Att lägga mosaik - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

38 dagogtjänster. De anställda hade alla i varierande grad utbildning och erfarenhet av barn med olika svårigheter. Rosengård hade starkt förändrats under de år förskolan haft öppet. Alltfler flykting- och asylfamiljer sökte sig dit och förskolan dominerades alltmer av barn och föräldrar från andra hemkulturer än den svenska. Förskolan präglades också av en utveckling där allt färre föräldrar ville ha sina barn på en specialavdelning, även om deras barn var i behov av specialpedagogik. Antalet barn sjönk och cheferna såg ingen annan utväg än att förändra den pedagogiska inriktningen. Den dåvarande personalen deltog i diskussionen av hur verksamheten skulle kunna se ut. Verksamheten som jag kom till hade varit igång under lite mer än två år och målet var förutom integration att förena två pedagogiska modeller – särskolans och förskolans. Mitt arbete var inte så enkelt som jag hade trott från början, då jag bytte perspektiv från en mellanstadieklass på en särskola i Stockholm med lång tradition och fasta rutiner till en förskolavdelning med de svårigheter jag beskrivit ovan. Efter någon månad på förskolan fann jag en inbjudan till en forskningscirkel som min chef förmedlade genom en informationsbroschyr kallad ”Örtabladet”. Då jag kände en viss oro och undran inför mitt nya jobb öppnade denna forskningscirkel möjligheter för mig att iaktta, reflektera och läsa litteratur kring de frågor som många förskolor/skolor/särskolor möter i sin vardag idag på Rosengård och i Malmö. Det kändes väldigt viktigt för mig att få möjlighet att med andra förskollärare ta upp frågor kring mångfald, prata och läsa om språkutvecklande arbetsätt, flerspråkighet, se på lekens betydelse, hur empati kan utvecklas och även hur vi kan skapa en fruktbar dialog med barnens föräldrar. Kanske var det detta, att titta, undersöka och reflektera kring min vardag på förskolan som väckte min största nyfikenhet kring denna forskningscirkel. Metod och genomförande Metoden att reflektera, undersöka och försöka se med andra ögon samtidigt som jag arbetade var ingen metod som jag medvetet valde initialt, utan detta kom till mig genom forskningscirkelns regelbundna träffar var tredje vecka. Där gavs jag möjligheten att då och då kunna lämna min arbetsplats och i cirkelgruppen delta i diskussioner och reflektioner kring bland annat mångfaldsfrågor. Vi skulle också som grupp utveckla samverkan mellan stadsdelarna Rosengård och Limhamn- Bunkeflo.
Min förhoppning var att genom att delta i forskningscirkeln hitta ett fungerade pedagogiskt arbetssätt, där vi på avdelningen skulle kunna arbeta fram en metod där särskolan kunde möta förskolans arbetssätt och helst smälta samman och bli till ett. Att utveckla en bättre samverkan med föräldrarna var också ett syfte; arbeta för att få engagerade föräldrar i vårt arbete, förmedla kunskap om förskolans verksamhet och tillsammans med dem utveckla den. Även om jag då och då kände mig modfälld över mitt arbete både i forskningscirkeln och på min arbetsplats, kom frågorna till mig spontant: » Hur skulle jag kunna hitta arbetsätt som skapade en förändring? » Hur skulle jag kunna skapa möjligheter till att främja en utvecklingsprocess? » Hur skulle jag själv finna en inre styrka? » Hur skulle jag kunna känna mod och få stöd att utveckla arbetet med barnen? Frågorna kom som på ett löpande band och ibland väckte en fråga en annan fråga. Det hände också när min frustration växte att jag fick ställa mig själv till svars: var det mina egna inre krav jag kände av eller var min frustation berättigad? Flera frågor kom till mig själv som: » Vad var det som behövde förändras? » Fanns det något som var bra idag? » Fanns det något som var särskilt svårt? » Vilket tidsperspektiv behövde jag ha i mitt arbete för att inte känna frustration över sakernas till- stånd – hur lång tid skulle en utvecklingsprocess behöva ta? Vi är en blandad avdelning, dvs. flera av barnen har både synliga och osynliga handikapp, och därför fanns ett stort behov att hitta arbetsätt för att föra ut kunskap om barn i svårigheter till hela barngruppen. Det kändes viktigt att visa på hur vi pedagoger ser på detta med barn i svårigheter, olika kulturer och språk. Det kändes också viktigt att hitta bra arbetssätt så att vi kunde sprida kunskap till våra föräldrar och i ett längre perspektiv kanske även till övrig personal på förskolan. Frågorna jag ställde mig i detta sammanhang var: » Vad är ett mångfaldsarbete egentligen? » Hur skulle ett mångfaldsarbete kunna se ut på vår avdelning och på förskolan som helhet? 39
Page 1 and 2: RAPPORT I FORSKNINGSCIRKELN Att lä
Page 3 and 4: RAPPORT I FORSKNINGSCIRKELN Att lä
Page 5: Författarpresentationer Lena Bjurn
Page 8 and 9: 6 forskare och så kallade praktike
Page 10 and 11: 8 Denna forskningscirkels struktur
Page 12 and 13: 10 Forskningscirkeln erbjuder tillf
Page 14 and 15: 12 Litteraturen var en stor inspira
Page 16 and 17: 14 Jag tror det är viktigt att man
Page 18 and 19: 16 andra ord alla möjligheter att
Page 20 and 21: 18 2009 och deltagarna som består
Page 22 and 23: 20 bekräftelse och en påminnelse
Page 24 and 25: 22 Beskrivning av förskolan För a
Page 26 and 27: 24 Kompisar skall vara snälla, int
Page 28 and 29: 26 Fördelar och nackdelar med åld
Page 30 and 31: 28 Metod och resultat Vi började m
Page 32 and 33: 30 FÖLJANDE FRÅGOR STÄLLDES TILL
Page 34 and 35: 32 » Åldersblandad - viktigt med
Page 36 and 37: 34 3. Hur tror du personalens arbet
Page 38 and 39: 36 Avslutande reflektion Detta arbe
Page 42 and 43: 40 Jag sammanställde under hösten
Page 44 and 45: 42 och ansvarsfullt sätt. Han ser
Page 46 and 47: 44 pen lade ner mycket energi och t
Page 48 and 49: 46 Metod och genomförande I mitt a
Page 50 and 51: 48 Resultat och reflektion Några e
Page 52 and 53: 50 ”TIDS” STATIONER Det är mit
Page 54 and 55: 52 Diskussion Hur blev det? Jag har
Page 56 and 57: 54 Hur kan pedagoger inom förskola
Page 58 and 59: 56 Under barndomen och de tidiga å
Page 60 and 61: 58 » öka och förstärka sin egen
Page 62 and 63: 60 Barnen kände sig SEDDA. Enligt
Page 64 and 65: 62 I förskolan använder jag mig s
Page 66 and 67: 64 Vi behöver observera, delta, do
Page 68 and 69: 66 Olika sätt att handla vid en ko
Page 70 and 71: 68 De vuxna kan tala om och visa hu
Page 72 and 73: 70 igen om jag ”misslyckats”. N
Page 74 and 75: 72 Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H.
Page 76: 74 Skolverket (2004). Förskola i b

Att lägga mosaik - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?