#3/10
CHRISTINA WEHTJE
”Biolog i själ och hjärta”
Religion eller livsåskådning?, sid 6
Fler unga i arbete och praktik, sid 8-9
Minister för en dag, sid 12
Debatt om friskvård, sid 13-15
Utbildningsförvaltningens personaltidning
2
LEDARE >>
Fokus på våra ungdomar
Lärandet i vår stad Malmö är en av de absolut viktigaste
frågorna för en hållbar utveckling för malmöborna och
för staden. Jag vill hävda med ett starkt eftertryck att lärarens
betydelse för staden och för elevens lärande är
mycket viktig och till stor del avgörande för hur vi kan utveckla
mångfalden till något positivt, där ett framgångsrikt lärande
bland elever och studerande kan bidra till att bryta alla former av
utanförskap och ekonomiskt beroende. För fl era av våra barn
och ungdomar är läraren kanske den enda vuxenkontakten man
som ung har under dagen. I dag i Malmö stad är det ca 20 procent
av grundskolans elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan.
Vi har runt 1 700 elever inom det individuella programmet
som kämpar för en behörighet till ett nationellt program. I år
har vi ca 450 nyanlända elever som kommit till vår stad från olika
oroshärdar i världen. Vi har i dag drygt 3000 helårsplatser inom
vuxenutbildningen där de vuxna lär sig svenska genom SFI-undervisningen.
Utmaningen för staden och våra skolor är stor.
Våra elevers och studerandes strävan att komma vidare mot såväl
högre utbildning som mot arbete och självförsörjning är den
absolut viktigaste frågan för stadens utveckling. För mig är det
uppenbart att rektorer och lärare måste få en ökad möjlighet att
organisera arbetstiden mera fl exibelt kring elevens lärande.
Skola och lärande i Malmö idag är en process som inte endast kan
härledas till terminer utan det sker mer eller mindre året runt för de
olika skolformerna. På senare år har antalet skoldagar under loven
ökat markant, vilket visar på en stor vilja hos våra elever att göra allt
för att komma vidare med ett framgångsrikt studieresultat. Ungdomar
och vuxenstuderande är beredda att göra upp- offringen och
ta ledig tid i anspråk för sina studier. Vi i skolan måste möta detta
behov och se till att kunna organisera undervisningen utifrån de
nya förutsättningarna. Behovet av undervisning har utökats från att
som tidigare enbart omfatta terminen, till att även bedrivas under
de olika loven. Framgångsrikt bedrivs det i dag sommarskola inom
såväl grund- som gymnasieskola. Detta måste fortsätta och utökas
så att fl er ungdomar ser möjligheten i det kompensatoriska lärandet
via lovskolor för att nå sina respektive mål att komma vidare.
Det är inte enbart lärartätheten som är den avgörande frågan.
I Skolverkets studie: Samband mellan en skolas lärarresurser och
elevernas resultat konstateras följande:
”För första gången kan en omfattande svensk studie visa ett samband
mellan en skolas lärarresurser och elevernas resultat. Men det
är inte bara hur mycket resurser skolan har tillgång till utan också
hur resurserna används som är avgörande för skolans resultat. Studien
har omfattat närmare 900 kommunala skolor och 92 000 elever
som läsåret 94/95 avslutade årskurs 9.
Rapporten kan också konstatera att det inte bara är hur mycket
resurser skolan har som har betydelse utan också hur resurserna
används. De fem faktorerna (egen kommentar: föräldrarnas utbildningsnivå,
andelen barn med utländsk bakgrund, andelen pojkar i
klasserna, medelbetyget för avgångseleverna på små skolor är i genomsnitt
något högre än för elever på större skolor, antalet lärarveckotimmar
per elev påverkar resultatet positivt) som studien redovisar
förklarar cirka 40 procent av skillnaderna i resultat mellan
skolorna. Närmare 60 procent återstår att förklara. Det kan handla
om t ex skolans organisation, arbetssätt, ledarstil, skolklimat, läraregenskaper
och attityder. En förhoppning är att studiens resultat
kommer att bidra till diskussioner om skolutveckling. Skolverket vill
med rapporten uppmuntra till att i tänkandet kring tilldelning och
användning av skolans resurser inte enbart resonera utifrån perspektivet
antal kronor som tilldelas skolan, utan att också ta hänsyn
till skolans förutsättningar och vad resurserna omvandlas till i den
process som skapas av elever och lärare på skolan. I projektarbetet
har samband mellan resurser och resultat studerats ur ett nationellt
perspektiv. Varje kommun och skola kan i den påföljande diskussionen
tillföra ytterligare kunskaper om sina egna specifi ka förutsättningar
och läroprocesser.” Den 30/4 skrev jag tillsammans med fem
förvaltningschefs kollegor följande i Sydsvenskan, med anledning
av att skapa förutsättningar för en mera fl exibel arbetstid i skolan:
”Först och främst handlar det om att kunna ge alla elever än mer
stöd och hjälp för att kunna nå målen för skolan. Då måste lärarna
fi nnas på skolan och vara tillgängliga för eleverna. Detta innebär
givetvis inte att lärarna skall arbeta fl er timmar än idag. Men det
handlar om att skapa en arbetsorganisation där elevernas behov
styr tidsanvändningen.
För det andra handlar det om att ge lärarna en bättre arbetsmiljö.
Det har i många år framförts att det inte fi nns en gräns för lärarnas
arbetsmängd. Arbetsgivaren kan dessutom inte begränsa lärarnas
arbete eftersom de inte styr hela arbetstiden. Skall lärarna få en vettig
arbetsmiljö så måste vi en gång för alla ge lärarna den arbetstidsbegränsning
och arbetsmått som alla andra anställda har. Detta
ger också arbetsgivaren genom rektorerna fulla befogenheter att
axla rollen som arbetsgivare vad gäller lärarnas arbetsmiljö.
För det tredje så är det rimligt att den kommunala skolan får samma
förutsättningar som friskolorna. Dessa har sedan lång tid tillbaka
avtal med normal arbetstid som arbetsmarknaden i övrigt. 2011
får vi en skollag som kommer att ställa samma krav på alla skolor
oavsett huvudman. Alltså är det fullt rimligt att även arbetstidsavtalen
blir likadana framöver.
Det är nu dags för SKL och lärarorganisationerna att en gång för
alla lösa arbetstidsfrågan. Svenska skolan behöver ett modernt arbetstidsavtal
som ger landets rektorer och lärare förutsättningar att
stärka alla elevers resultat. Vi som skolchefer kommer att ta vårt ansvar
att stötta och stärka våra rektorers kompetens så att de kan bli
de goda ledare som skolans elever och personal behöver. ”
Jan-Åke Johansson, Eva Månsby och Rune Westerberg ingår i EU-projektet Creating Green Europeans. Det hela initierades
av Claes Koverberg.
Klimat och energi i internationellt projekt
Från öken i söder till vargavinter i norr. Elever
och personal på Frans Suell och Jörgen Kocks
gymnasium ingår i ett internationellt projekt
som studerar klimat och energiförbrukning
runtom i Europa.
PROJEKTET HETER CREATING GREEN Europeans och
bedrivs med stöd av Comenius, en del i EU:s
program för livslångt lärande. Syftet är att
öka elevers medvetenhet om människans miljöpåverkan
och vad man kan göra i form av
återvinning och energibesparing.
– Vi har länge haft ett arbete kring Grön
Flagg. Vi är intresserade av hållbar utveckling
i allmänhet och försöker få in det i skolarbetet
så mycket som möjligt, säger Jan-Åke Johansson,
rektor på Frans Suell och Jörgen
Kocks gymnasium.
Projektet pågår under två år och omfattar
lärare och elever från Sverige, Finland, Holland,
Polen, Tjeckien, Tyskland och Spanien.
– Ett syfte med projektet är att elever ska
lära av varandra. Det är jätteintressant eftersom
vi har så skilda klimatförhållanden, säger
Jan-Åke Johansson.
KONKRET PROJEKT
Han medverkar tillsammans med Eva Månsby,
Rune Westerberg, Rikard Linde, Charlie
Nielsen och Sanne Mårtensson samt elever
som läser naturkunskap och turism.
– Vi tänker oss att varje klass i naturkunskapen
ska medverka en gång vardera. På så
vis sprider man det över året, säger Eva Månsby,
som undervisar hälften av skolans program
i ämnet.
Just nu arbetar eleverna med natur- och
klimatobservationer vid Käglinge dammar.
Man samlar in information om platsen och
rapporterar enligt en gemensam mall till övriga
deltagarländer.
– Jag har en kurs som heter Kretslopp som
naturbrukseleverna har och klimatstudier ingår
i undervisningen. Det är tänkt att dessa
elever ska sammanställa uppgifter om temperatur
och nederbörd. Det blir ett väldigt konkret
delprojekt, säger Eva Månsby.
Nästa läsår ligger fokus på energi- och
kretsloppsfrågor.
– Eleverna ska bland annat få mäta energiförbrukning
hemma och i skolan och diskutera
fram förbättringsåtgärder, säger Jan-Åke
Johansson.
Det samlade resultaten presenteras på utställningar
på respektive skola.
SLIPPA KRÅNGEL
Eva Månsby ser stora pedagogiska vinster i
Creating Green Europeans.
– Den stora grejen är att man kan få ut
eleverna i naturen. Man behöver inte krångla
för att få fram pengar till buss. Vi kan även
komplettera med lite utrustning som behövs,
säger hon.
Projektet har haft möten i Tyskland och
Spanien. En turismklass på skolan har bidragit
med en presentation av Malmö och
dess regionala förutsättningar.
Under våren hålls ett möte i Järvenpää i
Finland. Sverige är värdland våren 2011 och
kort därefter avslutas projektet med en sammankomst
i Holland.
– Ett extra värde i det här är att man träffar
kollegor som sysslar med samma sak som en
själv fast under helt andra förutsättningar, säger
Jan-Åke Johansson. ☼
I DETTA NUMMER >>
GY11
Lärare – vart tog ni vägen? 4
Humanistiskt på Latinskolan 4
Teoretiskt eller praktiskt 4
Tre eller fyra NV-skolor? 5
Visionen om ett kreativt centrum 5
Teknikprogrammet på en skola 5
Tro och vetenskap
– en välbesökt studiedag 6
Utbildning för hållbar jämställdhet 7
Satsning med ungdomar i fokus 8
Demokratiambassadörer på skolorna 9
PROFILEN
Christina Wehtje ”Biolog i själ och hjärta” 10
Rollspel på hög nivå 12
Publiken sviker 12
ORDET ÄR DITT
Svar på ordet är ditt nr 2, 2010:
Friskvård skapar mervärde 13
Från friskvård till sjukvård 14
En policy som kostar 15
Lön, kön och arbetstid 16
Etiska frågor på FN-skola 17
Den svenska skolan brottas med
kvalitetsbrister! 18
Latinskolan – en del av vårt kulturarv 18
Kandidaten 17
Skräddarsytt läromedel på Södervärn 20
EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens
informationsavdelning och utkommer med
8 nummer per år.
ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson
REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef
GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens
informationsavdelning.
Bylinelösa bilder och texter är producerade
av informationsavdelningen.
EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar.
FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se
och edico@malmo.se
TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET:
Komin/utbildningsforvaltningen
SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen
| Susan Englund, lärare Komvux
Södervärn | Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola |
Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet
OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist
TRYCK: WikingTryck AB
PAPPER: MultiArt Silk
UPPLAGA: 2200 ex
GY 11 >>
Lärare – vart tog ni vägen?
Teoretiskt eller praktiskt?
Hur skapar vi starka, attraktiva program?
Hur hanterar vi nedgången i
elevantal? Det är frågor som diskuteras
i arbetsgruppen för Handels- och
administrations- och Barn- och fritidsprogrammet.
Handelsprogrammet fi nns i dag på
Malmö Borgarskola och Frans Suell
och Jörgen Kocks gymnasium.
– Jag tror att våra skolor är attraktiva
Mötesplats GY 11 är ett
dialogforum om utredningsarbetet
inom
gymnasieskolan i Malmö
stad. Det första mötet
hölls den 7 april och
endast ett fåtal lärare
kom. Ett 50-tal personer
deltog i diskussionerna
om framtidens utmaningar.
Humanistiskt på Latinskolan
Ett program med fyra inriktningar blir tre program med
åtta inriktningar. Arbetsgruppen för Samhällsvetenskap,
Ekonomi och Humaniora har ett svårt pussel att lägga, men
en bit är på plats: Humanistiska programmet förläggs till
Malmö latinskola.
– Vi måste konkurrera med friskolorna. Ett stort och starkt
utbud av individuella val är en konkurrensfördel, säger Petra
Karlsson, ordförande i arbetsgruppen.
Gruppen är i stort överens om hur många skolor som ska
erbjuda de olika programmen, men inte vilka. Man anser att
SP bör fi nnas på 3-4 skolor, alla med inriktningarna Samhällsvetenskap
och Beteendevetenskap.
– Vår största oenighet gäller medieinriktningen på SP, säger
Petra Karlsson.
för olika elevgrupper. Det hade varit
förödande för programmet om vi bara
hade det på en skola, säger Ingalill Fritzon,
rektor på Malmö Borgarskola.
– Vi kan konstatera att handel är en
expansiv bransch. Det borde fi nnas fl er
som vill läsa i Malmö, särskilt om man
ser till arbetsmarknaden.
– HP är ett litet och krympande program.
För att vi ska kunna erbjuda ett
så starkt program som möjligt tycker
EN GENOMGRIPANDE GYMNASIEREFORM.
KRAFTIGT vikande elevunderlag.
Ökande konkurrens från fristående
aktörer. Så ser förutsättningarna
för utredningsarbetet
ut. Elva grupper arbetar med olika
strategiska frågeställningar.
– Ställtiden för kommunerna
har blivit mycket kort. Den stora
utmaningen är att inte bygga fast
sig i permanenta lösningar, säger
utbildningsdirektör Matz Nilsson.
Mötet hölls på Pauli gymnasium.
Sju av grupperna höll presentationer,
tog emot synpunkter
och besvarade frågor.
jag det ska vara på en skola, säger
Jan-Åke Johansson, rektor på Frans
Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
TEORETISKT ELLER PRAKTISKT?
Barn- och fritidsprogrammet minskar,
liksom HP, med runt 30 procent enligt
prognosen fram till 2015. Gruppen diskuterar
bästa placeringen för programmet.
Marita Endrésen, samordnande rek-
Mötesplats GY 11 arrangeras
av informationsavdelningen på
förvaltningen. Tanken är att ge
berörda medarbetare en chans att
informera sig och göra sin röst
hörd innan beslut fattas.
– Vi hade inte väntat oss 1 700
deltagare. Men vi hoppas verkligen
att uppslutningen blir större
till nästa möte, säger en förvånad
informationschef Pia Oredsson
Birgersson.
Nästa upplaga av Mötesplats GY
11 hålls den 20 maj klockan 15-17.
Anmäl dig på Komin/gy11 ☼
En majoritet i gruppen tycker att inriktningen ska fi nnas på
en skola med teoretisk profi l inom samhällsvetenskap.
Ekonomiprogrammet ska enligt förslaget fi nnas på två skolor.
– Det blir antagligen ett stort program. Om man ser till
motsvarande program i dag så fi nns det många paralleller.
Men inriktningen Juridik kommer nog inte att fi nnas på mer
än en enhet, säger Petra Karlsson.
– När det gäller Humanistisk tror vi knappt att vi får ihop
till en klass. Vi har föreslagit att det ska ligga på en skola, säger
Eva Daun, som ingår i gruppen.
Ann-Sofi e Nordh, intagnings- och planeringschef, ser en
möjlighet att locka fl er elever från andra kommuner.
– Vissa smala program kommer inte att kunna erbjudas i
så många kommuner som i dag. Det kan vara ett plus för oss,
säger hon. ☼
tor på Rönnens gymnasium, argumenterar
via arbetsgruppens blogg för att
programmet ska fi nnas med Vårdoch
omsorgsprogrammet på Rönnen.
Hon pekar bland annat på samordningsvinster
och möjligheter att tillgodose
arbetsmarknadens varierande
förväntningar och behov.
Set Rooke, biträdande rektor på Heleneholms
gymnasium, tycker att programmet
ska fi nnas på en skola med SP.
Tre eller fyra
NV-skolor?
Antalet klasser inom NV minskar
från dagens 15 till 12 eller färre. Arbetsgruppen
för NV har till uppgift
att föreslå hur många och vilka skolor
som ska ha programmet.
De kommunala skolorna har hittills
stått sig väl i konkurrensen om NVeleverna,
men det fi nns oroväckande
tendenser.
– Hotet är större än vad vi tidigare
trott. Därför är tolv klasser i det övre
laget, säger Jerry Ahlström, ordförande
i arbetsgruppen.
Oenighet råder om huruvida NV
ska erbjudas på tre eller fyra skolor.
– Borgarskolan och Petri har i dag
totalt nio NV-klasser. Då har vi max
tre klasser kvar, det är inte troligt att
de kan fördelas på tre skolor, säger
Jerry Ahlström.
Antalet nationella inriktningar inom
NV minskas från tre till två.
– Vi tror att vi måste erbjuda ett
stort utbud av inriktningar och valbara
kurser i framtiden. Vi måste ha
minst två paralleller för att kunna
hålla ett utbud som eleverna känner
sig nöjda med, säger Jerry Ahlström.
En viktig konkurrensfördel är citysamverkan
som idag omfattar över
100 kurser.
– Vi tror att en utvidgad samverkan
kommer att vara en förutsättning för
att kunna erbjuda alla kurser. ☼
– Vi har ett specialutformat program
på Heleneholm som är samhällsvetenskaplig
komplettering. Vi ser en ökning i
antalet elever som söker dit, säger han.
Han ser också släktskap med Estetiska
programmet:
– Man kan inte blunda för att det är
ett kreativt program. Det fi nns väldigt
mycket tillgång till kunnig personal för
det som kommer att bli det estetiska
huset, säger Set Rooke. ☼
FOTO: FREDDY BILLQVIST
Visionen om ett kreativt centrum
– Vad är det som lockar ungdomar?
Det är självklart en bra utbildning
som tillåter både kunskap
och kreativitet, säger utbildningsdirektör
Matz Nilsson.
Han leder en arbetsgrupp som
utreder visionen om ett kreativt
hus i centrum.
DET HANDLAR OM ESTETISKA programmet
och Samhällsvetenskapsprogrammets
inriktning Medier, information
och kommunikation i
den nya gymnasieskolan. Arbetsgruppens
uppdrag är att undersöka
förutsättningarna för ett
samgående i en ny enhet.
– Vi är inte klara med våra
diskussioner, men vi tycker alla
att det vore intressant om vi
kunde göra något nytt och spännande
som blir en magnet för
ungdomar, säger Matz Nilsson.
Diskussionen tar sin utgångspunkt
i nuvarande Medie- och
Estetiska programmet.
– Om det estetiska skapandet
kunde möta produktionen så
hade det blivit en otrolig dynamik
i ett kreativt centrum, säger
Matz Nilsson.
Tanken i gruppen är också att
man ska skapa ett mervärde för
elever på andra kommunala skolor.
– Ungdomar som vill gå estet-
eller mediekurser inom ramen för
sitt individuella val ska få tillgång
till skolans faciliteter och kompetenser,
säger Matz Nilsson.
En invändning är att meritpoängssystemet
missgynnar den typen
av val. Samtidigt minskar det
individuella valet i GY 11.
– Jag tror att man till viss del
måste bortse från det rationella.
Alla ungdomar är inte stöpta i
samma form, säger Matz Nilsson.
– Där har vi en fördel gentemot
friskolorna. Gemensamt kan
vi erbjuda kurser som en enskild
skola inte kan, säger Ann-Sofi e
Nordh, intagnings- och planeringschef.
Oenigheten i gruppen gäller
sammansättningen av program
på den nya enheten. Agneta Nilsson,
rektor på Mediegymnasiet,
vill renodla kursutbudet inom estetik
eller media. Andra förordar
mer inslag av SP och NV. ☼
GY 11 >>
Teknikprogrammet
på en skola
– Jag tror att det är jätteviktigt
att man håller ihop Teknikprogrammet
och att teknikelever får
en egen identitet och känsla av
gemenskap, säger Gunilla Linton,
ordförande i arbetsgruppen
för TP.
Hon beskriver nya TP som ett spretigt
program. Man går från noll till
fem nationella inriktningar.
– Vi tror att TP måste vara ett
väldigt fl exibelt program. Eleverna
ska inte känna sig inlåsta. Det
måste vara brett, säger Gunilla
Linton.
Många teknikintresserade elever
väljer i dag andra program, till
exempel NV. Hur ökar man attraktionskraften?
– Ett sätt är att göra det möjligt
att i programfördjupningarna
hoppa mellan de olika inriktningarna.
Kanske borde det också
vara lättare att hoppa från NV till
TP. Det förutsätter ett samarbete
mellan skolorna, säger Gunilla
Linton.
TRE KLASSER
Gruppen är överens om att programmet
bör fi nnas på en skola.
– Om det blir som vi befarar
kommer det bara att bli tre klasser.
Det skulle ha blivit väldigt stökigt
att ha dem på olika skolor,
säger Gunilla Linton.
Däremot fi nns det olika uppfattningar
om var TP ska placeras.
– Elever som läser det fjärde
året ska kunna bli anställningsbara.
Det talar kanske för att programmet
ska ligga på en skola
med yrkesutbildningar, säger Gunilla
Linton.
– Kanske ska det fi nnas på en
skola med NV, eftersom vissa inriktningar
på TP ligger nära detta
program. Design- och medieinriktningarna
talar för en placering
på ett nytt kreativt centrum. ☼
4 5
Vem defi nierar verkligheten?
Finns det en konfl ikt mellan
religion och vetenskap? Tunga
etiska och fi losofi ska frågor avhandlades
när kursplanegruppen i
religionskunskap arrangerade
studiedag den 26 mars.
– Mycket intressant. Bra föreläsare,
tycker Ida Ihd, en av 50-talet
deltagare.
Tro och vetenskap
– en välbesökt studiedag
STUDIEDAGEN HÖLLS PÅ EN skola med yrkesinriktade
utbildningar, Universitetsholmens gymnasium,
och bestod av föreläsningar och paneldiskussion.
Pierre Wiktorin från centrum för teologi och
religionsvetenskap vid Lunds universitet talade
om religiösa föreställningar i dagens populärkultur,
bland annat Harry Potter-böckerna.
Håkan Håkansson, docent i idé och lärdomshistoria
vid Lunds universitet, gav en historisk
exposé kring tro och vetande. En av
hans grundteser är att det inte fi nns någon
konfl ikt mellan naturvetenskap och religion.
Christer Sturmark, ordförande för förbundet
Humanisterna, argumenterade för en sekulär
livssyn som idé- och värdegrund för
samhälle, kultur och etik.
– Etik och moral är alldeles för viktiga för att
bara lämnas till de religiösa. Där tycker jag att religionslärare
har ett stort ansvar. Det är viktigt att
man i undervisningen talar om livsåskådning i
stället för religion och att man pratar om sekulär
etik och moral lika mycket som religiös etik och
moral, säger han.
Bodil Liljefors Persson, docent, universitetslektor
och ämnesansvarig för religionsvetenskap
och lärande vid Lärarhögskolan i Malmö,
tog upp det didaktiska perspektivet.
TRO OCH VETANDE
Det är Elisabeth Beausang Rostovanyi, lärare i
religionskunskap på Universitetsholmens gymnasium,
som organiserat dagen.
– Religionsundervisningen handlar om defi
nition av verkligheten. Det är det vi sysslar
med, säger hon.
Förra våren inledde hon tillsammans med
en kollega, Sara Andersson, ett arbete för att
förändra religionsundervisningen på skolan. I
dag arbetar man mer tematiskt och med alternativa
ingångar: kultur, perspektiv, förändring
och kontext.
– Det är något som vi fått från eleverna.
Man hamnar ofta där – i gränslandet mellan
vad vi tror och vet och vad vi tror att vi vet,
säger Elisabeth Beausang Rostovanyi.
Den nya modellen har fått mycket positivt
gensvar från såväl elever som kollegor.
”Vi tycker att kursen med Elisabeth har varit
en av de bästa vi haft under gymnasietiden.
Hon har lärt oss och fångat vårt intresse
om hur man ser på olika personer, hur de olika
religionerna förhåller sig till varandra och
hur de påverkar oss utan att man tänker på
det”, skriver en klass på Elprogrammet.
FOTO: COLOURBOX.COM
SPÄNNANDE PROGRAM
Studiedagen lockade drygt 50 deltagare, vilket
är mer än antalet religionslärare inom förvaltningen.
I auditoriet fanns även lärare i
samhällskunskap och historia samt elevvårdspersonal.
– Man kommer hit för att det är ett program
som känns spännande. Det är frågor
som kan användas i olika ämnen, säger Ida
Ihd, religionslärare och specialpedagog på
Agnesfrids gymnasium.
– Det här kan jag ha glädje av i min undervisning,
säger Pia Jagrelius, lärare på S:t Petri skola.
Det gäller inte minst Pierre Wiktorins resonemang
om relationen mellan religion och
populärkultur.
– Jag tänkte prova att låta eleverna under ett
par dagar tolka olika tecken i religiös riktning.
Det kan vara en intressant övning, säger hon.
Studiedagen kan ses som ett avstamp inför
arbetet med nya kursplaner i GY 11.
– För att kunna göra det hoppet in i framtiden
måste vi komma fram till var vi befi nner
oss just nu, säger Yerk Liveröd, rektor på
Komvux Malmö Södervärn och ordförande i
kursplanegruppen för religion. ☼
Utbildning för hållbar jämställdhet
Åsa Möller och Anna Öjehagen, lärare på Malmö latinskola, går kursen Jämställdhet i
skolan. Det är en del i Latinskolans satsning på hållbar utveckling. Kursen ska bland
annat utmynna i en handlingsplan för jämställdhetsarbetet på skolan.
JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN – skolpraktik
och forskningsperspektiv är en
fortbildningskurs på 7,5 högskolepoäng
som ges på distans. Utbildningen
anordnas på uppdrag
av Skolverket som också ger ekonomiskt
stöd till skolornas jämställdhetsarbete.
– Vi läser kursen på kvartsfart
under vårterminen. I utbildningen
ingår tre heldagar på Malmö
högskola, berättar Åsa Möller
och Anna Öjehagen.
Kursen ger en introduktion till
olika synsätt och teorier kring genus
och man granskar och analyserar
den egna verksamheten.
– Jag tycker att det är väldigt
viktigt med jämställdhet. Det är
roligt och intressant och jag känner
att jag behöver ha lite mer på
fötterna, säger Åsa Möller.
Hon efterlyser en teoretisk
bakgrund och en inblick i de
forskningsrön som fi nns:
– Det blir lätt så när eleverna
gör tenta att man skriver det man
själv tycker, i stället för det som
forskningen faktiskt visar.
HALKAR EFTER
Inom ramen för utbildningen ska
de bland annat ta fram en långsiktig
handlingsplan för ett integrerat
jämställdhetsarbete på skolan.
– Jag vill att jämställdhetsfrågor
ska integreras i all undervisning.
Det är skolans värdegrund
och den ska vi jobba mot, säger
Anna Öjehagen.
Arbetet går ut på att ändra tankemönster
och beteenden hos
elever och personal genom en utvecklad
medvetenhet om jämställdhet,
genus och kön.
– Jag upplever att det fi nns väldigt
mycket att jobba med.
Många av eleverna har en väldigt
traditionell syn på saker och ting.
En del tycker exempelvis att män
bör tjäna mer än kvinnor eftersom
de är starkare, säger Anna
Öjehagen.
Det fi nns också mycket fördomar
kring begreppet jämställdhet.
– Det handlar inte bara om tjejer,
utan om alla människors lika
värde. När man lägger fram det
på ett sådant sätt är eleverna mer
positivt inställda, säger Anna
Öjehagen.
Ett av målen är att förbättra
killarnas studieresultat och öka
deras engagemang i skolans olika
föreningar och utskott.
– Killarna halkar efter generellt
vad gäller skolresultat. En orsak
kan vara att man har fokuserat så
mycket på tjejer i jämställdhetsarbetet.
Tjejerna har förbättrat sig
och fått bättre förutsättningar,
men man har glömt bort killarna
i det hela, säger Anna Öjehagen.
Åsa Möller och Anna Öjehagen, lärare på Malmö latinskola, går kursen Jämställdhet i skolan.
Studierna ska utmynna i en handlingsplan för jämställdhetsarbetet på skolan.
SMÅ SAKER
Lärarna har en oerhört viktig
roll, inte minst när det gäller
språkbruket.
– Om det är någon som ska ge
eleverna signaler som inte är exkluderande
så är det väl lärarna i
skolan. Det är så mycket man
kan göra i det lilla i klassrummet
för att förändra sitt förhållningssätt,
säger Anna Öjehagen.
Kursen är en del i Latinskolans
arbete för att profi lera sig inom
hållbar utveckling.
– Det är jätteroligt att vi har en
skolledning som tar de här frågorna
på allvar och tycker att det
är värt att lägga resurser på dem,
säger Anna Öjehagen.
Ett viktigt avstamp i denna satsning
var en temadag kring hållbar
jämställdhet på Internationella
kvinnodagen. Lärare på skolan
och gäster bjöd på föredrag och
workshops kring ämnen som
härskartekniker, kön och biologi
och genus i reklamen.
– Vår jämställdhetssamordnare
Aila Partanen har gjort ett jättejobb
med att arrangera dagen
och ringa in folk, säger Anna
Öjehagen.
Dagen föregicks av en temavecka
där jämställdhet genomsyrade
undervisningen i olika ämnen.
– Jag undervisar idrottsklasserna
och vi har pratat mycket om
jämställdhet i idrotten. I ämnet
historia har vi pratat om varför
kvinnor inte syns i historieböckerna.
Det är sådant som jag alltid
jobbar med. Vi har lagt extra
tyngdpunkt på det den senaste tiden,
säger Åsa Möller. ☼
6 7
Satsning med ungdomar i fokus
raktik och visstidsanställningar ska minska
ungdomsarbetslösheten. Utbildningsförvaltningen
har en central roll i Malmö stads ungdomssatsning
på 50 miljoner kronor under
2010.
– Vår stad kommer att märka att vi har många
unga individer i organisationen, säger Pia Hellberg
Lannerheim, projektkoordinator för satsningen.
UNGDOMSSATSNINGEN ÄR EN DEL i den
budgetförstärkning på 137 miljoner
som kommunstyrelsen presenterade
i januari. Det handlar
om totalt cirka 150 visstidsanställningar
och 1 000 praktikplatser.
– Det är en tillfällig satsning som
möjliggjorts av bland annat statligt
konjunkturstöd och sänkta premieavgifter,
säger Pia Hellberg Lannerheim,
samordnare på stadskontorets
avdelning för integration och
arbetsmarknad.
Hon ser satsningen som en stor
möjlighet för Malmö stad som
arbetsgivare:
– Vi måste ta chansen att profi
lera oss och sälja in oss till unga
Malmöbor.
INSPIRERANDE UTBYTE
Under parollen ”Unga i fokus”
ska varje förvaltning visstidsanställa
en Malmöbo i åldern 19-30
år. ”Praktik till tusen” ska ge
1 000 nya praktikplatser för arbetslösa
i åldrarna 19-24 år. Alla
arbetsledare i Malmö stad ska erbjuda
en plats.
– Ungdomarna får en chans till
att skapa nätverk inom kommunen
att skaffa sig referenser och
erfarenheter inför framtiden. Våra
arbetsplatser får ett inspirerande
utbyte med unga människor, säger
Pia Hellberg Lannerheim.
Utbildningsförvaltningen
ansvarar för projekt kring demokratiambassadörer
och uppsökande
verksamhet (se andra artiklar
på detta uppslag).
STÖD TILL SVAGA ELEVER
Praktikenheten får resurser för
att öka antalet platser inom Ung
i Sommar och höja ersättningen
till ungdomarna med 10 kronor
per timme. Totalt cirka 2 500
personer erbjuds praktik i olika
kommunala verksamheter och
föreningar.
Det blir också en förstärkning
av ungdomsstödet inom det individuella
programmet. Bellevue
gymnasium anställer två coacher
för att stödja elever med svaga
språkkunskaper, svag skolmotivation
med mera.
I satsningen ingår även SEF
Unga, ett projekt inom serviceförvaltningen
där man kommer
att bygga en skuggförvaltning
och anställa 120 ungdomar.
Räddningstjänst Syd anställer
fem ungdomar i syfte att öka boendesäkerhet
och brandskydd i
bostäder. ☼
FOTO: FREDDY BILLQVIST
Uppföljare i stadsdelarna
Fyra personer anställs som
uppföljare på Vägledningscentrum.
De ska söka upp
och hjälpa ungdomar som
befi nner sig i utanförskap.
– Jag kan se en vinning i
att man jobbar på fältet.
Det fi nns ett jättebehov
där ute, säger Richard Rasmussen,
studie- och yrkesvägledare.
DET RÖR SIG OM en tillfällig
förstärkning av det kommunalauppföljningsansvaret,
en verksamhet inom
Vägledningscentrum. Uppdraget
är att via brev kontakta
alla Malmöungdomar
i åldrarna 16-19 år som
inte arbetar eller studerar.
Det här läsåret är det 592 personer
som inte svarat.
– De resurser vi haft för detta
är motsvarande en tjänst. Det har
inte funnits utrymme att gå ut
och leta efter dem som inte kommer,
säger Anette Stoltz, chef för
Vägledningscentrum.
Uppföljningsarbetet görs i
samarbete med utbildningsförvaltningens
intagningskansli.
– Även om vi uppfyllt vårt
uppdrag har det känts olyckligt.
Det är så många vi tappar bort,
som sedan kommer till oss på
Vägledningscentrum när de fyllt
21 år, säger Richard Rasmussen,
som ansvarar för uppföljningen.
Fyra personer anställs som
uppföljare under perioden aprildecember.
– De här personerna kommer
mest att vara ute i stadsdelarna
och arbeta i nära samarbete med
AIC. Vi kommer att ha ett
smörgåsbord av aktiviteter som
vi kan erbjuda ungdomarna, säger
Anette Stoltz.
Arbetsförmedlingen Ung är en
annan viktig samarbetspartner.
TYDLIGA VUXNA
Som uppföljare ska man bland
annat knacka dörr och besöka
olika platser där ungdomar befi
nner sig. I rekryteringsprocessen
söker man efter unga människor
som är tydliga vuxna,
gärna med områdeskunskap
och lokal förankring.
– Det ska vara någon som
ungdomarna kan se upp till och
luta sig mot. Det är det
som ger effekt, säger Richard
Rasmussen.
– Man ska kunna jobba
på oregelbundna tider. Det
krävs ett stort mått av tålamod
och fl exibilitet, säger
Anette Stoltz.
Målet är att under året
bygga upp en modell för
samarbete som ger mervärde
och innebär att man kan
hjälpa fl er.
– Jag hoppas att man ska
dra slutsatsen att den här
satsningen är så framgångsrik
så att den behöver permanentas
i någon form, säger
Anette Stoltz. ☼
Demokratiambassadörer
på skolorna
Demokratiambassadörer ska informera
och inspirera elever på Malmös
gymnasieskolor. Utbildningsförvaltningen
anställer ett 50-tal
ungdomar för att öka valdeltagandet
och utveckla möjligheter för
ungas infl ytande.
DEMOKRATIAMBASSADÖRERNA REKRYTERAS,
TILLSAMMANS MED tre-fyra samordnare,
bland arbetslösa i åldrarna 18-24 år.
– Det fi nns en vinst i att det är
unga som informerar unga. De tillför
mycket kreativitet, nya idéer
och ett nytt sätt att kommunicera,
säger Mia Norberg, demokratiutvecklare
på stadskontorets folkhälsoenhet.
Ambassadörerna ska engageras
som resurser i skolvalet och ska ge
information till förstagångsväljare.
– För oss handlar det om mer än
att höja valdeltagandet var fjärde år,
även om valet är en central process
i en demokrati. Det här är ett jätteviktigt
arbete som kan öka känslan
av delaktighet och förhindra
utanförskap, säger Mia Norberg.
Folkhälsoenheten har kommunstyrelsens
uppdrag att tillsammans
med berörda aktörer utarbeta en
strategi kring ungas infl ytande.
– Jag jobbade med valambassadörer
inför Europaparlamentsvalet
förra året. Vi rekryterade 28 ungdomar
som på ideell basis spred information
via skolor och föreningar,
säger Mia Norberg.
EGNA IDÉER
Demokratiutvecklingsarbetet sker
under parollen ”Jag bor i Malmö”.
Man anordnar bland annat workshops,
dialog- och nätverksmöten.
– Tanken är att demokratiambas-
Mia Norberg, demokratiutvecklare på
stadskontoret.
sadörerna ska marknadsföra ”Jag
bor i Malmö” och arbeta tillsammans
med den här satsningen,
säger Mia Norberg.
Hon ingår i en arbetsgrupp, tillsammans
med bland andra Elizabeth
Flórez och Gustavo Nazar på
Pedagogiska centralen, som ska
utarbeta en introduktionsutbildning
för ambassadörerna.
– Som förespråkare måste man
ha kunskapen och även känna sig
stärkt som person. Därför kommer
vi att jobba mycket med ledarskap
och gruppdynamik, säger
Mia Norberg.
Demokratiambassadörerna
heltidsanställs under perioden
maj-oktober.
– Jag har ett nätverk av valambassadörer
sedan förra året. Flera
har hört av sig och är nyfi kna på
om det blir någon ny satsning i
år, säger Mia Norberg.
Det är i dagsläget inte helt bestämt
hur demokratiambassadörerna
ska arbeta i praktiken.
– De ska bland annat ordna debatter
för ungdomar på skolorna.
De ska förmedla informationen
på ett sätt som ungdomar kan ta
till sig, säger Mia Norberg.
Det centrala är att ambassadörernas
egna idéer och erfarenheter
tillvaratas i arbetet. ☼
8 9
PROFILEN >>
CHRISTINA WEHTJE
Biolog i själ och hjärta”
– Jag är tacksam för den tur jag haft – jag har varit på rätt plats vid rätt tillfällen. De möjligheter som
erbjudits mig har lett till bra val. Det är viktigt att ta vara på de möjligheter man får och försöka göra
det bästa av saker. Man vet aldrig vad som händer imorgon.
CHRISTINA WEHTJE ÄR LEKTOR och lärare i kemi
(ämnesansvarig), biologi och mikrobiologi
vid S:t Petri skola, där hon har jobbat i12 år.
Hon har en fi losofi e doktorsexamen förutom
gymnasielärarutbildning, är med och driver
utveckling av skolan, sitter i kursplanegrupp
och är sedan årsskiftet invald skolrepresentant
i naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd
i Lund.
– Jag är biolog i själ och hjärta. Djur och natur
– det ligger i botten hos mig. Vit biologi
intresserar mig mest: mikrobiologi, genetik,
immunologi och bioteknik. Men den gröna
är jag också intresserad av, men det är mer på
hobbynivå. ”Wow, vilken skalbagge!” händer
det till och med att jag utbrister, när jag är på
golfbanan och medspelarna bara diskuterar
svingen eller puttlinjen, säger Christina.
Hon disputerade i mikrobiologi 1991 vid
Lunds universitet.
– Jag hade spenderat ett år i USA vid University
of California, UCDavis, tillsammans med
min blivande man som är docent i bioteknik.
Det var en form av examensarbete. När vi kom
hem från USA fi ck jag av en händelse erbjudande
om ett assistentjobb på en labbkurs i mikrobiologi.
Så jag blev doktorand där, trots att jag
från början inte hade tänkt doktorera.
FAMILJEN VIKTIGAST
Efter disputationen var det dags för postdoc
på DTH i Lyngby, Köpenhamn.
– Vi var i skaffa-barn-tagen, så jag ville inte
åka så långt bort.
1993 kom äldsta barnet av tre, mellanbarnet
kom1995 och den yngsta1998.
– Med små barn var jag inte beredd att satsa
150 procent på en yrkeskarriär. För att
komma någonstans i den akademiska världen
måste man vara beredd att lägga ned enormt
mycket tid, och det ville inte jag. Familjen är
det absolut viktigaste.
GYMNASIELÄRARE?
– Ska du inte bli gymnasielärare istället? frågade
en bekant mig. Min första reaktion var:
…Näää! Men så läste jag pedagogik ett år.
Det är ju användbart oavsett vad jag gör med
det, tänkte jag.
Christina har alltid haft lätt för att undervisa.
– Jag har alltid fått veta av studenter och
elever att jag är pedagogisk och tydlig. Det
har legat för mig. Och min praktiktid på
Malmö Borgarskola och S:t Petri var otroligt
kul. Jag upptäckte att ungdomar i den här åldern
är väldigt roliga att jobba med, vilket jag
inte hade trott. De är intresserade av det mesta,
de är positiva, frågvisa, glada och vill saker.
Så jag bestämde jag mig för att fortsätta som
lärare och jag har aldrig ångrat det beslutet.
SATSAR PÅ NATURVETENSKAPEN
– Jag arbetar bara på naturvetenskapsprogrammet
och tycker att vi satsar mycket på att göra
de naturvetenskapliga ämnena mer levande
här på S:t Petri. Vi vill ge både bredd och djup
men också verklighetskoppling. Därför samarbetar
vi mycket med högskola och universitet.
Vårt syfte är att inte ha vattentäta skott mellan
ämnena. De får istället glida in i varandra för
att skapa en helhetssyn på naturvetenskapen
och dess betydelse för hela samhället. Vi gör
också kopplingar till idéhistoria och har jobbat
med det inom Scienceprofi len av NV-programmet
i tio år här på Petri.
– Vi är fyra lärare här som startat Scienceprofi
len: Thomas Ekström, fysik, Bertil Hallmer,
biologi, Therese Svensson, fi losofi och
svenska och jag i kemi. Vi gör bl a resor till
Cern i Genéve, som är Europas centrum för
partikelfysik. Här fi nns forskare från världens
alla hörn. Vi åker dit med en åk 3 som har
valt Science-spåret varje år. Förutom att ägna
oss åt partikelfysik, tittar vi bland annat på
livsmedelsproduktion, gör exkursioner upp i
bergen och tittar på alpfl ora.
– Jag har också varit med och startat en
NV-profi l i biomedicin och bioteknik där
eleverna har externa mentorer, medicinska
forskare i Malmö och Lund. Vi är inne på
andra året nu.
FORTSÄTTNING PÅ SID 19...
10 11
FOTO: FREDDY BILLQVIST
CHRISTINA WEHTJE
Ålder: 48
Gör just nu: Undervisar i kemi och biologi, arbetar
med fördjupningskurser och profilering inom
NV-programmet
Livsfilosofi: Försök hitta tillvarons guldkorn och glöm
inte att njuta av livet, man har bara ett
Född: I Malmö
Bor: I Malmö
Familj: Man och 3 barn
Intressen: Familjen, resor, djur-natur, golf
Rollspel på hög nivå
Intresserad av spännande pedagogik?
Folk och försvar erbjuder ett intressant rollspel
– gratis!
FOLK OCH FÖRSVAR (FOF) har visserligen säkerhets-
och försvarfrågor på agendan, men någon direkt
koppling till svenska försvaret fi nns inte
FOTO: MAGNUS GRAHN | Olika roller. Under ledning av Daniel Sturesson såg Agneta Hansson och
Petra Karlsson till att samhällskunskapslärare lärde sig hur det går till att spela rollspelet
Minister för en dag.
Publiken sviker
Fullt hus?!?
Det vimlar av bra fortbildning, inte minst i
Lund och Malmö, men var är publiken?
STADSBIBLIOTEKET I MALMÖ ERBJUDER till exempel
förnämliga EU-utbildningar men beklagar
ibland att så få Malmö-lärare kommer på dessa
fi na aktiviteter. Regionens högskolor och
universitet lockar också med fi na erbjudande
för lärare. Regionala ämnesföreningar bjuder
ofta in till aktiveter som kan sorteras in under
rubriken god kompetensutveckling.
Flera av arrangörerna har dock besviket fått
konstatera att ”publiksiffrorna” är låga. Att
det endast dyker upp sju-åtta lärare är inte
ovanligt och detta trots mycket kompetenta
föreläsare.
Vad är orsakerna till det här?
utan FoF backas upp av 59 olika organisationer.
FoF erbjuder sig att komma ut till gymnasieskolor
och högskolor för att helt gratis
spela upp rollspelet Minister för en dag.
I slutet av mars lockade Föreningen Lärare
i samhällskunskap (FLS) med en fortbildning
i nämnda rollspel. Tio lärare från olika delar
av Skåne dök upp
för att under handledning
av Daniel
Sturesson från Folk
och försvar ”smaka
på” hur det är att
vara minister för
en dag.
Agneta Hansson,
lärare på Malmö latinskola,
och Petra
Karlsson, rektor på
Malmö Borgarskola,
sitter båda med i
FLS:s styrelse och
de har tidigare låtit
sina elever få jobba
med rollspelet Minister
för en dag.
– Jag tycker det
här rollspelet är
mycket bra för
– Det skäl många tar upp är att kvällar och
helger är heliga och då man inte gå på fortbildning.
Flera anger även skäl som att det är svårt
att lämna klasser då man inte får vikarier, säger
Mette Thorsen, styrelseledamot i Södra kretsen
av Geografi lärarnas riksförening.
Petra Karlsson, ledamot i styrelsen för Föreningen
lärare i Samhällskunskap och dess
Skåneavdelning, bekräftar trenden.
– Jag tycker mest att det är tråkigt. Många
lärare vill ha ämnesfortbildning men kommer
inte på våra arrangemang. Vi har funderat på
om våra arrangemang är tråkiga, på vad som
lockar, på när utskick ska ske (långt i förväg eller
med kort framförhållning?), säger Petra Karlsson,
numera rektor på Malmö Borgarskola.
Agneta Hansson, även hon är styrelseledamot
i Föreningen lärare i samhällskunskap
eleverna eftersom de får praktisera sina kunskaper
de fått genom att läsa bl a internationella
relationer. Kunskaperna blir mer ”levande”
. Det kan ju också var roligt att få vara
minister för en dag ha makt och använda
den, säger Agneta Hansson.
Petra Karlsson är inne på samma spår:
– Eleverna interagerar och förhållanden
ändras av spelledaren efter hand. Spelledaren
kan anpassa spelet efter eleverna och deras
agerande. Jag tror att rollspel generellt bidrar
till att öka intresset för de sakfrågor som behandlas
i rollspelet. Det blir väldigt ”hands
on”. I just detta rollspel fi nns det dessutom
humoristiska inslag som lättar upp det hela!
Ett väldigt bra sätt att få upp intresse och engagemang
helt enkelt! Dessutom krävs inte så
mycket förberedelser för detta rollspelet till
skillnad från t ex ett FN-rollspel, funderar
Petra som tidigare arbetade som samhällskunskapslärare
på Katedralskolan i Lund.
För dig som vill veta mer om rollspelet Minister
för en dag fi nns ytterligare information
på Folk och förvars hemsida: http://www.
folkochforsvar.se/index.php/saekerhetspolitiskt-spel
Lycka till! ☼
MAGNUS GRAHN
har också funderat på bakgrunden till de låga
publiksifforna:
– Jag hoppas att det beror på att lärarna har
alldeles för mycket att göra och inte för att de
inte är intresserade av sitt ämne. FLS ordnar
mycket och bra fortbildning för samhällskunskapslärare
i Skåne som dessutom alltid
är aktuell och intressant.
En annan möjlig tanke är att formerna för
ovan nämnda kompetensutveckling inte passar
dagens lärare, och en annan förklaring
skulle också kunna vara läraryrket idag är så
krävande att det enkelt inte fi nns tid och energi
till ytterligare arbete i form av fortbildning.
Frågan är i så fall vilken roll ett nytt arbetstidsavtal
skulle kunna spela…? ☼
MAGNUS GRAHN
SVAR PÅ ORDET ÄR DITT edico nr 2, 2010>>
Friskvård skapar mervärde
Vilken chock jag fi ck när jag läste i Edico att friskvårdstimmen
ska tas bort samt de "särskllda friskvårdanslaget". Vad och hur
f-n (ja, jag är förbannad, upprikigt och heligt arg) tänker man
när man tar bort friskvårdstimmen?! Medan andra väljer att
satsa på fl er och mer hälsobefrämjande inslag, väljer Malmö
utbildningförvaltning att göra tvärtom! Är det pga bristande
ekonomi eller tillit till personalen som ligger till grund för att
man drar in ”timman”???
Jag hoppas att Marinas klartänkta inlägg ska skapa debatt! HRut,
det nya instrument som ska leda till att Malmö stad arbetar med
personal frågor på ett gemensamt sätt, men då måste någon ha
missat Friskvårdspolicyn, eller??? Vad jag önskar att jag arbetat
på miljöförvaltningen! Har någon mätt deras sjukfrånvaro eller
kanske ännu bättre deras ”friskhetsnärvaro” jämfört med t ex utbildningsförvaltningen?!
Hade varit mycket intressant!
Jag har som den friskvårdsnörd jag är läst fl era böcker i ämnet bl
a boken ”Långtidsfrisk – Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet”
av Johnny Johnsson, Anders Lugn och Birger Rexed, Ekerlids
Förlag, 2003, ISBN 91-89617-68-1, högst användbar och aktuell
trots årgången. Den handlar om kartongfabriken Stora Enso
Fors i Dalarna och deras förändringsarbete – från att vara ett företag
där ohälsa och sjukfrånvaro förekom i allt för riklig mängd
till att år 2002 utses till Sveriges friskaste arbetsplats.
Boken visar på konkreta och användbara verktyg för arbetsplatser
som vill fl ytta fokus från att åtgärda ohälsa till att vara hälsobefrämjande.
Det var just det som jag också kom att fastna för!
Man har vänt på begreppet dvs man har fokus på långtidsfriska
= medarbetare som inte haft en sjukdag på två år och tagit reda
på vad som gör människor friska istället för att titta på vad man
blir sjuk av. (På tio år har andelen friskskrivna bland fabriksarbetarna
ökat från tre till 30 procent. Bland tjänstemännen är hälften
långtidsfriska jämfört med tolv procent förr. Det innebär att
Fors har tjänat 35 årsarbeten och lika många miljoner på att folk
är friskare än för tio år sedan.)
Jag ser gärna att Lars Silverberg får lästtips om denna bok, är
t o m villig att lägga ihop/köpa ett ex till honom. Boken som sådan
skulle vara ett krav att läsas av alla som arbetar med personalfrågor
i allmänhet eller arbetsmiljö och hälsa i synnerhet.
Kanske kan Lars efter att ha läst boken inse (de hans undersåtar
redan insett) att friskvården skapar ett mervärde både för individen
och företaget. Kanske kan Lars då också börja se människor
som en tillgång, inte bara som en kostnadsfråga!
Jag utgår från att fl er än jag hört av sig till tidningen?! Ser gärna
att frågan kommer upp på nytt i tidningen så att fl er medarbetare
kan tycka till. ☼
EVA JACOBSON
12 13
FOTO: COLOURBOX.COM
SKRIV TILL OSS
edico@malmo.se
edico@pub.malmo.se
SKRIV TILL OSS
edico@malmo.se
edico@pub.malmo.se
SVAR PÅ ORDET ÄR DITT edico nr 2, 2010>>
Från 1 augusti kan anställda på Utbildningsförvaltningen inte
längre utnyttja en timmes betald arbetstid till friskvård. Detta
har ledningen bestämt i samarbete med facket. Enligt uppgift
beror förändringen på att man vill skapa större likabehandling
bland de anställda eftersom det fi nns personer inom förvaltningen
som inte anser sig kunna ta ut timmen. Samtidigt anses
det att förvaltningen gör en ekonomisk besparing genom beslutet.
Frågan är dock om detta är rätt väg att gå eftersom det minskar
de anställdas möjligheter att träna och bedriva annan friskvård.
Enligt uppgift är det de anställdas egenansvar att hålla sig
friska. Det är säkert riktigt men möjligheterna att göra det har
alltså minskat. Att bedriva vettig friskvård kan långt ifrån göras
på en timme men timmen ger dock vissa signaler till medarbetaren
att dennes hälsa är viktig för arbetsgivaren. Genom att ta
bort den extra timmen signalerar inte längre förvaltningen att
friskvård är viktigt men istället att det är den anställdes eget problem.
Andra förvaltningar i Malmö stad går helt motsatt vägar
och ger de anställda träningstimmar, massage, fruktkorg, yoga
etc. Kanske hade det varit rätt att göra det istället eftersom framgångsrika
stater har infört betydligt mer friskvård på arbetstid.
Värdens näststörsta ekonomi Kina är en av de nationer som gjort
detta med stor framgång i många år. Men vi ska kanske inte i
Sverige lära oss av andras framgång?
Det är allmänt känt att förvaltningen ständigt omorganiserar
och minskar personalstyrkan. Samtidigt anställs det fl er chefer
som detaljstyr organisationen mer och mer. Förvaltningens styrsystem
håller stegvis på att ändras från Bottom-up-styrning där
varje medarbetare tar eget ansvar, egna initiativ till en Topdown-styrning
där minsta detalj styrs från högsta ledningsnivå
över huvudet på medarbetarna. Var fi nns då incitament till egna
initiativ, ansvar och motivation för det egna arbetet? Hur många
av de befi ntliga medarbetarna känner sig kontrollerade, ifrågasatta
och handlingsförlamade på grund av denna styrning? Kanske
förväntas alla nejsägare att säga upp sig då det fi nns för
många medarbetare i organisationen?
Förvaltningen har också infört nya rutiner för att hantera sjukskrivna
medarbetare. På förvaltningen tillåts man inte längre att
vara sjukskriven för länge utan att rehabiliteringsåtgärder sätts
in. Själv har jag upplevt att bli uppringd redan andra sjukdagen
även om jag är en person som mycket sällan är sjuk. Kanske var
det för att visa sitt deltagande i min situation men det känns
ändå inte helt ok att vara sjukskriven. Sedan funderar jag på hur
många som kommer att bli oftare sjuka på grund av stressen
kring organisationens rationaliseringsprocess, övertalighet, den
ökade kontrollen samt den minskade friskvårdssatsningen. Eftersom
chefernas arbetsuppgifter är att följa upp sjuka medarbetare
noggrant är förvaltningen på väg att gå från friskvård till
sjukvård, allt som jag uppfattar det på grund av att inte alla inom
förvaltningen kan ta ut sin friskvårdstimme. Jag är mycket undrande
varför fackföreningarna går med på sådana åtgärder istället
för att kräva att alla anställda bereds möjlighet att ta ut timmen.
Kanske kan jag förstå att det från politikernas sida fi nns sparkrav
på förvaltningen men kanske borde man istället satsa på personalens
hälsa och egna initiativ. Om de anställdas egna möjligheter
minskar för mycket reduceras de anställda till produktionsmedel
som när som helst kan byttes ut av någon annan och då
är det inte säkert att det produceras något mervärde för verksamheterna
eftersom alla anställda enbart blir utslitna, trötta
och sönderstressade. ☼
JOHNNY FUNCH
SVAR PÅ ORDET ÄR DITT edico nr 2, 2010>>
Från friskvård till sjukvård En policy som kostar
FOTO: COLOURBOX.COM
I senaste Edico framkom det synpunkter kring friskvård inom
Utbildningsförvaltningen. Jag instämmer fullständigt med
det som Marina Glisovic för fram i "Ordet är ditt". Tycker det är
tråkigt att det från förvaltningsledningens sida fi nns en människosyn
som utgår ifrån att medarbetare vill luras och att
medarbetarna per automatik använder friskvårdstimmen
som arbetstidsförkortning. Det säger mer om förvaltningsledningens
människosyn än om medarbetarna inom Utbildningsförvaltningen.
Det är hög tid att förvaltningsledningen
på allvar visar att det är högt i tak inom organisationen och att
det inte bara är tomma ord som används i kvalitetsredovisningen.
Det är också olyckligt att ta bort de särskilda friskvårdsanslagen
som olika arbetsplatser erhållit. Att t.ex. ta bort massage
för personer som arbetar framför datorn 40 timmar i veckan,
innebär sannolikt att många personer kommer att få större
fysiska problem på längre sikt. Att motivera dessa förändringar
med att man sparar pengar, är olyckligt ur ett perspektiv
som sträcker sig längre än ett budgetår.
Även jag, är i likhet med Marina Glisovic mycket imponerad av
den satsning som Miljöförvaltningen gör på hälso- och friskvårdsfrågor
och den information som fi nns tillgänglig för deras
medarbetare på Komin. Jag hoppas att Utbildningsförvaltningens
personalchef, har tid att ägna en timme av sin ytterst dyrbara
tid, åt att studera Miljöförvaltningens friskvårdsprogram
på Komin. Utbildningsförvaltningens nya friskvårdspolicy imponerar
verkligen inte och den information som fi nns om friskvård
på Komin känns något daterad, den är från 2008. Den nya
friskvårdspolicyn känns dessvärre mer daterad än så.
Från en medarbetare som tar ansvar för att hålla mig frisk och
hoppas att förvaltningsledningen tar sitt ansvar för dess medarbetares
hälsa. ☼
FREDRIK OLSSON
Friskvård contra tid
med elev och studerande
För att nå uppställda mål för gymnasieskola och Komvux i
Malmö är en av de viktigaste framgångsfaktorerna personalens
tid tillsammans med elever och studerande. Med tanke
på detta och på grund av den ekonomiska situationen där vi
inför kommande år skulle minska utbildningsnämndens kostnade
med 32 mkr utan att röra elevpengen har beslut kring
friskvård tagits enligt följande:
Friskvårdstimmen (1 timmes friskvård på arbetstid i veckan)
upphör from 1/8 2010.
Centrala medel för riktade insatser till enheterna utifrån specifi
ka behov upphör from 1/1 2010.
Subventionering av motionskort (500 kr/år) fi nns kvar.
Befattning som friskvårdspedagog 50% är kvar.
Det fi nns i nuläget också stor skillnad mellan Malmö stads olika
förvaltningar gällande tid och medel för friskvård. Det fi nns en
strävan efter ett likvärdigt arbete med hälsofrågor förvaltningarna
emellan och samma regler gäller oberoende var du arbetar
i Malmö.
Sneglar man på näringslivet så är det bara ett fåtal företag där
anställda har möjlighet till friskvård på arbetstid. I dessa fall är
det oftast kopplat till fysiskt ansträngande arbete.
I enlighet med Malmö stads personalpolicy är det angeläget att
bedriva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett
hållbart arbetsliv och en sund livsstil. Vi är alla en del av arbetsmiljön
på vår arbetsplats. Detta är ett gemensamt ansvar arbetsgivare
och arbetstagare emellan. Detta delade ansvar innebär
att erbjuda friskvård och bedriva ett hälsofrämjande arbete samtidigt
som det också fi nns ett individuellt åtagande för sitt eget
välbefi nnande för att ha en möjlighet att utföra de överenskomna
arbetsuppgifterna. ☼
MATZ NILSSON LARS SILVERBERG
UTBILDNINGSDIREKTÖR PERSONALCHEF
SKRIV TILL OSS
edico@malmo.se
edico@pub.malmo.se
14 15
ORDET ÄR DITT >>
SKRIV TILL OSS
edico@malmo.se
edico@pub.malmo.se
Lön, kön och arbetstid Etiska frågor på FN-skola
I DN 2010.03.15 skriver 198 av landets skolchefer inom offentlig
sektor att ”vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider”.
Dom är frustrerade över det stelbenta läraravtalet som de anser
har rötter ”i en annan tid, i en annan skola”. Jag hittar två andra
icke nämnda förändringar som däremot är genomförda.
Arbetstidsfrågan handlar som bekant om ”ferietjänst” som innebär
att lärarna har ferier och arbetar 45 timmar i veckan varav 10
timmar kan göras utanför skolan. Den tiden används för planering
och provrättning mm. Eftersom man jobbar 5 timmar mer
än andra i veckan arbetar man in tid så man kan ha ferier under
en del av elevernas ferietid.
Det de skolchefer som skrivit under vill nå är ”semestertjänst”
med 40 timmars arbetsvecka, all tid på jobbet, och vanlig semester
utan ferier. Det man behöver 45 timmar för idag skall klaras
av på 40 timmar. På elevernas ferietid skall lärarna planera, fortbildas
och rätta prov och annat som man inte hann med under
terminen.
TVÅ OLIKA AVTAL
Jag hade inte klart för mig att det fi nns två olika avtal på lärarområdet.
Ett för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och ett
för Privat sektor (Privatskola = friskola). Enligt debattartikeln har
privatskolorna redan infört semestertjänst. SKL-skolor är förhindrade
att göra så och måste hålla fast vid ferietjänsten vilket
man anser äventyra den kommunala skolans framtida existens!
Men stämmer det? Jag känner till kommunala skolor där lärare
har semestertjänst och friskolor med ferietjänst.
Den logiska slutsatsen av DN-artikeln är att friskolornas framgång
skulle bero på att dom har ett annat läraravtal om arbetstiden.
Det tvivlar jag starkt på. Och jag håller med Haninges framgångsrike
skolchef när han säger att problemet inte är att
rektorerna inte får tillgång till lärarnas hela arbetstid. ”Problemet
är snarare vilken tid eleverna får tillsammans med sina lärare och
framför allt kvalitén på detta möte.” Det är den stora variationen
i undervisningskvalitet som är det verkliga problemet, inte brist
på resurser eller lärarnas arbetstidsavtal, hävdar han enligt Lärarnas
tidning 6/2010.
Privatskolornas framgång tror jag beror på att dom satsar mer
och är bättre på marknadsföring och att dom kan välja lönsamma
marknadssegment. Vidare har dom har slimmad organisation
med liten byråkrati och korta beslutsvägar. Dessutom lär
det vara unikt för Sverige att friskolor kan göra vinster på skattebetalarnas
pengar. Det sporrar naturligtvis.
FOTO: JAN SANDSTRÖM
Debattartikeln är skriven av Jan Sandström, lärare på
Mediegymnasiet och skribent för Edico.
KVINNORNA TAR ÖVER
En förändring som redan skett är att lärarjobbet alltmer blir ett
kvinnoyrke. Särskilt gäller detta på högstadiet och gymnasiet. På
lägre stadier är det väl redan så. I Malmö Utbildningsförvaltnings
Jämställdhetsplan 2010 ser jag att av medarbetarna är 62% kvinnor
och 38% män. Däremot är 36 av 75 chefer män vilket väl är
typiskt eftersom män i högre grad hittar jobben där man tjänar
mest. Låglönejobb är oftast kvinnojobb. Klart att vi vill ändra på
det, men att det blir alltfl er kvinnor i ett yrke pekar, enligt hur det
varit hittills, mot låg lön och låg status. När jag studerar tabellerna
närmare fi nner jag att det i åldern 20-29 är mer jämn fördelning
mellan könen. Så lärarna kan kanske hoppas på 50/50-könsfördelning
och högre lön i framtiden…?
LÄRARLÖNER I EUROPABOTTEN
I slutet av 50-talet tjänade en adjunkt (kärnämneslärare) på realskola
(högstadium) och gymnasium ungefär samma som en
riksdagsman. Idag tjänar riksdagsmannen nästan dubbelt så
mycket. Förändring nummer två är alltså att lärarlönen har
sänkts markant efter1900-talets mitt och idag har Sveriges lärare
Europas lägsta löner bland jämförbara länder. I Lärarnas tidning
nr 4/2010 kan man läsa att en 1-7-lärare genomsnittligt
tjänar 39.900 i Köpenhamn, ungefär det samma i Berlin och hela
49.300 i Geneve.
Låg lön ger läraryrket låg status hos oss och det blir sällan förstahandsval
när studenter med bra betyg skall välja högskoleutbildning.
I förlängningen riskerar det att leda till sämre undervisningskvalitet.
Det äventyrar den framtida svenska skolan! ☼
Eleverna från frisörprogrammet gjorde ett studiebesök på
Wellasalongen i Rockefeller Center.
För 34:e året i rad arrangerade i början på mars FN-skolan i
New York en internationell konferens för skolungdomar från
hela världen. Malmö och Sverige representerades av elva förväntansfulla
elever från Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
Eleverna ledsagades av tre lärare från skolan. Årets konferens
hade temat Bioethics: Striking a Balance och innebar
att frågor som t.ex. eutanasi, stamcellsforskning, etik i samband
med organtransplantationer med mera diskuterades.
Kunniga föredragshållare inledde och därefter fi ck eleverna
ställa frågor och diskutera. Konferensen hölls i FN-högkvarteret
under den vecka då det är plenifritt. Emellertid pågår ombyggnad
i FN just nu varför General Assembly Hall inte kunde
användas. Istället fi ck två andra salar användas för att inrymma
konferensen och alla konferensdeltagare.
FN-skolan hade inför konferensen utlyst en fi lmtävling som de
deltagande skolorna kunde sända in bidrag till. Det var ett populärt
inslag i konferensen när bidragen spelades upp. Det visade
sig att Bollywoodeffekten satt i och en indisk skola vann välförtjänt
fi lmtävlingen detta år.
På sedvanligt amerikansk sätt arrangerades ett antal s.k. Student
Panels. Det innebär att två skolor möts i en debatt om ett arrangerat
och i förväg bestämt ämne. Vanligtvis brukar skolor i USA
och Kanada vara de som utmärker sig i debatteknik eftersom
”Speech” är en viktig del i skolutbildningen i dessa länder. Glädjande
var att en fi nländsk skola från Helsingfors deltog i en av
debatterna och utmärkte sig mycket positivt!
Konferensen pågick under två heldagar och en heldag ägnade
den svenska gruppen åt utfl ykter i New York. Eleverna hade i förväg
fått läsa in sig på intressanta platser och fi ck nu turas om att
guida varandra enligt ett uppgjort schema. Detta år fanns det
faktiskt också tillfälle till en ledig lördag då eleverna kunder göra
”stan” och se alla viktiga New York-attraktioner.
Eleverna från Frans Suell och Jörgen Kock blev inkvarterade i
värdfamiljer som utgörs av föräldrar till elever på FN-skolan. Föräldrarna
på skolan ser det som självklart att man så generöst
ställer upp och ger elever från hela världen möjlighet att komma
till New York och delta i konferensen. Vi är naturligtvis mycket
tacksamma för detta och det känns därför extra roligt att få höra
att värdarna varit nöjda med våra elever. Resan är inte möjlig att
genomföra utan denna hjälp med inkvartering och stöd från
våra sponsorer. ☼
Insändaren är skriven av Stefan Lindhe, lärare i allmänna
ämnen på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och
ledamot i kommunfullmäktige.
SKRIV TILL OSS
edico@malmo.se
edico@pub.malmo.se
16 17
FOTO: DAVID SELLERS
FOTO: ATELJÉ BRORSON
ORDET ÄR DITT >>
ORDET ÄR DITT >>
SKRIV TILL OSS
edico@malmo.se
edico@pub.malmo.se
Den svenska skolan brottas
med kvalitetsbrister!
I slutet av juni 2007 antog regeringen direktiv
för en utredning som ska föreslå en reformerad
lärarutbildning. Den förra universitetskanslern
Sigbrit Franke fi ck uppdraget att
leda utredningen.
Det höjs allt fl er röster inom den akademiska
världen för att betygen ska kompletteras med någon form av
lämplighetstest vid antagningen till lärarutbildningen, att det
ska frigöras tid för ämnesfördjupning samt skapas utrymme för
fl er lärarexamina. ”Det är väsentligt att blicka utanför Sveriges
gränser för att se hur man har löst problem.”, säger Franke. Hon
nämner härvid Finland, Storbritannien och USA som intressanta
länder att studera. (”Sigbrit Franke utreder ny lärarutbildning”,
Riksdag & Departement, Utbildning, Måndag 20 augusti 2007)
Det är föga okänt att den svenska skolan brottas med kvalitetsbrister
och stundom kaos. Alla sparkrav och nedskärningar
har resulterat i landets skolors stundande kollaps. Den lärarledda
tiden minskar alltmer samtidigt som kraven ökar på studenternas
delaktighet och ansvar. Större grupper, minskad undervisning
och kortare handledningstid medför sänkt kvalitet och
status. När man drar ned på undervisningstimmarna drar man
även ned på kursinnehållet, vilket i praktiken innebär att man
sänker kraven och målen. Men det är fel att skylla skolkaoset på
lärarna, och speciellt på de obehöriga. Kritiken bör istället riktas
Latinskolan – en del av vårt kulturarv
Latinskolan är en del av Malmös kulturarv med en undervisning
som började 1406 i en liten byggnad intill St Petri kyrka. ”Samma
år hade en delegation malmöbor återvänt från en lång och
äventyrlig resa genom det senmedeltida Europa. Med sig hade
de ett av påve Innocentius VII undertecknat brev, där malmöborgarna
gavs särskilt påvligt tillstånd att grunda en skola. Detta
skedde efter att domkapitlet i Lund tidigare avslagit samma ansökan”,
skriver historieläraren Leif Holmstedt (Malmö stadsbibliotek,
Kulturarv Malmö). 1959 började fl ickor för första gången på
skolan samtidigt som en tillbyggnad för naturvetenskapliga ämnen
invigdes.
Med mer än sexhundra år av oavbruten utbildningsverksamhet
– unikt i Sverige – är Latinskolan en viktig del av Malmös kulturarv.
Detta kulturarv består av värden som tidigare generationer
har skapat och som inte bara innehåller ett par byggnader utan
även berättelser och traditioner. Därför är det hela kommunens
skyldighet att verka för att detta kulturarv ska förvaltas på bästa
sätt. Vi har alla ett ansvar i denna demokratiska diskussion om
det ständigt föränderliga kulturarvet, som kan förknippas med
tillhörighet och makt. Av tradition har Latinskolan verkat för
kompetens och jämlikhet. Skolan har förmedlat och förmedlar
frisinnade och humanistiska tankar om att alla får plats, vilka gör
skolan unik i vår tid.
FOTO: MARGARETA DEVIC
Ljubomir T. Devic, fi l. kand., medlem i Skånes Författarsällskap
och ASLA.
till politikerna och lärarförbunden.
Ett införande av såkallade lämplighetstester och lärarlegitimation
skulle förbrylla och gäcka skolvärlden än mera. Ett lämplighetsprov
vid antagningen till lärarutbildningen skulle, enligt
Sigbrit Franke, ”kunna visa motivation för yrket, förmåga att uttrycka
sig i tal och skrift och pedagogisk förmåga.” (”Lärarna allt
mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008) Men i själva
verket hade det varit alltför snävt, fyrkantigt och monokulturellt
att genomföra.
Nyblivna lärare är inte färdigskolade för livet. Lärandet är således
en livslång process! ”Forskarnas huvudbudskap blev därmed
att sambanden mellan lärarnas grundförmågor och deras
resultat som yrkesmänniskor inte så lätt låter sig ringas in. Det
fi nns inget enkelt sätt att välja ut de studenter som är bäst lämpade
för läraryrket.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag
28 november 2008). ☼
En sådan utbildningsinstitution kräver inte bara ett samhällsvetenskapligt
program utan även ett naturvetenskapligt, eftersom de naturvetenskapliga
idéerna och dess världsbild måste betraktas som
viktiga beståndsdelar, dels i vårt kulturarv och dels i en modern skola.
Dessutom utgör tankegångarna fundamentet i ett demokratiskt
samhälle.
2008 genomgick dessutom Latinskolan en omfattande renovering
för att stå väl rustad att ta emot framtida gymnasister, inte minst på
den naturvetenskapliga utbildningen, och i nuläget är lärarna i högsta
grad engagerade i planeringsarbetet inför gymnasiereformen
2011.
Låt därför inte Malmö
stads krämare få välta
denna kulturella gigant!
Latinskolan spelar i en
division för sig! ☼
Marie-Louise Sandell, gymnasielärare på Malmö latinskola i
ämnena fi lm, scenisk gestaltning, drama, svenska och fi losofi .
Målmedvetet lärarskap
Igor som blev en känd pedagog genom
SVT:s Klass 9 A, Johannesskolan i
Malmö, är idag en eftertraktad föreläsare
inom praktisk mental träning,
lösningsfokuserat arbetssätt och
kommunikation.
Igor vill i sin bok lyfta fram lärarskapet
som det centrala för att eleverna ska
lyckas.
Lars-Eric Uneståhl, Fil Dr. Rektor för
Skandinaviska Ledarhögskolan, ger
en läsarkommentar till boken. Han
menar att Igor förmedlar i sin bok
coachningens och den mentala träningens
grundsyn att det inte fi nns
några ”dåliga” elever, det fi nns bara
alltför många elever som inte har
upptäckt sina dolda resurser och lärt
sig att använda dessa.
I bokens fem kapitel beskriver Igor
faktorer av betydelse för att lyckas
som pedagog.
• Det första kapitlet handlar om hur
man kan motivera eleverna till att
prestera bättre, vad de behöver
höra, känna och göra för att trivas
och må bra i klassrummet.
• Andra kapitlet visar på hur man
kan använda sig av mål för att
strukturera arbetet med klassen.
• Tredje kapitlet handlar om betydelsen
av att arbeta målmedvetet
med lärarskapet.
• Fjärde kapitlet tar upp hur man kan
använda personer i sin omgivning för
att nå mål och resultat med klassen.
• Femte och sista kapitlet handlar om
hur Igor arbetar med Själförsvar,
träningsmetoder, verktyg och tillämpningsområden
som hjälp att
utveckla sig själv och sitt lärarskap.
Något som återkommer i boken är situationen
i klassrummet, stämningen
och klimatet som är grunden för att få
elever att utvecklas och vara motiverade
för sitt skolarbete.
Boken innehåller många visdomsord
”En bra stämning i klassen kräver underhåll
och utveckling”, ”Trivsel och resultat
går hand i hand”, ”Motivation är
centralt i allt lärande”, ”Om du vill
bygga bra relationer till dina elever,
ska du först arbeta med dig själv”.
Något som förmodligen alla håller
med om, men som inte alltid är så lätt
att genomföra när vardagens alla
oförutsedda händelser är ett faktum.
Även här visar Igor på vikten av att
utveckla ett proaktivt lärarskap, vilket
ger energi, i motsats till ett reaktivt
lärarskap som dränerar läraren på energi.
I bokens sista kapitel tar Igor upp vikten
av att investera energi i de förhållningssätt
som utvecklar ett lärarskap.
Han erbjuder konkreta träningsmetoder
som gör det lättare att arbeta
med de förhållningssätt som beskrivs i
boken.☼
BOKTIPSET >>
Inger Ridbäck,
bibliotekarie vid
Rönnens gymnasium
Målmedvetet lärarskap : att arbeta med
mätbara och omätbara mål i skolan / Igor
Ardonis. Epago/Gleerups utbildning, 2009
ISBN 978-91-40-66798-4
fortsättning profi len >>
...FORTSÄTTNING FRÅN SID 11 Vi går ut och äter, bowlar eller mig mycket åt hem och trädgård, 100-årsfest. Vi har tänkt oss en
spelar brännboll. Det har funge- spelar golf och tennis. Somrarna resa till Karibien! ☼
rat bra. Man vill så mycket som tillbringar vi i sommarhuset i
SUSAN ENGLUND
VILL SKAPA SAMMANHÅLLNING lärare, men det är svårt att hinna Ljunghusen, precis bredvid golf-
MELLAN ELEVERNA med att vara coach för 30 elever. banan – det passar oss bra! Jag lä-
– Jag minns min egen gymna- Därför vill jag göra något på fritiser deckare och gillar klurigheter
sietid som rolig.
den med dem, få ihop dem, få som svåra sudoku. Det är en
Vi hade sammanhållning i dem att se nya sidor hos varan- njutning med en kopp kaffe i so-
klassen och jag har fortfarande dra. De får en annan bild av varlen på morgonen och en riktigt
kontakt med en del – och är gift andra än den de får i skolan och svår sudoku.
med en av dem! Att ha goda min- det är positivt även för skolsam- – Vi har två hundar, en Cavanen
från gymnasietiden betyder arbetet.lier
King Charles som mest lik-
mycket för framtiden. Jag vill
nar ett gosedjur. Den är söt, snäll
inte bara ge mina elever biologi
FRITIDEN
och gullig men lite korkad. Den
och kemi – de ska känna att de – Jag reser mycket med hela fa- andre är en blandras mellan fyra
har roligt också. Man får ut så miljen. Vi har varit runt på raser och där pratar vi en helt an-
mycket mer av gymnasietiden många ställen på jorden; Austranan intelligensnivå! Den är rik-
om grupperna fungerar. lien, USA, Sydafrika, Indien, Eutigt smart och biologen i mig ser
– Jag brukar göra något med ropa… Även under resorna har nackdelarna med avel.
eleverna utanför skolan varje ter- mycket fokus legat på att uppleva Christina blir 50 nästa år.
min för att främja gemenskapen. djur och natur. Annars ägnar jag – Maken också, så vi laddar för FOTO: FREDDY BILLQVIST
18 19
Returadress:
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Informationsavdelningen
Box 17 195
200 10 Malmö
Skräddarsytt läromedel på Södervärn
Annika Hansen och Katarina Hall, Sfi -lärare på Komvux Malmö Södervärn, producerar sedan
några år tillbaka sitt eget läromedel. De undervisar inom Må bra med Sfi på C- och D-nivå.
– TEXTERNA ÄR AKTUELLA här och nu
och innehåller det som deltagarna
behöver lära sig – efter deras behov.
Materialet är skräddarsytt
just för dem!
Kursdeltagarna i Må bra med Sfi
har olika studiehinder; psykiska,
fysiska och sociala och har ofta
svårt att koncentrera sig.
– Våra kursdeltagare behöver
kommunicera. Det fi nns inget Sfi -
material som passar vår målgrupp,
som behöver ett fullgott, enkelt
vardagsspråk. Därför började vi
skapa egna texter för att få den
mix vi vill ha och arbeta med, säger
Annika.
Annika och Katarina skrev en
egen berättelse om en ensamstående kvinnas liv
och vardag. Berättelserna kretsar alltid kring en
kvinna, som byts ut för varje termin. Även berättelsernas
tema skiftar från termin till termin.
Det är ofta kursdeltagarnas upplevelser, erfarenheter
och vardagshändelser som ligger
till grund för berättelserna.
– Vi kryddar med ett persongalleri, förvecklingar
och dramatik. Och det fi nns alltid en kärlekshistoria
som löper parallellt - alla deltagarna
är ju kvinnor! De lär känna huvudpersonerna
och väntar med spänning på fortsättningen som
de får varje måndag, säger Annika.
KULTUR OCH KODER
– Vi försöker få in alla moment, så att texten
passar både gruppen och kursplanen. Språk
och innehåll styrs av vad deltagarna behöver
lära sig. Kultur och koder i samhället ingår
också i texterna, som t ex att ta av sig skorna
när man besöker någon.
– Det kommer naturligt in i berättelsen
och sätter igång diskussioner bland deltagar-
Mujahida Hidayat och Annika Hansen. | FOTO: SUSAN ENGLUND
na. Lärarna gör uppgifter och frågor till texterna,
så att deltagarna ska kunna träna struktur,
aktuella grammatiska moment och
uttryck i olika situationer.
– Eftersom grammatikövningarna innehåller
orden och fraserna från texten, tränas orden
många gånger vilket är bra för våra deltagare
som har svårt för att fokusera. Samtidigt
blir grammatikövningen lättare därför att
ingen kraft och möda behöver läggas på att
förstå vad där står!
DELTAGARNA GRIPS AV BERÄTTELSERNA
– Vi kan skriva texterna så att deltagarna får
träna på precis det de behöver. Det ger en väldig
frihet.
– Vi ser till att lägga in samhällskunskap,
som t ex hur det går till vid en skilsmässa.
Den här terminen heter huvudpersonen
Ulla. Berättelserna handlar nästan alltid om
svenska kvinnor.
– Det fi nns en anledning till det. Med en
svensk kvinna kan vi krydda berättelserna
med detaljer som är typiskt
svenska.
BEHÖVER INTE
JAGA MATERIAL
Det har hunnit bli många
texter och övningsuppgifter
under åren.
– Vi lärare producerar texterna
och övningarna tillsammans.
Tanken bakom
ska märkas i våra texter. Vi
satsar på bra konstruktioner
som vi kan bygga vidare på.
Lärarna frågar ofta deltagarna:
Vad ska hon nu göra
i den här situationen? Hur
ska det gå? Deltagarna har
också möjlighet att påverka utgången av berättelsen.
– Är det ni som skriver de här texterna? sa
en deltagare förvånat. De fl esta hade inte förstått
det, skrattar Annika. Fördelen är att vi
inte behöver jaga material och läromedel här
och där, för att få tag på det som deltagarna
behöver. Visst tar det tid, men det får det
göra. Det är ju grunden till mitt klassrum!
SVERIGE HÄR OCH NU
Mujahida Hidayat undervisar afghanska
kvinnor i hemspråken pashtu och dari. En
gång i veckan arbetar de med texterna och övningsuppgifterna.
– Annika och Katarina skriver väldigt intressanta
berättelser, det är Sverige här och
nu. Själva idén är så bra, eftersom man går på
djupet med kulturen, normer, samhällskunskap
etc. Det gillar jag. Man når verkligen
fram till deltagarna med den här metoden, säger
Mujahida. ☼
SUSAN ENGLUND
Change language