Skjutbanor i Malmö, förekomst och uppträdande av bly ... - Malmö stad

SKJUTBANOR I MALMÖ 

Förekomst och uppträdande av bly i mark och skjutvallar vid 

skjutbanor i Malmö kommun 

- inventering samt åtgärdsförslag för att minimera blyets miljöpåverkan 

Miljöförvaltningen Datum 2001-01-12 

Planeringsavdelningen 

Mats Hörnfeldt

Sammanfattning 

En total avveckling av bly ska ske vid all skytteverksamhet. Enligt regeringens beslut 

skall blyhagel avskaffas innan 31 december 2001 och kulor 31 december 2007. Det kan 

bli ett problem då inga bra alternativ ännu tagits fram. Särkilt gäller detta för kulor som 

ej har något bra ersättningsmaterial. 

Bly utgör ingen nytta för levande varelser. En reduktion av blyflödet till den yttre miljön 

är önskvärd men får inte förknippas med åtgärder eller ersättningsprodukter som 

leder till andra potentiella negativa konsekvenser för miljön/människan. De nyckelfrågor 

som man skall utgå ifrån vid bedömning av åtgärdsförslag för skjutbanor i 

Malmö kommun är följande; 

- Hur stor del av blyet är biologiskt tillgängligt? 

- Hur är fördelningen mellan partiklar, vatten, luft? 

- Spridning till människan? 

- Exponering? 

- Toxikologiska risker? 

När en blykula (hagelskytte) hamnar i marken omger den sig relativt snabbt med ett 

skikt av blyoxid, blykarbonat eller blysulfat. Hinnan inaktiverar den fortsatta utsöndringen 

och blyjoner kan således inte komma igenom skiktet. Korrosionen av helmantlade 

kulor vid gevärsskytte är mindre än vid hagelskytte. Totalhalten bly är inte intressant, 

utan i stället bör man titta på hur stor del som är löslig och som således kan transporteras 

vidare till omgivningen. 

På skjutbanor med mindre känslig omgivning rekommenderas att gränsvärden sätts 

högre än de normer som Naturvårdsverket satt upp. Urlakbarheten styrs av en mängd 

faktorer som t.ex. jordart och pH. På vissa platser med mycket höga halter, kan det vara 

nödvändigt med en sanering med hänvisning till omgivningens känslighet eller om 

transporten av blyjoner till yt- eller grundvatten är uppenbar. 

En platsspecifik bedömning har gjorts av de aktiva utomhusbanor som ej har etablerat 

någon anordning för uppsamling av bly. Aktiva skjutvallar inom Malmö kommun innehåller 

idag sammanlag cirka13 ton i skjutvallar och 30 ton i mark. Utredningen visar att 

Spillepengen och Limhamns skjutbanor klassificerats som ”måttlig risk” (klass 3) för 

omgivningen medan Husie hagelbana klassificerats till ”mycket stor risk” (klass 1). 

Detta innebär att varken Spillepengens eller Limhamnsskjutbana har en stor miljöpåverkan 

från bly på omgivning. Det rekommenderas att dessa båda skytteföreningar avvaktar 

nya rön angående blyproblematiken. Husie hagelbana bör undersökas angående 

grundvattennivåer, jordartsförhållanden och eventuellt blyläckage till omgivning. 

Vid hagelskjutning sprids blyet över stora områden. Det är först vid pH- värden lägre än 

3 som den skyddande oxidhinnan försvinner. Så låga värden förekommer sällan i 

naturen, men däremot i djurs matsmältningskanaler. Om djur får i sig haglen kan därför 

bly lösas ut i kroppen och vålla skador. Skjutningen mot våtmarker och grunda vattenområden 

kan medföra att fåglar plockar upp hagel vid födosökning. Spridning av bly till 

dessa områden skall därför undvikas. 

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. INLEDNING ......................................................................................................................................... 4 

1.1 BAKGRUND................................................................................................................................... 4 

1.2 SYFTE / MÅL................................................................................................................................. 5 

1.3 METOD ......................................................................................................................................... 5 

1.4 SKYTTEVERKSAMHETEN............................................................................................................... 6 

1.5 BAKGRUNDSVÄRDEN FÖR BLY ENLIGT NATURVÅRDSVERKET ...................................................... 8 

1.6 AKTUELLT KUNSKAPSLÄGE OM BLY ............................................................................................. 9 

1.7 BLYETS KEMI OCH MILJÖPÅVERKAN ........................................................................................... 10 

1.8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR SANERING AV FÅNGSTMATERIAL........................................................... 14 

2. MALMÖ SKJUTBANOR .................................................................................................................. 17 

2.1 LIMHAMNS SKJUTBANA ................................................................................................................... 18 

2.1.1 Verksamhetsbeskrivning........................................................................................................... 19 

2.1.2 Karta över Limhamns skjutbanor............................................................................................. 20 

2.1.3 Naturförhållanden.................................................................................................................... 21 

2.1.4 Skjutbanor och blyförekomst.................................................................................................... 22 

2.2 SPILLEPENGENS SKJUTBANA ............................................................................................................ 23 


2.2.2 Karta över Spillenpengens skjutbanor ..................................................................................... 25 



2.3 HUSIE HAGELBANA .......................................................................................................................... 28 


2.3.2 Karta över Husie hagelbanor................................................................................................... 30 



2.4 HUSIE KORTHÅLLSBANA.................................................................................................................. 33 


2.5 KVARNBY SKJUTBANA..................................................................................................................... 34 


2.5.2 Karta över Kvarnby skjutbana ................................................................................................. 35 

2.5.3 Skjutbanor och antal avlossade skott 36 

2.6 BÖDKAREGÅRDEN ........................................................................................................................... 37 



2.7 TEAM TOP GUN MALMÖSKYTTARNA............................................................................................... 38 

3. METODIK MIFO- MODELLEN...................................................................................................... 39 

4. SAMLAD RISKBEDÖMNING ......................................................................................................... 40 

4.1 LIMHAMNS SKYTTEFÖRENING ......................................................................................................... 40 

4.2 SPILLEPENG ..................................................................................................................................... 40 

4.3 HUSIE HAGELBANA .......................................................................................................................... 40 

5. ÅTGÄRDSFÖRSLAG......................................................................................................................... 41 

5.1 LIMHAMNS SKJUTBANA ................................................................................................................... 41 

5.2 SPILLEPENGENS SKJUTBANA ............................................................................................................ 41 

5.3 HUSIE HAGELBANA ......................................................................................................................... 41 

6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ............................................................................ 42 

7. DISKUSSION....................................................................................................................................... 43 

Referenser Skriftliga och muntliga. 

Bilaga 1 Terrängmodell, Husieområdet. 

3

1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

Ammunition från olika skytteverksamheter har orsakat att stora mängder bly idag återfinns 

i skjutvallar och mark. Ett otal utredningar och undersökningar har utförts 

gällande blyets potentiella spridningsförmåga och påverkan på växter och djur. Provtagningar 

tyder idag på att blyets miljöpåverkan är helt förknippat med de grund- och 

markförhållanden som råder på platsen. Helhetsbilden av skjutbaneblyets miljö- 

påverkan, möjliga källor och utsläpp, saknas för Malmö kommun idag. Utredningen 

kommer därför att tillföra området mer kunskap och bidra till att riktlinjer upprättas för 

framtida handlingsplaner. 

Riksdagen har beslutat om en total avveckling av bly användning och däri inbegripet 

blyad ammunition. Med anledning av detta lade Miljödepartementet i juni fram ett 

förslag om förbud. Förbudsdatum för blyhagel gäller den 31 december 2001 och 

motsvarande datum för annan ammunition är 31 december 2007. Miljödepartementet 

har fått in många remissvar och övervägande del av remissinstanserna, däribland jägareförbundet, 

anser att datumen i vissa fall är alltför snäva och orealistiska. Departementet 

håller fortfarande på att bearbeta remiss-svaren och något beslut är i skrivande stund 

således inte fattat. 

De skjutformer som förekommer indelas normalt i gevärsskytte, pistolskytte, hagelskytte, 

militärt skytte och övrigt skytte. I kommunen bedrivs skjutverksamhet för alla dessa 

genrer. I kommunen bedrivs skjutverksamhet dels som sport, dels som jakt. Sportskyttet 

omfattar bl.a. skeet och trap. Jakt bedrivs på bl.a. hare, fasan och rådjur. Dessutom förekommer 

så kallade jaktstigar. Inventering och inspektion har under 

hösten 2000 utförts av förvaltningen på kommunens fyra civila banor. Limhamns 

skytteförening håller till på Lernacken. Malmö Jägareklubb använder LV4 området. 

Malmö skyttegille ansvarar för skjutbanan på Spillepengen. Bödkaregårdens skjutbana 

ligger strax söder om Ikea och Polisen står för driften. En ny skjuthall för luftvapenskytte 

har även inrättats vid Lantmannagatan 59 (Bryggeriet). 

4

1.2 Syfte / Mål 

Syftet är att utreda förekomsten (mängder), det kemiska tillståndet av bly vid skjutvallar 

och geologiskt skilda marktyper (jordmåner) där skytte bedrivs eller har bedrivits. Där 

så är möjligt skall en riskbedömning utföras enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell. 

Lämpliga åtgärdsförslag för att minimera miljöpåverkan från bly kommer även att ges. 

Målet är att; 

- Utföra en verksamhetsbeskrivning om skytteföreningar i Malmö för att kunna bilda sig 

en uppfattning om blyförekomst. Verksamhetsberättelsen kan t.ex. innefatta om skjutvallen 

rensats, förflyttning av skjutvallar och förbrukad mängd bly över olika år. 

- Beräkning av blymängd för olika markområden vid varje enskild skjutbana. 

- Riskbedömning och eventuell klassificering av förorenad mark. 

- Ge åtgärdsförslag vid sanering av skjutvallar och övrigt kontaminerade markområden. 

- Övriga åtgärdsförslag som t.ex. användning av kulfång. 

Utredningen skall även medverka till att en bättre förståelse ges över blyets problematik 

vid skjutbanor i Malmö. Detta för en korrekt bedömning vid val av metoder för sanering 

eller andra alternativ. 

1.3 Metod 

Information om naturförhållanden, omgivningsfaktorer och blymängder har samlats in 

genom intervjuer, inventering av gamla utredningar samt genomgång av arkiv på Miljöförvaltningen 

i Malmö kommun. Blyets miljöpåverkan har kartlagts genom litteraturstudier 

och intervjuer. Den totala mängden bly vid varje enskild fångstvall och naturmark 

har beräknats årsvis och summerats över antalet aktiva år. Träffytan på fångstvall 

är på cirka 1 m² och kulorna beräknas tränga in 0,5 m i sanden. Vid beräkning av 

kontaminerade totalmängder bly i mark förmodas djupet i jord vara cirka 0,2- 0,3 m. 

Åtgärdsförslag har givits efter de förutsättningar som råder på platsen. Information om 

val av saneringsmetod har inhämtats från platsbesök, muntliga redovisningar och 

litteraturstudier. En klassificering har utarbetats över de olika fångstvallarna efter 

MIFO-modellen 1 . Vid beräkningar över höjddata användes Arc View med tilläggsmodulen 

Spatial-analys. 

5

1.4 Skytteverksamheten 

De vanligaste formerna för utomhusskytte är gevärs-, pistol-, militärt-, viltmål - och 

lerduveskytte samt övrigt skytte. 

Gevärsskjutning sker på ett avstånd från 50 m, i dagligt tal kallat korthåll, till 300 m på 

skjutbana. De vapen som används är mausertyp eller s.k. korthållsgevär. Vanlig ammunitionstyp 

är 6,5 mm. 

Pistolskjutning sker med pistol eller revolver, med finkalibrig 5,6 mm eller grov- 

kalibrig minst 7,6 mm; avstånden 25-50 m förekommer. Pistolskytte består av grov- 

pistol, fripistol, sportpistol, snabbpistol, luftpistol och fältskytte. 

Militärt skytte består av skjutning med AK4-AK5 och kulsprutepistol. 

Viltmålsskytte bedrivs på 100, 80 och 50 m avstånd. Målet är på 100 m hjortfigur, på 80 

m älgfigur och på 50 m rådjursfigur eller vildsvinsfigur. Valfri kaliber får användas mot 

älg och rådjur. En mycket stor del av viltmålsskyttet bedrivs av jägare. 

Lerduveskytte sker i form av trap eller skeet. Den principiella skillnaden mellan de båda 

formerna är att trap markerar en från marken lyftande fågel och skeet en fågel som lyfter 

från träd eller sträcker förbi. Målet för både trap och skeet är lerduvan, ett "tefat" av 

asfaltsmassa, som slungas ut av kastmaskiner. 

Enligt bilagan till förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd (SFS 

1998:899) klassificeras skjutbanor enligt följande punkter; 75.225 B1, 29.6-2 B1, 

92,621-1 C. Punkterna inrymmer civil skjutbana eller annan anläggning som ute- 

slutande används för rekreationsverksamhet och som är stadigvarande inrättad för 

användning av skarp ammunition utomhus. 

Skytterörelsen i Sverige avseende det civila skyttet är uppdelat på fem olika huvud- 

organisationer: 

Frivilliga skytterörelsen 

Varje skytteförening ingår i ett länsförbund som i sin tur representerar i skytte- 

förbundets överstyrelse. 

Svenska sportskytteförbundet 

Är ett specialförbund inom Riksidrottsförbundet. Inom förbundet förekommer gevärs-, 

pistol-, och lerduveskytte samt skytte mot viltmål. 

Svenska pistolskytteförbundet 

Är liksom övriga skytteförbunden en frivillig försvarsorganistation. Skjutverksamhet 

med pistoler vanligtvis 9 mm. 

Svenska jägarförbundet och Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare 

Organisationerna har som uppgift att främja jakt och viltvård samt förbättra skjutskickligheten 

hos jägarna. 

6

Militära skyttet 

Central förvaltningsmyndighet är fortifikationsförvaltningen, som projekterar nya skjutbanor. 

Som huvudman för skjutbanan står sedan resp. förband. 

Ammunitionstyper 

Vid hagelskytte innehåller varje patron ca 24 g blyhagel (idag får endast 24 g blyhagel 

användas mot tidigare 36 g). Man har räknat att 1980 fanns det i medeltal ca 270 g 

hagel per m² på svenska banor. 

Vid användning av kulor gäller följande förhållande; 

Tabell 1. Typ av skjutvapen med kaliber och beräknad mängd bly. 

Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) 

Gevär 6,5 mm 7 

K-pist samt pistol 9 mm 8 

Gevär Mauser 22 long 2,6 

Luftpistol 4,5 mm 0,5 

Luftgevär 4,5 mm 0,5 

7

1.5 Bakgrundsvärden för bly enligt Naturvårdsverket 

I Naturvårdsverkets remissupplaga av preliminära riktvärden för bedömning av förorenad 

mark anges för bly 80 mg/kg TS (torrsubstans), känslig markanvändning, 300 

mg/kg TS för mindre känsligmarkanvändning med grundvattenskydd och 300 mg/kg TS 

för mindre känslig markanvändning. Dessa generella riktvärden kan användas efter en 

platsspecifik bedömning över spridningsförutsättningar, känslighet, skyddsvärde och 

föroreningars farlighet. 

Enligt Naturvårdsverkets ”metodik vid inventering av förorenade områden” (MIFO) 

indelas blyet i olika tillstånd 1 ; 

Mindre allvarligt 800 mg/kg TS 

Riktvärden för bedömning av bly i grundvatten är 20 ug/l. 

Vanliga värden vid Skjutbanor är 3000 – 5000 mg/kg TS. Jämför man dessa värden med 

Naturvårdsverkets gränsvärden så är blyförekomsten vid skjutbanor anmärkningsvärt 

hög. Enligt Naturvårdsverket skall dock en platsspecifik riskbedömning alltid utföras. 

Att använda Naturvårdsverkets riktvärde som något slags gränsvärde för vad som skall 

gälla för uppgrävning på alla platser i landet är inte helt rätt, utan värdet ska ses som 

utgångsvärde för bedömningen [muntlig ref. 1]. Det kan finnas en mängd aspekter som 

medför att man kan sätta ett annat gränsvärde. Som exempel på sådana aspekter kan 

vara högt pH, hög halt av organiskt material eller att ingen risk föreligger för exponering 

till människan. 

8

1.6 Aktuellt kunskapsläge om bly 

Bly är en mjuk metall med hög kokpunkt (1740 grader) och låg smältpunkt (327 grader). 

Metallen används för sin höga densitet och sin goda motståndskraft mot korrosion 

[muntlig ref. 1]. Metallen oxiderar i kontakt med syror och även vatten. Den vanligaste 

jonformen utgörs av Pb² + . 

Bly i skjutbanor beräknas vara totalt 900 ton vilket är 3 % av Sveriges blyanvändning. 

Tabell 2. Jämförelse med övriga blyanvändningsområden (ton/år) [muntlig ref. 1]. 

Jakt (hagel) 530 

(kulor) 300 

Sportskytte 750 

Fiske 100 

Byggnadsindustrin 500 

Kabelmantel 3000 

Spridning av bly från olika skyttverksamheter 

Nedfallet av hagel runt varje skeet- och trapbana begränsas vanligtvis till en yta av cirka 

100 000 m². Det mesta av blyet återfinns oftast på en yta 150-180 meter utifrån skjutplats. 

Man får dock enligt Jägareförbundet anta att hagel sprids likformigt på hälften av 

den totala nedfallsytan. Man har räknat att 1980 fanns det i medeltal ca 270 g hagel per 

m² på svenska banor och att tillskottet framöver skulle bli ca 13 g m² per år. Vid skjutning 

i terräng blir inträngningen högst 20-30 cm i mark 2 . 

För skjutning på skjutbana mot ett särkilt kulfång ansamlas kulor och kan få mycket 

höga halter (3000 – 5000 mg/kg TS). Blyet tränger inte ner mer än 40-50 cm. Marken 

framför kulfång och/eller markörvärn får också relativt höga blyvärden. Uppskattningen 

kompliceras av faktumet att i de flesta fall är endast delar av vallarna högkontaminerade 

3 . 

9

Omvandling av metalliskt bly 

Blysulfat 

PbSO4 

Hydroxidblykarbonat 

Pb (CO3) 2 (OH) 2 

Pb 

Pb² + 

Till markvätskan 

Blykarbonat 

PbCO3 

Till ytavrinningsvattnet Upptag i växter och djur 

Till grundvattnet 

Figur 1. Metalliskt bly (hagelkula) omvandlas till olika föreningar som löses upp under sura 

förhållanden 4 . 

1.7 Blyets kemi och miljöpåverkan 

Spridningsförutsättningarna för bly är huvudsakligen knutit till jordmånstypen och jordartstypen 

4 . Faktorer som påverkar nedbrytningen av bly är lågt pH, ökad humushalt och 

låg kalkhalt. Den vidare transporten i marken beror transporten på hydrologiska förhållanden. 

I marker med stor andel lera kommer dels vattentransporten i sig att vara låg, 

dels kan blyföreningar bindas in i lerföreningar. Korrosionen av bly är hög i ler- 

morän. Befinner sig bly i sand är korrosionshastigheten låg fast då föreligger en större 

andel av blyet i löst form [muntlig ref. 1]. Dessutom är transporthastigheten hög i sand. 

10

I områden där grundvattenytan ligger högt och fluktuerar ofta bildas s.k. gleyhorisonter 

under rostjorden. Dessa jordmåner kallas för järnhumuspodsoler och karakteriseras 

bl.a. av ett 1-5 cm anrikningsskikt av humus mellan blek- och rostjorden. I ett sådant 

fall är det troligt att blyjoner fastläggs effektivt i detta skikt 4 . 

I andra jordmånstyper som brunjordar, åkerjordar och torvjordar kommer blyets beteende 

att avsevärt variera beroende på humushalten, jordartstyp, dränerings- förhållanden 

och mineralsammansättning 4 . 

Transport av bly till ytvatten från en skjutbana sker huvudsakligen medelst bly bundet 

till humuspartiklar, och kontaminering av sjösediment har konstaterats 5 . 

Blyets tillstånd i kulfång vid skjutbanor 

Kulfång brukar utgöras av sand/gruspartiklar eftersom materialet har en bra förmåga att 

bromsa och fånga upp kulor. Dessa har oftast formen av en vall som i denna rapport 

kallas för fångst- och skjutvall. Efter en tids användning innehåller fångstvallen stora 

mängder bly från ammunition. Blyet finns i alla storlekar från ”opåverkad” ammunition 

till partiklar av dammstorlek. Förhållandena varierar dock från vall till vall beroende på 

själva fångstsubstratet samt typen av ammunition som används. Skjutvallen utgörs av 

naturlig sand eller sand från kross av sura bergarter, t.ex. granit med hög andel kvarts. I 

de flesta vallarna förekommer även icke oväsentliga inslag av organiskt material. Flis 

används t.ex. som ett yttre lager med syfte att hindra nedfrysning av vallen på vintrarna. 

Allt detta kommer att påverka det fysiska och kemiska tillståndet för blyet. En fraktion 

av tungmetallerna och då främst bly finns bundet till mindre partiklar ofta i form av 

”stänk”. Detta händer troligen vid nedslaget eftersom anslagsenergin kan vara så hög att 

blyet börjar smälta, vilket även gäller för metaller som utgör kulornas mantel såsom 

koppar och zink 4 . 

En del av småpartiklar kan vara av storlekar kring 5 µm vilket leder till att de lätt kan 

spridas med vinden vid nedslaget eller vid senare vittring senare återfångas av omkringliggande 

mark 4 . 

Figur 2. Skjutvall vid Limhamns skjutbana. 

11

Hagelkornens nedbrytning 

Hastigheten och omfånget av omvandlingen bestäms av marktypen. Tidigare utredningar 

visar att bly kan omvandlas under extrema markförhållanden 6 . Transport nedåt i 

markprofilen av bly och kontaminering av grundvattnet har konstaterats i ett fall vid en 

skjutbana i Finland. Skjutbanan är belägen på svallad morän mark. Modeller som 

utarbetats i en dansk undersökning visar att i vissa danska jordar kunde hälften av 6 blyet 

i kornen omvandlas till blykomponenter inom 40-70 år och att de skulle helt omvandlas 

inom 100-300 år. Processen ökar t.ex. när hagelkornen blandas regelbundet i de övre 

markskikten genom plöjning vid jordbruksskötsel. Den mekaniska omblandningen har 

också transporterat blyet till djupare nivåer. Undersökningen visade också att i sura sandiga 

jordar är dessa nedbrytningsprodukter relativt lättlösliga och rörliga. I jordar med 

t.ex. högt pH eller höga halter av organiskt material blir dessa produkter mera svårlösliga 

och fastnar vid hagelkornytor eller i övre marklagrens substrat 6 . 

Figur 3. Malmö Jägareklubbs hagelbana. 

12

Miljöpåverkan 

Växter och djur kan ta skada genom biokoncentration, biomagnifikation och i viss utsträckning 

kronisk förgiftning. Bly är en metall som, såvitt man vet, inte har någon nödvändig 

funktion i levande organismer. Detta beror bl.a. på att bly förekommer i den ursprungliga 

naturen i mycket låga halter, vilket i sin tur har inneburit att organismer ej 

utvecklat några skyddsmekanismer mot bly 4 . Bly kan orsaka skador på enzym i organismer, 

vilket i sin tur leder till störningar som i vissa fall är direkt dödliga. Eko- 

systemet kan även komma i obalans. Bly kan påverka små markorganismer så att nedbrytningen 

av förnan i skogmark minskar. Detta betyder att förnan lagras upp, vilket 

skapar följdeffekter för växter och djur (sämre tillväxt och minskat artantal). Lägre 

stående organismer lagrar ofta metallen i kroppen. När sedan rovdjur konsumerar organismen, 

vandrar metallen vidare upp i näringskedjan och slår ut toppkonsumenterna 

(bioackumulering- biomagnifikation) 4 . 

Att bly även i mindre doser är ett miljögift, beror bl.a. på att det ackumuleras. Det har 

konstaterats att genom direkt intag kunde blyhagel leda till allvarliga förgiftningar med 

ofta dödlig utgång hos en del fågelarter, med andfåglar, svanar och gäss som främsta 

föremål, även i fall där ett enda korn intagits 6 . Förgiftningar har också skett genom 

skadeskjutning eller sekundärt hos t.ex. rovfåglar då de livnär sig på blykontaminerade 

byten 6 . Boskap har även befarats förgiftas genom intag av hagel i samband med bete. 

Hagel har också påträffats i sädesslag före skörd 6 . 

Bly är groningshämmande under vissa förhållanden och kan störa fysiologiska processer 

såsom fotosyntes, transpiration, vattenupptag och nedbrytningsmekanismer av organiskt 

material 7 . 

Förhöjda blyhalter i lingonris har konstaterats intill skjutbanor 8 . Skadorna hos högre 

stående organismer sker på lever, njure och det centrala nervsystemet 9 . 

13

1.8 Åtgärdsförslag för sanering av fångstmaterial 

Vid val av metod för sanering är det miljönyttan som ska styra. Miljövinsten skall 

inkludera det som behövs för att uppnå ett resultat där bly gör minst skada. Att enbart 

fokusera på totalmängden i skjutvallar räcker ej. För att ett föroreningsproblem i skjutvallen 

ska kunna lösas krävs det en helhetssyn. Det är viktigt att förstå omgivningens 

karakteristik som t.ex. habitat hos djur eller grundvattennivåer. Platsspecifika risk- 

analyser ska utgöra underlag för en korrekt bedömning. Valet av saneringsmetod måste 

vara beroende på att blyet kan tas om hand på ett miljömässigt riktigt sätt. Idag finns 

ingen metod som garanterar ett i alla avseenden tillfredsställande resultat. Väljer man 

jordtvättning av fångstmaterialet kan det finnas större risk för utlakning till omgivning 

än tidigare. 

För efterbehandling av blyförorenad sand finns följande tekniska möjligheter; 

- jordtvättning 

- kalkning 

- vitrifiering 

- deponering 

Många företag har specialiserats sig på teknik för att ta hand om kulfång. Metoderna 

varierar men har en del gemensamt. För att rena fångstmaterialet från bly används oftast 

en kombination av reningssteg 3 . 

På uppdrag av SVEDAB utförde Markbyrån under 1997 behandling av 1085 ton blyförorenade 

schaktmassor från skjutbanevallar vid Limhamns skytteförenings skjutbaneområde 

10 . Metoden bygger på en process som kombinerar tvättsiktning med 

ballistisk magnetseparering av stålmantlade kulor samt gravimetrisk seperation av blyfragment. 

Försvarsmakten tillämpar jordtvättning i samarbete med entreprenörer och har etablerat 

mobila tvättanläggningar regionalt. Metoden fungerar relativt bra för att nå ner till riktvärdet 

300 mg/kg. Det är dock viktigt att notera att jorden fortfarande är förorenad och 

således inte kan återanvändas överallt. Ett miljöproblem finns alltså kvar. I dagsläget 

finns dessutom en studie gjord som tyder på att lakningen är lika stor från tvättad sand 

som från otvättad [muntlig ref. 1]. Forskningsresultat förväntas komma under nästa år 

om detta. 

Ett första steg i jordtvättning utgörs av torrskiktning, där de stora fragmenten siktas bort 

10 . Risker för damning finns vid torrskiktning. 

Olika kalkblandningar kan tillsättas för att förhindra urlakning från blyförorenad jord. 

För närvarande håller metoden på att utvärderas för försvarets räkning i samarbete med 

Uppsala Universitet och Johan Hellden AB avseende tre olika skjutfält. Meningen med 

metoden är att få en minskad omgivningspåverkan vilket redan nu vissa resultat tyder 

på. Forskningsprojeket omfattar även vattensidan; att försöka rena vattnet, fastlägga 

partiklar och fastlägga den lilla lösliga delen som finns genom filtrering i markbädd 

[muntlig ref. 2]. Vid kalkning som metod ses skjutbanan mer som en deponi som måste 

skötas om på något sätt och inte som ett område som är åtgärdat av en enstaka kalkning. 

14

Vid vitrifiering förbränns jorden i SAKAB:s högtemperatur ugn där materialet upphettas 

till över 1000 grader. Metoden, som är utarbetad för farligt avfall, är mycket kostsam. 

Det kostar ca 8000 kr/ton och är alltså knappast ett alternativ för privata skjutbanor 

[muntlig ref. 2]. 

Kemisk imobilisering och deponier 

Ett sätt att hantera kulfångsanden kan vara att hindra blyet från att det läcker ut till omgivningen 

3 . Metoden går i princip ut på att man isolerar den blykontaminerade sanden 

från nederbörd. Genom att ändra pH-förhållande bildas svårlösliga salter och då kan 

man förhindra läckage. Detta genomförs med kemisk behandling (kemisk imobilisering) 

3 . Deponering skall ske enligt med det senaste EU-direktivet och skall utgöra av antingen 

klass 1 eller klass 2 deponier. Klass 1 deponier är avsedda för farligt avfall, vilket 

jord från skjutbanor och skjutfält i regel klassas som. Deponering av renade jordmassor 

kan medföra sättningar i deponin p.g.a. organiskt material. Nya EU-direktiv förbjuder 

att organiskt material deponeras år 2005. Deponering av blyförorenade massor kostar 

1400 kr/ton. I en fångstvall 30 meter lång och sex meter hög brukar det bli cirka 6-700 

ton fångstmaterial som måste saneras [muntlig ref. 2]. 

Åtgärdsförslag för att förhindra blyspridning 

Ett svenskt företag har tagit fram en ny metod att minska bly från ammunition som 

lakas ut från skjutbanor. Med den nya metoden byggs skjutbanevallarna upp av gummigranulat 

från skrotade bildäck som absorberar kulorna. Fukt kan inte tränga in i granulatet 

och därmed sprids inte heller blyet. I Sverige finns 200 militära skjutbanor som successivt 

förses med den nya skjutbanevallen. 

Figur 4. Projektilbana i en skottridå av träbaserat material och projekttilbana i Linatex skottridå 

(gummimatta). 

15

Limhamns skytteförening har tagit fram en låda med gummiduk som kan användas för 

uppsamling av blyet. 

Figur 5. Ritning utförd av Göte Stjärnemyr, Limhamns skytteförening. 

Regeringen har beslutat att avveckla bly i hagel och kulor vilket troligtvis kommer att 

utredas ytterligare. Byte av ammunition är idag omdiskuterat och mycket kommer att 

hända i framtiden. Vid hagelskytte kan stål ersätta blyet och för kulor finns så kallade 

miljöpatroner. Miljöpatroner är ofta en kombination av miljövänligare material än bly. 

16

2. Malmö Skjutbanor 

En inventering har utförts av aktiva och nedlagda skjutbanor inom Malmö Kommun. 

Nedan följer en sammanställning över utredningens resultat. Varje ansvarig skytteförening 

har kartlagts genom en verksamhetsbeskrivning. Schematiskt beskrivna kartor 

nedan redovisar fångstvallar med hänvisning till tabeller där blymängder återges. Naturförhållanden 

redogörs för att kunna bilda sig en uppfattning om spridningsrisker och 

exponering för människan och miljön. 

# 

Limhamns Skjutbana 

Karta 1. Karta över Malmö skjutbanor. 

Spillepengens Skjutbana 

Bödkaregårdens Skjutbana 

Kampen 

Masugnen 

Lyckan 

3 

Malm krossen Malmö Jägareklubb 

Kvarnby Skjutbana 

# 

# 

# 

# 

17

2.1 Limhamns skjutbana-kortfakta 

Skjutbanan är belägen i södra delen av Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflo strand. 

Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med skarp 

ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). 

Banägare: Limhamns Skytteförening 

Fastighetsägare: Scancem Heidelberg Cement AB 

Adress: 

Limhamns Skytteförening 

Kalkbrottsgatan 145 

216 11 Malmö 

Telefon: 040-151980 

E-mail LSF@madsen.se 

Verksamhet: 

Huvudinriktning: Övning och tävlingsskytte 

Fastighetsbeteckning: Limhamn 155:355 

Etablerad år: 1913 

Antal skyttar i förening: ca 800 

Aktiva föreningar vid Limhamnsskjutbanor: 

Limhamns Skytteförening 

Malmö Hemvärnskrets 

Övriga frivilliga försvaret 

Korporationer 

Handikappsorganisationer 

Skolor 

Skytteförbundets stortävlingar 

Jaktskyttar (allmänheten) 

18

2.1.1 Verksamhetsbeskrivning 

Limhamns Skytteförening har bedrivit skytteverksamhet på Lernacken sedan 1913. 

Banägare är Limhamns skytteförening. Marken ägs av Scancem Heidelberg Cement 

AB. I Januari 1996 avträddes norra banområdet till SVEDAB (terminalområde, 

Öresundsbron) med jakt- kpist- pistol och skeetbanor samt bana för praktiskt skytte. 

Förutom flera skjutbanor på området finns ungdomsgård med luftvapenbana och vaktmästarebostad. 

Skjutbanorna nyttjas såväl av privatpersoner som hemvärnet, företag och 

polisen. 

I början av skjutbanans användning (start 1913) tillämpades havet som kulfång. Efter 

hand som Lernacken byggdes ut med avfallsmaterial från kalkbrytning, aska och hushållsavfall 

vilket lades upp som vallar och fick utgöra kulfång. Fångstvallar tillkom på 

40-talet och sand har fyllts på efterhand. På 60-talet var vallen cirka 200-300 meter ifrån 

nuvarande läge. De fångstvallar som idag nyttjas för kulfång har funnits i 15 år. Kulfången 

består av sand utan inblandning av flis. Enligt uppgift så har inte något material 

från vallarna flyttats eller sanerats [muntlig ref. 3]. Sanering har utförts av de skjutvallar 

som schaktats bort när terminalområdet byggdes för Öresundsförbindelsen 10 . Kvarvarande 

banor är A, B och C (se karta 2) där skytte med K-pist, gevär, luftpistol och luftgevär 

utövas. I luftvapenhallen uppsamlas blykulorna i kulfång av plåt som tömmes och 

sändes till uppköpare för återvinning (2 gånger om året). Enligt muntlig uppgift så har 

skyttet vid kvarvarande utomhusbanor bedrivits på samma område sedan 1940. Därefter 

bedöms skjutningen ha pågått cirka en gång vecka. Mängden bly som tillförs skjutvallarna 

utomhus varje år är cirka 500 kg. Under de senaste åren har skjutningen minskat 

med cirka 35%. Den totala mängden bly vid skjutbanan vid Limhamn upp- 

skattas till 30 ton fördelat på den totala ytan, från vall till strandkant. I den yttre delen 

som idag nyttjas för kulfång är den totala mängden bly cirka 6,8 ton. Den förorenade 

sanden i den mest koncentrerade ytan (träffyta 1 m²) är 15 m³ för bana A, 10 m³ för 

bana B och 6 m³ för bana C. Den förorenade sanden beräknat på hela fångstvallen är 53 

m³ för bana A, 38 m³ för bana B och 20 m³ för bana C. 

Limhamnskytteförening är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har 

tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten 

som farlig verksamhet enligt: civil skjutbana som är stadigvarande inrättad för 

skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Vid byte av mark- 

material bör borttaget material behandlas som miljöfarligt avfall. 

19

2.1.2 Karta över Limhamns skjutbanor 

A 

B 

Karta 2. Karta över Limhamns skjutbaneområde. 

B 

A 

100 0 100 200 Meters 

Skjutvall/Skjutbana A, B och C 

W 

N 

S 

E 

C 

20

2.1.3 Naturförhållanden 

Områdesbeskrivning 

Limhamns skjutbanor ligger vid terminalområdet för Öresundsbron. Yttre Ringvägen 

som byggdes i samband med Öresundsbron ligger norr om skjutbanan. Ett större 

område kring Limhamns skjutbana karakteriseras av låglänta partier som sluttar svagt 

mot havet. Ett närliggande bostadsområde ligger söder om skjutbanan. De kolonilotter 

som ligger i anknytning till bostadsområdet kommer att tas bort under året. 

Geologi, hydrologi och terrängformer 

Platsen Lernacken utgörs av en utfyllnad i Öresund, som huvudsakligen är uppbyggd av 

restprodukter från Cementas kalkbrott i Limhamn. På Lernacken har också betydande 

mängder hushållsavfall, kolaska, filterdamm, byggavfall, kanalslam och oljehaltigt slam 

samt andra typer av farligt avfall deponerats. Skjutbanorna är lokaliserade inom Lernackeområdet 

och marken definieras som ursprunglig mark (lermorän) samt fyllnadsmassor 

11 . Den naturliga marken under utfyllnaden består av lermorän. Skjutbanan ligger 

dock i huvudsak på utfyllnadsmaterial. Topografiskt kan området beskrivas som 

kuperad med inslag av höga vallar. Från Lernacken och norrut är kustlinjen i det närmaste 

helt konstgjord med stora arealer utfyllnadsmark med en höjd upptill 30 m. Söder 

om skjutbanan vidtar en flack kust med grunda bottnar vilka ofta torrläggs vid låg- 

vatten. I och med utfyllnadsmassornas heterogenitet är det svårt med en korrekt 

bedömning av hydrologiska förhållanden. Troligtvis så bildas akvifärer/magasin i 

deponin samtidigt som havets inverkan är stor. Grundvattnets trycknivå i kalkberget är 

cirka 4 m.ö.h 12 . Skyttevallarna ligger på cirka 10 m.ö.h., bättre höjddata krävs dock för 

en korrekt bedömning. Grundvattnet flödar ut mot Öresund. Inga närliggande 

vattentäkter finns inom riskområdet. Berggrundens övre delar består huvudsakligen av 

kalksten bildad under yngre krita och äldre tertiär. 

Rekreation och frilufsliv 

Rekreation och friluftsliv är av förhållande liten omfattning i området. Naturmark med 

rekreationsvärde förekommer vid Bunkeflo strand. Friluftsliv sker främst i form av 

promenader och cykelturer. Utmed kusten sker bl.a. bad, fiske, strövande och fågelskådning. 

Skjutbanan ligger i nära anslutning till ett bostadsområde (se karta 2). Tillgängligheten 

till skjutvallarna får anses som liten då området avgränsas med höga 

skjutvallar. 

Vegetation och djurliv 

Inga inventeringar specifikt för Limhamns skjutbana har utförts utan nedanstående 

resonemang får härledas till området Lernacken och dess omgivning. Kusten mellan 

Lernacken och kommungränserna i söder är av mycket högt skyddsvärde 13 . Hela kustområdet 

är utpekat som av internationell betydelse för våtmarksfåglar. Området har ett 

rikt fågelliv med främst rastande och övervintrande fåglar. Skjutbanan gränsar mot 

Bunkeflo strandängar som är av skyddsvärde 13 . 

21

2.1.4 Skjutbanor och blyförekomst 

Tabell 3. Typ av skjutbanor. 

Nr på Kartan Typ av skjutbanor Längd (m) Bredd (m) 

Fångstvall 

Skjutplatser Anlagd år 

A Gevärsbana 300 70 30 Ca 1913 

B K-pist samt pistol 200 50 20 Ca 1913 

C Gevär 50 50 Ca 60-talet 

Luftpistol 10 82 

Luftgevär 10 82 

Tabell 4. Mängd bly verksamhetsåret 2000. 

Nr på kartan Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) Skott per år Kg bly per år 

A Gevär 6,5 mm 7 25 000 175 

B K-pist samt pistol 9 mm 8 30 000 210 

C Gevär Mauser 22 long 2,6 15 000 39 

Luftpistol 4,5 mm 0,5 60 000 30 

Luftgevär 4,5 mm 0,5 100 000 50 

Tabell 5. Uppskattad total mängd i befintliga skjutvallar. 

Nr på kartan Ton Bly 

A 3 

B 3,2 

C 0,6 

22

2.2 Spillepengens skjutbana-kortfakta 

Skjutbanan är belägen i norra delen av Malmö, mellan industriområdet Sjölunda och 

rekreationsområdet Spillepengen. 

Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande inrättad med skarp ammunition utomhus 

(SNI-kod 92.621-1). 

Banägare: Malmö Skyttegille 

Fastighetsägare: Spillepengsstiftelsen 

Address: 

Malmö Skyttegille 

Allandsgatan 3 

21565 Malmö 

Verksamhet: 

Huvudinriktning: Övning och tävlingskytte 

Verksamhetens namn: Malmö Skyttegille 

Fastighetsbeteckning: Kv Hamnen 30:3 


Antal skyttar i förening: Ca 20 

Aktiva föreningar vid Spillepengsskjutbanor: 

Malmö Skyttegille 

Hemvärnet 

Malmöpolisen 

Tullen 

Korporationer 

Lunds skyttegille 

Skytteförbundets stortävlingar 

23


Malmö skyttegille har bedrivit skytteverksamhet på Spillepeng sedan 1955. Hela omkringliggande 

området är planerat för fritidsverksamhet i SYSAV:s regi. Skjutbaneområdet 

ägs av Spillepengsstiftelsen. Skyttegillet står för banorna och arrenderar marken 

av Spillepengsstiftelsen som äger marken. Polisen, tullen, hemvärnet och Malmö sportskytteklubb 

hyr i sin tur in sig på olika skjutbanor i området. Inom området finns ett 

klubbhus för skytteföreningen och för tullen. Skjutbanan är belägen på en övertäckt och 

avslutad soptipp som omgärdas av höga vallar. Genom SYSAV:s försorg renas allt 

vatten som kommer från skjutbanorna. Inom Spillepengens skjutbanor utför även 

SYSAV kontinuerliga provtagningar av grundvatten och föroreningar 14 . 

Skjutbanor med fångstvallar har byggts i olika omgångar. Enligt uppgift har inte något 

material från vallarna flyttats [muntlig ref. 4]. Flis har lagts på vallen för att förhindra 

rikoschetter. Genomgående gäller att inblandning av flis, sand och matjord skett. Innan 

etablering av banor låg man på de ängar som fanns inom området och bedrev skjutning. 

Numera är dessa ängar borta och fyllda med sopor som idag bildar deponi. I stort sett all 

skjutning sker från skyddande skjuthallar. Aktiviteten på skjutbanorna har minskat de 

senaste åren. Idag avlossas totalt sett endast 80000 skott mot tidigare 130000. Bana A 

och B används relativt sällan i förhållande till korthållsbanan, bana C [muntlig ref. 4]. 

En älgbana är planerad inom området och kommer att färdigställas under år 2001. 

Enligt muntlig uppgift så har skyttet vid kvarvarande utomhusbanor bedrivits på samma 

område sedan 1940. Nuvarande utformning av fångstvallar är från 1985. Mängden bly 

som tillförs skjutvallarna varje år är cirka 500 kg. Under de senaste åren har skjutningen 

minskat med cirka 30%. Den totala mängden bly i skjutvallar uppskattas till 4-5 ton. 

Troligtvis finns den större mängden bly längre in i vallen. Den förorenade sanden i den 

mest koncentrerade ytan är 20 m³ för bana A, 25 m³ för bana B och 15 m³ för bana C. 

Den förorenade sanden beräknat på hela fångstvallen är 200 m³ för bana A, 100 m³ för 

bana B och 50 m³ för bana C. 

Malmö skyttegille är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har tillstånd 

enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten 


skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Vid byte av markmaterial 

bör borttaget material behandlas som miljöfarligt avfall. 

24

2.2.2 Karta över Spillepengens skjutbanor 

Karta 3. Karta över Spillepengens skjutbaneområde. 

D 

E 

100 0 100 200 Meters 

B 

Skjutvall/Skjutbana A, B och C 

# Skjutvall/Skjutbana D och E 

# 

# 

W 

C 

N 

S 

A 

E 

25


Områdes beskrivning 

Spillepengens skjutbanor är beläget vid Västkustvägen inom stadsplanelagt område vid 

gränserna mellan Malmö, Burlöv och Lomma kommuner. Skjutbanan är lokaliserad vid 

Sege å mynning till Öresund. Spillepengsområdet är värderat till ett högt naturvärde 

enligt Naturvårdsprogrammet 13 . Spillepengen är ett stort avfallsupplag som fort- 

farande är i drift men som successivt täcks över och iordningställs för att fungera som 

rekreationsområde. Deponering sker i de yttre delarna medan de inre delarna är återställda. 

Geologi, geohydrologi och terrängformer 

Spillepengens skjutbanor ligger inom Sege å avrinningsområde. Platsen Spillepeng 

utgörs av en utfyllnad i Öresund, som huvudsakligen är uppbyggd av restprodukter. 

Skjutbanorna är lokaliserade inom Spillepengsområdet och marken defineras som övertäckt 

deponi. Norr om Spillepengen är området i det närmaste helt konstgjord med stora 

arealer utfyllnadsmark med en höjd upptill 30 m. Grundvattnet uppträder i flera akvifärer. 

I de övre jordlagren påträffas grundvattnet i allmänhet 1-10 meter under markytan. 

Detta grundvatten följer i stora drag topografin. Topografiskt kan området beskrivas 

som kuperad. Det stora sammanhängande grundvattenmagasinet påträffas i sedimentberggrunden 

14 . Utläckage till det naturliga grundvattnet skall ej förekomma då vattennivån 

i upplaget är lägre än omgivningen, d.v.s att det sker en grundvattenströmning in 

mot upplaget 14 . Jordarten inom området består av moränlera. Berggrundens övre delar 

består huvudsakligen av kalksten bildad under yngre krita och äldre tertiär 13 . Inga närliggande 

vattentäkter finns inom riskområdet. 


För strandängarna norr om skjutbanan råder Länsstyrelsen förordnande 15 och 19 §§ 

naturvårdslagen. Spillepengen är av stor betydelse för frilufslivet. Skjutbanan ligger i 

nära anslutning till ett industriområde och ett strövområde. Tillgängligheten till skjutvallarna 

får anses som liten då området avgränsas med höga skjutvallar. 

Vegetation och djurliv. 

Inga inventeringar specifikt för Spillepengs skjutbana har utförts utan nedanstående 

resonemang får härledas till rekreationsområdet Spillepeng och dess omgivning 13 . Området 

hyser stora biologiska värden 13 . Träd och buskskikten är unga och nyetablerade 

med spridda grupper med mellanliggande öppna gräsytor. Djurlivet i området är ej närmare 

känt men enligt muntliga uppgifter från Spillepengs skytteförening så finns det 

rikligt med fasaner och kanin [muntlig ref. 4]. 

26



Nr på Kartan Typ av skjut- Längd (m) Bredd (m) Skjutplatser Anlagd år 

banor 

Fångstvall 

A Gevärsbana 300 40 40 Ca 1955 

B Gevärsbana 200 75 50 Ca 1955 

C Gevärsbana 50 50 34 Ca 1985 

D Tull Pistol 25 10 Ca 1990 

E Polis Pistol 25 20 Ca 1990 

A, B, D och E används mycket sällan 


Nr på kartan Typ av skjutvapen Kaliber Bly (g) Kg bly per år 

A Gevär Mauser* 6,5 mm 4-5 65 

B Gevär Mauser 6,5 mm 4-5 65 

C Gevär 22 long 2, 6 330 

*även sporadiskt K-pist skytte, nedåtgående trend sen 70-talet 

Tabell 8. Uppskattad total mängd bly i skjutvallar. 

Nr på kartan Ton Bly 

A 0,9-1,5 

B 0,9-1,5 

C 3-4 

27

2.3 Husie hagelbana-kortfakta 

Det undersökta området är beläget i utkanten av östra Malmö. Skjutbanan är belägen 

vid naturområdet Husie mosse sydost om Husie Kyrkoväg. 

Benämning: Civil skjutbana som är stadigvarande för skjutning med skarp ammunition 

utomhus (SNI-kod 92.621-1). 

Banägare: Malmö Jägareklubb 

Fastighetsägare: Fortifikationsverket 

Adress: 

Husie kyrkovägen 

Föreningsaddress: 

Malmö Jägareklubb 

Vattenverksvägen 41 


Verksamhet: 

Huvudinriktning: Lerduveskytte 

Fastighetsbeteckning: Husie 173-153 

Etablerad år: LV4 omkring år 1945, M J tog över omkring år 1981. 

Antal skyttar i förening: 30-40 st 

Aktiva föreningar vid Husie hagelbana 

Malmö Jägareklubb 

28


Malmö Jägareklubb har bedrivit skytteverksamhet på LV4 området sedan 1981. Hela 

närområdet är planerat för fritidsverksamhet och rekreationsområde. Malmö Jägareklubb 

hyr marken av P7 som i sin tur hyr av Fortifikationsverket. Endast Malmö 

Jägareklubb nyttjar banorna med undantag för tävlingsverksamhet. Verksamheten består 

av övningsskytte för hagel, tävling och utbildning för jägarexamen. Inom området finns 

ett klubbhus. Skjutbanorna är belägna på ängsmark vid Husie mosse. 

Spridningsradien är ungefär 30 grader utifrån utskjutningsplatsen och går cirka 100-180 

m ut över 2 tunnland (1 ha) åkermark och fuktäng/ängsmark. Skjutbanorna består av två 

skeet banor- och en trapbana. Enligt muntlig uppgift så har skeet och trapskytte bedrivits 

på samma område sedan 1945 [muntlig ref. 5]. Från 1945-1981 hade militären sina 

övningsfält här. Fram till 1981 sköt LV 4 dagligen. Därefter bedöms skjutningen ha 

pågått cirka en gång vecka. Enligt uppgift har inga jordmassor schaktats bort och sanerats. 

24 g bly ammunition har använts de senaste 10 åren och dessförinnan 36 g. I början 

av Malmö Jägareklubbs verksamhet avlossades cirka 40000 skott per år. Under 1995 

har cirka 45900 skott avlossats vilket ökade till 63000 skott 1997. Detta motsvarar ca 

1200-1500 kg hagel/år. Blymängderna har minskat lite de senaste åren då tävlingsverksamheten 

gått över till alternativhagel. Den uppskattade totala mängden bly som sprides 

på skjutbanan beräknas till omkring 1,5 ton år vilket skulle innebära att totalt cirka 30 

ton finns i marken fördelat på 2 tunnland (cirka 1 ha). Det kan dock finnas mer bly då 

troligtvis militärverksamhet kontanimerat marken under mycket lång tid. Volym blyförorenade 

jordmassor uppskattas till 2000 m³. 

Malmö Jägareklubb är ålagd en avgift för tillsyn enligt miljöbalken. Föreningen har 

tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva sin verksamhet. Miljöbalken klassar verksamheten 


skjutning med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). Föreningen bör eftersträva 

blyfri ammunition efter RÅD 1996-07-09. Vid byte av markmaterial bör borttaget 

material behandlas som miljöfarligt avfall. 

29

2.3.2 Karta över Husie hagelbanor 

Karta 4. Karta över Malmö Jägareklubb skeet- och trapbana. 

# 

# 

# 

# 

Korthålsbana 

200 0 200 400 Meters 

# Husie korthållsbana 

# Utskjutningsplats 

Förorenad mark 

Vattendelare 

Risebergabäcken 

W 

N 

S 

E 

30


Områdesbeskrivning 

Husie hagelbanor ligger vid Husie mosse. Området är beläget i ett rekreationsområde. 

Risebergabäcken rinner genom området (se karta 4) och följer man den uppströms med 

början längst i norr så ligger här LV4 korthållsbana på en sandig ås klädd med gamla 

tallar. Ett större område kring Malmö Jägareklubbs skeet- och trapbanor karakteriseras 

av låglänta fuktigare partier kring Risebergabäcken 15 . Söder om skjutbanan ligger en 

lång sänka som åter har blivit en sjö genom uppdämning och iordningställande. Kring 

Risebergabäcken växer al och pil. Hagelskyttebanorna ligger i nära anslutning till 

dammen (se karta 4). Skytteverksamheten bedrivs på en gräsyta och hagel sprids över 

stora ytor ängsmark och till viss del åkermark. 

Geologi, hydrologi och terrängformer 

Malmö Jägareklubbs hagelbanor ligger inom Risebergabäckens avrinningsområde. Risebergabäcken 

är ett biflöde till Segeå med mynning vid Valdermarsro. Enligt handlingar 

till Risebergabäckens reglering år 1968 är avrinningsområdets storlek ca 3700 ha. 

Terrängen är kuperad och inom området sluttar landskapet i huvudsak i nordvästlig 

riktning. Hagelbanan ligger i ett utströmningsområdet för grundvatten. Området har en 

hög grundvattennivå, eller ytvattennivå. Tryckytenivån i det undre grundvatten- 

magasinet är cirka 16 m.ö.h. Marknivån inom området ligger mellan 15,5- 16 m.ö.h 15 . 

Troligtvis avvattnas en del av marken till Husie damm och en del till Risebergabäcken 

(se karta, bilaga 1 och 2). Öster om skjutbanan finns åkermark som sluttar upp mot 

Kvarnbyvägen. Jordarten består av lermorän och troligtvis finns även ”kullar” med inslag 

av sand inom utredningsområdet. Berggrunden utgörs av kritakalksten och sluttar 

svagt åt nordväst. Inga vattentäkter finns inom riskområdet. 


Området omkring Malmö Jägareklubbs skeet- och trapbanor är betydelsefulla som 

strövområde 13 . Väster om bäcken finns nyanlagd parkmark med gång och cykelstråk, 

hit kommer folk för att vandra, rasta sina hundar och koppla av i största allmänhet. 

Skjutbanan ligger i nära anslutning till ett bostadsområde (se karta 4). Tillgängligheten 

till skjutbanan får anses som stor då området ingår i ett rekreationsområde. 

Vegetation och djurliv 

Floran i området är rik och bl.a. återfinns några orkideer. Kring Husie mosse har ett 

stort antal olika våtmarkväxter planterats för att påskynda strandvegetationen. Fältskiktet 

inom området består framför allt av högörtvegetation. Den sällsynta sandödlan 

finns i områdets sandiga partier. Inom området finns också en viktig häckfågellokal med 

rikliga populationer av buskskvätta, törnsångare, näktergal, sävsångare, gräshopp- 

sångare och rapphöna. Den nyanlagda dammen har lockat till sig många nya arter bl.a. 

gråhakedopping, strandpipare och kärrsångare 13 . 

31



Typ av skjutbanor Längd (m) Anlagd år 

Hagel (skeet) 200 1945 

Hagel (trap) 225 1945 


Typ av skjutvapen Kaliber Ammunition Skott per år 

Hagel (skeet) 2,0 mm 24 g 42000 

Hagel (trap) 2,0 mm vanli- 24 g 18000 

gast samt 2,25 

mm 

vikt för 2,25 

Tabell 11. Uppskattad total mängd i fångstvallar. 

Kartbenämning (se karta 4) Ton Bly 

Förorenad mark 30 

32

2.4 Husie korthållsbana-kortfakta 

Korthållsbanan är belägen ca 120 m öster om vägkorsningen Husie Kyrkoväg- 

Ellenborgsvägen och är försänkt 3-5 meter i förhållande till omgivande marknivå. 

Skjutbanans verksamhet har upphört. 

Benämning: Civil och Militär skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning 

med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). 

Banägare: Försvarsområdet P7 

Fastighetsägare: Fortifikationsverket 

Adress: 

Husie kyrkovägen 

Verksamhet: 

Huvudinriktning: Skjutbana (nedlagd) 


Nedlagd år: 2000 

Föreningar vid Husie korthållsbana 

Hemvärnet 

Husie skytteförening 


Husie korthållsbana används ej längre då försvaret beslutat att verksamheten ska upp- 

höra. Skjutvallen har tidigare sanerats från bly och ytterligare en sanering kommer att 

utföras. Försvarets verksamhet har varit korthållsskytte, K-pist, Automakarbin, och 

M/96. Provtagning och sanering har utförts på skjutvallen. Tidigare skytteverksamhet 

har tillfört skjutvallen 100 kg bly/år. 

33

2.5 Kvarnby skjutbana-kortfakta 

Kvarnby skjutbana ligger vid Yttre Ringvägen vid Kvarnby. Banan är numera belagt 

med absorptionsmatta som tar hand om allt bly. Försvarsmakten ansvarar idag för all 

blyförekomst vid Skjutbanan. 

Benämning: Civil och militär skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning 

med skarp ammunition utomhus (SNI-kod 92.621-1). 

Banägare: P7 

Kontaktperson: Miljöhandläggare (P7) och Husie skytteförening 

Adress: 


Kvarnbyvägen PL 552 

212 36 MALMÖ 

Hemsida: home5.swipnet.se/~w-53338 

Verksamhet: 

Huvudinriktning: Husie skytteförening 

Verksamhetens namn: Övnings, militärt och tävlingsskytte 

Antal skyttar i förening: 157 

Aktiva föreningar 



Försvarsmakten och Husie skytteförening använder skjutbanan vid Kvarnby. Skytteverksamheten 

tillför vallen 100 kg bly/år som samlas upp och återvinns. Föreningen 

bedriver skytte med gevär, k-pist, pistol, och luftvapen. 

34

2.5.2 Karta över Kvarnby skjutbana 

Karta 5. Karta över kvarnby skjutbaneområde 

Absorptionsmatta 

100 0 100 200 Meters 

Absorptionsmatta 

W 

N 

S 

E 

35

2.5.3 Skjutbanor och antal avlossade skott 


Typ av skjutbanor Längd (m) 

Gevär 300 

Gevär korthåll 200 

K-pist 200 

Luftgevär - 

Luftpistol - 

Pistol - 

Tabell 13. Mängd skott verksamhetsåret 2000. 

Typ av skjutvapen Skott per år 

Gevär 1.700 

Gevär korthåll 6.500 

K-pist 16.000 

Luftgevär 18.000 

Luftpistol 5.500 

Pistol 36.000 

36

2.6 Bödkaregården-kortfakta 

Banan tillhör polismyndigheten och används enbart för pistolskytte. Bödkaregårdens 

skjutbana ligger strax söder om IKEA, nedsänkt i ett område med fyllnadsmaterial. 

Närmaste bostadsfastighet ligger vid Päronvägen (ca 100 meter från banan). Mellan 

banan och bostäderna ligger Sallerupsvägen. 

Benämning: Inomhusbana och utomhusbana för pistolskytte 

Banägare: Polisen 

Adress: 

Bödkaregårdens skjutbana 

Miggårdsgatan 47 

216 19 Malmö 

Besöksadress: Granbackestigen 

Verksamhet: 

Huvudinriktning: Pistol-Skytte 

Fastighetsbeteckning: Husie 170:356 

Etablerad år: 1940, nuvarande utformning 1985. 

Antal skyttar: 50 


Tidigare utomhusbanor för gevärsskytte har tagits bort och finns inte längre. Skjutbana 

för pistolskytte finns utomhus där skotten fångas upp i sandvallar. Utomhus finns 75 

respektive 25 platser för skjutning med pistol. Inomhus finns banor för luftpistol. Farligt 

avfall transporteras och omhändertas av godkända företag. Skjutbanan har även byggts 

om och försetts med skjuthallar och s.k. rörskjutsbanor. 

37



Nr Typ av skjutbanor Längd (m) Anlagd år 

1 - Luftpistol 10 85 

2 Hall D Fripistol 50 85 

3 Hall A Precision 25 85 

4 Hall B Precision 25 85 

5 Hall C Precision 25 85 


Nr Typ av skjutvapen Kaliber Ammunition Skott per år 

1 - Luftpistol 4,5 mm 0,5* 50 000 

2 Hall D Fripistol 22 lång 2,6 Ca 1000 

3 Hall A Precision (pistol) 22 lång 2,6 10 000 

4 Hall B Precision (pistol) 22, 32, 38 2,6 – 6-8** 100 000 

lång 

5 Hall C Precision (pistol) 22 lång 30 000 

* Lämnas till skrot, återvinns till viss del. 1000 askar = 250 – 300 kg år 

** Används i huvudsak. Övrig skjutning fördelad på bana 3 och 5. 

2.7 Team Top Gun Malmöskyttarna-kortfakta 

Banan tillhör Team Top Gun Malmöskyttarna och används enbart för luftvapen. Skjutbanan 

ligger vid Lantmannagatan 59. 

Benämning: Inomhusbana 

Banägare: Team Top Gun Malmöskyttarna 

Adress: 

Team Top Gun Malmö Skyttarna 

Lantmannagatan 59 

Box 40033 


38

3. Metodik MIFO-Modellen 

MIFO-metoden (metodik för inventering av förorenade områden) har i denna undersökning 

tillämpats på de banor som är i drift och som utgör en risk för omgivning. Dessa 

banor är Spillepeng och Limhamns skjutbanor samt Husie hagelbana. MIFO modellen 

har ej delats upp på specifika skjutvallar då mark- och omgivningsfaktorerna antagits 

sett likadana ut. 

Markinventeringen utföres enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Denna utredning omfattar 

endast fas 1 vilket innebär en historisk kartläggning. Med bl.a. historiken som grund 

görs en riskbedömning av blyets spridningsförutsättningar till mark-, grund- och ytvatten 

samt känslighet och skyddsvärde med avseende på människa och ekosystem inom 

området. Faktorerna vägs samman och utgör underlag för riskbedömning samt riskklassning. 

Resultatet av bedömningen medför att objektet inordnas i en av fyra riskklasser: 

Klass 1 - Mycket stor risk 

Klass 2 - Stor risk 

Klass 3 - Måttlig risk 

Klass 4 - Liten risk 

Föroreningars farlighet 

Här bedöms hälso- och miljöfarligheten hos bly 1 . Bly är enligt är enligt Naturvårdsverket 

klassat till ”mycket hög farlighet”. 

Föroreningsnivå 

Här bedöms risker som beror på hur förorenad fångstvallen är vad gäller mängder och 

volymer av förorenade massor. Föroreningsnivån bedöms efter totalmängd i skjutvall 

(mark). I och med att inga provtagningar utförts bedöms risken relaterad till om föroreningsmängden 

är liten eller stor 1 . Bedömningen av blyets tillstånd i skjutvall/mark utförs 

utifrån tidigare utredningar med samma fångstmaterial och mängd i skjutvall. 

Spridningsförutsättningar 

Här bedöms de risker som beror på hur snabbt föroreningar i halter och mängder som 

kan spridas i olika medier 1 . Spridningsförutsättningar redogörs översiktligt. Bedömningen 

utföres genom en rimlig noggrannhet beskriva om föroreningsspridning pågår 

eller kan komma att ske, och i så fall ange storleksordningen. Exempel på detta är t.ex.; 

befinner sig bly i utströmningsområden för grundvatten sprids blyet mycket snabbare än 

i inströmningsområde. Höga och varierande grundvattennivåer ökar spridning. 

Känslighet/Skyddsvärde 

Här bedöms hur allvarligt man ser på att människa (känslighet), växter och djur 

(skyddsvärde) exponeras för föroreningar på fångstvallen idag och i framtiden 1 . Markanvändning 

karakteriseras efter översiktsplan och detaljplan. Naturvårds- 

programmet har också använts vid bedömningen 13 . 

39

4. Samlad riskbedömning 

Ifyllda MIFO-protokoll med utförlig information finns på Miljöförvaltningen Malmö 

stad. Beskrivning nedan utgår från den metodik som använts vid inventering. 

Motivering av vald riskklass följer de parametrar som ingår vid bedömningen. 

4.1 Limhamns Skytteförening 

Objektet förs till risklass 3: ”Måttlig risk” 

Motivering 

Bly är en mycket farlig metall enligt Naturvårdsverket 6 . Spridningsförutsättningrana är 

måttliga i mark. Spridningsförutsättningarna är små i grundvatten, sediment, och ytvatten. 

Risken för att blyföreningar skall infiltrera och följa med grundvattnet ut i Öresund 

bedöms vara liten. Tillgängligheten till skjutvallarna får anses som låg då området avgränsas 

med höga skjutvallar. Ingen naturflora av skyddsvärde. Djurliv förekommer 

inom området. 

4.2 Spillepeng 

Objektet förs till risklass 3: ”Måttlig risk” 

Motivering 

Bly är en mycket farlig metall. Spridningsförutsättningarna är måttliga i mark. Spridningsförutsättningrana 

är små i grundvatten, sediment, och ytvatten. Risken för att blyföreningar 

skall infiltrera och följa med grundvattnet ut i Sege å eller Öresund bedöms 

vara liten. Tillgängligheten till skjutvallarna får anses som låg då området avgränsas 

med höga skjutvallar. Ingen naturflora av skyddsvärde. Djurliv förekommer inom området. 

4.3 Husie hagelbana 

Objektet förs till risklass 1: ”Mycket Stor risk” 

Motivering: 

Jordarten inom utredningsområdet är gynnsam för bindning till bly. Bly är en mycket 

farlig metall. Spridningsförutsättningarna är stora – mycket stora i grundvatten, sediment, 

mark och ytvatten. Tillgängligheten till skjutvallarna får anses som hög då området 

ingår i ett rekreationsområde. Hagel har spridits över ett större område som ligger i 

ett utströmningsområde för grundvatten. Naturfloran och djurlivet är högt värderat inom 

området. 

40

5. Åtgärdsförslag 

5.1 Limhamns skjutbana 

Limhamns Skytteförening bör överväga etablering av kulfång på skyttevallar för att 

förhindra att mer bly sprids. Detta kan utföras med en absorptionsmatta (gummimatta) 

eller den konstruktion som föreningen själva tagit fram (se sid. 16). I och med den dyra 

kostnaden för en gummimatta på hela skjutvallen är det bättre om alternativa lösningar 

tas fram. Det finns ingen anledning att sanera skjutvallar det närmsta året. Forskningsresultat 

kommer att tillföra området med nya kunskaper. Provtagningsprogram är ej 

aktuellt i dagsläget. 

5.2 Spillepengens skjutbana 

Spillepengens Skytteförening bör överväga etablering av kulfång på skyttevallar för att 

förhindra att mer bly sprids. Detta kan utföras med en absorptionsmatta. I och med den 

dyra kostnaden för en gummimatta är det bättre om alternativa lösningar tas fram. Det 

finns ingen anledning att sanera skjutvallar det närmsta året. Forskningsresultat kommer 

att påvisa nya angreppsätt för att förhindra spridning av bly till naturen. Provtagningsprogram 

är ej aktuellt i dagsläget. SYSAV bör uppmärksamma den mängd bly som 

finns i skjutvallar och medverka vid framtagning av handlingsplaner för framtida 

hantering av skjutvallar. Det kan finnas anledning för extra kontroller av grundvatten- 

nivåer vid skjutvallar. 

5.3 Husie Hagelbana 

Ett provtagningsprogram bör tas fram inom en snar framtid för att undersöka urlakning 

av bly i mark. All skjutning över naturområde bör utredas för att finna andra lösningar. 

All forskning om alternativhagel skall följas. 

41

6. Slutsatser och rekommendationer 

Slutsatsen från denna utredning och utifrån det seminarium som hölls i Stockholm den 

14 November 2000 kan kort sammanfattas i följande punkter; 

- Bly i fast form är relativt ofarligt ur miljösynpunkt. Istället för att titta på totalhalten 

blyförekomst, bör klarläggas hur stor del av blyet som är lösligt och som kan transporteras 

vidare till miljön. 

- Naturvårdsverkets riktvärde skall inte ses som ett gränsvärde utan som ett slags utgångsvärde 

[muntlig ref. 2]. En bedömning av varje plats bör göras för att fastställa 

ett specifikt gränsvärde. 

- Spillepengens och Limhamns skjutbanor är ej att beakta som högprioriterade gällande 

provtagningsprogram och sanering av skjutbanesand. Däremot bör ett provtagningsprogram 

utarbetas för Malmö Jägareklubbs hagelbana. 

- Hagelskytte eller viltskytte bör inte förläggas till eller riktas mot sådana platser där 

djur söker sin föda t.ex. våtmarker. Skytte mot åkermark är olämpligt. Malmö Jägareklubb 

bör använda sig av bästa möjliga alternativ till blyhagel. 

För närvarande pågår två intressanta forskningsstudier kring bly och skjutbanor. Den 

ena behandlar tvättad sands lakbarhet. En mindre studie tyder nämligen på att lakningen 

är lika stor från tvättad sand som från otvättad. Den andra forskningsstudien utvärderar 

effekten av kalkning från skjutfält (går att jämföra med eventuell kalkning av s.k. skeet- 

samt trapbanor). Malmö kommun och skytteföreningar bör avvakta dessa studier, innan 

man vidtar några egentliga åtgärder. 

42

7. Diskussion 

Spridning av bly till miljön leder till en ökad miljöpåverkan och bör därför upphöra. 

Skytteverksamheten har tillfört omgivningen stora mängder bly under en lång tid, Skyttet 

står för 3 % av blyanvändningen, cirka 900 ton år. Bly korroderar ganska lite i de 

svenska jordarna om man jämför med andra metaller. Bly korroderar minst i sand och 

sandig morän och korroderar mer i lera, gyttjig lera och torv. Bly är den metall som är 

minst försurningskänslig, d v s metallen är mindre korrosionskänslig i en försurad miljö. 

I sand är korrosionshastigheten 1 µm per år och i leriga jordarter kan man komma upp i 

5 µm per år [muntlig ref. 6]. I en sandig morän i Dalarna har Korrosionsinstitutet konstaterat 

att det bildas ett skikt av blykarbonat (Pb CO3) kring blyet och i en försurad 

miljö vid en lokal i Skåne har det bildas ett skikt med blysulfat (Pb SO4). Skikten av 

blysulfat och blykarbonat som korrosionsprodukt på metallytan skyddar blyet mot vidare 

korrosionsangrepp. När det gäller blykablar så samlas det mesta 2-5 cm från kabeln 

och cirka 20 cm från kabeln är man nere på den naturliga blynivån. Vid skjutbanor bör 

man dra paralleller till den modell som används vid blykablar. 

Aktiva skjutvallar inom Malmö kommunen innehåller idag sammanlagt cirka 13 ton 

bly. I mark uppskattas mängden till cirka 30 ton. Vid en jämförelse med andra blyförorenade 

områden inom kommunen så är dessa mängder mycket höga. Vid sanering av 

aktiva skjutvallar uppskattas den totala mängden förorenad sanden till 90 m³ och i mark 

till 2000 m³. Viltskyttet bedrivs på flera olika platser inom kommunen. Enligt Ulf Qvarfort 

[muntlig ref. 1] så skulle dagens skytte öka markens blyinnehåll med cirka 1 % bly 

/100 år. Man måste dock begrunda att bly som sprids direkt till naturen kan vara lättillgängligt 

för djur. 

Det som är uppenbart i det här problemet är att man måste ta fram ett provtagningsprogram 

vid Husie hagelbana och sedan avvakta forskningsresultat vid de övriga skjutbanorna. 

Vissa åtgärder kan dock tas redan nu som t.ex. etablering av kulfång. Vanligtvis i 

(kulfången) mark finns 80 % som fast andel medan 20 % är i löst form. Dessa 20 % är 

den del som är biotillgängligt. Den mekaniska omvandlingen av jorden vid Husie är 

något som bör utredas ytterligare p.g.a. ökad spridningsrisk. Biotillgängligt bly är 

mycket hög i brukad jordbruksmark (cirka 81-95%). I de mest kontaminerade områdena 

har blyhalter förhöjts med 40-381 gånger det lokala bakgrundsvärdet. Detta gäller för 

det övre markskiktet. Det finns även risker vid s.k. snedspridning av hagel utöver fuktängar 

och våtmarker där hagel och kulor lätt tas upp från vattnet av djur. 

Vid skytteverksamhet där bly fångas upp i sandvallar råder ingen akut fara. Blyet kan 

förmodas ligga relativt still i vallen. 

Det finns olika alternativ för att minimera spridningen av bly. Det forskas kring olika 

blyfria ammunitionstyper som t.ex. miljöpatroner. Problemet med dessa är att de är 

mycket dyra. Vid användning av stålhagel finns flera negativa risker som t.ex. att 

sprängningar uppkommer och att djur endast skadeskjuts. Forskningen fokuserar annars 

på att ha en helhetssyn där det gäller att finna patroner väl anpassade till vapnet och 

samtidigt vara miljövänliga. Vid sanering av blyförorenat fångstmaterial finns ingen 

metod idag som ger en fullständigt miljöanpassad lösning. Under året kommer nya 

forskningsresultat ge en del svar som kommunerna kan arbeta efter [muntlig ref. 1]. 

43

REFERENSER 

1. Metodik för inventering av förorenade områden. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, 

vägledning för insamling av underlagsdata. Naturvårdsverket. Rapport 4918. 

2. Karlgren B. 1994. Undersökning av blyförorening vid skjutbanor i Hässleholms 

kommun. GeoMiljö Konsult AB. 

3. Naturvårdsverket. 1996. Hantering av bly i skjutvallar. Beskrivning av saneringsmetoder 

och vägledning till kretsloppsanpassade lösningar. Rapport 4662. 

4. Blaise C. 1992. Förekomst och uppträdande av bly i mark vid skjutbanor i Örebro 

kommun. M&H. Örebro stad. Rapport 54/92. 

5. Påhlsson I. Qvarfort U. 1993. Sedimentundersökningar i en sjö vid skjutbanan 

Hällefors. 

6. Jörgensen S.S & Willems M. 1987a. The fate of lead in soils:the transformation of 

lead pellets in shooting range soils. Ambio 16 sid 11-15. 

7. Motter M. 1983. Blyhagelspridning och dess inverkan på mark och växtlighet. Kurs i 

utredningsmetodik koncept. Naturvårdsverket. 

8. Tanskanen H, Kukkonen I Kaija. 1991. Heavy metal pollution in the enviroment of a 

shooting range. Geological survey of finland, special paper 12:187-193 

9. Folkesson L. 1976. Bly, särkilt avgas bly, i den terretsra miljön-upplagring och ekologiska 

effekter. Litteraturöversikt Naturvårdsverket PM 794. 

10. SVEDAB. 1999. Öresundsförbindelsen svenska anslutningar delsträcka I, Lernacken 

– Fosieby, Rapport från behandling av massor från skjutbanevallar, Lernacken. 

11. SVEDAB.1994. Miljökonsekvensbeskrivning. Öresundsförbindelsen, svenska anslutningar 

delen kusten Fosieby. 

12. Hebrand M. 2000. VBB VIAK. Malmö Grundvatten. Malmö Stad, Miljöförvaltningen. 

13. Naturvårdprogram. 2000. Malmö stad stadsbyggnadskontor. 

14. SYSAV. 1999. Miljörapport, Spillepengs avfallsupplag. D:nr 543:1236-00. 

15. Geologisk och geoteknisk utredning för översiktsplan. 1996. Malmö Stadsbyggnadskontor. 

Fördjupad översiktsplan Husie. AB Jacobson & Widmark Vatten och Miljö. 

16. Hockin David C. 1989. Spent shotgun in the countryside: an evolution of the environmental 

conditions of a number of clay pigeon shooting scholls in the united kingdom 

and sweden. Final report of stage one studies to brittish association for skooting & conservation 

RPS Enviromental sciense LTD. 

44

17. Ma Wei chun. 1989. Effect of soil pollution with metallic lead pellets on lead bioaccumaltion 

and organ/body weight altertions in small mammals. Archives of enviromental 

contamination and toxicology 18, 617 .622 

18. Jörgenssen SS & Willem M.1987b. The fate of lead in solis: lead originating from 

roofs of ancient churches. (Ambio 16. 16-19) 

19. Bhattacharya P. Fylkner A. JP Jacks G& Nordqvist S. 1994. Extend of lead contamination 

in the solis from shooting range enbankments in a part of Stockholm archipelago 

Sweden. Abstract. avdelningen för mark -& vattenresurser, Kungliga tekniska högskolan 

KTH 10044 STHLM. 

20. Blaise C. 1996. Redogörelse och utvärdering av tungmetallbelastning kring Hagbyån, 

Nora kommun. Manuskript. 

21. Notter M. Andersson K, Moberg A. 1983. Blyhagelspridning och dess inverkan på 

mark och växtlighet. Naturvårdsverket Solna. Serix Naturvårdsverket 18434. 

22. Sillanpää M, Yläranta T, Jansson H. 1988. Lead contents of different plant species 

grown side by side. Anals Agriculturae Fennia 27:39-43. 

23. Statens geotekniska institut. 1995. Rapport: lakbarhet och seperation av blyförorenad 

sand skjutbanesand från Försvarets skjutbaneanläggningar, delstudie 1. Rapport till 

fortifikationsverket., SIG Linköping Dnr 2-9404-197-. 

24. Påhlsson I & Qvarfort U. 1993. Sedimeteringsundersökningar i en sjö vid en skjutbana 

i Hässleholmskommun. M&H, Hässleholmskommun Rapport 2/94. 

Muntliga referenser; 

1. Ulf Qvarfort Docent Uppsala Universitet 

2. Lisa Hedeskog Johan Hellden AB 

3. Göte Stjärnemyr Limhamns skytteförening 

4. Benny Svensson Spillepengens skytteförening 

5. Gunnar Hansson Husie Skytteförening 

6. Tor Gunnar Vinka Korrosionsinstitutet, Stockholm 

7. Bo Bodenäs Försvarsmakten P7 (Kvarnby Skjutbana) 

8. Lars-Göran Jonsson Länstyrelsen Jönköpings län, Branschexpert NV. 

Branschexpert Naturvårdsverket 

Lars-Göran Jonsson, Lst Jönköpings län 

551 86 Jönköping 

Tel. 036-15 70 93 

Fax. 036-16 95 97 

E-post: lgjo@f.lst.se 

45

Bilaga 1. Vid husie hagelbana ligger stora mängder bly. Höjdmodellen visar höjdskillnader 

inom det markförorenade området. 

46

Höjdmodellen visar lutningsriktningar vid Malmö Jägareklubbs hagelbana. 

47

Skjutbanor i Malmö, förekomst och uppträdande av bly ... - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?