Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB

malarenergi.se

Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB

nonstop

En tidning från Mälarenergi. Nr 2 2012.

TEMA

VATTEN

Vattenkraftverket

i Lennartsfors

är Mälarenergis

västligaste utpost.

Njut av fin paddling

på Strömsholms

kanal. Vi tipsar om

guldkorn efter vägen.

Läs om vattensajten

och miljötratten

– viktiga projekt för

utbildning och miljö.

MISSA INTE VÅR

SOMMARPRESENT

I POSTLÅDAN!

Möt arkitekten till

Förnyelsen Block 6

som inspireras av

natur och grönska.


LEDARE MÄLARENERGI

Ett nummer fyllt

med vatten.

Sommar, vatten och förhoppningsvis en

hel del sol. Det är väl det vi alla önskar

oss nu. En period av avkoppling och

värme där livet kan vara lite enklare,

helt enkelt. Vatten är en del av livet,

oavsett om vi badar, dricker eller vattnar

blommorna med det. Därför ägnar vi en

stor del av det här numret av Nonstop

till just vatten.

Följ med på en tur på Strömsholms kanal och få lite tips om paddling och strandhugg

eller läs om ett av våra vattenkraftverk vid Lennartsfors i Värmland. Du får

också följa med ut i skolans värld och se hur vi samverkar med elever och lärare

runt vår nya vattensajt där de får följa vattnets väg från Mälaren, till kranen

hemma och sedan tillbaka till Mälaren igen – samverkan med skolan är en viktig

del i vårt arbete.

För att vattnets kretslopp och våra ledningsnät ska fungera är det viktigt att vi

inte ”proppar” igen systemet. Tillsammans med bostadsföretaget Mimer och renhållningsföretaget

Vafab går vi nu ut och informerar om vad man inte ska hälla

ner i avloppen, med fokus på matfett och matoljor. Det är viktigt att vi alla hjälps

åt och tar hand om vårt ledningsnät och vatten.

Mälarregionen växer vilket betyder att vi både måste utveckla våra befintliga

ledningsnät och bygga nya. Ett arbete som till största del sker under sommarhalvåret,

för att vi ska vara säkra på att allt fungerar när kylan och tjälen kommer.

Ett exempel på ett sådant jobb är det vi gör på Rocklunda i Västerås.

Själv kommer jag att spendera en stor del av sommaren och semestern med

familjen i vår stuga i Dalarna. Där tar vi vårt vatten från Badelundaåsen, samma

ås som används för att leverera dricksvattnet här i Västerås. Ja, Badelundaåsen

binder faktiskt samman Västmanland och Dalarna. Så oavsett om jag är i stugan

eller hemma dricker jag vatten från samma ås.

Och glöm inte bort att kranvatten är världens bästa dryck och törstsläckare

– oavsett väderlek.

Karin Ols

Chef affärsområde Vatten

nonstop nonstop

En tidning från Mälarenergi. Nr 2 2012.

TEMA

VATTEN

Vattenkraftverket

i Lennartsfors

är Mälarenergis

västligaste utpost.

Läs om vattensajten

och miljötratten som

jag varit med och tagit

fram under året.

Njut av fi n paddling

på Strömsholms

kanal. Vi tipsar om

guldkorn efter vägen.

MISSA MISSA INTE INTE VÅR VÅR

SOMMARPRESENT

I POSTLÅDAN!

Möt arkitekten till

Förnyelsen Block 6

som inspireras av

natur och grönska.

NONSTOP 1202.indd 1 2012-06-05 12.32

Omslagsbild

Lasse Fredriksson.

nonstop

Ansvarig utgivare

Ove Fredriksson, Mälarenergi

Redaktör

Ann-Sofie Pfeiffer, Mälarenergi

Projekt- och produktionsledning

Lena Idh, Agenti AB

Form och original

Madelene Ulfberg, SNAP!

Tryckeri

Sörmlands Grafiska AB

VATTENVERK

Vatten är en del av

livet, oavsett om vi

badar, dricker eller

vattnar blommorna

med det.

FLOCKNINGS-

MEDEL

TILL AVLOPPSRENINGSVERKET

Kundcenter: 021-39 50 50.

Sjöhagsvägen 3, Västerås

E-post: post@malarenergi.se

Hemsida: www.malarenergi.se

Postadress: Box 14, 721 03 Västerås

BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN,

RING: 021-18 19 00

KALK

Nonstop

nr 2

delas ut till

KLOR alla hushåll

i Västerås,

Hallstahammar,

Köping, Arboga

och Kungsör

vecka 26.

26

Naturupplevelser

och äventyr med

kanot på Ströms-

holms kanal.

12

Arkitekten som inspireras

av natur och grönska.

Vattensajten. Ett roligt sätt

att lära sig om vattnets

kretslopp.

04

18

28

Lennartsfors.

Mälarenergis

västligast utpost.

22

Matolja i tratten i

stället för i vasken.

Lennartsfors

är Mälarenergis

västligaste utpost.

08

Kraftpojkarna

som säljer el till

Mälarenergi.

30

Nu byts 700 meter

fjärrvärmeledningar

på Rocklunda. Här kan du surfa fritt i sommar.

Mälarenergi NONSTOP 2/2012

3


TEMA VATTEN TEMA VATTEN

Vi vill att alla barnen lär sig

mycket om vatten och hur

kretsloppet fungerar. Det är

en sida av Mälarenergis roll

som samhällsbyggare.

SABINA BJÖRKLUND

DU HITTAR

VATTENSAJTEN PÅ

WWW.MALARENERGI.SE

KUL OCH INTRESSANT

FÖR BÅDE

STORA OCH SMÅ!

VATTENVERK

FLOCKNINGS-

MEDEL

Sabina Björklund och Maria

Samson har tillsammans med en

kommunikationsbyrå samt lärare

och elever arbetat fram den nya

vattensajten på Mälarenergis

hemsida.

TILL AVLOPPSRENINGSVERKET

Vattensajten.

Ett roligt sätt att lära sig

om vattnets kretslopp.

Det regnar på oss. Vi dricker det. Vi badar och diskar i det. Samma vatten

i ett evigt kretslopp. Men vad händer längs vägen? Med en ny interaktiv

vattensajt på Mälarenergis hemsida får skolbarnen följa vattnets väg i Västerås.

TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: HENRIK MILL. ILLUSTRATIoN: TOBIAS FLYGAR.

Den nya vattensajten blev tillgänglig

Mälarenergis hemsida i

april och de många besöken på

sidan vittnar om att den väckt

intresse från början. En vattensajt

har funnits på Mälarenergis hemsida

tidigare, men nu illustreras

vattnets väg, vilka hinder som kan uppstå och hur

problem kan lösas, med animering och barnen kan

själva gå in och hjälpa till med lösningar. Det finns

förslag på experiment som skolklasser kan arbeta

med och länkar till olika filmer om vatten på You-

Tube. Filmerna handlar om allt från hur vattnet på

jorden bildats till hur det färgsprakande livet ser ut

under vattenytan vid Hawaii.

– Vi vill att alla barnen lär sig mycket om vatten

och hur kretsloppet fungerar. Det är en sida av Mälarenergis

roll som samhällsbyggare. Idén att bygga upp

en ny, interaktiv, vattensajt har funnits länge, säger

Sabina Björklund, skolinformatör och processtekniker

Mälarenergi, affärsområde vatten. Hon har varit

med och arbetat fram den nya sidan tillsammans

med Maria Samson på Mälarenergis kommunikationsavdelning.

Till sin hjälp har de haft två referensklasser och

deras lärare, Eva Segerström på

Emausskolan och Katarina

Kumlin på Skallbergsskolan.

Vattensajten vänder sig

till två åldersgrupper –

dels förskoleklass till och

med årskurs tre och dels

årskurserna fyra och

fem. Den är anpassad

till den nya läroplanen,

LGR 11.

Mikroorganismen Bettan

och Vattendroppen Roger

tar med barnen på en blöt

resa i boken Vattenresan.

På vattensajten börjar resan i Mälaren där vi hämtar vårt vatten. Vi får lära oss hur Mälarenergi gör vattnet drickbart på Hässlö vattenverk...

KALK

KLOR

FÄLLNINGSMEDEL

»

AVLOPPSRENINGSVERK

LUFT

SAND

Mälarenergi NONSTOP 2/2012

»

5

L


»

TEMA VATTEN TEMA VATTEN

På vattensajten finns även

experiment som barnen

kan göra både i skolan och

hemma.

6 Mälarenergi NONSTOP 2/2012

Katarina Kumlin är lärare i klass 2 A på Skallbergsskolan,

hon tycker att sajten svarar bra mot läroplanens

intentioner och att den fungerar utmärkt som

stöd i undervisningen.

– Som lärare väljer man hur mycket eller lite man

vill använda av det vattensajten erbjuder. I min klass

har vi börjat med att gå igenom den. Vi har också

gjort ett av experimenten och tittat på filmer på You

Tube. Det har fungerat bra alltihop. Barnen tycker

det är jätteroligt. Många har gått in på sidan hemifrån

också och det är ett gott betyg, säger hon.

Katarina anser att arbetssättet befäster kunskaper

på ett bra sätt, i synnerhet som det hela följs upp

med ett studiebesök på avloppsreningsverket.

– Då blir det verklighet. Och efter studiebesöket

kan vi fördjupa det hela ytterligare. Ungefär sex

lektionstillfällen har vi använt till detta när vi är

färdiga. I höst ska parallellklassen eventuellt också

arbeta med vattensajten, berättar hon.

Klass 2 A från Skallbergs skol an

har precis fått se hur det fungerar

i verkligheten vid ett besök på

avlopps reningsverket.

Mälarenergi samverkar i projektet med Västerås

stad för att nå ut till alla skolor. Via Plugnet och lärarnas

intranät skickas information ut om sajten.

– Vattensajten innebär att lärarna får ett färdigt

koncept. Hela undervisningen kan göras med hjälp av

den. Och de som vill kan också komma hit på studiebesök,

som ett extra plus, säger Maria Samson.

Skolbarn har ända sedan 1970-talet kommit till

avloppsreningsverket för att gå runt och titta på vad

som händer med vattnet i olika delar av reningsprocessen.

Tidigare tog ett studiebesök ungefär två timmar.

Men eleverna som kommer på studiebesök nu vet så

mycket mer eftersom de har arbetet med vattensajten

i skolan. Numera tar ett studiebesök 40 – 45 minuter.

– Tidigare blev det mer som en enda lång lektion.

Nu kan vi referera mycket till sajten. Och kan vi få

både kortare och bättre studiebesök kan vi också ta

emot fler, förklarar Sabina Björklund.

VI SOM TESTAT

SAJTEN!

Att vattnet i kranen kommer från Mälaren,

att det är viktigt att dricka vatten och att mikroorganismer

äter bakterier. Det är några

nyvunna kunskaper som vatten sajten och

studiebesöket på Kungsängens vattenren ingsverk

gett eleverna i klass 2A på Skallbergsskolan.

Michela Bonetti vet numera att

det enda som ska ner i toaletten

är kiss, bajs och toalettpapper.

Inte tuggummi, till exempel,

som hon var tvungen att undervisa

sin mamma om nyligen.

Abdirizak Shariff minns när

han tappade sina glasögon

i toaletten hemma. De åkte

längre och längre ner och gick

inte att få tag i, så det blev nya

glasögon. Nu förstår han var

de gamla hamnade till sist; på

avloppsreningsverket. Men då

var de nog trasiga, tror han.

Selma Eklind tycker att studiebesöket

på avloppsreningsverket

vad roligast av allt ihop.

Men hon har tyckt om att gå

in på vattensajten också. Både

i skolan och hemma.

Elvira Sannestedt är nu

helt klar över varifrån vattnet

i duschen kommer – från

Mälaren. Hon tycker att hon

lärde sig hur det fungerar på

sajten, men att det var kul

att se avloppsreningsverket i

verkligheten.

Vattensajten ingår i

Mälar energis

skolpaket.

Vattensajten är framför allt framtagen som utbildningsmaterial

till lärare och barn. Den är anpassad efter LGR 11

och det finns även tryckt material för skolan att använda

sig av i undervisningen. Men sajten är rolig för alla som

vill ha nya kunskaper och insikter om vårt vatten.

FöRUTOM SPEL, INFORMATION, FILMER

Och UTBILDNINGSMATERIAL FINNS DET häR

TILLGäNGLIGT På VATTENSAJTEN:

FöRSKOLE- Och LåGSTADIELäRARE

KAN BESTäLLA:

» www.malarenergi.se/vattensajten

...och hur vattnet sedan pumpas ut till stadens invånare. Efter att vi använt vattnet till olika saker skickar vi det vidare till Kungsängens avloppsreningsverk där det renas i olika processer. Sen lämnar Mälarenergi tillbaka vattnet till Mälaren igen och kretsloppet är slutet.

KALK KLOR

FÄLLNINGSMEDEL

AVLOPPSRENINGSVERK

LUFT

SAND

LUFT

SLAM

Planering och upplägg.

Här har vi samlat ett antal tips och råd som du kan använda i din undervisning och din planering. Vattensajten

är uppbyggd i fem olika avsnitt och startar med vattnets kretslopp, därefter hur vattnet blir drickbart och vad

vi gör med vårt vatten samt hur det renas. Sen avslutas sista sidan med att vi är tillbaka där allting började.

På sida ett till fyra finns experiment, i pdf-form, som ni kan skriva ut och sedan utföra det när det passar er.

Nu startar vi!

1

Början på

vattnets kretslopp.

På den första sidan hittar du fakta om vattnets kretslopp och bland annat en film om hur haven

blev till. När ni tagit del av fakta, gjort experiment, spelat spelet och sett på film kan följande

frågor diskuteras:

• Var finns det vatten?

• I vilka former finns vatten?

• Var kommer vattnet ifrån?

• Varför måste vi vara rädda om det vatten vi har, och på vilka sätt kan vi vara det?

2

Vattnet

blir drickbart.

Under avsnittet Vattnet blir drickbart får ni följa med på vattnets resa genom Vattenverket och få en snabbtitt hur det ser

ut där vi tillverkar vårt dricksvatten. När ni lärt er om bakterier, utfört experiment och tittat in på vattenverket kan följande

frågor diskuteras:

• Varför kan vi inte dricka sjövattnet som det är?

• Vad tror du händer om vi dricker sjövatten?

• Vad tror du händer om man får i sig vatten som innehåller tillexempel bakterier som E.coli?

3

När vattnet

är i våra händer.

Vattensajten

utgår från

LGR 11.

I vilka situationer hemma, i skolan eller på fritiden använder vi oss av vatten? Hur vi använder vatten får du svar på under

avsnitt tre där du kan titta in i huset i den interaktiva speldelen, lära dig om virtuellt vatten, d.v.s. allt vatten som inte syns

eftersom det går åt till att producera produkter. När ni lärt er om detta och tittat på film och utfört experiment kan ni fundera

tillsammans kring mängden vatten vi använder:

• Ett badkar rymmer cirka 200 liter, och varje människa gör av med ungefär lika mycket per dag. Hur mycket vatten gör

er klass av med per dag? Eller rent av varje familj i klassen?

• Vatten är inte bara livsnödvändigt för vår överlevnad, utan även för växter och djur.

• Vad kan du göra för att påverka och ta bättre hand om vattnet och vår miljö?

• Visste du att människan består till 2/3 av vatten?

• Det finns en uppsjö av miljömärkningar och miljömärkta varor för våra livsmedel, kläder, rengöringsmedel m.m. Låt

barnen hitta minst 1 miljömärkt produkt på förskolan/skolan. Vet de vad miljömärket heter? Under sida 3 på Vattensajten

finns ett bildspel med olika miljömärkning som du kan använda som underlag. Rätt svar på dem olika märkningarna

hittar du i ”Lärarrummet”.

>>

Planering

och upplägg

för lärare

Vattenresan.

Följ med Sara, Roger och Bettan

på ett riktigt blött äventyr!

Sagoboken

Vattenresan

Kunskapstest på vattensajten.

Början på 1 vattnets kretslopp.

VAD ÄR GRUNDVATTEN?

1. Vatten i sjöar som är grunda.

2. Vatten som finns naturligt i sprickor nere i marken

3. Havsvatten

VAD KALLAS DET NÄR VATTEN REGNAR OCH DUNSTAR, OM OCH OM IGEN?

1. Vattnets naturliga kretslopp

2. Regnets vattniga maratonlopp

3. Det naturliga vattenloppet

HUR OFTA BILDAS DET NYTT VATTEN PÅ JORDEN?

1. En gång om året

2. En gång vart hundrade år

3. Aldrig, det är samma vatten som vi haft i flera miljoner år.

2

Vattnet

blir drickbart.

VARFÖR PUMPAR VI NER VATTNET I BADELUNDAÅSEN?

1. Det finns ingen tillräckligt stor bassäng inomhus

2. Vattnet ska få en godare smak, och blandas med grundvattnet

3. Vi tillsätter frisk luft i vattnet

VARFÖR BEHÖVER VI HA VATTENTORN MED RESERVLAGER AV VATTEN?

1. Människor använder mer vatten på kvällen än på morgonen

2. Människor använder mer vatten på morgonen än på kvällen

3. Människor använder mer vatten än vad vattenverket kan tillverka, hela tiden

I VATTENRENINGSVERKET FILTRERAR VI BORT BAKTERIER, SMUTS OCH SKRÄP.

VAD KALLAS DESSA?

1. Patogener

2. Genologer

3. Patienter

>>

DIPLOM

Grattis!

Nu har du lärt dig allt

om vattnets eviga kretslopp.

Kunskapsprov Diplom

Målarskisser Klistermärken

Tilldelas


SAMHÄLLSBYGGARE SAMHÄLLSBYGGARE

Kraftstationen i Lennartsfors

har funnits sedan 1943, men arkitekturen och

de höga, välvda och spröjsade fönstren

vittnar om att byggnaden är

mycket äldre än så.

Lennartsfors

är Mälarenergis

västligaste utpost.

Bara en knapp halvmil från norska gränsen ligger Lennartsfors.

Här finns det största av Mälarenergis sju vattenkraftverk i Värmland.

Tillsammans med intilliggande byggnader bildar kraftverket i

Lennartsfors en kulturhistoriskt spännande miljö.

TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.

Det är glest mellan husen

och mycket skog den

sista vägsträckan mot

Lennartsfors. När skogen

glesnar och bebyggelsen

tätnar är vi där. En liten

bit in i samhället står det

Mekanisk Verkstad på en vit skylt som pekar

upp mot Lennartsfors Mekaniska Verkstad.

Företaget är inrymt i en låg, modern

företagsbyggnad och ser ut att kunna vara

ortens centrala arbetsplats. Längre fram

dyker en vacker gammaldags industribyggnad

i rött tegel upp – Lennartsfors kraftstation.

Bakom glittrar vattnet i sjön Foxen.

Kraftstationen har funnits sedan 1943,

men arkitekturen och de höga, välvda och

spröjsade fönstren vittnar om att byggnaden

är mycket äldre än så. Den byggdes 1886

och inrymde ända till 1940 ett träsliperi. Här

tillverkades pappersbalar som skeppades ut

till bland annat England och Frankrike.

Mälarenergi tog över kraftstationen 2006

och blev på samma gång ägare till en smedja,

en mekanisk verkstad, ett snickeri och en

såg, vars historia hänger tätt ihop med det

som nu är kraftstation. Det har i sin tur lett

till ett samarbete mellan Mälarenergi och

Trankils hembygdsförening som värnar om

miljöns kulturhistoriska värden.

– Som ägare underhåller vi även de fastigheter

som hör till kraftverket. Därför har vi

stått för vissa materialkostnader för upprustningen

av smedjan som var i väldigt dåligt

skick. Hembygdsföreningens folk arbetar

ideellt med renoveringen. Det är en vinnvinnsituation,

säger Göran Algroth på

Mälarenergi som guidar oss vid kraftstationen.

Göran Algroth är stabsamordnare inom

vattenkraft på Mälar energi. Han kommer hit

några gånger per år, för damminspektion,

fastighetsfrågor och, som idag, för att göra

mätningar.

– Vi måste kontrollera att vi följer de tillstånd

vi har när det gäller höjd på vattennivån

och vilka vattenmängder vi ska tappa.

Vi gör egenkontroller och Länsstyrelsen kan

när som helst begära in mätdata. Frångår vi

våra tillstånd är det ett miljöbrott, förklarar

han.

På väg ner mot kraftverket passerar vi

några betongbarriärer som byggdes för

bara tre år sedan, för att vid behov göra det

möjligt att dämma upp och höja vattennivån

så utflödet inte ska bli för stort.

Inne i kraftverket luktar det olja och ljudnivån

är hög. Här arbetar de fem generatorer

som installerades 1943 då kraftverket

Göran Algroth kontrollerar

vattenkraftstationen några gånger per år.

startade. Drivremmar snurrar i svindlande

fart och ger intryck av en intensiv, men

samtidigt ålderdomlig, produktion. En dag

som denna, med fem generatorer igång,

producerar Lennartsfors kraftverk 1,2 MW.

En modernare generator, nummer sex, är

för tillfället avstängd. Den står i en särskild

tillbyggnad som gjordes 1956. När alla sex

generatorer är igång har kraftverket en

kapacitet på 3,3 MW och är Mälarenergis

största vattenkraftverk i Värmland.

Fram till 1940 fanns alltså en helt annan

verksamhet i den här byggnaden. I det som

nu är kraftverk fanns själva träsliperiet, i

byggnadens förlängning, numera avskiljd

från kraftverket, tillverkades pappersbalar

och i den stora röda ladan alldeles

8 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 9

»


»

SAMHÄLLSBYGGARE

vid vattnet lagrades balarna i väntan på

utskeppning när isen gjorde sjön ofarbar.

”Massaboa” kallades ladan som fortfarande

står kvar, men nu med ett skal av moderna

plåtväggar. Redan på 1890-talet, alltså långt

innan kraftverket startade, producerades

el i den röda tegelbyggnaden. Träsliperiet

hade en egen generator som försåg fabriken

och de omkringliggande byggnaderna med

el. Till och med förmannens privata bostad,

och andra närliggande byggnader, fick elektricitet

genom fabrikens generator.

Under andra världskriget minerades de

vattenvägar som träsliperiet var beroende

av för sin export och 1940 måste företaget

läggas ned. Men eftersom det redan fanns

viss elproduktion i byggnaden blev det naturligt

att bygga ut en kraftstation här. Och

i den del av det gamla träsliperiet som inte

blev kraftverk, startade så småningom AB

Lennartsfors Mekaniska Verkstad.

Några hundra meter från kraftstationen

ligger tre röda träbyggnader på rad. Det är

smedjan, en liten mekanisk verkstad och en

såg, med ett snickeri på övervåningen. Det

ELPRODUKTION I

LENNARTSFORS

6

GENERATORER

KAN TILLSAMMANS

PRODUcERA

3.3 Mw

Smedjans faluröda träfasad är fräsch och nymålad

och tegeltaket är nytt. Det är resultatet

av Mälarenergis och hembygdsföreningens

samverkan för att sätta smedjan i stånd.

var stödverksamheter till Lennartsfors bruk

som hade verksamhet mellan 1842 och 1877

och bland annat tillverkades båtar. Alldeles

intill husen går den mycket smala Dalslands

kanal. På andra sidan syns det rödvita hus

som en gång var förmansbostad och granne

med det står slussvaktarbostaden. Genom

den här slussen passerar ett stort antal

fritidsbåtar sommartid. Kanalen är också

populär bland kanotister.

Smedjans faluröda träfasad är fräsch

och nymålad och tegeltaket är nytt. Det är

resultatet av Mälarenergis och hembygdsföreningens

samverkan för att sätta smedjan

i stånd. Upprustningen ingår dessutom i

ett projekt som hembygdsföreningen driver

med EU-medel.

Vid smedjan möts vi upp av Börje Jonasson

från hembygdföreningen som låser upp

och visar interiören. En invändig upprustning

har också påbörjats, men den är inte

färdig ännu. Lokalen är liten och mörk. Det

är lätt att föreställa sig hettan från eld och

glöd när arbetet var i full gång härinne.

Rummet domineras av ässjan – en öppen

eldhärd för upphettning av järn. Den var

delvis raserad när upprustningen började

och några nya stenar har murats in för att

återställa den. Gamla verktyg är uppradade

längs väggarna. Ett trästycke, format ungefär

som ett ok, hänger också på väggen.

”Bön” står det på det. Men det har ingenting

med religiös bön att göra. Bön är ett

annat kraftverk i närheten och trästycket är

Börje Jonasson från Trankils

hembygdsförening i den gamla

smedjan som nu rustas upp.

10 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 11

Lennartsfors Snarkil

Karlfors

Kraftverkets första generator.

en mall till järnband för en kraftverkstub.

– Smedjan var egentligen en del av den

mekaniska verkstaden som tillverkade och

reparerade utrustning till först bruket, sedan

träsliperiet och kraftverket. Det var verksamheter

som fortfarande var igång under hela

1960-talet, berättar Börje Jonasson.

Börje Jonasson är mycket intresserad av

de gamla verktyg och maskiner som använts

genom åren. Den mekaniska verkstaden

är full av maskiner under upprustning

och Börje Jonasson har till och med lyckats

här finns Mälarenergis 41

vattenkraftverk som gemensamt

svarar för 21 procent av bolagets

elproduktion.

Blixbol

Kolsäter

Torp

Borgvik Grums

Karlstad

Vänern

köpa kompletterande delar på ”Blocket”. Speciellt

glad är han över att kraftverkets allra

första generator står på golvet i verkstaden,

efter att ha förvarats hemma hos en ortsbo.

En skylt på generatorn meddelar att den

är tillverkad av det schweiziska företaget

Brown Boveri i Kristiania (Oslo) 1891. Nu

ska den rengöras och rustas och förses med

en informationsskylt.

– En av visionerna vi har är att kunna

öppna husen här för allmänheten vissa dagar

sommaren, berättar Börje Jonasson.

När vi lämnar Lennartsfors ser vi oss

omkring med lite nya ögon. Allt hänger ihop

och allt förändras. Vid parkeringen ovanför

kraftverket står, som en relik från gamla tider,

brukets gamla stångjärnshammare som

flyttades från bruket till smedjan, men som

på 1920-talet definitivt tjänat ut även där.

Och det moderna Lennartsfors Mekaniska

Verkstad, som vi passerar även på väg ut

från samhället, är i grunden samma företag

som ända till 1996 också höll till i det

vackra röda tegelhuset vid vattnet, i direkt

anslutning till kraftverket.

Högfors

Segerfors

Högbergsfors

Östra born

Finnhyttan

Krokfors

Stjärnfors

Rällsälv

Rällså

Ludvika

Bångbro

Skinnskatteberg

Frövifors

Örebro

FRISåGNING

FöR ALL

FRAMTID

Under snickeriet, i en av byggnaderna

nära kraftverket, finns en såg som

fortfarande används av traktens markägare.

De har enligt mycket gamla avtal

rätt att använda sågen till husbehov,

så kallad frisågning.

Avtalen gällde ”för all framtid” och när

Mälarenergi blev ägare till sågen innebar

det också ansvar för sågningen.

– När någon markägare vill använda

sågen förmedlar jag kontakten till en

yrkesman som sköter det rent praktiskt,

eftersom vi måste se till att det görs på ett

säkert sätt, berättar Göran Algroth.

Att administrera sågningen är onekligen

ett udda inslag i Mälarenergis verksamhet

och Göran har gjort vissa försök med att

ta reda på hur intresset för frisågningen

egentligen ser ut hos markägarna.

– Jag har gått igenom fastighetsregistren,

men det har skett stora förändringar

sedan avtalen skrevs och ägarna är inte

alltid lätta att hitta. Det blir lite komplicerat

med avtal som gäller för ”all framtid”.

De som skrev dem kunde knappast förutse

hur framtiden skulle se ut, avslutar han.

Östanfors

Norrhammar

Holmen

Nygårdsforsen

Gisslarbo

Kolsva

Lyftinge

Ekeby

Virsbo

Ramnäs

Surahammar

Ålsätra

Hallstahammar

Sörstafors

Östtuna

Jäder

Arboga

Grindberga

Hjälmaren

Seglingsberg

Västerkvarn

Kallstena

Skultuna

Turbinhuset

Västerås

Mälaren


MÄLARENERGI TIPSAR!

Naturupplevelser

och äventyr med kanot på

på Strömsholms kanal.

Strömsholms kanal.

En magisk känsla av att färdas i oupptäckt ingenmansland infinner sig

redan TEXT: KRISTINA efter GREFBERG. några paddeltag. Spegelblankt vatten, ymnig grönska, orörda

FoTo: H&P WESTER.

blomsterängar, idylliska badvikar och små obebodda öar. Växtligheten

förändras under färden när man passerar gränsen mellan Bergslagsklimat

och Mälarklimat. Tystnaden bryts bara av porlandet från paddelns

rörelse i vattnet, fågelkvittret och ett plask från en fiskstjärt. Eller var

det en bäver?

TEXT: KRISTINA GREFBERG. FoTo: HENRIK WESTER, VKL.

STRöMShOLMS KANAL:

11 mil

PADDELLED

14 SJöAR

26 SLUSSAR

8 VATTENKRAFTSTATIONER

4 cAMPINGAR

6 BADPLATSER

22 BROAR

1,35 METER DJUP

MÄLARENERGI TIPSAR!

En magisk känsla av att färdas i oupptäckt ingenmansland infinner sig redan efter några

paddeltag. Spegelblankt vatten, ymnig grönska, orörda blomsterängar, idylliska badvikar

och små obebodda öar. Växtligheten förändras under färden när man passerar gränsen

mellan Bergslags klimat och Mälar klimat. Tystnaden bryts bara av porlandet från paddelns

rörelse i vattnet, fågelkvittret och ett plask från en fiskstjärt. Eller var det en bäver?

Strömsholms kanal har varit en tenkraftstationer som är i bruk, varav den oss inspireras av Rolf Mylläri, ansvarig för

viktig vattentransportled genom äldsta – Västerkvarn – byggdes år 1915. kanalens vattenled, och Sven-Olof Wikström,

Sveriges äldsta bruksbygd Hela kanalen är ett byggnadsminne och kanotansvarig vid Skantzö Bad & Camping

Men du är inte först i den här vildmarken. Kanotleden längs Strömsholms kanal betraktas som lätt och kan

sedan 1795. En kanalpaddling ingår i Ekomuseum Bergslagen.

i Hallstahammar. Rolf ansvarar för kanalens

Strömsholms kanal har varit en viktig vatten- paddlas med alla slags kanoter. Vanligast är att paddla nedströms,

här blir inte bara en fantastisk Kanotleden längs Strömsholms kanal vattenstånd så att ingen ger sig ut när det

transportled genom Sveriges äldsta bruksbygd och det finns många olika boendealternativ längs färden. Kanoter

naturupplevelse. Här väntar ett betraktas som lätt och kan paddlas med alla är för högt och Sven-Olof hjälper till med

sedan 1795. En kanalpaddling här blir inte bara och campingutrustning kan hyras på flera platser. Färden kantas av

pärlband av upplevelser. Längs den elva slags kanoter. Vanligast är att paddla ned- kanoter och utrustning samt skjutsar kanot-

en fantastisk naturupplevelse.

smultronställen, och vi lät oss inspireras av Rolf Mylläri, ansvarig

mil långa sträckan från blånande dalaberg ströms. Längs färden finns många olika hyrarna till den utvalda startplatsen. På

för kanalens vattenled, och Sven-Olof Wikström, kanotansvarig vid

till låglandet i Mälardalen kan du besöka boendealternativ, tältplatser, vindskydd, nästa uppslag berättar de om sina guldkorn

»

här väntar ett pärlband av upplevelser. Längs den elva mil långa Skanzö Bad & Camping i Hallstahammar. Rolf ansvarar för kana-

många kulturhistoriska sevärdheter.

vandrarhem och hotell. Kanoter och cam- längs vägen och delar med sig av praktiska

sträckan från blånande dalaberg till låglandet i Mälardalen kan du lens vattenstånd så att ingen ger sig ut när det är för högt, och

Från Virsbo i norr till Västerkvarn i söder pingutrustning kan hyras på flera platser. tips. Bästa tipset från båda är dock: ta det

besöka många kulturhistoriska sevärdheter. Från Virsbo i norr till Sven-Olof kör kanothyrarna till den utvalda startplatsen. På nästa

passerar du även åtta av Mälarenergis vat- Färden kantas av smultronställen, och vi lät lugnt, njut och låt kanoten glida fram!

Västerkvarn i söder passerar du även åtta av Mälarenergis vat- uppslag berättar de om sina guldkorn längs vägen och delar med sig

tenkraftstationer som är i bruk, varav den äldsta – Västerkvarn av praktiska tips. Bästa tipset från båda: ta det lugnt, njut och låt

– byggdes år 1915. Hela kanalen är ett byggnadsminne och ingår i kanoten glida fram!

Ekomuseum Bergslagen.

KANOTUThyRNING:

Kanalorterna samarbetar när

det gäller kanotuthyrning och

kanotcentraler finns i Smedje-

backen, Fagersta, Surahammar

och Skantzö Bad & camping

i hallstahammar.

Mer information finner du på:

www.stromsholmskanal.se

Ett kanotpaket

inkl kanot, paddlar, flytväst,

tält, liggunderlag och spritkök

för två personer kostar cirka

500 kronor för ett dygn och

1050 kronor för tre dygn.

Att enbart hyra en kanot

kostar kring 300 kronor

för ett dygn.

På nästa uppslag visar vi en karta över paddelleden

och några av strändernas smultronställen. Lycka till!»

12 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 13


MÄLARENERGI TIPSAR!

FoTo: PER ERIKSSoN.

Om du hyr kanot vid Skantzö Bad och Camping i Hallstahammar kan du beställa skjuts för

dig och din familj med utrustningen till startplatsen. Under vägen upp får du information om

bad- och rastplatser, övernattningsmöjligheter, sevärdheter och praktiska tips, exempelvis

vad man bör tänka på vid kraftstationerna. Du får också en färdbeskrivning för kanotister

över hela Strömsholms kanal.

Den första sträckan från Smedjebacken i Dalarna är vacker, men handlar mest om svårare

sjöpaddling. Kanalen börjar på riktigt vid natursköna Semla, och den finaste kanotleden

sträcker sig från Ängelsberg, alternativt från Virsbo, och söderut. Det är också här många

väljer att starta sitt äventyr.

Guldkorn efter vägen…

Sven-Olof wikström, Skantzö Bad & camping och

Rolf Mylläri, Strömsholms Kanal AB tipsar om guldkorn

efter vägen från Smedjebacken till Borgåsund.

1 Smedjebacken Vid Prästbadet och Herosvallen

finns fina bad- och tältmöjligheter.

2 Svinön På södra udden finns vidskydd,

eldstad och TC. På östra udden finns brygga,

badmöjligheter och plats för några tält.

3 Gladtjärn Här finns camping och bad.

4 Storsandviken Fin rastplats och långgrund

badplats. På östra sidan: brygga,

vindskydd, eldstad, TC och tältmöjlighet.

5 Söderbärke Barkens pärla, en idyll värd

att stanna till vid, ta en fika vid serveringen

i Folkets Park. I Söderbärke finns även vandrarhem.

Före bron ligger Hembygdsgården

med kaffeservering. Vid bron ligger Brostugan

med servering och övernattning.

6 hugnora Cirka 300 meter nordost om

järnvägsbron, i en liten öppning i vassen,

finns fina badmöjligheter med långgrund

sandbotten.

7 Vad Rastplats med plats för några tält.

8 Semla – Västanfors På den här sträckan

ligger fyra vattenkraftverk som kräver

upptag av kanoten.

9 Västanfors Vid Hembygdsgården finns

en handelsbod och servering samt servicehus

med dusch och toalett.

10 Ennora Här finns vindskydd och TC.

11 ängelsberg Här finns badplats, vandrarhem

och restaurang. Världsarvet Engelsbergs

bruk är värt ett besök, liksom Skulpturparken

och Oljeön, världens äldsta bevarade oljeraffinaderi.

Man kan ta färjan Petronella från

fastlandet eller lägga till med kanoten direkt

på ön. I sjön Åmänningen finns vackra öar

där man kan slå upp sitt tält.

12 Kalvön Bra rastplats.

13 Virsbo Virsbo bruksområde ligger mellan

Åmänningen och Virsbosjön. Här finns

bruksmiljö från 1600-talet bevarad med

herrgård och bruksmuseum samt Virsbo

konsthall. Utanför Virsbo når man den första

något svåra passagen, en liten sprängd

kanalbit. Här kan det vara lite strömt, följ

sjömarkeringen. Det finns en badplats och

fina stenhällar att sola på. På Virsbosjön kan

det blåsa, men här hittar du både små öar

att övernatta på och om du har tur kan du

dra upp en stor abborre eller två.

14 Seglingsberg Här paddlar du i en

smal, vacker passage (det kan dock vara

starkt strömdrag). Naturskönt område med

bondgård, kossor som betar och fina hus.

Mellan Seglingsberg och Färmansbo finns

vindskydd där man kan övernatta.

15 Färmansbo Ta sikte på udden på piren,

här hittar du en plats för njutning. Fågelkvitter,

bäver- och gäddplask är allt som hörs.

16 Stora Nadden Grund sjö med rikt fågelliv

och en badplats.

17 Lilla Nadden Fint att övernatta före inloppet

på ön med vindskydd och en märklig

ädelgran som bara finns här.

18 Ramnäs Här kan man övernatta lyxigt

på Schenströmska herrgården eller bara ta

en fika på Kuskens café, räkmackan är vida

känd. I det industrihistoriska området finns

också glashytta och krukmakeri.

19 Sjön Gnien Fågelskyddsområde med

fågeltorn.

20 Rävnäs Här finns en lägergård där man

kan övernatta i tält.

21 Magsjön Badplats, kiosk, beachvolley,

hopptorn, toaletter och övernattning.

22 Surahammar På gångavstånd från

kanalen finns ett MC-museum.

23 östersjön Räkna med vind, håll dig

nära land.

24 ålsätra Stort vindskydd på naturskön ö

norr om slussen och kraftstationen.

25 Trångfors Lancashiresmedja från 1875

med vattenhjul och den gamla kraftstationen.

Här finns färskvatten att fylla på

vattenflaskan. Från Trångfors blir det 750

meters vandring, med kanoten på kanotvagn,

ner till Skantzsjön, hjälp finns att få.

26 hallstahammar En paddeltur runt

Skantzsjön rekommenderas. På Hallstahammars

Brukshotell kan du äta en bit mat. På

Skantzö Bad & Camping finns tempererat

bad, vattenrutschbana, bastu, tvättstuga,

turistbyrå, restaurang med fullständiga rättigheter,

mataffär och två caféer. Här finns

även stuguthyrning. I närheten ligger Åsby

trädgård och Åsby kött och vilt. Om du vill

smaska i dig en bamsehamburgare ska du

gå tvåhundra meter norrut till den populära

Lustigkullagrillen.

27 Sörstafors Gammalt brukssamhälle.

28 Kolbäck Besök gärna det anrika Kolbäcks

gästgivargård från 1670.

29 Mölntorp Den gamla kvarnen Westerqwarn

med anor från 1400-talet är idag

ombyggd till restaurang, pub och café med

minigolf och musikunderhållning. Varje

måndag under sommaren hålls här veteranbilsträffar.

30 Strömsholm Hästälskarens Mecka. Ett

hippologiskt centrum med årliga hästtävlingar.

Strömsholms barockslott byggdes 1556

på en ö i Kolbäcksån. Till sevärdheterna hör

1700-talsinredningar och en betydande samling

svenskt måleri. I Strömsholm kan du

hitta olika typer av övernattning, bland annat

ett vandrarhem intill Jazzens museum.

31 Ladugårdssjön Naturreservat, fågelsjö.

32 Borgåsund Borgåsund var under lång

tid Mälarens största hamn och växte till ett

eget samhälle. Idag är Borgåsund en riktig

idyll med hamncafé och fiskebod. Strömsholms

kanal slutar i farleden vid Kvicksund.

Kanalkarta finns på hemsidan och i

broschyrform hos kanotuthyrarna och på

turistbyråer. även fiskekort kan köpas på

flera platser.

EN MIL LUGN

PADDLING

TAR cIRKA

TRE TIMMAR.

UPPSKATTAD

PADDLINGSTID TILL

STRöMShOLM FRåN:

SMEDJEBAcKEN 6 – 7 DAGAR

FAGERSTA 4 DAGAR

VIRSBO VEcKOSLUT

SEGLINGSBERG VEcKOSLUT

SURAhAMMAR 2 DAGAR

DELAVSTåND:

Smedjebacken – hugnora 12 km

hugnora – Semla 13 km

Semla – Fagersta 2 km

Fagersta – Uddnäs 2 km

Uddnäs – Västanfors 2 km

Västanfors – Virsbo 14 km

Virsbo – Seglingsberg 8 km

Seglingsberg – Ramnäs 8 km

Ramnäs – Surahammar 9 km

Surahammar – ålsätra 8 km

ålsätra – Trångfors 3 km

Trångfors – Sörkvarn 3 km

Sörkvarn – Sörstafors 3 km

Sörstafors – Västerkvarn 6 km

Västerkvarn – Strömsholm 3 km

14 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 15

SMEDJE-

BACKEN Torrbo

3

1

2

4

Vanbo

Tolfsbo

Vibberbo

5

Söderbärke

Västerbyhyttan

6

Vad

7

Viksberg

8

Hedkärra

Oti

8 9

Ombenning

10

11

Avestbo

FAGERSTA

Ängelsberg

Oljeön 12

Västervåla

Åmänningen

Västansjö

13

Virsbo

14 Seglingsberg

17

15

19

16

18

Skantzen

Kolbäck

Ramnäs

23

24

20

21

22

25 Trångfors

SURA-

HAMMAR

26

27 Sörstafors

30

Strömsholm

31

HALLSTA-

HAMMAR

28

Westerquarn

29

32 Borgåsund

Mälaren

Kvicksund


SOMMARKRYSSET

torsk

sluta

skjuta!

första

april

bli

större

läggs

in

fisk

gripande

hög

som

fick gå

torr

3

flott

bolag

bor i

cork

blåser

fiskevatten

?

skriver

noter

sovs

mest

gagna

turku

befriad

riv

ligger

lågt

termiter

kungakronorgolftour

192 x 210 130 x 210

först

och sist

klagan

blyg-

sam

8

är kass

såg

skomakare

galenskap

sjunger

duett

går i

ljus

rampfeber

krokilektion

ung

dam

frågar

norum

träd

densamme

kan

mäklare

blir

vissa

tecken

exlän

kliar

måne

färdfärdväg bra

fett

valor

leasad

begränsar

det befordras

snabbt

uganda

verk

kanske

estelle

den lär

hur man

lär

höjdare friresa

står

över

kung

ix

teorin

artig

femma

hörs

från

tik

rysk

stad

©

samson

mindre

i vatten

tilltal

tors

flamma

spridd

rivaler

virrig

kubb

längta

plockar

gubbar

4 bak-

15

vatten

kalligraf

jetleggad

utsikt

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

14

6

2

7

11

lockvara

vendetta

smakar

op

gick

ner

on

före

majestät

Skicka in din lösning senast den 5 augusti till:

Mälarenergi, Box 14, 721 03 Västerås. Märk kuvertet: Mälarkryss.

LÄGGS

PUBEN

SVÅL

1

NU ÅTER

STIMU-

VARA

LÅG I

I LÅDAN

LERAT

GRYMT-

REST

VAGGAN

L Ö OXEN H FICK EVA S

VÅRLJUS TÅ

EN AV

VÅRA TIO

2

GJORDE

SNA-

PORTAD

BELA

NEKADES L

14

KAN

VID ÅR

GE KÖK

GLAS-

AGTAK ENERGI T BRUK AD


10

LAMBGIFT

KAN TA

EN LATTE KAFEGÄSTE

13

GJORDE

BOR PÅ

FLICKAN

ATTIKA

OCH

ATENARE KRÅKAN R

PYGMA-

GRISAR

PÅ PÅ

LION-

JOBBA

PÅKNAPP

UPPHOV

FÖRE

L T KNOP SHAW TENTA?

LOCKROP

STEK-

LÖV-

SPADAR

TRÄD

PRIS

ENERGI- BI- LÄGGS

BETYDER

NOTA VÄGEN PATIENT

FYRA

S E SO REV STÄ IV

KROCK-

12

5

ÖV-

NINGAR KOLLISIONSKURSER

9 11 PANNDEL

PIGGHAJ

HILLE-

HOTELL-

BARDER

ORD

GÖR RK

– GÖR

YXOR INN LOB KLIPP HÅ

INTRES-

SANT

INNE

VÄRDE-

LÖS

SEVÄRD GHET USEL

NEGERAR

3 6

OMDÖ-

HAR

LÄGGA

ALBERTS

MESGILL

JASPILOT

STOR

TILL

ÄMNE

KLOK O DRAKE EJ SOCKER SÖTA KORT P

ÄR

FARLIG

STÅNG

LÅNG-

GAS

VIK SOM

ÄRMAD

SPORT

ÄR VÄL

R TUR RN GDRÄKT LOREEN? AXEL

EN I BONN

GRISAR

HUVUD

FÖR

SVÅRT

SAMLADE

CARDIGAN L SJUK EIN BÖNDER SU

LITE

SES VID 4

7

SYNS

FRÅN

FOT

VIGS

INTE I

FRANSKA PÖ BUSIG NOT SPIKDEL KUPA G

ÄR

HÄSTENS

SETMOR

VIS-

SKEN

MAKARE

OTYGLAT EV OLROG

© 8

EXCEP-

SAMSON

TIONELL

TRÅDBRY

DISKUTE-

RAD LAG

021-13 74 10

RAR FNURRA L FRA

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

SKÖN UPPLYSNING

16 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 17

snäppa

10

kallas

gw ?

större

kamp

erad

oro

ände

kykladösportförening

stryk

skyddsande

Namn:

Adress:

Telefon:

löftesrik

tid

bilmakare

skivbolag

etta

1

egennytta

kan

man i

dans

väl i

götet

skena

latmask

kan bli

sylt

un i usa

9 ger

5

draghjälp

upplysta

lager

näring

för vaja

kan tro

blir väl

valp

sal

kärl

13

tror

inte

mindre

koppar

vid

val

tar in

längd

kompisar som

hjälps åt att

bära andra

i klyka

skrev

om

momo

är det

bakom

mur

separatister

är våra

skogar

finns

täta

lottmått

säd

12

16

gud i

djupet

Extra stort

Mälarkryss!

I det här numret av Nonstop ger

vi dig ett extra stort korsord att

lösa i hängmattan, solstolen,

båten eller din alldeles egna

favoritplats i sommar.

Skicka in din lösning senast den

5 augusti. Tio personer vinner en

musmatta och ett USB-minne.

Vinnare i korsordet

Nonstop nr 2-12.

Göran Sjöberg, Köping

Arne Sundström, Västerås

Torah Andersson, Köping

Judith Gerhardsson, Köping

Kent Jarlekrantz, Västerås

Stig Janzon, Arboga

Kerstin Sjöqvist, Västerås

Agneta Johansson Strid, Västerås

Birgitta Eriksson, Arboga

Jeanette Åbom, Kvicksund


MÄLARENERGI I SAMVERKAN MÄLARENERGI I SAMVERKAN

Matolja i tratten

i stället för

i vasken.

TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: HENRIK MILL.

Miljötratten är utformad så att den ska

passa att skruva fast på en petflaska.

Flaskorna lämnas sedan i miljöboden

på området och samlas in veckovis av

VafabMiljö.

På Vallby i Västerås har Mimer delat ut miljötrattar

till sina hyresgäster. Matoljan, som ofta orsakar stopp

i våra avlopp, ska samlas in och bli till biogas.

Familjen Aslan på Vallby deltar i projektet som

genomförs i samverkan mellan Mälar energi,

bostadsföretaget Mimer och renhållningsföretaget

VafabMiljö.

Jag tycker det är en bra tanke

att samla in oljan på det här

sättet när man vet vilka problem

som kan uppstå annars,

säger Yasemin Aslan. Förut

spolade jag ner matoljan. Jag

försökte vara försiktig och hälla

bara lite i taget, men nu förstår jag att det

inte spelade någon roll, det här är mycket

bättre.

Familjen Aslan använder relativt mycket

olja i sin matlagning, till wok, kyckling och

potatis.

– Vi steker mycket potatis till barnen i

olja, säger Yasemin. Vi har tre barn. De är

sju och två år och en liten på åtta månader.

Amir, som är två, brukar titta på när jag

häller olja i flaskan.

Tratten är utformad så att den passar

att skruvas fast på en petflaska. Flaskorna

lämnas sedan i miljöboden på området och

samlas in veckovis av VafabMiljö.

Ungefär ett år har familjen Aslan bott i den

här lägenheten. Här har de inte drabbats av

stopp i avloppet, men i den förra lägenheten

hände det. Att samla ihop och bära

mat oljan till miljöboden är en enkel åtgärd

för att slippa sådana problem, tycker de.

Yasemins man Yahya är van från sitt arbete.

Han jobbar på Rönnby pizzeria. Där samlar

de sedan länge all matolja i hinkar.

En liter matolja,

omvandlad till biogas,

räcker för att driva en

buss i nästan en mil.

Mälarenergi, Mimer

och VafabMiljö har

ett gemensamt intresse

av att matoljan inte hamnar i ledningsnätet.

Därför bjöd Mälar energi in de båda andra

bolagen till ett möte för att diskutera vad de

kunde göra tillsammans. Resultatet blev en

satsning på projektet med miljötrattar som

startade i mars.

Sabina Björklund, processtekniker på

Mälarenergis affärsområde vatten, menar att

det behövs ett samlat grepp om problemet

och information till hushållen om varför det

är viktigt att ta hand om matoljan.

– 80 procent av stoppen i våra avlopp

orsakas av fett. Vi använder ganska mycket

frityrolja nuförtiden och olika marinader

med olja har ökat enormt i livsmedelsbutikerna.

Vi tycker att vi kanske häller ut bara

en liten mängd ur en stekpanna till exempel.

Men när alla gör så blir det sammantaget

stora mängder som ställer till problem.

– Det känns bra att vi tre kommunala

bolag arbetar gemensamt kring projektet

nu, säger hon.

I mars 2013 ska projektet utvärderas. Då

kommer man framför allt att titta på vilka

mängder matolja som samlats in, för att

kunna ta ställning till om det ska bli en

fort sättning.

NÅGRA ORD FRÅN

PROJEKTÄGARNA:

MIKAEL SöDERBERG, MIMER

Mimer har stora

problem med stopp

i fastigheternas

avloppssystem till

följd av fett. Bara

på Vallby kostar det

tiotusentals kronor

varje år.

– Vi hoppas givetvis

att miljötrattarna ska bidra till att stoppen

blir färre, säger Mikael Söderberg, teknik-

och miljöchef på Mimer. Vi vill att det ska

vara enkelt för våra hyresgäster att göra

rätt. Nu kan de bara ställa en petflaska

med olja i miljöboden. Fungerar det

bra sprider vi säkert miljötrattar till fler

områden. Det är en liten kostnad för oss,

jämfört med vad det kostar att åtgärda

stopp.

SABINA BJöRKLUND, MäLARENERGI

Mälarenergi drabbas

av stoppen längre

ut i ledningssystemet.

Framför allt

är det pumpstationerna

som pumpar

avloppsvattnet mot

reningsverket som

täpps igen.

– När det händer måste vi åka ut och

rensa och det är ingen trevlig arbetsmiljö.

Det är kletigt och smutsigt. Dessutom tar

pumpstationerna stryk. Många tror att

det är bättre att spola ner saker i toaletten

än i köket. Men det spelar ingen roll.

Det går ut i samma ledningssystem, säger

Sabina Björklund på Mälarenergi.

KARIN PETTERSON, VAFABMILJö

VafabMiljö samlar

in den matolja

hyresgästerna ställer

i sina miljöbodar

en gång i veckan.

Under projektets

första åtta veckor

kom cirka 70 kg

matfett in.

– Vi hoppas givetvis att det ökar. Matfett

är mycket energirikt och därmed ett bra

tillskott till annat matavfall som rötas till

biogas, säger Karin Petterson, utvecklingsingenjör

på VafabMiljö. Den matolja

som samlas in i petflaskor hälls manuellt

över i större kärl som körs till VafabMiljös

dotterbolag Växtkraft där biogasproduktionen

sker.

18 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 19


MÄLARENERGI TIPSAR MÄLARENERGI TIPSAR

Prylar för

sommarens utflykter.

Sommaren är här, picknick-korgar och grillar plockas fram och vi ger oss iväg

för att njuta av sol och mat ute i naturen. Vi har hittat några saker som

hjälper dig att hålla maten kyld, ge kranvattnet sköna bubblor, få köttet

perfekt grillat. Och kan du inte vara utan dina bärbara apparater tar du med

dig en solcellsladdare.

Matsäck

i regnbågens

alla färger.

Med Frozzypack håller sig maten

kylskåpskall i upp till sju timmar i

rumstemperatur. Det är matlådans

lock som innehåller en kylbevarande

gelé, som efter tio timmar i

frysen, ser till att maten håller sig

kyld. Matlådorna är tillverkade

i Sverige i livsmedelsgodkänd

polypropylen. Volymen är 0,9 liter

och måtten är 19,8 x 13,2 x 8 cm.

Matlådan tål maskindisk och går

att värma i mikrovågsugn (dock

ej locket).

Frozzypack kostar ca 150 kr

och säljs bland annat på Naturkompaniet

och Designtorget.

Kylskåp i

miniformat!

Rare, medium

eller welldone?

Grilltången Solsidan med inbyggd

termometer ser till så att alla

får köttet precis som de vill ha

det. En sensor känner av och

piper när köttet fått rätt temperatur.

Grillar du i mörker finns

även en inbyggd spotlight. Grill-

tången kan diskas i maskin efter

att displayen kopplats bort.

Grilltången går bland annat

att beställa från culina.se

där den kostar ca 575 kronor.

Inbyggd

termometer!

Ladda energi med solens hjälp

Med en Restore Portable Power Device från Brunton

laddar du bärbara apparater som mobiltelefon, kamera,

musikspelare med mera när du är långt ifrån ett eluttag.

Den är väldigt effektiv, kompakt, helt vattentät och stöttålig.

Totalt väger den 205 gram, med USB-munstycket

inkluderat. Max uteffekt är 5V.

Solcellsladdaren finns bland annat på

Naturkompaniet för ca 899 kronor.

Ge kranvattnet

porlande bubblor

Med en kolsyremaskin kan du

snabbt och enkelt göra eget

kol syrat vatten. Att köpa hem

kolsyrat vatten på flaska från

butiken är dyrt, tungt och belastar

vår miljö. Aqvia Exclusive

finns i färgerna Lime, Crème,

Burnt Orange, Black och Sky Blue.

Vill du smaksätta vattnet finns

det flera essenser att välja på.

Aqvia Exclusive säljs

bland annat på Media

Markt där den kostar

ca 699 kronor.

Lingon.

Sommarens

nya smak!

Vattentäta tips!

Att tänka på vid fyllning av poolen. Låt vattnet från slangen falla

ner i poolen med en öppen stråle, lägg inte ner slangen i bassängen,

detta kan medföra baksug om vattentrycket i ledningssystemet av

någon anledning skulle sjunka, risk finns då att förorenat vatten kommer

in i ledningssystemet. Större pooler med fast anslutning ska ha

återströmningsskydd.

Under slutet av badsäsongen. Använd poolvattnet till bevattning,

klorhalten klingar snabbt av och kan efter några dagar användas

för bevattning av gräsmattor eller rabatter. Tillsätt inga klorhöjande

kemikalier den sista veckan och mät klorhalten med mätsticka. När

kloret har sjunkit till


SAMHÄLLSBYGGARE

Kraftpojkarna

som säljer el till

Mälarenergi.

är det ni som är Kraftpojkarna? Det syns inte! Den kommentaren har Magnus

Hellberg och hans kompanjon Peter Karlsson fått många gånger sedan företaget

Kraftpojkarna AB bildades 1993. Det var då de bestämde sig för att köpa vattenkraftstationen

Strömsnäs i Sagån, renovera den och börja sälja el till Mälarenergi.

TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.

Det är stilla och ganska tyst

runt de små, faluröda husen

vid kraftstationen. Bara fåglar

och några fårs bräkande hörs

i närheten. Vattnet sipprar,

snarare än forsar, ner i strömfåran. Ovanför

fördämningen ligger vattenspegeln blank.

På andra sidan skymtar en vacker mangårdsbyggnad

– Strömsnäs gård. Här fanns

en liten vattenkraftstation redan tidigt på

1900-talet och långt tillbaka, på 1500-talet,

fanns en gårdskvarn på samma ställe.

– Det här är min hobby, säger Magnus

Hellberg, som visar oss runt.

Till vardags är han vd för ett företag som

arbetar med anslutnings- och automationsteknik

för olika industrisektorer i Sverige

och internationellt. Han är civilingenjör med

elektronik som inriktning. Hans stora teknikintresse

var en viktig drivkraft när han

tillsammans med sin kusin Peter Karlsson

och Sven Nilsson, som inte längre är kvar

i företaget, drog igång Strömsnäs vattenkraftstation

igen. Kanske spelade det också

in att Magnus föräldrar var engagerade i

Nykvarns Hantverksby som också har ett

kraftverk. Men därutöver menar Magnus att

det krävdes ett visst mått av galenskap för

att förverkliga idén att sätta kraftstationen

i stånd. Den hade då inte varit i bruk på

många år.

– Vi tre killar grävde ner oss här ute i tre

veckor och jobbade med att röja upp. Det

växte granar genom dammluckorna och allt

var ganska fallfärdigt. Bortsett från att vi ville

producera el fanns det också ett intresse

av att rädda miljön här. Om dammluckorna

hade rasat så hade till exempel ägaren till

gården inte haft kvar den fina vattenspegeln

vid huset, berättar Magnus.

På backen utanför turbinhuset står fortfarande

den sorgliga skepnaden av en gammal

generator som togs bort då, i samband

med den stora röjningen 1993. Utbränd och

totalt obrukbar till allt utom att stå där som

en påminnelse om hur det såg ut när upprustningen

påbörjades. Magnus pekar också

på gaveln till ett av de gamla trähusen.

Där sitter urgamla ledningar som en gång

i tiden matade ut den el som producerades

vid den gamla kraftstationen. De får också

sitta kvar som kuriosa.

Turbinhuset renoverades 2008 och utrustningen

är nu till stor del automatiserad, naturligt

nog eftersom det företag där Magnus

är vd tillverkar den typen av utrustning.

– Det är kul att pröva leksakerna här,

säger han.

Anläggningen sköter sig i stor utsträckning

själv. Vattennivån regleras automatiskt

och skulle något fel uppstå skickas automatiskt

ett sms om det.

Kuriosa från den tid då vattenkraftstationen

var ny.

»

Vi tre killar grävde ner oss här

ute i tre veckor och jobbade

med att röja upp. Det växte

granar genom dammluckorna

och allt var ganska fallfärdigt.

Bortsett från att vi ville producera

el fanns det också ett

intresse av att rädda miljön här.

MAGNUS HELLBERG

SAMHÄLLSBYGGARE

22 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 23


»

SAMHÄLLSBYGGARE

Magnus kan i stort

sett styra hela

vattenkraftstationen

från sin telefon.

– Jag kan i stort sett styra alltihop från min

Iphone, säger Magnus.

Det som kan ha hänt när anläggningen

larmar med sms är att vass eller gräs har

fastnat och täppt till vid något galler och

måste rensas bort. Ett något större ansvar

för tillsynen faller på Magnus än på den

andre delägaren, Peter Karlsson.

– Jag bor i Västerås, medan Peter både

bor och arbetar i Stockholm. Därför blir det

naturligt att jag åker hit lite oftare. Ett par

gånger i veckan brukar jag titta till det. Men

egentligen kräver anläggningen inte mycket

jobb. Sammanlagt är det kanske åtta – tio

dagar om året som går åt till arbete här.

Det är heller inget problem för delägarna

att åka bort på semester. Skulle det bli ett

tillfälligt driftstopp i anläggningen händer

ingenting dramatiskt.

Den el som produceras här matas direkt

in i Mälarenergis nät. I turbinhuset finns en

mätare som registrerar den exakta produktionen.

Mälarenergi fjärravläser mätaren och

betalar till Kraftpojkarna enligt det aktuella

priset på elbörsen.

Årsproduktionen från det här kraftverket

räcker till att försörja 25-30 eluppvärmda

villor med el. Störst är produktionen under

mars och april. Det finns just nu inga tankar

på att öka kapaciteten från vattenkraftver-

ket, men däremot umgås de båda ägarna

med planer på att komplettera med sol -

celler, som är mest effektiva mellan mars

och oktober.

– Vi kommer att börja med att installera

solpaneler på våra egna hus först för att

undersöka lite närmare hur det fungerar.

Men sedan tänker vi oss en vridbar solpanel

här, säger Magnus och pekar ut en plats

ett 50-tal meter från turbinhuset. Även den

produktionen skulle kopplas direkt in på det

befintliga nätet.

Att den bör placeras just på den plats

Magnus pekar ut beror på att den kan fånga

upp hela dagens solflöde där, om den vrider

sig efter solens vandring på himlen. En

vridbar solpanel fångar upp 20-25 procent

mer än en fast.

Magnus tror på en framtid för solparker i

Sverige. Antalet soltimmar är lika många i

Sverige som i Tyskland, men utbyggnaden

här ligger långt efter Tyskland, där solenergi

är subventionerad.

– Vi tänker i två steg nu, förklarar han.

Först en solpark som levererar el in i det befintliga

nätet, men i ett senare skede kanske

vi kan sälja solenergi till privatpersoner.

Mälarenergi köper in el från ett 20-tal

privata producenter, ungefär så stora som

Strömsnäs, men den finns också några som

Turbinhuset renoverades

2008 och drivs nu med

modern utrustning.

är mindre. De flesta är vattenkraftproducenter,

men också vind- och solenergi förekommer.

– Det är bra med en mix i produktionen

och vi ser gärna fortsatta och nya satsningar

i lokal elproduktionen, säger Jonas

Persson, nätmarknadschef på Mälarenergi.

När det gäller utvecklingen av elproduktion

från solpaneler ser han goda möjligheter

för framtiden. Han tror att det på sikt

kan bli en lönsam verksamhet, men betonar

att den som vill satsa på det måste ha ett

relativt långt perspektiv för ögonen.

– Jag tror att det måste finnas ett intresse

som kanske väger in miljöaspekter också.

Investeringskostnaderna kommer säkert att

gå ner vartefter tekniken utvecklas. Men en

ekonomisk kalkyl måste ändå vara ganska

långsiktig, säger han.

är du intresserad

av småskalig

energiproduktion?

Mikroproduktion är den småskaliga energiproduktion

som elkunder kan starta på sin

egen tomt, vid huset eller lägenheten och som

kan kvittas mot den egna förbrukningen.

För att visa hur man kan gå tillväga byggde

Mälarenergi förra året en demoanläggning

som hittills haft närmare 500 besökare.

Vi märker att intresset för mikroproduktion av el ökar,

säger Jonas Persson, nätmarknadschef på Mälarenergi.

Vi har haft besök av branschfolk, politiker och skolklasser,

men även av privatpersoner som är intresserade

av att starta en sådan produktion och få en nettodebitering.

Det vi kunnat notera under det år som gått sedan demoanläggningens

solpanel sattes upp är att den inte har producerat

så mycket under vinterhalvåret som vi hade väntat oss. Det kan

antingen bero på att det har varit en dålig vinter ur solsynpunkt,

eller att vi inte tillräckligt ofta har varit där och borstat av snö.

Även för dem som vill producera el med hjälp av solceller i den

lilla omfattning som mikroproduktion innebär måste man räkna med

att göra en kalkyl på ganska lång sikt.

– De flesta kalkyler som jag har sett ligger på 10-15 år. Så lång

tid får man räkna med idag att det tar innan det börjar löna sig. Det

är fortfarande en förhållandevis dyr investering. Ska man ha mellan

fem och tio kvadratmeter solceller, som är vanligt på ett torp eller

en villa, så kostar det i storleksordningen 50 000 kronor.

Det hela hamnar naturligtvis i ett annat läge om solenergi får

mer politiskt stöd i form av subventioner. Idag kan man i Sverige

få upp till 45 procent i bidrag för solcellsinstallationer. Tyskland är

ett föregångsland, men även länder som Danmark och Spanien har

börjat införa subventioner.

» Vill du besöka demoanläggningen?

Kontakta Mälarenergi Kundcenter på 021-39 50 50.

Så här ser demoanläggningen

ut

som är placerad på

Mälarenergis tak.

DU HAR VÄL

TECKNAT ETT

ELAVTAL?

Om du inte har valt att teckna ett elavtal

får du betala ett så kallat tillsvidarepris,

ett pris som ofta är betydligt högre än om du

gör ett aktivt val. Mälar energi uppmanar alla

kunder att göra ett aktivt val.

De här avtalen kan du välja

hos Mälarenergi:

Fast pris – Om trygghet är viktigast

för dig rekommenderar Mälarenergi ett

fast elavtal, det vill säga samma pris

under hela avtalstiden. Avtalslängder

finns från 6 månader upp till 5 år. Det

3-åriga avtalet är Mälarenergis mest

tecknade avtal.

Rörligt pris – Vill du vara flexibel

och inte ha någon bindningstid samt

hänga med i elprisets förändringar,

månad för månad, väljer du rörligt

elavtal. Cirka 30 procent av Sveriges

hushåll har idag denna avtalsform.

Mix 50/50 – Vill du ha både fast och

rörligt väljer du Mix 50/50. I det här

avtalet är halva din elförbrukning till

ett fast pris (1-årsavtal) och den andra

halvan har ett rörligt pris.

Elpoolen – Mälarenergis experter på

elhandel sköter allt åt dig. Genom flera

köp på elbörsen, när tidpunkten är

bra, bygger de ihop ett fast pris åt dig

och de andra i elpoolen. Du behöver

Elpool

inte göra någonting. Du tecknar dig för

3 år och får ett nytt fast pris varje år

utan att behöva bekymra dig om du tecknade vid rätt tidpunkt

eller inte. Stora företag har, så länge det varit möjligt, haft denna

avtalsform för att sänka sina elkostnader. Nu har alltså även

privatpersoner möjlighet att vara med i en elpool.

På www.malarenergi.se hittar du mer information om

elmarknaden, avtalen, prisutvecklingen och dagsaktuella

priser. har du inte tillgång till dator så ring Kundcenter på

021-39 50 50 så hjälper de dig att välja ett passande elavtal.

24 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 25


FÖRNYELSEN BLOCK 6 FÖRNYELSEN BLOCK 6

Nonstop stämde träff

med den ansvarige arkitekten

Per Nyström från

Scheiwiller Svensson

Arkitektkontor för att

prata om mötet mellan

en tuff industrimiljö och

ett mjukt kulturlandskap. Per Nyström har

ena foten i södra Dalarna och den andra på

landet mellan Stockholm och Uppsala där

han är uppvuxen. Naturen och grönskan har

stor inverkan på honom och hans sätt att

förhålla sig till de projekt han ställs inför.

Den intilliggande miljön har en avgörande

betydelse när jag börjar skissa på ett nytt

projekt, berättar han då vi träffas på projektkontoret

bland ritningar och linjaler.

Kulturlandskapet söderut från hamnområdet

i Västerås, med Johannisbergs

herrgård, ekarna och ängarna längs vägen

ut mot Tidö-Lindö har varit en viktig del

i hans tankar när han för cirka ett och ett

halvt år sedan fick uppdraget att ta fram

gestaltningsprogrammet för projektet med

namnet Förnyelsen Block 6: den nya pannan

och de anläggningar som hör till. Han

kom då närmast från ett liknande projekt i

Södertälje – Igelstaverket som bland annat

utsågs till Årets Byggnad 2009 av Södertälje

kommun. Erfarenheterna från Igelstaprojektet

är förstås ovärderliga inför arbetet med

Förnyelsen Block 6.

Den 19 juni togs det symboliska första

skoptaget för kraftvärmeverkets

kommande Block 6. Vi blev nyfikna

på hur arkitekten, som fick i uppdrag

att designa den nya anläggningen,

tänker och hur man tar sig an en

sådan här stor uppgift.

Arkitekten inspireras av

natur och grönska.

FoTo: ÖRJAN ERIKSSON. ILLUSTRATIoNER: ScHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR AB.

Per Nyström är

ansvarig arkitekt för

Förnyelsen Block 6.

Var börjar man, som arkitekt, i ett

projekt som detta?

På kontoret har vi arbetat med analys,

gestaltning och konstruktion. Vi börjar alltid

med en grundlig analys där vi tar hänsyn

till faktorer som vad byggnaden ska användas

till, den intilliggande miljön, logistik

i området med mera. I gestaltningsfasen

utkristalliserade sig två karaktärsbyggnader:

bränsleberedningen och pannhuset.

hur gick dina tankar kring byggnaden

för bränsleberedningen?

Det som är nytt här i Västerås är att det

handlar om avfallsförbränning, vilket kräver

en byggnad för bränsleberedning. Designen

av byggnaden med den lätt stegrande profilen

är anpassad efter den process och verksamhet

som ska ske och hur den tekniska

utrustningen som finns inuti byggnaden är

konstruerad.

Bränslelagrets tak kommer att

täckas av gräs.

Kommer det att lukta?

Eftersom bränslet kommer att bestå av

avfall är det en högst relevant fråga hur

man ska undvika att lukten sprids. Huset

kommer att ha ett konstant undertryck.

Dessutom finns kolfilterrenare i både mottagningen

och i beredningen som renar

luften. Det får absolut inte lukta och det

är ett jätteviktigt mål.

Berätta om gräset på taket och vinrankor

på murar.

Alla byggnader ska smälta in i den närliggande

miljön och tillgodose stadsbyggnadskontorets

önskemål. Därför har vi valt gräs

(sedum) på taket till bränslehanteringen och

vinrankor på stödmurar kring bränsleplanen.

Vår stora utmaning är att matcha den tuffa

industrimiljön med det mjuka kulturlandskapet

med både den gröna skogen och blåa

Mälaren intill. Syftet är att förstärka och

försköna det offentliga uterummet och det

är en viktig faktor i en arkitekts arbete.

hur resonerade du kring pannhuset som

är den andra karaktärsbyggnaden?

Efter lite funderande skissade vi med flygfotografier

som grund. Den gröna nyansen

går att koppla Kulörnyckel till den invändiga intilliggande ytor naturen.

NCS S 8500-N (svart/bärstål o smide)

Att det skulle NCS vara S 7500-B mosaik (blyertsgrå) kändes som en

NCS S 3502-B (zinkgrå)

självklarhet, vi hade goda erfarenheter av

NCS S 1002-Y (bruten vit/ tak o ytterväggar)

NCS S 1080-Y60R (orange/ accentkulör)

det från andra anläggningar. Fasaden kom-

mer att vara klädd i plåt och färgsättningen

blir diskret med kulörer i grönt, ljusgrått och

mörkgrått kombinerat med glas och betong.

Material valet blev det mest ekonomiska och

rationella att bygga med. Att något är exklusivt

behöver inte innebära att det är dyrt.

Vad har varit viktigt i det här projektet?

Markelevation Cisternplan mot sydost

Det är viktigt att man i ett tidigt skede och

Förnyelseprojektet/ Invändigt designkoncept

i en begränsad grupp lägger fast huvuddragen,

det underlättar för arbetet framöver.

Jag kan flödet i en sådan här process och

jag visste vad vi gjort bra och vad vi kunde

ha gjort annorlunda efter mina fyra år med

Igelstaverket. I Förnyelsen Block 6 har jag

ett bra samarbete med både tekniker och

stadsbyggnadskontoret som gjort att vi

tillsammans tagit fram ett gestaltningsprogram

för yttre gestaltning som samtidigt

säkerställer en funktionell anläggning

26 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 Mälarenergi NONSTOP 2/2012 27

SMAKFULL

FASAD-

MOSAIK

Cisternplan från söder

Skorsten, byggnad för rökgasrening och,

i grön mosaik, pannhus för Block 6.

••••••••••• • ••••••••

•• ••• ••••••• • • •••• •• ••

••••••••••••••• •••••••••••

••••••••• ••••••••••• •••••••• •••••••••••••• •• • ••••

••••••• ••••••••••••••••••

VINRANKOR

PÅ MURAR

an passad efter den teknik och process som

det handlar om.

Eftersom det här blir en unik anläggning

kommer många att vilja göra studiebesök

här i framtiden. Med lika medveten ljusoch

färgsättning invändigt som utvändigt

kommer det att bli en mycket inspirerande

och spännande miljö, både att arbeta i och

besöka. Det är viktigt att byggnaderna

utstrålar Mälarenergis stolthet.

Utvändiga kulörer

Invändiga kulörer

Den 19 juni togs det symboliska första

skoptaget och snart är byggnationen i full

gång. Och man kan förmoda att det blir ett

skådespel att följa framöver.

» FÖRNYELSEN

Referensbilder från Ingelstaverket

BLOCK 6

I Västerås kraftvärmeverk produceras

el och fjärrvärme. De första enhe-

Arkitekt: Per Nyström

R41 _2012-04-12 SIDA 9

terna togs i drift 1963 och sedan dess

har verket förnyats och byggs till vid

flera tillfällen. Block 6 blir en samförbränningsanläggning

som kommer

kunna eldas med både avfall och

biobränsle. Anläggningen kommer

att bli den största i sitt slag.

På www.malarenergi.se/

fornyelseprojektet kan du följa bygget

via en webkamera och få kontinuerlig

information om vad som pågår.

Förnyelseprojektet/ Inv. designkoncept

BESTÄLLARE: Mälarenergi AB

ARKITEKT: SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR AB

GRÄS PÅ

TAKET


SAMHÄLLSBYGGARE SAMHÄLLSBYGGARE

28 Mälarenergi NONSTOP 2/2012

KORTA FAKTA

Fjärrvärmenätet i Västerås med

omnejd är cirka 760 kilometer långt

vilket motsvarar sträckan Västerås–

Göteborg, tur och retur. 41 kilometer

utgörs av betongkulvertar.

Fjärrvärmenätets volym uppgår till

35 000 kubikmeter (vatten).

Nyanskaffningsvärdet för fjärrvärmenätet

är beräknat till drygt

4,5 miljarder kronor.

Rören som byts ut vid Rocklunda har

en inre diameter på 600 millimeter

och en yttre diameter inklusive isolering

på sammanlagt 900 millimeter.

Varje rördel väger tre ton.

Ombyggnaden och rörbytena vid

Rocklunda är en investering på

strax under 17 miljoner kronor.

Cirka 85 rör av dimension 600

ska grävas ned vid Rocklunda.

Nu byts 700 meter

Omläggning Rocklunda.

fjärrvärmeledningar

på Rocklunda!

Just området vid Rocklunda utgör en knutpunkt

för fjärrvärmen i Västerås. Här löper den matarledning

som bland annat förser Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna,

Hökåsen och Tillberga med fjärrvärme.

Ledningarna vid Rocklunda har varit ett problem

under en längre tid. De har under sina 45 år i marken

ansatts hårt av vatten och fukt från utsidan. De läcker

både här och där, och det är inte längre försvarbart

att lappa och laga.

– Vi har ett gammalt nät här i Västerås, bland de

första i Sverige, och det finns ett stort förnyelsebehov.

Varje läcka kostar i runda tal några hundratusen kron or

att reparera och vi har kommit till en punkt vid Rocklunda

när det inte går längre, säger Mats Svarc.

Arbetet vid Rocklunda kommer att ske i tre etapper.

I dagsläget är tre dygnslånga avstängningar

inplanerade under perioden.

Nu förnyar vi

fjärrvärmenätet.

Just nu pågår omfattande arbeten med att framtidssäkra

fjärrvärmenätet vid Rocklunda i Västerås. Arbetet in leddes

i slutet av april i år och beräknas pågå fram till november.

– Vi måste göra det här nu för att säkerställa leveranserna till

våra kunder, säger Mats Svarc, projektledare på Mälarenergi.

Här på Rocklunda finns en av Västerås viktigaste

knutpunkter för fjärrvärme. En del av en ringledning

som försörjer hela staden, men framför allt

Rocklunda, Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna, Hökåsen

och Tillberga med fjärrvärme.

TEXT: PER ANDERS LENHOV. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.

Ledningen byggdes 1967 och behöver nu bytas

ut och läggas om. Arbetet kommer att pågå fram

till och med november vecka 44. Under arbetets

gång kommer de berörda områdena tidvis att

drabbas av störningar i fjärrvärmeleveranserna.

Rocklundaområdet i Västerås är sig – Ett avbrott kommer sällan lägligt, men vi gör

inte riktigt likt just nu. Avspärr- allt vi kan för att komma ut med infor mation i god

Områden som berörs:

ningar av järn och betong ”pryder” tid innan avbrotten.

Rocklunda, Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna,

vägarna inom området och i anslut- Som kund får man vara beredd att rucka lite på

ning till sportanläggningarna. Här sina Hökåsen dagliga och rutiner Tillberga. när avbrotten kommer. Att kan-

och där gapar flera meter djupa ske För duscha avbrottsinformation kvällen innan istället besök: för på morgonen,

gropar i marken, och än fler lär det eller malarenergi.se/avbrottsinfo

att göra det på jobbet om möjligheter finns.

bli vittnar grävmaskinerna om.

För avbrottsinfo direkt i mobilen som SMS:

Så här kommer det att se ut större delen av som- Planeringen av det omfattande arbetet inleddes

skapa ett konto på malarenergi.se/minasidor

maren och under hösten när Mälar energi bygger om för drygt ett år sedan och har skett, och sker fort-

och byter ut drygt 700 meter av fjärrvärmenätet. löpande, i samråd med de olika aktörerna på Rock-

– Vi väljer att göra det här under den varma årslundaområdet, Hoppas att däribland du har markägare, överseende Västerås med stad,

tiden så att effekterna ska bli så ringa som möjligt polis detta, och räddningstjänst.

vi arbetar så snabbt vi kan.

för våra kunder, säger Mats Svarc som är projekt- Eftersom verksamheterna vid de båda ABBledare

Mälarenergi.

arenorna, Bombardier Arena, Friskis & Svettis,

tränings Kundcenter: hallarna och 021-39 ridhuset 50 kommer 50 att påverkas

är Hemsida: det viktigt att malarenergi.se

ha en god dialog med klubbarna

och utövarna.

– Vi har full koll på de aktiviteter och evenemang

som pågår på området och i de olika hallarna.

Själv klart kommer vi att ta största möjliga hänsyn

till detta. Vi kommer även att lösa varmvattenförsörjningen

till idrottsanläggningarna med separata

mobila pannor, berättar Mats Svarc.

Trafiken till och från Rocklunda kommer även

den att påverkas. Det blir en hel del byggtrafik

med lastbilar, grävmaskiner och andra nödvändiga

maskiner som ska samsas med den övriga trafiken

på begränsade körbanor.

– Infarten vid Bombardier Arena är en flaskhals.

Men vi försöker göra det så bra som det överhuvudet

taget är möjligt, säger byggledare Patrik

Viggeby.

häR FöRNyAS

FJäRRVäRMENäTET:

Norrleden

Rocklunda

Fjärrvärmeledning

Bombardier

Arena

E 18

ABB

Arena

Gryta

Friskis &

Svettis

Tunby

Vasagatan

Vega

» AVBROTTS-

INFORMA-

TION.

VIA HEMSIDAN

Information om när

avbrotten kommer

att ske hittar du på

Mälarenergis hemsida

- www.malarenergi.se/

avbrottsinfo. Avbrotten

kommer även att

aviseras i VLT.

VIA SMS

Som kund kan du även

få avbrottsinformation

direkt i mobilen

genom att registrera

dig för SMS-tjänst hos

Mälarenergi: Det kan

du få genom att gå

in på www.malarenergi.se/minasidor

och

skapa ett konto.

Mälarenergi NONSTOP 2/2012

29


MÄLARENERGI INFORMERAR

här kan du surfa

fritt i sommar!

Sommarsurfa i Västerås... ja, då handlar det inte om att till tonerna av de gamla

surfrockarna Beach Boys rida på Mälarvågorna i solskenet. Det handlar om att

fritt kunna surfa på nätet om du besöker Västerås i sommar.

TEXT: P A LENHoV. FoTo: LASSE FREdRIKSSoN.

Ifjol inledde Mälarenergi Stadsnät

och internetleverantören Quicknet

från Västerås ett samarbete som

innebar fri Wifi på några väl valda

ställen i Västerås, bland annat

Centralstation, Lögarängsbadet och

Västerås Mälarcamping. Mälarenergi

Stadsnät tillhandahöll infrastruktur

och teknik medan Quicknet tillhandahöll

internettjänsten.

Syftet var att som en utökad samhällsservice

kunna erbjuda både besökare och

invånare fri access till internet på öppna

platser där många människor befinner sig

under sommaren.

I sommar utökar man tjänsten med gästhamnen

i centrala Västerås.

De som kommer sjövägen och lägger till

vid gästbryggan vid Lögarängen kommer

att få ett litet välkomstpaket som bland annat

innehåller information om gratis WiFi när de

betalar hamnavgiften.

– Det föll mycket väl ut i fjol. Det var många

som nyttjade den fria uppkopplingen och vi

fick riktigt bra respons under bland annat

Powermeet då en stor del av sträckan hade

täckning, berättar Christer Nordmark, försäljnings-

och marknadschef på Mälarenergi

Stadsnät.

Det fria WiFi-nätet, som får namnet

Fri surf – Mälarenergi blir tillgängligt från

och med 15 juni och är fritt från inloggnig

och lösenord. Mobiltelefonen (Smartphone),

datorn eller surfplattan letar själv upp

nätet, sedan är det bara att surfa.

– Vi tror att det här är en bra tjänst

och servicefunktion. WiFi-användandet

är jättestort bland ungdomarna, det är

främst de som söker upp de trådlösa

nätverken. Men vi ser nu att allt fler äldre

använder det. Folk blir mer och mer vana

att de här tjänsterna finns, säger Magnus

Odéen, marknadsansvarig på Quicknet.

Både Christer Nordmark och Magnus

Odéen hoppas och tror att det här är en

tjänst som kommer att utvecklas än mer

inom kort, och då främst på publika

platser samt i Västerås city.

häR KAN DU

SURFA FRITT

FRåN 15 JUNI:

LöGARäNGEN

VäSTERåS

MäLARcAMPING

VäSTERåS GäSThAMN

cENTRALSTATIONEN

wIFI-NäTET

hAR NAMNET:

Fri surf-Mälarenergi

En sommarpresent till

dig från Mälarenergi!

Tillsammans med det här numret av Nonstop fick du en present från Mälarenergi.

Det är en kombinerad vattentermometer och UV-ljusmätare. Termometern används

för att kolla badtemperaturen och UV-ljusmätaren visar hur mycket solstrålning det

är så att du kan skydda dig ordentligt. Just nu är solinstrålningen hög på grund av

solstormar.

Om du inte fått kortet i din brevlåda, skicka ett mail till post@malarenergi.se

eller ring Kundcenter så skickar de ett kort med post.

Allt samlat på Mina Sidor.

Mälarenergis kundsidor, Mina Sidor, får

du en bra sammanfattning över alla produkter

du har från Mälarenergi. Som inloggad

har du tillgång till dina avtal, gamla fakturor,

förbrukningsstatistik och du kan skapa

rapporter. Tjänsten är förstås helt gratis

Du skaffar Mina Sidor på

www.malarenergi.se/minasidor.

För att skapa ett konto behöver

du ditt kundnummer hos Mälarenergi

samt ditt personnummer.

Mina Sidor finns

även att ladda ner som

app till din mobiltelefon.

Avbrottsinfo direkt i mobilen.

Om du vill ha information om

planerade och oplanerade driftavbrott

via sms beställer du den

tjänsten på Mina Sidor. Kan vara

bra nu i semestertider när du är

borta under lång tid från hemmet.

Skaffa autogiro och förenkla

faktura betalningarna när du

är bortrest.

Du kan välja att betala din faktura på flera olika sätt. Extra bekvämt blir det

om du väljer både autogiro och e-faktura.

Autogiro innebär att fakturabeloppet automatiskt dras från ditt konto på förfallodagen.

Ansökan om autogiro kan du göra direkt på www.malarenergi.se

E-faktura är en elektronisk faktura som du betalar via din internetbank. Detta är ett enkelt

och tryggt betalningssätt som inte belastar miljön med pappershantering. Vill du använda

e-faktura kontaktar du din banks webbplats. Där anmäler du dina uppgifter enligt instruktionerna.

Tänk på att det är fakturamottagaren som behöver göra anmälan. När banken har

mottagit din registrering skickas en anmälan till oss och vi ändrar till e-faktura.

MÄLARENERGI INFORMERAR

Snacka med

Mälarenergi

på Facebook!

På vardagar mellan 8.00 – 16.00 finns

personal från Kundcenter tillgängliga

på Facebook. Förutom att ställa frågor

och skriva i ”loggen” kan du se aktuella

jobbannonser och pressmeddelanden.

Självklart är du fortfarande välkommen

att kontakta Kundcenter både på telefon:

021-39 50 50 och mejl:

post@malarenergi.se.

Gilla Mälarenergi

Facebook du också!

www.facebook.com/

Malarenergi

Grattis

Victoria!

Tidigare i år hade vi en tävling på

Facebook där man kunde vinna en iPad.

Tävlingen är nu avslutad och vi säger

stort grattis till Victoria Furéh som

vann med sin motivering:

”Med en laddad padda får det

gärna gå en propp, på info och

nöje blir det ändå inte stopp!”.

Mälarenergi NONSTOP 2/2012

31


Välkommen i

Mälarenergis Elpool.

Ett skönt sätt att jaga låga elpriser.

15 öre

lägre per kWh

än genomsnittet

för rörligt pris

2010-2011

Tycker du det är jobbigt att jaga låga elpriser? Gå med i Mälarenergis Elpool.

Då kommer en expert att bevaka den nordiska elbörsen och köpa el åt dig

och de andra i poolen när priset verkar som bäst. Själv behöver du inte göra

någonting. Och vi vet att det funkar. Precis så här brukar storföretagen köpa

sin el och hittills har de alltid tjänat på det.

Gå med i nästa Elpool på malarenergi.se/elpool

eller ring vårt Kundcenter, tel 021-39 50 50.

MÄLARENERGI

ÖNSKAR ALLA EN

HÄRLIG SOMMAR!

EXTRA STORT

SOMMARKRYSS

HITTAR DU

PÅ SID 16-17

GRUPPFÖRSÄNDELSE

Box 14, 721 03 Västerås

www.malarenergi.se

post@malarenergi.se

More magazines by this user
Similar magazines