malin brandqvist ”man kan skapa teater och magi var ... - Malmö stad

malmo.se

malin brandqvist ”man kan skapa teater och magi var ... - Malmö stad

Malin Brandqvist

”Man kan skapa teater och Magi var soM helst”

Utbildningsförvaltningens personaltidning

#8/2010


2

4

6

8

10

12

14

16

18

LEDAREN >

stora UtManingar

vÄntar nÄsta År

Nu närmar vi oss med stormsteg år 2011 då hela Sverige ska implementera

en ny gymnasiereform. Samtidigt ska vi i Malmö genomföra

en av förvaltningens genom tiderna största organisationsförändringar,

i enlighet med utbildningsnämndens beslut i

oktober, med anledning av de kraftigt minskade elevkullarna och

en allt hårdare konkurrens från de fristående skolorna. Som grädde

på moset har Skolinspektionen beslutat att samtidigt genomföra

den nationella inspektionen på våra skolor. Allt detta under

ett och samma år!

Att implementera en ny gymnasiereform kräver kompetensutveckling

av både skolledare och lärare i de nya styrdokumenten,

skollag, gymnasieförordning, läroplan och examensmålen

för gymnasieskolan. Tyvärr finns inga nationella resurser avsatta

för kompetensutvecklingen utan tanken är att de s.k. ”lärarlyftspengarna

delvis skall tas i anspråk till implementeringen”.

I vår implementeringsplan där olika ansvarsförhållanden regleras

har kursplanegrupperna fått ett stort och viktigt uppdrag att

utöver uppdraget att fokusera på ämnesplaner och betygskriterier

i Gy 11, som rektorskonferensen beslutade i augusti 2010, tillkommer

nya perspektiv som ska tas med i allt kurs-/ämnesplansarbete

på såväl kursplanegruppsnivå som ämnesgruppsnivå: Entreprenöriellt

lärande som övergripande perspektiv samt

programinfärgning. Examensmål ersätter dagens programmål.

Examensmålen är programspecifika och beskriver programmens

identitet. Examensmålen knyter samman programmets ämnen

och kurser och skapar en helhet. Examensmålen ska ligga till

grund för planeringen av utbildningen och undervisningen.

Skolinspektionen har följande tillsynsområden för sin nationella

granskning:

Måluppfyllelse och resultat. Ämnesbetyg och variationer mellan

ämnen. Nationella prov och jämförelser med betyg. Andel

elever med fullständigt betyg, elevers meritvärde. Behörighet till

nationellt program i gymnasieskolan.

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan. Fokus på skolans

heleneholM FÅr spetsUtBildning i MUsik > 4

alUMnikÖren redo FÖr FÖrsta konserten> 5

vÄgledningscentrUM > 6

intro rehaB vill saMManFoga Mosaiken > 7

BetYg dÅ och nU > 8

proFilen Med Malin Brandqvist > 10–12

MedarBetare rÄddar liv i tanZania > 13

Mediateket pÅ paUli – en ledande pUls > 14

svenska 15-Åringar presterar sÄMre > 15

UngdoMsUppFÖlJarna > 16–17

Boktipset > 18

olika Barn leka BÄst > 19

varMt tack till trotJÄnarna> 20

uppdrag. Lärares bedömning

och utvärdering. Rektors

ansvar för uppföljning

och utvärdering.

Skolans lärandemiljö. Fokus

på lärande och tillit till

elevens förmåga samt skolans

lärandemiljö ur trygghetsperspektiv.

Enskild elevs rätt – Tillgång

till utbildning. Bedömning

och betyg. Undervis- MatZ nilsson

ningstid och val. Särskilt stöd

för elevens lärande. Studie- och yrkesvägledning. Avgifter inom

skolan samt rektorns beslutsfattande.

När det gäller organisationsförändringen enligt utbildningsnämndens

beslut kommer ett tydligt och närvarande ledarskap i

vår förvaltning och på våra enheter att vara viktigare än någonsin.

Omvärldsanalys och förändringsberedskap är två viktiga ledord.

Tre viktiga frågor måste hållas vid liv i samtal och diskussioner.

Varför sker det som sker? Hur påverkar det oss? Vad kan vi göra

för att påverka i förändringen? På förvaltningsnivå kommer vi att

lägga ut all information via personaltidningen, nyhetsbrev, bloggar

och intranät. Vi kommer att genomföra mötesplatser där en

aktiv dialog om olika skeenden i förändringsprocesserna förs.

Varje enhet/skola måste på sina arbetsplatsträffar föra en aktiv

dialog om hur påverkan och delaktighet ser ut på respektive enhet

samt hur olika ansvarsförhållanden ligger i förändringsprocessen

och tidsplanerna för densamma.

Det är stora utmaningar vi står inför när vi möter det nya året.

Jag helt övertygad om att vi kommer att lyckas då vi genom alla

medarbetares arbete och engagemang gjort en stor insats innevarande

år. Jag vill passa på att tacka er alla för er arbetsinsats under

2010. Jag hoppas att ni tar tillfället i akt att njuta och koppla av

inför och under de stundande helgerna.

Era krafter, engagemang och kompetenser

behövs i ett händelserikt 2011.

God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

I DETTA NUMMER > OM EDICO >

EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens informations-

avdelning och utkommer med 8 nummer per år.

EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar.

ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson

REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef

GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens informations-

avdelning.

BILDER

Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen.

FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se

TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET:

Komin/utbildningsforvaltningen

SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informations-

avdelningen | Susan Englund, lärare Komvux Södervärn |

Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola | Jonas Nilsson, lärare Heleneholms

gymnasium | Örjan Westberg, praktikant informationsavdelningen

OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist. TRYCK: WikingTryck AB

PAPPER: MultiArt Silk. UPPLAGA: 2200 ex

Maria Kouns är en av åtta gymnasielärare

från Malmö som deltagit i Lärarlyftets

forskarutbildning. Under de senaste fyra

åren har hon delat sin tid mellan forskning

och undervisning. Maria Kouns var

den första av licentianderna som blev

klar med sin uppsats. Hon tycker att

kombinationen av forskning och undervisning

varit mycket positivt för uppsatsarbetet.

– Vad som varit viktigt att få reda på

har framkommit under processens gång,

till stor del ute i den praktiska verksamheten

som lärare, sade Maria Kouns under

licentiatseminariet.

stUderat keMiUndervisning

Uppsatsens fullständiga titel är ”Inga IG

i kemi. En språkdidaktisk studie av en

kemilärares undervisningsstrategier i en

gymnasieklass med andraspråkselever”. I

den har Maria Kouns studerat en gymnasieklass

på naturvetenskapsprogrammet

där 3 av 24 elever har svenska som

förstaspråk.

Hon har använt en etnografisk metod

där hon observerat klassen inifrån – i

lektionssalen, genom intervjuer, informella

samtal, elevloggar, studium av läromedel

och centrala styrdokument.

Med sitt språkdidaktiska perspektiv

har Maria Kouns studerat vilka undervisningsstrategier

kemiläraren använder

När revisionen av kursplaner och betygskriterier

inleddes för några år sedan hette

det att någon ny läroplan skulle det minsann

inte handla om.

Tidigt i höstas deklarerade dock utbildningsminister

Jan Björklund att grundskolan

har fått en ny läroplan, Lgr 11.

< LÄRARLYFTETS FORSKNINGSUTBILDNING

Fredagen den 3 december var en stor dag för Maria Kouns, lärare i svenska och engelska

på Pauli gymnasium. Då försvarade hon framgångsrikt sin licentiatuppsats ”Inga IG i

kemi” i Orkanen på Malmö högskola.

Maria koUns FÖrsta licentianden

för att nå fram med kunskap. Hon konstaterar

att det är komplexa och stundtals

motsägelsefulla strategier, och att eleverna

får mycket få tillfällen att vara språkligt

aktiva.

”ett viktigt Bidrag”

Opponent under seminariet var professor

Inger Lindberg, Stockholms universitet,

Institutionen för utbildningsvetenskap

med inriktning mot språk och

språkutveckling. Hon påtalade att Maria

Kouns uppsats är ”ett viktigt bidrag till

att utöka kunskapen om lärarens institutionella

villkor”, och att den ger en

skrämmande bild av hur elever och lärare

drabbas av tidspress och betygsstress.

En licentiatexamen är en akademisk

examen på forskarnivå och motsvarar

ungefär en halv doktorsexamen.

En intervju med Maria Kouns kommer

i Edico framöver.

Maria koUns Fick ta eMot MÅnga

gratUlationer eFter seMinariet

oM hennes Uppsats ”inga ig i keMi”.

proFessor inger lindBerg,

stockholMs Universitet, kallade

Uppsatsen FÖr ”ett viktigt Bidrag

till att UtÖka kUnskapen oM

lÄrarens institUtionella

villkor.”

nY lÄroplan FÖr gYMnasiet?

Ska även gymnasiet få en ny läroplan?

I dagsläget pekar inget på det, men grundskolans nya läroplan kom å andra sidan som

en skänk (?) från ovan.

Nytt är dock endast kursplaner och betygskriterier

medan den övergripande texten

fortfarande är densamma som i Lpo

94.

Det är därför något tveksamt att benämna

Lgr 11 som en ny läroplan.

Med Björklunds definition av begrep-

pet läroplan är det bara en tidsfråga innan

gymnasiet får en ny läroplan men några

indikationer finns å andra sidan inte. Om

en ny läroplan skulle dyka upp är det inget

oävet antagande att den får namnet Lgy

11, eller…

Magnus Grahn

3

5

7

9

11

13

15

17

19


SPETSUTBILDNING I MUSIK >

2

4

6

8

10

12

14

16

18

heleneholM FÅr spetsUtBildning i MUsik

Den enda av Malmös gymnasieskolor

som beviljas att

genomföra en spetsutbildning

med riksrekrytering är

Heleneholm.

Och det i ämnet musik.

I och med reformen GY 11 införs spetsutbildningar

med riksrekrytering på flera

gymnasieskolor runt om i landet. Dessa

utbildningar kommer att finnas inom

naturvetenskap, humaniora och estetik

och riktar sig till särskilt begåvade elever

inom dessa områden. Den enda av Malmös

gymnasieskolor som av skolverket

beviljats att genomföra en riksrekryterande

spetsutbildning är Heleneholms

gymnasium.

Skolan blir en av totalt sex skolor i landet

som kommer att erbjuda spetsutbildning

i musik. Framförallt är syftet att se

till att det i Malmö finns en återväxt av

skickliga musiker vad det gäller klassisk

sång och akustiska instrument, men utbildning

inom andra genrer och instrument

kommer också att erbjudas.

FÖrdJUpad MUsikUndervisning

Utbildningen genomförs inom ramen

för det estetiska programmets examensmål

och vänder sig alltså till speciellt begåvade

elever som siktar på högskolestudier

inom musikområdet. För elever på

spetsutbildningen väntar en fördjupad

musikundervisning, framförallt med inriktning

på själva musicerandet.

Lars Thelander, Heleneholms biträdande

rektor med ansvar för estetiska

programmet, är nöjd:

– I vår ansökan till skolverket fokuserade

vi främst på ämnesmetodiken och

på samverkan med Musikhögskolan, vilket

även gav resultat.

Skolverket ställer mycket specifika

krav på skolorna som skall bedriva spetsutbildningen.

Skolan måste ha resurser

att bedriva en verksamhet på mycket hög

nivå, men ändå till en rimlig kostnad.

Man måste även styrka en nationell ef-

terfrågan på utbildningen. Dessutom är

det ett krav att utbildningen genomförs i

samarbete med högskolan. I Heleneholms

fall innebär detta samverkan med

Musikhögskolan i Malmö vid Lunds

universitet, där Heleneholms elever

bland annat kommer att kunna läsa rena

högskolekurser under den senare delen

av utbildningen.

har goda FÖrhoppningar

– Vi kommer att ha ett gemensamt utbildningsråd

ihop med Musikhögskolan.

Eleverna ska kunna medverka i seminarier,

gemensamma lektioner och viss annan

undervisning där. Dessutom är det

meningen att vi ska erbjuda vissa högskolekurser

under sista läsåret, berättar

Lars Thelander.

Heleneholm har under de senaste två

åren bedrivit en försöksverksamhet med

intern spetsutbildning i musik, men då

har man enbart rekryterat bland skolans

befintliga elever.

BÖrJar hÖsten 2011

Den nya spetsutbildningen kommer från

och med hösten 2011 att ha 15 platser

och från och med hösten 2013 kommer

man, tillsammans med övriga estetiska

utbildningar, att husera på Nya Malmö

Latinskola.

Lars Thelander har goda förhoppningar

om att högt kvalificerade elever ska

söka till utbildningen.

– Eleverna måste verkligen känna att

de utvecklas. Det ska vara en utmaning

för dem att gå utbildningen, något som

det gemensamma utbildningsrådet också

har i uppgift att bevaka, säger Lars Thelander

avslutningsvis.

Jonas Nilsson

sÅnglÄrare Malin karlstrÖM och eleven hedvig BÄcke, es3B,

glÄds Åt att heleneholMs gYMnasiUM FÅtt en spetsUtBildning

i MUsik. Foto: Jonas nilsson

thoMas tegler (till hÖger) har saMlat ihop en kÖr FÖr FÖre detta stUdenter pÅ latinskolan.

alUMnikÖren redo FÖr FÖrsta konserten

– Stopp killar, nu oktaverar ni tenorstämman!

Körledaren Thomas Tegler försöker få ordning på nyckelpartierna

i Händels Halleluja.

Det är början på december och Alumnikörens julkonsert

är inte långt borta.

Thomas Tegler är musikläraren på Malmö

latinskola som startat en kör för

gymnasiets gamla elever. Alumnikören

heter den och övningarna började i höstas.

– Idén har legat och grott länge, ända

sedan en elev frågade mig när jag var

med skolkören på Luciaturné i Tyskland

2004, om jag inte kunde starta en kör

med gamla elever. Då var det inte aktuellt,

för jag ledde redan två körer utanför

mitt arbete som musiklärare, berättar

Thomas.

Men han gillade idén. När Latinskolan

firade sitt 600-årsjubileum i februari

2006 ansvarade Thomas för en jubileumskonsert.

Han fick då genom Skånes

Körförbund kontakt med alla sångare

som någonsin gått på Latinskolan.

Jubileumskonserten var en engångsföreteelse,

men Thomas fortsatte fundera på

att samla före detta studenter till en kör.

– Fler och fler av mina elever har frågat

om jag inte kunde hjälpa dem att hitta

en kör att sjunga i efter studenten, då de

tyckte att det var roligt och inte ville

släppa sången efter gymnasiet, säger

han.

tog kontakt pÅ FaceBook

I våras kontaktade Thomas flera av sina

gamla elever på Facebook. Intresset var

stort. I kören ingår just nu 32 sångare,

där majoriteten är före detta elever till

Thomas. Men den äldsta körmedlemmen

tog studenten redan 1975.

– Jag efterlyser fortfarande fler folk

som tog studenten på 1990-talet eller tidigare,

då min vision är att ha blandade

åldrar i kören, säger Thomas.

Fredrik Holst, en av körens sju manliga

medlemmar, tog studenten 1993.

– Vi har väldigt kul tillsammans. Och

det känns roligt att ha kvar kontakten

med skolan på det här sättet, säger han.

Alumnikörens första framträdande

blir på Latinskolans julkonsert den 20

december klockan 18.30.

– Det är lite nervöst eftersom det är

första gången. Men repetitionerna går

bra. Körsång är en färskvara och vi måste

hålla igång fram till konserten, säger

Thomas.

Julkonserten är inget slutmål för

Alumnikören.

– Nej, vi fortsätter efter nyår och

arbetas det mot en vårkonsert och sen får

vi se vad som mer trillar in för inspiration.

< ALUMNIKÖREN

thoMas tegler

Ålder: 35 år.

Född i: Malmö.

Bor i: Malmö.

Bakgrund: Musiklärare på Malmö Latinskola sedan

2002. Tidigare elev på samma gymnasium.

gör just nu: Repeterar med Alumnikören.

Familj: Singel.

intressen: Träning. Utbildar sig under hösten till

spinninginstruktör.

3

5

7

9

11

13

15

17

19


VÄGLEDNINGSCENTRUM > < INTRO REHAB

2

4

6

8

10

12

14

16

18

en saMlad vÄg in till vUxnas lÄrande

Tisdagen den 7 december

invigdes Vägledningscentrum

på Föreningsgatan 7A

och 9.

Vägledningscentrum har funnits organisatoriskt

sedan den 1 juli 2009. Enligt

verksamhetschef Anette Stoltz är huvudanledningen

till den försenade invigningen

att det är först nu som lokalernas

ombyggnation är klar.

– Det är en stor omorganisation som

innebär att vi samlar alla vägledningsresurser

för vuxna på en plats, säger hon.

På vägledningscentrum jobbar idag 27

vägledare som tidigare arbetat på före

detta Infoteket, Valideringscentrum och

ute på de olika Komvux Malmö-enheterna.

Uppdraget är omfattande och kräver

en bred kompetens.

ett arBete soM gÖr skillnad

Omorganisationen har gått bra och nu

fungerar alla nya rutiner.

– Vad kunderna som kommer till Vägledningscentrum

vill ha hjälp med spänner

över ett brett fält. Allt från de som

inte har någon aning om vart de är på

väg i livet, vad de vill jobba med eller studera,

till dem som vill ha hjälp med att

välja mellan olika universitet i andra länder.

Alla ansökningar till Komvux Mal-

mö går via Vägledningscentrum, likaså

alla som anmäler sig till svenska för invandrare,

säger Anette Stoltz.

I uppdraget ligger också validering,

beredning av alla komvuxansökningar,

tester, hjälp med studieplanering, att

sammanställa slutbetyg, stöd till studerande

med särskilda behov samt ungdomsuppföljning.

Anette Stoltz igen:

– Vi har ett viktigt och fint uppdrag.

Vi utför ett arbete som gör en skillnad

för många människor och vi vet vikten

av att se individen i mängden av alla

människor och ansökningsblanketter.

För dem som anmäler sig till sfi i de nya

lokalerna på Föreningsgatan 9 är det första

vägledningssamtalet en viktig ingång

till det svenska utbildningsväsendet och

det nya landet. Tidigare fick nyanlända

invandrare gå till Invandrarservice eller till

sina lokala stadsdelskontor när de skulle

ansöka till svenska för invandrare. Icke

nyanlända invandrare gick till Komvux

Malmö Södervärn för att ansöka. Nu

finns allt samlat under samma tak.

Vägledaren Robert Falcaru tar emot

kande i receptionen på den nya sfi-avdelningen.

Där bedömer han om den sökande

behöver ett vägledningssamtal

eller bara behöver allmän information.

När han registrerat den sökande hjälps

de åt att på en världskarta hitta platsen

personen kommer ifrån.

verksaMhetscheF anette stoltZ och

UtBildningscheF MatZ nilsson talade

pÅ invigningen den 7 deceMBer. sedan

starten den 11 JanUari har drYgt 700

personer anMÄlt sig till sFi genoM

vÄgledningscentrUM.

Därefter får den sökande träffa en studie-

och yrkesvägledare för ett första vägledningssamtal,

i de flesta fall även en pedagog

för att få hjälp med att bestämma

vilken kurs och nivå man ska gå på.

Hos studie- och yrkesvägledarna görs

en kartläggning av den sökandes skol-

och yrkesbakgrund för att ta reda på om

det finns möjlighet till en yrkesbedömning

eller validering av tidigare yrkeskunskaper

eller betyg. Denna kartläggning

mynnar sedan ut i en första

individuell studieplan och en anmälan

till önskad utbildningsanordnare. Deltagaren

erbjuds en plats på sfi inom tre månader

från ansökningsdagen.

i stÄndig Utveckling

Vägledningscentrum har utvecklat ett

nära samarbete med en lång rad aktörer.

Utbildningsanordnare på alla nivåer, Arbetsförmedling,

CSN, AIC, Invandrarservice,

Lärcentrum, Kommunförbundet

för att nämna några.

Och framtiden?

– Vi kommer att vara i ständig utveckling

när det gäller kvalitet, metoder och

rutiner. Vi har stor nytta av gemensam

fortbildning med Arbetsförmedlingen så

att vi håller oss uppdaterade när det gäller

arbetsmarknaden. Vi kommer att utveckla

våra metoder för vägledning under

2011. Vår vision är att bli Sveriges bästa

Vägledningscentrum, säger Anette Stoltz.

Personer med traumatiska krigs- och tortyrupplevelser kan få stöd på Arbetscentrums nya

Intro Rehab. I oktober var det öppet hus.

intro rehaB vill saMManFoga Mosaiken

I oktober var det öppet hus på Intro Rehab

i ljusa, nyrenoverade lokaler på Föreningsgatan

7B. Narcis Spahovic, som är

samordnare för Intro Rehab och Arbetscentrum,

samt samordnare Tobias Widerberg,

inledde med att berätta om Intro

Rehabs arbete.

Verksamheten är ett samarbete mellan

mellan Malmö stad, Region Skåne, Röda

Korset, Arbetsförmedlingen och olika

utbildningsanordnare. Verksamheten

ligger inom Malmö stads Arbetscentrum

och vänder sig till nyanlända flyktingar

och invandrare med migrationsrelaterad

stress inklusive posttraumatiskt stressyndrom,

PTSD. Personer med traumatiska

krigs- eller tortyrupplevelser erbjuds alltså

hjälp inom Intro Rehab. Förutsättningen

är att man har aktuellt uppehållstillstånd

och inte varit folkbokförd i Sverige

längre än tre år.

Deltagare inom Intro Rehab erbjuds

kombinerad rehabilitering och introduktion.

Målet är att genom rehabilitering

skapa förutsättningar för individen till

förbättrad hälsa, återgång till ordinarie

verksamhet samt öka möjligheterna till

etablering på arbetsmarknaden eller vidareutbildning.

BYgga Upp en tillit

Barbro O’Connor, verksamhetschef och

psykolog på Röda Korsets center för krigsskadade

och torterade, berättade om psykiska

och somatiska symptom till följd av

krig och tortyr med fokus på PTSD.

– Att tvingas bryta upp från sitt hem är

som mosaik som krackelerar. Det är svårt

att sammanfoga mosaiken igen. Det är

inte bara att resa sig upp och bli som förut

och klara av alla krav som ställs. Men man

kan utveckla en styrka att gå vidare.

– Statusförlusten och språkförlusten

man upplever i det nya landet kan ibland

vara värre än själva traumat. Man har

förlorat hela sin identitet, och nu är man

ingenting. Att bygga upp en tillit till

människor är A och O för att komma vidare.

Och att arbeta är rehabilitering, en

återknytning till ett normalt liv, sade

Barbro O’Connor.

Samordnare Tobias Widerberg berät-

JoakiM dahlin, sFi-lÄrare, BerÄttade oM sitt arBete pÅ intro rehaB. Foto: sUsan englUnd

tade om hur Intro Rehab arbetar med

målgruppen med fokus på sfi och arbetsinriktad

rehabilitering.

– Det gäller att lära sig språket och sträva

efter en normal tillvaro – att bygga upp

mosaiken igen. Detta minskar sjukskrivningar

och bryter isolering. Vårt jobb är

att göra bedömningar, sätta in olika insatser,

följa upp, göra nya mål och ge nytt

hopp. Hela tiden i balans och med hänsyn

till deltagarens hälsa. Vi jobbar alltid med

mål, om än aldrig så små, sade han.

Intro Rehab bedriver pedagogisk samt

praktisk och arbetsinriktad rehabilitering.

Minst 40 procent av deltagarna

kommer ut i arbete efter studier.

– Praktik och arbete innebär ett lyft, inte

bara för deltagaren utan för hela familjen.

Vi har ett bra och direkt samarbete med Af.

Det är en av förklaringarna till de lyckade

resultaten att så många av våra deltagare

fått jobb, säger Eva Ek Törnberg, praktiksamordnare

på Intro Rehab.

Joakim Dahlin, sfi-lärare, berättade

om sitt arbete på Intro Rehab.

– Vi är fyra lärare och har nu 80 deltagare

fördelade på fyra grupper indelade

efter språklig nivå. Vi är på Komvux Södervärn,

vårt moderskepp, en dag varje

vecka och har svenska med sång tillsammans

med Eva Bornemark.

skapa en positiv atMosFÄr

– Vi skapar en grundtrygghet för deltagarna

genom en förutsägbar, avspänd

och positiv atmosfär i klasserna. Vi arbetar

mycket med bekräftelse och kontinuitet

och satsar på olika lärstilar.

– I undervisningen ingår arbetsmarknadsvägledning,

då vi gör studiebesök

på olika arbetsplatser, fysioterapi och

hälsoinformation, samarbete med Naturskolan

och konversation med ”vanliga”

svenskar, vilket är mycket uppskattat.

– Deltagarna känner sig trygga hos oss.

Vår roll är att skapa trygghet här, men

också att visa att det finns ett liv efter och

utanför Intro Rehab, avslutade Narcis

Spahovic.

Susan Englund

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

BETYG DÅ OCH NU >

I förra numret av Edico bekantade vi oss med 1900-talets första betygssystem, det absoluta.

Den här gången är det dags för dess efterföljare, det relativa betygssystemet, som i gymnasieskolan

härskade från 1970 till 1994.

det relativa BetYgssYsteMet

Det relativa betygssystemet infördes successivt

från 1950-talets början. Bakgrunden

var att betygen i ökande utsträckning

skulle användas när eleverna sökte

från realskola till läroverk och därifrån

vidare till högre utbildning. Trycket på

lärarna att ge betyg som var i överkant

ökade därmed och det blev betygsinflation.

Arbetet med ett nytt betygssystem började

redan 1938. Det skulle bygga på

normrelaterad bedömning och vilade

därmed på helt nya principer. Vid normrelaterad

bedömning jämförs den enskilde

individen med den normgrupp, det

vill säga den population, som hon tillhör.

Denna typ av bedömning utgår från antagandet

att prestationer av olika slag är

ungefärligt normalfördelade. Tankarna

grundar sig på forskning från 1910-talet

om en normalfördelning av intelligensen

i en stor population. Precis som exempelvis

skostorlek eller längd är normalfördelade,

skulle mänskliga egenskaper

vara fördelade så att de flesta befinner sig

runt medelvärdet, med en begränsad

spridning uppåt och nedåt. Om man

hade att göra med ett stort antal elever så

skulle de fördela sig så att många hamnade

relativt nära medelprestationen i

hela gruppen, medan prestationerna blir

färre ju längre bort från medelvärdet de

ligger. Exempelvis skulle 1 procent av

eleverna få betyget A, medan 38 procent

skulle få betyget Ba.

BestÄMd BetYgsFÖrdelning

Bland alla eleverna i en hel årskull skulle

en bestämd betygsfördelning gälla. Med

hjälp av ett centralt framtaget prov fick

man reda på var eleverna låg och med

detta system hoppades man kunna åstadkomma

rättvisa i betygsättningen. Det

relativa betygssystemet infördes i folkskolan

i början av 1950-talet och i den

nya grundskolan i och med Lgr 62. Nu

ersattes bokstavsbetygen med siffror 1–5

enligt fördelningen 1: 7 procent, 2: 24

procent, 3: 38 procent, 4: 24 procent, 5:

7 procent.

I och med Lgy 70 implementerades

denna skala i gymnasieskolan. Där gällde

det relativa

BetYgssYsteMet

gÄllde i sverige

Mellan 1970 och

1994. Bland alla

elever i varJe

ÅrskUll skUlle en

BestÄMd BetYgs-

FÖrdelning gÄlla.

detta ledde till

MÅnga MissFÖrstÅnd.

Foto: coloUrBox.coM

normalfördelningen alla elever i samma

ålder på samma linje. Elever på praktiska

linjer jämfördes alltså inte med elever på

teoretiska.

Den enskilda klassens medelbetyg

skulle följa det medelbetyg som den uppnått

på det centrala provet. Lärarens fick

i sin betygssättning avvika högst 0,2 betygsenheter

från medelbetyget på det

centrala provet. Om läraren ville avvika

mer måste hon skriftligt motivera detta.

Fördelen man såg med det relativa betygssystemet

var rättviseaspekten; betygen

var inte längre godtyckliga. Precis

som eleverna jämfördes med varandra

när de sökte till högre utbildning, jämfördes

de med varandra när betygen sattes.

Betyget var alltså främst ett instrument

för att eleverna skulle kunna

konkurrera om utbildningsplatser på lika

villkor.

”FeMMorna Är slUt”

Ett huvudproblem med det relativa betygssystemet

var att det missuppfattades

av alla; lärare, elever, föräldrar och politi-

ker. Många verkar ha trott att normalfördelningen

alltid skulle gälla i alla enskilda

klasser, vilket ju inte alls var fallet.

Detta var också huvudargumentet när

det relativa systemet byttes ut. På grund

av denna missuppfattning ska många lärare

ha kommit med kommentarer av typen

”femmorna är slut”, ”några måste ju

faktisk ha etta också”. Lärare ska därmed

antingen ha missuppfattat allting, eller

ha gömt sig bakom betygssystemet när

elever har klagat. Om ”femmorna är

slut”-historierna verkligen är sanna, eller

om de snarare är ett slags vandringssägner

bland besvikna elever är svårt att

säga. Faktum kvarstår dock att det relativa

betygssystemet var komplicerat och

svårbegripligt.

tecken pÅ lÅg aMBitionsnivÅ

Ett annat problem var att man inte kunde

veta vad de relativa betygen egentligen

stod för, eftersom ett betyg inte var

mått på hur väl eleven lyckats med att nå

upp till en viss kunskapsnivå, utan bara

gav information om hur eleven låg till

jämfört med andra elever. Ytterligare en

svaghet var att skolan räknade med att

sju procent av eleverna skulle få betyget

1, det vill säga i praktiken underkänt.

Det kan uppfattas som omoraliskt och

som ett tecken på en alltför låg ambitionsnivå.

Systemet ansågs också främja

konkurrens mellan elever istället för samarbete.

När 1980-talet gick mot sitt slut var

klockan slagen för det relativa betygssystemet.

Ett helt nytt, målrelaterat, betygssystem

knackade på dörren och skulle införas

i och med Lpf 1994. Mer om detta

i nästa nummer av Edico.

Jonas Nilsson

ett hUvUdproBleM

Med det relativa

BetYgssYsteMet var

att det MissUpp-

Fattades av alla.

Rättvisare betyg var regeringens kanske starkaste argument

för att förändra det nuvarande betygssystemet.

Men blev det verkligen rättvisare? Det undrar Magnus

Grahn i en krönika.

BetYgskoMproMiss

leder till orÄttvisa

Tanken med ett betygssystem med fler

steg var att skipa större rättvisa men blir

det verkligen så? I slutet av november

kom nämligen regeringspartierna överens

med Socialdemokraterna och kohandeln

resulterade i att inte formulera några

betygskriterier för två av de sammanlagt

sex stegen.

”Lärarfack hyllar historiskt beslut”,

konstaterade Dagens Nyheter söndagen

den 28 november. De båda lärarfacken

var i stort sett positiva till det nya betygssystemet,

och visst är det positivt att det

nu – i och med betygskompromissen –

finns ett blocköverskridande samarbete i

skolfrågor.

Men har lärarfacken, regeringen och

Socialdemokraterna gjort sin hemläxa?

Och har de lärt något av historien? Tveksamt.

När den nuvarande läroplanen infördes

i mitten av 1990-talet saknades kriterier

för betyget MVG, något som av vissa

upplevdes som orättvist och kanske också

bidragit till den flumskola som några

anser kännetecknar det svenska utbildningssystemet.

Sedermera fick även betyget

MVG kriterier eftersom man ansåg

att det skulle rätta till nationella olikheter

och orättvisor.

När då kriterier saknas för två av de sex

betygsstegen måste frågan ställas hur det

gick med den nationella rättvisan.

För betygen B och D kommer det inte

att finnas några kriterier, vilket betyder

att stora skillnader kommer att uppstå i

bedömningen av elevernas kunskaper.

Det betyder att betyget B inte alls betyder

samma sak i Lund som i Kiruna,

men inte heller i Lund som i Malmö och

faktiskt inte heller på S:t Petri som på

Borgar.

Om målet var en likvärdig och rättvi-

sare skola kan det nya betygssystemet

vara ett steg tillbaka.

Det finns förstås flera sidor av den här

problematiken, exempelvis att regeringen

hade fått backa när det gäller stora delar

av utredningsarbetet och kanske till

och med blivit tvungen att börja om från

början när det gäller både kursplaner och

betygskriterier. Överenskommelsen bidrar

– som Socialdemokraternas talesman

på utbildningsområdet, Mikael

Damberg, uttryckte det – till behövlig

stabilitet inom utbildningsområdet.

Den politiska kompromissen blev alltså

viktigare än skolans innehåll.

Så gick det alltså till när en politisk

kompromiss ledde till nationell orättvisa

men det lär å andra sidan inte dröja särskilt

länge innan kriterier för betygsstegen

B och D finns på pränt.

MagnUs grahn

< BETYG DÅ OCH NU

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

PROFILEN >

Man kan skapa

teater och Magi

var soM helst!

Malin Brandqvist är skådespelerska, regissör och lärare

i scenisk gestaltning, fysisk teater och svenska som andraspråk

på Komvux Malmö Pauli.

Favoritregissörer i ungdomen var Susanne Osten och

Marianne Ahrne, men nuförtiden har Malin inga favoriter.

– Jag behöver inga förebilder längre – nu ska man ju vara

en förebild själv!

– Vi har många bra och spännande kurser här på Komvux Malmö Pauli. Ämnen som

borde lyftas fram mer inom vuxenutbildningen, tycker jag. Och vi är det enda komvux

i Sverige som har teater i kursutbudet, så vitt jag vet, säger Malin.

– Scenisk gestaltning / fysisk teater är en väldigt populär kurs, med deltagare som

har massor av livserfarenhet och som vill prova på teater. Deras erfarenheter bearbetas

med hjälp av det sceniska uttrycket. De berättar historier, öppnar upp och visar vem

de är. Så det blir mycket skratt och känslor på lektionerna.

teater Är Unikt

– I teaterkursen möter de studerande estetiska läroprocesser, vilka tydligt lyfter fram

att lärandet är en process som inbegriper såväl teori som praktik samt de studerandes

egna erfarenheter. I det sceniska ryms alla uttrycksformer som ord, musik, sång, tal

och dans. Dessa uttryck stärker de studerandes självkänsla. Kursen utvecklar också

samarbete i grupp och social kompetens, säger Malin.

– Teater är unikt, därför att man jobbar med sig själv, man jobbar med det man har

med sig och startar en utforskande process mot personlig utveckling tillsammans med

andra.

saMarBete oerhÖrt vÄrdeFUllt

Terminens arbete resulterar alltid i en föreställning. Nästa premiär sker den 14 december

i Latinskolans aula och pjäsen handlar om fördomar och rasism.

– Det är viktigt att eleverna får möta en publik, att de vågar stå på scen efter ”resan”

dit. Samarbete med andra ämnen är oerhört värdefullt. På komvux finns en teoretisk

kurs, Global utveckling, där de studerande har arbetat med temat Makt och maktlöshet.

De har skrivit texter som handlar om fördomar i det mångkulturella samhället.

Mina teaterstuderande har läst deras texter och valt ut vissa texter att bearbeta och

iscensätta. På så sätt kan de estetiska läroprocesserna berika de teoretiska ämnena och

vice versa. Detta utnyttjar jag också när jag undervisar i svenska som andraspråk och

uttal.

UppvUxen Med teater

Malin är född i Malmö, men bodde i Döderhult utanför Oskarshamn mellan 4 och

13 års ålder.

– Sedan flyttade familjen tillbaka till Skåne och Ängelholm, där jag bodde under

högstadiet och gymnasiet. Nu bor jag i Dalby vid Skrylleskogen med man och två

söner.

FortsÄttning pÅ nÄsta sida

Foto: FreddY Billqvist

< MALIN BRANDQVIST

Malin Brandqvist

Ålder: 42 år.

gör just nu: Andas, undervisar och

repeterar.

livsfilosofi: ”It’s not failing – it´s

finding out” (ord från teaterimprovisationens

fader, Keith Johnstone).

Född i: Malmö.

Bor i: Dalby.

Familj: Man och två barn.

intressen: Resor och allt som har med

vatten och natur att göra.

3

5

7

9

11

13

15

17

19


PROFILEN >

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Hon växte upp i ett akademiskt hem, föräldrarna arbetade som lärare,

där teater spelade en stor roll.

– Teatern har alltid funnits i familjen. Pappa regisserade en del, och som

barn satt jag med vid alla premiärer. Det var nog där idén föddes om att jag

skulle bli regissör.

FriidrottsstJÄrna

En annan dröm var att bli friidrottsstjärna.

– Längdhopp, häck och 100 meter var mina specialiteter. Jag spelade

också basket och ägnade mig åt utförsåkning. Tyvärr voltade jag i en backe

när jag var 14 år och fick en knäskada. Korsbanden var borta och jag fick

beskedet att jag inte på allvar kunde ägna mig åt idrotten längre. Drömmen

bara försvann. Det var min första kris och tog flera år att komma över.

Det positiva var att jag satsade på teater och dans istället.

Bra Fostran i teaterns vÄrld

Malin flyttade till London som 20-åring för att arbeta som au-pair hos en

familj som ägnade mycket tid åt teater och film.

– Jag hängde med på alla föreställningar och intresset för teater växte än

mer. I London började jag med improvisationsteater.

Sedan följde regiutbildning på folkhögskola i Norrköping, elevarbete på

Skånska teatern och studier i Drama, teater, film i Lund. Därefter följde

jobb som skådespelare på Husvagnsteatern och Studioteatern, där hon

också var barn- och ungdomspedagog, och forumteater på Teater X på Rosengård.

– Jag studerade också på Institutet för scenkonst i norra Italien och gjorde

min skådespelarutbildning där. Vi jobbade hårt, minst 12 timmar om

dagen, och mycket med den experimentella fysiska teatern. Jag har mött

många stora konstnärer genom åren och fått en bra fostran i teaterns

värld.

koM in i skolans vÄrld

Malin blev frilans när hon kom hem från Italien och jobbade några år som

skådespelare.

– Då träffade jag min stora kärlek, som är musiker och skådis, och vi fick

barn. Frilanstillvaron passade mig inte längre, och jag fick jobb som teaterlärare

på Nya Skånska teatern i Landskrona, dit gymnasieskolans teaterelever

från estetiska programmet kom för att få sin undervisning. Jag kom på

det viset in i skolans värld, med bedömning, betyg och allt, säger Malin

och ler.

Hon ville ha behörighet som gymnasielärare, så det blev lärarhögskolan

i Malmö. Utbildningen skedde samtidigt som hon fick en tjänst på Komvux

Kronborg.

– Jag gillar att vara handledare, att organisera, strukturera och regissera.

Har nog typiska ledaregenskaper. Så jag har hamnat helt rätt som lärare.

vi MÅste vara hÄr och nU

Det blir en hel del teater även på fritiden

– Jag tröttnar aldrig på teater. Det blir hela tiden något nytt, även om det

är samma scen som ska repeteras om och om igen. Teater är ju upprepningens

konst. Men det blir aldrig exakt samma scen, och nyanserna är fantastiska.

Jag lär eleverna att vi måste vara här och nu – teater kräver det.

Efter Komvux Kronborgs flytt till Pauli, sker teaterlektionerna nu i Latinskolans

annex.

– Man kan skapa teater och magi var som helst, säger Malin.

Susan Englund

< MALIN BRANDQVIST < KRISTINA JÖNSSON

En studieresa till Bukoba i nordvästra Tanzania blev inte alls vad sjuksköterskan

Kristina Jönsson hade tänkt sig.

MedarBetare rÄddar liv i tanZania

S:t Petri skola håller på att bygga upp ett

samarbete med tanzaniska Hekima Girls’

Secondary School och i början av november

var det åter dags för en studieresa;

den här gången med elever som utförde

fältarbete i form av intervjuer,

studiebesök, enkäter och observationer.

Resan avslutades med studiebesök på

Krigsförbrytartribunalen för Rwanda,

vilken är belägen i Arusha vid Kilimanjaros

fot.

Förutom elever och lärare deltog även

S:t Petri skolas sjuksköterska, Kristina

Jönsson.

– Jag blev nyfiken efter den reseskildring

som gjordes efter den rekognoseringsresa

som S:t Petri genomförde förra

året. Tyckte också samarbetet med en

afrikansk skola lät väldigt spännande och

undrade över hur landets elevvård såg ut.

Sister Esther, Hekimas rektor, som jag

träffade vid hennes besök på S:t Petri i

våras, är en mycket spännande och karismatisk

person, så jag ville se på vilket sätt

hon kunde driva denna stora skola i landet

Tanzania, förklarar Kristina Jönsson.

alltid tillgÄnglig

Sagt och gjort – Jönsson raggade på egen

hand medel för den här studieresans finansiering.

– Jag ville fördjupa mig i hur sjukhusvården

ser ut, fundera över olika hälsofrågor

i allmänhet men speciellt för barn

och ungdom. Sedan lockade även resans

ledmotiv samt att jag skulle få lära mig

mycket och få inblick i landet Tanzania.

Nu, några veckor efter genomförandet,

ångrar Kristina inte för ett ögonblick

att hon drog till Afrika.

– Jag har varit med om så mycket att

det är svårt att berätta och jag upplever

att jag sett det mesta men ändå inte. Jag

har fått en stor inblick i hälsovård både

för barn, ungdom och vuxna. Jag har

starka minnen och upplevelser från mitt

hospiterande med läkaren i Hekima. Det

glömmer jag aldrig och blir fortfarande

starkt berörd av dessa minnen.

Kristina etablerade även kontakt med

sjuksköterskan på Hekima.

sJUkskÖterskan kristina JÖnsson lÄrde sig Massor oM tanZania och sÄrskilt

landets hÄlsovÅrd. Foto: privat

– Jag glömmer inte mina stunder med

nurse Prudentiana på Hekima skolan. Vi

tillbringade tid tillsammans och jag fick

möjlighet att berätta om mitt arbete med

ungdomarna på vår gymnasieskola, informera

om hälsofrågor och material jag

hade med mig och fick i utbyte hennes

roll bland ungdomarna på Hekima.

Dessutom hann Kristina Jönsson med

att bli en stor hjälte. Hon kan nämligen

ha räddat livet på en man då denne inte

hade de pengar som krävdes för fortsatt

vård av sjukdomen malaria. En insats

som nämnda Sr Ester beskrev på följande

sätt:

– Ms Kristina touched our, but especially

a local family’s hearts, when she

paid a malaria patient’s medication bill

which the family had failed to pay and

instead had desperately decided to return

the man home to await his tragic fate.

Kan man tänka sig en friskare satsning

av en sjuksköterska?

Magnus Grahn

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

ÅRETS SKOLBIBLIOTEK >

JennY Uthas och

teresia palander,

skolBiBliotekarier

pÅ Mediateket paUli

gYMnasiUM – Årets

skolBiBliotek 2010.

Foto: ann-Marie ForsBerg

Mediateket pÅ paUli – en ledande pUls

Det ligger mycket hårt och målmedvetet arbete bakom den

prestigefyllda titeln Årets skolbibliotek.

Mediateket på Pauli gymnasium har på några år utvecklats

till en ledande puls på skolan: en informations- och

läromedelscentral, en kulturell mötesplats och ett viktigt

stöd i lärarnas pedagogiska arbete.

Årets skolbibliotek utses av Nationella

Skolbiblioteksgruppen, ett nätverk som

arbetar för skolbibliotekens bevarande. I

år föll valet på mediateket på Pauli gymnasium,

en av 15 nominerade verksamheter.

Priset delades ut på Skolforum i

Älvsjö i början av november. Det var med

andra ord en mycket stolt dag för Teresia

Palander och Jenny Uthas, skolbibliotekarier,

Edward Jensinger, ansvarig skol-

ledare, och Krister Wahlström, samordnande

rektor.

– De senaste åren har utvecklingen

gått väldigt fort fram på både pedagogik

och andra områden i vår skola. Dock har

biblioteket varit den del som utvecklats

mest, snabbast och med störst entusiasm,

säger Edward Jensinger.

del av varJe del

Ur motiveringen: ”Skolbiblioteket har

kraftigt bidragit till att Pauli gymnasium

de senaste åren utvecklats i mycket positiv

riktning. Tydliga mål har gemensamt satts

upp för elevernas informationskompetens

och läsning med bland annat bok-filmbloggprojekt

samt för läromedelshantering.

Biblioteket utmärker sig också i sin

roll som kulturell mötesplats med lockande

evenemang som främjar en kulturell

medvetenhet hos eleverna.”

– Väldigt stort fokus lägger vi på mötet

med eleverna. Bibliotekarierna driver på

den pedagogiska utvecklingen, säger Edward

Jensinger.

Den senaste tiden har man bland annat

haft vampyrtema, Nobelfest, bokbytardag

och novelltävling på spöktema.

– Många av eleverna uppskattar arrangemangen.

Fler och fler blir engagerade

och det är vi väldigt glada för, säger

Teresia Palander.

Biblioteket har ett nära samarbete med

lärare och specialpedagoger kring olika

projekt. Personalen handleder elever i informationssökning

och leder bokprat i

klassrummen.

– Det känns som att man är del av var-

je liten del på skolan. Väldigt rolig skola

att jobba på, säger Teresia Palander.

prestigelÖst

Skolbibliotekarierna har nu också en aktiv

roll i skolans läromedelshantering. All

utlåning av läromedel sker via bibliotekets

system. Lärarna tar sina klasser till en

läromedelscentral där utlåningen sker.

– Det har tidigare varit ett stort svinn

på läromedel. Tanken är att man ska få

en större överblick, säger Jenny Uthas.

– Vi besökte ett par skolor i Stockholm

som sedan flera år tillbaka hanterar läromedelsutlåning

via biblioteket för att ta

del av deras erfarenheter. Det är något

som vanligtvis tar lång tid, men vi har

lyckats införa det på ett år, säger Jenny

Uthas.

Det har inneburit en del merarbete,

men de känner ett starkt stöd från skolans

ledning, som är påläst och visar ett stort

intresse för bibliotekets verksamhet.

– Det finns hur mycket eldsjälar som

helst och de flesta gör ett fantastiskt

jobb. Men på en stor skola går det inte

att gå ut och missionera ensam. Man

måste ha förståelse från skolledningen,

säger Teresia Palander.

– Lärarna här är fantastiska också. När

man kommer med en idé får man positivt

gensvar. Det finns en prestigelöshet

här, man tänker på elevens bästa.

svenska 15-Åringar presterar sÄMre

15-åriga elever i Sverige får

allt sämre resultat i läsförståelse,

matematik och

naturvetenskapliga ämnen.

Det visar den nya undersökningen

Pisa 2009.

Pisa står för Programme for International

Student Assessment. Det är en undersökning

som genomförs vart tredje år för att

ta reda på hur ländernas 15-åringar står

sig i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Syftet är att undersöka i vilken

grad respektive lands utbildningssystem

bidrar till att eleverna är rustade att möta

framtiden. Kunskaper och färdigheter

som bedöms vara nyttiga i det vuxna livet

betonas.

Resultaten är nedslående för Sveriges

del. I läsförståelse och matematik ligger

svenska elever på en genomsnittlig nivå

för OECD-länderna, efter att tidigare ha

legat klart över snittet. I naturvetenskap

ligger de svenska eleverna under snittet –

dag oM FUnktionsnedsÄttningar drog 350

Konferensen anordnades av Utbildningsförvaltningen

i samarbete med FoU Malmö/utbildning

som ett initiativ från det

nätverk som finns i SSSV kring elever i

behov av särskilt stöd.

– Skolperspektivet är underrepresenterat

när det arrangeras mötesplatser med

tema neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Fokus ligger oftast på de medicinska

aspekterna på diagnoserna säger Ann

Charlotte Thelander, koordinator för

SSSV-nätverket.

– Vi vill med dagens tolv seminarier i

första hand visa upp de lokala skolutveck-

för första gången någonsin. Alltsedan den

första Pisa-undersökningen år 2000 har

trenden varit en stadig nedgång för svenska

elever.

Det som framför allt hänt under de tio

åren är att svaga svenska elever fått gradvis

sämre resultat. De starka eleverna presterar

också något sämre, men skillnaden i

resultat mellan de högpresterande och de

lågpresterande blir bara större.

Skillnaderna mellan könen ökar också.

Enligt Skolverkets sammanfattning har

pojkarna tappat mer än flickorna resultatmässigt

under perioden. Var fjärde svensk

pojke når inte upp till basnivån i läsförståelse.

Över en tredjedel av eleverna i Sverige

uppger att de aldrig läser för nöjes skull.

Pisa-studien rör också skolans likvärdighet,

det vill säga hur ett lands skolsystem

lyckas kompensera för elevers olika

möjligheter att få tillgång till och tillgodogöra

sig utbildning. Enligt undersökningen

har den svenska skolan blivit mindre

likvärdig. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande

elever har alltså ökat, samtidigt

som skillnaderna mellan skolor har

blivit större. Skolverket ser inga tecken på

350 deltagare från Malmö gymnasieskolor och övriga

kommuners skolor i SSSV, Samverkan Skåne sydväst,

samlades på Orkanen den 1 november för heldagskonferensen

Pedagogiska perspektiv – om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

hos elever.

lingsarbeten som finns i regionen, men

också elev- och föräldraperspektiv på skolan

utifrån diagnosens betydelse.

sprÅklig grUnd FÖr lÄrande

I Matz Nilssons inledningstal pekade han

på två utmaningar för skolan när det gäller

ungdomar med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar: det fria gymnasievalet

och att med rätt stöd kunna fullfölja

sin utbildning.

Konferensens huvudföreläsare Barbro

Bruce, lektor i utbildningsvetenskap på

lärarutbildningen, Malmö högskola, höll

var FJÄrde svensk poJke nÅr i dag

inte Upp till BasnivÅn i lÄsFÖrstÅelse.

Foto: coloUrBox.coM

att den här utvecklingen är på väg att

bromsas upp, snarare tvärtom.

Av OECD-länderna är Sydkorea och

Finland de länder som visar bäst resultat.

Också Kanada, Nya Zeeland och Japan

gör bra ifrån sig. Sammanlagt deltog nästan

en halv miljon 15-åringar i Pisa 2009.

65 länder undersöktes, däribland alla 34

OECD-länderna.

OECD står för Organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling.

Läs hela rapporten på www.skolverket.

se/publikationer

BarBro BrUce, lektor i UtBildningsvetenskap,

var hUvUdFÖrelÄsare pÅ

konFerensen. Foto: MalMÖ hÖgskola

en inspirerande föreläsning utifrån konferensens

tema om den centrala roll den

språkliga grunden har för både lärande

och social gemenskap.

< PISA 2009

3

5

7

9

11

13

15

17

19


2

4

6

8

10

12

14

16

18

UNGDOMSUPPFÖLJARNA >

De har skickat 1300 brev, knackat på 500 dörrar och

lottat ut 10 Ipods.

Sedan i maj har fyra ungdomsuppföljare arbetat på Vägledningscentrum

för att komma i kontakt med ungdomar

i utanförskap.

”allt vÅrt arBete kan

inte rÄknas i siFFror”

Vägledningscentrum i Malmö startade

projektet med ungdomsuppföljare för att

bättre nå ut till ungdomar i riskzonen att

hamna utanför samhället. Det handlar

om ungdomar i gymnasieåldern som varken

studerar eller arbetar.

– Projektet ska vara en förstärkning till

den verksamhet som redan finns. Vår

uppgift har varit att modernisera sättet

att kommunicera med ungdomar, säger

Drilon Iberdemaj.

Han är statsvetare och en av fyra anställda

inom projektet. De andra är Cesar

Vargas, socialpedagog, Heidi Mäkelä,

studie- och yrkesvägledare och Paulina

Brefelt, socionom.

sJU intensiva MÅnader

Ungdomsuppföljarna ser nu tillbaka på

sju månader av intensivt arbete. Det började

med en målgruppsundersökning där

de frågade sig hur man kan få unga människor

att söka sig till Vägledningscentrum.

Sedan tidigare fanns ett informationsbrev

som skickades ut till alla

ungdomar utan sysselsättning. Alldeles

för formellt och svårbegripligt, enligt

ungdomsuppföljarna.

– Vi valde att utforma ett nytt brev

med ett helt annat tilltal och utseende,

berättar Cesar Vargas och fortsätter:

– I det här utskicket ställde vi den direkta

frågan ”Vad gör du?”. Vi ökade

också svarsmöjligheterna och erbjöd ungdomarna

att svara genom e-post, sms, telefon,

vanligt brev eller ett webbformulär.

Brevet gick ut till 1297 ungdomar. För

att locka så många som möjligt att svara

lottade man ut tio Ipods bland de som

hörde av sig.

– Det måste finnas en nyttoaspekt för

att folk ska svara på ett sånt här utskick.

Visst, man kan vinna en Ipod, men vi

har framför allt betonat att man kan hitta

andra vägar till sysselsättning – och att

de svar vi får in är värdefulla för vårt arbete

med andra ungdomar, säger Drilon

Iberdemaj.

dÖrrknackning

Ett par veckor efter att brevet skickats ut

satte gruppen igång att ringa upp de ungdomar

som inte svarat. Nästa steg blev att

knacka dörr.

I samarbete med andra organisationer

och stadsdelsförvaltningar har ungdomsuppföljarna

knackat på hos cirka 500

personer. Ett tidskrävande arbete, eftersom

det ibland är mycket svårt att ta reda

var ungdomarna håller hus. När ungdomsuppföljarna

väl kommit i kontakt

med en person har de försökt erbjuda

dem en tid på Vägledningscentrum.

– Först blir de ju lite chockade över att

vi kommer till deras hem. Men sedan inser

de snart att vi är där för deras skull.

Jag har aldrig fått en dörr i ansiktet, säger

Heidi Mäkelä.

– Att vi söker upp dem i deras privata

sfär, det visar på engagemang. Föräldrarna

är oftast de som är mest positiva till

våra besök. Hela familjen kan ibland

dyka upp och vara med i dialogen, fyller

Cesar i.

– Allt arbete vi gör kan inte räknas i

siffror, det kvalitativa är minst lika värdefullt

för oss som jobbar med ungdomsuppföljningen.

Det kan vara ett enskilt

telefonsamtal eller ett personligt möte

som dröjer sig kvar, säger Paulina Brefeldt.

UngdoMsUppFÖlJarna heidi MÄkelÄ, cesar vargas, paUlina BreFelt och drilon iBerdeMaJ tillsaMMans Med richard rasMUssen FrÅn vÄgledningscentrUM.

– Ungdomarna och deras familjer har

varit väldigt gästfria. Jag tror att det personliga

mötet fungerar bättre än all teknik.

Vi fyra är relativt unga och pratar så

att de får förtroende för oss. Jag tror att

det är jätteviktigt, säger Heidi Mäkelä.

FrÅgor krÄver svar

Att möta ungdomarnas frågor kräver betydande

kunskaper om Malmö stads organisation.

– Det viktigaste är att kunna ge svar

de frågor de har just då. Hur man anmäler

sig till en utbildning, var man kan

en praktikplats, vilka kanaler som finns

för att komma in i Sverige. En invandrare

som inte kan språket och vill lära sig

svenska, vart ska han eller hon vända sig?

Sådana frågor har vi svar på, säger Drilon

Iberdemaj.

Ungdomsuppföljarna är överens om

att Malmö stad behöver fler förebyggande

insatser för att unga människor inte

ska hamna i utanförskap.

– Ungdomar som börjat skolka i grundskolan

fortsätter nästan alltid med det i

gymnasiet. När lärarna ser att någon elev

är på väg ut ur systemet måste man försöka

få kontakt med dem direkt. Det bästa

är att försöka nå dem innan de bestämt

sig för att hoppa av, säger Cesar Vargas.

ett BestÅende arBete

Projektet med ungdomsuppföljarna avslutas

den 31 december. Under den sista

tiden ska projektet utvärderas. Mest av

allt hoppas ungdomsuppföljarna att de

får fortsätta att utveckla sitt projekt under

2011.

– Med tanke på att det kommer en ny

gymnasiereform med fler kärnämnen

kommer fler ungdomar att hamna utanför.

Det vore synd att inte ta vara på våra

kunskaper. Vår grupp är dynamisk och vi

har skapat en image ute i stadsdelarna,

säger Drilon Iberdemaj.

Han tillägger:

– Men även om vi inte kommer att få

fortsätta nästa år har vi skapat flera verktyg

för att nå ut till ungdomar som hamnat

i utanförskap. Webbformulären som

vi skapat kommer att finnas kvar för

framtida bruk, och även mycket av de

data vi samlat på oss om ungdomarna.

< UNGDOMSUPPFÖLJARNA

ni koM precis i rÄtt Ögon-

Blick. Mitt Barn har sÅ

MÅnga planer och tankar

Men sÅ lÅg Motivation.

det Är otroligt Bra det

ni gÖr och ert stÖd i det

hÄr Är otroligt viktigt.

Förälder

3

5

7

9

11

13

15

17

19


BOKTIPSET >

2

4

6

8

10

12

14

16

18

skolBiBliotekets viktiga roll

Bokens författare har lång erfarenhet av

skolbiblioteksfrågor utifrån olika professioner

och perspektiv. Helle Barrett, Pedagogiska

Centralen i Malmö, har både nationella

och internationella engagemang i

skolbiblioteksfrågor. Övriga författare har

erfarenhet från lärarutbildningen vid Malmö

Högskola, grundskole- och gymnasielärare

tillika fortbildningsledare vid Högskolan

Kristianstad, samt undervisningsråd

på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.

I bokens inledning framgår det hur betydelsefullt

skolbiblioteket har varit för

många av våra författare. Tomas Tranströmer

som ser det som en glänta i skogen

som bara hittas av den som gått vilse,

Marcus Birro som utan sitt skolbibliotek

hade varit död och för Mustafa Can var

biblioteket en helgedom.

Trots att skolbiblioteket nu omfattas av

skollagen med tillämpning från 1 juli,

2011 så är skrivningen fortfarande inte

fullständig. Det står att eleverna från

grundskola till gymnasieskola, med dess

olika former, ska ha tillgång till skolbib-

Bagerielever BakoM gigantisk pepparkaksgÅrd

750 kilo deg och 500 kilo

florsocker gick åt.

Vuxenelever från bageriprogrammet

på Frans Suell och

Jörgen Kocks gymnasium slog på

stort när de gjorde sin skånska

pepparkaksgård.

Under invigningsveckan för Citytunneln

stod pepparkakshusen på plats i Hyllie

infocenter på bottenvåningen av Malmö

Arena.

Bagerieleverna samarbetade med Sweco

Architects och byggelever från Peabgymnasiet.

skolBiBliotekets MÖJligheter:

FrÅn FÖrskola till gYMnasiUM

FÖrFattare: helle Barrett, BiBi eriksson, Maria gUnnarsson

contassot, Mona lansFJord, Ulla WiklUnd, 2010.

isBn 978-91-7018-686-8. Utgiven av BtJ FÖrlag.

liotek. Kriterier för eller definition av vad

ett välfungerande skolbibliotek är saknas

fortfarande.

Enligt siffror från en undersökning

gjord av Statens kulturråd saknar var

femte elev i Sverige skolbibliotek, där de

fristående skolorna i hög grad står för den

statistiken.

FÖrBÄttra lÄs- och skrivMilJÖer

År 2000 fick Skolverket två regeringsuppdrag,

det ena handlade om språkutveckling

genom att förbättra läs- och skrivmiljöer

i skolan och det andra för att stärka

skolbibliotekens pedagogiska roll. Gemensamt

namn för projektet blev Språkrum

och det språkutvecklande arbetet

skulle integreras i hela skolan. Projektet

kom att bli en länk i en hel kedja av projekt,

dels bakåt i tiden från tidigare projekt

till senare nationella satsningar.

Författarna redogör utförligt för de senare

skolbiblioteksprojekten som initierats

och bekostats av Myndigheten för

skolutveckling (MSU): SökaSpråkaLära

som riktades mot gymnasieskolan i de

BiBliotekarie vid

rÖnnens gYMnasiUM

inger ridBÄck

sydliga länen, SMiLE (Skolbibliotekets

Möjligheter i Lärandet för Eleven), mot

grundskolorna i de sydliga länen. Dessa

projekt har drivits av Högskolorna i Malmö

och Kristianstad, slutligen Många

SMiLE, ett uppdrag mot grundskolan i

mångfaldskommunen Malmö.

Syftet med de olika projekten har varit

att utveckla rutiner och modeller för elevernas

arbeten och att fördjupa samarbetet

mellan lärare och skolbibliotekarier där

bibliotekets pedagogiska roll kom att få

en stor betydelse. Gemensamt för projekten

var bland annat kompetensutveckling

för lärare och bibliotekarier, tre terminer

projekt med en föreläsning/termin av

forskare på högskolan.

Boken avslutas med exempel från medverkande

skolor i de olika kommunerna:

”Så här kan man göra.”

Författarna skriver att ett bärande tema

i alla tre projekten, under hela projekttiden,

har varit: ”Att förädla information

till kunskap,” vilket är en daglig utmaning

för alla oss som är delaktiga i elevernas

lärande.

olika Barn

leka BÄst

I mitten av november samlades

drygt 50 av utbildningsförvaltningens

chefer och medlemmar

i jämställdhetsnätverket JUF, för

att ägna en dag åt jämställdhetsarbetet

inom förvaltningen.

Bra och inspirerande arbete med jämställdhet

pågår inom förvaltningen. Fyra

enheter delade med sig av hur man arbetar

med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.

Pedagogiska Centralen har haft filmvisning,

som legat till grund för fortsatt dialog

kring normer, jämställdhet och mångfald.

Tips på filmer och metod för fortsatt

dialog finns på PC:s sida på Komin.

Heleneholms gymnasium berättade

om projektet Hey Mannen, vilket är ett

konkret exempel på hur föreningar och

Foto:steFan nJord

organisationer kan engageras i arbetet

med värdegrundsfrågor och mångfald.

Komvux Malmö Södervärn har sedan

flera år en värdegrundsprocess, vilken har

resulterat i att värdegrundsfrågor är en

naturlig del av verksamhetsutvecklingen.

Malmö latinskola har fortsatt arbetet

med Hållbar jämställdhet, som resulterat

i både aktiviteter särskilda dagar till exem-

< JÄMSTÄLLDHETSDAGEN

pel den 8 mars, och ett kontinuerligt utvecklingsarbete

för jämställdhetsfrågor.

Hanna Wildow, utbildningskonsulent,

ledde större delen av dagen på temat

normkritik och maktbegrepp. Det blev

en dag med intressanta perspektiv och

givande diskussioner kring makt och vad

som är normalt och naturligt.

Therese Herrman

3

5

7

9

11

13

15

17

19


Returadress:

UTbILDnIngSföRvALTnIngen

Informationsavdelningen

box 17 195

200 10 Malmö

Trotjänare från 1985 till 2010 – Edico gratulerar årets jubilarer inom utbildningsförvaltningen.

Torsdagen den 2 december firades de med presenter och en festlig middag.

varMt tack till trotJÄnarna

Jubileumsmiddagen hölls i vanlig ordning

på restaurang Jörgen Kock. På menyn stod

hjortfilé med mustig cognacsgräddsås,

mandelpotatis, champinjoner och shiitakesvamp,

brysselkål och svartvinbärsgelé.

Dessutom bjöds det på parmesankorg med

skaldjur, lax- och romsås samt till efterrätt

filodegsrulle med äppelkompott och hemmagjord

vaniljglass. Det var elever och personal

på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium

som lagat maten och serverade.

Ett annat uppskattat inslag var den sång-

och musikunderhållning som ungdomar

från Heleneholms gymnasium stod för

mellan rätterna.

De 19 jubilarerna firades av utbildnings-

hÖgst Upp till vÄnster: Bengt hellén-halMe och Bernth dagerklint.

Mellerst till vÄnster: eva Mattsson och Bo BraMer.

nederst till vÄnster: elever FrÅn heleneholMs gYMnasiUM UnderhÖll Med sÅng och MUsik.

ovan: alla JUBilarerna saMlade tillsaMMans Med cheFer och UtBildningsnÄMndens ord-

FÖrande agneta eriksson.

nämndens ordförande Agneta Eriksson, utbildningsdirektör

Matz Nilsson, personalchef

Lars Silverberg och nämndsekreterare

Ingrid Pålsson. Matz Nilsson riktade i sitt

tal ett stort tack till personalen. Han erinrade

om allt som hänt i Malmö sedan 1985,

och sade att utbildningsförvaltningens

medarbetare bidragit till stadens utveckling.

19 JUBilarer

Årets jubilarer: Christina Allgulander, Rönnens

gymnasium, Maud Benander, Parkskolan,

Susanne Bengtsson, Parkskolan,

Lillebil Bjurnemark, Pauli gymnasium, Bo

Bramer, Frans Suell och Jörgen Kocks gym-

nasium, Bernth Dagerklint, Malmö Borgarskola,

Pia Dunbäck-Dahl, Komvux Pauli,

Ann-Marie Frisk, Frans Suell och Jörgen

Kocks gymnasium, Bengt Hellén-Halme,

Universitetsholmens gymnasium, Karl Johannsen,

Frans Suell och Jörgen Kocks

gymnasium, Maria Jönsson, Pedagogiska

Centralen, Karin Jönsson-Lundström,

Parkskolan, Michele Liuzzi, Ungdomssamtalarna,

Sven Malmros, Pauli gymnasium,

Eva Mattson, Frans Suell och Jörgen Kocks

gymnasium, Michelle Piganiol, Pauli gymnasium,

Helen Schmidinger, Pauli gymnasium,

Rohny Stridh, Ungdomssamtalarna

och Margareta Tärbe, Heleneholms gymnasium.