Möt lärare som skriver läromedel Skilj på det privata ... - Malmö stad

malmo.se

Möt lärare som skriver läromedel Skilj på det privata ... - Malmö stad

LÄROMEDELSFÖRFATTARE>

12

Bland utbildningsförvaltningens lärare finns en hel del författare. Möt fem av dessa som – parallellt

med sina ordinarie jobb – skapar läromedel

LINGVISTER SOM VILL

UNDERVISA MER EFFEKTIVT

– Det är som ett äktenskap: Är man sams funkar allt. Är man osams funkar inget. Vi

ses hela tiden och ringer varandra ofta. Så beskriver spansklärarna Marcelo Cea och

Fernando Lopez Malmö Borgarskola sitt samarbete som läromedelsfattare.

De tyckte att läromedlen de använde

saknade både konsekvent metodik och

tillräckligt många övningar i interaktion,

skrivande och grammatik och att bristerna

fi ck konsekvenser för elevernas lärande.

BÄTTRE RESULTAT MED TVÅ FÖRFATTARE

För Linda Gustafsson, engelsklärare

Heleneholms gymnasium, började det

med att hon fyllde i en enkät från förlaget

riktad till alla som använt en viss lärobok i

engelska.

– Tydligen var mina svar i linje med vad

de sökte och jag fi ck frågan om jag själv

skulle vilja skriva ett läromedel.

Det är nu fyra år sedan förlaget satte

henne i kontakt med Uno Wivast, engelsklärare

Malmö Borgarskola och gav dem

i gemensamt uppdrag att skapa ett nytt läromedel,

anpassat till Gy11.

– Det var ju innan reformen var färdig.

Vi fi ck jobba lite i blindo och gissa oss till

vad som skulle komma.

– Och sedan blev det bråttom att kolla

av det vi gjort och tänkt mot alla kursplaner

och kunskapskriterier, konstaterar Uno

Wivast som tidigare gett ut läromedeln

Ready Steady Talk! och Wordmine.

Till exempel hade utbytesstudenterna

svårt att interagera med sina

spanskspråkiga värdar. Därför

började Marcelo Cea och Fernando

Lopez skapa extramateriel till

de egna lektionerna.

I samband med att de startade

Språk-olympiaden, en språktävling

för grund- och gymnasieskolor,

kom de i kontakt med förlag

som sökte pedagoger med idéer

till nya språkläromedel. Då fanns

redan en bas i det extramateriel

som de båda gymnasielärarna utformat.

MYCKET GEMENSAMT

Det märks att de står varandra nära de talar

med varandra ömsom svenska och

VILLE HA FÖRDJUPNING

Viewpoints, skapat av Linda och Uno, bygger

utdrag ur romaner av bland andra

Joyce Carol Oates, Nick Hornby och Roald

Dahl. Texterna blir utgångspunkt för teman

och stora möjligheter till fördjupning.

– Jag var så trött snuttiga berättelser

och korta övningar. Jag ville ha långa texter

att bygga vidare i klassrummet. Det har

vi gjort i våra böcker plus att vi ger mycket

service och extra material till lärare, säger

Linda.

Linda och Uno har styrt innehållet, de

har haft idéerna och initiativet och gjort

förslag som testats redaktören och en

referensgrupp med lärare.

– Materialet har blivit precis som vi ville

till både innehåll och form.

De är överens om att resultatet blivit

bättre grund av att de är två författare

med lite olika intressen.

– Den hade varit svår att göra själv. Nu

ömsom spanska och faller varandra

i talet när de berättar, som gamla, goda

vänner gör. De har mycket gemensamt.

Både Marcelo Cea och Fernando Lopez

är lingvister med masterexamen och kommer

nu i höst att börja forska om andraspråksinlärning

och metoder för att göra

den mer effektiv.

– Eleverna har bara ett visst antal lektionstimmar

sig att lära sig det nya

språket. Det fi nns intressant internationell

forskning området som bör kunna

utvecklas och anpassas till svenska förhållanden,

säger Marcelo Cea som räknar

med att han väg mot sin licentiatexamen

kommer att kunna tillämpa sina idéer

Borgarskolans spanskelever.

Under arbetet med boken El Sur tycker

de att de utvecklats som lärare.

– Jag har insett hur många bitar som

ingår i jobbet som lärare. Till exempel

måste man när man planerar lektioner

tänka alla färdigheter som eleverna ska

utveckla. Vad vill eleverna ha? Men det är

en ömsesidig relation med eleverna som

inte bara handlar om vad som ska läras

ut utan också om HUR det ska göras. Jag

har vi haft varandra och konstruktiva möten

med redaktören. I början var det lite

svårt att släppa ifrån sig texter till honom

men man har lärt sig, säger Linda.

Hela det första året gick till att bara läsa,

diskutera och välja texter. Sedan satte arbetet

i gång med att bygga upp böckerna och

konstruera övningar. Samtidigt har båda

jobbat heltid sina respektive skolor.

– Man behöver ha sina klasser att testa

idéerna . Våra elever har också varit med

och valt bilder och redaktören har varit hos

oss skolan för att höra vad eleverna tycker

om materialet, berättar Uno.

TAR TID

Det har tagit mycket av deras fritid.

– Jag har små barn så jag har jobbat

mycket nätterna, plus alla helger och

lov, säger Uno.

– Nu tycker också min familj att det blir

bra med en paus från läromedelsförfattan-

More magazines by this user
Similar magazines