Skrivanvisningar - Malmö högskola

SKRIVANVISNINGAR FÖR
STUDENTER VID FAKULTETEN
FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE
PETRI GUDMUNDSSON
Utbildningsnämnden
Fakulteten för hälsa och samhälle
Juni 2012

FÖRORD
Detta dokument har sitt ursprung i tidigare skrivanvisningar (Hellström, 2007)
och följer till stora delar samma regler. Utifrån respons från studenter och lärare
har det dock blivit dags för en ny version som förhoppningsvis förtydligar och
förenklar några oklarheter som fanns i föregående dokument.
Författaren vill rikta ett stort tack till de studenter och lärare vid fakulteten som
efter förfrågan tagit sig tid att ge konstruktiva kommentarer och förbättringsförslag
i arbetet med dessa skrivanvisningar.
1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD 1
INTENTION MED ANVISNINGARNA 3
LAYOUT, TYPSNITT OCH FORMAT 3
Typsnitt och format 3
Layout 4
Tabeller och figurer 4
Innehållsförteckning 4
HÄNVISNING TILL OCH SAMMANSTÄLLNING AV REFERENSER 5
Gemensam formalia för Harvard och Vancouver 5
Källförteckning/Referenslista (REFERENSER) 5
Referering till antologier 6
Källmaterial från internet 6
Referering till lagar 7
Citat 7
Harvardspecifika regler 7
Referenslistans utformning 7
Referenshänvisning i löpande text 8
Vancouverspecifika regler 9
Referenslistans utformning 9
Referenshänvisning i löpande text 9
Sällsynta typer av referenser 10
Fotnoter och muntliga referenser 10
Maskinvara och programvara 10
REFERENSER 11
BILAGA 12
2

INTENTION MED ANVISNINGARNA
Ett övergripande syfte med detta dokument är att utseende av rapporter och
uppsatser skrivna vid fakulteten för hälsa och samhälle ska vara enhetlig och
korrekt samt att det snabbt ska gå att känna igen att en uppsats är skriven här.
Pedagogiskt finns det dessutom viktiga poänger (Fernsten & Reda, 2011). En av
dessa är att kunna följa en skrivmall eftersom detta alltid är fallet vid publicering i
vetenskapliga tidskrifter, både nationellt och internationellt. Det är dessutom
meningen att skillnader i utformning inte ska påverka granskningen utan att det är
innehållet som väger tyngst, vilket endast kan uppnås om alla följer samma
instruktioner till punkt och pricka.
Hur skrivandet kommer igång och utförs är upp till författarna men ett sedan
länge rekommenderat tillvägagångssätt är att utgå ifrån tre huvudsakliga processer
(Backman, 2008; Hayes & Flowers, 1986): 1. Inläsning och analys av redan
skriven text i ämnet; 2. Val av eget innehåll och utformning utifrån egna reflektioner
av inläsning och eget ämne; 3. Producera den egna texten.
LAYOUT, TYPSNITT OCH FORMAT
Ett dokument med förinställda marginaler och rubrik- och textformat finns att
ladda ner på www.mah.se/hs/student/dok (Malmö högskola, 2012). Detta
dokument innehåller också en del information om hur denna mall används. På
webbplatsen (a a) finns även ett dokument för Omslag som även inkluderar sidor
för svensk respektive engelsk titelsida med abstrakt för examensarbeten. Dessa
finns även bifogat till detta dokument (Bilaga).
Typsnitt och format
Vilka typsnitt och textformat som ska användas till vad listas nedan (Tabell 1).
Rubriktyper, typsnitt och format används korrekt i detta dokument som exempel.
Det finns möjlighet till tre nivåer av rubriker i arbetet. Huvudrubriker, vilka är en
typ av kapitelindelning samt tre underliggande underrubriker.
Mellan rubrikerna ska det alltid finnas innehållsbärande text, s k brödtext, vilket
är den löpande texten. Om betoning av ord i brödtexten behöver göras skall alltid
kursiv stil användas, inte understrykning eller fetstil.
Tabell 1. Typsnitt och format för olika typer av text.
Typ av text Typsnitt Stil Storlek (p) Tryckstil
Huvudrubrik Arial Black a Normal 16 VERSALER
Underrubrik 1 Arial Fet 12 Gemener
Underrubrik 2 Arial Kursiv 12 Gemener
Inskjuten rubrik Times New Roman Fet 12 Gemener
Tabell & Figurtext b Times New Roman Kursiv & Normal 10-12 Gemener
Fotnoter Times New Roman Normal 10 Gemener
p=punkter; a Obs! Inte Arial med fetstil; b Figurtexter inuti en figur kan ha annat format.
Avstavning kan användas men manuell kontroll måste göras före slutlig inlämning
så att författarna försäkrar sig om att endast korrekt avstavning används.
3

Förkortningar får användas men bör användas sparsamt och motiverat. Första
gången en förkortning används måste den skrivas ut i sin helhet. I svenska
akademiens ordlista (Svenska Akademien, 2006) finns förslag på hur man skriver
kända förkortningar, till exempel t.ex. som ska skrivas just t.ex. och inte t ex.
Sådana vanliga förkortningar behöver inte förklaras första gången de används.
Layout
Marginalerna upptill respektive nedtill ska vara 2 cm. Till höger och vänster om
text, tabeller och figurer ska marginalen vara 3,5 cm. Således ska allt innehåll i
arbetet respektera dessa marginaler. Radavståndet ska genomgående vara enkelt
och all text vänsterjusterad.
I samband med rubriker och som styckedelare ska en tom rad infogas. Dessa ska
alltid vara i samma format som brödtext (Times New Roman 12). Efter
huvudrubrik ska en tom rad infogas medan det innan en ny huvudrubrik ska finnas
två tomma rader, med undantag för huvudrubriken REFERENSER (och BILA-
GOR om sådan används) då dessa alltid finnas överst på ny sida. Innan underrubriker
ska en tom rad infogas medan brödtexten som följer ska börja utan tom
rad. För att dela på stycken av brödtext används en tom rad.
Tabeller och figurer
Förutom att tabeller och figurer inte får gå ut i marginalerna så finns ett par
förtydligande kring dessa som är på sin plats. En tabell eller figur får heller inte
delas på två sidor eller placeras med stor textfri yta före eller efter. En tabell eller
figur ska vara motiverad (säga något tydligare eller mer överskådligt än i brödtext)
samt inte förmedla enbart fakta som även finns i brödtext (ej duplicera
information) men enstaka detaljer från tabell eller figur kan nämnas i brödtext om
det är motiverat att lyfta fram detta. Det måste i brödtexten finnas hänvisning till
en använd tabell eller figur. Tabeller och figurer 1 numreras i den ordning de
kronologiskt presenteras i arbetet (Tabell 1, Tabell 2 etc. respektive Figur 1, Figur
2 etc.). Både tabeller och figurer ska vara självförklarande, vilket innebär att
förkortningar som använts i tabellen eller figuren måste förklaras i denna även om
förklaringar gjorts tidigare i brödtexten.
Tabell. Direkt ovanför varje tabell ska finnas en för innehållet passande tabellrubrik
och inleds med kursiverat Tabell X. följt av ej kursiverad rubrik (se också
Tabell 1). Om förkortningar används och ej förklaras i tabellen, ska dessa
förklaras direkt under tabellen.
Figur. För figurer gäller samma som för tabell med skillnaden att både figurrubrik
och eventuella förklaringar av förkortningar ska finnas under figuren (se Figur 1).
Innehållsförteckning
Innehållsförteckningen ska finnas efter omslagssida, titelsidor med abstrakt och
eventuellt förord. Huvudrubrik och Underrubrik 1 måste finnas med medan
valfrihet gäller för Underrubrik 2 (fundera dock på om det är motiverat). Om
Underrubrik 3 har använts ska den dock inte finnas med i innehållsförteckningen.
Typsnitt i innehållsförteckningen ska vara lika eller mycket likt innehållsförteckningen
i detta dokument.
1 I begreppet Figur inkluderas även diagram och bild vilket innebär att begreppen diagram och bild
inte används.
4

HÄNVISNING TILL OCH SAMMANSTÄLLNING
AV REFERENSER
Att referera i en vetenskapligt skriven text är av stor vikt för att enkelt kunna
kritiskt granska och bekräfta viktiga påståenden som görs av en författare. Det
grundar sig i vikten av att all vetenskaplig kunskap ska vara öppen, möjlig att
kontrollera och upprepa av andra samt i slutändan pålitlig. Ofta används vetenskaplig
kunskap i förlängningen i sammanhang där de till stor grad påverkar andra
människors liv, vilket ställer stora krav på tydlighet och noggrannhet i alla delar
av den forsknings- och publiceringsprocessen. Den forskningsprocess som alltid
bör avslutas med publicering, vilket inom ramen för denna skrivelse sker i form
av en rapport, uppsats eller examensarbete.
De krav som därför ställs på refereringen i löpande text är därför att påståenden
som görs och har stöd i annan litteratur ska ha en tillhörande referens, vilken ska
anges i texten så att det inte går att missförstå vad den syftar på. Likaså ska det i
referenslistan finnas information kring referensen som tveklöst gör det möjligt att
hitta just den källa som använts. Därför utformas i olika tidskrifter noggranna
regler för utformning av text och referering (så även för publikationer vid hälsa
och samhälle). Ansvaret för att skrivreglerna åtföljs har författaren eller
författarna.
Det finns två huvudsystem för att referera i löpande text och hur referenserna kan
sammanställas. Dessa benämns Harvard- respektive Vancouversystmet. Båda är
möjliga att välja inom ramen för dessa skrivregler men kursansvariga i en aktuell
kurs har rätt att bestämma att endast ett av systemen ska användas inom ramen för
just den kursen. Vanliga uppfattningar är att det är enklare att hålla rätt ordning på
referenserna i Harvardsystemet, vilket pedagogiskt därför kan vara motiverat att
använda för ovana, medan texten blir lättare att läsa med Vancouversystemet.
Därutöver kan även tradition inom ett ämnesområde göra att det är vanligare att
använda det ena eller det andra systemet. För övrigt värderas inte olikheterna hos
systemen, utan vikten läggs vid korrekt och konsekvent hantering.
I dessa skrivanvisningar används Harvard som referenssystem. Det innebär att de
referensexempel som står under rubriken ”Vancouverspecifika regler” inte står att
finna i referenslistan.
Gemensam formalia för Harvard och Vancouver
Många formalia kring referering och utformning av referenslista är gemensamma
för båda systemen, medan några är olika. Likheterna gäller framför allt referenslistans
utformning, där det endast är ordningen som skiljer sig (bokstavsordning
enligt Harvard respektive numrerat kronologiskt enligt Vancouver). Vad gäller
referensangivning i brödtexten skiljer sig systemen åt i allt förutom utformning av
citat i brödtexten.
Källförteckning/Referenslista (REFERENSER)
I tabell 2 visas innehåll och format på olika typer av referenser och hur dessa
utformas i Referenslistan.
5

Om en referens har flera författare ska samtliga skrivas ut i referenslistan. Här ska
inte et al 2 eller m fl användas (vilket var möjligt i tidigare skrivanvisningar).
Referenslistan ska placeras sist i arbetet på ny sida och ha överskriften REFE-
RENSER (dock ska eventuella bilagor komma efter referenslistan, också dessa på
ny sida). Referenserna ska i listan inte delas upp i kategorier efter typ av källa.
Tabell 2. Nödvändigt innehåll och format i Referenslistan.
Bok Efternamn Initialer, (Publiceringsår) Boktitel. Förlagsort, stat: Förlag.
Exempel Forman S G, (1993) Coping skills interventions for children and adolescents.
San Fransisco, CA: Jossey-Bass.
a b
Antologi Efternamn Initialer, (Publiceringsår) Kapiteltitel. I: Efternamn Initialer, (Eds
eller Red) Antologititel (Utgåva). Förlagsort, stat: Förlag, sidor.
Exempel Hall L E, (1968) Another view of nursing care and quality. I: Straub M, Parker
K, (Eds) Continuity of patient care: The role of nursing (2nd edition).
Washington, DC: The Catholic University of American Press, s 47-60.
Tidskrifts- Efternamn Initialer, (Publiceringsår) Artikeltitel. Tidskriftsnamn, årgång eller
artikel volym( c Nr), sidor. d
Exempel Åkerlund B M, Norberg A, (1985) An ethical analysis of double blind conflicts
as experienced by care workers feeding severely demented patients.
International Journal of Nursing Studies, 22, 207-216.
Lag/FF Lag, Nr:Nr.
Exempel 1
Exempel 2
Arbetsmiljölagen, 1977:1117.
Statens offentliga utredningar, 2001:52, Välfärdstjänster i omvandling.
Internet Författare eller ansvarig, (Publiceringsår eller hämtningsår) Titel på dokument
eller på webbsidan. > e fullständig webbadress< (Hämtningsdatum)
Exempel 1 Malmö stad, (2005) Fakta om Malmö & politik.
>http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik/02utlandskbakgrund/ma
mmobomedutlandsbakgrunde.4.33aee30d103b8f15916800028428.html< (2005-
08-17)
Exempel 2 WHO, (2012) Life expectancy at birth.
>http://gamapserver.who.int/gho/interactive_charts/mbd/life_expectancy/atlas.h
tml< (2012-01-27)
a b c d
Kapitelförfattare; Redaktör(er); Om nummer finns angivet; om artikel är så ny att den endast
publicerats elektroniskt följer ”[Epub ahead of print]” efter tidskriftens namn och avslutningsvis
”(hämtningsdatum)”; FF-författning; e Dock ej hyperlänk.
Referering till antologier
En antologi är ett skriftligt verk som består av en samling kapitel av olika
författare, vilka sammanställts av en eller flera redaktörer (förkortas Ed/Eds på
engelska respektive Red på svenska, se även Tabell 2). Eftersom hänvisning är
menad att ske till primärkälla i så lång utsträckning som möjligt, ska hänvisning
ske till författaren eller författarna av just det kapitel som avses. I referenslistan
innebär det att kapitlets författare står först och att det är detta namn som även
används i löpande text. Om hänvisning sker till olika kapitel med olika författare,
i samma antologi, räknas alltså dessa som olika referenser i såväl referenslista
som i löpande text.
Källmaterial från internet
En referens räknas som källa från internet om materialet inte publiceras i någon
annan form som går att hänvisa till på annat sätt. Det går nuförtiden att hitta
mängder av dokument och källmaterial på internet. Detta behöver dock inte
2 et al är förkortning för lat. et alii 'och andra'. Uttrycket används främst för att ange att en
vetenskaplig skrift har fler författare än de(n) som nämns vid namn (Nationalencyklopedin, 2012)
6

innebära att det ska räknas som en referens från internet, vilket t.ex. är fallet med
vetenskapliga artiklar publicerade i tidskrifter. Dessa går att få tag i på internet
men ska inte refereras till med webbadress (och ej heller s.k. PMID eller doinummer)
eftersom de publiceras genom en tidskrift (se Tabell 2). Liknande kan
också gälla för annat material som går att finna via internet, t.ex. lagar och förordningar.
Detta gäller även många artiklar i PDF-format från Socialstyrelsen, där
således artikelnummer inte ska anges.
Mycket av det material som enbart finns publicerat på internet räknas i
vetenskapliga sammanhang som mindre pålitligt eftersom det ofta är mindre
kontrollerat och är en färskvara som enkelt kan förändras. Var därför kritisk till
om en källa från internet verkligen är lämplig, eller om den kan ersätta av en
annan, mer pålitlig källa.
Referering till lagar
En lagtext är alltid en källa i sig själv, oavsett var den har hittats. Källan är alltså
inte internet eller författningssamlingen, även om det även går att hitta informationen
där. Det är också viktigt att ange vilken paragraf som avses. Första gången
hänvisning till en lag görs så ska hela namnet på lagen skrivas ut men därefter är
det oftast motiverat att använda en förkortning (dock ej förkortning i
referenslistan). Ett exempel:
I Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:773 (HSL) presenteras grunderna för hälso-
och sjukvårdsorganisationen. Det framgår av 3§ HSL vilket ansvar landstinget
har att erbjuda vård och behandling för de som bor i landstinget.
Det kan finnas även andra typer av källor som påminner om lagar, t.ex. en motion
till riksdagen. I dessa fall uppmanas att göra så likt referering till lagar som
möjligt.
Citat
Om ett utskrivet citat utgör ett särskilt stöd för resonemanget som förs i texten
eller ger en säreget god beskrivning av något kan det vara motiverat med kortare
eller längre citat. Förutom referens ska då sidnummer också tillfogas i anknytning
till citatet. Kortare citat inkluderas i brödtexten med citationstecken medan längre
citat med fördel kan få ett eget, något indraget stycke. Om citatet är från en
intervjuperson som är en del av den studie som det aktuella arbetet behandlar
(t.ex. examensarbete) så ska citatet dessutom vara kursiverat.
Harvardspecifika regler
För Harvard gäller, förutom de systemgemensamma reglerna, nedanstående
anvisningar, vilka till viss del även exemplifieras i Figur 1.
Referenslistans utformning
För Harvard gäller att referenserna ska ordnas i bokstavsordning med avseende på
första författarens efternamn. För referenser utan enskilda författare blir ordningen
efter begynnelsebokstaven på myndigheten, lag eller webbsidas ansvarige. För att
rätt referens ska hittas i både referenslista och löpande text måste efternamn (eller
motsvarande) användas konsekvent i båda.
7

Referenshänvisning i löpande text
För korrekt referering måste efternamn och årtal för referensen anges. Det kan ske
genom att båda står inom parantes, i anslutning till just den fakta eller påstående
som referensen anger (Backman, 2008) eller genom att namnet skrivs in på ett
naturligt sätt i meningen, med endast årtalet inom parantes, vilket Backman
(2008) också anger.
I de fall en referens har två författare så nämns båda dessa alltid med ”&” mellan.
Om referensen har fler än två författare ska et al eller m fl användas. Om arbetet
skrivs på engelska måste et al användas men om språket är svenska är det upp till
författaren att välja et al eller m fl men det måste användas konsekvent genom
hela arbetet. I löpande text anges författares efternamn utan initialer och inom
parantes separeras flera referenser med semikolon ”;” (Backman 2008; Mattsson
& Örtenblad 2008)” och skrivs i bokstavsordning.
För att kunna hitta rätt referens i referenslistan måste det referensnamn (förstaförfattarens
efternamn, myndighet etc.) som anges i löpande text också vara det
som anger ordningen i referenslistan.
Om det i ett stycke behöver refereras till samma referens två (eller fler) gånger i
följd skrivs ska (a a 3 ) användas om arbetet skrivs på svenska och (ibid 4 ) i engelska.
I nytt stycke eller efter sidbrytning behöver namn och årtal anges igen.
BAKGRUND
Parabener är syntetiskt framställda estrar som har använts som konserveringsmedel
för att förhindra tillväxt av bakterier och andra mikrober i
mat, kosmetika och läkemedel i cirka 50 år. Parabener förekommer i flera
former, de vanligaste är etylparaben, metylparaben, butylparaben och
propylparaben. Studier visar att parabener kan binda in till östrogenets
alfa- och betareceptorer och förhindrar därmed att de egentliga hormonerna
kan binda in (deCatanzaro & Shaw, 2009). Parabener kan troligtvis
minska östrogenets effekter (Ashby et al, 1998). Det har också påvisats att
parabener kan vara inblandade i bröstcancerfall då de kan öka celltillväxten
hos cancerceller (deCatanzaro & Shaw, 2009).
Östrogen är ett samlingsnamn för östradiol, östron och östriol som påverkar
framförallt den kvinnliga karaktären och menstruationscykeln. De
olika hormonernas koncentrationer i blodet förändras under cykelns gång
och är som lägst precis innan och under menstruation (Bjålie et al 2006).
Östradiol, som kommer studeras i studien, har nästan uteslutande av de tre,
högst biologisk påverkan hos ickegravida kvinnor som inte kommit in i
menopausen (Bjålie et al 2006; Lindstedt, 2003).
Tabell 1 visar referensintervallen för menstruationscykelns olika faser. Här
finns även värden för kvinnor som använder p-piller. På grund av att de
olika värdena, som beror på p-pilleranvändning, skiljer sig anmärkningsvärt
så valdes kvinnor med p-piller bort i studien.
Undersökningar visar att människor dagligen utsätts för cirka 76 mg av
olika parabener per dag. Exponeringen kommer, dock inte uteslutande, från
basprodukter i en makeup som till exempel foundation och concealer,
ansiktskrämer, deodoranter, bodylotions och solkrämer (deCatanzaro &
Shaw, 2009). Ett intressant exempel visar att en helkroppssmörjning av en
lotion som innehåller två procent butylparaben ökar koncentrationen
butylparaben i serum till cirka 135 µg per liter efter tre timmars exponering.
24 timmar senare hade koncentrationen sjunkit men låg ändå på 18
µg per liter (a a).
Figur 1. Exempel på referering i brödtext och referenslista med Harvard.
3 a a står för ”anfört arbete” och har samma innebörd som engelskans ibid
4 ibid motsvarar ”samma text” och anger innebörden ”samma text jag nyss hänvisade till”.
8
REFERENSLISTA
Ashby J, Odum J, Parker J, Routledge E, Sumpter J, (1998) Some
alkyl hydroxy benzoate preservatives (parabens) are estrogenic.
Toxicology and Applied Pharmacology, 153,12-19.
Bjålie J, Haug E, Sand O, Sjaastad Ö, Toverud K, (2006)
Människokroppen. Oslo, Liber.
deCatanzaro D, Shaw J, (2009) Estrogenicity of parabens revisited:
Impact of parabens on early pregnancy and an uterotrophic assay
in mice. Reproductive Toxicology, 28, 26-31.
Lindstedt, G. (2003). Endokrinologi och biogena aminer. I:
Nilsson-Ehle P, (Red.), Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund,
Studentlitteratur, s 444-446

Det händer att samma författare har skrivit flera verk under samma år, vilket t.ex.
McMillan & Weyers lyckats med (2010a; 2010b). De behöver då skiljas åt med a,
b, c etc. efter årtalet, vilket då även måste göras i referenslistan.
Vancouverspecifika regler
För Vancouver gäller, förutom de systemgemensamma reglerna, nedanstående
anvisningar, vilka till viss del även exemplifieras i Figur 2.
Referenslistans utformning
För utformningen av referenslistan enligt Vancouver gäller att referenserna
numreras och placeras i den ordning de kronologiskt används första gången i
arbetet.
Referenshänvisning i löpande text
För korrekt referering ska referenshänvisningen göras genom att placera numret
för referensen inom klamrar [1]. Det arbete som refereras till först får nummer 1
[1]och behåller detta nummer genom resten av arbetet. Nästa nya referens får
således nummer två [2], därefter följande nummer tre [3] etc. Detta innebär att,
om en tidigare använd referens ska användas som referens igen, så ska den behålla
det nummer den fick vid första refereringstillfället.
Det är relativt vanligt att hänvisning till ett påstående som görs eller någon fakta
som presenteras kan göras till flera olika referenser. Om dessa referenser har
intilliggande nummer ska bindestreck mellan dem användas, t.ex. [1-2] eller [3-6],
annars används ett komma utan mellanslag, t.ex. [1,4,12] eller en kombination [2-
3,5,7-10].
Figur 2. Exempel på referering i brödtext och referenslista med Vancouver.
När en referens författares namn skrivs in som en naturlig del av en mening i
löpande text anges författarens efternamn, utan initialer följt av klammer med
9

eferensnumret. I de fall en referens har två författare så skrivs båda dessa med
”&” mellan. Om referensen har fler än två författare ska et al eller m fl användas.
Sällsynta typer av referenser
Det finns några typer av referenser som är ovanligt förekommande men kan
komma ifråga. En sådan skulle kunna vara att referera till Bibeln, Koranen eller
andra litterära verk som är uppbyggda på liknande sätt. Dessa ska ur referenshanteringssynpunkt
hanteras som antologier så långt det är möjligt, frånsett att
sidhänvisning ersätts av kapitel och vershänvisning.
Fotnoter och muntliga referenser
Fotnoter kan användas, dock inte som refereringsmetod utan som annan typ av
förklaringar eller mindre men motiverade utvikningar. Om använt på rätt sätt så
ska läsandet underlättas av fotnoter.
Muntliga referenser anses enligt dessa skrivregler inte vara tillräckligt pålitliga för
att listas i referenslistan utan ska hänvisas till som fotnoter.
Maskinvara och programvara
När en beskrivning av använd metod görs i ett vetenskapligt arbete, såsom uppsats
eller examensarbete, ska även nämnas de apparater eller program som använts.
Poängen med detta är att de som vill använda metoden eller vill kontrollera
resultaten, ska kunna göra detta på exakt samma sätt. Därför är det nödvändigt att
ange exakt vad apparaten eller programvaran heter men även företagets namn
samt i vilken stad och i vilket land detta företags huvudkontor finns. Dessa fakta
skrivs inom parantes direkt efter att apparaten eller mjukvaran nämns första
gången. Det kan t.ex. handla om att dataanalys gjorts i SPSS (IBM SPSS Statistics
20, IBM, New York, US) eller att du använt en ultraljudsapparat (iE33 xMatrix,
Philips Healthcare, Andover, US) med en X5-1 transducer.
Observera att denna typ av hänvisning inte räknas som referens och alltså inte
heller ska återfinnas i referenslistan. Ett alternativt sätt att redovisa dessa fakta är i
en fotnot.
10

REFERENSER
Backman J, (2008) Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur.
Fernsten LA, Reda M, (2011) Helping Students Meet the Challenges of Academic
Writing. Teaching in Higher Education, 16(2), 171-182.
Hellström L, (2007) Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning
för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Hälsa och samhälle,
Malmö högskola.
Hayes JR, Flowers L, (1986) Identifying the organization of writing processes. I:
Gregg LW, Steinberg ER, (Eds) Cognitive processees in writing. Hillsdale NJ:
Erlbaum.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:773.
Malmö högskola, (2012) Dokument och mallar. > www.mah.se/hs/student/dok <
2012-01-24
Mattsson P, Örtenblad A, (2008) Smått och gott : om vetenskapliga rapporter och
referensteknik. Lund, Studentlitteratur.
McMillan K, Weyers J, (2010a) Så lyckas du med essäer och inlämningsuppgifter.
Harlow, Prentice Hall.
McMillan K, Weyers J, (2010b) Så lyckas du med uppsatser och rapporter.
Harlow, Prentice Hall.
Svenska Akademien, (2006) Svenska akademiens ordlista över svenska språket.
Stockholm, Norstedts Akademiska Förlag.
11

BILAGA
Bilaga. Layout och typografi för omslagssida samt titelsidor med abstrakt på
svenska respektive engelska.
12

Bilaga
HUVUDTITEL
EVENTUELL UNDERTITEL
FÖRFATTARE 1 (FÖRNAMN EFTERNAMN)
FÖRFATTARE 2
Examensarbete i [t ex omvårdnad] Malmö högskola
61-90 hp [vid magister 91-120 hp] Hälsa och samhälle
Program [t ex Sjuksköterskeprogrammet] 205 06 Malmö
Månad Årtal
Arial Black
22-28 p
VERSALER
Arial 10 p
Observera att användningen av
Malmö högskolas logotype är
reglerad och måste ske med rätt
färg, text och proportioner (se
Grafisk manual Malmö högskola).
Arial 18 p
VERSALER
Arial 18 p, VERSALER
Bokstavsordning efternamn
Tomt, d.v.s. ej Handledare.
Den/de får i stället, om så
önskas, nämnas i Förord.

HUVUDTITEL
EVENTUELL UNDERTITEL
FÖRFATTARE 1
FÖRFATTARE 2
Författare 1/Efternamn, Initial förnamn & Författare 2/Efternamn, Initial förnamn.
Huvudtitel. Undertitel. Examensarbete i (huvudämne) 15/30 högskolepoäng.
Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för (namnet på
institutionen), Årtal.
Abstrakt är en kort sammanfattning av examensarbetets bakgrund, centrala
frågeställningar eller problem samt de viktigaste resultaten av arbetet. Eftersom
abstraktet oftast är det första som läses av den som söker efter texter som
producerats inom högskolan eller inom forskning, är det viktigt att verkligen
fånga in det mest centrala i arbetet. Abstrakt får högst omfatta en halv textsida.
Nyckelord: Här skriver du ett antal viktiga nyckelord (5-7) som kan användas för
att söka ditt arbete. Dessa nyckelord skrivs i alfabetisk ordning med komma
mellan orden.
1
Arial Black 22-28 p
VERSALER
Arial 18 p
VERSALER
Arial 18 p, VERSALER
Bokstavsordning efternamn
Brödtext, Times New Roman 12 p.
Vissa delar kursivt.

MAIN TITLE
POSSIBLE SUBTITLE
AUTHOR 1
AUTHOR 2
Author 1/Surname, Initial of forename & Author 2/ Surname, Initial of forename.
Title. Subtitle. Degree project in (main subject) 15/30 Credits. Malmö
University: Faculty of Health and Society, Department of (namnet på
intitutionen), Year.
Abstract is a short summary of the background, central queries or aims and the
main results of the report. Since the abstract is the first contact other researchers
get with your report, it is important to include the most essential parts of the
report. The abstract must not cover more than half a page an must contain the
same information as the abstract written in Swedish.
Keywords: Five to seven important keywords in alphabetic order with commas as
punctuation marks.
2
Arial Black 22-28 p
VERSALER
Arial 18 p
VERSALER
Arial 18 p, VERSALER
Alphabetical order surname
Body matter, Times New Roman
12 p. Some parts in italics.