Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

malmo.se

Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

Vem defi nierar verkligheten?

Finns det en konfl ikt mellan

religion och vetenskap? Tunga

etiska och fi losofi ska frågor avhandlades

när kursplanegruppen i

religionskunskap arrangerade

studiedag den 26 mars.

– Mycket intressant. Bra föreläsare,

tycker Ida Ihd, en av 50-talet

deltagare.

Tro och vetenskap

– en välbesökt studiedag

STUDIEDAGEN HÖLLS PÅ EN skola med yrkesinriktade

utbildningar, Universitetsholmens gymnasium,

och bestod av föreläsningar och paneldiskussion.

Pierre Wiktorin från centrum för teologi och

religionsvetenskap vid Lunds universitet talade

om religiösa föreställningar i dagens populärkultur,

bland annat Harry Potter-böckerna.

Håkan Håkansson, docent i idé och lärdomshistoria

vid Lunds universitet, gav en historisk

exposé kring tro och vetande. En av

hans grundteser är att det inte fi nns någon

konfl ikt mellan naturvetenskap och religion.

Christer Sturmark, ordförande för förbundet

Humanisterna, argumenterade för en sekulär

livssyn som idé- och värdegrund för

samhälle, kultur och etik.

– Etik och moral är alldeles för viktiga för att

bara lämnas till de religiösa. Där tycker jag att religionslärare

har ett stort ansvar. Det är viktigt att

man i undervisningen talar om livsåskådning i

stället för religion och att man pratar om sekulär

etik och moral lika mycket som religiös etik och

moral, säger han.

Bodil Liljefors Persson, docent, universitetslektor

och ämnesansvarig för religionsvetenskap

och lärande vid Lärarhögskolan i Malmö,

tog upp det didaktiska perspektivet.

TRO OCH VETANDE

Det är Elisabeth Beausang Rostovanyi, lärare i

religionskunskap på Universitetsholmens gymnasium,

som organiserat dagen.

Religionsundervisningen handlar om defi

nition av verkligheten. Det är det vi sysslar

med, säger hon.

Förra våren inledde hon tillsammans med

en kollega, Sara Andersson, ett arbete för att

förändra religionsundervisningen på skolan. I

dag arbetar man mer tematiskt och med alternativa

ingångar: kultur, perspektiv, förändring

och kontext.

– Det är något som vi fått från eleverna.

Man hamnar ofta där – i gränslandet mellan

vad vi tror och vet och vad vi tror att vi vet,

säger Elisabeth Beausang Rostovanyi.

Den nya modellen har fått mycket positivt

gensvar från såväl elever som kollegor.

”Vi tycker att kursen med Elisabeth har varit

en av de bästa vi haft under gymnasietiden.

Hon har lärt oss och fångat vårt intresse

om hur man ser på olika personer, hur de olika

religionerna förhåller sig till varandra och

hur de påverkar oss utan att man tänker på

det”, skriver en klass på Elprogrammet.

FOTO: COLOURBOX.COM

SPÄNNANDE PROGRAM

Studiedagen lockade drygt 50 deltagare, vilket

är mer än antalet religionslärare inom förvaltningen.

I auditoriet fanns även lärare i

samhällskunskap och historia samt elevvårdspersonal.

– Man kommer hit för att det är ett program

som känns spännande. Det är frågor

som kan användas i olika ämnen, säger Ida

Ihd, religionslärare och specialpedagog på

Agnesfrids gymnasium.

– Det här kan jag ha glädje av i min undervisning,

säger Pia Jagrelius, lärare på S:t Petri skola.

Det gäller inte minst Pierre Wiktorins resonemang

om relationen mellan religion och

populärkultur.

– Jag tänkte prova att låta eleverna under ett

par dagar tolka olika tecken i religiös riktning.

Det kan vara en intressant övning, säger hon.

Studiedagen kan ses som ett avstamp inför

arbetet med nya kursplaner i GY 11.

– För att kunna göra det hoppet in i framtiden

måste vi komma fram till var vi befi nner

oss just nu, säger Yerk Liveröd, rektor på

Komvux Malmö Södervärn och ordförande i

kursplanegruppen för religion. ☼

Utbildning för hållbar jämställdhet

Åsa Möller och Anna Öjehagen, lärare på Malmö latinskola, går kursen Jämställdhet i

skolan. Det är en del i Latinskolans satsning på hållbar utveckling. Kursen ska bland

annat utmynna i en handlingsplan för jämställdhetsarbetet på skolan.

JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN – skolpraktik

och forskningsperspektiv är en

fortbildningskurs på 7,5 högskolepoäng

som ges på distans. Utbildningen

anordnas på uppdrag

av Skolverket som också ger ekonomiskt

stöd till skolornas jämställdhetsarbete.

– Vi läser kursen på kvartsfart

under vårterminen. I utbildningen

ingår tre heldagar på Malmö

högskola, berättar Åsa Möller

och Anna Öjehagen.

Kursen ger en introduktion till

olika synsätt och teorier kring genus

och man granskar och analyserar

den egna verksamheten.

– Jag tycker att det är väldigt

viktigt med jämställdhet. Det är

roligt och intressant och jag känner

att jag behöver ha lite mer på

fötterna, säger Åsa Möller.

Hon efterlyser en teoretisk

bakgrund och en inblick i de

forskningsrön som fi nns:

– Det blir lätt så när eleverna

gör tenta att man skriver det man

själv tycker, i stället för det som

forskningen faktiskt visar.

HALKAR EFTER

Inom ramen för utbildningen ska

de bland annat ta fram en långsiktig

handlingsplan för ett integrerat

jämställdhetsarbete på skolan.

– Jag vill att jämställdhetsfrågor

ska integreras i all undervisning.

Det är skolans värdegrund

och den ska vi jobba mot, säger

Anna Öjehagen.

Arbetet går ut på att ändra tankemönster

och beteenden hos

elever och personal genom en utvecklad

medvetenhet om jämställdhet,

genus och kön.

– Jag upplever att det fi nns väldigt

mycket att jobba med.

Många av eleverna har en väldigt

traditionell syn på saker och ting.

En del tycker exempelvis att män

bör tjäna mer än kvinnor eftersom

de är starkare, säger Anna

Öjehagen.

Det fi nns också mycket fördomar

kring begreppet jämställdhet.

– Det handlar inte bara om tjejer,

utan om alla människors lika

värde. När man lägger fram det

på ett sådant sätt är eleverna mer

positivt inställda, säger Anna

Öjehagen.

Ett av målen är att förbättra

killarnas studieresultat och öka

deras engagemang i skolans olika

föreningar och utskott.

– Killarna halkar efter generellt

vad gäller skolresultat. En orsak

kan vara att man har fokuserat så

mycket på tjejer i jämställdhetsarbetet.

Tjejerna har förbättrat sig

och fått bättre förutsättningar,

men man har glömt bort killarna

i det hela, säger Anna Öjehagen.

Åsa Möller och Anna Öjehagen, lärare på Malmö latinskola, går kursen Jämställdhet i skolan.

Studierna ska utmynna i en handlingsplan för jämställdhetsarbetet på skolan.

SMÅ SAKER

Lärarna har en oerhört viktig

roll, inte minst när det gäller

språkbruket.

– Om det är någon som ska ge

eleverna signaler som inte är exkluderande

så är det väl lärarna i

skolan. Det är så mycket man

kan göra i det lilla i klassrummet

för att förändra sitt förhållningssätt,

säger Anna Öjehagen.

Kursen är en del i Latinskolans

arbete för att profi lera sig inom

hållbar utveckling.

– Det är jätteroligt att vi har en

skolledning som tar de här frågorna

på allvar och tycker att det

är värt att lägga resurser på dem,

säger Anna Öjehagen.

Ett viktigt avstamp i denna satsning

var en temadag kring hållbar

jämställdhet på Internationella

kvinnodagen. Lärare på skolan

och gäster bjöd på föredrag och

workshops kring ämnen som

härskartekniker, kön och biologi

och genus i reklamen.

– Vår jämställdhetssamordnare

Aila Partanen har gjort ett jättejobb

med att arrangera dagen

och ringa in folk, säger Anna

Öjehagen.

Dagen föregicks av en temavecka

där jämställdhet genomsyrade

undervisningen i olika ämnen.

– Jag undervisar idrottsklasserna

och vi har pratat mycket om

jämställdhet i idrotten. I ämnet

historia har vi pratat om varför

kvinnor inte syns i historieböckerna.

Det är sådant som jag alltid

jobbar med. Vi har lagt extra

tyngdpunkt på det den senaste tiden,

säger Åsa Möller. ☼

6 7

More magazines by this user
Similar magazines