av den nya gatans anslutning till Svenshögsvägen. Den i denna 

detaljplan redovisade vändplatsen ansluter till den nya gatan. 

Parkering 

Parkering och angöring skulle enligt planprogrammet bli gemensam för 

golf, idrott mm. I planen föreslås den kommunala gatan avslutas med en 

vändplats. Parkeringen föreslås ligga på mark för golfbaneändamål. 

 

Bilaga 137 

Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp 

9 m 2 får placeras 

inom golfbaneområdet. 

 

vilket innebär att marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska 

ledningar. Det innebär att ledningarna ligger kvar och golfbanan utformas 

med hänsyn till dessa. 

 

gelsen söder om planområdet. Pumpning av spillvattnet krävs eftersom 

ledningarna ligger högre än läget för klubbhuset. 

L 858



124 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

TECKENFÖRKLARING 

 

 

Park/Naturområde 

Golfbana 

Karta över gång- och cykelvägar samt rid- och gångstigar 

Bilaga 137 

L 858



125 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Dagvattenhantering 

Dagvattnet tas omhand inom området och leds till dammar på golfbanan där 

 

 

Vattenbehov 

En golfbana kräver bevattning för att gräset ska hålla den kvalitet som krävs 

på framför allt greener och tees (utslagsplatser). 

 

under ett normalår beräknas till cirka 30 000 m 3 per år och under ett torrår 

till cirka 40 000 m 3 

 

 

 

sig utan bevattning. 

Dagvattnet ska ledas från området till dammarna på banan. Banområdet 

 

nya dammar för bevattning kan byggas. Vattnet från kommunens damm i 

nordost kan ledas via en ny damm till den bäck som tidigare funnits och som 

eventuellt kan återskapas norrut från dammen. Genom att dammarna fylls 

 

re uttag för bevattning. Nivån i dammarna får dock inte sänkas så mycket att 

växter och djur tar skada. Dammarna kan också fördröja vattnet vid kraftiga 

 

 

Bilaga 137 

Bygglov 

Enligt 5 kap 26 § PBL ska de överväganden som ligger till grund för omfatt 

ningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. 

Någon minskning av bygglovplikten föreslås ej. Golfbanans utformning 

och bebyggelse har betydelse för landskapsbilden och kulturmiljön i områ 

 

mera. 

L 858



126 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

KONSEKVENSER 

 

Enligt 5 kap 18 § PBL ska de bestämmelser om miljöbedömningar och mil 

 

och 22 §§ miljöbalken tillämpas om detaljplanens genomförande kan antas 

medföra en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret bedömer att 

genomförande av denna detaljplan inte kan antas medföra sådan miljöpåver 

kan som avses 5 kap 18 § PBL respektive 6 kap 11 § miljöbalken. 

 

Luftföroreningar 

 

 

Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna 

inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer 

 

 

Markradon 

 

malriskområde. (Lågriskmark 0 10 kBq/m3, normalriskmark 10 50 kBq/m3 

och högriskmark >50 kBq/m3.) 

Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. 

Bilaga 137 

 

Beträdan och golfbanan ökar 

möjligheten att röra sig i området till fots med cykel eller på hästryggen. För 

folkhälsan är det gynnsamt om så många som möjligt är ute och rör på sig. 

Golfbanan lockar ut människor i olika åldrar som spelar golf. En runda på 

18 hål är en promenad på minst 7 km. 

Golfspel innebär att bollar slås ut mot green. Det är av säkerhetsskäl olämp 

ligt med gångvägar över banan. En stig upp till Svenshög ingår i planför 

slaget, i övrigt läggs rekreationsstråk och cykelvägar utanför banan. Golf 

spelets regler och lokala föreskrifter föreskriver att hänsyn ska tas till allas 

säkerhet på och utanför banan. Det innebär att golfaren är skyldig att upp 

märksamma vad som händer i slagriktningen och ta hänsyn till detta. 

Allemansrätten är en sedvanerätt som även innebär skyldigheter. I denna 

står bland annat att växande gröda inte får beträdas. I golfbanans lokala reg 

ler bör understrykas att intilliggande jordbruksmark inte får beträdas. 

L 858



127 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Bollar som slås ut kan komma snett. Vägverket har utarbetat rekommen 

dationer för skyddsavstånd mellan golfbana och allmän väg. (Vägverkets 

publikation 2007:113). Dessa rekommendationer ska tillämpas mot vä 

 

Slagriktningen påverkas av hur golfhålet utformas med dammar, bunkrar 

mm. Vissa åtgärder för att öka säkerheten är dessutom tänkbara, t ex uppsät 

tande av staket. Höga staket kan dock upplevas som fula och bör om möjligt 

undvikas. 

Utdrag ur vägverkets publikation (2007:113): 

Bilaga 137 

Säkerhetszonen kring ett golfhål bör vanligen vara som bredast på ett 

avstånd från tee av cirka 240 m och som grundnorm gäller att säkerhetsavståndet 

mot allmän väg eller liknande område, där människor färdas 

eller vistas, bör vara cirka 65 m från den tänkta spellinjen. Redan på ett 

avstånd från tee av cirka 180 m bör dock samma säkerhetsavstånd (cirka 

 

 

- 

 

naturlig eller planterad busk- eller trädvegetation. Dessa faktorers reella 

hetszonens 

bredd inom olika delar av golfhålet, bör därför alltid utvärderas. 

Skissen grundar sig på gjorda studier, som visat att 92% av alla golfslag hamnar 

inom 15 graders avvikelse från den tänkta spellinjen. 

Skissen är hämtad från Vägverkets publikation 2007:133 - Rekommendationer vid 

anläggande och vidareutveckling av golfbanor intill allmän väg. 

En utformning av golfbanan redovisas på illustrationsplanen. Exakt hur den 

kommer att se ut beror på hur projektet utformas när banan byggs. Ambitio 

nen är att det ska vara en tätortsnära bana för alla och med god kvalitet så 

att spelet blir varierat och utmanande. Banan avses planeras så att man kan 

välja olika långa runder beroende på hur mycket tid man har. Det tätortsnära 

läget medger kortare golfrundor eftersom man också slipper långa och tids 

krävande resor. 

L 858



128 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

 

Bilaga 137 

Naturmiljö och biologisk mångfald 

Området består idag huvudsakligen av åkermark. I planområdets östra kant 

 

 

 

i planen. Den innebär att märgelgravarna med omgivande vegetation ska 

bevaras. 

Åkermarken föreslås bli en golfbana med det bronsålderslandskap som fun 

nits här som förebild. Det innebär att ett småskaligt beteslandskap kommer 

att vara förebild när banan byggs, vattnet återförs till markytan i lågpunkter 

och dungar planteras med växter som hör hemma i landskapet. Det kan till 

exempel vara ask, pil, lönn, ek och hassel. 

 

öppnas så att vattnet rinner i markytan. Nya dammar kommer att anläggas. 

De bör vara olika utformade med hänsyn tagen till banans utseende, golf 

spelet, bevattningsbehovet samt växt och djurlivet. Dammarna kommer att 

 

eventuellt även översilningsmarker kommer fuktiga områden med stor art 

rikedom att skapas. Detta arbete ska bedrivas i samråd med kommunekolo 

gen. Dammarna kommer också att användas för bevattning och vattennivån 

kommer att variera. Vattenuttaget får inte vara större än att växt och djurliv 

inte tar skada. 

 

brukas rationellt i stora enheter med en gröda i taget. En golfbana innebär 

att marken kommer att vara grön hela året. Golfbanan kommer att besås 

 

gräsytan kring hålen) besås med speciella grässorter som kräver omfattande 

 

mer som en vanlig gräsmatta och som kan tillåtas torka. Ruffen (området 

 

vilket ökar den biologiska mångfalden. 

För att hålla markerna öppna föreslås fårbete på banan. Detta förekommer 

bland annat i Skottland. Periodvis kan hela området betas.På marken kring 

gravhögen, Svenshög, och på området för reservparkering kan får i stort sett 

alltid gå. 

 

system. Oavsett vilket man väljer så innebär det minimerad användning av 

gödning, bekämpningsmedel och bevattning samt sopsortering och mins 

kade transporter. 

L 858



129 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Bilaga 137 

Söder om planområdet ligger Tolvmannaparken med naturlika planteringar, 

gräsmattor, kullar och hundrastplats. Parken kommer att vara kvar och utö 

kas något. 

Hushållning med naturresurser 

Planförslaget innebär att jordbruksmark tas i anspråk för andra ändamål och 

livsmedelsproduktionen minskar. En golfbana kan dock, om den byggs utan 

för stora uppfyllnader, plöjas upp och odlas igen. 

Kulturmiljö/fornlämningar 

Svenshög är en bronsåldershög med mycket stort kulturhistoriskt värde. 

Högen är placerad på åsens högsta punkt och syns på långt håll i det om 

givande landskapet. Länsstyrelsen har gjort en avgränsning av Svenshögs 

fornlämningsområde. Inom detta område tillåts inga markförändringar, 

greener eller utslagsplatser. För att bevara kulturvärdet ska landskapet hållas 

öppet så att högen även i fortsättningen syns från alla håll. Det ska också 

 

högs gård. Dammar i lågpunkter och vegetation i dungar eller rader skapar 

en bild av hur landskapet såg ut innan marken täckdikades och slogs sam 

man till stora brukningsenheter. 

En arkeologisk utredning har genomförts för Ladugårdsmarken 5:9 2002 

och för Ladugårdsmarken 4:14 under 2006. Utredningen från 2002 visar 

sex troliga och under mark dolda förhistoriska boplatser varav tre ligger 

inom avgränsningen för Svenshögs fornlämningsområde. Fornlämningsom 

rådena betecknas i planen som ”forn = Fornlämningsområde”; för området 

gäller bestämmelserna i kulturminneslagen 2 kap. Samtliga maskiningrepp 

 

ingrepp ska göras i dessa områden krävs att de föregås av arkeologisk utred 

ning i form av provschaktsgrävning. 

Den av länsstyrelsen utförda arkeologiska undersökning av Ladugårds 

marken 4:14, 2006, visar att fornlämningarna inom det södra planområdet 

uppvisar sådana plöjningsskador att de inte behöver markeras på plankartan. 

L 858



130 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

 

Befolkning och service 

Planen innehåller inga bostäder. 

En golfbana i direkt anslutning till ett bostadsområde med möjlighet att nå 

 

inte har tillgång till bil och inte kan spela på andra banor får möjlighet att 

spela golf. Det gäller till exempel ungdomar. En jämförelse kan göras med 

 

och kvinnor i klubben högre än genomsnittet i golfförbundet. Klubbhuset 

bör utrustas med skåp för golfklubbor och vagnar så att det är lätt att ta sig 

hit även utan bil. Drivingrange och övningsområde som är lätttillgängliga 

 

rade. Banan föreslås utformas med möjlighet att spela kortare slingor än 18 

eller 9 hål som är normalt. Detta gynnar dem som inte hinner eller orkar en 

hel runda t ex småbarnföräldrar eller äldre. 

Barnperspektivet 

Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och 

situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Äldre barn och ungdomar 

kan beredas möjlighet att tidigt pröva på golf som sport, antingen som fri 

 

Tillgänglighet 

Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och an 

vändbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet 

i 12 § BVF (byggnader) samt 3 kap 15 § PBL (tomter) i detalj kommer att 

 

därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. 

Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas i 

byggnader och ute på golfbanan. 

Bilaga 137 

Säkerhet och trygghet 

 

vilket kan göra att parken och beträdan upplevs som tryggare än idag. 

 

heten. 

L 858



131 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Bilaga 137 

Miljömål 

Sedan år 2000 har Sverige arbetat utifrån 15 miljömål som skall styra arbe 

tet mot en hållbar utveckling i landet. År 2006 tillkom ett 16e mål, ”Ett rikt 

växt och djurliv”. Dessa miljömål skall vara uppfyllda inom en generation. 

 

utvärdera och det sätts även miljökvalitetsnormer som inte får överskridas. 

 

3. Levande sjöar och vattendrag 

 

6. Ingen övergödning 

9. Ett rikt odlingslandskap 

11. God bebyggd miljö 

15. Begränsad klimatpåverkan 

16. Ett rikt växt och djurliv 

 

 

rikt växt och djurliv vara aktuella. Lommabukten är påverkad av den näring 

som följer vattendragen från jordbruksmarkerna kring bukten. Det påverkar 

 

binda växtnäringsämnen vilket är positivt för vattenkvaliten. 

Golfbanan kommer att vara grön året runt vilket också binder näring i mar 

ken och växterna, så påverkan på vattnet i Lommabukten ska inte öka. En 

stor del av vattnet i diken och dammar och kommer att användas för bevatt 

ning vilket ytterligare renar vattnet då näringen kommer växterna tillgodo. 

Ett kontrollprogram för vattnet som rinner från området bör upprättas. Där 

bör också ingå mätningar från dikena som de fungerar innan anläggningen 

påbörjas. 

 

 

golf utan att köra bil medan andra kör en kortare sträcka. Utsläpp från biltra 

 

L 858



132 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

 

 

tigheterna Ladugårdsmarken 2:15 och 4:14. 

Markanvändning 

Området används idag huvudsakligen som åkermark. Beträdan och den 

anlagda dammen i norr kommer att ingå i planen. 

Markägoförhållanden 

 

arrenderar marken av Domkyrkan sedan lång tid och hans avsikt är att arren 

dera mark för hela den golfbana som han avser anlägga. 

 

Området är jordbruksmark av högsta klass 10+. Områdets berörs inte av 

några riksintressen. 

Bilaga 137 

 

lagen och märgelgravarna omfattas av det generella biotopskyddet enligt 

 

Tidigare ställningstaganden 

Planprogram för området har varit ute på samråd våren 2005. Programmet 

omfattade även idrottsområdet öster om detta planområde, vilket kommer 

att planläggas senare. Planförslaget var på samråd våren, 2007 och ställdes 

ut 18 februari till 17 mars, 2008; då omfattade detaljplanen även väg och 

skoltomt. 

Översiktsplan 

 

miljö och ett öppet landskap”. Skälet för denna betäckning är att kommu 

nen vill bevara ett öppet landskap kring Svenshög och att man vill hålla isär 

bebyggelsen i Stångby och bebyggelsen i Norra Fäladen/Ladugårdsmarken 

som är en del av Lund. 

I den fördjupade översiktsplanen för Stångby föreslås ett cykelstråk mel 

lan Stångby och Norra Fäladen. Detta är genomfört som en beträda i östra 

kanten av planområdet och kan på sikt förstärkas med en cykelväg längs 

Svenshögsvägen. 

Detaljplaner 

Huvuddelen av området är inte tidigare detaljplanelagt. Sydöstra delen av 

Planområdet 

gränsar till detaljplan för Ladugårdsmarken 5:8 och detaljplan för Ladu 

gårdsmarken 4:14 (Häradsrätten). 

L 858



133 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

 

Historik 

Området har varit bebott sedan stenåldern och varit gammal utmark, dvs 

betesmark. Svenshög från bronsåldern är ett synligt bevis på att detta är en 

gammal kulturbygd. Landskapet har förändrats i och med skiftesreformerna 

 

kartor visar bland annat att det funnits en bäck från den återskapade dam 

men och norrut. Det har även funnits en gård där det idag står ett döende 

träd och hamlade almar i planteringen intill hundrastplatsen visar var vägen 

till gården har gått. 

13 

3:15 

14 

:411:40 

1:331:43 

s 

1:3 

1:30 s 

1:29 

1:27 

1:39 

1:11 

s 

1:25 

1:522:24 

1:23 

1:19 

3 1:20 

s 

1:18 

2 

12 1415 

01131 

1617 

28 29 18 

27 30 19 

20 2 

26 31 

21PUKAN 

252423 

22 

24 1 25 2 3 4 5 

BARDISANEN 20 21 6 

EN 18 

15 17 16 

1923 

22 7 

141312 

11 1098 

0 

23 30 1 2 3 4 5 

22 

21 

6 

SEN 20 24 25 26 

19 SABELN 7 

1 18 29 28 27 

1716 

9 8 

1514 

13 12 

11 

10 

3:2 

3 

2:6 

2 

4:2 

1:2 

BIVACKEN 

1 

s 

2:6 

1 

1 

6 JORDABALKEN 

87 

3 20 

9 11 14 4 

5 

10 12 13 21 

22 

2 1916 18 1715 

23 

27 26 2524 

4:14 

2 

2:30 

6 

2 8 

7 3 9 1617 

4 111027 SVARANDEN 

5 12 26 

1513 

25 18 

20 

4:14 

1 

2:28 

5:9 

2 

23 2 3 

2:15 

2 

2:15 

1 

s 

2:19 

2:29 

2:15 

3 

2:15 

4 

2:18 

1 

2:18 

2 

2:17 

2:4 

2:26 

1 

LADUGÅRDS 

5:8 

2:25 

S:7 

2:21 2:26 

2:26 3 

2 

2:20 

1 

2 3 

1 

1 

KLOSTERÄNGSGÅRDENFODERM 

2 JURYN 17 

1 

5 

4 6 8 10 16 18 

7 

9 1011 

1 2 3 

9 11 27 19 

13 

7815SKRIVAREN 

1 2 3 4 

15 26 

2523PALTEBOKEN 

13 5 4 KANSLERN 

14 

1 

JURYN 28 

3 1 7 6 5 

23 

56 

4 3 

2 3 

2CELLAREN 

1 

12 

3 

12 14 20 

21 

2422 

Flygbild över området från 1940. Svenshögsgård syns tydligt öster om vägen i 

bildens högra del. 

Bilaga 137 

L 858



134 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Arkeologi 

Arkeologisk utredning har genomförts för Ladugårdsmarken 5:9 av Wallin 

kulturlandskap och arkeologi, 2003, och för Ladugårdsmarken 4:14 år 2004 

på uppdrag av arrendatorn, samt för Ladugårdsmarken 4:14 under 2006. 

Vid inventeringen av den norra delen påträffades distinkta spår av boplatser 

 

form av schaktning eller övertäckning inte ske. Detsamma gäller området 

 

 

platser eller andra aktiviteter från förhistorisk tid. Om man planerar markin 

grepp inom dessa delområden ska dessa föregås av en arkeologisk utredning 

i form av provschaktsgrävning med syfte att klargöra fornlämningssituatio 

 

Karta från arkeologisk rapport Wallin kulturlandskap och arkeologi 2004:49. 

Bilaga 137 

L 858



135 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Utredningen 2006 visar att fornlämningarna inom fastigheten Ladugårds 

marken 4:14 (området med blå ram på kartan) har spridda förhistoriska 

 

plöjningsskador. Enligt länsstyrelsen behövs inga ytterligare arkeologiska 

insatser och anläggningarna behöver inte markeras på plankartan. 

Påträffas ytterligare fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, 

i enlighet med 2 kap 10 § kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Läns 

styrelsen underrättas. 

UNDERLAG 

 

 

Plankarta med planbestämmelser 

Illustrationsplan 

Planbeskrivning (denna handling) 

Genomförandebeskrivning 

Samrådsredogörelse – program 

Samrådsredogörelse 

Utlåtande 

 

Planarbetet har genomförts av Landskapsarkitekt Kerstin Torseke Hulthén 

AB genom landskapsarkitekterna Kerstin Torseke Hulthén och Linda Lars 

 

ingenjör Luminita Popescu, stadsbyggnadskontoret, har varit kontaktperso 

ner i planarbetet. 

 

Ole Kasimir Kerstin Torseke Hulthén 


Landskapsarkitekt K T Hulthén AB 

Bilaga 137 

L 858

136 


GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (3) 

Bilaga 137 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Detaljplan för Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, Lunds 

kommun 

SYFTE 

Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att anlägga en golfbana med 18 hål, 

drivingrange, övningsområde, klubbhus, maskinhall och parkering, norr om 

bebyggelsen på Ladugårdsmarken. 

Vid upprättandet av förslag till detaljplan ska i en genomförandebeskrivning 

redovisas de organisatoriska, ekonomiska, tekniska och fastighetsrättsliga 

åtgärder som behövs för ett samordnat och även i övrigt ändamålsenligt 

genomförande av planen. (6 kap 1§ PBL). 

ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA FRÅGOR 

Ansvarsfördelning 

Lunds Domkyrka och Lunds kommun är markägare. Håkan Rasmusson som 

arrenderar marken för golfbanan är exploatör. 

Huvudmannaskap för allmänna platser 

Lunds kommun skall vara huvudman för allmänna platser inom 

planområdet. 

Avtal 

Exploateringsavtal 

Exploateringsavtal ska upprättas och godkännas av både kommunen, övriga 

markägare inom planområdet och Håkan Rasmusson innan planen antas. I 

avtalet regleras kostnads- och ansvarsfördelning för planens genomförande. 

Vändplats, gc-väg, parkmark m m iordningställs i takt med områdets 

utbyggnad. 

Genomförandetid 

Planen har en genomförandetid på 15 år, från det datum den vinner laga 

kraft. 

Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares 

bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt 

på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses 

vid planläggningen. 

Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att 

rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (5 kap 11 § PBL). 

L 858



Bilaga 137 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

TEKNISKA ÅTGÄRDER 

137 

Utbyggnad av allmänna anläggningar 

Planförslaget innebär att följande allmänna anläggningar nyanläggs: 

• Ny vändplats norr om Tolvmannaparken 

• Komplettering av ridstig och gång- och cykelvägnätet i 

Tolvmannaparken 

Övriga åtgärder inom planområdet 

Massbalansering 

Golfbanan planeras i stort på befintlig nivå. 

FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER 

Fastighetsbildning 

Den mark inom planområdet som är utlagd som gatu-, park- och naturmark, 

ska genom fastighetsreglering tillföras en av Lunds kommun ägd gatu- och 

parkmarksfastighet. Fastigheterna Ladugårdsmarken 4:14 och 5:9 berörs till 

viss del. 

Genomförandet av detaljplanen innebär att en eller två fastigheter kan bildas 

för golfbanan. 

Gemensamhetsanläggningar 

Befintliga gemensamhetsanläggningar finns ej inom området. 

Servitut 

X-området avseende gångväg ut till bronsåldershögen, Svenshög, kan 

säkerställas genom att ett servitut bildas till förmån för någon angränsande 

kommunalägd fastighet. 

Även beträdan kan regleras på detta sätt. 

Ledningsrätt m m 

Rätt att framdra ledningar inom planområdet kan regleras med ledningsrätt 

eller servitut. 

Inom golfbaneområdet finns el- och teleledningar. 

Fastighetsplan 

Fastighetsbildningen bedöms kunna ske utan stöd av fastighetsplan 

L 858

138 



Bilaga 137 

2007-11-12, reviderad 2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Ansökan om fastighetsbildning m m 

Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten i 

Lund ansöka om erforderlig fastighetsbildning och/eller upplåtelse av 

ledningsrätt. 

MEDVERKANDE 

Genomförandebeskrivningen har upprättats av Landskapsarkitekt Kerstin 

Torseke Hulthén AB genom landskapsarkitekterna Kerstin Torseke Hulthén 

och Linda Larsson på uppdrag av stadsbyggnadskontoret. Planarkitekt Lotta 

Wallin och trafikingenjör Luminita Popescu, stadsarkitektkontoret har varit 

kommunens kontaktpersoner i ärendet. I upprättandet av genomförandebeskrivningen 

har jordbruksförvaltare Lars-Ewert Jönsson, mark- och 

exploateringskontoret medverkat. 


Ole Kasimir Kerstin Torseke Hulthén 


Landskapsarkitekt K T Hulthén AB 

L 858

139 

Bilaga 137

140 

Bilaga 137

141 

Bilaga 137

142 

Bilaga 137

143 

UTLÅTANDE 1 (19) 

2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m. fl. 

i Lund, Lunds kommun 

UTSTÄLLNINGEN 

Enligt byggnadsnämndens beslut 2007-12-06 har rubricerad detaljplan, 

upprättad 2007-11-12, hållits utställd för sakägares och övriga berördas 

granskning under tiden 18 februari – 17 mars 2008 samt remitterats till 

berörda myndigheter, nämnder m fl. 

Bilaga 137 

Sakägare har beretts tillfälle till samråd genom personlig underrättelse samt 

efter annons i ortens tidning. 

Samrådsmöte 

Berörda bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt övriga intressenter 

har haft möjlighet att delta i ett gemensamt möte 2007-03-14 på Ladugårdsmarkens 

skola. Vid mötet närvarade representanter för Stadsbyggnadskontoret. 

YTTRANDEN 

Under samrådstiden har inkommit 26 stycken yttranden. 

Följande har inte haft något att erinra mot planförslaget: 

• Länsstyrelsen i Skåne skrivelse 2008-03-12 

• Vägverket ……”…. 2008-04-08 

• Kommunstyrelsen ……”…. 2008-02-22 

• Socialnämnden (delegationsbeslut) ……”…. 2008-03-10 

• Kultur- och fritidsnämnden (delegationsbeslut) ……”…. 2008-03-25 

• Föreningen Gamla Lunds Kommun ……”…. 2008-03-17 

Nämnder och styrelser 

Tekniska nämnden 

Tekniska nämnden (delegationsbeslut) framför i skrivelse 2008-03-06 att de 

tillstyrker detaljplaneförslaget under förutsättning att förvaltningens 

synpunkter beaktas vid framtagande av en antagandehandling. 

Tekniska nämnden har i samrådsskedet varit positiv till planförslaget. 

Inlämnade synpunkter har i stort beaktats, men några nya frågeställningar 

har väckts. 

• Planförslaget har dock utvecklats så att konflikter uppkommer med 

det rörliga friluftslivet och intilliggande naturvärden. 

• Planförslaget är ej synkroniserat med planförslaget för Häradsrätten 

när det gäller infarten från Svenshögsvägen. Vid en jämförelse med 

förslag till detaljplan för kv Häradsrätten återfinns en diskrepans

144 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Bilaga 137 

mellan kvartersmark och allmän platsmark söder om fastigheten 

Ladugårdsmarken 4:2(Infarten från Svenshögsvägen). Utformningen 

bör vara så att en gång- och cykelväg av god standard får plats i båda 

planerna. Lösning bör också medge en gc-väg längs Svenshögsvägen 

från N Fäladen mot Stångby. 

• Vidare är det ytterst viktigt att planen ej förs vidare för antagande 

innan ett exploateringsavtal föreligger. 

• Infartsvägen är utlagd som en allmän gata vilket kan diskuteras. 

Alternativt hade vägen kunnat läggas ut för gemensam skötsel där 

även golfklubben hade deltagit i väghållningen. Med hänsyn till 

placeringen av förskolan kan lösningen accepteras. Förhållandet bör 

beaktas vid framtagande av ett exploateringsavtal. 

• Golfbanan har sedan samrådsskedet utökats från 9 hål till 18 hål med 

driving range. Det kan då förväntas att konflikterna med det rörliga 

friluftslivet och naturvärden ökar. Önskvärt hade varit om golfbanan 

bättre hade anpassats till övriga rekreationsintresse i området. Med 

en bättre detaljplanering hade intressena kunnat samverka. 

• Naturmarken i norr har begränsats så att det blir svårt att säkerställa 

funktionen och utvecklingen av dammen, beträdan och diket. Planen 

bör justeras i detta avseende. 

• Den gröna miljön för området borde kunna utvecklas med 

planteringar och ridåer. Detta kan i och för sig ske i samråd med 

golfbaneentreprenören, men planen borde ge vägledning. 

Förvaltningen anser också att beträdan i väster borde breddas för att 

medge en separering av ridande och gående. Texten beträffande 

beträdan bör justeras för att överensstämma med gällande 

upplåtelsevillkor. Ridvägens koppling till detaljplanen för 

Häradsrätten bör samordnas. 

• Förvaltningen förutsätter att VA SYD tydligt kommer att påpeka 

vikten av att golfbanans dagvattenhantering inordnas under 

Svenshögs dikningsföretag från 1954. 

• Markfrågorna för planens genomförande är komplicerade och bör 

därför klarläggas innan planen förs vidare för antagande. 

Möjligheten att bredda och bättre säkerställa beträdan och marken 

kring dammen bör studeras i samråd med tekniska förvaltningen. 

X-områdets status måste också klarläggas. Som anges i genomförandebeskrivningen 

skall ett exploateringsavtal upprättas och vara 

godkänt innan planen antas. I avsnittet avtal finns ett antal punkter 

förtecknade och alla känns angelägna att utreda. 

Sammantaget är dock förvaltningen positiv till förslaget att anlägga en 

golfbana inom Ladugårdsmarken 5:9. Planförslaget har dock brister som 

måste utredas och komplettering av planen krävs säkert. Under förutsättning 

att dessa förändringar kan ske i samråd med förvaltningen bör planen kunna 

bearbetas till en antagandehandling. 

Vid utarbetandet av planförslaget har hänsyn tagits till barns intressen, 

behov och situation i enlighet med barnkonventionen.

145 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Kommentar 

• Markarealen är begränsad och det finns inte plats att dela golfbanan 

med genomgående gångvägar eftersom det krävs skyddsområden 

kring hålen. Golfen har därför fått företräde så att det kan 

bli en bra golfbana. Det rörliga friluftslivet kan fortfarande ta sig 

frampå beträdan, NATUR-marken i norr och PARK-marken i söder. 

Det finns även möjlighet att gå upp till gravhögen, Svenshög. 

• Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 4:14 (Häradsrätten) har 

vunnit laga kraft. Den omfattar avfarten från Svenshögsvägen och 

den nya gatan. Denna plan(Detaljplan för del av Ladugårdsmarken 

5:9 m. fl.) justeras så att gränserna överensstämmer. 

Planförslaget har reviderats efter önskemål från serviceförvaltningen 

och skola ingår inte längre i planförslaget. Den gata som 

ingår detaljplanen för Häradsrätten 4:14 föreslås avslutas med en 

vändplats. 

• Planen kommer inte att antas innan ett underskrivet exploateringsavtal 

finns. Förskolan är inte längre aktuell. Den nya vägen avslutas 

med en vändplats, varifrån en intern enskild väg byggs inom 

golfbaneområdet till parkering och klubbhus. Om idrottsområdet 

öster om golfbanan byggs ut och man vill ha en allmän väg in dit via 

detta planområde kan den antingen byggas i kanten på parkområdet 

eller så kan golfbanans infart nyttjas. 

• Golfbanan har under hela planprocessen illustrerats som en 18-håls 

bana 

• Naturmarken i norr kan utvecklas i samråd med golfbanan. Diken 

och dammar kommer att påverka varandra och de ska planeras 

tillsammans för att uppnå en bra funktion 

• På banan kommer dammar för dagvattenhantering och bevattning, 

som kräver marklov, att anläggas. Dessa dammar bör studeras 

tillsammans med den damm som finns i naturområdet och eventuell 

utbyggnad av den där kommunekologen bör vara delaktig. VASYD 

har inte kommenterat inordningen av dagvattenhanteringen under 

Svenshögs dikningsföretag och hänvisar vid kontakt med dem till 

kommunen. 

• En rimlig utgångspunkt bör vara att, vid omställningen från 

jordbruk till golfbana, skapa ett system för dagvatten som innebär 

att vattenflödet till recipienten inte överstiger nuvarande flöde. Detta 

ska redovisas och godkännas vid bygglovprövningen. På det sättet 

påverkas inte dikningsföretaget och åtgärderna bör inte heller 

föranleda en förändring av dikningsföretagets verksamhet. 

• Markfrågorna ska redas ut i samband med exploateringsavtalet. 

Servicenämnden 

Servicenämnden beslutade 2008-03-06 att som sitt yttrande översända 

serviceförvaltningens tjänsteskrivelse. 

Bilaga 137

146 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Serviceförvaltningen/Lundafastigheter har tidigare krävt bl a att en bättre 

flexibilitet krävs i detaljplanen för att kunna uppföra en s k kombiskola i två 

plan. Detta har Stadsbyggnadskontoret tagit till sig och ändrat i utställningsförslaget. 

Lundafastigheter anser att största möjliga utnyttjande bör gälla för 

tomten. Tidigare synpunkter från Servicenämnden har beaktats i 

utställningshandlingen. I övrigt har Serviceförvaltningen/Lundafastigheter 

inga åsikter om utställningsförslaget. 

Kommentar 

Serviceförvaltningen har efter utställningen inkommit med skrivelse där 

stadsbyggnadskontoret uppmanas att ändra planförslaget i den omfattning 

som avser förskolan. Serviceförvaltningen meddelar att det är inte längre 

aktuellt att placera en förskola i området. 

Planförslaget har reviderats i enlighet med serviceförvaltningens önskemål 

och någon skola ingår inte längre i planförslaget. 

Vård- och omsorgsnämnden 

Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2008-03-06 att som sitt yttrande 

översända upprättad svarsskrivelse i ärendet. 

Tillgänglighet och allergiproblem skall beaktas. Kommunens tillgänglighetsrådgivare 

skall tillfrågas. 

Vård och omsorgsförvaltningen förutsätter att barn och skolnämnderna 

granskar ärendet utifrån barnens intressen. Vård och omsorgsförvaltningen 

förutsätter att barn med funktionsnedsättning skall kunna tillgodogöra sig 

rekreation i området i enlighet med lagstiftningen. 

Kommentar 

Planförslaget har reviderats efter önskemål från serviceförvaltningen och 

skola ingår inte längre i planförslaget 

Tillgängligheten skall lösas inom golfklubbens verksamhet enligt gängse 

regler. 

Bilaga 137 

Miljönämnden 

Miljönämnden framför i skrivelse 2008-03-10 att de har yttrat sig i tidigare 

planskede angående möjlighet att nå golfbanan för den som inte använder 

bil, säkerhetsfrågor och ridstig. Dessa synpunkter har beaktats i 

planprocessen. 

Under handläggningen av ärendet har markägaren till fastigheten 

Ladugårdsmarken 5:1 uppmärksammat miljöförvaltningen på 

åkerdräneringen. Den dikning som finns av marken som bland annat berör 

odlingsmarken på Ladugårdsmarken 5:1 har begränsad kapacitet. I samband 

med tidigare förändringar både vad gäller tillförsel och avrinning har

147 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

konstaterats att åkermarken blir svår att bruka på grund av vatteninnehållet. 

Markägaren bedömer att dikningsföretaget inte bör utsättas för ytterligare 

påfrestningar innan en noggrann utredning görs över vilken belastning den 

planerade förändringen medför. Golfbanan innebär ändrade 

markförhållanden vilket kan komma att öka påfrestningen på 

dikningssystemet. 

Miljönämnden anser att en utredning av hur den planerade golfbanan 

kommer att påverka dagvatten och befintlig dränering av intilliggande 

åkermark bör göras i samband med planarbetet för detaljplan för 

Ladugårdsmarken 5:9. 

I övrigt har miljönämnden ingen erinran mot den utställda detaljplanen. 

Kommentar 

Golfbanan kommer att anlägga dammar för att fördröja dagvattnet och för 

att lagra vatten till bevattning. Det som idag är åkermark kommer att bli 

golfbana utom i den lilla del som blir klubbhus och parkering. Det innebär 

att ytan kommer att vara gröngjord. Mer vatten kommer att kunna fördröjas 

i dammar än som sker idag och en samordning av diket och dammarna 

ligger i såväl kommunens som golfbanans intresse. Detta kommer att 

beaktas i samband med marklov. Se även svaret på tekniska nämndens 

yttrande. 

Barn- och skolnämnden 

Barn- och Skolnämnd Lund Stads (delegationsbeslut) framför i skrivelse 

2008-03-11 bland annat att granne med kombiskoletomten finns en befintlig 

ridväg och BSF Lunds stad förutsätter att miljöförvaltningen i sitt yttrande 

tar ställning till i vad mån det skulle vara tveksamt med en sådan granne för 

förskole- och skolverksamhet. 

Kommentar 


skola ingår inte längre i planförslaget 

Kommunala handikapprådets byggrupp 

Handikapprådets byggrupp framför i skrivelse 2008-03-11 att de anser att 

det bör finnas handikapptoaletter i anslutning till golfbanan och beträdan i 

likhet med toaletter som finns vid naturområden. Toaletterna ska kunna 

användas alla dagar, oavsett klubbhusets öppettider. 

Kommentar 

Synpunkterna avseende handikapptoaletter behandlas i samband med 

genomförande av exploateringen. 

Bilaga 137

148 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Myndigheter, statliga verk m fl 

Räddningstjänsten 

Räddningstjänsten framför i skrivelse 2008-02-29 har tidigare yttrat sig i 

samrådsskedet. Räddningstjänsten har inget ytterligare att erinra men vill 

dock påminna om generella krav enligt nedan. Räddningstjänstens 

tillgänglighet beaktas. Avstånd mellan körbar väg och husens entréer får 

inte överstiga 50 meter. Brandvattenförsörjningen anordnas inom området. 

Kommentar 

Räddningstjänstens krav kan tillgodoses inom planen och bevakas i 

samband med bygglov. 

Bilaga 137 

Ledningsrättshavare m fl 

Vägföreningen Enskilda vägen M86u 

Vägföreningen Enskilda vägen M86u framför i skrivelse 2008-03-16 att 

beträffande risken för trafikanter på vägen kan endast erfarenheten visa om 

det kommer att bli nödvändigt att skydda dessa utöver den planering av 

golfhålens placering som Vägverkets bestämmelser innebär. De känner sig 

emellertid inte trygga med innehållet i förslaget. Vid planeringen av hålens 

sträckning förutsätts detta ske på sådant sätt att golfbollar inte ofrivilligt 

riskerar träffa trafikanter på den enskilda vägen. 

Risken för erosion i vägområdet p g a geohydrologiska förhållanden har 

tillräckligt noggrant inte belysts i planen vilket vägföreningen anser vara en 

stor brist. Arbetsgruppen bakom planen tycks inte heller ha tillfrågat sådan 

expertis utan uteslutande fokuserat på gestaltningen av området. 

Golfbanan kan omöjligen anläggas utan schaktning åtminstone av greener 

och fairways. Även dammar kommer att anläggas. Dessa åtgärder innebär 

att förutsättningarna för dränering och avvattning i området ändras. Det är 

inte alls givet att det innebär minskad påverkan på t ex vägområdet som 

planförfattarna fastslår utan rimligt stöd. 

Dräneringsförhållandena i området är svåra. Den ökande nederbörden har 

medfört att situationen ansträngs ytterligare. Med hänsyn till de risker för 

ändrade dräneringsförhållanden som schaktning medför anser 

vägföreningen att det är nödvändigt att genomföra en 

miljökonsekvensbeskrivning inom planprocessen särskilt med avseende på 

återverkningar på den enskilda vägen. 

Kommentar 

I samband med projekteringen av för golfbanan planerade dammar kommer 

vägföreningens synpunkter avseende dräneringsförhållandena beaktas. 

Detaljplanens genomförande bedöms emellertid inte leda till sådan 

väsentlig förändring av dagvattenhanteringen att en separat


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

miljökonsekvensbeskrivning erfordras. En åretruntbevuxen golfbana medför 

en jämnare avvattning jämfört med traditionellt brukande av marken med 

vintertid öppen mark. 

Lunds Energi AB 

Lunds Energi AB framför i skrivelse 2003-03-13 att flyttning av befintliga 

ledningar bekostas av exploatören. I övrigt har Lunds Energi AB inget att 

erinra mot detaljplanen. 

Kommentar 

Frågan regleras genom avtal 

149 

Bilaga 137 

VASYD 

VA SYD framför i skrivelse 2008-03-06 att detaljplanen ligger utanför 

verksamhetsområdet för allmän va-anläggning i Lund. När planen vunnit 

laga kraft avser VASYD att utvidga verksamhetsområdet så att delarna med 

byggrätt blir belägna inom området. Golfbanan i övrigt kommer även 

fortsättningsvis att ligga utanför och ingen del av planen kommer att vara 

verksamhetsområde för dagvattenavledning, eftersom området planeras för 

att dagvatten ska tas omhand lokalt och utgöra en resurs för bevattning av 

golfbanan. 

Vatten- och spillvatten för de planerade byggnaderna inom planen kan 

ordnas från befintligt ledningsnät i bostadsområdet i söder. Spillvatten 

måste pumpas till det befintliga nätet. 

Kommentar 

Va frågan löses i samband med bygglov och i exploateringsavtal. Se även 

svar på tekniska nämndens yttrande. 

TeliaSonera 

Telia Sonera framför i skrivelse 2008-03-14 att i nordvästra hörnet av 

planområdet ligger en fiberkabel, då stråket ligger i kanten av planområdet 

är det dock svårt att se om denna kabel skyddas i u-område. TeliaSonera 

önskar dock att så ska ske om sträckningen går igenom aktuellt planområde. 

Kommentar 

Enligt grundkartan ligger ledningen utanför planområdet men tangerar 

gränsen i någon punkt. Eftersom den ligger nära gränsen har ett u-område 

avsatts i planen från plangränsen till 2 m från ledningen. 

Sakägare, boende m fl 

LRF:s kommungrupp 

LRF:s kommungrupp framför i skrivelse 200803-13 att de tidigare har yttrat 

sig över programmet till detaljplan den 16 mars, 2005. 

Vid en genomgång av förslaget konstaterar vi att de av oss lämnade 

synpunkterna har beaktats såvitt avser säkerheten för arbetsmiljön, men att 

de övrigt har lämnats utan särskild hänsyn.

150 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Bilaga 137 

Det har inte upprättats någon särskild skyddszon mot åkermarken. 

Byggnader och tomtmark med parkering har placerats mot jordbruksmarken 

endast åtskild från den genom en beträda. Det har inte tagits hänsyn till ev 

förändrad jordbruksdrift, t ex djurhållning. Placeringen av såväl klubbhus 

som förskola ligger alltför nära fastighetsgränsen för att jordbruket skall 

kunna övergå till sådan drift. 

Det är inte rimligt att befintlig jordbruksdrift skall behöva ta dessa hänsyn 

till ny verksamhet, när den verksamheten, utan att behöva inskränkas, kan 

rymma nödvändiga skyddszoner inom det föreslagna detaljplaneområdet, 

genom att byggnader för klubbhus och förskola flyttas västerut. 

Av genomförandeplanen ges intrycket att stadsbyggnadskontoret utgår från 

att golfbanan kan anläggas utan schaktning eller andra åtgärder som kan 

förändra avvattning och dränering i området. Våra erfarenheter är att 

greener och fairways schaktas vid anläggandet av golfbanor, varvid 

ytjordlagret ersätts. Vidare framgår att arrendatorns uppgifter att golfbanan 

skall skötas utan kemiska bekämpningsmedel har tagits för goda. Flera 

golfbanor har anlagts med ansatsen att skötas utan kemiska 

bekämpningsmedel. Efter några säsonger visar det sig emellertid att sådan 

drift är för dyrbar om banorna skall hålla det skick spelarna förutsätter. Man 

övergår då till att använda kemiska bekämpningsmedel som för golfbanor är 

mycket mer intensiv än för jordbruk. Medlen kommer sannolikt att spridas 

genom ytjordsdränering och avvattning i rörledningar till norr anlagda 

dammen men även till intilliggande fastigheter. 

Dräneringsförhållandena i området är svåra. Den ökade nederbörden har 

medfört att situationen ansträngts ytterligare. Med hänsyn till de risker för 

ändrade dräneringsförhållanden som schaktning medför liksom ev framtida 

användande av kemiska bekämpningsmedel på golfbanan, anser vi att det är 

nödvändigt att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning inom 

planprocessen särskilt med avseende på återverkningarna för jordbruket i 

området. 

Kommentar 

För kommentar till synpunkterna, se kommentar till Per Olof Danielssons 

skrivelse. Det bör även noteras att golfbanan i väster, söder och öster 

omges av väg, Park och Natur/beträda varför ytvatten i dessa vädersträck 

inte direkt berör jordbruksmark. Frågan om ytvatten i golfbanans norra del 

behandlas i planbeskrivningen. 

Kommunala studentrådet 

Kommunala studentrådet framför i skrivelse inkommen 2008-03-15 att de är 

tveksamma till planerna på en golfbana inom planområdet. Anledningarna 

till detta är flera, bland annat kräver en golfbana med 18-hål en enormt stor 

yta. Genom att bygga en golfbana i den del av staden där Lund fortfarande 

växer tycker kommunala studentrådet är märkligt utifrån en 

nybyggnationssynpunkt. Argumentet att stort behov finns av en golfbana i 

centrala Lund är intressant då flertalet golfbanor finns belägna i Lunds 

omkrets där närmst belägna golfbana är Lunds akademiska golfklubb som

151 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Bilaga 137 

ligger mellan Lund och Södra Sandby. Denna golfbana ligger i anslutning 

till välutbyggd kollektivtrafik. Kommunala studentrådet anser att en 9hålsbana 

hade varit mer rimlig i sin utformning, och då i planområdets norra 

del. 

Vid anläggandet och utformandet av golfbanan bör andra nyttjanden av 

området tas i beaktande. Även de lundabor som inte spelar golf ska kunna 

ha utbyte av området. Genom designen av banan kan detta tillgodoses utan 

att det uppstår konflikter mellan de olika grupperna eller att någon utsätts 

för fara. Den åtta meter breda – spikraka – ”naturväg” som finns med i 

planen kan knappast utgöra ett fullgott alternativ för dem som inte spelar 

golf. Att få tillgång till den i planen beskrivna parkmiljö med våtmarker och 

varierad vegetation vore ett trevligt tillskott även för de medborgare i 

kommunen som inte spelar golf. 

Attraktionsgraden som en golfbana skulle medföra på bostäderna i området 

skulle ytterligare försvåra bostadssituationen för studenter. Risken är inte 

bara att priserna på bostadsrätter ökar, utan att nyetableringen av ytterligare 

studentbostäder eller billiga hyresrätter i området uteblir. Dessutom finns 

risken att hyror på redan befintliga hyresrätter i området höjs i takt med 

ökad efterfrågan och i värsta fall att studentbostäder hyrs ut till andra, mer 

köpstarka intressenter. 

Kommentar 

Naturområdet i planens norra del kommer att ligga inom naturmark och 

vara tillgänglig för allmänheten. Golfbanor är till stor del allemansrättslig 

mark och på golfbanor gäller samma regler som inom annan 

allemansrättslig mark, att visa markägarens egendom hänsyn. Det är inte 

tillåtet att skada ytorna men det är tillåtet att promenera genom området 

under förutsättning att man inte stör golfspelet. Detta gör att golfbanor över 

hela Sverige är attraktiva som promenadstråk under ljusa sommarkvällar 

och under vintertid. 

Brf Tornhuset 

Brf Tornhuset genom ordförande Per Fennstam och styrelseledamoten 

Robert Hedgate framför i skrivelse 2008-03-16 synpunkter likartade de som 

tidigare framförts avseende att bygget av klubbhus, dagis och parkering är 

planerat att ske på golfbanans sydöstra del. Detta innebär en helt onödig väg 

in från Svenshögsvägen och förstör hela det natursköna området. Om 

klubbhus, dagis och parkering läggs på golfbanans västra del undviks detta 

och den öppna naturkänslan bibehålls. Vi ser ingen anledning att lägga 

klubbhuset mm där det är planerat utan bara fördelar med att lägga dem i 

den västra delen. 

Kommentar 


skola ingår inte längre i planförslaget. Gatan avslutas med en vändplats 

längre västerut än i det tidigare förslaget. Golfbanan får infart på egen 

mark. Klubbhus och maskinhall kan placeras inom ett större område.

152 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Drottningstadens Scoutkår 

Drottningstadens Scoutkår, genom kårordförande Håkan Kvist, framför i 

skrivelse 2008-03-15 att de måste kunna köra in med släp för att kunna lasta 

och lossa tungt lägermaterial. Idag finns det en mindre grusväg mellan 

scoutgården och fotbollsplanen. Förslagsvis så behålls denna och förses med 

bom(till vilken scoutkåren förfogar över nyckel). 

Scoutkåren utnyttjar idag beträdan och dammarna i sin verksamhet. Det är 

bra att åtkomsten till dessa inte försämras. 

Om de nya fastigheterna kopplas in med fjärrvärme, så vore det klimatsmart 

att undersöka möjligheterna att även ansluta scoutkåren. 

Kommentar: 

Frågorna berör inte denna detaljplan, utan får tas upp i annat 

sammanhang. 

Bengt Bengtsson, ägare till fastigheten Ladugårdsmarken 2:28 

framför i skrivelse 2008-02-18 att han har i tidigare samrådsförfaranden 

/motsvarande framfört vissa synpunkter angående aktuell golfbana. Han 

refererar till dessa samt hemställer om att dessa även fortsättningsvis 

beaktas. 

Bilaga 137 

Kommentar 

Detaljplanen är nu inne i sitt slutskede och detaljplanen strider inte mot de 

synpunkter Bengt Bengtsson har framfört i sina tidigare yttranden, (men en 

del synpunkter som Bengt Bengtsson framför går inte att reglera i en 

detaljplan). 

Belleshög AB, ägare till fastigheten Valkärratorn 1:47 

framför i skrivelse 2008-03-14 att de ber att få hänvisa till tidigare yttranden 

i ärendet och vill, med detta yttrande, bekräfta sin mycket positiva 

inställning till den tilltänkta användningen av de aktuella fastigheterna. Har 

observerat att Svenshögs Gård numera är till salu och vill framföra som sin 

åsikt att dess huvudbyggnad skulle passa utmärkt som klubbhus mm för 

golfklubbens räkning. Noterade i förgående yttrande, att 

Stadsbyggnadskontoret tillmötesgick oss i vad gäller möjligheten till 

svängfält för trafik in till planområdet Tornhill Park, samt en 

ridvägsförbindelse till Tornhills gård. I föreliggande planförslag har man 

tagit höjd för och reserverat mark till en cykelväg utmed Svenshögsvägens 

östra sida och detta är helt utmärkt men vi är inte säkra på om 

planförfattaren avser att i detta inrymma yta även för en breddning av 

Svenshögsvägen för att säkra anläggandet av ett svängfält för söderifrån 

kommande trafik in till nya Tornhill Park-området. Vi vill därför än en gång 

starkt poängtera vikten av att mark reserveras öster om Svenshögsvägen, i 

planen för Ladugårdsmarken 5:9(se planförslag för Tornhills Park) för att 

säkerställa och erhålla en trafiksäker lösning för tillfarten till planområde

153 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Tornhill Park samt säkra möjligheten för busshållplats. Skulle vägbreddning 

ske väster om Svenshögsvägen blir kurvradien i det aktuella läget sämre och 

därmed försämras siktförhållandena avsevärt vid utfarten från området. 

Kommentar 

Planområdet berör inte Tornhill Park. 

Per-Olof Danielsson, ägare till fastigheten Ladugårdsmarken 5:1 

framför i skrivelse 2008-03-17 genom ombud Nils Hyllienmark att i 

planärendet lämnades yttrande av undertecknad/Nils Hyllienmark i 

egenskap av ombud for Per-Olof Danielsson, ägare till Lund 

Ladugårdsmarken 5:1 under samrådet den 19 april 2007. 

Stadsbyggnadskontoret har lämnat synpunkter på yttrandet och planförslaget 

har förändrats i vissa avseenden. 

Per-Olof Danielsson kan dock inte tillstyrka planen i befintligt skick. Skälen 

for hans ställningstagande framgår av nämnda yttrande till vilket hänvisas i 

de delar stadsbyggnadskontorets befintliga förslag inte tar hänsyn dessa. 

Till ledning for stadsbyggnadskontorets beredning av ärendet lämnas utöver 

ovan nämnda följande synpunkter. 

1. Brukningsfrihet - Avstånd mellan jordbruk utom detaljplane-området och 

byggnader resp tomtmark inom detaljplaneområdet. 

Planförslaget innebär att brukningsfriheten for Ladugårdsmarken 5:1 

inskränks på ett sätt som inte är acceptabelt. 

Ifråga om avstånd till marken med hänsyn till spridning av bekämpningsmedel 

noteras att stadsbyggnadskontoret i samrådsredogörelsen påstår 

(s 12), att Statens Jordbruksverks föreskrifter avseende spridande av 

bekämpningsmedel inte är aktuella för den föreslagna skolan/förskolan. 

Påståendet är obegripligt. 

Bilaga 137 

Lunds kommuns lokala miljöföreskrifter (kommunfullmäktiges beslut den 

2002-12-19, § 253) 5 § kräver - utöver vad som följer av Statens 

Jordbruksverks föreskrifter tillstånd av miljönämnden för att sprida naturlig 

gödsel, slam eller annan orenlighet inom område med detaljplan och en zon 

på 300 m däromkring. Föreskriften innebär att Per-Olof Danielsson vid 

varje tillfälle i framtiden när han skall sprida gödsel skall inhämta tillstånd 

med risk för att förvägras sådant på grund av den nya verksamheten. 

Brukare av såväl golfbana som förskola får genom placeringen av 

klubbhuset och skolan anledning att invända mot att tillstånd lämnas för 

spridande av gödse1 på marken. Den lokala miljöföreskriften kan ligga till 

grund för sådana protester.

154 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Av detta skäl är placeringen av såväl klubbhus som förskola/skola nära den 

mark som utnyttjas for åkerbruk på Ladugårdsmarken 5:1 olämplig. 

I sammanhanget erinras än en gång om Regeringens beslut den 17 februari 2005 i 

M2004/177/F/P vilket beskriver en jämförbar situation. 

Stadsbyggnadskontoret påstår i den samrådsredogörelse som föregåtts av 

nämnda beslutet att Boverket skrivit "att ett större jordbruk bör tåla att ta 

viss hänsyn till bostäderna". 

Denna skrivning återfinns emellertid inte i beslutet eller i de delar av 

Boverkets yttrande som inte intagits i beslutet. Vad Stadsbyggnadskontoret i 

den här delen påstår har skrivits av Boverket utgör en fabrikation. Boverkets 

yttrande är åtskilligt mer nyanserat än vad kommunen redovisar. 

Det är allvarligt när kommunen, som har planmonopol, i polemik med 

sakägare i planprocessen i en av kommunen utformad samrådsredogörelse 

som lämnats till allmänheten påstår något som inte är sant. Frågan är vilket 

syfte stadsbyggnadskontorets har med sin fabrikation? 

Lika frågande ställer man sig till insinuationen att Ladugårdsmarken 5: 1 

skulle vara ett "större" jordbruk. Fastigheten omfattar 67 ha. Det är inte en 

stor jordbruksfastighet med dagens mått. 

Den är t ex mindre än den del av Ladugårdsmarken 5:9 som nu skall göras 

till golfbana, bl a av det skälet att arrendatorn anser den vara för liten för 

kunna brukas som lantbruk med lönsamhet. 

Vid en bedömning av nödvändiga skyddszoner skall, som framgår av 

förarbetena till PBL, inte enbart en arealmätning ligga till grund. Andra 

frågor som inriktning på befintlig drift och dess arealkrav skall också 

tillmätas stor betyde1se. Detta framgår även av Boverkets yttrande i det 

aktuella ärendet. Vad som i ett fall är en stor areal, kan i ett annat 

sammanhang var en blygsam areal. I det åberopade regeringsärendet hade 

gården hästdrift med odling och bete for de 1 - 5 hästar som stallades på 

gården. Det kräver en liten areal. På Ladugårdsmarken 5:1 bedrivs intensiv 

utsädesodling for Svenska Foder AB. Gården är liten för den typen av drift. 

Inskränkningar i arealen genom att skyddszoner måste läggas på fastigheten 

kommer menligt att påverka möjligheten till lönsam drift. Gården har 

tidigare haft djurdrift och även försöksodling och det är en möjlighet att 

man kommer att återgå till dessa verksamheter i framtiden. 

Kraven på utsädesodling motsvarar kraven försöksodling. De kan inte 

jämföras med vanlig odling utan är betydligt högre. Risken for störning i 

verksamheten på grund av närheten till de verksamheter som 

detaljplaneföreslaget lägger i omedelbar närhet till gårdsmarken är 

uppenbar. 

Bilaga 137 

Lika uppenbart är det att kommunen inte tar rimlig hänsyn till dessa krav 

som ställs på verksamheten på Ladugårdsmarken 5:1 genom att inte planera 

för erforderliga skyddszoner mot jordbruksmarken. Det är t ex en stor risk 

att jordbruksmarken måste inhägnas med staket med täta klätterfria staket 

om planförslaget genomförs. I det sammanhanget bör det uttryckligen 

framhållas att motiven till placeringen av byggnaderna i förslaget inte enbart

155 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

redovisas i föreliggande detaljplaneförslag. Utan att detta utsägs utgör de 

ännu inte framlagda detaljplanerna på idrottsområde omedelbart öster om 

skolan och klubbhuset som skall samutnyttja parkering och vägar ett viktigt 

skäl för den föreslagna placeringen, jfr Lunds kommuns program för 

detaljplan för Ladugårdsmarken 5:9 m fl (Golfbana) och del av 5:8 m fl 

(rekreations- och idrottsområde), PÄ 38/2003, PÄ 4/2003, 2004-11-25. 

Genom att genomföra planprocessen på det sätt som nu görs, kan en senare 

detaljplan som är en mer ingripande och störande for Ladugårdsmarken 5:1 

motiveras av de byggnader, parkering och tillfartsvägar som avses 

tillkomma genom nu föreliggande planförslag. Det är försåtligt att driva 

planprocessen på detta sätt, vilket ytterligare understryker att planprocessen 

genomförs utan rimliga hänsyn till de krav som verksamheten på 

Ladugårdsmarken 5:1 ställer. 

Detaljplaneförslaget brister allvarligt på denna punkt. I förslaget angiven 

skyddszon är inte tillräcklig. Det saknas skäl att frångå det allmänna kravet 

på 150 m i detta fall. 

För att rätt förstå den oro för inskränkningarna i brukningsfriheten och 

därmed värdet på fastigheten som Per-Olof Danielsson känner, kan en 

jämförelse med den pågående livliga diskussionen om placeringen av 

högspänningskablar i västra Lund göras. 

Kommunen har i detta fall byggt ett skolhus i omedelbar närhet till en 

befintlig högspänningsledning i västra Lund. Sedan en opinion bildats mot 

denna placering av skolhuset har krav ställts på kraftbolaget som äger 

ledningen av ledande politiker i kommunen. Man vill att ledningen skall 

flyttas, dvs den nya verksamheten som etablerades med full kännedom om 

den etablerade verksamheten önskar att den etablerade verksamheten skall 

flytta. Opinionen tillgodoses genom att ledande politiker driver kravet och 

är förvånade över att kraftbolaget motsätter sig att flytta ledningen och 

absolut mot att betala de kostnader som en flyttning skulle innebära. 

Överfört på förevarande fall kan man med stor sannolikhet anta att en 

opinion bildas mot något som åtgärd eller avsaknad av åtgärd i driften av 

lantbruket på Ladugårdsmarken 5:1, även om denna skulle vara helt 

rationell från jordbrukets synpunkt. Åtgärden kanske också rent objektivt 

skulle innebära inskränkningar i möjligheten att spela golf utan hänsyn till 

det intilliggande jordbruket i form av oönskade livserfarenheter som 

gödseldoft, förbud att hämta bortslagna bollar, stängsling mm. Till det kan, 

som i högspänningsfallet, framställas påståenden om föregivna hälsorisker 

som vi idag inte har anledning att oroa oss för. 

Skillnaden i makt mellan jordbrukaren och kraftbolaget är dock stor och 

därmed också möjligheten att värja sig mot en sådan opinion. Det borde 

vara lätt att inse att jordbrukaren ser riskerna för mycket obehag och 

problem om och när en sådan situation skulle uppstå. 

Bilaga 137

156 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

2. Dränering och avvattning . Miljökonsekvensbeskrivning i planprocessen 

Stadsbyggnadskontoret avfärdar frågan om behovet av miljökonsekvensbeskrivning. 

Det är inte redovisat huruvida stadsbyggnadskontoret inhämtat 

råd med planförslaget från sakkunnig på detta område, och det kan därför 

antas att så inte har skett. 

Det är väl känt att området under senare år har drabbats av översvämningar. 

Sedan dammen norr om planområdet byggdes har både Ladugårdsmarken 

5:1 och 5:9 drabbats av tidigare okända problem med dräneringen. På båda 

fastigheterna har grödskador inträffat. 

I en utredning utförd av Tryggve Fahlstedt i januari 2007 som de1gavs 

kommunen redan i februari samma år, jfr Lunds kommun Tekniska 

Förvaltningen, 06/1251/26, noterades att svackan nedströms våtmarken och 

uppströms, se figur 1 nedan, fylldes ut i samband med dammbygget. 

Utfyllnaden begränsade möjligheten till ytavrinning. 

Det är sannolikt också så att utfyllnaden begränsat möjligheten till avrinning 

mot dammen från området även om detta inte sägs i utredningen. 

I genomförandebeskrivningen, s 2, anges under rubriken "Massbalansering" 

att golfbanan skall anläggas i befintlig nivå och att schaktning kommer att 

förekomma vid uppförandet av förskolan. Utöver detta nämns inte något om 

schaktning. Beskrivningen kan inte tolkas på annat sätt än att 

stadsbyggnadskontoret utgår från att någon schaktning av jord på 

golfbaneområdet inte skall förekomma. 

Arrendatorn Håkan Rasmusson har dock underhand meddelat Per-Olof 

Danie1sson att banan skall anläggas på ett traditionellt sätt, dvs att marken 

för fairways, greener, bunkrar och vattenhinder skall schaktas. Erforderlig 

mängd lerig matjord skall ersättas med genomsläppligt material i syfte att 

uppnå god dränering. Hur mycket lera som måste schaktas bort vet sannolikt 

ingen idag. Håkan Rasmusson säger att han inte påstått att schaktmassor kan 

eller skall omhändertas inom området, lika litet som han till kommunen 

uppgivit att schaktning inte skall ske. 

Antagandena i genomförandebeskrivningen av planen i detta hänseende 

saknar således saklig grund. 

Bilaga 137 

All schaktning av ytskikt innebär förändring av markens hydrologiska 

förutsättningar. Huruvida detta leder till konsekvenser för omgivningen eller 

ej kan inte, som i planförslaget, utan vidare fastslås. 

Det område som fastigheten ligger på korsas som anges på s 8 i 

planbeskrivningen av en jordbruksdränering. Dräneringen är en förgrening 

av Dikningsföretaget Svenshög 1954 som Ladugårdsmarken 5:1 är beroende 

av. Dikningsföretaget utnyttjas även av kommunen för dess 

avvattningsbehov.

157 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Bilaga 137 

Kommunen har byggt om avvattningen från området norr om jorddeponin 

vid Brunnshög för att kunna ta hand om den ökade vattenmängden från 

deponin, väg E 22 och området däromkring. Detta vatten förs genom 

befintlig dränering som tillhör Ladugårdsmarken 5:1 ut i Dikningsföretaget 

och vidare ut i dammen norr om detaljplaneområdet, som anlades som en 

del av det s k Höje å systemet, för vidare transport nedströms i nordvästlig 

riktning mot Stångby. Ledningen nedströms nordväst om dammen ingår 

samma dikningsföretag. De utredningar som föregick omläggningen av 

avvattningen vid jorddeponin förutsatte att avvattningen till dräneringen 

tillhörig Per-Olof Danielssons fastighet inte ökade jämfört med idag. 

För att godkänna den nya anläggningen har Per-Olof Danielsson krävt 

garanti från kommunen att vattenmängden inte skall öka och att kommunen 

för det fall vattenmängden ökar, skall svara för den kostnad och de skador 

detta medför. Kommunen har vägrat lämna garanti, vilket torde kunna 

tolkas som om kommunen bedömer att det föreligger en risk for att 

vattenmängden kommer att öka. Prognoserna for nederbörden på grund av 

klimatförändringar stöder ett sådant riskscenario. 

Längre nedströms i samma vattensystem drabbades bl a Stångby under 

sommaren 2007 av stora översvämningar, vilket visar att systemet är 

känsligt och sannolikt överbelastat redan idag. 

Ekologisk drift av golfbanan inte längre aktuell 

I informationen till grannar och andra sakägare har angivits att golfbanan 

skall drivas ekologiskt, dvs att konstgödsel och bekämpningsmedel inte 

skall brukas på banan. 

Denna information synes dock vara felaktig. Håkan Rasmusson meddelade nyligen 

Per-Olof Danielsson att golfbanan skall skötas på traditionellt sätt med användande 

av konstgödsling och kemiska bekämpningsmedel. 

Detta torde stadsbyggnadskontoret känna till alternativt borde man känna till 

det. Stadsbyggnadskontoret vet vidare att påståendet om ekologisk drift av 

banan har utgjort en viktig förutsättning for det allmänna gillandet och det 

politiska stödet till en golfbana på området, vilken inte heller Per-Olof 

Danielsson motsätter sig. Det har till och med sagts att delar av banan skulle 

användas som betesmark för får, jfr ovan anfört program till detaljplan, s 7. 

Nu föreligger helt annan information, vilken f ö understöds av uppgifter från 

kommunens miljöförvaltning, där det nämns erfarenheter av andra golfbanor 

vars drift på grund ekonomiska skäl lagts om från ekologiskt till traditionellt 

efter kort tid. 

Användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel på golfbanor och 

läckaget från golfbanor till omkringliggande mark är ibland omfattande. 

Kontrollen av golfbanor i detta hänseende är trots detta regelmässigt mindre 

än för jordbruk. I det här fallet kommer ev läckage att gå ut i Höje å 

systemet som har anlagts med dammar för att öka den biologiska 

mångfalden och återskapa delar av det gamla landskapet. 

Frågan är på vilket sätt ev läckage av konstgödningsämnen och 

bekämpningsmedel från en intensivt brukad golfbana i stadens närhet ökar 

den biologiska mångfalden eller återskapandet av det gamla landskapet.


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Varför skall en detaljplan i Lunds kommun beslutas utan föregående 

miljökonsekvensbeskrivning om den eventuellt kan främja riskerna for 

sådant läckage? Hur utvecklar en sådan anläggning de ekologiska värdena i 

området som kommunen påstod på s 7 i ovan anfört program till detaljplan? 

Sammanfattningsvis anser Per-Olof Danielsson att situationen i området 

såvitt avser dränering och avvattning är sådan att planförslagets svepande 

avfärdande av behovet av miljökonsekvensbeskrivning med avseende av 

återverkningar på omkringliggande fastigheter och dräneringssystemet som 

sådant, särskilt beaktande att någon sakkunskap på detta område inte har 

anlitats under utarbetande av planförslaget, är illa grundat. Frågan om 

konsekvensen av ökad användning av kemiska bekämpningsmedel och 

konstgödsling på marken, vars hydrologiska förutsättningar väsentligt 

kommer att förändrats, har inte analyserats. Det finns okontrollerade risker 

för att anläggningen av golfbanan kan få återverkningar som behöver 

utredas redan i planprocessen. 

3. Risker för arbetsmiljön resp trafiken 

Av detaljplaneförslaget ges intrycket att golfbanans utslagspunkter och 

hålplaceringar fastställs genom planen. Därigenom skulle Vägverkets 

normer för skydd för trafiken iakttas. Motsvarande beaktande för 

arbetsmiljön på jordbruksmarken, se samrådsredogörelsen s 12 f, har också 

skett enligt stadsbyggnadskontoret. 

Detaljplanen har dock inte denna precision. Den plan över golfbanan som 

finns i förslaget är endast en illustration över hur det kan komma att se ut. 

Håkan Rasmusson är inte bunden vid det banförslag som detaljplanen anger. 

För att syftena med Vägverkets bestämmelser skall uppnås behöver därför 

genomförandebeskrivningen kompletteras med ett uttryckligt krav på 

exploateringsavtalet mellan Hakan Rasmusson och kommunen. I avtalet 

måste intas föreskrifter som innebär att Vägverkets bestämmelser kommer 

att tillgodoses och att banan inte kan tas i bruk såvida inte dessa uppfylls på 

varje punkt. 

Kommentar 

1. Brukningsfrihet 

158 

Bilaga 137 

Planförslaget tar i enlighet med bestämmelsen i 5 kap. 2 § plan- och 

bygglagen skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och 

fastighetsförhållanden innefattande den jordbruksverksamhet som bedrivs 

av Danielsson. Detaljplanen medför inte några inskränkningar av betydelse 

för jordbruksverksamheten. 

Det är korrekt att Danielsson, i enlighet med gällande lokala 

miljöföreskrifter för Lunds kommun, kan komma att tvingas att söka 

tillstånd för att sprida naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom en 

zon om 300 meter från detaljplanelagt område. Enligt uppgift som erhållits 

från miljöförvaltningen kan sådant tillstånd normalt påräknas i aktuell 

situation varför eventuell tillståndsplikt inte kan innebära något betydande 

hinder för jordbruksverksamheten.

159 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

Det av Danielsson åberopade regeringsavgörande från den 17 februari 

2005 är inte jämförbart med situationen i aktuellt ärende. 

I regeringsavgörandet avsågs bostadsbebyggelse att förläggas i omedelbar 

anslutning till jordbruksmarken vilket skulle begränsa möjligheterna till 

rationell jordbruksdrift. I aktuellt ärende är inte fråga om 

bostadsbebyggelse utan golfbaneverksamhet vilket är en väsentlig skillnad. 

2. Dränering och avvattning samt ekologisk drift av golfbanan inte längre 

aktuell 

Planförslaget bedöms inte medföra någon beaktansvärd påverkan vad avser 

dränering och avvattning och vad Danielsson anfört förändrar inte denna 

bedömning. Det kan konstateras att planområdet är beläget nedströms från 

Danielssons fastighet. En eventuell förändring av de hydrologiska 

förutsättningarna torde i vart fall inte kunna leda till påverkan uppströms. 

Vad Danielsson anför rörande ombyggnad av avvattning från området norr 

om jorddeponin vid Brunnshög saknar relevans i aktuellt ärende. 

Det saknas möjlighet att i detaljplan reglera om huruvida golfbanan skall 

drivas ekologiskt eller ej. Eftersom någon bindande reglering i detta 

avseende inte kan göras har de bedömningar som gjorts i planarbetet tagit 

höjd för att det kan bli konventionell drift med användande av konstgödsel 

och bekämpningsmedel. Även i sådant fall bedöms inte någon beaktansvärd 

påverkan på de ekologiska värdena att uppkomma. 

3. Risker för arbetsmiljön respektive trafiken 

Bilaga 137 

Detaljplanens illustration av golfbanan visar ett förslag till möjlig 

utformning av en 18-håls bana. Detaljplanen redovisar Vägverkets 

rekommendationer för utformning av golfbanor i anslutning till allmän 

väg(Vägverkets publikation 2007:133/ersätter verkets tidigare publikation). 

Den slutliga utformningen av golfbanan avgörs i samband med 

bygglovprövningen, då frågan om banans utformning överensstämmer med 

detaljplanen, och vad som i den anges; i detta fall Vägverkets 

rekommendationer. Denna bedömning gäller även arbetsmiljöaspekter. 

Annika och Andrew Castle, ägare till fastigheten Ladugårdsmarken 2:24 

framför i skrivelse 2008-03-06 att de är Är helt emot placeringen av en damm 

intill Svenshögsvägen i norr. Med tanke på allt regnande under sommaren 2007 

känns denna placering helt otänkbar. Ett dike längs grusvägen skulle vara 

önskvärt. De är också mycket tveksamma till gång- och cykelvägen längs 

Svenshögsvägens östra sida. 

Kommentar 

Sedan planområdets avgränsning i väster ändrats, skjuts frågorna om gång- 

och cykelvägsnätet på framtiden, och kommer att behandlas i annat

160 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 

sammanhang. Dammens exakta läge läggs fast i samband med prövning av 

marklov; den är endast illustrerad i detaljplanen. 

Roland Carlsson, boende i fastigheten Juryn 2 

framför i skrivelse inkommen 2008-03-17 att han Tvivlar på att bilförsedda 

mammor och pappor som skall lämna sina barn på den nya förskolan, kör ut 

till och följer Svenshögsvägen, fortsätter parallellt med Tolvmannaparken 

till ”den bayerska bryggargården” vid skolans vändplats. Tror att många tar 

samma väg som sopbilen, dvs från avtagsvägen norrut från Gilleskrokens 

hållplats på Norra Gränsvägen fram till bommen vid Sakförarvägen. Sedan 

är de fast i morgonrusningen utan möjlighet att vända sina fordon, varpå de 

passerar på gräsmattan vid bommen, förirrar sig in med sina morgonpigga 

bilar bland mindre morgonpigga skolbarn på väg till skolan, och letar efter 

en utfart från området. Detta bör åtgärdas redan i planförslaget. 

Kommentar 


skola ingår inte längre i planförslaget. 

SAMLAD BEDÖMNING 

Serviceförvaltningen framför i skrivelse 2009-06-01 att det inte längre är 

aktuellt att placera en förskola i området och uppmanar stadsbyggnadskontoret 

att ändra planförslaget i den omfattningen som var avsatt för 

förskolan. Serviceförvaltningen har inga synpunkter på vad marken 

omvandlas till efter planjusteringen. 

Detaljplanen har efter utställningen reviderats 2010-03-19 vad gäller: 

• Skoltomten utgår ur planförslaget. 

• Den allmänna gatan utgår ur planförslaget. Häradsvägen avslutas med 

en ny vändplats. 

• Vägverkets publikation 2007:133 ersätter tidigare publikation varför 

planbeskrivningen kompletteras. 

• Området med byggrätt på golfbanan har utvidgats. 

• Exploateringsgraden med högsta tillåtna bruttoarea har ökat och antalet 

tillåtna teknikbyggnader på mark som inte får bebyggas har ökat. 

Ändringarna av förslaget bedöms vara väsentliga och ny utställning 

erfordras enligt 5 kap 27 § PBL. 

Bilaga 137

161 


2010-03-19 PÄ 38/2003a 


Ole Kasimir Lotta Wallin 


Bilaga 137

162



2011-09-07 Bilaga 138 

§ 307 

Fastighets AB Lund Arena - Begäran om förlängning av 

lån 

Dnr KS 2011/0609 


Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträde 2008-08-28 att lån på maximalt 30 

Mkr utlämnas till Fastighets AB Lund Arena under tre år. Bolaget föreslår nu att 

lånet förlängs till att omfatta ytterligare två år. 


Kommunfullmäktiges beslut den 28 augusti 2008, § 150. 

Fastighets AB Lund Arena skrivelse den 11 augusti 2011. 

Årsredovisning 2010 för Fastighets AB Lund Arena. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 26 augusti 2011. 



att utlämnat lån på 30 Mkr till Fastighets AB Lund Arena förlängs till att omfatta 

ytterligare två år, samt 

att bolaget ska betala ränta på lånet motsvarande den ränta som kommunen får 

betala vid utnyttjande av koncernkontots rörelsekredit, för närvarande 2,03 %. 



Akten 

163 

Justerare Utdragsbestyrkande

Kommunkontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 

Ekonomiavdelningen 

2011-08-26 Bilaga 138 

Uldis Skuja 

046-35 50 28 

uldis.skuja@lund.se 

C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\Fredrik Skrivbord\2011-08-26\Arena\KS Tjänsteskrivelse 2011-08-26 Fastighets AB Lund Arena -Begäran om förlängning av lån.doc 

Kommunstyrelsen i Lund 

Fastighets AB Lund Arena – Begäran om förlängning av lån 


Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträde 2008-08-28 att lån på maximalt 30 Mkr 

utlämnas till Fastighets AB Lund Arena under tre år. Bolaget föreslår nu att lånet förlängs till 

att omfatta ytterligare två år. 


Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll 2008-08-28, § 150. 

Fastighets AB Lund Arenas skrivelse daterad 2011-08-11. 

Årsredovisning 2010 för Fastighets AB Lund Arena. 

Ärendet 

164 

Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträde 2008-08-28 att lån på maximalt 30 Mkr 

utlämnas till Fastighets AB Lund Arena under tre år. Bolaget föreslår nu i skrivelse daterad 

2011-08-11 att lånet förlängs till att omfatta ytterligare två år. 

Ett alternativ för bolaget är att söka extern finansiering. Bolagets ägarstruktur kan emellertid 

komma att förändras under 2013, varför kommunkontoret tillstyrker förlängning av lånet. 

Villkoren för lånet föreslås vara oförändrade. Detta innebär att ingen amortering sker under 

löptiden och att räntan sätts till den räntesats som kommunen själv får betala vid utnyttjande 

av koncernkontots rörelsekredit. Kommunens räntevillkor för närvarande är SEB:s basränta 

2,0 % plus 0,03 %, dvs 2,03 %. 

Postadress Besöksadress Telefon vx Internetadress e-post 

Box 41 Kyrkogatan 11 046-35 50 00 uldis.skuja@lund.se 

221 00 Lund


Ekonomiavdelningen 

2011-08-26 

Förslag till beslut 

Kommunkontoret föreslår 

att utlämnat lån på 30 Mkr till Fastighets AB Lund Arena förlängs till att omfatta ytterligare 

två år, samt 

att bolaget ska betala ränta på lånet motsvarande den ränta som kommunen får betala vid 

utnyttjande av koncernkontots rörelsekredit, för närvarande 2,03 %. 

KOMMUNKONTORET 

165 

Göran Eriksson Uldis Skuja 

Tf Kommundirektör Ekonomidirektör 

C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\Fredrik Skrivbord\2011-08-26\Arena\KS Tjänsteskrivelse 2011-08-26 Fastighets AB Lund Arena -Begäran om förlängning av lån.doc 

Bilaga 138 


Box 41 Kyrkogatan 11 046-35 50 00 uldis.skuja@lund.se 

221 00 Lund

166 

Bilaga 138

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (19) 


2008-08-28 Bilaga 138 

§ 150 

Fastighets AB Lund Arena – begäran om lån 

Dnr 1003/99 


Kommunfullmäktige beslöt vid sammanträde den 22 februari 2007, § 9, att medge att 

servicenämnden inom en utgiftsram på 129 750 000 kronor skulle få uppföra en publik arena. 

Fullmäktige godkände också förslaget till aktieägaravtal och bolagsordningen avseende 

aktiebolaget Fastighets AB Lund Arena. Enligt aktieägaravtalet skall bolaget ha en rätt och en 

skyldighet att förvärva arenan från Lunds kommun. Finansiering av förvärvet kommer att ske 

genom dels aktieägartillskott och dels upplåning. Styrelsen för Fastighets AB Lund Arena har 

inkommit med en anhållan om lån av kommunen om högst 30 mkr. 


Kommunfullmäktiges beslut den 22 februari 2007, § 9. 

Fastighets AB Lund Arenas styrelseprotokoll den 11 augusti 2008, § 4. 


Kommunstyrelsens beslut den 14 augusti 2008 §199. 

Anföranden 

Hans-Olof Andersson (sd), Mats Helmfrid (m), Lennart Prytz (s), 

Mats Olsson (v), Lars Bergwall (c) och Anders Ebbesson (mp) yttrar sig. 

Kommunfullmäktiges beslut 

att lån på maximalt 30 mkr utlämnas till Fastighets AB Lund Arena under tre år, 

att bolaget ska betala ränta på lånet motsvarande den ränta som kommunen får betala 

vid utnyttjande av koncernkontots rörelsekredit, för närvarande 4,53 %, samt 

att bemyndiga kommunstyrelsen att utfärda skuldebrev med angivande av lånebelopp 

och räntevillkor. 


Fastighets AB Arenan 

Kommunkontoret/Ekonomiavdelningen 


Akten 

167

168 

Bilaga 138

169 

Bilaga 138

170 

Bilaga 138

171 

Bilaga 138

172 

Bilaga 138

173 

Bilaga 138

174 

Bilaga 138

175 

Bilaga 138

176 

Bilaga 138

177 

Bilaga 138

178 

Bilaga 138

179 

Bilaga 138

180 

Bilaga 138

181 

Bilaga 138

182

183 



2011-09-07 Bilaga 139 

§ 304 

Gemensamma förvaltningslokaler - Kristallen 

Dnr KS 2007/0472 


Hösten 2008 godkände kommunstyrelsen organisation, planering och målbild för 

projektet. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 6 september 2010 att 

ge klartecken till servicenämnden att upphandla de konsulter som behövs för att 

ta fram programhandlingar avseende Kristallens etapp 1. Baserat på framtagna 

systemhandlingar beräknades byggkostnaden i oktober 2010 till 290 Mkr. 

Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2010 att lämna 

igångsättningstillstånd för förvaltningsbyggnadens etapp 1 i kvarteret Kristallen 

med ett investeringsbelopp om 290 Mkr. 

Projektering avslutades i maj månad 2011 och anbud på totalentreprenad har 

inkommit. En ny budget har utarbetats av serviceförvaltningen på basis av 

inkomna anbud som visar på en kostnadsökning med 17 %. Projektet beräknas 

kosta 338, 5 Mkr. 

Den ekonomiska kalkylen, baserad på de nya uppgifterna i augusti, visar att 

projekt Kristallen, etapp 1 minskar kommunens årliga kostnad med 1,3 Mkr. 

Projektet minskar kostnaden per arbetsplats med knappt 3 tkr till 45,6 tkr. 

De samordningsvinster som samlokaliseringen ger minskar kostnaderna per 

arbetsplats med ytterligare 10 tkr. 

Projekteringen kan fortsätta under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar 

att lämna utökat igångsättningstillstånd. 

Kommunstyrelsen föreslås godkänna lämnad projektredovisning och tillstyrka 

utökat igångsättningstillstånd för etapp 1. 

Fram till idag har projektet 15 Mkr i nedlagda kostnader. 


Kommunfullmäktiges beslut den 16 december 2010, § 250. 

Servicenämnden beslut den 31 augusti 2011. 


Yrkanden 

Mats Helmfrid (M), Tove Klette (FP), Börje Hansson (C) och Mats Olsson (V) 

yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunkontorets förslag 

samt därutöver beslutar att i dialog med byggnadsnämnden sträva efter att 

ytterligare minska antalet p-platser. 


184 



2011-09-07 Bilaga 139 

Anders Almgren (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med 

kommunkontorets förslag samt därutöver beslutar att komplettera 

inriktningsbeslutet vad gäller verksamheter som ska rymmas i Kristallen med 

delar av kommunkontoret samt den politiska ledningen. 

Torten Czernyson (KD) yrkar i första hand att kommunstyrelsen beslutar att 

återremittera ärendet för omarbetning så att kostnaderna kan hållas inom 

budgeterad ram. För det fall återremissyrkandet inte vinner kommunstyrelsens 

bifall yrkar han att kommunstyrelsen beslutar att ge kommunkontoret i uppdrag 

att genomföra en översyn av lokalbehovet hos de förvaltningar som inte flyttar 

till Kristallen och yrkar i övrigt avslag på förslaget. 

Rolf Englesson (MP) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att återremittera 

ärendet med uppdrag att redovisa byggnadens energiprestanda och att tillskriva 

byggnadsnämnden om dispens från p-normen. 

Beslutsgång 

Ordföranden ställer först proposition på återremiss mot avslag och finner att 

kommunstyrelsen beslutar att ärendet inte ska återremitteras. 

Därefter ställer ordföranden proposition på yrkandena i sak och finner att 

kommunstyrelsen beslutar i enlighet med hans eget m.fl. yrkande. 


att godkänna projektredovisningen, 

att tillstyrka utökat igångsättningstillstånd för förvaltningsbyggnadens etapp 1 i 

kvarteret Kristallen, 

att ge kommunkontoret i uppdrag att genomföra en översyn av lokalbehovet hos 

de förvaltningar som inte flyttar till Kristallen, samt 

att i dialog med byggnadsnämnden sträva efter att ytterligare minska antalet pplatser. 


att lämna utökat igångsättningstillstånd för förvaltningsbyggnadens etapp 1 i 

kvarteret Kristallen med ett investeringsbelopp om 338,5 Mkr. 

Reservationer 

Torsten Czernyson (KD), Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Björn 

Abelson (S), Petter Forkstam (MP) och Rolf Englesson (MP) reserverar sig mot 

kommunstyrelsens beslut. 


185 



2011-09-07 Bilaga 139 

Följande skriftliga reservation inges: Prot.bil. § 304/01. 



Kommunkontoret/utvecklingsavdelningen 

Akten 



Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 

2011-08-29 Bilaga 139 

§ 179 

Kristallen - lägesrapport och finansiering 

Dnr KS 2007/0472 


Servicenämndens ordförande Jan B.Tullberg (M) meddelar att servicenämnden 

beslutar om totalentreprenör vid sitt sammanträde i september. 

Tf. planeringschef Britt Steiner lämnar en lägesrapport kring projektet samt 

redogör för de ekonomiska konsekvenserna. 


Kommunfullmäktiges beslut den 16 december 2010, § 250 

Presentationsmaterial/Arbetsmaterial 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar 

att lägga informationen till handlingarna, samt 

att konstatera att ärendet kommer att kompletteras och därefter behandlas i 

kommunstyrelsen. 



Akten 

186 


187 

Bilaga 139

188 

Bilaga 139

189 

Bilaga 139

190 

Bilaga 139

191 

Bilaga 139

192 

Bilaga 139

193 

Bilaga 139

194 

Bilaga 139

195 

Bilaga 139

196 

Bilaga 139

Britt Steiner 


Utvecklingsavdelningen 

2011-08-30 

046 - 35 63 98 Kommunstyrelsen 

britt.steiner@lund.se 

197 

Gemensamma förvaltningslokaler - Kristallen 

Dnr KS 2007/0472 


Hösten 2008 godkände kommunstyrelsen organisation, planering och 

målbild för projektet. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 6 

september 2010 att ge klartecken till servicenämnden att upphandla de 

konsulter som behövs för att ta fram programhandlingar avseende 

Kristallens etapp 1. Baserat på framtagna systemhandlingar beräknades 

byggkostnaden i oktober 2010 till 290 Mkr. 

Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2010 att lämna 

igångsättningstillstånd för förvaltningsbyggnadens etapp 1 i kvarteret 

Kristallen med ett investeringsbelopp om 290 Mkr. 

Projektering avslutades i maj månad 2011 och anbud på totalentreprenad har 

inkommit. En ny budget har utarbetats av serviceförvaltningen på basis av 

inkomna anbud som visar på en kostnadsökning med 17 %. Projektet 

beräknas kosta 338, 5 Mkr. 

Den ekonomiska kalkylen, baserad på de nya uppgifterna i augusti, visar att 

projekt Kristallen, etapp 1 minskar kommunens årliga kostnad med 1,3 Mkr. 

Projektet minskar kostnaden per arbetsplats med knappt 3 tkr till 45,6 tkr. 

De samordningsvinster som samlokaliseringen ger minskar kostnaderna per 

arbetsplats med ytterligare 10 tkr. 

Projekteringen kan fortsätta under förutsättning att kommunfullmäktige 

beslutar att lämna utökat igångsättningstillstånd. 

Kommunstyrelsen föreslås godkänna lämnad projektredovisning och 

tillstyrka utökat igångsättningstillstånd för etapp 1. 

Fram till idag har projektet 15 Mkr i nedlagda kostnader. 

Bilaga 139 

C:\Documents and Settings\fcn5757\Skrivbord\KS 2011-09-07\19 Gemensamma förvaltningslokaler - Kristallen\KS Tjänsteskrivelse 2011-08-30 Gemensamma förvaltningslokaler - Kristallen utökat igångsättningstillstånd.doc 


Box 41 Stortorget 7, Rådhuset 046-355000 046-152203 www.lund.se lunds.kommun@lund.se 

22100


2011-08-30 


Kommunfullmäktiges beslut den 16 december 2010 § 250 

Servicenämnden beslut den 31 augusti 2011 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 30 augusti 2011 (denna skrivelse) 

Ärendet 

Arbetsprocessen för nya lokalinvesteringar är fastställd i kommunen enligt 

nedan. Idag befinner vi oss i övergången mellan projekterings- och 

produktionsskedet. 

Serviceförvaltningen har utarbetat en teknisk ramhandling på basis av det 

vinnande tävlingsförslaget från Christensen & Co. En anbudsförfrågan har 

annonserats och anbud har inkommit. 

Servicenämnden beslutar om val av totalentreprenör på sitt sammanträde i 

september under förutsättning att kommunstyrelsen godkänt köpeavtal 

avseende markförvärv med Trafikverket, att kommunstyrelsen tillstyrkt 

utökat igångsättningstillstånd samt att bygglov beviljas. 

Anbudsförfrågan omfattar tre delar. 

198 

A) Brotorget som ansluter till huvudentrén och Vävaregatan. Brotorget är 

också ramp till gång- och cykelbron över spårområdet som ska förbinda 

väster med den centrala staden. 

B) Den nya Bruksgatan som sträcker sig mellan spårområdet och 

förvaltningsbyggnaden samt en ombyggnad av Vävaregatan. 

C) Förvaltningsbyggnaden med markanläggning inom fastigheten. 

Bilaga 139 

C:\Documents and Settings\fcn5757\Skrivbord\KS 2011-09-07\19 Gemensamma förvaltningslokaler - Kristallen\KS Tjänsteskrivelse 2011-08-30 Gemensamma förvaltningslokaler - Kristallen utökat igångsättningstillstånd.doc

Ekonomiska konsekvenser 

199 


2011-08-30 

Brotorget och gång- och cykelbro 

Sockerbruksområdet är en viktig resurs för stadens utveckling. Det har ett 

strategiskt läge med närhet till centrum och i direkt anslutning till Lund C 

med lokal, regional, och nationell tåg- och busstrafik. 

En ny gång- och cykelbro över järnvägen skapar en koppling mellan västra 

sidan och den centrala staden. För att nå gång- och cykelbron behövs en 

ramp och Brotorget har utformats så rampen är integrerat i torget. Under 

torget finns cykelparkering under tak för pendlare. Investeringen har därför 

bedömts som en infrastrukturinvestering och avsättning har gjorts med 30 

Mkr. Den bedömda totalkostnaden överskrider avsatt summa. Möjligheten 

att ansöka om RTI-bidrag har diskuterats med Trafikverket. 

Bruksgatan 

Totalkostnaden för Bruksgatan ryms inom avsatt investeringsbelopp. 

Förvaltningsbyggnaden 

Beräknat investeringsbelopp lades fast under hösten 2010 i arbetet med 

investeringsplan för 2012-2016. Serviceförvaltningen bedömer att 

kostnadsläget för entreprenader generellt har stigit med cirka 10 % under 

våren 2011. Andra faktorer som serviceförvaltningen lyfter fram som ger 

kostnadsökningar i förhållande till planering är: 

Större yta 

Etapp 1 innehåller 11 245 kvm bruksarea (BRA) vilket innebär en ökning i 

förhållande till målbildens 10 000 och beräkningen som gjordes i oktober 

2010. Den utökade ytan består av bland annat av cykelgarage och 

uthyrningsbar butiksyta under torget. 

Parkeringsplatser 

Enligt planeringen skulle parkeringsbehovet tillgodoses i den nya 

parkeringsanläggning som planeras i Sockerbruksområdet eller av p-bolaget 

under Klosterhagen enligt gällande detaljplan. Denna hinner inte 

färdigställas i tid varför en tillfällig parkeringsplats med 150 platser måste 

tillskapas för att uppfylla kraven som myndigheten ställer för att bevilja 

bygglovet, kostnad cirka 3 700 tkr. 

Glasfasaden 

Glasfasaden kräver teknik för solavskärmning och rengöring som blivit 

dyrare än beräknat. 

Bilaga 139 


200 


2011-08-30 

Borrhålsanläggning 

Markbunden energi i form av en borrhålsanläggning har efter 

undersökningsborrning visat sig ha sämre markförutsättningar än beräknat. 

Det planerade installationsdjupet på 300 meter måste halveras till 150 meter 

vilket innebär en fördubbling av antalet borrhål och ökade kostnader. 

Ekonomiska konsekvenser 

Investeringskostnader 

Projekt Kristallen, etapp 1, beräknades i december 2010 minska kommunens 

kostnader med drygt 8 Mkr/år. 

Baserat på inkomna anbud beräknas projektet kosta 338,5 Mkr. 

Inventariekostnaden beräknas till 15 Mkr (oförändrat i förhållande till 2010) 

vilket ger en årlig kapitalkostnad om 1,7 Mkr. 

Målet att kostnaden inte får överstiga dagens kostnader uppnåddes i 

december 2010 utan kostnadsuppräkning av dagens hyres - och 

mediakostnader. I denna kalkyl är hyrorna för dagens lokaler beräknade i 

hyresläge relaterat till index för oktober 2013. 

Den tillkommande butiksytan beräknas ge 200 tkr i årlig intäkt. 

Alla beräkningar baseras på 500 arbetsplatser i den nya byggnaden. 

Den ekonomiska kalkylen visar att projekt Kristallen, etapp 1 minskar 

kommunens årliga kostnad med 1,3 Mkr årligen. 

Bilaga 139 

Upprustningsbehov i nuvarande lokaler 

Upprustningsbehovet och värdet av fastighetsförsäljning värderas oförändrat 

idag i förhållande till kalkylen som låg till grund för kommunfullmäktiges 

beslut i december 2010. Som information finns samma text här under. 

Flera av våra kontorsfastigheter är i behov av upprustning. Landstinget 1 

(tekniska förvaltningen) är i akut behov av åtgärder. Upprustningsbehovet i 

de objekt, som berörs av Kristallen etapp 1, motsvarar cirka 40 Mkr. 

Det medför en ökad kapitalkostnad om 2,8 Mkr om byggnation av 

Kristallen etapp 1 inte genomförs. 

Fastighetsvärdering och försäljning 

I samband med planeringen av Kristallen har försäljning av kontorslokaler 

diskuterats. Försäljning av fastigheterna Landstinget 2 (Byggmästaregatan 

4) samt Döbeln 4 (Kiliansgatan 12) kopplas till etapp 1. En oberoende 

konsultfirma har uppskattat fastigheternas sammantagna marknadsvärde till 

58 Mkr (36 respektive 22 Mkr). Fastigheterna har idag ett bokfört värde på 

8 Mkr. Detta innebär att vid en försäljning kommer en realisationsvinst att 


201 


2011-08-30 

uppstå med 50 Mkr. Dessutom kan bostadsrätter där socialförvaltningen har 

sitt kontor eller någon annan lokal avyttras. Bostadsrätterna bedöms kunna 

inbringa 15 Mkr. 

Vid beräkning av de ekonomiska konsekvenserna kan antingen 

realisationsvinsten periodiseras över byggnadens livslängd eller kan 

ränteeffekten på det kapital som frigörs beräknas. I nedanstående kalkyl har 

ränteeffekten valts som alternativ. Fastighetsförsäljningen ger en årlig 

ränteeffekt om 2,9 Mkr. 

Samordningsvinster 

Effektiviseringsvinster genom samordning av funktioner och processer, 

gemensam reception och kontorsservice, effektivare möten, informella 

kontakter i samband med samlokalisering bedöms uppgå till 5,0 Mkr för de 

fem förvaltningarna. 

De ekonomiska konsekvenserna sammanfattas i nedanstående kalkyl, 

beräknat på 500 arbetsplatser (tkr) 

Dagens 

lokalkostnad 

Kristallen 

(beräknad 

oktober 2010) 

Bilaga 139 

Kristallen 

(beräknad 

augusti 2011) 

hyres- o mediakostnad * 20 900 21 300 24 200 

kapitalkostnad inventarier 400 1 700 1 700 

ränteeffekt vid försäljning 0 - 2 900 - 2 900 

upprustningsbehov 2 860 

Hyra butik - 200 

summa 24 160 20 100 22 800 

samordningseffekt - 5 000 - 5 000 

summa 24 160 15 100 17 800 

minskad kostnad 9 060 tkr 6 630 tkr 

* beräknat hyresläge relaterat till index för oktober 2013. 

Kostnad per arbetsplats 

Nuvarande lokaler kostar 48, 3 tkr per arbetsplats, inklusive kostnader för 

upprustning. Kristallen minskar kostnaden per arbetsplats med knappt 3 tkr 

till 45,6 tkr. De samordningsvinster som samlokaliseringen ger minskar 

kostnaderna per arbetsplats med ytterligare 10 tkr. 

Övriga kostnader 

Arkitekttävling, detaljplan m.m. har omfattat hela byggrätten om 24 000 

kvm BTA, fördelat på tre etapper. Kostnader för arkitekttävling, detaljplan, 

inköp av mark samt gatubyggnad har fördelats över den totala byggrätten. 

Av dessa belastas den kvarvarande byggrätten om 7 – 10 000 kvm med 

cirka 10 Mkr. Byggrätten kan utnyttjas för kommunala behov i framtiden 

eller säljas. 



2011-08-30 

Översyn av lokalbehov hos övriga förvaltningar 

Förvaltningsbyggnaden Kristallen tillförsäkrar de fem förvaltningar som ska 

flytta in (stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen, miljöförvaltningen 

samt delar av socialförvaltningen och serviceförvaltningen) en kreativ 

arbetsmiljö. De fem förvaltningarna behöver disponera cirka 450 av de 500 

arbetsplatser som ryms i Kristallen. 

En förutsättning för planeringen av Kristallen har varit att kommunen säljer 

eller säger upp hyresavtal för nuvarande kontorslokaler. I planeringen har 

försäljningsvärdet beräknats på de lokaler som kommunen äger som idag 

inrymmer de fem berörda förvaltningarna. 

Kommunens övriga förvaltningar har i varierande grad behov av 

upprustning, samlokalisering m.m. för att kunna effektivisera sin 

verksamhet och bättre möta medarbetarnas behov av en sund och kreativ 

arbetsmiljö. 

En prövning av vilken verksamhet som ska lokaliseras till Kristallen bör 

göras. Den fortsatta användningen av de lokaler som de fem förvaltningarna 

lämnar bör genomlysas före beslut om försäljning. Kommunkontoret bör 

ges i uppdrag att genomföra en översyn av lokalbehovet hos de 

förvaltningar som inte flyttar till Kristallen i samarbete med förvaltningarna. 


Kommunstyrelsens beslutar 

att godkänna projektredovisningen, 

att tillstyrka utökat igångsättningstillstånd för förvaltningsbyggnadens 

etapp 1 i kvarteret Kristallen samt 

att ge kommunkontoret i uppdrag att genomföra en översyn av 

lokalbehovet hos de förvaltningar som inte flyttar till Kristallen. 

Kommunfullmäktige beslutar 

att lämna utökat igångsättningstillstånd för förvaltningsbyggnadens etapp 

1 i kvarteret Kristallen med ett investeringsbelopp om 338,5 Mkr. 


202 

Göran Eriksson 

tf kommundirektör Britt Steiner 

tf planeringschef 

Bilaga 139 


203 

Bilaga 139

204 

Bilaga 139

205 

Bilaga 139

206



2011-09-07 Bilaga 140 

§ 313 

Försäljning av del av fastigheten Stora Råby 34:1 till Din 

Bil Sverige AB (Audi) 

Dnr KS 2011/0454 


Kommunfullmäktige har återremitterat ärendet till kommunstyrelsen med 

uppdrag att finna former för att optimera markanvändningen. 


Tekniska nämndens beslut den 18 maj 2011, § 114, jämte bilagor 

Kommunstyrelsens beslut den 10 augusti 2011, § 253, jämte bilaga 

Kommunfullmäktiges beslut den 25 augusti 2011. 



Mats Helmfrid (M) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med 

kommunkontorets förslag. 

Anders Almgren (S), Petter Forkstam (FP), Hanna Gunnarsson (V) och Sven- 

Bertil Persson (DV) yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 

besluta att uppdra åt tekniska nämnden och byggnadsnämnden att utarbeta ett 

förslag till försäljningsavtal tillsammans med Din Bil som fullt ut möjliggör 

företagets behov av byggnader på 4 600 kvm, samt ytterligare 1 800 kvm möjlig 

byggrätt, på en tomt på totalt ca 10 000 kvm. 

Beslutsgång 

Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen 

beslutar i enlighet med hans eget yrkande. 

Omröstning begärs. 

207 

Kommunstyrelsen godkänner följande voteringsordning. 

Ja för bifall till Mats Helmfrids (M) yrkande. 

Nej för bifall till Anders Almgrens (S) m.fl. yrkande. 

Omröstningen utfaller enligt följande. 

Mats Helmfrid (M), Lars Johansson (M), Louise Meijer (M), Tove Klette (FP), 

Carolina Nordbeck (FP), Börje Hansson (C) och Torsten Czernyson (KD) röstar 

ja. 

Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S) och Björn Abelson (S) Petter 

Forkstam (MP), Sven-Bertil Persson (DV) och Hanna Gunnarsson (V) röstar nej. 




2011-09-07 Bilaga 140 

Med 7 ja-röster mot 6 nej-röster beslutar kommunstyrelsen således i enlighet 

med Mats Helmfrids (M) yrkande. 



att godkänna försäljning av ca 16 000 kvm mark inom Stora Råby 34:1 (Norra 

Hasslanda) till Din Bil Sverige AB, 556060-5791, för en köpeskilling om 1 000 

kr/kvm och i övrigt på angivna villkor. 

Reservationer 

Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S) och Björn Abelson (S), Petter 

Forkstam (MP), Sven-Bertil Persson (DV) och Hanna Gunnarsson (V) reserverar 

sig mot kommunstyrelsens beslut. 

Följande skriftliga reservation inges: Prot.bil. § 313/01. 



Akten 

208 


209 

Bilaga 140




2011-08-30 Bilaga 140 

046-355922 



Försäljning av del av fastigheten Stora Råby 

34:1 till Din Bil Sverige AB (AUDI) 

KS 2011/0454 





Tekniska nämndens beslut den 18 maj 2011, § 114, jämte bilagor 

Kommunstyrelsens beslut den 10 augusti 2011, § 253, jämte bilaga 

Kommunfullmäktiges beslut den 25 augusti 2011 

Ärendet 



Enligt tekniska förvaltningen har diskussioner förts med Din Bil angående 

ytan. Din Bil har emellertid hävdat att hela ytan om 16.000 kvm behövs, 

eftersom en framtida expansion kommer att göras. Det är inte heller möjligt 

att etablera både AUDI- och Skodaanläggningen på den aktuella tomten. 

Tekniska förvaltningen uppger att det blir en bra tomt om ca 9-10.000 kvm 

kvar att erbjuda ett större företag. 

Kommunkontorets förslag 


att godkänna försäljning av ca 16 000 kvm mark inom Stora Råby 34:1 

(Norra Hasslanda) till Din Bil Sverige AB, 556060-5791, för en 

köpeskilling om 1 000 kr/kvm och i övrigt på angivna villkor. 


210 

Göran Eriksson Pontus Gunnarsson 

Tf Kommundirektör Administrativ chef 

C:\Documents and Settings\fcn5757\Skrivbord\KS 2011-09-07\20 Försäljning mark din bil\KS Tjänsteskrivelse 2011-08-30 Försäljning av mark till Din Bil.doc 



221 00 LUND

211 

C:\Documents and Settings\fcn5757\Skrivbord\KS 2011-09-07\20 Försäljning mark din bil\KS Tjänsteskrivelse 2011-08-30 Försäljning av mark till Din Bil.doc 


2011-07-07 

Bilaga 140

LUNDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (69) 

Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 

2011-08-25 

§ 117 

Försäljning av del av fastigheten Stora Råby 34:1 till Din Bil Sverige 

AB (AUDI) 

Dnr KF 2011/0454 


Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna försäljning av ca 16 000 kvm 

mark inom Stora Råby 34:1 (Norra Hasslanda) till Din Bil Sverige AB för en köpeskilling av 

1 000 kr/kvm och de villkor i övrigt som framgår av kommunkontorets tjänsteskrivelse. 


Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-04-28 med bilagor. 

Tekniska nämndens beslut 2011-05-18, § 114. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-06-14. 

Kommunstyrelsens beslut 2011-08-10, § 253. 

Anföranden 

Mats Helmfrid (M), Anders Almgren (S), Mats Olsson (V), Emelie Kärre (MP) och Sven- 

Bertil Persson (DV) yttrar sig 


Mats Helmfrid (M) yrkar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. 

Anders Almgren (S), Mats Olsson (V), Emelie Kärre (MP) och Sven-Bertil Persson (DV) 

yrkar att ärendet skall återremitteras till kommunstyrelsen med uppdrag att finna former för 

att optimera markanvändningen. 

Beslutsgång 

Ordföranden ställer proposition på yrkandet om återremiss och finner att kommunfullmäktige 

beslutar avslå återremissyrkandet. 


Kommunfullmäktige godkänner följande voteringsordning: 

Ja för avslag till Anders Almgrens (S) m.fl. återremissyrkande. 

Nej för bifall till Anders Almgrens (S) m.fl. återremissyrkande.



2011-08-25 

Omröstningen utfaller enligt följande: 

7. Försäljning av del av fastigheten Stora Råby 34:1 till Din Bil Sverige AB (Audi) 

Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt 

Annika Annerby Jansson Ordf. (M) Alla X 

Jörgen Forsberg (M) Alla X 

Lennart Prytz 2:e vice (S) Alla X 

Oskar Krantz (FP) Alla X 

Bo Kjellberg (SD) Alla X 

Börje Hansson (C) Alla Bernt Bertilsson X 

Tove Klette (FP) Alla X 

Carl von Friesendorff (M) Alla X 

Holger Radner (FP) Alla X 

Lars Bergwall (C) Alla X 

Inga-Lisa Sjödin (M) Alla X 

Bo Alfredsson (M) Alla X 

Tord Persson (S) Alla X 

Astrid Rugsveen (M) Alla X 

Lars V Andersson (C) Alla X 

Agneta Lindskog (KD) Alla Zoltan Wagner X 

Torsten Czernyson (KD) Alla X 

Monica Molin (S) Alla X 

Sven-Bertil Persson (DV) Alla X 

Ulla Stålberg (M) Alla X 

Göran Wallén (M) Alla X 

Nita Lorimer (V) Alla X 

Anders Ebbesson (MP) Alla X 

Lars Johansson (M) Alla Erik Nordin X 

Ann-Margreth Olsson (S) Alla X 

Bodil Ericsson (FP) Alla Thomas Frennstedt X 

Louise Rehn Winsborg (M) Alla Jan B Tullberg X 

Staffan Bolin (FP) Alla X 

Mohsen Abtin (S) Alla X 

Lena Fällström (S) Alla X 

Lars Leonardsson (M) Alla X 

Rune Granqvist (S) Alla X 

Christina Sjöström (MP) Alla Peter Bergwall X 

Mats Olsson (V) Alla X 

Mette-Maaria Lundström (FP) Alla X 

Christer Wallin (M) Alla X 

Mats Helmfrid (M) Alla X 

Anna Baumann (MP) Alla Emelie Kärre X 

Jeanette Olsson (S) Alla X 

Lotta Eldh Pålsson (M) Alla X 

Ann-Christine Larsson (M) Alla X 

Lars Hansson (FP) Alla X 

Carolina Nordbeck (FP) Alla X 

Rolf Englesson (MP) Alla X 

Mikael Thunberg (S) Alla Mats Nilsson X 

Akram Heidari (S) Alla X 

Hans-Olof Andersson (SD) Alla X 

Anders Almgren (S) Alla X 

Björn Abelson (S) Alla Solveig Ekström X 

Ronny Johannessen (M) Alla Lars Persson X 

Transport: 31 19 0 0 0



2011-08-25 

Transport: 31 19 0 0 0 

Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt 

Johan Lambreus Mattsson (MP) Alla X 

Mattias Olsson (S) Alla X 

Adrian Borin (M) Alla X 

Anna-Lena Hogerud (S) Alla X 

Daniel Tukia (MP) Alla X 

Joakim Friberg (S) Alla Helen Pender X 

Ted Ekeroth (SD) Alla Bengt Malmberg X 

Philip Sandberg (FP) Alla X 

Daniel Stolt (V) Alla X 

Anette Mårtensson (MP) Alla Erik Hammarström X 

Petter Forkstam (MP) Alla X 

Hanna Gunnarsson (V) Alla X 

Emma Berginger (MP) Alla X 

Carl-Otto Berg (FP) Alla Mia Honeth X 

Louise Meijer (M) Alla Louise Burman X 

SUMMA: 36 29 0 0 0 

Omröstningen utfaller med 36 ja-röster mot 29 nej-röster. 

Med stöd av reglerna om minoritetsåterremiss bifaller kommunfullmäktige Anders Almgrens 

(S) m.fl återremissyrkande. 


att återremittera ärendet till kommunstyrelsen med uppdrag att finna former för att optimera 

markanvändningen. 

Reservationer 

Ledamöterna från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna 

reserverar sig mot beslutet. 



Akten



2011-08-10 Bilaga 140 

§ 253 

Försäljning av del av fastigheten Stora Råby 34:1 till Din 

Bil Sverige AB (Audi) 

Dnr KS 2011/0454 


Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna försäljning av ca 

16 000 kvm mark inom Stora Råby 34:1 (Norra Hasslanda) till Din Bil Sverige 

AB för en köpeskilling av 1 000 kr/kvm och de villkor i övrigt som framgår av 

kommunkontorets tjänsteskrivelse. 


Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-04-28 med bilagor. 

Tekniska nämndens beslut 2011-05-18, § 114. 



Ronny Johannessen (M) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med 


Björn Abelson (S), Emma Berginger (MP), Sven-Bertil Persson (DV) och 

Hanna Gunnarsson (V) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att återremittera 

ärendet till tekniska nämnden med uppdrag att finna former för att optimera 

markanvändningen. 

Beslutsgång 

Ordföranden ställer proposition på yrkandet om återremiss mot avslag på 

detsamma och finner att kommunstyrelsen beslutar att avslå 

återremissyrkandet. 


212 


Ja för avslag på återremissyrkandet. 

Nej för bifall till detsamma. 


Mats Helmfrid (M), Christer Wallin (M), Ronny Johannessen (M), Staffan 

Bolin (FP), Carolina Nordbeck (FP), Lars Bergwall (C) och Torsten Czernyson 

(KD) röstar ja. 

Anders Almgren (S), Anna-Lena Hogerud (S), Björn Abelson (S), Emma 

Berginger (MP), Sven-Bertil Persson (DV) och Hanna Gunnarsson (V) röstar 

nej. 




2011-08-10 Bilaga 140 

Med 7 ja-röster mot 6 nej-röster beslutar kommunstyrelsen således att avslå 

återremissyrkandet. 

Kommunstyrelsen beslutar därefter i enlighet med Ronny Johannessens (M) 

yrkande. 



att godkänna försäljning av ca 16 000 kvm mark inom Stora Råby 34:1 (Norra 

Hasslanda) till Din Bil Sverige AB, 556060-5791, för en köpeskilling av 1 000 

kr/kvm och i övrigt på angivna villkor 

Reservationer 


Berginger (MP), Sven-Bertil Persson (DV) och Hanna Gunnarsson (V) 

reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. 



Akten 

213 


214 



2011-06-14 Bilaga 140 

Pontus Gunnarsson 

046-35 59 26 Kommunstyrelsen 

pontus.gunnarsson@lund.se 

Försäljning av del av fastigheten Stora Råby 

34:1 till Din Bil Sverige AB (Audi) 

KS 2011/0454 


Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna försäljning av 

ca 16 000 kvm mark inom Stora Råby 34:1 (Norra Hasslanda) till Din Bil 

Sverige AB för en köpeskilling av 1 000 kr/kvm och de villkor i övrigt som 

framgår nedan. 


Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-04-28 med bilagor 

Tekniska nämndens beslut 2011-05-18, § 114 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse 2011-06-14 

Ärendet 

Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna försäljning av 

ca 16 000 kvm mark inom Stora Råby 34:1 (Norra Hasslanda) till Din Bil 

Sverige AB för en köpeskilling av 1 000 kr/kvm och de villkor i övrigt som 

framgår nedan. 

Från Din Bil Sverige AB inkom 2008-11-17 en ansökan om förvärv av del 

av fastigheten Stora Råby 34:1, inom Hasslanda Företagsområde. Företaget 

har tidigare även inkommit med ansökan om att förvärva mark på 

Gastelyckan 2006-04-18. Din Bil var vid den tiden i behov av ca 8000 kvm. 

Behovet av mark har sedan dess ökat och företaget vill dels bygga en 

anläggning för försäljning och service av Skoda på ca 3 000 kvm och dels 

en anläggning för Audi på ca 16 000 kvm inom norra planområdet. 

Din Bil bedriver idag bilförsäljning av Volkswagen på Porfyrvägen inom 

Gastelyckans industriområde sedan år 2005. Företaget vill nu bygga en ny 

anläggning på Hasslanda där försäljning av Audi ska bedrivas. För det 

ändamålet behövs 16 000 kvm. Din Bil Sverige AB avser att bygga ca 4 600 

kvm showroom för bilar, verkstad, kontor samt övriga utrymmen som 

behövs. En framtida expansion på ca 1 800 kvm byggrätt är möjlig. 

Företaget avser att påbörja byggnationen snarast möjligt. 



221 00 Lund

Följande villkor föreslås gälla: 

215 


att området ska bebyggas i överensstämmelse med gällande detaljplan och i enlighet med 

miljöbalken och Miljöbyggprogram Syd, i tillämpliga delar (kontor, personalutrymmen). 

att köparen är införstådd med kvalitetsprogrammet i detaljplanen för Stora Råby 34:1 

(Hasslanda industriområde), 

att köparen ska erlägga tillkommande avgifter för vatten och avlopp, el, bygglov, planavgift 

mm allt enligt vid debiteringstillfället gällande taxor, 

att köparen är ensam ansvarig för sådana kostnader som i anledning av rådande 

grundförhållanden kan uppkomma i samband med bebyggande, 

att köparen senast ett år efter det månadsskifte som infaller närmast efter 

kommunfullmäktiges beslut om godkännande av försäljning färdigställt byggnation 

enligt villkor för köpeavtalets utväxlande, se nedan, 

att området utarrenderas under ett år från ovan nämnda månadsskifte, varvid 

arrendeavgiften beräknas i procent av markpriset och år efter den räntesats (1,5% + PG- 

Index) som gäller vid kommunfullmäktiges beslutsdatum, 

att om särskilda skäl föreligger, arrendetiden kan förlängas i sexmånadersperioder, 

att vid förlängning av arrendeperioden förlängs byggnadsskyldigheten med motsvarande 

tidsperiod, 

att arrendeavgiften vid förlängt arrende beräknas enligt vid varje arrendeperiods början 

gällande principer, 

att köpeavtal utväxlas då byggnationens bottenplatta eller annan grundläggning jämte 

byggnadsdelar till sammanlagt minst motsvarande värde färdigställts, 

att kommunen, inom allmän platsmark, utför och bekostar en infart med en bredd av max 10 

meter, 

att det överenskomna markpriset 1000 kr/kvm gäller under förutsättning att ovannämnda 

grundläggning är färdigställd senast ett år efter det månadsskifte som infaller närmast 

efter kommunfullmäktiges beslut att godkänna försäljningen, 

att markpriset därefter framräknas efter den taxa som gäller två månader före löpande 

arrendeperiods utgång, samt 

att vid utväxlande av köpeavtal under pågående arrendeperiod, arrendeavgiften återbetalas 

för återstående del av perioden. 

C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse 2011-06-14 försäljning Stora Råby 34_1 till Din Bil Syd AB.doc 

Bilaga 140

216 

C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse 2011-06-14 försäljning Stora Råby 34_1 till Din Bil Syd AB.doc 


I tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse och tekniska nämndens beslut har 

köparens organisationsnummer korrekt angivits. Dock har av misstag 

angivits att köparens firma är Din Bil Syd AB. Rätt firma är Din Bil Sverige 

AB. 



att godkänna försäljning av ca 16 000 kvm mark inom Stora Råby 34:1 

(Norra Hasslanda) till Din Bil Sverige AB, 556060-5791, för en 

köpeskilling av 1 000 kr/kvm och i övrigt på angivna villkor 

Jan-Inge Ahlfridh Pontus Gunnarsson 

Kommundirektör Administrativ chef 

Bilaga 140

217 

Bilaga 140

Tekniska förvaltningen 

Mark- och exploatering 

Ruxandra Lazar 

046-35 50 81 

TJÄNSTESKRIVELSE 

2011-04-28 Bilaga 140 

1 (5) 

ruxandra.lazar@lund.se 

Tekniska nämnden 

Dnr 08/508/26 

FÖRSÄLJNING AV DEL AV FASTIGHETEN STORA RÅBY 34:1 

TILL DIN BIL SVERIGE AB 


Försäljning av del av Stora Råby 34:1, ca 16 000 kvm inom Hasslanda Företagsområde, i 

Lund till Din Bil Sverige AB. 


Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2011-04-28. 

Ansökan om förvärv, bifogas 

Kartbilaga, bifogas 

Skiss från Din Bil, bifogas 

Detaljplan laga kraftvunnen, bifogas ej. 

Ärendet 

Från Din Bil Sverige AB inkom 2008-11-17 en ansökan om förvärv av del av 

fastigheten Stora Råby 34:1, inom Hasslanda Företagsområde. Företaget har tidigare 

även inkommit med ansökan om att förvärva mark på Gastelyckan 2006-04-18. Din 

Bil var vid den tiden i behov av ca 8000 kvm. Behovet av mark har sedan dess ökat 

och företaget vill dels bygga en Skodaanläggning på ca 3000 kvm och dels en 

Audianläggning på ca 16 000 kvm inom norra planområdet. 

Din Bil bedriver idag bilförsäljning av Volkswagen på Porfyrvägen inom 

Gastelyckans industriområde sedan år 2005. Företaget vill nu bygga en ny anläggning 

på Hasslanda där försäljning av Audi ska bedrivas. För det ändamålet behövs 16 000 

kvm. Din Bil Sverige AB avser att bygga ca 4 600 kvm showroom för bilar, verkstad, 

kontor samt övriga utrymmen som behövs. En framtida expansion på ca 1800 kvm 

byggrätt är möjlig. 

Företaget avser att påbörja byggnationen snarast möjligt. 

Vid försäljning föreslås följande villkor gälla: 

218 

att området ska bebyggas i överensstämmelse med gällande detaljplan och i enlighet med 

Miljöbalken och Miljöbyggprogram Syd, i tillämpliga delar (kontor, personalutrymmen). 

att köparen är införstådd med kvalitetsprogrammet i detaljplanen för Stora Råby 34:1 

Adress Telefon Fax E-post 

Byggmästaregatan 4 046-35 50 00 046-14 68 65 tekniska.forvaltningen@lund.se 

222 37 Lund

Tekniska förvaltningen 2011-04-28 08/508/26 2 (5) 

(Hasslanda industriområde), 

att köparen ska erlägga tillkommande avgifter för vatten och avlopp, el, bygglov, planavgift mm 

allt enligt vid debiteringstillfället gällande taxor, 

att köparen är ensam ansvarig för sådana kostnader som i anledning av rådande 

grundförhållanden kan uppkomma i samband med bebyggande, 

att köparen senast ett år efter det månadsskifte som infaller närmast efter kommunfullmäktiges 

beslut om godkännande av försäljning färdigställt byggnation enligt villkor för köpeavtalets 

utväxlande, se nedan, 

att området utarrenderas under ett år från ovan nämnda månadsskifte, varvid arrendeavgiften 

beräknas i procent av markpriset och år efter den räntesats (1,5% + PG-Index) som gäller 

vid kommunfullmäktiges beslutsdatum, 

att , om särskilda skäl föreligger, arrendetiden kan förlängas i sexmånadersperioder, 

att vid förlängning av arrendeperioden förlängs byggnadsskyldigheten med motsvarande 

tidsperiod, 

att arrendeavgiften vid förlängt arrende beräknas enligt vid varje arrendeperiods början gällande 

principer, 

att köpeavtal utväxlas då byggnationens bottenplatta eller annan grundläggning jämte 

byggnadsdelar till sammanlagt minst motsvarande värde färdigställts, 

att kommunen, inom allmän platsmark, utför och bekostar en infart med en bredd av max 10 

meter, 

att det överenskomna markpriset 1000 kr/kvm gäller under förutsättning att ovannämnda 

grundläggning är färdigställd senast ett år efter det månadsskifte som infaller närmast efter 

kommunfullmäktiges beslut att godkänna försäljningen, 

att markpriset därefter framräknas efter den taxa som gäller två månader före löpande 

arrendeperiods utgång, samt 

att , vid utväxlande av köpeavtal under pågående arrendeperiod, arrendeavgiften återbetalas för 

återstående del av perioden. 


219 

Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet ? 

ja nej 

Motiv: 

Fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde 

Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? 

ja nej 

Motiv: 

Bilförsäljningen riktar sig enbart till vuxna 

Bilaga 140

Beslut 

Tekniska nämnden föreslås besluta 

att föreslå kommunfullmäktige att godkänna försäljning av ca 16 000 kvm inom Stora 

Råby 34:1 (Norra Hasslanda) till Din Bil Syd AB, 556060-5791, för en köpeskilling 

av 1000 kr/kvm och i övrigt på angivna villkor. 

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND 



Akten 

Förvaltningschefen 

Din Bil Sverige AB 

220 

Hans de Maré 


Byggmästaregatan 4 046-35 50 00 046-14 68 65 

tekniska.forvaltningen@lund.se 

222 37 Lund 

Bilaga 140

Bilaga 140 

221

222 

Bilaga 140

Bilaga 140 

223

224

225 

Bilaga 141

226 

Bilaga 141

227 



2011-04-27 Bilaga 141 


046-355922 Kommunstyrelsen 


Hans-Olof Anderssons (SD) m.fl motion om 

cykelbanor längs Ringvägen 

KF 2011/0029 


Sverigedemokraterna yrkar i en motion att cykelbanor anläggs på båda sidor 

om Ringvägen från den punkt där Ringvägen möter Malmövägen, till 

Trollebergsrondellen. 


Hans-Olof Anderssons (SD) m.fl motion om cykelbanor längs Ringvägen 

Tekniska nämndens beslut den 13 april 2011, § 86, jämte bilaga 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 27 april 2011 

Ärendet 

Sverigedemokraterna yrkar i en motion att cykelbanor anläggs på båda sidor 

om Ringvägen från den punkt där Ringvägen möter Malmövägen, till 

Trollebergsrondellen. 

Sverigedemokraterna anför bl.a att detta kanske är den sträcka inom staden 

där behovet av cykelbana är störst. Många av de cyklister som redan 

trafikerar sträckan får för närvarande cykla på gångbanan, vilket är ett klart 

tecken på behovet av cykelbana. Med tydligt definierade cykel- respektive 

gångfält, ökar säkerheten markant jämfört med idag. 

Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen och anför: 

Trafikmiljön längs Ringvägen har en utformning som ger den motorburna 

trafiken hög framkomlighet, där både generös linjeföring och bredder på 

körfälten bidrar till detta. Cykeltrafiken är hänvisad att färdas i körbanorna 

längs Ringvägen, och gångtrafiken har trottoarer att använda. Tekniska 

förvaltningen har tidigare genomfört trafikutredningar och studerat 

möjligheterna att bygga ut cykelbanor för att förbättra situationen för 

cykeltrafiken. Det finns gott om utrymme för att kunna klara detta. I och 

med att Arenan, Stadsparken och Högevallsbadet utvecklas och omfattande 

bostadsbebyggelse längs Stattenavägen planeras, ökar behovet av 

cykelbanor längs Ringvägen och av att ramper byggs mellan Ringvägen och 

blå bron för att skapa gena sträckningar till dessa målpunkter. 

\\application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Motion SD\1.doc 



221 00 LUND


2011-04-27 

Under 2011 planerar tekniska förvaltningen att de tidigare gjorda 

trafikutredningarna uppdateras och att förslag på utformning av cykelbanor 

längs Ringvägen förankras politiskt. I den ekonomiska 

verksamhetsplaneringen för 2012 finns resurser, 8 miljoner kronor, 

fördelade till objektet och en utbyggnad av cykelbanor längs Ringvägen 

planeras då att genomföras. 



att motionen anses besvarad med hänvisning till tekniska förvaltningens 

yttrande i ärendet. 


228 

Jan-Inge Ahlfridh Gunnar Jönsson 

Kommundirektör Kommunjurist 

\\Application87.lund.se\lundhome$\EJ5921\HOME\Dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Motion SD\1.doc 

Bilaga 141

229 

Bilaga 141

Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 

Anna Karlsson 2011-03-16 

Dnr 11/158 

Till Tekniska nämnden 

Yttrande över motion om cykelbanor längs Ringvägen 


Sverigedemokraterna har inkommit med motionen om Cykelbanor Längs Ringvägen i Lund 

till kommunfullmäktige. Tekniska nämnden har getts möjlighet att yttra sig över motionen. 


Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2011-03-16. 

Bilaga 1 – Motion om cykelbanor längs Ringvägen 

Ärendet 

230 

Bilaga 141 

Sverigedemokraterna har inkommit med en motion om cykelbanor längs Ringvägen, och 

tekniska nämnden har getts möjlighet att yttra sig över motionen, som innehåller förslag om 

utbyggnader mellan Trollebergsrondellen och Malmövägen., se bilaga 1. 

Trafikmiljön längs Ringvägen har en utformning som ger den motorburna trafiken hög 

framkomlighet, där både generös linjeföring och bredder på körfälten bidrar till detta. 

Cykeltrafiken är hänvisad att färdas i körbanorna längs Ringvägen, och gångtrafiken har 

trottoarer att använda. Tekniska förvaltningen har tidigare genomfört trafikutredningar och 

studerat möjligheterna att bygga ut cykelbanor för att förbättra situationen för cykeltrafiken. 

Det finns gott om utrymme för att kunna klara detta. I och med att Arenan, Stadsparken, och 

Högevallsbadet utvecklas och omfattande bostadsbebyggelse längs Stattenavägen planeras, 

ökar behovet av cykelbanor längs Ringvägen och av att ramper byggs mellan Ringvägen och 

blå bron för att skapa gena sträckningar till dessa målpunkter. 

Under 2011 planerar tekniska förvaltningen att de tidigare gjorda trafikutredningarna 

uppdateras och att förslag på utformning av cykelbanor längs Ringvägen förankras politiskt. I 

den ekonomiska verksamhetsplaneringen för 2012 finns resurser, 8 miljoner kronor, fördelade 

till objektet och en utbyggnad av cykelbanor längs Ringvägen planeras då att genomföras. 

Adress Besöksadress Telefon Fax E-post 

Box 41 Byggmästaregatan 4 046-35 50 00 046-14 68 65 tekniska.forvaltningen@lund.se 

221 00 Lund

Tekniska förvaltningen 2011-03-16 11/158 2 (2) 



ja nej 

Motiv: 

Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet ? 

ja nej 

Motiv: 

I det fall en utbyggnad av cykelbanor längs Ringvägen genomförs bidrar det till att underlätta även barn och 

ungas transporter. 

Beslut 

Tekniska nämnden föreslås besluta 

att anta denna tjänsteskrivelse som sitt yttrande 


Göran Eriksson Håkan Lockby 

Beslutet expedieras till: 

Akten 


Kommunkontoret (Dnr KF 2011/0029) 

231 

Bilaga 141

232 

Bilaga 141

233 

Bilaga 141

234 

Bilaga 141

235 

Bilaga 141

236



2011-08-25 Bilaga 142 

§ 154 

Ted Ekeroth (SD) samt Hans-Olof Anderssons (SD) motion 

Sökmöjligheter för protokoll/beslut på Internet KF och KS 

Dnr KF 2011/0043 


Sverigedemokraterna har inkommit med en motion kring att öka 

möjligheterna för medborgare, men även politiker, att ta del i de beslut som 

fattas i Lunds olika politiska församlingar. Förslaget är att Lunds kommuns 

hemsida byggs ut så att man har en separat sökfunktion för protokollen som 

finns för varje sammanträde i kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen 

och kommunstyrelsens olika utskott. 


Sverigedemokraternas motion, den 26 februari 2011. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2011. 

Kommunstyrelsens beslut den 1 juni 2011, § 222. 

Kommunfullmäktiges beslut 2011-06-16—17, § 106. 


att bordlägga ärendet. 


Akten 

237

238 

Bilaga 142

239 

Bilaga 142

240 


Kommunikationsavdelningen 2011-05-19 

Evalotta Elnertz 


evalotta.elnertz@lund.se 

Motion Sökmöjligheter för protokoll/beslut i KF 

och KS 

DnrKF2011/0043 


Sverigedemokraterna har inkommit med en motion kring att öka 

möjligheterna för medborgare, men även politiker, att ta del i de beslut som 

fattas i Lunds olika politiska församlingar. Förslaget är att Lunds kommuns 

hemsida byggs ut så att man har en separat sökfunktion för protokollen som 

finns för varje sammanträde i kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen 

och kommunstyrelsens olika utskott. 


Sverigedemokraternas motion, den 26 februari 2011. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2011. 

Ärendet 

Förslaget avser främst ökad sökbarhet i publicerade dokument och 

handlingar som produceras på Lunds kommuns webb, lund.se. I förslaget 

anges också delvis en förslag på lösning, att en databas ska hantera 

dokumenten och att de ska finnas direktlänkar till hela dokumentet. 

Bilaga 142 

Under 2010 lanserades en ny webbplattform för Lunds kommuns 

information på internet, www.lund.se. Denna omfattar även en ny sökmotor 

med förbättrad funktionalitet som kan användas även i detta sammanhang. 

Dokument och handlingar som publiceras på webben ska publiceras i ett 

sökbart format och i tillgänglig form. I Lunds kommun pågår ett arbete i 

projektform med hantera handlingar och dokument i kommunens 

nämndsarbete digitalt. Hanteringen som ses över är både handläggningen i 

beredningsfasen, under själva mötesarbetet och därpå följande protokoll 

samt även publicering och vidare informationsspridning. Projektet är ett av 

de prioriterade eProjekten som pågår i kommunen. 

En av målsättningarna i projektet (Mötesportalen/digital nämnd) är just att 

offentliga dokument ska, på ett enkelt sätt, göras tillgängliga och sökbara på 

webben. Exakt hur lösningen kommer att fungera kommer att tas fram i det 

projektet. Projektet ska vara klart vid årsskiftet 2011-2012. 


Box 41 Bredgatan 5 046-355000 www.lund.se lunds.kommun@lund.se 

221 00 LUND


2011-05-19 

Kommunkontoret anser att det behov som beskrivs i motionen kommer att 

uppfyllas i ovanstående beskrivna, redan pågående, projekt. Lösningen kan 

dock bli en annan än den av motionärerna föreslagna. 


En bra sökfunktionalitet underlättar även för barn och ungdomar att hitta 

information på kommunens webbplats på internet. 



att hänvisa till pågående projektarbete inom området och därmed anse 

motionen besvarad. 


241 

Jan-Inge Ahlfridh Evalotta Elnertz 

Kommundirektör Kommunikationschef 

\\Application87.lund.se\lundhome$\ej5921\home\dokument\KS handlingar digitalt\handlingar 20110601\Ted 

Ekeroth\KS_Tjansteskrivelse_20110519__Sverigedemokraternas_motion_sokmojligheter_for_protokoll_och_beslut_i_KF_och_KS.doc 

Bilaga 142

242 

Bilaga 142



2011-08-25 Bilaga 143 

§ 155 

Ted Ekeroth (SD) samt Hans-Olof Anderssons (SD) motion ”Säg 

upp avtalet med Migrationsverket” 

Dnr KF 2011/0044 


Sverigedemokraterna föreslår i en motion till kommunfullmäktige att 

kommunen vid nästa tillfälle inte ska förnya avtalet med Migrationsverket 

för mottagande av invandrare/flyktingar samt att om möjligt avbryta avtalet 

med Migrationsverket omedelbart. 


Sverigedemokraternas motion den 2011-02-26. 

Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2011-04-29. 

Socialnämndens beslut 2011-05-11. 


Kommunstyrelsens beslut den 1 juni 2011, § 221. 

Kommunfullmäktiges beslut 2011-06-16—17, § 107. 




Akten 

243

244 

Bilaga 143

245 

Bilaga 143

246 



2011-05-20 Bilaga 143 

Pontus Gunnarsson 

046-35 59 26 Kommunstyrelsen 

pontus.gunnarsson@lund.se 

Motion – ”Säg upp avtalet med 

Migrationsverket” 

KF 44/2011 







Sverigedemokraternas motion den 2011-02-26 

Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2011-04-29 

Socialnämndens beslut 2011-05-11 


Ärendet 





Socialnämnden har i sitt yttrande över motionen anfört att Lunds kommun 

har ett löpande avtal med Migrationsverket om ett mottagande på 125 

flyktingar per år. Avtalet kan sägas upp senast tre månader före varje 

kalenderårs utgång. Socialförvaltningen kommer att bereda ett ärende om 

mottagande för 2012 och det kommer att lämnas till socialnämnden i juni. I 

övervägandet ingår förslag på en rimlig nivå på mottagande för en kommun 

av Lunds storlek, arbets- och bostadsmarknaden på orten samt förhållandena 

i övrigt som kan vara av betydelse. Efter beslut i socialnämnden lämnas ett 

förslag till kommunstyrelsen. 

Mot bakgrund av vad socialnämnden anfört kan konstateras att 

ställningstagande till avtalet får göras i samband med det ärende som bereds 

för närvarande av socialförvaltningen. Någon grund för att bryta avtalet 

föreligger inte. Motionen bör därför avslås. 



221 00 Lund

247 



att avslå motionen. 



\\Application87.lund.se\lundhome$\pgn9999\home\dokument\Skrivelser\KS Tjänsteskrivelse 2011-05-20 Motion Säg upp avtalet med Migrationsverket.doc 


2011-05-20 

Bilaga 143

248 

Bilaga 143

LUNDS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (1) 

Socialförvaltningen 


Annika Pettersson 

046-35 55 24 

annika.pettersson@lund.se Socialnämnden 

Yttrande gällande motion ”Säg upp avtalet med 

migrationsverket” 

Dnr SO 2011/0187 



Sverigedemokraternas motion ”Säg upp avtalet med Migrationsverket”. 

Tjänsteskrivelse med yttrande i ärendet, 2001-04-29. 

Ärendet 

Sverigedemokraterna föreslår i en motion till fullmäktige att vid nästa 

tillfälle inte förnya avtalet med Migrationsverket för mottagande av 

invandrare/flyktingar samt att om möjligt avbryta avtalet med 

Migrationsverket omedelbart. 

Lunds kommun har ett löpande avtal med Migrationsverket om ett 

mottagande på 125 flyktingar per år. Avtalet kan sägas upp senast tre 

månader före varje kalenderårs utgång. Socialförvaltningen kommer att 

bereda ett ärende om mottagande för 2012 och det kommer att lämnas till 

socialnämnden i juni. I övervägandet ingår förslag på en rimlig nivå på 

mottagande för en kommun av Lunds storlek, arbets- och bostadsmarkanden 

på orten samt förhållanden i övrigt som kan vara av betydelse. Efter beslut i 

socialnämnden lämnas ett förslag till kommunstyrelsen. 


Beslutet kan få konsekvenser för barn. 


att låta ovanstående utgöra socialnämndens yttrande på motionen. 

Inga-Lill Sjunnesson 

socialdirektör 

249 

Annika Pettersson 

verksamhetschef 


Box 1255 Bangatan 10 A 046-355000 www.lund.se annika.pettersson@lund.se 

221 05 Lund

250 

Bilaga 143

251 

Bilaga 143

252



2011-08-25 Bilaga 144 

§ 156 

Sven-Bertil Persson (DV) motion avseende ”Trafikplaneringen i 

Lund måste samordnas med miljömålen” 

Dnr KF 2011/0085 


Sven-Bertil Persson vill att kommunfullmäktige beslutar 

- att Lunds kommun i all planering för utbyggnad av 

vägtrafikstrukturen måste ange vilka trafikmängder man planerar 

för, och hur dessa ska kunna minskas för att de lokala klimatmålen 

ska uppnås. 

- att Lunds kommun i varje beslutsunderlag för 

infrastrukturinvesteringar i motorburen vägtrafik inkluderar 

beräkningar över hur stor trafikökningen blir på grund av 

kapacitetsutbyggnaden och hur stora utsläppsmängder de ökade 

trafikmängderna ger upphov till. 


Sven-Bertil Perssons (DV) motion den 14 april 2011 

Tekniska nämndens beslut den 8 juni 2011, § 130, jämte bilaga 

Byggnadsnämndens beslut den 9 juni 2011, § 176, jämte bilaga 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 29 juni 2011 

Kommunstyrelsens beslut 2011-08-10, § 261 




Akten 

253



2011-08-10 Bilaga 144 

§ 261 

Sven-Bertil Persson (DV) motion ”Trafikplaneringen i 

Lund måste samordnas med miljömålen” 

Dnr KF 2011/0085 



- att Lunds kommun i all planering för utbyggnad av vägtrafikstrukturen måste 

ange vilka trafikmängder man planerar för, och hur dessa ska kunna minskas 

för att de lokala klimatmålen ska uppnås. 

- att Lunds kommun i varje beslutsunderlag för infrastrukturinvesteringar i 

motorburen vägtrafik inkluderar beräkningar över hur stor trafikökningen blir 

på grund av kapacitetsutbyggnaden och hur stora utsläppsmängder de ökade 



Sven-Bertil Perssons (DV) motion den 14 april 2011. 

Tekniska nämndens beslut den 8 juni 2011, § 130, jämte bilaga. 

Byggnadsnämndens beslut den 9 juni 2011, § 176, jämte bilaga. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 29 juni 2011. 


Sven-Bertil Persson (DV), Hanna Gunnarsson (V), Emma Berginger (MP) och 

Björn Abelson (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar föreslå 

kommunfullmäktige att bifalla motionen. 

Christer Wallin (M), Staffan Bolin (FP), Lars Bergwall (C) och Torsten 

Czernyson (KD) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med 


Beslutsgång 


beslutar i enlighet med Christer Wallins (M) m.fl. förslag. 


254 


Ja för bifall till Christer Wallins (M) m.fl. yrkande. 

Nej för bifall till Sven-Bertil Perssons (DV) m.fl. yrkande. 


Mats Helmfrid (M), Christer Wallin (M), Ronny Johannessen (M), Staffan 

Bolin (FP), Carolina Nordbeck (FP), Lars Bergwall (C) och Torsten Czernyson 




2011-08-10 Bilaga 144 

(KD) röstar ja. 


Berginger (MP), Sven-Bertil Persson (DV) och Hanna Gunnarsson (V) röstar 

nej. 

Med 7 ja-röster mot 6 nej-röster beslutar kommunstyrelsen således i enlighet 

med Christer Wallins (M) m.fl. yrkande. 



att motionen anses besvarad med hänvisning till vad tekniska nämnden och 

byggnadsnämnden anfört. 

Reservationer 


Berginger (MP), Sven-Bertil Persson (DV) och Hanna Gunnarsson (V) 

reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. 



Akten 

255 


256 







Sven-Bertil Perssons (DV) motion avseende 

”Trafikplaneringen i Lund måste samordnas 

med miljömålen” 

KF 2011/0085 






ska uppnås. 











Ärendet 

Sven-Bertil Persson vill i en motion +att kommunfullmäktige beslutar 




ska uppnås. 






C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse 2011-06-29 Sven-Bertil Persson (DV) m fl Motion - Trafikplaneringen i Lund måste samordnas med miljömålen.doc 



221 00 LUND

257 


2011-06-29 

Motionen har remitterats till tekniska nämnden och byggnadsnämnden som i 

huvudsak anför: 

Lunds kommun har antagit mycket ambitiösa mål för att reducera utsläppen 

av växthusgaser. Flertalet kommunala sektorer befinner sig i en positiv trend 

och redovisar minskade utsläpp, dock ej transportsektorn. Det är ett faktum 

att den teknikutveckling som sker på fordonssidan hittills överträffats av 

ökade transporter, så att utsläppen från transportsektorn totalt sett ökar. 

Prognosen är att även med fortsatt teknikutveckling kommer fortsatt 

trafikökning leda till att klimatmålen inte uppnås. Enligt Trafikverket (PM 

2011-02-18, Ökade utsläpp från vägtrafiken trots rekordartad 

energieffektivisering av nya bilar) ”..behöver personbilstrafiken minska och 

ökningen av godstransporter på väg dämpas. Det krävs då en förändrad 

inriktning i utvecklingen av samhälle och infrastruktur.” 

Sedan andra halvan av 90-talet har Lunds kommun genom LundaMaTs haft 

ett ambitiöst och målmedvetet arbete för att minska miljöbelastningen från 

transportsystemet. Lund är troligen den kommun i Sverige som arbetat mest 

innovativt och ihärdigt för att nå ett mer hållbart transportsystem. Inom 

trafikplaneringsområdet har det inneburit t ex nyskapande satsningar på 

information och beteendepåverkan (Mobility management) samt massiva 

insatser för ett bättre cykelnät och mer högvärdig kollektivtrafik såsom 

Lundalänken. På en mer övergripande planeringsnivå har det handlat om att 

bebyggelseutveckling främst sker inom cykelavstånd till viktiga målpunkter, 

och i lägen där det finns eller planeras god kollektivtrafik. Detta arbete har 

samlats under begreppet ”bilsnål samhällsplanering”, vilket givit goda 

resultat i Lund och väckt stort intresse runt om i Sverige. 

Under de senaste decennierna torde vägutbyggnaderna i Lunds kommun 

varit måttliga, i förhållande till andra kommuner i samma storlek och med 

hänsyn till den befolkningsutveckling som skett. Den kraftfulla ökningen av 

nya invånare och sysselsatta som kommunen tar höjd för i översiktsplanen 

innebär dock att ny väginfrastruktur kan bli nödvändig på vissa platser. 

Detta gäller exempelvis Lund NE/Brunnshög som planeras för upp mot 

50 000 sysselsatta, studerande och boende. Även om dessa personer skulle 

göra avsevärt förre bilresor än vad som idag är normalt, så krävs det ändå 

nya anslutningsmöjligheter till E22 för att inte biltrafiksystemet ska drabbas 

av omfattande trafikstockningar. På 15-20 års sikt kan det också bli 

nödvändigt med en helt ny förbindelse från E6 till Lund NE/Brunnshög, 

varför också detta finns med som reservat i översiktsplan 2010. 

I trafikplanering är det angeläget med bra beslutsunderlag såsom aktuella 

och prognostiserade trafikmängder. I fördjupningar av översiktsplanen, 

detaljplaner och vägplaner i Lunds kommun redovisas i princip alltid detta. 

När det gäller den kommunövergripande översiktsplanen är planeringen 


Bilaga 144



dock så långsiktig (2050) och därmed så osäker att trafikprognoser för 

enskilda gator ej blir meningsfulla. 

Från forskningen är det väl känt att infrastrukturutbyggnader i sig kan 

generera ny trafik, så kallad inducerad trafik. Förenklat kan man beskriva 

det som att när det finns stora framkomlighetsbrister i infrastrukturen så 

finns det också en efterfrågan på resor som i praktiken inte genomförs. När 

infrastrukturen sedan byggs ut går det snabbare att köra bil, och fler kommer 

att genomföra de resor som tidigare undvikits. 

I Lunds kommun bedöms i normalfallet effekten av inducerad trafik vara 

liten. De få vägreservat som finns i Lunds översiktsplan syftar inte till att 

öka framkomligheten generellt, utan att möjliggöra en utbyggnad av nya 

bostäder och verksamheter. Beslut om faktisk utbyggnad av vägreservaten 

bör alltid föregås av en analys enligt fyrstegsprincipen, för att först 

undersöka om inte andra åtgärder kan lösa problemet på ett tillfredsställande 

sätt. Storleken på inducerad trafik är dessutom i det enskilda fallet extremt 

svår att beräkna och kräver omfattande utredningsresurser, vilket inte 

bedöms motiverat i förhållande till dess betydelse och konsekvenser för 

planeringen i Lunds kommun. 

Sammanfattningsvis anser kontoren att redan idag redovisas i planering och 

beslutsunderlag de trafikmängder som ligger till grund för planeringen. 

Undantag finns t ex i sådana fall där planeringshorisonten är så lång att 

trafikprognoserna blir allt för osäkra. Vid dessa långa tidshorisonter handlar 

det dock inte om några genomförandebeslut, utan om markreservat som vid 

behov kan utnyttjas vid framtida beslut om genomförande. Vad gäller kravet 

på beräkningar av ökade trafikmängder pga ny trafikinfrastruktur i sig 

(inducerad trafik), så anser kontoren att tillämpning av fyrstegsprincipen är 

en tillräcklig metodik för att före beslut undersöka om trafikproblemet kan 

lösas med andra åtgärder. 



att motionen anses besvarad med hänvisning till vad tekniska nämnden och 

byggnadsnämnden anfört. 


258 




Bilaga 144

259 




Bilaga 144

260 

Sammanträdesprotokoll 1 

 

 


2011-06-09 Bilaga 144 

§ 176 

Motion från Sven-Bertil Persson (DV) avseende 

”Trafikplaneringen i Lund måste samordnas med 

miljömålen”. Kommunkontorets remiss 

Dnr BN 2011/0122 


I en motion från Sven-Bertil Persson (DV) beskrivs hur kommunfullmäktige 

nyligen antog skärpta mål för utsläpp av växthusgaser. För att transportsektorn 

ska kunna bidra till detta mål behöver bilresandet per invånare minska. Trots 

detta planeras, enligt motionären, för en omfattande utbyggnad av kapaciteten i 

vägtrafiksystemet. Demokratisk vänster vill därför att kommunfullmäktige 

beslutar att Lunds kommun i all planering för utbyggnad av vägtrafikstrukturen 

måste ange vilka trafikmängder man planerar för, och hur dessa ska kunna 

minskas för att de lokala klimatmålen ska uppnås. Dessutom ska beräkningar 

göras av hur mycket trafikmängder och utsläpp ökar på grund av 

kapacitetsutbyggnaden i sig. 

Stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen lämnar i detta yttrande sina 

synpunkter på motionen gemensamt. 


Förvaltningarnas tjänsteskrivelse daterad 2011-05-23 

Motion från Sven-Bertil Persson (DV) 2011-04-14 


Jan-Eric Andersson (M) yrkar i enlighet med kontorets förslag. 

Emma Berginger (MP), Angelica Svensson (V) och Björn Abelson (S) yrkar 

att byggnadsnämnden skall föreslå kommunfullmäktige att tillstyrka motionen 

samt att som svar på remissen anföra följande: ”Demokratisk Vänster föreslår i 

en motion att trafikplaneringen i Lunds kommun i större utsträckning ska 

samordnas med de klimatmål som kommunfullmäktige beslutade om i augusti 

2010. De menar att man bör ange de trafikmängder för vilka man planerar samt 

föreslå åtgärder för hur dessa ska minskas. Vidare föreslår de att det i 

beslutsunderlag ska framgå ”hur stor trafikökningen blir på grund av 


trafikmängdema ger upphov till”. Stadsbyggnadskontoret menar att ”det inte 

bedöms motiverat” att göra beräkningar av den inducerade trafiken då det 

kräver resurser samt eftersom det i långsiktiga beslut är svårt att göra 

tillförlitliga beräkningar. De anser att fyrstegsprincipen är ett tilräckligt 

instrument samt att viss utbyggnad av vägtrafiknätet är nödvändig då Lund 

planeras växa. 

Vi tycker att det är rimliga krav som Demokratisk Vänster ställer. Det är 

viktigt att vi politiker får utförliga underlag utifrån vilka vi kan fatta beslut om 

stadsplaneringen. Då Lund har ambitiösa klimatmål bör det rimligtvis göras 


Sammanträdesprotokoll 2 

 

 


2011-06-09 Bilaga 144 

noggranna beräkningar av de trafikmängder som det planeras för samt de 

klimatutsläpp som dessa förväntas generera. Att godtyckligt anta att 

fyrstegsprincipen är tillräcklig och att effekten av inducerad trafik är liten anser 

vi inte vara ansvarsfullt. Klimatmålsbeslutet i fullmäktige måste respekteras 

och således behöver vi politiker i Byggnadsnämnden fullgoda underlag så att 

vi kan fatta beslut för att uppnå målet.” 

Beslutsgång 

Ordföranden ställer Jan-Eric Anderssons (M) yrkande mot Emma Bergingers 

(MP) m.fl. yrkande och finner att byggnadsnämnden beslutat i enlighet med 

Jan-Eric Anderssons (M) yrkande. 


att som svar på remissen åberopa vad som framförs i 

stadsbyggnadskontoret/tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse. 

Reservationer 

Björn Abelson (S), Akram Heidari (S) och Martin Andersson Lindh (S) 

reserverar sig 

Emma Berginger (MP) reserverar sig 

Angelica Svensson (V) reserverar sig (bilaga) 

Protokollsanteckning 

Ulf Nymark (DV) avger följande protokollsanteckning: 

”Jag instämmer i Emma Bergingers (MP) m.fl. yrkande” 


Kommunkontoret 

Akten 

261 


262 

Bilaga 144

263 

Bilaga 144

264 

Bilaga 144

Christian Rydén, 046-35 58 15 

Håkan Lockby, 046-35 52 38 

265 

\\Lund\kk_kansli$\EVA\Möteshandlingar 2011-08-10\30 Sven-Bertil Perssons motion Trafikplaneringen\5.doc 


2011-05-23 

Byggnadsnämnden i Lund 

Tekniska nämnden i Lund 

Yttrande över motion ”Trafikplaneringen i Lund måste samordnas 

med miljömålen” 

BN 2011/0122, TF 11/277 


I en motion från Sven-Bertil Persson (DV) beskrivs hur kommunfullmäktige nyligen 

antog skärpta mål för utsläpp av växthusgaser. För att transportsektorn ska 

kunna bidra till detta mål behöver bilresandet per invånare minska. Trots detta 

planeras, enligt motionären, för en omfattande utbyggnad av kapaciteten i vägtrafiksystemet. 

Demokratisk vänster vill därför att kommunfullmäktige beslutar 

att Lunds kommun i all planering för utbyggnad av vägtrafikstrukturen måste 

ange vilka trafikmängder man planerar för, och hur dessa ska kunna minskas för 

att de lokala klimatmålen ska uppnås. Dessutom ska beräkningar göras av hur 

mycket trafikmängder och utsläpp ökar på grund av kapacitetsutbyggnaden i sig. 

Stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen lämnar i detta yttrande sina 

synpunkter på motionen gemensamt. 


Förvaltningarnas tjänsteskrivelse daterad 2011-05-23 (denna tjänsteskrivelse) 

Motion från Sven-Bertil Persson (DV) 2011-04-14 

Ärendet 

Bakgrund 

I en motion från Sven-Bertil Persson (DV) beskrivs hur kommunfullmäktige i 

augusti 2010 antog skärpta mål för utsläpp av växthusgaser, som innebär att utsläppen 

till 2020 ska halveras (jämfört med 1990) och när noll år 2050. Totalt 

sett minskar utsläppen i Lund, men transportsektorns utsläpp fortsätter att öka. 

Enligt den Klimatbasutredning som togs fram inför arbetet med Översiktsplan 

2010 krävs en halvering av bilresandet per invånare för att kunna nå de klimatmål 

som kommunen hade 2008. Eftersom klimatmålen har skärpts sedan dess 

behöver bilresandet per invånare nedbringas ännu mer än till en halvering. Trots 

detta planeras, enligt motionären, för en omfattande utbyggnad av kapaciteten i 

Postadress Box 41, 221 00 LUND Telefon vx 046-35 50 00 Internet www.lund.se 

Besöksadresser Bangatan 10 A (Stadsbyggnadskontoret) 

Byggmästaregatan 4 (Tekniska förvaltningen) 

Bilaga 144


vägtrafiksystemet. I den fysiska planeringen framgår sällan vilka framtida trafikmängder 

planeringen baseras på, eller hur stor trafikökning kapacitetsutbyggnaden 

i sig leder till. Demokratisk vänster vill därför att kommunfullmäktige beslutar: 

- att Lunds kommun i all planering för utbyggnad av vägtrafikstrukturen 

måste ange vilka trafikmängder man planerar för, och hur dessa ska kunna 

minskas för att de lokala klimatmålen ska uppnås. 

- att Lunds kommun i varje beslutsunderlag för infrastrukturinvesteringar i 

motorburen vägtrafik inkluderar beräkningar över hur stor trafikökningen 

blir på grund av kapacitetsutbyggnaden och hur stora utsläppsmängder de 

ökade trafikmängderna ger upphov till. 

Kontorens bedömning 

266 

Bilaga 144 

Lunds kommun har antagit mycket ambitiösa mål för att reducera utsläppen av 

växthusgaser. Flertalet kommunala sektorer befinner sig i en positiv trend och 

redovisar minskade utsläpp, dock ej transportsektorn. Det är ett faktum att den 

teknikutveckling som sker på fordonssidan hittills överträffats av ökade transporter, 

så att utsläppen från transportsektorn totalt sett ökar. Prognosen är att 

även med fortsatt teknikutveckling kommer fortsatt trafikökning leda till att klimatmålen 

inte uppnås. Enligt Trafikverket (PM 2011-02-18, Ökade utsläpp från 

vägtrafiken trots rekordartad energieffektivisering av nya bilar) ”..behöver personbilstrafiken 

minska och ökningen av godstransporter på väg dämpas. Det 

krävs då en förändrad inriktning i utvecklingen av samhälle och infrastruktur.” 

Sedan andra halvan av 90-talet har Lunds kommun genom LundaMaTs haft ett 

ambitiöst och målmedvetet arbete för att minska miljöbelastningen från transportsystemet. 

Lund är troligen den kommun i Sverige som arbetat mest innovativt 

och ihärdigt för att nå ett mer hållbart transportsystem. Inom trafikplaneringsområdet 

har det inneburit t ex nyskapande satsningar på information och 

beteendepåverkan (Mobility management) samt massiva insatser för ett bättre 

cykelnät och mer högvärdig kollektivtrafik såsom Lundalänken. På en mer övergripande 

planeringsnivå har det handlat om att bebyggelseutveckling främst sker 

inom cykelavstånd till viktiga målpunkter, och i lägen där det finns eller planeras 

god kollektivtrafik. Detta arbete har samlats under begreppet ”bilsnål samhällsplanering”, 

vilket givit goda resultat i Lund och väckt stort intresse runt om i 

Sverige. 

Under de senaste decennierna torde vägutbyggnaderna i Lunds kommun varit 

måttliga, i förhållande till andra kommuner i samma storlek och med hänsyn till 

den befolkningsutveckling som skett. Den kraftfulla ökningen av nya invånare 

och sysselsatta som kommunen tar höjd för i översiktsplanen innebär dock att 

ny väginfrastruktur kan bli nödvändig på vissa platser. Detta gäller exempelvis 

Lund NE/Brunnshög som planeras för upp mot 50 000 sysselsatta, studerande 

och boende. Även om dessa personer skulle göra avsevärt förre bilresor än vad 

som idag är normalt, så krävs det ändå nya anslutningsmöjligheter till E22 för att 

inte biltrafiksystemet ska drabbas av omfattande trafikstockningar. På 15-20 års 

sikt kan det också bli nödvändigt med en helt ny förbindelse från E6 till Lund 

NE/Brunnshög, varför också detta finns med som reservat i översiktsplan 2010.

267 


I trafikplanering är det angeläget med bra beslutsunderlag såsom aktuella och 

prognostiserade trafikmängder. I fördjupningar av översiktsplanen, detaljplaner 

och vägplaner i Lunds kommun redovisas i princip alltid detta. När det gäller 

den kommunövergripande översiktsplanen är planeringen dock så långsiktig 

(2050) och därmed så osäker att trafikprognoser för enskilda gator ej blir meningsfulla. 

Från forskningen är det väl känt att infrastrukturutbyggnader i sig kan generera 

ny trafik, så kallad inducerad trafik. Förenklat kan man beskriva det som att när 

det finns stora framkomlighetsbrister i infrastrukturen så finns det också en efterfrågan 

på resor som i praktiken inte genomförs. När infrastrukturen sedan 

byggs ut går det snabbare att köra bil, och fler kommer att genomföra de resor 

som tidigare undvikits. 

I Lunds kommun bedöms i normalfallet effekten av inducerad trafik vara liten. 

De få vägreservat som finns i Lunds översiktsplan syftar inte till att öka framkomligheten 

generellt, utan att möjliggöra en utbyggnad av nya bostäder och 

verksamheter. Beslut om faktisk utbyggnad av vägreservaten bör alltid föregås av 

en analys enligt fyrstegsprincipen, för att först undersöka om inte andra åtgärder 

kan lösa problemet på ett tillfredsställande sätt. Storleken på inducerad trafik är 

dessutom i det enskilda fallet extremt svår att beräkna och kräver omfattande utredningsresurser, 

vilket inte bedöms motiverat i förhållande till dess betydelse 

och konsekvenser för planeringen i Lunds kommun. 

Sammanfattningsvis anser kontoren att redan idag redovisas i planering och beslutsunderlag 

de trafikmängder som ligger till grund för planeringen. Undantag 

finns t ex i sådana fall där planeringshorisonten är så lång att trafikprognoserna 

blir allt för osäkra. Vid dessa långa tidshorisonter handlar det dock inte om några 

genomförandebeslut, utan om markreservat som vid behov kan utnyttjas vid 

framtida beslut om genomförande. Vad gäller kravet på beräkningar av ökade 

trafikmängder pga ny trafikinfrastruktur i sig (inducerad trafik), så anser kontoren 

att tillämpning av fyrstegsprincipen är en tillräcklig metodik för att före beslut 

undersöka om trafikproblemet kan lösas med andra åtgärder. 

Stadsbyggnadskontorets / tekniska förvaltningens förslag till beslut 

Byggnadsnämnden / Tekniska nämnden beslutar 

att som svar på remissen åberopa vad som framförs i denna tjänsteskrivelse. 

STADSBYGGNADSKONTORET TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 

Inga Hallén Göran Eriksson 

Stadsbyggnadsdirektör Teknisk chef 

Christian Rydén Håkan Lockby 

Trafikplaneringschef Gatuchef 

Bilaga 144



Sven-Bertil Persson 

Akten 

268 


Bilaga 144

269 

Bilaga 144

270



2011-08-25 Bilaga 145 

§ 157 

Motionen ”Ge plats för odling i staden! ” 

Dnr KF 2011/0075 


Sven-Bertil Persson (DV) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit 

att kommunfullmäktige beslutar att Lunds kommun utvecklar möjligheterna 

för stadsodling inom Lunds tätorter genom 

- att i översiktsplanen ange hur kommunen hanterar stadsodling 

- att i nya detaljplaner, med planbestämmelser, reservera lämpliga ytor för 

odling på mark och på byggnader - detta ska också gälla vid förtätning av 

bebyggelsen så att förlorad potentiell odlingsyta kompenseras 

- att Miljöprogram Syd kompletteras med ett avsnitt om stadsodling som 

en del av hållbart byggande 

- att befintliga koloniområden och odlingslotter skyddas mot exploatering 










Akten 

271

272 



2011-08-10 Bilaga 145 

§ 262 

Sven-Bertil Persson (DV) motion ”Ge plats för odling i 

staden!” 

Dnr KF 2010/0075 


Sven-Bertil Persson (DV) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att 

kommunfullmäktige beslutar att Lunds kommun utvecklar möjligheterna för 

stadsodling inom Lunds tätorter genom 









Motion från Sven-Bertil Persson (DV) inkommen den 16 september 2011. 

Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 12 november 2010. 

Tekniska nämndens beslut den 8 december 2010, § 238. 

Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 3 februari 2011. 

Byggnadsnämndens beslut den 16 februari 2011. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 24 mars 2011. 

Kommunstyrelsens beslut den 4 maj 2011, § 184. 

Lunds Kommuns Fastighets AB yttrande den 15 juni 2011. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 28 juni 2011. 


Lars Bergwall (C), Ronny Johannessen (M), Carolina Nordbeck (FP), Torsten 

Czernyson (KD), Anders Almgren (S) och Emma Berginger (MP) yrkar att 

kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 

att uttala att kommunfullmäktige är positiv till att berörda kommunala 

instanser i nya detaljplaner prövar om odling mellan och på byggnader är 

möjlig, samt 

att i övrigt besvara motionen med vad remissinstanserna tillfört. 

Sven-Bertil Persson (DV) och Hanna Gunnarsson (V) yrkar att 

kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. 

Beslutsgång 


beslutar i enlighet med Lars Bergwalls (C) m.fl. yrkande. 






2011-08-10 Bilaga 145 

att uttala att kommunfullmäktige är positiv till att berörda kommunala 

instanser i nya detaljplaner prövar om odling mellan och på byggnader är 

möjlig, samt 

att i övrigt besvara motionen med vad remissinstanserna tillfört. 

Reservationer 

Sven-Bertil Persson (DV) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut. 



Akten 

273 


274 



2011-06-28 Bilaga 145 




Motionen ”Ge plats för odling i staden!” 

Dnr KF 2010/0075 



















Kommunstyrelsens beslut den 4 maj 2011, § 184. 

Lunds Kommuns Fastighets AB yttrande den 15 juni 2011. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 28 juni 2011. 

Ärendet 

Motionsställaren anför i huvudsak följande: Stadsodling är en alltmer 

uppmärksammad del av hur världen matförsörjs i dag och detta skulle kunna 

utvecklas genom medveten planering och stöttning av lokala initiativ. 

Stadsodling förbättrar stadsmiljön genom luftrening och absorbering av 

regnvatten. Den har stor betydelse för den sociala gemenskapen och som 

lönsam sysselsättning. Det behövs en satsning på närodlat för att korta 

kretsloppssystemen. De koloni- och odlingslottsområden som finns i dag är 



221 00 Lund


2011-06-28 

otillräckliga för framtida livsmedelsförsörjning och det omedelbara behovet 

av miljö-, klimat- och kretsloppsanpassning av produktionen av föda. 

Byggnadsnämnden och tekniska nämnden har yttrat sig över motionen. 

Kommunstyrelsen beslutade den 4 maj 2011 att remittera ärendet till Lunds 

Kommuns Fastighets AB, som härefter yttrat sig över motionen. 



att besvara motionen med vad stadsbyggnadskontoret anfört. 


kommundirektör administrativ chef 

C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse 2011-06-28 Motion StadsodlingII.doc 

275 

Bilaga 145

276 

Bilaga 145

277 

Bilaga 145

278 



2011-05-04 Bilaga 145 

§ 184 

Sven-Bertil Persson (DV) motion ”Ge plats för odling i 

staden” 

Dnr KF 2010/0075 


Sven-Bertil Persson (DV) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att 

kommunfullmäktige beslutar att Lunds kommun utvecklar möjligheterna för 

stadsodling inom Lunds tätorter genom 
















att remittera ärendet till Lunds Kommuns Fastighets AB. 


Lunds Kommuns Fastighets AB 

Akten 





2011-03-24 Bilaga 145 

046-356339 


279 


Motionen ”Ge plats för odling i staden!” 

Dnr KF 2010/0075 



















Ärendet 

Motionsställaren anför i huvudsak följande: Stadsodling är en alltmer 

uppmärksammad del av hur världen matförsörjs i dag och detta skulle kunna 

utvecklas genom medveten planering och stöttning av lokala initiativ. 

Stadsodling förbättrar stadsmiljön genom luftrening och absorbering av 

regnvatten. Den har stor betydelse för den sociala gemenskapen och som 

lönsam sysselsättning. Det behövs en satsning på närodlat för att korta 

kretsloppssystemen. De koloni- och odlingslottsområden som finns i dag är 

otillräckliga för framtida livsmedelsförsörjning och det omedelbara behovet 

av miljö-, klimat- och kretsloppsanpassning av produktionen av föda. 

Byggnadsnämnden och tekniska nämnden har yttrat sig över motionen. 



221 00 Lund



att bevara motionen med vad stadsbyggnadskontoret anfört. 

Jan-Inge Ahlfridh Pernilla Ardhe 

kommundirektör kommunjurist 

\\Lund\kk_kansli$\EVA\Möteshandlingar 2011-08-10\31 Sven-bertil persson motion odling i staden\4.doc 

280 


2011-03-24 

Bilaga 145

281 

Bilaga 145

282 

Bilaga 145

283 

Bilaga 145

Stadsbyggnadskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 

Strukturavdelningen 

2011-02-03 Bilaga 145 

Christian Wintenby 

046-35 58 27 

Christian.wintenby@lund.se 


284 

Byggnadsnämnden 

Yttrande avseende Demokratisk vänsters 

motion ”Ge plats för odling i staden!” 

BN 2011/0003 


Demokratisk vänster i Lund har till Lunds kommunfullmäktige inkommit 

med en motion angående planering för så kallad stadsodling. Motionen 

har remitterats till byggnadsnämnden för yttrande. 

Med stadsodling menar man att ytor inom eller strax intill staden odlas för 

matproduktion. ”Odlingen kan finnas mellan, på eller ovanpå husen”. 


- Ge plats för odling i staden!–motion till kommunfullmäktige från 

Demokratisk vänster. 

- Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2010-11-12 

- Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse 2011-02-03 (denna skrivelse) 

Ärendet 

Demokratisk vänster föreslår att Lunds kommun utvecklar möjligheterna för 

stadsodling inom lunds tätorter genom 


- att i nya detaljplaner reservera, med planbestämmelser lämpliga ytor för 

odling på mark och på byggnader; detta ska också gälla vid förtätning 

av bebyggelsen så att förlorad potentiell odlingsyta kompenseras. 

- att Miljöprogram Syd kompletteras med ett avsnitt om Stadsodling som 

en del av ett hållbart byggande 

- att befintliga koloniområden och odlingslotter skyddas mot 

exploatering. 

Demokratisk vänster framhåller att stadsodling är en allt mer 

uppmärksammad del av hur världen matförsörjs idag och att detta skulle 

kunna utvecklas genom medveten planering och stöttning av lokala initiativ. 

Motionen anger vidare ett antal fördelar med stadsodling: 

- Mer vegetation som luftrenare 

- Ytor som absorberar regnvatten 

- Ökar den biologiska mångfalden 

- Betydelse för den sociala gemenskapen 

- Tillfredsställande och lönsam sysselsättning 


Box 41 Bangatan 10 A 046-35 50 00 046-14 60 51 www.lund.se stadsbyggnadskontoret@lund.se 

221 00 Lund


2011-02-03 

- Korta kretsloppsystemet och komma bort från ”äta-olja”-beroendet 

Koloni- och odlingslottsområden anser man i framtiden vara otillräckliga för 

att tillfredsställa ”lundabornas behov av och önskemål om egna och 

närodlade livsmedel”. 

Stadsbyggnadskontorets synpunkter 

Stadsbyggnadskontoret har en i grunden positiv inställning till stadsodling. 

Kontoret tror dock att företeelsen främst kan ha sociala och pedagogiska 

värden. Odling i föreningsform kan skapa samhörighet, fruktbara möten 

mellan människor och kulturer samt synliggöra sambandet mellan jord och 

mat. Stadsodling kan också medverka till att medborgare får ett större 

engagemang i förvaltandet och utvecklingen av det offentliga rummet. 

Stadsodling som en strategi för kvantitativ och energibesparande 

livsmedelsförsörjning samt hantering i den fysiska planeringen reser 

emellertid ett antal frågetecken: 

Stadsodling som energisnål livsmedelsförsörjning 

All markanvändning sker i konkurrens med en alternativ markanvändning. I 

de fall nybyggnad sker på jordbruksmark görs odlingar på bekostnad av ytor 

där produktionen av livsmedel är optimerad. Konsekvensen torde då vara att 

mängden producerad mat per odlad ytenhet minskar. 

Tät struktur är en av strategierna för att skapa ett hållbart energisnålt 

samhälle. Detta innebär att kvarvarande ytor mellan husen inte ska vara 

större än nödvändigt. På dessa ytor ska också finnas möjlighet till 

rekreation, lek och andra funktioner. 

Stadsodling i planeringen 

Det finns inget i översiktsplanen och dess förändringskarta som motsäger 

odling inom tätort. Stadsodling kan rymmas inom de 

markanvändningskategorier som anges på förändringskartan. 

I fördjupningar av översiktsplanen preciseras områden för utveckling av 

exempelvis kolonilotter eller odlingslotter. Det finns inget hinder för att i 

framtiden även planera för stadsodling. 

I detaljplan finns möjlighet att föreskriva odlingsmark. Varje detaljplan har 

dock unika förutsättningar och sitt speciella syfte och utformas därefter. 

Stadsbyggnadskontoret anser det därför inte rimligt att göra odlingsyta till 

ett stående inslag i detaljplaner. 

En diskussion pågår om att införa incitament i Miljöbyggprogram Syd för 

att öka odling på odlingslotter, balkong eller växthus genom extra poäng i 

grönytefaktorberäkningen. Att odla livsmedel på bostadsbyggnader, annat 

än i marginell omfattning, ser dock kontoret inte som realistiskt. 


285 

Bilaga 145


2011-02-03 

Kompensation för bortfall av öppna ytor sker på bekostnad av en tät struktur 

och på jordbruksmark som bebyggs istället. Det kan därför vara 

kontraproduktivt ur energianvändningssynpunkt att skydda befintliga 

koloniområden. 



att besvara motionen i enlighet med denna skrivelse 


Claus Pedersen Christian Wintenby 

Översiktsplanechef Landskapsarkitekt 



Akten 


286 

Bilaga 145

287 

Bilaga 145

288 

Bilaga 145

289 

Bilaga 145

290 

Bilaga 145


Bilaga 145


Bilaga 145



2011-08-25 Bilaga 146 

§ 158 

Motion om anläggande av konstgräsplan för fotboll i Veberöd 

Dnr KF 2011/0086 


Hans-Olof Andersson (SD) och Ted Ekeroth (SD) har i en motion till 

kommunfullmäktige föreslagit att anläggandet av konstgräsplan på Linero 

skjuts upp till år 2014 och att anläggandet av konstgräsplan i Veberöd 

genomförs 2012. 


Motion från Hans-Olof Andersson (SD) och Ted Ekeroth (SD) inkommen 

den 28 april 2011. 

Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 maj 2011. 

Kultur- och fritidsnämndens beslut den 15 juni 2011, § 74. 

Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 1 juli 2011. 





Akten 

293



2011-08-10 Bilaga 146 

§ 263 

Hans-Olof Andersson (SD) samt Ted Ekeroth (SD) motion 

om anläggande av konstgräsplan för fotboll i Veberöd 

Dnr KF 2011/0086 







Motion från Hans-Olof Andersson (SD) och Ted Ekeroth (SD) inkommen den 

28 april 2011. 






att besvara motionen med vad kultur- och fritidsnämnden anfört. 

Protokollsanteckning 

Lars Bergwall (C), Christer Wallin (M), Carolina Nordbeck (FP), Torsten 

Czernyson (KD) och Anders Almgren (S): Kommunstyrelsen vill att kultur- 

och fritidsnämnden på nytt prövar om konstgräsplanen i Veberöd kan 

tidigareläggas till 2012. Placeringen av planen bör ske i samråd med den lokala 

idrottsföreningen. 



Akten 






2011-07-01 Bilaga 146 




Motion om anläggande av konstgräsplan för 

fotboll i Veberöd 

KF 2011/0086 







Motion från Hans-Olof Andersson (SD) och Ted Ekeroth (SD) inkommen 

den 28 april 2011. 




Ärendet 

Motionsställarna anför i huvudsak följande: 

Allt eftersom Lund växer anläggs det nya idrottsanläggningar och äldre 

sådana rustas upp. En ort har hela tiden halkat efter, Veberöd, där det inte 

gjorts några större investeringar i idrottsanläggningar under lång tid. Det 

mest uppenbara behovet sedan flera år är att anlägga en konstgräsplan för 

fotboll. I Lunds tätort finns redan flera konstgräsplaner. Den nya 

konstgräsplan som är planerad att anläggas på Linero 2012 är inte lika 

brådskande som att anlägga en motsvarande i Veberöd. En omprioritering 

bör ske så att de två projekten byter plats planeringsmässigt. 

Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över motionen och anför 

sammanfattningsvis följande: 

Kultur- och fritidsnämnden planerar att anlägga en konstgräsplan i Veberöd 

2013. Enligt nämndens prioriteringslista ska konstgräsplan anläggas vid 



221 00 Lund



2011-07-01 

Linero idrottsplats 2012 samtidigt som allmän upprustning av gräsplaner 

sker under förutsättning att det finns medel i ram för driftbudget som täcker 

den årliga kostnadsökningen av investeringen. Om medel tillförs i ram för 

ökade driftkostnader kan nämnden efter sommaren 2011 påbörja 

kostnadsberäkning och upphandling av arbeten för Linero idrottsplats. 

Kultur- och fritidsnämnden har för avsikt att följa nämndens plan för 

utveckling av konstgräsplaner i kommunen. I den mån medel beräknas räcka 

för ytterligare satsningar under 2012 kan upphandling också påbörjas för 

nästa konstgräsplan enligt planen, Veberöd. Nämnden kan dock idag inte 

bedöma när en konstgräsplan i Veberöd kan påbörjas och vara klar att ta i 

bruk. 



att besvara motionen med vad kultur- och fritidsnämnden anfört. 


kommundirektör administrativ chef 

C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse 2011-07-01§ Hans-Olof Andersson (SD) m fl Motion Konstgräsplan Veberöd.doc 

Bilaga 146


Bilaga 146

Kultur- och fritidsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) 

Idrott 

2011-05-24 

Magnus Malmborg Kultur- och fritidsnämnden 

046-35 50 93 

magnus.malmborg@lund.se 

\\Lund\kk_kansli$\EVA\Möteshandlingar 2011-08-10\32 hans-olof andersson motion konstgräsplan\3.doc 


Remiss: 

Motion från Sverigedemokraterna om anläggande av 

konstgräsplan för fotboll i Veberöd 

Dnr KU 2011/0127 


Sverigedemokraterna beskriver att det anläggs nya idrottsanläggningar i Lunds kommun, 

men anser att en kommundel nämligen Veberöd halkat efter och att där inte gjorts några 

större investeringar i idrottsanläggningar under lång tid. Behovet är stort och en 

konstgräsplan står högt på prioriteringslistan. Sverigedemokraterna anser att det redan 

finns flera konstgräsplaner i Lund, och att den nya anläggning som är planerad att 

anläggas på Linero 2012 inte är lika brådskande som att anlägga en motsvarande i 

Veberöd. En omprioritering bör ske så att de två projekten byter plats planeringsmässigt. 


Motion från Sverigedemokraterna 2011-04-25. 

Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse den 10 mars 2011. 

Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 november 2010. 


Ärendet 

Sverigedemokraterna beskriver att det rustas upp, och anläggs nya idrottsanläggningar i 

Lunds kommun. Sverigedemokraterna anser att en kommundel halkat efter, nämligen 

Veberöd som inte fått några större investeringar när det gäller idrottsanläggningar på 

senare år. Sverigedemokraterna vill att prioriteringen att anlägga en konstgräsplan på 

Linero senareläggs och att Veberöd får en konstgräsplan år 2012. 

Behov av fler ytor för fotboll i Veberöd 

Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterar att idrottsverksamheten i Veberöd har behov 

av fler planer för fotbollsverksamhet. För närvarande tillhandahåller kultur- och 

fritidsförvaltningen en gräsplan med fulla mått vid Romelevallen, en gräsplan med fulla 

mått vid Svaleboskolan samt en grusplan vid Svaleboskolan förutom mindre 

träningsytor. För att kompensera brist på planer arrenderar Veberöds AIF cirka 25 000 

kvm åkermark på Idalafältet av tekniska förvaltningen för sin fotbollsverksamhet. 

Förvaltningen är väl insatt i behoven av fler planer för fotboll i Veberöd. Som Byarådet 

nämner i sin skrivelse har flera förslag till mark för nya planer varit aktuella. Förslag om 

ytterligare plan vid Romelevallen har inte bedömts genomförbar. I samband med 

planläggning av Idala/Hasslemöllaområdet för bostäder har olika förslag tagits fram för 

att lösa behov av ytor för idrott och för brukshundsklubben. Huruvida nuvarande 

fotbollsplaner på Idalafältet kan finnas kvar i framtiden avgörs i planarbetet för 

Idala/Hasslemöllaområdet. Befintlig grusplan vid Svaleboskolan har undersökts för att 


Bilaga 146

2011-05-24 

2 (4) 

bygga om till konstgräsplan. Slutligen har kultur- och fritidsförvaltningen framfört behov 

av utökade planer för fotboll söder om Svaleboskolan inom Annelundsområdet då det 

uttalats behov av att bebygga befintlig grusplan vid Svaleboskolan för skolans behov. 

Representanter för Barn- och skolförvaltning Lund Öster har nyligen meddelat att skolan 

i Veberöd inte har några planer för utbyggnad på grusplanen vid Svaleboskolan. Kultur- 

och fritidsförvaltningen konstaterar att det därmed bör vara möjligt att använda befintlig 

grusplan för anläggande av konstgräsplan. 

Utveckling av konstgräsplaner i Lund 

Kultur- och fritidförvaltningen har hittills anlagt fyra konstgräsplaner i Lund, 

Klostergården, Dalby, Smörlyckan och Gunnesbo gård. 

Anläggande av konstgräsplaner sker inom ramen för nämndens investeringsmedel. 

Investeringsåtgärder för 2011 har fastställts av nämnden och under året kommer en 

konstgräsplan att anläggas i Södra Sandby inom ramen för nämndens resurser. Denna 

konstgräsplan kan förverkligas efter återuppbyggnad av Killebäckskolan efter brand då 

grusplanen vid Sandbyvallen ska återställas för träning och matcher efter att ha utgjort 

placering för tillfälliga skolpaviljonger. 

Investeringsplan för åren efter 2011 fastställs av kommunfullmäktige efter att 

kommunstyrelsen genomfört investeringsberedning av nämndernas önskemål. Kultur- 

och fritidsnämnden behandlade under 2010-11-17, § 144, förslag till investeringsplan för 

perioden 2012-2016. Nämnden föreslog då att kommunstyrelsen avsätter årliga medel för 

utveckling av konstgräsplaner under perioden enligt nämndens plan. Nämnden påtalade 

också behovet av täckning av investeringsutgifterna med medel för kapitaltjänst i ram för 

driftbudget. 

Kultur- och fritidsnämndens plan för konstgräsplaner inför behandling i 

nämnden 2010-11-17 

”Kultur- och fritidsnämnden föreslår att utveckling av anläggningsbeståndet sker med en 

ny konstgräsanläggning per år under perioden samt att reinvestering för förnyelse av 

befintliga konstgräsplaner efter 10 års användning. Ny plan i Veberöd ingår i projekt 

som inkluderar nya omklädningsbyggnader vid Svaleboskolan, Idala gård eller vid 

Romelevallen beroende på Lunds utbyggnadsplaner. Ambitionerna förutsätter tillförande 

av medel i ram för driftbudget. Reinvesteringsbehov bör dock kunna hanteras inom 

nämndens egen investeringsram och ram för driftbudget. 

Plan för utveckling av konstgräsplaner 

Plats År Tkr 

Befintliga Klostergårdens ip 2004 

Dalby ip 2004 

Smörlyckans Ip 2007 

Påbörjade Gunnesbo gård 2010 

Sandbyvallen/Killebäckskolan 2011 

Nya Linero ip inkl gräsplaner 2012 8 000 

Veberöd, Svalebo, samt 

omklädningslokaler 2013 30 000 

Stångby, Tornvallen 2014 6 000 

Genarp, Ekevallen 2015 6 000 

Torna Hällestad, Tornavallen 2016 6 000 



Bilaga 146


2011-05-24 

3 (4) 

Idrottsanläggning i Veberöd 

Nya ytor för fotboll och idrott med omklädningslokaler uppförs vid Annelund i Veberöd 

alternativt vid Idala gård eller i anslutning till Romelevallen. Ambitionen förutsätter 

tillförande av medel i ram för driftbudget. Projektet ingår i plan för utveckling av 

konstgräsplaner.” 

Investerings- och driftresurser 

Kultur- och fritidsförvaltningens investeringsmedel för 2011 uppgår till 14 600 tkr, 

däribland 3 000 tkr för att anlägga konstgräsplan på befintlig grusplan vid Sandbyvallen. 

Några ytterligare investeringsmedel för konstgräsplaner under 2011 finns inte. I 

investeringsplan för perioden 2012-2014 föreslås 8 000 tkr för 2012 och 6 000 tkr per år 

under 2013 och 2014. Resurser för täckning av kapitaltjänstkostnader i driftbudget 

saknas dock i ramförslag från kommunstyrelsen för nya konstgräsplaner fr o m 2012. 

Begäran om driftmedel kommer att behandlas i samband med yttrande över ekonomi- 

och verksamhetsplan 2012-2014 vid kultur- och fritidsnämndens aprilsammanträde. Om 

inte driftmedel kan tillföras i ram kommer det att bli svårt att genomföra plan för 

utveckling av konstgräsplaner i Lund efter 2011. 

Slutsatser 

Kultur- och fritidsförvaltningen planerar att anlägga en konstgräsplan i Veberöd 2013. 

Enligt nämndens prioriteringslista ska konstgräsplan anläggas vid Linero idrottsplats 

2012 samtidigt som allmän upprustning av gräsplaner sker under förutsättning att det 

finns medel i ram för driftbudget som täcker den årliga kostnadsökningen av 

investeringen. Om medel tillförs i ram för ökade driftkostnader kan förvaltningen efter 

sommaren 2011 påbörja kostnadsberäkning och upphandling av arbeten för Linero 

idrottsplats. 

Förvaltningen har för avsikt att följa nämndens plan för utveckling av konstgräsplaner i 

kommunen. I den mån medel beräknas räcka för ytterligare satsningar under 2012 kan 

upphandling också påbörjas för nästa konstgräsplan enligt planen, Veberöd. 

Förvaltningen kan dock idag inte bedöma när en konstgräsplan i Veberöd kan påbörjas 

och vara klar att ta i bruk. 


Barn och ungdomars behov bedöms ha beaktats i framtagandet av plan för utveckling av 

konstgräsplaner i Lunds kommun. 

Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut 

Kultur- och fritidsnämnden beslutar: 

300 

Bilaga 146 

att som yttrande till kommunfullmäktige översända förvaltningens 

tjänsteskrivelse.

2011-05-24 

KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 

Urban Olsson Magnus Malmborg 

Förvaltningschef Idrottschef 



Akten 


301 

4 (4) 

Bilaga 146

302 

Bilaga 146

303 

Bilaga 146

304



2011-08-25 Bilaga 147 

§ 159 

Motion ”Från spårvagnsdröm till spårvagn” 

Dnr KF 2011/0071 


Rolf Englesson och Emma Berginger, miljöpartiet föreslår i en motion; 

att Lunds kommun tillsammans med Malmö och Helsingborg 

skyndsamt åstadkommer och kraftfullt verkar för ett storstadspaket 

med syfte att finansiera en etablering av infrastruktur för 

spårvagnstrafik i städerna, 

att kommunstyrelsen och tekniska nämnden föreslås få i uppdrag att 

prioritera realisering av spårvägsplanerna framför andra 

investeringsplaner i Lunds kommun. 

att spårvägsbygget föreslås läggas in i investeringsbudgeten 2013- 

2015, 

att samarbetsavtalet med trafikverket används för en intensifierad 

gemensam planering för introduktion av spårvägstrafik i Lund, 

att kommunen genomför en aktiv och bred dialog med aktörer och 

invånare angående utbyggnaden av spårvagnsstråkets olika etapper, 

samt 

att erforderliga resurser, tillförs projektet. 

Sammanfattningsvis har tekniska nämnden och kommunkontoret inget att 

erinra mot innebörden i motionen. Det finns fortfarande många frågor som 

kräver svar för att projektet skall bli verklighet, men det finns dock en klar 

ambition och ett starkt politiskt stöd för att spårvägsfrågan skall få en 

lösning. Finansieringen bedöms vara den svåraste att lösa och denna 

kommer att vara prioriterad i kommunens arbete den närmaste tiden. 


Motion, Rolf Englesson och Emma Berginger, miljöpartiet, 2011-03-11 

”Från spårvagnsdröm till spårvagn”. 

Tekniska nämndens yttrande 2011-04-133, § 84 

Kommunkontorets skrivelse 2011-07-05 (denna skrivelse). 





Akten 

305

306 



2011-08-10 Bilaga 147 

§ 264 

Rolf Englessons (MP) motion ”Från spårvagnsdröm till 

spårvagn” 

Dnr KF 2011/0071 


Rolf Englesson, miljöpartiet, föreslår i en motion; 

att Lunds kommun tillsammans med Malmö och Helsingborg skyndsamt 

åstadkommer och kraftfullt verkar för ett storstadspaket med syfte att 

finansiera en etablering av infrastruktur för spårvagnstrafik i städerna, 

att kommunstyrelsen och tekniska nämnden får i uppdrag att prioritera 

realisering av spårvägsplanerna framför andra investeringsplaner i Lunds 

kommun. 

att spårvägsbygget läggs in i investeringsbudgeten 2013-2015, 

att samarbetsavtalet med trafikverket används för en intensifierad gemensam 

planering för introduktion av spårvägstrafik i Lund, 

att kommunen genomför en aktiv och bred dialog med aktörer och invånare 

angående utbyggnaden av spårvagnsstråkets olika etapper, samt 

att erforderliga resurser tillförs projektet. 


Motion, Rolf Englesson, miljöpartiet, 2011-03-10 ”Från spårvagnsdröm till 

spårvagn”. 

Tekniska nämndens yttrande 2011-04-13, § 84. 



Emma Berginger (MP), Anders Almgren (S), Sven-Bertil Persson (DV) och 

Hanna Gunnarsson (V) yrkar att kommunstyrelsen föreslår 

kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. 

Ronny Johannessen (M), Torsten Czernyson (KD), Carolina Nordbeck (FP) 

och Lars Bergwall (C) yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 

besluta att besvara motionen med vad tekniska nämnden och kommunkontoret 

anfört. 

Beslutsgång 


beslutar i enlighet med Ronny Johannessens (M) m.fl. yrkande. 




2011-08-10 Bilaga 147 



att besvara motionen med vad tekniska nämnden och kommunkontoret anfört. 



Akten 

307 


308 


Utvecklingsavdelningen 

2011-07-05 Bilaga 147 

Gunnel Dymling 

046-355367 

gunnel.dymling@lund.se Kommunstyrelsen 

Motion ”Från spårvagnsdröm till spårvagn” 


Rolf Englesson och Emma Berginger, miljöpartiet föreslår i en motion; 

att Lunds kommun tillsammans med Malmö och Helsingborg 

skyndsamt åstadkommer och kraftfullt verkar för ett storstadspaket 

med syfte att finansiera en etablering av infrastruktur för 

spårvagnstrafik i städerna, 

att kommunstyrelsen och tekniska nämnden föreslås få i uppdrag att 

prioritera realisering av spårvägsplanerna framför andra 

investeringsplaner i Lunds kommun. 

att spårvägsbygget föreslås läggas in i investeringsbudgeten 2013- 

2015, 

att samarbetsavtalet med trafikverket används för en intensifierad 

gemensam planering för introduktion av spårvägstrafik i Lund, 

att kommunen genomför en aktiv och bred dialog med aktörer och 

invånare angående utbyggnaden av spårvagnsstråkets olika etapper, 

samt 

att erforderliga resurser, tillförs projektet. 



kräver svar för att projektet skall bli verklighet, mend det finns dock en klar 





Motion, Rolf Englesson och Emma Berginger, miljöpartiet, 2011-03-11 

”Från spårvagnsdröm till spårvagn”. 

C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse 2011-07-05 Rolf englesson (MP) m fl Motion Spårvagnsdröm.doc 


Box 41 Stortorget 7, Rådhuset 046-355000 046-152203 www.lund.se lund.kommun@lund.se 

221 00 Lund

309 

Tekniska nämndens yttrande 2011-04-133, § 84 

Kommunkontorets skrivelse 2011-07-05 (denna skrivelse). 


En barnkonsekvensanalys har ej bedömts relevant i ärendet. 


2011-07-05 

Ärendet 

Tekniska nämnden har i yttrande redovisat kommunens spårvagnsplanering 

sedan 1990-talet. 

Sedan mars 2010 sker samverkan med övriga parter i ett gemensamt projekt, 

SPIS – Spårvagnar i Skåne, med en politisk styrgrupp och en ledningsgrupp. 

SPIS-projektets första fas omfattar tiden mars 2010 till och med december 

2011. Under 2010 har en ansökan om medel från Europeiska 

investeringsbankens (EIB) ELENA-program utarbetats (ELENA – 

European Local Energy Assistance), med Malmö stad som huvudansvarig 

part. Ansökan bifölls i december 2010. Samverkansprojektet har beviljats 

3,3 miljoner Euro under tre år (2011 – 2014), varav 90% utgörs av bidrag 

från EU och 10% egen insats. Bidraget från EIB innebär att SPIS nu har 

möjlighet att utvecklas och få delar av utredningsarbetet finansierat via EU. 

Vad det gäller finansieringen så har samhällsekonomiska studier och 

finansieringsanalyser genomförts. Den politiska styrgruppen beslutade vid 

ett möte i februari att tillsätta en ny arbetsgrupp som får i uppdrag att utse en 

gemensam förhandlingsman gentemot staten samt ge förslag till att 

spårvägspaket Malmö-Helsingborg-Lund. 

Den formella planprocessen är igång i enlighet med järnvägslagen. 

Kommunkontorets synpunkter 

Sedan tekniska nämndens yttrande över motionen, har en förslagshandling 

färdigställts som utreder förutsättningarna för att etablera spårväg på 

Lundalänken mellan Lund C och ESS. Samråd pågår under juni-september 

2011. Efter inkomna synpunkter ska en revidering av förstudien genomföras 

och fastställas senare i höst som en slutrapport. 

Beslut om att genomföra ELENA har fattats av samtliga fyra parter (Malmö, 

Lund, Helsingborg samt Region Skåne) och för närvarande pågår 

rekrytering till projektet SPIS, ”Spårvagnar i Skåne” av åtta medarbetare till 

projektkontoret i Lund. 

I investeringsbudgeten för 2012-15 har drygt 600 mkr anslagits för spårväg 

Lund C – Brunnshög. 




Bilaga 147



2011-07-05 

kräver svar för att projektet skall bli verklighet, men det finns en klar 




Av vikt är att spårvägssatsningen i Lund även fortsättningsvis är en del av 

en regional satsning. Skånetrafiken, som förväntas stå för trafikeringen, är 

en självklar samverkanspart liksom Malmö och Helsingborg. De senare är 

viktiga parter inte minst i en framtida samverkan om drift- och underhåll av 

infrastrukturen. 

Motionen får med ovanstående redovisning, därmed anses besvarad. 


310 

Jan-Inge Ahlfridh 

Kommundirektör Britt Steiner 

T f planeringschef 

Bilaga 147

311 

Bilaga 147

Tekniska förvaltningen 

Gatu- och trafikkontoret 

H Lockby 

TJÄNSTESKRIVELSE 


1 (3) 

Dnr 11/202 

Yttrande 

312 

Till Tekniska nämnden 

Motion - Från spårvagnsdröm till spårvagnstrafik på riktigt 

i Lund 


Miljöpartiet har skrivet en motion till kommunfullmäktige i rubricerat ärende. 

Kommunkontoret har översänt motionen till tekniska nämnden för yttrande.. 


Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2011-03-29. 

Motion från mp - Från spårvagnsdröm till spårvagnstrafik på riktigt i Lund 

Ärendet 

Spårvägsplaneringen i Lund 

Den kraftiga tillväxten i västra Skåne ställer krav på ett modernare och mer hållbart 

transportsystem. Dagens vägtrafiksystem är hårt belastat, och även om detta byggs ut kan 

vägsystemet omöjligen ensamt kunna klara av att trafikförsörja den planerade 

bebyggelseutvecklingen. Därför har Lund allt sedan i slutet av 80-talet sökt lösningar för att 

möta hållbarhetskrav såväl som krav på ökad kapacitet. För vissa stråk har olika utredningar 

visat att spårvagn är det trafikslag som bäst skulle kunna hantera dessa problemområden. 

1999 tecknades en avsiktsförklaring mellan Lunds kommun och Skånetrafiken om 

genomförandet av Lundalänken. I avsiktsförklaringen ingick att Lundalänken skulle byggas på 

ett sätt så att en konvertering till spårtrafik skulle underlättas. Byggnationen genomfördes efter 

mottot ”Tänk spår – bygg buss”. Med detta fick spårvägsfrågan en tydlig koppling till 

kommunens verksamhet. Efter trafiköppningen 2003 fördubblades bussresandet på 

Lundalänken redan de fem första åren. 

På regional nivå fick spårvägsfrågan riktig fart i mitten av 2000-talet. Samverkan Skåne 

Sydväst (SSSV) beslutade i september 2005 att genomföra en inledande förstudie om lätt 

spårtrafik. Kommunerna Malmö och Lund uppmanades att leda arbetet och inbjuda andra 

intressenter att delta. Utöver alla SSSV-kommuner bjöds också några andra organisationer in 

för att skapa bättre förutsättningar och större bredd på arbetet, Helsingborgs stad, dåvarande 

Banverket, Länsstyrelsen, Region Skåne och Skånetrafiken. 2007 presenterades en studie Lätt 

spårtrafik i Skåne som fick stor betydelse för det fortsatta arbetet. I denna studie lyftes fem 

stråk upp som särskilt intressanta att utreda vidare: Helsingborg - Höganäs, Lund - Dalby, 

Malmö lokala linjer, Helsingborg lokal linje och Lund lokal linje. 


Byggmästaregatan 4 046-35 50 00 046-14 68 65 tekniska.forvaltningen@lund.se 

222 37 Lund

Tekniska förvaltningen 2011-03-29 11/202 2 (3) 

313 

För att få ett bättre underlag för spårvägsplaneringen i Lunds kommun och för arbetet med ny 

översiktsplan tog Stadsbyggnadskontoret hösten 2008 fram en projektbeskrivning och strategi 

för genomförande av snabbspårväg på Lundalänken 2014. Kommunstyrelsen beslutade 

därefter 2009-02-05 att starta ett projekt i enlighet med förslaget och att avdela 1 mkr/år för 

åren 2009-2011 av Brunnshögsprojektet för projektets genomförande. 2010-01-07 beslutade 

kommunstyrelsens arbetsutskott att budgeten skulle utökas till 3 mkr per år. 

En förutsättning för att lyckas förverkliga en trafikering i sydvästra Skåne är att berörda 

kommuner och regionen samverkar. Det finns många anledningar att driva frågorna 

gemensamt i Skåne, och i en första fas handlar det om att samordna investeringarna i de tre 

städerna Malmö, Lund och Helsingborg. Malmö, Helsingborg och Lund samverkar därför i 

planeringen. I denna samverkan ingår också Region Skåne som en viktig part. Sedan våren 

2009 finns ett principställningstagande där ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och 

kommunerna i Skåne lagts fast. Innebörden är i korthet att Region Skåne tar ansvar för fordon 

och trafik, medan kommunerna (med statens hjälp) får ta ansvar för infrastrukturen. 

Sedan mars 2010 sker samverkan med övriga parter i ett gemensamt projekt, SPIS – 

Spårvagnar i Skåne, med en politisk styrgrupp och en ledningsgrupp. Fem delprojekt 

ingår: 

Delprojekt 1: fördjupad beskrivning 

Delprojekt 2: strukturhandling/gemensamma utformningsregler 

Delprojekt 3: finansiering 

Delprojekt 4: organisation 

Delprojekt 5: kommunikation 

Särskilt fokus har lagts på delprojekt 2 och 3. Strukturhandlingen för spårvägsutbyggnad 

har remitterats hor parterna och förväntas läggas fast under våren. Vad det gäller 

finansieringen så har samhällsekonomiska studier och finansieringsanalyser genomförts. 

Den politiska styrgruppen beslutade vid ett möte i februari att tillsätta en ny arbetsgrupp 

som får i uppdrag att utse en gemensam förhandlingsman gentemot staten samt ge förslag 

till att spårvägspaket Malmö-Helsingborg-Lund. 

SPIS-projektets första fas omfattar tiden mars 2010 till och med december 2011. Man kan 

konstatera att det arbetssätt som utvecklats i SPIS-samarbetet har visat sig vara framgångsrikt 

och effektivt och fått mycket uppmärksamhet på andra håll i Sverige. Under 2010 har en 

ansökan om medel från Europeiska investeringsbankens (EIB) ELENA-program utarbetats 

(ELENA – European Local Energy Assistance), med Malmö stad som huvudansvarig part. 

Ansökan bifölls i december 2010. Samverkansprojektet har beviljats 3,3 miljoner Euro under 

tre år (2011 – 2014), varav 90% utgörs av bidrag från EU och 10% egen insats. Bidraget från 

EIB innebär att SPIS nu har möjlighet att utvecklas och få delar av utredningsarbetet 

finansierat via EU. Beslut om genomförande av ELENA förväntas ske av samtliga fyra parter 

under april 2011. 

I Lunds kommun är den formella planprocessen igång i enlighet med järnvägslagen. 

Byggnadsnämnden beräknas fatta beslut om att skicka en förstudie på samråd i maj. 

Bilaga 147 

Tekniska förvaltningen har i sitt förslag till investeringsbudget för perioden 2012-2014 tagit 

upp medel för en byggstart sträckan Lund C – ESS med ett färdigställande 2015. 

Budgetförslaget innebär att ca 50 % av investeringen finansieras med kommunala medel och 

att resterande del sker via intäkter. Förvaltningen jobbar idag intensivt i samverkan med främst 

Stadsbyggnadskontoret för att planeringen skall fortskrida enligt tidplan. Sedan 2009 finns på 

Tekniska förvaltningen en inhyrd projektledare på halvtid.

Tekniska förvaltningen 2011-03-29 11/202 3 (3) 

Yttrande 

Tekniska förvaltningen har inget att erinra mot innebörden i motionen. Det finns fortfarande 

många frågor som kräver svar för att projektet skall bli verklighet och förvaltningen menar att 

det i Lund finns en klar ambition och ett starkt politiskt stöd för att spårvägsfrågan skall få en 

lösning. Finansieringen bedöms vara den svåraste att lösa och denna kommer att vara 

prioriterad i kommunens arbete den närmaste tiden. 

Av vikt är att spårvägssatsningen i Lund även fortsättningsvis är en del av en regional 

satsning. Skånetrafiken, som förväntas stå för trafikeringen, är en självklar samverkanspart 

liksom Malmö och Helsingborg. De senare är viktiga parter inte minst i en framtida 

samverkan om drift- och underhåll av infrastrukturen. 



ja nej 

Motiv: 

I den pågående och fortsatta planeringen skall barnens intressen tillvaratas. 

Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet ? 

ja nej 

Motiv: 

Beslut 

Tekniska nämndens arbetsutskott föreslås besluta 

att som yttrande över motionen "Från spårvagnsdröm ......" hänvisa till tekniska förvaltningens 

tjänsteskrivelse. 



Beslutet expedieras till: 

Akten 


Kommunkontoret (KF 2011/0071) 

314 

Håkan Lockby 

Bilaga 147

315 

Bilaga 147

316 

Bilaga 147

317 

Bilaga 147

318 

Bilaga 147



2011-09-07 Bilaga 148 

§ 310 

Staffan Sölves medborgarförslag angående Lunds 

kommuns webbsida 

Dnr KF 2011/0092 


Staffan Sölve har i medborgarförslag föreslagit att vissa förändringar ska göras 

vad gäller den tekniska utformningen av Lunds kommuns hemsida. 


Staffan Sölves medborgarförslag inkommet den 12 maj 2011. 




att uppdra åt kommunstyrelsen att påbörja arbetet med anpassning till olika 

terminaler, samt 

att därmed anse medborgarförslaget besvarat. 



Akten 

319 


Evalotta Elnertz 


Kommunikationsavdelningen 

2011-08-04 Bilaga 148 

046-35 80 20 

Evalotta.elnertz@lund.se 

320 


Staffan Sölves medborgarförslag angående 

Lunds kommuns hemsida 

KF 0092/2011 


Staffan Sölve har i medborgarförslag föreslagit att vissa förändringar ska 

göras vad gäller den tekniska utformningen av Lunds kommuns hemsida. 


Göran Johanssons medborgarförslag inkommet 2011-05-12 


Ärendet 

Staffan Sölve har i medborgarförslag föreslagit att vissa förändringar ska 

göras vad gäller den tekniska utformningen av Lunds kommuns hemsida. 

Förslagen innebär dels ett förslag på att byta plattform för www.lund.se till 

wordpress såsom Staffanstorps kommun dels ett förslag att www.lund.se ska 

vara tillgänglig för olika typer av terminaler (datorer, telefoner, läsplattor 

mm). 

Lunds kommun använder idag Episerver som är en ganska avancerad CMS 

(Content Management System, innehållshanteringssystem), med koppling 

till andra IT-system i kommunen. Plattformen är gemensam för 

www.lund.se och Lunds kommuns intranät. 

Vi har support från tillverkaren och det finns en bred kompetensbas hos 

systemintegratörer och andra organisationer. En ny version av plattformen 

lanserades under 2010 och det är inte aktuellt att inom de närmaste åren byta 

plattform. Lunds kommun bevakar utvecklingen som sker inom området. 

I utvecklingsplanen för webben ligger anpassning till olika terminaler. Det 

är dock inte tidssatt ännu när detta arbete kommer att starta. Övrigt fokus är 

på eTjänster, tillgängliget och kvalitet på innehåll. 



221 00 Lund

321 




att besvara medborgarförslaget med hänvisning till kommunkontorets 

tjänsteskrivelse. 

Jan-Inge Ahlfridh Evalotta Elnertz 

Kommundirektör Kommunikationschef 

C:\Documents and Settings\ej5921\Skrivbord\KF Tjänsteskrivelse 2011-08-04 ang medborgarförslag om Lunds kommuns hemsida_2.doc 

Bilaga 148

322 

Bilaga 148

323 

Bilaga 149

324 

Bilaga 149

325 

Bilaga 150

326 

Bilaga 150

327 

Bilaga 150

kommunfullmäktiges i lund sammanträde den 29 - Lunds kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

kommunfullmäktiges i lund sammanträde den 29 - Lunds kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?