Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad
29.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
malmo.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

PLANERING<br />

Information från <strong>Malmö</strong> Stadsbyggnadskontor I MALMÖ<br />

Nr 2 <strong>2010</strong><br />

<strong>Malmö</strong>s nya översiktsplan – ÖP2012<br />

Vardagsarkitektur<br />

Ut i det vilda – om <strong>stad</strong>ens längtan till naturen<br />

Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning<br />

Citytunneln i startgroparna

Innehåll<br />

Nästa steg 3<br />

Vardagsarkitektur 4<br />

Citytunneln i startgroparna 7<br />

Akutmottagning och infektionsklinik<br />

vinnare av Årets Stadsbyggnadspris 8<br />

Det händer i Rosengård 10<br />

Mobilia i förändring 11<br />

<strong>Malmö</strong> nya översiktsplan − ÖP2012 12<br />

Hyllie – att gemensamt bygga en <strong>stad</strong> 14<br />

En ny plan- och bygglag! 15<br />

Ut i det vilda – om <strong>stad</strong>ens längtan till naturen 16<br />

Projekt på gång 18<br />

Utbyggnad norr om Centralstationen 20<br />

Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning 22<br />

Nytt badhus 23<br />

Status Västra Hamnen 24<br />

Varvs<strong>stad</strong>en – en ny dimension 25<br />

Sege park – mer än bara ett namn 26<br />

Framtidens kollektivtrafik är spårvagnar<br />

– och bussar, tåg, cyklar, fotgängare… 27<br />

<strong>Malmö</strong> i Shanghai – Expo<strong>2010</strong> 29<br />

<strong>Malmö</strong>s näringsliv i fokus 30<br />

Hur skapas plats för <strong>Malmö</strong>s näringsliv 32<br />

<strong>Malmö</strong> i EU – just nu 34

Nästa steg<br />

<strong>Malmö</strong>s utveckling kan närmast liknas vid en metamorfos<br />

– en förändringsprocess som saknar motstycke<br />

i modern svensk <strong>stad</strong>sutvecklingshistoria. Vi<br />

har gjort en resa både på det lokala och det regionala<br />

planet, och den resan pågår alltjämt. De stora<br />

infrastruktursatsningarna har medfört att vi skapat<br />

ett embryo till både en lokal och en regional<br />

plattform. Vi har utvecklat och stärkt varumärket<br />

<strong>Malmö</strong>.<br />

Även internt i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> har vi under tiden<br />

arbetat med flera stora utvecklingsprojekt – EMÖ<br />

är ett av dessa. Jag skulle vilja påstå att denna satsning,<br />

som fortfarande pågår, är ett paradigmskifte i<br />

personalpolitik som är unik genom att den ger alla<br />

20 000 anställda samma kunskap och gemensamma<br />

story (genom storytelling) och på så vis stärker<br />

gemenskapen och varumärket men framför allt gör<br />

att vi uppnår större utväxling i det dagliga arbetet.<br />

Det stora handlingsprogrammen, »Välfärd för<br />

alla – det dubbla åtagandet« och nu »Områdesprogrammen«,<br />

har varit och är viktiga pelare för <strong>Malmö</strong>s<br />

utveckling till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt<br />

hållbar <strong>stad</strong>. Precis som i »Välfärd för<br />

alla«, måste vi fortsätta arbetet både med våra flaggskepp<br />

och med obalanserna i våra perifera områden.<br />

På så sätt stärker vi också varumärket <strong>Malmö</strong>.<br />

Visionsarbetet 1995 var en oerhört viktig katalysator<br />

för <strong>Malmö</strong>s övergång från industri<strong>stad</strong> till<br />

en kunskaps-, kultur och upplevelsei<strong>nr</strong>iktad <strong>stad</strong>.<br />

Drygt femton år senare känns behovet av ett nytt<br />

visionsarbete angeläget. Ett visionsarbete som tar<br />

fasta på hela <strong>Malmö</strong> och behovet att möta den nya<br />

kulturella mångfalden. Vi behöver vidga hållbarhetsbegreppet<br />

till att omfatta hela <strong>Malmö</strong>. Vi måste<br />

utnyttja potentialen i »humankapitalet«, där finns<br />

drivkraften för en fortsatt utveckling av <strong>Malmö</strong> till<br />

bättre ekonomiska hållbarheten.<br />

Infrastruktursatsningarna har integrerat och<br />

bundit samman, inte bara regionen utan också <strong>stad</strong>ens<br />

delar. Med dagens och framtidens transportsatsningar<br />

kan vi ännu bättre knyta samman de<br />

perifera områdena med inner<strong>stad</strong>en. Stadens utbyggnadsstrategi<br />

är att begränsa den geografiska<br />

spridningen och istället förtäta inom den befintliga<br />

<strong>stad</strong>skroppen. Nya infrastruktursatsningar är<br />

en förutsättning för en fortsatt utveckling av <strong>stad</strong>en<br />

ur ett attraktivitets- och hållbarhetsperspektiv.<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> är en informationsskrift från <strong>Malmö</strong> Stadsbyggnadskontor.<br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Göran Rosberg, 040 343679<br />

REDAKTION<br />

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn<br />

LAYOUT/GRAFISK FORM, TEXTREDIGERING<br />

Lotta Hansson<br />

FOTOGRAFER<br />

© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges.<br />

TRYCK<br />

Holmbergs tryckeri, <strong>Malmö</strong>, oktober <strong>2010</strong><br />

I det regionala perspektivet har effekten bl a blivit<br />

regionförstoring samt regionalisering vilket fått posotiva<br />

följder ur ett kulturellt såväl som utbildnings-<br />

och arbetsmarknadsperspektiv.<br />

Stadens resa har samtidigt medfört att vi idag<br />

har en demografi som ställer helt andra krav och<br />

ger oss helt andra förutsättningar – livsstilar, arbetsplatsernas<br />

förändring, multietniciteten osv.<br />

Hur har vi förberett för dessa förändringar och<br />

hur skall vi även framgent kunna erbjuda en attraktiv<br />

och hållbar <strong>stad</strong> som även motsvarar nästa<br />

generations livsstilar och önskemål? Stadsbyggnadskontoret<br />

tillsammans med andra förvaltningar<br />

har i olika sammanhang prövat nya arbetsmetoder,<br />

t ex i samband med omvandlingen av Västra<br />

Hamnen och Eko<strong>stad</strong>en, där vi skapat en dialog<br />

med medborgare och andra, aktörer både i <strong>stad</strong>en<br />

och regionen. Metodmässigt gör vi ett paradigmskifte<br />

där vi söker oss mot en mera värdebaserad<br />

planering jämfört med traditionell fysisk planering<br />

och där innehåll och värden blir allt viktigare för<br />

de processer vi använder för att skapa hållbara och<br />

attraktiva <strong>stad</strong>smiljöer. Det unika samarbetet mellan<br />

byggherrar, arkitekter och andra aktörer, visat i<br />

fallet Västra Hamnen som uppmärksammats även<br />

utanför landets gränser, visar på hur viktig sådana<br />

allianser är för att uppnå effektivitet med ett omvandlingsarbete<br />

– lärdomar som vi nu praktiserar<br />

och utvecklar i andra sammanhang. I den långsiktigt<br />

hållbara <strong>stad</strong>en sker en tillväxt som bär genom<br />

både hög- och lågkonjunktur.<br />

OMSLAGSBILD<br />

Infektionsklinik och akutmottagning, vinnare av<br />

årets Stadsbyggnadspris <strong>2010</strong>.<br />

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR<br />

205 80 <strong>Malmö</strong><br />

tel 040 341000<br />

www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/<strong>stad</strong>splanering<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 3

Vardagsarkitektur<br />

Arkitekturen sätter sitt avtryck på konserthus, muséer och arenor. Finns det en vardagsarkitektur värd namnet?<br />

Håller kollektivtrafiken måttet? Byggs bostäder för singlar? För vem byggs det offentliga rummet?<br />

På Arkitekturbiennalen i Venedig 2008 presenterade Droog<br />

och PR-byrån KesselsKramer Singletown, ett försök att beskriva<br />

vår singelboende som en arkitektonisk utmaning.<br />

Bland höjdpunkterna återfanns Shen Yings video Marry<br />

Me med en japanska som låter sig vigas med sig själv, äntligen<br />

har hon träffat en person som hon kan lita på, som<br />

är trogen, som har samma intressen och lika narcissistisk...<br />

Foto: Leo Gullbring.<br />

– Vi fick olika platser att fundera över och jag föreslog<br />

ett litet djungellandskap här vid det här schaktet<br />

vid sidan om, som en lite roligare utsikt än en<br />

betongmur från kontorsplatserna. Men man var<br />

rädd för att det skulle vara för ohygieniskt och<br />

skulle kunna innehålla insekter och annat. Fast jag<br />

fick ju igenom mina bakterier istället, jag har försökt<br />

vara så anarkistisk som man kan vara här!<br />

Landskapsarkitekten och konstnären Monika<br />

Gora gränslar en av de oregelbundna formerna<br />

som under namnet La Familia pryder entren till<br />

MAS:s nya akutmottagning och infektionsklinik.<br />

Till kvällen tänds de små LED-lamporna i den<br />

skulpturala installationen och färgnyanserna i den<br />

barbapappiga familjen blir än tydligare. Inne i de<br />

danska arkitekterna C F Møllers färgstarka och rikt<br />

uppglasade miljö bidrar dessutom Lena Ignestam<br />

och Jacob Dahlgren till den konstnärliga utsmyckningen.<br />

Enprocentsregeln som ger just en procent till<br />

konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad<br />

av offentlig verksamhet kan ibland kännas som<br />

något av ett alibi i alltför prosaiskt kostnadsbantade<br />

projekt. Men just här på MAS lyckas det bidra<br />

till helhetsintrycket, även om det kunde ha blivit<br />

betydligt mer om det verkligen hade varit en procent<br />

av hela budgeten. Monika, som växte upp i<br />

Rosengård och sedan har rest världen runt, menar<br />

att <strong>Malmö</strong> har förändrats rejält på senare tid. Hon<br />

trivs betydligt bättre nu.<br />

– Idag finns det fler uteserveringar och mycket<br />

4 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

mer folk på sta’n än förr, då lämnade alla <strong>Malmö</strong><br />

under helgerna. Stadens offentliga platser är mer<br />

befolkade nu.<br />

När jag själv flyttade ner till Skåne från Stockholm<br />

för snart tjugo år sedan så mötte jag ett <strong>Malmö</strong><br />

utan tydlig identitet. De gamla industrierna<br />

hade gått omkull och framtiden var oviss. Sveriges<br />

tredje största <strong>stad</strong> förknippades mest med arbetslöshet,<br />

socialbidragsberoende och utflyttning. När<br />

socialdemokraterna åter tog makten 1994 stod man<br />

med ryggen mot väggen, man hade ingenting att<br />

förlora på att satsa stort. Kockumskranen ersattes<br />

med Turning Torso och Rosengårds ungdomar<br />

vallfärdade till badplatserna i Västra Hamnen.<br />

Öresundsbron, Universitetsholmen och Citytunneln<br />

blev verklighet när <strong>Malmö</strong> påbörjade förvandlingen<br />

till kunskaps<strong>stad</strong>. Och <strong>stad</strong>en har förändrats.<br />

Precis som övriga storstäder i landet så har<br />

Skånetrafiken räknar med att Citytunneln under sitt första<br />

år kommer att öka resandet med 15 procent och fram till<br />

2020 räknar man med dubbelt så många resenärer. Foto:<br />

Klas Andersson.<br />

<strong>stad</strong>srummet levt upp i en symbios med den allestädes<br />

triumferande konsumismen. Caféer och restauranger<br />

har intagit torg och trottoarer. Butikskedjorna<br />

har fått konkurrens av första, andra,<br />

tredje generationens invandrare och deras bazaarlika<br />

utbud.<br />

Ett videokonstverk av Tania Ruiz Gutiérrez ersätter reklam<br />

på <strong>Malmö</strong> C när Citytunneln är färdig. Christian Partos,<br />

Gunilla Klingberg och Kristina Matousch står för den<br />

konstnärliga utsmyckningen av Citytunnelns övriga stationer.<br />

Foto: Klas Andersson.<br />

Ljusföringen spelar en viktig roll i Per-Johan Dahls loftarkitektur.<br />

Illustration: Per-Johan Dahl.<br />

Men om vardags<strong>stad</strong>en har blivit mer tillgänglig<br />

och nyttjad, har den också blivit vackrare? Skönhet<br />

är långtifrån ett neutralt ord och öppnar för många<br />

olika definitioner, men finns det ändå inte i botten<br />

vissa kvalitetskrav? Alltsedan sjuttiotalet har privatkonsumtionen<br />

och inte den offentliga drivit samhällsekonomin<br />

framåt. En av konsekvenserna är<br />

att det offentliga rummet, och därmed också det<br />

offentliga samtalet, beskurits och påverkats av den<br />

tilltagande kommersialiseringen. Den kollektiva<br />

miljön har nedprioriterats till förmån ett estetiserande<br />

hem och boende. När årets arkitekturbiennal<br />

i Venedig sätter fokus på arkitekturens fundamenta,<br />

på materialen, rumsgestaltning, proportionering,<br />

så riktar man sökarljuset också på det som saknats<br />

i det svenska offentliga rummet. Postmoderna excesser,<br />

mögelskadade fuskfasader, torftiga markmaterial,<br />

skyltar och installationer utan någon övergripande<br />

plan. I utlandet drabbar kritiken istället de<br />

senaste årens i<strong>nr</strong>iktning på form för formens egen<br />

skull, just därför efterlyser arkitekturbiennalens utställningskommissarie<br />

Kazuyo Sejima en arkitektur<br />

som bejakar möten mellan människor. Och i<br />

paviljong efter paviljong möter jag en självkritisk<br />

eftertanke som gränsar till det nostalgiska. Staden<br />

<strong>Malmö</strong> C:s gamla perrongtak återställs i ursprungligt skick,<br />

en betydligt effektivare och mer beständig lösning än de<br />

glaskurar som finns på många andra stationer. Foto: Leo<br />

Gullbring.

Monika Goras La Familia möter i entréen till vad som kallats världens mest moderna akut- och infektionshus. Foto: Leo Gullbring (hö) samt Peo Olsson (vä).<br />

Venedig framstår också som det viktigaste bidraget:<br />

ett enda stort urbant museum som är skapat av<br />

människor för människor. I Sverige har kvaliteten<br />

satts på undantag alltsedan sextiotalets Miljonprogram.<br />

Det var då konsulter och byggledare ersatte<br />

arkitekterna och arkitekturen började prutas bort.<br />

I de flesta projekt är det prislappen som är utslagsgivande,<br />

kvantitet står över kvalitet. Det sätter också<br />

sina spår i vardagsarkitekturen. Arkitekturpolitiska<br />

handlingsprogram till trots så är det offentliga<br />

alltför ofta satt på undantag.<br />

Det gäller förstås inte Citytunneln. Det återstår<br />

förstås att se om ambitionerna om en påko<strong>stad</strong><br />

offentlig miljö utan reklam, med konstutsmyckningar<br />

och plattformar med granitbeläggning, kan<br />

utmana den danska sidan av Öresundsförbindelsen<br />

i exempelvis Kastrup station och hela Minimetron.<br />

Helt klart är däremot att ambitionerna är lika högt<br />

ställda som hos SL i Stockholm där man kan skryta<br />

med att tunnelbanan är världens längsta konstutställning.<br />

Citytunnelprojektet har samarbetat med<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> och Statens Konstråd när det gäller<br />

stationsutformningarna.<br />

En helt annan attityd representeras av Trafikverket<br />

och Skånetrafiken när de förlänger och<br />

även bygger om så gott som samtliga tågstationer<br />

i Skåne i det så kallade 50–11 projektet. Här är det<br />

lägsta pris som gäller när det snabbt längs prefabbetong<br />

och asfalt med lite taktila stråk med knottriga<br />

plattor. Den miljö som möter resenärerna i<br />

väntan på tåget är den absolut billigaste. Ingen jag<br />

ringer runt till känns vid att några anbud på andra<br />

lösningar har tagits in i det 200 miljoner kronor<br />

stora projektet, och inga policydokument rörande<br />

utformningen finns att tillgå.<br />

– Visst, det arkitekturpolitiska handlingsprogrammet<br />

spelade en roll när vi utformade broar<br />

och portaler inom Vägverket, säger Gunilla<br />

Sköld vid Banverket, men det har aldrig varit<br />

på tal när det gäller plattformar. Vi har arbetat<br />

med målsättningen att störa tågtrafiken så lite<br />

som möjligt, och det har varit bråttom. Stationerna<br />

kommer att bli ännu mer lika, och de här<br />

plattformsutformningarna kommer nog att bli<br />

nationella med tiden.<br />

Däremot renoveras de gamla stationstaken i<br />

<strong>Malmö</strong> C, Lund och Eslöv, men endast därför att<br />

de är k-märkta, annars hade de nog ersatts av de<br />

gängse glaskuberna. Precis som med Skånetrafikens<br />

biljettsystem, vars röda apparater kräver minst dubbelt<br />

så många knapptryckningar än för motsvarande<br />

system i utlandet, kommer brukarna i allra sista<br />

hand. Från det att tågtrafiken för mer än ett sekel<br />

sedan representerade modernitet och framtid, så är<br />

det idag ett sorgebarn i strykklass.<br />

Det är ingenjörerna<br />

som utformar lösningar som<br />

tillsammans med ständiga<br />

förseningar, uttjänta tåg<br />

och höga biljettpriser sätter<br />

resenärernas tålamod på<br />

prov. Skånetrafikens presschef<br />

Ulrika Mebius kommentar<br />

till varför det krävs hela 14<br />

knapptryckningar på de nya<br />

biljettapparaterna för att få ut<br />

en biljett Lund till Stångby,<br />

en resa på endast tre minuter,<br />

är nog så talande.<br />

– Det är en fråga om tycke<br />

och smak om man gillar det<br />

eller ej!<br />

En av förklaringarna<br />

till att gatulivet blomstrar i<br />

<strong>Malmö</strong> är också den stora andelen<br />

singlar i <strong>stad</strong>en. Stockholm<br />

ligger högst i Sverige<br />

med hela 60 procent singlar,<br />

men <strong>Malmö</strong> ligger inte långt<br />

efter med 53 procent. Varann<br />

svensk lever singelliv och den<br />

så kallade kärnfamiljen har<br />

sprängs upp i plastföräldrar,<br />

bonussyskon och styvbarn.<br />

Efter att man gått skilda vägar<br />

gäller det att få ihop det med<br />

Danska C F Møller har ansvarat<br />

för utvidgningen av MAS. Foto:<br />

Leo Gullbring.<br />

något slags blandat boende, och allt som oftast är<br />

det föräldrarna som får bo i kappsäck på soffan vardagsrummet.<br />

Ändå är det framför allt bostäder för<br />

en alltmer sällsynt kärnfamilj som styr bo<strong>stad</strong>sproduktionen.<br />

Var finns bostäderna för en ny tids annorlunda<br />

familjebildningar? Camilla Andersson<br />

gjorde ett försök att formulera frågeställningen när<br />

hon presenterade sitt examensarbete Ab-Norm vid<br />

KTH:s arkitektskola för tre år sedan. Med statisti-<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 5

På arkitekturbiennalen i Venedig visar Holland upp ett<br />

helt hav av blå byggnader som representerar alla offentliga<br />

byggnader som står tomma i landet som föresatt sig att<br />

bli ett av världens främsta kunskapsländer. Här finns enorma<br />

möjligheter, konstaterar filosofen Erik Rietveld. Foto:<br />

Leo Gullbring.<br />

Med projektet New York City (Steady) State vill arkitekten<br />

och kritikern Michael Sorkin undersöka om New York<br />

kan bli helt självförsörjande vad gäller mat, energi, sopor,<br />

vatten- och luftkvalitet m m. Projektet är tänkt som en<br />

inspiration för storstäder jorden runt och ställs ut på arkitekturbiennalen<br />

i Venedig.<br />

Paris har sin Promenade Planté, New York har nu fått sin<br />

High Line. Efter att ha tagits ur bruk på åttiotalet har den<br />

gamla robusta godsjärnvägen som löper ovanför gatorna<br />

från Meatpacking District upp till Jacob Javits Convention<br />

Center, förvandlats till en ny urban park och offentligt<br />

rum i den västra delen av Manhattan. Foto: Leo Gullbring.<br />

Efter flera decennier har man äntligen insett att Triangeln<br />

inte kan ha en ödestomt till baksida. NCC bygger ut med<br />

ytterligare 15 000 kvm detaljhandelsyta samt 15 000 kvm<br />

kontor och bostäder. Foto: Leo Gullbring.<br />

6 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

ken till utgångspunkt för arkitekturen skissade hon<br />

upp lägenheter för ungkarlar och ungmör (den senare<br />

10 procent mindre eftersom kvinnor tjänar<br />

mindre, men med större kök eftersom de spenderar<br />

mer tid där!). Dessutom skapade hon skilsmässolägenheter<br />

med barnets rum i mitten, och en misshandelslägenhet<br />

med ljudisolerad barnkammare.<br />

– Dagens bo<strong>stad</strong>sbyggande är otroligt<br />

nedslående, hävdade Camilla upproriskt. Det är<br />

så snäva ramar och så konservativt, man försöker<br />

bygga generellt så att det ska passa alla, och istället<br />

passar det ingen! Vi förväntas leva som på femtiotalet:<br />

i kärnfamiljen, eller ensamma. Varför bryter<br />

vi inte upp alla stereotypa mönster, varför kan<br />

vi inte skapa exempelvis kollektiv med individuellt<br />

boende för ensamstående föräldrar?<br />

Och visst har hon en poäng. Av Sveriges 4,5<br />

miljoner hushåll består hälften av endast en person.<br />

Trots att ensamheten växer till ett allt större problem<br />

så har nybyggda hus oftast inga gemensamma<br />

ytor för gemensamt umgänge. Fast det är förstås<br />

inte ett svenskt fenomen, singeltrenden sprider<br />

sig över hela västvärlden och singlarna har redan<br />

fått nya namn i USA: Freemales, Parasite Singles,<br />

Quirkyalones. Victoria Park i vad som tidigare var<br />

Eurocs huvudkontor i Limhamn, är ett exempel på<br />

singelboende fast med tydlig i<strong>nr</strong>iktning på välbeställda<br />

i den övre medelåldern. Fyrtiotalets gamla<br />

kollektivhusidé har tagits upp i modifierad form<br />

även i andra äldreboenden där det finns gemensamhetslokaler.<br />

Men få projekt riktar sig till de<br />

yngre generationerna.<br />

– Det var inte lätt att få bygglov, men när vi<br />

förklarade att det inte var en vindsi<strong>nr</strong>edning utan<br />

ett loft så fick vi till en dialog, förklarar Per-Johan<br />

Dahl om ett exempel på att det går att bygga helt<br />

annorlunda.<br />

Beställaren Peter Palén blir först lite paff när jag<br />

frågar om lägenheten här vid Folkets Park kan fortsätta<br />

fungera för hela familjen med två barn och<br />

allt, om nu han och hans fru skulle separera. Men<br />

han erkänner att om de mot all förmodan skulle gå<br />

skilda vägar så är det lätt att dela av lägenheten som<br />

har två separata ingångar, och ändå låta barnen ha<br />

kvar sina gemensamma ytor.<br />

Per-Johan har sedan några år bytt <strong>Malmö</strong> mot<br />

Los Angeles där han till vardags arbetar på en doktorsavhandling<br />

om just loftboende. Han kallar sin<br />

lösning för ett softloft eftersom den till skillnad<br />

från traditionella loft i ombyggda industribyggnader<br />

inte har betong- utan trägolv och med dolda<br />

installationer. Inte desto mindre är det en flexibel<br />

lösning som lätt kan byggas till efter hand, beställaren<br />

behöver inte investera alla pengar på förhand<br />

utan kan förbättra sitt boende allteftersom.<br />

En enkel trappa står inställd mellan den gamla<br />

lägenheten och den snart färdigi<strong>nr</strong>edda före detta<br />

vinden. Per-Johan förklarar att han har varit noga<br />

med att skilja på struktur och fristående byggnads-<br />

När Paris borgmästare Bertrand Delanoë för några år<br />

sedan lät skicka ut en enkät, svarade 120 000 av 800 000<br />

tillfrågade med synpunkter på den kommande översiktsplanen.<br />

8 av 10 vill ha mindre trafik, trots att de flesta<br />

äger egen bil. 9 av 10 vill ha separata bussfiler på de större<br />

gatorna. Höghus ville man inte ha. Dessutom framkom<br />

att man efterlyste en levande <strong>stad</strong>, med plats för småföretag<br />

och hantverkare. Hur pass involverade är medborgarna<br />

i <strong>Malmö</strong> i processen kring vardagens arkitektur? Foto:<br />

Leo Gullbring.<br />

element där kök och badrum står inställda som ett<br />

slags möblemang. Och han understryker att loft<br />

representerar en generell lösning som inte låser<br />

utan öppnar upp,<br />

Per-Johan ställer också ut på arkitekturbiennalen<br />

i Venedig, men inte i den svenska utan i den amerikanska<br />

paviljongen där han ingår i det amerikanska<br />

universitet UCLA:s tankesmedja cityLAB.<br />

Här har man istället gett sig på outnyttjade bakgårdar<br />

i LA:s Pacoima. Små utdragbara hus ska ge helt<br />

nya möjligheter att bättre utnyttja befintlig mark.<br />

Istället för endast ett bo<strong>stad</strong>shus och ett garage, ska<br />

man kunna komplettera med fler byggnader.<br />

– Det här förtätningsprojektet är lika relevant i<br />

Europa och i Sverige, det handlar inte bara om att<br />

bättre utnyttja marken och städernas transportapparater,<br />

det handlar också om att motverka segregering<br />

och att ge människor möjlighet att få bättre<br />

ekonomi genom att kunna hyra ut delar av sina<br />

tomter.<br />

När spårvägar i framtiden dras fram över<br />

<strong>Malmö</strong> kommer förhoppningsvis arkitektur, design<br />

och konst spela en viktig roll. Istället för att ses som<br />

en onödig merkostnad handlar det just om en välkomnande<br />

och oumbärlig vardagsarkitektur. Men<br />

då är det också dags för nya lösningar som tar fatt<br />

i vår egen tids problem som just segregering, ungdomsarbetslöshet<br />

och singelboende.<br />

Leo Gullbring<br />

leo.gullbring@calimero.se

Citytunneln i startgroparna<br />

Den 4 december <strong>2010</strong> blir en dag att skriva in i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s historiebok. Det är då Citytunneln, den 17 kilometer<br />

långa järnvägsförbindelsen genom och under <strong>stad</strong>en, invigs. Men Citytunneln är inte bara <strong>Malmö</strong>bornas – den<br />

kommer att underlätta resandet och pendlandet för många människor i Öresundsregionen.<br />

Citytunnelns tre stationer är nu färdigbyggda, de<br />

tekniska installationerna är klara och spåren är<br />

lagda i tunnlarna. Mindre justeringar, kompletteringar<br />

och städning återstår. I Lockarp pågår också<br />

arbetet med förbindelsespåret från Öresundsbanan<br />

till Y<strong>stad</strong>sbanan och Kontinentaltbanan. Förbindelsespåret<br />

möjliggör en utveckling av trafiken på<br />

Y<strong>stad</strong>sbanan och möjliggör persontrafik till Trelleborg.<br />

Förbindelsespåret i Lockarp är också en förutsättning<br />

för den ringlinje med stopp vid Östervärn,<br />

Persborg och Svågertorp som <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />

planerar för.<br />

Fokus i projektet är nu på de avslutande och<br />

skarpa testerna av all utrustning och tekniska system<br />

i anläggningen. Allt testas i samordnade aktiviteter<br />

och sammanlagt ska 60 tester genomföras i<br />

120 pass under hösten.<br />

<strong>Planering</strong>en inför Citytunnelns festliga invigning<br />

går nu också in i en intensiv fas. Under två vinterveckor<br />

ska alla skåningar ges möjlighet att på något<br />

sätt delta i invigningen. Den 4 december sker den<br />

officiella invigningen. Det blir en spektakulär invigning<br />

med en glittrande show på Posthusplatsen vid<br />

Centralstationen. Under en vecka kommer det finnas<br />

möjlighet att provåka mellan de tre stationerna.<br />

Från och med den 12 december kör de första reguljära<br />

tågen på tidtabell genom Citytunneln.<br />

Nya möjligheter<br />

Citytunneln är en av de största satsningar på infrastruktur<br />

och kollektivtrafik i Skåne någonsin. Den<br />

nya tågförbindelsen genom <strong>Malmö</strong> med två helt<br />

nya stationer innebär nya möjligheter för tusentals<br />

människor att förändra sitt resande.<br />

Cirka 35 000 människor bor eller arbetar på<br />

gångavstånd till station Triangeln. Runt station<br />

Hyllie, där en ny <strong>stad</strong>sdel växer fram, beräknas närmare<br />

8 000 bostäder uppföras. Men redan idag bor<br />

tusentals människor nära station Hyllie i områdena<br />

Lindeborg, Kroksbäck, Holma och Kulladal.<br />

För många människor utanför <strong>Malmö</strong> innebär<br />

Citytunneln också en stor förändring. Lundabon<br />

som jobbar på Universitetssjukhuset i <strong>Malmö</strong><br />

kan kliva av tåget vid station Triangeln, fem minuter<br />

från sin arbetsplats. Helsingborgaren som går<br />

på rockkonsert på <strong>Malmö</strong> Arena åker med Pågatåg<br />

direkt till station Hyllie, 200 meter från arenan.<br />

Lärarstudenten från Eslöv som läser vid <strong>Malmö</strong><br />

högskola slipper snålblåsten på Suellsbron, hon når<br />

nästan ända fram till skolan via Centralstationens<br />

nya stationsuppgång vid Anna Lindhs plats.<br />

Lite drygt ett halvår efter invigningen kopplas<br />

förbindelsespåren i Lockarp in på Öresundsbanan,<br />

Y<strong>stad</strong>sbanan och Kontinentalbanan. Då kommer<br />

också Y<strong>stad</strong>sborna och Österlenarna att kunna dra<br />

nytta av Citytunnelns fördelar – direkttåg genom<br />

<strong>Malmö</strong> med stopp i Hyllie och på Triangeln. 2015<br />

beräknas ombyggnaden av Trelleborgsbanan vara<br />

färdig vilket möjliggör Pågatågstrafik till Trelleborg<br />

med stopp i Östra Grevie och Västra Ingel<strong>stad</strong>.<br />

Detta är bara några exempel på förändringar<br />

som Citytunneln innebär för oss skåningar, listan<br />

kan göras mycket längre. För var och en av oss som<br />

väljer att ta tåget i stället för bilen gör vi en liten<br />

miljövinst. Ju fler som väljer tåget desto större blir<br />

miljövinsten.<br />

Restider<br />

Det talas ganska mycket om restider till Köpenhamn<br />

när fördelarna med Citytunneln ska beskrivas.<br />

Och visst kommer det tidsvinster att räkna<br />

hem när tågen börjar rulla den 12 december – för<br />

<strong>Malmö</strong>bon, men i synnerhet för de som bor på<br />

tågorter norr om <strong>Malmö</strong>. För de innebär Citytunneln<br />

att resan till Köpenhamn eller Kastrup kortas<br />

med mellan 10 och 15 minuter. En annan stor förändring<br />

är att Öresundstågen kommer köra med<br />

10-minuterstrafik. Man kan helt enkelt strunta i<br />

tidtabellen, missar man ett tåg kommer det ett nytt<br />

inom tio minuter.<br />

Men stora tidsvinster gör också de som pendlar<br />

in och ut ur centrala <strong>Malmö</strong>. För den som<br />

reser mellan Triangeln och Lund halveras i princip<br />

restiden, och inga byten krävs. Resan mellan<br />

Triangeln och Helsingborg blir cirka 15 minuter<br />

kortare. Och den som i framtiden bosätter sig i den<br />

nya <strong>stad</strong>sdelen Hyllie kommer att ha en internationell<br />

storflygplats bara en kvart från dörren.<br />

Det nya <strong>Malmö</strong><br />

En annan stor förändring som framförallt <strong>Malmö</strong>borna<br />

kommer att uppleva är hur <strong>stad</strong>en byter<br />

skepnad och hur nya mötesplatser skapas på och<br />

runt stationerna. I framtiden ses vi på torget vid<br />

station Hyllie, på Anna Lindhs plats vid <strong>Malmö</strong><br />

C eller kanske på Bo Widerbergs plats vid station<br />

Triangeln.<br />

Örjan Bergh<br />

orjan.bergh@citytunneln.com<br />

Citytunnelstationerna vid Centralen, inifrån och utifrån,<br />

Hyllie och Trianglen. Foto: Klas Andersson.<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 7

Akutmottagning och infektionsklinik vin<br />

Årets Stadsbyggnadspris <strong>2010</strong> gick till akutmottagning och infektionsklinik, Skånes Universitetssjukhus <strong>Malmö</strong>.<br />

Byggherre är Regionservice och arkitekter är den danska Arkitektfirman C F Möller A/S tillsammans med SAMARK<br />

Arkitektur & Design.<br />

Priset delades ut på Stadsbyggandets dag som i år<br />

avhölls på <strong>Malmö</strong> Börshus. Med dagens pristagare<br />

har totalt 37 priser delats ut sedan starten 1982.<br />

Kommittén för Årets Stadsbyggnadspris hade också<br />

nominerat bo<strong>stad</strong>shuset i kv Ankarspelet på Västra<br />

hamnen i klassen för Bostäder. Byggherre här är<br />

MKB Fastighets AB med arkitekt Kim Utzon Arkitekter.<br />

Dessutom delades hedersomnämnanden till<br />

Moderna Museet samt bo<strong>stad</strong>shuset i kv Kappellryggen.<br />

Byggherre för Moderna museet är Stadsfastigheter<br />

med Tham & Vidgård Hansson Arkitekter<br />

AB som arkitekter. Byggherre för bo<strong>stad</strong>shuset<br />

är Brf Solhus.<br />

Årets Skyltpris gick till Kullander på Fridhemstorget.<br />

Skylttillverkare är Accus Ljusreklam<br />

AB i <strong>Malmö</strong>.<br />

För femte året delades Årets Småhus ut. Vinnare<br />

blev bo<strong>stad</strong>shuset på Idrottsgatan 37. Byggherre<br />

är Lena Ahlbin och arkitekter är Lena Grimshorn<br />

Arkitektbyrå. Årets Gröna Lans gick till World Trade<br />

Center på Västra hamnen. Byggherre är Midroc<br />

Property Development AB med arkitekter Krook<br />

& Tjäder samt WSP.<br />

Brf Solhus, kv Kapellryggen, tilldelades hedersomnämnande<br />

i klassen bo<strong>stad</strong>shus och Moderna<br />

Museet i klassen verksamheter.<br />

Samtliga klassvinnare erhöll <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s diplom<br />

och den s k best in show — vinnaren erhöll<br />

dessutom en bronsplatta att pryda huset med.<br />

Dagen öppnades med inledningsanförande av<br />

kommunalrådet Anders Rubin och Christer Larsson.<br />

Huvudanförandet med titeln In i det vilda –<br />

om <strong>stad</strong>ens längtan till naturen, med exempel från<br />

bl a Hyllie, Helsingborg och <strong>Malmö</strong> Botaniska<br />

trädgård hölls av journalisten, landskapsarkitekten,<br />

redaktören och skribenten Dan Hallemar. Dagen<br />

avslutades med sedvanlig visning av de belönade<br />

projekten.<br />

Läs mer på www.malmo.se/<strong>stad</strong>sbyggnadspris<br />

8 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

Arkitektbyråerna C.F. Møller A/S, SAMARK och Arkitektur & Design AB samt byggherren Regionservice tar emot Stadsbyggnadspriset<br />

för <strong>2010</strong> på Börshuset fredagen den 20 augusti.<br />

Motivering<br />

Klassvinnare Verksamheter<br />

Nominering: Akutmottagning & Infektionsklinik,<br />

Skånes Universitetssjukhus, <strong>Malmö</strong><br />

<strong>Malmö</strong>s universitetssjukhusområde har en mycket<br />

heterogen arkitektur, till stor del som en följd<br />

av ständiga utbyggnader genom åren, där de<br />

äldsta tillkom under sjukhusets första utbyggnadsperiod<br />

1896–1907. Olika arkitektoniska stilar<br />

ligger sida vid sida – från klassicism till modernism.<br />

Ny-, till- och ombyggnader till trots, har<br />

de flesta behållit sin ursprungliga karaktär. Dock<br />

har en förnyelse skett under den senaste 10-årsperioden,<br />

både rena nytillskott men också kombinationer<br />

av ny- och ombyggnader som CRChuset.<br />

Behovet av nya lokaler, nytt arbetssätt samt<br />

införandet av ny teknik har ställt krav på ytterligare<br />

förnyelse av sjukhusorganisationen. Den nya<br />

akutmottagningen och infektionskliniken är exempel<br />

på både nyproduktion och ombyggnad.<br />

Som ett lysande fyrtorn annonserar den nya delen<br />

av akutmottagningen stolt sin »befintlighet«<br />

genom att sticka ut och synliggöras i gaturummet.<br />

Både beställare och arkitekt har vågat välja<br />

ett för området helt avvikande men spännande<br />

formspråk – den cirkulära arkitekturens geometri.<br />

Med en skala som helt skiljer sig från de befintliga<br />

byggnaderna öppnar sig akutmottagningen<br />

mot Carl Gustafs väg och arkitekterna har<br />

skapat en enkel men tydlig entré för besökarna.<br />

Den nya byggnaden har sedan på ett förtjänstfullt<br />

sätt länkats till den ombyggda delen. Arkitekterna<br />

har också på spännande sätt skapat en<br />

arytmi i fasadlivet genom att bryta upp våningsplanen<br />

i olika höjd. De tvärställda glaspartierna<br />

på de tre nedersta våningsplanen liksom de olika<br />

kulörerna gör att huset lyfter<br />

Skånes Universitetssjukhus har genom Akutmottagningen<br />

och infektionsklinken fått en ändamålsenlig<br />

och attraktiv byggnad och är dessutom<br />

ett värdigt tillskott till <strong>stad</strong>smiljön i <strong>Malmö</strong>.<br />

Akutmottagning och infektionsklinik, Skånes Universitetssjukhus<br />

<strong>Malmö</strong>. Arkitekter: C.F. Møller A/S, SAMARK<br />

samt Arkitektur & Design AB. Byggherre: Regionservice.

nare av Årets Stadsbyggnadspris <strong>2010</strong><br />

Årets Gröna Lans, för hållbart byggande, gick till World Trade Center i Västra Hamnen. Arkitekt: Arkitekterna Krook &<br />

Tjäder samt WSP. Byggherre: Midroc Property Development AB.<br />

Bo<strong>stad</strong>shuset i kv Ankarspelet på Västra hamnen i klassen för Bostäder. Byggherre här är MKB Fastighets AB med arkitekt Kim Utzon Arkitekter.<br />

Årets Skyltpris gick till Kullander på Fridhemstorget. Skylttillverkare:<br />

Accus Ljusreklam AB. Beställare: Apple Premium<br />

Reseller Kullander.<br />

Brf Solhus, kv Kapellryggen, fick hedersomnämnande i<br />

klassen bo<strong>stad</strong>shus för sin omsårgsfulla renovering till husens<br />

ursprungsskick. Restauratör: NIRAS Sweden AB genom<br />

Bengt Wahlgren. Byggherre: Brf Solhus.<br />

Vinnare av årets småhuspris blev bo<strong>stad</strong>shuset på Idrottsgatan<br />

37.Byggherre är Lena Ahlbin och arkitekt Lena<br />

Grimshorn Arkitektbyrå.<br />

Hedersomnämnande fick även tillbyggnaden av Moderna<br />

Museet. Arkitekt: Tham & Videgård Hansson Arkitekter<br />

AB. Byggherre: Stadsfastigheter i <strong>Malmö</strong>.<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 9

Det händer i Rosengård<br />

Det satsas mycket i Rosengård just nu – det byggs, och planeras byggen, sociala satsningar genomförs, föreningslivet<br />

växer sig allt starkare och kulturen får en mer framskjuten position. Rosengård är förmodligen en av de <strong>stad</strong>sdelar<br />

i landet som är mest omtalad – både positivt och negativt.<br />

Torget vid station Rosengård. Illustration: Sweco.<br />

600 studentlägenheter <strong>2010</strong><br />

Den 5 oktober invigdes <strong>Malmö</strong> Studenthus vid I<strong>nr</strong>e<br />

Ringvägen i Rosengård. Fler studenter i <strong>stad</strong>sdelen betyder<br />

en ännu mer blandad befolkning. En satsning<br />

som är väldigt viktig för utvecklingen av Rosengård.<br />

Hyrorna ligger mellan 3 380 och 3 973 kronor i<br />

månaden (betalas under tio månader och inkluderar<br />

tv- och bredband), och storlekarna är mellan 21<br />

och 33 kvadratmeter. I huset finns också ett fitnesscenter,<br />

kafé, boservice med uthyrare och fastighetsskötare<br />

i studentboendet.<br />

Stadens ljus: Rosengård<br />

Under en vecka, 29/10–7/11, kommer besökare att<br />

få njuta av innovativa ljussättningar i <strong>stad</strong>smiljö i<br />

Rosengård. Idén är att med ljusets hjälp engagera och<br />

visa upp kvaliteter i Rosengård. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s egna<br />

ljusdesigners står för ljussättningen och fokus ligger<br />

på att skapa hållbara, energisnåla och miljömedvetna<br />

ljuslösningar. Permanenta och tillfälliga ljusinstallationer<br />

placeras på strategiska platser i <strong>stad</strong>sdelen.<br />

Rosengårdsstråket<br />

Ljusevenemanget Stadens ljus kan ses som en inledning<br />

av en satsning på stråket från Triangeln via<br />

Möllevången och vidare genom Rosengård.<br />

Under en treårsperiod kommer sedan gatukontoret<br />

och en mängd olika aktörer arbeta för att få<br />

nya mötesplatser till stånd och binda samman dem<br />

för att göra stråket tryggt och attraktivt.<br />

10 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

Rosengårdsbadet byggs in<br />

Rosengårdsbadet byter skepnad. Strax efter årsskiftet<br />

invigs badet som får nytt omklädningsrum och<br />

inbyggd 25-meters bassäng. Badet som byggdes<br />

1968 har varit mycket slitet och till och med nedläggningshotat.<br />

Nu får badet ett rejält lyft. Med fokus på simundervisning<br />

för <strong>stad</strong>sdelsinvånarna blir det en tillgång<br />

för alla barn, ungdomar och vuxna.<br />

Nytt polishus<br />

Vid von Lingens väg påbörjas bygget av det nya<br />

polishuset under hösten. Det är <strong>Malmö</strong>s östra<br />

polisdistrikt som får ett nytt kontor. SKANSKA<br />

bygger och tillsammans med <strong>stad</strong>sdelsförvaltningen<br />

och polisen arbetar man för att projektet ska kunna<br />

ge praktik-, utbildnings- och arbetstillfällen lokalt.<br />

Planprogram för Herrgården<br />

Hur bo<strong>stad</strong>sområden från 1960- och 70-talen kan<br />

förtätas med nya bostäder och funktioner kommer<br />

under hösten att studeras med Herrgården som exempel.<br />

Vad behövs? Vad kan läggas till? Hur kan det se<br />

ut? Hur kan trafiklösningar och tillgänglighet förbättras?<br />

Hur kan parker och närmiljö bli bättre och vad<br />

är samtidigt viktigt att bevara? Arbetet resulterar i ett<br />

planprogram om förutsättningarna för ny bebyggelse.<br />

Station Rosengård<br />

I december nästa år ska Station Rosengård stå klar.<br />

Stationen är ett viktigt nav i utvecklingen av <strong>stad</strong>sdelen<br />

och förhoppningsvis lockar den till sig andra<br />

verksamheter.<br />

Så här kan den planerade spårvagnslinjen komma att se<br />

ut. Illustration: David Wiberg.<br />

Visionsbild av det nya polishuset i Rosengård, ritat av<br />

White.<br />

Tåg är hållbar utveckling. Nu får <strong>stad</strong>sdelen sin<br />

egen tågstation. Företag och att människor i rörelse<br />

skapar den trygghet invånarna efterlyser.<br />

Turning Tör<strong>nr</strong>osen<br />

Tillsammans med MKB fortsätter planeringen för<br />

ett byggnadstillskott i Tör<strong>nr</strong>osen. Under hösten/<br />

vintern kommer ett antal inbjudna arkitektkontor<br />

parallellt att arbeta med projektet. Målet är fler<br />

bostäder, nya bo<strong>stad</strong>sstorlekar, lokaler av olika slag<br />

och ett bidrag till det offentliga livet med en byggnad<br />

som också stärker områdets identitet.<br />

Rosengård kan få en av <strong>Malmö</strong>s första<br />

spårvagnslinjer<br />

Det är de senaste signalerna från <strong>Malmö</strong>s politiker.<br />

En av <strong>stad</strong>ens två första spårvagnslinjer föreslås<br />

gå från Rosengård till Västra Hamnen. Linjen från<br />

Rosengård är en särskilt prioriterad satsning eftersom<br />

den sträckan redan idag är så högt bela<strong>stad</strong> att<br />

busstrafiken har svårt att klara uppdraget med acceptabel<br />

kvalitet.<br />

Aktuell information om vad som händer i<br />

Rosengård kan du få på malmo.se/pagangirg<br />

Magdalena Alevra<br />

magdalena.alevra@malmo.se

Mobilia i förändring<br />

Köpcentrat Mobilia genomgår för närvarande en förändringsprocess med ambitionen att omvandla handelsplatsen<br />

Mobilia till en <strong>stad</strong>sdel där boende, kultur, friskvård och handel blandas. Syftet är att skapa en <strong>stad</strong>sdel som lever alla<br />

dygnets timmar och som är trygg för alla.<br />

Planförslaget utgår från idén att flytta den<br />

befintliga gränsen för kvarters<strong>stad</strong>en söderut<br />

från Dalaplan till Stadiongatan. Ambitionen vid<br />

förändringen av området är att skapa naturliga<br />

och intressanta rörelsemönster med naturliga<br />

kopplingar i öst-västlig led. Förslaget är utformat<br />

med kända <strong>stad</strong>sbyggnadselement som gator, torg<br />

och platser där stor vikt läggs vid proportionering<br />

och utformning av dessa.<br />

Förslaget som tagits fram innebär att all parkering<br />

koncentreras till de norra och södra parkeringsytorna,<br />

med komplement av parkeringshus.<br />

Den stora mellanparkeringen försvinner helt och<br />

platsen kompletteras med nya byggnader. Tvärs<br />

igenom kvarteret och även ut mot den långsträckta<br />

gatulinjen ut mot Per Albin Hanssons väg ger planförslaget<br />

möjlighet till torgbildningar som kan<br />

vitalisera gaturummet och göra området mer tillgängligt.<br />

De arkader som planeras knyta samman<br />

byggnaderna är tänkta att gestaltas som en uteyta<br />

med ett klimatskyddande tak där de befintliga<br />

fasaderna, med sina karakteristiska tegeldetaljer,<br />

kan utgöra väggar.<br />

Detaljplanen ger möjlighet för en etablering av<br />

bostäder på sex olika platser inom planområdet,<br />

vilket innebär ett tillskott av totalt cirka 140 lägenheter.<br />

En förmodad utveckling är att de här bostäderna<br />

byggs etappvis. Sedan tidigare har 40 lägenheter<br />

i Bohus 7 i Mobilias norra del, tillkommit<br />

genom omvandling av kontorsyta.<br />

Tillsammans med det befintliga lägenhetsbeståndet<br />

blir det totala antalet bostäder inom<br />

planområdet cirka 330.<br />

Detaljplanen för Mobilias centrala delar i kvar-<br />

teret Bohus, Dp 5050, godkändes av Stadsbyggnadsnämnden<br />

<strong>2010</strong>-09-07 och beräknas antas av<br />

kommunfullmäktige i oktober.<br />

Malin Backman<br />

malin.backman@malmo.se<br />

Arkaden. Bild: Atrium Ljungberg AB. Parkeringshuset. Bild: Atrium Ljungberg AB. Torget från olika synvinklar. Bild Atrium Ljungberg AB.<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 11

<strong>Malmö</strong> nya översiktsplan − ÖP2012<br />

Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för <strong>Malmö</strong> (ÖP2012) pågår sedan en tid. Strategienheten på <strong>stad</strong>sbyggnadskontorets<br />

planavdelning leder arbetet där alla kommunens övriga förvaltningar också involveras. I juni godkände<br />

kommunstyrelsen en lägesrapport för arbetet med ÖP2012. Under hösten <strong>2010</strong> utarbetas en planstrategi som<br />

utgör underlag för samråd vilket kommer att pågå 2011. Ambitionen är att en slutlig plan ska vara antagen av kommunfullmäktige<br />

under hösten 2012.<br />

Inspirera och strukturera<br />

Det övergripande målet för översiktsplanen är att<br />

<strong>Malmö</strong> ska fortsätta utvecklas som en attraktiv och<br />

hållbar <strong>stad</strong> utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska<br />

aspekter. <strong>Malmö</strong> ska vara ledande och ett föredöme<br />

inom hållbar <strong>stad</strong>sutveckling. Översiktsplanen<br />

ska ge en samlad bild av <strong>Malmö</strong>s långsiktiga<br />

utvecklingsvisioner och hur den fysiska planeringen<br />

kan bidra till att dessa förverkligas. Översiktsplanen<br />

ska strukturera och inspirera.<br />

<strong>Malmö</strong> har i flera avseenden haft en positiv utveckling<br />

under det senaste decenniet. Staden har<br />

skapat god ekonomisk tillväxt genom en framgångsrik<br />

omvandlingsprocess från industri<strong>stad</strong> till<br />

en så kallad kunskaps<strong>stad</strong> och blivit en internationell<br />

förebild för ekologisk hållbarhet inom <strong>stad</strong>sbyggande.<br />

Den stora utmaningen för <strong>Malmö</strong>s<br />

framtid ligger allt mer i den sociala hållbarheten.<br />

Översiktsplanen och den fysiska planeringen kan<br />

i flera avseenden verka stödjande för en god socioekonomisk<br />

utveckling i hela <strong>stad</strong>en. Stadsutvecklingen<br />

i <strong>Malmö</strong> har skapat en god ekonomisk och<br />

ekologisk plattform att bygga vidare på för att också<br />

skapa socialt värde och social bärkraft.<br />

12 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

Tidplan.<br />

Som ett strategiskt dokument med tydliga i<strong>nr</strong>iktningsmål<br />

kan översiktplanen fungera som vägledning<br />

och stöd för kommunala beslutsprocesser på<br />

olika plan, inte enbart i frågor som rör den fysiska<br />

planeringen. Den ska stödja och inspirera till arbetsprocesser<br />

inom <strong>stad</strong>ens förvaltningar som leder mot<br />

ett mer hållbart <strong>Malmö</strong>. Översiktsplanen ska också<br />

stimulera andra aktörer – offentliga, privata och ideella<br />

– att medverka i dynamiska processer i <strong>stad</strong>en.<br />

Vision<br />

Översiktplanen ska förmedla en stark vision om<br />

framtidens <strong>Malmö</strong>. Visionen kan ta sin utgångspunkt<br />

i berättelsen om <strong>Malmö</strong>s framgångsrika omvandlingsprocess<br />

under de senaste decennierna; en<br />

berättelse som ska föras in i framtiden. Visionen ska<br />

fungera som grund för översiktsplanen, som stöd för<br />

riktlinjer planeringsstrategier och som vägledning i<br />

handläggning och beslutsfattande; beslut ska kunna<br />

vägas och stämmas av mot visionen. Planen ska bäras<br />

av en visionär framtidsbild men samtidigt vara öppen<br />

och flexibel för nya förutsättningar och förändringar<br />

i omvärlden.<br />

Målsättningen om en attraktiv och hållbar <strong>stad</strong><br />

lever vidare men ska utvecklas, preciseras och göras<br />

mer malmöspecifik. En viktig aspekt för översiktsplanen<br />

är att vidareutveckla <strong>stad</strong>ens identitet.<br />

Underlag för att formulera en vision tas för närvarande<br />

fram i en förvaltningsövergripande process.<br />

Förslag till vision kommer att stämmas av med<br />

kommunstyrelsen och processen fortgå under samrådsfasen<br />

2011 då malmöborna får möjlighet att ge<br />

sin syn på <strong>stad</strong>ens framtidsvision.<br />

Fosie utgör ett av de utvecklingsområden i <strong>Malmö</strong> där insatser i den fysiska miljön kan bidra till en starkare socio-ekonomisk utveckling. Översiktsplanen ska kopplas till de »Områdesprogram<br />

för ett socialt hållbart <strong>Malmö</strong>« som för närvarande utarbetas för bland annat Lindängen. Foto: Tyke Tykesson.

Utmaningar och i<strong>nr</strong>iktningar<br />

<strong>Malmö</strong> ska vara en attraktiv <strong>stad</strong> – för boende, företag<br />

och besökare. <strong>Malmö</strong> har också antagit ambitionen<br />

att vara världsledande i hållbar <strong>stad</strong>sutveckling.<br />

Däri ligger en lång rad utmaningar som<br />

ska behandlas i översiktsplanen. Andra utmaningar<br />

ligger i realiteter som befolkningsutvecklingen,<br />

bo<strong>stad</strong>sbrist, segregation, ojämlikhet, luftföroreningar<br />

med mera. <strong>Malmö</strong>s strategier för hållbar<br />

<strong>stad</strong>sutveckling ska bygga på en sammansmältning<br />

av innovation och nytänkande inom samhälls- och<br />

<strong>stad</strong>splanering. Tillåtande attityder och gränsöverskridande<br />

arbetsformer i kombination med nätverkande<br />

och experimenterande kan stimulera utvecklingen.<br />

Det är väsentligt att utveckla existerande urbana resurser<br />

och nätverk med sikte på att öka värdet av socialt<br />

och urbant kapital – till nytta för alla. Man kan<br />

tala om en värdebaserad planering.<br />

I planstrategin kommer följande i<strong>nr</strong>iktningar<br />

och teman att stå i fokus:<br />

Social bärkraft & goda livsbetingelser<br />

Ekonomiskt tillväxt & attraktivitet för näringslivet<br />

Ekologisk uthållighet & resurseffektivt samhälle<br />

Bostäder<br />

Samhällsservice<br />

Nära tät och blandad <strong>stad</strong><br />

Återinförandet av spårvagn blir en viktig aspekt i <strong>Malmö</strong>s nya översiktsplan. Illustration: David Wiberg.<br />

Grön <strong>stad</strong><br />

Kommunikation & trafikmiljö<br />

Regionen & omvärlden<br />

Landsbygden, havet & kusten<br />

<br />

<br />

Stadskaraktär, arkitektur & <strong>stad</strong>smiljö<br />

Tyke Tykesson<br />

tyke.tykesson@malmo.se<br />

Utbyggnaden av Hyllie har påbörjats och kommer att fortgå inom en stor del av översiktsplanens tidshorisont. Foto: Tyke Tykesson<br />

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje<br />

kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar<br />

hela kommunens yta.<br />

Planen är kommunens viktigaste strategiska<br />

planeringsinstrument och anger övergripande<br />

hur kommunen avser att använda<br />

mark- och vattenområden samt hur den byggda<br />

miljön ska utvecklas och bevaras.<br />

En gång under varje mandatperiod ska<br />

kommunfullmäktige uttala sig om i vilken utsträckning<br />

översiktsplanen är aktuell.<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 13

Hyllie – att gemensamt bygga en <strong>stad</strong><br />

Nyfikenhet och öppenhet präglar arbetet i en byggherredialog. I Hyllie genomförs nu <strong>Malmö</strong>s tredje. 14 byggherrar<br />

och flera kommunala förvaltningar jobbar tillsammans fram en helt ny <strong>stad</strong>sdel.<br />

Några av byggherrarna som investerar i Hyllie. Foto: Eva<br />

Levau.<br />

Detaljplanen för Hyllie är klar och beräknas blir<br />

antagen i kommunfullmäktige i november. Men<br />

arbetet som ledde fram till den pågår fortfarande.<br />

För <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> och de 15 (?) byggherrarna i byggherredialogen<br />

finns fler frågor på agendan.<br />

– Nu fortsätter arbetet med hållbarheten, även<br />

om vi har haft den med oss under hela tiden. Vi<br />

går vidare från miljöarbetet i Flagghusen och Fullriggaren<br />

och tar det ett steg längre. Med Eon samarbetar<br />

vi kring lokalt producerad värme i Hyllie,<br />

säger Gunnar Nevsten, Nevsten Fastighets AB och<br />

talesman för byggherregruppen.<br />

– Vi har sagt det, att vi måste ju bli bättre. Något<br />

annat finns inte, säger Petra Amsbeck, exploateringsingenjör<br />

på Fastighetskontoret.<br />

Byggherredialogen som arbetssätt har många<br />

fördelar. Samarbete, samsyn och gemensamhet är<br />

ord som flera av deltagarna använder. Och tanken<br />

om att helheten blir större än summan av delarna<br />

återkommer.<br />

– En detaljplan är ett väldigt trubbigt verktyg<br />

och ett reaktivt sätt att styra från <strong>stad</strong>ens sida. Vi<br />

vill istället vara med i ett livfullt samtal och en dialog<br />

kring hur <strong>stad</strong>en ska se ut. Genom att mötas,<br />

stötas och blötas kommer vi längre i tankarna kring<br />

karaktären och helheten i ett område. Byggherrarna<br />

gör mer och tänker nytt, precis som vi inom <strong>stad</strong>en,<br />

säger Mikael Wallberg, landskapsarkitekt och<br />

projektledare för planeringen av Hyllie.<br />

En gång i månaden träffas hela gruppen. Då informerar<br />

de fem undergrupperna, inom allt från<br />

genomförande till gestaltning och hållbarhet, om<br />

vad de kommit fram till under sina möten och om<br />

vad de gjort sedan sist. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s förvaltningar<br />

har också enskilda möten med varje byggherre där<br />

det finns möjlighet att ställa frågor, så att ingenting<br />

ska behöva hamna mellan stolarna.<br />

Arbetet i byggherredialogen tar alltså tid. För<br />

alla parter.<br />

– Jag skulle säga att det är jobbigt men bra. Vi<br />

arbetar tillsammans fram en gemensam bild av vad<br />

vi vill uppnå och hur vi ska göra det. Själva det gemensamma<br />

är det viktiga och styrkan i allting, säger<br />

Mikael Wallberg.<br />

– Man borde kunna slipa på detaljerna i proces-<br />

14 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

sen så att den blir effektivare. Samtidigt är det den<br />

här processen som slipar slutresultatet och gör det<br />

bättre, säger Gunnar Nevsten.<br />

Byggherredialogerna började som ett statligt initiativ<br />

och den första som genomfördes i <strong>Malmö</strong> var<br />

i arbetet med Flagghusen. Den regeringsstödda så<br />

kallade Bygga-bo-dialogen upphörde 2009 men arbetssättet<br />

lever vidare i <strong>Malmö</strong>.<br />

– Fast nu finns inga krav på hur vi ska utforma<br />

arbetet, vi kan göra det på många olika sätt. Det<br />

viktiga är att man vill träffas och skapa gemensamma<br />

mål, säger Mikael Wallberg.<br />

Gunnar Nevsten menar att förutsättningarna<br />

för byggherrarna är väldigt olika. En del är riktigt<br />

stora aktörer, andra, som han själv, tillhör mindre<br />

bolag.<br />

– Vi går inte alltid i takt. Alla byggherrar i den<br />

här dialogen visste nog inte riktigt vad de gav sig in<br />

på. Men det skulle de ha haft klart för sig från början,<br />

säger Gunnar Nevsten, som har vanan inne sedan<br />

den första dialogen i Flagghusen och den andra<br />

i Fullriggaren.<br />

Han är ändå nöjd med arbetet så här långt.<br />

– Vi som ska bygga, och till viss del äga, känner<br />

nog alla att vi fått en detaljplan som är bättre än<br />

om tjänstemännen bestämt själva. Vi har fått påverka<br />

i en mängd frågor som takhöjder, taklutningar<br />

och våningsplan.<br />

– Utan byggherredialogen hade arbetet inte<br />

fungerat. Hyllie hade inte blivit en helhet, säger<br />

Ikano Bo<strong>stad</strong>ens Ulf Kallin.<br />

Han tycker att det är viktigt att arbetet får ta<br />

den tid det tar. För att området ska bli så bra som<br />

det över huvud taget är möjligt krävs en helhetssyn<br />

– att alla inblandade går åt samma håll och förstår<br />

varandras behov och målsättningar.<br />

– Jag tycker att vi har utvecklat detaljplanen rejält<br />

jämfört med de första utkasten, och det är inte<br />

för att de var dåliga. Bebyggelsestrukturen är oerhört<br />

mycket bättre nu. Det är stört omöjligt att<br />

göra det så här bra om det bara är några få individer<br />

1 Station hyllie - <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, <strong>2010</strong><br />

2 Hyllie stationstorg - <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, <strong>2010</strong><br />

Handel och verksamheter/Commercial<br />

3 <strong>Malmö</strong> Arena - Parkfast AB, 2008<br />

4 Emporia shoppingcenter - Steen & Ström Svergie AB, 2012<br />

5 Point Hyllie - Annehem Fastigheter AB, <strong>2010</strong>-2013<br />

6 Hotell - PASAB Fastighetsutveckling AB, 2012<br />

7 Kontorslokaler - Skanska Öresund AB, 2012<br />

8 Träningsanläggning, kontor, hotell - Parkfast AB, <strong>2010</strong>-2012<br />

9 Mässanläggning - Midroc Property Development AB, 2012<br />

10 Coop stormarknad - KF Fastigheter, 2013<br />

Bostäder/Residences<br />

11 HSB, 2011<br />

12 Annehem Fastigheter AB, 2012-2014<br />

13 SBC Mark AB, 2012-2014<br />

14 Sundprojekt AB, 2012-2014<br />

15 Veidekke Bo<strong>stad</strong> AB, 2012-2014<br />

16 Riksbyggen, 2012-2014<br />

17 IKANO Bo<strong>stad</strong>en AB, 2012-2014<br />

18 Peab Sverige AB, 2012-2014<br />

19 NCC Boende AB, 2012-2014<br />

20 KF Fastigheter AB, 2012-2014<br />

21 Midroc Property Development AB, 2012-2014<br />

22 Veidekke Bo<strong>stad</strong> AB, 2012-2014<br />

23 Riksbyggen, 2012-2014<br />

24 SBC Mark AB, 2012-2014<br />

25 Sundprojekt AB, 2012-2014<br />

26 Setra Group AB, 2012-2014<br />

27 Midroc Property Development AB, 2012-2014<br />

28 Roth Fastigheter AB, 2012-2014<br />

29 Seniorgården AB, 2012-2014<br />

30 NCC Boende AB och NCC PD AB, 2012-2014<br />

31 Lustgården AB, 2012-2014<br />

32 Nevstens Fastighets AB, 2012-2014<br />

33 Otto Magnusson AB, 2012-2014<br />

Kommunal service/Municipal services<br />

34 Förskola - Peab AB, 2014<br />

35 Flexiskola, förskola - åk 6 (lokaliserad)<br />

36 Hög<strong>stad</strong>ieskola (lokaliserad)<br />

37 Förskola (lokaliserad)<br />

Parker, grönområden/Parks, green area<br />

38 Vattenparken - <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, VA SYD, <strong>2010</strong>-2012<br />

39 Ekostråket - <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, 2012<br />

Parkering/Parking<br />

40 Markparkering - Parkering <strong>Malmö</strong>, 2008<br />

41 Park n’ ride - Parkering <strong>Malmö</strong>, <strong>2010</strong><br />

42 Parkeringshus - Steen & Ström Sverige AB, 2012<br />

som sitter och arbetar med det. Bygger man en helt<br />

ny <strong>stad</strong>sdel är det oerhört viktigt att så många som<br />

möjligt får komma till tals under arbetets gång.<br />

Exakt vilka generella skillnader en dialogbaserad<br />

detaljplan har jämfört med en »vanlig« är svårt<br />

att säga.<br />

– Vi ska bygga <strong>stad</strong> – ett gemensamt mål men<br />

med olika perspektiv. Både för byggherrarna och för<br />

oss från <strong>stad</strong>ens sida så blir det här en läroprocess.<br />

Det är lätt att vara bufflig mot varandra om man<br />

inte träffas. Nu bemöter vi varandra med nyfikenhet<br />

och öppenhet istället, säger Mikael Wallberg.<br />

– Vi lär oss av hur marknaden tänker. Är vi<br />

otydliga så får vi frågor tillbaka med en gång. Vi är<br />

också tvungna att ha koll på det förvaltningsövergripande<br />

nu, hela vägen från början till slut. Inom<br />

förvaltningarna lär vi oss också av det här, säger<br />

Petra Amsbeck.<br />

Inom det här området önskar sig Gunnar Nevsten<br />

lite mer av <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>. Han menar att samordningen<br />

inom <strong>stad</strong>en ibland brister och att man<br />

som byggherre kan få ja av en förvaltning samtidigt<br />

som en annan tycker nej.<br />

– Precis som vi byggherrar strävar ibland de olika<br />

förvaltningarna åt olika håll. För arbetets skull<br />

hade det varit bra med en större samsyn också<br />

inom förvaltningarna.<br />

Petra Amsbeck ger honom delvis rätt och säger:<br />

– Och ibland när vi äntligen kommit överens<br />

inom <strong>stad</strong>en så är byggherrarna alls inte nöjda. Då<br />

är det bara att börja om.<br />

Men trots visst smågrus i maskineriet och att en<br />

byggherredialog tar tid verkar deltagarna överens om<br />

att det är det överlägset bästa arbetssättet hittills.<br />

– Engagemanget vi alla har är väldigt viktigt.<br />

Det är bland det bästa med det här sättet att jobba,<br />

att få vara med och arbeta när alla är engagerade<br />

och kämpar på, säger Petra Amsbeck.<br />

Anna Bjärnmark<br />

anna.bjarnmark@givakt.se<br />

Aktuella projekt, byggherrar och preliminär tidplan<br />

Lorensborgsgatan<br />

39<br />

42<br />

40<br />

42<br />

4<br />

Hyllie stationsgata<br />

6<br />

7<br />

11<br />

Hyllie boulevard<br />

36<br />

3<br />

8<br />

2<br />

5<br />

1<br />

12<br />

9<br />

Annetorpsvägen<br />

Arenagatan<br />

41<br />

13<br />

15 16<br />

14<br />

Torget<br />

21 22<br />

23<br />

24<br />

25 26<br />

35<br />

37<br />

38<br />

17<br />

Öst-västliga gatan<br />

18<br />

34<br />

19<br />

10<br />

20<br />

27 28 29 30<br />

31<br />

32<br />

33<br />

Pildammsvägen<br />

Hyllie trafikplats

En ny plan- och bygglag!<br />

Riksdagen fattade den 21 juni <strong>2010</strong> beslut om att anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag (proposition<br />

2009/10:170 »En enklare plan- och bygglag«). Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011 och antogs med rösterna<br />

152 mot 146.<br />

Riksdagen fattade den 21 juni <strong>2010</strong> beslut om att<br />

anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag<br />

(proposition 2009/10:170 »En enklare plan- och<br />

bygglag«). Den nya lagen träder i kraft den 2 maj<br />

2011 och antogs med rösterna 152 mot 146. Den<br />

nya lagen är resultatet av ett stort antal ändringsförslag<br />

från flera utredningar, bland andra PBLkommitténs<br />

(Får jag lov?), Byggprocessutredningen<br />

(Bygg helt enkelt!), Klimat- och sårbarhetsutredningen,<br />

Bredband 2013, Energieffektiviseringsutredningen<br />

och flera olika rapporter från Boverket.<br />

Tanken är att bestämmelserna i den nya plan-<br />

och bygglagen ska bli enklare och tydligare. De<br />

grundläggande syftena med lagen ändras dock inte<br />

och det kommunala självstyret och kommunernas<br />

ansvar för planeringen ligger fast. Staten kommer<br />

via Länsstyrelsen att ha en fortsatt stark roll. Formerna<br />

för medborgarinflytande och enskildas rättigheter<br />

värnas och stärks i vissa avseenden.<br />

Den största förändringen är att nuvarande<br />

bygglov- och bygganmälanprocesser förs samman<br />

till en enda process. Byggnadstekniska frågor kommer<br />

alltså att prövas redan i bygglovskedet. Allmänt<br />

kan sägas att förslaget innebär att byggherren<br />

måste ta ställning till betydligt fler frågor än<br />

tidigare innan bygglov kan beviljas.<br />

Detaljplaner<br />

Regelverket för detaljplaner förändras något. Till<br />

exempel kan den som tänker vidta en åtgärd som<br />

innebär att en detaljplan behöver antas, ändras eller<br />

upphävas ställa krav på att kommunen ska ge ett<br />

besked om en detaljplan kommer att tas fram eller<br />

inte. Ett sådant besked kallas planbesked och ska<br />

ges inom fyra månader. Dessutom tas kravet på att<br />

det till detaljplanen ska fogas flera separata handlingar<br />

bort. I stället kan de olika frågorna behandlas<br />

i en och samma handling. Även kravet på planprogram<br />

som huvudregel tas bort med motivet att<br />

detta ibland har visat sig vara onödigt och har försenat<br />

planprocessen. I den nya lagen tydliggörs<br />

också att hänsyn ska tas till risken för olyckor, översvämningar<br />

och erosion i ärenden om planläggning<br />

och bygglov.<br />

Bestämmelserna om fastighetsplan slopas.<br />

Sådant som i dag regleras i särskilda fastighetsplaner<br />

kommer framöver att kunna regleras direkt<br />

i en detaljplan. Utställning ersätts med skriftlig<br />

granskning både för detaljplaneprocessen och för<br />

vissa ändringar av översiktsplan. Det får finnas fler<br />

än en huvudman i samma detaljplan vilket minskar<br />

behovet av flera planer för ett område.<br />

Flera nya bestämmelser har tillkommit som en<br />

följd av klimatproblematiken. Det tydliggörs att<br />

kommunens planering bör spela en viktig roll i klimatarbetet.<br />

Vid planläggning och annan prövning<br />

ska det med den nya lagen även tas hänsyn till<br />

elektronisk kommunikation och avfallshantering.<br />

Kommunen kan också i detaljplanen bestämma<br />

att bygglov till åtgärder som<br />

innebär en väsentlig ändring<br />

av markens användning får<br />

ges under förutsättning att<br />

viss skyddsåtgärd först vidtas.<br />

Översiktsplanen<br />

Översiktsplanen får en tydligare<br />

strategisk funktion. Det<br />

ska framöver framgå av översiktsplanen<br />

hur kommunen<br />

i den fysiska planeringen avser<br />

ta hänsyn till och samordna<br />

översiktsplanen med nationella och regionala<br />

mål, planer och program av betydelse för en hållbar<br />

utveckling. Exempel på detta är regionala tillväxtprogram,<br />

regionala utvecklingsprogram, miljökvalitetsmålen,<br />

regionala klimat- och energistrategier,<br />

länsplaner för transportinfrastruktur samt de transportpolitiska<br />

målen.<br />

Bygglov<br />

Några nyheter är att företag och enskilda som har<br />

ansökt om bygglov ska få besked inom tio veckor<br />

från det att fullständiga ansökningshandlingar har<br />

kommit in till byggnadsnämnden. De flesta kommuner<br />

klarar emellertid handläggningen snabbare<br />

än tio veckor redan idag när alla handlingar är<br />

på plats. Medborgarna ska också kunna ställa krav<br />

på att kommunen i förväg ska kunna redogöra för<br />

vilka villkor som kan komma att gälla i ett bygglov.<br />

Kraven ska redovisas genom ett så kallat villkorsbesked.<br />

Lagstiftaren har ambitionen att beslut om<br />

bygglov ska kunna vinna laga kraft. Här krävs dock<br />

en justering av förslaget för att nå hela vägen fram.<br />

Av bygglovsbeslutet kommer också att framgå vad<br />

som förväntas av sökanden innan byggarbetet kan<br />

påbörjas. Byggnadsarbetena kan till exempel inte<br />

påbörjas innan sökanden har fått ett startbesked.<br />

När byggnaden är färdig får den i princip inte tas i<br />

anspråk innan ett slutbesked har meddelats.<br />

Regleringen av krav på bygglov för vissa andra<br />

anläggningar än byggnader flyttas till förordningsnivå.<br />

Åtgärder som i dag endast kräver en bygganmälan<br />

kommer framöver att vara anmälningspliktiga<br />

enligt en ny reglering. För närvarande är<br />

regeringens förslag till ny plan- och byggförordning<br />

utsänt på remiss. Den nya förordningen är tänkt<br />

att ersätta nuvarande plan- och byggförordning,<br />

förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,<br />

förordningen om kontroll av hissar och<br />

förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem.<br />

Kontroll och tillsyn<br />

Kontroll och tillsyn skärps. Byggherren har även<br />

fortsatt det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller<br />

alla krav på säkerhet och utformning. Kommunens<br />

roll är att se till att byggherren gör det<br />

som han eller hon ska enligt lagen. I den nya lagen<br />

skärps och förtydligas bestämmelserna för detta<br />

och kommunens kontroll utökas. Rollen, kompetenskraven<br />

och uppgifterna för den nya kontrollansvariga,<br />

som ersätter den nuvarande kvalitetsansvariga,<br />

förtydligas. Efter påbörjat byggarbete ska<br />

kommunen en gång under arbetets gång besöka<br />

byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade<br />

villkor i bygglovet eller startbeskedet följs.<br />

Ett nytt sanktionsavgiftssystem<br />

Ett nytt sanktionsavgiftssystem införs. En byggsanktionsavgift<br />

ersätter de nuvarande tre olika avgiftsmöjligheterna<br />

byggnadsavgift, särskild avgift<br />

och tilläggsavgift. Avgiften ska tillfalla kommunen<br />

när kommunen beslutar om avgiften. Regleringen<br />

av vad som ska leda till en sanktionsavgift och avgiftens<br />

storlek kommer att ske på förordningsnivå<br />

i stället för som i dag i kommunernas taxor. Detta<br />

innebär att det blir ett gemensamt sanktionssystem<br />

över hela landet.<br />

Avgifter<br />

Byggnadsnämndens möjlighet att ta ut avgifter utökas.<br />

Det handlar om avgifter för de nya besked<br />

som kan begäras eller som ingår i ett ärende, till<br />

exempel planbesked, villkorsbesked och startbesked.<br />

Avgiften får i enlighet med självkostnadsprincipen<br />

inte vara högre än vad som motsvarar självkostnaden.<br />

Ny instansordning<br />

Samtidigt med den nya plan- och bygglagen träder<br />

lagen om mark- och miljödomstolar i kraft.<br />

Till de nya mark- och miljödomstolarna kommer<br />

de mål att föras som enligt nuvarande ordning<br />

handläggs i miljödomstol, huvuddelen av de<br />

mål enligt plan- och bygglagen som enligt nuvarande<br />

ordning handläggs i förvaltningsrätt och hos<br />

regeringen samt huvuddelen av de mål som enligt<br />

nuvarande ordning handläggs i fastighetsdomstol.<br />

Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera<br />

handläggningen och domstolsprövningen av<br />

dessa mål.<br />

Lisa Holmdahl Pedersen<br />

lisa.holmdal.pedersen@malmo.se<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 15

Ut i det vilda – om <strong>stad</strong>ens längtan till n<br />

Under 2000-talet har <strong>stad</strong>sbyggnadsdiskussionen främst handlat om att »bygga <strong>stad</strong>« och naturen har setts som ett<br />

komplement till <strong>stad</strong>en, enligt en sorts Central Park-idé. En tydlig gräns mellan <strong>stad</strong> och natur.<br />

Shenyang Architectural Campus av Turenscape, den årliga »ris-skördar-dagen« samt det ris campuset marknadsför i sitt namn.<br />

Det har också funnits en tydlig rörelse som handlar<br />

om <strong>stad</strong>sbyggandet som bild, eller ornament. Man<br />

behöver bara säga Dubai för att förstå vad jag menar.<br />

Det kinesiska landskapsarkitektkontoret Turenscape,<br />

som vann landskapskategorin vid förra årets<br />

World Architecture Festival i Barcelona, har kalllat<br />

vår tids upptagenhet vid <strong>stad</strong>en och landskapet<br />

som ornament, bild och konsumtion för »little-foot-urbanism«.<br />

En urbanism som påminner,<br />

menar de, om den kinesiska traditionen att binda<br />

kvinnors fötter. En ornamentering av den mänskliga<br />

naturen.<br />

Deras svar är the »big-foot-revolution«. Denna<br />

revolution handlar om att omdefiniera landskapsarkitekturen<br />

som »the art of survival«. De vill se arkitekturen<br />

i <strong>stad</strong>en göra ett jobb, inte bara vara dekoration.<br />

Det har varit en natur- och finanskatastrofernas<br />

vinter och vår år <strong>2010</strong> i världen. Ekologisk osäkerhet<br />

och kanske en ny finanskris på andra sidan<br />

industrisemestern. Enligt Turenscape har <strong>stad</strong>sbyggarna<br />

ett ansvar att bygga en <strong>stad</strong> som har ett<br />

socialt och ekologiskt uppdrag. Det finns flera intressanta<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadsprojekt i Sverige att följa för<br />

att få syn på en diskussion kring just de frågorna<br />

och möjliga alternativa svar: utbyggnaden av Hyllie<br />

i <strong>Malmö</strong>, H+-projektet i Helsingborg, Norra Sorgenfri<br />

i <strong>Malmö</strong>, Norra Djurgårds<strong>stad</strong>en i Stockholm<br />

och en fördjupad översiktsplan för att bygga<br />

16 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

samman Sveriges mest kända handelsplats i Kungens<br />

Kurva med Skärholmen.<br />

På webbsajten carbusters skriver arkitekten och<br />

vänsterpartisten Erik Berg om vår tids <strong>stad</strong>sbyggnadsfixering;<br />

den täta <strong>stad</strong>en och om dess ekonomiska<br />

och ekologiska konsekvenser. Hur den skiljer<br />

oss, precis som också Turenscape hävdar, från den<br />

natur som vi behöver för att överleva, men också<br />

från de sociala olikheterna som finns i <strong>stad</strong>en.<br />

»Där den industriella ålderns städer var produktionscentra,<br />

är de moderna västerländska städerna<br />

huvudsakligen centrum för konsumtion, där vi<br />

är glatt obekymrade om den sanna kostnaden för<br />

vårt uppehälle och vår livsstil. Vi, som medborgare,

aturen<br />

Arbete på fälten under »ris-skördar-dagen«.<br />

blir instängda i en låtsasvärld, där bara små delar av<br />

verkligheten är synliga och då särskilt en aspekt –<br />

det kommersiella livet, konsumtionen – som oavbrutet<br />

slår sig in i varje vrå av tillvaron. Vi blir, som<br />

Jim Carrey i filmen The Truman Show, fångar i en<br />

perfekt värld. Ett fängelse – glänsande – men fortfarande<br />

ett fängelse«.<br />

Här kommer Turenscapes idé om landskapsarkitekturen<br />

som en »överlevandets konst« in. Det låter<br />

ju mer än pretenstiöst, men ser man på deras projekt<br />

så blir det mer uppenbart vad de menar, kanske<br />

är det som mest tydligt i Shenyang Architectural<br />

Campus. Campuset skulle anläggas på ett stort<br />

risfält, men istället för att skapa en ny biotop behöll<br />

man risfältet och urbaniserade det. Man kan<br />

jämföra med hur villaområden placeras ut, särskilt i<br />

Skåne, på Sveriges mest produktiva jordbruksmark<br />

och fråga sig om det verkligen är klokt och om det<br />

skulle kunna låta sig göras, fast på något annat vis.<br />

Hus i fält?<br />

Men Turenscape inte bara bevarade risfältet,<br />

för det vore ju bara en sorts agrarisering av en suburban<br />

verklighet, utan designade det. Och det är<br />

viktigt, när naturen eller den produktiva marken<br />

närmar sig <strong>stad</strong>en, så måste den vara designad. Argumenten<br />

är inte ytliga utan verkliga:<br />

The overwhelming urbanization process in China is<br />

inevitably encroaching upon a large portion of China’s<br />

arable lands. With a population of 1.3 billion<br />

people, but with only 18% arable land, China is in<br />

danger of using up one of its very valuable and limited<br />

resources.<br />

Som en del i campuskulturen finns nu alltså det<br />

produktiva landskapet. Och varje år den sista lördagen<br />

i oktober hålls en »ris-skördar-dag«. Då sam-<br />

Stadsbyggandet som en sorts Central Park-idé. En tydlig gräns mellan <strong>stad</strong> och natur.<br />

las alla studenter och lärare och skördar sitt eget ris.<br />

Men, och det här är också intressant i vår tid<br />

som sysslar så mycket med att marknadsföra och<br />

särskilja platser och varor, campuset får också en<br />

identitet. Riset som skördas på campuset säljs som<br />

»gyllene ris« i särskilda säckar med särskilda loggor<br />

och säljs som souvenirer. Det här är ett varumärkande<br />

av en plats, med hjälp av ett produktivt<br />

landskap.<br />

Bigfoot-branding kan man kanske kalla det.<br />

Som en motvikt till idén om little-foot-branding<br />

som de senaste tjugo åren gått över kontinenterna.<br />

Från Bilbao till Dubai.<br />

En liknande anslag som Turenscapes hittar man i<br />

det vinnande förslaget för en ny park i Quito i Ecuador,<br />

Parc del Lago. En före detta flygbas ska byggas<br />

om till park. Det vinnande förslaget innehåller<br />

en stor del »odlingsfält«, till viss del som del i ett pedagogiskt<br />

budkap, men också som fungerande åker<br />

mitt i miljon<strong>stad</strong>en. Det som skördas i parken säljs<br />

på en marknad i själva parken. Intill odlingsfälten<br />

ligger lek- och spelfälten. I andra änden av parken<br />

ligger den stora skuggiga skogen. Parque del Lago är<br />

en uppdatering av den romantiska 1800-talsparkens<br />

natursyn och vår tids vilja att hitta former för en natur<br />

som gör ett jobb inne i de urbana områdena, antingen<br />

producerar något eller hanterar marken på ett<br />

sätt så att den till exempel förvandlas från förorenad<br />

mark till mindre förorenad.<br />

Turnscape har utvecklat ett helt eget designsystem<br />

för det, som de kallar för »the adaptation palette«.<br />

Ett system som gav dem segern i kategorin<br />

Landskap vid 2009 års World Architecture Festival<br />

i Barcelona. Deras slogan löd: »Let nature work.«<br />

Den första platsen där det här arbetssättet användes<br />

var en före detta skyttebana i <strong>stad</strong>en Tianjin.<br />

This project helps to define the new aesthetics of<br />

landscape today, defined by a continuous evolving<br />

process. Untidy forms, unplanned biodiversity and<br />

nature’s »messiness« keep ongoing, letting plants live<br />

and expose their genuine beauty to e<strong>nr</strong>ich the landscape.<br />

The ecology-driven Adaptation Palettes has<br />

become a valuable and remarkable site of the community<br />

of Tianjin.<br />

Notera här också orden »värdefull«. Återigen naturen<br />

som varumärke. I en intressant <strong>stad</strong>sbyggnadstävling<br />

i Philadelphia förra året var det amerikanska<br />

arkitektkontoret Front Studios »Farmadelphia«<br />

ett av de mest spännande och omtalade bidragen.<br />

Där visade de hur ödetomterna i <strong>stad</strong>en kunde<br />

tas över av olika agrara verksamheter. Kor mellan<br />

brandväggarna, odling under motorvägsbroarna.<br />

Bondens återtåg till stor<strong>stad</strong>en. Dels som lokal odling<br />

men också som turistattraktion och ny identitet.<br />

Som Kathryn Gustafsons bidrag till Millenniumparken<br />

i Chicago, Lurie Garden, med sin märkligt<br />

rika naturlikhet nedanför skyskraporna, skapad<br />

tillsammans med Piet Odulf. Eller The Highline<br />

i New York, det nedlagda järnvägsspåret som nu,<br />

genom James Corner Field Operations och Diller<br />

Scofidio+Renfro blir ett stycke smal parknatur<br />

genom västra Manhattan. Och det gröna kring<br />

etnografiska museet Qaiy Branley i Paris. Eller<br />

Downsview Park i Toronto, Bruce Mau och Rem<br />

Koolhaas Tree city, träd<strong>stad</strong>en. Nyckelorden är ekonomi,<br />

ekologi och socialt liv.<br />

Framtidens nya <strong>stad</strong> kan mycket väl vara en<br />

blandning mellan Monopol och Nya Bondespelet.<br />

Dan Hallemar<br />

dan.hallemar@bahnhof.se<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 17

Projekt på gång<br />

Plats för bild<br />

Norra Sorgenfri, utvecklingsbyggnad<br />

för läkemedelsindustrin<br />

Inom området Norra Sorgenfri vill man bygga en<br />

utvecklingsbyggnad för läkemedelsindustrin, på<br />

fastigheten Degeln 4. När byggnaden står färdig<br />

kommer den att ligga på fastigheten Degeln 8 då<br />

mark från Degeln 4 kommer att tillfalla Degeln 8.<br />

Byggnaden föreslås bli i två plan på cirka 2500<br />

kvm. Det nedre planet används för verksamheten och<br />

det övre består av fläktutrymme. Fasaden utförs i svart<br />

fibercement med ett yttre raster av mörkt orange liggande<br />

aluminium och ett sedumtak.<br />

18 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

Byggherre: Qpharma AB<br />

Arkitekt: SAMARK Arkitekter<br />

Glasbruket, 29 radhus<br />

På fastigheten Limhamn 151:462 inom området<br />

Glasbruket har 29 radhus fått bygglov. Husen<br />

grupperar sig i fyra mindre kvarter med entréplatser<br />

och parkering under pergola med två olika hustyper<br />

i två till tre våningar. Radhusen avskiljs med<br />

plank och mot gatorna finns låga staket.<br />

Fasadmaterialen varierar med tegelfärger i rött,<br />

mörkbrunt, ljusgrått, svart och vitt säckskurat,<br />

skivmaterial i sandfärg, ockra, svart, mellangrå och<br />

ljusgrå samt inslag av ekpanel.<br />

Takmaterialen på radhusen är papp, på komplementhusen<br />

sedum. Lägenhetsförråd kommer att<br />

uppföras som friggebodar.<br />

Byggherre: Skanska Nya Hem AB<br />

Arkitekt: Uniqhus av Tord Olofsson, Skanska<br />

Gyllins trädgård, nya radhus<br />

Gyllins trädgård förnyas med 39 stycken radhus.<br />

Ut av dessa 39 radhus blir 15 i ett plan och 24 i två<br />

plan. Därutöver uppförs sophus och en byggnad<br />

för undercentral. Entréerna placeras mot gemensamma<br />

gårdar där det både ska finnas plats för lek<br />

och parkering.<br />

Radhusens fasader är av skivmaterial i fyra grå<br />

nyanser som växlar mellan husen. På fasadytorna<br />

i längornas tvärriktning är skivorna vita. Ytterdörrar<br />

och fasadskivor i anslutning till entréer är av ekfanér.<br />

Fönster av trä som utvändigt är »eklaserade«.<br />

Sophus och undercentral matchar bo<strong>stad</strong>shusen<br />

med skivmaterial i grå nyanser. Kortsidor mot infarter<br />

går i vitt. Dörrar, vita respektive grå.<br />

Byggherre: Skanska Nya Hem AB<br />

Arkitekt: Arkitektlaget<br />

Plats för bild<br />

Plats för bild<br />

Sjötorps Ängar, 25 stycken enbo<strong>stad</strong>shus<br />

Ytterligare en byggetapp är på väg inom området<br />

Sjötorps Ängar i Tygelsjö. På fastigheten Hällan 1<br />

har 25 stycken enbo<strong>stad</strong>shus med tillhörande carport/förråd<br />

fått bygglov.<br />

Astrakan och Aroma är namn på de två olika<br />

hustyper som byggs inom området. Både enplans<br />

kedjehuset Aroma och tvåplans villan Astrakan har<br />

en vind- och insynsskyddad uteplats mot trädgård,<br />

samt carport och förråd.<br />

Husen har en modern och stilren arkitektur<br />

med lättskötta fasader i tegel och träpanel.<br />

Båda hustyperna har svagt lutande svart/grå papptak.<br />

Samtliga träpaneldelar på fasaden skall målas i<br />

mörkgrå och färg på tegelfasader kommer att variera<br />

mellan gulvit och brunsvart. Genom att använda<br />

olika kulörer och fasadmaterial får kvarteret en<br />

skiftande karaktär.<br />

Byggherre: Skanska Nya hem AB<br />

Arkitekt: Tord Olofsson och Arne Jönsson.

Fotomontage som visar principen av påbyggnaden. © SBK.<br />

Lägenheter byggs ovanpå fastigheten<br />

Husaren 5<br />

Del av Fastigheten Husaren 5 byggs på med två våningar,<br />

tre våningar blir fem våningar och som placeras<br />

på ett gårdsbjälklag som ligger ovanpå tredje<br />

våningens tak. Det är delar av byggnaden ut mot<br />

Husaregatan som byggs på och man gör möjligt för<br />

sex stycken nya bo<strong>stad</strong>srättslägenheter.<br />

Mot Östra Promenaden är byggnaden idag sju<br />

våningar, mot Östra Tullgatan sex våningar och<br />

mot Husargatan tre våningar. Grannfastigheterna<br />

längs Husargatan är uppförda i fyra till fem våningar.<br />

Byggherre: Fastighets AB <strong>Malmö</strong> City<br />

Arkitekt: SYDARK KONSTRUERAR<br />

Punkthus i Kirseberg<br />

Det planeras för två punkthus i Kirseberg på fastigheten<br />

Kirseberg 14:93. Husen kommer att rymma<br />

cirka 62 hyresrättslägenheter och blir åtta våningar<br />

höga. Planen omfattar även en allmän gata med<br />

gång- och cykelväg samt en mindre park.<br />

Den befintliga hangarbyggnaden på området får<br />

inte rivas och vid eventuella ombyggnader ska man<br />

ta hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden.<br />

Byggherre: PEAB AB<br />

Arkitekt: Arkitektbyrån AB<br />

Max hamburgerrestaurang<br />

Det kommer att ske en nybyggnad av en Max<br />

hamburgerrestaurang med drive-in-möjlighet vid<br />

Cypressvägen.<br />

Restaurangbyggnaden består av två utseendemässigt<br />

olika delar. En lägre, öppnare enplans del<br />

med glasfasad som innehåller själva restaurangen<br />

med cirka 120 serveringsplatser samt en tvåvåningsdel<br />

med ganska sluten betongfasad i naturfärg<br />

som innehåller köket och övriga biutrymmen<br />

(förvaring, personalutrymme, kontor osv.). Markytan<br />

kommer att förses med cirka 30 parkeringsplatser,<br />

en uteservering med cirka 40 platser samt<br />

med en körbar yta runt hela byggnaden (drive-in).<br />

I fastighetens östra och norra gräns skall ett 1,8 m<br />

plank uppföras. I fastighetens södra del ut mot Cypressvägen<br />

skall det placeras en 10 m hög skyltpylon.<br />

Plats för bild<br />

Mosippan<br />

Ett flerbo<strong>stad</strong>shus, såkallat »Bo Klok«-hus uppförs<br />

på Mosippan, det finns redan ett liknande på plats.<br />

Detta hus liksom det förra innehåller sex bostäder,<br />

och det är tillfälliga boenden för hemlösa, flyktingar,<br />

stora barnfamiljer eller andra grupper som i dag<br />

har svårt att hitta bo<strong>stad</strong> i <strong>Malmö</strong>.<br />

Husets fasader utgörs av stående röd träpanel,<br />

med galvaniserade trappräcken. Taksprång, fönster<br />

och fönsterdörrar, vita. Ytterdörrar, mörkgrå.<br />

Byggherre: Stadsfastigheter<br />

y g<br />

Ny profilbyggnad för högskolan, Kv<br />

Niagara<br />

<strong>Malmö</strong> högskola bjöd till projekttävling om utformning<br />

av en ny högskolebyggnad i kvarteret<br />

Niagara på Universitetsholmen. 65 arkitektkontor<br />

var intresserade av att bygga, fyra stycken gick till<br />

final. Kvarteret ligger strategiskt invid Bagers plats<br />

och Anna Lindhs plats vid uppgången från Citytunneln<br />

vid <strong>Malmö</strong> C.<br />

Det vinnande förslaget är framtaget av det danska<br />

kontoret Lundgaard & Tranberg i Köpenhamn.<br />

Deras vinnande koncept består av tre byggnader i<br />

fem, sju och elva våningar med glas- och träfasad<br />

som är sammanbundna av ett öppet atrium. Tanken<br />

med byggnaden är att den ska få en öppenhet<br />

som gör det lätt för allmänheten att komma i kontakt<br />

med <strong>Malmö</strong> högskola.<br />

På den drygt 20 000 kvadratmeter stora ytan<br />

skapas plats för bland annat en restaurang, tre stora<br />

hörsalar, 22 läro- eller datasalar, 24 grupprum och<br />

410 arbetsrum samt stora uppehålls- och mötesutrymmen.<br />

Byggherre: <strong>Malmö</strong> högskola<br />

Arkitekt: Lundgaard & Tranberg<br />

Victoria Park, etapp 2<br />

Victoria Park fortsätter utbyggnaden norr om<br />

Kalkbrottet. Det är etapp 2 med fyra stycken flerbo<strong>stad</strong>shus<br />

med 71 stycken lägenheter. Tillkommer<br />

gör också ett underjordiskt garage, samt markparkering.<br />

Här kommer det också finnas plats för<br />

cykelparkering både i garaget och på markparkeringen.<br />

Tre av husen utformas identiskt förutom<br />

bottenvåningarna. Det fjärde huset som är placerat<br />

sydväst om de övriga får en annan utformning.<br />

Samtliga hus är i fyra våningar med indragen takvåning.<br />

Fasader på de tre husen är i gråvit puts med rödbruna<br />

fasadskivor vid entréer. Fönster och fönsterdörrar<br />

av trä/aluminium. Entrépartier av stål, med<br />

inslag av oljad ek. Det fjärde huset har fasader i<br />

mörkgrå puts med gråvit puts på indragen takvåning.<br />

Burspråk och indragna fasader vid entré är av<br />

vita fasadskivor. I övrigt är material och färger lika<br />

de övriga tre husen.<br />

Byggherre: Victoria Park Bygg & Projekt<br />

Arkitekt: Chroma Arkitekter AB<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 19

Utbyggnad norr om Centralstationen<br />

Området norr om Centralstationen utgör en unik plats i <strong>stad</strong>en med en stor potential. Det ligger centralt, stationsnära<br />

och har en intressant kulturmiljö. Området rymmer en blandning av hög och låg bebyggelse med ståtlig tegelarkitektur<br />

från sekelskiftet samt betydligt enklare och lägre industribyggnader.<br />

Vid en omvandling av området norr om Centralstationen<br />

finns en rad frågeställningar. Hur skapar<br />

vi förutsättningar för en tät, attraktiv, varierad och<br />

funktionsblandad <strong>stad</strong>sdel med fantastiska grönytor<br />

och platser, bra lokalklimat och goda boendemiljöer?<br />

Och hur tätt och högt kan vi bygga? Vilka<br />

trafikslag ska prioriteras? Hur tillvaratas kulturmiljön?<br />

Detta har <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, Jernhusen och Kanozi<br />

arkitekter diskuterat intensivt under våren och har<br />

resulterat i ett planprogram som antagits av Stadsbyggnadsnämnden<br />

för utskick på samråd. Under<br />

samrådet hoppas vi få dessa frågor än mer belysta.<br />

Historik och kulturmiljö<br />

Enligt 1862 års <strong>stad</strong>splan skulle hela I<strong>nr</strong>e hamnen<br />

omges med ståndsmässig <strong>stad</strong>sbebyggelse i rutnätsplan.<br />

Stadsplanen kom att förverkligas bara i<br />

de närmaste kvarteren norr om stationen. I övrigt<br />

kom området norrut att få industrikaraktär. Själva<br />

planområdet utgörs idag av markparkering, byggarbetsplats<br />

för Citytunneln och lagerverksamhet.<br />

Inom planområdet ligger en äldre kontorsbyggnad<br />

samt ett godsmagasin som utgör ett välbevarat<br />

exempel på den administration och lagerhållande<br />

funktion som behövdes i samband med transport<br />

via järnvägen.<br />

Alternativ 1A: Översikt från väster med Nyhamnen utbyggt. Illustration: Kanozi.<br />

20 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

Övergripande struktur<br />

Principen för strukturen är ett urbant stråk där<br />

Carlsgatan utgör huvudgata i planområdets västra<br />

del. Huvudgatan vinklas sedan norrut för att skapa<br />

mer varierande <strong>stad</strong>srum, ett bättre lokalklimat och<br />

biltrafik med lägre hastighet. Detta medför att den<br />

östra delen får en lugnare karaktär. Ett rekreativt<br />

stråk skapas mot spårområdet.<br />

Gång- och cykelbro över spårområdet<br />

förbinder planområdet med östra delen av <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong>skärna.<br />

I planprogrammet redovisas två alternativ angående<br />

byggnadshöjder och bebyggelsetäthet.<br />

Alternativ 1 där de högsta byggnaderna är i ungefärlig<br />

nivå med Slakthuset och alternativ 2 som mer<br />

ansluter till befintliga kvarter vid Centralstationen.<br />

Hög täthet ger ökat behov av torg och parker vilket<br />

föreslås vid noderna norr om Centralstationen, vid<br />

gång- och cykelförbindelsen samt vid den f.d. kontorsbyggnaden.<br />

Rekreativt stråk mot spårområdet redovisas<br />

genom en upphöjd park »bangårdsterrassen« (alternativ<br />

a) samt en gårdsgata (alternativ b).<br />

Bebyggelse<br />

Blandad användning<br />

En blandad användning på byggnadsnivå föreslås<br />

genom verksamheter, kontor, bostäder, hotell, förskola<br />

mm.<br />

Det bör ges möjlighet för mer publika verksamheter<br />

som butiker, restauranger, service mm i alla<br />

bottenvåningar. Det är särkilt viktigt med publika<br />

verksamheter i anslutning till torg och parker för<br />

att skapa attraktiva platser. Framtida utveckling av<br />

Nyhamnen kommer att påverka etablering av verksamheter.<br />

Förskola placeras med vistelseytor på tak. Tänkbara<br />

placeringar för dessa är söder om Slakthuset<br />

och vid gång- och cykelbron.<br />

Varierad bebyggelse<br />

Området präglas idag av kontraster i skala, byggnadsålder<br />

och verksamhet. Detta är egenskaper<br />

som ska förvaltas bl.a. genom att bevara och synliggöra<br />

äldre bebyggelse. Den f.d. kontorsbyggnaden<br />

ska bevaras men även delar av godsmagasinet kan<br />

med fördel vara kvar som en del i ny bebyggelse.<br />

Byggnader utförs så att det skapas variation i uttryck,<br />

höjder och fönstersättning. Mindre fastigheter<br />

och korta fasadlängder ger förutsättningar för<br />

en blandad arkitektur, mindre verksamhetslokaler

och en blandning av boendeformer. Detta ger även<br />

många entréer och rörelse. Ny bebyggelse söder om<br />

Carlsgatan kan utnyttjas till att skapa en karaktärsfull<br />

och rytmiskt intressant bebyggelsefront mot<br />

spårområdet och gamla <strong>stad</strong>en.<br />

Bebyggelsen bör kunna utnyttja söderläget för<br />

klimatförsörjning med solenergi. Den stärker därmed<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s i<strong>nr</strong>iktning mot ekologiskt byggande<br />

och grön miljöprofil.<br />

Alternativ 1<br />

Bebyggelsestrukturen följer karaktären av högre<br />

bebyggelse i omgivningen som Kolgahuset (11<br />

vån), Bylgiahuset (12 vån), Slakthuset (13 vån) och<br />

Öresundshuset (14 vån). Strukturen ger en <strong>stad</strong>sbild<br />

där en blandning av höga byggnader, upp mot<br />

15–16 våningar, ger en för <strong>Malmö</strong> ny typ av <strong>stad</strong>sstruktur<br />

och <strong>stad</strong>ssilluett. Byggnadshöjder utformas<br />

för att ge rymd åt Slakthuset framför allt från spårområdet<br />

där den är mest framträdande. Variation<br />

i byggnadshöjder skapas där en del byggnader eller<br />

del av byggnad är lägre, cirka 3–4 våningar, mot<br />

Carlsgatan för att ge bättre solförhållanden och en<br />

lägre skala mot gatan.<br />

Exploateringstal för alternativ 1 är 2,9. Alternativet<br />

ger cirka 610 bo<strong>stad</strong>slägenheter. Den västra<br />

delen uppskattas innehålla 1/3 Bostäder och övriga<br />

delar kontor, handel och verksamheter. I den östra<br />

delen är det tvärtom d.v.s. 2/3 bostäder.<br />

Alternativ 2<br />

Bebyggelsen anpassas till den befintliga kvartersstrukturen<br />

som Posthuset och Hushållningssällskapet<br />

genom varierade bebyggelsehöjder i upp mot<br />

sex våningar.<br />

Exploateringstal för alternativ 2 är 1,8. Som jämförelse<br />

har gamla <strong>stad</strong>skärnan i <strong>Malmö</strong> ett exploateringstal<br />

på 1,8. Endast området Lugnet med<br />

Alternativ 2B. Översikt från väster med Nyhamnen utbyggt. Illustration: Kanozi.<br />

ett exploateringstal på 1,9 har högre exploatering<br />

i <strong>Malmö</strong>. Alternativet beräknas ha ungefär samma<br />

fördelning av funktioner som alternativ 1 möjligen<br />

med en mindre andel bostäder. Alternativet<br />

beräknas ge cirka 345 bo<strong>stad</strong>slägenheter.<br />

Vegetation, grönytor och utemiljö<br />

Den höga bebyggelsen och exploateringen och därmed<br />

många boende och arbetande ger ett behov att<br />

i framtiden skapa en större park men det är viktigt<br />

att även inom planområdet skapa grönytor.<br />

Området bör vara ett exempel på att det går<br />

att kombinera hög bebyggelsetäthet med god utemiljö<br />

och en hög grönytefaktor. Detta genom att<br />

utnyttja tak för vistelse och grönytor, men även<br />

fasadgrönska samt mycket vegetation i gatorna.<br />

Ett grönt stråk bildas längs med järnvägsspåret<br />

i södra delen av planområdet. I planprogrammet<br />

redovisas detta genom två alternativ. Utformning är<br />

extra viktig, då det utgör en del i bebyggelsefronten<br />

mot den gamla <strong>stad</strong>skärnan.<br />

Alternativ A Bangårdsterrassen<br />

Parkstråket ligger ovanpå ett tvåvåningars parkeringsgarage<br />

med utblickar i förlängningen av angöringsgator.<br />

Detta gör att upphöjda innergårdar och<br />

gång- och cykelbron över spårområdet direkt kan<br />

ansluta till parkstråket.<br />

Alternativ B Gårdsgata<br />

En urban och grön gårdsgata ansluter till<br />

angöringsgator. Bullerskydd i angränsning mot<br />

spårområdet utformas med utblickar.<br />

Trafikstruktur<br />

Carlsgatan är idag en nästan 1200 m lång rak gata<br />

mellan Frihamnsviadukten och Stormgatan. Den<br />

befintliga gatusektionen kommer att breddas för att<br />

möjliggöra en huvudgata med trottoar, separerad<br />

cykelbana, trädplantering, parkeringsfickor för angöringstrafik,<br />

samt en eventuell framtida utökning<br />

av körbanan från två till fyra körfält. Bilisternas tillgänglighet<br />

bör prioriteras framför dess framkomlighet.<br />

Med långa, raka och breda gaturum finns<br />

en stor risk att bilisternas hastighet blir hög vilket<br />

ökar barriäreffekten. Vid Centralstationen<br />

utgör Carlsgatan huvudgata, men cirka 300 m<br />

in på den föreslås huvudgatan istället gå i en<br />

sträckning norr om Carlsgatan. Sträckningen gör<br />

att Carlsgatans långa siktlinje bryts vilket även ger<br />

ett mer varierande <strong>stad</strong>srum. Behovet av framtida<br />

huvudgator hänger ihop med utbyggnad av<br />

Nyhamnen men även med utbyggnaden av Västra<br />

Hamnen.<br />

Fortsatt planarbete<br />

Efter avslutat och av Stadsbyggnadsnämnden godkänt<br />

samråd om planprogrammet, kommer beslut<br />

att fattas vad gäller fortsatt arbete med en eller flera<br />

detaljplaner för området. I en första etapp bör området<br />

närmast Centralstationen och Citytunneln<br />

utvecklas.<br />

Ted Gustavsson<br />

ted.gustavsson@malmo.se<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 21

Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning<br />

Det har varit klart sedan i våras vilket tävlingsförslag som vann projekt- och markanvisningstävlingen om en ny<br />

kongress, konsert och hotellanläggning. Kommunfullmäktige beslutade den 9 september att tilldela tävlingsförslaget<br />

Kontrapunkt uppdraget att genomföra projektet. Anläggningen beräknas stå klar i slutet på 2014 .<br />

Modell över arkitketerna Schmidt Hammer Lassens vinnande förslag på ny kongress-, konsert- och hotellanläggning i<br />

<strong>Malmö</strong>.<br />

Det vinnande förslaget har ritats av arkitektfirman<br />

Schmidt Hammer Lassen och det är Skanska Sverige<br />

AB som har fått uppdraget att bygga anläggningen.<br />

Ambitionen från <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s sida har varit att<br />

skapa en högkvalitativ, kombinerad anläggning<br />

för kongresser/möten, konserter och hotell. Platsens<br />

förutsättningar var en viktig utgångspunkt i<br />

tävlingen. Universitetsholmen erbjuder en unik<br />

möjlighet genom sitt strategiska läge som sammanbindande<br />

länk mellan Inner<strong>stad</strong>en och Universitetsholmen<br />

och vidare ut till Västra Hamnen.<br />

Universitetsholmen är det mest centrala av <strong>Malmö</strong>s<br />

före detta hamnområden. Stadsdelen utvecklas nu<br />

till ett attraktivt och hållbart vattennära <strong>stad</strong>sområde.<br />

Platsen kommer att få stor betydelse utifrån<br />

många aspekter bland annat som viktig framtida<br />

mötesplats för olika aktiviteter och arrangemang,<br />

där människor med olika erfarenhet, kunskap och<br />

idéer ska kunna mötas. Anläggningen ska därför<br />

berika och stärka <strong>stad</strong>slivet och utgöra en sammanbindande<br />

länk mellan gammalt och nytt.<br />

Närheten till Centralstationen och <strong>Malmö</strong> högskola<br />

är andra viktiga förutsättningar. Den nya infrastrukturen,<br />

framför allt Citytunneln påverkar<br />

också platsen. I december <strong>2010</strong> kommer en uppgång<br />

till Citytunneln att öppnas på Bagers plats,<br />

endast 150 meter från tävlingsområdet.<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> inbjöd i april 2008 till en projekt-<br />

och markanvisningstävling om att uppföra och förvalta<br />

en ny anläggning i <strong>Malmö</strong> för kongresser,<br />

konserter och hotell. Tävlingen genomfördes som<br />

en projekt- och markanvisningstävling där fem<br />

konsortier efter prekvalificering inbjöds att delta.<br />

22 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

Kontrapunkt visade sig kunna erbjuda det för <strong>stad</strong>en<br />

mest fördelaktiga förslaget att genomföra utifrån<br />

de i tävlingsprogrammet uppställda bedömningskriterierna.<br />

Kriterierna i tävlingsprogrammet som juryn bedömde<br />

förslagen efter var,<br />

Stadsstrukturellt grepp avseende platsen, Arkitektonisk<br />

kvalitet och gestaltning, Kongress och<br />

Konserthus inklusive akustiska egenskaper, Funktionalitet<br />

och samverkan för konsert, kongress och<br />

hotell, Hållbarhet, Förutsättningar för genomförandeprocessen,<br />

ägande och förvaltning samt pris.<br />

Kontrapunkt<br />

Företag/konsortium Skanska Sverige AB<br />

Arkitekt Schmidt Hammer Lassen<br />

Landskapsarkitekt SLA Landscaping<br />

Akustiker Akusticon<br />

Operatör<br />

Jury<br />

Choice<br />

Tävlingsförslagen har bedömts av en jury bestående av:<br />

Ilmar Reepalu (s) ordförande i Kommunstyrelsen i <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong>, juryns ordförande<br />

Anja Sonesson (m) vice ordförande i Kommunstyrelsen i<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />

Christer Larsson <strong>stad</strong>sbyggnadsdirektör, arkitekt SAR/MSA<br />

Börje Klingberg fastighetsdirektör,<br />

Gunnar Ericson <strong>stad</strong>strädgårdsmästare, arkitekt SAR/LAR<br />

Bengt Hall vd <strong>Malmö</strong> Opera, tidigare kulturdirektör<br />

Lars Carmén turistdirektör.<br />

Bengt Klaesson tidigare bl.a vd för Stockholm Convention<br />

Bureau.<br />

Ingela Lindh Stockholms Hem, tidigare <strong>stad</strong>sbyggnadsdirektör<br />

i Stockholms <strong>stad</strong>, arkitekt MSA<br />

Per Erik Veng konserthus- och arrangemangschef vid Kgl.<br />

Danska Musikkonservatoriet<br />

Gert Wingårdh arkitekt SAR/MSA<br />

Håkan Thulin exploateringschef, tävlingsombud<br />

Cecilia Hansson arkitekt SAR/MSA, tävlingssekreterare<br />

Ingrid Hansson tävlingsfunktionär<br />

Politisk referensgrupp<br />

Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Kulturnämnden<br />

Anders Rubin (s) Emmanuel Morfiadakis (s) Carina Nilsson (s)<br />

Lars Hedåker (m) Håkan Fäldt (m) Stefan Lindhe (m)<br />

Mikael Anderson (v) Anders Törnblad (mp) Charlotte Bergström<br />

(mp)<br />

Cecilia Hansson<br />

cecilia.hansson@malmo.se

Nytt badhus<br />

Badhusfragan har föregatts av flera utredningar. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att en ny simtävlingsarena<br />

ska uppföras med samma lokalisering som Aq-va-kul, Rosengardsbadet byggs om till inomhusbad samt att en ny<br />

badanläggning lokaliseras till södra <strong>Malmö</strong>. Det nya badet ska även temporärt fungera som en ersättningsanläggning<br />

för Aq-va-kul tills en ny simarena uppförts pa Aqva-kul-fastigheten.<br />

Olika eventuella plaeringar av det nya famlijebadet. Flygbild: Perry.<br />

Stadsbyggnadskontoret har nu, tillsammans med<br />

gatukontoret, fastighetskontoret och <strong>stad</strong>sdelsfullmäktige<br />

Hyllie, gjort en lokliseringsstudie på<br />

uppdrag från kommunstyrelsen om var det nya<br />

familjebadet kan placeras i södra <strong>Malmö</strong>. Det finns<br />

idag ett stort behov av att förbättra simkunnigheten<br />

i <strong>Malmö</strong>, vilket ställer ökade krav på tillgång<br />

till badhusanläggningar. <strong>Malmö</strong>s totala befolkning<br />

kommer att öka kontinuerligt, vilket också innebär<br />

att efterfrågan på simbassänger ökar. Familjebadet<br />

är dimensionerat för ca 300 000 besökare/år. Områdena<br />

kring Hyllie och Stadion har studerats.<br />

Hyllieområdet<br />

Placeringen av ett nytt badhus i Hyllieområdet kan<br />

stärka den rumsliga kopplingen mellan Hyllie centrumområde<br />

och Holma och Kroksbäck. Boende<br />

i området har idag en låg simkunnighet. Badhus<br />

besöks till stor del av barn och unga och ett bad<br />

som mötesplats kan bidra till att minska segregering<br />

och därmed bidra till att öka områdets attraktivitet.<br />

1 Norra Kroksbäcksparken<br />

2 Söder om Kroksbäcksparken<br />

3 Öster om Vattenparken<br />

4 Öster om Citytunneln<br />

5 Över Annetorpsvägen<br />

2<br />

Stadionområdet<br />

Området runt <strong>stad</strong>ion och Swedbank arena är<br />

redan i dag ett område för fritid och rekreation vilket<br />

naturligtvis skulle förstärkas ytterligare med<br />

placering av ett bad. Det centrala läget gör dock att<br />

många av de människor som har närhet till denna<br />

lokalisering även har nära till Aq-va-kul, vilket är<br />

ineffektivt ur upptagningssynpunkt.<br />

5<br />

1<br />

6 Söder om Stadiongatan/COOP<br />

7 Stadion<br />

Platserna har studerats utifrån ett antal förutsättningar<br />

och kriterier, som tillexempel <strong>stad</strong>sbildsaspekter,<br />

<strong>stad</strong>sliv, tillgänglighet, social betydelse<br />

och genomförandestrategi med mera.<br />

Alternativ 2<br />

Lokaliseringen söder om Kroksbäcks-parken har<br />

bedömts ha de bästa förutsättningar utifrån uppställda<br />

kriterier.<br />

Lokaliseringen ger Hyllie Boulevard en målpunkt<br />

norr om Annetorpsvägen och stärker därigenom<br />

den rumsliga kopplingen mellan Hyllie<br />

centrumområde och Holma och Kroksbäck.<br />

Placeringen skapar också rörelser mellan områdena.<br />

Att få Hyllie centrumområde att hänga samman<br />

med de omkringliggande områdena och på så<br />

3<br />

6<br />

4<br />

7<br />

sätt motverka segregation är en viktig hållbarhetsfråga<br />

för Hyllie.<br />

I <strong>Malmö</strong>s övergripande planering finns en<br />

vision om att koppla samman <strong>stad</strong>ens centrala<br />

delar med havet och strandängarna via Pildamsstråket.<br />

Pildammsstråket och ekostråket<br />

består av många olika gröna rum och i den här<br />

lokaliseringen placeras badhuset som en nod i<br />

kopplingen mellan två parker.<br />

Ett bad placerat i anslutning till de tre delområden<br />

Holma, Kroksbäck och Hyllievång kan bidra till<br />

en ökad integration genom att människor från andra<br />

delar av <strong>Malmö</strong> söker sig dit. Därmed skapas ett<br />

större flöde där människor med olika bakgrund, erfarenheter,<br />

värderingar, personliga historier, kunskaper<br />

mm kan mötas. Ett badhus kommer att förbättra<br />

de boendes fritidsmöjligheter inom området och<br />

kan också bidra till att skapa trygghet i parkmiljön.<br />

Ett badhus i Kroksbäcksparken kan också dra<br />

till sig andra attraktiva kultur- och fritidssatsningar<br />

och bidra till utvecklingen av Kroksbäcksparken en<br />

attraktiv <strong>stad</strong>sdelspark.<br />

Badet kan bli en viktig symbol för hela området<br />

och bör därför föregås av en arkitekttävling/parallella<br />

uppdrag för att ge byggnaden den attraktion<br />

och kvalitet som krävs.<br />

Cecilia Hansson<br />

cecilia.hansson@malmo.se<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 23

Status Västra Hamnen<br />

Kv Niagara – nya utbildningslokaler<br />

<strong>Malmö</strong> högskola bjöd till projekttävling om utformning<br />

av en ny högskolebyggnad i kvarteret Niagara<br />

på Universitetsholmen. 65 arkitektkontor var intresserade<br />

av att bygga, fyra stycken gick till final.<br />

Det vinnande förslaget är framtaget av det danska<br />

kontoret Lundgaard & Tranberg i Köpenhamn.<br />

Deras vinnande koncept består av tre byggnader i<br />

fem, sju och elva våningar med glas- och träfasad<br />

som är sammanbundna av ett öppet atrium.<br />

På den drygt 20 000 kvadratmeter stora ytan ska-<br />

24 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

pas plats för bland annat en restaurang, tre stora hörsalar,<br />

22 läro- eller datasalar, 24 grupprum och 410 arbetsrum<br />

samt stora uppehålls- och mötesutrymmen.<br />

Tanken är att byggnaden ska få en öppenhet som<br />

gör det lättare för allmänhet och omgivande samhälle<br />

att komma i kontakt med <strong>Malmö</strong> högskola.<br />

Byggstarten är preliminärt planerad till september<br />

2012, med inflyttning i augusti 2015.<br />

Byggherre: <strong>Malmö</strong> högskola<br />

Arkitekt: Lundgaard & Tranberg<br />

Väster om Hallenborgs gata<br />

Syftet med planen är att å<strong>stad</strong>komma ett område<br />

med blandad kvartersbebyggelse som är tillgänglig<br />

för allmänheten. Bo<strong>stad</strong>sbebyggelse ska placeras<br />

med Östra Varvsgatan, Lilla Varvsgatan och Hallenborgs<br />

gata för att uppnå målet om den blandade<br />

<strong>stad</strong>en med en relativt sluten utformning. I planområdets<br />

mitt ska en allmän park med mycket<br />

grönska locka männiksor in i planområdet. Parkens<br />

norra del ska rymma en lekplats som även ska försörja<br />

andra delar av Dockanområdet.<br />

Mässområdet<br />

Mässverksamheten upphörde under våren <strong>2010</strong>.<br />

Den 17 maj <strong>2010</strong> gick startskottet för ett omfattande<br />

utvecklingsprojekt. Mässhallarna rivs för att<br />

lämna plats åt 18 nya <strong>stad</strong>sdelskvarter med såväl<br />

kontor som bostäder, handel och service.<br />

Kontorsbyggnaden med restaurang i kvarterets<br />

västra del samt livsmedelsaffären ICA Maxi med lagerlokaler<br />

i den sydvästra delen kommer bevaras.<br />

Arkitekter: Kenzo Arkitekter<br />

Byggherre: Diligentia

Varvs<strong>stad</strong>en – en ny dimension<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s <strong>stad</strong>sbyggnadskontor och Peab arbetar tillsammans med planprogrammet för Varvs<strong>stad</strong>en, de äldsta<br />

delarna av Kockums varvsområde i Västra Hamnen.<br />

Programmet skall vara klart under våren 2011 och<br />

är en vidareutveckling av arkitektfirman Vandkunstens<br />

förslag från de parallella uppdragen som genomfördes<br />

hösten 2008 och tidigare presenterats i<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>nr</strong> 1 2009.<br />

Syfte och vision<br />

Förslaget bygger på en omvandling av det 19 ha<br />

stora Kockumsområdet från industriområde till<br />

en blandad <strong>stad</strong>smiljö med karaktär av <strong>stad</strong>skärna.<br />

Målet är att Varvs<strong>stad</strong>en skall skapa en ny dimension<br />

för <strong>stad</strong>en och regionen som skall ta position på<br />

den europeiska arenan.<br />

Den viktigaste ledbilden är att Varvs<strong>stad</strong>en utvecklar<br />

människan och samhället. Utifrån denna<br />

värdegrund skall en hållbar och innovativ <strong>stad</strong>sdel<br />

med stark identitet växa. Visionen om den byggda<br />

miljön är att den skall vara <strong>stad</strong>smässig, varierad,<br />

öppen och inkluderande. Den skall utveckla såväl<br />

attraktiva och hållbara boendeformer som innovativa<br />

och nätverksskapande verksamhetsmiljöer.<br />

Idén med Varvs<strong>stad</strong>en<br />

Varvs<strong>stad</strong>ens identitet skapas av ett antal centrala<br />

kärnvärden som Kockumsarvet, en mix av gammalt<br />

och nytt, den urbana karaktären, vattenkontakten,<br />

mötesplatserna, stråken och närvaron av<br />

lärande och FoU, IT och media. Varvs<strong>stad</strong>ens enastående<br />

kulturarv, hamnmiljö och vattenkontakt<br />

skall prägla upplevelsen av den framväxande <strong>stad</strong>sdelen.<br />

Den skall gestaltas utifrån sitt unika läge i <strong>stad</strong>en<br />

och sambanden med nya hållbara kommuni-<br />

Flygbild över gamla Kockumsåmrådet från 2008. Copyright Stasbyggnadskontoret.<br />

kationssystem.Varvs<strong>stad</strong>en kommer att koppla<br />

centrum till hela Västra<br />

Hamnen. Flöden av<br />

människor och aktiviteter<br />

kommer att vara<br />

starkt identitetsskapande<br />

i den tillgängliga <strong>stad</strong>sdelen<br />

och strömmarnas intensitet<br />

och fördelning<br />

kommer att sätta olika<br />

prägel på <strong>stad</strong>srummen.<br />

Citytunnelns entré och<br />

<strong>Malmö</strong> högskola på tröskeln<br />

till Varvs<strong>stad</strong>en är<br />

ett drömscenario för hållbart<br />

och attraktivt <strong>stad</strong>sbyggande.<br />

Flanör<strong>stad</strong>en<br />

och cykel<strong>stad</strong>en ligger<br />

inom nära räckhåll genom<br />

ett antal strategiskt placerade broar.<br />

En <strong>stad</strong>smiljö skall utvecklas som i första hand<br />

inbjuder människor från hela <strong>stad</strong>en att bo, arbeta,<br />

shoppa, delta i evenemang, eller bara flanera och<br />

vara, men även långväga besökare, pendlare och turister<br />

från Öresundsregionen, Skandinavien och internationellt.<br />

Varvs<strong>stad</strong>en skall vara unik och attraktiv<br />

genom sin arkitektur och kombinationen av<br />

uppseendeväckande och hållbara urbana designlösningar.<br />

Vandkunstens idé<br />

Arkitektfirman Vandkunstens idé bygger på platsens<br />

speciella historia och viljan att finna en balans<br />

mellan bevarande och omgestaltning (transformation).<br />

Idén är tydligast i det centrala stora<br />

<strong>stad</strong>srummet där man bevarat den stora befintliga<br />

ljusblå plåthallen men demonterat dess tak- och fasadplåt<br />

och endast låtit stålkonstruktionen stå kvar<br />

som ett stort offentligt rum. Detta rum skall i sin<br />

tur kunna fyllas med en rad olika innehåll, både<br />

permanenta och tillfälliga, allt ifrån hängande trädgårdar,<br />

kollektivtrafikstråk, evenemang, hängande<br />

möteslokaler med mera. Det stora <strong>stad</strong>srummet<br />

omsluts av en labyrintisk tät kvartersstruktur<br />

som skapar en variation av torg, gaturum, stråk och<br />

gröna platser, med gåtfulla gränser och övergångar.<br />

Bottenvåningarna har utformats så att det finns<br />

förutsättningar för aktiviteter som stödjer <strong>stad</strong>slivet<br />

och att kvarterens halvprivata/privata i<strong>nr</strong>e har starka<br />

visuella kontakter med gaturummen för att skapa<br />

trygghet och delaktighet.<br />

Omvandlingen<br />

Varvs<strong>stad</strong>en är idag stängt för allmänheten och uthyrt<br />

för industriell produktion av vindkraftstorn<br />

samt järnvägsvagnar. På sikt kommer produktionen<br />

att lämna Varvs<strong>stad</strong>en och omvandlingen påbörjas.<br />

Under ombyggnadsskedet kommer området att<br />

öppnas upp och befintliga lokaler kunna användas<br />

för tillfälliga verksamheter och olika typer av evenemang.<br />

Omvandlingen har i viss mån redan påbörjats<br />

i och med att SVT i våras flyttade hit sin verksamhet<br />

från Jägersro. I direkt anslutning till SVT<br />

pågår uppförandet av Media Evolution City vilket<br />

kommer att bli ett innovativt hus för företag inom<br />

mediabranschen.<br />

Karin Månsson<br />

krain.mansson@peab.se<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 25

Sege park – mer än bara ett namn<br />

Utmaningarna ligger inte enbart i det som vi skapar nytt när vi bygger, utan även i hur vi kan utveckla och förvalta<br />

det som redan finns. Sege park är ett konkret exempel på hur vi inom <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> med nya perspektiv både kan<br />

bevara och förädla för att bygga en hållbar <strong>stad</strong>sdel.<br />

Takintegrerad solcellsanläggning i Sege park.<br />

Möjligheterna att tillgodogöra sig energi från solen<br />

spelar en avgörande roll i omställningen till ett ekologiskt<br />

hållbart samhälle. I <strong>Malmö</strong> genomförs det<br />

för närvande satsningar på att integrera solenergi i<br />

<strong>stad</strong>smiljön. Satsningarna har i svenska mått mätt<br />

varit omfattande.<br />

Kombinerat med fysiska investeringar bedrivs<br />

det mellan <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, Energikontoret i<br />

Skåne och Lunds tekniska högskola en samverkan<br />

som heter »Solar Region Skåne«. Det handlar<br />

om en större informationssatsning på solenergi.<br />

I Sege park tar <strong>Malmö</strong> steget vidare i<br />

solenergisatsningarna och demonstrerar olika former<br />

av teknologi som har utsikter till att få en stor<br />

framtida spridning.<br />

Vad gör man med ett nedlagt sjukhus? Frågan är<br />

egentligen varken ny eller unik. Det intressanta är<br />

vilken utvecklingsväg man väljer.<br />

<strong>Malmö</strong> är sedan 1990-talet i en fas av en stark<br />

utveckling och förändring. Speciellt påtagligt är befolkningsökningen<br />

som ställer nya krav och som<br />

skapar en föryngring av <strong>stad</strong>ens befolkning. Behovet<br />

av bostäder är stort och detta faktum har<br />

präglat förslagen till utveckling. Ur ett boendeperspektiv<br />

har den befintliga parkmiljön ett stort<br />

mervärde. En unik tillgång som saknas i andra<br />

delar av <strong>stad</strong>en.<br />

För Sege parks del påbörjades år 2000 ett förändrings-<br />

och utvecklingsarbete. Från sjukhusområde<br />

till skapandet av en »vanlig« <strong>stad</strong>sdel med bostäder,<br />

skola, kontor etc. har hela tiden varit ett ledmotiv.<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s kraftiga utveckling har generellt skapat<br />

ett ökat behov av byggbar mark. Ur detta perspektiv<br />

är Sege parks strategiska läge innanför den i<strong>nr</strong>e Ringvägen<br />

och den direkta anslutningen till <strong>stad</strong>ens in-<br />

och utfart en intressant faktor.<br />

Tanken är att området ska försörjas med så stor<br />

del förnyelsebar energi som möjligt och utformas<br />

till en ekologiskt hållbar <strong>stad</strong>sdel. Värme ska produceras<br />

med solfångare och bioenergi medan elen<br />

26 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

ska komma från solceller.<br />

Sveriges största solcellsanläggning<br />

har en placering<br />

och en utformning som<br />

har getts ett mycket viktigtmarknadsföringsvärde<br />

för området. Tekniskt är<br />

den utförd som en varsam<br />

komplettering till bebyggelsen<br />

och sammanhanget<br />

den befinner sig i. Solcellsanläggningen<br />

färdigställdes<br />

år 2007 och är belönad med<br />

Skåne solar award 2009, i<br />

kategorin bästa solcellsanläggning.<br />

Sammanlagt är<br />

det 1250 kvadratmeter solceller<br />

med en maximal<br />

effekt på 166 kW.<br />

Anläggningen är publicerad International<br />

Energy Agency (IEA) årliga rapport 2007. IEA är<br />

en överstatlig och globalt rådgivande organisation<br />

till 28 medlemsländer avseende tillhandahållande<br />

av pålitlig, möjlig och ren energi till medborgarna.<br />

Sjukhusets värmecentral med en bruttoarea<br />

på cirka 1350 kvm har omvandlats till ett utbildningscentrum<br />

för kurser och konferenser inom<br />

områdena energiteknik och ekologisk hållbarhet.<br />

<strong>Malmö</strong>s första byggnadsintegrerade solcellsanläggning,<br />

BIPV, blev klar i december 2009. BIPV<br />

står för Building Integrated Photovoltaics, där Photovoltaic<br />

är det gängse engelska ordet för solcell.<br />

Den nya solcellsanläggningen på Sege park är<br />

jämt fördelade på två likadana byggnader och har<br />

en toppeffekt på ca 100 kW. Detta är i dagsläget<br />

Sveriges största takintegerade solcellsanläggning<br />

och solcellerna ersätter totalt 750 kvm taktegel.<br />

Den uppskattade elproduktionen 90 000 kWh/år<br />

går internt till fastigheten.<br />

Det handlar om polykristallina celler, 215 W/<br />

panel som är uppdelade i sex stycken delsystem.<br />

Vardera delsystem har en växelriktare vardera. För<br />

att eliminera skuggningsproblem har varje byggnad<br />

10–13 »dummies« (vanliga, andrasorterade moduler<br />

som inte är inkopplade).<br />

Anläggningen är belönad med Skåne solar<br />

award <strong>2010</strong>, i kategorin bästa solcellsanläggning.<br />

I Sege park har det i år uppförts ett demonstrationsprojekt<br />

i mindre skala, en soldriven stirlinganläggning.<br />

Det är en ny produkt som producerar<br />

el av instrålad solenergi på ett mycket effektivt<br />

sätt. Tekniken att producera el med hjälp av en stirlingmotor<br />

och solenergi har potential att bli en stor<br />

produkt för elproduktion i solrikaregioner. Det<br />

handlar om en unik produkt, utvecklad i <strong>Malmö</strong><br />

och som har mycket goda utsikter att etableras på<br />

den internationella marknaden.<br />

Produkten bygger på tekniken från en stirlingmotor.<br />

Stirlingmotorn är en motor som drivs med<br />

Solstirlinganläggningen i Sege park.<br />

hjälp av extern värmetillförsel med utvändig förbränning<br />

eller koncentrerad instrålad solvärme.<br />

Genom att koncentrera solenergin med hjälp av<br />

stora speglar värms den varma sidan på motorn<br />

upp och motorn startar. Motorn kopplas sedan till<br />

en generator som producerar el. Verkningsgraden<br />

beräknat på spegelytan ligger på 29,4 procent, vilket<br />

är världsrekord i verkningsgrad. Det kan till<br />

exempel jämföras med solceller som har en verkningsgrad<br />

på cirka 10–15 procent. En enhet har en<br />

spegelyta på cirka 80 kvm och en effekt på 25 kW.<br />

Anläggningen följer solen från morgon till kväll för<br />

att fokusera solstrålarna maximalt.<br />

Den installerade solstirlinganläggningen har<br />

gett <strong>Malmö</strong> ett stort mervärde som en förebild<br />

inom miljöteknik. Nationellt och internationellt är<br />

det viktigt för <strong>Malmö</strong> att vara en demonstrationsplats<br />

av en lokalt utvecklad solenergiteknik. Det<br />

är viktigt att ha en testanläggning för att vidareutveckla<br />

tekniken. Dessutom finns möjligheter att<br />

bygga upp en inhemsk industri för produktion av<br />

solstirlinganläggningar, vilket kan ge arbetstillfällen<br />

och tillväxt för både <strong>Malmö</strong> och regionen i sin<br />

helhet.<br />

Kvar sedan sjukhustiden är ett underjordiskt<br />

kulvertsystem som förbinder den tidigare panncentralen<br />

med områdets olika byggnader. I kulvertarna<br />

finns idag ledningar och rör för distribution av<br />

olika media, vatten, värme och el. Kulverten gör att<br />

det finns en gynnsam förutsättning för en lokalisering<br />

av en lokal värmeanläggning.<br />

<strong>Malmö</strong>, i folkmun kallad parkernas <strong>stad</strong>, producerar<br />

årligen 1500–2000 ton brännbart avfall. Idag<br />

saknas en större lokal anläggning för omhändertagande<br />

av detta avfall. Tanken med att bygga en<br />

lokal fliseldningsanläggning, alternativt en ugn för<br />

pyrolys, är att basbränslet finns nära och att anläggningen<br />

kan användas vintertid när behovet är som<br />

störst.<br />

Torsten Persson<br />

torsten.persson@malmo.se

Framtidens kollektivtrafik är spårvagnar –<br />

och bussar, tåg, cyklar, fotgängare…<br />

Fördjupningarna i det förvaltningsövergripande utredningsprojektet Framtidens kollektivtrafik är nu klara, och<br />

har rapporterats till kommunstyrelsen i juni. Ett förslag på första etapp med spårväg till Lindängen, Rosengård och<br />

Västra Hamnen lades fram, och accepterades av kommunstyrelsen, som gav förvaltningarna i uppdrag att starta en<br />

förstudie för denna etapp. Samtidigt fortsätter parallellt utredningar om utvecklingen av buss- och tågtrafiken, liksom<br />

konsekvenser och möjligheter för gång-, cykel-, och biltrafiken, och inte minst <strong>stad</strong>sutvecklingen i stort.<br />

Så här kan det se ut i korsningen Mäster Nilsgatan/Adelgatan<br />

i framtiden. Spårvagnen är på väg till <strong>Malmö</strong> central.<br />

Illustration: ©Kragh-Berglund/<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>.<br />

I den rapport, »Strategi för genomförande maj<br />

<strong>2010</strong>«, som projektet presenterade för kommunstyrelsen,<br />

fanns följande rekommendationer för fortsättningen:<br />

Den första spårvägsetappen i <strong>Malmö</strong> består<br />

av två linjer, Lindängen-Västra Hamnen<br />

och Rosengård-Västra Hamnen.<br />

En förstudie enligt lagen om byggande av<br />

järnväg påbörjas för att möjliggöra förverkligandet<br />

av den första etappen inom sex år.<br />

Parallellt med förstudien tas det fram planprogram<br />

och ytterligare underlag, t.ex. gestaltningsprogram<br />

och handelsutredning.<br />

Olika finansieringskällor detaljstuderas och<br />

analyseras.<br />

Dagens kollektivtrafik anpassas till spårvägsplanerna<br />

och busstrafiken utvecklas parallellt<br />

mot högre kapacitet. Här ingår också<br />

utveckling av eldrift för bussar.<br />

Reservat för spårväg läggs in i <strong>Malmö</strong>s översiktsplan.<br />

Kollektivtrafiken ska ses som en<br />

metod för <strong>stad</strong>sutveckling<br />

Fortsatt utredning och etapputbyggnad av<br />

fler spårvägsetapper.<br />

Kommunikation och dialog kring arbetet<br />

drivs strategiskt.<br />

<strong>Planering</strong> och genomförande sker i nära<br />

samarbete med Region Skåne, Lund och<br />

Helsingborg, samt grannkommunerna.<br />

Kommunstyrelsen godkände detta och pekade ut<br />

gatukontoret som ansvarigt för att samordna det<br />

fortsatta arbetet, i samverkan med övriga berörda<br />

förvaltningar.<br />

Vi fortsätter med en förstudie<br />

Kommunstyrelsen har emellertid bara, än så länge,<br />

pekat ut den formella förstudien som omedelbart<br />

ska förberedas. Förstudien kommer att fördjupa de<br />

tekniska och utformningsmässiga förutsättningarna<br />

för den föreslagna spårvägsetappen ytterligare, med<br />

syftet att finna den fördelaktigaste lösningen för<br />

<strong>Malmö</strong> ur ett brett <strong>stad</strong>sutvecklingsperspektiv.<br />

Nu pågår samtal förvaltningarna emellan om<br />

vad som ska tas med i det fortsatta arbetet. En<br />

styrka i det genomförda arbetet har varit fokus på<br />

den sociala hållbarheten, som kollektivtrafiken ytterst<br />

ska bidra till att stärka. Detta arbete önskar vi<br />

i projektgruppen fortsätta att utveckla. Siktet är inställt<br />

på effekter när det gäller att rusta upp gator<br />

och <strong>stad</strong>smiljöer, kanske främst i miljonprogramsområdena,<br />

att bättre förbinda <strong>stad</strong>ens olika delar<br />

genom strukturbildande kollektivtrafik och att på<br />

så sätt skapa möjligheter till bättre integration. Således<br />

är det viktigt att inte bara se spårväg som ett<br />

trafikprojekt. Det är ett <strong>stad</strong>sutvecklingsprojekt,<br />

och kan inte skiljas från det ordinarie sättet att arbeta<br />

med trafikfrågor eller ens <strong>stad</strong>sbyggnadsfrågor.<br />

Människor ska genom trafikens utveckling känna<br />

sig delaktiga i <strong>stad</strong>ens liv och ges makt att påverka sina<br />

egna liv. Givetvis är då också jämställdhetsperspektivet<br />

fortsatt viktigt, och de resultat som under hösten<br />

har kommit fram och kommer att komma fram ur den<br />

forskning som har gjorts inom paraplyarbetet Hållbar<br />

jämställdhet kommer att inverka på projektet.<br />

Kritiskt för framgång, för att kunna nå de mål<br />

som sätts upp och för att kunna genomdriva ett fysiskt<br />

spårvägsprojekt, är målmedveten kommunikation<br />

och dialog – med medborgarna och med<br />

andra intressegrupper – och de arbetssätt som har<br />

sjösatts under de fördjupade utredningarna kommer<br />

förhoppningsvis att vidareutvecklas och tas i<br />

praktiskt bruk.<br />

Spårvägar i Skåne<br />

Den sistnämnda punkten i listan ovan, rörande<br />

den regionala samverkan, har fått stort fokus under<br />

sensommaren och den tidiga hösten. Tillsammans<br />

med Region Skåne och de två andra skånska<br />

kommuner som planerar för spårväg, Lund och<br />

Helsingborg, har ett samverkansprogram nu formaliserats<br />

i och med att det genomförts ett första<br />

styrgruppsmöte med regionala och lokala politiker.<br />

Programmet går under namnet SPIS, Spårvägar i<br />

Skåne. Tjänstemännen orienterade på detta möte<br />

om planer och utredningar, och i<strong>nr</strong>iktningen godkändes<br />

om ett gemensamt utredningsprogram med<br />

dessa delprojekt:<br />

En gemensam vision om spårvägar i Skåne<br />

En gemensam teknisk standard och utformningsprinciper<br />

för spårväg (s.k. strukturhandling)<br />

Organisation<br />

Finansiering<br />

Kommunikation<br />

Delprojektet om strukturhandling har redan startat,<br />

och en framtagen handling är redan under<br />

samråd, bland annat hos kommunerna. SPIS går<br />

nu in i ett skede där de övriga delprojekten ska<br />

konkretiseras och kanske avgränsas gentemot kommunernas<br />

egna insatser.<br />

Nyligen färdigställdes och skickades ansökan<br />

in till Europeiska investeringsbanken, inom<br />

det så kallade ELENA-programmet, om ekonomiskt<br />

bidrag för förberedande arbeten för spårvägar<br />

i samverkan mellan regionen och de tre städerna.<br />

Om allt går väl kan parterna få dela på i runda<br />

tal 30 miljoner kronor, som då kan användas i de<br />

nämnda utredningarna, men också för att bygga<br />

upp kompetens inom kommunerna när det gäller<br />

t.ex. gestaltning och teknik i förhållande till spårvägar.<br />

Motkravet är en 10-procentig motfinansiering<br />

från deltagande parter och att investeringen i<br />

själva spårvägen börjar om cirka tre år. Det är inte<br />

en orimlighet med tanke på att Lund faktiskt ligger<br />

långt framme med sina planer på att konvertera<br />

bussvägen Lundalänken till spårväg – 2014 är<br />

Lunds målår för trafikstart där.<br />

Trafik för en tät och nära <strong>stad</strong><br />

En förtätning av <strong>stad</strong>en kommer också att innebära<br />

en förtätning av trafiken. Tack vara kollektivtrafikens<br />

– och inte minst spårvagnens – högre transportkapacitet,<br />

kan människorna fortsätta att resa i<br />

<strong>stad</strong>en när befolkning och sysselsättning ökar, även<br />

om vi inte har plats till att bredda gatorna. Tvärtom<br />

kan idag torftiga gatumiljöer med stora impediment,<br />

förtätas genom kompletterande blandad<br />

bebyggelse nära gator som byggs om från trafikleder<br />

till <strong>stad</strong>sgator, med kollektivtrafikprioritering<br />

som metodisk och symbolisk »portal«. Detta är ett<br />

konstaterat utvecklingsbehov, kanske främst i våra<br />

halvcentrala områden. Att planera för spårväg är då<br />

att proaktivt verka för bredare acceptans för denna<br />

utveckling.<br />

Detta utgör både nya utmaningar och nya lösningar<br />

i förhållande till exempelvis buller och utsläpp,<br />

som ambitionerna måste brytas mot i <strong>stad</strong>ens<br />

översiktliga planering. I den kommande<br />

ÖP2012 blir detta onekligen en viktig fråga, och<br />

kollektivtrafikens position i <strong>stad</strong>sbyggnadet kommer<br />

därför att stärkas.<br />

Under tiden ser vi också fram emot den utveckling<br />

som Citytunneln kan sätta igång när tågtrafiken<br />

öppnar i december. Förhoppningsvis följs denna<br />

av trafiken på <strong>Malmö</strong>ringen – med den nya<br />

stationen i Rosengård som också nämnts som en<br />

del i Framtidens kollektivtrafik – med flera tågsatsningar<br />

i regionen.<br />

Daniel Svanfelt<br />

daniel.svanfelt@malmo.se<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 27

<strong>Malmö</strong>s nyaste byggskola<br />

på Norra Sorgenfri<br />

gymnasium<br />

Den 15 september klockan 12:00 invigs <strong>Malmö</strong>s<br />

nya byggskola på Norra Sorgenfri gymnasium.<br />

Vid invigningen talar Ilmar Reepalu, ordförande i<br />

Kommunstyrelsen i <strong>Malmö</strong>, Agneta Eriksson, ordförande<br />

i utbildningsnämnden i <strong>Malmö</strong> och Louise<br />

Rehn Winsborg, ordförande i utbildningsnämnden<br />

i Lund.<br />

Norra Sorgenfri gymnasium är en toppmodern<br />

och centralt belägen skola med gedigna yrkesutbildningar<br />

inom bland annat plåtslageri och anläggning.<br />

Med över 400 elever är det en av Sveriges<br />

största byggskolor. Norra Sorgenfri gymnasium<br />

är också en del av Byggutbildning Syd, som är ett<br />

unikt samarbete mellan utbildning och näringsliv i<br />

Öresundsregionen.<br />

– Oerhört kul att den gamla Tripasin-fabriken<br />

nu omvandlats till toppmoderna utbildningslokaler!<br />

Det är ett lyft för både elever och lärare, säger<br />

Ilmar Reepalu, (S), kommunstyrelsens ordförande.<br />

– Med det unika samarbete vi har tillsammans<br />

med Lunds kommun genom Byggutbildning Syd,<br />

förbereds eleverna för sina framtida arbetsplatser<br />

som ju inte bara finns inom kommunen utan i hela<br />

regionen, säger han.<br />

– Toppen att vi har byggutbildningen så centralt<br />

placerat i <strong>Malmö</strong>, det bidrar positivt till omvandlingen<br />

av industriområdet i Sorgenfri. Och när<br />

eleverna är klara på skolan kommer de att fortsätta<br />

bidra till omvandlingen av <strong>Malmö</strong>, vi står ju inför<br />

stora utmaningar när det gäller bo<strong>stad</strong>sbyggandet<br />

framöver, säger Anneli Philipson, (V), kommunalråd<br />

med ansvar för demokrati och jämställdhet.<br />

– Roligt att byggprogrammet också får en miljöi<strong>nr</strong>iktning.<br />

Byggbranschen håller på att förändras<br />

med nya krav på energi och miljökompetens, jag<br />

är glad att vi i <strong>Malmö</strong> tillsammans med Lund kan<br />

erbjuda detta till våra ungdomar, säger Lari Pitkä-<br />

Kangas, (MP), <strong>stad</strong>sekologikommunalråd.<br />

28 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

Studiebesökssamordnare<br />

– nyi<strong>nr</strong>ättad tjänst<br />

Elisabeth Aquilonius – studiebesökssamordnare<br />

för <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>.<br />

Den 1 september tillträdde<br />

Elisabeth Aquilonius den nyi<strong>nr</strong>ättade<br />

tjänsten som studiebesöksamordnare<br />

för hela<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>. Tjänsten innebär<br />

att det nu finns en koordinerande funktion inom<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> som ska samordna förfrågningar och<br />

aktörer för kommunövergripande besök.<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> är ett attraktivt besöksmål<br />

Över 12 000 personer från hela världen beräknas<br />

varje år i olika sammanhang besöka <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> i<br />

form av technical visits. År 2008 tog <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />

emot 364 grupper enbart från andra delar av Sverige<br />

samt Danmark. Med ett strategiskt och fokuserat<br />

arbete inom bland annat hållbar utveckling,<br />

<strong>stad</strong>splanering, vård och omsorg, kultur och teknik<br />

attraherar <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s verksamheter besök från<br />

andra kommuner och myndigheter i Sverige, men<br />

också från övriga Europa och resten av världen.<br />

Studiebesök en form av imageskapande<br />

Studiebesök är ett bra sätt att visa upp <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong> för vår omvärld och knyta nya viktiga kontakter<br />

och eventuella samarbetspartners till oss. Ju<br />

tydligare vi kan kommunicera vårt utbud och det<br />

vi är bra på genom studiebesöken desto mer stärker<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> sitt varumärke som en spännande, nytänkande<br />

och kreativ <strong>stad</strong>. För mig som boende i<br />

<strong>Malmö</strong> sedan högskolans etablering år 1998, känns<br />

det extra roligt att få vara med och marknadsförda<br />

<strong>stad</strong>en som jag känner så starkt för. Studiebesöken<br />

är ett sätt att visa upp vårt kunnande och sprida<br />

kunskap till andra.<br />

Det är många som är inblandande i skapandet<br />

av en god mottagarorganisation och det finns<br />

många goda idéer, hög kompetens och stor erfarenhet<br />

av professionella besök till <strong>stad</strong>en. Min roll blir<br />

framförallt att formalisera strukturer, få en kontinuitet<br />

och arbeta fram en policy för en på sikt hållbar<br />

organisation.<br />

De senaste åren har <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> i olika sammanhang<br />

varit nominerad till eller mottagare av flera välrenommerade<br />

utmärkelser vilket än mer har ökat<br />

intresset för vårt sätt att utveckla <strong>stad</strong>en. European<br />

Award of Excellence: City for Children, Sveriges<br />

bästa miljökommun, BEX Award – masterplan,<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s medverkan i Expo <strong>2010</strong> och Urban<br />

Best Practice Area är alla exempel på att kommunen<br />

genom sin starka ställning kommer attrahera ytterligare<br />

besök till <strong>stad</strong>en. Mycket tyder på att vi de<br />

kommande åren kommer stå värd för fler besök och<br />

stärka vår position som ett intressant resmål för representanter<br />

från offentliga förvaltningar, företag,<br />

organisationer, studerandegrupper och vänorter.<br />

Elisabeth Aquilonius<br />

elisabeth.aquilonius@malmo.se<br />

Succé för Arkitektur-<br />

och designdagarna<br />

Arkitektur- och designdagarna är ett årligen återkommande<br />

arrangemang som initierades i samband<br />

med Sveriges Arkitekturår 2001. I år samarbetade<br />

vi med Köpenhamn och Arkitektur och<br />

designdagarna är en del av Öresundregionens<br />

10-årsjubileum.<br />

I <strong>Malmö</strong> anordnades arkitekturvandringar i inner<strong>stad</strong>en,<br />

arkitektur och hållbarhetsvandringar på<br />

Västra Hamnen och i Eko<strong>stad</strong>en Augustenborg,<br />

byggprojektexkursion med buss och med turistbåten<br />

Rundan, besök i Turning Torso eller guidad tur<br />

i Kalkbrottet. Allt gratis!<br />

Detta är bara ett axplock av vad som hände under<br />

dagarna.<br />

Ett år med Boplats<br />

Syd<br />

Ett år har nu gått sedan den kommunala bo<strong>stad</strong>sförmedlingen<br />

Boplats Syd startade den 15 september<br />

2009. Intresset från allmänheten har varit<br />

stort. Under året har drygt 37 000 registrerat sig<br />

i förmedlingens kö vilket tyder på en stor efterfrågan<br />

på bostäder i <strong>Malmö</strong>. Under året har cirka 2<br />

300 lägenheter förmedlats varav cirka 400 var studentlägenheter<br />

och cirka 130 seniorlägenheter. Den<br />

genomsnittliga kötiden för att erhålla en successionslägenhet<br />

eller seniorlägenhet var cirka 2,5 år<br />

och för studentlägenhet cirka 0,6 år.<br />

Den största anslutna fastighetsägaren är MKB<br />

med sitt bestånd av cirka 22 500 lägenheter. Målsättningen<br />

är att de flesta av kommunens hyresrätter<br />

skall förmedlas via Boplats Syd. Efterhand som<br />

verksamheten har bedrivits har ett antal privata<br />

fastighetsägare anslutits sig och börjat lämna in<br />

lediga lägenheter. Detta visar sig framför allt på studentbo<strong>stad</strong>ssidan<br />

där Boplats Syd förmedlat 1 800<br />

lägenheter av totalt cirka 2 200. Vidare finns ambitionen<br />

att Boplats Syd skall leva upp till namnet,<br />

nämligen att vara den gemensamma marknadsplatsen<br />

för regionens hyresrätter.<br />

Kommunala tomter<br />

Boplats Syd administrerar också den kommunala<br />

tomtkön och tilldelar de lediga tomterna för dem<br />

som önskar bygga sitt eget hus. Du erbjuds tomt<br />

efter önskemål och kötid. 843 hushåll har under<br />

året registrerat sig i tomtkön. Pågående projekt är<br />

Bunkeflostrand med 43 tomter. Lanseringen av<br />

tomtkön på webben har visat sig fungera mycket<br />

bra.<br />

Stina Andersson<br />

stina.andersson@malmo.se

<strong>Malmö</strong> i Shanghai – Expo<strong>2010</strong><br />

Besökare i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s monter fikar vid en fondvägg av Västra Hamnen.<br />

Fullt med besökare, många intresserade frågor och<br />

en och annan VIP-grupp. Det går bra för <strong>Malmö</strong> i<br />

Shanghai.<br />

Sedan den 1 maj finns det ett litet Mini-<strong>Malmö</strong> i<br />

Shanghai. På 320 kvadratmeter mitt i världsutställningen<br />

Expo <strong>2010</strong> kan man här besöka en utställning<br />

om Västra Hamnen och lära sig mer om utvecklingen<br />

från en industri<strong>stad</strong> till en hållbar <strong>stad</strong>sdel.<br />

Det är en historia som väcker stort intresse i<br />

Kina, där det finns gott om tunga industristäder<br />

och ett stort behov av andra visioner om framtiden.<br />

– När det gällde <strong>Malmö</strong> fastnade expo-organisationen<br />

särskilt för de helhetslösningar för hållbar utveckling<br />

som finns i Augustenborg och Västra Hamnen;<br />

att vi arbetar med flera aspekter i ett område:<br />

avfall, transporter, förnybar energi, dagvattenhantering,<br />

byggande och <strong>stad</strong>splanering och gröna frågor,<br />

säger Monika Månsson, projektledare för utställningen.<br />

<strong>Malmö</strong>s utställning är förhållandevis liten och<br />

anspråkslös jämfört med de andra utställningarna<br />

på området. Det är en mycket öppen utställning<br />

som bygger på dialog med besökarna, kunskapsutbyte<br />

och attityd.<br />

– Men vi har fått väldigt bra utdelning för vår<br />

jämförelsevis blygsamma satsning. Vi har fått väldigt<br />

mycket mer mediauppmärksamhet än de flesta<br />

av våra stora grannar, som Prag, Paris och Bilbao.<br />

Och vi har definitivt fått mer besök från fackfolk,<br />

säger Monika Månsson.<br />

Dessutom får <strong>Malmö</strong> regelbundet ta emot VIPgrupper,<br />

den närmaste veckan exempelvis en VIPgrupp<br />

från Beijing och en från Malaysia. <strong>Malmö</strong><br />

har nämligen blivit utvald av expo-organisationen<br />

för UBPA som en av de tre innehållsmässigt bästa<br />

utställningarna inom området. Det innebär att vi<br />

finns med i deras VIP-program och därför kommer<br />

nu politiker och andra VIP:s till <strong>Malmö</strong> för att lära<br />

sig mer om hur man kan skapa en hållbar <strong>stad</strong>.<br />

<strong>Malmö</strong> finns med på det som kallas Urban Best<br />

Practices Area (UBPA), en särskild temautställningen<br />

inom världsutställningen. Hela världsutställningen<br />

har i år temat »Better City, Better Life« och<br />

tar särskilt fast på kommuner och regioners möjlighet<br />

att påverka och hitta spännande framtidslösningar<br />

för hållbara städer. Därför valde expo-orga-<br />

nisationen tidigt att bjuda in ett antal städer som<br />

anses vara särskilt framstående att ställa ut inom<br />

UBPA, däribland <strong>Malmö</strong>.<br />

Världsutställningen varar från den 1 maj till 31<br />

oktober i år. Varje månad lyfts ett särskilt tema<br />

fram i utställningen. I september är det särskilt fokus<br />

på <strong>stad</strong>splanering, och personal från <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret,<br />

serviceförvaltningen och MKB finns<br />

på plats under månaden.<br />

Utställningsperioden avslutas sedan i oktober<br />

med ett cleantech-tema.<br />

Expo <strong>2010</strong> är en mötesplats för hela världen. På<br />

sikt hoppas <strong>stad</strong>en förstås på att deltagandet här inte<br />

bara stärker <strong>Malmö</strong>s redan mycket goda rykte och<br />

anseende som en av världens ledande städer inom<br />

hållbar utveckling, men också att satsningen ska<br />

gynna turismen till <strong>Malmö</strong> och lokala företag i <strong>stad</strong>en<br />

Därför har kommunstyrelsen inte bara sagt ja<br />

till att delta i UBPA, utan också till att <strong>Malmö</strong> ordnar<br />

specialevenemang i den svenska paviljongen under<br />

en vecka i oktober som vi delar med region Skåne.<br />

<strong>Malmö</strong> ansvara för program den 24–27 oktober.<br />

Läs mer på www.southernswedenexpo.se<br />

Modellen över <strong>Malmö</strong>s Västra Hamnen tilldrar sig uppmärksamhet<br />

från besökarna.<br />

I »Framtidskikaren« kan man blicka in i det framtida<br />

<strong>Malmö</strong>.<br />

Foton: Monika Månsson.<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 29

<strong>Malmö</strong>s näringsliv i fokus<br />

Finanskrisen och den allmänna lågkonjunkturen i hela världen har inte gått och går naturligtvis inte <strong>Malmö</strong> heller<br />

spårlöst förbi, även om vi kan konstatera att <strong>Malmö</strong> så här långt klarat sig tämligen bra i jämförelse med andra<br />

regioner/orter i Skandinavien.<br />

Konjunkturinstitutets »Konjunkturbarometer Företag<br />

och hushåll Augusti <strong>2010</strong>« anger att ekonomin<br />

idag ligger på en nivå som signalerar att<br />

stämningsläget bland både företag och hushåll är<br />

betydligt starkare än normalt. Hushållens uppfattning<br />

om läget i svensk ekonomi är mer positiv än<br />

normalt och likaså synen på arbetsmarknaden. Fler<br />

är positiva även på tolv månaders sikt och förväntar<br />

sig att den egna ekonomin kommer att vara bättre<br />

om ett år.<br />

Branscher som bedöms vara på väg upp i<br />

Sverige är Tillverkningsindustri samt Bygg- och anläggningsverksamhet<br />

medan Specialiserad butikshandel<br />

är nedåtgående. Läget är bra inom Handel<br />

med motorfordon och Privata tjänstenäringar<br />

medan det är svagt inom Livsmedelshandel.<br />

Orderingång och byggande har stigit, medan<br />

sysselsättningen har varit i det närmaste oförändrad.<br />

Branschen räknar med att byggaktiviteten ökar<br />

ytterligare de kommande månaderna. Försäljningstillväxten<br />

inom detaljhandeln har dämpats de senaste<br />

månaderna.<br />

För <strong>Malmö</strong>s del kan vi konstatera att samtliga<br />

av branscherna ovan är viktiga profilområden<br />

i <strong>Malmö</strong>s näringsliv, vilket ju bådar gott för framtiden.<br />

Bland annat bygg- och anläggningssidan är<br />

stark. Från senaste <strong>Malmö</strong>läget (aug <strong>2010</strong>) framgår<br />

att i år beräknas omkring 600 bostäder färdigställas<br />

och ytterligare cirka 1 500 kunna påbörjas.<br />

I centrum drar också en hel del igång avseende<br />

kommersiella lokaler. I nära anslutning till den nya<br />

citytunnelstationen Triangeln kommer Vasakronan<br />

att investera i en större ansiktslyftning av köpcentret<br />

Triangeln. Samtidigt uppför NCC en fastighet<br />

bakom köpcentret som ska innehålla handel, kontor,<br />

lägenheter och parkeringsplatser.<br />

I de viktiga utvecklingsområdena Västra Hamnen<br />

och Hyllie görs det en hel del nya etableringar.<br />

I Västra Hamnen med Universitetsholmen<br />

är utbyggnadstakten hög, nya företag och nya<br />

invånare tar kontinuerligt området i besittning. Redan<br />

är fler människor verksamma i området än när<br />

Kockums varvsverksamhet var som störst.<br />

Konsultverksamheten Ramböll har flyttat in i<br />

»sitt« nya hus i Västra Hamnen, vilket ger lediga<br />

utrymmen i andra kontorshus på området. Rezidor<br />

öppnar ett Park Inn hotell bredvid World Trade<br />

Center i Västra Hamnen. Hotellet kommer att ha<br />

230 rum, restaurang och konferenslokaler och beräknas<br />

stå klart i början av nästa år.<br />

I Dockanområdet fortsätter utvecklingen av<br />

Media Evolution City där olika mediaföretag ges<br />

möjlighet att etablera sig. SVT finns på plats sedan<br />

i våras. Nära intill kommer också Region Skåne att<br />

flytta in i sitt nya regionhus under september och<br />

kan då koncentrera mer av sin administrativa verksamhet<br />

hit och bli mer synliga.<br />

<strong>Malmö</strong> kan snart också locka med ett nytt område<br />

runt citytunnelstationen i Hyllie. Här kom-<br />

30 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

mer att finnas närhet till<br />

allt. Med <strong>Malmö</strong> Arena<br />

som invigdes redan hösten<br />

2008, en vattenpark<br />

och shoppingcentret Emporia<br />

blir Hyllie samtidigt<br />

ett centrum för upplevelser.<br />

Det är en styrka<br />

att ta fasta på, för både<br />

verksamheter och bostäder,<br />

bland annat ur<br />

ett Öresundsperspektiv.<br />

De som kommer att<br />

bo eller verka i Hyllie får<br />

närmare till Köpenhamn<br />

än många av köpenhamnarna<br />

själva!<br />

I Annehems Point<br />

Hyllie vid den nya citytunnelstationen<br />

har<br />

bl a it-företaget System<br />

Verification tecknat hyreskontrakt och ska flytta<br />

sin verksamhet från centrala <strong>Malmö</strong> till det första<br />

huset som blir färdigt vid stationstorget. Företaget<br />

består av över 130 konsulter och ett tillgängligt<br />

kontor med smidiga kommunikationer är högt<br />

prioriterat inför framtiden. Utöver Tullen blir det<br />

Pressbyrån, Subway, Chinabox, Pölsemannen och<br />

Swedbank som är först ut. De blir en del i det<br />

breda serviceutbud som krävs i och med närheten<br />

till Citytunnelns station Hyllie.<br />

Ett annat företag som tror på utvecklingen i<br />

<strong>Malmö</strong> är Porsche Center Syd som nu gör det möjligt<br />

att kunna handla sin Porsche i regionen. Läget<br />

är naturligtvis valt med omsorg, mitt i <strong>Malmö</strong>s<br />

framväxande bilmekka på Fredriksbergsområdet<br />

där BMW, Peugeot och Lexus redan finns.<br />

Andra intressanta nya etableringar i <strong>Malmö</strong> är<br />

Eden Springs som marknadsför källvatten och vattenautomater,<br />

med tillbehör, till verksamheter och<br />

Tarsier, ett företag inom dataspelsutveckling som<br />

nu tar steget från Karlshamn till <strong>Malmö</strong>. I de tidigare<br />

Hondalokalerna på Västkustvägen kommer<br />

Mechanum att starta Sveriges första auktoriserade<br />

flermärkesverk<strong>stad</strong>.<br />

I början av 2011 flyttar Elfakoncernen till Södertull<br />

i <strong>Malmö</strong> där man kommer att ha de olika ledningsfunktionerna<br />

placerade. I Sverige finns företaget<br />

tidigare i centrala funktioner framför allt i<br />

Västervik och Järfälla.<br />

Många kontakter med företag i olika branscher<br />

som inom t ex cleantech, media, kundservice<br />

och företagstjänster av olika slag. Framöver kommer<br />

också utvecklingen inom Norra Hamnen som<br />

logistikområde att påbörjas. Bygget av nya hamnterminaler<br />

(godsfärje-, container- samt kombiterminaler)<br />

som ska vara klara i april 2011.<br />

Från industri<strong>stad</strong> till kunskaps<strong>stad</strong><br />

Idag arbetar ett stort antal personer inom<br />

olika kunskapsintensiva tjänstebranscher i<br />

<strong>Malmö</strong>. Endast 8 procent arbetar inom tillverkning.<br />

Detta är en lägre siffra än Sverige<br />

som helhet där 15 procent arbetar inom tillverkning.<br />

<strong>Malmö</strong> har störst andel förvärvsarbetande<br />

inom handel (16 procent) följt av företagstjänster<br />

(14 procent), därefter kommer vård,<br />

omsorg och sociala tjänster (14 procent) följt<br />

av utbildning (9 procent).<br />

Över hälften (53 procent) arbetar inom de<br />

fyra största grupperna ovan.<br />

Sverige som helhet skiljer sig från <strong>Malmö</strong><br />

när det gäller vilka områden som har flest<br />

förvärvsarbetande. I Sverige är den största<br />

gruppen vård, omsorg och social tjänster (16<br />

procent) följt av tillverkning (15 procent).<br />

De nya anläggningarna i Norra Hamnen skall<br />

fylla samma funktion som de befintliga i Nyhamnen.<br />

Främst söker vi dynamiska, industriella verksamheter<br />

med ett starkt behov av hamn- och<br />

transporttjänster och som samtidigt gagnar näringslivsstrukturen<br />

i <strong>stad</strong>en vad gäller arbetstillfällen,<br />

tillväxt och innovationer. Här vi ser fram<br />

mot många intressanta kontakter med kinesiska<br />

verksamheter i samband med <strong>Malmö</strong>veckan vid<br />

världsutställningen i Shanghai i slutet av oktober.

Nya steg framåt för <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s<br />

Cleantechsatsning<br />

Ett av de profilområden som<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> lägger extra vikt<br />

vid just nu är Cleantech –<br />

»Clean Technologies« som<br />

handlar om miljöförbättrande<br />

tekniker och de företag som<br />

arbetar med och inom detta.<br />

Satsningen <strong>Malmö</strong> Cleantech City ska genom<br />

sitt samarbete mellan företag, högskola och kommun<br />

skapa ett grönt kluster samtidigt som det<br />

ska stötta utvecklingen av cleantechföretagandet i<br />

<strong>Malmö</strong>.<br />

Det finns omkring 100 miljöteknikföretag i<br />

<strong>Malmö</strong>, 200 i övriga Skåne och 400 i Köpenhamnsområdet.<br />

Företagen specialiserar sig på allt<br />

från avloppshantering, energieffektivisering till<br />

transportmedel.<br />

I projektet som nu fortskrider föds nu nya<br />

konkreta affärsmöjligheter och innovativa samarbeten<br />

och projekt. I våras startades exempelvis en »testbedgrupp«<br />

med fyra miljöintresserade deltagare som ska<br />

förmedla innovationer och smarta lösningar.<br />

Gruppen ska uppmärksamma projekt där miljöteknik<br />

efterfrågas, sammanställer behovet och<br />

arrangerar sedan matchmaking aktiviteter där beställare<br />

och leverantörer kan sammanföras på en<br />

neutral arena.<br />

Ett annat exempel är den projekttävling för<br />

Framtidens hållbara tvättstugor som arrangerades<br />

under våren i Eko<strong>stad</strong>en Augustenborg. Under en<br />

halvdag fick intresserade företag presentera sina<br />

innovativa produkter och smarta lösningar inom<br />

allt från vattenlösningar, alternativa bokningslösningar<br />

och energisnåla maskiner för en jury.<br />

I höst planerar <strong>Malmö</strong> Cleantech City<br />

ytterligare fyra aktiviteter, bland annat inspirationsföreläsningar<br />

och leverantörsträffar. Tanken är att<br />

arrangemangen ska inspirera och vara en mötesplats<br />

som leder till fler affärsmöjligheter. Ett annat<br />

syfte är att uppmärksamma det stöd företagen<br />

behöver i sin utveckling så att man kan samordna<br />

detta behov tillsammans med andra näringslivsorganisationer.<br />

<strong>Malmö</strong> Cleantech City erbjuder numera även<br />

en digital mötesplats. På den nya hemsidan www.<br />

malmocleantechcity.se, finns aktuell information<br />

om projektet och vad som är på gång inom cleantech<br />

just nu. Här kan man söka bland cleantechföretag<br />

i <strong>Malmö</strong> och hitta nya samarbetspartners.<br />

MINC – året som gått<br />

I Västra Hamnen bredvid <strong>Malmö</strong> högskola, med<br />

stora IT-bolag som grannar, finns regionens ledande<br />

innovationsmiljö och inkubator – MINC<br />

(<strong>Malmö</strong> Inkubator). MINC finns mitt i högskoleområdet<br />

och i gränslandet mellan forskning, innovationer,<br />

entreprenörer och näringsliv.<br />

2009 var ett bra år för Minc – inkubatorprogrammet<br />

hade i genomsnitt 27 bolag, kontorshotellet<br />

i genomsnitt 60 företag och 5 700 personer besökte<br />

inkubatorn. Man genomförde dessutom flera<br />

välbesökta events som Minc/On och Eric Ries.<br />

Det gör att vi nu funderar över expansion av<br />

verksamheten. Där huvuddelen av expansionen<br />

kommer handla om att bli en än starkare entreprenörsmiljö,<br />

ha möjlighet att bredda erbjudandet till<br />

entreprenörerna med tillväxtbolag i sikte samt vara<br />

drivande aktör inom sociala och digitala medier,<br />

säger Bodil Rosvall, vd på MINC.<br />

Med en ökad satsning och expansion kommer<br />

MINC kunna arbeta med fler entreprenörer samt<br />

bidra till att öka <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s attraktionskraft.<br />

För mer information<br />

Agneta Möller, Näringslivskontoret <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />

agneta.moller@malmo.se och malmo.se/naringsliv<br />

Bodil Rosvall, vd MINC<br />

bodil@minc.se och minc.se<br />

Magdalena Kuchinska, <strong>Malmö</strong> Cleantech City<br />

magdalena.kuchinska@malmo.se och malmocleantechcity.se<br />

Unga i fokus<br />

Projektsekreterarna för Unga i fokus.<br />

<strong>Malmö</strong> har en av Sveriges yngsta befolkningar, en<br />

resurs som <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> måste bli bättre att ta tillvara<br />

på. Unga i fokus vill visa vägen för hur det ska<br />

gå till.<br />

Om <strong>Malmö</strong> ska fortsätta utvecklas mot en socialt<br />

hållbar <strong>stad</strong> krävs det att dialogen mellan <strong>stad</strong>ens<br />

unga och förvaltningarna förbättras. Därför<br />

har <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> anställt 21 unga akademiker inom<br />

projektet Unga i fokus. De har placerats på varsin<br />

förvaltning med ett tvådelat uppdrag: dels för att<br />

införliva ett ungt perspektiv i förvaltningsledningarna,<br />

dels för att tillsammans utforma ett projekt<br />

som ska öka ungas inflytande i förvaltningarna.<br />

För det gemensamma projektet har Unga i fokus<br />

bildat tre grupper som arbetar med varsitt område:<br />

Unga <strong>Malmö</strong>bor: Gruppen genomför en kartläggning<br />

av, och arbetar aktivt med, aktörer som på<br />

olika sätt jobbar för unga. I arbetet ingår också<br />

att undersöka kommunikationskanalerna mellan<br />

förvaltningarna och <strong>stad</strong>ens unga.<br />

Unga medarbetare i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>: Gruppen arbetar<br />

för att göra <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> till en mer attraktiv<br />

arbetsplats för unga medarbetare, genom att på<br />

olika sätt belysa hur organisationen bättre skulle<br />

kunna tillvarata deras kompetenser och erfarenheter.<br />

Kommunikation: Bistår de två andra grupperna i<br />

deras arbete, genom att bland annat ta fram material<br />

och kommunikationsstrategier. Gruppen<br />

är även Unga i fokus kanal utåt.<br />

Utru<strong>stad</strong>e med en två gånger två meter stor karta och klisterlappar<br />

har Unga i fokus gett sig ut på <strong>Malmö</strong>festivalen<br />

för att spana in ungdomsaktörer.<br />

ungaifokus@malmo.se<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 31

Hur skapas plats för <strong>Malmö</strong>s näringsliv?<br />

<strong>Malmö</strong>s näringsliv har genomgått en anmärkningsvärd förnyelse de senaste tjugo åren från forna industritider<br />

till dagens alltmer diversifierade näringsliv med anställda inom företagstjänster, handel och kommunikation och<br />

service. Den största andelen av <strong>Malmö</strong>s företag har färre än tio anställda. I ett diskussionsunderlag till markprogram<br />

för näringslivet lyfts en rad frågor kring lokaliseringsalternativ för företag med olika behov.<br />

Fler självförsörjande <strong>Malmö</strong>bor är grundläggande för<br />

<strong>stad</strong>ens sociala hållbarhet. Bild: Ylva Hazell.<br />

Plats för näringslivet<br />

<strong>Malmö</strong> ska kunna erbjuda goda lokaliseringsmöjligheter<br />

åt företag av olika slag och i skilda utvecklingsskeden,<br />

från enkla startmiljöer med lokaler till<br />

lägre hyra för den enskilde entreprenören till stora<br />

ytor för logistikföretag och exklusiva kontor för<br />

kunskapsföretag. Genom att planera för goda förutsättningar<br />

för näringslivet kan vi utveckla <strong>Malmö</strong><br />

och skapa fler arbetstillfällen. Fler självförsörjande<br />

<strong>Malmö</strong>bor är grundläggande för <strong>stad</strong>ens sociala<br />

hållbarhet och verksamhet mot otrygghet, utanförskap<br />

och segregation.<br />

Dialog om lokaliseringsmöjligheter<br />

för företag<br />

I ett diskussionsunderlag till markprogram som nu<br />

är ute på samråd lyfts en rad frågor kring lokaliseringsalternativ<br />

för företag med olika behov. Syftet<br />

är att få till stånd en dialog kring lokaliseringsmöjligheter<br />

för verksamheter i <strong>Malmö</strong>. De tankar och<br />

synpunkter som framkommer i samband med samrådet<br />

ska utgöra underlag till kommande översiktsplan<br />

för <strong>Malmö</strong> – ÖP 2012.<br />

<strong>Malmö</strong>s profilområden<br />

<strong>Malmö</strong> kommer i sin marknadsföring i näringslivssammanhang<br />

alltmer att fokusera på ett antal<br />

profilområden där vi bedömer att <strong>Malmö</strong>s styrkor<br />

kan bli särskilt framträdande avseende fler<br />

arbetstillfällen och tillväxt.<br />

De nya profilområdena är:<br />

Nya media – Media Evolution City i Västra<br />

hamnen utvecklas till en mötesplats i världsklass<br />

för företag inom rörlig bild inom nya<br />

media med satsningar på film, tv, datorspel,<br />

webb, mobila plattformar, design och reklam<br />

Life Science – Inom det Medicinska <strong>Malmö</strong><br />

knyts näringslivet ihop med forskning inom<br />

32 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

läkemedel, medicinteknik, bioteknik och<br />

hälsovård<br />

Besöksnäring – Flera nya mötesplatser som<br />

arenor, konsert och kongressanläggningar<br />

drar besökare till <strong>Malmö</strong><br />

Cleantech – <strong>Malmö</strong> samlar aktörer inom<br />

miljöteknik från högskolan, näringslivet och<br />

det offentliga för att profilera <strong>Malmö</strong> som en<br />

hållbar <strong>stad</strong> och därigenom skapa fler arbetstillfällen<br />

Logistik – Logistikcentrum i Norra Hamnen<br />

med etableringsstart 2011<br />

Handel – En för <strong>Malmö</strong> viktig sektor med<br />

stora framtidsplaner<br />

Huvudkontor – <strong>Malmö</strong>s goda infrastruktur<br />

och närhet till Copenhagen Airport<br />

och Köpenhamn gör <strong>stad</strong>en till en attraktiv<br />

etableringsort<br />

Det är också dessa områden som är högst prioriterade<br />

när det gäller att erbjuda goda lokaliseringsmöjligheter<br />

i <strong>Malmö</strong>.<br />

<strong>Malmö</strong> växer!<br />

<strong>Malmö</strong>s befolkning ökar tjugofemte året i rad.<br />

Befolkningstrycket medför ett ökat behov av fler<br />

arbetsplatser och efterfrågan på mark för verksamheter<br />

är stor. Samtidigt har <strong>stad</strong>en begränsade<br />

marktillgångar och det är därför viktigt att slå vakt<br />

om långsiktigt strategiska lägen. <strong>Malmö</strong> står inför<br />

ett vägval där en rad frågor behöver diskuteras.<br />

Exempel på frågor att diskutera<br />

Hur kan man genom fysisk planering skapa<br />

gynnsamma miljöer för företag?<br />

Hur skapas plats för nya verksamheter –<br />

genom förtätning eller med nya verksamhetsområden?<br />

Hur kan det kommunala samarbetet i etableringsfrågor<br />

förbättras?<br />

Attraktiv och hållbar <strong>stad</strong> = blandad<br />

<strong>stad</strong>?<br />

Många av de nya arbetstillfällena bedöms kunna<br />

finnas i den blandade <strong>stad</strong>sbebyggelsen. Norra<br />

Sorgenfri förvandlas exempelvis från renodlat industriområde<br />

till en sektorsblandad <strong>stad</strong>sdel med<br />

verksamhetslokaler, bostäder, handel, service, kultur<br />

och fritidsaktiviteter.<br />

»Blandad <strong>stad</strong>« är ett begrepp som används i<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadssammanhang för att beskriva att det<br />

finns blandade funktioner inom en byggnad, ett<br />

kvarter eller inom en <strong>stad</strong>sdel. Det är förenklat en<br />

blandning av bostäder och arbetsplatser som åsyftas<br />

men många gånger är det en blandning av så<br />

många ingredienser som möjligt som menas. Det<br />

kan vara en blandning av bostäder, handel, kontor,<br />

restauranger, skolor, institutioner, etc. Målet med<br />

blandad <strong>stad</strong> är att människor ska kunna både bo<br />

och verka, ha service och rekreation nära och att<br />

närhet mellan bostäder, arbetsplatser och service<br />

ger ett rikt och tryggt liv för <strong>Malmö</strong>bon.<br />

Blandad <strong>stad</strong> finns exempelvis i inner<strong>stad</strong>en, Västra<br />

Hamnen och på sikt i det pågående utbyggnadsområdet<br />

Hyllie samt i omvandlingsområdena Norra<br />

Sorgenfri, Limhamns hamn- och industriområde. I<br />

dessa omvandlingsområden är en av utmaningarna<br />

just att skapa samband med den övriga <strong>stad</strong>en, ge<br />

området struktur och kvalitet samt värna om mångfalden,<br />

blandade verksamheter och blandat boende.<br />

Det är därför viktigt att behålla verksamheter för<br />

att skapa en blandad <strong>stad</strong> med kreativa miljöer och<br />

lokaler i olika kostnadslägen.<br />

Prognoser för <strong>Malmö</strong>s näringsliv visar att de<br />

områden som förväntas utvecklas och stärkas framöver<br />

bland annat finns inom forskning och produktutveckling,<br />

företagsservice, kultur och besöksnäringar<br />

– <strong>stad</strong>smässiga näringar som med fördel<br />

lokaliseras i blandad <strong>stad</strong>sbebyggelse.<br />

Allt går inte att blanda<br />

En blandad <strong>stad</strong> är eftersträvansvärd men det finns<br />

också verksamheter som inte är lämpliga att blanda<br />

med bostäder – verksamheter som kräver rejäla<br />

skyddsavstånd, exempelvis logistik och tyngre industrier.<br />

Den här typen av verksamheter kommer<br />

i huvudsak att koncentreras till Norra Hamnen.<br />

Andra verksamheter som kan vara svåra att blanda<br />

med bostäder är de som ligger i särskilda verksamhetsområden,<br />

exempelvis småindustrier och verkstäder,<br />

utrymmeskrävande grossistverksamhet,<br />

stora lager och volymhandel. För den här typen av<br />

verksamheter finns det brist på lokaliseringsmöjligheter<br />

i <strong>Malmö</strong>.<br />

Hur löser vi bristen på mark i verksamhetsområden?<br />

Behovet kan mötas på olika sätt, genom att:<br />

1. Utnyttja befintliga verksamhetsområden<br />

bättre<br />

2. Planera för nya verksamhetsområde<br />

3. Utveckla det regionala samarbetet i etableringsfrågor

Attraktionskraften i regionen är inte enbart knuten till en<br />

enskild kommun. Tillväxten i <strong>Malmö</strong> kommer hela regionen<br />

tillgodo – omvänt är det också bra för <strong>Malmö</strong> när<br />

arbetstillfällen skapas i kringliggande kommuner.<br />

I) Möjligheter i befintliga verksamhetsområden<br />

Det handlar om att se över möjligheter till komplettering<br />

av de relativt lågt exploaterade områdena<br />

och undersöka intresset för exempelvis påbyggnad<br />

och tillbyggnad av befintlig bebyggelse. För att<br />

få till stånd en förtätningsprocess i verksamhetsområdena<br />

behövs ett nära samarbete mellan berörda<br />

fastighetsägare och kommunen.<br />

II) Nya verksamhetsområden<br />

I programmet ges förslag på möjliga lägen för nya<br />

verksamhetsområden på kort och på lång sikt och<br />

med ett intervall beroende på efterfrågan. Det har<br />

varit viktigt att hitta lägen med goda tillfartsmöjligheter<br />

och som särskilt lämpar sig för verksamheter,<br />

framför andra ändamål. På kort sikt finns tomter<br />

i anslutning till befintlig infrastruktur, områden i<br />

närheten av vägar som har goda kommunikations-<br />

och skyltlägen. I några lägen får verksamhetsbebyggelse<br />

en avskärmande betydelse för bakomliggande<br />

bostäder. Området Fortuna-Hemgården är ett<br />

exempel som illustreras i skissen bredvid.<br />

Kan <strong>Malmö</strong>s verksamhetsområden utnyttjas bättre? Vad är viktigt när det planeras för nya? Bild: Stadsbyggnadskontoret.<br />

Många av de nya arbetstillfällena bedöms kunna finnas i den blandade <strong>stad</strong>sbebyggelsen. Norra Sorgenfri förvandlas<br />

exempelvis från renodlat industriområde till en sektorsblandad <strong>stad</strong>sdel med verksamhetslokaler, bostäder,<br />

handel, service, kultur och fritidsaktiviteter. Illustration: David Wiberg.<br />

Exempel där verksamhetsbebyggelse får en avskärmande<br />

betydelse för bostäder. Illustration: Jan-Olof Jönsson.<br />

III) Tänk hela regionen som en tillgång!<br />

Det regionala samarbetet i etableringsfrågor<br />

kan utvecklas. I en större region som Skåne och<br />

Öresundsregionen är attraktionskraften inte endast<br />

knuten till en enskild kommun utan till ett större<br />

geografiskt område. Tillväxten i <strong>Malmö</strong> kommer<br />

hela regionen tillgodo – omvänt är det också bra<br />

för <strong>Malmö</strong> när arbetstillfällen skapas i kringliggande<br />

kommuner.<br />

Anna Brandt<br />

anna.brandt@malmo.se<br />

<strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> 20010:2 | 33

<strong>Malmö</strong> i EU – just nu<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s internationella engagemang är stort, inte minst inom EU. Efter att ha signerat Covenant of Mayors, där<br />

vi bl a förbinder oss att minska koldioxid utsläppen med 20 procent före 2020. Har vi markerat gentemot Europeiska<br />

kommissionen våra högt satta mål. Vidare har <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> också undertecknat Eurocities Klimat deklaration och<br />

inte minst Eurocities Green digital Charter.<br />

Europeiska parlamentet i Bryssel.<br />

Här strävar vi efter att starta ett antal banbrytande<br />

IT-projekt relaterade till minskad energiförbrukning,<br />

det som just nu är aktuellt är ett forskningsprojekt<br />

kring offentliga byggnader och deras<br />

energiförbrukning.<br />

För att kunna förverkliga flera av dessa åtaganden<br />

och projekt, samverkar vi som medlemmar<br />

med ett stort antal Europeiska och internationella<br />

nätverk som Eurocities, Union of Baltic Cities,<br />

Baltic Metropoles, UITP m fl. På Eurocities årsmöte<br />

i november får vi bekräftelse på att Ilmar<br />

Reepalu blir ny ordförande i Eurocities Miljöforum<br />

för två år framåt, ett beslut som tas i oktober<br />

i Köpenhamn. Ilmar kommer också att möta<br />

Europeiska kommissionen miljökommissionär<br />

Janez Potočnik i Bryssel i oktober.<br />

De viktigaste frågorna just nu inom EU handlar<br />

om den framtida sammanhållningspolitiken och<br />

strukturfonderna efter 2013. Det som står på spel<br />

är om vi i <strong>Malmö</strong> även efter 2013 kommer att ha ett<br />

mål 2-program med ett specifikt stor<strong>stad</strong>spaket, något<br />

som vi har stor nytta av just nu. Den lobbying<br />

som <strong>Malmö</strong> bedriver bygger på ett samarbete med<br />

Stockholm och Göteborg. Vi har gemensamt skrivit<br />

ett brev till regeringen före sommaren undertecknat<br />

av alla tre borgmästarna för att lyfta betydelsen<br />

av strukturfonderna även i framtiden. Vidare har vi<br />

sänt ett erfarenhetsdokument till Europeiska kommissionen,<br />

andra organisationer (inkl SKL) och berörda<br />

svenska departement för att visa på våra aktuella<br />

erfarenheter och projekt som vi jobbar med.<br />

EU 2020 är Europeiska kommissionens och<br />

dess president Barrosos strategi för perioden fram<br />

till 2020, och bygger på tillväxt, baserad på kun-<br />

34 | <strong>Planering</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>2010</strong>:2<br />

skap och delaktighet i ett samhälle för alla och<br />

konkurrenskraftig ekonomi som är miljövänligare.<br />

Stort fokus läggs på ökad utbildning och minskad<br />

fattigdom inom EU. <strong>Malmö</strong> ligger i förhållande till<br />

målen bra till på vissa områden men vi har också<br />

saker som vi måste fokusera på där framtida strukturfonder<br />

kommer att spela en viktig roll.<br />

Vidare, några viktiga händelser i korthet. EU:s<br />

ramdirektiv om avfall och återvinning implementeras<br />

senast den 12 december i Sverige. Kommissionen<br />

håller på att jobba på en Grönbok om Bioavfall.<br />

EU:s energipolitik kommer att fokusera på<br />

att bl a renovera 15 miljoner byggnader inom EU,<br />

främst från efterkrigstiden, som idag är väldigt undermåliga<br />

ur ett energiperspektiv, till 2020. EU bekämpar<br />

också sena betalningar, där man tagit fram<br />

ett förslag som bygger på att offentliga myndigheter<br />

ska ha max 30 dagar på sig att betala sina fakturor.<br />

Ett system med tydliga specifikation för sena<br />

betalningar och krav. Europeiska kommissionen<br />

jobbar också med att ta fram det nya Forskningsprogrammet<br />

(FP8) FoU – 2013. Från <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s<br />

sida är vi intresserade av att samverka med <strong>Malmö</strong><br />

högskola och Lunds universitet när de uttrycker<br />

synpunkter kring det nya programmet. Samtidigt<br />

som vi från <strong>Malmö</strong>s sida haft goda erfarenheter<br />

av det nuvarande programmet vad gäller tilllämpningsbar<br />

forskning och projekt som använder<br />

kommunen som »experimentanläggning«. Det har<br />

vi bl a genom projekt under Concerto-och Civitasprogrammen.<br />

Aktuella budgetlinjer i korthet som är öppna<br />

under hösten för projekt är bl a följande:<br />

Interreg IVA, Öresund, löpande: www.interregoks.eu/se<br />

Interreg IVB, Östersjön, sista möjligheten preliminärt<br />

öppet september.<br />

Nordsjöprogrammets sista ansökan varen 2011.<br />

www.northsearegion.eu/ivb/home/<br />

http://eu.baltic.net/<br />

Interreg IVC, öppet januari 2011 och stänger<br />

april 2011: www.interreg4c.net/<br />

Life +, program öppet nästa gång maj 2011<br />

(preliminärt): ec.europa.eu/environment/life/<br />

index.htm<br />

Intelligent Energy for Europé, program öppetvaren<br />

2011: http://ec.europa.eu/energy/intelligent/<br />

ELENA t o m 2015, EIB Klimatinvesteringar<br />

ICT, Green digital charter support actions öppnar<br />

28/9 stänger 18/1 2011 (andra prioriteringar<br />

är governance, policy mm)<br />

Energi, indirekt intresse för oss, öppet juli<br />

stänger 7/4 2011. Energi effektivitet i hållbara<br />

industriparker.<br />

Miljö, öppet juli stänger 16/11 <strong>2010</strong>. Hållbara,<br />

uthålliga gröna städer. Strategisk urban forskning.<br />

Transport, juli stänger 2/12 <strong>2010</strong>. Energieffektivitet<br />

i urbana spår system. Transportbehov för<br />

en åldrande befolkning.<br />

Miljö/Energi/ICT. Öppet i juli stänger 2/12<br />

<strong>2010</strong>. Demonstrationsprojekt låg energi byggnader.<br />

Energi effektiva byggnader med fokus-<br />

På inomhus miljö och övervakning. Offentligabyggnader<br />

och energi användning.<br />

Ola Nord<br />

ola.nord@malmo.se

BOPLATS SYD<br />

<strong>Malmö</strong>’s<br />

BOSTADSFÖRMEDLING<br />

HYRES<br />

LÄGENHETER STUDENT<br />

SENIOR<br />

LÄGENHETER<br />

ÖPPETTIDER:<br />

måndag kl 13.00–18.00<br />

tisdag-torsdag kl 13.00–16.00<br />

Boplats Syd, Lejonetpassagen, Stortorget 8<br />

TELEFONTIDER:<br />

måndag-fredag 9.00–12.00, 040-34 24 50<br />

LÄGENHETER<br />

KOMMUNALA<br />

TOMTER<br />

www.boplatssyd.se

Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret<br />

DRAGÖRKAJEN<br />

Dragörkajen. Program för parallella uppdrag<br />

Stadsutveckling Fosiestråket<br />

Dialog-pm <strong>2010</strong>:1<br />

November 2008<br />

PROGRAM FÖR PARALLELLA UPPDRAG<br />

Framtidens kollektivtrafik i <strong>Malmö</strong><br />

Planer & strategier för/Plans & strategies<br />

for Det medicinska <strong>Malmö</strong><br />

Så förtätar vi <strong>Malmö</strong>!<br />

Dialog-PM <strong>2010</strong>:2<br />

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR<br />

STADSHUSET 205 80 <strong>Malmö</strong><br />

www.malmo.se<br />

sbk.info@malmo.se<br />

Så förtätar vi <strong>Malmö</strong>!<br />

Dialog-pm <strong>2010</strong>:2<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>sbyggnadskontor juni <strong>2010</strong><br />

Fyra visioner om<br />

VARVSSTADEN<br />

Esplanaden<br />

Neptunigatan<br />

Fyra visioner om Varvs<strong>stad</strong>en<br />

Planer & strategier för/ Plans & strategies<br />

for Hyllie<br />

Det 4. <strong>stad</strong>srum – værdibaseret <strong>stad</strong>sudvikling<br />

För mer information kontakta:<br />

Maria Öhrn, tel 040 34 23 92<br />

maria.ohrn@malmo.se<br />

Hur kan <strong>Malmö</strong> växa – hållbart?<br />

Dialog-PM 2009:1<br />

Naturvårdsprogram <strong>2010</strong><br />

<br />

<br />

<br />

Naturvårdsprogram <strong>2010</strong><br />

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm<br />

för bil, mc och cykel i <strong>Malmö</strong><br />

Antagen september <strong>2010</strong><br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>sbyggnadskontor Pr 3087<br />

Parkeringspolicy och parkeringsnorm<br />

för bil, mc och cykel i <strong>Malmö</strong>

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!