Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

malmo.se

Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

#3/10

CHRISTINA WEHTJE

”Biolog i själ och hjärta”

Religion eller livsåskådning?, sid 6

Fler unga i arbete och praktik, sid 8-9

Minister för en dag, sid 12

Debatt om friskvård, sid 13-15

Utbildningsförvaltningens personaltidning


2

LEDARE >>

Fokus på våra ungdomar

Lärandet i vår stad Malmö är en av de absolut viktigaste

frågorna för en hållbar utveckling för malmöborna och

för staden. Jag vill hävda med ett starkt eftertryck att lärarens

betydelse för staden och för elevens lärande är

mycket viktig och till stor del avgörande för hur vi kan utveckla

mångfalden till något positivt, där ett framgångsrikt lärande

bland elever och studerande kan bidra till att bryta alla former av

utanförskap och ekonomiskt beroende. För fl era av våra barn

och ungdomar är läraren kanske den enda vuxenkontakten man

som ung har under dagen. I dag i Malmö stad är det ca 20 procent

av grundskolans elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan.

Vi har runt 1 700 elever inom det individuella programmet

som kämpar för en behörighet till ett nationellt program. I år

har vi ca 450 nyanlända elever som kommit till vår stad från olika

oroshärdar i världen. Vi har i dag drygt 3000 helårsplatser inom

vuxenutbildningen där de vuxna lär sig svenska genom SFI-undervisningen.

Utmaningen för staden och våra skolor är stor.

Våra elevers och studerandes strävan att komma vidare mot såväl

högre utbildning som mot arbete och självförsörjning är den

absolut viktigaste frågan för stadens utveckling. För mig är det

uppenbart att rektorer och lärare måste få en ökad möjlighet att

organisera arbetstiden mera fl exibelt kring elevens lärande.

Skola och lärande i Malmö idag är en process som inte endast kan

härledas till terminer utan det sker mer eller mindre året runt för de

olika skolformerna. På senare år har antalet skoldagar under loven

ökat markant, vilket visar på en stor vilja hos våra elever att göra allt

för att komma vidare med ett framgångsrikt studieresultat. Ungdomar

och vuxenstuderande är beredda att göra upp- offringen och

ta ledig tid i anspråk för sina studier. Vi i skolan måste möta detta

behov och se till att kunna organisera undervisningen utifrån de

nya förutsättningarna. Behovet av undervisning har utökats från att

som tidigare enbart omfatta terminen, till att även bedrivas under

de olika loven. Framgångsrikt bedrivs det i dag sommarskola inom

såväl grund- som gymnasieskola. Detta måste fortsätta och utökas

så att fl er ungdomar ser möjligheten i det kompensatoriska lärandet

via lovskolor för att nå sina respektive mål att komma vidare.

Det är inte enbart lärartätheten som är den avgörande frågan.

I Skolverkets studie: Samband mellan en skolas lärarresurser och

elevernas resultat konstateras följande:

”För första gången kan en omfattande svensk studie visa ett samband

mellan en skolas lärarresurser och elevernas resultat. Men det

är inte bara hur mycket resurser skolan har tillgång till utan också

hur resurserna används som är avgörande för skolans resultat. Studien

har omfattat närmare 900 kommunala skolor och 92 000 elever

som läsåret 94/95 avslutade årskurs 9.

Rapporten kan också konstatera att det inte bara är hur mycket

resurser skolan har som har betydelse utan också hur resurserna

används. De fem faktorerna (egen kommentar: föräldrarnas utbildningsnivå,

andelen barn med utländsk bakgrund, andelen pojkar i

klasserna, medelbetyget för avgångseleverna på små skolor är i genomsnitt

något högre än för elever på större skolor, antalet lärarveckotimmar

per elev påverkar resultatet positivt) som studien redovisar

förklarar cirka 40 procent av skillnaderna i resultat mellan

skolorna. Närmare 60 procent återstår att förklara. Det kan handla

om t ex skolans organisation, arbetssätt, ledarstil, skolklimat, läraregenskaper

och attityder. En förhoppning är att studiens resultat

kommer att bidra till diskussioner om skolutveckling. Skolverket vill

med rapporten uppmuntra till att i tänkandet kring tilldelning och

användning av skolans resurser inte enbart resonera utifrån perspektivet

antal kronor som tilldelas skolan, utan att också ta hänsyn

till skolans förutsättningar och vad resurserna omvandlas till i den

process som skapas av elever och lärare på skolan. I projektarbetet

har samband mellan resurser och resultat studerats ur ett nationellt

perspektiv. Varje kommun och skola kan i den påföljande diskussionen

tillföra ytterligare kunskaper om sina egna specifi ka förutsättningar

och läroprocesser.” Den 30/4 skrev jag tillsammans med fem

förvaltningschefs kollegor följande i Sydsvenskan, med anledning

av att skapa förutsättningar för en mera fl exibel arbetstid i skolan:

”Först och främst handlar det om att kunna ge alla elever än mer

stöd och hjälp för att kunna nå målen för skolan. Då måste lärarna

fi nnas på skolan och vara tillgängliga för eleverna. Detta innebär

givetvis inte att lärarna skall arbeta fl er timmar än idag. Men det

handlar om att skapa en arbetsorganisation där elevernas behov

styr tidsanvändningen.

För det andra handlar det om att ge lärarna en bättre arbetsmiljö.

Det har i många år framförts att det inte fi nns en gräns för lärarnas

arbetsmängd. Arbetsgivaren kan dessutom inte begränsa lärarnas

arbete eftersom de inte styr hela arbetstiden. Skall lärarna få en vettig

arbetsmiljö så måste vi en gång för alla ge lärarna den arbetstidsbegränsning

och arbetsmått som alla andra anställda har. Detta

ger också arbetsgivaren genom rektorerna fulla befogenheter att

axla rollen som arbetsgivare vad gäller lärarnas arbetsmiljö.

För det tredje så är det rimligt att den kommunala skolan får samma

förutsättningar som friskolorna. Dessa har sedan lång tid tillbaka

avtal med normal arbetstid som arbetsmarknaden i övrigt. 2011

får vi en skollag som kommer att ställa samma krav på alla skolor

oavsett huvudman. Alltså är det fullt rimligt att även arbetstidsavtalen

blir likadana framöver.

Det är nu dags för SKL och lärarorganisationerna att en gång för

alla lösa arbetstidsfrågan. Svenska skolan behöver ett modernt arbetstidsavtal

som ger landets rektorer och lärare förutsättningar att

stärka alla elevers resultat. Vi som skolchefer kommer att ta vårt ansvar

att stötta och stärka våra rektorers kompetens så att de kan bli

de goda ledare som skolans elever och personal behöver. ”

Jan-Åke Johansson, Eva Månsby och Rune Westerberg ingår i EU-projektet Creating Green Europeans. Det hela initierades

av Claes Koverberg.

Klimat och energi i internationellt projekt

Från öken i söder till vargavinter i norr. Elever

och personal på Frans Suell och Jörgen Kocks

gymnasium ingår i ett internationellt projekt

som studerar klimat och energiförbrukning

runtom i Europa.

PROJEKTET HETER CREATING GREEN Europeans och

bedrivs med stöd av Comenius, en del i EU:s

program för livslångt lärande. Syftet är att

öka elevers medvetenhet om människans miljöpåverkan

och vad man kan göra i form av

återvinning och energibesparing.

– Vi har länge haft ett arbete kring Grön

Flagg. Vi är intresserade av hållbar utveckling

i allmänhet och försöker få in det i skolarbetet

så mycket som möjligt, säger Jan-Åke Johansson,

rektor på Frans Suell och Jörgen

Kocks gymnasium.

Projektet pågår under två år och omfattar

lärare och elever från Sverige, Finland, Holland,

Polen, Tjeckien, Tyskland och Spanien.

– Ett syfte med projektet är att elever ska

lära av varandra. Det är jätteintressant eftersom

vi har så skilda klimatförhållanden, säger

Jan-Åke Johansson.

KONKRET PROJEKT

Han medverkar tillsammans med Eva Månsby,

Rune Westerberg, Rikard Linde, Charlie

Nielsen och Sanne Mårtensson samt elever

som läser naturkunskap och turism.

– Vi tänker oss att varje klass i naturkunskapen

ska medverka en gång vardera. På så

vis sprider man det över året, säger Eva Månsby,

som undervisar hälften av skolans program

i ämnet.

Just nu arbetar eleverna med natur- och

klimatobservationer vid Käglinge dammar.

Man samlar in information om platsen och

rapporterar enligt en gemensam mall till övriga

deltagarländer.

– Jag har en kurs som heter Kretslopp som

naturbrukseleverna har och klimatstudier ingår

i undervisningen. Det är tänkt att dessa

elever ska sammanställa uppgifter om temperatur

och nederbörd. Det blir ett väldigt konkret

delprojekt, säger Eva Månsby.

Nästa läsår ligger fokus på energi- och

kretsloppsfrågor.

– Eleverna ska bland annat få mäta energiförbrukning

hemma och i skolan och diskutera

fram förbättringsåtgärder, säger Jan-Åke

Johansson.

Det samlade resultaten presenteras på utställningar

på respektive skola.

SLIPPA KRÅNGEL

Eva Månsby ser stora pedagogiska vinster i

Creating Green Europeans.

– Den stora grejen är att man kan få ut

eleverna i naturen. Man behöver inte krångla

för att få fram pengar till buss. Vi kan även

komplettera med lite utrustning som behövs,

säger hon.

Projektet har haft möten i Tyskland och

Spanien. En turismklass på skolan har bidragit

med en presentation av Malmö och

dess regionala förutsättningar.

Under våren hålls ett möte i Järvenpää i

Finland. Sverige är värdland våren 2011 och

kort därefter avslutas projektet med en sammankomst

i Holland.

– Ett extra värde i det här är att man träffar

kollegor som sysslar med samma sak som en

själv fast under helt andra förutsättningar, säger

Jan-Åke Johansson. ☼

I DETTA NUMMER >>

GY11

Lärare – vart tog ni vägen? 4

Humanistiskt på Latinskolan 4

Teoretiskt eller praktiskt 4

Tre eller fyra NV-skolor? 5

Visionen om ett kreativt centrum 5

Teknikprogrammet på en skola 5

Tro och vetenskap

– en välbesökt studiedag 6

Utbildning för hållbar jämställdhet 7

Satsning med ungdomar i fokus 8

Demokratiambassadörer på skolorna 9

PROFILEN

Christina Wehtje ”Biolog i själ och hjärta” 10

Rollspel på hög nivå 12

Publiken sviker 12

ORDET ÄR DITT

Svar på ordet är ditt nr 2, 2010:

Friskvård skapar mervärde 13

Från friskvård till sjukvård 14

En policy som kostar 15

Lön, kön och arbetstid 16

Etiska frågor på FN-skola 17

Den svenska skolan brottas med

kvalitetsbrister! 18

Latinskolan – en del av vårt kulturarv 18

Kandidaten 17

Skräddarsytt läromedel på Södervärn 20

EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens

informationsavdelning och utkommer med

8 nummer per år.

ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson

REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef

GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens

informationsavdelning.

Bylinelösa bilder och texter är producerade

av informationsavdelningen.

EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar.

FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se

och edico@malmo.se

TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET:

Komin/utbildningsforvaltningen

SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen

| Susan Englund, lärare Komvux

Södervärn | Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola |

Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet

OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist

TRYCK: WikingTryck AB

PAPPER: MultiArt Silk

UPPLAGA: 2200 ex


GY 11 >>

Lärare – vart tog ni vägen?

Teoretiskt eller praktiskt?

Hur skapar vi starka, attraktiva program?

Hur hanterar vi nedgången i

elevantal? Det är frågor som diskuteras

i arbetsgruppen för Handels- och

administrations- och Barn- och fritidsprogrammet.

Handelsprogrammet fi nns i dag på

Malmö Borgarskola och Frans Suell

och Jörgen Kocks gymnasium.

– Jag tror att våra skolor är attraktiva

Mötesplats GY 11 är ett

dialogforum om utredningsarbetet

inom

gymnasieskolan i Malmö

stad. Det första mötet

hölls den 7 april och

endast ett fåtal lärare

kom. Ett 50-tal personer

deltog i diskussionerna

om framtidens utmaningar.

Humanistiskt på Latinskolan

Ett program med fyra inriktningar blir tre program med

åtta inriktningar. Arbetsgruppen för Samhällsvetenskap,

Ekonomi och Humaniora har ett svårt pussel att lägga, men

en bit är på plats: Humanistiska programmet förläggs till

Malmö latinskola.

– Vi måste konkurrera med friskolorna. Ett stort och starkt

utbud av individuella val är en konkurrensfördel, säger Petra

Karlsson, ordförande i arbetsgruppen.

Gruppen är i stort överens om hur många skolor som ska

erbjuda de olika programmen, men inte vilka. Man anser att

SP bör fi nnas på 3-4 skolor, alla med inriktningarna Samhällsvetenskap

och Beteendevetenskap.

– Vår största oenighet gäller medieinriktningen på SP, säger

Petra Karlsson.

för olika elevgrupper. Det hade varit

förödande för programmet om vi bara

hade det på en skola, säger Ingalill Fritzon,

rektor på Malmö Borgarskola.

– Vi kan konstatera att handel är en

expansiv bransch. Det borde fi nnas fl er

som vill läsa i Malmö, särskilt om man

ser till arbetsmarknaden.

– HP är ett litet och krympande program.

För att vi ska kunna erbjuda ett

så starkt program som möjligt tycker

EN GENOMGRIPANDE GYMNASIEREFORM.

KRAFTIGT vikande elevunderlag.

Ökande konkurrens från fristående

aktörer. Så ser förutsättningarna

för utredningsarbetet

ut. Elva grupper arbetar med olika

strategiska frågeställningar.

– Ställtiden för kommunerna

har blivit mycket kort. Den stora

utmaningen är att inte bygga fast

sig i permanenta lösningar, säger

utbildningsdirektör Matz Nilsson.

Mötet hölls på Pauli gymnasium.

Sju av grupperna höll presentationer,

tog emot synpunkter

och besvarade frågor.

jag det ska vara på en skola, säger

Jan-Åke Johansson, rektor på Frans

Suell och Jörgen Kocks gymnasium.

TEORETISKT ELLER PRAKTISKT?

Barn- och fritidsprogrammet minskar,

liksom HP, med runt 30 procent enligt

prognosen fram till 2015. Gruppen diskuterar

bästa placeringen för programmet.

Marita Endrésen, samordnande rek-

Mötesplats GY 11 arrangeras

av informationsavdelningen på

förvaltningen. Tanken är att ge

berörda medarbetare en chans att

informera sig och göra sin röst

hörd innan beslut fattas.

– Vi hade inte väntat oss 1 700

deltagare. Men vi hoppas verkligen

att uppslutningen blir större

till nästa möte, säger en förvånad

informationschef Pia Oredsson

Birgersson.

Nästa upplaga av Mötesplats GY

11 hålls den 20 maj klockan 15-17.

Anmäl dig på Komin/gy11 ☼

En majoritet i gruppen tycker att inriktningen ska fi nnas på

en skola med teoretisk profi l inom samhällsvetenskap.

Ekonomiprogrammet ska enligt förslaget fi nnas på två skolor.

– Det blir antagligen ett stort program. Om man ser till

motsvarande program i dag så fi nns det många paralleller.

Men inriktningen Juridik kommer nog inte att fi nnas på mer

än en enhet, säger Petra Karlsson.

– När det gäller Humanistisk tror vi knappt att vi får ihop

till en klass. Vi har föreslagit att det ska ligga på en skola, säger

Eva Daun, som ingår i gruppen.

Ann-Sofi e Nordh, intagnings- och planeringschef, ser en

möjlighet att locka fl er elever från andra kommuner.

– Vissa smala program kommer inte att kunna erbjudas i

så många kommuner som i dag. Det kan vara ett plus för oss,

säger hon. ☼

tor på Rönnens gymnasium, argumenterar

via arbetsgruppens blogg för att

programmet ska fi nnas med Vårdoch

omsorgsprogrammet på Rönnen.

Hon pekar bland annat på samordningsvinster

och möjligheter att tillgodose

arbetsmarknadens varierande

förväntningar och behov.

Set Rooke, biträdande rektor på Heleneholms

gymnasium, tycker att programmet

ska fi nnas på en skola med SP.

Tre eller fyra

NV-skolor?

Antalet klasser inom NV minskar

från dagens 15 till 12 eller färre. Arbetsgruppen

för NV har till uppgift

att föreslå hur många och vilka skolor

som ska ha programmet.

De kommunala skolorna har hittills

stått sig väl i konkurrensen om NVeleverna,

men det fi nns oroväckande

tendenser.

– Hotet är större än vad vi tidigare

trott. Därför är tolv klasser i det övre

laget, säger Jerry Ahlström, ordförande

i arbetsgruppen.

Oenighet råder om huruvida NV

ska erbjudas på tre eller fyra skolor.

– Borgarskolan och Petri har i dag

totalt nio NV-klasser. Då har vi max

tre klasser kvar, det är inte troligt att

de kan fördelas på tre skolor, säger

Jerry Ahlström.

Antalet nationella inriktningar inom

NV minskas från tre till två.

– Vi tror att vi måste erbjuda ett

stort utbud av inriktningar och valbara

kurser i framtiden. Vi måste ha

minst två paralleller för att kunna

hålla ett utbud som eleverna känner

sig nöjda med, säger Jerry Ahlström.

En viktig konkurrensfördel är citysamverkan

som idag omfattar över

100 kurser.

– Vi tror att en utvidgad samverkan

kommer att vara en förutsättning för

att kunna erbjuda alla kurser. ☼

– Vi har ett specialutformat program

på Heleneholm som är samhällsvetenskaplig

komplettering. Vi ser en ökning i

antalet elever som söker dit, säger han.

Han ser också släktskap med Estetiska

programmet:

– Man kan inte blunda för att det är

ett kreativt program. Det fi nns väldigt

mycket tillgång till kunnig personal för

det som kommer att bli det estetiska

huset, säger Set Rooke. ☼

FOTO: FREDDY BILLQVIST

Visionen om ett kreativt centrum

– Vad är det som lockar ungdomar?

Det är självklart en bra utbildning

som tillåter både kunskap

och kreativitet, säger utbildningsdirektör

Matz Nilsson.

Han leder en arbetsgrupp som

utreder visionen om ett kreativt

hus i centrum.

DET HANDLAR OM ESTETISKA programmet

och Samhällsvetenskapsprogrammets

inriktning Medier, information

och kommunikation i

den nya gymnasieskolan. Arbetsgruppens

uppdrag är att undersöka

förutsättningarna för ett

samgående i en ny enhet.

– Vi är inte klara med våra

diskussioner, men vi tycker alla

att det vore intressant om vi

kunde göra något nytt och spännande

som blir en magnet för

ungdomar, säger Matz Nilsson.

Diskussionen tar sin utgångspunkt

i nuvarande Medie- och

Estetiska programmet.

– Om det estetiska skapandet

kunde möta produktionen så

hade det blivit en otrolig dynamik

i ett kreativt centrum, säger

Matz Nilsson.

Tanken i gruppen är också att

man ska skapa ett mervärde för

elever på andra kommunala skolor.

– Ungdomar som vill gå estet-

eller mediekurser inom ramen för

sitt individuella val ska få tillgång

till skolans faciliteter och kompetenser,

säger Matz Nilsson.

En invändning är att meritpoängssystemet

missgynnar den typen

av val. Samtidigt minskar det

individuella valet i GY 11.

– Jag tror att man till viss del

måste bortse från det rationella.

Alla ungdomar är inte stöpta i

samma form, säger Matz Nilsson.

– Där har vi en fördel gentemot

friskolorna. Gemensamt kan

vi erbjuda kurser som en enskild

skola inte kan, säger Ann-Sofi e

Nordh, intagnings- och planeringschef.

Oenigheten i gruppen gäller

sammansättningen av program

på den nya enheten. Agneta Nilsson,

rektor på Mediegymnasiet,

vill renodla kursutbudet inom estetik

eller media. Andra förordar

mer inslag av SP och NV. ☼

GY 11 >>

Teknikprogrammet

på en skola

– Jag tror att det är jätteviktigt

att man håller ihop Teknikprogrammet

och att teknikelever får

en egen identitet och känsla av

gemenskap, säger Gunilla Linton,

ordförande i arbetsgruppen

för TP.

Hon beskriver nya TP som ett spretigt

program. Man går från noll till

fem nationella inriktningar.

– Vi tror att TP måste vara ett

väldigt fl exibelt program. Eleverna

ska inte känna sig inlåsta. Det

måste vara brett, säger Gunilla

Linton.

Många teknikintresserade elever

väljer i dag andra program, till

exempel NV. Hur ökar man attraktionskraften?

– Ett sätt är att göra det möjligt

att i programfördjupningarna

hoppa mellan de olika inriktningarna.

Kanske borde det också

vara lättare att hoppa från NV till

TP. Det förutsätter ett samarbete

mellan skolorna, säger Gunilla

Linton.

TRE KLASSER

Gruppen är överens om att programmet

bör fi nnas på en skola.

– Om det blir som vi befarar

kommer det bara att bli tre klasser.

Det skulle ha blivit väldigt stökigt

att ha dem på olika skolor,

säger Gunilla Linton.

Däremot fi nns det olika uppfattningar

om var TP ska placeras.

– Elever som läser det fjärde

året ska kunna bli anställningsbara.

Det talar kanske för att programmet

ska ligga på en skola

med yrkesutbildningar, säger Gunilla

Linton.

– Kanske ska det fi nnas på en

skola med NV, eftersom vissa inriktningar

på TP ligger nära detta

program. Design- och medieinriktningarna

talar för en placering

på ett nytt kreativt centrum. ☼

4 5


Vem defi nierar verkligheten?

Finns det en konfl ikt mellan

religion och vetenskap? Tunga

etiska och fi losofi ska frågor avhandlades

när kursplanegruppen i

religionskunskap arrangerade

studiedag den 26 mars.

– Mycket intressant. Bra föreläsare,

tycker Ida Ihd, en av 50-talet

deltagare.

Tro och vetenskap

– en välbesökt studiedag

STUDIEDAGEN HÖLLS PÅ EN skola med yrkesinriktade

utbildningar, Universitetsholmens gymnasium,

och bestod av föreläsningar och paneldiskussion.

Pierre Wiktorin från centrum för teologi och

religionsvetenskap vid Lunds universitet talade

om religiösa föreställningar i dagens populärkultur,

bland annat Harry Potter-böckerna.

Håkan Håkansson, docent i idé och lärdomshistoria

vid Lunds universitet, gav en historisk

exposé kring tro och vetande. En av

hans grundteser är att det inte fi nns någon

konfl ikt mellan naturvetenskap och religion.

Christer Sturmark, ordförande för förbundet

Humanisterna, argumenterade för en sekulär

livssyn som idé- och värdegrund för

samhälle, kultur och etik.

– Etik och moral är alldeles för viktiga för att

bara lämnas till de religiösa. Där tycker jag att religionslärare

har ett stort ansvar. Det är viktigt att

man i undervisningen talar om livsåskådning i

stället för religion och att man pratar om sekulär

etik och moral lika mycket som religiös etik och

moral, säger han.

Bodil Liljefors Persson, docent, universitetslektor

och ämnesansvarig för religionsvetenskap

och lärande vid Lärarhögskolan i Malmö,

tog upp det didaktiska perspektivet.

TRO OCH VETANDE

Det är Elisabeth Beausang Rostovanyi, lärare i

religionskunskap på Universitetsholmens gymnasium,

som organiserat dagen.

Religionsundervisningen handlar om defi

nition av verkligheten. Det är det vi sysslar

med, säger hon.

Förra våren inledde hon tillsammans med

en kollega, Sara Andersson, ett arbete för att

förändra religionsundervisningen på skolan. I

dag arbetar man mer tematiskt och med alternativa

ingångar: kultur, perspektiv, förändring

och kontext.

– Det är något som vi fått från eleverna.

Man hamnar ofta där – i gränslandet mellan

vad vi tror och vet och vad vi tror att vi vet,

säger Elisabeth Beausang Rostovanyi.

Den nya modellen har fått mycket positivt

gensvar från såväl elever som kollegor.

”Vi tycker att kursen med Elisabeth har varit

en av de bästa vi haft under gymnasietiden.

Hon har lärt oss och fångat vårt intresse

om hur man ser på olika personer, hur de olika

religionerna förhåller sig till varandra och

hur de påverkar oss utan att man tänker på

det”, skriver en klass på Elprogrammet.

FOTO: COLOURBOX.COM

SPÄNNANDE PROGRAM

Studiedagen lockade drygt 50 deltagare, vilket

är mer än antalet religionslärare inom förvaltningen.

I auditoriet fanns även lärare i

samhällskunskap och historia samt elevvårdspersonal.

– Man kommer hit för att det är ett program

som känns spännande. Det är frågor

som kan användas i olika ämnen, säger Ida

Ihd, religionslärare och specialpedagog på

Agnesfrids gymnasium.

– Det här kan jag ha glädje av i min undervisning,

säger Pia Jagrelius, lärare på S:t Petri skola.

Det gäller inte minst Pierre Wiktorins resonemang

om relationen mellan religion och

populärkultur.

– Jag tänkte prova att låta eleverna under ett

par dagar tolka olika tecken i religiös riktning.

Det kan vara en intressant övning, säger hon.

Studiedagen kan ses som ett avstamp inför

arbetet med nya kursplaner i GY 11.

– För att kunna göra det hoppet in i framtiden

måste vi komma fram till var vi befi nner

oss just nu, säger Yerk Liveröd, rektor på

Komvux Malmö Södervärn och ordförande i

kursplanegruppen för religion. ☼

Utbildning för hållbar jämställdhet

Åsa Möller och Anna Öjehagen, lärare på Malmö latinskola, går kursen Jämställdhet i

skolan. Det är en del i Latinskolans satsning på hållbar utveckling. Kursen ska bland

annat utmynna i en handlingsplan för jämställdhetsarbetet på skolan.

JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN – skolpraktik

och forskningsperspektiv är en

fortbildningskurs på 7,5 högskolepoäng

som ges på distans. Utbildningen

anordnas på uppdrag

av Skolverket som också ger ekonomiskt

stöd till skolornas jämställdhetsarbete.

– Vi läser kursen på kvartsfart

under vårterminen. I utbildningen

ingår tre heldagar på Malmö

högskola, berättar Åsa Möller

och Anna Öjehagen.

Kursen ger en introduktion till

olika synsätt och teorier kring genus

och man granskar och analyserar

den egna verksamheten.

– Jag tycker att det är väldigt

viktigt med jämställdhet. Det är

roligt och intressant och jag känner

att jag behöver ha lite mer på

fötterna, säger Åsa Möller.

Hon efterlyser en teoretisk

bakgrund och en inblick i de

forskningsrön som fi nns:

– Det blir lätt så när eleverna

gör tenta att man skriver det man

själv tycker, i stället för det som

forskningen faktiskt visar.

HALKAR EFTER

Inom ramen för utbildningen ska

de bland annat ta fram en långsiktig

handlingsplan för ett integrerat

jämställdhetsarbete på skolan.

– Jag vill att jämställdhetsfrågor

ska integreras i all undervisning.

Det är skolans värdegrund

och den ska vi jobba mot, säger

Anna Öjehagen.

Arbetet går ut på att ändra tankemönster

och beteenden hos

elever och personal genom en utvecklad

medvetenhet om jämställdhet,

genus och kön.

– Jag upplever att det fi nns väldigt

mycket att jobba med.

Många av eleverna har en väldigt

traditionell syn på saker och ting.

En del tycker exempelvis att män

bör tjäna mer än kvinnor eftersom

de är starkare, säger Anna

Öjehagen.

Det fi nns också mycket fördomar

kring begreppet jämställdhet.

– Det handlar inte bara om tjejer,

utan om alla människors lika

värde. När man lägger fram det

på ett sådant sätt är eleverna mer

positivt inställda, säger Anna

Öjehagen.

Ett av målen är att förbättra

killarnas studieresultat och öka

deras engagemang i skolans olika

föreningar och utskott.

– Killarna halkar efter generellt

vad gäller skolresultat. En orsak

kan vara att man har fokuserat så

mycket på tjejer i jämställdhetsarbetet.

Tjejerna har förbättrat sig

och fått bättre förutsättningar,

men man har glömt bort killarna

i det hela, säger Anna Öjehagen.

Åsa Möller och Anna Öjehagen, lärare på Malmö latinskola, går kursen Jämställdhet i skolan.

Studierna ska utmynna i en handlingsplan för jämställdhetsarbetet på skolan.

SMÅ SAKER

Lärarna har en oerhört viktig

roll, inte minst när det gäller

språkbruket.

– Om det är någon som ska ge

eleverna signaler som inte är exkluderande

så är det väl lärarna i

skolan. Det är så mycket man

kan göra i det lilla i klassrummet

för att förändra sitt förhållningssätt,

säger Anna Öjehagen.

Kursen är en del i Latinskolans

arbete för att profi lera sig inom

hållbar utveckling.

– Det är jätteroligt att vi har en

skolledning som tar de här frågorna

på allvar och tycker att det

är värt att lägga resurser på dem,

säger Anna Öjehagen.

Ett viktigt avstamp i denna satsning

var en temadag kring hållbar

jämställdhet på Internationella

kvinnodagen. Lärare på skolan

och gäster bjöd på föredrag och

workshops kring ämnen som

härskartekniker, kön och biologi

och genus i reklamen.

– Vår jämställdhetssamordnare

Aila Partanen har gjort ett jättejobb

med att arrangera dagen

och ringa in folk, säger Anna

Öjehagen.

Dagen föregicks av en temavecka

där jämställdhet genomsyrade

undervisningen i olika ämnen.

– Jag undervisar idrottsklasserna

och vi har pratat mycket om

jämställdhet i idrotten. I ämnet

historia har vi pratat om varför

kvinnor inte syns i historieböckerna.

Det är sådant som jag alltid

jobbar med. Vi har lagt extra

tyngdpunkt på det den senaste tiden,

säger Åsa Möller. ☼

6 7


Satsning med ungdomar i fokus

raktik och visstidsanställningar ska minska

ungdomsarbetslösheten. Utbildningsförvaltningen

har en central roll i Malmö stads ungdomssatsning

på 50 miljoner kronor under

2010.

– Vår stad kommer att märka att vi har många

unga individer i organisationen, säger Pia Hellberg

Lannerheim, projektkoordinator för satsningen.

UNGDOMSSATSNINGEN ÄR EN DEL i den

budgetförstärkning på 137 miljoner

som kommunstyrelsen presenterade

i januari. Det handlar

om totalt cirka 150 visstidsanställningar

och 1 000 praktikplatser.

– Det är en tillfällig satsning som

möjliggjorts av bland annat statligt

konjunkturstöd och sänkta premieavgifter,

säger Pia Hellberg Lannerheim,

samordnare på stadskontorets

avdelning för integration och

arbetsmarknad.

Hon ser satsningen som en stor

möjlighet för Malmö stad som

arbetsgivare:

– Vi måste ta chansen att profi

lera oss och sälja in oss till unga

Malmöbor.

INSPIRERANDE UTBYTE

Under parollen ”Unga i fokus”

ska varje förvaltning visstidsanställa

en Malmöbo i åldern 19-30

år. ”Praktik till tusen” ska ge

1 000 nya praktikplatser för arbetslösa

i åldrarna 19-24 år. Alla

arbetsledare i Malmö stad ska erbjuda

en plats.

– Ungdomarna får en chans till

att skapa nätverk inom kommunen

att skaffa sig referenser och

erfarenheter inför framtiden. Våra

arbetsplatser får ett inspirerande

utbyte med unga människor, säger

Pia Hellberg Lannerheim.

Utbildningsförvaltningen

ansvarar för projekt kring demokratiambassadörer

och uppsökande

verksamhet (se andra artiklar

på detta uppslag).

STÖD TILL SVAGA ELEVER

Praktikenheten får resurser för

att öka antalet platser inom Ung

i Sommar och höja ersättningen

till ungdomarna med 10 kronor

per timme. Totalt cirka 2 500

personer erbjuds praktik i olika

kommunala verksamheter och

föreningar.

Det blir också en förstärkning

av ungdomsstödet inom det individuella

programmet. Bellevue

gymnasium anställer två coacher

för att stödja elever med svaga

språkkunskaper, svag skolmotivation

med mera.

I satsningen ingår även SEF

Unga, ett projekt inom serviceförvaltningen

där man kommer

att bygga en skuggförvaltning

och anställa 120 ungdomar.

Räddningstjänst Syd anställer

fem ungdomar i syfte att öka boendesäkerhet

och brandskydd i

bostäder. ☼

FOTO: FREDDY BILLQVIST

Uppföljare i stadsdelarna

Fyra personer anställs som

uppföljare på Vägledningscentrum.

De ska söka upp

och hjälpa ungdomar som

befi nner sig i utanförskap.

– Jag kan se en vinning i

att man jobbar på fältet.

Det fi nns ett jättebehov

där ute, säger Richard Rasmussen,

studie- och yrkesvägledare.

DET RÖR SIG OM en tillfällig

förstärkning av det kommunalauppföljningsansvaret,

en verksamhet inom

Vägledningscentrum. Uppdraget

är att via brev kontakta

alla Malmöungdomar

i åldrarna 16-19 år som

inte arbetar eller studerar.

Det här läsåret är det 592 personer

som inte svarat.

– De resurser vi haft för detta

är motsvarande en tjänst. Det har

inte funnits utrymme att gå ut

och leta efter dem som inte kommer,

säger Anette Stoltz, chef för

Vägledningscentrum.

Uppföljningsarbetet görs i

samarbete med utbildningsförvaltningens

intagningskansli.

– Även om vi uppfyllt vårt

uppdrag har det känts olyckligt.

Det är så många vi tappar bort,

som sedan kommer till oss på

Vägledningscentrum när de fyllt

21 år, säger Richard Rasmussen,

som ansvarar för uppföljningen.

Fyra personer anställs som

uppföljare under perioden aprildecember.

– De här personerna kommer

mest att vara ute i stadsdelarna

och arbeta i nära samarbete med

AIC. Vi kommer att ha ett

smörgåsbord av aktiviteter som

vi kan erbjuda ungdomarna, säger

Anette Stoltz.

Arbetsförmedlingen Ung är en

annan viktig samarbetspartner.

TYDLIGA VUXNA

Som uppföljare ska man bland

annat knacka dörr och besöka

olika platser där ungdomar befi

nner sig. I rekryteringsprocessen

söker man efter unga människor

som är tydliga vuxna,

gärna med områdeskunskap

och lokal förankring.

– Det ska vara någon som

ungdomarna kan se upp till och

luta sig mot. Det är det

som ger effekt, säger Richard

Rasmussen.

– Man ska kunna jobba

på oregelbundna tider. Det

krävs ett stort mått av tålamod

och fl exibilitet, säger

Anette Stoltz.

Målet är att under året

bygga upp en modell för

samarbete som ger mervärde

och innebär att man kan

hjälpa fl er.

– Jag hoppas att man ska

dra slutsatsen att den här

satsningen är så framgångsrik

så att den behöver permanentas

i någon form, säger

Anette Stoltz. ☼

Demokratiambassadörer

på skolorna

Demokratiambassadörer ska informera

och inspirera elever på Malmös

gymnasieskolor. Utbildningsförvaltningen

anställer ett 50-tal

ungdomar för att öka valdeltagandet

och utveckla möjligheter för

ungas infl ytande.

DEMOKRATIAMBASSADÖRERNA REKRYTERAS,

TILLSAMMANS MED tre-fyra samordnare,

bland arbetslösa i åldrarna 18-24 år.

– Det fi nns en vinst i att det är

unga som informerar unga. De tillför

mycket kreativitet, nya idéer

och ett nytt sätt att kommunicera,

säger Mia Norberg, demokratiutvecklare

stadskontorets folkhälsoenhet.

Ambassadörerna ska engageras

som resurser i skolvalet och ska ge

information till förstagångsväljare.

– För oss handlar det om mer än

att höja valdeltagandet var fjärde år,

även om valet är en central process

i en demokrati. Det här är ett jätteviktigt

arbete som kan öka känslan

av delaktighet och förhindra

utanförskap, säger Mia Norberg.

Folkhälsoenheten har kommunstyrelsens

uppdrag att tillsammans

med berörda aktörer utarbeta en

strategi kring ungas infl ytande.

– Jag jobbade med valambassadörer

inför Europaparlamentsvalet

förra året. Vi rekryterade 28 ungdomar

som på ideell basis spred information

via skolor och föreningar,

säger Mia Norberg.

EGNA IDÉER

Demokratiutvecklingsarbetet sker

under parollen ”Jag bor i Malmö”.

Man anordnar bland annat workshops,

dialog- och nätverksmöten.

– Tanken är att demokratiambas-

Mia Norberg, demokratiutvecklare på

stadskontoret.

sadörerna ska marknadsföra ”Jag

bor i Malmö” och arbeta tillsammans

med den här satsningen,

säger Mia Norberg.

Hon ingår i en arbetsgrupp, tillsammans

med bland andra Elizabeth

Flórez och Gustavo Nazar på

Pedagogiska centralen, som ska

utarbeta en introduktionsutbildning

för ambassadörerna.

– Som förespråkare måste man

ha kunskapen och även känna sig

stärkt som person. Därför kommer

vi att jobba mycket med ledarskap

och gruppdynamik, säger

Mia Norberg.

Demokratiambassadörerna

heltidsanställs under perioden

maj-oktober.

– Jag har ett nätverk av valambassadörer

sedan förra året. Flera

har hört av sig och är nyfi kna på

om det blir någon ny satsning i

år, säger Mia Norberg.

Det är i dagsläget inte helt bestämt

hur demokratiambassadörerna

ska arbeta i praktiken.

– De ska bland annat ordna debatter

för ungdomar på skolorna.

De ska förmedla informationen

på ett sätt som ungdomar kan ta

till sig, säger Mia Norberg.

Det centrala är att ambassadörernas

egna idéer och erfarenheter

tillvaratas i arbetet. ☼

8 9


PROFILEN >>

CHRISTINA WEHTJE

Biolog i själ och hjärta”

– Jag är tacksam för den tur jag haft – jag har varit på rätt plats vid rätt tillfällen. De möjligheter som

erbjudits mig har lett till bra val. Det är viktigt att ta vara på de möjligheter man får och försöka göra

det bästa av saker. Man vet aldrig vad som händer imorgon.

CHRISTINA WEHTJE ÄR LEKTOR och lärare i kemi

(ämnesansvarig), biologi och mikrobiologi

vid S:t Petri skola, där hon har jobbat i12 år.

Hon har en fi losofi e doktorsexamen förutom

gymnasielärarutbildning, är med och driver

utveckling av skolan, sitter i kursplanegrupp

och är sedan årsskiftet invald skolrepresentant

i naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd

i Lund.

– Jag är biolog i själ och hjärta. Djur och natur

– det ligger i botten hos mig. Vit biologi

intresserar mig mest: mikrobiologi, genetik,

immunologi och bioteknik. Men den gröna

är jag också intresserad av, men det är mer på

hobbynivå. ”Wow, vilken skalbagge!” händer

det till och med att jag utbrister, när jag är på

golfbanan och medspelarna bara diskuterar

svingen eller puttlinjen, säger Christina.

Hon disputerade i mikrobiologi 1991 vid

Lunds universitet.

– Jag hade spenderat ett år i USA vid University

of California, UCDavis, tillsammans med

min blivande man som är docent i bioteknik.

Det var en form av examensarbete. När vi kom

hem från USA fi ck jag av en händelse erbjudande

om ett assistentjobb på en labbkurs i mikrobiologi.

Så jag blev doktorand där, trots att jag

från början inte hade tänkt doktorera.

FAMILJEN VIKTIGAST

Efter disputationen var det dags för postdoc

på DTH i Lyngby, Köpenhamn.

– Vi var i skaffa-barn-tagen, så jag ville inte

åka så långt bort.

1993 kom äldsta barnet av tre, mellanbarnet

kom1995 och den yngsta1998.

– Med små barn var jag inte beredd att satsa

150 procent på en yrkeskarriär. För att

komma någonstans i den akademiska världen

måste man vara beredd att lägga ned enormt

mycket tid, och det ville inte jag. Familjen är

det absolut viktigaste.

GYMNASIELÄRARE?

– Ska du inte bli gymnasielärare istället? frågade

en bekant mig. Min första reaktion var:

…Näää! Men så läste jag pedagogik ett år.

Det är ju användbart oavsett vad jag gör med

det, tänkte jag.

Christina har alltid haft lätt för att undervisa.

– Jag har alltid fått veta av studenter och

elever att jag är pedagogisk och tydlig. Det

har legat för mig. Och min praktiktid på

Malmö Borgarskola och S:t Petri var otroligt

kul. Jag upptäckte att ungdomar i den här åldern

är väldigt roliga att jobba med, vilket jag

inte hade trott. De är intresserade av det mesta,

de är positiva, frågvisa, glada och vill saker.

Så jag bestämde jag mig för att fortsätta som

lärare och jag har aldrig ångrat det beslutet.

SATSAR PÅ NATURVETENSKAPEN

– Jag arbetar bara på naturvetenskapsprogrammet

och tycker att vi satsar mycket på att göra

de naturvetenskapliga ämnena mer levande

här på S:t Petri. Vi vill ge både bredd och djup

men också verklighetskoppling. Därför samarbetar

vi mycket med högskola och universitet.

Vårt syfte är att inte ha vattentäta skott mellan

ämnena. De får istället glida in i varandra för

att skapa en helhetssyn på naturvetenskapen

och dess betydelse för hela samhället. Vi gör

också kopplingar till idéhistoria och har jobbat

med det inom Scienceprofi len av NV-programmet

i tio år här på Petri.

– Vi är fyra lärare här som startat Scienceprofi

len: Thomas Ekström, fysik, Bertil Hallmer,

biologi, Therese Svensson, fi losofi och

svenska och jag i kemi. Vi gör bl a resor till

Cern i Genéve, som är Europas centrum för

partikelfysik. Här fi nns forskare från världens

alla hörn. Vi åker dit med en åk 3 som har

valt Science-spåret varje år. Förutom att ägna

oss åt partikelfysik, tittar vi bland annat på

livsmedelsproduktion, gör exkursioner upp i

bergen och tittar på alpfl ora.

– Jag har också varit med och startat en

NV-profi l i biomedicin och bioteknik där

eleverna har externa mentorer, medicinska

forskare i Malmö och Lund. Vi är inne på

andra året nu.

FORTSÄTTNING PÅ SID 19...

10 11

FOTO: FREDDY BILLQVIST

CHRISTINA WEHTJE

Ålder: 48

Gör just nu: Undervisar i kemi och biologi, arbetar

med fördjupningskurser och profilering inom

NV-programmet

Livsfilosofi: Försök hitta tillvarons guldkorn och glöm

inte att njuta av livet, man har bara ett

Född: I Malmö

Bor: I Malmö

Familj: Man och 3 barn

Intressen: Familjen, resor, djur-natur, golf


Rollspel på hög nivå

Intresserad av spännande pedagogik?

Folk och försvar erbjuder ett intressant rollspel

– gratis!

FOLK OCH FÖRSVAR (FOF) har visserligen säkerhets-

och försvarfrågor på agendan, men någon direkt

koppling till svenska försvaret fi nns inte

FOTO: MAGNUS GRAHN | Olika roller. Under ledning av Daniel Sturesson såg Agneta Hansson och

Petra Karlsson till att samhällskunskapslärare lärde sig hur det går till att spela rollspelet

Minister för en dag.

Publiken sviker

Fullt hus?!?

Det vimlar av bra fortbildning, inte minst i

Lund och Malmö, men var är publiken?

STADSBIBLIOTEKET I MALMÖ ERBJUDER till exempel

förnämliga EU-utbildningar men beklagar

ibland att så få Malmö-lärare kommer på dessa

fi na aktiviteter. Regionens högskolor och

universitet lockar också med fi na erbjudande

för lärare. Regionala ämnesföreningar bjuder

ofta in till aktiveter som kan sorteras in under

rubriken god kompetensutveckling.

Flera av arrangörerna har dock besviket fått

konstatera att ”publiksiffrorna” är låga. Att

det endast dyker upp sju-åtta lärare är inte

ovanligt och detta trots mycket kompetenta

föreläsare.

Vad är orsakerna till det här?

utan FoF backas upp av 59 olika organisationer.

FoF erbjuder sig att komma ut till gymnasieskolor

och högskolor för att helt gratis

spela upp rollspelet Minister för en dag.

I slutet av mars lockade Föreningen Lärare

i samhällskunskap (FLS) med en fortbildning

i nämnda rollspel. Tio lärare från olika delar

av Skåne dök upp

för att under handledning

av Daniel

Sturesson från Folk

och försvar ”smaka

på” hur det är att

vara minister för

en dag.

Agneta Hansson,

lärare på Malmö latinskola,

och Petra

Karlsson, rektor på

Malmö Borgarskola,

sitter båda med i

FLS:s styrelse och

de har tidigare låtit

sina elever få jobba

med rollspelet Minister

för en dag.

– Jag tycker det

här rollspelet är

mycket bra för

– Det skäl många tar upp är att kvällar och

helger är heliga och då man inte gå på fortbildning.

Flera anger även skäl som att det är svårt

att lämna klasser då man inte får vikarier, säger

Mette Thorsen, styrelseledamot i Södra kretsen

av Geografi lärarnas riksförening.

Petra Karlsson, ledamot i styrelsen för Föreningen

lärare i Samhällskunskap och dess

Skåneavdelning, bekräftar trenden.

– Jag tycker mest att det är tråkigt. Många

lärare vill ha ämnesfortbildning men kommer

inte på våra arrangemang. Vi har funderat på

om våra arrangemang är tråkiga, på vad som

lockar, på när utskick ska ske (långt i förväg eller

med kort framförhållning?), säger Petra Karlsson,

numera rektor på Malmö Borgarskola.

Agneta Hansson, även hon är styrelseledamot

i Föreningen lärare i samhällskunskap

eleverna eftersom de får praktisera sina kunskaper

de fått genom att läsa bl a internationella

relationer. Kunskaperna blir mer ”levande”

. Det kan ju också var roligt att få vara

minister för en dag ha makt och använda

den, säger Agneta Hansson.

Petra Karlsson är inne på samma spår:

– Eleverna interagerar och förhållanden

ändras av spelledaren efter hand. Spelledaren

kan anpassa spelet efter eleverna och deras

agerande. Jag tror att rollspel generellt bidrar

till att öka intresset för de sakfrågor som behandlas

i rollspelet. Det blir väldigt ”hands

on”. I just detta rollspel fi nns det dessutom

humoristiska inslag som lättar upp det hela!

Ett väldigt bra sätt att få upp intresse och engagemang

helt enkelt! Dessutom krävs inte så

mycket förberedelser för detta rollspelet till

skillnad från t ex ett FN-rollspel, funderar

Petra som tidigare arbetade som samhällskunskapslärare

på Katedralskolan i Lund.

För dig som vill veta mer om rollspelet Minister

för en dag fi nns ytterligare information

på Folk och förvars hemsida: http://www.

folkochforsvar.se/index.php/saekerhetspolitiskt-spel

Lycka till! ☼

MAGNUS GRAHN

har också funderat på bakgrunden till de låga

publiksifforna:

– Jag hoppas att det beror på att lärarna har

alldeles för mycket att göra och inte för att de

inte är intresserade av sitt ämne. FLS ordnar

mycket och bra fortbildning för samhällskunskapslärare

i Skåne som dessutom alltid

är aktuell och intressant.

En annan möjlig tanke är att formerna för

ovan nämnda kompetensutveckling inte passar

dagens lärare, och en annan förklaring

skulle också kunna vara läraryrket idag är så

krävande att det enkelt inte fi nns tid och energi

till ytterligare arbete i form av fortbildning.

Frågan är i så fall vilken roll ett nytt arbetstidsavtal

skulle kunna spela…? ☼

MAGNUS GRAHN

SVAR PÅ ORDET ÄR DITT edico nr 2, 2010>>

Friskvård skapar mervärde

Vilken chock jag fi ck när jag läste i Edico att friskvårdstimmen

ska tas bort samt de "särskllda friskvårdanslaget". Vad och hur

f-n (ja, jag är förbannad, upprikigt och heligt arg) tänker man

när man tar bort friskvårdstimmen?! Medan andra väljer att

satsa på fl er och mer hälsobefrämjande inslag, väljer Malmö

utbildningförvaltning att göra tvärtom! Är det pga bristande

ekonomi eller tillit till personalen som ligger till grund för att

man drar in ”timman”???

Jag hoppas att Marinas klartänkta inlägg ska skapa debatt! HRut,

det nya instrument som ska leda till att Malmö stad arbetar med

personal frågor på ett gemensamt sätt, men då måste någon ha

missat Friskvårdspolicyn, eller??? Vad jag önskar att jag arbetat

på miljöförvaltningen! Har någon mätt deras sjukfrånvaro eller

kanske ännu bättre deras ”friskhetsnärvaro” jämfört med t ex utbildningsförvaltningen?!

Hade varit mycket intressant!

Jag har som den friskvårdsnörd jag är läst fl era böcker i ämnet bl

a boken ”Långtidsfrisk – Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet”

av Johnny Johnsson, Anders Lugn och Birger Rexed, Ekerlids

Förlag, 2003, ISBN 91-89617-68-1, högst användbar och aktuell

trots årgången. Den handlar om kartongfabriken Stora Enso

Fors i Dalarna och deras förändringsarbete – från att vara ett företag

där ohälsa och sjukfrånvaro förekom i allt för riklig mängd

till att år 2002 utses till Sveriges friskaste arbetsplats.

Boken visar på konkreta och användbara verktyg för arbetsplatser

som vill fl ytta fokus från att åtgärda ohälsa till att vara hälsobefrämjande.

Det var just det som jag också kom att fastna för!

Man har vänt på begreppet dvs man har fokus på långtidsfriska

= medarbetare som inte haft en sjukdag på två år och tagit reda

på vad som gör människor friska istället för att titta på vad man

blir sjuk av. (På tio år har andelen friskskrivna bland fabriksarbetarna

ökat från tre till 30 procent. Bland tjänstemännen är hälften

långtidsfriska jämfört med tolv procent förr. Det innebär att

Fors har tjänat 35 årsarbeten och lika många miljoner på att folk

är friskare än för tio år sedan.)

Jag ser gärna att Lars Silverberg får lästtips om denna bok, är

t o m villig att lägga ihop/köpa ett ex till honom. Boken som sådan

skulle vara ett krav att läsas av alla som arbetar med personalfrågor

i allmänhet eller arbetsmiljö och hälsa i synnerhet.

Kanske kan Lars efter att ha läst boken inse (de hans undersåtar

redan insett) att friskvården skapar ett mervärde både för individen

och företaget. Kanske kan Lars då också börja se människor

som en tillgång, inte bara som en kostnadsfråga!

Jag utgår från att fl er än jag hört av sig till tidningen?! Ser gärna

att frågan kommer upp på nytt i tidningen så att fl er medarbetare

kan tycka till. ☼

EVA JACOBSON

12 13

FOTO: COLOURBOX.COM

SKRIV TILL OSS

edico@malmo.se

edico@pub.malmo.se


SKRIV TILL OSS

edico@malmo.se

edico@pub.malmo.se

SVAR PÅ ORDET ÄR DITT edico nr 2, 2010>>

Från 1 augusti kan anställda på Utbildningsförvaltningen inte

längre utnyttja en timmes betald arbetstid till friskvård. Detta

har ledningen bestämt i samarbete med facket. Enligt uppgift

beror förändringen på att man vill skapa större likabehandling

bland de anställda eftersom det fi nns personer inom förvaltningen

som inte anser sig kunna ta ut timmen. Samtidigt anses

det att förvaltningen gör en ekonomisk besparing genom beslutet.

Frågan är dock om detta är rätt väg att gå eftersom det minskar

de anställdas möjligheter att träna och bedriva annan friskvård.

Enligt uppgift är det de anställdas egenansvar att hålla sig

friska. Det är säkert riktigt men möjligheterna att göra det har

alltså minskat. Att bedriva vettig friskvård kan långt ifrån göras

på en timme men timmen ger dock vissa signaler till medarbetaren

att dennes hälsa är viktig för arbetsgivaren. Genom att ta

bort den extra timmen signalerar inte längre förvaltningen att

friskvård är viktigt men istället att det är den anställdes eget problem.

Andra förvaltningar i Malmö stad går helt motsatt vägar

och ger de anställda träningstimmar, massage, fruktkorg, yoga

etc. Kanske hade det varit rätt att göra det istället eftersom framgångsrika

stater har infört betydligt mer friskvård på arbetstid.

Värdens näststörsta ekonomi Kina är en av de nationer som gjort

detta med stor framgång i många år. Men vi ska kanske inte i

Sverige lära oss av andras framgång?

Det är allmänt känt att förvaltningen ständigt omorganiserar

och minskar personalstyrkan. Samtidigt anställs det fl er chefer

som detaljstyr organisationen mer och mer. Förvaltningens styrsystem

håller stegvis på att ändras från Bottom-up-styrning där

varje medarbetare tar eget ansvar, egna initiativ till en Topdown-styrning

där minsta detalj styrs från högsta ledningsnivå

över huvudet på medarbetarna. Var fi nns då incitament till egna

initiativ, ansvar och motivation för det egna arbetet? Hur många

av de befi ntliga medarbetarna känner sig kontrollerade, ifrågasatta

och handlingsförlamade på grund av denna styrning? Kanske

förväntas alla nejsägare att säga upp sig då det fi nns för

många medarbetare i organisationen?

Förvaltningen har också infört nya rutiner för att hantera sjukskrivna

medarbetare. På förvaltningen tillåts man inte längre att

vara sjukskriven för länge utan att rehabiliteringsåtgärder sätts

in. Själv har jag upplevt att bli uppringd redan andra sjukdagen

även om jag är en person som mycket sällan är sjuk. Kanske var

det för att visa sitt deltagande i min situation men det känns

ändå inte helt ok att vara sjukskriven. Sedan funderar jag på hur

många som kommer att bli oftare sjuka på grund av stressen

kring organisationens rationaliseringsprocess, övertalighet, den

ökade kontrollen samt den minskade friskvårdssatsningen. Eftersom

chefernas arbetsuppgifter är att följa upp sjuka medarbetare

noggrant är förvaltningen på väg att gå från friskvård till

sjukvård, allt som jag uppfattar det på grund av att inte alla inom

förvaltningen kan ta ut sin friskvårdstimme. Jag är mycket undrande

varför fackföreningarna går med på sådana åtgärder istället

för att kräva att alla anställda bereds möjlighet att ta ut timmen.

Kanske kan jag förstå att det från politikernas sida fi nns sparkrav

på förvaltningen men kanske borde man istället satsa på personalens

hälsa och egna initiativ. Om de anställdas egna möjligheter

minskar för mycket reduceras de anställda till produktionsmedel

som när som helst kan byttes ut av någon annan och då

är det inte säkert att det produceras något mervärde för verksamheterna

eftersom alla anställda enbart blir utslitna, trötta

och sönderstressade. ☼

JOHNNY FUNCH

SVAR PÅ ORDET ÄR DITT edico nr 2, 2010>>

Från friskvård till sjukvård En policy som kostar

FOTO: COLOURBOX.COM

I senaste Edico framkom det synpunkter kring friskvård inom

Utbildningsförvaltningen. Jag instämmer fullständigt med

det som Marina Glisovic för fram i "Ordet är ditt". Tycker det är

tråkigt att det från förvaltningsledningens sida fi nns en människosyn

som utgår ifrån att medarbetare vill luras och att

medarbetarna per automatik använder friskvårdstimmen

som arbetstidsförkortning. Det säger mer om förvaltningsledningens

människosyn än om medarbetarna inom Utbildningsförvaltningen.

Det är hög tid att förvaltningsledningen

på allvar visar att det är högt i tak inom organisationen och att

det inte bara är tomma ord som används i kvalitetsredovisningen.

Det är också olyckligt att ta bort de särskilda friskvårdsanslagen

som olika arbetsplatser erhållit. Att t.ex. ta bort massage

för personer som arbetar framför datorn 40 timmar i veckan,

innebär sannolikt att många personer kommer att få större

fysiska problem på längre sikt. Att motivera dessa förändringar

med att man sparar pengar, är olyckligt ur ett perspektiv

som sträcker sig längre än ett budgetår.

Även jag, är i likhet med Marina Glisovic mycket imponerad av

den satsning som Miljöförvaltningen gör på hälso- och friskvårdsfrågor

och den information som fi nns tillgänglig för deras

medarbetare på Komin. Jag hoppas att Utbildningsförvaltningens

personalchef, har tid att ägna en timme av sin ytterst dyrbara

tid, åt att studera Miljöförvaltningens friskvårdsprogram

på Komin. Utbildningsförvaltningens nya friskvårdspolicy imponerar

verkligen inte och den information som fi nns om friskvård

på Komin känns något daterad, den är från 2008. Den nya

friskvårdspolicyn känns dessvärre mer daterad än så.

Från en medarbetare som tar ansvar för att hålla mig frisk och

hoppas att förvaltningsledningen tar sitt ansvar för dess medarbetares

hälsa. ☼

FREDRIK OLSSON

Friskvård contra tid

med elev och studerande

För att nå uppställda mål för gymnasieskola och Komvux i

Malmö är en av de viktigaste framgångsfaktorerna personalens

tid tillsammans med elever och studerande. Med tanke

på detta och på grund av den ekonomiska situationen där vi

inför kommande år skulle minska utbildningsnämndens kostnade

med 32 mkr utan att röra elevpengen har beslut kring

friskvård tagits enligt följande:

Friskvårdstimmen (1 timmes friskvård på arbetstid i veckan)

upphör from 1/8 2010.

Centrala medel för riktade insatser till enheterna utifrån specifi

ka behov upphör from 1/1 2010.

Subventionering av motionskort (500 kr/år) fi nns kvar.

Befattning som friskvårdspedagog 50% är kvar.

Det fi nns i nuläget också stor skillnad mellan Malmö stads olika

förvaltningar gällande tid och medel för friskvård. Det fi nns en

strävan efter ett likvärdigt arbete med hälsofrågor förvaltningarna

emellan och samma regler gäller oberoende var du arbetar

i Malmö.

Sneglar man på näringslivet så är det bara ett fåtal företag där

anställda har möjlighet till friskvård på arbetstid. I dessa fall är

det oftast kopplat till fysiskt ansträngande arbete.

I enlighet med Malmö stads personalpolicy är det angeläget att

bedriva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett

hållbart arbetsliv och en sund livsstil. Vi är alla en del av arbetsmiljön

på vår arbetsplats. Detta är ett gemensamt ansvar arbetsgivare

och arbetstagare emellan. Detta delade ansvar innebär

att erbjuda friskvård och bedriva ett hälsofrämjande arbete samtidigt

som det också fi nns ett individuellt åtagande för sitt eget

välbefi nnande för att ha en möjlighet att utföra de överenskomna

arbetsuppgifterna. ☼

MATZ NILSSON LARS SILVERBERG

UTBILDNINGSDIREKTÖR PERSONALCHEF

SKRIV TILL OSS

edico@malmo.se

edico@pub.malmo.se

14 15


ORDET ÄR DITT >>

SKRIV TILL OSS

edico@malmo.se

edico@pub.malmo.se

Lön, kön och arbetstid Etiska frågor på FN-skola

I DN 2010.03.15 skriver 198 av landets skolchefer inom offentlig

sektor att ”vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider”.

Dom är frustrerade över det stelbenta läraravtalet som de anser

har rötter ”i en annan tid, i en annan skola”. Jag hittar två andra

icke nämnda förändringar som däremot är genomförda.

Arbetstidsfrågan handlar som bekant om ”ferietjänst” som innebär

att lärarna har ferier och arbetar 45 timmar i veckan varav 10

timmar kan göras utanför skolan. Den tiden används för planering

och provrättning mm. Eftersom man jobbar 5 timmar mer

än andra i veckan arbetar man in tid så man kan ha ferier under

en del av elevernas ferietid.

Det de skolchefer som skrivit under vill nå är ”semestertjänst”

med 40 timmars arbetsvecka, all tid på jobbet, och vanlig semester

utan ferier. Det man behöver 45 timmar för idag skall klaras

av på 40 timmar. På elevernas ferietid skall lärarna planera, fortbildas

och rätta prov och annat som man inte hann med under

terminen.

TVÅ OLIKA AVTAL

Jag hade inte klart för mig att det fi nns två olika avtal på lärarområdet.

Ett för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och ett

för Privat sektor (Privatskola = friskola). Enligt debattartikeln har

privatskolorna redan infört semestertjänst. SKL-skolor är förhindrade

att göra så och måste hålla fast vid ferietjänsten vilket

man anser äventyra den kommunala skolans framtida existens!

Men stämmer det? Jag känner till kommunala skolor där lärare

har semestertjänst och friskolor med ferietjänst.

Den logiska slutsatsen av DN-artikeln är att friskolornas framgång

skulle bero på att dom har ett annat läraravtal om arbetstiden.

Det tvivlar jag starkt på. Och jag håller med Haninges framgångsrike

skolchef när han säger att problemet inte är att

rektorerna inte får tillgång till lärarnas hela arbetstid. ”Problemet

är snarare vilken tid eleverna får tillsammans med sina lärare och

framför allt kvalitén på detta möte.” Det är den stora variationen

i undervisningskvalitet som är det verkliga problemet, inte brist

på resurser eller lärarnas arbetstidsavtal, hävdar han enligt Lärarnas

tidning 6/2010.

Privatskolornas framgång tror jag beror på att dom satsar mer

och är bättre på marknadsföring och att dom kan välja lönsamma

marknadssegment. Vidare har dom har slimmad organisation

med liten byråkrati och korta beslutsvägar. Dessutom lär

det vara unikt för Sverige att friskolor kan göra vinster på skattebetalarnas

pengar. Det sporrar naturligtvis.

FOTO: JAN SANDSTRÖM

Debattartikeln är skriven av Jan Sandström, lärare på

Mediegymnasiet och skribent för Edico.

KVINNORNA TAR ÖVER

En förändring som redan skett är att lärarjobbet alltmer blir ett

kvinnoyrke. Särskilt gäller detta på högstadiet och gymnasiet. På

lägre stadier är det väl redan så. I Malmö Utbildningsförvaltnings

Jämställdhetsplan 2010 ser jag att av medarbetarna är 62% kvinnor

och 38% män. Däremot är 36 av 75 chefer män vilket väl är

typiskt eftersom män i högre grad hittar jobben där man tjänar

mest. Låglönejobb är oftast kvinnojobb. Klart att vi vill ändra på

det, men att det blir alltfl er kvinnor i ett yrke pekar, enligt hur det

varit hittills, mot låg lön och låg status. När jag studerar tabellerna

närmare fi nner jag att det i åldern 20-29 är mer jämn fördelning

mellan könen. Så lärarna kan kanske hoppas på 50/50-könsfördelning

och högre lön i framtiden…?

LÄRARLÖNER I EUROPABOTTEN

I slutet av 50-talet tjänade en adjunkt (kärnämneslärare) på realskola

(högstadium) och gymnasium ungefär samma som en

riksdagsman. Idag tjänar riksdagsmannen nästan dubbelt så

mycket. Förändring nummer två är alltså att lärarlönen har

sänkts markant efter1900-talets mitt och idag har Sveriges lärare

Europas lägsta löner bland jämförbara länder. I Lärarnas tidning

nr 4/2010 kan man läsa att en 1-7-lärare genomsnittligt

tjänar 39.900 i Köpenhamn, ungefär det samma i Berlin och hela

49.300 i Geneve.

Låg lön ger läraryrket låg status hos oss och det blir sällan förstahandsval

när studenter med bra betyg skall välja högskoleutbildning.

I förlängningen riskerar det att leda till sämre undervisningskvalitet.

Det äventyrar den framtida svenska skolan! ☼

Eleverna från frisörprogrammet gjorde ett studiebesök på

Wellasalongen i Rockefeller Center.

För 34:e året i rad arrangerade i början på mars FN-skolan i

New York en internationell konferens för skolungdomar från

hela världen. Malmö och Sverige representerades av elva förväntansfulla

elever från Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.

Eleverna ledsagades av tre lärare från skolan. Årets konferens

hade temat Bioethics: Striking a Balance och innebar

att frågor som t.ex. eutanasi, stamcellsforskning, etik i samband

med organtransplantationer med mera diskuterades.

Kunniga föredragshållare inledde och därefter fi ck eleverna

ställa frågor och diskutera. Konferensen hölls i FN-högkvarteret

under den vecka då det är plenifritt. Emellertid pågår ombyggnad

i FN just nu varför General Assembly Hall inte kunde

användas. Istället fi ck två andra salar användas för att inrymma

konferensen och alla konferensdeltagare.

FN-skolan hade inför konferensen utlyst en fi lmtävling som de

deltagande skolorna kunde sända in bidrag till. Det var ett populärt

inslag i konferensen när bidragen spelades upp. Det visade

sig att Bollywoodeffekten satt i och en indisk skola vann välförtjänt

fi lmtävlingen detta år.

På sedvanligt amerikansk sätt arrangerades ett antal s.k. Student

Panels. Det innebär att två skolor möts i en debatt om ett arrangerat

och i förväg bestämt ämne. Vanligtvis brukar skolor i USA

och Kanada vara de som utmärker sig i debatteknik eftersom

”Speech” är en viktig del i skolutbildningen i dessa länder. Glädjande

var att en fi nländsk skola från Helsingfors deltog i en av

debatterna och utmärkte sig mycket positivt!

Konferensen pågick under två heldagar och en heldag ägnade

den svenska gruppen åt utfl ykter i New York. Eleverna hade i förväg

fått läsa in sig på intressanta platser och fi ck nu turas om att

guida varandra enligt ett uppgjort schema. Detta år fanns det

faktiskt också tillfälle till en ledig lördag då eleverna kunder göra

”stan” och se alla viktiga New York-attraktioner.

Eleverna från Frans Suell och Jörgen Kock blev inkvarterade i

värdfamiljer som utgörs av föräldrar till elever på FN-skolan. Föräldrarna

på skolan ser det som självklart att man så generöst

ställer upp och ger elever från hela världen möjlighet att komma

till New York och delta i konferensen. Vi är naturligtvis mycket

tacksamma för detta och det känns därför extra roligt att få höra

att värdarna varit nöjda med våra elever. Resan är inte möjlig att

genomföra utan denna hjälp med inkvartering och stöd från

våra sponsorer. ☼

Insändaren är skriven av Stefan Lindhe, lärare i allmänna

ämnen på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och

ledamot i kommunfullmäktige.

SKRIV TILL OSS

edico@malmo.se

edico@pub.malmo.se

16 17

FOTO: DAVID SELLERS

FOTO: ATELJÉ BRORSON

ORDET ÄR DITT >>


ORDET ÄR DITT >>

SKRIV TILL OSS

edico@malmo.se

edico@pub.malmo.se

Den svenska skolan brottas

med kvalitetsbrister!

I slutet av juni 2007 antog regeringen direktiv

för en utredning som ska föreslå en reformerad

lärarutbildning. Den förra universitetskanslern

Sigbrit Franke fi ck uppdraget att

leda utredningen.

Det höjs allt fl er röster inom den akademiska

världen för att betygen ska kompletteras med någon form av

lämplighetstest vid antagningen till lärarutbildningen, att det

ska frigöras tid för ämnesfördjupning samt skapas utrymme för

fl er lärarexamina. ”Det är väsentligt att blicka utanför Sveriges

gränser för att se hur man har löst problem.”, säger Franke. Hon

nämner härvid Finland, Storbritannien och USA som intressanta

länder att studera. (”Sigbrit Franke utreder ny lärarutbildning”,

Riksdag & Departement, Utbildning, Måndag 20 augusti 2007)

Det är föga okänt att den svenska skolan brottas med kvalitetsbrister

och stundom kaos. Alla sparkrav och nedskärningar

har resulterat i landets skolors stundande kollaps. Den lärarledda

tiden minskar alltmer samtidigt som kraven ökar på studenternas

delaktighet och ansvar. Större grupper, minskad undervisning

och kortare handledningstid medför sänkt kvalitet och

status. När man drar ned på undervisningstimmarna drar man

även ned på kursinnehållet, vilket i praktiken innebär att man

sänker kraven och målen. Men det är fel att skylla skolkaoset på

lärarna, och speciellt på de obehöriga. Kritiken bör istället riktas

Latinskolan – en del av vårt kulturarv

Latinskolan är en del av Malmös kulturarv med en undervisning

som började 1406 i en liten byggnad intill St Petri kyrka. ”Samma

år hade en delegation malmöbor återvänt från en lång och

äventyrlig resa genom det senmedeltida Europa. Med sig hade

de ett av påve Innocentius VII undertecknat brev, där malmöborgarna

gavs särskilt påvligt tillstånd att grunda en skola. Detta

skedde efter att domkapitlet i Lund tidigare avslagit samma ansökan”,

skriver historieläraren Leif Holmstedt (Malmö stadsbibliotek,

Kulturarv Malmö). 1959 började fl ickor för första gången på

skolan samtidigt som en tillbyggnad för naturvetenskapliga ämnen

invigdes.

Med mer än sexhundra år av oavbruten utbildningsverksamhet

– unikt i Sverige – är Latinskolan en viktig del av Malmös kulturarv.

Detta kulturarv består av värden som tidigare generationer

har skapat och som inte bara innehåller ett par byggnader utan

även berättelser och traditioner. Därför är det hela kommunens

skyldighet att verka för att detta kulturarv ska förvaltas på bästa

sätt. Vi har alla ett ansvar i denna demokratiska diskussion om

det ständigt föränderliga kulturarvet, som kan förknippas med

tillhörighet och makt. Av tradition har Latinskolan verkat för

kompetens och jämlikhet. Skolan har förmedlat och förmedlar

frisinnade och humanistiska tankar om att alla får plats, vilka gör

skolan unik i vår tid.

FOTO: MARGARETA DEVIC

Ljubomir T. Devic, fi l. kand., medlem i Skånes Författarsällskap

och ASLA.

till politikerna och lärarförbunden.

Ett införande av såkallade lämplighetstester och lärarlegitimation

skulle förbrylla och gäcka skolvärlden än mera. Ett lämplighetsprov

vid antagningen till lärarutbildningen skulle, enligt

Sigbrit Franke, ”kunna visa motivation för yrket, förmåga att uttrycka

sig i tal och skrift och pedagogisk förmåga.” (”Lärarna allt

mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008) Men i själva

verket hade det varit alltför snävt, fyrkantigt och monokulturellt

att genomföra.

Nyblivna lärare är inte färdigskolade för livet. Lärandet är således

en livslång process! ”Forskarnas huvudbudskap blev därmed

att sambanden mellan lärarnas grundförmågor och deras

resultat som yrkesmänniskor inte så lätt låter sig ringas in. Det

fi nns inget enkelt sätt att välja ut de studenter som är bäst lämpade

för läraryrket.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag

28 november 2008). ☼

En sådan utbildningsinstitution kräver inte bara ett samhällsvetenskapligt

program utan även ett naturvetenskapligt, eftersom de naturvetenskapliga

idéerna och dess världsbild måste betraktas som

viktiga beståndsdelar, dels i vårt kulturarv och dels i en modern skola.

Dessutom utgör tankegångarna fundamentet i ett demokratiskt

samhälle.

2008 genomgick dessutom Latinskolan en omfattande renovering

för att stå väl rustad att ta emot framtida gymnasister, inte minst på

den naturvetenskapliga utbildningen, och i nuläget är lärarna i högsta

grad engagerade i planeringsarbetet inför gymnasiereformen

2011.

Låt därför inte Malmö

stads krämare få välta

denna kulturella gigant!

Latinskolan spelar i en

division för sig! ☼

Marie-Louise Sandell, gymnasielärare på Malmö latinskola i

ämnena fi lm, scenisk gestaltning, drama, svenska och fi losofi .

Målmedvetet lärarskap

Igor som blev en känd pedagog genom

SVT:s Klass 9 A, Johannesskolan i

Malmö, är idag en eftertraktad föreläsare

inom praktisk mental träning,

lösningsfokuserat arbetssätt och

kommunikation.

Igor vill i sin bok lyfta fram lärarskapet

som det centrala för att eleverna ska

lyckas.

Lars-Eric Uneståhl, Fil Dr. Rektor för

Skandinaviska Ledarhögskolan, ger

en läsarkommentar till boken. Han

menar att Igor förmedlar i sin bok

coachningens och den mentala träningens

grundsyn att det inte fi nns

några ”dåliga” elever, det fi nns bara

alltför många elever som inte har

upptäckt sina dolda resurser och lärt

sig att använda dessa.

I bokens fem kapitel beskriver Igor

faktorer av betydelse för att lyckas

som pedagog.

• Det första kapitlet handlar om hur

man kan motivera eleverna till att

prestera bättre, vad de behöver

höra, känna och göra för att trivas

och må bra i klassrummet.

• Andra kapitlet visar på hur man

kan använda sig av mål för att

strukturera arbetet med klassen.

• Tredje kapitlet handlar om betydelsen

av att arbeta målmedvetet

med lärarskapet.

• Fjärde kapitlet tar upp hur man kan

använda personer i sin omgivning för

att nå mål och resultat med klassen.

• Femte och sista kapitlet handlar om

hur Igor arbetar med Själförsvar,

träningsmetoder, verktyg och tillämpningsområden

som hjälp att

utveckla sig själv och sitt lärarskap.

Något som återkommer i boken är situationen

i klassrummet, stämningen

och klimatet som är grunden för att få

elever att utvecklas och vara motiverade

för sitt skolarbete.

Boken innehåller många visdomsord

”En bra stämning i klassen kräver underhåll

och utveckling”, ”Trivsel och resultat

går hand i hand”, ”Motivation är

centralt i allt lärande”, ”Om du vill

bygga bra relationer till dina elever,

ska du först arbeta med dig själv”.

Något som förmodligen alla håller

med om, men som inte alltid är så lätt

att genomföra när vardagens alla

oförutsedda händelser är ett faktum.

Även här visar Igor på vikten av att

utveckla ett proaktivt lärarskap, vilket

ger energi, i motsats till ett reaktivt

lärarskap som dränerar läraren på energi.

I bokens sista kapitel tar Igor upp vikten

av att investera energi i de förhållningssätt

som utvecklar ett lärarskap.

Han erbjuder konkreta träningsmetoder

som gör det lättare att arbeta

med de förhållningssätt som beskrivs i

boken.☼

BOKTIPSET >>

Inger Ridbäck,

bibliotekarie vid

Rönnens gymnasium

Målmedvetet lärarskap : att arbeta med

mätbara och omätbara mål i skolan / Igor

Ardonis. Epago/Gleerups utbildning, 2009

ISBN 978-91-40-66798-4

fortsättning profi len >>

...FORTSÄTTNING FRÅN SID 11 Vi går ut och äter, bowlar eller mig mycket åt hem och trädgård, 100-årsfest. Vi har tänkt oss en

spelar brännboll. Det har funge- spelar golf och tennis. Somrarna resa till Karibien! ☼

rat bra. Man vill så mycket som tillbringar vi i sommarhuset i

SUSAN ENGLUND

VILL SKAPA SAMMANHÅLLNING lärare, men det är svårt att hinna Ljunghusen, precis bredvid golf-

MELLAN ELEVERNA med att vara coach för 30 elever. banan – det passar oss bra! Jag lä-

– Jag minns min egen gymna- Därför vill jag göra något på fritiser deckare och gillar klurigheter

sietid som rolig.

den med dem, få ihop dem, få som svåra sudoku. Det är en

Vi hade sammanhållning i dem att se nya sidor hos varan- njutning med en kopp kaffe i so-

klassen och jag har fortfarande dra. De får en annan bild av varlen på morgonen och en riktigt

kontakt med en del – och är gift andra än den de får i skolan och svår sudoku.

med en av dem! Att ha goda min- det är positivt även för skolsam- – Vi har två hundar, en Cavanen

från gymnasietiden betyder arbetet.lier

King Charles som mest lik-

mycket för framtiden. Jag vill

nar ett gosedjur. Den är söt, snäll

inte bara ge mina elever biologi

FRITIDEN

och gullig men lite korkad. Den

och kemi – de ska känna att de – Jag reser mycket med hela fa- andre är en blandras mellan fyra

har roligt också. Man får ut så miljen. Vi har varit runt på raser och där pratar vi en helt an-

mycket mer av gymnasietiden många ställen på jorden; Austranan intelligensnivå! Den är rik-

om grupperna fungerar. lien, USA, Sydafrika, Indien, Eutigt smart och biologen i mig ser

– Jag brukar göra något med ropa… Även under resorna har nackdelarna med avel.

eleverna utanför skolan varje ter- mycket fokus legat på att uppleva Christina blir 50 nästa år.

min för att främja gemenskapen. djur och natur. Annars ägnar jag – Maken också, så vi laddar för FOTO: FREDDY BILLQVIST

18 19


Returadress:

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Informationsavdelningen

Box 17 195

200 10 Malmö

Skräddarsytt läromedel på Södervärn

Annika Hansen och Katarina Hall, Sfi -lärare på Komvux Malmö Södervärn, producerar sedan

några år tillbaka sitt eget läromedel. De undervisar inom Må bra med Sfi på C- och D-nivå.

– TEXTERNA ÄR AKTUELLA här och nu

och innehåller det som deltagarna

behöver lära sig – efter deras behov.

Materialet är skräddarsytt

just för dem!

Kursdeltagarna i Må bra med Sfi

har olika studiehinder; psykiska,

fysiska och sociala och har ofta

svårt att koncentrera sig.

– Våra kursdeltagare behöver

kommunicera. Det fi nns inget Sfi -

material som passar vår målgrupp,

som behöver ett fullgott, enkelt

vardagsspråk. Därför började vi

skapa egna texter för att få den

mix vi vill ha och arbeta med, säger

Annika.

Annika och Katarina skrev en

egen berättelse om en ensamstående kvinnas liv

och vardag. Berättelserna kretsar alltid kring en

kvinna, som byts ut för varje termin. Även berättelsernas

tema skiftar från termin till termin.

Det är ofta kursdeltagarnas upplevelser, erfarenheter

och vardagshändelser som ligger

till grund för berättelserna.

– Vi kryddar med ett persongalleri, förvecklingar

och dramatik. Och det fi nns alltid en kärlekshistoria

som löper parallellt - alla deltagarna

är ju kvinnor! De lär känna huvudpersonerna

och väntar med spänning på fortsättningen som

de får varje måndag, säger Annika.

KULTUR OCH KODER

– Vi försöker få in alla moment, så att texten

passar både gruppen och kursplanen. Språk

och innehåll styrs av vad deltagarna behöver

lära sig. Kultur och koder i samhället ingår

också i texterna, som t ex att ta av sig skorna

när man besöker någon.

– Det kommer naturligt in i berättelsen

och sätter igång diskussioner bland deltagar-

Mujahida Hidayat och Annika Hansen. | FOTO: SUSAN ENGLUND

na. Lärarna gör uppgifter och frågor till texterna,

så att deltagarna ska kunna träna struktur,

aktuella grammatiska moment och

uttryck i olika situationer.

– Eftersom grammatikövningarna innehåller

orden och fraserna från texten, tränas orden

många gånger vilket är bra för våra deltagare

som har svårt för att fokusera. Samtidigt

blir grammatikövningen lättare därför att

ingen kraft och möda behöver läggas på att

förstå vad där står!

DELTAGARNA GRIPS AV BERÄTTELSERNA

– Vi kan skriva texterna så att deltagarna får

träna på precis det de behöver. Det ger en väldig

frihet.

– Vi ser till att lägga in samhällskunskap,

som t ex hur det går till vid en skilsmässa.

Den här terminen heter huvudpersonen

Ulla. Berättelserna handlar nästan alltid om

svenska kvinnor.

– Det fi nns en anledning till det. Med en

svensk kvinna kan vi krydda berättelserna

med detaljer som är typiskt

svenska.

BEHÖVER INTE

JAGA MATERIAL

Det har hunnit bli många

texter och övningsuppgifter

under åren.

– Vi lärare producerar texterna

och övningarna tillsammans.

Tanken bakom

ska märkas i våra texter. Vi

satsar på bra konstruktioner

som vi kan bygga vidare på.

Lärarna frågar ofta deltagarna:

Vad ska hon nu göra

i den här situationen? Hur

ska det gå? Deltagarna har

också möjlighet att påverka utgången av berättelsen.

– Är det ni som skriver de här texterna? sa

en deltagare förvånat. De fl esta hade inte förstått

det, skrattar Annika. Fördelen är att vi

inte behöver jaga material och läromedel här

och där, för att få tag på det som deltagarna

behöver. Visst tar det tid, men det får det

göra. Det är ju grunden till mitt klassrum!

SVERIGE HÄR OCH NU

Mujahida Hidayat undervisar afghanska

kvinnor i hemspråken pashtu och dari. En

gång i veckan arbetar de med texterna och övningsuppgifterna.

– Annika och Katarina skriver väldigt intressanta

berättelser, det är Sverige här och

nu. Själva idén är så bra, eftersom man går på

djupet med kulturen, normer, samhällskunskap

etc. Det gillar jag. Man når verkligen

fram till deltagarna med den här metoden, säger

Mujahida. ☼

SUSAN ENGLUND

More magazines by this user
Similar magazines