Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi - Malmö stad
29.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi - Malmö stad

Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi - Malmö stad

Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi - Malmö stad

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
malmo.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

1<br />

Denna skrift är endast en del av översiktsplanen. Hela<br />

planen med kartor och planeringsriktlinjer kan ses på<br />

www.malmo.se/op/karta<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ <strong>ÖP2012</strong><br />

PLANSTRATEGI<br />

Utställnings<strong>för</strong>slag<br />

januari 2013

Innehåll Disposition<br />

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

<strong>Malmö</strong> 2032 – en <strong>stad</strong>sbyggnadsvision . . . . . . . . . . . .<br />

Övergripande mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Prioriterade inriktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Köpenhamn – <strong>Malmö</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Skåne och <strong>Malmö</strong>Lund-regionen . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Tätare <strong>stad</strong> och mer funktionsblandning . . . . . . . . . . . .<br />

Bo<strong>stad</strong>sbyggande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Plats <strong>för</strong> och näring till näringslivet . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Handel och besöksnäring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Offentlig service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Kultur och fritidsaktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

En grönare <strong>stad</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Grönstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Mötesplatser i <strong>stad</strong>srummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Jämlikhet och jämställdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Folkhälsa, trygghet och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Barnperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Trafikmiljö och prioriteringar mellan trafikslag . . . . . . .<br />

En <strong>stad</strong> <strong>för</strong> fotgängare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Cykel<strong>stad</strong>en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Kollektivtrafik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Hållbar bilism och godstransporter . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Risk och säkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Slutna kretslopp och hållbar avfallshantering . . . . . . . .<br />

Lokalt producerad <strong>för</strong>nybar energi . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Resurseffektivt och miljövänligt byggande . . . . . . . . . .<br />

Klimatanpassning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Naturresurser och naturvärden . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Landsbygd och jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Havet och kusten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Stadens gestaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Kulturmiljö och historiskt perspektiv . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Genom<strong>för</strong>andestrategier och arbetsprocesser . . . . . .<br />

Konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Fortsatt arbete med översiktsplanen . . . . . . . . . . . . .<br />

3<br />

4<br />

7<br />

13<br />

17<br />

23<br />

24<br />

26<br />

28<br />

29<br />

30<br />

31<br />

32<br />

33<br />

34<br />

35<br />

36<br />

37<br />

38<br />

39<br />

40<br />

41<br />

42<br />

43<br />

44<br />

45<br />

46<br />

47<br />

48<br />

49<br />

50<br />

51<br />

52<br />

53<br />

54<br />

55<br />

57<br />

67<br />

71<br />

Denna skrift är endast en del av översiktsplanen.<br />

Kartor och planeringsriktlinjer kan ses på<br />

www.malmo.se/op/karta<br />

Till utställnings<strong>för</strong>slaget hör också en miljökonsekvensbeskrivning<br />

och samrådsredogörelse.<br />

PLANSTRATEGI<br />

STADSBYGGNADS-<br />

VISION<br />

MÅL<br />

MILJÖ-<br />

KONSEKVENS-<br />

BESKRIVNING<br />

PRIORITERADE<br />

INRIKTNINGAR STRATEGIER<br />

SAMRÅDS-<br />

REDOGÖRELSE<br />

Synpunkter<br />

Lämna dina synpunkter på plan<strong>för</strong>slaget<br />

senast 8 maj 2013 till:<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>sbyggnadskontor<br />

205 80 MALMÖ<br />

2<br />

DIGITALT<br />

KARTVERKTYG<br />

PLANERINGS-<br />

RIKTLINJER<br />

e-post: <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret@malmo.se<br />

Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill<br />

beställa fler exemplar av denna skrift,<br />

Åke Lundqvist, telefon: 040 34 2381<br />

Tillhör du en <strong>för</strong>ening, ett <strong>för</strong>etag, intresseorganisation<br />

och vill veta mer? Anmäl ert intresse på<br />

www.malmo.se/op så kommer vi och berättar.

3<br />

Förord<br />

<strong>Malmö</strong> har genomgått en framgångsrik omvandling, från<br />

att ha varit en industri<strong>stad</strong> i kris, till en modern, miljömedveten<br />

och framtidsinriktad <strong>stad</strong>. <strong>Malmö</strong> har tagit fram ett<br />

<strong>för</strong>slag till en översiktsplan <strong>för</strong> en ny tid – med siktet på<br />

2030-talets <strong>Malmö</strong>.<br />

I <strong>för</strong>slaget till översiktsplan ges en samlad bild av<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s långsiktiga utveck lings visioner och hur den<br />

fysiska planeringen på olika sätt kan bidra till att dessa<br />

<strong>för</strong>verkligas. Osäkerheten om vad framtiden bär med sig<br />

är stor men samtidigt kan vi något bättre <strong>för</strong>utsäga vad<br />

som kommer att ske exempelvis inom teknikutveckling. Vi<br />

formar till viss del framtiden själva men vi är också påverkade<br />

och beroende av omvärlden och processer som vi<br />

inte styr över och där måste vi navigera klokt.<br />

Som ett strategiskt dokument med tydliga inriktningsmål<br />

ska en översiktsplan fungera som vägvisare och stöd<br />

<strong>för</strong> kommunala beslut på olika plan. Den ska stödja och<br />

inspirera till beslut och arbetsmetoder inom <strong>stad</strong>ens olika<br />

<strong>för</strong>valtningar som sammantaget leder mot ett mer hållbart<br />

<strong>Malmö</strong>. <strong>Översiktsplan</strong>en syftar också till att stimulera<br />

andra aktörer – offentliga, privata och ideella – i deras<br />

arbete som i sin tur bidrar till att utveckla <strong>Malmö</strong>.<br />

Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är självklara<br />

mål <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>s utveckling. Huvudinriktningen är att<br />

<strong>Malmö</strong> ska fortsätta växa inåt. Det är en strategi som<br />

bättre kan hantera såväl en kraftig befolkningsökning<br />

Vad är en översiktsplan ?<br />

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan.<br />

En gång under varje mandat period ska kommunfullmäktige uttala<br />

sig om den gällande översiktsplanen är aktuell eller anta en ny översiktsplan.<br />

<strong>Malmö</strong>s gällande översiktsplan består av två delar, dels <strong>Översiktsplan</strong><br />

<strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> 2000 (antagen dec 2000) och dels <strong>Malmö</strong> 2005 Aktualisering<br />

och komplettering av <strong>Malmö</strong>s översiktsplan (antagen feb 2006).<br />

Denna planstrategi är en del av ett utställnings<strong>för</strong>slag till ny översiktsplan<br />

<strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>. Plan<strong>för</strong>slaget består dels av denna skrift, dels av en<br />

digital karttjänst, se www.malmo.se/op/karta<br />

<strong>Översiktsplan</strong>ens syfte är att vägleda beslut om användningen av<br />

mark- och vattenområden och hur den existerande <strong>stad</strong>smiljön ska utvecklas.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en ska ange en långsiktig inriktning <strong>för</strong> kommunens utveckling.<br />

Det innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan<br />

komma att realiseras relativt långt in i framtiden. <strong>Översiktsplan</strong>en ska säkerställa<br />

en handlingsberedskap, men är inte juridiskt bindande.<br />

som en lägre befolkningstillväxt. En tätare bebyggd <strong>stad</strong><br />

är dessutom mer resurseffektiv och har där<strong>för</strong> en mindre<br />

miljö belast ning än en gles och utbredd. En kompakt <strong>stad</strong><br />

ger bra <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en levande <strong>stad</strong>smiljö och en<br />

stor potential till att utveckla <strong>Malmö</strong>s attraktivitet. Stadens<br />

attraktionskraft är avgörande <strong>för</strong> att skapa nya<br />

arbets tillfällen och har därmed stor betydelse <strong>för</strong> malmöbornas<br />

väl färd.<br />

Det är viktigt att Öresundregionen får goda <strong>för</strong>utsättningar<br />

att utvecklas. Investeringar i infrastruktur har stor<br />

betydelse. Framtidens behov av ytterligare en fast <strong>för</strong>bindelse<br />

mellan <strong>Malmö</strong> och Köpenhamn är uppenbart redan<br />

idag – och planeringen av en Öresunds metro har startat.<br />

Detta utställnings<strong>för</strong>slag är ett utmärkt underlag <strong>för</strong><br />

en öppen och bred dialog kring <strong>Malmö</strong>s utveckling. Hur<br />

<strong>Malmö</strong> kan bli en ännu bättre <strong>stad</strong> att leva och verka i är<br />

en angelägenhet <strong>för</strong> såväl <strong>stad</strong>ens invånare och <strong>för</strong>etagare<br />

som <strong>för</strong> våra grannar i Öresundsregionen. Härmed<br />

bjuds malmöbor, <strong>för</strong>eningar, <strong>för</strong>etag och andra intressenter<br />

in till dialog. Bred delaktighet i processen är viktig.<br />

Framtidens <strong>Malmö</strong> bygger vi tillsammans.<br />

Ilmar Reepalu<br />

Kommunstyrelsens ord<strong>för</strong>ande<br />

Process<br />

Kommunstyrelsen har ansvaret <strong>för</strong> kommunens översikt liga planering.<br />

Kommunstyrelsen är beställare och leder arbetet med översiktsplanen.<br />

Plan<strong>för</strong>slaget har utarbetats av strategiavdelningen vid <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret,<br />

i samarbete med planavdelningen, <strong>stad</strong>sarkitektavdelningen,<br />

<strong>stad</strong>skontoret, gatukontoret, miljö<strong>för</strong>valtningen, fastighetskontoret med<br />

flera. Projektledning: Tyke Tykesson och Johan Emanuelson.<br />

Ett underlag <strong>för</strong> samråd behandlades av Kommunstyrelsen i maj 2011<br />

och samrådet pågick från maj till september 2011. Samrådsyttrandena visade<br />

en stor enighet kring mål, utmaningar och övergripande strategier enligt<br />

samrådsunderlaget. Det fanns en samsyn kring att <strong>Malmö</strong>s stora utmaningar<br />

– och de frågor som ska prioriteras under de kommande åren – dels är<br />

den socio-ekonomiska situationen och dels en fortsatt omställning till en<br />

miljö mässigt hållbar <strong>stad</strong>. Av samrådet drog Kommunstyrelsen slutsatsen<br />

att mål och övergripande strategier skulle ligga fast i det fortsatta arbetet.

Sammanfattning<br />

<strong>Malmö</strong> – dags <strong>för</strong> nästa kliv<br />

<strong>Malmö</strong>s <strong>för</strong>vandlingsprocess har kretsat kring <strong>stad</strong>sutveckling<br />

och miljöfrågor. Nu blickar vi in i en ny tid,<br />

två decennier fram i tiden – nya mål ska formuleras<br />

och en ny berättelse har sin startpunkt. En ny berättelse<br />

om <strong>Malmö</strong> måste utgå från malmöborna med<br />

fokus på den gemensamma potentialen, den kollektiva<br />

kunskapen, det sociala kapitalet.<br />

Där<strong>för</strong> måste <strong>stad</strong>en hänga samman i alla delar. Vi<br />

ska öka rörligheten genom att skapa intressanta målpunkter<br />

i hela <strong>stad</strong>en, bryta barriärer och möjliggöra<br />

en integrerad bo<strong>stad</strong>smarknad. Arbete, skola och<br />

bo<strong>stad</strong> är grundläggande <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> alla.<br />

Det nya näringslivet önskar en <strong>stad</strong> som kännetecknas<br />

av multifunktion, flexibilitet, idéutbyte och<br />

öppenhet. Det kan omsättas till hur vi formar <strong>stad</strong>en<br />

med <strong>stad</strong>srum som understödjer attraktivitet och<br />

möten. Städerna är möjligheternas plats där koncentrationen<br />

av människor genererar innovation och<br />

ekonomisk tillväxt.<br />

Inriktningen på att växa inåt och att bygga<br />

<strong>Malmö</strong> tätare innebär en möjlighet att läka samman<br />

<strong>stad</strong>ens olika delar, att fylla i med det som saknas och<br />

att göra det med den nya berättelsen som grund. Då<br />

kan rumslig organisation bli en del i framtidens drivkrafter<br />

kring miljö och social hållbarhet. En möjlighet<br />

som vi måste lyckas med. Vi kan bara göra det i samverkan<br />

– tillsammans med gemensamma mål.<br />

Christer Larsson, <strong>stad</strong>sbyggnadsdirektör<br />

<strong>Malmö</strong> ska vara en attraktiv och hållbar <strong>stad</strong><br />

socialt, miljömässigt och ekonomiskt.<br />

SAMMANFAT TNING<br />

En översiktsplan <strong>för</strong> en ny tid<br />

<strong>Malmö</strong> står in<strong>för</strong> flera svåra utmaningar in<strong>för</strong> framtiden.<br />

Det är av avgörande betydelse <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>s utveckling att<br />

skapa en socialt balanserad <strong>stad</strong> med goda livsbetingelser<br />

<strong>för</strong> alla. Staden ska kunna växa men med minsta möjliga<br />

påverkan på miljön – lokalt och globalt.<br />

<strong>Malmö</strong>s utmaningar kan inte mötas med traditionella<br />

metoder. Konventionella processer, invanda rutiner<br />

och riktlinjer måste ifrågasättas. Innovation och nytänkande<br />

är nödvändigt. Nya samverkansformer mellan<br />

kommun, stat och andra intressenter måste utvecklas<br />

och medborgarnas delaktighet behöver ständigt vidareutvecklas.<br />

Prioriteringar i <strong>stad</strong>ens investeringsverksamhet<br />

kommer att bli avgörande.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en ska betraktas i ett långsiktigt perspektiv<br />

och en del av det som redovisas kommer med stor<br />

sannolikhet att realiseras <strong>för</strong>st relativt långt in i framtiden.<br />

Planen ska säkerställa en handlingsberedskap och måste<br />

ta höjd <strong>för</strong> framtiden genom att visa även projekt och<br />

ambitioner som ännu inte har en klar finansiering.<br />

Övergripande mål<br />

<strong>Malmö</strong> ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt<br />

hållbar <strong>stad</strong> och en attraktiv plats att bo och verka i. De<br />

tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt<br />

beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan<br />

de andra.<br />

Social balans och goda livsbetingelser innebär ett<br />

samhälle som ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> dagens och framtidens<br />

medborgare att skapa sig ett gott liv. Ekonomisk<br />

dynamik och hållbarhet betyder att <strong>stad</strong>en och dess<br />

näringsliv kan utvecklas långsiktigt, skapa värden och ge<br />

inkomster och <strong>för</strong>sörjning till malmöborna. Ett resurseffektivt<br />

samhälle och ekologisk uthållighet innebär att<br />

på lång sikt säkerställa och tillfredsställa människors basbehov.<br />

Natur- och klimatgivna <strong>för</strong>utsättningar måste<br />

beaktas och ekosystemens produktions<strong>för</strong>måga bevaras.<br />

Prioriterade inriktningar<br />

Tydliga prioriteringar ska generera en robust <strong>stad</strong>sstruktur<br />

som präglas av närhet, som är tät och grön,<br />

som läker samman <strong>stad</strong>en – socialt och fysiskt – och<br />

som ger goda <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ett livskraftigt närings-<br />

4

5 SAMMANFAT TNING<br />

liv, och därmed arbetstillfällen. För att bidra till att uppnå<br />

miljömålen ska resurssnålhet och energi effektivitet prioriteras,<br />

liksom satsningar på <strong>för</strong>nybar energi och på ett<br />

trafik system med minimerad miljöpåverkan.<br />

NÄRA, TÄT, GRÖN OCH FUNKTIONSBLANDAD STAD<br />

En övergripande prioritering är att <strong>Malmö</strong> främst ska<br />

växa inåt, innan<strong>för</strong> Yttre Ringvägen. Resurser ska sparas<br />

genom att bygga <strong>stad</strong>en tätare. <strong>Malmö</strong> är en <strong>stad</strong> som<br />

kan vara "nära" ur flera olika synvinklar. Den täta <strong>stad</strong>en<br />

ska vara flexibel och yteffektiv. <strong>Malmö</strong> ska byggas som<br />

en funktionsblandad <strong>stad</strong> <strong>för</strong> ett intensivt och rikt <strong>stad</strong>sliv.<br />

Stadens parker behöver utvecklas <strong>för</strong> att ge en växande<br />

befolkning möjlighet till rekreation och stillhet.<br />

Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden<br />

i trafiksystemet.<br />

REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH<br />

SYSSELSÄTTNING<br />

Tillväxtfrämjande insatser <strong>för</strong> att bidra till välfärd <strong>för</strong><br />

malmö borna, fler arbetstillfällen och <strong>för</strong>sörjning har<br />

central betydelse <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens utveckling. Öresundsregionen<br />

är en motor <strong>för</strong> grön tillväxt och en plats där<br />

tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-<strong>Malmö</strong>-Lund<br />

ska vara en sammanhängande metropol<br />

som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen.<br />

<strong>Malmö</strong> ska vidare utvecklas som en attraktiv<br />

<strong>stad</strong> <strong>för</strong> boende, besökare och <strong>för</strong>etags etablering. Plats<br />

ska ges <strong>för</strong> ett mång sidigt näringsliv.<br />

STADEN SOM KULTURELL OCH DEMOKRATISK ARENA<br />

Stadsrummet är viktigt <strong>för</strong> en god samhällsutveckling,<br />

som gemensam kontaktyta <strong>för</strong> möten mellan människor<br />

och <strong>för</strong> att stimulera demokrati och delaktighet.<br />

Fler mötes platser behöver skapas och trygghet och<br />

jämställdhet i <strong>stad</strong>srummet öka. God folkhälsa är en<br />

<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> en positiv utveckling, <strong>för</strong> välfärd och<br />

<strong>för</strong> tillväxt. Att minska skillnader i hälsa inom <strong>stad</strong>en<br />

har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos<br />

människor som känner sig delaktiga. Staden stärks<br />

socialt av medborgares medverkan och det är väsentligt<br />

att inom <strong>för</strong> fysisk planering målinriktat verka <strong>för</strong><br />

ett ökat deltagande i <strong>för</strong>ändringsprocesser.<br />

Principiell utbyggnadsstrategi (se sidan 59).<br />

Genom<strong>för</strong>andestrategier och arbetsprocessser<br />

Helhetssyn och samsyn krävs <strong>för</strong> att uppfylla <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong>s övergripande mål. Samverkan mellan kommunens<br />

nämnder, <strong>för</strong>valtningar och bolag måste <strong>för</strong>bättras så att<br />

prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat,<br />

strategiskt och målinriktat sätt. Investeringar ska styras<br />

dit de gör mest nytta i ett långsiktigt helhetsperspektiv.<br />

Gränsöverskridande samarbeten, initiativkraft samt<br />

brett deltagande är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> framgångsrik<br />

<strong>stad</strong>sutveckling. Statliga insatser kommer att behövas<br />

och fler aktörer involveras mer i <strong>stad</strong>sutvecklingen.<br />

Kommunala finansieringsmodeller behöver anpassas,<br />

såväl <strong>för</strong> utbyggnadsprojekt som <strong>för</strong> finansiering av drift,<br />

underhåll och verksamhet. Stadens långsiktiga utveckling<br />

måste vara i fokus i varje enskild fråga, snarare än<br />

konventioner, hävdvunna metoder och interna regelverk.<br />

För att uppnå miljö- och klimatmål samt uppfylla<br />

miljö kvalitetsnormer <strong>för</strong> luft, buller och vatten behöver<br />

en rad åtgärder vidtas. <strong>Översiktsplan</strong>en lägger fast<br />

långsiktiga övergripande strategier och planeringsriktlinjer<br />

medan exempelvis Handlingsplan <strong>för</strong> klimat- och<br />

miljö arbetet i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2011–2014 och Trafikmiljöprogram<br />

<strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2012–2017 konkretiserar åtgärder<br />

på kort sikt.<br />

Strategier<br />

De övergripande målen och prioriterade inriktningarna<br />

fordrar att en rad samverkande strategier fullföljs. Strategierna<br />

bidrar på olika sätt till ett eller flera av hållbarhetsmålen<br />

– de stödjer och <strong>för</strong>stärker varandra. Flertalet strategier<br />

är generellt formulerade och kompletteras av mer<br />

detaljerade planeringsriktlinjer kopplade till geografiska<br />

områden. Dessa riktlinjer finns i ett digitalt kartverktyg<br />

(som nås via internet) vilket är översiktsplanens andra del.

7<br />

<strong>Malmö</strong> 2032 –<br />

en <strong>stad</strong>sbyggnadsvision<br />

I början av 2030-talet är <strong>Malmö</strong> en <strong>stad</strong> som har vågat ta krafttag <strong>för</strong> att uppnå högt<br />

ställda mål om hållbarhet. En <strong>stad</strong> med mod. Det känns och syns – i <strong>stad</strong>ens puls och<br />

karaktär och i den energi som malmöborna <strong>för</strong>medlar. <strong>Malmö</strong> är Sveriges mest interna-<br />

tionaliserade <strong>stad</strong>. Gator och torg har ett intensivt <strong>stad</strong>sliv men samtidigt har <strong>Malmö</strong><br />

blivit märkbart tystare och renare. Det är en <strong>stad</strong> som helt <strong>för</strong>sörjs med <strong>för</strong>nybar energi.<br />

<strong>Malmö</strong> är rätt plats att vara <strong>för</strong> ett innovativt och kreativt näringsliv.<br />

EN STÖRRE STAD – NÄRA, TÄT, GRÖN OCH MED ETT RIKT STADSLIV<br />

<strong>Malmö</strong> är en <strong>stad</strong> som låter tala om sig, precis som i början av 2000-talet. En<br />

<strong>stad</strong> som lockar boende, <strong>för</strong>etag och besökare från hela världen. <strong>Malmö</strong>s betydelse<br />

som syskon<strong>stad</strong> till Köpenhamn och tyngdpunkt i regionen har stärkts.<br />

<strong>Malmö</strong>s befolkning har ökat kraftigt. Fler människor rör sig nu på samma<br />

yta eftersom <strong>stad</strong>en blivit tätare bebyggd. Gator och torg har fått mer liv och<br />

rörelse. Stadsbilden kännetecknas av aktivitet, folkvimmel och möten där butiker,<br />

lokal handel och restauranger blomstrar. Det har skapat närhet och bättre<br />

<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att gå, cykla och åka kollektivt.<br />

<strong>Malmö</strong> har utvecklat en känsla av liten stor<strong>stad</strong> där det är nära till det<br />

mesta. Den nära <strong>stad</strong>en är hållbar och resurseffektiv. Tiden behöver inte jagas<br />

– det är enkelt att leva vardagslivet koncentrerat. En hållbar livsstil är självklar<br />

<strong>för</strong> malmöborna – i den socialt balanserade <strong>stad</strong>en finns en stark medvetenhet<br />

om hur vårt sätt att leva påverkar andra människor och naturen – social och<br />

ekologisk hållbarhet i praktiken. I <strong>Malmö</strong> lever man hälso samt och har sunda<br />

konsumtionsmönster – det är lätt att göra rätt.<br />

EN STAD SOM VÅGAR<br />

I <strong>Malmö</strong> är hållbarhet en självklar grund <strong>för</strong> planering och beslut. Eftersom<br />

<strong>Malmö</strong> vågar testa ny teknik är smarta miljömässiga lösningar synliga i hela<br />

<strong>stad</strong>en. Staden har länge varit öppen <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändring och nytänkande och här<br />

utvecklas hållbara lösningar i samspel mellan <strong>för</strong>etag, medborgare och kommun.<br />

Beprövade metoder och synsätt utmanas och i <strong>Malmö</strong> bejakas <strong>för</strong>ändring.<br />

<strong>Malmö</strong>s satsning på sociala innovationer har gett genklang och stimulerat<br />

till nya <strong>för</strong>etag. Tillsammans med ett dynamiskt och nytänkande näringsliv skapas<br />

därmed kontinuerligt en mångfald nya arbetstillfällen.<br />

Modet finns att låta de som ska använda ett område själva arbeta med<br />

utvecklingsarbetet. Staden är lyhörd <strong>för</strong> sina invånares önskemål och anpassar<br />

verksamheter efter människors behov. <strong>Malmö</strong>borna deltar därmed aktivt i <strong>stad</strong>ens<br />

utveckling. Lokala initiativ uppmuntras och är en påtaglig del av <strong>stad</strong>sbilden.<br />

Initiativ som ökar malmöbornas livskvalitet utan att tära på ändliga resurser<br />

har fått genomslag.

EN FÖRETAGSAM STAD PÅ STABIL GRUND<br />

MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION<br />

<strong>Malmö</strong> är 2032 ännu närmare kontinenten, en självklar del av det kontinentala<br />

Europa. Den fasta <strong>för</strong>bindelsen över Fehmarn Bält och höghastighetstågen<br />

som passerar <strong>Malmö</strong> C och Kastrup till Hamburg har ytterligare utökat regionen.<br />

Kastrups flygplats har fått ökad internationell betydelse. Öresundsmetron<br />

mellan <strong>Malmö</strong> och Köpenhamn är snart <strong>för</strong>verkligad. Samarbetet mellan<br />

de båda städerna har gjort att många nästan betraktar dem som en och<br />

samma <strong>stad</strong>.<br />

8

9<br />

MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION<br />

Regionen knyts samman genom ett utbyggt nät av spår. Man åker direkt från<br />

Fosie och Rosengård till Köpenhamn och från Falsterbonäset kommer man med<br />

snabbspårväg. Hyllie är fullt utbyggt och sträcker sig ända till Yttre Ringvägen<br />

med en tät och blandad bebyggelse där kunskapsintensiva <strong>för</strong>etag samsas med<br />

bostäder. Närheten till Kastrup har gjort Hyllie till en internationell knutpunkt <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>etag och boende. Att finnas i <strong>Malmö</strong> är att finnas i rätt sammanhang <strong>för</strong><br />

många <strong>för</strong>etag. Att <strong>stad</strong>en är spjutspets både <strong>för</strong> sociala satsningar och <strong>för</strong> miljö<br />

lockar. Att <strong>Malmö</strong> är helt <strong>för</strong>sörjd med <strong>för</strong>nybar energi, främst från vindkraft är i<br />

Vision: 2032 är Köpenhamn och <strong>Malmö</strong><br />

en sammanhängande metropol, där<br />

tillväxt och livskvalitet går hand i hand.<br />

Illustration: COBE

MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION<br />

sig attraktivt. Det är nära till såväl kompetent arbetskraft som till kontinenten.<br />

Den som väljer att etablera sig i <strong>Malmö</strong> gör det i <strong>för</strong>vissningen att skolorna håller<br />

hög kvalitet och att det finns trygga och goda bo<strong>stad</strong>smiljöer av olika slag.<br />

<strong>Malmö</strong> är ett starkt tillväxtcentrum i Öresundsregionen. Det mångsidiga<br />

näringslivet bygger i hög utsträckning på grön teknologi och entreprenörskap,<br />

media- och upplevelseindustri. Besöks- och evenemangsnäringarna frodas. Stora<br />

evenemang – sport och musik med världsartister – avlöser varandra på <strong>Malmö</strong>s<br />

arenor och scener.<br />

Traditionella näringar som jordbruket har utvecklats i ekologisk riktning.<br />

Visionen att bevara, nyskapa och utveckla landsbygden har fullföljts. Omlandet<br />

ses nu som en tillgång <strong>för</strong> lokal produktion av livsmedel.<br />

Norra Hamnen är ett logistiknav <strong>för</strong> hela regionen som distribuerar varor till<br />

och från hela världen. Hamnverksamheten har flyttat norrut. Nyhamnen har därmed<br />

kunnat utvecklas till en tättbebyggd och pulserande plats med såväl bostäder,<br />

kontor och handel som en <strong>stad</strong>spark. Dess nya karakteristiska skyline kompletterar<br />

<strong>Malmö</strong>s allt taggigare siluett. Hela hamnområdet präglas av liv och<br />

rörelse – här arbetar många malmöbor inom många olika branscher.<br />

Söder om sjukhuset, kring Medeon, har en ny <strong>stad</strong>sdel med fokus på hälsa<br />

och medicinsk forskning vuxit fram. En <strong>stad</strong>sdel som Norra Sorgenfri speglar det<br />

diversifierade näringsliv som präglar <strong>Malmö</strong>. Kvarteren rymmer en brokig <strong>för</strong>etagsamhet<br />

med stora och små <strong>för</strong>etag blandat med bostäder, handel och utbildning.<br />

Stadsdelen som präglas av småskalighet, mångfald, liv och rörelse har blivit<br />

en utökning av <strong>stad</strong>skärnan.<br />

EN STAD MED GODA LIVSBETINGELSER FÖR ALLA<br />

Staden har uppnått social balans. Kraftfulla och uthålliga satsningar har gjort<br />

<strong>Malmö</strong> till en integrerad <strong>stad</strong>. Förändringen har byggt på innovation, experimenterande,<br />

lyssnande och tillåtande attityder. Nya lösningar och tankesätt<br />

har bejakats och <strong>stad</strong>ens skiftande och mångfacetterade uttryck berikats.<br />

Hela <strong>stad</strong>en har omfattats i arbetet. Stadens mångfald har tagits tillvara<br />

och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer.<br />

I <strong>Malmö</strong> är det lätt att vara olika. Här finns det plats <strong>för</strong> alla och en flexibilitet<br />

att klara nya utmaningar. Genom kulturen – konsten och musiken, litteraturen<br />

och bildningen, sport och idrottsaktivitet, nyskapande och bevarande – ges<br />

<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ett kulturellt rikt liv med hög livskvalitet <strong>för</strong> malmöborna.<br />

I <strong>Malmö</strong> finns plats att uttrycka sig och det märks i gaturummen. Stadsrummen<br />

är inkluderande och skapar trivsel och trygghet. <strong>Malmö</strong> präglas av gränsöverskridande<br />

möten som föder nya idéer – mellan generationer och mellan<br />

kulturer.<br />

Barnen i <strong>Malmö</strong> växer upp i en utvecklande och stimulerande miljö – nära<br />

parker och naturområden att utforska och där man kan utveckla motorik och<br />

koordination. Barnen kan röra sig säkert till kompisar och skola. På ett innovativt<br />

sätt har behovet av <strong>för</strong>skolor och fritidsaktivitet beretts plats i den täta <strong>stad</strong>en<br />

genom att flera olika funktioner ryms i komplexa gröna byggnadsvolymer.<br />

10

11<br />

MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION<br />

Barriärer mellan <strong>stad</strong>sdelar har brutits och gränser har suddats ut. Nya stråk<br />

har gett nya rörelsemönster och <strong>stad</strong>en har därmed läkts samman, både socialt<br />

och fysiskt; fler möjligheter finns till möten mellan människor från olika platser i<br />

<strong>stad</strong>en. Ett exempel är det nya gröna stråket genom Fosie från Folkets Park till<br />

den berömda botaniska trädgården i Lindängelund och vidare ut i landskapet.<br />

I många av <strong>Malmö</strong>s bo<strong>stad</strong>sområden har den äldre bebyggelsen kompletterats<br />

med nya hus av varierande slag. Ett bredare utbud av bo<strong>stad</strong>styper har därmed<br />

skapat större möjligheter att bo kvar i samma <strong>stad</strong>sdel när man behöver en<br />

större eller mindre bo<strong>stad</strong>. All ny bebyggelse är sedan lång tid tillbaka ”nollenergihus”.<br />

EN STAD VID VATTNET<br />

<strong>Malmö</strong>s vattenmiljöer utnyttjas mer än tidigare och havet är tydligt närvarande.<br />

Kusten har tagits till vara <strong>för</strong> många olika typer av fritidsaktivitet. Fler bostäder<br />

med nära vattenkontakt har upp<strong>för</strong>ts exempelvis på Ön, i Varvs<strong>stad</strong>en och<br />

Nyhamnen.<br />

Kanalen har aktiverats och det finns gångstråk nära vattnet längs hela dess<br />

sträckning. Miljökvalitetsnormen <strong>för</strong> god vattenkvalité är uppfylld vilket med<strong>för</strong>t<br />

att kanalerna nu har ett flertal rekreativa inslag av vattensporter och attraktiva<br />

mötesplatser av olika karaktär vid kanalkanterna. För att bidra till en <strong>för</strong>bättrad<br />

närmiljö och att höja den ekologiska statusen i kanalen och övriga recipienter,<br />

har ett antal reningsåtgärder <strong>för</strong> trafikdagvatten genom<strong>för</strong>ts. Andra insatser har<br />

inneburit att antalet bräddningar till <strong>Malmö</strong>s inre kanaler minskat drastiskt.<br />

EN TÄT OCH GRÖN STAD<br />

<strong>Malmö</strong> har blivit påtagligt grönare. Staden har fått nya gröna <strong>stad</strong>srum och stora<br />

parker. Många gaturum har fått ny eller återskapad grönska. Gröna tak och gröna<br />

väggar är vanliga inslag. Nya platser <strong>för</strong> stillhet och eftertanke har skapats – tysta<br />

platser, avstressande gröna rum. I tättbebyggda kvarter finns plats <strong>för</strong> vatten,<br />

grönska, spontanodling och <strong>för</strong> möten. Små parker skapas och utformas på<br />

lokala initiativ. Ibland <strong>för</strong>svinner de lika snabbt som de kom till men andra lever<br />

och frodas år efter år till glädje <strong>för</strong> alla.<br />

<strong>Malmö</strong> är en världsberömd cykel<strong>stad</strong>. En mångfald cykelmodeller syns i<br />

<strong>stad</strong>sbilden, en del har hjälpmotorer, andra väderskydd. De vanligaste färdsätten<br />

inom <strong>stad</strong>en är att gå, cykla eller att ta någon av de fem spårvagnslinjerna. Cykelvägnätet<br />

är heltäckande och säkert vilket gör det användbart <strong>för</strong> såväl liten som<br />

stor. Bilarna i <strong>stad</strong>en är tysta och rena. Andelen resor med bil har minskat drastiskt<br />

och i stora delar av <strong>stad</strong>skärnan sker fordonstrafiken på de gåendes villkor.<br />

Flera av de stora infartsleder som tidigare utgjorde barriärer mellan <strong>stad</strong>sdelar<br />

har byggts om till <strong>stad</strong>shuvudgator med hus, butiker och trottoarer längs<br />

gatan. Ett exempel är Amiralsgatan genom Rosengård som blivit ett stråk med<br />

ett rikt butiksutbud och liv och rörelse på trottoarerna. Förändringarna har med<strong>för</strong>t<br />

ett lugnare trafiktempo och gator som nu knyter samman snarare än delar<br />

av. Staden har läkts samman såväl mentalt som geografiskt.

13<br />

Övergripande mål<br />

<strong>Malmö</strong> ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar <strong>stad</strong> och en attraktiv<br />

plats att bo, besöka och verka i. Ett mål med hög prioritet är att <strong>för</strong>stärka den ekonomis-<br />

ka basen <strong>för</strong> malmöbornas <strong>för</strong>sörjning. <strong>Malmö</strong> ska vara motor i regionen som tillsam-<br />

mans med Köpenhamn och Lund utvecklar konkurrenskraft och grön tillväxt. Miljö-<br />

målen innebär bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, hållbart nyttjande av<br />

natur tillgångar och att <strong>Malmö</strong> helt ska <strong>för</strong>sörjas med <strong>för</strong>nybar energi på 2030-talet.<br />

Attraktiv och socialt, ekonomiskt och miljömässigt<br />

hållbar <strong>stad</strong><br />

De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra.<br />

Inget av målen kan uppnås utan de andra. Utan fungerande ekosystem finns inga<br />

<strong>för</strong>utsättningar att nå ekonomisk och social hållbarhet. Att utveckla ekologiskt hållbara<br />

system och strukturer kräver goda ekonomiska villkor. Ekonomisk tillväxt är en<br />

<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att skapa arbetstillfällen vilket ökar den sociala hållbarheten. Stor<br />

differens i livsvillkor mellan invånarna inverkar negativt på den ekonomiska situationen<br />

och en <strong>stad</strong> i social obalans kommer med tiden att <strong>för</strong>lora sin attraktivitet.<br />

Att ta tillvara <strong>stad</strong>ens sociala kapital bidrar till ekonomisk tillväxt. Satsningar på<br />

ekologisk hållbarhet kan fungera som motor <strong>för</strong> social hållbarhet, medan denna i<br />

sin tur i vissa fall är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> miljömässig hållbarhet.<br />

Målet är att skapa en robust <strong>stad</strong>sstruktur <strong>för</strong> en växande befolkning och<br />

samtidigt fortsätta utvecklas som en attraktiv och hållbar <strong>stad</strong>.<br />

SOCIAL BALANS OCH GODA LIVSBETINGELSER<br />

Målet är ett samhälle som ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> dagens och framtidens medborgare<br />

att skapa sig ett gott liv. Det handlar om grundläggande behov som arbete<br />

och <strong>för</strong>sörjning, att ha en bo<strong>stad</strong>, möjlighet att få en god utbildning, känna sig<br />

trygg och ha tillgång till bra vård. Det handlar även om aspekter av livet som att<br />

delta i demokratiska processer, känna sig delaktig i ett sammanhang, ha möjlighet<br />

att delta i kulturella aktiviteter och uttrycka sig kreativt.<br />

En socialt balanserad <strong>stad</strong> ska också vara en jämställd <strong>stad</strong>. Det innebär rättvisa,<br />

demokrati och delaktighet – kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter<br />

att utforma samhället och sina liv. Allas olika erfarenhet, behov och prioriteringar<br />

ska få genomslag i <strong>stad</strong>splaneringen.<br />

Med ambitionen att bidra till en god social utveckling i alla <strong>stad</strong>sdelar är det viktigt<br />

att arbeta med hela <strong>Malmö</strong>. Stadens olika delar ska läkas samman och barriärer<br />

ska brytas, såväl fysiska som mentala. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika <strong>stad</strong>sdelar<br />

ska minska. Alla delar av <strong>stad</strong>en ska vara attraktiva att bosätta sig i och ett viktigt<br />

mål är att minska segregation och utan<strong>för</strong>skap. <strong>Malmö</strong> ska dra nytta den potential<br />

som <strong>stad</strong>ens kulturella struktur ger.<br />

Den fysiska miljön är ett ramverk <strong>för</strong> social interaktion i en <strong>stad</strong> och är därmed<br />

en grundläggande <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens liv. Samtidigt ligger många väsentliga

UTMANINGAR<br />

<strong>Malmö</strong> har i flera avseenden haft en positiv<br />

utveckling under den senaste<br />

15-årsperioden. Staden har – efter att<br />

ha passerat en lång och djup kris med<br />

sjunkande befolkning och <strong>för</strong>lust av ett<br />

stort antal arbetstillfällen – inlett en<br />

långsiktig omvandlingsprocess mot en<br />

<strong>stad</strong> med fokus på kunskap, kreativitet<br />

och upplevelse.<br />

Den sociala utvecklingen har samtidigt<br />

inte varit positiv – snarare tvärtom.<br />

Delar av befolkningen har inte omfattats<br />

av de gynnsamma effekter som <strong>stad</strong>ens<br />

<strong>för</strong>vandling <strong>för</strong>t med sig. Utan<strong>för</strong>skap<br />

av olika slag skapar spänningar<br />

mellan olika grupper i samhället. Skillnader<br />

i levnadsstandard och folkhälsa<br />

mellan olika <strong>stad</strong>sdelar har ökat. Många<br />

malmöbor har inte kunnat ta plats i <strong>stad</strong>ens<br />

nya näringslivsstruktur och alla<br />

upplever inte <strong>stad</strong>ens utveckling under<br />

de senaste åren som positiv.<br />

aspekter kring den socio-ekonomiska utvecklingen till stor del utan<strong>för</strong> vad den<br />

fysiska planeringen i sig själv kan å<strong>stad</strong>komma och den underliggande problematiken<br />

måste främst lösas genom sociala/politiska insatser. Stadens fysiska<br />

struktur – dess rumsliga organisation – samt utformning av gator, torg, parker<br />

och bo<strong>stad</strong>skvarter, placering av mötesplatser och så vidare, ska bidra till en<br />

god samhällsutveckling. Den fysiska strukturen och bebyggelsen påverkar<br />

boendemönster och det finns möjligheter att genom fysiska åtgärder – i samverkan<br />

med andra initiativ – skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en socialt bättre sammanhållen<br />

<strong>stad</strong>.<br />

EKONOMISK DYNAMIK OCH HÅLLBARHET<br />

ÖVERGRIPANDE MÅL<br />

Målet är att <strong>stad</strong>en och dess näringsliv långsiktigt ska utvecklas, skapa värden<br />

och ge inkomster och <strong>för</strong>sörjning till malmöborna och till regionen. I en <strong>för</strong>änderlig<br />

värld är det öppenhet <strong>för</strong> nya behov, utbildning och forskning, kreativitet,<br />

entreprenörsanda och risk tagande som ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> nya näringar att<br />

växa fram. Företag ska ha goda villkor att verka och utvecklas i <strong>Malmö</strong> och det<br />

ska vara attraktivt att flytta verksamheter hit. Att <strong>stad</strong>en har en mångfald av<br />

branscher och verksamhetstyper är viktigt <strong>för</strong> att bidra till en stark post industriell<br />

ekonomi som kan erbjuda arbetsplatser av varierande art där det ekonomiska<br />

välståndet sprids till alla invånare.<br />

Städer och regioner konkurrerar om människor och kapital. Var människor<br />

väljer att bosätta sig, arbeta, studera, investera och göra sina inköp beror på<br />

många faktorer, men inte minst viktig är <strong>stad</strong>ens ”image”. Bilden av <strong>Malmö</strong> som<br />

<strong>för</strong>medlas i medier är mycket betydelsefull <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens attraktivitet. En socialt<br />

sammanhållen <strong>stad</strong> där invånarna känner sig trygga och där kriminaliteten är låg<br />

är lika viktigt <strong>för</strong> ekonomin som att det finns attraktiva bostäder och bra skolor.<br />

En <strong>stad</strong> med god utbildningsnivå bland invånarna borgar <strong>för</strong> en god utveckling i<br />

<strong>stad</strong>ens näringsliv. En planering som med kraftfulla ansträngningar strävar efter<br />

en god socio-ekonomisk utveckling kan bidra till att göra <strong>Malmö</strong> synligt i positiva<br />

sammanhang oftare än i negativa.<br />

14

15<br />

ÖVERGRIPANDE MÅL<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> som organisation är en viktig aktör som investerar, driver verksamheter<br />

och producerar tjänster, och om det på ett uthålligt sätt ska kunna<br />

finansieras med skatter och andra intäkter måste de vara samordnade med den<br />

fysiska planeringen. Ett exempel är infrastruktur området där stora investeringar<br />

gjorts i Citytunneln <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra tillgängligheten till och attraktiviteten<br />

i stationsnära områden. Intentionen är att dra nytta av genom<strong>för</strong>da investeringar<br />

genom att styra <strong>stad</strong>sbyggandet mot <strong>stad</strong>s<strong>för</strong>nyelse och ny bebyggelse<br />

vid sådana platser.<br />

I brett samhällsekonomiskt perspektiv måste kortsiktiga mål och prioriteringar<br />

vägas mot mål om långsiktig samhällsnytta. Ekonomisk hållbarhet betyder ett<br />

ansvarsfullt nyttjande av resurser, såväl mänskliga som naturtillgångar. En viktig<br />

aspekt att beakta är att människors välbefinnande, sociala och fysiska hälsa rymmer<br />

betydande men svårmätbara samhällsekonomiska aspekter. Sociala innovationer,<br />

det vill säga nya strategier, koncept och idéer som möter sociala behov, kan<br />

skapa tillväxt och samtidigt mervärde <strong>för</strong> välfärd och hälsa till individer, grupper<br />

eller en gemenskap. Ekonomisk tillväxt som bidrar till minskad miljö påverkan eller<br />

ger effektivare användning av resurser kan uttryckas som grön tillväxt.<br />

RESURSEFFEKTIVT SAMHÄLLE OCH EKOLOGISK UTHÅLLIGHET<br />

Miljömål och miljöaspekter ska alltid ha hög prioritet när den hållbara <strong>stad</strong>en<br />

planeras. Ett fundamentalt mål är att på lång sikt säkerställa och tillfredsställa<br />

människors basbehov vilket innebär att natur- och klimatgivna <strong>för</strong>utsättningar<br />

ständigt måste beaktas <strong>för</strong> att en hållbar <strong>stad</strong> ska kunna utvecklas. Att långsiktigt<br />

bevara ekosystemens pro duk tions <strong>för</strong> måga och att inte utsätta naturen och människors<br />

hälsa <strong>för</strong> negativ miljö påverkan är också grundläggande.<br />

I Miljöprogram <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2009–2020 formuleras fyra övergripande mål <strong>för</strong><br />

miljöarbetet i <strong>Malmö</strong>: "Sveriges klimatsmartaste <strong>stad</strong>", "Framtidens <strong>stad</strong>smiljö finns i<br />

<strong>Malmö</strong>", "Naturtillgångar ska brukas hållbart" samt "I <strong>Malmö</strong> är det lätt att göra rätt".<br />

I samarbete med Köpenhamn sätter <strong>Malmö</strong> upp målet att Öresundsregionen 2030<br />

ska vara Europas <strong>för</strong>sta gränsöverskridande region som är CO2 neutral.<br />

Miljömålen innebär att <strong>Malmö</strong> ska kunna <strong>för</strong>sörjas med lokalt producerad<br />

<strong>för</strong>nybar energi och att utsläpp av växthusgaser ska minska; att bygga en allt mer<br />

resurssnål <strong>stad</strong>. Den biologiska mångfalden ska bevaras, jordbruksmark och<br />

naturvärden ska värnas, naturresurser nyttjas effektivt, vattentillgångar ska skyddas.<br />

Grönskande och vattennära miljöer ska utvecklas och bidra till goda vistelsemiljöer,<br />

ren luft och låga bullernivåer. Transporter och resvanor ska ställas om <strong>för</strong><br />

ett ur miljösynpunkt bättre resande, lokalt och regionalt. En långsiktig hållbar<br />

avfallshantering ska uppnås.<br />

Att ge <strong>stad</strong>en rikare växtlighet och mer öppna dagvattenlösningar innebär en<br />

klimatanpassning som dessutom gynnar såväl folkhälsa och välbefinnande som<br />

biologisk mångfald. Genom en tydlig profilering och ett kraftfullt agerande <strong>för</strong> att<br />

minska klimatpåverkan ska <strong>stad</strong>ens attraktionskraft öka. Satsningar på ny miljöteknik<br />

kan locka till <strong>för</strong>etagsetableringar som skapar arbetstillfällen.<br />

Ett viktigt mål i ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är att värna den kvarvarande<br />

åkermarken i <strong>Malmö</strong>s omland. Samtidigt ska utbytet mellan <strong>stad</strong>en och<br />

landsbygden ökas, kulturmiljöer och landskapskvaliteter värnas och öka biologisk<br />

mångfald öka. <strong>Malmö</strong>bornas möjligheter att besöka och uppleva landsbygden<br />

ska <strong>för</strong>bättras. Omlandet kan bli en arena <strong>för</strong> små<strong>för</strong>etagande där nuvarande<br />

näringsliv utvecklas och nytt tillkommer. Genom att stimulera omställning av<br />

jordbruket ska ekologisk odling med fokus på produktion <strong>för</strong> närområdet öka.<br />

Flera framgångsrika pilotprojekt <strong>för</strong> en ekologiskt hållbar <strong>stad</strong>sutveckling<br />

som Eko <strong>stad</strong>en Augustenborg och Bo01-området i Västra Hamnen har genom<strong>för</strong>ts<br />

och avsikten är att erfarenheterna därifrån ska omsättas i större skala.<br />

UTMANINGAR<br />

Bland de allvarligaste miljöproblemen är<br />

bidraget till klimat<strong>för</strong>ändringen, brukandet<br />

av ändliga resurser, exempelvis åkermark,<br />

brutna kretslopp <strong>för</strong> livsnödvändiga<br />

och ändliga ämnen, bland annat fosfor,<br />

samt hotet mot den biologiska<br />

mångfalden/genbanken. Att uppnå en<br />

<strong>stad</strong> med minsta möjliga påverkan på<br />

miljön lokalt och globalt är ett komplicerat<br />

och sammansatt åtagande där<br />

många olika åtgärder ingår – vilka var<br />

och en rymmer sina egna utmaningar.<br />

A Läs mer i Miljöprogram<br />

<strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2009–2020<br />

(antaget av Kommun fullmäktige<br />

2009-12-17).<br />

www.malmo.se/op

17<br />

Prioriterade inriktningar<br />

Tydliga prioriteringar ska generera en robust <strong>stad</strong>sstruktur som präglas av närhet, som<br />

är tät och grön, som läker samman <strong>stad</strong>en socialt och fysiskt och som ger goda <strong>för</strong>ut-<br />

sättningar <strong>för</strong> ett livskraftigt näringsliv – och därmed arbetstillfällen. För att bidra till<br />

att uppnå miljömålen ska resurssnålhet och energieffektivitet, satsningar på <strong>för</strong>nybar<br />

energi och på ett trafiksystem med minimerad miljöpåverkan prioriteras.<br />

En nära, tät, grön och funktionsblandad <strong>stad</strong><br />

En övergripande prioritering är att <strong>Malmö</strong> främst ska växa inåt, innan<strong>för</strong> Yttre<br />

Ringvägen. Staden kan därmed få en rumslig organisation som främjar möten<br />

mellan människor, som bidrar till att minska <strong>Malmö</strong>s miljöbelastning och som<br />

ökar attraktiviteten. Att i huvudsak växa inåt är en robust strategi eftersom byggandet<br />

kan anpassas efter behoven, det vill säga produktionen kan minska eller<br />

avstanna utan komplikationer. En <strong>stad</strong> som breder ut sig riskerar att stå halvbyggd<br />

om <strong>för</strong>utsättningarna skulle <strong>för</strong>ändras. Att växa inåt minskar behovet av<br />

att ta jordbruksmark – en av kommunens viktigaste naturresurser – i anspråk.<br />

SPARA RESURSER GENOM ATT BYGGA STADEN TÄTARE<br />

God fysisk planering innebär att <strong>stad</strong>ens miljöbelastning, klimatpåverkan och<br />

resursanvändning i hög grad kan styras. Att bygga <strong>stad</strong>en tätare gör den mer<br />

resurs- och energieffektiv än en gles och utbredd. <strong>Malmö</strong>bornas möjligheter att<br />

välja en hållbar livsstil kan underlättas.<br />

Genom att fortsätta bygga tätare i den existerande <strong>stad</strong>en <strong>för</strong>bättras <strong>för</strong>utsättningarna<br />

<strong>för</strong> att skapa ett resurseffektivt transportsystem som bidrar till att fler<br />

malmöbor väljer trafikslag med liten miljöpåverkan som att gå, cykla eller åka kollektivt<br />

och därmed till att minska bilberoendet. Trafikplaneringen är ett strategiskt<br />

medel att <strong>för</strong>verkliga målen och den ska bidra till att skapa en resurssnål, koncentrerad<br />

<strong>stad</strong> som kan läkas samman strukturellt och socialt. Ett miljöanpassat trafiksystem<br />

bidrar till att mindre naturresurser och energi tas i anspråk och till mindre<br />

utsläpp av luft<strong>för</strong>oreningar.<br />

Existerande och ny infrastruktur – vägar, ledningsnät och andra tekniska <strong>för</strong>sörjningssystem<br />

utnyttjas effektivare i en tät <strong>stad</strong>. Nya ekonomiska värden kan skapas<br />

genom att byggmöjligheterna ökar inom en given yta.<br />

BYGG FÖR NÄRHET<br />

<strong>Malmö</strong> är en <strong>stad</strong> som kan vara "nära" ur flera olika infallsvinklar; en <strong>stad</strong> nära<br />

kontinenten, en <strong>stad</strong> nära metropolen Köpenhamn, en <strong>stad</strong> nära havet och<br />

landsbygden. Det är kvaliteter att bygga vidare på. Den täta <strong>stad</strong>en ska byggas<br />

med flexibilitet, multifunktionalitet och yteffektivitet som ledstjärnor.<br />

<strong>Malmö</strong> ska vara en <strong>stad</strong> med nära tillgång till samhällsservice av olika slag. All<br />

planering ska sträva efter att lokalisera offentlig service nära bostäder. Att priori-

tera plats <strong>för</strong> <strong>för</strong>skolor och skolor, såväl i den existerande <strong>stad</strong>en som i utbyggnads-<br />

och omvandlingsområden, är viktigt. Tillgången till mark är dock begränsad<br />

och det krävs nytänkande, innovation och ifrågasättande av konventionella lösningar<br />

<strong>för</strong> att säkerställa utrymme <strong>för</strong> samhällsfunktioner som behöver stor plats.<br />

En tätare <strong>stad</strong> bidrar till att kommersiell service och handel kan finnas nära<br />

människors bostäder. Handel och annan utåtriktad verksamhet behöver i högre<br />

grad lokaliseras i nära anslutning till bostäder, vid huvudgator och kollektivtrafikknutpunkter.<br />

Ny bebyggelse, fler bostäder och arbetsplatser i anslutning till<br />

befintliga bo<strong>stad</strong>sområden bidrar till att öka underlaget <strong>för</strong> kommersiell och<br />

offentlig service. I flera <strong>stad</strong>sdelar finns torg och centra med tidstypiska kvaliteter<br />

som i flera fall <strong>för</strong> en tynande tillvaro med små kommersiella möjligheter. Det<br />

kan <strong>för</strong>bättras med ett ökat lokalt kundunderlag. Småskalig service nära bostäder<br />

har påtaglig betydelse <strong>för</strong> det sociala livet och <strong>för</strong> jämställdheten; det är en<br />

urban kvalitet att värna. Ny etablering av externa handelscentra ska undvikas.<br />

En tätare <strong>stad</strong> ska inte vara en mindre grön <strong>stad</strong>, tvärtom. Förtätning med grönska<br />

kan ske på olika sätt. Närhet till grönskande <strong>stad</strong>srum ska öka och med fler<br />

människor på samma yta behövs både nya stora och små parker och utveckling av<br />

de nuvarande. Parker ska ligga lättillgängliga och integrerade med bostäder, inte i<br />

överblivna ytor mellan bebyggelseenklaver eller i "grönstråk" längs trafikleder.<br />

Närhet innebär också närproducerad energi. På sikt ska <strong>Malmö</strong>s energi- och<br />

transportsystem <strong>för</strong>sörjas enbart med <strong>för</strong>nybara energikällor – i <strong>för</strong>sta hand<br />

lokalt producerade – och kännetecknas av effektiv och säker energianvändning.<br />

BYGG BLANDAD STAD FÖR ETT RIKT STADSLIV<br />

PRIORITERADE INRIK TNINGAR<br />

Den täta <strong>stad</strong>en ska bli en mer funktionsblandad <strong>stad</strong> genom att komplettera med<br />

funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bo<strong>stad</strong>sområden. När fler människor<br />

bor och arbetar på samma yta ökar underlaget <strong>för</strong> service, handel och nöjen.<br />

Fler invånare kan bidra till ett rikare <strong>stad</strong>sliv med intensitet, liv och rörelse. Det<br />

bidrar i sin tur till <strong>stad</strong>ens attraktivitet och trygghet.<br />

En mer tättbebyggd <strong>stad</strong> ger möjlighet att å<strong>stad</strong>komma ett bredare utbud av<br />

olika bo<strong>stad</strong>styper och boendeformer i befintliga områden. Inom <strong>Malmö</strong> finns<br />

påtagliga sociala skiktningar, något som delvis har sin orsak i hur olika bo<strong>stad</strong>styper<br />

och upplåtelseformer är <strong>för</strong>delade i bo<strong>stad</strong>sbestånden. För att stärka den<br />

sociala hållbarheten ska <strong>stad</strong>sdelar med ett ensidigt bo<strong>stad</strong>sutbud kompletteras<br />

med fler boendeformer så att en blandning av hushållstyper å<strong>stad</strong>koms.<br />

Regional motor <strong>för</strong> grön tillväxt och sysselsättning<br />

Tillväxtfrämjande insatser <strong>för</strong> att bidra till välfärd <strong>för</strong> malmöborna, fler arbetstillfällen<br />

och <strong>för</strong>sörjning är av avgörande betydelse <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens utveckling. Att stärka<br />

<strong>Malmö</strong>s attraktivitet som en <strong>stad</strong> att bo och verka i och att skapa utrymme <strong>för</strong> ett<br />

mångsidigt näringsliv och <strong>för</strong> utbildning och forskning har hög prioritet.<br />

FÖRSTÄRK ÖRESUNDSREGIONEN SOM MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT<br />

Öresundregionen ska vara en motor <strong>för</strong> grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög<br />

livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-<strong>Malmö</strong> ska vara en sammanhängande<br />

metropol som skapar ekonomisk dynamik i både Öresundsregionen, Sverige och<br />

Danmark. Samarbetet mellan <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> och Lunds kommun ska <strong>för</strong>djupas bland<br />

annat genom gemensamt visions- och utvecklingsarbete. I ett större regionalt sammanhang<br />

ska Öresundsregionen dra nytta av Fehmarn Bält-<strong>för</strong>bindelsen och<br />

utveckla ett samarbete med Hamburg.<br />

Att planera <strong>för</strong> ytterligare fasta <strong>för</strong>bindelser över Öresund är angeläget <strong>för</strong> att<br />

säkra regionens långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Ett samarbete med Köpen-<br />

18

19<br />

PRIORITERADE INRIK TNINGAR<br />

hamn kring en Öresundsmetro har startat. För <strong>Malmö</strong> och regionen är det viktigt<br />

att verka <strong>för</strong> god anknytning med höghastighetståg till kontinenten.<br />

<strong>Malmö</strong> har en viktig roll som tyngdpunkt i södra Sverige och är en betydande<br />

nod i arbetsmarknadsregionen som i hög grad <strong>för</strong>sörjer omlandet med arbetsplatser.<br />

Regional tillväxt utan negativa konsekvenser <strong>för</strong> klimat och miljö <strong>för</strong>utsätter att<br />

bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen.<br />

<strong>Malmö</strong> är också beroende av ett stort omland <strong>för</strong> transporter av livsmedel, varor,<br />

råmaterial, avfall och energi. För att öka tillgängligheten behövs satsningar och<br />

investeringar <strong>för</strong> en utbyggd infrastruktur, internt inom <strong>stad</strong>en och utåt. Sammantaget<br />

ska <strong>Malmö</strong> vara fysiskt lätt tillgänglig och lätt att nå från omvärlden.<br />

FORTSÄTT ATT BYGGA ATTRAKTIV STAD<br />

En rad olika faktorer ska bidra till att vidareutveckla <strong>Malmö</strong> som en attraktiv <strong>stad</strong><br />

<strong>för</strong> boende och besökare och <strong>för</strong> ett mångsidigt näringsliv att etablera och driva<br />

<strong>för</strong>etag i.<br />

En attraktiv <strong>stad</strong> är en <strong>stad</strong> som ger miljöfrågorna hög prioritet. Av de framsynta<br />

satsningar som i <strong>Malmö</strong> gjorts på miljö- och klimatområdet ska erfarenhet<br />

dras och ett fortsatt framgångsrikt miljöarbete ska byggas på kreativt utvecklingsarbete<br />

<strong>för</strong> att göra <strong>Malmö</strong> till en sund livsmiljö <strong>för</strong> människor och <strong>för</strong>etag.<br />

<strong>Malmö</strong>s attraktionskraft, ekonomiska och sociala utveckling är i hög grad<br />

beroende av en väl fungerande bo<strong>stad</strong>smarknad som kan erbjuda ett brett och<br />

varierat utbud av attraktiva bostäder. Bo<strong>stad</strong>s<strong>för</strong>sörjningen ska säkerställa att<br />

tillräckligt många bostäder byggs <strong>för</strong> att uppfylla malmöbornas och inflyttades<br />

behov.<br />

Att tillgodose <strong>stad</strong>ens behov av barnomsorg har hög prioritet. Tillgång till<br />

och kvalitet i skolor är oumbärligt <strong>för</strong> att fler unga ska genomgå högre utbildning<br />

som ger arbete och <strong>för</strong>sörjning. Bra skolor bidrar dessutom till <strong>Malmö</strong>s<br />

dragningsskraft och utbildningssystemen är på alla nivåer synnerligen betydelsefulla<br />

såväl <strong>för</strong> social bärkraft som <strong>för</strong> en långsiktig näringslivsutveckling.<br />

<strong>Malmö</strong> högskola ska ges goda <strong>för</strong>utsättningar att expandera på centralt<br />

belägna platser.<br />

<strong>Malmö</strong>s attraktivitet ska ytterligare gynnas genom att arkitektur och <strong>stad</strong>smiljö<br />

håller hög kvalitet, något som även främjar tillväxt, skapar urbant och<br />

ekonomiskt värde och som <strong>för</strong>medlar kulturell, social, ekonomisk och miljömässig<br />

utveckling. Viktiga aspekter av den attraktiva <strong>stad</strong>en är också grönskande<br />

<strong>stad</strong>smiljöer och ett trafiksystem som prioriterar människor.<br />

GÖR PLATS FÖR ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV<br />

<strong>Malmö</strong> ska vara ett regionalt tillväxtcentrum där <strong>för</strong>etag tryggt kan göra sina<br />

investeringar. Det är väsentligt att <strong>Malmö</strong> kontinuerligt kan tillgodose lokal-<br />

och markbehov <strong>för</strong> <strong>för</strong>etag, såväl <strong>för</strong> små<strong>för</strong>etag som internationella stor<strong>för</strong>etag<br />

som önskar etablera sig i <strong>Malmö</strong> eller utöka sin verksamhet. Ett varierat<br />

utbud av etableringsmöjligheter på lättillgängliga platser ska erbjudas institutioner<br />

och <strong>för</strong>etag inom kommunen.<br />

Ett viktigt inslag är en dialog med näringslivet – såväl <strong>för</strong> att <strong>för</strong>medla <strong>stad</strong>ens<br />

långsiktiga visioner som <strong>för</strong> att lösa konkreta frågor i samband med etableringar<br />

och <strong>för</strong>etagslokaliseringar. Den fysiska planeringen ska stå <strong>för</strong> både<br />

stabilitet och <strong>för</strong>änderlighet.<br />

Huvuddelen av <strong>Malmö</strong>s arbetsplatser finns i det som kan kallas ”den blandade<br />

<strong>stad</strong>en” tillsammans med bostäder och andra funktioner. Det är <strong>stad</strong>sintegrerade<br />

näringsgrenar, ofta kunskapsintensiva och kreativa branscher, som ökar<br />

mest i sysselsättning och de goda expansionsmöjligheter <strong>för</strong> denna typ av funktioner<br />

som finns i <strong>Malmö</strong> ska värnas. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska stödja entreprenörskap och

PRIORITERADE INRIK TNINGAR<br />

innovation och öppenhet <strong>för</strong> nya kunskaper och idéer ska ge näringslivet långsiktigt<br />

goda utvecklingsmöjligheter. Marknads<strong>för</strong>ingen av <strong>Malmö</strong> i tillväxtsammanhang<br />

ska fokusera på ett antal profilområden: cleantech, life science, nya<br />

media, besöksnäring, handel, logistik samt huvudkontor. <strong>Malmö</strong> ska ytterligare<br />

stärka sin roll som utbildnings- och forsknings<strong>stad</strong> i regionen.<br />

Det är samtidigt viktigt att skapa utrymme <strong>för</strong> mer ytkrävande <strong>för</strong>etag och<br />

plats <strong>för</strong> verksamheter som av olika anledningar inverkar störande på omgivningen<br />

men som bidrar till att skapa arbetstillfällen i <strong>Malmö</strong>.<br />

Staden som kulturell och demokratisk arena<br />

Stadsrummets betydelse som gemensam kontaktyta <strong>för</strong> möten mellan människor<br />

och <strong>för</strong> att stimulera demokrati och delaktighet ökar i takt med att samhället<br />

på olika sätt blir allt mer fragmenterat. Planeringen ska med ett helhetsperspektiv<br />

på <strong>stad</strong>en verka <strong>för</strong> det offentliga rummet som demokratisk arena –<br />

genom utformning och placering av torg, parker, gator och andra funktioner<br />

och genom att alltid beakta aspekter som jämställdhet, trygghet, tillgänglighet,<br />

folkhälsa och rättvisa.<br />

SKAPA FLER OCH BÄTTRE MÖTESPLATSER<br />

Att planera <strong>för</strong> ett mer socialt sammanhållet <strong>Malmö</strong> har hög prioritet. Det främjas<br />

av fler rörelser mellan olika delar av <strong>stad</strong>en, fler och bättre mötesplatser.<br />

Genom att bryta barriärer, <strong>för</strong>stärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner<br />

kan <strong>stad</strong>en läkas samman socialt. Det är viktigt att det finns ett brett<br />

utbud av platser och lokaler <strong>för</strong> kulturell aktivitet jämnt <strong>för</strong>delat över hela<br />

<strong>Malmö</strong>. Offentliga mötesplatser – parker, torg, idrotts- och lekplatser, bibliotek,<br />

museer med mera – fyller viktiga funktioner. I samband med att ny bebyggelse<br />

tillkommer utan<strong>för</strong> inner<strong>stad</strong>en ska områdena kompletteras med fler och bättre<br />

fungerande allmänna ytor, parker och <strong>stad</strong>srum, mer arbetsplatser och kommersiella<br />

lokaler.<br />

Att konfronteras med olika tankar, idéer, livsstilar och kulturyttringar ger människor<br />

inspiration till att utveckla nya tänkesätt, ny kunskap, nya tjänster och produkter.<br />

En <strong>stad</strong>smiljö som stödjer olikhet och oplanerade möten kan bidra till en<br />

dynamisk och långsiktigt livskraftig ekonomi. Möten måste präglas av tolerans och<br />

tillit – såväl människor emellan som mellan invånare och myndigheter.<br />

Hela <strong>stad</strong>en ska göras lätt tillgänglig <strong>för</strong> alla grupper i samhället oavsett funktionsnedsättning.<br />

Det ska vara möjligt att nå hela <strong>stad</strong>en och dess olika attraktioner<br />

genom att åka kollektivt, gå eller cykla, istället <strong>för</strong> att ta bil. Genus- och mångfaldsapekter<br />

ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser.<br />

ARBETA FÖR TRYGGHET OCH JÄMSTÄLLDHET I STADSRUMMET<br />

Nyttjandet av <strong>stad</strong>en ska bli mer jämställt. Kvinnor och män använder <strong>stad</strong>en olika,<br />

vilket behöver synliggöras och belysas i all planering. Män kör mer bil än kvinnor,<br />

kvinnor går, cyklar och åker kollektivt mer än män. Kvinnor känner sig i högre<br />

utsträckning otrygga i det offentliga rummet. På en övergripande <strong>stad</strong>sbyggnadsnivå<br />

sammanfaller strategier <strong>för</strong> trygghet och jämställdhet i hög grad med strategin<br />

att bygga en tätare, funktionsblandad <strong>stad</strong>. Syftena är främst att befolka <strong>stad</strong>srummen,<br />

öka människors rörelser i <strong>stad</strong>en, minska trafikens barriär effekter samt<br />

göra <strong>stad</strong>ens rum tydliga, överskådliga och orienterbara. Jämställdhetsperspektiv<br />

ska finnas med i arbetet <strong>för</strong> att uppnå trygghet i <strong>stad</strong>smiljön som ger varje kvinna<br />

och man, flicka och pojke rätt till personlig säkerhet och rörelsefrihet.<br />

Vardagliga rörelser i <strong>stad</strong>en sker främst på och längs gator. Trafikmiljöer och<br />

gaturum ska vara attraktiva platser <strong>för</strong> såväl rörelse som vistelse. Gator ska vara<br />

20

21 PRIORITERADE INRIK TNINGAR<br />

naturliga etableringsstråk <strong>för</strong> handel i bebyggelsens bottenplan och gator ska<br />

utformas så att korsande rörelser och samband underlättas. Det finns ett<br />

påtagligt värde i att gaturummen får en estetisk utformning som speglar <strong>stad</strong>ens<br />

mål om en attraktiv och hållbar <strong>stad</strong>. Mer träd och grönska i gatumiljön<br />

minskar buller, ger skugga och bidrar till bättre luftkvalitet och en bättre miljö<br />

att vistas i.<br />

Attraktiva gaturum inbjuder till lägre och jämnare hastigheter och <strong>för</strong>bättrar<br />

samspelet med andra i trafiken, minskar säkerhetsrisker och utsläpp till<br />

närmiljön. <strong>Malmö</strong> ska vara en trafiksäker <strong>stad</strong> där alla kan <strong>för</strong>flytta sig på ett<br />

tryggt sätt med speciell omtanke om funktionshindrade, äldre och barn.<br />

Inriktningen är att dämpa trafikens tempo.<br />

<strong>Malmö</strong> präglas av en geografisk närhet mellan <strong>stad</strong>sdelar av olika karaktär<br />

men har samtidigt många påtagliga barriärer som skiljer av närbelägna <strong>stad</strong>sdelar.<br />

De <strong>för</strong>stärker ibland även mentala skiljelinjer och bidrar till en mer uppdelad<br />

<strong>stad</strong>. Stadens olika delar behöver läkas och länkas samman <strong>för</strong> att skapa<br />

<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ett mindre segregerat <strong>Malmö</strong>. Genom att bygga om infartsleder<br />

och andra stora huvudgator till <strong>stad</strong>shuvudgator kan barriärverkan<br />

minska och mentala avstånd mellan <strong>stad</strong>sdelar brytas.<br />

VERKA FÖR EN HÄLSOSAM STAD<br />

God folkhälsa är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> en positiv samhällsutveckling, <strong>för</strong> välfärd<br />

och <strong>för</strong> tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa inom <strong>stad</strong>en har hög prioritet. Ur<br />

ett <strong>stad</strong>sbyggnadsperspektiv handlar detta om att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong><br />

goda livsvillkor men också att underlätta <strong>för</strong> en god livsstil. Att motverka trångboddhet<br />

är en annan viktig aspekt likväl som att uppnå en bo<strong>stad</strong>smarknad som<br />

erbjuder bostäder till rimliga priser <strong>för</strong> alla.<br />

Ett mångsidigt utbud av mötesplatser, grönskande <strong>stad</strong>srum och parker,<br />

natur-, och rekreationsområden, fritids- och idrottsanläggningar – som ger<br />

möjlighet till rekreation, idrott och lek <strong>för</strong> alla åldrar och grupper i samhället –<br />

ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> god hälsa och välfärd. Alla samhällsgrupper ska ha<br />

samma villkor genom närhet till stora parker, oavsett boendeform eller <strong>stad</strong>sdel.<br />

Tillgång till parker inom korta avstånd ger upphov till ökad fysisk aktivitet<br />

som i sin tur ger minskad risk <strong>för</strong> flera livsstilsrelaterade sjukdomar och <strong>för</strong>bättrad<br />

mental hälsa. Inte minst <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens barn är utemiljön en betydelsefull del<br />

av vardagen vilken har stor inverkan på barns sociala, fysiska/motoriska och<br />

mentala utveckling.<br />

Planeringen ska också bidra till minskade luft<strong>för</strong>oreningar och ge goda möjligheter<br />

att välja cykel eller att gå istället <strong>för</strong> bil, till exempel genom ett utökat<br />

nät av cykelvägar och säkra, trygga skolvägar. Områden med låga bullernivåer är<br />

sällsynta och behöver bli fler. Fler träd i <strong>stad</strong>srummen kan bidra till bättre mikroklimat<br />

och luftkvalitet.<br />

BIDRA TILL DELAKTIGHET<br />

Bäst hälsa och välmående finns hos människor som känner sig delaktiga och har<br />

stöd från sin omgivning. Det är viktigt att <strong>stad</strong>ens invånare känner sig som en del<br />

av ett sammanhang, oavsett om det gäller sin umgängeskrets, sitt bo<strong>stad</strong>skvarter<br />

eller sin <strong>stad</strong>. Den fysiska planeringen kan påverka graden av medverkan<br />

genom grannskapets utformning och genom att målinriktat verka <strong>för</strong> ett ökat<br />

deltagande i planeringsprocesser. Staden stärks socialt av medborgares medverkan.<br />

Känslan av tillhörighet och ansvar <strong>för</strong> närmiljön ökar.<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska aktivt främja såväl informella processer som deltagande i formella<br />

planprocedurer. Människor ska kunna skapa meningsfullhet genom sin<br />

livsmiljö – inte trots den.

23<br />

Strategier<br />

De prioriterade inriktningarna fordrar att en lång rad samverkande strategier fullföljs.<br />

Dessa strategier bidrar på olika sätt till prioriteringarna och till ett eller flera av hållbar-<br />

hetsmålen – de ska stödja och <strong>för</strong>stärka varandra. I ett hållbart samhälle behövs en öp-<br />

penhet <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändringar, flexibilitet och anpassnings<strong>för</strong>måga samt inte minst mod att ta<br />

svåra beslut och pröva nya lösningar. Ibland kan det vara viktigare att våga prova något<br />

nytt, än att utreda alla konsekvenser och vara helt säker på att inte göra fel.<br />

All planering och <strong>stad</strong>sbyggande i <strong>Malmö</strong>, från smått till stort, måste ses i ett helhetsperspektiv<br />

och ge stöd till de prioriterade inriktingar som redovisas i det<br />

<strong>för</strong>egående kapitlet. De strategier som presenteras på de följande sidorna är med<br />

nödvändighet många och spänner över en mängd olika fält. En lång rad aspekter<br />

behandlas utifrån de utmaningar som ett hållbart <strong>stad</strong>sbyggande omfattar. Flertalet<br />

strategier är generellt formulerade och kompletteras av mer detaljerade<br />

planeringsriktlinjer kopplade till geografiska områden i det digitalakartverktyg<br />

som utgör översiktsplanens andra del (nås via internet).<br />

Rubricering och gruppering av strategierna har gjorts tematiskt men eftersom<br />

många aspekter griper in i varandra kan samma ämne, till exempel trafik<br />

eller grönska, återfinnas under flera rubriker. För att få en fullständig bild och <strong>för</strong>stå<br />

helheten är det är där<strong>för</strong> nödvändigt att ta del av alla strategierna.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>ens prioriterade inriktningar, strategier och planeringsriktlinjer ska<br />

vara vägledande vid beslutsfattande som på något sätt rör planering på alla nivåer.<br />

Frågan hur beslut <strong>för</strong>håller sig till mål och prioriteringar behöver alltid ställas. Isolerat<br />

kan ett visst val framstå som naturligt och rätt men satt i ett större sammanhang<br />

kan det visa sig att andra alternativ bättre stödjer <strong>stad</strong>ens övergripande mål.<br />

I en del fall kan strategier bli motstridiga i en genom<strong>för</strong>andesituation. <strong>Översiktsplan</strong>ens<br />

prioriterade inriktningar ger vägledning <strong>för</strong> avvägning mellan olika intressen.<br />

Målkonflikter som kan uppstå lär dock i högre grad bero på att konventionellt<br />

planeringstänkande står i konflikt med översiktsplanens mål <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens utveckling.<br />

En ofrånkomlig fråga är hur denna översiktsplan ska kunna genom<strong>för</strong>as i en<br />

ekonomiskt allt mer osäker framtid. Ett väsentligt del av strategierna är där<strong>för</strong><br />

kapitlet Genom<strong>för</strong>andestrategier och arbetsprocesser som problematiserar frågeställningar<br />

kring genom<strong>för</strong>andet och belyser de krav som kommer att ställas på<br />

den kommunala organisationen exempelvis behov av nya finansieringsmodeller,<br />

markpolitik och organisationsformer. Andra viktiga genom<strong>för</strong>andeaspekter är<br />

prioriteringar, insatser av staten och andra aktörer, delaktighet med mera.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>ens strategier ska lägga grunden <strong>för</strong> en i fysisk bemärkelse hållbar<br />

<strong>stad</strong>, men även <strong>för</strong> ett väl fungerande socialt och kulturellt samspel. För att<br />

kunna möta de utmaningar som <strong>stad</strong>en står in<strong>för</strong> krävs att de strategier och planeringsriktlinjer<br />

som anbefalls ovanifrån möter en organisation och ett deltagande<br />

underifrån som anammar och stödjer strategierna. <strong>Översiktsplan</strong>en blir<br />

meningsfull <strong>för</strong>st när <strong>stad</strong>en – dess invånare och aktörer – tillägnar sig den.

Köpenhamn – <strong>Malmö</strong><br />

STRATEGIER<br />

Med sina olika styrkor kompletterar Köpenhamn och <strong>Malmö</strong> varandra och stärker<br />

Öresundsregionens attraktionskraft och tillväxtmöjligheter. Köpenhamn-<strong>Malmö</strong><br />

ska vara Skandinaviens näringslivscentrum, med bäst möjliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong><br />

ett internationellt näringsliv. Det gäller såväl internationella huvudkontor som<br />

små innovativa entreprenörer. Öresundsregionen är Europas största universitetsregion<br />

och ska i framtiden vara känt <strong>för</strong> goda studiemiljöer, hög forskningskvalitet<br />

och fruktbart samarbete med näringslivet.<br />

Öresundsbron har gjort denna utveckling möjlig, men kapaciteten är begränsad<br />

och kan bli en flaskhals på längre sikt. Fler <strong>för</strong>bindelser mellan städerna kommer<br />

att behövas, särskilt när Fehmarn Bält-<strong>för</strong>bindelsen har öppnat. Köpenhamns<br />

flygplats Kastrup och framtida snabbtåg<strong>för</strong>bindelser är andra frågor av<br />

stort gemensamt intresse. Hamnverksamheten drivs redan av ett samägt bolag<br />

och energi<strong>för</strong>sörjning, markpolitik, utbildning och näringsliv är områden där<br />

konkret samarbete kan utvecklas.<br />

Öresundsregionen ska vara den <strong>för</strong>sta klimatneutrala gränsregionen i Europa<br />

år 2030. Köpenhamn-<strong>Malmö</strong> ska vara platsen man besöker <strong>för</strong> att studera och<br />

testa de senaste lösningarna inom <strong>för</strong>nybar energi, hållbar <strong>stad</strong>splanering och<br />

hållbara trafiklösningar.<br />

Illustration: COBE<br />

24

25<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER FÖR SAMARBETE KÖPENHAMN–MALMÖ<br />

Ökad social balans och hälsosam och grön tillväxt<br />

• Förbättra metoder <strong>för</strong> att arbeta med sociala innovationer. Detta sker i samverkan<br />

med universiteten på båda sidor om sundet, Region Skåne och en rad andra<br />

kreativa aktörer.<br />

• Främja vindkraft i Öresundsregionen. Ett antal offentliga och privata aktörer<br />

i och kring Köpenhamn och <strong>Malmö</strong> arbetar med lagring av <strong>för</strong>nybar energi<br />

och hållbar energi<strong>för</strong>sörjning av nya <strong>stad</strong>sdelar.<br />

• Öka tillväxt och sysselsättning bland annat genom att stärka <strong>för</strong>utsättningarna<br />

<strong>för</strong> cleantech-verksamheter i Öresundsregionen.<br />

• Arrangera fler internationella kongresser om klimat, energi och miljö tillsammans<br />

med berörda intresseorganisationer.<br />

Ökad mobilitet<br />

• Utreda kapaciteten på Öresunds<strong>för</strong>bindelsen och utreda en ny direkt och<br />

högklassig spår<strong>för</strong>bindelse mellan städernas centrum – en Öresundsmetro,<br />

samt snabbare <strong>för</strong>bindelse till Hamburg.<br />

• Stärka existerande flyglinjer och verka <strong>för</strong> nya internationella direkt<strong>för</strong>bindelser<br />

till Köpenhamn. Ett projekt planeras i syfte att utveckla nya linjer i<br />

samarbete med staten, regionala och kommunala parter på båda sidor om<br />

Öresund.<br />

Bättre <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> näringsliv, innovation och kunskap<br />

• Stödja utvecklingen av European Spallation Source (ESS) och Max IV till en av<br />

världens största och mest avancerade forskningsanläggningar. Med ESS får<br />

Skandinavien sin <strong>för</strong>sta stora Europa gemensamma forskningsanläggning.<br />

• Planlägga områden <strong>för</strong> framtidens verksamheter och eliminera barriärer <strong>för</strong><br />

entreprenörer i regionen. Köpenhamn och <strong>Malmö</strong> arbetar också med gemensamma<br />

strategier <strong>för</strong> att locka hit och behålla kvalificerad arbetskraft.<br />

• Engagera 1 200 <strong>för</strong>etag i samverkan och handel över Öresund med hjälp av<br />

Öresund Business Match. Målet är att å<strong>stad</strong>komma kombinerade dansksvenska<br />

kapitalinvesteringar i utvecklingsprojekt <strong>för</strong> näringslivet och tillväxtområdena.<br />

Detta samarbete omfattar hela Öresunds regionen.<br />

UTMANINGAR<br />

Öresundsregionen har under senare år<br />

haft en svag tillväxt jäm<strong>för</strong>t med de regioner<br />

Köpenhamn och <strong>Malmö</strong> normalt<br />

jäm<strong>för</strong> sig med. Tillväxt och sysselsättning<br />

måste öka, vilket kräver stärkt samarbete<br />

mellan Köpenhamn, <strong>Malmö</strong> och<br />

hela Öresundsregionen.

Region Skåne och Öresundskomiteen<br />

har presenterat regionala visioner i Regionalt<br />

utvecklingsprogram <strong>för</strong> Skåne<br />

2009–2016 (RUP) och ÖresundsRegional<br />

utvecklingsstrategi (ÖRUS).<br />

STRATEGIER<br />

Skåne och <strong>Malmö</strong>Lund-regionen<br />

För <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> har de flesta planeringsfrågor en regional dimension och allt<br />

fler uppgifter behöver hanteras i samverkan. När invånare och <strong>för</strong>etag i och<br />

omkring <strong>Malmö</strong> lever och verkar oberoende av kommungränser måste <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong> vidga sitt perspektiv. Administrativa och institutionella barriärer behöver<br />

överbryggas <strong>för</strong> att planeringen ska kunna bedrivas med sikte på hela regionen<br />

som attraktiv livsmiljö.<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska där<strong>för</strong> engagera sig tillsammans med Skånes kommuner,<br />

näringsliv, intresseorganisationer med flera i att ta fram visioner, mål och insatser<br />

med Skåneperspektiv och Öresundsregionalt perspektiv. Region Skåne,<br />

Öresundskomiteen, Öresunds institutet och andra organisationer gör värdefulla<br />

insatser på detta område, ofta med stöd från EU:s strukturfonder och svenska<br />

och danska nationella organ.<br />

<strong>Malmö</strong>s syn på hur regionen kan utvecklas överensstämmer väl med de<br />

regionala visioner som finns i t ex ÖRUS och RUP. I båda dokumenten är inriktningen<br />

att skapa hållbar tillväxt, klimatanpassning och goda levnads<strong>för</strong>hållanden.<br />

Bland de frågor som berörs i de regionala visionerna är helhetssyn på<br />

kollektiv trafik och bebyggelsestruktur särskilt viktigt <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> liksom behov av<br />

ytterligare järnvägskapacitet <strong>för</strong> gods- och persontrafik, snabbtågs anknytning<br />

samt Köpenhamns flygplats Kastrup. En ny fast <strong>för</strong>bindelse mellan Helsingborg<br />

och Helsingör är en viktig <strong>för</strong>stärkning av regionens infrastruktur.<br />

<strong>Malmö</strong> och Lund rymmer tillsammans många regionala funktioner och har<br />

som stora kommuner en viktig roll i Skåne. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> och Lunds kommun har<br />

beslutat att ytterligare <strong>för</strong>djupa sitt direkta samarbete <strong>för</strong> att stärka utvecklingen<br />

i riktning mot hållbar tillväxt i regionen.<br />

<strong>Malmö</strong>Lundregionen är en informell samverkan mellan kommunledningarna<br />

i de elva sydväst-skånska kommunerna: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge,<br />

Lomma, Lund, <strong>Malmö</strong>, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Beslutat<br />

är att <strong>Malmö</strong>Lundregionen ska få en mer formell roll framöver.<br />

Genom att inriktningen på de strategiska utvecklingsfrågorna är snarlik i<br />

båda forum (se nästa sida) utgör <strong>Malmö</strong>Lundregionen en värdefull arena <strong>för</strong> de<br />

frågor vars genom<strong>för</strong>ande inte enbart <strong>för</strong>utsätter samverkan mellan <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong> och Lunds kommun, utan också med övriga grannkommuner.<br />

För <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> är det väsentligt att sträva efter <strong>för</strong>djupat samarbete och<br />

samordning kring kommunernas utbyggnadsstrategier med hänsyn till arbetspendling<br />

och hållbarhetsmål. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska också ta initiativ till och agera<br />

tillsammans med andra aktörer när frågor av gemensamt intresse identifieras.<br />

Det kan röra sig om att äga och driva anläggningar och verksamheter av stor<br />

regional betydelse, till exempel Copenhagen <strong>Malmö</strong> Port, VAsyd och Räddningstjänsten<br />

Syd. Tillsammans med Lund och Helsingborg bedriver <strong>Malmö</strong><br />

gemensam kompetensuppbyggnad och metodutveckling <strong>för</strong> framtidens kollektivtrafik<br />

i projektet Spårvagnar i Skåne (SPIS).<br />

<strong>Malmö</strong> verkar även <strong>för</strong> att skapa en spårburen koppling till <strong>Malmö</strong> Airport i<br />

Sturup. Flygplatsen har en betydelsefull roll <strong>för</strong> tillgängligheten i regionen och<br />

utgör ett väsentligt komplement till Kastrup.<br />

26

27<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER FÖR SAMARBETE I REGIONEN<br />

Samarbetet i <strong>Malmö</strong>Lundregionen tar sin utgångspunkt i gemensamma strategiska<br />

frågor och behovet av mellankommunal samverkan. Prioriterade utvecklingsområden<br />

<strong>för</strong> samverkan är:<br />

• Fysisk planering och infrastruktur.<br />

<strong>Malmö</strong>Lundregionen ska bland annat verka <strong>för</strong> ökad samsyn kring prioriterade<br />

infrastuktur investeringar och gemensam dialog med regionala och nationella<br />

myndigheter. <strong>Malmö</strong>Lundregionen ska också arbeta fram en gemensam<br />

strukturplan som anger de övergripande principerna <strong>för</strong> regionens fysiska<br />

strukturer.<br />

• Näringslivsfrågor.<br />

<strong>Malmö</strong>Lundregionen ska utarbeta gemensamma strategier <strong>för</strong> näringslivsfrågor<br />

respektive besöksnäring.<br />

• Arbetsmarknads- och utbildningsfrågor.<br />

<strong>Malmö</strong>Lundregionen ska utveckla samarbetet kring utbildning och kompetens<strong>för</strong>sörjning.<br />

• Praktiska samverkansfrågor.<br />

<strong>Malmö</strong>Lundregionen ska <strong>för</strong>djupa samarbetet kring praktiska samverkansfrågor,<br />

till exempel kommunaltekniska funktioner.<br />

Samarbetet mellan <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> och Lunds kommun tar sin utgångspunkt i<br />

städernas gemensamma roll som stor<strong>stad</strong>snod och tillväxtmotor i den svenska<br />

delen av Öresundsregionen. Fyra profilområden är utpekade:<br />

• Näringslivsutveckling.<br />

<strong>Malmö</strong>Lund ska stärka mötesplatserna <strong>för</strong> näringslivet och öka samverkan<br />

näringslivsaktörerna. <strong>Malmö</strong>Lund ska utveckla samarbetet i etableringsfrågor<br />

och stärka innovationsmiljöerna.<br />

• Besöksnäring och evenemang.<br />

<strong>Malmö</strong>Lund ska stärka mötesindustrin genom att tillsammans verka <strong>för</strong> att<br />

fler internationella kongresser <strong>för</strong>läggs till städerna.<br />

• Fysisk planering och infrastruktur.<br />

<strong>Malmö</strong>Lund ska arbeta fram en gemensam strukturbild, utöka samarbetet i<br />

infrastukturfrågor samt gemesamt utveckla metoder <strong>för</strong> hållbar <strong>stad</strong>sutveckling.<br />

<strong>Malmö</strong>Lund ska också i större utsträckning gemensamt samverka med<br />

externa aktörer.<br />

• Utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor.<br />

<strong>Malmö</strong>Lund ska ta ett gemensamt ansvar <strong>för</strong> allas rätt till arbete och utbildning.<br />

<strong>Malmö</strong>Lundregionens flerkärniga<br />

struktur ska tas tillvara och utvecklas.<br />

<strong>Malmö</strong> ska vara en stark spelare på<br />

många regionala arenor.

UTMANINGAR<br />

Tillgänglig mark kommer i många fall<br />

att vara privatägd och det kan där<strong>för</strong><br />

med nuvarande lagstiftning innebära<br />

svårig heter <strong>för</strong> kommunen att finansiera<br />

investeringar i gator, parker, ledningar<br />

med mera.<br />

Tätare <strong>stad</strong> och<br />

mer funktionsblandning<br />

Att rymma en stor del av <strong>Malmö</strong>s expansion innan<strong>för</strong> Yttre Ringvägen innebär att<br />

öka bebyggelsevolymen i den existerande <strong>stad</strong>en. Det kan ske på flera olika sätt,<br />

främst genom fortsatt omvandling av tidigare industri- och hamnområden. Det<br />

kan också ske genom att placera in nya byggnader där det finns utrymme exempelvis<br />

längs infartsleder och andra större gator, genom tillbyggnader, påbyggnader<br />

eller i särskilda fall genom rivning och nybyggande med högre exploatering.<br />

Att bygga <strong>stad</strong>en tätare är en stabil strategi som kan hantera såväl en fortsatt<br />

kraftig befolkningstillväxt som andra scenarier.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• Ett yteffektivt markutnyttjande ska alltid eftersträvas. Den existerande <strong>stad</strong>en<br />

ska kompletteras och bebyggas tätare särskilt vid stationsnära lägen och längs<br />

kollektivtrafikstråk. Ut byggnads- och omvandlingsområden ska bebyggas koncentrerat<br />

och med olika funktioner.<br />

• Fysiska och mentala barriärer ska byggas bort, <strong>stad</strong>en ska läkas samman, till<br />

exempel genom att omvandla vissa infartsleder till <strong>stad</strong>shuvudgator. Rörelsemönster<br />

ska <strong>för</strong>enklas, orienterbarhet och trygghet i <strong>stad</strong>srummet öka. Stråk<br />

ska stärkas och nya målpunkter jämnt <strong>för</strong>delade över <strong>stad</strong>en ska bidra till nya<br />

rörelsemönster.<br />

• Staden ska i alla delar byggas med en så stor blandning av funktioner som möjligt.<br />

Inom samma område ska bostäder, handel, samhällsservice, fritidsverksamhet,<br />

kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande<br />

blandas. Variation i bo<strong>stad</strong>styper, storlekar och upplåtelseformer ska eftersträvas.<br />

• Existerande verksamhetsområden som är lågt exploaterade med stora markparkeringar<br />

och expansionsytor ska bebyggas tätare <strong>för</strong> att bidra till att tillgodose<br />

behov av mark och lokaler. Det krävs att kommunen i samarbete med fastighetsägare<br />

och näringsidkare tar initiativ till utvecklingsarbete och pilotprojekt.<br />

• Komplettering med ny bebyggelse ska ske med hänsyn till platsspecifika <strong>för</strong>utsättningar,<br />

kulturmiljövärden och existerande <strong>stad</strong>skaraktär. Kulturmiljöaspekter<br />

ska beaktas och möjlighet att skapa nya kultur- och skönhetsvärden ska tas tillvara.<br />

Mycket stor restriktivitet ska gälla <strong>för</strong> att ta park i anspråk <strong>för</strong> andra ändamål.<br />

Kvaliteten i <strong>stad</strong>smiljön ska bli bättre då <strong>stad</strong>en byggs tätare.<br />

• När <strong>stad</strong>en kompletteras med ny bebyggelse ska risk <strong>för</strong> ökat buller, exponering<br />

av mark<strong>för</strong>oreningar, sämre luftkvalitet med mera beaktas tidigt i planeringsprocesser<br />

så att miljökvalitetsnormer uppnås och människors hälsa inte äventyras.<br />

• Behov av <strong>för</strong>nyelse och mer kapacitet i teknisk infrastruktur, exempelvis nya <strong>för</strong>delningsstationer,<br />

ska beaktas och plats säkerställas tidigt i planeringsprocesser.<br />

• För att befintligt VA-system ska klara en ökad belastning i en tätare bebyggd<br />

<strong>stad</strong> krävs aktivt arbete med att minimera hårdgjorda ytor, lösningar med infiltrationsvänliga<br />

ytor och gröna tak samt olika <strong>för</strong>dröjningsåtgärder.<br />

• Nya kommunala finaniseringsmodeller <strong>för</strong> exploatering, investeringar i infrastruktur,<br />

drift och underhåll behöver utvecklas och läggas fast. Riktlinjer behöver<br />

tas fram <strong>för</strong> en ny kommunal markpolitik anpassad efter nya <strong>för</strong>hållanden.<br />

• Metoder <strong>för</strong> delaktighetsprocesser behöver utvecklas och resurser tillsättas <strong>för</strong><br />

en bättre dialog med medborgarna vid <strong>för</strong>ändring av <strong>stad</strong>smiljön.<br />

28

29<br />

STRATEGIER<br />

Bo<strong>stad</strong>sbyggande<br />

En väl fungerande bo<strong>stad</strong>smarknad är en viktig grund<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens tillväxt<br />

och välfärd. En god och långsiktigt hållbar bo<strong>stad</strong>s<strong>för</strong>sörjning är där<strong>för</strong> ett av<br />

kommunens viktigaste planeringsmål. För att bidra till <strong>stad</strong>ens attraktionskraft och<br />

stödja en god utveckling behöver bo<strong>stad</strong>sproduktionen hålla jämna steg med<br />

befolkningsutvecklingen och skapa ett varierat utbud av attraktiva bostäder i olika<br />

lägen. Markupplåtelser till flera byggherrar inom samma kvarter är ett sätt att verka<br />

<strong>för</strong> ett varierat bo<strong>stad</strong>sbyggande.<br />

Komplettering av bo<strong>stad</strong>sområden med andra hustyper och ägandeformer än<br />

de som redan finns kan främja stabiliteten inom ett område genom möjligheten<br />

att inom sitt eget bo<strong>stad</strong>sområde flytta till en större eller mindre bo<strong>stad</strong>. Det kan<br />

också bidra till större social blandning. Markupplåtelser till flera byggherrar inom<br />

samma kvarter är ett sätt att verka <strong>för</strong> ett mer varierat bo<strong>stad</strong>sbyggande.<br />

Boendetätheten har ökat generellt i <strong>Malmö</strong> men skiljer sig kraftigt mellan <strong>stad</strong>sdelar.<br />

I delar av <strong>Malmö</strong> är trångboddhet ett allvarligt problem. Samtidigt behöver<br />

en ökad boendetäthet inte enbart vara problematisk utan kan återspegla ett mer<br />

urbant boendemönster och att en större andel unga prioriterar annat än en stor<br />

bo<strong>stad</strong>. Konkurrensen om bostäder tenderar dock fram<strong>för</strong>allt att drabba betalningssvaga<br />

hushåll. Särskilt svårt på bo<strong>stad</strong>smarknaden har unga, studenter, hemlösa<br />

och arbetslösa. Hemlösheten i <strong>Malmö</strong> ökar och allt fler blir hemlösa av strukturella<br />

orsaker – brist på bostäder, ekonomiska villkor och hårda krav från hyresvärdar.<br />

STRATEGIER<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska stimulera till och stödja en allsidig och varierad produktion av<br />

bostäder i alla <strong>stad</strong>sdelar. Hellre fler, mindre och mer varierade bo<strong>stad</strong>sområden<br />

än stora och ensartade. En blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer<br />

eftersträvas. Platser med ensidiga bo<strong>stad</strong>sbestånd ska om möjligt<br />

kompletteras med nya typer av bostäder så att ett bredare utbud kan erbjudas.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska motverka boendesegregation och erbjuda bostäder med höga<br />

boendekvaliteter som motsvarar de enskilda hushållens behov och efterfrågan.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska möjliggöra en omfattande nyproduktion av bostäder. Kommunen<br />

ska vara ett starkt stöd i nybyggnadsprocesserna, bland annat genom en<br />

god planberedskap och ett aktivt planarbete. Samverkan ska sökas och service<br />

erbjudas aktörer som är intresserade av att bygga bostäder i <strong>Malmö</strong>.<br />

• <strong>Malmö</strong> ska erbjuda bostäder <strong>för</strong> barnfamiljer, ensamstående och generationsboende.<br />

Flera generationer ska samsas i <strong>stad</strong>en, <strong>Malmö</strong> ska vara till <strong>för</strong> både unga<br />

och gamla. Barnfamiljer ska kunna välja att fortsätta bo urbant eller stor<strong>stad</strong>snära.<br />

Barnens perspektiv ska alltid beaktas <strong>för</strong> trygga och levande närmiljöer.<br />

• Ett större fokus på grupper som har svårt att hävda sig i konkurrensen på<br />

bo<strong>stad</strong>smarknaden – unga, studenter och andra som av olika skäl har svårt att ta<br />

sig in på den ordinarie bo<strong>stad</strong>smarknaden – är angeläget. Initiativ ska tas <strong>för</strong> att<br />

stoppa ökningen av och på sikt minska fram<strong>för</strong>allt den strukturella hemlösheten.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska verka <strong>för</strong> att regionen kan erbjuda en tillräckligt stor och tillräckligt<br />

varierad bo<strong>stad</strong>smarknad <strong>för</strong> att passa alla typer av hushåll.<br />

• <strong>Malmö</strong> ska vara en nationell och internationell <strong>för</strong>ebild när det gäller arkitektur<br />

och ekologiskt hållbart byggande av bostäder och boendemiljöer.<br />

En gång om året presenteras en lägesrapport<br />

som redovisar och analyserar<br />

läget på <strong>Malmö</strong>s bo<strong>stad</strong>smarknad. För<br />

att stämma av bo<strong>stad</strong>splanering och<br />

-byggande tas tertialrapporter fram tre<br />

gånger per år. I en planläges rapport redovisas<br />

två gånger per år pågående detaljplanering<br />

<strong>för</strong> bo<strong>stad</strong>s ändamål.

A Läs mer i Näring till näringslivet!<br />

Näringslivspolitisk strategi <strong>för</strong><br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> (antagen av<br />

Kommunfullmäktige 2009-06-16).<br />

www.malmo.se/op<br />

1<br />

3<br />

Tre stora sammanhängande verksamhetsområden<br />

ska värnas som sådana:<br />

1) Norra, Östra och Mellersta Hamnen,<br />

Frihamnen och Oljehamnen<br />

2) Bulltofta, Valdemarsro, Toftanäs<br />

3) Fosieby industriområde, Elisedal, Hindby.<br />

2<br />

Plats <strong>för</strong> och näring till näringslivet<br />

<strong>Malmö</strong>s näringslivsstruktur har <strong>för</strong>ändrats genom omvandlingen från industri<strong>stad</strong><br />

till kunskaps- och evenemangs<strong>stad</strong>. Ett mer diversifierat näringsliv som är mindre<br />

sårbart <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändringar i omvärlden har växt fram. Delar av tillverkningsindustrin<br />

har ersatts med en mångfald olika verksamheter och nu arbetar endast 8 % av <strong>Malmö</strong>s<br />

sysselsatta med tillverkning vilket kan jäm<strong>för</strong>as med 15 % <strong>för</strong> hela Sverige. Mer<br />

än hälften arbetar med handel, <strong>för</strong>etagstjänster, vård, omsorg och sociala tjänster.<br />

Utbildningssektorn och kunskapsintensiva tjänstebranscher sysselsätter många.<br />

En tät <strong>stad</strong> innebär att alla verksamheter får mindre mark per person. Funktionella<br />

miljöer med god <strong>stad</strong>smiljö som medger många arbetstillfällen på liten yta<br />

ska skapas såväl i blandad <strong>stad</strong>sbebyggelse som i verksamhetsområden. I gengäld<br />

erbjuder <strong>Malmö</strong> en stor hemmamarknad, goda internationella kontaktmöjligheter,<br />

en tydlig miljöprofil och en <strong>stad</strong>smiljö som ger mervärde åt <strong>för</strong>etagen.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• <strong>Malmö</strong>s attraktivitet som etablerings- och bo<strong>stad</strong>sort ska stärkas och ett gott<br />

näringslivsklimat <strong>för</strong> en mångfald branscher stimuleras.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska skapa bästa möjliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> starka profilområden i<br />

näringslivet där <strong>stad</strong>ens styrkor kan bli särskilt framträdande <strong>för</strong> arbetstillfällen<br />

och tillväxt. Marknads <strong>för</strong>ingen av <strong>Malmö</strong> ska i näringslivssammanhang<br />

fokusera på dessa profilområden: cleantech, life science, nya media, besöksnäring,<br />

handel, logistik samt huvudkontor.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska ta ett regionalt ansvar i näringspolitiska frågor. Regionala perspektiv<br />

och samverkan med grannkommuner i etableringsfrågor ska bidra till<br />

att underlätta lokalisering av vissa typer av <strong>för</strong>etag.<br />

• Cityområdet och platser med gångavstånd från järnvägsstationer och kommande<br />

spårvägsstråk ska tillvaratas <strong>för</strong> att erbjuda attraktiva lägen <strong>för</strong> verksamheter.<br />

Västra Hamnen, Nyhamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri har stor<br />

kapacitet <strong>för</strong> näringsliv av olika slag. I de delar av <strong>Malmö</strong> som har ett relativt<br />

litet utbud av verksamheter och <strong>för</strong>etag behöver näringslivet utvecklas.<br />

• Verksamheter som ger störningar eller risk och inte kan lokaliseras tillsammans<br />

med bostäder hänvisas till särskilda verksamhetsområden. Tung industri,<br />

logistik<strong>för</strong>etag och anläggningar <strong>för</strong> energiproduktion som kräver stora ytor<br />

och skyddsavstånd ska i <strong>för</strong>sta hand lokaliseras till Norra Hamnen. Nya verksamhetsområden<br />

ska placeras i omedelbar anslutning till Yttre Ring vägen.<br />

Glostorps vång är en framtida resurs <strong>för</strong> ytkrävande verksamheter exempelvis<br />

logistik- eller järnvägsanknutna anläggningar.<br />

• <strong>Malmö</strong>s läge som port till Skandinavien och Baltikum ska tas tillvara. <strong>Malmö</strong> och<br />

Köpenhamn ska fortsatt aktivt driva hamnverksamhet i det samägda bolaget<br />

Copenhagen Malmo Port (CMP). <strong>Malmö</strong> ska kunna erbjuda goda villkor <strong>för</strong> logistik, i<br />

synnerhet hamn anknuten verksamhet. Logistikcentrum med godsfärje- och containerterminaler<br />

i Norra Hamnen ska utvecklas och effektivitets- och miljövinster tillvaratas<br />

genom omlastningsmöjligheter mellan fartygs-, tåg- och lastbilstransporter.<br />

• Centralt belägna, existerande verksamhetsområden ska bibehållas och värnas<br />

<strong>för</strong> att säkerställa tillgång till billiga lokaler <strong>för</strong> olika typer av små <strong>för</strong>etag – som<br />

är viktiga <strong>för</strong> utvecklingen av <strong>stad</strong>ens näringsliv.<br />

30

31<br />

STRATEGIER<br />

Handel och besöksnäring<br />

Handel och besöksnäring utgör en väsentlig kraft av stor vikt <strong>för</strong> tillväxt och<br />

arbetstillfällen i <strong>Malmö</strong>. Handeln har generellt haft en stark utveckling de senaste<br />

tio till femton åren. Omsättningstillväxten har varit snabbare än BNP-tillväxten och<br />

<strong>Malmö</strong> sysselsätter ca 20 procent av alla inom detaljhandeln i Skåne. Med en<br />

ökande befolkning i <strong>Malmö</strong> och regionen följer ett fortsatt ökat behov av handel.<br />

Människor rör sig idag över allt större områden <strong>för</strong> att handla och roa sig.<br />

Inom detaljhandeln har en betydande koncentration skett och specialisering<br />

både när det gäller dagligvaror och urvalsvaror, samtidigt som e-handeln tagit<br />

större marknadsandelar. Stora butiker samlas i city och i särskilda handelsområden<br />

i <strong>stad</strong>ens periferi, medan handeln i bo<strong>stad</strong>sområden glesnar. Ett annat<br />

utvecklingsdrag är att intresset ökar <strong>för</strong> handelsplatser där shopping kan kombineras<br />

med upplevelse.<br />

En stor del av <strong>Malmö</strong>s utvecklingsmöjligheter ligger i <strong>stad</strong>ens city och inner<strong>stad</strong>en.<br />

<strong>Malmö</strong> har ett livaktigt centrum med en traditionell <strong>stad</strong>smiljö och plats <strong>för</strong><br />

arbete, boende, handel, service, nöjen, kultur, flanerande och möten. Att centrum<br />

är attraktivt, lockande, lätt tillgängligt och tryggt är vikigt <strong>för</strong> besöks näringen.<br />

Handelns lokalisering och inriktning påverkar en hållbar utveckling miljömässigt,<br />

ekonomiskt och socialt. Genom en långsiktig planering är det lättare att<br />

<strong>för</strong>ena de olika aspekterna och ge <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> rätt handel i rätt läge. <strong>Malmö</strong>s<br />

handel har stor betydelse i ett mångfaldsperspektiv – handeln stärker entreprenörskap,<br />

sysselsättning och <strong>Malmö</strong> som destination.<br />

Besöksnäringens utveckling är viktig <strong>för</strong> handeln. En tredjedel av besöksnäringens<br />

omsättningsker inom handeln. Besökares totala konsumtion i <strong>Malmö</strong> 2011 gav<br />

upphov till en sysselsättning motsvarande omkring 4 700 årsanställda.<br />

STRATEGIER<br />

• <strong>Malmö</strong> ska fortsätta att utvecklas och stärkas som regional handels- och<br />

besöksort. Ett attraktivt city, de större handelsplatserna i <strong>stad</strong>en, kongress- och<br />

mässfasciliteter, evenemang och nöjen bidrar till detta. Handel och besöks näring<br />

ska utvecklas tillsammans, så att <strong>Malmö</strong> upplevs som en så intressant destination<br />

som möjligt. Detta inkluderar samarbete med Köpenhamn och Lund.<br />

• Befintliga handelsplatser och -stråk ska stärkas – utveckla särdrag och identitet,<br />

tillgänglighet, trygghet och säkerhet. <strong>Malmö</strong> city har en särskild roll som<br />

handels plats och ska fortsatt stimuleras. Inner<strong>stad</strong>en växer och kopplingar/stråk<br />

mellan olika handelsplatser ska <strong>för</strong>bättras. Samverkan mellan det offentliga och<br />

privata är viktigt <strong>för</strong> att utveckla handelsplatser och stråk.<br />

• Nya handelsetableringar ska i <strong>för</strong>sta hand lokaliseras i befintlig <strong>stad</strong>sstruktur<br />

gärna i anslutning till existerande torg, centrumbildningar eller stationsnära<br />

lägen. Handel i verksamhetsområden ska undvikas. Inga nya renodlade<br />

handels områden ska planläggas.<br />

• I strategiska lägen ska handel och service möjliggöras i botten plan på nya<br />

bo<strong>stad</strong>s-, kontors och parkeringshus, även om läget inledningsvis saknar<br />

marknads underlag. Lokalerna kan senare omvandlas till handelslokaler.<br />

• <strong>Malmö</strong> ska vara en viktig evenemangsdestination med goda villkor <strong>för</strong> evenemang<br />

i <strong>stad</strong>srummet. Ett brett utbud av kultur, musik och sportevenemang och<br />

andra arrangemang ska erbjudas malmöborna och locka besökare.

UTMANINGAR<br />

Det är en avsevärd utmaning <strong>för</strong> den<br />

kommunala organisationen att bygga<br />

<strong>för</strong>skolor, skolor, LSS-bostäder med mera<br />

i takt med snabbt ökande behov. Med<br />

konventionella lösningar kommer behoven<br />

inte att kunna tillgodoses. Befolkningsprognoser<br />

pekar på en möjlig ökning<br />

med 50 % barn (upp till 15 år) fram till 2020<br />

(Lokal<strong>för</strong>sörjningsplan <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />

2012–2021).<br />

Offentlig service<br />

Kommunen ska tillgodose medborgarnas behov av offentlig service. Förutom att<br />

lösa finansieringsfrågor handlar det <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> om tillgång till mark och lokaler,<br />

oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller av andra aktörer. Det vidare<br />

begreppet samhällsservice omfattar även offentligt finansierade, privat drivna<br />

verksamheter som är vitala <strong>för</strong> samhällets uppbyggnad och fortlevnad. Inom all<br />

samhällsservice pågår en koncentration och specialisering som leder till färre och<br />

större enheter. Utbudet av privata <strong>för</strong>etag med egen profil ökar i branschen.<br />

Nära tillgång och hög tillgänglighet till offentlig service är viktigt, särskilt <strong>för</strong><br />

<strong>stad</strong>ens äldre och malmöbor med någon form av funktionsnedsättning. Närhet är<br />

också en viktig aspekt från ett genus- och jämställdhetsperspektiv.<br />

När utbyggnadstakten är hög blir skillnaden mellan toppbehov och långsiktiga<br />

behov större. Därmed ökar också behov av tillfälliga lokaler, exempelvis <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>skolor. Sett ur barnens synvinkel måste samma kvalitetskrav ställas på provisorier<br />

som på permanenta enheter, men driften måste ibland tillåtas bli dyrare<br />

exempelvis på grund av mindre enheter.<br />

Andra serviceområden – individ- och familjeomsorg, omsorg om äldre och<br />

funktionshindrade, sjukvård och kultur – har inte samma behov av ytor som <strong>för</strong>skolor<br />

och skolor, men problematiken är likartad.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• Behovsanalyser och markreservationer <strong>för</strong> offentlig service ska göras tidigt i planeringsprocesser.<br />

I utbyggnads- och omvandlingsområden ska mark reserveras i<br />

tidiga skeden <strong>för</strong> att toppbehov ska klaras med god marginal.<br />

• Arbetsformer inom kommunen ska <strong>för</strong>bättras i syfte att säkerställa att erforderlig<br />

offentlig service kan realiseras i takt med behoven. Processvägar behöver<br />

<strong>för</strong>enklas och roller <strong>för</strong>tydligas. Det kan krävas nya rutiner och administrationsformer,<br />

nya organisationsformer och ersättningsmodeller.<br />

• Nytänkande, innovativa lösningar ska prövas och metodutveckling på flera plan<br />

krävs; nya arbetsprocesser, samutnyttjande av mark och lokaler, kommunalaprivata<br />

partnerskap, aktivt kommunalt mark- och fastighets<strong>för</strong>värvande, till<br />

exempel i villaområden <strong>för</strong> att bidra till fler <strong>för</strong>skolor. Högt markutnyttjande ska<br />

eftersträvas, exempelvis med <strong>för</strong>skolor i två eller fler plan. Mångfunktionella<br />

byggnader och lokaler som kan anpassas efter behov ska utnyttjas, exempelvis<br />

konverteras mellan <strong>för</strong>skola, skola, fritidsverksamhet och social träffpunkt. Nya<br />

byggnadsformer och kreativ arkitektur har potential att ge <strong>för</strong>skolor nya kvaliteter.<br />

P-platser med lågt nyttjande kan nyttjas <strong>för</strong> <strong>för</strong>skolor och <strong>för</strong>skolegårdar.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska säkerställa att funktionshindrade får samma möjligheter till<br />

goda och fullvärdiga bostäder som andra medborgare enligt LSS (Lag om stöd<br />

och service till vissa funktionshindrade). Som underlag <strong>för</strong> planeringen behöver<br />

prognoser tas fram <strong>för</strong> behov av bostäder och vilka bo<strong>stad</strong>sformer som kan bli<br />

aktuella. Det är viktigt att inte särskilja LSS-boende i särskilda bostäder från<br />

boende i den övriga bo<strong>stad</strong>smarknaden.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska erbjuda äldre likvärdig vård och omsorg oavsett om de väljer att<br />

bo kvar i det egna hemmet eller i speciella bostäder avsedda <strong>för</strong> denna grupp.<br />

Utbyggnad av senior-, trygghets- och vårdbostäder ska möta <strong>för</strong>väntat behov.<br />

Särskilda bostäder <strong>för</strong> äldre ska integreras i det ordinära bo<strong>stad</strong>sbeståndet.<br />

32

33<br />

STRATEGIER<br />

Kultur och fritidsaktivitet<br />

Kultur i bred bemärkelse är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. Ett rikt<br />

kulturutbud bidrar till möten mellan människor och en <strong>stad</strong> som lever dygnet<br />

runt. Kulturell hållbarhet innebär såväl bevarande och främjande av kulturell<br />

mångfald och respekt <strong>för</strong> nedärvda värderingar och traditioner (kulturarv) som<br />

öppenhet <strong>för</strong> det nyskapande, det annorlunda och avvikande. I kulturpolitiken<br />

betonas alltmer att kulturlivet och kulturskapandet ska göras tillgängligt <strong>för</strong><br />

alla medborgare, oberoende av faktorer som kön, ålder, utbildning, etnicitet,<br />

klass och så vidare. Den fysiska planeringen kan stödja ett allsidigt – och hållbart<br />

– kulturliv.<br />

När <strong>stad</strong>en växer kommer kommunala kulturinstitutioner att behöva<br />

expandera. De ska då kunna erbjudas kompletterande faciliteter på platser<br />

som stödjer strävan efter ett brett kulturutbud i hela <strong>stad</strong>en. Ett utbud av billiga<br />

lokaler <strong>för</strong> kulturverksamhet är också väsentligt. Närvaro av kulturarbetare<br />

i <strong>stad</strong>en och ett brett kulturliv är viktigt <strong>för</strong> att behålla och utveckla kreativa<br />

och kulturella näringar och <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens attraktivitet.<br />

Att ha god tillgång till platser <strong>för</strong> att utöva spontanidrott och delta i sportaktiviteter<br />

är betydelsefullt ur en lång rad olika aspekter. Genusperspektiv är<br />

viktigt att beakta när det gäller prioriteringar av olika idrottsanläggningar.<br />

Stadsodling sker sedan lång tid på odlingslotter och i <strong>stad</strong>ens olika koloniområden.<br />

Lokal ekologisk odling i <strong>stad</strong>en kan stödja en god social utveckling<br />

och bidra till bättre hälsa. Det skapar en större känsla av delaktighet och samhörighet<br />

med sin <strong>stad</strong>, sin <strong>stad</strong>sdel och sina grannar och ger där<strong>för</strong> även goda<br />

<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> integration av olika samhällgrupper och utbyte över<br />

åldersgränser.<br />

STRATEGIER<br />

• Ett brett utbud av platser och lokaler <strong>för</strong> kulturell aktivitet och idrott ska finnas<br />

jämnt <strong>för</strong>delat över hela <strong>Malmö</strong>. Med fler invånare kommer fler anläggningar<br />

att behövas.<br />

• Stadens rum och platser ska stödja spontanidrott, rörelse och fritids aktivitet.<br />

Parker behöver utvecklas och aktiveras <strong>för</strong> att bli mer välutnyttjade.<br />

• Nya lösningar <strong>för</strong> ett effektivt markutnyttjande krävs <strong>för</strong> ytkrävande fritidsanläggningar.<br />

Multifunktionalitet kan ge möjlighet att på liten yta rymma flera<br />

behov. Strategiska lokaliseringar ska göras <strong>för</strong> nya idrottshallar, bollplaner,<br />

badanläggningar, ridhus och arenor <strong>för</strong> andra sporter.<br />

• Planeringen ska bidra till att vidga deltagandet i kulturlivet till alla befolkningsgrupper<br />

till exempel genom att stimulera kulturutövande och kultur skapande i<br />

<strong>stad</strong>srummet <strong>för</strong> både professionella och icke-professionella.<br />

• Existerande koloniområden ska värnas och om möjligt differentieras. Nya<br />

koloniområden behöver anläggas.<br />

• Kommunen ska visa en positiv attityd till lokala initiativ och invånares önskemål<br />

att ta tillvara sin omgivning exempelvis genom nya former av <strong>stad</strong>sodling.<br />

Kommunen ska stödja initiativ <strong>för</strong> själv<strong>för</strong>valtning av olika slag.<br />

• Kommunen ska stödja möjligheter till att lätt få kunskap om <strong>stad</strong>ens ekologi,<br />

processer kring <strong>stad</strong>ens utveckling och platsens historia.

A Läs mer i Grönplan <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong><br />

(antagen av Kommunfullmäktige<br />

2003-05-15).<br />

www.malmo.se/op<br />

UTMANINGAR<br />

Att skapa mer grönska i den täta <strong>stad</strong>en<br />

kräver nytänkande när det gäller planteringsytor,<br />

anläggning och underhåll.<br />

En grönare <strong>stad</strong><br />

STRATEGIER<br />

När <strong>stad</strong>en växer och antalet människor på samma yta ökar behövs mer grönska<br />

av olika slag, såväl nya gröna torg eller parker som utveckling av existerande. En<br />

attraktiv och hållbar <strong>stad</strong>smiljö ska vara både tät och grön. Ambitionen att bygga<br />

tätt och grönt gör att grönska måste få ta mer plats i fler sammanhang. De krav<br />

som en tättbebyggd <strong>stad</strong> ställer på grönska med<strong>för</strong> också krav på strategier <strong>för</strong><br />

anläggning och användning. För att å<strong>stad</strong>komma en grönare <strong>stad</strong> krävs nytänkande,<br />

till exempel <strong>för</strong> yteffektivitet vid planering, kostnads<strong>för</strong>delning vid anläggning<br />

och ansvars<strong>för</strong>delning vid underhåll. Närhet till grönska i gator och parker är<br />

värdeskapande och eventuella merkostnader behöver sättas i relation till samhällsekonomiska<br />

vinster på lång sikt.<br />

Stadens grönska och ekosystem motverkar olägenheter som uppstår genom<br />

själva livet i <strong>stad</strong>en, som luft<strong>för</strong>oreningar, upplevelsen av buller och <strong>för</strong>höjd temperatur<br />

på grund av hårdgjorda ytor. Satsningar på anläggningar med grönska<br />

kan på lång sikt sänka samhällets kostnader <strong>för</strong> till exempel översvämningar (dagvattenhantering<br />

– planteringar <strong>för</strong>dröjer, suger upp och avdunstar regnvatten),<br />

stress och ohälsa (reglering av mikroklimat och luftkvalitet).<br />

Det finns en tydlig koppling mellan människors hälsa och närhet till grönska<br />

och det är där<strong>för</strong> viktigt att även stora park- och naturområden finns nära. För att<br />

kunna erbjuda alla malmöbor goda livsvillkor måste tillgången och tillgängligheten<br />

till parker och natur <strong>för</strong>bättras.<br />

Även gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta <strong>stad</strong>en, där grönskan<br />

inte bara har stora arkitektoniska värden. Grönskande gaturum har stor estetisk<br />

effekt och därtill ett betydande symbolvärde.<br />

STRATEGIER<br />

• Förtätning med grönska kan i den täta <strong>stad</strong>en innebära anläggning av nya parker<br />

och platser <strong>för</strong> vistelse och möten. Exempelvis kan lågt utnyttjade markparkeringar<br />

omvandlas till grönytor. Trafikrefuger kan få grönska och gräs/sedum<br />

läggas mellan spår när spårvägar byggs.<br />

• Mer grönska i gaturum ska eftersträvas med målsättningen att kraftigt öka<br />

antalet träd på gator och torg (utöver att ersätta gamla och sjuka träd). Den<br />

tekniska utvecklingen (skelettjord, ledningsskydd) visar goda möjligheter <strong>för</strong><br />

plantering i existerande gator. Att skapa gröna gaturum kräver effektivt utnyttjande<br />

av tillgängligt utrymme. Anpassning till befintlig och ny infrastruktur<br />

kräver större investeringar <strong>för</strong> anläggning och underhåll.<br />

• Stora fullvuxna träd har och kommer att ha störst positiv effekt på miljö och<br />

människor. Vid planläggning i nya och befintliga miljöer ska möjligheter ges<br />

så att framtida generationer kan ha nytta av stora gamla träd i <strong>stad</strong>smiljön.<br />

• Grönytefaktor är ett arbetsredskap <strong>för</strong> att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås<br />

vid byggande. Grönytefaktorn kan användas där det är tillämpligt och<br />

utvecklas <strong>för</strong> att bli mer användbar i olika sammanhang. Syftet är att bidra till<br />

goda livsbetingelser <strong>för</strong> människor, djur och växter genom att skapa bra mikroklimat<br />

och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en<br />

räknemodell där kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel.<br />

• En viktig del av det gröna i <strong>stad</strong>en finns på kvartersmark och <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska<br />

arbeta <strong>för</strong> att säkerställa tillgången till gröna rum på kvartersmark.<br />

34

35<br />

STRATEGIER<br />

Grönstruktur<br />

Stora sammanhängande park- och naturområden är, liksom små parker och torg,<br />

viktiga <strong>för</strong> rekreation och möten, <strong>för</strong> biologisk mångfald, <strong>för</strong> ekosystemtjänster och<br />

de ger därtill kulturella och arkitektoniska värden. De bidrar till <strong>stad</strong>ens attraktivitet.<br />

För sitt välbefinnande behöver människor närhet till flera slags utemiljöer med<br />

olika karaktär: mötesplatser, torg, parker <strong>för</strong> rekreation och lugna platser <strong>för</strong><br />

avkoppling, möjlighet till motion och fritidsaktivitet. Inom planeringen kallas dessa<br />

<strong>för</strong> sociotoper. Studier visar att människor mår bättre ju fler karaktärerstyper inom<br />

sociotoper som finns nära bo<strong>stad</strong>en. Där<strong>för</strong> behöver människor stora parker och<br />

naturområden med ett visst djup, vilka var <strong>för</strong> sig kan hysa ett brett utbud av olika<br />

karaktärer där människor kan röra sig längre sträckor.<br />

Att länka ihop stora parker, torg, stränder och natur med gröna kopplingar och<br />

stråk gör dem lättillgängliga och de blir lättare att utnyttja tillsammans i ett stort<br />

promenad- och rekreationsnätverk. Särskilt viktigt är ett grönt nätverk <strong>för</strong> bo<strong>stad</strong>sområden<br />

som ligger långt ifrån stora park- och naturområden och <strong>för</strong> att överbrygga<br />

barriärer. Stråken kan stärkas genom nya parker, planteringar på torg och<br />

längs gator, gröna skolgårdar med mera.<br />

Parker, fritidsanläggningar och dagvattenanläggningar tar stor plats och <strong>för</strong> ett<br />

effektivt markutnyttjande behövs nya lösningar så att många funktioner inryms.<br />

Parkernas utbud kan stärkas genom mångfunktionalitet, något som även kan möta<br />

ökade behov när befolkningen växer. Grönskande platser kan vara till <strong>för</strong> rekreation<br />

och vila, lek och aktivitet samtidigt som de är livsmiljöer <strong>för</strong> djur och växter och kan<br />

fungera <strong>för</strong> dagvattenhantering. Skolgårdar kan öppnas <strong>för</strong> allmänheten under<br />

tider då barnverksamhet inte pågår. Kustnära och vattendragsnära rekreations- och<br />

fritidsområden kan fungera som buffertzon vid tillfälliga översvämningar.<br />

STRATEGIER<br />

• <strong>Malmö</strong> ska ha en mångfald av små och stora parker, naturområden och torg<br />

strategiskt placerade, jämnt <strong>för</strong>delade och sammankopplade i ett nätverk av<br />

gröna stråk – som pärlband med olika typer av gröna kopplingar. Kvalitet, tillgång,<br />

närhet och tillgänglighet behöver <strong>för</strong>bättras.<br />

• Tillgång till en <strong>stad</strong>sdelspark eller större inom 1 km från alla bostäder ska<br />

eftersträvas. Kan detta ej uppfyllas ska tillgängligheten till stora parker <strong>för</strong>bättras<br />

genom gröna kopplingar. Det ska därtill finnas ett brett utbud av mindre<br />

sociotoper av olika karaktärer som torg, grannskapsparker och gröningar,<br />

maximalt 300 meter från bo<strong>stad</strong>en.<br />

• Parker ska lokaliseras integrerande i <strong>stad</strong>sstrukturen <strong>för</strong> bra tillgänglighet och<br />

närhet och i <strong>för</strong>sta hand placeras som samlande <strong>stad</strong>srum där bebyggelsen<br />

vänder sin framsida mot parken. Nya parker ska ej lokaliseras i bullerutsatta<br />

lägen eller som smala långsträckta områden längs gator och vägar.<br />

• Mångfunktionalitet <strong>för</strong>utsätter flexibilitet i användningen, där genomtänkt<br />

utformning ska motverka konflikter mellan olika användningsgrupper. Effektivisering<br />

av markanvändning ställer krav på utveckling av kommunens planerings-<br />

och <strong>för</strong>valtningsmodeller.<br />

• En växande befolkning gör det nödvändigt att dimensionera och lokalisera<br />

framtidens stora parker och naturområden, exempelvis i ekostråket öster om<br />

Bunkeflostrand (Gottorpsparken), i Nyhamnen och i vid Tygelsjöbäcken.<br />

Principiell bild av ett nätverka av parker<br />

och gröna stråk. Stora parker är ett självklart<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadselement i blandad<br />

<strong>stad</strong>sbebyggelse och ska finnas strategiskt<br />

placerade i <strong>stad</strong>sstrukturen.

Mötesplatser i <strong>stad</strong>srummet<br />

Tillgänglighet till och möjligheten att mötas i det offentliga rummet är grundläggande<br />

<strong>för</strong> ett demokratiskt samhälle. Offentliga platser, torg, parker och gator<br />

tillhör alla och ger möjlighet till möten och samtal. Det ska finnas väl fungerande<br />

mötesplatser på olika nivåer i <strong>stad</strong>en, lokala och bo<strong>stad</strong>snära likväl som centrala<br />

gemensamma. En bra mötesplats är tillgänglig, välkomnande, gärna gratis och<br />

öppen <strong>för</strong> alla. Olika grupper av människor ska kunna samsas på samma plats av<br />

olika anledning. Närheten till andra människor främjar <strong>för</strong>ståelse och integration.<br />

För att offentliga <strong>stad</strong>srum ska kunna verka som demokratisk arena fordras<br />

att de kan användas av alla. Segregerade offentliga platser utgör ett hot mot en<br />

demokratisk utveckling.<br />

<strong>Malmö</strong>s centrum är en viktig social mötesplats och det är väsentligt att<br />

<strong>stad</strong>smiljöerna där upplevs som välkomnande, trygga och användbara <strong>för</strong> alla<br />

medborgare.<br />

Att stödja <strong>stad</strong>en som demokratisk arena innebär <strong>för</strong> <strong>stad</strong>splaneringen bland<br />

annat att i planering av nya områden skapa offentliga ytor som främjar folkliv.<br />

Att blanda bostäder och arbetsplatser, kommersiella verksamheter, kultur och<br />

offentlig service är en viktig grund<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> detta.<br />

Utöver hemmet, arbetsplatsen och platserna däremellan – <strong>stad</strong>ens gator,<br />

torg och parker – fungerar mer eller mindre offentligt tillgängliga lokaler som<br />

restauranger, kaféer, skolor, bibliotek och museer som rum <strong>för</strong> möten, observation,<br />

inspiration, kontemplation, skrivande och surfande. De kan kallas ”det fjärde<br />

<strong>stad</strong>srummet” och är väsentliga <strong>för</strong> att kontinuerligt utveckla <strong>stad</strong>smiljön och<br />

anpassa den till nya levnadssätt. Här fordras experimentella arbetssätt och helhetssyn<br />

på samspelet mellan inomhus och utomhus, privat och offentligt, arbete<br />

och fritid, beständiga byggnader och tillfälliga evenemang.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• Fler och bättre mötesplatser av varierande slag ska skapas i <strong>stad</strong>srummet.<br />

• Mötesplatser ska med hänsyn till folkmängden finnas jämnt <strong>för</strong>delade över<br />

<strong>stad</strong>en. Stadsdelar utan<strong>för</strong> inner<strong>stad</strong>en, som ofta har brist på bra mötesplatser,<br />

kommersiella lokaler och ibland dåligt fungerande allmänna ytor, ska i<br />

samband med ny bebyggelse kompletteras med fler och bättre offentliga<br />

<strong>stad</strong>srum, fler arbetsplatser och kommersiella lokaler.<br />

• Förutom offentliga platser och kommersiella mötesplatser behöver <strong>stad</strong>en<br />

informella icke-kommersiella och <strong>för</strong>änderliga mötesplatser – en tillåtande<br />

attityd ska anammas <strong>för</strong> att främja goda initiativ <strong>för</strong> spontana och tillfälliga<br />

platser <strong>för</strong> aktivitet och möten.<br />

• Genus- och mångfaldsapekter ska beaktas vid planering och utformning av<br />

nya mötesplatser.<br />

• Stadsrummet ska vara en arena <strong>för</strong> kultur i bred bemärkelse, en plats <strong>för</strong> aktivitet<br />

och evenemang, konst, installationer, ljus och ljud. Det kan också handla om<br />

mänskliga relationer som tar sig uttryck som gemenskap, demokrati, kulturell<br />

mångfald, kulturarv – ett gott <strong>stad</strong>srum kan bidra till att skapa en känsla av<br />

sammanhang och identitet och <strong>för</strong>medla humanistiska värden som öppenhet,<br />

tolerans och ansvar. Kommunen ska verka <strong>för</strong> att offentliga platser inbjder till<br />

meningsfulla möten mellan olika människor.<br />

36

37<br />

STRATEGIER<br />

Jämlikhet och jämställdhet<br />

Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde och att alla har samma rättigheter<br />

och ska ges samma möjligheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande<br />

identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,<br />

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Med jämställdhet avses att<br />

kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter<br />

inom alla väsentliga områden i livet.<br />

Stadsplaneringen ska stödja insatser som minskar ojämlikhet i livsvillkor och<br />

hälsa bland malmöborna och sträva efter att ge alla goda <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> vardagslivet.<br />

Att genom <strong>stad</strong>splaneringen verka <strong>för</strong> fler arbetstillfällen och <strong>för</strong>sörjning<br />

bidrar till alla malmöbors välfärd och till att utjämna sociala klyftor inom <strong>stad</strong>en.<br />

Hela <strong>stad</strong>en ska göras lätt tillgänglig <strong>för</strong> alla grupper i samhället. Tillgänglighet<br />

<strong>för</strong> människor med olika funktionsnedsättningar behöver kontinuerligt <strong>för</strong>bättras.<br />

Närhet är en väsentlig aspekt av jämlikhet och jämställdhet. Planeringen ska<br />

där<strong>för</strong> eftersträva en tätare och mer funktionsblandad <strong>stad</strong> med större närhet<br />

exempelvis mellan bostäder och samhällsservice, handel eller fritidsaktivitet. Prioritering<br />

mellan olika trafikslag är en viktig fråga <strong>för</strong> jämlikhet och jämställdhet.<br />

De som saknar tillgång till bil, exempelvis många äldre, barn, ungdomar, funktionshindrade<br />

och kvinnor, drabbas om delar av <strong>stad</strong>en är svårtillgänglig utan bil.<br />

Närhet till kollektiv trafik med hög kvalitet kan kompensera detta.<br />

Män och kvinnor använd er <strong>stad</strong>en och <strong>stad</strong>smiljön på olika sätt, exempelvis<br />

reser kvinnor generellt sett mer kollektivt medan män reser med bil, och dessa<br />

skillnader behöver kartläggas och analyseras <strong>för</strong> att kunna beaktas i <strong>stad</strong>splaneringen<br />

– i syfte att skapa en mer jämställd <strong>stad</strong>. Maktstrukturer i samhället,<br />

invanda mönster, familjesituation, ekonomiska villkor och arbets<strong>för</strong>hållanden är<br />

exempel på bakomliggande orsaker.<br />

STRATEGIER<br />

• Kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika erfarenheter och behov ska<br />

synliggöras, belysas och beaktas i <strong>stad</strong>splaneringen. Konsekvenser av planerade<br />

åtgärder ska analyseras <strong>för</strong> att synliggöra problem och jämställdhetsperspektivet<br />

omfattas i alla verksamhetsområden och i alla led av planering<br />

och beslutsfattande. Metoder <strong>för</strong> ett brett och representativt deltagande i<br />

<strong>stad</strong>sbyggnadsprocesser och samråd behöver utvecklas.<br />

• Ett varierat utbud av bo<strong>stad</strong>styper ska eftersträvas i alla <strong>stad</strong>sdelar <strong>för</strong> att<br />

uppnå en mer jämlik bo<strong>stad</strong>smarknad. Trångboddhet ska motverkas och<br />

konceptet ”affordable housing” som inriktar sig på metoder <strong>för</strong> att få ner<br />

boendekostnader ska studeras. Ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i<br />

arbetet <strong>för</strong> att säkerställa och främja tillgång <strong>för</strong> alla till bostäder som är tillräckligt<br />

stora och av godtagbar standard i en bra livsmiljö med grundläggande<br />

samhällsservice i närheten.<br />

• Kollektivtrafiken ska bidra till en <strong>för</strong> alla likvärdig tillgång <strong>för</strong> kvinnor och män<br />

till utbildning och arbete som ger ekonomisk självständighet. Trygg heten i<br />

samband med resor i kollektivtrafiken ska bli bättre genom att minimera risker<br />

och eliminera rädsla <strong>för</strong> att ut sättas <strong>för</strong> våld eller andra brott.<br />

• Tillgänglighetsaspekter <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens invånare med olika funktionshinder ska<br />

alltid beaktas vid utformning av det offentliga rummet.

A Läs mer i Hela <strong>Malmö</strong> – en folk -<br />

hälso policy (antagen av Kommunfullmäktige<br />

2010-11-23).<br />

www.malmo.se/op<br />

UTMANINGAR<br />

Skillnaderna i folkhälsotalen är stora<br />

mellan olika områden i <strong>Malmö</strong>. I vissa<br />

delar av <strong>stad</strong>en är medellivslängden nästan<br />

sju år längre än i andra delar. Orsaker<br />

till de stora skillnaderna är att många<br />

saknar viktiga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> god<br />

hälsa, som arbete, bra utbildning, acceptabelt<br />

boende och ekonomiska och sociala<br />

resurser.<br />

Folkhälsa, trygghet och delaktighet<br />

Den nationella folkhälsopolitikens målområden <strong>för</strong> en god hälsa börjar med mål<br />

som behandlar delaktighet, tillit till samhället och meningsfull sysselsättning.<br />

Möjlighet att välja goda levnadsvanor hör till stor del samman med den sociala<br />

sfär man befinner sig i, och den påverkas delvis av <strong>stad</strong>ens utformning. Exempelvis<br />

gynnar promenadvänliga bo<strong>stad</strong>sområden inte bara individens hälsa utan<br />

bidrar också till att de som bor i dessa områden är mer benägna att känna sina<br />

grannar, att lita på människor i området och att engagera sig politiskt och socialt.<br />

Ett blandat utbud av verksamheter, olika bo<strong>stad</strong>styper och upplåtelseformer,<br />

ökar folklivet och därmed tryggheten. Blandning underlättar också <strong>för</strong> möten<br />

mellan människor med olika bakgrund, och gör att fler <strong>för</strong>ebilder och valmöjligheter<br />

blir synliga med vidgade sociala kontakter.<br />

Samstämmig forskning visar att kontakt med grönska som trädplanteringar,<br />

närhet till stora parker och naturområden dels ger direkt positiva hälsoeffekter,<br />

dels ger betydande indirekta effekter som påverkar återhämtning från stress och<br />

<strong>för</strong>bättring av koncentrationsnivån.<br />

Närhet till kollektivtrafik och utemiljöer som gynnar trygg gång- och cykeltrafik<br />

bidrar till ökad fysisk aktivitet och bättre luftkvalitet. Med möjlighet till motion<br />

och utevistelse <strong>för</strong>bättras konditionen och framtida hjärt- och kärlsjukdomar har<br />

bättre <strong>för</strong>utsättningar att undvikas. Kan man göra sina dagliga inköp på gångavstånd<br />

är det lättare att låta bilen stå, och både bidra till sin egen <strong>för</strong>bättrade<br />

hälsa och till <strong>stad</strong>ens minskade miljöpåverkan.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• Stadsplaneringen ska bidra till en mer jämlik hälsa med bra hälsofrämjande<br />

miljöer i alla <strong>stad</strong>sdelar, så att individers självklara och enkla val också är de<br />

mest hälsosamma.<br />

• Den nära miljön vid bo<strong>stad</strong>en ska bidra till trygghet och till möjlighet att lära<br />

känna sina grannar och får tillit till sin omgivning. Utformningen av kvarter och<br />

<strong>stad</strong>sdelar ska bidra till identitet i området som de boende kan vara stolta över.<br />

• Stadsplaneringsprocessen ska utnyttjas <strong>för</strong> att få boende och verksamma i ett<br />

område att komma samman och diskutera frågor som är aktuella <strong>för</strong> området.<br />

Gemensamma möten och vandringar i området kan leda till gemensamma mål<br />

som ökar invånarnas sammanhållning, trygghet och tilltro till varandra.<br />

• Trygghets- och säkerhetsaspekter ska alltid beaktas vid utformning av det<br />

offentliga rummet och trafikmiljöer.<br />

• Hälsan är beroende av omgivningsfaktorer som buller och luft- och mark<strong>för</strong>oreningar<br />

och planeringen ska bidra till minskade luft<strong>för</strong>oreningar, och<br />

att värna platser med låga bullernivåer.<br />

38

39<br />

STRATEGIER<br />

Barnperspektiv<br />

Att garantera barn goda uppväxtvillkor är en viktig samhällsfråga. Alla barn ska ha<br />

optimala chanser till ett liv med bra livskvalitet. Att kunna leka och röra på sig är<br />

viktigt <strong>för</strong> en god hälsa. Barn som tas på allvar och lyssnas på ges bra <strong>för</strong>utsättningar<br />

att växa upp till trygga vuxna. Det är väsentligt att arbeta såväl med barnperspektivet<br />

(med vuxna ögon på barns miljö) som barnets eget perspektiv. En<br />

<strong>stad</strong> som är bra <strong>för</strong> barn är bra <strong>för</strong> alla.<br />

<strong>Malmö</strong> ska erbjuda en attraktiv livsmiljö <strong>för</strong> barnfamiljer, såväl i centrala delar<br />

av <strong>stad</strong>en som i ytterområden. För att attrahera barnfamiljer till alla boendeformer<br />

och miljöer krävs en trygg och tillgänglig närmiljö som är användbar, grönskande<br />

och upplevelserik. Utformning av bo<strong>stad</strong>sgårdar är särskilt viktig eftersom de är en<br />

betydande del i vardagsmiljön <strong>för</strong> barnfamiljer. Viktiga ingredienser är bland annat<br />

barnens möjlighet till rörelsefrihet.<br />

Förr hade barn ett stort omland att röra sig i utan vuxet sällskap. För att kunna<br />

uppleva och utforska <strong>stad</strong>en krävs möjlighet att röra sig fritt men barnens område<br />

<strong>för</strong> egna upptäckter har minskat <strong>för</strong> varje generation. Att motverka denna utveckling<br />

har ett stort värde, från såväl socialt-, som genus- och folkhälso perspektiv.<br />

Upp levelsen av osäkerhet och otrygghet har ökat <strong>för</strong>äldrars benägenhet att skjutsa<br />

barn även mycket korta sträckor och allt färre barn går eller cyklar till skolan. Upptagningsområden<br />

<strong>för</strong> skolor och <strong>för</strong>skolor är inte längre geografiskt kopplade till<br />

skolans placering men säkra skolvägar och god tillgänglighet <strong>för</strong> gående och<br />

cyklister kan bidra till att barn får gå i skola i sitt närområde.<br />

Trafikmiljön är väsentlig <strong>för</strong> hur barn kan använda <strong>stad</strong>en. En satsning på ett<br />

hållbart transportsystem med människan i fokus – med god tillgänglighet <strong>för</strong> dem<br />

som går, cyklar och åker kollektivt bidrar till en bättre relation mellan barn och trafik.<br />

En levande <strong>stad</strong> med blandade funktioner bidrar till att <strong>stad</strong>srum befolkas med<br />

mångfald av vuxna som kan vara <strong>för</strong>ebilder <strong>för</strong> barn och ungdomar i vardagen.<br />

STRATEGIER<br />

• Barnens perspektiv ska synliggöras, belysas och beaktas i alla beslut i <strong>stad</strong>splaneringen.<br />

Barnkonsekvensanalyser kan vara ett användbart redskap.<br />

• Barn och ungas delaktighet och inflytande på frågor som rör <strong>stad</strong>en och dem<br />

själva ska ses som en resurs i planeringsprocesser och särskilda former <strong>för</strong> barn<br />

och ungas delaktighet ska utvecklas.<br />

• Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters<br />

behov. Hög prioritet ska ligga på ett trafiksystem som både ser till barns<br />

rörelsebehov och behov av trygghet. <strong>Malmö</strong> ska ha ett väl utbyggt nätverk av<br />

gång- och cykelvägar som tillgodoser barns behov. Säkra skolvägar ska vara i<br />

fokus; <strong>Malmö</strong>s skolbarn ska tryggt kunna ta sig till skolan utan vuxens sällskap.<br />

• Barnvänliga och grönskande bo<strong>stad</strong>smiljöer ska alltid finnas såväl i nya som<br />

existerande <strong>stad</strong>sdelar. Barns behov av fritidsaktivitet ska tillgodoses med närhet<br />

till lekplatser, stora parker, naturområden och fritidsanläggningar. Utemiljön<br />

kring skolor och <strong>för</strong>skolor ska hålla hög kvalitet. Extra omsorg om utemiljöer<br />

i barnrika områden med mycket slitage behövs.<br />

• För att främja integration mellan olika grupper samhället ska verksamheter riktade<br />

till barn lokaliseras så att de bidrar till att en blandning av barn med olika<br />

bakgrund träffar varandra.

A Läs mer i Trafikmiljöprogram<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2012–2017 (antaget av<br />

Tekniska nämnden 2012-04-24).<br />

www.malmo.se/op<br />

A Läs mer i Reviderat åtgärdsprogram<br />

<strong>för</strong> kvävedioxid i utomhusluft i <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong>. Länsstyrelsen i Skåne län 2011.<br />

www.malmo.se/op<br />

UTMANINGAR<br />

År 2030 ska max 30% av malmöbornas<br />

resor och högst hälften av inpendlarnas<br />

resor ske med bil (långsiktiga andelsmål i<br />

i Trafikmiljöprogram <strong>Malmö</strong>s <strong>stad</strong> 2012–<br />

2017 antaget av Tekniska nämnden<br />

(2012-04-24).<br />

STRATEGIER<br />

Trafikmiljö och<br />

prioriteringar mellan trafikslag<br />

Genom trafikplanering finns möjligheter att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling<br />

som gynnar <strong>stad</strong>en och dess invånare. Flera faktorer tvingar fram nya<br />

synsätt; kommande bränslebrist, klimataspekter, hälsoproblem, brist på yta med<br />

mera. En fortsatt befolkningstillväxt ökar trycket på <strong>Malmö</strong>s trafikytor samtidigt<br />

som markanvändningen ska vara effektiv. Fler kommer att <strong>för</strong>flytta sig men gaturummen<br />

kan inte bli större. Trafikytor måste användas och utformas så att de kan<br />

transportera så många som möjligt på ett ytsnålt och resurseffektivt sätt. Olika<br />

trafikslag har skilda <strong>för</strong>utsättningar och varierande behov av plats och utvecklingsåtgärder<br />

<strong>för</strong> att uppnå uppställda mål.<br />

Prioriteringar på olika platser i trafiknätet är nödvändiga. Prioriteringar mellan<br />

å ena sidan plats <strong>för</strong> olika trafikslag och å andra sidan utrymme <strong>för</strong> bebyggelse,<br />

torg, mötesplatser och parker måste, <strong>för</strong> att kunna uppnå <strong>stad</strong>ens mål och vision,<br />

ske med en helhetssyn på <strong>stad</strong>en, och inte enbart utifrån anspråk från enskilda<br />

intressen. Konventionella ytanspråk <strong>för</strong> olika trafikslag behöver ifrågasättas.<br />

Gator och andra trafikmiljöer fyller en funktion <strong>för</strong> en mängd vardagliga<br />

rörelser till fots, på cykel och i buss eller bil. Med rätt utformning blir gaturum<br />

även attraktiva platser <strong>för</strong> vistelse och möten. Fokus på trafiksäkerhets aspekter<br />

ger ökad trygghet och samhällsvinster i form av färre olyckor.<br />

STRATEGIER<br />

• Människan ska vara i fokus när trafiktekniska frågor löses. Det ger ett trafiksystem<br />

som <strong>för</strong> samman invånarna i en levande <strong>stad</strong>sväv och bidrar därmed<br />

till en attraktiv och mer socialt sammanhållen <strong>stad</strong>. En god trafikmiljö ska<br />

bidra till människors hälsa och säkerhet.<br />

• Transportsystemet ska bidra till att fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt;<br />

dessa trafikslag ska prioriteras, inom såväl som till/från <strong>Malmö</strong>, <strong>för</strong> att nå en god<br />

tillgänglighet på ett yteffektivt, energi effektivt och mindre miljö belastande sätt.<br />

Goda kopplingar mellan trafikslagen ur ett hela-resan-perspektiv ska planeras.<br />

• Resvanor ska påverkas genom kommunikation och marknads<strong>för</strong>ing.<br />

• En övergripande Trafik och mobilitetsplan (arbetsnamn) som konkretiserar det<br />

hållbara transportsystemet, på olika områden och <strong>för</strong> olika trafikslag, ska<br />

ut arbetas. Planen omfattar en översyn av hela gatu- och vägnätet.<br />

• Vid detaljutformning ska framkomlighet och säkerhet <strong>för</strong> fotgängare och<br />

cyklister prioriteras, till exempel genom upphöjda passager där oskyddade<br />

trafikanter korsar bilars körväg. Det gäller i synnerhet vid hållplatser och trafikerade<br />

korsningar, som annars riskerar att bli olycksdrabbade. Särskilt i inner<strong>stad</strong>en<br />

behöver stora strömmar av fotgängare och cyklister reglerings- och<br />

utformningsmässigt prioriteras fram<strong>för</strong> biltrafiken. Betydligt fler gångfartsgator<br />

eller liknande kan vara en metod.<br />

• Åtgärder i Reviderat åtgärdsprogram <strong>för</strong> att nå miljökvalitetsnormen <strong>för</strong> kvävedioxid<br />

i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> (framtaget 2011 av Länsstyrelsen i Skåne län och <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>)<br />

ska genom<strong>för</strong>as <strong>för</strong> att sänka halter av kvävedioxid i utomhusluften under miljökvalitetsnormen.<br />

Åtgärdsprogrammets effekter ska följas upp och programmet<br />

revideras successivt. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska i samarbete med andra aktörer fortsatt<br />

arbeta kontinuerligt med att genom<strong>för</strong>a åtgärder som gynnar luftkvaliteten.<br />

40

41<br />

STRATEGIER<br />

En <strong>stad</strong> <strong>för</strong> fotgängare<br />

När <strong>stad</strong>en växer inåt, blir tätare och läks samman genom ny bebyggelse, nya<br />

målpunkter, stråk, rörelsemönster och nya trafikkopplingar, blir fotgängarperspektivet<br />

allt viktigare. <strong>Malmö</strong> har goda <strong>för</strong>utsättningar att bli en mer gångvänlig<br />

<strong>stad</strong>.<br />

De allra flesta <strong>för</strong>flyttar sig dagligen mer eller mindre långt till fots. Gångtrafiken<br />

har stor betydelse som trafikslag och behöver prioriteras högre. Fotgängare<br />

är ”positiva trafikmängder” som ger folkliv. Sett till reslängd så är gående i <strong>för</strong>sta<br />

hand ett alternativ upp till två kilometers <strong>för</strong>flyttning. En tät funktionsblandad<br />

<strong>stad</strong> med ett finmaskigt gatunät ger goda grund<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att människor<br />

ska röra sig till fots. Samtidigt krävs ett större fokus på såväl säkerhet som<br />

trygghet, komfort, skötsel, utformning och orienterbarhet <strong>för</strong> att stimulera till att<br />

fler går. Inskränkningar i andra trafikslags framkomlighet och hastighet kommer<br />

att krävas <strong>för</strong> att skapa en mer gångvänlig <strong>stad</strong>.<br />

Praktiskt taget alla <strong>för</strong>flyttningar börjar och slutar med att man går, oavsett<br />

vilka färdmedel man i övrigt använder. Gångtrafik och kollektivtrafik kan samverka.<br />

Med Citytunneln och <strong>Malmö</strong>ringen blir kombinationen gång och snabba<br />

regiontåg ett attraktivt alternativ <strong>för</strong> fler malmöbor, besökare och inpendlare. Det<br />

är viktigt att resenärer på enkelt och säkert sätt kan nå alla stationer. De nya stationerna<br />

<strong>för</strong>ändrar gåendes rörelsemönster i centrala <strong>Malmö</strong> och det kan finnas<br />

behov av att analysera hur och vad det innebär och hur nya behov kan mötas.<br />

STRATEGIER<br />

• Fotgängare ska ha en god tillgänglighet i hela <strong>Malmö</strong>. Alla, oavsett ålder, kön<br />

och fysisk <strong>för</strong>måga, ska tryggt kunna röra sig till fots i hela <strong>stad</strong>en, utan oönskade<br />

omvägar, nivåskillnader eller dröjsmål och utan källor till osäkerhet. I<br />

gatukorsningar ska man säkert kunna passera gatorna i alla riktningar. I de<br />

delar av <strong>stad</strong>en där det rör sig flest fotgängare ska fotgängare prioriteras fram<strong>för</strong><br />

annan trafik genom reglering och utformning.<br />

• Betydelsefulla målpunkter som torg, parker och stationer ska kopplas samman<br />

bättre <strong>för</strong> fotgängare. Det kan också handla om att genom olika åtgärder<br />

minska mentala avstånd.<br />

• Viktiga aspekter <strong>för</strong> att främja fotgängare är rörelsefriheten i <strong>stad</strong>en, tillräckliga<br />

ytor, att bryta barriärer, att ge möjligheter till vistelse även i gatumiljöer, att<br />

skapa mötesplatser, upplevelser, trygghet och trafiksäkerhet.<br />

• Särskilt fokus ska läggas på säkra skolvägar – att anlägga ett barnperspektiv<br />

ger en säker och trygg miljö <strong>för</strong> alla åldrar.<br />

A Läs mer i Fotgängarprogram 2012–<br />

2018 <strong>Malmö</strong> – den gångvänliga<br />

<strong>stad</strong>en (antaget av Tekniska<br />

nämnden 2012-04-24).<br />

www.malmo.se/op

A Läs mer i Cykelprogram <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong> 2012–2019 (antaget av Tekniska<br />

nämnden 2012-10-24).<br />

www.malmo.se/op<br />

Cykel<strong>stad</strong>en<br />

Ambitionsnivån <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> som cykel<strong>stad</strong> behöver höjas och strategiska satsningar<br />

<strong>för</strong> cyklister prioriteras. <strong>Malmö</strong> har en stor potential att bli en <strong>stad</strong> där<br />

”alla” cyklar. För att cyklande ska bli ett självklart <strong>för</strong>stahandsval <strong>för</strong> fler krävs<br />

emellertid kraftfulla åtgärder och investeringar på många plan. Cykel ska tillsammans<br />

med gång- och kollektivtrafik vara enkla val som vardagens färdmedelsval.<br />

Det ställer krav på den fysiska planeringen och vid detaljutformning.<br />

Samarbete med Köpenhamn och dess unika cykelkultur kan ge erfarenhetsutbyte<br />

och Öresundsregionen kan bli en världsledande cykelmetropol.<br />

De satsningar som hittills genom<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> att öka cyklandet i <strong>Malmö</strong> behöver<br />

intensifieras och stödjas med investeringar i infrastruktur, och en tydligare<br />

prioritering av drift och underhåll. Beteendepåverkan är också ett viktigt verktyg<br />

att utveckla vidare <strong>för</strong> att ytterligare öka andelen cyklister på <strong>stad</strong>ens<br />

gator. Jäm<strong>för</strong>t med investeringar <strong>för</strong> andra, tyngre trafikslag är investeringar<br />

<strong>för</strong> cyklister <strong>för</strong> <strong>för</strong>hållandevis mindre kostsamma.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• Att cykla i <strong>Malmö</strong> ska vara enkelt och säkert <strong>för</strong> alla. Cykelvägnätet ska kompletteras<br />

med strategiskt identifierade länkar, ges större tydlighet, trygghet<br />

och komfort, högre prioritet och fler statushöjande åtgärder. I centrala och<br />

halvcentrala lägen finns stora behov av mer och tydligare angiven plats <strong>för</strong><br />

cyklande. Maskvidden <strong>för</strong> gång- och cykelnäten ska vara tätare än huvudgatunätet.<br />

I passager med bilvägnätet ska cyklister prioriteras och övergångar<br />

säkras <strong>för</strong> att undvika olyckor.<br />

• Tidigare inriktning med centrala cykelstråk i lokalgator och parkstråk behöver<br />

kompletteras med cykelbanor i gena huvudgatustråk. <strong>Malmö</strong> ska ha flera<br />

kända cykelstråk – huvudcykelstråk – som karaktäriseras av extra hög<br />

kapacitet och komfortnivå.<br />

• Cykel i kombination med kollektivtrafik utgör en stor potential <strong>för</strong> effektiva<br />

resor, även regionalt. Attraktiva cykelparkeringslösningar i anslutning till<br />

kollektivtrafik ska planeras och prioriteras tidigt i projekteringsprocesser.<br />

Möjlighet att ta med cykel på kommande regionala spårvagnar behöver<br />

studeras.<br />

• För både gående och cyklister finns behov av tydligare vägvisning, såväl till<br />

viktiga målpunkter som stationer och större hållplatser, samt högre prioriteringar<br />

av drift och underhåll under alla årstider. Hänsyn behöver tas till en<br />

allt fler olika typer av cykelfordon.<br />

42

43<br />

STRATEGIER<br />

Kollektivtrafik<br />

Kollektivtrafikens linjestråk och knutpunkter är grundläggande <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens fysiska<br />

struktur. En stärkt kollektivtrafik bidrar med snabbare och enklare resande till att<br />

sammanlänka <strong>stad</strong>en.<br />

Inom gångavstånd från <strong>Malmö</strong>s nuvarande och planerade stationer finns 60 %<br />

av <strong>Malmö</strong>s arbetsplatser och 50 % av de boende. Kring stationerna och i stråken till<br />

dessa koncentreras ny bebyggelse och där skapas goda <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ett rikt<br />

folkliv och möten mellan människor.<br />

Det är kollektivtrafiken som fram<strong>för</strong> allt tagit rollen som region<strong>för</strong>storare, men<br />

även lokal kollektivtrafik behöver fungera väl <strong>för</strong> att stödja ökad integration, inte<br />

minst tvärs Öresund. Investeringar behövs <strong>för</strong> att säkerställa att kollektivtrafiken<br />

kan främja hållbar tillväxt samtidigt som <strong>stad</strong>smiljö, bullernivåer och luftkvalitet<br />

<strong>för</strong>bättras samt energi- och klimatmål uppnås. Kollektivtrafikens prioritet i <strong>för</strong>hållande<br />

till övriga trafikslag och som <strong>stad</strong>sbyggnadselement är beroende på <strong>för</strong>utsättningarna<br />

i <strong>stad</strong>ens olika delar, exempelvis i centrala lägen med konkurrens om<br />

yta. Kollektivtrafikens attraktivitet kan <strong>för</strong>stärkas endast om den inte fastnar i bilköer<br />

– vilket gäller oavsett val av system, det vill säga buss eller spårvagn.<br />

Nya spårvägar och tåglinjer minskar restiden till och från <strong>Malmö</strong>s ytterområden.<br />

Spårvägar kan därtill på ett tydligt och strukturerande sätt stimulera <strong>stad</strong>sutveckling<br />

och ge ekonomiska incitament <strong>för</strong> <strong>stad</strong>s<strong>för</strong>nyelse längs valda linjer. Behov<br />

av spårvagnskapacitet är påtagligt på vissa stråk redan idag och behovet kommer<br />

att accentueras i takt med ökande befolkning och resande i <strong>stad</strong>en och regionen.<br />

Ett spårburet kollektivtrafiksystem som lockar fler att resa, både kvinnor och män,<br />

är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv.<br />

STRATEGIER<br />

• Kollektivtrafikstråken ska i hög grad utgöra den strukturella stommen i <strong>stad</strong>sbyggandet.<br />

Kollektivtrafik och bebyggelseplanering ska stödja varandra.<br />

• Stadens och regionens kollektivtrafik ska bli attraktivare – det vill säga snabbare,<br />

smidigare, till<strong>för</strong>litligare, bekvämare, säkrare, tryggare och mer lättanvänd<br />

<strong>för</strong> alla grupper i samhället. Det ska locka fler resenärer och bidra till att<br />

målen om en attraktiv och hållbar <strong>stad</strong> uppnås.<br />

• En utveckling av befintliga och nya knutpunkter ska tydligt prioriteras så att<br />

tågtrafik och regional busstrafik ansluter till goda gång- och cykelstråk samt<br />

till lokal kollektivtrafik med korta bytestider.<br />

• I de viktiga kollektivtrafikstråken (i huvudsak busslinjerna 1–8 samt regionbusstråken)<br />

ska kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras med egna körfält<br />

där bussar riskerar att fastna i bilköer, samt prioritet i trafiksignaler. Bussar ska<br />

i dessa stråk ges framkomlighet som motsvarar spårvagnstrafik – i väntan på<br />

spårväg eller <strong>för</strong> attraktiv bussdrift tills vidare.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska planera och tillsammans med andra aktörer (särskilt genom<br />

"Spårvagnar i Skåne" SPIS) arbeta <strong>för</strong> att nya moderna spårvägar kan anläggas.<br />

• En ny snabb och turtät direkt<strong>för</strong>bindelse med spår till Köpenhamn (Öresundsmetro)<br />

ska utredas vidare.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska verka <strong>för</strong> att spårtrafik på lång sikt etableras till Vellinge och<br />

Bara samt att persontrafik på Simrishamnsbanan och Lommabanan återupptas.<br />

UTMANINGAR<br />

En växande befolkning i en tätare <strong>stad</strong><br />

kräver en effektiv och attraktiv kollektivtrafik.<br />

Den måste vara miljö anpassad och<br />

säker; ren, tyst, snål och sund. Ett nytt<br />

spårvägnät bedöms vara nödvändigt <strong>för</strong><br />

att möta behoven. Spår vägar innebär en<br />

stor investering.<br />

A Läs mer i Framtidens kollektivtrafik<br />

i <strong>Malmö</strong>, Strategi <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>ande<br />

(godkänd av Kommun -<br />

styrelsen 2010-06-02).<br />

www.malmo.se/op<br />

Lokalt spårvägnät och regionala spår<strong>för</strong>bindelser.

A Läs mer i Trafiksäkerhets -<br />

program <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>,<br />

åtgärdsdelen 2008–2012 (godkänt av<br />

Tekniska nämnden 2008-03-26).<br />

www.malmo.se/op<br />

A Läs mer i Parkeringspolicy och parkeringsnorm<br />

<strong>för</strong> bil, mc, och cykel i<br />

<strong>Malmö</strong> (antagen av Kommunfullmäktige<br />

2010-09-09).<br />

www.malmo.se/op<br />

STRATEGIER<br />

Hållbar bilism och godstransporter<br />

Bilen har en viktig funktion <strong>för</strong> rörlighet och tillgänglighet <strong>för</strong> många. Det är viktigt<br />

att utveckla bilism och godstransporter så att de lever upp till den hållbara <strong>stad</strong>ens<br />

villkor och så att deras miljöbelastning minskar; <strong>för</strong>utsättningar och former <strong>för</strong> biltrafik<br />

och lastbilstransporter kommer att <strong>för</strong>ändras. Om planering tidigare ofta<br />

handlade om att anpassa och bygga om <strong>stad</strong>en efter bilismens behov, så handlar<br />

det nu om att hitta nyanserade lösningar där <strong>stad</strong>sutveckling och trafik samverkar.<br />

Vägtrafik står enligt Naturvårdsverket på den nationella nivån <strong>för</strong> en avsevärd<br />

och ökande andel (32 %) av utsläppen av växthusgaser. I <strong>Malmö</strong> finns lufkvalitetsproblem,<br />

främst höga kvävedioxidhalter, på flera platser. Teknikutveckling av<br />

fordon och motorer kommer att leda till att utsläpp minskar men problem som<br />

trängsel, buller och barriäreffekter kvarstår och <strong>för</strong>värras om biltrafiken ökar.<br />

Ett sätt att komma till rätta med ökande trafikproblem kan vara miljöstyrande<br />

avgifter. Detta kan påverka <strong>Malmö</strong>s attraktivitet på generell nivå, men på olika<br />

sätt <strong>för</strong> olika grupper och hur system utformas måste studeras noggrant. Nettointäkter<br />

från avgiftsbeläggning kan användas till att finansiera investeringar i ett<br />

hållbart trafiksystem.<br />

Kortväga distributionstrafik (citylogistik) har en avgörande roll både <strong>för</strong> in-<br />

och utleverans ur <strong>stad</strong>en och måste vara effektiv <strong>för</strong> att <strong>stad</strong>ens kretslopp ska<br />

fungera. Godstransporter ökar och <strong>för</strong> att undvika ökad trängsel och mer utsläpp<br />

krävs energieffektiva och smarta transporter som fungerar tillsammans med<br />

övrig trafik. Godstrafiken är ett eget trafikslag med speciella <strong>för</strong>utsättningar och<br />

villkor. Påverkan på <strong>stad</strong>smiljön sker främst i form av buller, <strong>för</strong>sämrad luftkvalitet,<br />

trängsel och trafiksäkerhet. Citylogistiken är i högsta grad ett samspel mellan<br />

främst distributörer, varuägare, godsmottagare, fastighetsägare och kommunen.<br />

STRATEGIER<br />

• Genom effektiva styrmedel och beteendepåverkan ska biltrafikens andel minska<br />

i centrala <strong>stad</strong>en. Rena, snåla och tysta fordon och transporter ska främjas.<br />

• Ringvägarna och vägar in till dessa kommer under överskådlig tid fylla sina<br />

funktioner som trafik<strong>för</strong>delare <strong>för</strong> bil- och godstrafik till och från <strong>stad</strong>en. Gatunätet<br />

innan<strong>för</strong> dessa ska inte utformas <strong>för</strong> trafik som enbart ska passera <strong>stad</strong>en.<br />

• Infartsleder ska omvandlas till <strong>stad</strong>shuvudgator med lägre hastigheter, lugnare<br />

trafiktempo och minskad barriärverkan som effekt. Gaturum ska fungera<br />

<strong>för</strong> såväl ett attraktivt <strong>stad</strong>sliv som <strong>för</strong> transporter. I vissa fall kan kapacitet <strong>för</strong><br />

biltrafik behöva ges lägre prioritet.<br />

• Parkeringsavgifter ska användas som styrmedel <strong>för</strong> trafiken. Pendlarparkeringar,<br />

Park & Ride, <strong>för</strong> byte från bil till kollektivtrafik, behöver utvecklas.<br />

• Höga krav ska ställas på en väl fungerande och effektiv varu<strong>för</strong>sörjning inom<br />

<strong>stad</strong>en. Alla berörda parter behöver samverka <strong>för</strong> att hitta rationella och effektiva<br />

logistikupplägg som kan minimera påverkan på <strong>stad</strong>smiljön. En lösning<br />

kan vara samlastning vid externa terminaler <strong>för</strong> att fylla varje lastbil maximalt.<br />

• Etableringen av ett centrum <strong>för</strong> logistik i Norra Hamnen med<strong>för</strong> nya möjligheter<br />

att samordna godstransporter och på effektivaste sätt nyttja <strong>för</strong> delarna<br />

med de olika färdsätten – sjöfart, väg och järnväg. Särskilt angeläget är att få<br />

till stånd en bra järnvägs<strong>för</strong>bindelse mellan Södra stambanan och denna<br />

gods nod. Godstransporter med tåg ska gynnas<br />

44

45<br />

STRATEGIER<br />

Risk och säkerhet<br />

I samband med exploatering i befintlig <strong>stad</strong> och särskilt när industri- och verksamhetsområden<br />

vid omvandling kompletteras med nya funktioner och bebyggelse<br />

kan riskkonflikter uppstå mellan existerande och nya funktioner. Risker kan<br />

hanteras antingen genom att vidta riskreducerande åtgärder eller genom att<br />

med skyddsavstånd separera riskkällan från det som ska skyddas.<br />

Skyddsavstånd längs farligt gods-leder är ett sätt att begränsa konsekvenser<br />

vid olyckor. Inre och Yttre Ringvägen samt Europavägarna är klassificerade som<br />

rekommenderade <strong>för</strong> farligt gods transporter. Stora säkerhetsavstånd är en samhällsekonomiskt<br />

dyr <strong>för</strong>säkring som med<strong>för</strong> utgelsning av <strong>stad</strong>en, vilket motverkar<br />

de över gripande ambitionerna om en tät och koncentrerad <strong>stad</strong>. Där<strong>för</strong> är en<br />

avvägning mellan olika intressen nödvändig utan att <strong>för</strong> den skull äventyra malmöbornas<br />

säkerhet. Restriktioner mot att bygga i den befintliga <strong>stad</strong>en med hänvisning<br />

till lokala luftkvalitetsproblem står också i motsättning till att bygga tätt.<br />

STRATEGIER<br />

• För att minska sannolikheten att olyckor uppstår ska stor uppmärksamhet riktas<br />

mot orsaker till olyckor. Minskad risk <strong>för</strong> olyckor med farligt gods uppnås<br />

genom åtgärder som leder till jämnare farthållning, lugnare trafiktempo och<br />

strängare lastnings<strong>för</strong>eskrifter. Kommunens ska främja omlokalisering av<br />

olämpligt placerade verksamheter som alstrar transporter av farligt gods.<br />

• I en tät och funktionsblandad <strong>stad</strong> kan det vara svårt att hantera risker genom<br />

skyddsavstånd. Vid <strong>stad</strong>s<strong>för</strong>nyelse och etableringar intill befintliga industrier<br />

eller transportleder <strong>för</strong> farligt gods kan olycksrisker istället hanteras genom<br />

att vidta konsekvensreducerande åtgärder inom det nyexploaterade området.<br />

Tung industri med riskfylld verksamhet ska inte blandas med känsliga verksamheter<br />

utan lokaliseras till särskilda verksamhetsområden.<br />

• Att bygga <strong>stad</strong>en tät ger totalt sett lägre utsläpp från trafiken eftersom miljömässigt<br />

bättre trafikslag blir mer konkurrenskraftiga. Restriktioner ska där<strong>för</strong><br />

inrikta sig mot källan – det vill säga utsläpp av hälsofarliga ämnen från fordon<br />

– inte mot ny bebyggelse, som i så fall riskerar att lokaliseras i lägen med<br />

sämre <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> långsiktigt hållbar <strong>stad</strong>sbyggnad. I samarbete med<br />

Länsstyrelsen i Skåne län har ett åtgärdsprogram tagits fram som till stor del<br />

stödjer detta synsätt.<br />

• För att <strong>för</strong>enkla och rationalisera bedömningen avseende behov av riskhänsyn<br />

behöver vidare arbete ske. Riktlinjer <strong>för</strong> val av konsekvensreducerande<br />

åtgärder i samband med samhällsplanering inom <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> bör tas fram i<br />

samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Räddningstjänsten SYD.<br />

• För att minimera risker från transport av farligt gods på järnväg ska <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong> långsiktigt verka <strong>för</strong> att ett nytt yttre godsspår anläggs längs Yttre Ringvägen.<br />

Detta ökar också kapaciteten i järnvägssystemet totalt sett.<br />

• För att minska risken <strong>för</strong> skadliga immissioner ska eventuella nya kraftledningar<br />

och befintliga, när nuvarande koncessioner löper ut, mark<strong>för</strong>läggas.<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska vara aktiv i ett regionalt samarbete kring frågor om kraftledningar<br />

och framtida koncessioner. Fördelnings-, kopplings- och transformatorstationer<br />

ska placeras och utformas så att risker och störningar minimeras.

UTMANINGAR<br />

Att åter<strong>för</strong>a närsalter från kommunala<br />

avlopp till åkermarken utan <strong>för</strong>oreningar<br />

kommer att bli nödvändigt i framtiden.<br />

Det innebär en betydande samhällsomställning.<br />

Bland annat krävs ett intensifierat<br />

arbete med att separera avloppsvatten<br />

och dagvatten, att ta ställning till<br />

slamhantering, att ställa höga krav på<br />

insamling av organiskt avfall, att frågan<br />

om avsättning <strong>för</strong> biogödsel hanteras, att<br />

toaletter inte kan spolas med högkvalitativt<br />

dricksvatten med mera.<br />

Slutna kretslopp och<br />

hållbar avfallshantering<br />

Slutna kretslopp innebär lösningar som inte tär på jordens resurser. Det kan innebära<br />

kretsloppsanpassade strategier <strong>för</strong> närsalter som kväve och fosfor, att<br />

utveckla <strong>för</strong>nybar energi och att återvinna avfall.<br />

För den enskilda medborgaren är avfallshanteringen den mest konkreta formen<br />

av miljöarbete. En utvecklad avfallshantering uppfattas ofta som en signal<br />

om i vilken grad kommunen man bor i arbetar med miljö- och klimatfrågor. I den<br />

hållbara <strong>stad</strong>en är det fundamentalt att ha en avfallshantering som gör det möjligt<br />

<strong>för</strong> alla att hantera sitt avfall på ett tillgängligt, säkert och miljöeffektivt sätt.<br />

Det ska vara lätt att göra rätt.<br />

EU:s avfallshierarki pekar tydligt ut att det viktigaste i arbetet med avfall är<br />

att <strong>för</strong>ebygga att avfall uppkommer – det ger minsta möjliga miljöpåverkan av<br />

avfall. I andra hand ska produkter återanvändas och i tredje material återvinnas.<br />

Först i fjärde hand ska avfall återvinnas som energi och i sista hand deponeras.<br />

Att arbeta <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga uppkomst av avfall är en utmaning som kräver stora<br />

insatser <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ändra konsumtionsmönster.<br />

För en hållbar avfallshantering krävs fysiska <strong>för</strong>utsättningar i <strong>stad</strong>en.<br />

Ut rymme <strong>för</strong> sortering av avfall i bo<strong>stad</strong>en är nödvändigt och insamlingsplatser i<br />

<strong>stad</strong>ens offentliga rum <strong>för</strong> olika typer av avfall ska finnas på lätt tillgängliga platser.<br />

Platser där man kan lämna <strong>för</strong>emål som kan återanvändas har möjlighet att<br />

bli naturliga mötesplatser och ge arbetstillfällen.<br />

För att hela avfallskedjan ska fungera behöver <strong>stad</strong>en rymma anläggningar<br />

<strong>för</strong> lagring och behandling av olika avfallsslag. De är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att det<br />

lokala kretsloppet ska fungera så att insamlat matavfall kan omvandlas till biogas<br />

och biogödsel, plast<strong>för</strong>packningar ska kunna bli nya produkter och <strong>för</strong> att restavfall<br />

ska kunna omvandlas till el och fjärrvärme. Det är också ett sätt att visa att<br />

invånarnas dagliga avfallsarbete är meningsfullt och gör nytta.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• I planeringen av bostäder och verksamheter av olika slag ska fastighetsnära<br />

insamling av avfall som uppkommer i vardagen ingå som en självklarhet.<br />

<strong>Malmö</strong> ska ha geografiskt väl <strong>för</strong>delade återvinningsstationer <strong>för</strong> sorterat<br />

avfall, <strong>för</strong>packningar och tidningar med mera. De ska vara lätt att nå till fots<br />

eller med cykel. Befintliga återvinningsstationer ska successivt detaljplaneläggas<br />

och nya planeras i samband med att ny bebyggelse tillkommer.<br />

• Nya återvinningscentraler ska etableras <strong>stad</strong>sdelsvis, med fokus på möjligheter<br />

till återbruk genom reparationer och ny design.<br />

• De befintliga stora återvinningsscentralerna i Bunkeflo och Spillepengen ska<br />

kompletteras med flera, i <strong>för</strong>sta hand en i östra <strong>Malmö</strong>.<br />

• <strong>Malmö</strong> ska ge plats <strong>för</strong> och planlägga biogasanläggningar där matavfall och<br />

annat organiskt material kan omvandlas till biogas.<br />

• Sysavs anläggning på Spillepengen ska ges utrymme så att avfallshanteringen<br />

kan utvecklas genom att hushållsavfallet i <strong>för</strong>sta hand kan sorteras<br />

eller behandlas biologiskt, i andra hand energiutvinnas genom <strong>för</strong>bränning<br />

och i sista hand deponeras.<br />

• Förutsättningar <strong>för</strong> att sluta kretslopp <strong>för</strong> närsalter mellan <strong>stad</strong> och land ska<br />

utredas och lösningar ska omsättas i praktiken.<br />

46

47<br />

STRATEGIER<br />

Lokalt producerad <strong>för</strong>nybar energi<br />

Energisektorn – inklusive transporter – står <strong>för</strong> huvuddelen av utsläppen av växthusgaser,<br />

och bidrar därmed till miljöproblem och till global uppvärmning. Förnybara<br />

energikällor ska fasas in och fossila bränslen fasas ut. En avsevärd effektivisering<br />

av energianvändningen krävs <strong>för</strong> att reducera behoven.<br />

Energistrategi <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> och Miljöprogram <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2009–2020 innebär<br />

att <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s verksamhet helt ska <strong>för</strong>sörjas med <strong>för</strong>nybar energi år 2020. Visionen<br />

<strong>för</strong> 2030 är att hela <strong>Malmö</strong> som geografiskt område då <strong>för</strong>sörjs till 100% av<br />

<strong>för</strong>nybar energi. Landbaserad storskalig vindkraft har störst teknisk och ekonomisk<br />

potential <strong>för</strong> <strong>för</strong>nybar lokal elproduktion in<strong>för</strong> år 2020. Biogas kan nyttjas <strong>för</strong><br />

transporter, värme och el, där det <strong>för</strong>sta alternativet är det samhällsekonomiskt<br />

bästa. I dagsläget görs i <strong>Malmö</strong> biogas av reningsverkens VA-slam. Flera biogasanläggningar<br />

planeras <strong>för</strong> att också kunna ta hand om organiskt avfall från hushåll,<br />

industri, hav och jordbruk. Även en anläggning <strong>för</strong> termisk <strong>för</strong>gasning av<br />

skogsavfall kan komma att <strong>för</strong>läggas till <strong>Malmö</strong> vilket skulle ge en mycket stor<br />

biogasproduktion till regionen.<br />

Andra <strong>för</strong>nybara energikällor som med teknikutveckling kan få ett större<br />

utnyttjande i framtiden är sol-, geotermisk energi.<br />

STRATEGIER<br />

• De goda <strong>för</strong>utsättningar som finns att i <strong>Malmö</strong> producera el, värme och gas<br />

från <strong>för</strong>nybara resurser som vind, biomassa, geoenergi, och sol ska tas till<br />

vara och utnyttjas på bästa sätt. Energifrågor ska ses i ett helhetsperspektiv,<br />

där olika system kan samordnas <strong>för</strong> synergieffekter.<br />

• Energieffektivisering av gamla och nya byggander är ett kostnadseffektivt sätt<br />

att minimera koldioxidutsläpp och ska tillämpas där så är möjligt.<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska främja användning av fordon som drivs med <strong>för</strong>nybara<br />

bränslen.<br />

• En kraftfull satsning på vindkraft ska genom<strong>för</strong>as <strong>för</strong> att bidra till målet att<br />

en så stor andel som möjligt av den <strong>för</strong>nybara energiproduktionen sker<br />

lokalt. Landbaserad vindkraft i <strong>Malmö</strong> ska i <strong>för</strong>sta hand lokaliseras till platser<br />

som redan är påverkade av buller och storskaliga verksamheter. Det<br />

innebär en koncentration till Norra hamnen och längs Yttre Ringvägen.<br />

Havsbaserad vindkraft ska lokaliseras till grundet Sjollen i norr, intill<br />

nationsgränsen samordnat med danska initiativ. Möjligheter <strong>för</strong> ytterligare<br />

utbyggnad till havs i anslutning till Norra hamnen och vid befintlig etablering<br />

vid Lillgrund ska undersökas. Vindbruk ska proaktivt integreras i <strong>Malmö</strong>s<br />

framtida landskapsbild. Genom <strong>stad</strong>ens siluett kan vindkraft bli en<br />

symbol <strong>för</strong> hållbarhet.<br />

• Den utvecklingspotential som finns <strong>för</strong> biogas ska tas tillvara. Biogasproduktionen<br />

från jordbruks- och hushållsavfall ska fortsatt öka, och möjligheten att<br />

nyttja tång samt alg- och musselodlingar bör undersökas. Biogas gör störst<br />

klimatnytta som fordonsbränsle.<br />

• Lokala satsningar på kunskaps- och teknik utveckling samt produktion av<br />

vindkraft, solel och andra <strong>för</strong>nybara energislag ska stimuleras så att arbetstillfällen<br />

kan skapas i regionen.<br />

A Läs mer i Energistrategi <strong>för</strong><br />

<strong>Malmö</strong> (antagen av Kommunfullmäktige<br />

2009-12-17).<br />

www.malmo.se/op<br />

UTMANINGAR<br />

Elanvändningen i de kommunala verksamheterna<br />

ska till år 2020 reduceras<br />

med 30 % relativt genomsnittet 2001–<br />

2005. Återstoden, ca 115 GWh el år 2020<br />

<strong>för</strong>utsatt att besparingsmålen nås, ska<br />

vara 100 % <strong>för</strong>nybar och så långt möjligt<br />

producerad inom kommunens gränser.

A Läs mer i Miljöbyggprogram SYD<br />

(antaget av Kommunfullmäktige<br />

2009-10-21).<br />

www.miljobyggprogramsyd.se<br />

Resurseffektivt och<br />

miljövänligt byggande<br />

Byggnader och <strong>stad</strong>smiljöer står <strong>för</strong> en stor andel av miljöpåverkan i samhället.<br />

Satsningar på <strong>stad</strong>sekologi bidrar till minskad resurs<strong>för</strong>brukning. Bostäder ska<br />

vara byggda med sunda material och ge ett gott inomhusklimat. Sunda hus, ett<br />

resursmässigt effektivt och hållbart byggande, innovativ teknik i kombination<br />

med nyskapande och intressant arkitektur, attraktiv <strong>stad</strong>smiljö och välbevarade<br />

kulturmiljöer skapar värde. Det är viktigt <strong>för</strong> människors välbefinnande och positivt<br />

<strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens framtoning och därmed <strong>för</strong> näringslivet i stort.<br />

Hög arkitektonisk kvalitet är en god utgångspunkt <strong>för</strong> att skapa offentliga<br />

<strong>stad</strong>srum och byggnader som är hållbara. Långsiktig hushållning med resurser<br />

leder till byggnader med lång livslängd och låga drifts- och underhållskostnader.<br />

Väl genomtänkta fasader, planlösningar och detaljer ger ytsnåla, användbara och<br />

ekonomiska lösningar som blir värda att vårda även i framtiden. Det krävs hög<br />

ambitionsnivå <strong>för</strong> att hitta lösningar som kombinerar god arkitektur och intressant<br />

miljöteknik.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• Byggandet ska präglas av långsiktighet, smarta energilösningar och miljöanpassade<br />

materialval. Med tanke på bebyggelsens långa livstid ska höga krav<br />

på energiprestanda ställas vid nybyggande och ombyggnad. För nybyggnation<br />

ger riktlinjerna i Miljöbyggprogram SYD <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att energi- och<br />

miljöprioriteringar kommer in tidigt i plan processen.<br />

• Utveckling av noll- och plusenergilösningar vid nybyggande ska stödjas av<br />

kommunen. Vid ombyggnad och upprustning av befintlig bo<strong>stad</strong>sbebyggelse<br />

ska minskad energi<strong>för</strong>brukning vara en viktig aspekt och möjligheter<br />

att <strong>för</strong>se hus med solpaneler / solceller tas tillvara. Fortsätta satsningar på<br />

<strong>för</strong>nybara energilösningar i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s eget fastighetsbestånd kan stå<br />

som <strong>för</strong>edöme <strong>för</strong> omvärlden.<br />

• Vegetation och innovativa dagvattenlösningar kan minimera byggandets<br />

negativa miljö- och klimatpåverkan. Stort inslag av grönska, vatten och<br />

genomsläppliga ytor i <strong>stad</strong>smiljön är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> en bra <strong>för</strong>dröjning<br />

av dagvatten samtidigt som det ger ett behagligare och hälsosammare<br />

mikro klimat.<br />

• Hållbar arkitektur och byggande ska handla om energieffektivitet, om att<br />

integrera <strong>för</strong>nybar energi och välja material och metoder som ger byggnader<br />

och <strong>stad</strong>smiljöer med lång livslängd. Det kan innebära högre investeringskostnader,<br />

men sparas in på drifts- och underhållskostnader. Materialval och<br />

byggmetod har stor betydelse <strong>för</strong> energianvändning i både bygg- och<br />

driftskede. Rätt valda material varar länge, åldras i skönhet och kan underhållas.<br />

Klok <strong>för</strong>valtning med varsamma metoder av byggnader och <strong>stad</strong>smiljöer<br />

innebär att ursprunglig arkitektonisk kvalitet bibehålls och utvecklas.<br />

48

49<br />

STRATEGIER<br />

Klimatanpassning<br />

Klimatanpassning innebär att – till skillnad från att arbeta med åtgärder <strong>för</strong> att<br />

minska utsläpp av växthusgaser – fokusera på åtgärder som mildrar eller hindrar<br />

effekter av klimat<strong>för</strong>ändringen, eller tar till vara dess möjligheter. Konsekvenser<br />

av ändrade klimat<strong>för</strong>hållanden, exempelvis stigande havsnivå och ökade nederbörsmängder,<br />

kan få stor betydelse <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> och måste tas i beaktande. Med<br />

<strong>för</strong>ebyggande åtgärder kan framtida kostnader <strong>för</strong> skador minskas.<br />

Enligt FN:s klimatpanel IPCC 2007 kan medelvattennivån stiga med 22–66 cm<br />

till år 2100 (nyare forskning visar en snabbare takt). När medelvattennivån stiger<br />

höjs också de extrema högvattennivåerna. Om hundra år kan havet i extrema fall<br />

komma att nå tre meter över nuvarande havsnivå. Under tremetersnivån ligger<br />

delar av <strong>Malmö</strong>s inner<strong>stad</strong>, hamnen och delar av de viktigaste utbyggnadsområdena.<br />

Stora värden i form av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och annat riskerar<br />

att skadas vid översvämning. Också naturvärden längs kusten och kulturhistoriska<br />

värden i <strong>Malmö</strong>s historiska centrum kan bli berörda. Grundvattnet påverkas<br />

av höjda havsnivåer med stigande nivåer och risk <strong>för</strong> saltvatteninträngning.<br />

Risk <strong>för</strong> översvämningar ökar med frekventa, intensiva och långvariga nederbördsperioder.<br />

I Dagvatten strategi <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>för</strong>espråkas öppen dagvattenhantering<br />

där så är möjligt, men en tätare <strong>stad</strong> innebär samtidigt att ytor <strong>för</strong> att hantera<br />

dagvatten blir mindre. Kreativitet och vilja att prova nya idéer och innovationer,<br />

som även kan komma att kollidera med andra intressen, är utmaningar.<br />

För att skydda redan bebyggda områden från översvämningar behöver på<br />

lång sikt ett kustskydd upprättas. Vilken skyddsnivå som kommer att krävas och<br />

vilka typer av skydd som kan bli aktuella behöver utredas. Ett kustskydd kan<br />

bestå av olika delar som samverkar; utfyllnader, öar, vallar, murar och rörliga<br />

anordningar som stängs om en översvämning hotar. En av de viktigaste uppgifterna<br />

i samband med utformning av ett kustskydd blir koordinering med VA-<br />

systemet så att nederbörd kan tas om hand innan<strong>för</strong> en barriär. Att upprätta ett<br />

kustskydd är tidskrävande och görs successivt.<br />

STRATEGIER<br />

• Planläggning ska ske med hänsyn tagen till klimataspekter.<br />

• Lägsta nivå <strong>för</strong> nybyggande ska vara +3 meter, såvida inte andra lämpliga<br />

åtgärder till skydd mot höjt grundvatten och översvämning vidtas.<br />

• Dagvatten ska hanteras så att säkerhetsmarginaler <strong>för</strong> extrema nederbördssituationer<br />

uppnås. VA-systemen ska anpassas efter den forskning som<br />

bedrivs kring ändrade nederbörds<strong>för</strong>hållanden.<br />

• Vård- och äldrebostäder, <strong>för</strong>skolor och skolor ska utformas så att inomhustemperaturen<br />

inte blir ohälsosamt hög i samband med värmeböljor.<br />

• För att säkerställa ett långsiktigt och effektivt skydd mot höjd havsnivå ska ett<br />

genomgripande utredningsarbete inledas, i samverkan med grannkommuner,<br />

Länsstyrelsen och andra berörda aktörer. En lång rad komplexa frågor, exempelvis<br />

koordinering med VA-systemet, påverkan på havsströmmar, marina naturvärden,<br />

gestaltningsfrågor med mera måste utredas grundligt innan åtgärds-<br />

och handlingsplaner kan läggas fast. Multifunktionella lösningar ska eftersträvas<br />

så att exempelvis en skyddsvall kan vara gång- och cykelväg, en skyddsrevel till<br />

havs fungera <strong>för</strong> <strong>för</strong> bad och rekreation eller öar <strong>för</strong> ny attraktiv <strong>stad</strong>sbebyggelse.<br />

UTMANINGAR<br />

<strong>Malmö</strong>s kustlinje är omkring 43 kilometer<br />

lång. Därtill påverkas ett stort låglänt<br />

område längs Segeås nedre lopp, som har<br />

stor betydelse <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens kommunikationer<br />

och <strong>för</strong>sörjning. Det genomkorsas av<br />

ett antal järnvägar och vägar, kraftledningar<br />

och huvudvattenledningar.

A Läs mer i Naturvårdsplan<br />

<strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>.<br />

(antagen av Kommunfullmäktige<br />

2012-09-11).<br />

www.malmo.se/op<br />

Naturresurser och naturvärden<br />

<strong>Malmö</strong> är en i hög grad urbaniserad och agrar kommun, men samtidigt finns<br />

naturmiljöer och naturvärden, visserligen i jäm<strong>för</strong>else med andra platser i<br />

begränsad omfattning. Desto mer betydelsefulla är de miljöer som finns, exempelvis<br />

resterande ängs- och hedmarker, lövskogar, våtmarker och grunda havsbottnar.<br />

Människans <strong>för</strong>utsättningar att leva och utvecklas är helt beroende av ekosystemtjänster<br />

(det vill säga nyttor av naturen som människan på olika sätt<br />

använder). Vi nyttjar dem <strong>för</strong> fortlevnad och välbefinnande – många gånger <strong>för</strong>behållslöst<br />

och utan reflektion. De levereras främst av mångfalden av arter i skogar,<br />

hav, sjöar och andra ekosystem. Man kan se på <strong>för</strong>hållandet mellan ekosystem<br />

och ekosystemtjänster på samma sätt som på relationen mellan kapital och<br />

avkastning. Genom god <strong>för</strong>valtning av kapitalet kan man klara sin <strong>för</strong>sörjning på<br />

avkastningen, och omvänt, genom att tära på kapitalet minskar de långsiktiga<br />

möjligheterna till <strong>för</strong>sörjning. På så vis är vår <strong>för</strong>måga att <strong>för</strong>valta ekosystemen<br />

avgörande <strong>för</strong> våra möjligheter att utnyttja ekosystemtjänster även i framtiden.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• Naturresurser inom kommunen ska användas på ett sätt som främjar en<br />

långsiktig hushållning. Grundvatten, jordbruksmark, kalkberggrund ska värnas.<br />

Ekosystemtjänster ska värderas, beaktas och stärkas i <strong>stad</strong>splanering,<br />

underhåll och skötsel så att dess värden och funktioner inte <strong>för</strong>sämras.<br />

• Naturvårdsplan <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> lägger fast ambitionen att öka arealen mark<br />

med höga naturvärden inom kommunen. Det ska ske genom att skydda,<br />

utveckla, nyskapa och kompensera. Utrymme <strong>för</strong> vilda växter och djur ska<br />

värnas och den biologiska mångfalden ska kunna öka. Exempel på<br />

ny skapad natur är anlagda dammar och våtmarker. Optimalt utformade<br />

dammar innebär inte enbart ett positivt bidrag till den biologiska mångfalden<br />

och landskapsbilden, utan kan också bli populära rekreationsområden<br />

samt bidra till minskat växtnäringsläckage och därmed ett hållbart<br />

odlingslandskap.<br />

• Särskilt ansvar ska tas <strong>för</strong> arter som har sitt huvudsakliga utbredningsområde<br />

eller viktiga födosöks- eller reproduktionslokaler i kommunen. Även naturtyper<br />

som grunda havsområden, strandängar och öppna kalkmarker är viktiga<br />

att bevara då de återfinns på få andra platser. Särskilt värdefulla områden<br />

kan ges skydd som naturreservat.<br />

• Vid ingrepp i ekologiskt känsliga miljöer ska balanseringsprincipen användas i<br />

planeringsprocessen. Det innebär att betydande negativ påverkan på ekologiska<br />

värden i <strong>för</strong>sta hand ska undvikas eller så långt möjligt minimeras. I andra<br />

hand ska kompensationsåtgärder genom<strong>för</strong>as på plats. Kan negativ påverkan<br />

inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genom<strong>för</strong>as<br />

i ett annat funktionellt sammanhang.<br />

• För att naturvärden ska bestå och öka krävs ofta särskilda skötselinsatser, exempelvis<br />

buskröjning eller slåtter. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> har som stor markägare ansvar <strong>för</strong><br />

hur marken sköts, så att den biologiska mångfalden gynnas och landsbygdens<br />

attraktivitet stärks. Därmed kan kommunen också fungera som <strong>för</strong>edöme och<br />

visa på goda exempel.<br />

50

51<br />

STRATEGIER<br />

Landsbygd och jordbruk<br />

<strong>Malmö</strong>s landsbygd är en positiv kraft med potentialer som på olika sätt kan nyttjas<br />

bättre. Ett hållbart samhälle <strong>för</strong>utsätter ett samspel mellan <strong>stad</strong> och landsbygd.<br />

En tätare <strong>stad</strong> sparar mark och därmed kan unika kvaliteter och naturvärden som<br />

finns i omlandet bevaras. Den <strong>stad</strong>snära landsbygden befinner sig i ett spänningsfält<br />

mellan jordbruksproduktion, bevarandevärde och exploateringstryck. Idag har<br />

många <strong>stad</strong>sbor liten vardaglig kontakt med landsbygden, och kunskapen om<br />

landsbygden är ofta låg. Storskaligt jordbruk gör att målpunkterna är få liksom<br />

möjligheter till natur- eller rekreativa upplevelser. En dynamisk framtid <strong>för</strong> landsbygd<br />

och kust ska präglas av att bevara, att utveckla och att nyskapa.<br />

Att bibehålla strukturer och funktioner som vittnar om historien är viktigt <strong>för</strong><br />

<strong>för</strong>ståelse av jordbrukslandskapet. Det kan innebära att bevara det öppna landskapets<br />

helhetskaraktär, att inte bebygga eller plantera igen öppenheten. Värden<br />

som gått <strong>för</strong>lorade kan ny- eller återskapas genom att öppna kulverterade vattendrag<br />

och plantera nya trädmiljöer. Värdefulla områden kan vara typiska <strong>för</strong> sin<br />

tid, välbevarade, ha hög biologisk mångfald eller höga estetiska värden.<br />

STRATEGIER<br />

• Jordbruk och livsmedelsproduktion ska vara den dominerande verksamheten<br />

på <strong>Malmö</strong>s landsbygd. Planeringen ska hushålla med odlingsmark <strong>för</strong> både<br />

livsmedels- och energiproduktion. Ekologiskt jordbruk och odling av livsmedel<br />

<strong>för</strong> närområdet ska stödjas. Förändrad markanvändning ska i <strong>för</strong>sta<br />

hand ske så att det är möjligt att i framtiden återuppta livsmedelsproduktion.<br />

• I planering och <strong>för</strong>valtning av kommunens jordbruksmark ska kommunen<br />

verka <strong>för</strong> en ökad andel produktion <strong>för</strong> närområdet, miljöanpassat jordbruk,<br />

samt ökat utrymme <strong>för</strong> rekreation, friluftsliv och natur- och kulturvård.<br />

Längre arrendetider behövs <strong>för</strong> att möjliggöra omläggning till ekologisk<br />

produktion. Ett sätt att göra landskapet mer tillgängligt <strong>för</strong> rekreation och<br />

friluftsliv och samtidigt <strong>för</strong>bättra <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> biologisk mångfald<br />

samt <strong>för</strong>hindra näringsläckage till vattendrag är att avsätta kantzoner längs<br />

vattendrag.<br />

• Landsbygden ska bli en del av det rekreativa <strong>Malmö</strong> och dess kvaliteter behöver<br />

lyftas fram. Samband mellan <strong>stad</strong> och land behöver stärkas <strong>för</strong> att attrahera<br />

en bredare målgrupp <strong>för</strong> rekreation och utflykter och bättre kopplingar<br />

och strategiskt belägna besökspunkter skapas och sammanlänkas.<br />

• För att bidra till en levande landsbygd kan flexibla synsätt möjliggöra <strong>för</strong>ändring<br />

av innehåll och funktion på kulturlandskapets villkor. Mer småskalig handel<br />

och fler gårdsbutiker, caféer, Bed & breakfast och mindre verkstäder bidrar till<br />

ekonomisk tillväxt men också till en mer tillgänglig landsbygd. Att i mindre<br />

omfattning bygga bo<strong>stad</strong>shus, exempelvis i anslutning till verksamheter <strong>för</strong> särskilda<br />

fritidsintressen ska vara möjligt om närhet till kollektivtrafik finns.<br />

• Förändringar ska ske varsamt så att inte det öppna landskapets karaktär eller<br />

natur-, kultur- eller ekonomiska värden omintetgörs.<br />

• Med balanseringsprincipen som kompensationsverktyg kan platser i omlandet<br />

utvecklas <strong>för</strong> framtidens rekreations- och naturområden genom att långsiktiga<br />

”ekokonton” skapas <strong>för</strong> särskilda platser.<br />

UTMANINGAR<br />

När nya spår<strong>för</strong>bindelser till och från Vellinge<br />

och Bara läggs ut i landskapet är<br />

det en utmaning att placera och utforma<br />

dem på ett sådant sätt att deras barriärverkan<br />

i landskapet minimeras.

Havet och kusten<br />

<strong>Malmö</strong>s vattenområden är viktiga resurser att värna, såväl i naturhänseende<br />

som ekonomiskt och socialt. Det goda fisket var anledningen till att <strong>Malmö</strong><br />

etablerades, och <strong>stad</strong>ens samhörighet med kusten och havet i form av sjöfart<br />

och hamnverksamhet har alltid varit viktig. Havet är också en viktig naturresurs<br />

och hemvist <strong>för</strong> en stor mängd arter, det är grund <strong>för</strong> näringsliv av olika slag<br />

(fiske, sjöfart, vindkraft) och har ett stort rekreativt värde. Eftersom fisket är av<br />

realtivt liten omfattning i <strong>Malmö</strong>s havsområde, liksom i resten av Öresund<br />

finns ett rikt marint djur-och växtliv, fram<strong>för</strong> allt norra Europas största sammanhängande<br />

musselbankar. Grunda bottenområden med ålgräsängar är viktiga<br />

uppväxtområden <strong>för</strong> fisk, kräftdjur och andra marina organismer – med<br />

betydelse <strong>för</strong> hela Öresunds ekosystem.<br />

Utbyggnad i Västra Hamnen, Limhamns industriområde och Nyhamnen stärker<br />

urbana kvaliteter knutna till kusten, och bidrar till att <strong>Malmö</strong> vänder sig allt<br />

mer mot havet och blir tydligare i sin profil som kust<strong>stad</strong>.<br />

Stränderna vid Ribersborg och Sibbarp är populära rekreationsområden<br />

vars attraktivitet kan <strong>för</strong>stärkas genom nya funktioner och målpunkter som<br />

lockar besökare året om. Genom att utveckla strandängarna söder om Lernacken<br />

som natur- och rekreationsområde öppnas en tidigare otillgängligt<br />

plats <strong>för</strong> upplevelser och naturstudier – på naturens villkor. Klagshamnsudden<br />

är ett område där många intressen samsas, från fågelskådning och bad till<br />

vindsurfning och fiske.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• Inriktningen på kommunens planering ska vara att värna de ekosystemtjänster<br />

havet och kusten levererar och utnyttja kommunens speciella läge. Planeringen<br />

ska verka <strong>för</strong> att Öresund är ett friskt och levande hav där ett rikt växt- och djurliv<br />

och möjligheter till rekreation och upplevelser kombineras med fiske, sjöfart<br />

och energiproduktion. Ekologiska intressen, kommersiella hamnverksamheter,<br />

<strong>stad</strong>sutveckling och fritidsaktiviteter måste samsas på en relativt begränsad yta.<br />

• <strong>Malmö</strong>s marina miljö ska värnas med särskild hänsyn till marinekologiska<br />

värden.<br />

• <strong>Malmö</strong> har en delvis outnyttjad potential <strong>för</strong> kustrelaterad fritidsaktivitet,<br />

rekreation och annan verksamhet som kan utnyttjas bättre. <strong>Malmö</strong>s vattenkontakt<br />

ska i betydligt högre grad än idag tas tillvara och aktiveras. Hela kommunens<br />

kuststräcka ska vara ett naturligt och attraktivt besöksmål med stora<br />

kvaliteter <strong>för</strong> såväl kommuninvånare som besökare. En positiv och tillåtande<br />

syn på kustberoende fritidsaktiviteter stärker <strong>Malmö</strong>s attraktivitet och profil<br />

som kust<strong>stad</strong>. En tydlig satsning på kustnära aktiviteter skulle också utgöra<br />

ett stöd <strong>för</strong> folkhälsan genom ökade möjligheter till fysisk aktivitet. Havet<br />

kan också vara en plats <strong>för</strong> energiproduktion, i <strong>för</strong>sta hand vindkraft. Det<br />

finns även stor potential <strong>för</strong> produktion av biomassa till biogasproduktion.<br />

• Kust och hav är en begränsad resurs med många konkurrerande intressen där<br />

det krävs samsyn och samarbete med både grannkommuner, Danmark och<br />

de andra Östersjöländerna. Exempel på områden där ett regionalt angreppssätt<br />

är särskilt viktigt och kan nå synergieffekter är vindkraft, fiske samt natur-<br />

och kulturvård.<br />

52

53<br />

STRATEGIER<br />

Vatten<br />

Grundvatten är livsnödvändigt som dricksvatten. Ett långsiktigt vattenvårdsarbete<br />

säkrar ekosystemtjänster, gynnar växt- och djurliv, minskar läckage av näringsämnen<br />

till Öresund och reducerar översvämningsrisker.<br />

För att säkra vattenresurser antog EU år 2000 ett ramdirektiv <strong>för</strong> vatten<br />

(vatten direktivet). I Sverige har direktivets mål översatts som miljökvalitetsnormer<br />

– kemisk och kvantitativ status <strong>för</strong> grundvatten och <strong>för</strong> ytvatten <strong>för</strong> kemisk och<br />

ekologisk status. Direktivet innebär att skydda befintliga våtmarker, dammar, vattendrag,<br />

kustvatten och grundvatten och därtill att i alla beslut ta hänsyn till hur<br />

vatten påverkas och se till att miljökvalitetsnormer uppnås och inte <strong>för</strong>sämras.<br />

Vatten i bebyggda miljöer till<strong>för</strong> såväl estetiska som pedagogiska och ekologiska<br />

värden och bidrar till biologiska mångfald samtidigt som vattnet ges möjlighet<br />

att <strong>för</strong>dröjas och renas. Syftet är att utnyttja de naturliga processer som <strong>för</strong>ekommer<br />

i vattnets kretslopp.<br />

STRATEGIER<br />

• Kalkberggrunden i <strong>Malmö</strong> är en del av Alnarpsströmmen som i ett regionalt perspektiv<br />

är en viktig grundvattenresurs. Det är där<strong>för</strong> särskilt viktigt att <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong> och angränsande kommuner samarbetar <strong>för</strong> ett gott skydd av grundvattenresursen,<br />

bland annat kring frågor om uttagsmängder och <strong>för</strong>oreningar.<br />

• Dagvatten ska hanteras på ett ekologiskt hållbart och säkert sätt. En bra höjdsättning<br />

och god kontroll på recipienter skapar säkra vattenvägar i nya områden.<br />

För ett effektivt markutnyttjande behöver mer av mångfunktionella ytor<br />

skapas där dagvattenhantering kan fungera tillsammans med andra funktioner.<br />

Krav ska ställas på omhändertagande av dagvatten så att vattendragen i<br />

<strong>Malmö</strong> får bättre ekologisk status. Så långt som möjligt ska lokalt omhändertagande<br />

av dagvatten uppnås genom reglering i detaljplaner.<br />

• VA-systemen ska anpassas <strong>för</strong> att minska mängden bräddningar. Reningsverken<br />

ska <strong>för</strong>beredas <strong>för</strong> att klara ökade reningskrav samt en möjlig regionalisering<br />

av denna funktion. Utrymme ska säkerställas <strong>för</strong> att bygga ut reningsverken<br />

och de ska skyddas mot stigande havsnivåer på lång sikt.<br />

• Restriktivitet ska gälla <strong>för</strong> fasad- och byggnadsmaterial som kan bidra till<br />

tungmetaller i dagvattnet (exempelvis zink och koppar).<br />

• <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska ställa krav på hög skyddsnivå <strong>för</strong> enskilda avlopp som bidrar<br />

till att vatten<strong>för</strong>ekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk<br />

eller kemisk status.<br />

• Särskilt fokus ska läggas på att VA-lösningar i byar, koloniområden och fritidsbyar<br />

ska få en långsiktigt hållbar utformning.<br />

• En plan <strong>för</strong> vatten som behandlar miljökvalitetsnormer <strong>för</strong> vatten, grundvatten,<br />

dricksvatten<strong>för</strong>sörjning, VA, dagvattenhantering med mera ska tas fram. Med<br />

<strong>för</strong>bättrade kunskapsunderlag och kompletterande undersökningar ska planenen<br />

utgöra planeringsunderlag i syfte att uppnå och bibehålla god vattenstatus<br />

i kommunens vatten. Planen bör mynna ut i ett övergripande måldokument<br />

med strategier och åtgärds<strong>för</strong>slag <strong>för</strong> hur målen kan uppnås. Samarbeten med<br />

grannkommuner som på något sätt delar en vatten <strong>för</strong>ekomst är nödvändiga.<br />

UTMANINGAR<br />

Framtida utmaningar ligger i <strong>för</strong>ebyggande<br />

åtgärder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>hindra <strong>för</strong>oreningar<br />

att nå dagvattnet och grundvatten.<br />

En utfasning av alla kombinerade<br />

avlopp behövs och nytänkande krävs<br />

<strong>för</strong> att hitta framtidens hållbara alternativ<br />

till dagens avloppssystem .

Stadens gestaltning<br />

<strong>Malmö</strong> är och ska vara del av en dynamisk region med nyskapande arkitektur och<br />

<strong>stad</strong>smiljöer med hög kvalitet. Ett väl planerat samspel mellan gammalt och nytt<br />

ska <strong>för</strong>stärka <strong>Malmö</strong>s unika kvaliteter. Genomtänkt placering och gestaltning av<br />

nya byggnader i den existerande <strong>stad</strong>en kan stärka och <strong>för</strong>bättra <strong>stad</strong>smiljön och<br />

dess värden. Stränder, hamnmiljöer, kajer och kanaler är ovärderliga inslag i<br />

<strong>Malmö</strong>s <strong>stad</strong>sbild. Hamn- och varvs<strong>stad</strong>ens karakteristiska platser håller på att<br />

utvecklas till attraktiva boende- och rekreationsmiljöer.<br />

<strong>Malmö</strong> har ett vidsträckt flackt <strong>stad</strong>slandskap som ibland är svårorienterat.<br />

Väderstrecken är otydliga, kustlinjen och viktiga huvudleder böjer sig. I denna<br />

<strong>stad</strong>sväv är höga hus och märkesbyggnader viktiga landmärken. <strong>Malmö</strong>s siluett<br />

<strong>för</strong>ändras konstant och sedan 100 år tillbaka har den successivt blivit allt taggigare.<br />

STRATEGIER<br />

STRATEGIER<br />

• <strong>Malmö</strong> ska byggas vidare på de karaktärer som präglar <strong>stad</strong>en. Upplevelserikedom,<br />

variation och mångfald ska känneteckna gestaltningen. Tydliga<br />

gaturum som är sammanbindande snarare än avskiljande, finmaskiga sammanhängande<br />

gatunät, olika sorters gröna rum och platser, kvarter som är<br />

uppdelade i flera olika fastigheter ska vara kvaliteter när <strong>Malmö</strong> byggs ut eller<br />

omvandlas.<br />

• Stadsmiljön ska präglas av pluralism, såväl vad gäller offentliga <strong>stad</strong>srum,<br />

arkitektur och formspråk, funktioner, bebyggelse typer, bo<strong>stad</strong>sformer som<br />

invånare. Mångfald ger flexibilitet och möjligheter till nya lösningar i framtiden.<br />

Medveten arkitektonisk gestaltning som tar platsens <strong>för</strong>utsättning som<br />

utgångspunkt, med ett samspel av estetik och funktionalitet kan skapa goda<br />

helhetslösningar. Tillägg ska tolka <strong>Malmö</strong>s karaktär och samtidigt avspegla sin<br />

egen tid.<br />

• <strong>Malmö</strong>s varumärke som parkernas <strong>stad</strong> ska stärkas och bekräftas genom hög<br />

konstnärlig, arkitektonisk och ekologisk nivå. Parker och torg i hela <strong>stad</strong>en ska<br />

utvecklas med höga arkitektoniska ambitioner och vidareutvecklas som<br />

mötesplatser och arenor <strong>för</strong> kultur, kreativitet och arrangemang av olika slag,<br />

samtidigt som deras roll <strong>för</strong> urbana ekosystemtjänster utvecklas. Nya gröna<br />

urbana koncept, inslag av gröna tak och väggar ska främjas i såväl nyproducerad<br />

som befintlig bebyggelse.<br />

• Upplevelse och sinnlighet ska vara viktigt när <strong>stad</strong>srum formas, <strong>stad</strong>en ska ge<br />

positiv stimulans till alla sinnen. Aktivt arbete med ljud, ljus och lukt, till<br />

exempel genom vatten och växtlighet, bidrar till attraktiva <strong>stad</strong>srum.<br />

• Höga hus ska stå som solitärer och ha ett eget starkt uttryck, strategiskt placerade<br />

<strong>för</strong> att fungera som markörer <strong>för</strong> platser och <strong>stad</strong>sdelar.<br />

• <strong>Malmö</strong>s kanaler behöver få en mer framträdande roll genom att kanalkanterna<br />

aktiveras, tillgängliggörs och integreras i <strong>stad</strong>ens gröna nätverk. I inner<strong>stad</strong>en<br />

och hamnen finns kajer vars åtkomlighet behöver <strong>för</strong>bättras <strong>för</strong> att öka utbudet<br />

av promenadstråk och mötesplatser vid vatten.<br />

• En plan <strong>för</strong> arkitektur och <strong>stad</strong>smiljö som bygger vidare på och utvecklar Handlingsprogram<br />

<strong>för</strong> arkitektur och <strong>stad</strong>sbyggnad (2005) ska utarbetas.<br />

54

55<br />

STRATEGIER<br />

Kulturmiljö och<br />

historiskt perspektiv<br />

<strong>Malmö</strong> har haft en omväxlande historia vilket har bidragit till <strong>stad</strong>ens heterogena<br />

och komplexa karaktär. De <strong>för</strong>ändringsprocesser som <strong>Malmö</strong> genomgått och <strong>stad</strong>ens<br />

anpassning till skiftande <strong>för</strong>hållanden i omvärlden avspeglas i en rad unika<br />

och särpräglade kulturmiljöer. Tillskott av ny bebyggelse som infogas på ett varsamt<br />

sätt i den existerande <strong>stad</strong>smiljön kan tydliggöra <strong>Malmö</strong>s olika tidsskikt och<br />

därmed <strong>för</strong>stärka den histo riska dimensionen. I en tålig <strong>stad</strong>sstruktur har många<br />

tidsåldrar fått sätta sina spår.<br />

Stadens utformning speglar en kulturell blandning från olika tidsepoker – både<br />

på grund av sitt läge nära kontinenten, ”mellan” Sverige och Danmark och genom<br />

inflyttning av människor från andra kulturområden. Denna prägel ska värnas och<br />

den starka historiska identiteten tas tillvara. Det kan bland annat innebära en<br />

öppenhet <strong>för</strong> variation och mångfald av arkitektoniska uttryck och skala. Nyskapande<br />

och experimenterande arkitektur och <strong>stad</strong>smiljöer, som flätas samman med<br />

den befintliga <strong>stad</strong>en, bidrar till att ge nya <strong>stad</strong>sområden och omvandlade <strong>stad</strong>sdelar<br />

karaktär och identitet. Nya <strong>stad</strong>srum och byggnader ska kunna vara formmässigt<br />

representativa <strong>för</strong> sin tid, oavsett vilken <strong>stad</strong>sstruktur den byggs i.<br />

Kulturlandskapet och byarna i <strong>Malmö</strong>s omland har betydande kulturhistoriska<br />

värden. <strong>Malmö</strong> området är ett av landets mest fornlämningstäta platser med<br />

boplatslämningar från <strong>för</strong>historisk tid, gravfält och medeltida byplatser med mera.<br />

Ägogränser, vägnät, bystrukturer och pilealléer vittnar om äldre <strong>för</strong>hållanden.<br />

STRATEGIER<br />

• Kunskap om, och respekt <strong>för</strong> den historiska bebyggelsen, dess värden och dess<br />

tillkomsthistoria ska ge <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att ny bebyggelse blir positiva tillskott<br />

som <strong>för</strong>stärker den historiska dimensionen och utvecklar kulturmiljön<br />

samtidigt som funktioner kan <strong>för</strong>bättras och anpassning till miljökrav och<br />

andra tillkomna behov kan ske. Platsens värde och potential ska analyseras<br />

och tolkas så att tillägg och <strong>för</strong>ändringar bidrar positivt till kulturmiljön.<br />

• Kulturmiljövärden ska alltid beaktas. Tillägg, <strong>för</strong>ändringar och ombyggnader<br />

ska liksom tillkommande bebyggelse samspela med, snarare än reducera, existerande<br />

byggnaders värden. Historiska strukturer och planeringsideal som<br />

bidragit till en god <strong>stad</strong>smiljö ska kunna avläsas i <strong>stad</strong>sbilden. Befintliga <strong>stad</strong>skaraktärer<br />

och bo<strong>stad</strong>sområdens kvaliteter ska värnas och <strong>för</strong>bättras utifrån<br />

aspekter som skapar <strong>för</strong>ståelse, trivsel, trygghet och mindre skadegörelse.<br />

• <strong>Malmö</strong>s parker har, utöver rekreativa och ekologiska funktioner, också kulturella<br />

och kulturhistoriska värden. Dessa ska tas tillvara, synliggöras och sättas i<br />

kontext med <strong>stad</strong>en.<br />

• Egenskaper och kvaliteter i omlandets byar och i de olika landskapskaraktärerna<br />

– kust-, slätt- och backlandskapen – ska tillvaratas och värnas.<br />

• I takt med att <strong>stad</strong>en genomgår stora <strong>för</strong>ändringar ökar behovet av kulturhistoriska<br />

inventeringar av bebyggelsemiljöer, byggnader och offentliga rum.<br />

Värden och kvaliteter behöver identifieras genom fortlöpande kartläggningar<br />

<strong>för</strong> att ge underlag till de avväganden som ständigt pågår i <strong>stad</strong>splaneringen.<br />

• Möjligheten att i detaljplaner och områdesbestämmelser skydda särskilt värdefulla<br />

kulturmiljöer och byggnader ska utnyttjas.

57<br />

Genom<strong>för</strong>andestrategier<br />

och arbetsprocesser<br />

Hela <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s organisation bär gemensamt ansvar <strong>för</strong> att de mål som ställs upp i<br />

översiktsplanen kan <strong>för</strong>verkligas. Samverkan mellan nämnder, <strong>för</strong>valtningar och bolag<br />

måste <strong>för</strong>bättras så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strate-<br />

giskt och målinriktat sätt med långsiktigt perspektiv. Nya finansieringsmodeller, statliga<br />

insatser och att andra aktörer involveras i <strong>stad</strong>sutvecklingen kommer att krävas. Dialog<br />

och samverkan med medborgare och aktörer behöver ständigt vidareutvecklas.<br />

Utbyggnadsststrategi<br />

Nu gällande översiktsplan lade fast en generös och mångsidig utbyggnadsstrategi<br />

där möjlighet gavs till expansion med olika funktioner och bebyggelsetyper på<br />

många platser. För att bibehålla <strong>Malmö</strong> som en kompakt och resurseffektiv <strong>stad</strong> var<br />

målsättningen att exploatering i <strong>för</strong>sta hand skulle ske innan<strong>för</strong> Yttre Ringvägen<br />

och i anslutning till tätorterna Oxie, Tygelsjö, Klagshamn och Bunkeflostrand.<br />

<strong>Malmö</strong> har sedan ÖP2000 antogs i huvudsak växt innan<strong>för</strong> Yttre Ringvägen.<br />

En del av utbyggnads möjlig heterna i tätorterna utan<strong>för</strong> själva <strong>stad</strong>en har också<br />

tagits i anspråk. Trots stor befolkningstillväxt de senaste åren finns en stor outnyttjad<br />

kapacitet kvar i nuvarande översiktsplan. Boendetätheten har ökat och<br />

det har visat sig att byggandet i många fall skett med en högre exploateringsgrad<br />

än vad som <strong>för</strong>utspåddes, exempelvis i Västra Hamnen.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>ens långsiktighet gör att delar av planen med stor sannolikhet kan<br />

realiseras <strong>för</strong>st relativt långt in i framtiden. Planen ska säkerställa en handlingsberedskap<br />

och redovisar även projekt och ambitioner som ännu inte har finansiering.<br />

PLANBEREDSKAP<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en syftar till att <strong>Malmö</strong> ska ha möjlighet att växa med i genomsnitt<br />

5 000 invånare per år under den kommande tjugoårsperioden, vilket motsvarar<br />

den genomsnittliga befolkningsökningen under det senaste decenniet. Det är en<br />

hög planberedskap och även om en så stor befolkningstillväxt är möjlig är den<br />

kanske inte sannolik och inte heller önskvärd. Ett mer troligt scenario, och <strong>för</strong> <strong>stad</strong>en<br />

mer gynnsamt, är en mer måttlig ökningstakt. En annan utveckling, oönskad<br />

och mindre sannolik, är minskande befolkning. <strong>Översiktsplan</strong>en ska kunna hantera<br />

flera tänkbara scenarier. Beredskap ska finnas <strong>för</strong> en kraftig tillväxt men planen<br />

ska vara så robust att den fungerar väl <strong>för</strong> andra scenarier.<br />

Kvarvarande kapacitet i gällande översiktsplan ger möjlighet till omkring<br />

35 000 nya bostäder (varav omkring 12 000 på platser med antagna eller påbörjade<br />

detaljplaner) och 35 000 arbetsplatser. Kapaciteteten finns främst i pågående<br />

eller framtida omvandlings- och utbyggnadsområden som Västra Hamnen,<br />

Nyhamnen, Hyllie, Norra Sorgenfri, Limhamns industriområde och Järnvägsverkstäderna<br />

i Kirseberg.<br />

Inom ramen <strong>för</strong> återstående kapacitet enligt nu gällande översiktsplan kan<br />

bo<strong>stad</strong>sbehov och arbetsplatser som kan placeras i blandad <strong>stad</strong>sbebyggelse till-

godoses under en stor del av de närmaste årtiondena. Svårigheter ligger i att ge<br />

plats <strong>för</strong> lågt exploaterade småhusområden och verksamheter som behöver stora<br />

ytor och är omgivningsstörande. Att rymma offentlig service med stora ytbehov<br />

är också svårt. För att lösa detta krävs en kreativ kraftsamling inom kommunen.<br />

För att uppnå önskvärd planberedskap fram till början av 2030-talet behövs<br />

plats <strong>för</strong> ytterligare ca 15 000 bostäder och lika många arbetsplatser. Det tillkommande<br />

behovet kan tillgodoses på olika sätt. Huvudinriktningen ska vara<br />

att bygga tätare i existerande bo<strong>stad</strong>s- och verksamhetsområden, i <strong>för</strong>sta hand<br />

genom ny bebyggelse i anslutning till infartsleder i <strong>stad</strong>en som då kan<br />

omvandlas till <strong>stad</strong>s gator. Tygelsjö kan växa som stationsort, något som <strong>för</strong>utsätter<br />

spår<strong>för</strong>bindelser från Vellinge. Med goda motiv och efter noggranna<br />

överväganden ska avsteg från grundprincipen att bygga <strong>stad</strong>en inåt kunna<br />

accepteras, om <strong>för</strong> <strong>stad</strong>en vitala intressen annars kan bli lidande.<br />

En ny funktionsblandad <strong>stad</strong>sdel som Hyllie eller ett omvandlingsområde som<br />

Nyhamnen rymmer utöver bostäder även en stor del arbetsplatser av olika slag.<br />

Utrymmet <strong>för</strong> renodlade verksamhetsområden <strong>för</strong> den typ av <strong>för</strong>etag som inte kan<br />

samsas med bostäder, är dock mer begränsad. I Norra Hamnen finns plats <strong>för</strong> bland<br />

annat logistik- och transport<strong>för</strong>etag. Mark <strong>för</strong> särskilda verksamhets områden kan<br />

tillgodoses i omedelbar anslutning till Yttre Ringvägen. För ytkrävande verksamheter<br />

som har behov av goda järnvägs- eller vägtransporter, exempelvis logistikanläggningar<br />

är Glostorps vång en väsentlig resurs. Nya verksamhetsområden ska<br />

utformas med så hög täthet som möjligt, både <strong>för</strong> att spara mark och <strong>för</strong> att skapa<br />

goda <strong>stad</strong>smiljöer. I äldre verksamhetsområden som Fosieby industriområde och<br />

Östra Hamnen behöver marken successivt utnyttjas mer effektivt.<br />

För att kunna uppnå ett fullgott <strong>stad</strong>sbyggande med huvudinriktning på tillväxt<br />

inåt, som tillgodoser alla behov, krävs gemensamma målbilder, innovativa<br />

och målinriktade arbetsprocesser över kommunens alla <strong>för</strong>valtningar och i samverkan<br />

med näringsliv, fastighetsägare och andra aktörer av olika slag.<br />

PRIORITERADE OMRÅDEN OCH UTBYGGNADSORDNING<br />

Tre områden ska ha fortsatt starkt fokus och prioriteras: Västra Hamnen-Varvs<strong>stad</strong>en-Nyhamnen,<br />

Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård.<br />

Samtliga är strategiskt viktiga och är stationsnära. Här finns kapacitet och stora<br />

potentialer <strong>för</strong> att bidra till att utveckla <strong>Malmö</strong> och stärka <strong>stad</strong>ens attraktivitet.<br />

Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt i <strong>stad</strong>ens övriga delar kan vara svår<br />

att styra. När den existerande <strong>stad</strong>en byggs tätare är ägo<strong>för</strong>hållandena ofta<br />

splittrade och kommunens markinnehav begränsat. Omvandling och byggande<br />

på privat mark innebär att kommunen har liten påverkan på om och när <strong>för</strong>ändringsprocesser<br />

kan inledas. Byggnation på privat exploateringsmark minskar<br />

också antalet aktörer eftersom få <strong>för</strong>etag har ekonomiska <strong>för</strong>utsättningar att<br />

göra strategiska mark<strong>för</strong>värv. I stället <strong>för</strong> en renodlad utbyggnadsordning ska<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> där<strong>för</strong> arbeta med mer principiella ställningstaganden som visar en<br />

positiv inställning till <strong>för</strong>tätningsprojekt och vilka principer som då är önskvärda,<br />

till exempel närhet till kollektivtrafik. Ett sådant arbetssätt ger också större möjligheter<br />

att anamma en öppen och positiv attityd till goda initiativ som kommer<br />

från fastighetsägare och byggherrar.<br />

En gemensam färdriktning<br />

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

Att skapa en långsiktigt hållbar <strong>stad</strong> – socialt, ekonomiskt och miljömässigt –<br />

ställer höga krav på den kommunala organisationen. Nära samarbeten med<br />

andra aktörer behöver stimuleras. För att uppnå en tät, resurssnål och funktionsblandad<br />

<strong>stad</strong> som är socialt sammanhållen krävs i hög grad helhetssyn och sam-<br />

58

59 GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

PRINCIPIELL UTBYGGNADSSTRATEGI<br />

Kartan visar inriktningen att <strong>stad</strong>ens bebyggelse i huvudsak ska växa<br />

inåt med bebyggelsekoncentration vid kollektivtrafiknoder samt <strong>för</strong>eslagen<br />

infrastruktur och strukturerande gröna stråk.<br />

FÖRKLARINGAR<br />

Bebyggelseområde<br />

Stationsnära läge, kollektivtrafiknod<br />

Infartsled med <strong>för</strong>tätningspotential<br />

Strukturerande gröna stråk<br />

Principiella spårvägsstråk och regionala spår<strong>för</strong>bindelser<br />

Existerande järnvägar<br />

Yttre godsspår / Öresundsmetro

syn. Kommunen behöver bättre metoder <strong>för</strong> att skapa gemensam syn så att rätt<br />

prioriteringar kan göras i genom<strong>för</strong>andefrågor. En <strong>för</strong>utsättning är att alla kommunens<br />

nämnder och <strong>för</strong>valtningar tar ansvar <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>andet och att <strong>för</strong>djupade<br />

samarbeten över <strong>för</strong>valtningsgränser etableras.<br />

Stadsbyggnadsvisionen behöver <strong>för</strong>ankras i en övergripande framtidsvision<br />

<strong>för</strong> hela <strong>stad</strong>en som omfattar alla aspekter och samhällssektorer. Gemensamma<br />

målbilder – tydliga och väl <strong>för</strong>ankrade – är nödvändiga <strong>för</strong> att alla ska sträva mot<br />

samma mål och att olika tolkningar ska undvikas. En stark framtidsbild kan också<br />

fungera som inspiration och ledstjärna <strong>för</strong> aktörer utan<strong>för</strong> den kommunala organisationen.<br />

ARENOR FÖR SAMTAL OCH FÖRHANDLING<br />

Gränsöverskridande samverkan och initiativkraft samt deltagande från många<br />

aktörer är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> framgångsrik <strong>stad</strong>sutveckling. Alla berörda parter<br />

– byggherrar och fastighetsägare, statliga och kommunala myndigheter, invånare<br />

och näringsidkare – måste medverka i tidiga skeden i alla slags planeringprocesser.<br />

Därmed ges <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> kreativa lösningar och lokalt engagemang<br />

med reellt med borgar inflytande.<br />

Att bygga <strong>stad</strong>en tätare innebär att planerings- och genom<strong>för</strong>andeprocesser<br />

blir mer komplexa och mer tids- och resurskrävande jäm<strong>för</strong>t med att lägga<br />

ut nya kvarter på jordbruksmark. Byggandet blir mer komplicerat. En större<br />

andel av framtidens bo<strong>stad</strong>sbyggande kan samtidigt komma att ske på mark<br />

som inte ägs av kommunen. Det ställer särskilda krav, exempelvis behov av<br />

partnerskap. Tidig dialog med exploatörer, byggherrar och bygg<strong>för</strong>etag är nödvändig<br />

– det är angeläget att skapa forum <strong>för</strong> diskussion och <strong>för</strong>handling kring<br />

utvecklingsprojekt.<br />

I de fall kommunen äger marken är markanvisning och detaljplanering de<br />

viktigaste styrmedlen <strong>för</strong> att visa kommunens vilja i bo<strong>stad</strong>sbyggandet; dessa<br />

redskap behöver vidareutvecklas. Samverkan i planering och genom<strong>för</strong>ande<br />

kan prövas i olika former. Bygga-bo-dialogen är en metod som kan bearbetas<br />

och <strong>för</strong>bättras.<br />

Öppna och breda planeringsprocesser<br />

DEMOKRATISKA PROCESSER OCH DELAKTIGHET<br />

Ett brett deltagande av malmöbor med olika behov och intressen i informella<br />

och formella planeringsprocesser borgar <strong>för</strong> bättre <strong>för</strong>ankring och långsiktighet i<br />

alla projekt. Strategier <strong>för</strong> att få fler att engagera sig i demokratiska processer<br />

kring <strong>stad</strong>sbyggande behövs och kommunen ska underlätta <strong>för</strong> och skapa arenor<br />

<strong>för</strong> människor att agera och samverka. Förändringar av existerande bo<strong>stad</strong>sområden<br />

ställer särskilt höga krav på medborgarmedverkan.<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s värdegrund är en självklar bas <strong>för</strong> all planering. Att kontinuerligt<br />

analysera hur planeringen påverkar olika grupper, till exempel utifrån barnperspektiv,<br />

integrations-, genus- och jämställdhetsaspekter, bidrar till att skapa<br />

en <strong>stad</strong> där alla kan känna sig hemma och få sina behov tillgodosedda. Att skapa<br />

<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en inkluderande <strong>stad</strong>smiljö kräver medvetenhet om hur olika<br />

grupper använder <strong>stad</strong>en och vilka behov de har.<br />

VÄRDEBASERAD PLANERINGSPROCESS<br />

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

Stadsbyggandet ska grundas på värdebaserade planeringsprocesser. Det innebär<br />

att gå längre än traditionell fysisk planering i ambitionen att <strong>för</strong>ädla existerande<br />

kvaliteter och skapa nya värden <strong>för</strong> malmöborna. En planering som tar<br />

fasta på att skapa urbana värden i bred bemärkelse – humanistiska, kulturella,<br />

60

61<br />

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

ekonomiska och <strong>stad</strong>sbyggnadsmässiga – kan möta de krav på flexibilitet och<br />

anpassnings <strong>för</strong>måga som ligger i en hållbar <strong>stad</strong>sutveckling.<br />

En <strong>för</strong>änderlig värld ställer ständigt nya krav på den byggda miljön. Det<br />

handlar om att ta fasta på vilken nytta ett projekt ska göra i <strong>stad</strong>ens långsiktiga<br />

utveckling. Att definiera en stabil värdestruktur är ofta viktigare att direkt <strong>för</strong>söka<br />

precisera en fysisk struktur.<br />

KOMMUNALA ARBETSPROCESSSER<br />

Organisation och arbetsprocesser inom kommunen behöver utvecklas <strong>för</strong> att<br />

möta de komplexa utmaningar som finns i dagens samhälle. Det blir alltmer<br />

nödvändigt att arbeta i konstellationer över <strong>för</strong>valtningsgränser – och även med<br />

staten, näringsliv, intresseorganisationer och andra aktörer – där flera kompetenser<br />

samverkar <strong>för</strong> att skapa en utveckling som är ekonomiskt, miljömässigt och<br />

socialt hållbar. Gränserna mellan ”hårda” och ”mjuka” planeringsfrågor blir alltmer<br />

flytande. Behov finns av mer tvärsektoriella samarbeten och gemensamma<br />

konsekvensanalyser.<br />

Mycket offentlig verksamhet i Sverige har traditionellt präglats av storskaliga<br />

satsningar och en linjär planeringsprocess. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska eftersträva att i högre<br />

grad arbeta med småskalig, experimentell planering och sociala innovationer <strong>för</strong><br />

att kunna prova nya lösningar snabbare och mer flexibelt.<br />

Ett socialt hållbart <strong>Malmö</strong><br />

Kommunstyrelsen beslöt 2010 att genom<strong>för</strong>a områdesprogram i fem <strong>stad</strong>sdelar<br />

<strong>för</strong> ett socialt hållbart <strong>Malmö</strong>. Programarbetet behandlar fem områden – Seved,<br />

Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck och Segevång – och leds av berörda<br />

<strong>stad</strong>sdels<strong>för</strong>valtningar. Genom att prioritera dessa fem områden kan programmen<br />

baseras på respektive områdes specifika behov och dynamik. Med start i<br />

konkreta utmaningar ska medborgare, näringsliv, <strong>för</strong>eningar, <strong>Malmö</strong> högskola,<br />

statliga myndigheter med flera engageras i en medskapande process <strong>för</strong> att<br />

generera och realisera lösningar <strong>för</strong> den hållbara <strong>stad</strong>en med betoning på social<br />

problematik. En central tanke i områdesprogrammen är att de ska byggas runt<br />

”fysiska skelett” och ”sociala muskler”.<br />

Syftet är att de fem områdena ska vara innovationsområden och ambitionen<br />

är att innovationsarbetet ska bli så intressant att andra parter i samhället med<br />

kompetens och resurser ska inspireras att delta i <strong>för</strong>ändringsprocesser. Genom<br />

att <strong>för</strong>a erfarenheter från områdesprogrammen vidare till andra platser kan ett<br />

helhetsperspektiv på <strong>stad</strong>ens sociala hållbarhet anammas.<br />

För att klara <strong>Malmö</strong>s sociala utmaningar krävs vidare att stat, kommun och<br />

privata aktörer samverkar. Nya former av partnerskap mellan offentliga och privata<br />

aktörer behöver utvecklas. Medborgardeltagande och engagemang bland<br />

boende och <strong>för</strong>eningar är också en viktig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att uppnå social hållbarhet.<br />

På detta område finns behov av metodutveckling och resurser <strong>för</strong> att<br />

kunna genom<strong>för</strong>a delaktighetsprocesser i praktiken.<br />

Den fysiska planeringen kan bidra till grundläggande <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en<br />

socialt hållbar <strong>stad</strong>sutveckling: arbete, skola och bostäder. I kombination med<br />

kraftfulla åtgärder inom andra områden samverkar <strong>stad</strong>sbyggandet med övriga<br />

samhällssektorer <strong>för</strong> en god samhällsutveckling. Helhetssyn och sammanhang,<br />

variation och blandning, identitet och inflytande är väsentligt att verka <strong>för</strong>. Mer<br />

konkret lyfts i översiktsplanen åtgärder <strong>för</strong> att minska segregation mellan<br />

bo<strong>stad</strong>sområden, <strong>för</strong>bättra tillit, trygghet och sociala möjligheter, tillvarata människors<br />

erfarenhet och kunskap, bidra till en medveten lokalisering av skolor i<br />

god miljö samt bidra till en hållbar, blandad och inkluderande <strong>stad</strong>.<br />

A Läs mer i Nu lyfter vi <strong>Malmö</strong>.<br />

Områdesprogram <strong>för</strong> ett socialt<br />

hållbart <strong>Malmö</strong>.<br />

www.malmo.se/omradesprogram

A Läs mer i Handlingsplan <strong>för</strong> klimat-<br />

och miljöarbetet i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2011–<br />

2014. (Antaget av<br />

Kommunstyrelsen 2011-11-02.)<br />

www.malmo.se/op<br />

Miljömål och miljökvalitetsnormer<br />

För att uppnå nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål samt uppfylla<br />

miljö kvalitetsnormer <strong>för</strong> luft, buller och vatten behöver en rad åtgärder vidtas.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en lägger fast långsiktiga övergripande strategier och planeringsriktlinjer<br />

medan genom<strong>för</strong>andeinriktade planer och program konkretiserar åtgärder<br />

på kort sikt. Flera är framtagna och andra är under arbete. För översiktsplanens<br />

inriktning på att i huvudsak växa inåt är åtgärder som gör att miljökvalitetsnormer<br />

nås och trafikbuller minskar särskilt angelägna och ska prioriteras.<br />

På vissa platser där en omvandling <strong>för</strong>eslås till blandad <strong>stad</strong>sbebyggelse och<br />

ny bo<strong>stad</strong>sbebyggelse, kan <strong>för</strong>utsättningarna behöva <strong>för</strong>ändras <strong>för</strong> att möjliggöra<br />

en sådan <strong>för</strong>ändringsprocess. Det kan till exempel avse trafik- eller industribuller,<br />

luftkvalitet, mark<strong>för</strong>oreningar eller störande verksamheter. I de enskilda<br />

fallen kan handlingsplaner behöva upprättas i tidiga planeringsskeden <strong>för</strong> att<br />

säkerställa platsens lämplighet <strong>för</strong> omvandling och så att miljökvalitetsnormer<br />

kan uppnås. I övergångsperioder kan det bli nödvändigt att tillfälligt acceptera<br />

kvarvarande störande verksamheter.<br />

I Handlingsplan <strong>för</strong> klimat- och miljöarbetet i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2011–2014 konkretiseras<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s klimat- och miljöarbete. Planen pekar ut 26 prioriterade åtgärder<br />

som behöver genom<strong>för</strong>as fram till 2014 <strong>för</strong> att miljöprogrammets långsiktiga<br />

mål ska uppfyllas. Trafikmiljöprogram <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> 2012–2017 lägger fast nya mål<br />

<strong>för</strong> minskad biltrafik. Till år 2030 ska andelen resor som görs med bil ha minskat<br />

till 30 % <strong>för</strong> malmöbornas resor (41 % år 2008) respektive 50 % <strong>för</strong> inpendlarnas<br />

resor (67 % år 2008). Trafikmiljöprogrammet pekar ut nödvändiga insatser <strong>för</strong> att<br />

målen ska kunna uppnås.<br />

Reviderat åtgärdsprogram <strong>för</strong> att nå miljökvalitetsnormen <strong>för</strong> kvävedioxid i<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> togs 2011 fram av Länsstyrelsen i Skåne län och <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> tillsammans.<br />

Programmet sätter upp 19 åtgärder med direkt eller indirekt påverkan <strong>för</strong><br />

att <strong>för</strong>bättra luftkvaliteten i centrala <strong>Malmö</strong>. Effekterna av åtgärdsprogrammet<br />

följs upp och programmet ska successivt revideras vilket innebär att kraftfullare<br />

insatser kan vidtas om det visar sig nödvändigt. K0mpletterande insatser, utöver<br />

de som är fastlagda, kan därtill behövas i samband med exempelvis <strong>för</strong>tätning<br />

vid gator som inte omfattas av åtgärdsprogrammet.<br />

Revidering pågår av <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s åtgärdsprogram mot buller 2009–2013 och<br />

arbetet med en Trafik och mobilitetsplan (arbetsnamn) har startat. I den senare<br />

görs översyn av hela <strong>stad</strong>ens gatunät och trafiksystem.<br />

Ett omfattande arbete med en plan <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>s vatten startar 2013. Planen<br />

ska behandla miljökvalitetsnormer <strong>för</strong> vatten, grundvatten, dricksvatten<strong>för</strong>sörjning,<br />

VA, dagvattenhantering, havsnivåhöjning, <strong>stad</strong>sutveckling i vattennära<br />

läge, havsnära fritid och rekreation med mera.<br />

Sammantaget möjliggörs en utbyggnad av <strong>stad</strong>en inåt genom de åtgärder<br />

som på kort sikt som slås fast i de olika planerna och programmen kombinerat<br />

med översiktsplanens långsiktiga helhetsperspektiv.<br />

Ekonomiska dimensioner<br />

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

<strong>Planstrategi</strong>n <strong>för</strong>eslår flera åtgärder som kräver stora investeringar. Möjligheten<br />

att finansiera nyinvesteringar kommer emellertid under kommande år sannolikt<br />

att vara mindre jäm<strong>för</strong>t vad som varit fallet under senare tid. Detta ställer krav på<br />

strategiska prioriteringar och på ökad samordning av de kommunala <strong>för</strong>valtningarnas<br />

verksamhet. Genom<strong>för</strong>andefrågor kring ekonomi och finansiering måste<br />

där<strong>för</strong> få stort fokus och beaktas noga i tidiga skeden i planeringsprocesserna.<br />

Analyser av marknads<strong>för</strong>utsättningar, ekonomi och genom<strong>för</strong>barhet måste vara<br />

en del av varje steg i planeringen. Flera åtgärder kommer inte att kunna genom<strong>för</strong>as<br />

utan insatser från andra aktörer och statliga investeringar.<br />

62

63<br />

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

Samtidigt är det av flera skäl nödvändigt att investera och skapa incitament<br />

<strong>för</strong> andra aktörers investeringar, inte minst <strong>för</strong> att stödja en god social<br />

utveckling i alla delar av <strong>stad</strong>en, särskilt de platser som omfattas av Områdesprogram<br />

<strong>för</strong> ett socialt hållbart <strong>Malmö</strong>. Det är väsentligt att stimulera och styra<br />

utvecklingen i önskad riktning och till hela <strong>stad</strong>en. Om alla utgifter helt ska<br />

täckas av exploateringsintäkter riskerar investeringar att endast dras till vissa<br />

<strong>stad</strong>sdelar medan <strong>stad</strong>s<strong>för</strong>nyelse i andra delar, där behoven är stora, blir svåra<br />

att genom<strong>för</strong>a. Frågan vad det kostar samhället på lång sikt att inte investera<br />

måste ställas.<br />

På kort sikt kan en glest utbredd <strong>stad</strong> framstå som kommunalekonomiskt<br />

<strong>för</strong>delaktig medan en mer tättbebyggd <strong>stad</strong> med<strong>för</strong> komplexa och kostnadskrävande<br />

genom<strong>för</strong>andeprocesser. Kortsiktiga ekonomiska bedömningar<br />

måste vägas mot ett längre och bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Prioriteringar<br />

i <strong>stad</strong>ens investeringsverksamhet kommer att bli avgörande <strong>för</strong><br />

genom<strong>för</strong>andet. Utgångspunkten måste vara att investeringar styrs dit de gör<br />

mest nytta <strong>för</strong> att bidra till att uppfylla <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s övergripande mål.<br />

KOMMUNALA FINANSIERINGSMODELLER<br />

Att bygga och omvandla i den existerande <strong>stad</strong>en kan på olika sätt komma att<br />

öka kommunens utgifter. Kommunala finansieringsmodeller behöver där<strong>för</strong><br />

anpassas. Det gäller <strong>för</strong> såväl utbyggnadsprojekt som finansiering av drift, underhåll<br />

och verksamheter. Olika typer av partnerskap med den privata marknadens<br />

aktörer behöver initeras och drivas.<br />

Kommunens utgifter <strong>för</strong> att tillgodose behov av offentlig service kan<br />

komma att öka väsentligt. För att skapa plats <strong>för</strong> exempelvis <strong>för</strong>skolor och skolor<br />

i befintlig <strong>stad</strong>smiljö uppkommer högre utgifter jäm<strong>för</strong>t med att bygga på<br />

tidigare obyggd mark. Exempelvis kan fastigheter behöva <strong>för</strong>värvas, byggnader<br />

rivas och i en del fall kommer mark att behöva saneras eller ledningar att<br />

flyttas, med stora kostnader som följd.<br />

I större utsträckning kommer <strong>stad</strong>ens utbyggnad att ske på privatägd mark<br />

och det blir väsentligt svårare <strong>för</strong> kommunen att enligt nuvarande lagstiftning<br />

få kostnadstäckning <strong>för</strong> anläggning och iordningställande av allmän plats samt<br />

nödvändig offentlig service. Nya ekonomiska modeller behöver utvecklas och<br />

provas och privata aktörernas medverkan <strong>för</strong> att bidra till en en god samhällsservice<br />

behöver stimuleras.<br />

För genom<strong>för</strong>ande av detaljplaner på privat mark tecknas regelmässigt<br />

exploateringsavtal med fastighetsägaren, där bland annat finansiering av ny-<br />

eller ombyggnad av allmän plats (gator, torg, parker) regleras. Möjlighet att ta ut<br />

så kallad gatukostnad av privata fastighetsägare styrs av plan- och bygglagen.<br />

För översiktsplanens genom<strong>för</strong>barhet är det viktigt med en rationell modell <strong>för</strong><br />

hantering av gatukostnader. Önskvärda kriterier <strong>för</strong> en sådan modell är att den så<br />

långt möjligt skapar rationella <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> plangenom<strong>för</strong>ande – inte<br />

minst vid omvandling och <strong>för</strong>tätning, möjliggör <strong>för</strong> kommunen att få täckning<br />

<strong>för</strong> utgifter <strong>för</strong> om- och utbyggnad av erforderlig allmän plats, svarar mot fastighetsägarnas<br />

och exploatörernas önskemål om transparens, <strong>för</strong>utsägbarhet och<br />

rättvisa samt skapar goda incitament <strong>för</strong> ökat byggande. Dagens lagregler är<br />

gamla och inte ändamålsenliga vid modern <strong>stad</strong>splanering med stort inslag av<br />

omvandling i existerande <strong>stad</strong>smiljöer och gör det svårt att uppfylla ovan uppställda<br />

kriterier. Behov av ny lagstiftning är där<strong>för</strong> stort. Ett <strong>för</strong>slag som diskuterats<br />

är en modell i analogi med den som gäller <strong>för</strong> allmänna VA-anläggningar, det<br />

vill säga med självkostnadsprincip och taxa som reglerar kostnad <strong>för</strong> anslutning<br />

och nyttjande. I avvaktan på eventuell lagändring måste <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>, inom

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

ramen <strong>för</strong> nuvarande lagstiftning, utveckla så rationella och ändamålsenliga<br />

modeller som möjligt <strong>för</strong> uttag av gatukostnader.<br />

På motsvarande sätt måste frågan om avstående av mark <strong>för</strong> allmän plats<br />

och viktig samhällsservice, som till exempel <strong>för</strong>skolor och skolor, hanteras.<br />

Ersättningsmodeller <strong>för</strong> drift och underhåll samt verksamheter som barnomsorg<br />

kan komma att behöva <strong>för</strong>ändras. Exempelvis måste ökade drifts- och<br />

underhållskostnader som uppkommer i en tätare <strong>stad</strong> på grund av att fler utnyttjar<br />

existerande parker accepteras och vägas mot alternativet att bygga ut <strong>stad</strong>en<br />

utan<strong>för</strong> Yttre Ringvägen och då anlägga nya parker vilket innebär både investerings-<br />

och driftskostnader. Ett annat exempel är att mindre enheter eller flexibla<br />

lokallösningar <strong>för</strong> <strong>för</strong>skolor kan komma att resultera i ökade kostnader <strong>för</strong> verksamheterna,<br />

till exempel i form av högre lokalhyror, vilket behöver kompenseras.<br />

MARKNADSEKONOMISKA SPELREGLER<br />

Byggandet är i allt väsentligt marknadsstyrt och det krävs incitament utifrån<br />

marknadsmässiga aspekter <strong>för</strong> att en utveckling ska komma till stånd. Nödvändiga<br />

<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ny bebyggelse är – <strong>för</strong>utom fysiska och planmässiga –<br />

bland annat att efterfrågan och betalningsvilja finns hos enskilda människor och<br />

<strong>för</strong>etag <strong>för</strong> att välja nytt boende eller ny etablering. För att översiktsplanen ska<br />

kunna genom<strong>för</strong>as krävs tillräckliga ekonomiska incitament <strong>för</strong> att fastighetsägare<br />

och andra aktörer ska delta i utvecklingssprocesser. Dessa <strong>för</strong>hållanden är<br />

dock inte statiska utan genom ett aktivt agerande från kommunens sida kan processer<br />

sättas igång. För översiktsplanens genom<strong>för</strong>ande är det således nödvändigt<br />

med en konstruktiv samverkan mellan plan- och marknadsmekanismer.<br />

Kommunalekonomiska konsekvenser måste vara hanterbara, det vill säga att<br />

nyanläggning och <strong>för</strong>ändringar av allmän plats ska kunna finansieras.<br />

Andra aspekter som kommunen styr över och som påverkar marknaden är<br />

tilldelning av kommunal mark, markprissättning och parkeringsnormer. Kostnadsansvar<br />

<strong>för</strong> infrastrukturinvesteringar i samband med exploatering behöver<br />

belysas ur såväl samhälls- som <strong>för</strong>etagsekonomiska perspektiv.<br />

Statliga regelverk kring planprocesser, regler <strong>för</strong> andrahandsuthyrning och<br />

olika upplåtelseformer samt hyressättnings- och skattefrågor påverkar bo<strong>stad</strong>sbyggandet<br />

och behöver diskuteras och ses över.<br />

INCITAMENT FÖR ANDRA AKTÖRER: MALMÖ STAD SKA GÅ FÖRE<br />

Den ekonomiska dimensionen är intimt sammanlänkad med den sociala<br />

dimensionen. Många av satsningarna och strategier som <strong>för</strong>eslås i planstrategin<br />

syftar mot en <strong>stad</strong> i social balans – något som är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens<br />

attraktivitet och ekonomi på lång sikt. <strong>Malmö</strong> behöver "socio-ekonomiska<br />

flaggskeppsprojekt".<br />

Strategiska satsningar kan skapa en positiv och själv<strong>för</strong>stärkande utveckling<br />

i områden som idag betraktas som mindre attraktiva <strong>för</strong> investeringar.<br />

Kommunen kan behöva ta en aktiv roll <strong>för</strong> att initiera och stimulera till nytänkande<br />

<strong>stad</strong>s utvecklingsprojekt <strong>för</strong> en tät och blandad <strong>stad</strong>. Ett exempel skulle<br />

kunna vara ett omfattande projekt kring Amiralsgatan genom Rosengård.<br />

KOMMUNENS MARKPOLITIK OCH MARKINNEHAV<br />

En ny markpolitik anpassad till nya <strong>för</strong>utsättningar behöver formuleras och<br />

implementeras. En målinriktad och framsynt markpolitik är redskap <strong>för</strong> <strong>stad</strong>ens<br />

utveckling. Strategier <strong>för</strong> hur kommunens markreserv ska användas <strong>för</strong> att<br />

stödja de övergripande målen behöver läggas fast.<br />

Markinnehavet i <strong>för</strong>ening med en aktiv markpolitik har historiskt varit framgångsfaktorer<br />

och ungefär hälften av bo<strong>stad</strong>sproduktionen har under senare<br />

64

65 GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

år skett på mark som kommunen tillhandahållit. Utvecklingen av Västra hamnen,<br />

Hyllie och många andra områden hade inte varit möjlig utan <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong>s markinnehav. En annan positiv effekt är att exploateringen av kommunens<br />

mark kunnat ske på ett <strong>för</strong> <strong>stad</strong>en ekonomiskt gynnsamt sätt. Exploateringsverksamheten<br />

har det senaste decenniet gett ett överskott om ca 200<br />

mkr per år. Från och med 2013 budgeterar <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången med<br />

reavinster från exploateringsverksamheten <strong>för</strong> att delfinansiera verksamhet.<br />

En användning av markinnehavet som både bidrar till en god <strong>stad</strong>sutveckling<br />

och positivt till den kommunala ekonomin är eftersträvansvärd. Mot bakgrund<br />

av översiktsplanens prioriterade inriktningar måste en strategisk översyn<br />

av kommunens markreserv påbörjas. I den existerande <strong>stad</strong>en är <strong>Malmö</strong><br />

<strong>stad</strong>s mark begränsad och kommunen behöver utöka markinnehavet genom<br />

strategiska mark<strong>för</strong>värv <strong>för</strong> att underlätta genom<strong>för</strong>andet av översiktsplanen.<br />

Kommunens långsiktiga planering och en översyn av markreserven måste<br />

gå hand i hand. Noteras bör dock att högre ingångsvärden/bok<strong>för</strong>da värden<br />

<strong>för</strong> exploateringsmark samt högre exploateringsutgifter i framtiden kan<br />

komma att göra det svårare att bedriva kommunens exploateringsverksamhet<br />

med lönsamhet. Det är viktigt att markens värdering vid <strong>för</strong>säljning ses i <strong>för</strong>hållande<br />

till ett ökat fokus på yteffektivitet och allmänt sett bättre markutnyttjande.<br />

Stadens nuvarande markreserv måste också sättas i ett mycket långsiktigt<br />

perspektiv, det vill säga marken ska ses som en framtida resurs <strong>för</strong> flera olika<br />

tänkbara ändamål, och möjligen i nuläget okända behov.<br />

Prioritering, styrning och uppföljning<br />

Med tydliga och gemensamma mål <strong>för</strong> hur <strong>stad</strong>en ska utvecklas kan prioriteringar<br />

av projekt göras utifrån hur väl de medverkar till att uppnå övergripande<br />

mål och hur de stödjer prioriterade inriktningar. Ett helhetsperspektiv på <strong>stad</strong>en<br />

och samhällets utveckling ska tas när olika särintressen ska vägas mot varandra<br />

och prioriteras. En diskussion och analys av hur olika satsningar och projekt<br />

långsiktigt påverkar <strong>stad</strong>en och samhället behöver alltid <strong>för</strong>as. Den långsiktiga<br />

nyttan behöver lyftas fram vid prioriteringar.<br />

AVVÄGNING MELLAN OLIKA INTRESSEN<br />

Avvägningar mellan olika intressen blir svårare och behovet av kompromisser<br />

större när <strong>stad</strong>en blir tätare. Fler särintressen och krav från olika intressegrupper<br />

och aktörer måste jämkas samman. Det <strong>för</strong>utsätter gemensamma <strong>för</strong>hållningssätt<br />

till riktvärden och att sektorsriktlinjer är flexibla och kan anpassas<br />

till aktuella situationer. Fördjupade samarbeten och organiserad erfarenhetsåter<strong>för</strong>ing<br />

inom och mellan de kommunala <strong>för</strong>valtningarna leder till bättre<br />

resultat på lång sikt.<br />

När intressen är motstridiga, exempelvis olika ytbehov som ska tillgodoses,<br />

och det till synes omöjliggör projekt som ligger i linje med prioriterade<br />

inriktningar, blir kompromisser nödvändiga. Konventionella processer,<br />

invanda rutiner och riktlinjer måste ifrågasättas. Även existerande normer,<br />

regelverk och lagstiftning kan behöva omprövas <strong>för</strong> att möjliggöra en hållbar<br />

<strong>stad</strong>sutveckling. Det måste alltid hållas i minnet att alternativen, exempelvis<br />

att låta <strong>stad</strong>en bre ut sig över omlandet, har så många negativa konsekvenser<br />

att de inte kan betraktas som bättre. Det är viktigt att den kommunala organisationen<br />

på alla nivåer anammar ett synsätt som sätter <strong>stad</strong>ens långsiktiga<br />

utveckling i fokus i varje enskild fråga, snarare än konventioner, hävdvunna<br />

metoder och interna regelverk.

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER<br />

ÖVERSIKTSPLANENS EFFEKTER OCH BEHOV AV UPPFÖL JNING<br />

Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens effekter. System<br />

och uppföljning <strong>för</strong> en proaktiv styrning behöver tas fram och följas. Genom<br />

att utveckla <strong>för</strong>bättrade styrinstrument och uppföljningsmetodik kan planen<br />

successivt justeras <strong>för</strong> att de långsiktiga målen ska uppfyllas. Målens angelägenhet<br />

kan variera över tid även om de hänger samman. Om något område<br />

presterar väsentligt sämre än andra det viktigt att investeringar styrs i denna<br />

riktning <strong>för</strong> att den totala effekten ska bli störst.<br />

Det finns behov av en ny "berättelse" om <strong>Malmö</strong>. Idén om den attraktiva<br />

och socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara <strong>stad</strong>en <strong>Malmö</strong>, måste kunna<br />

berättas enkelt, trovärdigt och med tydliga inslag av hur det ska gå till och var<strong>för</strong><br />

kommunen gör eller inte gör på olika sätt. Berättelsen får också bättre<br />

genomslag om alla berättar ungefär samma story och kan beskriva de önskade<br />

effekterna av olika aktiviteter och investeringar. Med en koordinerad kombination<br />

av övergripande mål, strategier, mätetal, måltal och aktiviteter hänger<br />

denna berättelse samman och kan bli dokumenterad i en målstyrningsmodell,<br />

exempelvis ett <strong>för</strong> kommunens <strong>för</strong>valtningar gemensamt "styrkort".<br />

Målstyrning ger struktur och logik från övergripande mål till aktiviteter och<br />

investeringar och ökar sannolikheten <strong>för</strong> att nå en hög grad av genom<strong>för</strong>ande.<br />

Trovärdigheten stärks och bättre möjligheter till uppföljning ges. Styrkdokumentet<br />

ska vara levande där mätetal löpande utvärderas på om de är en god<br />

indikator och verkligen mäter önskad måluppfyllelse. När styrmetoden lagts<br />

fast och färdigställts startar det egentliga arbetet, det vill säga att styra, prioritera,<br />

besluta och följa upp med löpande rapportering.<br />

Genom indikatorer och effektanalyser bör översiktsplanen kontinuerligt följas<br />

upp, så att exempelvis socialt utfall av fysiska åtgärder kan bedömas. Indikatorer<br />

är mätbara faktorer som kan visa om utvecklingen går i önskvärd riktning<br />

eller ej. En indikator säger sällan hela sanningen, men en grupp indikatorer<br />

kan tillsammans ge en relativt till<strong>för</strong>litlig bild av hur utvecklingen <strong>för</strong>håller<br />

sig till målen. Indikatorer behövs <strong>för</strong> alla avseenden av en hållbar utveckling,<br />

såväl <strong>för</strong> miljö som <strong>för</strong> sociala och ekonomiska aspekter.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en behöver också successivt kompletteras med nya planer<br />

och program som inriktas på specifika sektorer eller geografiska områden.<br />

Dessa kan i <strong>för</strong>hållande till uppföljningen styras in där mer fokus krävs <strong>för</strong> att<br />

uppnå målen.<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska vara ett <strong>för</strong>edöme <strong>för</strong> hållbarhet<br />

<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> har som stor aktör goda möjligheter att gå <strong>för</strong>e och visa på goda<br />

exempel i den egna verksamheten och kan därmed bli en inspirationskälla <strong>för</strong><br />

andra. Nytänkande och experimentlusta samt en anda av tillit och tolerans<br />

ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ett innovativt klimat i <strong>stad</strong>en.<br />

Förebildlighet kan handla om allt ifrån <strong>för</strong>nybara drivmedel i kommunens<br />

fordonsflotta till att verka <strong>för</strong> att alla <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s matinköp blir mer hållbara<br />

och att all mat som serveras i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska vara ekologisk. Kommunen kan<br />

som byggherre vara ett <strong>för</strong>edöme och visa på goda exempel <strong>för</strong> energibesparingsåtgärder<br />

i fastighetsbeståndet och <strong>för</strong> gröna tak och gröna väggar i<br />

<strong>stad</strong>srummet. Alla projekt där <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> medverkar som byggherre ska<br />

tjäna som <strong>för</strong>ebilder och exempel på god arkitektur och <strong>stad</strong>sbyggnad. Som<br />

kvalificerad beställare ska <strong>stad</strong>en genom<strong>för</strong>a projekt med genomtänkta processer<br />

och planering <strong>för</strong> långsiktig hållbarhet med högkvalitativ gestaltning<br />

och beständiga material samt klok upphandling. Staden kan därmed inspirera<br />

andra aktörer till hög ambitions nivå.<br />

66

67<br />

Konsekvenser<br />

Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt Plan- och bygglagen kunna utläsas<br />

av plan<strong>för</strong>slaget. Till översiktsplanen hör en mer omfattande miljökonsekvens -<br />

beskrivning. Nedan sammanfattas miljökonsekvensbeskrivningen och redogörs<br />

över gripande <strong>för</strong> vilka konsekvenser ett genom<strong>för</strong>ande av översiktsplanen bedöms<br />

komma att få ekonomiskt och socialt.<br />

Ett nytt plan<strong>för</strong>slag ska bedömas mot ett så kallat nollalternativ, vilket i allmänhet<br />

innebär en jäm<strong>för</strong>else med att gällande planer fortsätter att verka utan <strong>för</strong>ändringar.<br />

<strong>Malmö</strong>s nuvarande översiktsplan består av två delar, dels <strong>Översiktsplan</strong> <strong>för</strong><br />

<strong>Malmö</strong> 2000 (antagen 2000) och dels <strong>Malmö</strong> 2005 Aktualisering och komplettering av<br />

<strong>Malmö</strong>s översiktsplan (antagen 2006). Detta <strong>för</strong>slag till ny översiktsplan anger inga<br />

avgörande skillnader jäm<strong>för</strong>t med gällande plan. I några fall anges nya eller tydligare<br />

inriktningar <strong>för</strong> att stärka en positiv utveckling <strong>för</strong> miljö, socialt och ekonomiskt:<br />

• en mer accentuerad inriktning på att bygga <strong>stad</strong>en tätare<br />

• målformuleringarna i <strong>Malmö</strong>s miljöprogram (Miljöprogram <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong><br />

2009–2020) programmerar översiktsplanen<br />

• starkare fokus <strong>Malmö</strong>s sociala utveckling<br />

• satsning på mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i form av spårvägar.<br />

• en tydligare strategi att genom <strong>för</strong>tätning bygga samman <strong>stad</strong>sdelar och<br />

bygga bort fysiska barriärer<br />

• <strong>Malmö</strong>s profil som grön <strong>stad</strong> ska stärkas bland annat genom mer vegetation<br />

i <strong>stad</strong>srummen<br />

• offensiv satsning på vindkraft<br />

Miljökonsekvenser<br />

Genom<strong>för</strong>ande av <strong>ÖP2012</strong> kan ge både positiva och negativa miljöeffekter. Planen<br />

är framtagen <strong>för</strong> att som helhet minimera <strong>Malmö</strong>s påverkan på miljön.<br />

En tätare <strong>stad</strong> är mer resurssnål än en utbredd. Den ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> fler<br />

människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet<br />

att gå och cykla i sitt dagliga liv och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig.<br />

Även bättre regional kollektivtrafik ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> mer miljövänligt resande.<br />

Bilberoendet kan minska, hälsoläget <strong>för</strong>bättras och de negativa effekterna på klimat<br />

och lokal miljö begränsas. Återanvändning av urbaniserad mark minskar behovet av<br />

att exploatera natur och jordbruksmark.<br />

Strategin att bygga en mer koncentrerad <strong>stad</strong> ger ett yteffektivt markutnyttjande<br />

och totalt sett minskad påverkan på miljön. Lokalt kan dock den täta <strong>stad</strong>en ge problem<br />

med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och<br />

regleringar genom<strong>för</strong>s på rätt sätt. På särskilt bela<strong>stad</strong>e platser kan trafikregleringar<br />

och liknande åtgärder erfordras <strong>för</strong> att klara miljökvalitetsnormer <strong>för</strong> luft och buller.<br />

Att bygga tätare i existerande <strong>stad</strong>smiljö kan ge konsekvenser <strong>för</strong> kulturmiljön.<br />

Genom att beakta kulturmiljövärden tidigt i planeringsprocesser finns<br />

goda möjligheter att bidra till en positiv <strong>för</strong>ändring där existerande kulturmiljövärden<br />

<strong>för</strong>stärks och nya tillskapas. <strong>Malmö</strong>s naturmiljöer skyddas enligt strategi-<br />

A Läs mer: Miljökonsekvensbeskrivning<br />

till <strong>ÖP2012</strong> är ett separat dokument<br />

som ska vara beslutsunderlag<br />

vid antagandet av översiktsplanen.

erna <strong>för</strong> översiktsplanen. I enlighet med Naturvårdsplan <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> ska arealen<br />

mark med höga naturvärden öka och om existerande mark tas i anspråk ska<br />

de kompenseras så att naturvärdena i <strong>stad</strong>en som helhet inte minskar.<br />

BETYDANDE MIL JÖPÅVERKAN<br />

De aspekter av översiktsplanen som bedöms ha betydande miljöpåverkan är<br />

effekter av trafik och transporter i kombination med att <strong>stad</strong>en byggs tätare. Detta<br />

kan lokalt ge sämre luftkvalitet och trafikbullernivåer som kan innebära att människor<br />

utsätts <strong>för</strong> betydande miljöpåverkan. Samtidigt ska åtgärdsprogram <strong>för</strong> att<br />

uppnå miljökvalitetsnormer följas och riktvärden <strong>för</strong> buller beaktas i fortsatt planering<br />

så att betydande miljöpåverkan undviks.<br />

MIL JÖKVALITETSMÅL OCH MIL JÖKVALITETSNORMER<br />

<strong>ÖP2012</strong> beaktar de nationella miljökvalitetsmål. Målen med störst relevans är<br />

"Minskad klimatpåverkan", "God bebyggd miljö", "Ett rikt odlingslandskap". <strong>Översiktsplan</strong>en<br />

beaktar också de av Länsstyrelsen i Skåne uppsatta regionala utmaningarna<br />

och de åtgärder som bedöms centrala <strong>för</strong> att nå målen i länet. <strong>Översiktsplan</strong>en<br />

är framtagen med <strong>Malmö</strong>s miljöprogram, energistrategi och trafikmiljöprogram<br />

som grund. Ett av de uppställda målen i miljöprogrammet är att <strong>Malmö</strong> ska<br />

vara <strong>för</strong>sörjt med lokalt producerad <strong>för</strong>nybar energi år 2030. Det kräver satsningar<br />

på vindkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Trafikstrategierna<br />

strävar till att minska andelen resor som sker med bil vilket ger positiva<br />

konsekvenser <strong>för</strong> utsläpp av luft<strong>för</strong>oreningar och buller.<br />

Jäm<strong>för</strong>t med alternativen anger <strong>ÖP2012</strong> en utveckling som har större möjlighet<br />

att minska bilberoendet och spara åkermark, och därigenom nå fler miljökvalitetsmål<br />

och beakta miljökvalitetsnormerna.<br />

ALTERNATIV<br />

<strong>ÖP2012</strong> innebär inga stora skillnader i <strong>för</strong>hållande till nollalternativet. Miljökonsekvenserna<br />

blir därmed i huvudsak de samma. Nollalternativet skulle dock<br />

kunna innebära en något mindre risk <strong>för</strong> <strong>för</strong>sämrad luftkvalitet och ökat buller<br />

lokalt i <strong>stad</strong>smiljön, eftersom gällande plan inte har lika starkt fokus på att<br />

bygga <strong>stad</strong>en tätare. Å andra sidan riskerar nollalternativet att ge en <strong>stad</strong> med<br />

mindre kollektivtrafiknära bebyggelse och att <strong>stad</strong>en blir mindre socialt hållbar<br />

och attraktiv. Det skulle kunna med<strong>för</strong>a att fler som är verksamma i <strong>Malmö</strong> flyttar<br />

till kranskommunerna vilket i sin tur innebär mer inpendlingstrafik, något<br />

som ger mer buller och luft<strong>för</strong>oreningar. Nollalternativet tar mer jordbruksmark<br />

i anspråk <strong>för</strong> andra ändamål. Nollalternativet relaterar ej till nya beslut<br />

om nationella och lokala miljömål.<br />

Alternativet "att växa utåt" skulle innebära att stora delar av åkermarken<br />

utan<strong>för</strong> Yttre Ringvägen tas i anspråk <strong>för</strong> bebyggelse. Även om utbyggnaden<br />

koncentreras längs <strong>för</strong>eslagna kollektivtrafikstråk vill den mera utspridda strukturen<br />

sannolikt innebära ökat resande med bil p g a större avstånd till målpunkterna<br />

i <strong>stad</strong>en. Att växa utåt relaterar också sämre till miljömålen.<br />

Sociala konsekvenser<br />

KONSEKVENSER<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en påverkar på olika sätt, direkt och indirekt människors levnadsval<br />

och livsvillkor. Planen syftar till att stödja en god social utveckling i <strong>Malmö</strong>. Samtidigt<br />

är <strong>stad</strong>ens sociala <strong>för</strong>hållanden beroende av ett flertal faktorer som <strong>stad</strong>sbyggandet<br />

inte kan påverka.<br />

Olika grupper i samhället har olika livsvillkor och behov. Den enskilde individens<br />

behov stämmer inte alltid överens med en större grupps krav och den stra-<br />

68

69<br />

KONSEKVENSER<br />

tegiska nivå som en översiktsplan omfattar med<strong>för</strong> att en generalisering är nödvändig.<br />

De sociala konsekvenserna av planen beskrivs nedan övergripande utifrån<br />

några av de faktorer som är <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> goda levnadsvillkor.<br />

MÖJLIGHET TILL FÖRSÖRJNING<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en har en tydlig inriktning på att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ett<br />

mångsidigt näringsliv som bidrar till fler arbetstillfällen. Att verka <strong>för</strong> att <strong>stad</strong>en<br />

ska ha en mångfald branscher ger olika typer av jobb och gör <strong>stad</strong>en mindre sårbar<br />

<strong>för</strong> <strong>för</strong>ändringar i omvärlden. Fortsatt fokus på regionala samarbeten medverkar<br />

till att <strong>för</strong>stora arbetsmarknadsregionen vilket ger ytterligare möjligheter<br />

till att få arbete. Ett fortsatt fokus på byggande bidrar också i flera led till fler<br />

arbetstillfällen. Med ett näringsliv som utvecklas och ger sysselsättning får malmöborna<br />

bättre <strong>för</strong>sörjningsmöjligheter.<br />

TILLGÅNG TILL BOSTÄDER OCH GODA BOENDEMIL JÖER<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en omfattande och varierad produktion<br />

av bostäder i alla <strong>stad</strong>sdelar med en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar<br />

och upplåtelseformer. Platser med ensidiga bo<strong>stad</strong>sbestånd ska enligt planen<br />

om möjligt kompletteras med nya typer av bostäder. Därmed kan <strong>stad</strong>en erbjuda<br />

en variation av goda boendemiljöer.<br />

TILLGÅNG TILL SKOLA, VÅRD, OMSORG OCH ANNAN SERVICE<br />

Att säkerställa att erforderlig offentlig service kan realiseras i takt med behoven<br />

är ett viktigt fokus i översiktsplanen. Att bidra till en medveten lokalisering av<br />

skolor och <strong>för</strong>skolor i god miljö är väsentligt. Därtill eftersträvas att skapa en <strong>stad</strong><br />

med närhet mellan olika funktioner, inte minst till samhällsservice av olika slag.<br />

Närhet är positivt <strong>för</strong> alla, inte minst <strong>för</strong> barn och <strong>för</strong> äldre, samt <strong>för</strong> miljön.<br />

Konkurrens om marken i en tätare <strong>stad</strong> kan dock resultera i svårigheter att<br />

genom<strong>för</strong>a exepelvis en utbyggnad av samhällsservice, parker och fritidsanläggningar<br />

med mera. Målkonflikter mellan olika gruppers behov kan uppstå.<br />

JÄMLIKHET OCH INTEGRATION<br />

De ojämlika <strong>för</strong>hållandena som råder mellan olika platser i <strong>Malmö</strong> kan avläsas i<br />

ett flertal indikatorer. Genom att i enlighet med översiktsplanen prioritera<br />

insatser kan dessa <strong>för</strong>hållanden motverkas, exempelvis att överbrygga barriärer,<br />

skapa samband och sammanhang och verka <strong>för</strong> ett mångsidigt utbud av<br />

mötesplatser.<br />

I en tätare och mer blandad <strong>stad</strong> kan alla <strong>stad</strong>sdelar vara attraktiva att<br />

bosätta sig i och ha bo<strong>stad</strong>smiljöer med hög kvalitet. Detta ger <strong>för</strong>utsättningar<br />

<strong>för</strong> mindre skillnader i levnadsvillkor och ökad social sammanhållning.<br />

Ur jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv har en nära och tät <strong>stad</strong> med<br />

spårburen kollektivtrafik <strong>för</strong>delar, då den ger män och kvinnor och invånare med<br />

olika livsbetingelser mer lika villkor i det vardagliga nyttjandet av <strong>stad</strong>en. <strong>Översiktsplan</strong>en<br />

poängterar betydelsen av närhet på olika plan – närhet mellan människor<br />

bidrar till en mer integrerad <strong>stad</strong>.<br />

SAMHÖRIGHET OCH DELAKTIGHET<br />

Delaktighet är avgörande <strong>för</strong> ett fungerande demokratiskt samhälle. <strong>Översiktsplan</strong>en<br />

betonar vikten av, och ger möjlighet att skapa arenor i <strong>stad</strong>srummet där<br />

människor ur alla grupper kan mötas jämlikt och känna sig delaktiga i <strong>stad</strong>slivet.<br />

Med breda sociala nätverk ökar sannolikheten att <strong>stad</strong>ens invånare känner sig<br />

som en del av ett större sammanhang. <strong>Översiktsplan</strong>en påtalar också behovet av<br />

att utveckla medborgarmedverkan i planeringsprocesser av olika slag.

Förändringar i den existerande <strong>stad</strong>sbilden kan orsaka oro och olust, vilket<br />

kan motverkas genom ökad delaktighet i tidiga skeden av <strong>för</strong>ändringsprcesser.<br />

HÄLSA OCH UPPVÄXT VILLKOR<br />

Delaktighet och sysselsättning är avgörande faktorer även <strong>för</strong> god hälsa. Närhet<br />

till parker och grönska, möjlighet till motion och utevistelse är också betydelsefullt.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en stödjer en utformning av <strong>stad</strong>en som möjliggör olika former<br />

av fysisk aktivitet. Det kan vara i form av vardagliga <strong>för</strong>flyttningar, lek,<br />

motion och andra fritidsaktiviteter.<br />

Goda uppväxtvillkor <strong>för</strong> barn och unga är ett villkor <strong>för</strong> en god hälsa senare i<br />

livet. Genom att beakta barn och ungas perspektiv i alla beslut i <strong>stad</strong>splaneringen<br />

ökar möjligheten att ge alla barn en god uppväxtmiljö. Närhetsprincipen<br />

innebär ökade möjligheter att röra sig till fots och cykla vilket på flera sätt bidrar<br />

till social hållbarhet – inte minst ur ett barnperspektiv. I den blandade nära <strong>stad</strong>en<br />

kan barn växa upp med många vuxna <strong>för</strong>ebilder. Barnvänliga och grönskande<br />

bo<strong>stad</strong>smiljöer är viktiga. Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns<br />

och andra oskyddade trafikanters behov. Säkra skolvägar ska vara i fokus.<br />

TRYGGHET OCH SÄKERHET<br />

KONSEKVENSER<br />

<strong>Översiktsplan</strong>en prioriterar en tät och funktionsblandad <strong>stad</strong>. Den täta och blandade<br />

<strong>stad</strong>en kan få ett rikare folkliv där trygghet och tillit främjas genom att<br />

gator, torg och allmänna platser är befolkade vid olika tider på dygnet. Orienterbarhet,<br />

mänsklig skala, aktiva bottenvåningar är andra faktorer som lyfts fram i<br />

översiktsplanen och som bidrar till tillit, <strong>för</strong>ståelse och sociala kontakter. Ett trafiksystem<br />

som sätter människan i fokus och som prioriterar gående och cyklister<br />

bidrar till en ökad säkerhet. Målkonflikter kan dock uppstå mellan olika trafikslag.<br />

Konsekvenser <strong>för</strong> kommunal- och samhällsekonomi<br />

Att långsiktigt bedöma översiktsplanens samhällsekonomiska konsekvenser är<br />

vanskligt. Det finns en mängd osäkerhetsfaktorer och omständigheter i omvärlden<br />

som får stort inflytande. <strong>Översiktsplan</strong>en har i jäm<strong>för</strong>else med de stora socio-ekonomiska<br />

trenderna och globala sammanhang begränsade möjligheter att påverka<br />

samhällsutvecklingen. Uppnådda mål och inriktningar enligt översiktsplanen ger<br />

dock med all sannolikhet betydande samhällsekonomiska vinster på lång sikt.<br />

Kommunalekonomisk verklighet spelar samtidigt en avgörande roll <strong>för</strong> när och i<br />

vilken omfattning planens olika delar kan genom<strong>för</strong>as. I flera avseenden blir planen<br />

svår att <strong>för</strong>verkliga enbart genom kommunala insatser på konventionellt vis. Att<br />

omvandla den existerande <strong>stad</strong>en kan komma att öka kommunens utgifter på olika<br />

sätt. Mer av <strong>stad</strong>ens utbyggnad kommer att ske på privatägd mark och det blir svårare<br />

att få kostnadstäckning <strong>för</strong> anläggning av allmän plats samt offentlig service.<br />

Att bygga <strong>stad</strong>en tätare innebär mer komplicerade genom<strong>för</strong>andeprocesser.<br />

Ett tätare <strong>stad</strong>sbyggande med<strong>för</strong> ett effektivare utnyttjande av existerande<br />

infrastruktur och kommunal service. Tröskeleffekter kan dock uppstå när system<br />

når maximalt utnyttjande, vilket då kan kräva större investeringar i uppgradering<br />

av tekniska system eller kommunal service.<br />

Ett misslyckande med att uppnå social balans och att bibehålla attraktiviteten<br />

kan å andra sidan få betydande negativa konsekvenser <strong>för</strong> kommunens ekonomi.<br />

Satsningar på en <strong>stad</strong>smiljö med hög kvalitet, utbyggd kollektivtrafik och goda <strong>för</strong>bindelser<br />

med omvärlden samt fokus på utbildning och forskning med<strong>för</strong> att verksamheter<br />

inom växande näringar får attraktiva lokaliseringsmöjligheter och goda<br />

tillväxtmöjligheter. Närings livet ges därmed <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> långsiktig <strong>för</strong>nyelse<br />

vilket skapar arbetstillfällen – och basen <strong>för</strong> malmöbornas <strong>för</strong>sörjning kan öka.<br />

70

71<br />

Fortsatt arbete med översiktsplanen<br />

BESLUTSPROCESS OCH GENOMFÖRANDE<br />

Efter utställning av plan<strong>för</strong>slaget kommer planen att slutbearbetas <strong>för</strong> att kunna<br />

antas av kommunfullmäktige. Därefter följer ett viktigt arbete med att <strong>för</strong>ankra<br />

och implemetera planen så att den kan genom<strong>för</strong>as.<br />

TIDSPLAN<br />

TIDSPLAN<br />

KONTINUERLIG RULLANDE ÖVERSIKTSPLANEPROCESS<br />

En <strong>stad</strong> och ett samhälle i ständig <strong>för</strong>ändring kräver en oavbruten pågående strategisk<br />

planeringsprocess. Denna nya översiktsplan ska ligga till grund <strong>för</strong> en kontinuerlig<br />

översiktsplanering som successivt uppdateras varje mandatperiod och<br />

då revideras efter uppkomna behov eller <strong>för</strong>ändrade <strong>för</strong>utsättningar.<br />

2013<br />

2014<br />

Ny ÖP antas Samråd om<br />

Utställning Uppdaterad<br />

Samråd om<br />

Utställning<br />

dialog-PM<br />

ÖP antas<br />

dialog-PM<br />

Produktion<br />

<strong>Malmö</strong>, januari 2013<br />

Illustrationer:<br />

Džiugas Lukoševičius (där ej annat anges)<br />

David Wiberg, sid 18, 19 o 47<br />

Martin Sundberg / White arkitekter / PEAB, sid 20 o 21<br />

Tryck: Holmbergs i <strong>Malmö</strong> AB<br />

Papper: Scandia 2000<br />

Upplaga: 3500 ex<br />

val val val<br />

Arbete med tematiska /<br />

geografiska <strong>för</strong>djupningar<br />

(redovisas som dialog-PM)<br />

beslutade/beställda i<br />

samband med antagandet<br />

2015 2016 2017 2018 2019<br />

2020<br />

2021<br />

2022<br />

Sammanställning<br />

(+ mkb)<br />

Arbete med tematiska /<br />

geografiska <strong>för</strong>djupningar<br />

(redovisas som dialog-PM)<br />

beslutade/beställda i<br />

samband med antagandet<br />

Sammanställning<br />

(+ mkb)<br />

Uppdaterad<br />

ÖP antas<br />

Arbete med te<br />

geografiska <strong>för</strong><br />

(redovisas som<br />

beslutade/bes<br />

samband med

<strong>Malmö</strong>s nya översiktsplan blickar två decennier framåt i tiden. De övergripande<br />

målen är att <strong>Malmö</strong> ska vara en attraktiv och hållbar <strong>stad</strong> socialt, miljömässigt och<br />

ekonomiskt. Staden ska kunna fortsätta växa och det kommer att behövas fler<br />

bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en robust och lång siktigt<br />

hållbar <strong>stad</strong>sstruktur <strong>för</strong> en ökande befolkning, grön tillväxt och att fortsätta utveckla<br />

<strong>Malmö</strong>s attraktivitet.<br />

När <strong>Malmö</strong> kompletteras med ny bebyggelse finns det möjlighet att <strong>för</strong>bättra<br />

<strong>stad</strong>ens existerande kvaliteter. <strong>Malmö</strong> har antagit ambitionen att vara världsledande<br />

i hållbar <strong>stad</strong>sutveckling vilket ger en rad utmaningar, exempelvis på miljöområdet.<br />

Att uppnå en socialt balanserad <strong>stad</strong> där alla kan leva under goda betingelser är en<br />

avgörande utmaning <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>. Ett högt prioriterat mål är där<strong>för</strong> att <strong>för</strong>stärka den<br />

ekonomiska basen <strong>för</strong> malmöbornas <strong>för</strong>sörjning.<br />

<strong>Malmö</strong> ska vara en nära, tät och funktionsblandad <strong>stad</strong> – en grön <strong>stad</strong> med ett<br />

trafiksystem som sätter människan i fokus. <strong>Malmö</strong> ska tillsammans med Köpenhamn<br />

fungera som motor i Öresundsregionen <strong>för</strong> att stärka konkurrenskraften.<br />

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan.<br />

<strong>Översiktsplan</strong>ens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och<br />

vattenområden och hur den existerande <strong>stad</strong>smiljön ska utvecklas.<br />

Denna planstrategi är en del av ett <strong>för</strong>slag till över sikts plan (utställnings<strong>för</strong>slag).<br />

Plan<strong>för</strong>slaget ställs ut från 4 februari till 8 maj 2013 och alla berörda kan lämna<br />

synpunkter. Syftet är att stimulera till en diskussion om <strong>stad</strong>ens framtid och såväl<br />

malmöbor och näringsliv som grannkommuner och myndigheter har möjlighet att<br />

bidra med sina synpunkter.<br />

Denna skrift är endast en del av översikts planen. Övriga delar av planen med<br />

kartor och planeringsriktlinjer, kan ses på www.malmo.se/op/karta<br />

72

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!