Likabehandlingsplan - Malmö stad

SDF Hyllie
Lindeborgsskolan
Likabehandlingsplan
Läsåret 2012-2013
Lindeborgsskolans rasthall med den ”berömda pyramiden” som samlingspunkt
Upprättad 2010-12-09
Reviderad 2011-12-27
Reviderad 2012-09-03
Fastställd av Skolledning
Personal
Elever

Viktig information till elev och vårdnadshavare
Du/ni ska alltid ta kontakt med någon vuxen på skolan om du/ditt barn blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Förutom mentorer och andra
pedagoger i ditt arbetslag kan du även kontakta någon i elevhälsoteamet eller ledningen.
Arbetslag AB 34 70 04
Arbetslag CD 34 70 05
Arbetslag E 34 34 17
Arbetslag G 34 70 01
Arbetslag H 34 70 06
Arbetslag I 34 70 10
Skolsköterska AneLouise Benthien 34 66 32 ane.benthien-kristensen@malmo.se
Socialpedagog Sara Blomgren 34 70 08 sara.blomgren@pub.malmo.se
Kurator Isabelle Fremer 34 77 28 isabelle.fremer@malmo.se
Studiecoach Juan Naranjo juan.naranjo@pub.malmo.se
Rektor F-5 Lars Bäckgren 34 66 29 lars.backgren@malmo.se
Rektor 6-9 G,I Karl-Axel Arvidsson 34 66 28 karl-axel.arvidsson@malmo.se
Rektor 6-9 E,H Johan Lilia 34 34 15 johan.lilia@malmo.se
2

Innehållsförteckning:
1. Mål sid 4
2. Lagar sid 4
3. Definitioner sid 4
4. Kartläggning och nulägesanalys sid 6
5. Planerade åtgärder innevarande läsår sid 7
6. Att förebygga diskriminering, trakasserier och sid 9
kränkande behandling på individ, grupp- och verksamhetsnivå
7. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och sid 11
kränkande behandling på individ, grupp- och verksamhetsnivå
8. Handlingsplan avseende att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling sid 12
9. Handlingsplan avseende att utreda och åtgärda mobbning sid 12
10. Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sid 13
11. Uppföljning och dokumentation av åtgärder sid 14
12. Medverkan och delaktighet i upprättandet av Likabehandlingsplanen sid 14
13. Förankring av Likabehandlingsplanen sid 14
14. Uppföljning, utvärdering och upprättandet av Likabehandlingsplanen sid 15
Bilaga 1. Allmänna trivselregler sid 16
Bilaga 2. Handlingsplan vid incidenter o dyl. sid 17
Bilaga 3. Handlingsplan för ogiltig och oroande frånvaro sid 18
Bilaga 4. Kännetecken hos någon som blir utsatt/utsätter för kränkande sid 19
behandling
Bilaga 5. Litteratur- och länktips sid 20
3

1. Mål
All personal på Lindeborgsskolan skall arbeta aktivt för att främja likabehandling och
förebygga och åtgärda all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Det innebär att all personal på Lindeborgsskolan skall agera kring och dokumentera allt
slags beteende och förhållningssätt som kan falla under diskrimineringslagen (2008:567)
och Skollagen kap 5 och 6, åtgärder mot kränkande behandling (2010:800).
Varje incident av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall resultera i en
reaktion från de vuxna i skolan och hanteras utifrån vår handlingsplan.
2. Lagar
Skolan har i uppdrag att arbeta för en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet regleras i två lagar
Skollagen (2010:800) kap 5 och 6 samt diskrimineringslagen (2008:567).
Enligt skollagen 5 kap ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever
tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
Enligt skollagen 6 kap är huvudmannen skyldig att;
- Målinriktat arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever
- Genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling.
- Varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga
och förhindra kränkande behandling.
Enligt Diskrimineringslagen är huvudmannen skyldig att;
- Aktivt främja och målmedvetet arbeta för barns och elevers lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
- Varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs
göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt förebygga,
förhindra och åtgärda trakasserier.
3. Definitioner
De sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen:
1. Kön: att man är av manligt eller kvinnligt kön.
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som man
eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett
annat kön.
4

3. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, ras eller hudfärg.
4. Religion eller annan trosuppfattning
5. Funktionsnedsättning/hinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
7. Ålder: uppnådd levnadslängd (ej tillämplig på grundskolan)
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck eller ålder. Diskrimineringen kan vara antingen direkt, indirekt, aktiv eller
passiv.
Direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Exempel på direkt diskriminering; När en flicka nekas tillträde
till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på
just detta program.
Indirekt diskriminering: När skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Exempel på indirekt
diskriminering; Om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de
elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Aktiv och passiv diskriminering: Aktiv diskriminering är när någon diskriminerar
någon genom att handla på ett visst sätt. Exempelvis en elev som är rullstolsburen får
stanna kvar i skolan under tiden resten av klassen åker på utflykt för läraren anser att det
blir svårt för eleven att ta sig fram.
Passiv diskriminering är när man diskriminerar någon genom att låta bli att agera.
Exempelvis ” det är inte lönt att fråga A. Han förstår ändå inte svenska”.
Strukturell diskriminering: En nivå av diskriminering som inte kan reduceras till
enskilda utan är kopplad till en samhällsstruktur, ex; ett agerande utifrån normer, rutiner,
vedertagna förhållningssätt och beteenden som resulterar i en samhällsordning som
utgör hinder för människors lika rättigheter.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom
fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska.
5

Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett
samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexuella personer.
Kränkande behandling: Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att
vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara
fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning,
grimaser, alla går när man kommer), materiella (förstörelse av kläder, böcker etc.),
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika
webbcommunities).
Mobbning: Är en form av kränkande behandling. Forskningen säger olika gällande
definitionen. Lindeborgsskolan har valt att utgå ifrån Dan Olweus definition;
“Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över en tid, blir utsatta
för negativa handlingar från en eller flera personer”. I begreppet mobbning finns även en
obalans i styrkeförhållandet mellan parterna.
Konflikt: Konflik utspelar sig, till skillnad från mobbning, mellan ungefär lika starka
parter och det kan röra sig om sak- eller värdefrågor. Det kan leda till gräl, bråk eller
slagsmål.
4. Kartläggning och nulägesanalys
Vi använder oss av elevtrivselenkäter för att kartlägga riskområden på och utanför skolan.
Eleverna får även svara på hur de tycker skolan arbetar med genusfrågor och hur skolan
hanterar mobbning/kränkningar, upplevelsen av delaktighet när det gäller
likabehandlingsplanen samt frågor kring skolans regler.
Antimobbningsteamet har under vårterminen 2011 arbetat med att utvärdera skolans
arbetsmetod kring mobbning. I denna utvärdering har eleverna varit delaktiga genom en
enkätundersökning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med
Lindeborgsskolans arbete mot mobbning. Eleverna önskar dock mer utbildning och
information kring antimobbning och man vill prata mer om detta i klasserna. Majoriteten
vet till vem de ska vända sig om de är utsatta. En särskild enkätundersökning har även
gjorts bland skolans barn antimobbare ”100 % antimobbare”, vilka fungerar som Skl
kamratstödjare. Anledningen att antimobbningsteamet valde att även rikta en speciell
enkätundersökning till elevantimobbare är den kritik som framkommit i Skolverkets
rapport ”Utvärdering av metoder mot mobbning” (2011), kring att elever har uppgiften att
observera eller rapportera ev. mobbning, vilket enligt Skolverket skulle vara
kontraeffektivt.
Resultatet från enkätundersökningen gällande elevantimobbarnas funktion visar på att
majoriteten trivs med sitt uppdrag som elev antimobbare. Som antimobbare känner
flertalet att det gör nytta. Elev antimobbarna upplever också att det gör skolan tryggare
genom att de finns. Det lyfts även fram att det behövs mer information kring
antimobbning för alla elever, eleverna önskar mer prat i klasser kring mobbning.
6

Det framkommer i senaste elevtrivselenkäten att eleverna vill känna ökad delaktighet i
Likabehandlingsplanen genom att prata mer om den i klasserna. Eleverna känner viss
delaktighet i Likabehandlingsplanen när det gäller revideringen av den, då eleverna
arbetat med Likabehandlingsplanen under temadagar samt under värdegrundsveckan.
I enkätundersökningen får eleverna svara på frågan hur de upplever att skolan arbetar med
genusfrågor. Majoriteten tycker att skolan arbetar bra med genusfrågor. Det finns dock en
upplevelse bland eleverna att vuxna behandlar flickor mildare/ snällare än pojkar.
Det finns elever som lyfter fram att man arbetar med genus på skolan eftersom man haft
tema kring detta.
Eleverna önskar få mer återkoppling kring de frågor som lyfts på klassråden och i
elevrådet.
All personal F-9 har läst boken ”Problemskapande beteende” av Bo Hejlskov Elvén,
Studentlitteratur, 2009. Diskussioner kring innehållet har skett via särskilt underlag
formulerat av stadsdelens Centrala Resursteam. Arbetet har ökat förståelsen för olika
typer av problemskapande beteende.
Inventering av riskplatser på och utanför skolan har skett klassvis samt med hjälp av
Centrala Elevrådet, 100 % antimobbare och elevskyddsombud.
Riskplatser enligt eleverna skolår 1-5 är
* Stora fotbollsplanen
* Buskarna ute på skolgården
* Rasthallen
* Högt ljud i matsalen
Riskplatser enligt eleverna skolår 6-9 är
rasthallen,
utanför matsalen,
matkön,
källarnedgången vid I-laget,
källarnedgången vid tandläkarmottagningen,
omklädningsrummen till idrotten samt
skolgården.
utanför skolan vid torget (mot ICA), bakom idrottshallen och bakom kyrkan
5. Planerade åtgärder innevarande läsår
Kortsiktiga mål under läsåret
Genom arbetet med värdegrunden har vi förändrat uppmärksamheten kring vikten av att
alltid verka för en miljö och ett förhållningssätt som aktivt beaktar människors lika värde.
7

I skolans likabehandlingsarbete är diskussioner kring diskriminering, trakasserier,
kränkande behandling och människors lika värde ett viktigt led för både personal och
elever. Verksamheten byggs upp så att vi aktivt verkar för att förändra stereotypa
föreställningar om olika grupper.
I vår inventering av utvecklingsområden har vi funnit följande att fokusera på under året.
Temadag kring Likabehandling med fokus på att öka personal och elevers kunskap kring
diskrimineringsgrunderna samt att utifrån det genomföra en kartläggning för vidare arbete
kring detta.
Pedagog från skolans antimobbingteam håller tillsammans med kurator i
informationsmöten för samtlig personal på skolan kring skolans antimobbingarbete och
metod.
Kurator och socialpedagog håller i antimobbingsutbildning för eleverna åk 1-9. Detta för att
alla elever ska bli delaktiga och ha kännedom om hur vi arbetar på skolan kring
antimobbning.
Centrala elevrådet kommer att dela med sig av sin kunskap, tips och råd i respektive
arbetslag och därigenom till klasserna. Förhoppningsvis för ett bättre klassråd där alla
elever får ha lika möjligheter att kunna påverka sin skolmiljö.
Fortsatt utveckling av arbetsmetoder kring boken ”Problemskapande beteende” av Bo
Hejlskov Elvén, Studentlitteratur, 2009. Boken fungerar som en utgångspunkt i
diskussioner för att finna strategier i elevarbetet.
öka vår medvetenhet kring genusfrågor
- göra eleverna medvetna om sina val av aktiviteter ur ett genusperspektiv.
- eftersträva att talutrymmet fördelas jämlikt mellan pojkar och flickor.
Stadsdelens Centrala resursteam ska handleda pedagoger arbetslagsvis för att ge ytterligare
verktyg och redskap att möta elever.
Socialpedagog håller i tjejgrupp på kvällstid 1 gång/ v.
Använda blanketten för minnesanteckningar vid samtal (andra samtal ex. telefonsamtal o.d.
än elevvårdsmöte eller elevvårdskonferens) för att säkerställa dokumentationen och för att
garantera att uppföljning sker
Fortsätta verka för en ökad integrering mellan elever av olika etnisk tillhörighet. Vi har god
erfarenhet av att blanda elever från olika sociokulturella miljöer. Arbetet innebär också att
vi motverkar negativa grupperingar som stärker stereotypa föreställningar
8

6. Att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
individ, grupp- och verksamhetsnivå.
Långsiktiga mål
På Lindeborgsskolan arbetar vi aktivt och kontinuerligt med att förebygga kränkande
behandling, diskriminering och trakasserier. Allt förebyggande arbete vilar på vår
gemensamma värdegrund.
För att förebygga kränkande behandling, diskriminering och trakasserier har personalen bl.a.
utbildat sig inom:
- HBT, utbildning kring Homosexualitet, bisexualitet och transpersoner för personal
- e-mobbning (elever)
- att möta elever med diagnoser (personal)
- so-ämnena genom en forskningscirkel kring etnicitet (personal)
- Personalen har deltagit i en studiecirkel kring boken ”Problemskapande beteende”
av Bo Hejlskov Elvén.
- Vi har fört täta diskussioner i arbetslagen om inkluderande synsätt.
Individnivå:
All undervisande personal arbetar med elevernas sociala IUP och med ett nära mentorskap.
Skolan har ett elevhälsoteam med skolsköterska, kurator, specialpedagoger, socialpedagog,
övrig resurspersonal som ex. studiecoach, resurspedagog m.fl. vilka arbetar med individuella
insatser vid elevernas behov.
Gruppnivå:
Varje läsår börjar med en värdegrundsvecka som genomsyras av arbete med
gruppstärkande/jagstärkande aktiviteter. Värdegrundsveckan är en bas för fortsatt arbete
under året kring förhållningssätt och kommunikation mellan människor. Mentorerna förankrar
Likabehandlingsplanen i sina respektive klasser. Socialpedagog och kurator har arbetat fram
en värdegrundsbank med värderingsövningar och övrigt material kring klassgemenskap,
motivation, kommunikation och arbetsro. Kurator och Socialpedagog bistår mentorerna med
stöd i detta arbete. Elevhälsoteamet arbetar även med gruppinsatser, kill- och tjejgrupper vid
elevernas behov.
I de lägre åldrarna arbetar man även med livskunskapsprogrammet ”stegvis”. Skolår nio har
eleverna s.k. ungdomssamtal, som hålls i av personal från ungdomsmottagningen.
Fältgruppen erbjuder förebyggande insatser i form av exempelvis killgrupp på skolan vid
elevernas behov.
Verksamhetsnivå:
Skolan har ett elev- & personalkafé i rasthallen för 6-9. Detta har bland annat som syfte att
främja relationerna mellan eleverna och eleverna och personalen på skolan. Eleverna är
delaktiga i kaféverksamheten genom skolprao.
På Lindeborgsskolan har pedagogerna schemalagd rasttillsyn och lunchtillsyn. Detta för att
skapa ökad trygghet och att närvaron av vuxna fungerar som en förebyggande metod för
kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
9

Vi har öppnat upp och bemannat biblioteket, datasalen samt ett samtalsutrymme för eleverna
åk 6-9 mellan kl 11.30 – 13.00 för att minska antalet elever som uppehåller sig i rasthall och
korridorer.
Vi har inhandlat nya möbler s s bänkar och bord i rasthall och i korridorer åk 6-9 för att skapa
en trivsammare miljö.
Buskage runt skolan har beskurits f a få bort dolda miljöer.
Antimobbningsteam
På Lindeborgsskolan har vi ett antimobbningsteam med representanter från varje arbetslag. I
teamet ingår även kurator, skolsköterska, socialpedagog och studiecoach.
Antimobbningsteamet har regelbundna träffar där aktuella mobbningsärenden ses över och
fördelas. Likaså lyfts ärenden eller övrig information upp som framkommit vid
vuxenantimobbarnas möte med barnantimobbarna Skl 100 % antimobbare. Under
höstterminen gick socialpedagog och kurator kursen ”Nya lösningar mot mobbning”.
Antimobbningsteamet har fått ta del av lösningsfokuserade antimobbningsövningar för vidare
arbete och diskussioner ut till respektive arbetslag. Antimobbingteamet är även ett forum för
övergripande diskussioner och utveckling av antimobbingfrågor. Se vidare hur skolan
hanterar mobbningsärenden under rubriken ”att utreda och åtgärda mobbning”.
Elevråd
Elevrådet är uppbyggt av klassrepresentanter från varje klass. Från varje arbetslag väljs två
representanter, som bildar ett centralt elevråd som representerar Lindeborgsskolan. Det
centrala elevrådet fungerar som en länk mellan interna och extern grupper och har
kontinuerliga möten med skolledningen. Centrala elevrådet träffas 1 gång/ mån och arbetar
med: Elevinflytande, elevdemokrati, trivselfrågor, trygghetsfrågor mm.
Elevrådet har föreslagit att vi ska starta upp fler elevråd, så som Amor, Trivselråd, Matråd,
Biblioteksråd, Ekonomiråd, mm. Detta arbete har påbörjats.
Elevskyddsombud
Enligt lag måste det finnas elevskyddsombud på skolan. Elevskyddsombuden arbetar ungefär
som ett elevråd, fast med mer inflytande på skolan. De finns här för att se till att alla har det
bra på skolan och att ingen behöver må dåligt. Man kan komma till elevskyddsombuden med
det mesta. Det kan vara allt ifrån att det är dammigt i klassrummet, dålig belysning eller om
någon klasskamrat känner sig utsatt. Det är viktigt att all information om hur centrala
elevrådet och elevskyddsombuden jobbar kommer till kännedom för samtliga elever på
skolan.
Elever och personal i klasserna samverkar och rutiner finns för vem som gör vad och vilka
ansvarsytor man har.
Skolans regler har setts över, elever, lärare och föräldrar har fått lämna synpunkter på hur
dessa ska uppdateras. Skolans allmänna trivselregler är till för att skapa en trivsam och bra
arbetsmiljö för elever och personal på Lindeborgsskolan.
10

7. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
individ, grupp- och verksamhetsnivå
All personal ska vara uppmärksam på klimatet mellan elev/elev, personal/elev. Kränkande
tillmälen och aktiviteter ska stoppas. All personal ingriper omedelbart vid konflikter och
felaktigt beteende. Alla tecken på förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling uppmärksammas och åtgärdas utifrån skolans handlingsplan. All personal verkar
för ett klimat där man tar elevernas synpunkter på allvar. Åtgärder och arbetsgång för
elevvårdsarbete ska vara känd bland all personal, elever och föräldrar.
Individ:
Skolan har schemalagd mentorstid/IUP-tid där lärare och elev ges möjlighet att diskutera
elevens situation på skolan och i klassen.
Varje vecka stämmer elevhälsoteamet av läget bl.a. kring enskilda elever. Rapporter som
kommer in från ex. arbetslagen, antimobbare och andra hanteras utifrån skolans
handlingsplan.
Genom Skola24 får mentorerna tidigt signaler om elevers återkommande frånvaro. Enligt
rapporten ” Elever på vift- Vilka är skolkarna”(Sundell m fl. 2005) framkommer det att hög
frånvaro kan leda till misskötsel såsom missbruk och kriminalitet. Hög frånvaro kan bero på
kränkningar eller utanförskap. Varje mentor ansvarar därför för att regelbundet följa upp
elevernas frånvaro och kontakta hemmet för att utreda frånvaron. Malmö stads Skolkplan
följs. I samarbete med fältgruppen och Individ och Familj (I o F) kan man också ha s.k.
bekymringssamtal angående elev med hög frånvaro.
Skolan har en handlingsplan för oroande och ogiltig frånvaro
Gruppnivå:
I de lägre åldrarna är det extra viktigt att vi är uppmärksamma på de signaler barnen kan ge.
Pedagogerna har ”samling” i slutet av dagen för att kolla av med eleverna hur dagen varit,
dessutom arbetar man regelbundet med livskunskap (känslokort, ”Stegvis” och ”Grogrund”).
Alla klasser har klassråd en gång i veckan med en dagordning.
Alla klasserna i år 6-9 har ”100 % antimobbare” som träffar ansvarig vuxenantimobbare för
respektive arbetslag en gång i månaden. Inför sina träffar har eleverna ett förmöte med sina
mentorer för att diskutera läget i klassen ur ett elevperspektiv.
Verksamhetsnivå:
Ledningen informerar ny personal/studenter om skolans värdegrund och våra handlingsplaner.
På de allmänna utrymmena som ex. skolgård, korridorer, matsal och rasthall ska det finnas
personal närvarande för att skapa kontakt och öka tillgängligheten till vuxna. Rast- och
matvärdskapet är schemalagt och ingår i pedagogernas arbetsuppgifter.
11

8. Handlingsplan avseende att utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling
Skolan utreder omedelbart situationer som har att göra med diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
Ansvarsfördelning
Den som ser eller hör något som kan ha med diskriminering, trakasserier eller kränkning att
göra startar upp ärendegången. Grunden är att mentorn informeras för kännedom och/eller för
att ta över hanteringen. Är diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningen, riktad från
vuxen till elev eller barn skall ledningen informeras. Rektorerna ansvarar för att arbetsgången
vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är väl känd i verksamheten och att
verksamheten har de redskap som behövs för att den följs. Återkommande
diskussioner/information kring ärenden sker på arbetslagsträffar. Rektorer ansvarar för att
arbetsgången med åtgärder, dokumentation och uppföljning följs.
Ansvaret för arbetet med att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling vilar ytterst på rektor.
Vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling gäller
följande:
1. Samtal: berörd personal ansvarar och avgör i samtal med de inblandade om situationen
föranleder vidare utredning. Det kan räcka med att ansvarig personal pratar med
eleven/eleverna. Mentorn ska underrättas. En kort minnesanteckning görs.
2. Föräldrarna underrättas: det kan också behövas ett samtal hem och då ska detta ske
skyndsamt. Det är den som uppmärksammat situationen som är den som för informationen
vidare/kontaktar hemmet etc. om inte annat överenskommits med elevens mentor. Underrättas
föräldrarna ska ansvarig personal föra minnesanteckningar över det inträffade och den
bedömning som gjorts. Originalet arkiveras i valvet. Kopia lämnas till mentor.
3. Ytterligare åtgärder: Föranleder utredningen ytterligare åtgärder ska Handlingsplanen vid
incidenter följas (se bilaga 1).
9. Handlingsplan avseende att utreda och åtgärda mobbning
Lindeborgsskolan använder sig av en modifierad Farstametod kring utredning och åtgärder
vid mobbning. Modifieringen innebär att antimobbningsteamet underrättar vårdnadshavarna i
samband med att mobbningsutredningen påbörjas samt vid uppföljning.
1. Vid misstanke om mobbning anmäls ärendet till antimobbningsteamet.
2. Två vuxenantimobbare påbörjar utredningen. En ansvarig och en medsittare.
3. Information samlas in från anmälaren.
4. Samtal med den utsatta.
5. Samtal med den/ de som utsätter
12

6. Vårdnadshavare kontaktas. Kontaktlärare och Rektor får information via mail.
7. Uppföljning (efter 2veckor) med båda parter. Om mobbningen upphört avslutas
ärendet.
8. Om mobbningen inte upphör följs ärendet upp med ytterligare samtal. Löses det inte i
samband med samtalet lämnas ärendet vidare till rektor för fortsatt elevvårdsarbete.
10. Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Syftet med åtgärderna är att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska
upphöra omedelbart. Åtgärderna inkluderar även den som blivit utsatt. Ingen ska behöva
känna sig utsatt eller fastna i rollen som förövare.
Lindeborgsskolans arbete med barn/elev som diskriminerat/trakasserat/kränkt arbetar man
med direkt stöd från elevhälsan. Stödet kan riktas till individer eller grupper och syftet är att
åstadkomma långsiktiga lösningar. Det kan t.ex. vara
- Samtalsstöd som t.ex. Allvarssamtal och medlingssamtal
- Konflikthanteringsmodeller som t.ex. Trepartssamtal
- Observationer görs i klassrum och raster i syfte att se negativa mönster.
- Personlig följeslagare till den som utsatts eller som utsätter.
- Hembesök hos elev för att arbeta fram strategier så att hon/han ska känna sig
trygg.
- Bekymringssamtal tillsammans med fältgruppen eller Individ och Familj
För elev som blir föremål för insatser upprättar ansvarig mentor ett åtgärdsprogram. Stödet
kan också innebära att mentorn tillsammans med rektor inleder ett samarbeta med
fältgruppen, Individ och Familj eller annan myndighet. Elevvårdande insatser kan innebära
remiss till Centrala resursteamet och/eller kontakt med Barn och Ungdomspsykiatrin.
I en akut situation av allvarligare karaktär, eller efter varaktiga allvarliga incidenter, skiljer
man de inblandade åt och garanterar arbetsro och säkerhet för den utsatte. Undervisningen ska
fortgå. Det kan innebära att rektor beslutar att den som utsätter ska under en begränsad tid ha
- enskild undervisning
- undervisning i annan klass
- hemundervisning
”I allra sista hand, när alla andra åtgärder prövats, kan rektor besluta att en elev flyttas från
skolan till en annan skola t.o.m. mot elevens eller vårdnadshavarens vilja. Detta måste dock
motiveras av att eleven kan få bättre stöd för att nå målen i en annan skola och för att
garantera andra elevers trygghet och arbetsro samt deras rätt till en god utbildning”
(Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero 2010:800)
13

11. Uppföljning och dokumentation av åtgärder
Alla insatser eller åtgärder måste dokumenteras genom minnesanteckningar, åtgärdsprogram,
elevvårdsmötesprotokoll etc. Åtgärderna måste vara tidsbegränsade och ska utvärderas
regelbundet. Syftet är att skolan skall ha kontroll på att diskrimineringen, trakasserierna och
kränkningarna upphört och att insatserna varit verksamma.
Mobbning hanteras enligt antimobbningsplanen och dokumenteras på särskild blankett.
Uppföljningen av andra ärenden som inte är diskriminering, trakasserier, kränkningar eller
mobbning, sker genom att mentorn har samtal med de inblandade. Vid dessa samtal förs
minnesanteckningar. Vid möten (ex elevvårdsmöten) förs mötesprotokoll. Den som ansvarar
för åtgärder och uppföljning bedömer om en utökad krets av personal behöver kännedom om
ärendet. På så vis ökas uppmärksamheten och risken för upprepning minimeras.
12. Medverkan och delaktighet i upprättandet av Likabehandlingsplanen
Lindeborgsskolan har olika råd för att säkerställa de demokratiska processerna i
verksamheten. Dessa råd är arbetslagen, antimobbingteam (vuxna och elever), centrala
elevrådet, arbetslagens elevråd, klassråd, föräldraråd samt skolråd. Genom råden har elever,
personal och vårdnadshavare medverkat/varit delaktiga i arbetet med utformandet av
Likabehandlingsplanen. Syfte och innehåll i planen har implementerats i de olika råden och
dessa har kommit med synpunkter i arbetet. Råden har också i olika grad medverkat i arbetet
med att inventera områden att arbeta med utifrån planen.
Eleverna har utvärderat föregående läsårs likabehandlingsplan under en temadag genom att
svara på en enkät, personalen vid ett konferenstillfälle genom en enkät och föräldrarna under
föräldraråd och skolråd, vilket legat till grund för de planerade åtgärder vi anger i planen.
13. Förankring av Likabehandlingsplanen
Planen skall vid terminsstart presenteras för personalgruppen av respektive rektor. Den ska
också presenteras för elever och vårdnadshavare vid terminsstart, för detta ansvarar
mentorerna. Planen läggs ut på skolans hemsida och på Pednet.
Information om förändringar sker, förutom genom arbetet i de olika råden, genom information
på föräldramöten, personalmöten etc.
14

14. Uppföljning, utvärdering och upprättandet av Likabehandlingsplanen
För att säkerställa dokumentets aktualitet skall det utvärderas och upprättas årligen. Underlag
för upprättandet av ny plan för läsåret 2013/2014 inhämtas från följande grupper . . . .
arbetslagen, utvärderingen i juni 2013.
elevråden, under våren 2013
föräldraråd, skolråd, under våren 2013
elevhälsoteamet, utvärderingen i juni 2013
antimobbningsteamet, under våren 2013
elev antimobbare, under våren 2013
skolledningen, incidentrapporter och tillbud, inför utvärderingen i juni 2013.
Elever och lärare går igenom Likabehandlingsplanen och anger Riskområden i
uppstarten av höstterminen 2013.
Under hösten 2013 har vi temadagar med fokus på värdegrund och likabehandling.
Ledningen ansvarar för att så sker samt att tiderna läggs in i skolans gemensamma kalendari
15

Allmänna trivselregler för eleverna på Lindeborgsskolan
För att klara av ditt skolarbete på bästa sätt är det viktigt att du är:
- På rätt plats
- På rätt tid
- Har rätt saker med dig
- Har ett trevligt uppförande
Bilaga 1.
För eleverna F-5
Tänk på att vi:
- Är utomhus på våra raster
- Går ”utehållet” när vi ska till Fritids eller ska gå hem
- Rör oss tyst och lugnt i våra korridorer
- Mobilerna kan användas under skoltid samt under din tid på fritids i samråd med
din lärare
- Tar ansvar för skolans saker. Det du tar ut, skall du ta in
- Placera jackor och andra ytterkläder och skor i kapprummet
- Ska vara snälla och rädda om varandra
Tänk på att:
- Det är du som ansvarar för dina värdesaker, skolan har inga försäkringar som
täcker det du blir av med i skolan.
Allmänna trivselregler på Lindeborgsskolan åk 6-9
Skolans allmänna trivselregler är till för att skapa en bra arbetsmiljö för elever och personal
För att klara av ditt skolarbete på bästa sätt är det viktigt att du är:
tid
Tänk även på att:
- Förvara ytterkläder i elevskåp
- Rullskridskor, inlines, skateboard och liknade används endast utomhus
- För att nå ännu bättre studieresultat och en god hälsa får inte godis, chips, nötter, läsk och
energidrycker förtäras inom skolans lokaler
- Var rädd om din miljö – kasta allt skräp i papperskorgar, ta ansvar för att det är rent på skolan t
ex genom att hjälpa till med städning av hemklassrum och ansvarsområde
- Mobiltelefon och mediaspelare får användas under lektionstid om undervisande lärare ger sin
tillåtelse
- Ytterkläder och huvudbonad får inte tas in i matsalen
Reglerna är upprättade av elever, föräldrar och personal på Lindeborgsskolan
16

Handlingsplan vid incidenter o dyl. Bilaga 2.
Denna handläggningsgång ska följas då . . . .
- du ser eller råkar ut för att en elev bryter mot någon av våra
antagna regler,
- en elev svarar eller tilltalar dig på ett otrevligt sätt,
- eller ….
- vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling:
1. Samtal: berörd personal ansvarar och avgör i samtal med de inblandade om
situationen föranleder vidare utredning. Det kan räcka med att ansvarig
personal pratar med eleven/eleverna. Mentorn ska underrättas.
OBS! En kort minnesanteckning görs på föreskriven blankett.
2. Föräldrarna underrättas: det kan oftast behövas ett samtal hem och då ska
detta ske skyndsamt. Det är den som uppmärksammat situationen som är den
som för informationen vidare/kontaktar hemmet etc. om inte annat
överenskommits med elevens mentor.
Underrättas föräldrarna ska ansvarig personal föra minnesanteckningar över
det inträffade och den bedömning som gjorts. Originalet arkiveras i valvet.
Kopia lämnas till mentor.
3. Ytterligare åtgärder: Föranleder utredningen ytterligare
åtgärder ska följande arbetsgång gälla.
Elevens föräldrar kallas till samtal med mentorn.
Om ytterligare åtgärd krävs . .
Eleven kallas till samtal med rektor och mentorn.
Elevens sociala IUP ses över/uppdateras.
Föräldrar informeras (mentors ansvar).
Om problemet kvarstår . . .
Föräldrar och elev kallas till Elevhälsomöte med mentor och rektor.
Mentor eller rektor ansvarar för kallelsen.
17

Handlingsplan för ogiltig samt oroande frånvaro
1. Vid ogiltig/oroande frånvaro skall mentorn informera vårdnadshavare samma
dag/skyndsamt.
2. Ansvarig mentor samtalar med eleven angående frånvaron.
Bilaga 3.
3. Vid fortsatt ogiltig/oroande frånvaro kallar mentorn till ett möte med vårdnadshavare
angående elevens frånvaro.
4. Vid fortsatt ogiltig/oroande frånvaro ska mentorn meddela ansvarig rektor om elevens
frånvaro.
5. Rektor samtalar med eleven angående frånvaron.
6. Rektor avgör om ett åtgärdsprogram ska upprättas.
7. Om ingen förbättring sker kallar rektor vårdnadshavarna och elev till möte tillsammans
med mentor. Vårdnadshavarna informeras på detta möte om att en anmälan kommer att
göras till socialtjänsten efter första ogiltiga eller oroande frånvaro efter detta möte.
Vid anmälan från skolan är det viktigt att det framkommer vilken typ av oro skolan har för
eleven, såsom tidigare kunskap om eleven, insatser från skolans eller Elevhälsoteamets
sida. Anmälan görs till Hyllie Individ och familjeomsorg. Kopia av åtgärdsprogrammet och
IUP skall bifogas anmälan till socialtjänsten.
8. Om det fortfarande inte skett någon förbättring av närvaron för eleven gör rektor en
ansökan till chefen för barn- och ungdomsverksamheten gällande ett eventuellt
vitesföreläggande.
18

Bilaga 4.
Kännetecken hos någon som kan vara utsatt eller utsätter någon för
kränkande behandling:
(Enligt Dan Olweus, ”Mobbning i skolan. Vad vi vet och vad vi kan göra”, Liber utbildning
1994)
Blir utsatt: Utsätter:
Nedstämdhet, magont, huvudvärk, dålig aptit Aggressivt beteende
och ofta sjukanmäld
Har inga eller få vänner Fascineras och pratar ofta
om våld
Trasiga, ofta nedsmutsade kläder Har starkt behov av att
dominera andra
Nerkladdade eller sönderrivna böcker Saknar empati
Ovilja att berätta om skolan Är ofta populär
Håller sig i närheten av vuxna Har ofta 3-5 kamrater
med sig
Ovilja att gå till skolan Är fysiskt starkare än den
som utsätts
Uppgiven och passiv
Håller sig undan, går eller står för sig själv
19

Litteratur- och länktips:
Bilaga 5.
För vuxna:
I skuggan av fördomar. Bajazidi, Ahmad. Hanaförlaget, 1997
Någonstans går gränsen. En lärarhandledning om kön, sexualitet och normer i unga
människors liv. Gunilla Edemo & Joakim Rindå. RFSL, 2004
Mobbning i skolan. Dan Olweus. Liber utbildning, 1994
Inneslutning och uteslutning - barns relationsarbete i skolan. Marie Wrethander-Bliding.
Lund: Studentlitteratur, 2007
När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Sabine Gruber. Liber,
2008.
För barn/ungdomar:
Bettys spegel. Carina Wilke. Bokförlaget Lilla e, 2000
Långt ifrån cool. Ingrid Olsson. Rabén & Sjögren Förlag, 2007
Janis den magnifika. Johanna Nilsson. Pocketförlaget, 2010
Förlåt Elina. Sofia Nordin. Eriksson & Lindgren, 2005
Anna D`Arc. Mårten Sandén Rabén & Sjögren Förlag, 2007
En bra klass. Ander Drån. Opal, 1999
Ingen är så söt som du;-). Siv Widerberg & Mats Andersson. B4 PRESS, 2006
Länkar:
http://www.malmo.se/lindeborg
Skolans hemsida
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2008:567
Diskrimineringslagen
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800
Skollagen
http://www.bris.se/
Hjälp till elever, föräldrar och skolpersonal
http://www.skolverket.se/studier/vardegrunden/
Så arbetar Skolverket
http://resources.eun.org/insafe/SAFT_Foraldraguide.pdf
En bra guide till föräldrar för att hjälpa sina barn mot rasism och stereotyper på Internet.
http://www.do.se/
Diskrimineringsombudsmannen
http://www.skolinspektionen.se/BEO/
Barn och Elevombudet
20