Möt lärare som skriver läromedel Skilj på det privata ... - Malmö stad

malmo.se

Möt lärare som skriver läromedel Skilj på det privata ... - Malmö stad

SKOLUTVECKLING >

6

Gäst hos verkligheten –

LEKTIONSBESÖK PÅ SÖDERVÄRN

I ett tidigare nummer av Edico har vi berättat om utbildningsförvaltningens utvecklingsstrategi. Lärare

ska jobba utvecklingsinriktat och skapa goda relationer med elever och kollegor. Rektor ska genom ett

nära pedagogiskt ledarskap vara ett stöd i medarbetarnas individuella utveckling mot måluppfyllelse.

FOTO: SUSAN ENGLUND

Hur arbetar verksamheterna med strategin?

En viktig del är lektionsbesök. Varje

rektor ska göra minst två besök under läsåret.

Många siktar högre än så. En av dem

är Yerk Liveröd, rektor Komvux Malmö

Södervärn.

Komvux Malmö Södervärn arbetar bland

annat med den personliga utvecklings- och

arbetsplanen för lärare, UAL:en. I UAL:en

fi nns det tydligt beskrivet vad ledningen

anser är skolutvecklande arbete och hur

man som lärare konkret kan arbeta med

detta, till exempel genom auskultationer,

utvärderingar och refl ektioner. Innehållet i

UAL:en följs upp i klassrumsbesök, medarbetarsamtal

och lönerevisionen.

”Under klassrumsbesöken tittar rektorn

ditt ledarskap i klassrummet, val av

metod och stoff, infl ytande och individualisering.

Observationerna är i första hand

ett underlag för fortsatta refl ektioner tillsammans

med läraren för att läraren, och

rektorn och skolan som helhet, ska fortsätta

bli ännu bättre så att våra elever lyckas så

bra som möjligt”, skriver skolledningen i

UAL:en.

I STRÖMMEN

Yerk Liveröd, som är rektor inom SFI, arbetar

med tre olika typer av verksamhetsbesök.

– Det traditionella är ett fördjupat besök

cirka en timme. Jag följer upp i enrum

med undervisande lärare. Besök och samtal

kopplas till medarbetarsamtalet, säger han.

Tanken är också att någon gång per termin

göra besök tillsammans med en skolledarkollega.

– Det är en rättvisegrej. Tittar vi samma

sak? Befriande nog ser vi oftast samma

saker.

En annan variant är det som Yerk Liveröd

kallar ”strömmen”.

– Jag besöker alla klassrum jag kan komma

åt under en dag. Det ger en rad ögonblicksbilder

men också en helhetsbild. Vad

händer en dag i mitt fall SFI? säger han.

– När man försöker se hela verksamheten

måste man ha ett fokus. Under våren har

jag bland annat tittat vilka frågor som

läraren och eleverna ställer.

Det handlar om cirka tio minuter i varje

klassrum. För Yerk Liveröds del kan det bli

så mycket som 24 besök samma dag.

– Eftersom vi är rätt utspridda i staden

kan det innebära en del cyklande också, säger

han.

Den tredje varianten fokuserar inte

individen utan gruppen. Rektor gör lektionsbesök

30-40 minuter hos alla som

ingår i ett arbetslag. Återkopplingen sker i

grupp.

FLACKANDE BLICKAR

När Edico besöker Södervärn i slutet av

maj går lektionsbesök i ett arbetslag.

– Det är första gången jag ser de här

lärarna, så det är en hel del man behöver

fråga om. Det är mer frågetecken än råd,

säger han.

Yerk Liveröd presenterar sig kort för klassen.

Han sätter sig i den bakre delen av

rummet, observerar och noterar, mestadels

under tystnad. Några gånger vandrar han

runt i klassrummet, bland annat för att ta

del av undervisningsmaterialet.

– Jag lägger mig i så lite som möjligt, försöker

vara distanserat observant. I början

blev jag ofta engagerad i det som skedde

lektionen. Det kliade så i lärarfi ngrarna!

Men då tappar man fokus lärare och

elever, säger Yerk Liveröd.

– Jag måste se läraren, men jag måste

också hålla koll eleverna. Under vilka

delar av lektionen jobbar de? När börjar de

fl acka med blicken? I vårt fall, när börjar de

frenetiskt slå i sina lexikon?

Han känner in klassrumsklimatet. Följer

lärarens rörelser och lyssnar tonfallet.

Försöker bilda sig en uppfattning om lektionens

syfte och lärarens metod och stoff.

Letar efter tecken individualisering, interaktivitet,

medinfl ytande med mera.

– Rektorns expertis är ju att man ser så

många lektioner. Man kan jämföra och se

mönster, säger han.

Anteckningar ligger till grund för frågor

och kommentarer vid uppföljningssamtalet.

På vilket sätt är du ledare i klassrummet?

Hur fångar och tillgodoser du elevens

behov? På vilket sätt har eleven varit med

och verkat? Hur dokumenterar och

kommunicerar du elevernas framsteg? Hur

vet du att de uppfattar det som du vill att de

ska uppfatta det?

GAMMAL I GAMET

Han avvisar helt tanken att rektor måste

More magazines by this user
Similar magazines