Möt lärare som skriver läromedel Skilj på det privata ... - Malmö stad

malmo.se

Möt lärare som skriver läromedel Skilj på det privata ... - Malmö stad

Utbildningsförvaltningens personaltidning

ULRIKA ARMANO

”... jag sprang efter

rånaren, hann ifatt

honom, gav honom

en örfi l och tog tillbaka

stöldgodset.”

Möt lärare som skriver läromedel

Skilj det privata och tjänsten, råder juristen

En rektor, snart i varje klassrum

5/2012


LEDARE >

2

SÖK MILJÖANSLAG

FOTO: DAGVATTEN. JOHANN SELLES

Miljöförvaltningen informerar:

ETT ÅR MED AVVECKLING OCH

UTVECKLING VÄNTAR

Vi står inför fl era organisatoriska förändringar

som bland annat innebär att

många medarbetare kommer att få packa

fl yttlådor när läsåret lider mot sitt slut.

Bakgrunden är, som de fl esta säkert

känner väl till, att vi håller att anpassa

oss till en marknad med konkurrens. Vi

har under fl era år tappat marknadsandelar

till fristående gymnasieskolor men har

glädjande nog knappat in en del i år. De

organisationsförändringar vi gör nu syftar

inte enbart till att få en ekonomi i balans

utan är långsiktiga satsningar

kvalitet och centrala skolor som står sig

väl marknaden.

FÖRFLYTTNINGAR

För det första har vi yrkesutbildningarna där Heleneholms gymnasiums

barn- och fritidsprogram fl yttar till Frans Suell och Jörgen

Kocks gymnasium och Rönnens gymnasiums vård- och omsorgsprogram

som fl yttar till Universitetsholmens gymnasium.

Att lämna nuvarande Rönnens lokaler innebär en nettohyresbesparing

cirka 7 miljoner eller cirka 4 500 kr/gymnasieelev. Det är

en relativt stor besparing som faktiskt inte drabbar den pedagogiska

personalen i någon större omfattning, möjligen kan det bli fråga

om en marginell övertalighet.

För det andra har vi fl ytten av Heleneholms övriga program och

Mediegymnasiets verksamhet till Nya Malmö Latin. Där har vi drabbats

av ett rejält bakslag. Om ett år skulle vi enligt plan vara plats

med all verksamhet. Men kalkberget som den nya byggnaden ska

stå , visade sig vara så sprucken att extrema vatttenmängder

läckt in. Mycket arbete har fått läggas tätningen. Detta är något

som vi inte kunnat föruts och därför håller inte vår tidsplan. För

att, detta till trots, kunna komma igång med den nya organisationen

för Nya Malmö Latin till läsårets start i augusti 2013 har vi beslutat

att i stället samla verksamheten Heleneholms gymnasium

under höstterminen 2013. Det innebär att Mediegymnasiets elever

kommer att studera en termin Heleneholms gymnasium innan

samtliga elever i januari 2014 lämnar Heleneholm och fl yttar in i de

nybyggda och delvis nyrenoverade lokalerna Nya Malmö Latin.

Likaså kommer de elever som antas till Nya Malmö Latin höstterminen

2013 att läsa första terminen Heleneholms gymnasium. Se

de nya lokalerna i 3D www.nyamalmolatin.se.

För det tredje har vi en ny skolorganisation för hela Malmö stad

som ska beslutas om och genomföras. Förskole- och skol- och utbildningsfrågorna

samlas i tre centrala skolstyrelser: en förskolenämnd,

en grundskolenämnd och en gymnasienämnd.

AVVECKLING OCH UTVECKLING

Det är inte första gången vi står inför både många och stora förändringar.

Men vår styrka är att vi verkligen är en lärande organisation

som klarar av att ställa om i en föränderlig omvärld. Vi avvecklar och

utvecklar samtidigt. Det kan man bara göra när organisationen är

full av engagerade och kompetenta medarbetare – och det är den.

Sök pengar för miljöprojekt

Lasse Silverberg

Har du ett bra miljöprojekt gång? Goda idéer som leder till en

bättre miljö i Malmö? Då kan du söka pengar från Malmö stads miljöanslag.

Syftet är att ge stöd åt insatser som bidrar till en hållbar utveckling

och leder till en bättre miljö i Malmö. Ideella föreningar, ideella

organisationer, samt icke vinstdrivande skolor, förskolor och

ekonomiska föreningar kan söka anslag.

Miljönämnden beslutar om olika tema för varje år och projekt

inom temaramen prioriteras. Alla projektförslag är dock välkomna då

endast en del av anslagets budget prioriteras till temat. Tema för

2013 är dagvattenhantering.

Sista datum för ansökan om bidrag är den 1 oktober 2012. Ansökningsblankett

och regler för miljöanslaget fi nns www.malmo.se/

miljoanslaget


I DETTA NUMMER >

Ledaren > 2

Nyheter > 3

Är det vi gör skolan lagligt? > 4-5

Skolutveckling > 6-7

PROFILEN: Ulrika Amano > 8-10

Mötesplats > 11

Läromedelsförfattare >12-13

Skolforskning > 14-15

Utblick> 16

Ordet är ditt > 17-18

Färdigplåstrat för Marie-Louice> 19

Sommarens fl yttlass> 20

OM EDICO >

EDICO

ges ut av utbildningsförvaltningens informationsavdelning

och utkommer med 8 nummer per år

EDICO BETYDER PÅ LATIN

Jag säger rent ut, jag yttrar

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Silverberg

CHEFREDAKTÖR

Pia Oredsson, informationschef

REDAKTÖR

Katarina Falk, informationsavdelningen

GRAFISK FORM

Tove Lundqvist, informationsavdelningen

BILDER

Bylinelösa bilder och texter är producerade av

informationsavdelningen

FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER

edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se

SKRIBENTER

Katarina Falk, Susan Englund, Komvux Malmö Södervärn,

Anna-Lena Godhe, Norra Sorgenfri gymnasium,

Jonas Nilsson, Komvux Malmö Pauli och

Pia Jagrelius, S:t Petri skola.

OMSLAGSBILD

Freddy Billqvist

TRYCK

WikingTryck AB, MultiArt Silk, 2200 ex

HALLÅ DÄR, KARIN AHLSTEDT

bibliotekarie med ansvar för att välja ut vilka böcker som ska få följa

med från Heleneholms gymnasium, Malmö latinskola och Mediegymnasiet

till Nya Malmö Latin. 40 000 böcker ska bli 8 000.

HUR SKA DET GÅ TILL?

I första hand är det viktigt att fånga in åsikter

och erfarenheter ute de tre enheterna,

vilket framför allt kommer att ske med hjälp

av en referensgrupp som utses av skolledningen.

De tre biblioteken måste nogsamt

gås igenom och inventeras. Biblioteket

Nya latin blir ca 200 kvadratmeter och

kommer att rymma ca 8 000 medier. Urvalet

måste vara välgrundat och väl förankrat.

VAD ÄR DET SOM GÖR EN BOK VÄRD ATT

BEHÅLLA?

Detta är naturligtvis en komplex fråga. Frågar

du mig personligen så skulle jag säga

böcker som handlar om löpning, hälsa, genusfrågor

osv. Men vad jag eller någon annan

tycker personligen är inte intressant i

detta sammanhang. Urvalet ska spegla de

behov som kommer att fi nnas Nya latin,

bibliotekets bestånd ska stå i samklang med

Nya latins vision och pedagogiska arbetssätt.

Att en bok är värd att behålla, i detta

sammanhang, är att den är relevant för Nya

latins målgrupper.

VAD SKA SKE MED ALLA DE BÖCKER SOM

INTE FÅR FÖLJA MED TILL DEN NYA

SKOLAN?

Av erfarenhet vet jag att det kan vara känsligt

NY EDICOMEDARBETARE

när man talar om att gallra böcker. Boken i

sig är oerhört symbolladdad, inte minst ur

ett historiskt perspektiv. Jag är medveten om

att denna utrangering av böcker därför kan

skapa viss oro. Att en bok inte är relevant

för Nya latins målgrupper innebär dock

inte att den inte är värd att behålla. Den

kan nämligen vara högst relevant för en annan

verksamhet inom Malmö stad. Hållbar

utveckling kommer prägla gallringsarbetet

och min intention är att försöka hitta ett

“nytt hem” åt varje bok som inte följer med

till Nya latin. Målsättningen är att ingen

bok ska behöva slängas.

Följ arbetet i Karins temablogg Pedagog Malmö.

Pia Jagrelius, lärare

Pia är lärare i svenska och religion S:t Petri

skola. Hon har arbetat som journalist och informatör

mellan 1981 och 1996 bland annat

Sydsvenskan, Gefl e Dagblad och Hemmets

Journal. Lärare sedan 1998.

Varför vill du skriva för Edico?

– Som journalist har man rätt att vara nyfi ken och

ställa frågor. I lärarjobbet ska jag stimulera eleverna

att göra det och hålla mig i bakgrunden.

Det blir alltså en omväxling. Men min teori är att

alla roliga jobb är svåra: läreri, journalistik, information

etc. Hur kan det annars komma sig att

man ändå blir så jämra trött och arg ibland när

man utövar dem?

Vad kommer du att skriva om?

Varför vi är så illa betalda trots att alla tycker att vi

är så viktiga och har ett så komplext jobb.

FOTO: CAMILO POZO 3

FOTO: CHRISTINA UHLIN

NYHETER >


ARBETSPLATS INTERNET >

4

ÄR DET VI GÖR PÅ SKOLAN LAGLIGT?

-Internet är inte en juridisk frizon. Som tjänsteman måste du ha stenkoll! Har ni inte läst avtalen? Har

ni inte läst lagen?

Stadsjuristen Natalie Stade turnerar i Malmös gymnasiekolor med sin föreläsning ”Juridik i skolans

värld” – tre mycket systematiska timmar som får lärare och skolledning att skruva sig i bänkarna.

Det kommer upp mycket vi gör som inte

är riktigt rätt om vi synar det i sömmarna.

Hon spänner ögonen i oss.

Skilj det privata och tjänsten,

er som privatpersoner och er som tjänstemän.

Om ni får ett inlägg er privata

Facebook om en elev som far illa så måste

ni agera enligt lagen.

– Om skolan har en offi ciell facebooksida,

då måste ni ha tillsyn över den, minst

en gång i veckan, året runt. Ni har uppsiktsplikt,

infoplikt och skyldighet att ta

bort vissa meddelanden enligt lagen om

ansvar för elektroniska anslagstavlor Allt

det måste göras.

Natalie Stade talar för ett 50-tal Borgarlärare

i sommarvärmen. Hon börjar med

att prata upphovsrätt – en bra lektion kan

mycket väl anses ha upphovsrättsligt skydd

men vi kan inte vägra att lämna ut t ex en

skrivning med hänvisning till upphovsrätten

– då gäller offentlighetsprincipen. Att

de har rätt att se skrivningen innebär å

andra sidan inte att de har förfoganderätt

– den som begärt ut den kan alltså inte

utgå från att den då också får användas

och mångfaldigas eller göras tillgänglig för

allmänheten. Vi kan inte heller hindra en

elev som utan att berätta det spelar in utvecklingssamtalet

band.

– Det är en sorts dokumentation av

er myndighetsutövning som tjänstemän.

det är bra att hålla tand för tunga och

tänka vad man säger.

VARNING FÖR YOUTUBE

Vi pratar kopiering, vi pratar framföranden

av SVT-play och Youtube ”mycket

Youtube är ju ett brott mot upphovsrätten”

pekar juristen. Vi pratar om skillnaden

mellan att visa fi lmer och tv för en

sluten krets, klassen, och att visa i foajén

där många och även utomstående kan se.

Olovligen tillgängliggjorda verk till

exempel Youtube bör inte visas alls. Det

gäller att ha licenser och avtal klara och de

kan ibland vara olika i olika skolor säger

stadsjuristen som är mycket engagerad

i sin framställning. Stade tar upp frågan

om det är ok att lägga ut ett verk av August

Strindberg, där har ju upphovsrätten

gått ut 70 år efter upphovsmannens död.

Ja, svarar hon själv, men bara om ni kan

hitta en 70 år gammal utgåva – förlaget

har nämligen upphovsrätt designen.

Vi suckar lite i bänkarna. Det kommer

en försiktig replik från publiken: Om jag

bryter mot upphovsrätten – vad kan följden

bli ungefär?

– Nu kanske ni tycker att jag är jättetråkig

som varnar för det och det men jag är

ju här för att skydda er så att ni inte råkar

illa ut! Ni måste läsa avtalen! Och ni måste

förstå att kopieringsavtalet så som det

är skrivet är till för att ni inte ska kunna

kringgå att köpa böcker.

BÖTER OCH FÄNGELSE

Skolledningen bjuder in stadsjuristen och

uppfyller därmed sin informationsskyldighet

och det är också skolledningen, eller

snarare arbetsgivaren Malmö stad, som

måste betala om det blir skadestånd. Om

man låtit bli att lyssna rektor och de

uppmaningar som getts – då kan skadeståndet

gå över till den enskilde. Är det

däremot frågan om straffrätt så ligger det

alltid den enskilde. Så ja, om du som

lärare bryter mot upphovsrätten och det

kan bevisas att det är uppsåtligen eller med

grov oaktsamhet så kan du riskera böter

eller fängelse i upp till två år. Det förutsätter

då att det är upphovsmannen som

anmäler intrånget – det är inget som faller

under allmänt åtal. Men stora företag har

starka muskler och de kan anmäla och driva

en process. Kanske är det en viss rädsla

för anmälan som gör att vi lärare inte alltid

anger varifrån kopian kommer? Fast vi

vet att vi har skyldighet att ange det? En

16-årig grabb har just fällts för fi ldelning i

skolan berättar stadsjuristen.


Skilj det privata och tjänsten, er som privatpersoner och

er som tjänstemän. Om ni får ett inlägg er privata Facebook

om en elev som far illa så måste ni agera enligt lagen, säger Natalie

Stade, stadsjurist.

GOOGLE APPS OLAGLIGT

Tillbaka till nätet. Många skolor har börjat

använda Google apps – trots att det är

olagligt i dagsläget som Datainspektionen

och Natalie Stade pekar. Varför är det

olagligt? Jo, enligt PUL – personuppgiftslagen

så måste det fi nnas ett ordentligt

avtal bland annat om vad personuppgifterna

inom google apps får användas till

och att it-säkerhet kan garanteras. Det lilla

standardavtal som nu existerar räcker inte

långa vägar säger stadsjuristen:

- Hela Europa har samma problem. Vad

händer om våra allmänna handlingar ligger

i Karibien och fl yter omkring. Kan vi

garantera vad som händer med dem?

Hon tror att det snart kommer avtal

men när, det är oklart.

Dagen efter Natalie Stades föredrag har

Sydsvenskan en stor artikel om Diskrimineringsombudsmannens

kritik av Heleneholms

gymnasium där Systerskapskören

fått grova hopp genom facebook. Diskrimineringsombudsmannen

kritiserar

skolans likabehandlingsplan, bland annat

att elever inte varit med i att skapa den och

att det inte är preciserat vilka diskrimineringsgrunder

som omfattas och att den

inte är tillräckligt tydlig med vilka förebyggande

åtgärder som behövs. Det verkar

inte heller som om DO är nöjd med att

rektor uppmanat eleverna som trakasserats

att lämna in en incidentrapport. Har man

fått kännedom om kränkningarna är man

skyldig att utreda, säger DO. Natalie Stade

har berättat för oss att när DO i tidningen

FOTO: COLOURBOX.COM

talade om skolans vidsträckta skyldigheter

så fi ck ett antal rektorer stötning

från elever som kom med skärmdumpar

privata sidor där de blivit kränkta.

– Det kan inte viftas bort att kränkningarna

skett bara i det privata. Om det

verkar skolarbetet så måste vi reagera.

Vi kan ha föreläsningar och allmänna åtgärder.

Vi måste ha en fungerande likabehandlingsplan,

säger Natalie Stade.

TJÄNSTEMAN OCH VÄN

Själv har stadsjuristen valt bort Facebook

– just för att det blir så svårt att skilja

privat från offentligt. En lärare i salen

vittnar om att han fått sin identitet kapad

fl era gånger, det som ser ut som hans

facebookkonto är inte hans. Han har låtit

stänga ner kontot men det har återuppstått

i annan form.

Blir vi vänner med våra elever facebook

uppkommer nya frågor. Som tjänstemän

ska vi enligt Regeringsformens

STADSJURISTEN NATALIE STADES REKOMMENDATIONER FÖR OSS SOM BEHÖVER

LÄSA PÅ:

Kopieringsavtalet för både papper och digital kopiering: www.bonuspresskopia.se/

Skolverkets kopieringsguider: www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan, klicka Kolla källan

Hur myndigheter får använda sociala medier: www.edelegationen.se/

första kapitel och nionde

paragraf inom den offentliga

förvaltningen

iaktta allas likhet inför

lagen samt saklighet och

opartiskhet.

-Då kan det ifrågasättas

av en elev som blivit

nekad att bli vän med

en lärare facebook

medan läraren sagt ja till

andra. Eleven kan anse

sig missgynnad när det

är betygsdags.

Pia Jagrelius

Höra mer? Natalie Stade ger en 1,5 timmars förkortad version av ”Juridik i skolans värld” under Skoldagarna

i oktober.

ARBETSPLATS INTERNET >

5


SKOLUTVECKLING >

6

Gäst hos verkligheten –

LEKTIONSBESÖK PÅ SÖDERVÄRN

I ett tidigare nummer av Edico har vi berättat om utbildningsförvaltningens utvecklingsstrategi. Lärare

ska jobba utvecklingsinriktat och skapa goda relationer med elever och kollegor. Rektor ska genom ett

nära pedagogiskt ledarskap vara ett stöd i medarbetarnas individuella utveckling mot måluppfyllelse.

FOTO: SUSAN ENGLUND

Hur arbetar verksamheterna med strategin?

En viktig del är lektionsbesök. Varje

rektor ska göra minst två besök under läsåret.

Många siktar högre än så. En av dem

är Yerk Liveröd, rektor Komvux Malmö

Södervärn.

Komvux Malmö Södervärn arbetar bland

annat med den personliga utvecklings- och

arbetsplanen för lärare, UAL:en. I UAL:en

fi nns det tydligt beskrivet vad ledningen

anser är skolutvecklande arbete och hur

man som lärare konkret kan arbeta med

detta, till exempel genom auskultationer,

utvärderingar och refl ektioner. Innehållet i

UAL:en följs upp i klassrumsbesök, medarbetarsamtal

och lönerevisionen.

”Under klassrumsbesöken tittar rektorn

ditt ledarskap i klassrummet, val av

metod och stoff, infl ytande och individualisering.

Observationerna är i första hand

ett underlag för fortsatta refl ektioner tillsammans

med läraren för att läraren, och

rektorn och skolan som helhet, ska fortsätta

bli ännu bättre så att våra elever lyckas så

bra som möjligt”, skriver skolledningen i

UAL:en.

I STRÖMMEN

Yerk Liveröd, som är rektor inom SFI, arbetar

med tre olika typer av verksamhetsbesök.

– Det traditionella är ett fördjupat besök

cirka en timme. Jag följer upp i enrum

med undervisande lärare. Besök och samtal

kopplas till medarbetarsamtalet, säger han.

Tanken är också att någon gång per termin

göra besök tillsammans med en skolledarkollega.

– Det är en rättvisegrej. Tittar vi samma

sak? Befriande nog ser vi oftast samma

saker.

En annan variant är det som Yerk Liveröd

kallar ”strömmen”.

– Jag besöker alla klassrum jag kan komma

åt under en dag. Det ger en rad ögonblicksbilder

men också en helhetsbild. Vad

händer en dag i mitt fall SFI? säger han.

– När man försöker se hela verksamheten

måste man ha ett fokus. Under våren har

jag bland annat tittat vilka frågor som

läraren och eleverna ställer.

Det handlar om cirka tio minuter i varje

klassrum. För Yerk Liveröds del kan det bli

så mycket som 24 besök samma dag.

– Eftersom vi är rätt utspridda i staden

kan det innebära en del cyklande också, säger

han.

Den tredje varianten fokuserar inte

individen utan gruppen. Rektor gör lektionsbesök

30-40 minuter hos alla som

ingår i ett arbetslag. Återkopplingen sker i

grupp.

FLACKANDE BLICKAR

När Edico besöker Södervärn i slutet av

maj går lektionsbesök i ett arbetslag.

– Det är första gången jag ser de här

lärarna, så det är en hel del man behöver

fråga om. Det är mer frågetecken än råd,

säger han.

Yerk Liveröd presenterar sig kort för klassen.

Han sätter sig i den bakre delen av

rummet, observerar och noterar, mestadels

under tystnad. Några gånger vandrar han

runt i klassrummet, bland annat för att ta

del av undervisningsmaterialet.

– Jag lägger mig i så lite som möjligt, försöker

vara distanserat observant. I början

blev jag ofta engagerad i det som skedde

lektionen. Det kliade så i lärarfi ngrarna!

Men då tappar man fokus lärare och

elever, säger Yerk Liveröd.

– Jag måste se läraren, men jag måste

också hålla koll eleverna. Under vilka

delar av lektionen jobbar de? När börjar de

fl acka med blicken? I vårt fall, när börjar de

frenetiskt slå i sina lexikon?

Han känner in klassrumsklimatet. Följer

lärarens rörelser och lyssnar tonfallet.

Försöker bilda sig en uppfattning om lektionens

syfte och lärarens metod och stoff.

Letar efter tecken individualisering, interaktivitet,

medinfl ytande med mera.

– Rektorns expertis är ju att man ser så

många lektioner. Man kan jämföra och se

mönster, säger han.

Anteckningar ligger till grund för frågor

och kommentarer vid uppföljningssamtalet.

På vilket sätt är du ledare i klassrummet?

Hur fångar och tillgodoser du elevens

behov? På vilket sätt har eleven varit med

och verkat? Hur dokumenterar och

kommunicerar du elevernas framsteg? Hur

vet du att de uppfattar det som du vill att de

ska uppfatta det?

GAMMAL I GAMET

Han avvisar helt tanken att rektor måste


vara insatt i ämnet som avhandlas vid lektionen

för att kunna bedöma lektionen.

– Eleverna är ju inte heller insatta i ämnet.

Just nu går jag lektioner med några

hemspråkslärare där jag inte förstår ett ord,

exempelvis i somaliska. Jag har ändå två anteckningssidor

skrivna efteråt. Det blir naturligtvis

många fl er frågor, men det går att

observera nog för att ha ett bärigt samtal.

Edico har samtalat med en av lärarna i

arbetslaget som haft besök under våren.

– Jag tycker att det är bra. Jag tycker att

rektorerna kommer för sällan. Det blir så

uppsjasat och onaturligt, säger läraren.

Hur verkar det dig?

– Jag är så gammal i gamet så jag bryr

mig inte om det. Men jag märker att eleverna

blir tystare än vanligt.

– Jag tycker att det är bra att rektorn vet

vad vi gör och att det fi nns elever som aldrig

har gått i skola. De lågutbildade är alltid

de som kommer i kläm, tycker jag.

Läraren ser även ett värde i det uppföljande

samtalet:

– Man måste utvecklas som lärare, tycker

jag. Är det konstruktiv feedback så tycker

jag att det är bra.

Mattias Holmesson

Utvecklingssamordnare

FOTO: COLOURBOX.COM

”Det krävs samsyn och planering”

Rektorerna inom utbildningsförvaltningen tror lektionsbesök, som en långsiktig

strategi och en del i en större helhet. Men det krävs samsyn och tid för träning och

förberedelser.

Lektionsbesök avhandlades när utbildningsförvaltningen

anordnade pedagogiska

samtal i grupp för skolledare den 12 april

Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.

Denna artikel bygger rektorernas

egen dokumentation av samtalen.

Lektions- eller verksamhetsbesök ingår

som en del i utbildningsförvaltningens

utvecklingsstrategi. Rektor ska följa upp

lärarens arbete utifrån det förtydligade läraruppdraget.

– Ska lektionsobservationer göras seriöst,

vet vi av forskning att det är en god idé att

fi lma en lektion. Det gör det lättare att tillsammans

med läraren analysera kvaliteten

i det som händer, säger Kurt Westlund, senior

advisor utbildningsförvaltningen.

Lektionsbesöket ska följas upp med en

snabb, relativt omedelbar återkoppling till

läraren. Det ska också ingå som en viktig

del i medarbetarsamtalet.

– Lärarens individuella utvecklingsplan

kan betraktas som det kvitto som förseglar

överenskommelsen mellan lärare och rektor,

säger Kurt Westlund.

SAMSYN

Rektorerna skriver:

”Verksamhetsbesök fungerar bara om det

ingår i en större helhet med, för alla inblandade,

i förväg kända kriterium och förväntningar.

Systematik skapar trygghet – om

lärare, elever och rektor vet varför och hur

besöken genomförs och följs upp kan de

ganska snabbt leda till utveckling. Om inte,

riskerar man att hamna i en subjektiv, svajig

position. Alltså bör bedömningsgrunderna

vara väl genomlysta – exempelvis arbetsplatsträff

och/eller i medarbetarsamtalet

– innan rektorn sätter sin fot i klassrummen.”

”För- och efterarbetet vid klassrumsbesöket

är väsentligt så att det blir seriöst. Rektor

måste ha en insikt i kursplaner och vara

förberedd med vad man vill titta vid ett

besök.”

”Rektorerna behöver ha samsyn kring

vad vi ska åstadkomma. Om möjligt besöka

varandras skolor – två rektorer som gör

observationer och jämför sina erfarenheter.

Det är viktigt att man har samsyn hur detta

ska kopplas till lönesättningen.”

GEMENSAM STRUKTUR

Den engelska motsvarigheten till Skolinspektionen,

Ofsted, har gjort en mall för

kvalitetsgranskning för undervisning. Denna

används förutom vid inspektioner även

i skolornas interna kvalitetsarbete. Mallen,

som översatts till svenska, diskuterades vid

det pedagogiska samtalet:

”Det är svårt att ha en alltför detaljerad

modell för klassrumsbesök och uppföljning

av besök. Det fi nns så olika behov i olika

verksamheter att det vore svårt att ha något

som styr helt och hållet. Dock kan man säkert

hitta gemensam struktur för hur man

ska arbeta med klassrumsbesök.”

”Vi tror inte att man som ledare går in

med mallen under ett lektionsbesök utan

den kan fi nnas med som ett underlag i en

personalmapp.”

”Även om förutsättningarna för undervisning

kan vara olika olika skolor och

klasser fi nns det en gemensam stomme som

beskriver kvaliteten i undervisningen.”

”Rektorsutbildningen i Umeå talar

mycket om verksamhetsbesök. Man får

mallar och arbetssätt både för enskilda lektionsbesök

och för träffar med arbetslag.”

– Generellt behöver vi utveckla en pedagogisk

dokumentationskultur. Vem dokumenterar

insatserna? I vilket digitalt skafferi

förvaras de så de är lättillgängliga? säger

Kurt Westlund.

Utbildningsförvaltningen planerar nu

ett samarbete med Alperton Community

School i London för att stärka lärares och

kolledares professionalisering. Samarbetet

är tänkt att bestå av bland annat metodutveckling

kring verksamhetsbesök och auskultation.

Mattias Holmesson

Utvecklingssamordnare

SKOLUTVECKLING >

7


ULRIKA ARMANO >

8

VI STÄDADE MED ÖRONTOPS!

MEN SHEJKEN BLEV TRÖTT PÅ ATT

SE ALLA JOBBA HELA TIDEN. ”KAN

NI INTE JOBBA PÅ NATTEN ISTÄLLET,

SÅ JAG SLIPPER SE DET?”

SA HAN.


Lyxyachter i Medelhavet och Karibien, kändisar och excentriska

oljeshejker – inget är henne främmande.

- Jag tror att jag har sett allt inom servicebranschen, säger Ulrika

Armano, lärare inom Hotell och Turism Frans Suell och

Jörgen Kocks gymnasium.

Ulrika undervisar i service och bemötande, konferens och evenemang - ämnen

som ligger henne varmt om hjärtat. Hon är utbildad vid Hotel Management School

i Montreux, en av Schweiz främsta hotellskolor med systerskolor i tre länder.

– Efter Schweiz var det dags för Management Trainee utbildning 5-stjärniga

hotell i Australien och Florida. Jag arbetade främst med restaurang och konferens,

säger Ulrika.

FÖRSTA ARBETSPLATSEN HOS OLJESHEJK

Efter utbildningen tog Ulrika jobb olika lyxyachter inom yachtindustrin med säte

i Antibes. Hennes första arbetsplats blev mycket exklusiv.

– Jag fi ck jobb direkt en splitterny båt ägd av en oljeshejk från Dubai. Vi hade

en kvinnlig kapten och jag arbetade som andrevärdinna och hade hand om allt

inom service. Som värdinna ska man se till att gästerna får en fulländad upplevelse

ombord.

Hon jobbade båten i ett år, men shejken var ombord endast under en period

av tre månader.

– Han kom med en av sina fruar, han var 70, hon 25. Med sig hade han också sin

bodyguard, sin läkare och en god vän. Det är den mest speciella människa jag jobbat

för. Han blev lätt uttråkad och det enda han ville var att äta, shoppa och kolla

Animal Channel TV. Men TVn funkade inte och kaptenen fi ck sparken för

detta.

De var 12 anställda ombord och personalen skulle se till att hålla båten i topptrim.

– Vi städade med örontops! Men shejken blev trött att se alla jobba hela tiden.

”Kan ni inte jobba natten istället, så jag slipper se det?” sa han. Så då gjorde vi

det. Jag blev trött och bitter det jobbet till slut, ibland ställdes det orimliga villkor.

Man fi ck bita ihop och lägga band sig.

MÅNGA MÖTEN MED EXCENTRISKA PERSONER

Så småningom fi ck Ulrika tjänst som chefsvärdinna och jobbade i sammanlagt fyra

år sju olika yachter i Medelhavet och Karibien.

– Jag träffade många olika slags människor. Excentriska och viljestarka personer

och kaptener som tror de är Gud. Ingen dag är den andra lik med ett sådant arbete.

Det är många olika arbetsuppgifter och jobbet är krävande, både fysiskt och psykiskt.

Det är stor press både från besättning, gäster och kapten och man har stort

ansvar som chefsvärdinna. Du organiserar i stort sett allting.

Ulrika kom också i kontakt med celebriteter. Hon arbetade Johnny Depps båt

i två månader.

– Han var en märklig person i början, reserverad och udda. Men efterhand upptäckte

jag att han var sympatisk och snäll. Vi fi ck bland annat besöka hans privata

ö i Bahamas.

FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA >

FOTO: FREDDY BILLQVIST

ULRIKA ARMANO

Ålder: 30 år

Gör just nu: Yrkeslärare hotell och turism,

Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium

Livsfi losofi : Lev i nuet

Född: Ystad

Bor: Malmö

Familj: Pojkvän

Intressen: Vintersporter, gym, resa och uppleva

nya kulturer och äventyr

ULRIKA ARMANO >

9


ULRIKA ARMANO >

10

SATSAR PÅ PROJEKT OCH EVENEMANG

Efter de fyra åren båtar fl yttade Ulrika

hem.

– Jag ville läsa till lärare och studerade

till yrkeslärare. Jag var lärarkandidat här

skolan och trivdes bra. Det gör jag fortfarande,

både med elever, kollegor och en

chef, som bryr sig mycket om oss. Något

jag verkligen värderar högt är ledarskap,

säger Ulrika.

Hon jobbar mycket praktiskt med eleverna,

det blir många projekt och evenemang.

– De måste se verkligheten. Mitt jobb

är att ge dem inspiration och hjälpa dem

traven. Min erfarenhet kommer ju väl

till pass i mitt jobb här, och när man kan

relatera till eleverna och deras behov, kan

man också göra ett meningsfullt jobb. Det

är så tillfredsställande att se utvecklingen

som eleverna gjort efter att ha varit ute i

branschen. De blir företagsamma och drivande.

Hennes elever har bland annat ordnat

julfester och nu senast deltog de i Hjälp

Malmö hjälpa/Pay it Forward.

– De ordnade soppkök utanför skolan

och ett 50-tal hemlösa kom dit. Eleverna

skötte allt själva; tillstånd från polisen,

tält, mat och utvärdering.

VILL UTVECKLA VÅR SERVICEKÄNSLA

Ulrika har alltid varit förtjust i USA och

var utbytesstudent i New Jersey när hon

var 17 år.

– Jag fi ck insikt i deras kultur, som är

oerhört serviceminded. Det tog jag med

mig hem till Sverige och till mitt jobb som

lärare. Att få känna sig välkommen är viktigt.

Vi är bra att ta hand om gäster här

i Sverige, vi är vänliga. Men vi är också reserverade

och har inte den öppenhjärtlighet

som fi nns i USA.

Men vår servicekänsla

är under utveckling,

våra elever

som går ut härifrån

kan förbättra den

ytterligare!

Ulrika vill gärna

jobba mer med internationellaprojekt

i framtiden.

– Vi har haft ett

samarbete med min gamla skola i Schweiz.

Lärare och elever härifrån besökte olika

universitet och det var lärorikt. Eleverna

regerade att respekten för lärare var annorlunda,

det var mycket mer auktoritärt

där.

JAGADE IKAPP RÅNARE I MALMÖ

Till sina meriter kan Ulrika lägga till att

hon nyligen jagat ikapp och fångat en rånare.

Det resulterade i en artikel i Expressen

– Jag rånades min mobiltelefon och

busskort av en vuxen man. Det gjorde mig

så arg att jag sprang efter rånaren, hann ifatt

honom, gav honom en örfi l och tog tillbaka

stöldgodset. Jag var så ledsen och arg. ”Så

uppför man sig inte!” sa jag till honom och

han bad om ursäkt. ”Förlåt, ska aldrig hända

igen”, sa han och lommade iväg.

Hennes elever erbjöd direkt sitt stöd när

de fi ck veta.

– Mina elever sa till mig: ”Om nåt sånt

händer igen, så säg till oss. Vi backar dig.”

Våra elever har så stora hjärtan, och många

är inte vana vid att man bryr sig om dem

så mycket som lärare och kamrater gör här.

Några har kanske inte haft så många vänliga

själar omkring sig i livet och tar inte

vänlighet för givet. Omtänksamhet betyder

mycket för dem, säger Ulrika.

Susan Englund


Nya Malmö Latin:

INVIGNINGEN FRAMFLYTTAD OCH

VERKSAMHETEN SAMLAS PÅ HELENEHOLM

– Även om vi håller till Heleneholm

ska alla känna att det är Nya Malmö Latin

med allt vad det innebär, lovade Maria

Jarlsdotter, gymnasiechef Nya Malmö

Latin vid en mötesplats med medarbetare

den 23 september.

Hon talade förstås om fl ytten till Nya

Malmö Latin som skjutits fram från augusti

2013 till januari 2014. Malmö stads

Stadsfastigheter, som ansvarar för bygget,

uppger att om- och tillbyggnaden

kommer att bli fyra månader försenad

grund av att berggrunden är osedvanligt

uppsprucken och vattenförande vilket

lett till extraarbete. För att inte eleverna

ska drabbas har utbildningsförvaltningen

beslutat att, under höstterminen 2013,

samla Nya Malmö Latins verksamhet

Heleneholms gymnasium. Det innebär att

Mediegymnasiets elever kommer att studera

en termin Heleneholms gymnasium

innan samtliga elever i januari 2014

lämnar Heleneholm och fl yttar in i de nybyggda

och delvis nyrenoverade lokalerna

Nya Malmö Latin. Likaså kommer de

elever som antas till Nya Malmö Latin

höstterminen 2013 att läsa första terminen

Heleneholms gymnasium. Gymnasiesärskolans

estetiska program stannar

höstterminen 2013 kvar Norra Sorgenfri

gymnasium.

2012

Flera medarbetare som kommit till

mötesplatsen ställde frågor om fl ytten,

eller snarare fl yttarna. Per Armbäck från

Mediegymnasiet undrade om inte den arbetsuppgiften

skulle gå ut över undervisningen

och om skolledningen funderat

vad Mediegymnasiets många inpendlande

elever tycker om beskedet att de måste resa

ytterligare 30 minuter för att komma till

sin gymnasieskola. Men enligt Lars Thelander,

planeringschef Nya Malmö Latin,

är redan 40 procent av eleverna Heleneholm

inpendlande elever. Alltså fi nns

ingen större anledning att oroa sig, enligt

skolledningen.

Nya Malmö Latins organisation med

lärare, skolledare och övriga medarbetare

startar enligt plan höstterminen 2013. Rekryteringen

av lärare och övriga medarbetare

inleds redan i slutet september i år.

För detaljer se tidplan nedan.

På mötesplatsen lovade Lars Thelander

att tjänsterna vid Nya Malmö Latin kommer

att vara tillsatta i slutet av november

eller början av december.

Tjänsterna kommer att annonseras

KomIn, genom elektroniska brev som går

ut via rektorerna, samt i ett utskick hem

till samtliga medarbetare. Allt för att inte

någon ska missa möjligheten att söka sig

till den nya skolan. En mötesplats kommer

att hållas den 20 september om tjänsterna.

Bland frågeställarna Mötesplatsen var också Maria Green och Susanne Ekentoft från Heleneholms

gymnasium (till höger i bild) som bland annat undrade om hur mycket extra arbete de förväntas

utföra i samband med fl ytten och när anställningarna av nya medarbetare kommer att vara klara.

v 38 v 39 v 40 v 41 v 42 v 43 v 44 v 45 v 46

X

Mötesplats

20/9

Del 1 Rekrytering, 24/9–8/10

Del 1 Intervjuer, 15-26/10

Del 2 Rekrytering, 15-29/10

Del 1 Rekrytering avser alla tjänster till Nya Malmö Latin, utom lärartjänsterna. Annonseringen sker

24/9, sista ansökningsdag är 8/10.

Del 2 Rekrytering avser samtliga lärartjänster. Annonsering sker 15/10, sista ansökningsdag är 29/10.

Del 2 Intervjuer, 5-19/11

NYHETER >

11


LÄROMEDELSFÖRFATTARE>

12

Bland utbildningsförvaltningens lärare finns en hel del författare. Möt fem av dessa som – parallellt

med sina ordinarie jobb – skapar läromedel

LINGVISTER SOM VILL

UNDERVISA MER EFFEKTIVT

– Det är som ett äktenskap: Är man sams funkar allt. Är man osams funkar inget. Vi

ses hela tiden och ringer varandra ofta. Så beskriver spansklärarna Marcelo Cea och

Fernando Lopez Malmö Borgarskola sitt samarbete som läromedelsfattare.

De tyckte att läromedlen de använde

saknade både konsekvent metodik och

tillräckligt många övningar i interaktion,

skrivande och grammatik och att bristerna

fi ck konsekvenser för elevernas lärande.

BÄTTRE RESULTAT MED TVÅ FÖRFATTARE

För Linda Gustafsson, engelsklärare

Heleneholms gymnasium, började det

med att hon fyllde i en enkät från förlaget

riktad till alla som använt en viss lärobok i

engelska.

– Tydligen var mina svar i linje med vad

de sökte och jag fi ck frågan om jag själv

skulle vilja skriva ett läromedel.

Det är nu fyra år sedan förlaget satte

henne i kontakt med Uno Wivast, engelsklärare

Malmö Borgarskola och gav dem

i gemensamt uppdrag att skapa ett nytt läromedel,

anpassat till Gy11.

– Det var ju innan reformen var färdig.

Vi fi ck jobba lite i blindo och gissa oss till

vad som skulle komma.

– Och sedan blev det bråttom att kolla

av det vi gjort och tänkt mot alla kursplaner

och kunskapskriterier, konstaterar Uno

Wivast som tidigare gett ut läromedeln

Ready Steady Talk! och Wordmine.

Till exempel hade utbytesstudenterna

svårt att interagera med sina

spanskspråkiga värdar. Därför

började Marcelo Cea och Fernando

Lopez skapa extramateriel till

de egna lektionerna.

I samband med att de startade

Språk-olympiaden, en språktävling

för grund- och gymnasieskolor,

kom de i kontakt med förlag

som sökte pedagoger med idéer

till nya språkläromedel. Då fanns

redan en bas i det extramateriel

som de båda gymnasielärarna utformat.

MYCKET GEMENSAMT

Det märks att de står varandra nära de talar

med varandra ömsom svenska och

VILLE HA FÖRDJUPNING

Viewpoints, skapat av Linda och Uno, bygger

utdrag ur romaner av bland andra

Joyce Carol Oates, Nick Hornby och Roald

Dahl. Texterna blir utgångspunkt för teman

och stora möjligheter till fördjupning.

– Jag var så trött snuttiga berättelser

och korta övningar. Jag ville ha långa texter

att bygga vidare i klassrummet. Det har

vi gjort i våra böcker plus att vi ger mycket

service och extra material till lärare, säger

Linda.

Linda och Uno har styrt innehållet, de

har haft idéerna och initiativet och gjort

förslag som testats redaktören och en

referensgrupp med lärare.

– Materialet har blivit precis som vi ville

till både innehåll och form.

De är överens om att resultatet blivit

bättre grund av att de är två författare

med lite olika intressen.

– Den hade varit svår att göra själv. Nu

ömsom spanska och faller varandra

i talet när de berättar, som gamla, goda

vänner gör. De har mycket gemensamt.

Både Marcelo Cea och Fernando Lopez

är lingvister med masterexamen och kommer

nu i höst att börja forska om andraspråksinlärning

och metoder för att göra

den mer effektiv.

– Eleverna har bara ett visst antal lektionstimmar

sig att lära sig det nya

språket. Det fi nns intressant internationell

forskning området som bör kunna

utvecklas och anpassas till svenska förhållanden,

säger Marcelo Cea som räknar

med att han väg mot sin licentiatexamen

kommer att kunna tillämpa sina idéer

Borgarskolans spanskelever.

Under arbetet med boken El Sur tycker

de att de utvecklats som lärare.

– Jag har insett hur många bitar som

ingår i jobbet som lärare. Till exempel

måste man när man planerar lektioner

tänka alla färdigheter som eleverna ska

utveckla. Vad vill eleverna ha? Men det är

en ömsesidig relation med eleverna som

inte bara handlar om vad som ska läras

ut utan också om HUR det ska göras. Jag

har vi haft varandra och konstruktiva möten

med redaktören. I början var det lite

svårt att släppa ifrån sig texter till honom

men man har lärt sig, säger Linda.

Hela det första året gick till att bara läsa,

diskutera och välja texter. Sedan satte arbetet

i gång med att bygga upp böckerna och

konstruera övningar. Samtidigt har båda

jobbat heltid sina respektive skolor.

– Man behöver ha sina klasser att testa

idéerna . Våra elever har också varit med

och valt bilder och redaktören har varit hos

oss skolan för att höra vad eleverna tycker

om materialet, berättar Uno.

TAR TID

Det har tagit mycket av deras fritid.

– Jag har små barn så jag har jobbat

mycket nätterna, plus alla helger och

lov, säger Uno.

– Nu tycker också min familj att det blir

bra med en paus från läromedelsförfattan-


lir en mer komplett lärare av vårt läromedelsförfattande,

berättar Marcelo Cea.

Fernando Lopez lägger till att med den

korta undervisningstid eleverna har måste

varje övning och alla texter verkligen vara

betydelsefull för eleverna.

MER KUL ÄN KULOR

I likhet med Linda Gustavsson och Uno

Wivast, se nedan, understryker Marcelo

Cea och Fernando Lopez att den som ger

sig in i läromedelsförfattandet måste vara

beredd att lägga ner oerhört mycket tid

det.

– Det har varit svårt att hinna. Jag har

gjort en tidsplanering men den stämmer

inte alltid med inspirationen. Jag kan ha tid

men idétorka. Andra gånger har jag idéer

men inte tid. På tre år har jag inte varit riktigt

ledig någon gång. Jag har åkt solsemester

men har suttit vid poolen och jobbat

med min dator, säger Marcelo Cea.

De säger att de inte blir rika sina

böcker – men glada.

– När kollegor hör av sig och säger att det

är bra läromedel. Och när vi ser att eleverna

lär sig mer effektivt, då känns det bra.

det, ler Linda.

Men arbetat är inte över än. Elevboken

ska bli e-bok vilket kräver nytt material i

form av till exempel fi lm.

– Det tar egentligen aldrig slut. Allt vi

gör behöver hela tiden uppdateras och med

e-böcker blir det kravet ännu större.

Viewpoints blir alltmer populärt bland

engelsklärare och är nu det tredje mest sålda

inom humaniora hos Gleerups.

– Det är så roligt att möta lärare som använder

våra läromedel och som uppskattar

det, säger Linda.

DET FINNS INGA PERFEKTA

LÄROMEDEL

Maria Green har arbetat Heleneholms

gymnasium sedan 1986, men har också

en del bisysslor. För ett par månader sedan

lade hon exempelvis sista handen vid förordet

till nyutgivningen av Virginia Woolfs

Ett eget rum. Dessutom har hon under en

period arbetat Lärarhögskolan.

Tillsammans med Leif Eriksson och

Krister Lundfall har Maria skrivit Omserien,

en läromedelsserie för svenska,

som första gången gavs ut av Almqvist och

Wiksell åren 2003-2004. Serien omfattar

två böcker med tillhörande antologier:

Existens för svenska A och Tidevarv för

svenska B.

Maria kom i kontakt med förlaget när

två förlagsredaktörer kom till skolan för

att diskutera läromedel.

– De ville prata, jag var studieledare för

svenskan och bjöd mackor, berättar

Maria.

Ett halvår senare hörde de av sig igen.

– De gillade mitt sätt att jobba och ville

träffa mig. Det komiska med det hela var

att det de uppskattade mest var att jag inte

var så bunden till just läroböcker!

TÄVLING

Maria inbjöds till en tävling där det gällde

att skriva en synopsis till ett nytt läromedel

i svenska.

– Min synopsis, till det som blev Existens,

hade sin utgångspunkt i en skepsis

mot klassiska, problematiserande teman

som mobbning, miljöproblem eller likande.

De sätter inte igång positiva processer

hos eleverna. Jag ville istället utgå från positiva

teman.

Förlaget tussade sedan ihop Maria med

Lundfall och Eriksson och de började ett

arbete som skulle ta nästan fem år. Skrivandet

skötte Maria lov och helger.

– Det fungerade bra. Det som förenade

oss var tanken litteraturen som kunskapskälla

och att texter från olika tider

korresponderar med varandra.

Att skriva ett läromedel i svenska innebär

att man måste förhålla sig till den inoffi -

ciella litterära kanon som de facto existerar.

Dessutom är vissa texter extremt dyra att

använda, och ofta är det mycket billigare att

använda en äldre översättning än en ny.

– Vi var ofta tvungna att ställa oss frågan

FOTO: JONAS NILSSON

om det verkligen var värt att betala tusentals

dollar för att använda exempelvis ett

utdrag ur Ray Bradburys Farenheit 451.

Det viktigaste för Maria var att göra litteraturhistorien

mera interaktiv och uppmana

eleverna att föra refl ekterande samtal.

En grundtanke i böckerna är att knyta

ihop nuet med det förfl utna.

LÄRT MYCKET

Vad har då Maria kunnat ta med sig till sin

egen undervisning?

– Det mest spännande var att utsätta sig

själv för det som vi utsätter eleverna för –

att skriva! Många svensklärare är faktiskt

väldigt skrivovana.

– Jag lärde mig också mycket om mitt

eget ämne och fi ck en enorm överblick

över litteraturhistorien.

– Dessutom tvingas man verkligen refl

ektera kring vad man gör som lärare. Vad

lär vi ut? Varför? Sedan är det ju också väldigt

tacksamt att undervisa utifrån en lärobok

som man själv varit med att skriva.

Idag ifrågasätts traditionella läromedel

allt mera. Maria anser att ett ämne som

svenska dock har svårt att klara sig utan en

lärobok.

– Visst fi nns det mycket internet,

men det är som ett stort bibliotek där alla

böckerna ligger golvet.

Bra läroböcker innebär att varje enskild

lärare inte tvingas uppfi nna hjulet egen

hand. Men samtidigt kan man inte ha en

övertro läroböckers saliggörande kraft.

– Man lurar sig själv om man tror att

man kan hitta det perfekta läromedlet.

Jonas Nilsson

LÄROMEDELSFÖRFATTARE >

13


SKOLFORSKNING >

14

Råd från internationella forskare:

SATSA PÅ TYDLIGA PLANER, FORTBILDNING

OCH SAMARBETE

Samarbete mellan lärare är avgörande för att utvecklingsarbete i skolor ska få resultat. Den slutsatsen

kan man kan dra efter att ha lyssnat skolforskarna Helen Timperley från Nya Zeeland och Michael

Fullan från Kanada. De båda föreläste i Malmö i början av sommaren för lärare och skolledare.

Michael Fullan som forskar kring skolutveckling

talade om vad som krävs för att

systemutveckling ska lyckas. Vid utvärderingen

av skolreformer i Storbritannien

kom man fram till att det var negativt för

utvecklingen att fokusera för mycket

resultat och att peka ut och straffa ”dåliga”

skolor. För att få en positiv utveckling

behöver man dels satsa samarbete och

dels fokusera insatserna genom att prioritera

några få utvalda områden och satsa

dem. Den slutsatsen har tagits som

utgångspunkt i Ontario, Kanada där Fullan

arbetat. Målet i Ontario blev att höja

ribban och minska gapet mellan elevers

prestationer i språk och matematik. Redan

efter två år såg man positiva resultat

och Fullan menar att det beror att man

satsat faktorer (drivers) som ger positiva

förändringar. Att resultaten i svensk skola

sjunker anser han bero att man i Sverige

satsat fel ”drivers”.

Michael Fullan pratar främst om ledarskap

och hur skolledare måste motivera

de omotiverade. Han talar om motion

leadership, ett ledarskap som ger upphov

till positiv utveckling både hos individer,

Helen Timperley;

What is it that

teachers need to learn

to make a difference

to their students´ learning?


skolor och skolsystem. När det gäller

detta utvecklande ledarskap pekar han

ut ett antal viktiga faktorer. Dels ska man

vara medveten om att när man försöker

göra något nytt så är det aldrig problemfritt.

I början är problemen omedelbara

och konkreta medan det man ska uppnå

är avlägset och teoretiskt. Det är då viktigt

att ge personer stöd så att de känner att

saker och ting blir bättre. Det är också bra

att öppet tala om att det här är normalt.

På så sätt kan man bli bättre att ta sig

igenom denna implementeringssvacka.

SE UPP FÖR FETA PLANER

Fullan varnar för stora och omfattande

planer. Istället förespråkar han att man fokuserar

tre stora mål. En plan är till för

den som ska omsätta den i praktiken och

därför ska den ha fokus handling. Om

målen dessutom är få och tydliga så blir

planen användbar.

Att prata om förändringar innan de blir

verklighet är inte speciellt värdefullt. Det

man pratar om blir, i brist handling,

abstrakt och därför nästintill meningslöst.

Koppla istället kommunikation till handling.

Det är därför bättre att prata under

genomförandet snarare än innan. Med

frågor om vad som fungerar och vad som

inte gör det kan man kontinuerligt förfi na

och revidera det man gör och så sätt

lösa problemen.

Alla förändringar stöter motstånd

och man kan inte få människor att ändra

sig, men man kan göra det mer troligt att

de ändrar sig. Fullan menar att man måste

använda gruppen om man ska komma någon

vart och att samarbete mellan lärare

därför är avgörande. Samarbete är den

snabbaste vägen till förändring, menar

Fullan, eftersom kollegor då tillsammans

jobbar lösningen. Skolledaren måste

vara en pedagogisk ledare som är närvarande

och som deltar i arbetet med skolutveckling.

LÄRARE FÖR OFTA ENSAMMA

Lärares lärande och utveckling är i fokus

för Helen Timperley. Hon är själv lärare

och har arbetat med barn i olika åldrar. På

Nya Zeeland presterar elever i genomsnitt

högt men spridningen mellan elever är

stor. Helen Timperley menar att lärarna

inte har fått adekvat utbildning eller fortbildning

för att förbättra resultaten för

den grupp elever som inte klarar sig så bra

i skolan. Lärarna behöver undervisa ett

annat sätt för att nå denna grupp och för

att kunna göra det krävs professionell och

riktad fortbildning.

I sin forskning har Timperley sammanställt

olika undersökningar om fortbildning

av lärare för att ta reda vad som

karakteriserar bra lärarfortbildning. Hon

har kommit fram till att lärare allt för ofta

lämnas ensamma i att utveckla sin undervisning

och menar att de utmaningar som

lärare ställs inför är för komplexa för att

var och en ska kunna lösa dem själv. Att en

expert kommer in med ett färdigt koncept

som lärarna förväntas applicera i sin undervisning

har inte heller visat sig få några

långvariga effekter vare sig undervisning

eller elevernas prestationer.

Vad som istället ger resultat är att lärare

tillsammans identifi erar vad som behöver

förändras i undervisningen för att eleverna

bättre ska lyckas med sina studier och att

lärarna sedan får stöd med att i praktiken

förändra sin undervisning. Det gäller att

komma fram till vad som leder till att

elevernas resultat förbättras så att lärarna

kan fokusera sin kompetensutveckling

att förbättra dessa aspekter av undervisningen.

ENSTAKA STUDIEDAGAR RÄCKER INTE

För att fortbildning och förändringsarbete

ska få genomslagskraft behövs kontinuitet

och långsiktighet. Det går inte att

lösa komplexa problem en studiedag

utan det krävs koncentrerat arbete i minst

sex månader och helst ett till två år.

Helen Timperley liknar lärares professionella

lärande vid en cyklisk process som

börjar med att man frågar sig vad eleverna

behöver för kunskaper och färdigheter

Michael Fullan; Student

learning and achievement

increase substantially when

teachers work in learning

communities supported by

school leaders who focus

on improvement.

och utifrån det frågar vilka kunskaper och

färdigheter som man som lärare har och/

eller behöver skaffa sig. Lärarna fördjupar

sig sedan i det som behöver utvecklas

och prövar utifrån det, nya sätt att arbeta

med eleverna. Till sist så utvärderar man

det man gjort för att se vilka effekter förändringen

haft för eleverna. Enligt Helen

Timperley generar arbetssättet utveckling

eftersom lärare ser att förändringar ger

resultat för eleverna och tenderar att ta

tillvara det de lärt sig och gå vidare genom

att identifi era ett annat område som

behöver utvecklas och så sätt upprepas

cykeln.

Anna-Lena Godhe

SKOLFORSKNING >

15


UTBLICK >

16

SPANSK INSPIRATION för

Agnesfrids gymnasiesärskola

– Vi har blivit bekräftade i vårt sätt att arbeta med inkludering. Det handlar om att skapa mötesplatser

och vi har tur som är en mindre skola där alla lätt träffar varandra, säger Åse Malmborg gymnasiechef

Agnesfrids gymnasium.

Det är ett år sedan hon och hennes kollegor besökte och inspirerades av den spanska organisationen,

ASSIDO, som arbetar med intellektuellt funktionsnedsatta barn och ungdomar.

ASSIDO arbetar med barn i alla åldrar

och erbjuder utbildning, kultur, stöd till

arbete och övning i att klara eget boende.

Målet är alltid att eleverna ska integreras i

samhället och bli självständiga. Med pengar

från Jerringfonden besökte Agnesfrids

elevhälsoteam ASSIDO som ligger i Murcia

i sydöstra Spanien i juni 2011.

– Det mest positiva med ASSIDO är deras

inkluderande arbetssätt. Om man drar

saker till sin spets skulle vi inte behöva ha

någon gymnasiesärskola utan gymnasieskolan

skulle precis som samhället kunna

innehålla alla slags människor. Det handlar

istället om att sätta in rätt sorts insatser.

Sen är det ju såklart så att fl erfunktionsnedsatta

barn behöver tas om hand ett

speciellt sätt, säger Åse Malmborg.

Inkludering är ett begrepp som kommit

att användas i ökad omfattning under de

senaste åren, speciellt i samband med specialpedagogik.

Det markerar en syn elever

i behov av särskilt stöd som utgår från elevers

olika förutsättningar och önskemålet är

att dessa barn och ungdomar ska vara delaktiga

i skolans vanliga miljöer.

– Vi har nu valt att anställa en grundskolelärare

till de elever som har mer tagliga

intellektuella funktionsnedsättningar med

hjälp av tilläggsbeloppet vi sökt. Det leder

till att eleven kan vara kvar i den vanliga

klassen, förklarar Ida Ihd, rektor för särskolan

och introduktionsprogrammen

Agnesfrids gymnasium.

FÖRBEREDER VUXENLIV

– ASSIDO satsar mycket att eleverna

ska få jobb, bland annat används coacher

som slussar ut eleverna arbetsmarknaden.

Det var en medvetet, uttalad linje hos

dem att coacherna inte skulle bli en del av

gemenskapen utan hålla sig i bakgrunden

praktikplatsen, berättar Helena Holmgren,

kurator Agnesfrids gymnasium.

FOTO: ELEVHÄLSOTEAMET AGNESFRID

– Vi Agnesfrid har också elevassistenter

med eleverna ute praktikplatser. Målet är

att eleven ska kunna klara sig själv mer och

mer så det är viktigt att elevassistenterna förstår

sin roll och det får de hjälp med genom

coachning, förklarar Åse Malmborg.

– På ASSIDO har de daglig träning i

att få eleverna att bli självständiga. Det är

ju något som våra lärare här efterlyser och

som vi redan har börjat jobba lite med. Det

fi nns kurser inom gymnasiesärskolan som

handlar om att klara sig själv och som tar

upp exempelvis boende, fritid och hur man

sköter sin privatekonomi. Alla sådana kurser

ska vi se till att erbjuda med utgångspunkt

i att eleven ska få hjälp att klara sig i

vuxenlivet, säger Ida Ihd.

STÖRRE ÖPPENHET

– Om en elev är bestämd med att han eller

hon inte vill gå i gymnasiesärskolan är det

viktigt att fånga upp känslan som börjat

gro hos eleven och ta den allvar, säger

Anna-Lena Bruke-Herrlander skolsköterska

Agnesfrids gymnasium.

– Det är lätt att låta de praktiska problemen

skrämma oss men vi har ju bevisat att

det fungerar med hjälp av duktiga assistenter

och en fl exibel inställning, avslutar Ida Ihd.

Hittills har fyra elever i Malmö utnyttjat

erbjudandet att söka till yrkesintroduktion

och individuellt alternativ som kom med

GY11. I och med den nya gymnasiesärskolan

som träder i kraft hösten 2013

kommer det att öppnas ytterligare möjligheter

att söka fl er kurser och kärnämnen

för dessa elever.

– För dem i gränslandet betyder det

mycket att de nu kan välja att gå i en klass

gymnasieskolan, förklarar Anna-Lena

Bruke-Herrlander.

Gymnasiesärskolesamordnare Marianne

Dymling-Hjelm ser Agnesfrids gymnasium

som ett exempel att inkluderingsidén

börjat få fäste.

– Men gymnasiesärskolan är inte

väg att avskaffas. De gymnasiesärskoleelever

med bäst förutsättningar kommer allt

mer att kunna inkluderas i gymnasieskolan.

Det är bra med integrering men man

måste ge utrymme för alternativ och att

det fi nns de som ibland hellre vill vara i en

homogen grupp.

Elsa Diabaté


Ordet är ditt

PERSONLIG UTVECKLING –

NYCKELN TILL ORGANISATIONSUTVECKLING

Jag vill använda EDICO, jag yttrar eftersom

jag tycker mig ha något att säga. Detta

kommer att handla om bärande strukturer,

delaktighet, personligt växande, engagemang

och organisatorisk utveckling.

Jag började Parkskolan 2006 och fi ck

många utmaningar att ansvara för, bland

annat de nybildade arbetslagen och deras

processledare. Jag slog mig ned med processledarna

och försökte förstå vad deras

uppdrag skulle vara. De berättade att de

skulle vara informationsbärare, de skulle

föra ut material till arbetslagen samt

fungera som bryggor mellan arbetslagen.

Arbetslagens uppdrag i sin tur var att ha

eleven i centrum samt skapa tid och utrymme

för refl ektion.

Hur skapar man tid för refl ektion? Eftersom

jag arbetat som handledare i olika

sammanhang och ser personlig utveckling

som en av de bäst och mest bidragande

faktorerna till att få en organisation att

växa.

Inspirerad av Ulf Blossings föreläsning

för skolledare vill jag beskriva det arbete

som vi gjort Parkskolan genom Fullans

skolutvecklingsfaser.

Initieringsfas: Processledaren var inledningsvis

ordförande i sitt arbetslag och vi,

processledarna och jag, fortsatte att träffas

varje vecka. Det fanns många dilemman

men att hålla i processer och ramar genom

struktur gör att en acceptans utvecklas.

Processledarna i sin tur mötte arbetslagen

tre gånger i månaden, praktiska frågor

stod i fokus. Uppgifter är som alltid lättare

att hantera än refl ektion och relationer. Ibland,

det inte fanns så mycket praktiska

frågor att lösa klev vi ut lite mer osäker

mark: Hur refl ekterar man i en grupp för

att det ska vara kreativt och givande och

kännas att den tiden också är värdefull?

Vi började med att refl ektera i processledargruppen

genom att låta var och en

komma till tals där var och en fi ck delge

tankar kring sitt processledarskap. Arbetsformen

togs emot väI också i arbetslagen:

idéer som annars bara dryftas mellan två

kollegor fi ck en större chans att gro och

spridas vidare i organisationen.

Mot slutet av vårterminen första läsåret

med den nya organisationen bestämde vi

att processledarna skulle ha ett treårigt

mandat, att de skulle ge röst åt arbetslagens

tankar och kunna bygga broar mellan

arbetslagen för att utveckla idéer som

fötts i arbetslagen. Dessutom började processledarna

skapa bärande strukturer kring

alla fasta aktiviteter som skedde skolan

och det som krävde en större organisation

Parkskolan innebar detta: Öppet hus,

julavslutning, friluftsdagar, studentaktiviteter

skriva och implementera skolans

arbetsplan, följa upp diskussioner som

skedde i arbetslagen utifrån skoluppdraget

och annat som fått organisationen att

hålla samman.

Implementering: Efter det första lite

skakiga året fortsatte vi träget. Jag träffade

processledarna varje fredag och de i sin

tur mötte arbetslagen. Vi åkte detta andra

år iväg ett internat som handlade om

personlig utveckling. Vi bjöd in Christina

Rudsvik från förvaltningen och hon höll i

MBTI, Myers Briggs Type Indicator) för

processledargruppen. Detta ledde i sin tur

till att vi under våren hade en studiedag

där vi kunde ha MBTI med all personal

Parkskolan. MBTI är ett verktyg för att

se vilka olika typer av personer som fi nns i

organisationen, hur vi använder varandra

rätt sätt, vilka styrkor och vilka utvecklingsområden

som just jag kan bidra med/

få stöd med. Detta var ett underlag som

processledarna kunde arbeta vidare med i

arbetslagen, tillsammans med de mer uppgiftsorienterade

arbetsuppgifterna som

åligger arbetslagen.

Vi har varje år har haft någon form av

personlig utveckling vilken vi först arbetat

med i processledargruppen och därefter i

hela arbetsgruppen Parkskolan:

Institutionalisering: Efter tre år gjorde

vi en utvärdering i hela arbetsgruppen

Parkskolan. I denna utvärdering fi ck vi

kommentarer så exempelvis: Processledare

har väl alltid funnits? Det skulle inte fungera

utan dem. Processledarna var självklara,

likväl som att organisationen byggde

arbetslag.

Då har vi kommit till skolutvecklingens

fjärde punkt d v s spridning. Jag önskar

att fl er skolor vågar ta efter Parkskolans

exempel. Processledarna Parkskolan

skulle med all säkerhet kunna komma ut

i era organisationer och berätta hur man

kan initiera arbetet.

Att ha väl fungerande arbetslag med

processledare har underlättat skolledarskapet

oerhört. Skolledare har fått möta

arbetslaget varje vecka, genom processledaren.

Vi har fått en uppfattning om vilka

möjligheter och hinder som fi nns/har funnits

och vi har kunnat arbeta som pedagogiska

ledare och inte behövt vara de stora

koordinatorerna, fi xarna och donarna.

Jag vill avsluta med att säga TACK till

Parkskolan och för möjligheten att skapa

bärande strukturer, väl fungerande arbetslag

och ett klimat där ett personligt växande

är tillåtet: Jag är övertygad om att det

kommer att bli en tillgång för både NSG

och Nya Latin som kommer att få ta del av

dessa processer,

Lena Oxelgren, nu i Eslöv

ORDET ÄR DITT >

17


ORDET ÄR DITT >

18

FOTO: FREDDY BILLQVIST

SKRIV TILL OSS:

edico@malmo.se > edico@pub.malmo.se

I skoldebatten brukar det utkristalliseras

två motsatta hållningar eller läger. Det

ena lägret anklagar det andra med hjälp

av skällsord som katederundervisning,

kadaverdisciplin, pekpinnar och korvstoppning,

begrepp som får symbolisera

det gamla och förlegade som till varje pris

bör utrotas. Det andra lägret svarar med

fl umskola, kravlöshet och låt-gå-principer

och menar att dagens skola är ett ställe där

kaos råder och där eleverna varken lär sig

rabbla Hallands åar, dividera utan miniräknare

eller skillnaden mellan mjuka och

hårda konsonanter. Och så är man låst i

en antingen-eller-situation. Men är verkligheten

så entydigt svart eller vit som det

kan förefalla i krutröken slagfältet?

Språket både synliggör och skapar fällor

när man försöker kommunicera.

En defi nition är samma gång en begränsning

och ett förtydligande. Skillnaden

blir med språkets hjälp större än den

kanske är i verkligheten. Detta betyder att

man därför många gånger kan vara mer

överens i sak än vad språket ger sken av.

Att välja ett språkligt uttryck innebär att

man anlägger ett perspektiv och därmed

en viss begränsning och i vissa fall även en

värdering. Därför är defi nitioner problematiska.

Många gånger komplicerar språket dia-

Negativ klang Positiv klang

pekpinnar struktur, socialisering

korvstoppning substans

fl um, regellöshet frihet under ansvar

tuffhet pondus, rättvisa, konse-

kvens

tuff rättvis

sträng bestämd

auktoritär auktoritet

tillrättalagd välstrukturerad

uppfostra vara förebild, sätta gränser

läxa upp, sätta gränser

piska morot

makt möjligheter, frihet

BESTÄMD ELLER STRÄNG?

hur språkliga val signalerar

perspektiv, begränsar och

skapar generaliseringar

logen om skolan. Orden blir laddade med

värderingar, maktanspråk, de är trendkänsliga

och därmed problematiska eftersom

de antingen ökar en skenbar eller döljer en

verklig klyfta mellan olika ståndpunkter.

Skolans värld är översållad av ord med

starka övertalningsanspråk. Oftast antingen

svartmålas verkligheten eller så idealiseras

den. Och det är svårt att värja sig

mot denna typ av subtila övertalningar.

Men jag tror därför det är viktigt att bli

medveten om detta för att kunna höja

skoldebatten till en sakligare nivå.

I tabellen nedan har jag listat några

ordpar från skolans värld som kan betyda

samma eller delvis samma sak men som

har helt olika klang och signalerar olika

ideologisk tillhörighet.

Orden i tabellen är fulla av tillhörighetskonnotationer

men är samtidigt diffusa i

fråga om vad de refererar till. Ta till exempel

ordet pekpinnar. För de fl esta lärare

uppfattas det nog som något enbart negativt,

oavsett vilket läger man tillhör. Om

man i stället för att uppehålla sig vid ordets

yta försöker klä av ordet dess konnotationer

(maktanspråk, tillrättavisningar,

terror...?) – vad fi nner man då djupet?

Någon som säger att han är emot pekpinnar

menar kanske att han är emot alltför

hårda tillrättavisningar men anser att

dessa ändå kan behövas i vissa fall. Samma

person skulle kanske inte ha något emot

själva innebörden av ordet, så länge man

kallar det för struktur eller socialisering.

Och gränsen här är ju väldigt fl ytande.

Nyanser behövs. Men min huvudpoäng är

att det väldigt ofta snarare är själva ordet

än företeelsen man är emot.

Piska eller morot har jag otaliga gånger

hört nämnas i den pedagogiska debatten.

Då får moroten stå för det rätta, det moderna,

det humana, medan piskan får stå

för det felaktiga, det auktoritära, det gammaldags.

Eller så menar man kanske att

det är bäst att blanda, att vara mjuk ibland

och mer bestämd ibland. Sträng säger väl

ingen om sig själv, även om den innehållsliga

skillnaden mellan bestämd och sträng

i praktiken kanske inte ens existerar. Orden

används i stället helt som markörer

för något annat.

Vi måste ha språket för att tänka och

defi niera vad vi menar, men samtidigt

som vi namnger lägger språket ett raster

över verkligheten, tvingar fram ett perspektiv

som många gånger kan försvåra

kommunikationen.

Patric Eghammer

Lärare Komvux Södervärn

och månskensförfattare.

Lärare riskerar att bli en raritet!

Förr i tiden var det nästintill tabubelagt

att prata om sin lön arbetsplatsen.

Idag är det en dagligvara. Det är med

andra ord ingenting man skäms över.

Det har absolut blivit kutym.

Jag minns när jag försökte lyfta lönefrågan

i personalrummet i början av 1990talet.

Jag fi ck alltid ett rejält mothugg från

lärarkollegorna. Det var inte ”kutym” och

”lämpligt” att prata om löner arbetsplatsen.

Det gjorde man bakom slutna

dörrar med sin arbetsgivare och fackliga

företrädare, och ingen annan. När man

ändå försökte göra en jämförelse med


FÄRDIGPLÅSTRAT FÖR MARIE-LOUICE

På väg in i Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium för att intervjua skolsköterskan som ska gå i pension möter jag Annika Nigård,

textillärare, som när hon får veta mitt ärende utbrister ”Hon är fantastisk.” När en elev nyligen råkade sy sig genom fingret

med symaskinen kallades sköterskan i fråga in. ”Hon var så lugn och hade sådan auktoritet. Jag blev verkligen imponerad”, säger

Annika Nigård.

Det handlar om Marie-Louice Hallgren.

Hon har jobbat som skolsköterska sedan

1973 då hon började Videdalsskolan

och Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium

sedan 1992. 21 juni arbetade hon

sin sista dag.

– Jag fi ck en stroke för ett år sedan och

känner att jag börjat få lite svårt med minnet,

särskilt glömmer jag namn. Därför

känner jag att det är dags för mig att sluta

nu.

Vad tänker du när du packar ihop

ditt arbetsliv?

Jag tänker många av de ungdomar jag

mött genom åren. En del har kommit tillbaka

och berättat vad de gör nu. En del har

jag träffat när deras barn eller till och med

barnbarn börjat skolan där jag arbetet.

Hur känns det?

Lite vemodigt. Jag har sysslat med barn

och ungdomar hela livet. I ett sådant här

jobb vet man aldrig hur en dag ska bli, det

beror helt vem som knackar dörren.

Det kan vara någon som skurit sig eller

skadat sig något annat sätt, det kan vara

andra yrkeskategorier, hur bra de hade

det jämfört med oss, fi ck man alltid svaret

att ”man skulle nöja sig med den lön

man hade”.

Men jag tycker inte att man ska nöja

sig med saker och ting i livet utan man

kan alltid göra en progression och utveckling,

stor som liten, vare sig man har

arbetar-, invandrar-, övre medelklass- eller

rikemansbakgrund. Nej, vi måste vara

tydligare i vårt sätt att vara. Det är dags

att slå nävarna i bordet! Vi får inte bara

tacka och buga för det vi får serverat

våra tallrikar. Det ska löna sig att arbeta.

Vi tillbringar allt mer tid våra arbetsplatser

med otillfredsställande löner, arbetsvillkor

och miljö. Arbetsgivarna ex-

någon som är gravid eller föräldrar

som vill tala om sina barn.

Det kan vara lugna dagar elever

som bara vill prata lite.

Vad har du varit bäst ?

Jag är duktig att få elever att

berätta om sina situationer. Jag

är också bra att organisera

och få saker gjorda.

Jag är väldigt lugn och blir

inte upphetsad för något.

Kräver olika gymnasieprogram olika

kompetenser av en skolsköterska?

Restaurangeleverna skär sig ofta i fi ngrarna.

Eleverna som går hotell och turismprogrammet

är väldigt ambitiösa och

behöver läsa sig att koppla av och prioritera

egen tid.

Vad är den största förändringen som

skett inom skolsköterskeyrket?

Någon sa att vi gått från plåstersystrar till

elevvårdsexperter och det fångar förändringen

bra.

På 70-talet grep vi in om en elev blivit

ploaterar sina anställda till ett maximum.

Man har som anställd allt mindre att säga

till om, det är att följa strömmen eller att

dra sig undan för makthavarnas begär.

Vi har även ett mörkertal i sjukskrivningarna.

Allt fl er upplever förslitningsskador

och det råder alarmerande symptom

stressreaktioner, det vill säga olika

symptom och sjukdomar som kan kopplas

till stress: trötthet, olust att stiga upp

och gå till arbetet, sämre nattsömn med

mera.

För att de anställda ska känna uppskattning,

empati och solidaritet med arbetsplatsen

ska det till högre löner för alla. De

där 10 000 kronorna som lärarfackför-

FOTO: KATARINA FALK

dålig, vi vägde och mätte eleverna och vaccinerade

dem. Därefter har vi kommit mer

med i processerna kring eleverna. Vi är till

exempel delaktiga när elevers skolsvårigheter

ska utredas. Jag har mycket kontakt

med både lärare och elever. Elevvårdsteamen

har en viktig roll och här lyssnar man

verkligen vad jag säger.

Vad ska du göra nu?

I början av höstterminen ska jag sätta in

min efterträdare i arbetsuppgifterna. Sedan

har jag barn och barnbarn, min sambo

och mitt underbara Öland.

Katarina Falk

bunden kräver i löneförhöjning är ingen

utopi, utan snarare en realitet. För att den

svenska skolan ska behålla sina skickliga

pedagoger och sin kunskap är det mer än

nödvändigt att vi premierar dem för deras

arbete. Om ingenting görs inom en snar

framtid, kommer lärarna snart att gå under

och bli en raritet och fossiliserade objekt

museerna runtom i landet.

Ljubomir T. Devic, Gruv-/ Sfi -lärare

Komvux Malmö Södervärn,

skyddsombud LR

ORDET ÄR DITT >

19


Returadress:

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Malmö stad

205 80 Malmö

SOMMARENS TVÅ STORA FLYTTLASS

Kansliet i nya lokaler

I augusti flyttade utbildningsförvaltningens

kansli från Ledebursgatan till nyrenoverade

lokaler Storgatan 20

Det var 1996 som kansliet fl yttade till Ledebursgatan

vilket var samtida med Malmö

stads omorganisation till stadsdelar och när

Skolförvaltningen blev utbildningsförvaltning.

Ledebursgatans lokaler var utformade

med rum längs oändligt långa korridorer.

Nu 16 år senare är förvaltningens lokaler

istället utformade så att arbetsytorna

hänger samman runt ett centralt placerat

fi karum med ett fem våningar högt glastak.

Alla innerväggar är av glas. Det fi nns gott

om mötesrum som man kan se både in och

ut genom och det fi nns en del med spännande

inredning. Runt hörnet väntar en

stor omorganisation av Malmö stad och nu

ska utbildningsförvaltningen bli gymnasieförvaltning.

Roland Schött i receptionen

kansliets nya lokaler Storgatan 20.

Parkskolan flyttar

I somras blev Parkskolans nya lokaler

Norra Sorgenfri gymnasium färdiga.

Medan de fl esta av oss var lediga fl yttade

förvaltningens sommarjobbare in Parkskolans

alla lådor i klassrum och personalrum.

Efter fyra års planering av en ny gymnasiesärskola

så är det äntligen dags för Parkskolan

att fl ytta in NSG.

Hösten 2008 bildades en Visionsgrupp

där ideerna fl ödade för att skapa en riktigt

välfungerande gymnasiesärskola.

Nu är vi i hamn! Och det försenade året

är redan glömt.

Marianne Dymling Hjelm,

samordnare gymnasiesärskolan

More magazines by this user
Similar magazines