Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

malmo.se

Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

2

LEDARE >>

Fokus på våra ungdomar

Lärandet i vår stad Malmö är en av de absolut viktigaste

frågorna för en hållbar utveckling för malmöborna och

för staden. Jag vill hävda med ett starkt eftertryck att lärarens

betydelse för staden och för elevens lärande är

mycket viktig och till stor del avgörande för hur vi kan utveckla

mångfalden till något positivt, där ett framgångsrikt lärande

bland elever och studerande kan bidra till att bryta alla former av

utanförskap och ekonomiskt beroende. För fl era av våra barn

och ungdomar är läraren kanske den enda vuxenkontakten man

som ung har under dagen. I dag i Malmö stad är det ca 20 procent

av grundskolans elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan.

Vi har runt 1 700 elever inom det individuella programmet

som kämpar för en behörighet till ett nationellt program. I år

har vi ca 450 nyanlända elever som kommit till vår stad från olika

oroshärdar i världen. Vi har i dag drygt 3000 helårsplatser inom

vuxenutbildningen där de vuxna lär sig svenska genom SFI-undervisningen.

Utmaningen för staden och våra skolor är stor.

Våra elevers och studerandes strävan att komma vidare mot såväl

högre utbildning som mot arbete och självförsörjning är den

absolut viktigaste frågan för stadens utveckling. För mig är det

uppenbart att rektorer och lärare måste få en ökad möjlighet att

organisera arbetstiden mera fl exibelt kring elevens lärande.

Skola och lärande i Malmö idag är en process som inte endast kan

härledas till terminer utan det sker mer eller mindre året runt för de

olika skolformerna. På senare år har antalet skoldagar under loven

ökat markant, vilket visar på en stor vilja hos våra elever att göra allt

för att komma vidare med ett framgångsrikt studieresultat. Ungdomar

och vuxenstuderande är beredda att göra upp- offringen och

ta ledig tid i anspråk för sina studier. Vi i skolan måste möta detta

behov och se till att kunna organisera undervisningen utifrån de

nya förutsättningarna. Behovet av undervisning har utökats från att

som tidigare enbart omfatta terminen, till att även bedrivas under

de olika loven. Framgångsrikt bedrivs det i dag sommarskola inom

såväl grund- som gymnasieskola. Detta måste fortsätta och utökas

så att fl er ungdomar ser möjligheten i det kompensatoriska lärandet

via lovskolor för att nå sina respektive mål att komma vidare.

Det är inte enbart lärartätheten som är den avgörande frågan.

I Skolverkets studie: Samband mellan en skolas lärarresurser och

elevernas resultat konstateras följande:

”För första gången kan en omfattande svensk studie visa ett samband

mellan en skolas lärarresurser och elevernas resultat. Men det

är inte bara hur mycket resurser skolan har tillgång till utan också

hur resurserna används som är avgörande för skolans resultat. Studien

har omfattat närmare 900 kommunala skolor och 92 000 elever

som läsåret 94/95 avslutade årskurs 9.

Rapporten kan också konstatera att det inte bara är hur mycket

resurser skolan har som har betydelse utan också hur resurserna

används. De fem faktorerna (egen kommentar: föräldrarnas utbildningsnivå,

andelen barn med utländsk bakgrund, andelen pojkar i

klasserna, medelbetyget för avgångseleverna på små skolor är i genomsnitt

något högre än för elever på större skolor, antalet lärarveckotimmar

per elev påverkar resultatet positivt) som studien redovisar

förklarar cirka 40 procent av skillnaderna i resultat mellan

skolorna. Närmare 60 procent återstår att förklara. Det kan handla

om t ex skolans organisation, arbetssätt, ledarstil, skolklimat, läraregenskaper

och attityder. En förhoppning är att studiens resultat

kommer att bidra till diskussioner om skolutveckling. Skolverket vill

med rapporten uppmuntra till att i tänkandet kring tilldelning och

användning av skolans resurser inte enbart resonera utifrån perspektivet

antal kronor som tilldelas skolan, utan att också ta hänsyn

till skolans förutsättningar och vad resurserna omvandlas till i den

process som skapas av elever och lärare på skolan. I projektarbetet

har samband mellan resurser och resultat studerats ur ett nationellt

perspektiv. Varje kommun och skola kan i den påföljande diskussionen

tillföra ytterligare kunskaper om sina egna specifi ka förutsättningar

och läroprocesser.” Den 30/4 skrev jag tillsammans med fem

förvaltningschefs kollegor följande i Sydsvenskan, med anledning

av att skapa förutsättningar för en mera fl exibel arbetstid i skolan:

”Först och främst handlar det om att kunna ge alla elever än mer

stöd och hjälp för att kunna nå målen för skolan. Då måste lärarna

fi nnas på skolan och vara tillgängliga för eleverna. Detta innebär

givetvis inte att lärarna skall arbeta fl er timmar än idag. Men det

handlar om att skapa en arbetsorganisation där elevernas behov

styr tidsanvändningen.

För det andra handlar det om att ge lärarna en bättre arbetsmiljö.

Det har i många år framförts att det inte fi nns en gräns för lärarnas

arbetsmängd. Arbetsgivaren kan dessutom inte begränsa lärarnas

arbete eftersom de inte styr hela arbetstiden. Skall lärarna få en vettig

arbetsmiljö så måste vi en gång för alla ge lärarna den arbetstidsbegränsning

och arbetsmått som alla andra anställda har. Detta

ger också arbetsgivaren genom rektorerna fulla befogenheter att

axla rollen som arbetsgivare vad gäller lärarnas arbetsmiljö.

För det tredje så är det rimligt att den kommunala skolan får samma

förutsättningar som friskolorna. Dessa har sedan lång tid tillbaka

avtal med normal arbetstid som arbetsmarknaden i övrigt. 2011

får vi en skollag som kommer att ställa samma krav på alla skolor

oavsett huvudman. Alltså är det fullt rimligt att även arbetstidsavtalen

blir likadana framöver.

Det är nu dags för SKL och lärarorganisationerna att en gång för

alla lösa arbetstidsfrågan. Svenska skolan behöver ett modernt arbetstidsavtal

som ger landets rektorer och lärare förutsättningar att

stärka alla elevers resultat. Vi som skolchefer kommer att ta vårt ansvar

att stötta och stärka våra rektorers kompetens så att de kan bli

de goda ledare som skolans elever och personal behöver. ”

Jan-Åke Johansson, Eva Månsby och Rune Westerberg ingår i EU-projektet Creating Green Europeans. Det hela initierades

av Claes Koverberg.

Klimat och energi i internationellt projekt

Från öken i söder till vargavinter i norr. Elever

och personal på Frans Suell och Jörgen Kocks

gymnasium ingår i ett internationellt projekt

som studerar klimat och energiförbrukning

runtom i Europa.

PROJEKTET HETER CREATING GREEN Europeans och

bedrivs med stöd av Comenius, en del i EU:s

program för livslångt lärande. Syftet är att

öka elevers medvetenhet om människans miljöpåverkan

och vad man kan göra i form av

återvinning och energibesparing.

– Vi har länge haft ett arbete kring Grön

Flagg. Vi är intresserade av hållbar utveckling

i allmänhet och försöker få in det i skolarbetet

så mycket som möjligt, säger Jan-Åke Johansson,

rektor på Frans Suell och Jörgen

Kocks gymnasium.

Projektet pågår under två år och omfattar

lärare och elever från Sverige, Finland, Holland,

Polen, Tjeckien, Tyskland och Spanien.

– Ett syfte med projektet är att elever ska

lära av varandra. Det är jätteintressant eftersom

vi har så skilda klimatförhållanden, säger

Jan-Åke Johansson.

KONKRET PROJEKT

Han medverkar tillsammans med Eva Månsby,

Rune Westerberg, Rikard Linde, Charlie

Nielsen och Sanne Mårtensson samt elever

som läser naturkunskap och turism.

– Vi tänker oss att varje klass i naturkunskapen

ska medverka en gång vardera. På så

vis sprider man det över året, säger Eva Månsby,

som undervisar hälften av skolans program

i ämnet.

Just nu arbetar eleverna med natur- och

klimatobservationer vid Käglinge dammar.

Man samlar in information om platsen och

rapporterar enligt en gemensam mall till övriga

deltagarländer.

– Jag har en kurs som heter Kretslopp som

naturbrukseleverna har och klimatstudier ingår

i undervisningen. Det är tänkt att dessa

elever ska sammanställa uppgifter om temperatur

och nederbörd. Det blir ett väldigt konkret

delprojekt, säger Eva Månsby.

Nästa läsår ligger fokus på energi- och

kretsloppsfrågor.

– Eleverna ska bland annat få mäta energiförbrukning

hemma och i skolan och diskutera

fram förbättringsåtgärder, säger Jan-Åke

Johansson.

Det samlade resultaten presenteras på utställningar

på respektive skola.

SLIPPA KRÅNGEL

Eva Månsby ser stora pedagogiska vinster i

Creating Green Europeans.

– Den stora grejen är att man kan få ut

eleverna i naturen. Man behöver inte krångla

för att få fram pengar till buss. Vi kan även

komplettera med lite utrustning som behövs,

säger hon.

Projektet har haft möten i Tyskland och

Spanien. En turismklass på skolan har bidragit

med en presentation av Malmö och

dess regionala förutsättningar.

Under våren hålls ett möte i Järvenpää i

Finland. Sverige är värdland våren 2011 och

kort därefter avslutas projektet med en sammankomst

i Holland.

– Ett extra värde i det här är att man träffar

kollegor som sysslar med samma sak som en

själv fast under helt andra förutsättningar, säger

Jan-Åke Johansson. ☼

I DETTA NUMMER >>

GY11

Lärare – vart tog ni vägen? 4

Humanistiskt på Latinskolan 4

Teoretiskt eller praktiskt 4

Tre eller fyra NV-skolor? 5

Visionen om ett kreativt centrum 5

Teknikprogrammet på en skola 5

Tro och vetenskap

– en välbesökt studiedag 6

Utbildning för hållbar jämställdhet 7

Satsning med ungdomar i fokus 8

Demokratiambassadörer på skolorna 9

PROFILEN

Christina Wehtje ”Biolog i själ och hjärta” 10

Rollspel på hög nivå 12

Publiken sviker 12

ORDET ÄR DITT

Svar på ordet är ditt nr 2, 2010:

Friskvård skapar mervärde 13

Från friskvård till sjukvård 14

En policy som kostar 15

Lön, kön och arbetstid 16

Etiska frågor på FN-skola 17

Den svenska skolan brottas med

kvalitetsbrister! 18

Latinskolan – en del av vårt kulturarv 18

Kandidaten 17

Skräddarsytt läromedel på Södervärn 20

EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens

informationsavdelning och utkommer med

8 nummer per år.

ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson

REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef

GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens

informationsavdelning.

Bylinelösa bilder och texter är producerade

av informationsavdelningen.

EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar.

FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se

och edico@malmo.se

TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET:

Komin/utbildningsforvaltningen

SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen

| Susan Englund, lärare Komvux

Södervärn | Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola |

Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet

OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist

TRYCK: WikingTryck AB

PAPPER: MultiArt Silk

UPPLAGA: 2200 ex

More magazines by this user
Similar magazines