Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

malmo.se

Planering i Malmö nr 2 2010 - Malmö stad

PLANERING

Information från Malmö Stadsbyggnadskontor I MALMÖ

Nr 2 2010

Malmös nya översiktsplan – ÖP2012

Vardagsarkitektur

Ut i det vilda – om stadens längtan till naturen

Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning

Citytunneln i startgroparna


Innehåll

Nästa steg 3

Vardagsarkitektur 4

Citytunneln i startgroparna 7

Akutmottagning och infektionsklinik

vinnare av Årets Stadsbyggnadspris 8

Det händer i Rosengård 10

Mobilia i förändring 11

Malmö nya översiktsplan − ÖP2012 12

Hyllie – att gemensamt bygga en stad 14

En ny plan- och bygglag! 15

Ut i det vilda – om stadens längtan till naturen 16

Projekt på gång 18

Utbyggnad norr om Centralstationen 20

Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning 22

Nytt badhus 23

Status Västra Hamnen 24

Varvsstaden – en ny dimension 25

Sege park – mer än bara ett namn 26

Framtidens kollektivtrafik är spårvagnar

– och bussar, tåg, cyklar, fotgängare… 27

Malmö i Shanghai – Expo2010 29

Malmös näringsliv i fokus 30

Hur skapas plats för Malmös näringsliv 32

Malmö i EU – just nu 34


Nästa steg

Malmös utveckling kan närmast liknas vid en metamorfos

– en förändringsprocess som saknar motstycke

i modern svensk stadsutvecklingshistoria. Vi

har gjort en resa både på det lokala och det regionala

planet, och den resan pågår alltjämt. De stora

infrastruktursatsningarna har medfört att vi skapat

ett embryo till både en lokal och en regional

plattform. Vi har utvecklat och stärkt varumärket

Malmö.

Även internt i Malmö stad har vi under tiden

arbetat med flera stora utvecklingsprojekt – EMÖ

är ett av dessa. Jag skulle vilja påstå att denna satsning,

som fortfarande pågår, är ett paradigmskifte i

personalpolitik som är unik genom att den ger alla

20 000 anställda samma kunskap och gemensamma

story (genom storytelling) och på så vis stärker

gemenskapen och varumärket men framför allt gör

att vi uppnår större utväxling i det dagliga arbetet.

Det stora handlingsprogrammen, »Välfärd för

alla – det dubbla åtagandet« och nu »Områdesprogrammen«,

har varit och är viktiga pelare för Malmös

utveckling till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt

hållbar stad. Precis som i »Välfärd för

alla«, måste vi fortsätta arbetet både med våra flaggskepp

och med obalanserna i våra perifera områden.

På så sätt stärker vi också varumärket Malmö.

Visionsarbetet 1995 var en oerhört viktig katalysator

för Malmös övergång från industristad till

en kunskaps-, kultur och upplevelseinriktad stad.

Drygt femton år senare känns behovet av ett nytt

visionsarbete angeläget. Ett visionsarbete som tar

fasta på hela Malmö och behovet att möta den nya

kulturella mångfalden. Vi behöver vidga hållbarhetsbegreppet

till att omfatta hela Malmö. Vi måste

utnyttja potentialen i »humankapitalet«, där finns

drivkraften för en fortsatt utveckling av Malmö till

bättre ekonomiska hållbarheten.

Infrastruktursatsningarna har integrerat och

bundit samman, inte bara regionen utan också stadens

delar. Med dagens och framtidens transportsatsningar

kan vi ännu bättre knyta samman de

perifera områdena med innerstaden. Stadens utbyggnadsstrategi

är att begränsa den geografiska

spridningen och istället förtäta inom den befintliga

stadskroppen. Nya infrastruktursatsningar är

en förutsättning för en fortsatt utveckling av staden

ur ett attraktivitets- och hållbarhetsperspektiv.

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor.

ANSVARIG UTGIVARE

Göran Rosberg, 040 343679

REDAKTION

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria Öhrn

LAYOUT/GRAFISK FORM, TEXTREDIGERING

Lotta Hansson

FOTOGRAFER

© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges.

TRYCK

Holmbergs tryckeri, Malmö, oktober 2010

I det regionala perspektivet har effekten bl a blivit

regionförstoring samt regionalisering vilket fått posotiva

följder ur ett kulturellt såväl som utbildnings-

och arbetsmarknadsperspektiv.

Stadens resa har samtidigt medfört att vi idag

har en demografi som ställer helt andra krav och

ger oss helt andra förutsättningar – livsstilar, arbetsplatsernas

förändring, multietniciteten osv.

Hur har vi förberett för dessa förändringar och

hur skall vi även framgent kunna erbjuda en attraktiv

och hållbar stad som även motsvarar nästa

generations livsstilar och önskemål? Stadsbyggnadskontoret

tillsammans med andra förvaltningar

har i olika sammanhang prövat nya arbetsmetoder,

t ex i samband med omvandlingen av Västra

Hamnen och Ekostaden, där vi skapat en dialog

med medborgare och andra, aktörer både i staden

och regionen. Metodmässigt gör vi ett paradigmskifte

där vi söker oss mot en mera värdebaserad

planering jämfört med traditionell fysisk planering

och där innehåll och värden blir allt viktigare för

de processer vi använder för att skapa hållbara och

attraktiva stadsmiljöer. Det unika samarbetet mellan

byggherrar, arkitekter och andra aktörer, visat i

fallet Västra Hamnen som uppmärksammats även

utanför landets gränser, visar på hur viktig sådana

allianser är för att uppnå effektivitet med ett omvandlingsarbete

– lärdomar som vi nu praktiserar

och utvecklar i andra sammanhang. I den långsiktigt

hållbara staden sker en tillväxt som bär genom

både hög- och lågkonjunktur.

OMSLAGSBILD

Infektionsklinik och akutmottagning, vinnare av

årets Stadsbyggnadspris 2010.

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

205 80 Malmö

tel 040 341000

www.malmo.se/bobygga och www.malmo.se/stadsplanering

Planering i Malmö 20010:2 | 3


Vardagsarkitektur

Arkitekturen sätter sitt avtryck på konserthus, muséer och arenor. Finns det en vardagsarkitektur värd namnet?

Håller kollektivtrafiken måttet? Byggs bostäder för singlar? För vem byggs det offentliga rummet?

På Arkitekturbiennalen i Venedig 2008 presenterade Droog

och PR-byrån KesselsKramer Singletown, ett försök att beskriva

vår singelboende som en arkitektonisk utmaning.

Bland höjdpunkterna återfanns Shen Yings video Marry

Me med en japanska som låter sig vigas med sig själv, äntligen

har hon träffat en person som hon kan lita på, som

är trogen, som har samma intressen och lika narcissistisk...

Foto: Leo Gullbring.

– Vi fick olika platser att fundera över och jag föreslog

ett litet djungellandskap här vid det här schaktet

vid sidan om, som en lite roligare utsikt än en

betongmur från kontorsplatserna. Men man var

rädd för att det skulle vara för ohygieniskt och

skulle kunna innehålla insekter och annat. Fast jag

fick ju igenom mina bakterier istället, jag har försökt

vara så anarkistisk som man kan vara här!

Landskapsarkitekten och konstnären Monika

Gora gränslar en av de oregelbundna formerna

som under namnet La Familia pryder entren till

MAS:s nya akutmottagning och infektionsklinik.

Till kvällen tänds de små LED-lamporna i den

skulpturala installationen och färgnyanserna i den

barbapappiga familjen blir än tydligare. Inne i de

danska arkitekterna C F Møllers färgstarka och rikt

uppglasade miljö bidrar dessutom Lena Ignestam

och Jacob Dahlgren till den konstnärliga utsmyckningen.

Enprocentsregeln som ger just en procent till

konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad

av offentlig verksamhet kan ibland kännas som

något av ett alibi i alltför prosaiskt kostnadsbantade

projekt. Men just här på MAS lyckas det bidra

till helhetsintrycket, även om det kunde ha blivit

betydligt mer om det verkligen hade varit en procent

av hela budgeten. Monika, som växte upp i

Rosengård och sedan har rest världen runt, menar

att Malmö har förändrats rejält på senare tid. Hon

trivs betydligt bättre nu.

– Idag finns det fler uteserveringar och mycket

4 | Planering i Malmö 2010:2

mer folk på sta’n än förr, då lämnade alla Malmö

under helgerna. Stadens offentliga platser är mer

befolkade nu.

När jag själv flyttade ner till Skåne från Stockholm

för snart tjugo år sedan så mötte jag ett Malmö

utan tydlig identitet. De gamla industrierna

hade gått omkull och framtiden var oviss. Sveriges

tredje största stad förknippades mest med arbetslöshet,

socialbidragsberoende och utflyttning. När

socialdemokraterna åter tog makten 1994 stod man

med ryggen mot väggen, man hade ingenting att

förlora på att satsa stort. Kockumskranen ersattes

med Turning Torso och Rosengårds ungdomar

vallfärdade till badplatserna i Västra Hamnen.

Öresundsbron, Universitetsholmen och Citytunneln

blev verklighet när Malmö påbörjade förvandlingen

till kunskapsstad. Och staden har förändrats.

Precis som övriga storstäder i landet så har

Skånetrafiken räknar med att Citytunneln under sitt första

år kommer att öka resandet med 15 procent och fram till

2020 räknar man med dubbelt så många resenärer. Foto:

Klas Andersson.

stadsrummet levt upp i en symbios med den allestädes

triumferande konsumismen. Caféer och restauranger

har intagit torg och trottoarer. Butikskedjorna

har fått konkurrens av första, andra,

tredje generationens invandrare och deras bazaarlika

utbud.

Ett videokonstverk av Tania Ruiz Gutiérrez ersätter reklam

Malmö C när Citytunneln är färdig. Christian Partos,

Gunilla Klingberg och Kristina Matousch står för den

konstnärliga utsmyckningen av Citytunnelns övriga stationer.

Foto: Klas Andersson.

Ljusföringen spelar en viktig roll i Per-Johan Dahls loftarkitektur.

Illustration: Per-Johan Dahl.

Men om vardagsstaden har blivit mer tillgänglig

och nyttjad, har den också blivit vackrare? Skönhet

är långtifrån ett neutralt ord och öppnar för många

olika definitioner, men finns det ändå inte i botten

vissa kvalitetskrav? Alltsedan sjuttiotalet har privatkonsumtionen

och inte den offentliga drivit samhällsekonomin

framåt. En av konsekvenserna är

att det offentliga rummet, och därmed också det

offentliga samtalet, beskurits och påverkats av den

tilltagande kommersialiseringen. Den kollektiva

miljön har nedprioriterats till förmån ett estetiserande

hem och boende. När årets arkitekturbiennal

i Venedig sätter fokus på arkitekturens fundamenta,

på materialen, rumsgestaltning, proportionering,

så riktar man sökarljuset också på det som saknats

i det svenska offentliga rummet. Postmoderna excesser,

mögelskadade fuskfasader, torftiga markmaterial,

skyltar och installationer utan någon övergripande

plan. I utlandet drabbar kritiken istället de

senaste årens inriktning på form för formens egen

skull, just därför efterlyser arkitekturbiennalens utställningskommissarie

Kazuyo Sejima en arkitektur

som bejakar möten mellan människor. Och i

paviljong efter paviljong möter jag en självkritisk

eftertanke som gränsar till det nostalgiska. Staden

Malmö C:s gamla perrongtak återställs i ursprungligt skick,

en betydligt effektivare och mer beständig lösning än de

glaskurar som finns på många andra stationer. Foto: Leo

Gullbring.


Monika Goras La Familia möter i entréen till vad som kallats världens mest moderna akut- och infektionshus. Foto: Leo Gullbring (hö) samt Peo Olsson (vä).

Venedig framstår också som det viktigaste bidraget:

ett enda stort urbant museum som är skapat av

människor för människor. I Sverige har kvaliteten

satts på undantag alltsedan sextiotalets Miljonprogram.

Det var då konsulter och byggledare ersatte

arkitekterna och arkitekturen började prutas bort.

I de flesta projekt är det prislappen som är utslagsgivande,

kvantitet står över kvalitet. Det sätter också

sina spår i vardagsarkitekturen. Arkitekturpolitiska

handlingsprogram till trots så är det offentliga

alltför ofta satt på undantag.

Det gäller förstås inte Citytunneln. Det återstår

förstås att se om ambitionerna om en påkostad

offentlig miljö utan reklam, med konstutsmyckningar

och plattformar med granitbeläggning, kan

utmana den danska sidan av Öresundsförbindelsen

i exempelvis Kastrup station och hela Minimetron.

Helt klart är däremot att ambitionerna är lika högt

ställda som hos SL i Stockholm där man kan skryta

med att tunnelbanan är världens längsta konstutställning.

Citytunnelprojektet har samarbetat med

Malmö stad och Statens Konstråd när det gäller

stationsutformningarna.

En helt annan attityd representeras av Trafikverket

och Skånetrafiken när de förlänger och

även bygger om så gott som samtliga tågstationer

i Skåne i det så kallade 50–11 projektet. Här är det

lägsta pris som gäller när det snabbt längs prefabbetong

och asfalt med lite taktila stråk med knottriga

plattor. Den miljö som möter resenärerna i

väntan på tåget är den absolut billigaste. Ingen jag

ringer runt till känns vid att några anbud på andra

lösningar har tagits in i det 200 miljoner kronor

stora projektet, och inga policydokument rörande

utformningen finns att tillgå.

– Visst, det arkitekturpolitiska handlingsprogrammet

spelade en roll när vi utformade broar

och portaler inom Vägverket, säger Gunilla

Sköld vid Banverket, men det har aldrig varit

på tal när det gäller plattformar. Vi har arbetat

med målsättningen att störa tågtrafiken så lite

som möjligt, och det har varit bråttom. Stationerna

kommer att bli ännu mer lika, och de här

plattformsutformningarna kommer nog att bli

nationella med tiden.

Däremot renoveras de gamla stationstaken i

Malmö C, Lund och Eslöv, men endast därför att

de är k-märkta, annars hade de nog ersatts av de

gängse glaskuberna. Precis som med Skånetrafikens

biljettsystem, vars röda apparater kräver minst dubbelt

så många knapptryckningar än för motsvarande

system i utlandet, kommer brukarna i allra sista

hand. Från det att tågtrafiken för mer än ett sekel

sedan representerade modernitet och framtid, så är

det idag ett sorgebarn i strykklass.

Det är ingenjörerna

som utformar lösningar som

tillsammans med ständiga

förseningar, uttjänta tåg

och höga biljettpriser sätter

resenärernas tålamod på

prov. Skånetrafikens presschef

Ulrika Mebius kommentar

till varför det krävs hela 14

knapptryckningar på de nya

biljettapparaterna för att få ut

en biljett Lund till Stångby,

en resa på endast tre minuter,

är nog så talande.

– Det är en fråga om tycke

och smak om man gillar det

eller ej!

En av förklaringarna

till att gatulivet blomstrar i

Malmö är också den stora andelen

singlar i staden. Stockholm

ligger högst i Sverige

med hela 60 procent singlar,

men Malmö ligger inte långt

efter med 53 procent. Varann

svensk lever singelliv och den

så kallade kärnfamiljen har

sprängs upp i plastföräldrar,

bonussyskon och styvbarn.

Efter att man gått skilda vägar

gäller det att få ihop det med

Danska C F Møller har ansvarat

för utvidgningen av MAS. Foto:

Leo Gullbring.

något slags blandat boende, och allt som oftast är

det föräldrarna som får bo i kappsäck på soffan vardagsrummet.

Ändå är det framför allt bostäder för

en alltmer sällsynt kärnfamilj som styr bostadsproduktionen.

Var finns bostäderna för en ny tids annorlunda

familjebildningar? Camilla Andersson

gjorde ett försök att formulera frågeställningen när

hon presenterade sitt examensarbete Ab-Norm vid

KTH:s arkitektskola för tre år sedan. Med statisti-

Planering i Malmö 20010:2 | 5


På arkitekturbiennalen i Venedig visar Holland upp ett

helt hav av blå byggnader som representerar alla offentliga

byggnader som står tomma i landet som föresatt sig att

bli ett av världens främsta kunskapsländer. Här finns enorma

möjligheter, konstaterar filosofen Erik Rietveld. Foto:

Leo Gullbring.

Med projektet New York City (Steady) State vill arkitekten

och kritikern Michael Sorkin undersöka om New York

kan bli helt självförsörjande vad gäller mat, energi, sopor,

vatten- och luftkvalitet m m. Projektet är tänkt som en

inspiration för storstäder jorden runt och ställs ut på arkitekturbiennalen

i Venedig.

Paris har sin Promenade Planté, New York har nu fått sin

High Line. Efter att ha tagits ur bruk på åttiotalet har den

gamla robusta godsjärnvägen som löper ovanför gatorna

från Meatpacking District upp till Jacob Javits Convention

Center, förvandlats till en ny urban park och offentligt

rum i den västra delen av Manhattan. Foto: Leo Gullbring.

Efter flera decennier har man äntligen insett att Triangeln

inte kan ha en ödestomt till baksida. NCC bygger ut med

ytterligare 15 000 kvm detaljhandelsyta samt 15 000 kvm

kontor och bostäder. Foto: Leo Gullbring.

6 | Planering i Malmö 2010:2

ken till utgångspunkt för arkitekturen skissade hon

upp lägenheter för ungkarlar och ungmör (den senare

10 procent mindre eftersom kvinnor tjänar

mindre, men med större kök eftersom de spenderar

mer tid där!). Dessutom skapade hon skilsmässolägenheter

med barnets rum i mitten, och en misshandelslägenhet

med ljudisolerad barnkammare.

– Dagens bostadsbyggande är otroligt

nedslående, hävdade Camilla upproriskt. Det är

så snäva ramar och så konservativt, man försöker

bygga generellt så att det ska passa alla, och istället

passar det ingen! Vi förväntas leva som på femtiotalet:

i kärnfamiljen, eller ensamma. Varför bryter

vi inte upp alla stereotypa mönster, varför kan

vi inte skapa exempelvis kollektiv med individuellt

boende för ensamstående föräldrar?

Och visst har hon en poäng. Av Sveriges 4,5

miljoner hushåll består hälften av endast en person.

Trots att ensamheten växer till ett allt större problem

så har nybyggda hus oftast inga gemensamma

ytor för gemensamt umgänge. Fast det är förstås

inte ett svenskt fenomen, singeltrenden sprider

sig över hela västvärlden och singlarna har redan

fått nya namn i USA: Freemales, Parasite Singles,

Quirkyalones. Victoria Park i vad som tidigare var

Eurocs huvudkontor i Limhamn, är ett exempel på

singelboende fast med tydlig inriktning på välbeställda

i den övre medelåldern. Fyrtiotalets gamla

kollektivhusidé har tagits upp i modifierad form

även i andra äldreboenden där det finns gemensamhetslokaler.

Men få projekt riktar sig till de

yngre generationerna.

– Det var inte lätt att få bygglov, men när vi

förklarade att det inte var en vindsinredning utan

ett loft så fick vi till en dialog, förklarar Per-Johan

Dahl om ett exempel på att det går att bygga helt

annorlunda.

Beställaren Peter Palén blir först lite paff när jag

frågar om lägenheten här vid Folkets Park kan fortsätta

fungera för hela familjen med två barn och

allt, om nu han och hans fru skulle separera. Men

han erkänner att om de mot all förmodan skulle gå

skilda vägar så är det lätt att dela av lägenheten som

har två separata ingångar, och ändå låta barnen ha

kvar sina gemensamma ytor.

Per-Johan har sedan några år bytt Malmö mot

Los Angeles där han till vardags arbetar på en doktorsavhandling

om just loftboende. Han kallar sin

lösning för ett softloft eftersom den till skillnad

från traditionella loft i ombyggda industribyggnader

inte har betong- utan trägolv och med dolda

installationer. Inte desto mindre är det en flexibel

lösning som lätt kan byggas till efter hand, beställaren

behöver inte investera alla pengar på förhand

utan kan förbättra sitt boende allteftersom.

En enkel trappa står inställd mellan den gamla

lägenheten och den snart färdiginredda före detta

vinden. Per-Johan förklarar att han har varit noga

med att skilja på struktur och fristående byggnads-

När Paris borgmästare Bertrand Delanoë för några år

sedan lät skicka ut en enkät, svarade 120 000 av 800 000

tillfrågade med synpunkter på den kommande översiktsplanen.

8 av 10 vill ha mindre trafik, trots att de flesta

äger egen bil. 9 av 10 vill ha separata bussfiler på de större

gatorna. Höghus ville man inte ha. Dessutom framkom

att man efterlyste en levande stad, med plats för småföretag

och hantverkare. Hur pass involverade är medborgarna

i Malmö i processen kring vardagens arkitektur? Foto:

Leo Gullbring.

element där kök och badrum står inställda som ett

slags möblemang. Och han understryker att loft

representerar en generell lösning som inte låser

utan öppnar upp,

Per-Johan ställer också ut på arkitekturbiennalen

i Venedig, men inte i den svenska utan i den amerikanska

paviljongen där han ingår i det amerikanska

universitet UCLA:s tankesmedja cityLAB.

Här har man istället gett sig på outnyttjade bakgårdar

i LA:s Pacoima. Små utdragbara hus ska ge helt

nya möjligheter att bättre utnyttja befintlig mark.

Istället för endast ett bostadshus och ett garage, ska

man kunna komplettera med fler byggnader.

– Det här förtätningsprojektet är lika relevant i

Europa och i Sverige, det handlar inte bara om att

bättre utnyttja marken och städernas transportapparater,

det handlar också om att motverka segregering

och att ge människor möjlighet att få bättre

ekonomi genom att kunna hyra ut delar av sina

tomter.

När spårvägar i framtiden dras fram över

Malmö kommer förhoppningsvis arkitektur, design

och konst spela en viktig roll. Istället för att ses som

en onödig merkostnad handlar det just om en välkomnande

och oumbärlig vardagsarkitektur. Men

då är det också dags för nya lösningar som tar fatt

i vår egen tids problem som just segregering, ungdomsarbetslöshet

och singelboende.

Leo Gullbring

leo.gullbring@calimero.se


Citytunneln i startgroparna

Den 4 december 2010 blir en dag att skriva in i Malmö stads historiebok. Det är då Citytunneln, den 17 kilometer

långa järnvägsförbindelsen genom och under staden, invigs. Men Citytunneln är inte bara Malmöbornas – den

kommer att underlätta resandet och pendlandet för många människor i Öresundsregionen.

Citytunnelns tre stationer är nu färdigbyggda, de

tekniska installationerna är klara och spåren är

lagda i tunnlarna. Mindre justeringar, kompletteringar

och städning återstår. I Lockarp pågår också

arbetet med förbindelsespåret från Öresundsbanan

till Ystadsbanan och Kontinentaltbanan. Förbindelsespåret

möjliggör en utveckling av trafiken på

Ystadsbanan och möjliggör persontrafik till Trelleborg.

Förbindelsespåret i Lockarp är också en förutsättning

för den ringlinje med stopp vid Östervärn,

Persborg och Svågertorp som Malmö stad

planerar för.

Fokus i projektet är nu på de avslutande och

skarpa testerna av all utrustning och tekniska system

i anläggningen. Allt testas i samordnade aktiviteter

och sammanlagt ska 60 tester genomföras i

120 pass under hösten.

Planeringen inför Citytunnelns festliga invigning

går nu också in i en intensiv fas. Under två vinterveckor

ska alla skåningar ges möjlighet att på något

sätt delta i invigningen. Den 4 december sker den

officiella invigningen. Det blir en spektakulär invigning

med en glittrande show på Posthusplatsen vid

Centralstationen. Under en vecka kommer det finnas

möjlighet att provåka mellan de tre stationerna.

Från och med den 12 december kör de första reguljära

tågen på tidtabell genom Citytunneln.

Nya möjligheter

Citytunneln är en av de största satsningar på infrastruktur

och kollektivtrafik i Skåne någonsin. Den

nya tågförbindelsen genom Malmö med två helt

nya stationer innebär nya möjligheter för tusentals

människor att förändra sitt resande.

Cirka 35 000 människor bor eller arbetar på

gångavstånd till station Triangeln. Runt station

Hyllie, där en ny stadsdel växer fram, beräknas närmare

8 000 bostäder uppföras. Men redan idag bor

tusentals människor nära station Hyllie i områdena

Lindeborg, Kroksbäck, Holma och Kulladal.

För många människor utanför Malmö innebär

Citytunneln också en stor förändring. Lundabon

som jobbar på Universitetssjukhuset i Malmö

kan kliva av tåget vid station Triangeln, fem minuter

från sin arbetsplats. Helsingborgaren som går

på rockkonsert på Malmö Arena åker med Pågatåg

direkt till station Hyllie, 200 meter från arenan.

Lärarstudenten från Eslöv som läser vid Malmö

högskola slipper snålblåsten på Suellsbron, hon når

nästan ända fram till skolan via Centralstationens

nya stationsuppgång vid Anna Lindhs plats.

Lite drygt ett halvår efter invigningen kopplas

förbindelsespåren i Lockarp in på Öresundsbanan,

Ystadsbanan och Kontinentalbanan. Då kommer

också Ystadsborna och Österlenarna att kunna dra

nytta av Citytunnelns fördelar – direkttåg genom

Malmö med stopp i Hyllie och på Triangeln. 2015

beräknas ombyggnaden av Trelleborgsbanan vara

färdig vilket möjliggör Pågatågstrafik till Trelleborg

med stopp i Östra Grevie och Västra Ingelstad.

Detta är bara några exempel på förändringar

som Citytunneln innebär för oss skåningar, listan

kan göras mycket längre. För var och en av oss som

väljer att ta tåget i stället för bilen gör vi en liten

miljövinst. Ju fler som väljer tåget desto större blir

miljövinsten.

Restider

Det talas ganska mycket om restider till Köpenhamn

när fördelarna med Citytunneln ska beskrivas.

Och visst kommer det tidsvinster att räkna

hem när tågen börjar rulla den 12 december – för

Malmöbon, men i synnerhet för de som bor på

tågorter norr om Malmö. För de innebär Citytunneln

att resan till Köpenhamn eller Kastrup kortas

med mellan 10 och 15 minuter. En annan stor förändring

är att Öresundstågen kommer köra med

10-minuterstrafik. Man kan helt enkelt strunta i

tidtabellen, missar man ett tåg kommer det ett nytt

inom tio minuter.

Men stora tidsvinster gör också de som pendlar

in och ut ur centrala Malmö. För den som

reser mellan Triangeln och Lund halveras i princip

restiden, och inga byten krävs. Resan mellan

Triangeln och Helsingborg blir cirka 15 minuter

kortare. Och den som i framtiden bosätter sig i den

nya stadsdelen Hyllie kommer att ha en internationell

storflygplats bara en kvart från dörren.

Det nya Malmö

En annan stor förändring som framförallt Malmöborna

kommer att uppleva är hur staden byter

skepnad och hur nya mötesplatser skapas på och

runt stationerna. I framtiden ses vi på torget vid

station Hyllie, på Anna Lindhs plats vid Malmö

C eller kanske på Bo Widerbergs plats vid station

Triangeln.

Örjan Bergh

orjan.bergh@citytunneln.com

Citytunnelstationerna vid Centralen, inifrån och utifrån,

Hyllie och Trianglen. Foto: Klas Andersson.

Planering i Malmö 20010:2 | 7


Akutmottagning och infektionsklinik vin

Årets Stadsbyggnadspris 2010 gick till akutmottagning och infektionsklinik, Skånes Universitetssjukhus Malmö.

Byggherre är Regionservice och arkitekter är den danska Arkitektfirman C F Möller A/S tillsammans med SAMARK

Arkitektur & Design.

Priset delades ut på Stadsbyggandets dag som i år

avhölls på Malmö Börshus. Med dagens pristagare

har totalt 37 priser delats ut sedan starten 1982.

Kommittén för Årets Stadsbyggnadspris hade också

nominerat bostadshuset i kv Ankarspelet på Västra

hamnen i klassen för Bostäder. Byggherre här är

MKB Fastighets AB med arkitekt Kim Utzon Arkitekter.

Dessutom delades hedersomnämnanden till

Moderna Museet samt bostadshuset i kv Kappellryggen.

Byggherre för Moderna museet är Stadsfastigheter

med Tham & Vidgård Hansson Arkitekter

AB som arkitekter. Byggherre för bostadshuset

är Brf Solhus.

Årets Skyltpris gick till Kullander på Fridhemstorget.

Skylttillverkare är Accus Ljusreklam

AB i Malmö.

För femte året delades Årets Småhus ut. Vinnare

blev bostadshuset på Idrottsgatan 37. Byggherre

är Lena Ahlbin och arkitekter är Lena Grimshorn

Arkitektbyrå. Årets Gröna Lans gick till World Trade

Center på Västra hamnen. Byggherre är Midroc

Property Development AB med arkitekter Krook

& Tjäder samt WSP.

Brf Solhus, kv Kapellryggen, tilldelades hedersomnämnande

i klassen bostadshus och Moderna

Museet i klassen verksamheter.

Samtliga klassvinnare erhöll Malmö stads diplom

och den s k best in show — vinnaren erhöll

dessutom en bronsplatta att pryda huset med.

Dagen öppnades med inledningsanförande av

kommunalrådet Anders Rubin och Christer Larsson.

Huvudanförandet med titeln In i det vilda –

om stadens längtan till naturen, med exempel från

bl a Hyllie, Helsingborg och Malmö Botaniska

trädgård hölls av journalisten, landskapsarkitekten,

redaktören och skribenten Dan Hallemar. Dagen

avslutades med sedvanlig visning av de belönade

projekten.

Läs mer på www.malmo.se/stadsbyggnadspris

8 | Planering i Malmö 2010:2

Arkitektbyråerna C.F. Møller A/S, SAMARK och Arkitektur & Design AB samt byggherren Regionservice tar emot Stadsbyggnadspriset

för 2010 på Börshuset fredagen den 20 augusti.

Motivering

Klassvinnare Verksamheter

Nominering: Akutmottagning & Infektionsklinik,

Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Malmös universitetssjukhusområde har en mycket

heterogen arkitektur, till stor del som en följd

av ständiga utbyggnader genom åren, där de

äldsta tillkom under sjukhusets första utbyggnadsperiod

1896–1907. Olika arkitektoniska stilar

ligger sida vid sida – från klassicism till modernism.

Ny-, till- och ombyggnader till trots, har

de flesta behållit sin ursprungliga karaktär. Dock

har en förnyelse skett under den senaste 10-årsperioden,

både rena nytillskott men också kombinationer

av ny- och ombyggnader som CRChuset.

Behovet av nya lokaler, nytt arbetssätt samt

införandet av ny teknik har ställt krav på ytterligare

förnyelse av sjukhusorganisationen. Den nya

akutmottagningen och infektionskliniken är exempel

på både nyproduktion och ombyggnad.

Som ett lysande fyrtorn annonserar den nya delen

av akutmottagningen stolt sin »befintlighet«

genom att sticka ut och synliggöras i gaturummet.

Både beställare och arkitekt har vågat välja

ett för området helt avvikande men spännande

formspråk – den cirkulära arkitekturens geometri.

Med en skala som helt skiljer sig från de befintliga

byggnaderna öppnar sig akutmottagningen

mot Carl Gustafs väg och arkitekterna har

skapat en enkel men tydlig entré för besökarna.

Den nya byggnaden har sedan på ett förtjänstfullt

sätt länkats till den ombyggda delen. Arkitekterna

har också på spännande sätt skapat en

arytmi i fasadlivet genom att bryta upp våningsplanen

i olika höjd. De tvärställda glaspartierna

på de tre nedersta våningsplanen liksom de olika

kulörerna gör att huset lyfter

Skånes Universitetssjukhus har genom Akutmottagningen

och infektionsklinken fått en ändamålsenlig

och attraktiv byggnad och är dessutom

ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö.

Akutmottagning och infektionsklinik, Skånes Universitetssjukhus

Malmö. Arkitekter: C.F. Møller A/S, SAMARK

samt Arkitektur & Design AB. Byggherre: Regionservice.


nare av Årets Stadsbyggnadspris 2010

Årets Gröna Lans, för hållbart byggande, gick till World Trade Center i Västra Hamnen. Arkitekt: Arkitekterna Krook &

Tjäder samt WSP. Byggherre: Midroc Property Development AB.

Bostadshuset i kv Ankarspelet på Västra hamnen i klassen för Bostäder. Byggherre här är MKB Fastighets AB med arkitekt Kim Utzon Arkitekter.

Årets Skyltpris gick till Kullander på Fridhemstorget. Skylttillverkare:

Accus Ljusreklam AB. Beställare: Apple Premium

Reseller Kullander.

Brf Solhus, kv Kapellryggen, fick hedersomnämnande i

klassen bostadshus för sin omsårgsfulla renovering till husens

ursprungsskick. Restauratör: NIRAS Sweden AB genom

Bengt Wahlgren. Byggherre: Brf Solhus.

Vinnare av årets småhuspris blev bostadshuset på Idrottsgatan

37.Byggherre är Lena Ahlbin och arkitekt Lena

Grimshorn Arkitektbyrå.

Hedersomnämnande fick även tillbyggnaden av Moderna

Museet. Arkitekt: Tham & Videgård Hansson Arkitekter

AB. Byggherre: Stadsfastigheter i Malmö.

Planering i Malmö 20010:2 | 9


Det händer i Rosengård

Det satsas mycket i Rosengård just nu – det byggs, och planeras byggen, sociala satsningar genomförs, föreningslivet

växer sig allt starkare och kulturen får en mer framskjuten position. Rosengård är förmodligen en av de stadsdelar

i landet som är mest omtalad – både positivt och negativt.

Torget vid station Rosengård. Illustration: Sweco.

600 studentlägenheter 2010

Den 5 oktober invigdes Malmö Studenthus vid Inre

Ringvägen i Rosengård. Fler studenter i stadsdelen betyder

en ännu mer blandad befolkning. En satsning

som är väldigt viktig för utvecklingen av Rosengård.

Hyrorna ligger mellan 3 380 och 3 973 kronor i

månaden (betalas under tio månader och inkluderar

tv- och bredband), och storlekarna är mellan 21

och 33 kvadratmeter. I huset finns också ett fitnesscenter,

kafé, boservice med uthyrare och fastighetsskötare

i studentboendet.

Stadens ljus: Rosengård

Under en vecka, 29/10–7/11, kommer besökare att

få njuta av innovativa ljussättningar i stadsmiljö i

Rosengård. Idén är att med ljusets hjälp engagera och

visa upp kvaliteter i Rosengård. Malmö stads egna

ljusdesigners står för ljussättningen och fokus ligger

på att skapa hållbara, energisnåla och miljömedvetna

ljuslösningar. Permanenta och tillfälliga ljusinstallationer

placeras på strategiska platser i stadsdelen.

Rosengårdsstråket

Ljusevenemanget Stadens ljus kan ses som en inledning

av en satsning på stråket från Triangeln via

Möllevången och vidare genom Rosengård.

Under en treårsperiod kommer sedan gatukontoret

och en mängd olika aktörer arbeta för att få

nya mötesplatser till stånd och binda samman dem

för att göra stråket tryggt och attraktivt.

10 | Planering i Malmö 2010:2

Rosengårdsbadet byggs in

Rosengårdsbadet byter skepnad. Strax efter årsskiftet

invigs badet som får nytt omklädningsrum och

inbyggd 25-meters bassäng. Badet som byggdes

1968 har varit mycket slitet och till och med nedläggningshotat.

Nu får badet ett rejält lyft. Med fokus på simundervisning

för stadsdelsinvånarna blir det en tillgång

för alla barn, ungdomar och vuxna.

Nytt polishus

Vid von Lingens väg påbörjas bygget av det nya

polishuset under hösten. Det är Malmös östra

polisdistrikt som får ett nytt kontor. SKANSKA

bygger och tillsammans med stadsdelsförvaltningen

och polisen arbetar man för att projektet ska kunna

ge praktik-, utbildnings- och arbetstillfällen lokalt.

Planprogram för Herrgården

Hur bostadsområden från 1960- och 70-talen kan

förtätas med nya bostäder och funktioner kommer

under hösten att studeras med Herrgården som exempel.

Vad behövs? Vad kan läggas till? Hur kan det se

ut? Hur kan trafiklösningar och tillgänglighet förbättras?

Hur kan parker och närmiljö bli bättre och vad

är samtidigt viktigt att bevara? Arbetet resulterar i ett

planprogram om förutsättningarna för ny bebyggelse.

Station Rosengård

I december nästa år ska Station Rosengård stå klar.

Stationen är ett viktigt nav i utvecklingen av stadsdelen

och förhoppningsvis lockar den till sig andra

verksamheter.

Så här kan den planerade spårvagnslinjen komma att se

ut. Illustration: David Wiberg.

Visionsbild av det nya polishuset i Rosengård, ritat av

White.

Tåg är hållbar utveckling. Nu får stadsdelen sin

egen tågstation. Företag och att människor i rörelse

skapar den trygghet invånarna efterlyser.

Turning Törnrosen

Tillsammans med MKB fortsätter planeringen för

ett byggnadstillskott i Törnrosen. Under hösten/

vintern kommer ett antal inbjudna arkitektkontor

parallellt att arbeta med projektet. Målet är fler

bostäder, nya bostadsstorlekar, lokaler av olika slag

och ett bidrag till det offentliga livet med en byggnad

som också stärker områdets identitet.

Rosengård kan få en av Malmös första

spårvagnslinjer

Det är de senaste signalerna från Malmös politiker.

En av stadens två första spårvagnslinjer föreslås

gå från Rosengård till Västra Hamnen. Linjen från

Rosengård är en särskilt prioriterad satsning eftersom

den sträckan redan idag är så högt belastad att

busstrafiken har svårt att klara uppdraget med acceptabel

kvalitet.

Aktuell information om vad som händer i

Rosengård kan du få på malmo.se/pagangirg

Magdalena Alevra

magdalena.alevra@malmo.se


Mobilia i förändring

Köpcentrat Mobilia genomgår för närvarande en förändringsprocess med ambitionen att omvandla handelsplatsen

Mobilia till en stadsdel där boende, kultur, friskvård och handel blandas. Syftet är att skapa en stadsdel som lever alla

dygnets timmar och som är trygg för alla.

Planförslaget utgår från idén att flytta den

befintliga gränsen för kvartersstaden söderut

från Dalaplan till Stadiongatan. Ambitionen vid

förändringen av området är att skapa naturliga

och intressanta rörelsemönster med naturliga

kopplingar i öst-västlig led. Förslaget är utformat

med kända stadsbyggnadselement som gator, torg

och platser där stor vikt läggs vid proportionering

och utformning av dessa.

Förslaget som tagits fram innebär att all parkering

koncentreras till de norra och södra parkeringsytorna,

med komplement av parkeringshus.

Den stora mellanparkeringen försvinner helt och

platsen kompletteras med nya byggnader. Tvärs

igenom kvarteret och även ut mot den långsträckta

gatulinjen ut mot Per Albin Hanssons väg ger planförslaget

möjlighet till torgbildningar som kan

vitalisera gaturummet och göra området mer tillgängligt.

De arkader som planeras knyta samman

byggnaderna är tänkta att gestaltas som en uteyta

med ett klimatskyddande tak där de befintliga

fasaderna, med sina karakteristiska tegeldetaljer,

kan utgöra väggar.

Detaljplanen ger möjlighet för en etablering av

bostäder på sex olika platser inom planområdet,

vilket innebär ett tillskott av totalt cirka 140 lägenheter.

En förmodad utveckling är att de här bostäderna

byggs etappvis. Sedan tidigare har 40 lägenheter

i Bohus 7 i Mobilias norra del, tillkommit

genom omvandling av kontorsyta.

Tillsammans med det befintliga lägenhetsbeståndet

blir det totala antalet bostäder inom

planområdet cirka 330.

Detaljplanen för Mobilias centrala delar i kvar-

teret Bohus, Dp 5050, godkändes av Stadsbyggnadsnämnden

2010-09-07 och beräknas antas av

kommunfullmäktige i oktober.

Malin Backman

malin.backman@malmo.se

Arkaden. Bild: Atrium Ljungberg AB. Parkeringshuset. Bild: Atrium Ljungberg AB. Torget från olika synvinklar. Bild Atrium Ljungberg AB.

Planering i Malmö 20010:2 | 11


Malmö nya översiktsplan − ÖP2012

Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Malmö (ÖP2012) pågår sedan en tid. Strategienheten på stadsbyggnadskontorets

planavdelning leder arbetet där alla kommunens övriga förvaltningar också involveras. I juni godkände

kommunstyrelsen en lägesrapport för arbetet med ÖP2012. Under hösten 2010 utarbetas en planstrategi som

utgör underlag för samråd vilket kommer att pågå 2011. Ambitionen är att en slutlig plan ska vara antagen av kommunfullmäktige

under hösten 2012.

Inspirera och strukturera

Det övergripande målet för översiktsplanen är att

Malmö ska fortsätta utvecklas som en attraktiv och

hållbar stad utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska

aspekter. Malmö ska vara ledande och ett föredöme

inom hållbar stadsutveckling. Översiktsplanen

ska ge en samlad bild av Malmös långsiktiga

utvecklingsvisioner och hur den fysiska planeringen

kan bidra till att dessa förverkligas. Översiktsplanen

ska strukturera och inspirera.

Malmö har i flera avseenden haft en positiv utveckling

under det senaste decenniet. Staden har

skapat god ekonomisk tillväxt genom en framgångsrik

omvandlingsprocess från industristad till

en så kallad kunskapsstad och blivit en internationell

förebild för ekologisk hållbarhet inom stadsbyggande.

Den stora utmaningen för Malmös

framtid ligger allt mer i den sociala hållbarheten.

Översiktsplanen och den fysiska planeringen kan

i flera avseenden verka stödjande för en god socioekonomisk

utveckling i hela staden. Stadsutvecklingen

i Malmö har skapat en god ekonomisk och

ekologisk plattform att bygga vidare på för att också

skapa socialt värde och social bärkraft.

12 | Planering i Malmö 2010:2

Tidplan.

Som ett strategiskt dokument med tydliga inriktningsmål

kan översiktplanen fungera som vägledning

och stöd för kommunala beslutsprocesser på

olika plan, inte enbart i frågor som rör den fysiska

planeringen. Den ska stödja och inspirera till arbetsprocesser

inom stadens förvaltningar som leder mot

ett mer hållbart Malmö. Översiktsplanen ska också

stimulera andra aktörer – offentliga, privata och ideella

– att medverka i dynamiska processer i staden.

Vision

Översiktplanen ska förmedla en stark vision om

framtidens Malmö. Visionen kan ta sin utgångspunkt

i berättelsen om Malmös framgångsrika omvandlingsprocess

under de senaste decennierna; en

berättelse som ska föras in i framtiden. Visionen ska

fungera som grund för översiktsplanen, som stöd för

riktlinjer planeringsstrategier och som vägledning i

handläggning och beslutsfattande; beslut ska kunna

vägas och stämmas av mot visionen. Planen ska bäras

av en visionär framtidsbild men samtidigt vara öppen

och flexibel för nya förutsättningar och förändringar

i omvärlden.

Målsättningen om en attraktiv och hållbar stad

lever vidare men ska utvecklas, preciseras och göras

mer malmöspecifik. En viktig aspekt för översiktsplanen

är att vidareutveckla stadens identitet.

Underlag för att formulera en vision tas för närvarande

fram i en förvaltningsövergripande process.

Förslag till vision kommer att stämmas av med

kommunstyrelsen och processen fortgå under samrådsfasen

2011 då malmöborna får möjlighet att ge

sin syn på stadens framtidsvision.

Fosie utgör ett av de utvecklingsområden i Malmö där insatser i den fysiska miljön kan bidra till en starkare socio-ekonomisk utveckling. Översiktsplanen ska kopplas till de »Områdesprogram

för ett socialt hållbart Malmö« som för närvarande utarbetas för bland annat Lindängen. Foto: Tyke Tykesson.


Utmaningar och inriktningar

Malmö ska vara en attraktiv stad – för boende, företag

och besökare. Malmö har också antagit ambitionen

att vara världsledande i hållbar stadsutveckling.

Däri ligger en lång rad utmaningar som

ska behandlas i översiktsplanen. Andra utmaningar

ligger i realiteter som befolkningsutvecklingen,

bostadsbrist, segregation, ojämlikhet, luftföroreningar

med mera. Malmös strategier för hållbar

stadsutveckling ska bygga på en sammansmältning

av innovation och nytänkande inom samhälls- och

stadsplanering. Tillåtande attityder och gränsöverskridande

arbetsformer i kombination med nätverkande

och experimenterande kan stimulera utvecklingen.

Det är väsentligt att utveckla existerande urbana resurser

och nätverk med sikte på att öka värdet av socialt

och urbant kapital – till nytta för alla. Man kan

tala om en värdebaserad planering.

I planstrategin kommer följande inriktningar

och teman att stå i fokus:

Social bärkraft & goda livsbetingelser

Ekonomiskt tillväxt & attraktivitet för näringslivet

Ekologisk uthållighet & resurseffektivt samhälle

Bostäder

Samhällsservice

Nära tät och blandad stad

Återinförandet av spårvagn blir en viktig aspekt i Malmös nya översiktsplan. Illustration: David Wiberg.

Grön stad

Kommunikation & trafikmiljö

Regionen & omvärlden

Landsbygden, havet & kusten



Stadskaraktär, arkitektur & stadsmiljö

Tyke Tykesson

tyke.tykesson@malmo.se

Utbyggnaden av Hyllie har påbörjats och kommer att fortgå inom en stor del av översiktsplanens tidshorisont. Foto: Tyke Tykesson

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje

kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar

hela kommunens yta.

Planen är kommunens viktigaste strategiska

planeringsinstrument och anger övergripande

hur kommunen avser att använda

mark- och vattenområden samt hur den byggda

miljön ska utvecklas och bevaras.

En gång under varje mandatperiod ska

kommunfullmäktige uttala sig om i vilken utsträckning

översiktsplanen är aktuell.

Planering i Malmö 20010:2 | 13


Hyllie – att gemensamt bygga en stad

Nyfikenhet och öppenhet präglar arbetet i en byggherredialog. I Hyllie genomförs nu Malmös tredje. 14 byggherrar

och flera kommunala förvaltningar jobbar tillsammans fram en helt ny stadsdel.

Några av byggherrarna som investerar i Hyllie. Foto: Eva

Levau.

Detaljplanen för Hyllie är klar och beräknas blir

antagen i kommunfullmäktige i november. Men

arbetet som ledde fram till den pågår fortfarande.

För Malmö stad och de 15 (?) byggherrarna i byggherredialogen

finns fler frågor på agendan.

– Nu fortsätter arbetet med hållbarheten, även

om vi har haft den med oss under hela tiden. Vi

går vidare från miljöarbetet i Flagghusen och Fullriggaren

och tar det ett steg längre. Med Eon samarbetar

vi kring lokalt producerad värme i Hyllie,

säger Gunnar Nevsten, Nevsten Fastighets AB och

talesman för byggherregruppen.

– Vi har sagt det, att vi måste ju bli bättre. Något

annat finns inte, säger Petra Amsbeck, exploateringsingenjör

på Fastighetskontoret.

Byggherredialogen som arbetssätt har många

fördelar. Samarbete, samsyn och gemensamhet är

ord som flera av deltagarna använder. Och tanken

om att helheten blir större än summan av delarna

återkommer.

– En detaljplan är ett väldigt trubbigt verktyg

och ett reaktivt sätt att styra från stadens sida. Vi

vill istället vara med i ett livfullt samtal och en dialog

kring hur staden ska se ut. Genom att mötas,

stötas och blötas kommer vi längre i tankarna kring

karaktären och helheten i ett område. Byggherrarna

gör mer och tänker nytt, precis som vi inom staden,

säger Mikael Wallberg, landskapsarkitekt och

projektledare för planeringen av Hyllie.

En gång i månaden träffas hela gruppen. Då informerar

de fem undergrupperna, inom allt från

genomförande till gestaltning och hållbarhet, om

vad de kommit fram till under sina möten och om

vad de gjort sedan sist. Malmö stads förvaltningar

har också enskilda möten med varje byggherre där

det finns möjlighet att ställa frågor, så att ingenting

ska behöva hamna mellan stolarna.

Arbetet i byggherredialogen tar alltså tid. För

alla parter.

– Jag skulle säga att det är jobbigt men bra. Vi

arbetar tillsammans fram en gemensam bild av vad

vi vill uppnå och hur vi ska göra det. Själva det gemensamma

är det viktiga och styrkan i allting, säger

Mikael Wallberg.

– Man borde kunna slipa på detaljerna i proces-

14 | Planering i Malmö 2010:2

sen så att den blir effektivare. Samtidigt är det den

här processen som slipar slutresultatet och gör det

bättre, säger Gunnar Nevsten.

Byggherredialogerna började som ett statligt initiativ

och den första som genomfördes i Malmö var

i arbetet med Flagghusen. Den regeringsstödda så

kallade Bygga-bo-dialogen upphörde 2009 men arbetssättet

lever vidare i Malmö.

– Fast nu finns inga krav på hur vi ska utforma

arbetet, vi kan göra det på många olika sätt. Det

viktiga är att man vill träffas och skapa gemensamma

mål, säger Mikael Wallberg.

Gunnar Nevsten menar att förutsättningarna

för byggherrarna är väldigt olika. En del är riktigt

stora aktörer, andra, som han själv, tillhör mindre

bolag.

– Vi går inte alltid i takt. Alla byggherrar i den

här dialogen visste nog inte riktigt vad de gav sig in

på. Men det skulle de ha haft klart för sig från början,

säger Gunnar Nevsten, som har vanan inne sedan

den första dialogen i Flagghusen och den andra

i Fullriggaren.

Han är ändå nöjd med arbetet så här långt.

– Vi som ska bygga, och till viss del äga, känner

nog alla att vi fått en detaljplan som är bättre än

om tjänstemännen bestämt själva. Vi har fått påverka

i en mängd frågor som takhöjder, taklutningar

och våningsplan.

– Utan byggherredialogen hade arbetet inte

fungerat. Hyllie hade inte blivit en helhet, säger

Ikano Bostadens Ulf Kallin.

Han tycker att det är viktigt att arbetet får ta

den tid det tar. För att området ska bli så bra som

det över huvud taget är möjligt krävs en helhetssyn

– att alla inblandade går åt samma håll och förstår

varandras behov och målsättningar.

– Jag tycker att vi har utvecklat detaljplanen rejält

jämfört med de första utkasten, och det är inte

för att de var dåliga. Bebyggelsestrukturen är oerhört

mycket bättre nu. Det är stört omöjligt att

göra det så här bra om det bara är några få individer

1 Station hyllie - Malmö stad, 2010

2 Hyllie stationstorg - Malmö stad, 2010

Handel och verksamheter/Commercial

3 Malmö Arena - Parkfast AB, 2008

4 Emporia shoppingcenter - Steen & Ström Svergie AB, 2012

5 Point Hyllie - Annehem Fastigheter AB, 2010-2013

6 Hotell - PASAB Fastighetsutveckling AB, 2012

7 Kontorslokaler - Skanska Öresund AB, 2012

8 Träningsanläggning, kontor, hotell - Parkfast AB, 2010-2012

9 Mässanläggning - Midroc Property Development AB, 2012

10 Coop stormarknad - KF Fastigheter, 2013

Bostäder/Residences

11 HSB, 2011

12 Annehem Fastigheter AB, 2012-2014

13 SBC Mark AB, 2012-2014

14 Sundprojekt AB, 2012-2014

15 Veidekke Bostad AB, 2012-2014

16 Riksbyggen, 2012-2014

17 IKANO Bostaden AB, 2012-2014

18 Peab Sverige AB, 2012-2014

19 NCC Boende AB, 2012-2014

20 KF Fastigheter AB, 2012-2014

21 Midroc Property Development AB, 2012-2014

22 Veidekke Bostad AB, 2012-2014

23 Riksbyggen, 2012-2014

24 SBC Mark AB, 2012-2014

25 Sundprojekt AB, 2012-2014

26 Setra Group AB, 2012-2014

27 Midroc Property Development AB, 2012-2014

28 Roth Fastigheter AB, 2012-2014

29 Seniorgården AB, 2012-2014

30 NCC Boende AB och NCC PD AB, 2012-2014

31 Lustgården AB, 2012-2014

32 Nevstens Fastighets AB, 2012-2014

33 Otto Magnusson AB, 2012-2014

Kommunal service/Municipal services

34 Förskola - Peab AB, 2014

35 Flexiskola, förskola - åk 6 (lokaliserad)

36 Högstadieskola (lokaliserad)

37 Förskola (lokaliserad)

Parker, grönområden/Parks, green area

38 Vattenparken - Malmö stad, VA SYD, 2010-2012

39 Ekostråket - Malmö stad, 2012

Parkering/Parking

40 Markparkering - Parkering Malmö, 2008

41 Park n’ ride - Parkering Malmö, 2010

42 Parkeringshus - Steen & Ström Sverige AB, 2012

som sitter och arbetar med det. Bygger man en helt

ny stadsdel är det oerhört viktigt att så många som

möjligt får komma till tals under arbetets gång.

Exakt vilka generella skillnader en dialogbaserad

detaljplan har jämfört med en »vanlig« är svårt

att säga.

– Vi ska bygga stad – ett gemensamt mål men

med olika perspektiv. Både för byggherrarna och för

oss från stadens sida så blir det här en läroprocess.

Det är lätt att vara bufflig mot varandra om man

inte träffas. Nu bemöter vi varandra med nyfikenhet

och öppenhet istället, säger Mikael Wallberg.

– Vi lär oss av hur marknaden tänker. Är vi

otydliga så får vi frågor tillbaka med en gång. Vi är

också tvungna att ha koll på det förvaltningsövergripande

nu, hela vägen från början till slut. Inom

förvaltningarna lär vi oss också av det här, säger

Petra Amsbeck.

Inom det här området önskar sig Gunnar Nevsten

lite mer av Malmö stad. Han menar att samordningen

inom staden ibland brister och att man

som byggherre kan få ja av en förvaltning samtidigt

som en annan tycker nej.

– Precis som vi byggherrar strävar ibland de olika

förvaltningarna åt olika håll. För arbetets skull

hade det varit bra med en större samsyn också

inom förvaltningarna.

Petra Amsbeck ger honom delvis rätt och säger:

– Och ibland när vi äntligen kommit överens

inom staden så är byggherrarna alls inte nöjda. Då

är det bara att börja om.

Men trots visst smågrus i maskineriet och att en

byggherredialog tar tid verkar deltagarna överens om

att det är det överlägset bästa arbetssättet hittills.

– Engagemanget vi alla har är väldigt viktigt.

Det är bland det bästa med det här sättet att jobba,

att få vara med och arbeta när alla är engagerade

och kämpar på, säger Petra Amsbeck.

Anna Bjärnmark

anna.bjarnmark@givakt.se

Aktuella projekt, byggherrar och preliminär tidplan

Lorensborgsgatan

39

42

40

42

4

Hyllie stationsgata

6

7

11

Hyllie boulevard

36

3

8

2

5

1

12

9

Annetorpsvägen

Arenagatan

41

13

15 16

14

Torget

21 22

23

24

25 26

35

37

38

17

Öst-västliga gatan

18

34

19

10

20

27 28 29 30

31

32

33

Pildammsvägen

Hyllie trafikplats


En ny plan- och bygglag!

Riksdagen fattade den 21 juni 2010 beslut om att anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag (proposition

2009/10:170 »En enklare plan- och bygglag«). Den nya lagen träder i kraft den 2 maj 2011 och antogs med rösterna

152 mot 146.

Riksdagen fattade den 21 juni 2010 beslut om att

anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag

(proposition 2009/10:170 »En enklare plan- och

bygglag«). Den nya lagen träder i kraft den 2 maj

2011 och antogs med rösterna 152 mot 146. Den

nya lagen är resultatet av ett stort antal ändringsförslag

från flera utredningar, bland andra PBLkommitténs

(Får jag lov?), Byggprocessutredningen

(Bygg helt enkelt!), Klimat- och sårbarhetsutredningen,

Bredband 2013, Energieffektiviseringsutredningen

och flera olika rapporter från Boverket.

Tanken är att bestämmelserna i den nya plan-

och bygglagen ska bli enklare och tydligare. De

grundläggande syftena med lagen ändras dock inte

och det kommunala självstyret och kommunernas

ansvar för planeringen ligger fast. Staten kommer

via Länsstyrelsen att ha en fortsatt stark roll. Formerna

för medborgarinflytande och enskildas rättigheter

värnas och stärks i vissa avseenden.

Den största förändringen är att nuvarande

bygglov- och bygganmälanprocesser förs samman

till en enda process. Byggnadstekniska frågor kommer

alltså att prövas redan i bygglovskedet. Allmänt

kan sägas att förslaget innebär att byggherren

måste ta ställning till betydligt fler frågor än

tidigare innan bygglov kan beviljas.

Detaljplaner

Regelverket för detaljplaner förändras något. Till

exempel kan den som tänker vidta en åtgärd som

innebär att en detaljplan behöver antas, ändras eller

upphävas ställa krav på att kommunen ska ge ett

besked om en detaljplan kommer att tas fram eller

inte. Ett sådant besked kallas planbesked och ska

ges inom fyra månader. Dessutom tas kravet på att

det till detaljplanen ska fogas flera separata handlingar

bort. I stället kan de olika frågorna behandlas

i en och samma handling. Även kravet på planprogram

som huvudregel tas bort med motivet att

detta ibland har visat sig vara onödigt och har försenat

planprocessen. I den nya lagen tydliggörs

också att hänsyn ska tas till risken för olyckor, översvämningar

och erosion i ärenden om planläggning

och bygglov.

Bestämmelserna om fastighetsplan slopas.

Sådant som i dag regleras i särskilda fastighetsplaner

kommer framöver att kunna regleras direkt

i en detaljplan. Utställning ersätts med skriftlig

granskning både för detaljplaneprocessen och för

vissa ändringar av översiktsplan. Det får finnas fler

än en huvudman i samma detaljplan vilket minskar

behovet av flera planer för ett område.

Flera nya bestämmelser har tillkommit som en

följd av klimatproblematiken. Det tydliggörs att

kommunens planering bör spela en viktig roll i klimatarbetet.

Vid planläggning och annan prövning

ska det med den nya lagen även tas hänsyn till

elektronisk kommunikation och avfallshantering.

Kommunen kan också i detaljplanen bestämma

att bygglov till åtgärder som

innebär en väsentlig ändring

av markens användning får

ges under förutsättning att

viss skyddsåtgärd först vidtas.

Översiktsplanen

Översiktsplanen får en tydligare

strategisk funktion. Det

ska framöver framgå av översiktsplanen

hur kommunen

i den fysiska planeringen avser

ta hänsyn till och samordna

översiktsplanen med nationella och regionala

mål, planer och program av betydelse för en hållbar

utveckling. Exempel på detta är regionala tillväxtprogram,

regionala utvecklingsprogram, miljökvalitetsmålen,

regionala klimat- och energistrategier,

länsplaner för transportinfrastruktur samt de transportpolitiska

målen.

Bygglov

Några nyheter är att företag och enskilda som har

ansökt om bygglov ska få besked inom tio veckor

från det att fullständiga ansökningshandlingar har

kommit in till byggnadsnämnden. De flesta kommuner

klarar emellertid handläggningen snabbare

än tio veckor redan idag när alla handlingar är

på plats. Medborgarna ska också kunna ställa krav

på att kommunen i förväg ska kunna redogöra för

vilka villkor som kan komma att gälla i ett bygglov.

Kraven ska redovisas genom ett så kallat villkorsbesked.

Lagstiftaren har ambitionen att beslut om

bygglov ska kunna vinna laga kraft. Här krävs dock

en justering av förslaget för att nå hela vägen fram.

Av bygglovsbeslutet kommer också att framgå vad

som förväntas av sökanden innan byggarbetet kan

påbörjas. Byggnadsarbetena kan till exempel inte

påbörjas innan sökanden har fått ett startbesked.

När byggnaden är färdig får den i princip inte tas i

anspråk innan ett slutbesked har meddelats.

Regleringen av krav på bygglov för vissa andra

anläggningar än byggnader flyttas till förordningsnivå.

Åtgärder som i dag endast kräver en bygganmälan

kommer framöver att vara anmälningspliktiga

enligt en ny reglering. För närvarande är

regeringens förslag till ny plan- och byggförordning

utsänt på remiss. Den nya förordningen är tänkt

att ersätta nuvarande plan- och byggförordning,

förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,

förordningen om kontroll av hissar och

förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem.

Kontroll och tillsyn

Kontroll och tillsyn skärps. Byggherren har även

fortsatt det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller

alla krav på säkerhet och utformning. Kommunens

roll är att se till att byggherren gör det

som han eller hon ska enligt lagen. I den nya lagen

skärps och förtydligas bestämmelserna för detta

och kommunens kontroll utökas. Rollen, kompetenskraven

och uppgifterna för den nya kontrollansvariga,

som ersätter den nuvarande kvalitetsansvariga,

förtydligas. Efter påbörjat byggarbete ska

kommunen en gång under arbetets gång besöka

byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade

villkor i bygglovet eller startbeskedet följs.

Ett nytt sanktionsavgiftssystem

Ett nytt sanktionsavgiftssystem införs. En byggsanktionsavgift

ersätter de nuvarande tre olika avgiftsmöjligheterna

byggnadsavgift, särskild avgift

och tilläggsavgift. Avgiften ska tillfalla kommunen

när kommunen beslutar om avgiften. Regleringen

av vad som ska leda till en sanktionsavgift och avgiftens

storlek kommer att ske på förordningsnivå

i stället för som i dag i kommunernas taxor. Detta

innebär att det blir ett gemensamt sanktionssystem

över hela landet.

Avgifter

Byggnadsnämndens möjlighet att ta ut avgifter utökas.

Det handlar om avgifter för de nya besked

som kan begäras eller som ingår i ett ärende, till

exempel planbesked, villkorsbesked och startbesked.

Avgiften får i enlighet med självkostnadsprincipen

inte vara högre än vad som motsvarar självkostnaden.

Ny instansordning

Samtidigt med den nya plan- och bygglagen träder

lagen om mark- och miljödomstolar i kraft.

Till de nya mark- och miljödomstolarna kommer

de mål att föras som enligt nuvarande ordning

handläggs i miljödomstol, huvuddelen av de

mål enligt plan- och bygglagen som enligt nuvarande

ordning handläggs i förvaltningsrätt och hos

regeringen samt huvuddelen av de mål som enligt

nuvarande ordning handläggs i fastighetsdomstol.

Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera

handläggningen och domstolsprövningen av

dessa mål.

Lisa Holmdahl Pedersen

lisa.holmdal.pedersen@malmo.se

Planering i Malmö 20010:2 | 15


Ut i det vilda – om stadens längtan till n

Under 2000-talet har stadsbyggnadsdiskussionen främst handlat om att »bygga stad« och naturen har setts som ett

komplement till staden, enligt en sorts Central Park-idé. En tydlig gräns mellan stad och natur.

Shenyang Architectural Campus av Turenscape, den årliga »ris-skördar-dagen« samt det ris campuset marknadsför i sitt namn.

Det har också funnits en tydlig rörelse som handlar

om stadsbyggandet som bild, eller ornament. Man

behöver bara säga Dubai för att förstå vad jag menar.

Det kinesiska landskapsarkitektkontoret Turenscape,

som vann landskapskategorin vid förra årets

World Architecture Festival i Barcelona, har kalllat

vår tids upptagenhet vid staden och landskapet

som ornament, bild och konsumtion för »little-foot-urbanism«.

En urbanism som påminner,

menar de, om den kinesiska traditionen att binda

kvinnors fötter. En ornamentering av den mänskliga

naturen.

Deras svar är the »big-foot-revolution«. Denna

revolution handlar om att omdefiniera landskapsarkitekturen

som »the art of survival«. De vill se arkitekturen

i staden göra ett jobb, inte bara vara dekoration.

Det har varit en natur- och finanskatastrofernas

vinter och vår år 2010 i världen. Ekologisk osäkerhet

och kanske en ny finanskris på andra sidan

industrisemestern. Enligt Turenscape har stadsbyggarna

ett ansvar att bygga en stad som har ett

socialt och ekologiskt uppdrag. Det finns flera intressanta

stadsbyggnadsprojekt i Sverige att följa för

att få syn på en diskussion kring just de frågorna

och möjliga alternativa svar: utbyggnaden av Hyllie

i Malmö, H+-projektet i Helsingborg, Norra Sorgenfri

i Malmö, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm

och en fördjupad översiktsplan för att bygga

16 | Planering i Malmö 2010:2

samman Sveriges mest kända handelsplats i Kungens

Kurva med Skärholmen.

På webbsajten carbusters skriver arkitekten och

vänsterpartisten Erik Berg om vår tids stadsbyggnadsfixering;

den täta staden och om dess ekonomiska

och ekologiska konsekvenser. Hur den skiljer

oss, precis som också Turenscape hävdar, från den

natur som vi behöver för att överleva, men också

från de sociala olikheterna som finns i staden.

»Där den industriella ålderns städer var produktionscentra,

är de moderna västerländska städerna

huvudsakligen centrum för konsumtion, där vi

är glatt obekymrade om den sanna kostnaden för

vårt uppehälle och vår livsstil. Vi, som medborgare,


aturen

Arbete på fälten under »ris-skördar-dagen«.

blir instängda i en låtsasvärld, där bara små delar av

verkligheten är synliga och då särskilt en aspekt –

det kommersiella livet, konsumtionen – som oavbrutet

slår sig in i varje vrå av tillvaron. Vi blir, som

Jim Carrey i filmen The Truman Show, fångar i en

perfekt värld. Ett fängelse – glänsande – men fortfarande

ett fängelse«.

Här kommer Turenscapes idé om landskapsarkitekturen

som en »överlevandets konst« in. Det låter

ju mer än pretenstiöst, men ser man på deras projekt

så blir det mer uppenbart vad de menar, kanske

är det som mest tydligt i Shenyang Architectural

Campus. Campuset skulle anläggas på ett stort

risfält, men istället för att skapa en ny biotop behöll

man risfältet och urbaniserade det. Man kan

jämföra med hur villaområden placeras ut, särskilt i

Skåne, på Sveriges mest produktiva jordbruksmark

och fråga sig om det verkligen är klokt och om det

skulle kunna låta sig göras, fast på något annat vis.

Hus i fält?

Men Turenscape inte bara bevarade risfältet,

för det vore ju bara en sorts agrarisering av en suburban

verklighet, utan designade det. Och det är

viktigt, när naturen eller den produktiva marken

närmar sig staden, så måste den vara designad. Argumenten

är inte ytliga utan verkliga:

The overwhelming urbanization process in China is

inevitably encroaching upon a large portion of China’s

arable lands. With a population of 1.3 billion

people, but with only 18% arable land, China is in

danger of using up one of its very valuable and limited

resources.

Som en del i campuskulturen finns nu alltså det

produktiva landskapet. Och varje år den sista lördagen

i oktober hålls en »ris-skördar-dag«. Då sam-

Stadsbyggandet som en sorts Central Park-idé. En tydlig gräns mellan stad och natur.

las alla studenter och lärare och skördar sitt eget ris.

Men, och det här är också intressant i vår tid

som sysslar så mycket med att marknadsföra och

särskilja platser och varor, campuset får också en

identitet. Riset som skördas på campuset säljs som

»gyllene ris« i särskilda säckar med särskilda loggor

och säljs som souvenirer. Det här är ett varumärkande

av en plats, med hjälp av ett produktivt

landskap.

Bigfoot-branding kan man kanske kalla det.

Som en motvikt till idén om little-foot-branding

som de senaste tjugo åren gått över kontinenterna.

Från Bilbao till Dubai.

En liknande anslag som Turenscapes hittar man i

det vinnande förslaget för en ny park i Quito i Ecuador,

Parc del Lago. En före detta flygbas ska byggas

om till park. Det vinnande förslaget innehåller

en stor del »odlingsfält«, till viss del som del i ett pedagogiskt

budkap, men också som fungerande åker

mitt i miljonstaden. Det som skördas i parken säljs

på en marknad i själva parken. Intill odlingsfälten

ligger lek- och spelfälten. I andra änden av parken

ligger den stora skuggiga skogen. Parque del Lago är

en uppdatering av den romantiska 1800-talsparkens

natursyn och vår tids vilja att hitta former för en natur

som gör ett jobb inne i de urbana områdena, antingen

producerar något eller hanterar marken på ett

sätt så att den till exempel förvandlas från förorenad

mark till mindre förorenad.

Turnscape har utvecklat ett helt eget designsystem

för det, som de kallar för »the adaptation palette«.

Ett system som gav dem segern i kategorin

Landskap vid 2009 års World Architecture Festival

i Barcelona. Deras slogan löd: »Let nature work.«

Den första platsen där det här arbetssättet användes

var en före detta skyttebana i staden Tianjin.

This project helps to define the new aesthetics of

landscape today, defined by a continuous evolving

process. Untidy forms, unplanned biodiversity and

nature’s »messiness« keep ongoing, letting plants live

and expose their genuine beauty to enrich the landscape.

The ecology-driven Adaptation Palettes has

become a valuable and remarkable site of the community

of Tianjin.

Notera här också orden »värdefull«. Återigen naturen

som varumärke. I en intressant stadsbyggnadstävling

i Philadelphia förra året var det amerikanska

arkitektkontoret Front Studios »Farmadelphia«

ett av de mest spännande och omtalade bidragen.

Där visade de hur ödetomterna i staden kunde

tas över av olika agrara verksamheter. Kor mellan

brandväggarna, odling under motorvägsbroarna.

Bondens återtåg till storstaden. Dels som lokal odling

men också som turistattraktion och ny identitet.

Som Kathryn Gustafsons bidrag till Millenniumparken

i Chicago, Lurie Garden, med sin märkligt

rika naturlikhet nedanför skyskraporna, skapad

tillsammans med Piet Odulf. Eller The Highline

i New York, det nedlagda järnvägsspåret som nu,

genom James Corner Field Operations och Diller

Scofidio+Renfro blir ett stycke smal parknatur

genom västra Manhattan. Och det gröna kring

etnografiska museet Qaiy Branley i Paris. Eller

Downsview Park i Toronto, Bruce Mau och Rem

Koolhaas Tree city, trädstaden. Nyckelorden är ekonomi,

ekologi och socialt liv.

Framtidens nya stad kan mycket väl vara en

blandning mellan Monopol och Nya Bondespelet.

Dan Hallemar

dan.hallemar@bahnhof.se

Planering i Malmö 20010:2 | 17


Projekt på gång

Plats för bild

Norra Sorgenfri, utvecklingsbyggnad

för läkemedelsindustrin

Inom området Norra Sorgenfri vill man bygga en

utvecklingsbyggnad för läkemedelsindustrin, på

fastigheten Degeln 4. När byggnaden står färdig

kommer den att ligga på fastigheten Degeln 8 då

mark från Degeln 4 kommer att tillfalla Degeln 8.

Byggnaden föreslås bli i två plan på cirka 2500

kvm. Det nedre planet används för verksamheten och

det övre består av fläktutrymme. Fasaden utförs i svart

fibercement med ett yttre raster av mörkt orange liggande

aluminium och ett sedumtak.

18 | Planering i Malmö 2010:2

Byggherre: Qpharma AB

Arkitekt: SAMARK Arkitekter

Glasbruket, 29 radhus

På fastigheten Limhamn 151:462 inom området

Glasbruket har 29 radhus fått bygglov. Husen

grupperar sig i fyra mindre kvarter med entréplatser

och parkering under pergola med två olika hustyper

i två till tre våningar. Radhusen avskiljs med

plank och mot gatorna finns låga staket.

Fasadmaterialen varierar med tegelfärger i rött,

mörkbrunt, ljusgrått, svart och vitt säckskurat,

skivmaterial i sandfärg, ockra, svart, mellangrå och

ljusgrå samt inslag av ekpanel.

Takmaterialen på radhusen är papp, på komplementhusen

sedum. Lägenhetsförråd kommer att

uppföras som friggebodar.

Byggherre: Skanska Nya Hem AB

Arkitekt: Uniqhus av Tord Olofsson, Skanska

Gyllins trädgård, nya radhus

Gyllins trädgård förnyas med 39 stycken radhus.

Ut av dessa 39 radhus blir 15 i ett plan och 24 i två

plan. Därutöver uppförs sophus och en byggnad

för undercentral. Entréerna placeras mot gemensamma

gårdar där det både ska finnas plats för lek

och parkering.

Radhusens fasader är av skivmaterial i fyra grå

nyanser som växlar mellan husen. På fasadytorna

i längornas tvärriktning är skivorna vita. Ytterdörrar

och fasadskivor i anslutning till entréer är av ekfanér.

Fönster av trä som utvändigt är »eklaserade«.

Sophus och undercentral matchar bostadshusen

med skivmaterial i grå nyanser. Kortsidor mot infarter

går i vitt. Dörrar, vita respektive grå.

Byggherre: Skanska Nya Hem AB

Arkitekt: Arkitektlaget

Plats för bild

Plats för bild

Sjötorps Ängar, 25 stycken enbostadshus

Ytterligare en byggetapp är på väg inom området

Sjötorps Ängar i Tygelsjö. På fastigheten Hällan 1

har 25 stycken enbostadshus med tillhörande carport/förråd

fått bygglov.

Astrakan och Aroma är namn på de två olika

hustyper som byggs inom området. Både enplans

kedjehuset Aroma och tvåplans villan Astrakan har

en vind- och insynsskyddad uteplats mot trädgård,

samt carport och förråd.

Husen har en modern och stilren arkitektur

med lättskötta fasader i tegel och träpanel.

Båda hustyperna har svagt lutande svart/grå papptak.

Samtliga träpaneldelar på fasaden skall målas i

mörkgrå och färg på tegelfasader kommer att variera

mellan gulvit och brunsvart. Genom att använda

olika kulörer och fasadmaterial får kvarteret en

skiftande karaktär.

Byggherre: Skanska Nya hem AB

Arkitekt: Tord Olofsson och Arne Jönsson.


Fotomontage som visar principen av påbyggnaden. © SBK.

Lägenheter byggs ovanpå fastigheten

Husaren 5

Del av Fastigheten Husaren 5 byggs på med två våningar,

tre våningar blir fem våningar och som placeras

på ett gårdsbjälklag som ligger ovanpå tredje

våningens tak. Det är delar av byggnaden ut mot

Husaregatan som byggs på och man gör möjligt för

sex stycken nya bostadsrättslägenheter.

Mot Östra Promenaden är byggnaden idag sju

våningar, mot Östra Tullgatan sex våningar och

mot Husargatan tre våningar. Grannfastigheterna

längs Husargatan är uppförda i fyra till fem våningar.

Byggherre: Fastighets AB Malmö City

Arkitekt: SYDARK KONSTRUERAR

Punkthus i Kirseberg

Det planeras för två punkthus i Kirseberg på fastigheten

Kirseberg 14:93. Husen kommer att rymma

cirka 62 hyresrättslägenheter och blir åtta våningar

höga. Planen omfattar även en allmän gata med

gång- och cykelväg samt en mindre park.

Den befintliga hangarbyggnaden på området får

inte rivas och vid eventuella ombyggnader ska man

ta hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden.

Byggherre: PEAB AB

Arkitekt: Arkitektbyrån AB

Max hamburgerrestaurang

Det kommer att ske en nybyggnad av en Max

hamburgerrestaurang med drive-in-möjlighet vid

Cypressvägen.

Restaurangbyggnaden består av två utseendemässigt

olika delar. En lägre, öppnare enplans del

med glasfasad som innehåller själva restaurangen

med cirka 120 serveringsplatser samt en tvåvåningsdel

med ganska sluten betongfasad i naturfärg

som innehåller köket och övriga biutrymmen

(förvaring, personalutrymme, kontor osv.). Markytan

kommer att förses med cirka 30 parkeringsplatser,

en uteservering med cirka 40 platser samt

med en körbar yta runt hela byggnaden (drive-in).

I fastighetens östra och norra gräns skall ett 1,8 m

plank uppföras. I fastighetens södra del ut mot Cypressvägen

skall det placeras en 10 m hög skyltpylon.

Plats för bild

Mosippan

Ett flerbostadshus, såkallat »Bo Klok«-hus uppförs

på Mosippan, det finns redan ett liknande på plats.

Detta hus liksom det förra innehåller sex bostäder,

och det är tillfälliga boenden för hemlösa, flyktingar,

stora barnfamiljer eller andra grupper som i dag

har svårt att hitta bostad i Malmö.

Husets fasader utgörs av stående röd träpanel,

med galvaniserade trappräcken. Taksprång, fönster

och fönsterdörrar, vita. Ytterdörrar, mörkgrå.

Byggherre: Stadsfastigheter

y g

Ny profilbyggnad för högskolan, Kv

Niagara

Malmö högskola bjöd till projekttävling om utformning

av en ny högskolebyggnad i kvarteret

Niagara på Universitetsholmen. 65 arkitektkontor

var intresserade av att bygga, fyra stycken gick till

final. Kvarteret ligger strategiskt invid Bagers plats

och Anna Lindhs plats vid uppgången från Citytunneln

vid Malmö C.

Det vinnande förslaget är framtaget av det danska

kontoret Lundgaard & Tranberg i Köpenhamn.

Deras vinnande koncept består av tre byggnader i

fem, sju och elva våningar med glas- och träfasad

som är sammanbundna av ett öppet atrium. Tanken

med byggnaden är att den ska få en öppenhet

som gör det lätt för allmänheten att komma i kontakt

med Malmö högskola.

På den drygt 20 000 kvadratmeter stora ytan

skapas plats för bland annat en restaurang, tre stora

hörsalar, 22 läro- eller datasalar, 24 grupprum och

410 arbetsrum samt stora uppehålls- och mötesutrymmen.

Byggherre: Malmö högskola

Arkitekt: Lundgaard & Tranberg

Victoria Park, etapp 2

Victoria Park fortsätter utbyggnaden norr om

Kalkbrottet. Det är etapp 2 med fyra stycken flerbostadshus

med 71 stycken lägenheter. Tillkommer

gör också ett underjordiskt garage, samt markparkering.

Här kommer det också finnas plats för

cykelparkering både i garaget och på markparkeringen.

Tre av husen utformas identiskt förutom

bottenvåningarna. Det fjärde huset som är placerat

sydväst om de övriga får en annan utformning.

Samtliga hus är i fyra våningar med indragen takvåning.

Fasader på de tre husen är i gråvit puts med rödbruna

fasadskivor vid entréer. Fönster och fönsterdörrar

av trä/aluminium. Entrépartier av stål, med

inslag av oljad ek. Det fjärde huset har fasader i

mörkgrå puts med gråvit puts på indragen takvåning.

Burspråk och indragna fasader vid entré är av

vita fasadskivor. I övrigt är material och färger lika

de övriga tre husen.

Byggherre: Victoria Park Bygg & Projekt

Arkitekt: Chroma Arkitekter AB

Planering i Malmö 20010:2 | 19


Utbyggnad norr om Centralstationen

Området norr om Centralstationen utgör en unik plats i staden med en stor potential. Det ligger centralt, stationsnära

och har en intressant kulturmiljö. Området rymmer en blandning av hög och låg bebyggelse med ståtlig tegelarkitektur

från sekelskiftet samt betydligt enklare och lägre industribyggnader.

Vid en omvandling av området norr om Centralstationen

finns en rad frågeställningar. Hur skapar

vi förutsättningar för en tät, attraktiv, varierad och

funktionsblandad stadsdel med fantastiska grönytor

och platser, bra lokalklimat och goda boendemiljöer?

Och hur tätt och högt kan vi bygga? Vilka

trafikslag ska prioriteras? Hur tillvaratas kulturmiljön?

Detta har Malmö stad, Jernhusen och Kanozi

arkitekter diskuterat intensivt under våren och har

resulterat i ett planprogram som antagits av Stadsbyggnadsnämnden

för utskick på samråd. Under

samrådet hoppas vi få dessa frågor än mer belysta.

Historik och kulturmiljö

Enligt 1862 års stadsplan skulle hela Inre hamnen

omges med ståndsmässig stadsbebyggelse i rutnätsplan.

Stadsplanen kom att förverkligas bara i

de närmaste kvarteren norr om stationen. I övrigt

kom området norrut att få industrikaraktär. Själva

planområdet utgörs idag av markparkering, byggarbetsplats

för Citytunneln och lagerverksamhet.

Inom planområdet ligger en äldre kontorsbyggnad

samt ett godsmagasin som utgör ett välbevarat

exempel på den administration och lagerhållande

funktion som behövdes i samband med transport

via järnvägen.

Alternativ 1A: Översikt från väster med Nyhamnen utbyggt. Illustration: Kanozi.

20 | Planering i Malmö 2010:2

Övergripande struktur

Principen för strukturen är ett urbant stråk där

Carlsgatan utgör huvudgata i planområdets västra

del. Huvudgatan vinklas sedan norrut för att skapa

mer varierande stadsrum, ett bättre lokalklimat och

biltrafik med lägre hastighet. Detta medför att den

östra delen får en lugnare karaktär. Ett rekreativt

stråk skapas mot spårområdet.

Gång- och cykelbro över spårområdet

förbinder planområdet med östra delen av Malmö

stadskärna.

I planprogrammet redovisas två alternativ angående

byggnadshöjder och bebyggelsetäthet.

Alternativ 1 där de högsta byggnaderna är i ungefärlig

nivå med Slakthuset och alternativ 2 som mer

ansluter till befintliga kvarter vid Centralstationen.

Hög täthet ger ökat behov av torg och parker vilket

föreslås vid noderna norr om Centralstationen, vid

gång- och cykelförbindelsen samt vid den f.d. kontorsbyggnaden.

Rekreativt stråk mot spårområdet redovisas

genom en upphöjd park »bangårdsterrassen« (alternativ

a) samt en gårdsgata (alternativ b).

Bebyggelse

Blandad användning

En blandad användning på byggnadsnivå föreslås

genom verksamheter, kontor, bostäder, hotell, förskola

mm.

Det bör ges möjlighet för mer publika verksamheter

som butiker, restauranger, service mm i alla

bottenvåningar. Det är särkilt viktigt med publika

verksamheter i anslutning till torg och parker för

att skapa attraktiva platser. Framtida utveckling av

Nyhamnen kommer att påverka etablering av verksamheter.

Förskola placeras med vistelseytor på tak. Tänkbara

placeringar för dessa är söder om Slakthuset

och vid gång- och cykelbron.

Varierad bebyggelse

Området präglas idag av kontraster i skala, byggnadsålder

och verksamhet. Detta är egenskaper

som ska förvaltas bl.a. genom att bevara och synliggöra

äldre bebyggelse. Den f.d. kontorsbyggnaden

ska bevaras men även delar av godsmagasinet kan

med fördel vara kvar som en del i ny bebyggelse.

Byggnader utförs så att det skapas variation i uttryck,

höjder och fönstersättning. Mindre fastigheter

och korta fasadlängder ger förutsättningar för

en blandad arkitektur, mindre verksamhetslokaler


och en blandning av boendeformer. Detta ger även

många entréer och rörelse. Ny bebyggelse söder om

Carlsgatan kan utnyttjas till att skapa en karaktärsfull

och rytmiskt intressant bebyggelsefront mot

spårområdet och gamla staden.

Bebyggelsen bör kunna utnyttja söderläget för

klimatförsörjning med solenergi. Den stärker därmed

Malmö stads inriktning mot ekologiskt byggande

och grön miljöprofil.

Alternativ 1

Bebyggelsestrukturen följer karaktären av högre

bebyggelse i omgivningen som Kolgahuset (11

vån), Bylgiahuset (12 vån), Slakthuset (13 vån) och

Öresundshuset (14 vån). Strukturen ger en stadsbild

där en blandning av höga byggnader, upp mot

15–16 våningar, ger en för Malmö ny typ av stadsstruktur

och stadssilluett. Byggnadshöjder utformas

för att ge rymd åt Slakthuset framför allt från spårområdet

där den är mest framträdande. Variation

i byggnadshöjder skapas där en del byggnader eller

del av byggnad är lägre, cirka 3–4 våningar, mot

Carlsgatan för att ge bättre solförhållanden och en

lägre skala mot gatan.

Exploateringstal för alternativ 1 är 2,9. Alternativet

ger cirka 610 bostadslägenheter. Den västra

delen uppskattas innehålla 1/3 Bostäder och övriga

delar kontor, handel och verksamheter. I den östra

delen är det tvärtom d.v.s. 2/3 bostäder.

Alternativ 2

Bebyggelsen anpassas till den befintliga kvartersstrukturen

som Posthuset och Hushållningssällskapet

genom varierade bebyggelsehöjder i upp mot

sex våningar.

Exploateringstal för alternativ 2 är 1,8. Som jämförelse

har gamla stadskärnan i Malmö ett exploateringstal

på 1,8. Endast området Lugnet med

Alternativ 2B. Översikt från väster med Nyhamnen utbyggt. Illustration: Kanozi.

ett exploateringstal på 1,9 har högre exploatering

i Malmö. Alternativet beräknas ha ungefär samma

fördelning av funktioner som alternativ 1 möjligen

med en mindre andel bostäder. Alternativet

beräknas ge cirka 345 bostadslägenheter.

Vegetation, grönytor och utemiljö

Den höga bebyggelsen och exploateringen och därmed

många boende och arbetande ger ett behov att

i framtiden skapa en större park men det är viktigt

att även inom planområdet skapa grönytor.

Området bör vara ett exempel på att det går

att kombinera hög bebyggelsetäthet med god utemiljö

och en hög grönytefaktor. Detta genom att

utnyttja tak för vistelse och grönytor, men även

fasadgrönska samt mycket vegetation i gatorna.

Ett grönt stråk bildas längs med järnvägsspåret

i södra delen av planområdet. I planprogrammet

redovisas detta genom två alternativ. Utformning är

extra viktig, då det utgör en del i bebyggelsefronten

mot den gamla stadskärnan.

Alternativ A Bangårdsterrassen

Parkstråket ligger ovanpå ett tvåvåningars parkeringsgarage

med utblickar i förlängningen av angöringsgator.

Detta gör att upphöjda innergårdar och

gång- och cykelbron över spårområdet direkt kan

ansluta till parkstråket.

Alternativ B Gårdsgata

En urban och grön gårdsgata ansluter till

angöringsgator. Bullerskydd i angränsning mot

spårområdet utformas med utblickar.

Trafikstruktur

Carlsgatan är idag en nästan 1200 m lång rak gata

mellan Frihamnsviadukten och Stormgatan. Den

befintliga gatusektionen kommer att breddas för att

möjliggöra en huvudgata med trottoar, separerad

cykelbana, trädplantering, parkeringsfickor för angöringstrafik,

samt en eventuell framtida utökning

av körbanan från två till fyra körfält. Bilisternas tillgänglighet

bör prioriteras framför dess framkomlighet.

Med långa, raka och breda gaturum finns

en stor risk att bilisternas hastighet blir hög vilket

ökar barriäreffekten. Vid Centralstationen

utgör Carlsgatan huvudgata, men cirka 300 m

in på den föreslås huvudgatan istället gå i en

sträckning norr om Carlsgatan. Sträckningen gör

att Carlsgatans långa siktlinje bryts vilket även ger

ett mer varierande stadsrum. Behovet av framtida

huvudgator hänger ihop med utbyggnad av

Nyhamnen men även med utbyggnaden av Västra

Hamnen.

Fortsatt planarbete

Efter avslutat och av Stadsbyggnadsnämnden godkänt

samråd om planprogrammet, kommer beslut

att fattas vad gäller fortsatt arbete med en eller flera

detaljplaner för området. I en första etapp bör området

närmast Centralstationen och Citytunneln

utvecklas.

Ted Gustavsson

ted.gustavsson@malmo.se

Planering i Malmö 20010:2 | 21


Ny kongress-, konsert- och hotellanläggning

Det har varit klart sedan i våras vilket tävlingsförslag som vann projekt- och markanvisningstävlingen om en ny

kongress, konsert och hotellanläggning. Kommunfullmäktige beslutade den 9 september att tilldela tävlingsförslaget

Kontrapunkt uppdraget att genomföra projektet. Anläggningen beräknas stå klar i slutet på 2014 .

Modell över arkitketerna Schmidt Hammer Lassens vinnande förslag på ny kongress-, konsert- och hotellanläggning i

Malmö.

Det vinnande förslaget har ritats av arkitektfirman

Schmidt Hammer Lassen och det är Skanska Sverige

AB som har fått uppdraget att bygga anläggningen.

Ambitionen från Malmö stads sida har varit att

skapa en högkvalitativ, kombinerad anläggning

för kongresser/möten, konserter och hotell. Platsens

förutsättningar var en viktig utgångspunkt i

tävlingen. Universitetsholmen erbjuder en unik

möjlighet genom sitt strategiska läge som sammanbindande

länk mellan Innerstaden och Universitetsholmen

och vidare ut till Västra Hamnen.

Universitetsholmen är det mest centrala av Malmös

före detta hamnområden. Stadsdelen utvecklas nu

till ett attraktivt och hållbart vattennära stadsområde.

Platsen kommer att få stor betydelse utifrån

många aspekter bland annat som viktig framtida

mötesplats för olika aktiviteter och arrangemang,

där människor med olika erfarenhet, kunskap och

idéer ska kunna mötas. Anläggningen ska därför

berika och stärka stadslivet och utgöra en sammanbindande

länk mellan gammalt och nytt.

Närheten till Centralstationen och Malmö högskola

är andra viktiga förutsättningar. Den nya infrastrukturen,

framför allt Citytunneln påverkar

också platsen. I december 2010 kommer en uppgång

till Citytunneln att öppnas på Bagers plats,

endast 150 meter från tävlingsområdet.

Malmö stad inbjöd i april 2008 till en projekt-

och markanvisningstävling om att uppföra och förvalta

en ny anläggning i Malmö för kongresser,

konserter och hotell. Tävlingen genomfördes som

en projekt- och markanvisningstävling där fem

konsortier efter prekvalificering inbjöds att delta.

22 | Planering i Malmö 2010:2

Kontrapunkt visade sig kunna erbjuda det för staden

mest fördelaktiga förslaget att genomföra utifrån

de i tävlingsprogrammet uppställda bedömningskriterierna.

Kriterierna i tävlingsprogrammet som juryn bedömde

förslagen efter var,

Stadsstrukturellt grepp avseende platsen, Arkitektonisk

kvalitet och gestaltning, Kongress och

Konserthus inklusive akustiska egenskaper, Funktionalitet

och samverkan för konsert, kongress och

hotell, Hållbarhet, Förutsättningar för genomförandeprocessen,

ägande och förvaltning samt pris.

Kontrapunkt

Företag/konsortium Skanska Sverige AB

Arkitekt Schmidt Hammer Lassen

Landskapsarkitekt SLA Landscaping

Akustiker Akusticon

Operatör

Jury

Choice

Tävlingsförslagen har bedömts av en jury bestående av:

Ilmar Reepalu (s) ordförande i Kommunstyrelsen i Malmö

stad, juryns ordförande

Anja Sonesson (m) vice ordförande i Kommunstyrelsen i

Malmö stad

Christer Larsson stadsbyggnadsdirektör, arkitekt SAR/MSA

Börje Klingberg fastighetsdirektör,

Gunnar Ericson stadsträdgårdsmästare, arkitekt SAR/LAR

Bengt Hall vd Malmö Opera, tidigare kulturdirektör

Lars Carmén turistdirektör.

Bengt Klaesson tidigare bl.a vd för Stockholm Convention

Bureau.

Ingela Lindh Stockholms Hem, tidigare stadsbyggnadsdirektör

i Stockholms stad, arkitekt MSA

Per Erik Veng konserthus- och arrangemangschef vid Kgl.

Danska Musikkonservatoriet

Gert Wingårdh arkitekt SAR/MSA

Håkan Thulin exploateringschef, tävlingsombud

Cecilia Hansson arkitekt SAR/MSA, tävlingssekreterare

Ingrid Hansson tävlingsfunktionär

Politisk referensgrupp

Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Kulturnämnden

Anders Rubin (s) Emmanuel Morfiadakis (s) Carina Nilsson (s)

Lars Hedåker (m) Håkan Fäldt (m) Stefan Lindhe (m)

Mikael Anderson (v) Anders Törnblad (mp) Charlotte Bergström

(mp)

Cecilia Hansson

cecilia.hansson@malmo.se


Nytt badhus

Badhusfragan har föregatts av flera utredningar. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att en ny simtävlingsarena

ska uppföras med samma lokalisering som Aq-va-kul, Rosengardsbadet byggs om till inomhusbad samt att en ny

badanläggning lokaliseras till södra Malmö. Det nya badet ska även temporärt fungera som en ersättningsanläggning

för Aq-va-kul tills en ny simarena uppförts pa Aqva-kul-fastigheten.

Olika eventuella plaeringar av det nya famlijebadet. Flygbild: Perry.

Stadsbyggnadskontoret har nu, tillsammans med

gatukontoret, fastighetskontoret och stadsdelsfullmäktige

Hyllie, gjort en lokliseringsstudie på

uppdrag från kommunstyrelsen om var det nya

familjebadet kan placeras i södra Malmö. Det finns

idag ett stort behov av att förbättra simkunnigheten

i Malmö, vilket ställer ökade krav på tillgång

till badhusanläggningar. Malmös totala befolkning

kommer att öka kontinuerligt, vilket också innebär

att efterfrågan på simbassänger ökar. Familjebadet

är dimensionerat för ca 300 000 besökare/år. Områdena

kring Hyllie och Stadion har studerats.

Hyllieområdet

Placeringen av ett nytt badhus i Hyllieområdet kan

stärka den rumsliga kopplingen mellan Hyllie centrumområde

och Holma och Kroksbäck. Boende

i området har idag en låg simkunnighet. Badhus

besöks till stor del av barn och unga och ett bad

som mötesplats kan bidra till att minska segregering

och därmed bidra till att öka områdets attraktivitet.

1 Norra Kroksbäcksparken

2 Söder om Kroksbäcksparken

3 Öster om Vattenparken

4 Öster om Citytunneln

5 Över Annetorpsvägen

2

Stadionområdet

Området runt stadion och Swedbank arena är

redan i dag ett område för fritid och rekreation vilket

naturligtvis skulle förstärkas ytterligare med

placering av ett bad. Det centrala läget gör dock att

många av de människor som har närhet till denna

lokalisering även har nära till Aq-va-kul, vilket är

ineffektivt ur upptagningssynpunkt.

5

1

6 Söder om Stadiongatan/COOP

7 Stadion

Platserna har studerats utifrån ett antal förutsättningar

och kriterier, som tillexempel stadsbildsaspekter,

stadsliv, tillgänglighet, social betydelse

och genomförandestrategi med mera.

Alternativ 2

Lokaliseringen söder om Kroksbäcks-parken har

bedömts ha de bästa förutsättningar utifrån uppställda

kriterier.

Lokaliseringen ger Hyllie Boulevard en målpunkt

norr om Annetorpsvägen och stärker därigenom

den rumsliga kopplingen mellan Hyllie

centrumområde och Holma och Kroksbäck.

Placeringen skapar också rörelser mellan områdena.

Att få Hyllie centrumområde att hänga samman

med de omkringliggande områdena och på så

3

6

4

7

sätt motverka segregation är en viktig hållbarhetsfråga

för Hyllie.

I Malmös övergripande planering finns en

vision om att koppla samman stadens centrala

delar med havet och strandängarna via Pildamsstråket.

Pildammsstråket och ekostråket

består av många olika gröna rum och i den här

lokaliseringen placeras badhuset som en nod i

kopplingen mellan två parker.

Ett bad placerat i anslutning till de tre delområden

Holma, Kroksbäck och Hyllievång kan bidra till

en ökad integration genom att människor från andra

delar av Malmö söker sig dit. Därmed skapas ett

större flöde där människor med olika bakgrund, erfarenheter,

värderingar, personliga historier, kunskaper

mm kan mötas. Ett badhus kommer att förbättra

de boendes fritidsmöjligheter inom området och

kan också bidra till att skapa trygghet i parkmiljön.

Ett badhus i Kroksbäcksparken kan också dra

till sig andra attraktiva kultur- och fritidssatsningar

och bidra till utvecklingen av Kroksbäcksparken en

attraktiv stadsdelspark.

Badet kan bli en viktig symbol för hela området

och bör därför föregås av en arkitekttävling/parallella

uppdrag för att ge byggnaden den attraktion

och kvalitet som krävs.

Cecilia Hansson

cecilia.hansson@malmo.se

Planering i Malmö 20010:2 | 23


Status Västra Hamnen

Kv Niagara – nya utbildningslokaler

Malmö högskola bjöd till projekttävling om utformning

av en ny högskolebyggnad i kvarteret Niagara

på Universitetsholmen. 65 arkitektkontor var intresserade

av att bygga, fyra stycken gick till final.

Det vinnande förslaget är framtaget av det danska

kontoret Lundgaard & Tranberg i Köpenhamn.

Deras vinnande koncept består av tre byggnader i

fem, sju och elva våningar med glas- och träfasad

som är sammanbundna av ett öppet atrium.

På den drygt 20 000 kvadratmeter stora ytan ska-

24 | Planering i Malmö 2010:2

pas plats för bland annat en restaurang, tre stora hörsalar,

22 läro- eller datasalar, 24 grupprum och 410 arbetsrum

samt stora uppehålls- och mötesutrymmen.

Tanken är att byggnaden ska få en öppenhet som

gör det lättare för allmänhet och omgivande samhälle

att komma i kontakt med Malmö högskola.

Byggstarten är preliminärt planerad till september

2012, med inflyttning i augusti 2015.

Byggherre: Malmö högskola

Arkitekt: Lundgaard & Tranberg

Väster om Hallenborgs gata

Syftet med planen är att åstadkomma ett område

med blandad kvartersbebyggelse som är tillgänglig

för allmänheten. Bostadsbebyggelse ska placeras

med Östra Varvsgatan, Lilla Varvsgatan och Hallenborgs

gata för att uppnå målet om den blandade

staden med en relativt sluten utformning. I planområdets

mitt ska en allmän park med mycket

grönska locka männiksor in i planområdet. Parkens

norra del ska rymma en lekplats som även ska försörja

andra delar av Dockanområdet.

Mässområdet

Mässverksamheten upphörde under våren 2010.

Den 17 maj 2010 gick startskottet för ett omfattande

utvecklingsprojekt. Mässhallarna rivs för att

lämna plats åt 18 nya stadsdelskvarter med såväl

kontor som bostäder, handel och service.

Kontorsbyggnaden med restaurang i kvarterets

västra del samt livsmedelsaffären ICA Maxi med lagerlokaler

i den sydvästra delen kommer bevaras.

Arkitekter: Kenzo Arkitekter

Byggherre: Diligentia


Varvsstaden – en ny dimension

Malmö stads stadsbyggnadskontor och Peab arbetar tillsammans med planprogrammet för Varvsstaden, de äldsta

delarna av Kockums varvsområde i Västra Hamnen.

Programmet skall vara klart under våren 2011 och

är en vidareutveckling av arkitektfirman Vandkunstens

förslag från de parallella uppdragen som genomfördes

hösten 2008 och tidigare presenterats i

Planering i Malmö nr 1 2009.

Syfte och vision

Förslaget bygger på en omvandling av det 19 ha

stora Kockumsområdet från industriområde till

en blandad stadsmiljö med karaktär av stadskärna.

Målet är att Varvsstaden skall skapa en ny dimension

för staden och regionen som skall ta position på

den europeiska arenan.

Den viktigaste ledbilden är att Varvsstaden utvecklar

människan och samhället. Utifrån denna

värdegrund skall en hållbar och innovativ stadsdel

med stark identitet växa. Visionen om den byggda

miljön är att den skall vara stadsmässig, varierad,

öppen och inkluderande. Den skall utveckla såväl

attraktiva och hållbara boendeformer som innovativa

och nätverksskapande verksamhetsmiljöer.

Idén med Varvsstaden

Varvsstadens identitet skapas av ett antal centrala

kärnvärden som Kockumsarvet, en mix av gammalt

och nytt, den urbana karaktären, vattenkontakten,

mötesplatserna, stråken och närvaron av

lärande och FoU, IT och media. Varvsstadens enastående

kulturarv, hamnmiljö och vattenkontakt

skall prägla upplevelsen av den framväxande stadsdelen.

Den skall gestaltas utifrån sitt unika läge i staden

och sambanden med nya hållbara kommuni-

Flygbild över gamla Kockumsåmrådet från 2008. Copyright Stasbyggnadskontoret.

kationssystem.Varvsstaden kommer att koppla

centrum till hela Västra

Hamnen. Flöden av

människor och aktiviteter

kommer att vara

starkt identitetsskapande

i den tillgängliga stadsdelen

och strömmarnas intensitet

och fördelning

kommer att sätta olika

prägel på stadsrummen.

Citytunnelns entré och

Malmö högskola på tröskeln

till Varvsstaden är

ett drömscenario för hållbart

och attraktivt stadsbyggande.

Flanörstaden

och cykelstaden ligger

inom nära räckhåll genom

ett antal strategiskt placerade broar.

En stadsmiljö skall utvecklas som i första hand

inbjuder människor från hela staden att bo, arbeta,

shoppa, delta i evenemang, eller bara flanera och

vara, men även långväga besökare, pendlare och turister

från Öresundsregionen, Skandinavien och internationellt.

Varvsstaden skall vara unik och attraktiv

genom sin arkitektur och kombinationen av

uppseendeväckande och hållbara urbana designlösningar.

Vandkunstens idé

Arkitektfirman Vandkunstens idé bygger på platsens

speciella historia och viljan att finna en balans

mellan bevarande och omgestaltning (transformation).

Idén är tydligast i det centrala stora

stadsrummet där man bevarat den stora befintliga

ljusblå plåthallen men demonterat dess tak- och fasadplåt

och endast låtit stålkonstruktionen stå kvar

som ett stort offentligt rum. Detta rum skall i sin

tur kunna fyllas med en rad olika innehåll, både

permanenta och tillfälliga, allt ifrån hängande trädgårdar,

kollektivtrafikstråk, evenemang, hängande

möteslokaler med mera. Det stora stadsrummet

omsluts av en labyrintisk tät kvartersstruktur

som skapar en variation av torg, gaturum, stråk och

gröna platser, med gåtfulla gränser och övergångar.

Bottenvåningarna har utformats så att det finns

förutsättningar för aktiviteter som stödjer stadslivet

och att kvarterens halvprivata/privata inre har starka

visuella kontakter med gaturummen för att skapa

trygghet och delaktighet.

Omvandlingen

Varvsstaden är idag stängt för allmänheten och uthyrt

för industriell produktion av vindkraftstorn

samt järnvägsvagnar. På sikt kommer produktionen

att lämna Varvsstaden och omvandlingen påbörjas.

Under ombyggnadsskedet kommer området att

öppnas upp och befintliga lokaler kunna användas

för tillfälliga verksamheter och olika typer av evenemang.

Omvandlingen har i viss mån redan påbörjats

i och med att SVT i våras flyttade hit sin verksamhet

från Jägersro. I direkt anslutning till SVT

pågår uppförandet av Media Evolution City vilket

kommer att bli ett innovativt hus för företag inom

mediabranschen.

Karin Månsson

krain.mansson@peab.se

Planering i Malmö 20010:2 | 25


Sege park – mer än bara ett namn

Utmaningarna ligger inte enbart i det som vi skapar nytt när vi bygger, utan även i hur vi kan utveckla och förvalta

det som redan finns. Sege park är ett konkret exempel på hur vi inom Malmö stad med nya perspektiv både kan

bevara och förädla för att bygga en hållbar stadsdel.

Takintegrerad solcellsanläggning i Sege park.

Möjligheterna att tillgodogöra sig energi från solen

spelar en avgörande roll i omställningen till ett ekologiskt

hållbart samhälle. I Malmö genomförs det

för närvande satsningar på att integrera solenergi i

stadsmiljön. Satsningarna har i svenska mått mätt

varit omfattande.

Kombinerat med fysiska investeringar bedrivs

det mellan Malmö stad, Energikontoret i

Skåne och Lunds tekniska högskola en samverkan

som heter »Solar Region Skåne«. Det handlar

om en större informationssatsning på solenergi.

I Sege park tar Malmö steget vidare i

solenergisatsningarna och demonstrerar olika former

av teknologi som har utsikter till att få en stor

framtida spridning.

Vad gör man med ett nedlagt sjukhus? Frågan är

egentligen varken ny eller unik. Det intressanta är

vilken utvecklingsväg man väljer.

Malmö är sedan 1990-talet i en fas av en stark

utveckling och förändring. Speciellt påtagligt är befolkningsökningen

som ställer nya krav och som

skapar en föryngring av stadens befolkning. Behovet

av bostäder är stort och detta faktum har

präglat förslagen till utveckling. Ur ett boendeperspektiv

har den befintliga parkmiljön ett stort

mervärde. En unik tillgång som saknas i andra

delar av staden.

För Sege parks del påbörjades år 2000 ett förändrings-

och utvecklingsarbete. Från sjukhusområde

till skapandet av en »vanlig« stadsdel med bostäder,

skola, kontor etc. har hela tiden varit ett ledmotiv.

Malmö stads kraftiga utveckling har generellt skapat

ett ökat behov av byggbar mark. Ur detta perspektiv

är Sege parks strategiska läge innanför den inre Ringvägen

och den direkta anslutningen till stadens in-

och utfart en intressant faktor.

Tanken är att området ska försörjas med så stor

del förnyelsebar energi som möjligt och utformas

till en ekologiskt hållbar stadsdel. Värme ska produceras

med solfångare och bioenergi medan elen

26 | Planering i Malmö 2010:2

ska komma från solceller.

Sveriges största solcellsanläggning

har en placering

och en utformning som

har getts ett mycket viktigtmarknadsföringsvärde

för området. Tekniskt är

den utförd som en varsam

komplettering till bebyggelsen

och sammanhanget

den befinner sig i. Solcellsanläggningen

färdigställdes

år 2007 och är belönad med

Skåne solar award 2009, i

kategorin bästa solcellsanläggning.

Sammanlagt är

det 1250 kvadratmeter solceller

med en maximal

effekt på 166 kW.

Anläggningen är publicerad International

Energy Agency (IEA) årliga rapport 2007. IEA är

en överstatlig och globalt rådgivande organisation

till 28 medlemsländer avseende tillhandahållande

av pålitlig, möjlig och ren energi till medborgarna.

Sjukhusets värmecentral med en bruttoarea

på cirka 1350 kvm har omvandlats till ett utbildningscentrum

för kurser och konferenser inom

områdena energiteknik och ekologisk hållbarhet.

Malmös första byggnadsintegrerade solcellsanläggning,

BIPV, blev klar i december 2009. BIPV

står för Building Integrated Photovoltaics, där Photovoltaic

är det gängse engelska ordet för solcell.

Den nya solcellsanläggningen på Sege park är

jämt fördelade på två likadana byggnader och har

en toppeffekt på ca 100 kW. Detta är i dagsläget

Sveriges största takintegerade solcellsanläggning

och solcellerna ersätter totalt 750 kvm taktegel.

Den uppskattade elproduktionen 90 000 kWh/år

går internt till fastigheten.

Det handlar om polykristallina celler, 215 W/

panel som är uppdelade i sex stycken delsystem.

Vardera delsystem har en växelriktare vardera. För

att eliminera skuggningsproblem har varje byggnad

10–13 »dummies« (vanliga, andrasorterade moduler

som inte är inkopplade).

Anläggningen är belönad med Skåne solar

award 2010, i kategorin bästa solcellsanläggning.

I Sege park har det i år uppförts ett demonstrationsprojekt

i mindre skala, en soldriven stirlinganläggning.

Det är en ny produkt som producerar

el av instrålad solenergi på ett mycket effektivt

sätt. Tekniken att producera el med hjälp av en stirlingmotor

och solenergi har potential att bli en stor

produkt för elproduktion i solrikaregioner. Det

handlar om en unik produkt, utvecklad i Malmö

och som har mycket goda utsikter att etableras på

den internationella marknaden.

Produkten bygger på tekniken från en stirlingmotor.

Stirlingmotorn är en motor som drivs med

Solstirlinganläggningen i Sege park.

hjälp av extern värmetillförsel med utvändig förbränning

eller koncentrerad instrålad solvärme.

Genom att koncentrera solenergin med hjälp av

stora speglar värms den varma sidan på motorn

upp och motorn startar. Motorn kopplas sedan till

en generator som producerar el. Verkningsgraden

beräknat på spegelytan ligger på 29,4 procent, vilket

är världsrekord i verkningsgrad. Det kan till

exempel jämföras med solceller som har en verkningsgrad

på cirka 10–15 procent. En enhet har en

spegelyta på cirka 80 kvm och en effekt på 25 kW.

Anläggningen följer solen från morgon till kväll för

att fokusera solstrålarna maximalt.

Den installerade solstirlinganläggningen har

gett Malmö ett stort mervärde som en förebild

inom miljöteknik. Nationellt och internationellt är

det viktigt för Malmö att vara en demonstrationsplats

av en lokalt utvecklad solenergiteknik. Det

är viktigt att ha en testanläggning för att vidareutveckla

tekniken. Dessutom finns möjligheter att

bygga upp en inhemsk industri för produktion av

solstirlinganläggningar, vilket kan ge arbetstillfällen

och tillväxt för både Malmö och regionen i sin

helhet.

Kvar sedan sjukhustiden är ett underjordiskt

kulvertsystem som förbinder den tidigare panncentralen

med områdets olika byggnader. I kulvertarna

finns idag ledningar och rör för distribution av

olika media, vatten, värme och el. Kulverten gör att

det finns en gynnsam förutsättning för en lokalisering

av en lokal värmeanläggning.

Malmö, i folkmun kallad parkernas stad, producerar

årligen 1500–2000 ton brännbart avfall. Idag

saknas en större lokal anläggning för omhändertagande

av detta avfall. Tanken med att bygga en

lokal fliseldningsanläggning, alternativt en ugn för

pyrolys, är att basbränslet finns nära och att anläggningen

kan användas vintertid när behovet är som

störst.

Torsten Persson

torsten.persson@malmo.se


Framtidens kollektivtrafik är spårvagnar –

och bussar, tåg, cyklar, fotgängare…

Fördjupningarna i det förvaltningsövergripande utredningsprojektet Framtidens kollektivtrafik är nu klara, och

har rapporterats till kommunstyrelsen i juni. Ett förslag på första etapp med spårväg till Lindängen, Rosengård och

Västra Hamnen lades fram, och accepterades av kommunstyrelsen, som gav förvaltningarna i uppdrag att starta en

förstudie för denna etapp. Samtidigt fortsätter parallellt utredningar om utvecklingen av buss- och tågtrafiken, liksom

konsekvenser och möjligheter för gång-, cykel-, och biltrafiken, och inte minst stadsutvecklingen i stort.

Så här kan det se ut i korsningen Mäster Nilsgatan/Adelgatan

i framtiden. Spårvagnen är på väg till Malmö central.

Illustration: ©Kragh-Berglund/Malmö stad.

I den rapport, »Strategi för genomförande maj

2010«, som projektet presenterade för kommunstyrelsen,

fanns följande rekommendationer för fortsättningen:

Den första spårvägsetappen i Malmö består

av två linjer, Lindängen-Västra Hamnen

och Rosengård-Västra Hamnen.

En förstudie enligt lagen om byggande av

järnväg påbörjas för att möjliggöra förverkligandet

av den första etappen inom sex år.

Parallellt med förstudien tas det fram planprogram

och ytterligare underlag, t.ex. gestaltningsprogram

och handelsutredning.

Olika finansieringskällor detaljstuderas och

analyseras.

Dagens kollektivtrafik anpassas till spårvägsplanerna

och busstrafiken utvecklas parallellt

mot högre kapacitet. Här ingår också

utveckling av eldrift för bussar.

Reservat för spårväg läggs in i Malmös översiktsplan.

Kollektivtrafiken ska ses som en

metod för stadsutveckling

Fortsatt utredning och etapputbyggnad av

fler spårvägsetapper.

Kommunikation och dialog kring arbetet

drivs strategiskt.

Planering och genomförande sker i nära

samarbete med Region Skåne, Lund och

Helsingborg, samt grannkommunerna.

Kommunstyrelsen godkände detta och pekade ut

gatukontoret som ansvarigt för att samordna det

fortsatta arbetet, i samverkan med övriga berörda

förvaltningar.

Vi fortsätter med en förstudie

Kommunstyrelsen har emellertid bara, än så länge,

pekat ut den formella förstudien som omedelbart

ska förberedas. Förstudien kommer att fördjupa de

tekniska och utformningsmässiga förutsättningarna

för den föreslagna spårvägsetappen ytterligare, med

syftet att finna den fördelaktigaste lösningen för

Malmö ur ett brett stadsutvecklingsperspektiv.

Nu pågår samtal förvaltningarna emellan om

vad som ska tas med i det fortsatta arbetet. En

styrka i det genomförda arbetet har varit fokus på

den sociala hållbarheten, som kollektivtrafiken ytterst

ska bidra till att stärka. Detta arbete önskar vi

i projektgruppen fortsätta att utveckla. Siktet är inställt

på effekter när det gäller att rusta upp gator

och stadsmiljöer, kanske främst i miljonprogramsområdena,

att bättre förbinda stadens olika delar

genom strukturbildande kollektivtrafik och att på

så sätt skapa möjligheter till bättre integration. Således

är det viktigt att inte bara se spårväg som ett

trafikprojekt. Det är ett stadsutvecklingsprojekt,

och kan inte skiljas från det ordinarie sättet att arbeta

med trafikfrågor eller ens stadsbyggnadsfrågor.

Människor ska genom trafikens utveckling känna

sig delaktiga i stadens liv och ges makt att påverka sina

egna liv. Givetvis är då också jämställdhetsperspektivet

fortsatt viktigt, och de resultat som under hösten

har kommit fram och kommer att komma fram ur den

forskning som har gjorts inom paraplyarbetet Hållbar

jämställdhet kommer att inverka på projektet.

Kritiskt för framgång, för att kunna nå de mål

som sätts upp och för att kunna genomdriva ett fysiskt

spårvägsprojekt, är målmedveten kommunikation

och dialog – med medborgarna och med

andra intressegrupper – och de arbetssätt som har

sjösatts under de fördjupade utredningarna kommer

förhoppningsvis att vidareutvecklas och tas i

praktiskt bruk.

Spårvägar i Skåne

Den sistnämnda punkten i listan ovan, rörande

den regionala samverkan, har fått stort fokus under

sensommaren och den tidiga hösten. Tillsammans

med Region Skåne och de två andra skånska

kommuner som planerar för spårväg, Lund och

Helsingborg, har ett samverkansprogram nu formaliserats

i och med att det genomförts ett första

styrgruppsmöte med regionala och lokala politiker.

Programmet går under namnet SPIS, Spårvägar i

Skåne. Tjänstemännen orienterade på detta möte

om planer och utredningar, och inriktningen godkändes

om ett gemensamt utredningsprogram med

dessa delprojekt:

En gemensam vision om spårvägar i Skåne

En gemensam teknisk standard och utformningsprinciper

för spårväg (s.k. strukturhandling)

Organisation

Finansiering

Kommunikation

Delprojektet om strukturhandling har redan startat,

och en framtagen handling är redan under

samråd, bland annat hos kommunerna. SPIS går

nu in i ett skede där de övriga delprojekten ska

konkretiseras och kanske avgränsas gentemot kommunernas

egna insatser.

Nyligen färdigställdes och skickades ansökan

in till Europeiska investeringsbanken, inom

det så kallade ELENA-programmet, om ekonomiskt

bidrag för förberedande arbeten för spårvägar

i samverkan mellan regionen och de tre städerna.

Om allt går väl kan parterna få dela på i runda

tal 30 miljoner kronor, som då kan användas i de

nämnda utredningarna, men också för att bygga

upp kompetens inom kommunerna när det gäller

t.ex. gestaltning och teknik i förhållande till spårvägar.

Motkravet är en 10-procentig motfinansiering

från deltagande parter och att investeringen i

själva spårvägen börjar om cirka tre år. Det är inte

en orimlighet med tanke på att Lund faktiskt ligger

långt framme med sina planer på att konvertera

bussvägen Lundalänken till spårväg – 2014 är

Lunds målår för trafikstart där.

Trafik för en tät och nära stad

En förtätning av staden kommer också att innebära

en förtätning av trafiken. Tack vara kollektivtrafikens

– och inte minst spårvagnens – högre transportkapacitet,

kan människorna fortsätta att resa i

staden när befolkning och sysselsättning ökar, även

om vi inte har plats till att bredda gatorna. Tvärtom

kan idag torftiga gatumiljöer med stora impediment,

förtätas genom kompletterande blandad

bebyggelse nära gator som byggs om från trafikleder

till stadsgator, med kollektivtrafikprioritering

som metodisk och symbolisk »portal«. Detta är ett

konstaterat utvecklingsbehov, kanske främst i våra

halvcentrala områden. Att planera för spårväg är då

att proaktivt verka för bredare acceptans för denna

utveckling.

Detta utgör både nya utmaningar och nya lösningar

i förhållande till exempelvis buller och utsläpp,

som ambitionerna måste brytas mot i stadens

översiktliga planering. I den kommande

ÖP2012 blir detta onekligen en viktig fråga, och

kollektivtrafikens position i stadsbyggnadet kommer

därför att stärkas.

Under tiden ser vi också fram emot den utveckling

som Citytunneln kan sätta igång när tågtrafiken

öppnar i december. Förhoppningsvis följs denna

av trafiken på Malmöringen – med den nya

stationen i Rosengård som också nämnts som en

del i Framtidens kollektivtrafik – med flera tågsatsningar

i regionen.

Daniel Svanfelt

daniel.svanfelt@malmo.se

Planering i Malmö 20010:2 | 27


Malmös nyaste byggskola

på Norra Sorgenfri

gymnasium

Den 15 september klockan 12:00 invigs Malmös

nya byggskola på Norra Sorgenfri gymnasium.

Vid invigningen talar Ilmar Reepalu, ordförande i

Kommunstyrelsen i Malmö, Agneta Eriksson, ordförande

i utbildningsnämnden i Malmö och Louise

Rehn Winsborg, ordförande i utbildningsnämnden

i Lund.

Norra Sorgenfri gymnasium är en toppmodern

och centralt belägen skola med gedigna yrkesutbildningar

inom bland annat plåtslageri och anläggning.

Med över 400 elever är det en av Sveriges

största byggskolor. Norra Sorgenfri gymnasium

är också en del av Byggutbildning Syd, som är ett

unikt samarbete mellan utbildning och näringsliv i

Öresundsregionen.

– Oerhört kul att den gamla Tripasin-fabriken

nu omvandlats till toppmoderna utbildningslokaler!

Det är ett lyft för både elever och lärare, säger

Ilmar Reepalu, (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Med det unika samarbete vi har tillsammans

med Lunds kommun genom Byggutbildning Syd,

förbereds eleverna för sina framtida arbetsplatser

som ju inte bara finns inom kommunen utan i hela

regionen, säger han.

– Toppen att vi har byggutbildningen så centralt

placerat i Malmö, det bidrar positivt till omvandlingen

av industriområdet i Sorgenfri. Och när

eleverna är klara på skolan kommer de att fortsätta

bidra till omvandlingen av Malmö, vi står ju inför

stora utmaningar när det gäller bostadsbyggandet

framöver, säger Anneli Philipson, (V), kommunalråd

med ansvar för demokrati och jämställdhet.

– Roligt att byggprogrammet också får en miljöinriktning.

Byggbranschen håller på att förändras

med nya krav på energi och miljökompetens, jag

är glad att vi i Malmö tillsammans med Lund kan

erbjuda detta till våra ungdomar, säger Lari Pitkä-

Kangas, (MP), stadsekologikommunalråd.

28 | Planering i Malmö 2010:2

Studiebesökssamordnare

– nyinrättad tjänst

Elisabeth Aquilonius – studiebesökssamordnare

för Malmö stad.

Den 1 september tillträdde

Elisabeth Aquilonius den nyinrättade

tjänsten som studiebesöksamordnare

för hela

Malmö stad. Tjänsten innebär

att det nu finns en koordinerande funktion inom

Malmö stad som ska samordna förfrågningar och

aktörer för kommunövergripande besök.

Malmö stad är ett attraktivt besöksmål

Över 12 000 personer från hela världen beräknas

varje år i olika sammanhang besöka Malmö stad i

form av technical visits. År 2008 tog Malmö stad

emot 364 grupper enbart från andra delar av Sverige

samt Danmark. Med ett strategiskt och fokuserat

arbete inom bland annat hållbar utveckling,

stadsplanering, vård och omsorg, kultur och teknik

attraherar Malmö stads verksamheter besök från

andra kommuner och myndigheter i Sverige, men

också från övriga Europa och resten av världen.

Studiebesök en form av imageskapande

Studiebesök är ett bra sätt att visa upp Malmö

stad för vår omvärld och knyta nya viktiga kontakter

och eventuella samarbetspartners till oss. Ju

tydligare vi kan kommunicera vårt utbud och det

vi är bra på genom studiebesöken desto mer stärker

Malmö stad sitt varumärke som en spännande, nytänkande

och kreativ stad. För mig som boende i

Malmö sedan högskolans etablering år 1998, känns

det extra roligt att få vara med och marknadsförda

staden som jag känner så starkt för. Studiebesöken

är ett sätt att visa upp vårt kunnande och sprida

kunskap till andra.

Det är många som är inblandande i skapandet

av en god mottagarorganisation och det finns

många goda idéer, hög kompetens och stor erfarenhet

av professionella besök till staden. Min roll blir

framförallt att formalisera strukturer, få en kontinuitet

och arbeta fram en policy för en på sikt hållbar

organisation.

De senaste åren har Malmö stad i olika sammanhang

varit nominerad till eller mottagare av flera välrenommerade

utmärkelser vilket än mer har ökat

intresset för vårt sätt att utveckla staden. European

Award of Excellence: City for Children, Sveriges

bästa miljökommun, BEX Award – masterplan,

Malmö stads medverkan i Expo 2010 och Urban

Best Practice Area är alla exempel på att kommunen

genom sin starka ställning kommer attrahera ytterligare

besök till staden. Mycket tyder på att vi de

kommande åren kommer stå värd för fler besök och

stärka vår position som ett intressant resmål för representanter

från offentliga förvaltningar, företag,

organisationer, studerandegrupper och vänorter.

Elisabeth Aquilonius

elisabeth.aquilonius@malmo.se

Succé för Arkitektur-

och designdagarna

Arkitektur- och designdagarna är ett årligen återkommande

arrangemang som initierades i samband

med Sveriges Arkitekturår 2001. I år samarbetade

vi med Köpenhamn och Arkitektur och

designdagarna är en del av Öresundregionens

10-årsjubileum.

I Malmö anordnades arkitekturvandringar i innerstaden,

arkitektur och hållbarhetsvandringar på

Västra Hamnen och i Ekostaden Augustenborg,

byggprojektexkursion med buss och med turistbåten

Rundan, besök i Turning Torso eller guidad tur

i Kalkbrottet. Allt gratis!

Detta är bara ett axplock av vad som hände under

dagarna.

Ett år med Boplats

Syd

Ett år har nu gått sedan den kommunala bostadsförmedlingen

Boplats Syd startade den 15 september

2009. Intresset från allmänheten har varit

stort. Under året har drygt 37 000 registrerat sig

i förmedlingens kö vilket tyder på en stor efterfrågan

på bostäder i Malmö. Under året har cirka 2

300 lägenheter förmedlats varav cirka 400 var studentlägenheter

och cirka 130 seniorlägenheter. Den

genomsnittliga kötiden för att erhålla en successionslägenhet

eller seniorlägenhet var cirka 2,5 år

och för studentlägenhet cirka 0,6 år.

Den största anslutna fastighetsägaren är MKB

med sitt bestånd av cirka 22 500 lägenheter. Målsättningen

är att de flesta av kommunens hyresrätter

skall förmedlas via Boplats Syd. Efterhand som

verksamheten har bedrivits har ett antal privata

fastighetsägare anslutits sig och börjat lämna in

lediga lägenheter. Detta visar sig framför allt på studentbostadssidan

där Boplats Syd förmedlat 1 800

lägenheter av totalt cirka 2 200. Vidare finns ambitionen

att Boplats Syd skall leva upp till namnet,

nämligen att vara den gemensamma marknadsplatsen

för regionens hyresrätter.

Kommunala tomter

Boplats Syd administrerar också den kommunala

tomtkön och tilldelar de lediga tomterna för dem

som önskar bygga sitt eget hus. Du erbjuds tomt

efter önskemål och kötid. 843 hushåll har under

året registrerat sig i tomtkön. Pågående projekt är

Bunkeflostrand med 43 tomter. Lanseringen av

tomtkön på webben har visat sig fungera mycket

bra.

Stina Andersson

stina.andersson@malmo.se


Malmö i Shanghai – Expo2010

Besökare i Malmö stads monter fikar vid en fondvägg av Västra Hamnen.

Fullt med besökare, många intresserade frågor och

en och annan VIP-grupp. Det går bra för Malmö i

Shanghai.

Sedan den 1 maj finns det ett litet Mini-Malmö i

Shanghai. På 320 kvadratmeter mitt i världsutställningen

Expo 2010 kan man här besöka en utställning

om Västra Hamnen och lära sig mer om utvecklingen

från en industristad till en hållbar stadsdel.

Det är en historia som väcker stort intresse i

Kina, där det finns gott om tunga industristäder

och ett stort behov av andra visioner om framtiden.

– När det gällde Malmö fastnade expo-organisationen

särskilt för de helhetslösningar för hållbar utveckling

som finns i Augustenborg och Västra Hamnen;

att vi arbetar med flera aspekter i ett område:

avfall, transporter, förnybar energi, dagvattenhantering,

byggande och stadsplanering och gröna frågor,

säger Monika Månsson, projektledare för utställningen.

Malmös utställning är förhållandevis liten och

anspråkslös jämfört med de andra utställningarna

på området. Det är en mycket öppen utställning

som bygger på dialog med besökarna, kunskapsutbyte

och attityd.

– Men vi har fått väldigt bra utdelning för vår

jämförelsevis blygsamma satsning. Vi har fått väldigt

mycket mer mediauppmärksamhet än de flesta

av våra stora grannar, som Prag, Paris och Bilbao.

Och vi har definitivt fått mer besök från fackfolk,

säger Monika Månsson.

Dessutom får Malmö regelbundet ta emot VIPgrupper,

den närmaste veckan exempelvis en VIPgrupp

från Beijing och en från Malaysia. Malmö

har nämligen blivit utvald av expo-organisationen

för UBPA som en av de tre innehållsmässigt bästa

utställningarna inom området. Det innebär att vi

finns med i deras VIP-program och därför kommer

nu politiker och andra VIP:s till Malmö för att lära

sig mer om hur man kan skapa en hållbar stad.

Malmö finns med på det som kallas Urban Best

Practices Area (UBPA), en särskild temautställningen

inom världsutställningen. Hela världsutställningen

har i år temat »Better City, Better Life« och

tar särskilt fast på kommuner och regioners möjlighet

att påverka och hitta spännande framtidslösningar

för hållbara städer. Därför valde expo-orga-

nisationen tidigt att bjuda in ett antal städer som

anses vara särskilt framstående att ställa ut inom

UBPA, däribland Malmö.

Världsutställningen varar från den 1 maj till 31

oktober i år. Varje månad lyfts ett särskilt tema

fram i utställningen. I september är det särskilt fokus

stadsplanering, och personal från stadsbyggnadskontoret,

serviceförvaltningen och MKB finns

på plats under månaden.

Utställningsperioden avslutas sedan i oktober

med ett cleantech-tema.

Expo 2010 är en mötesplats för hela världen. På

sikt hoppas staden förstås på att deltagandet här inte

bara stärker Malmös redan mycket goda rykte och

anseende som en av världens ledande städer inom

hållbar utveckling, men också att satsningen ska

gynna turismen till Malmö och lokala företag i staden

Därför har kommunstyrelsen inte bara sagt ja

till att delta i UBPA, utan också till att Malmö ordnar

specialevenemang i den svenska paviljongen under

en vecka i oktober som vi delar med region Skåne.

Malmö ansvara för program den 24–27 oktober.

Läs mer på www.southernswedenexpo.se

Modellen över Malmös Västra Hamnen tilldrar sig uppmärksamhet

från besökarna.

I »Framtidskikaren« kan man blicka in i det framtida

Malmö.

Foton: Monika Månsson.

Planering i Malmö 20010:2 | 29


Malmös näringsliv i fokus

Finanskrisen och den allmänna lågkonjunkturen i hela världen har inte gått och går naturligtvis inte Malmö heller

spårlöst förbi, även om vi kan konstatera att Malmö så här långt klarat sig tämligen bra i jämförelse med andra

regioner/orter i Skandinavien.

Konjunkturinstitutets »Konjunkturbarometer Företag

och hushåll Augusti 2010« anger att ekonomin

idag ligger på en nivå som signalerar att

stämningsläget bland både företag och hushåll är

betydligt starkare än normalt. Hushållens uppfattning

om läget i svensk ekonomi är mer positiv än

normalt och likaså synen på arbetsmarknaden. Fler

är positiva även på tolv månaders sikt och förväntar

sig att den egna ekonomin kommer att vara bättre

om ett år.

Branscher som bedöms vara på väg upp i

Sverige är Tillverkningsindustri samt Bygg- och anläggningsverksamhet

medan Specialiserad butikshandel

är nedåtgående. Läget är bra inom Handel

med motorfordon och Privata tjänstenäringar

medan det är svagt inom Livsmedelshandel.

Orderingång och byggande har stigit, medan

sysselsättningen har varit i det närmaste oförändrad.

Branschen räknar med att byggaktiviteten ökar

ytterligare de kommande månaderna. Försäljningstillväxten

inom detaljhandeln har dämpats de senaste

månaderna.

För Malmös del kan vi konstatera att samtliga

av branscherna ovan är viktiga profilområden

i Malmös näringsliv, vilket ju bådar gott för framtiden.

Bland annat bygg- och anläggningssidan är

stark. Från senaste Malmöläget (aug 2010) framgår

att i år beräknas omkring 600 bostäder färdigställas

och ytterligare cirka 1 500 kunna påbörjas.

I centrum drar också en hel del igång avseende

kommersiella lokaler. I nära anslutning till den nya

citytunnelstationen Triangeln kommer Vasakronan

att investera i en större ansiktslyftning av köpcentret

Triangeln. Samtidigt uppför NCC en fastighet

bakom köpcentret som ska innehålla handel, kontor,

lägenheter och parkeringsplatser.

I de viktiga utvecklingsområdena Västra Hamnen

och Hyllie görs det en hel del nya etableringar.

I Västra Hamnen med Universitetsholmen

är utbyggnadstakten hög, nya företag och nya

invånare tar kontinuerligt området i besittning. Redan

är fler människor verksamma i området än när

Kockums varvsverksamhet var som störst.

Konsultverksamheten Ramböll har flyttat in i

»sitt« nya hus i Västra Hamnen, vilket ger lediga

utrymmen i andra kontorshus på området. Rezidor

öppnar ett Park Inn hotell bredvid World Trade

Center i Västra Hamnen. Hotellet kommer att ha

230 rum, restaurang och konferenslokaler och beräknas

stå klart i början av nästa år.

I Dockanområdet fortsätter utvecklingen av

Media Evolution City där olika mediaföretag ges

möjlighet att etablera sig. SVT finns på plats sedan

i våras. Nära intill kommer också Region Skåne att

flytta in i sitt nya regionhus under september och

kan då koncentrera mer av sin administrativa verksamhet

hit och bli mer synliga.

Malmö kan snart också locka med ett nytt område

runt citytunnelstationen i Hyllie. Här kom-

30 | Planering i Malmö 2010:2

mer att finnas närhet till

allt. Med Malmö Arena

som invigdes redan hösten

2008, en vattenpark

och shoppingcentret Emporia

blir Hyllie samtidigt

ett centrum för upplevelser.

Det är en styrka

att ta fasta på, för både

verksamheter och bostäder,

bland annat ur

ett Öresundsperspektiv.

De som kommer att

bo eller verka i Hyllie får

närmare till Köpenhamn

än många av köpenhamnarna

själva!

I Annehems Point

Hyllie vid den nya citytunnelstationen

har

bl a it-företaget System

Verification tecknat hyreskontrakt och ska flytta

sin verksamhet från centrala Malmö till det första

huset som blir färdigt vid stationstorget. Företaget

består av över 130 konsulter och ett tillgängligt

kontor med smidiga kommunikationer är högt

prioriterat inför framtiden. Utöver Tullen blir det

Pressbyrån, Subway, Chinabox, Pölsemannen och

Swedbank som är först ut. De blir en del i det

breda serviceutbud som krävs i och med närheten

till Citytunnelns station Hyllie.

Ett annat företag som tror på utvecklingen i

Malmö är Porsche Center Syd som nu gör det möjligt

att kunna handla sin Porsche i regionen. Läget

är naturligtvis valt med omsorg, mitt i Malmös

framväxande bilmekka på Fredriksbergsområdet

där BMW, Peugeot och Lexus redan finns.

Andra intressanta nya etableringar i Malmö är

Eden Springs som marknadsför källvatten och vattenautomater,

med tillbehör, till verksamheter och

Tarsier, ett företag inom dataspelsutveckling som

nu tar steget från Karlshamn till Malmö. I de tidigare

Hondalokalerna på Västkustvägen kommer

Mechanum att starta Sveriges första auktoriserade

flermärkesverkstad.

I början av 2011 flyttar Elfakoncernen till Södertull

i Malmö där man kommer att ha de olika ledningsfunktionerna

placerade. I Sverige finns företaget

tidigare i centrala funktioner framför allt i

Västervik och Järfälla.

Många kontakter med företag i olika branscher

som inom t ex cleantech, media, kundservice

och företagstjänster av olika slag. Framöver kommer

också utvecklingen inom Norra Hamnen som

logistikområde att påbörjas. Bygget av nya hamnterminaler

(godsfärje-, container- samt kombiterminaler)

som ska vara klara i april 2011.

Från industristad till kunskapsstad

Idag arbetar ett stort antal personer inom

olika kunskapsintensiva tjänstebranscher i

Malmö. Endast 8 procent arbetar inom tillverkning.

Detta är en lägre siffra än Sverige

som helhet där 15 procent arbetar inom tillverkning.

Malmö har störst andel förvärvsarbetande

inom handel (16 procent) följt av företagstjänster

(14 procent), därefter kommer vård,

omsorg och sociala tjänster (14 procent) följt

av utbildning (9 procent).

Över hälften (53 procent) arbetar inom de

fyra största grupperna ovan.

Sverige som helhet skiljer sig från Malmö

när det gäller vilka områden som har flest

förvärvsarbetande. I Sverige är den största

gruppen vård, omsorg och social tjänster (16

procent) följt av tillverkning (15 procent).

De nya anläggningarna i Norra Hamnen skall

fylla samma funktion som de befintliga i Nyhamnen.

Främst söker vi dynamiska, industriella verksamheter

med ett starkt behov av hamn- och

transporttjänster och som samtidigt gagnar näringslivsstrukturen

i staden vad gäller arbetstillfällen,

tillväxt och innovationer. Här vi ser fram

mot många intressanta kontakter med kinesiska

verksamheter i samband med Malmöveckan vid

världsutställningen i Shanghai i slutet av oktober.


Nya steg framåt för Malmö stads

Cleantechsatsning

Ett av de profilområden som

Malmö stad lägger extra vikt

vid just nu är Cleantech –

»Clean Technologies« som

handlar om miljöförbättrande

tekniker och de företag som

arbetar med och inom detta.

Satsningen Malmö Cleantech City ska genom

sitt samarbete mellan företag, högskola och kommun

skapa ett grönt kluster samtidigt som det

ska stötta utvecklingen av cleantechföretagandet i

Malmö.

Det finns omkring 100 miljöteknikföretag i

Malmö, 200 i övriga Skåne och 400 i Köpenhamnsområdet.

Företagen specialiserar sig på allt

från avloppshantering, energieffektivisering till

transportmedel.

I projektet som nu fortskrider föds nu nya

konkreta affärsmöjligheter och innovativa samarbeten

och projekt. I våras startades exempelvis en »testbedgrupp«

med fyra miljöintresserade deltagare som ska

förmedla innovationer och smarta lösningar.

Gruppen ska uppmärksamma projekt där miljöteknik

efterfrågas, sammanställer behovet och

arrangerar sedan matchmaking aktiviteter där beställare

och leverantörer kan sammanföras på en

neutral arena.

Ett annat exempel är den projekttävling för

Framtidens hållbara tvättstugor som arrangerades

under våren i Ekostaden Augustenborg. Under en

halvdag fick intresserade företag presentera sina

innovativa produkter och smarta lösningar inom

allt från vattenlösningar, alternativa bokningslösningar

och energisnåla maskiner för en jury.

I höst planerar Malmö Cleantech City

ytterligare fyra aktiviteter, bland annat inspirationsföreläsningar

och leverantörsträffar. Tanken är att

arrangemangen ska inspirera och vara en mötesplats

som leder till fler affärsmöjligheter. Ett annat

syfte är att uppmärksamma det stöd företagen

behöver i sin utveckling så att man kan samordna

detta behov tillsammans med andra näringslivsorganisationer.

Malmö Cleantech City erbjuder numera även

en digital mötesplats. På den nya hemsidan www.

malmocleantechcity.se, finns aktuell information

om projektet och vad som är på gång inom cleantech

just nu. Här kan man söka bland cleantechföretag

i Malmö och hitta nya samarbetspartners.

MINC – året som gått

I Västra Hamnen bredvid Malmö högskola, med

stora IT-bolag som grannar, finns regionens ledande

innovationsmiljö och inkubator – MINC

(Malmö Inkubator). MINC finns mitt i högskoleområdet

och i gränslandet mellan forskning, innovationer,

entreprenörer och näringsliv.

2009 var ett bra år för Minc – inkubatorprogrammet

hade i genomsnitt 27 bolag, kontorshotellet

i genomsnitt 60 företag och 5 700 personer besökte

inkubatorn. Man genomförde dessutom flera

välbesökta events som Minc/On och Eric Ries.

Det gör att vi nu funderar över expansion av

verksamheten. Där huvuddelen av expansionen

kommer handla om att bli en än starkare entreprenörsmiljö,

ha möjlighet att bredda erbjudandet till

entreprenörerna med tillväxtbolag i sikte samt vara

drivande aktör inom sociala och digitala medier,

säger Bodil Rosvall, vd på MINC.

Med en ökad satsning och expansion kommer

MINC kunna arbeta med fler entreprenörer samt

bidra till att öka Malmö stads attraktionskraft.

För mer information

Agneta Möller, Näringslivskontoret Malmö stad

agneta.moller@malmo.se och malmo.se/naringsliv

Bodil Rosvall, vd MINC

bodil@minc.se och minc.se

Magdalena Kuchinska, Malmö Cleantech City

magdalena.kuchinska@malmo.se och malmocleantechcity.se

Unga i fokus

Projektsekreterarna för Unga i fokus.

Malmö har en av Sveriges yngsta befolkningar, en

resurs som Malmö stad måste bli bättre att ta tillvara

på. Unga i fokus vill visa vägen för hur det ska

gå till.

Om Malmö ska fortsätta utvecklas mot en socialt

hållbar stad krävs det att dialogen mellan stadens

unga och förvaltningarna förbättras. Därför

har Malmö stad anställt 21 unga akademiker inom

projektet Unga i fokus. De har placerats på varsin

förvaltning med ett tvådelat uppdrag: dels för att

införliva ett ungt perspektiv i förvaltningsledningarna,

dels för att tillsammans utforma ett projekt

som ska öka ungas inflytande i förvaltningarna.

För det gemensamma projektet har Unga i fokus

bildat tre grupper som arbetar med varsitt område:

Unga Malmöbor: Gruppen genomför en kartläggning

av, och arbetar aktivt med, aktörer som på

olika sätt jobbar för unga. I arbetet ingår också

att undersöka kommunikationskanalerna mellan

förvaltningarna och stadens unga.

Unga medarbetare i Malmö stad: Gruppen arbetar

för att göra Malmö stad till en mer attraktiv

arbetsplats för unga medarbetare, genom att på

olika sätt belysa hur organisationen bättre skulle

kunna tillvarata deras kompetenser och erfarenheter.

Kommunikation: Bistår de två andra grupperna i

deras arbete, genom att bland annat ta fram material

och kommunikationsstrategier. Gruppen

är även Unga i fokus kanal utåt.

Utrustade med en två gånger två meter stor karta och klisterlappar

har Unga i fokus gett sig ut på Malmöfestivalen

för att spana in ungdomsaktörer.

ungaifokus@malmo.se

Planering i Malmö 20010:2 | 31


Hur skapas plats för Malmös näringsliv?

Malmös näringsliv har genomgått en anmärkningsvärd förnyelse de senaste tjugo åren från forna industritider

till dagens alltmer diversifierade näringsliv med anställda inom företagstjänster, handel och kommunikation och

service. Den största andelen av Malmös företag har färre än tio anställda. I ett diskussionsunderlag till markprogram

för näringslivet lyfts en rad frågor kring lokaliseringsalternativ för företag med olika behov.

Fler självförsörjande Malmöbor är grundläggande för

stadens sociala hållbarhet. Bild: Ylva Hazell.

Plats för näringslivet

Malmö ska kunna erbjuda goda lokaliseringsmöjligheter

åt företag av olika slag och i skilda utvecklingsskeden,

från enkla startmiljöer med lokaler till

lägre hyra för den enskilde entreprenören till stora

ytor för logistikföretag och exklusiva kontor för

kunskapsföretag. Genom att planera för goda förutsättningar

för näringslivet kan vi utveckla Malmö

och skapa fler arbetstillfällen. Fler självförsörjande

Malmöbor är grundläggande för stadens sociala

hållbarhet och verksamhet mot otrygghet, utanförskap

och segregation.

Dialog om lokaliseringsmöjligheter

för företag

I ett diskussionsunderlag till markprogram som nu

är ute på samråd lyfts en rad frågor kring lokaliseringsalternativ

för företag med olika behov. Syftet

är att få till stånd en dialog kring lokaliseringsmöjligheter

för verksamheter i Malmö. De tankar och

synpunkter som framkommer i samband med samrådet

ska utgöra underlag till kommande översiktsplan

för Malmö – ÖP 2012.

Malmös profilområden

Malmö kommer i sin marknadsföring i näringslivssammanhang

alltmer att fokusera på ett antal

profilområden där vi bedömer att Malmös styrkor

kan bli särskilt framträdande avseende fler

arbetstillfällen och tillväxt.

De nya profilområdena är:

Nya media – Media Evolution City i Västra

hamnen utvecklas till en mötesplats i världsklass

för företag inom rörlig bild inom nya

media med satsningar på film, tv, datorspel,

webb, mobila plattformar, design och reklam

Life Science – Inom det Medicinska Malmö

knyts näringslivet ihop med forskning inom

32 | Planering i Malmö 2010:2

läkemedel, medicinteknik, bioteknik och

hälsovård

Besöksnäring – Flera nya mötesplatser som

arenor, konsert och kongressanläggningar

drar besökare till Malmö

Cleantech – Malmö samlar aktörer inom

miljöteknik från högskolan, näringslivet och

det offentliga för att profilera Malmö som en

hållbar stad och därigenom skapa fler arbetstillfällen

Logistik – Logistikcentrum i Norra Hamnen

med etableringsstart 2011

Handel – En för Malmö viktig sektor med

stora framtidsplaner

Huvudkontor – Malmös goda infrastruktur

och närhet till Copenhagen Airport

och Köpenhamn gör staden till en attraktiv

etableringsort

Det är också dessa områden som är högst prioriterade

när det gäller att erbjuda goda lokaliseringsmöjligheter

i Malmö.

Malmö växer!

Malmös befolkning ökar tjugofemte året i rad.

Befolkningstrycket medför ett ökat behov av fler

arbetsplatser och efterfrågan på mark för verksamheter

är stor. Samtidigt har staden begränsade

marktillgångar och det är därför viktigt att slå vakt

om långsiktigt strategiska lägen. Malmö står inför

ett vägval där en rad frågor behöver diskuteras.

Exempel på frågor att diskutera

Hur kan man genom fysisk planering skapa

gynnsamma miljöer för företag?

Hur skapas plats för nya verksamheter –

genom förtätning eller med nya verksamhetsområden?

Hur kan det kommunala samarbetet i etableringsfrågor

förbättras?

Attraktiv och hållbar stad = blandad

stad?

Många av de nya arbetstillfällena bedöms kunna

finnas i den blandade stadsbebyggelsen. Norra

Sorgenfri förvandlas exempelvis från renodlat industriområde

till en sektorsblandad stadsdel med

verksamhetslokaler, bostäder, handel, service, kultur

och fritidsaktiviteter.

»Blandad stad« är ett begrepp som används i

stadsbyggnadssammanhang för att beskriva att det

finns blandade funktioner inom en byggnad, ett

kvarter eller inom en stadsdel. Det är förenklat en

blandning av bostäder och arbetsplatser som åsyftas

men många gånger är det en blandning av så

många ingredienser som möjligt som menas. Det

kan vara en blandning av bostäder, handel, kontor,

restauranger, skolor, institutioner, etc. Målet med

blandad stad är att människor ska kunna både bo

och verka, ha service och rekreation nära och att

närhet mellan bostäder, arbetsplatser och service

ger ett rikt och tryggt liv för Malmöbon.

Blandad stad finns exempelvis i innerstaden, Västra

Hamnen och på sikt i det pågående utbyggnadsområdet

Hyllie samt i omvandlingsområdena Norra

Sorgenfri, Limhamns hamn- och industriområde. I

dessa omvandlingsområden är en av utmaningarna

just att skapa samband med den övriga staden, ge

området struktur och kvalitet samt värna om mångfalden,

blandade verksamheter och blandat boende.

Det är därför viktigt att behålla verksamheter för

att skapa en blandad stad med kreativa miljöer och

lokaler i olika kostnadslägen.

Prognoser för Malmös näringsliv visar att de

områden som förväntas utvecklas och stärkas framöver

bland annat finns inom forskning och produktutveckling,

företagsservice, kultur och besöksnäringar

stadsmässiga näringar som med fördel

lokaliseras i blandad stadsbebyggelse.

Allt går inte att blanda

En blandad stad är eftersträvansvärd men det finns

också verksamheter som inte är lämpliga att blanda

med bostäder – verksamheter som kräver rejäla

skyddsavstånd, exempelvis logistik och tyngre industrier.

Den här typen av verksamheter kommer

i huvudsak att koncentreras till Norra Hamnen.

Andra verksamheter som kan vara svåra att blanda

med bostäder är de som ligger i särskilda verksamhetsområden,

exempelvis småindustrier och verkstäder,

utrymmeskrävande grossistverksamhet,

stora lager och volymhandel. För den här typen av

verksamheter finns det brist på lokaliseringsmöjligheter

i Malmö.

Hur löser vi bristen på mark i verksamhetsområden?

Behovet kan mötas på olika sätt, genom att:

1. Utnyttja befintliga verksamhetsområden

bättre

2. Planera för nya verksamhetsområde

3. Utveckla det regionala samarbetet i etableringsfrågor


Attraktionskraften i regionen är inte enbart knuten till en

enskild kommun. Tillväxten i Malmö kommer hela regionen

tillgodo – omvänt är det också bra för Malmö när

arbetstillfällen skapas i kringliggande kommuner.

I) Möjligheter i befintliga verksamhetsområden

Det handlar om att se över möjligheter till komplettering

av de relativt lågt exploaterade områdena

och undersöka intresset för exempelvis påbyggnad

och tillbyggnad av befintlig bebyggelse. För att

få till stånd en förtätningsprocess i verksamhetsområdena

behövs ett nära samarbete mellan berörda

fastighetsägare och kommunen.

II) Nya verksamhetsområden

I programmet ges förslag på möjliga lägen för nya

verksamhetsområden på kort och på lång sikt och

med ett intervall beroende på efterfrågan. Det har

varit viktigt att hitta lägen med goda tillfartsmöjligheter

och som särskilt lämpar sig för verksamheter,

framför andra ändamål. På kort sikt finns tomter

i anslutning till befintlig infrastruktur, områden i

närheten av vägar som har goda kommunikations-

och skyltlägen. I några lägen får verksamhetsbebyggelse

en avskärmande betydelse för bakomliggande

bostäder. Området Fortuna-Hemgården är ett

exempel som illustreras i skissen bredvid.

Kan Malmös verksamhetsområden utnyttjas bättre? Vad är viktigt när det planeras för nya? Bild: Stadsbyggnadskontoret.

Många av de nya arbetstillfällena bedöms kunna finnas i den blandade stadsbebyggelsen. Norra Sorgenfri förvandlas

exempelvis från renodlat industriområde till en sektorsblandad stadsdel med verksamhetslokaler, bostäder,

handel, service, kultur och fritidsaktiviteter. Illustration: David Wiberg.

Exempel där verksamhetsbebyggelse får en avskärmande

betydelse för bostäder. Illustration: Jan-Olof Jönsson.

III) Tänk hela regionen som en tillgång!

Det regionala samarbetet i etableringsfrågor

kan utvecklas. I en större region som Skåne och

Öresundsregionen är attraktionskraften inte endast

knuten till en enskild kommun utan till ett större

geografiskt område. Tillväxten i Malmö kommer

hela regionen tillgodo – omvänt är det också bra

för Malmö när arbetstillfällen skapas i kringliggande

kommuner.

Anna Brandt

anna.brandt@malmo.se

Planering i Malmö 20010:2 | 33


Malmö i EU – just nu

Malmö stads internationella engagemang är stort, inte minst inom EU. Efter att ha signerat Covenant of Mayors, där

vi bl a förbinder oss att minska koldioxid utsläppen med 20 procent före 2020. Har vi markerat gentemot Europeiska

kommissionen våra högt satta mål. Vidare har Malmö stad också undertecknat Eurocities Klimat deklaration och

inte minst Eurocities Green digital Charter.

Europeiska parlamentet i Bryssel.

Här strävar vi efter att starta ett antal banbrytande

IT-projekt relaterade till minskad energiförbrukning,

det som just nu är aktuellt är ett forskningsprojekt

kring offentliga byggnader och deras

energiförbrukning.

För att kunna förverkliga flera av dessa åtaganden

och projekt, samverkar vi som medlemmar

med ett stort antal Europeiska och internationella

nätverk som Eurocities, Union of Baltic Cities,

Baltic Metropoles, UITP m fl. På Eurocities årsmöte

i november får vi bekräftelse på att Ilmar

Reepalu blir ny ordförande i Eurocities Miljöforum

för två år framåt, ett beslut som tas i oktober

i Köpenhamn. Ilmar kommer också att möta

Europeiska kommissionen miljökommissionär

Janez Potočnik i Bryssel i oktober.

De viktigaste frågorna just nu inom EU handlar

om den framtida sammanhållningspolitiken och

strukturfonderna efter 2013. Det som står på spel

är om vi i Malmö även efter 2013 kommer att ha ett

mål 2-program med ett specifikt storstadspaket, något

som vi har stor nytta av just nu. Den lobbying

som Malmö bedriver bygger på ett samarbete med

Stockholm och Göteborg. Vi har gemensamt skrivit

ett brev till regeringen före sommaren undertecknat

av alla tre borgmästarna för att lyfta betydelsen

av strukturfonderna även i framtiden. Vidare har vi

sänt ett erfarenhetsdokument till Europeiska kommissionen,

andra organisationer (inkl SKL) och berörda

svenska departement för att visa på våra aktuella

erfarenheter och projekt som vi jobbar med.

EU 2020 är Europeiska kommissionens och

dess president Barrosos strategi för perioden fram

till 2020, och bygger på tillväxt, baserad på kun-

34 | Planering i Malmö 2010:2

skap och delaktighet i ett samhälle för alla och

konkurrenskraftig ekonomi som är miljövänligare.

Stort fokus läggs på ökad utbildning och minskad

fattigdom inom EU. Malmö ligger i förhållande till

målen bra till på vissa områden men vi har också

saker som vi måste fokusera på där framtida strukturfonder

kommer att spela en viktig roll.

Vidare, några viktiga händelser i korthet. EU:s

ramdirektiv om avfall och återvinning implementeras

senast den 12 december i Sverige. Kommissionen

håller på att jobba på en Grönbok om Bioavfall.

EU:s energipolitik kommer att fokusera på

att bl a renovera 15 miljoner byggnader inom EU,

främst från efterkrigstiden, som idag är väldigt undermåliga

ur ett energiperspektiv, till 2020. EU bekämpar

också sena betalningar, där man tagit fram

ett förslag som bygger på att offentliga myndigheter

ska ha max 30 dagar på sig att betala sina fakturor.

Ett system med tydliga specifikation för sena

betalningar och krav. Europeiska kommissionen

jobbar också med att ta fram det nya Forskningsprogrammet

(FP8) FoU – 2013. Från Malmö stads

sida är vi intresserade av att samverka med Malmö

högskola och Lunds universitet när de uttrycker

synpunkter kring det nya programmet. Samtidigt

som vi från Malmös sida haft goda erfarenheter

av det nuvarande programmet vad gäller tilllämpningsbar

forskning och projekt som använder

kommunen som »experimentanläggning«. Det har

vi bl a genom projekt under Concerto-och Civitasprogrammen.

Aktuella budgetlinjer i korthet som är öppna

under hösten för projekt är bl a följande:

Interreg IVA, Öresund, löpande: www.interregoks.eu/se

Interreg IVB, Östersjön, sista möjligheten preliminärt

öppet september.

Nordsjöprogrammets sista ansökan varen 2011.

www.northsearegion.eu/ivb/home/

http://eu.baltic.net/

Interreg IVC, öppet januari 2011 och stänger

april 2011: www.interreg4c.net/

Life +, program öppet nästa gång maj 2011

(preliminärt): ec.europa.eu/environment/life/

index.htm

Intelligent Energy for Europé, program öppetvaren

2011: http://ec.europa.eu/energy/intelligent/

ELENA t o m 2015, EIB Klimatinvesteringar

ICT, Green digital charter support actions öppnar

28/9 stänger 18/1 2011 (andra prioriteringar

är governance, policy mm)

Energi, indirekt intresse för oss, öppet juli

stänger 7/4 2011. Energi effektivitet i hållbara

industriparker.

Miljö, öppet juli stänger 16/11 2010. Hållbara,

uthålliga gröna städer. Strategisk urban forskning.

Transport, juli stänger 2/12 2010. Energieffektivitet

i urbana spår system. Transportbehov för

en åldrande befolkning.

Miljö/Energi/ICT. Öppet i juli stänger 2/12

2010. Demonstrationsprojekt låg energi byggnader.

Energi effektiva byggnader med fokus-

På inomhus miljö och övervakning. Offentligabyggnader

och energi användning.

Ola Nord

ola.nord@malmo.se


BOPLATS SYD

Malmö’s

BOSTADSFÖRMEDLING

HYRES

LÄGENHETER STUDENT

SENIOR

LÄGENHETER

ÖPPETTIDER:

måndag kl 13.00–18.00

tisdag-torsdag kl 13.00–16.00

Boplats Syd, Lejonetpassagen, Stortorget 8

TELEFONTIDER:

måndag-fredag 9.00–12.00, 040-34 24 50

LÄGENHETER

KOMMUNALA

TOMTER

www.boplatssyd.se


Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret

DRAGÖRKAJEN

Dragörkajen. Program för parallella uppdrag

Stadsutveckling Fosiestråket

Dialog-pm 2010:1

November 2008

PROGRAM FÖR PARALLELLA UPPDRAG

Framtidens kollektivtrafik i Malmö

Planer & strategier för/Plans & strategies

for Det medicinska Malmö

Så förtätar vi Malmö!

Dialog-PM 2010:2

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

STADSHUSET 205 80 Malmö

www.malmo.se

sbk.info@malmo.se

Så förtätar vi Malmö!

Dialog-pm 2010:2

Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

Fyra visioner om

VARVSSTADEN

Esplanaden

Neptunigatan

Fyra visioner om Varvsstaden

Planer & strategier för/ Plans & strategies

for Hyllie

Det 4. stadsrum – værdibaseret stadsudvikling

För mer information kontakta:

Maria Öhrn, tel 040 34 23 92

maria.ohrn@malmo.se

Hur kan Malmö växa – hållbart?

Dialog-PM 2009:1

Naturvårdsprogram 2010




Naturvårdsprogram 2010

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm

för bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Malmö stadsbyggnadskontor Pr 3087

Parkeringspolicy och parkeringsnorm

för bil, mc och cykel i Malmö

More magazines by this user
Similar magazines