Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi - Malmö stad

malmo.se

Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi - Malmö stad

1

Denna skrift är endast en del av översiktsplanen. Hela

planen med kartor och planeringsriktlinjer kan ses på

www.malmo.se/op/karta

ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ ÖP2012

PLANSTRATEGI

Utställningsförslag

januari 2013


Innehåll Disposition

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Malmö 2032 – en stadsbyggnadsvision . . . . . . . . . . . .

Övergripande mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Prioriterade inriktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Köpenhamn – Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skåne och MalmöLund-regionen . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tätare stad och mer funktionsblandning . . . . . . . . . . . .

Bostadsbyggande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Plats för och näring till näringslivet . . . . . . . . . . . . . . . . .

Handel och besöksnäring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Offentlig service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kultur och fritidsaktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

En grönare stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Grönstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mötesplatser i stadsrummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Jämlikhet och jämställdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Folkhälsa, trygghet och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . .

Barnperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Trafikmiljö och prioriteringar mellan trafikslag . . . . . . .

En stad för fotgängare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Cykelstaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kollektivtrafik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hållbar bilism och godstransporter . . . . . . . . . . . . . . . .

Risk och säkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Slutna kretslopp och hållbar avfallshantering . . . . . . . .

Lokalt producerad förnybar energi . . . . . . . . . . . . . . . . .

Resurseffektivt och miljövänligt byggande . . . . . . . . . .

Klimatanpassning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Naturresurser och naturvärden . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Landsbygd och jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Havet och kusten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Stadens gestaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kulturmiljö och historiskt perspektiv . . . . . . . . . . . . . . .

Genomförandestrategier och arbetsprocesser . . . . . .

Konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fortsatt arbete med översiktsplanen . . . . . . . . . . . . .

3

4

7

13

17

23

24

26

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

57

67

71

Denna skrift är endast en del av översiktsplanen.

Kartor och planeringsriktlinjer kan ses på

www.malmo.se/op/karta

Till utställningsförslaget hör också en miljökonsekvensbeskrivning

och samrådsredogörelse.

PLANSTRATEGI

STADSBYGGNADS-

VISION

MÅL

MILJÖ-

KONSEKVENS-

BESKRIVNING

PRIORITERADE

INRIKTNINGAR STRATEGIER

SAMRÅDS-

REDOGÖRELSE

Synpunkter

Lämna dina synpunkter på planförslaget

senast 8 maj 2013 till:

Malmö stadsbyggnadskontor

205 80 MALMÖ

2

DIGITALT

KARTVERKTYG

PLANERINGS-

RIKTLINJER

e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se

Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill

beställa fler exemplar av denna skrift,

Åke Lundqvist, telefon: 040 34 2381

Tillhör du en förening, ett företag, intresseorganisation

och vill veta mer? Anmäl ert intresse på

www.malmo.se/op så kommer vi och berättar.


3

Förord

Malmö har genomgått en framgångsrik omvandling, från

att ha varit en industristad i kris, till en modern, miljömedveten

och framtidsinriktad stad. Malmö har tagit fram ett

förslag till en översiktsplan för en ny tid – med siktet på

2030-talets Malmö.

I förslaget till översiktsplan ges en samlad bild av

Malmö stads långsiktiga utveck lings visioner och hur den

fysiska planeringen på olika sätt kan bidra till att dessa

förverkligas. Osäkerheten om vad framtiden bär med sig

är stor men samtidigt kan vi något bättre förutsäga vad

som kommer att ske exempelvis inom teknikutveckling. Vi

formar till viss del framtiden själva men vi är också påverkade

och beroende av omvärlden och processer som vi

inte styr över och där måste vi navigera klokt.

Som ett strategiskt dokument med tydliga inriktningsmål

ska en översiktsplan fungera som vägvisare och stöd

för kommunala beslut på olika plan. Den ska stödja och

inspirera till beslut och arbetsmetoder inom stadens olika

förvaltningar som sammantaget leder mot ett mer hållbart

Malmö. Översiktsplanen syftar också till att stimulera

andra aktörer – offentliga, privata och ideella – i deras

arbete som i sin tur bidrar till att utveckla Malmö.

Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är självklara

mål för Malmös utveckling. Huvudinriktningen är att

Malmö ska fortsätta växa inåt. Det är en strategi som

bättre kan hantera såväl en kraftig befolkningsökning

Vad är en översiktsplan ?

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan.

En gång under varje mandat period ska kommunfullmäktige uttala

sig om den gällande översiktsplanen är aktuell eller anta en ny översiktsplan.

Malmös gällande översiktsplan består av två delar, dels Översiktsplan

för Malmö 2000 (antagen dec 2000) och dels Malmö 2005 Aktualisering

och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen feb 2006).

Denna planstrategi är en del av ett utställningsförslag till ny översiktsplan

för Malmö. Planförslaget består dels av denna skrift, dels av en

digital karttjänst, se www.malmo.se/op/karta

Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av

mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas.

Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling.

Det innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan

komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktsplanen ska säkerställa

en handlingsberedskap, men är inte juridiskt bindande.

som en lägre befolkningstillväxt. En tätare bebyggd stad

är dessutom mer resurseffektiv och har därför en mindre

miljö belast ning än en gles och utbredd. En kompakt stad

ger bra förutsättningar för en levande stadsmiljö och en

stor potential till att utveckla Malmös attraktivitet. Stadens

attraktionskraft är avgörande för att skapa nya

arbets tillfällen och har därmed stor betydelse för malmöbornas

väl färd.

Det är viktigt att Öresundregionen får goda förutsättningar

att utvecklas. Investeringar i infrastruktur har stor

betydelse. Framtidens behov av ytterligare en fast förbindelse

mellan Malmö och Köpenhamn är uppenbart redan

idag – och planeringen av en Öresunds metro har startat.

Detta utställningsförslag är ett utmärkt underlag för

en öppen och bred dialog kring Malmös utveckling. Hur

Malmö kan bli en ännu bättre stad att leva och verka i är

en angelägenhet för såväl stadens invånare och företagare

som för våra grannar i Öresundsregionen. Härmed

bjuds malmöbor, föreningar, företag och andra intressenter

in till dialog. Bred delaktighet i processen är viktig.

Framtidens Malmö bygger vi tillsammans.

Ilmar Reepalu

Kommunstyrelsens ordförande

Process

Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översikt liga planering.

Kommunstyrelsen är beställare och leder arbetet med översiktsplanen.

Planförslaget har utarbetats av strategiavdelningen vid stadsbyggnadskontoret,

i samarbete med planavdelningen, stadsarkitektavdelningen,

stadskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen, fastighetskontoret med

flera. Projektledning: Tyke Tykesson och Johan Emanuelson.

Ett underlag för samråd behandlades av Kommunstyrelsen i maj 2011

och samrådet pågick från maj till september 2011. Samrådsyttrandena visade

en stor enighet kring mål, utmaningar och övergripande strategier enligt

samrådsunderlaget. Det fanns en samsyn kring att Malmös stora utmaningar

– och de frågor som ska prioriteras under de kommande åren – dels är

den socio-ekonomiska situationen och dels en fortsatt omställning till en

miljö mässigt hållbar stad. Av samrådet drog Kommunstyrelsen slutsatsen

att mål och övergripande strategier skulle ligga fast i det fortsatta arbetet.


Sammanfattning

Malmö – dags för nästa kliv

Malmös förvandlingsprocess har kretsat kring stadsutveckling

och miljöfrågor. Nu blickar vi in i en ny tid,

två decennier fram i tiden – nya mål ska formuleras

och en ny berättelse har sin startpunkt. En ny berättelse

om Malmö måste utgå från malmöborna med

fokus på den gemensamma potentialen, den kollektiva

kunskapen, det sociala kapitalet.

Därför måste staden hänga samman i alla delar. Vi

ska öka rörligheten genom att skapa intressanta målpunkter

i hela staden, bryta barriärer och möjliggöra

en integrerad bostadsmarknad. Arbete, skola och

bostad är grundläggande förutsättningar för alla.

Det nya näringslivet önskar en stad som kännetecknas

av multifunktion, flexibilitet, idéutbyte och

öppenhet. Det kan omsättas till hur vi formar staden

med stadsrum som understödjer attraktivitet och

möten. Städerna är möjligheternas plats där koncentrationen

av människor genererar innovation och

ekonomisk tillväxt.

Inriktningen på att växa inåt och att bygga

Malmö tätare innebär en möjlighet att läka samman

stadens olika delar, att fylla i med det som saknas och

att göra det med den nya berättelsen som grund. Då

kan rumslig organisation bli en del i framtidens drivkrafter

kring miljö och social hållbarhet. En möjlighet

som vi måste lyckas med. Vi kan bara göra det i samverkan

– tillsammans med gemensamma mål.

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör

Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad

socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

SAMMANFAT TNING

En översiktsplan för en ny tid

Malmö står inför flera svåra utmaningar inför framtiden.

Det är av avgörande betydelse för Malmös utveckling att

skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingelser

för alla. Staden ska kunna växa men med minsta möjliga

påverkan på miljön – lokalt och globalt.

Malmös utmaningar kan inte mötas med traditionella

metoder. Konventionella processer, invanda rutiner

och riktlinjer måste ifrågasättas. Innovation och nytänkande

är nödvändigt. Nya samverkansformer mellan

kommun, stat och andra intressenter måste utvecklas

och medborgarnas delaktighet behöver ständigt vidareutvecklas.

Prioriteringar i stadens investeringsverksamhet

kommer att bli avgörande.

Översiktsplanen ska betraktas i ett långsiktigt perspektiv

och en del av det som redovisas kommer med stor

sannolikhet att realiseras först relativt långt in i framtiden.

Planen ska säkerställa en handlingsberedskap och måste

ta höjd för framtiden genom att visa även projekt och

ambitioner som ännu inte har en klar finansiering.

Övergripande mål

Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt

hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De

tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt

beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan

de andra.

Social balans och goda livsbetingelser innebär ett

samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens

medborgare att skapa sig ett gott liv. Ekonomisk

dynamik och hållbarhet betyder att staden och dess

näringsliv kan utvecklas långsiktigt, skapa värden och ge

inkomster och försörjning till malmöborna. Ett resurseffektivt

samhälle och ekologisk uthållighet innebär att

på lång sikt säkerställa och tillfredsställa människors basbehov.

Natur- och klimatgivna förutsättningar måste

beaktas och ekosystemens produktionsförmåga bevaras.

Prioriterade inriktningar

Tydliga prioriteringar ska generera en robust stadsstruktur

som präglas av närhet, som är tät och grön,

som läker samman staden – socialt och fysiskt – och

som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt närings-

4


5 SAMMANFAT TNING

liv, och därmed arbetstillfällen. För att bidra till att uppnå

miljömålen ska resurssnålhet och energi effektivitet prioriteras,

liksom satsningar på förnybar energi och på ett

trafik system med minimerad miljöpåverkan.

NÄRA, TÄT, GRÖN OCH FUNKTIONSBLANDAD STAD

En övergripande prioritering är att Malmö främst ska

växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Resurser ska sparas

genom att bygga staden tätare. Malmö är en stad som

kan vara "nära" ur flera olika synvinklar. Den täta staden

ska vara flexibel och yteffektiv. Malmö ska byggas som

en funktionsblandad stad för ett intensivt och rikt stadsliv.

Stadens parker behöver utvecklas för att ge en växande

befolkning möjlighet till rekreation och stillhet.

Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden

i trafiksystemet.

REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH

SYSSELSÄTTNING

Tillväxtfrämjande insatser för att bidra till välfärd för

malmö borna, fler arbetstillfällen och försörjning har

central betydelse för stadens utveckling. Öresundsregionen

är en motor för grön tillväxt och en plats där

tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö-Lund

ska vara en sammanhängande metropol

som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen.

Malmö ska vidare utvecklas som en attraktiv

stad för boende, besökare och företags etablering. Plats

ska ges för ett mång sidigt näringsliv.

STADEN SOM KULTURELL OCH DEMOKRATISK ARENA

Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling,

som gemensam kontaktyta för möten mellan människor

och för att stimulera demokrati och delaktighet.

Fler mötes platser behöver skapas och trygghet och

jämställdhet i stadsrummet öka. God folkhälsa är en

förutsättning för en positiv utveckling, för välfärd och

för tillväxt. Att minska skillnader i hälsa inom staden

har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos

människor som känner sig delaktiga. Staden stärks

socialt av medborgares medverkan och det är väsentligt

att inom för fysisk planering målinriktat verka för

ett ökat deltagande i förändringsprocesser.

Principiell utbyggnadsstrategi (se sidan 59).

Genomförandestrategier och arbetsprocessser

Helhetssyn och samsyn krävs för att uppfylla Malmö

stads övergripande mål. Samverkan mellan kommunens

nämnder, förvaltningar och bolag måste förbättras så att

prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat,

strategiskt och målinriktat sätt. Investeringar ska styras

dit de gör mest nytta i ett långsiktigt helhetsperspektiv.

Gränsöverskridande samarbeten, initiativkraft samt

brett deltagande är en förutsättning för framgångsrik

stadsutveckling. Statliga insatser kommer att behövas

och fler aktörer involveras mer i stadsutvecklingen.

Kommunala finansieringsmodeller behöver anpassas,

såväl för utbyggnadsprojekt som för finansiering av drift,

underhåll och verksamhet. Stadens långsiktiga utveckling

måste vara i fokus i varje enskild fråga, snarare än

konventioner, hävdvunna metoder och interna regelverk.

För att uppnå miljö- och klimatmål samt uppfylla

miljö kvalitetsnormer för luft, buller och vatten behöver

en rad åtgärder vidtas. Översiktsplanen lägger fast

långsiktiga övergripande strategier och planeringsriktlinjer

medan exempelvis Handlingsplan för klimat- och

miljö arbetet i Malmö stad 2011–2014 och Trafikmiljöprogram

för Malmö stad 2012–2017 konkretiserar åtgärder

på kort sikt.

Strategier

De övergripande målen och prioriterade inriktningarna

fordrar att en rad samverkande strategier fullföljs. Strategierna

bidrar på olika sätt till ett eller flera av hållbarhetsmålen

– de stödjer och förstärker varandra. Flertalet strategier

är generellt formulerade och kompletteras av mer

detaljerade planeringsriktlinjer kopplade till geografiska

områden. Dessa riktlinjer finns i ett digitalt kartverktyg

(som nås via internet) vilket är översiktsplanens andra del.


7

Malmö 2032 –

en stadsbyggnadsvision

I början av 2030-talet är Malmö en stad som har vågat ta krafttag för att uppnå högt

ställda mål om hållbarhet. En stad med mod. Det känns och syns – i stadens puls och

karaktär och i den energi som malmöborna förmedlar. Malmö är Sveriges mest interna-

tionaliserade stad. Gator och torg har ett intensivt stadsliv men samtidigt har Malmö

blivit märkbart tystare och renare. Det är en stad som helt försörjs med förnybar energi.

Malmö är rätt plats att vara för ett innovativt och kreativt näringsliv.

EN STÖRRE STAD – NÄRA, TÄT, GRÖN OCH MED ETT RIKT STADSLIV

Malmö är en stad som låter tala om sig, precis som i början av 2000-talet. En

stad som lockar boende, företag och besökare från hela världen. Malmös betydelse

som syskonstad till Köpenhamn och tyngdpunkt i regionen har stärkts.

Malmös befolkning har ökat kraftigt. Fler människor rör sig nu på samma

yta eftersom staden blivit tätare bebyggd. Gator och torg har fått mer liv och

rörelse. Stadsbilden kännetecknas av aktivitet, folkvimmel och möten där butiker,

lokal handel och restauranger blomstrar. Det har skapat närhet och bättre

förutsättningar för att gå, cykla och åka kollektivt.

Malmö har utvecklat en känsla av liten storstad där det är nära till det

mesta. Den nära staden är hållbar och resurseffektiv. Tiden behöver inte jagas

– det är enkelt att leva vardagslivet koncentrerat. En hållbar livsstil är självklar

för malmöborna – i den socialt balanserade staden finns en stark medvetenhet

om hur vårt sätt att leva påverkar andra människor och naturen – social och

ekologisk hållbarhet i praktiken. I Malmö lever man hälso samt och har sunda

konsumtionsmönster – det är lätt att göra rätt.

EN STAD SOM VÅGAR

I Malmö är hållbarhet en självklar grund för planering och beslut. Eftersom

Malmö vågar testa ny teknik är smarta miljömässiga lösningar synliga i hela

staden. Staden har länge varit öppen för förändring och nytänkande och här

utvecklas hållbara lösningar i samspel mellan företag, medborgare och kommun.

Beprövade metoder och synsätt utmanas och i Malmö bejakas förändring.

Malmös satsning på sociala innovationer har gett genklang och stimulerat

till nya företag. Tillsammans med ett dynamiskt och nytänkande näringsliv skapas

därmed kontinuerligt en mångfald nya arbetstillfällen.

Modet finns att låta de som ska använda ett område själva arbeta med

utvecklingsarbetet. Staden är lyhörd för sina invånares önskemål och anpassar

verksamheter efter människors behov. Malmöborna deltar därmed aktivt i stadens

utveckling. Lokala initiativ uppmuntras och är en påtaglig del av stadsbilden.

Initiativ som ökar malmöbornas livskvalitet utan att tära på ändliga resurser

har fått genomslag.


EN FÖRETAGSAM STAD PÅ STABIL GRUND

MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION

Malmö är 2032 ännu närmare kontinenten, en självklar del av det kontinentala

Europa. Den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält och höghastighetstågen

som passerar Malmö C och Kastrup till Hamburg har ytterligare utökat regionen.

Kastrups flygplats har fått ökad internationell betydelse. Öresundsmetron

mellan Malmö och Köpenhamn är snart förverkligad. Samarbetet mellan

de båda städerna har gjort att många nästan betraktar dem som en och

samma stad.

8


9

MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION

Regionen knyts samman genom ett utbyggt nät av spår. Man åker direkt från

Fosie och Rosengård till Köpenhamn och från Falsterbonäset kommer man med

snabbspårväg. Hyllie är fullt utbyggt och sträcker sig ända till Yttre Ringvägen

med en tät och blandad bebyggelse där kunskapsintensiva företag samsas med

bostäder. Närheten till Kastrup har gjort Hyllie till en internationell knutpunkt för

företag och boende. Att finnas i Malmö är att finnas i rätt sammanhang för

många företag. Att staden är spjutspets både för sociala satsningar och för miljö

lockar. Att Malmö är helt försörjd med förnybar energi, främst från vindkraft är i

Vision: 2032 är Köpenhamn och Malmö

en sammanhängande metropol, där

tillväxt och livskvalitet går hand i hand.

Illustration: COBE


MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION

sig attraktivt. Det är nära till såväl kompetent arbetskraft som till kontinenten.

Den som väljer att etablera sig i Malmö gör det i förvissningen att skolorna håller

hög kvalitet och att det finns trygga och goda bostadsmiljöer av olika slag.

Malmö är ett starkt tillväxtcentrum i Öresundsregionen. Det mångsidiga

näringslivet bygger i hög utsträckning på grön teknologi och entreprenörskap,

media- och upplevelseindustri. Besöks- och evenemangsnäringarna frodas. Stora

evenemang – sport och musik med världsartister – avlöser varandra på Malmös

arenor och scener.

Traditionella näringar som jordbruket har utvecklats i ekologisk riktning.

Visionen att bevara, nyskapa och utveckla landsbygden har fullföljts. Omlandet

ses nu som en tillgång för lokal produktion av livsmedel.

Norra Hamnen är ett logistiknav för hela regionen som distribuerar varor till

och från hela världen. Hamnverksamheten har flyttat norrut. Nyhamnen har därmed

kunnat utvecklas till en tättbebyggd och pulserande plats med såväl bostäder,

kontor och handel som en stadspark. Dess nya karakteristiska skyline kompletterar

Malmös allt taggigare siluett. Hela hamnområdet präglas av liv och

rörelse – här arbetar många malmöbor inom många olika branscher.

Söder om sjukhuset, kring Medeon, har en ny stadsdel med fokus på hälsa

och medicinsk forskning vuxit fram. En stadsdel som Norra Sorgenfri speglar det

diversifierade näringsliv som präglar Malmö. Kvarteren rymmer en brokig företagsamhet

med stora och små företag blandat med bostäder, handel och utbildning.

Stadsdelen som präglas av småskalighet, mångfald, liv och rörelse har blivit

en utökning av stadskärnan.

EN STAD MED GODA LIVSBETINGELSER FÖR ALLA

Staden har uppnått social balans. Kraftfulla och uthålliga satsningar har gjort

Malmö till en integrerad stad. Förändringen har byggt på innovation, experimenterande,

lyssnande och tillåtande attityder. Nya lösningar och tankesätt

har bejakats och stadens skiftande och mångfacetterade uttryck berikats.

Hela staden har omfattats i arbetet. Stadens mångfald har tagits tillvara

och skapat en av norra Europas mest stimulerande och kreativa miljöer.

I Malmö är det lätt att vara olika. Här finns det plats för alla och en flexibilitet

att klara nya utmaningar. Genom kulturen – konsten och musiken, litteraturen

och bildningen, sport och idrottsaktivitet, nyskapande och bevarande – ges

förutsättningar för ett kulturellt rikt liv med hög livskvalitet för malmöborna.

I Malmö finns plats att uttrycka sig och det märks i gaturummen. Stadsrummen

är inkluderande och skapar trivsel och trygghet. Malmö präglas av gränsöverskridande

möten som föder nya idéer – mellan generationer och mellan

kulturer.

Barnen i Malmö växer upp i en utvecklande och stimulerande miljö – nära

parker och naturområden att utforska och där man kan utveckla motorik och

koordination. Barnen kan röra sig säkert till kompisar och skola. På ett innovativt

sätt har behovet av förskolor och fritidsaktivitet beretts plats i den täta staden

genom att flera olika funktioner ryms i komplexa gröna byggnadsvolymer.

10


11

MALMÖ 2032 – EN STADSBYGGNADSVISION

Barriärer mellan stadsdelar har brutits och gränser har suddats ut. Nya stråk

har gett nya rörelsemönster och staden har därmed läkts samman, både socialt

och fysiskt; fler möjligheter finns till möten mellan människor från olika platser i

staden. Ett exempel är det nya gröna stråket genom Fosie från Folkets Park till

den berömda botaniska trädgården i Lindängelund och vidare ut i landskapet.

I många av Malmös bostadsområden har den äldre bebyggelsen kompletterats

med nya hus av varierande slag. Ett bredare utbud av bostadstyper har därmed

skapat större möjligheter att bo kvar i samma stadsdel när man behöver en

större eller mindre bostad. All ny bebyggelse är sedan lång tid tillbaka ”nollenergihus”.

EN STAD VID VATTNET

Malmös vattenmiljöer utnyttjas mer än tidigare och havet är tydligt närvarande.

Kusten har tagits till vara för många olika typer av fritidsaktivitet. Fler bostäder

med nära vattenkontakt har uppförts exempelvis på Ön, i Varvsstaden och

Nyhamnen.

Kanalen har aktiverats och det finns gångstråk nära vattnet längs hela dess

sträckning. Miljökvalitetsnormen för god vattenkvalité är uppfylld vilket medfört

att kanalerna nu har ett flertal rekreativa inslag av vattensporter och attraktiva

mötesplatser av olika karaktär vid kanalkanterna. För att bidra till en förbättrad

närmiljö och att höja den ekologiska statusen i kanalen och övriga recipienter,

har ett antal reningsåtgärder för trafikdagvatten genomförts. Andra insatser har

inneburit att antalet bräddningar till Malmös inre kanaler minskat drastiskt.

EN TÄT OCH GRÖN STAD

Malmö har blivit påtagligt grönare. Staden har fått nya gröna stadsrum och stora

parker. Många gaturum har fått ny eller återskapad grönska. Gröna tak och gröna

väggar är vanliga inslag. Nya platser för stillhet och eftertanke har skapats – tysta

platser, avstressande gröna rum. I tättbebyggda kvarter finns plats för vatten,

grönska, spontanodling och för möten. Små parker skapas och utformas på

lokala initiativ. Ibland försvinner de lika snabbt som de kom till men andra lever

och frodas år efter år till glädje för alla.

Malmö är en världsberömd cykelstad. En mångfald cykelmodeller syns i

stadsbilden, en del har hjälpmotorer, andra väderskydd. De vanligaste färdsätten

inom staden är att gå, cykla eller att ta någon av de fem spårvagnslinjerna. Cykelvägnätet

är heltäckande och säkert vilket gör det användbart för såväl liten som

stor. Bilarna i staden är tysta och rena. Andelen resor med bil har minskat drastiskt

och i stora delar av stadskärnan sker fordonstrafiken på de gåendes villkor.

Flera av de stora infartsleder som tidigare utgjorde barriärer mellan stadsdelar

har byggts om till stadshuvudgator med hus, butiker och trottoarer längs

gatan. Ett exempel är Amiralsgatan genom Rosengård som blivit ett stråk med

ett rikt butiksutbud och liv och rörelse på trottoarerna. Förändringarna har medfört

ett lugnare trafiktempo och gator som nu knyter samman snarare än delar

av. Staden har läkts samman såväl mentalt som geografiskt.


13

Övergripande mål

Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv

plats att bo, besöka och verka i. Ett mål med hög prioritet är att förstärka den ekonomis-

ka basen för malmöbornas försörjning. Malmö ska vara motor i regionen som tillsam-

mans med Köpenhamn och Lund utvecklar konkurrenskraft och grön tillväxt. Miljö-

målen innebär bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, hållbart nyttjande av

natur tillgångar och att Malmö helt ska försörjas med förnybar energi på 2030-talet.

Attraktiv och socialt, ekonomiskt och miljömässigt

hållbar stad

De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra.

Inget av målen kan uppnås utan de andra. Utan fungerande ekosystem finns inga

förutsättningar att nå ekonomisk och social hållbarhet. Att utveckla ekologiskt hållbara

system och strukturer kräver goda ekonomiska villkor. Ekonomisk tillväxt är en

förutsättning för att skapa arbetstillfällen vilket ökar den sociala hållbarheten. Stor

differens i livsvillkor mellan invånarna inverkar negativt på den ekonomiska situationen

och en stad i social obalans kommer med tiden att förlora sin attraktivitet.

Att ta tillvara stadens sociala kapital bidrar till ekonomisk tillväxt. Satsningar på

ekologisk hållbarhet kan fungera som motor för social hållbarhet, medan denna i

sin tur i vissa fall är en förutsättning för miljömässig hållbarhet.

Målet är att skapa en robust stadsstruktur för en växande befolkning och

samtidigt fortsätta utvecklas som en attraktiv och hållbar stad.

SOCIAL BALANS OCH GODA LIVSBETINGELSER

Målet är ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medborgare

att skapa sig ett gott liv. Det handlar om grundläggande behov som arbete

och försörjning, att ha en bostad, möjlighet att få en god utbildning, känna sig

trygg och ha tillgång till bra vård. Det handlar även om aspekter av livet som att

delta i demokratiska processer, känna sig delaktig i ett sammanhang, ha möjlighet

att delta i kulturella aktiviteter och uttrycka sig kreativt.

En socialt balanserad stad ska också vara en jämställd stad. Det innebär rättvisa,

demokrati och delaktighet – kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter

att utforma samhället och sina liv. Allas olika erfarenhet, behov och prioriteringar

ska få genomslag i stadsplaneringen.

Med ambitionen att bidra till en god social utveckling i alla stadsdelar är det viktigt

att arbeta med hela Malmö. Stadens olika delar ska läkas samman och barriärer

ska brytas, såväl fysiska som mentala. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar

ska minska. Alla delar av staden ska vara attraktiva att bosätta sig i och ett viktigt

mål är att minska segregation och utanförskap. Malmö ska dra nytta den potential

som stadens kulturella struktur ger.

Den fysiska miljön är ett ramverk för social interaktion i en stad och är därmed

en grundläggande förutsättning för stadens liv. Samtidigt ligger många väsentliga


UTMANINGAR

Malmö har i flera avseenden haft en positiv

utveckling under den senaste

15-årsperioden. Staden har – efter att

ha passerat en lång och djup kris med

sjunkande befolkning och förlust av ett

stort antal arbetstillfällen – inlett en

långsiktig omvandlingsprocess mot en

stad med fokus på kunskap, kreativitet

och upplevelse.

Den sociala utvecklingen har samtidigt

inte varit positiv – snarare tvärtom.

Delar av befolkningen har inte omfattats

av de gynnsamma effekter som stadens

förvandling fört med sig. Utanförskap

av olika slag skapar spänningar

mellan olika grupper i samhället. Skillnader

i levnadsstandard och folkhälsa

mellan olika stadsdelar har ökat. Många

malmöbor har inte kunnat ta plats i stadens

nya näringslivsstruktur och alla

upplever inte stadens utveckling under

de senaste åren som positiv.

aspekter kring den socio-ekonomiska utvecklingen till stor del utanför vad den

fysiska planeringen i sig själv kan åstadkomma och den underliggande problematiken

måste främst lösas genom sociala/politiska insatser. Stadens fysiska

struktur – dess rumsliga organisation – samt utformning av gator, torg, parker

och bostadskvarter, placering av mötesplatser och så vidare, ska bidra till en

god samhällsutveckling. Den fysiska strukturen och bebyggelsen påverkar

boendemönster och det finns möjligheter att genom fysiska åtgärder – i samverkan

med andra initiativ – skapa förutsättningar för en socialt bättre sammanhållen

stad.

EKONOMISK DYNAMIK OCH HÅLLBARHET

ÖVERGRIPANDE MÅL

Målet är att staden och dess näringsliv långsiktigt ska utvecklas, skapa värden

och ge inkomster och försörjning till malmöborna och till regionen. I en föränderlig

värld är det öppenhet för nya behov, utbildning och forskning, kreativitet,

entreprenörsanda och risk tagande som ger förutsättningar för nya näringar att

växa fram. Företag ska ha goda villkor att verka och utvecklas i Malmö och det

ska vara attraktivt att flytta verksamheter hit. Att staden har en mångfald av

branscher och verksamhetstyper är viktigt för att bidra till en stark post industriell

ekonomi som kan erbjuda arbetsplatser av varierande art där det ekonomiska

välståndet sprids till alla invånare.

Städer och regioner konkurrerar om människor och kapital. Var människor

väljer att bosätta sig, arbeta, studera, investera och göra sina inköp beror på

många faktorer, men inte minst viktig är stadens ”image”. Bilden av Malmö som

förmedlas i medier är mycket betydelsefull för stadens attraktivitet. En socialt

sammanhållen stad där invånarna känner sig trygga och där kriminaliteten är låg

är lika viktigt för ekonomin som att det finns attraktiva bostäder och bra skolor.

En stad med god utbildningsnivå bland invånarna borgar för en god utveckling i

stadens näringsliv. En planering som med kraftfulla ansträngningar strävar efter

en god socio-ekonomisk utveckling kan bidra till att göra Malmö synligt i positiva

sammanhang oftare än i negativa.

14


15

ÖVERGRIPANDE MÅL

Malmö stad som organisation är en viktig aktör som investerar, driver verksamheter

och producerar tjänster, och om det på ett uthålligt sätt ska kunna

finansieras med skatter och andra intäkter måste de vara samordnade med den

fysiska planeringen. Ett exempel är infrastruktur området där stora investeringar

gjorts i Citytunneln för att förbättra tillgängligheten till och attraktiviteten

i stationsnära områden. Intentionen är att dra nytta av genomförda investeringar

genom att styra stadsbyggandet mot stadsförnyelse och ny bebyggelse

vid sådana platser.

I brett samhällsekonomiskt perspektiv måste kortsiktiga mål och prioriteringar

vägas mot mål om långsiktig samhällsnytta. Ekonomisk hållbarhet betyder ett

ansvarsfullt nyttjande av resurser, såväl mänskliga som naturtillgångar. En viktig

aspekt att beakta är att människors välbefinnande, sociala och fysiska hälsa rymmer

betydande men svårmätbara samhällsekonomiska aspekter. Sociala innovationer,

det vill säga nya strategier, koncept och idéer som möter sociala behov, kan

skapa tillväxt och samtidigt mervärde för välfärd och hälsa till individer, grupper

eller en gemenskap. Ekonomisk tillväxt som bidrar till minskad miljö påverkan eller

ger effektivare användning av resurser kan uttryckas som grön tillväxt.

RESURSEFFEKTIVT SAMHÄLLE OCH EKOLOGISK UTHÅLLIGHET

Miljömål och miljöaspekter ska alltid ha hög prioritet när den hållbara staden

planeras. Ett fundamentalt mål är att på lång sikt säkerställa och tillfredsställa

människors basbehov vilket innebär att natur- och klimatgivna förutsättningar

ständigt måste beaktas för att en hållbar stad ska kunna utvecklas. Att långsiktigt

bevara ekosystemens pro duk tions för måga och att inte utsätta naturen och människors

hälsa för negativ miljö påverkan är också grundläggande.

I Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 formuleras fyra övergripande mål för

miljöarbetet i Malmö: "Sveriges klimatsmartaste stad", "Framtidens stadsmiljö finns i

Malmö", "Naturtillgångar ska brukas hållbart" samt "I Malmö är det lätt att göra rätt".

I samarbete med Köpenhamn sätter Malmö upp målet att Öresundsregionen 2030

ska vara Europas första gränsöverskridande region som är CO2 neutral.

Miljömålen innebär att Malmö ska kunna försörjas med lokalt producerad

förnybar energi och att utsläpp av växthusgaser ska minska; att bygga en allt mer

resurssnål stad. Den biologiska mångfalden ska bevaras, jordbruksmark och

naturvärden ska värnas, naturresurser nyttjas effektivt, vattentillgångar ska skyddas.

Grönskande och vattennära miljöer ska utvecklas och bidra till goda vistelsemiljöer,

ren luft och låga bullernivåer. Transporter och resvanor ska ställas om för

ett ur miljösynpunkt bättre resande, lokalt och regionalt. En långsiktig hållbar

avfallshantering ska uppnås.

Att ge staden rikare växtlighet och mer öppna dagvattenlösningar innebär en

klimatanpassning som dessutom gynnar såväl folkhälsa och välbefinnande som

biologisk mångfald. Genom en tydlig profilering och ett kraftfullt agerande för att

minska klimatpåverkan ska stadens attraktionskraft öka. Satsningar på ny miljöteknik

kan locka till företagsetableringar som skapar arbetstillfällen.

Ett viktigt mål i ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är att värna den kvarvarande

åkermarken i Malmös omland. Samtidigt ska utbytet mellan staden och

landsbygden ökas, kulturmiljöer och landskapskvaliteter värnas och öka biologisk

mångfald öka. Malmöbornas möjligheter att besöka och uppleva landsbygden

ska förbättras. Omlandet kan bli en arena för småföretagande där nuvarande

näringsliv utvecklas och nytt tillkommer. Genom att stimulera omställning av

jordbruket ska ekologisk odling med fokus på produktion för närområdet öka.

Flera framgångsrika pilotprojekt för en ekologiskt hållbar stadsutveckling

som Eko staden Augustenborg och Bo01-området i Västra Hamnen har genomförts

och avsikten är att erfarenheterna därifrån ska omsättas i större skala.

UTMANINGAR

Bland de allvarligaste miljöproblemen är

bidraget till klimatförändringen, brukandet

av ändliga resurser, exempelvis åkermark,

brutna kretslopp för livsnödvändiga

och ändliga ämnen, bland annat fosfor,

samt hotet mot den biologiska

mångfalden/genbanken. Att uppnå en

stad med minsta möjliga påverkan på

miljön lokalt och globalt är ett komplicerat

och sammansatt åtagande där

många olika åtgärder ingår – vilka var

och en rymmer sina egna utmaningar.

A Läs mer i Miljöprogram

för Malmö stad 2009–2020

(antaget av Kommun fullmäktige

2009-12-17).

www.malmo.se/op


17

Prioriterade inriktningar

Tydliga prioriteringar ska generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som

är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förut-

sättningar för ett livskraftigt näringsliv – och därmed arbetstillfällen. För att bidra till

att uppnå miljömålen ska resurssnålhet och energieffektivitet, satsningar på förnybar

energi och på ett trafiksystem med minimerad miljöpåverkan prioriteras.

En nära, tät, grön och funktionsblandad stad

En övergripande prioritering är att Malmö främst ska växa inåt, innanför Yttre

Ringvägen. Staden kan därmed få en rumslig organisation som främjar möten

mellan människor, som bidrar till att minska Malmös miljöbelastning och som

ökar attraktiviteten. Att i huvudsak växa inåt är en robust strategi eftersom byggandet

kan anpassas efter behoven, det vill säga produktionen kan minska eller

avstanna utan komplikationer. En stad som breder ut sig riskerar att stå halvbyggd

om förutsättningarna skulle förändras. Att växa inåt minskar behovet av

att ta jordbruksmark – en av kommunens viktigaste naturresurser – i anspråk.

SPARA RESURSER GENOM ATT BYGGA STADEN TÄTARE

God fysisk planering innebär att stadens miljöbelastning, klimatpåverkan och

resursanvändning i hög grad kan styras. Att bygga staden tätare gör den mer

resurs- och energieffektiv än en gles och utbredd. Malmöbornas möjligheter att

välja en hållbar livsstil kan underlättas.

Genom att fortsätta bygga tätare i den existerande staden förbättras förutsättningarna

för att skapa ett resurseffektivt transportsystem som bidrar till att fler

malmöbor väljer trafikslag med liten miljöpåverkan som att gå, cykla eller åka kollektivt

och därmed till att minska bilberoendet. Trafikplaneringen är ett strategiskt

medel att förverkliga målen och den ska bidra till att skapa en resurssnål, koncentrerad

stad som kan läkas samman strukturellt och socialt. Ett miljöanpassat trafiksystem

bidrar till att mindre naturresurser och energi tas i anspråk och till mindre

utsläpp av luftföroreningar.

Existerande och ny infrastruktur – vägar, ledningsnät och andra tekniska försörjningssystem

utnyttjas effektivare i en tät stad. Nya ekonomiska värden kan skapas

genom att byggmöjligheterna ökar inom en given yta.

BYGG FÖR NÄRHET

Malmö är en stad som kan vara "nära" ur flera olika infallsvinklar; en stad nära

kontinenten, en stad nära metropolen Köpenhamn, en stad nära havet och

landsbygden. Det är kvaliteter att bygga vidare på. Den täta staden ska byggas

med flexibilitet, multifunktionalitet och yteffektivitet som ledstjärnor.

Malmö ska vara en stad med nära tillgång till samhällsservice av olika slag. All

planering ska sträva efter att lokalisera offentlig service nära bostäder. Att priori-


tera plats för förskolor och skolor, såväl i den existerande staden som i utbyggnads-

och omvandlingsområden, är viktigt. Tillgången till mark är dock begränsad

och det krävs nytänkande, innovation och ifrågasättande av konventionella lösningar

för att säkerställa utrymme för samhällsfunktioner som behöver stor plats.

En tätare stad bidrar till att kommersiell service och handel kan finnas nära

människors bostäder. Handel och annan utåtriktad verksamhet behöver i högre

grad lokaliseras i nära anslutning till bostäder, vid huvudgator och kollektivtrafikknutpunkter.

Ny bebyggelse, fler bostäder och arbetsplatser i anslutning till

befintliga bostadsområden bidrar till att öka underlaget för kommersiell och

offentlig service. I flera stadsdelar finns torg och centra med tidstypiska kvaliteter

som i flera fall för en tynande tillvaro med små kommersiella möjligheter. Det

kan förbättras med ett ökat lokalt kundunderlag. Småskalig service nära bostäder

har påtaglig betydelse för det sociala livet och för jämställdheten; det är en

urban kvalitet att värna. Ny etablering av externa handelscentra ska undvikas.

En tätare stad ska inte vara en mindre grön stad, tvärtom. Förtätning med grönska

kan ske på olika sätt. Närhet till grönskande stadsrum ska öka och med fler

människor på samma yta behövs både nya stora och små parker och utveckling av

de nuvarande. Parker ska ligga lättillgängliga och integrerade med bostäder, inte i

överblivna ytor mellan bebyggelseenklaver eller i "grönstråk" längs trafikleder.

Närhet innebär också närproducerad energi. På sikt ska Malmös energi- och

transportsystem försörjas enbart med förnybara energikällor – i första hand

lokalt producerade – och kännetecknas av effektiv och säker energianvändning.

BYGG BLANDAD STAD FÖR ETT RIKT STADSLIV

PRIORITERADE INRIK TNINGAR

Den täta staden ska bli en mer funktionsblandad stad genom att komplettera med

funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden. När fler människor

bor och arbetar på samma yta ökar underlaget för service, handel och nöjen.

Fler invånare kan bidra till ett rikare stadsliv med intensitet, liv och rörelse. Det

bidrar i sin tur till stadens attraktivitet och trygghet.

En mer tättbebyggd stad ger möjlighet att åstadkomma ett bredare utbud av

olika bostadstyper och boendeformer i befintliga områden. Inom Malmö finns

påtagliga sociala skiktningar, något som delvis har sin orsak i hur olika bostadstyper

och upplåtelseformer är fördelade i bostadsbestånden. För att stärka den

sociala hållbarheten ska stadsdelar med ett ensidigt bostadsutbud kompletteras

med fler boendeformer så att en blandning av hushållstyper åstadkoms.

Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning

Tillväxtfrämjande insatser för att bidra till välfärd för malmöborna, fler arbetstillfällen

och försörjning är av avgörande betydelse för stadens utveckling. Att stärka

Malmös attraktivitet som en stad att bo och verka i och att skapa utrymme för ett

mångsidigt näringsliv och för utbildning och forskning har hög prioritet.

FÖRSTÄRK ÖRESUNDSREGIONEN SOM MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT

Öresundregionen ska vara en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög

livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö ska vara en sammanhängande

metropol som skapar ekonomisk dynamik i både Öresundsregionen, Sverige och

Danmark. Samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun ska fördjupas bland

annat genom gemensamt visions- och utvecklingsarbete. I ett större regionalt sammanhang

ska Öresundsregionen dra nytta av Fehmarn Bält-förbindelsen och

utveckla ett samarbete med Hamburg.

Att planera för ytterligare fasta förbindelser över Öresund är angeläget för att

säkra regionens långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Ett samarbete med Köpen-

18


19

PRIORITERADE INRIK TNINGAR

hamn kring en Öresundsmetro har startat. För Malmö och regionen är det viktigt

att verka för god anknytning med höghastighetståg till kontinenten.

Malmö har en viktig roll som tyngdpunkt i södra Sverige och är en betydande

nod i arbetsmarknadsregionen som i hög grad försörjer omlandet med arbetsplatser.

Regional tillväxt utan negativa konsekvenser för klimat och miljö förutsätter att

bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen.

Malmö är också beroende av ett stort omland för transporter av livsmedel, varor,

råmaterial, avfall och energi. För att öka tillgängligheten behövs satsningar och

investeringar för en utbyggd infrastruktur, internt inom staden och utåt. Sammantaget

ska Malmö vara fysiskt lätt tillgänglig och lätt att nå från omvärlden.

FORTSÄTT ATT BYGGA ATTRAKTIV STAD

En rad olika faktorer ska bidra till att vidareutveckla Malmö som en attraktiv stad

för boende och besökare och för ett mångsidigt näringsliv att etablera och driva

företag i.

En attraktiv stad är en stad som ger miljöfrågorna hög prioritet. Av de framsynta

satsningar som i Malmö gjorts på miljö- och klimatområdet ska erfarenhet

dras och ett fortsatt framgångsrikt miljöarbete ska byggas på kreativt utvecklingsarbete

för att göra Malmö till en sund livsmiljö för människor och företag.

Malmös attraktionskraft, ekonomiska och sociala utveckling är i hög grad

beroende av en väl fungerande bostadsmarknad som kan erbjuda ett brett och

varierat utbud av attraktiva bostäder. Bostadsförsörjningen ska säkerställa att

tillräckligt många bostäder byggs för att uppfylla malmöbornas och inflyttades

behov.

Att tillgodose stadens behov av barnomsorg har hög prioritet. Tillgång till

och kvalitet i skolor är oumbärligt för att fler unga ska genomgå högre utbildning

som ger arbete och försörjning. Bra skolor bidrar dessutom till Malmös

dragningsskraft och utbildningssystemen är på alla nivåer synnerligen betydelsefulla

såväl för social bärkraft som för en långsiktig näringslivsutveckling.

Malmö högskola ska ges goda förutsättningar att expandera på centralt

belägna platser.

Malmös attraktivitet ska ytterligare gynnas genom att arkitektur och stadsmiljö

håller hög kvalitet, något som även främjar tillväxt, skapar urbant och

ekonomiskt värde och som förmedlar kulturell, social, ekonomisk och miljömässig

utveckling. Viktiga aspekter av den attraktiva staden är också grönskande

stadsmiljöer och ett trafiksystem som prioriterar människor.

GÖR PLATS FÖR ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV

Malmö ska vara ett regionalt tillväxtcentrum där företag tryggt kan göra sina

investeringar. Det är väsentligt att Malmö kontinuerligt kan tillgodose lokal-

och markbehov för företag, såväl för småföretag som internationella storföretag

som önskar etablera sig i Malmö eller utöka sin verksamhet. Ett varierat

utbud av etableringsmöjligheter på lättillgängliga platser ska erbjudas institutioner

och företag inom kommunen.

Ett viktigt inslag är en dialog med näringslivet – såväl för att förmedla stadens

långsiktiga visioner som för att lösa konkreta frågor i samband med etableringar

och företagslokaliseringar. Den fysiska planeringen ska stå för både

stabilitet och föränderlighet.

Huvuddelen av Malmös arbetsplatser finns i det som kan kallas ”den blandade

staden” tillsammans med bostäder och andra funktioner. Det är stadsintegrerade

näringsgrenar, ofta kunskapsintensiva och kreativa branscher, som ökar

mest i sysselsättning och de goda expansionsmöjligheter för denna typ av funktioner

som finns i Malmö ska värnas. Malmö stad ska stödja entreprenörskap och


PRIORITERADE INRIK TNINGAR

innovation och öppenhet för nya kunskaper och idéer ska ge näringslivet långsiktigt

goda utvecklingsmöjligheter. Marknadsföringen av Malmö i tillväxtsammanhang

ska fokusera på ett antal profilområden: cleantech, life science, nya

media, besöksnäring, handel, logistik samt huvudkontor. Malmö ska ytterligare

stärka sin roll som utbildnings- och forskningsstad i regionen.

Det är samtidigt viktigt att skapa utrymme för mer ytkrävande företag och

plats för verksamheter som av olika anledningar inverkar störande på omgivningen

men som bidrar till att skapa arbetstillfällen i Malmö.

Staden som kulturell och demokratisk arena

Stadsrummets betydelse som gemensam kontaktyta för möten mellan människor

och för att stimulera demokrati och delaktighet ökar i takt med att samhället

på olika sätt blir allt mer fragmenterat. Planeringen ska med ett helhetsperspektiv

staden verka för det offentliga rummet som demokratisk arena –

genom utformning och placering av torg, parker, gator och andra funktioner

och genom att alltid beakta aspekter som jämställdhet, trygghet, tillgänglighet,

folkhälsa och rättvisa.

SKAPA FLER OCH BÄTTRE MÖTESPLATSER

Att planera för ett mer socialt sammanhållet Malmö har hög prioritet. Det främjas

av fler rörelser mellan olika delar av staden, fler och bättre mötesplatser.

Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner

kan staden läkas samman socialt. Det är viktigt att det finns ett brett

utbud av platser och lokaler för kulturell aktivitet jämnt fördelat över hela

Malmö. Offentliga mötesplatser – parker, torg, idrotts- och lekplatser, bibliotek,

museer med mera – fyller viktiga funktioner. I samband med att ny bebyggelse

tillkommer utanför innerstaden ska områdena kompletteras med fler och bättre

fungerande allmänna ytor, parker och stadsrum, mer arbetsplatser och kommersiella

lokaler.

Att konfronteras med olika tankar, idéer, livsstilar och kulturyttringar ger människor

inspiration till att utveckla nya tänkesätt, ny kunskap, nya tjänster och produkter.

En stadsmiljö som stödjer olikhet och oplanerade möten kan bidra till en

dynamisk och långsiktigt livskraftig ekonomi. Möten måste präglas av tolerans och

tillit – såväl människor emellan som mellan invånare och myndigheter.

Hela staden ska göras lätt tillgänglig för alla grupper i samhället oavsett funktionsnedsättning.

Det ska vara möjligt att nå hela staden och dess olika attraktioner

genom att åka kollektivt, gå eller cykla, istället för att ta bil. Genus- och mångfaldsapekter

ska beaktas vid planering och utformning av nya mötesplatser.

ARBETA FÖR TRYGGHET OCH JÄMSTÄLLDHET I STADSRUMMET

Nyttjandet av staden ska bli mer jämställt. Kvinnor och män använder staden olika,

vilket behöver synliggöras och belysas i all planering. Män kör mer bil än kvinnor,

kvinnor går, cyklar och åker kollektivt mer än män. Kvinnor känner sig i högre

utsträckning otrygga i det offentliga rummet. På en övergripande stadsbyggnadsnivå

sammanfaller strategier för trygghet och jämställdhet i hög grad med strategin

att bygga en tätare, funktionsblandad stad. Syftena är främst att befolka stadsrummen,

öka människors rörelser i staden, minska trafikens barriär effekter samt

göra stadens rum tydliga, överskådliga och orienterbara. Jämställdhetsperspektiv

ska finnas med i arbetet för att uppnå trygghet i stadsmiljön som ger varje kvinna

och man, flicka och pojke rätt till personlig säkerhet och rörelsefrihet.

Vardagliga rörelser i staden sker främst på och längs gator. Trafikmiljöer och

gaturum ska vara attraktiva platser för såväl rörelse som vistelse. Gator ska vara

20


21 PRIORITERADE INRIK TNINGAR

naturliga etableringsstråk för handel i bebyggelsens bottenplan och gator ska

utformas så att korsande rörelser och samband underlättas. Det finns ett

påtagligt värde i att gaturummen får en estetisk utformning som speglar stadens

mål om en attraktiv och hållbar stad. Mer träd och grönska i gatumiljön

minskar buller, ger skugga och bidrar till bättre luftkvalitet och en bättre miljö

att vistas i.

Attraktiva gaturum inbjuder till lägre och jämnare hastigheter och förbättrar

samspelet med andra i trafiken, minskar säkerhetsrisker och utsläpp till

närmiljön. Malmö ska vara en trafiksäker stad där alla kan förflytta sig på ett

tryggt sätt med speciell omtanke om funktionshindrade, äldre och barn.

Inriktningen är att dämpa trafikens tempo.

Malmö präglas av en geografisk närhet mellan stadsdelar av olika karaktär

men har samtidigt många påtagliga barriärer som skiljer av närbelägna stadsdelar.

De förstärker ibland även mentala skiljelinjer och bidrar till en mer uppdelad

stad. Stadens olika delar behöver läkas och länkas samman för att skapa

förutsättningar för ett mindre segregerat Malmö. Genom att bygga om infartsleder

och andra stora huvudgator till stadshuvudgator kan barriärverkan

minska och mentala avstånd mellan stadsdelar brytas.

VERKA FÖR EN HÄLSOSAM STAD

God folkhälsa är en förutsättning för en positiv samhällsutveckling, för välfärd

och för tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa inom staden har hög prioritet. Ur

ett stadsbyggnadsperspektiv handlar detta om att skapa förutsättningar för

goda livsvillkor men också att underlätta för en god livsstil. Att motverka trångboddhet

är en annan viktig aspekt likväl som att uppnå en bostadsmarknad som

erbjuder bostäder till rimliga priser för alla.

Ett mångsidigt utbud av mötesplatser, grönskande stadsrum och parker,

natur-, och rekreationsområden, fritids- och idrottsanläggningar – som ger

möjlighet till rekreation, idrott och lek för alla åldrar och grupper i samhället –

ger förutsättningar för god hälsa och välfärd. Alla samhällsgrupper ska ha

samma villkor genom närhet till stora parker, oavsett boendeform eller stadsdel.

Tillgång till parker inom korta avstånd ger upphov till ökad fysisk aktivitet

som i sin tur ger minskad risk för flera livsstilsrelaterade sjukdomar och förbättrad

mental hälsa. Inte minst för stadens barn är utemiljön en betydelsefull del

av vardagen vilken har stor inverkan på barns sociala, fysiska/motoriska och

mentala utveckling.

Planeringen ska också bidra till minskade luftföroreningar och ge goda möjligheter

att välja cykel eller att gå istället för bil, till exempel genom ett utökat

nät av cykelvägar och säkra, trygga skolvägar. Områden med låga bullernivåer är

sällsynta och behöver bli fler. Fler träd i stadsrummen kan bidra till bättre mikroklimat

och luftkvalitet.

BIDRA TILL DELAKTIGHET

Bäst hälsa och välmående finns hos människor som känner sig delaktiga och har

stöd från sin omgivning. Det är viktigt att stadens invånare känner sig som en del

av ett sammanhang, oavsett om det gäller sin umgängeskrets, sitt bostadskvarter

eller sin stad. Den fysiska planeringen kan påverka graden av medverkan

genom grannskapets utformning och genom att målinriktat verka för ett ökat

deltagande i planeringsprocesser. Staden stärks socialt av medborgares medverkan.

Känslan av tillhörighet och ansvar för närmiljön ökar.

Malmö stad ska aktivt främja såväl informella processer som deltagande i formella

planprocedurer. Människor ska kunna skapa meningsfullhet genom sin

livsmiljö – inte trots den.


23

Strategier

De prioriterade inriktningarna fordrar att en lång rad samverkande strategier fullföljs.

Dessa strategier bidrar på olika sätt till prioriteringarna och till ett eller flera av hållbar-

hetsmålen – de ska stödja och förstärka varandra. I ett hållbart samhälle behövs en öp-

penhet för förändringar, flexibilitet och anpassningsförmåga samt inte minst mod att ta

svåra beslut och pröva nya lösningar. Ibland kan det vara viktigare att våga prova något

nytt, än att utreda alla konsekvenser och vara helt säker på att inte göra fel.

All planering och stadsbyggande i Malmö, från smått till stort, måste ses i ett helhetsperspektiv

och ge stöd till de prioriterade inriktingar som redovisas i det

föregående kapitlet. De strategier som presenteras på de följande sidorna är med

nödvändighet många och spänner över en mängd olika fält. En lång rad aspekter

behandlas utifrån de utmaningar som ett hållbart stadsbyggande omfattar. Flertalet

strategier är generellt formulerade och kompletteras av mer detaljerade

planeringsriktlinjer kopplade till geografiska områden i det digitalakartverktyg

som utgör översiktsplanens andra del (nås via internet).

Rubricering och gruppering av strategierna har gjorts tematiskt men eftersom

många aspekter griper in i varandra kan samma ämne, till exempel trafik

eller grönska, återfinnas under flera rubriker. För att få en fullständig bild och förstå

helheten är det är därför nödvändigt att ta del av alla strategierna.

Översiktsplanens prioriterade inriktningar, strategier och planeringsriktlinjer ska

vara vägledande vid beslutsfattande som på något sätt rör planering på alla nivåer.

Frågan hur beslut förhåller sig till mål och prioriteringar behöver alltid ställas. Isolerat

kan ett visst val framstå som naturligt och rätt men satt i ett större sammanhang

kan det visa sig att andra alternativ bättre stödjer stadens övergripande mål.

I en del fall kan strategier bli motstridiga i en genomförandesituation. Översiktsplanens

prioriterade inriktningar ger vägledning för avvägning mellan olika intressen.

Målkonflikter som kan uppstå lär dock i högre grad bero på att konventionellt

planeringstänkande står i konflikt med översiktsplanens mål för stadens utveckling.

En ofrånkomlig fråga är hur denna översiktsplan ska kunna genomföras i en

ekonomiskt allt mer osäker framtid. Ett väsentligt del av strategierna är därför

kapitlet Genomförandestrategier och arbetsprocesser som problematiserar frågeställningar

kring genomförandet och belyser de krav som kommer att ställas på

den kommunala organisationen exempelvis behov av nya finansieringsmodeller,

markpolitik och organisationsformer. Andra viktiga genomförandeaspekter är

prioriteringar, insatser av staten och andra aktörer, delaktighet med mera.

Översiktsplanens strategier ska lägga grunden för en i fysisk bemärkelse hållbar

stad, men även för ett väl fungerande socialt och kulturellt samspel. För att

kunna möta de utmaningar som staden står inför krävs att de strategier och planeringsriktlinjer

som anbefalls ovanifrån möter en organisation och ett deltagande

underifrån som anammar och stödjer strategierna. Översiktsplanen blir

meningsfull först när staden – dess invånare och aktörer – tillägnar sig den.


Köpenhamn – Malmö

STRATEGIER

Med sina olika styrkor kompletterar Köpenhamn och Malmö varandra och stärker

Öresundsregionens attraktionskraft och tillväxtmöjligheter. Köpenhamn-Malmö

ska vara Skandinaviens näringslivscentrum, med bäst möjliga förutsättningar för

ett internationellt näringsliv. Det gäller såväl internationella huvudkontor som

små innovativa entreprenörer. Öresundsregionen är Europas största universitetsregion

och ska i framtiden vara känt för goda studiemiljöer, hög forskningskvalitet

och fruktbart samarbete med näringslivet.

Öresundsbron har gjort denna utveckling möjlig, men kapaciteten är begränsad

och kan bli en flaskhals på längre sikt. Fler förbindelser mellan städerna kommer

att behövas, särskilt när Fehmarn Bält-förbindelsen har öppnat. Köpenhamns

flygplats Kastrup och framtida snabbtågförbindelser är andra frågor av

stort gemensamt intresse. Hamnverksamheten drivs redan av ett samägt bolag

och energiförsörjning, markpolitik, utbildning och näringsliv är områden där

konkret samarbete kan utvecklas.

Öresundsregionen ska vara den första klimatneutrala gränsregionen i Europa

år 2030. Köpenhamn-Malmö ska vara platsen man besöker för att studera och

testa de senaste lösningarna inom förnybar energi, hållbar stadsplanering och

hållbara trafiklösningar.

Illustration: COBE

24


25

STRATEGIER

STRATEGIER FÖR SAMARBETE KÖPENHAMN–MALMÖ

Ökad social balans och hälsosam och grön tillväxt

• Förbättra metoder för att arbeta med sociala innovationer. Detta sker i samverkan

med universiteten på båda sidor om sundet, Region Skåne och en rad andra

kreativa aktörer.

• Främja vindkraft i Öresundsregionen. Ett antal offentliga och privata aktörer

i och kring Köpenhamn och Malmö arbetar med lagring av förnybar energi

och hållbar energiförsörjning av nya stadsdelar.

• Öka tillväxt och sysselsättning bland annat genom att stärka förutsättningarna

för cleantech-verksamheter i Öresundsregionen.

• Arrangera fler internationella kongresser om klimat, energi och miljö tillsammans

med berörda intresseorganisationer.

Ökad mobilitet

• Utreda kapaciteten på Öresundsförbindelsen och utreda en ny direkt och

högklassig spårförbindelse mellan städernas centrum – en Öresundsmetro,

samt snabbare förbindelse till Hamburg.

• Stärka existerande flyglinjer och verka för nya internationella direktförbindelser

till Köpenhamn. Ett projekt planeras i syfte att utveckla nya linjer i

samarbete med staten, regionala och kommunala parter på båda sidor om

Öresund.

Bättre förutsättningar för näringsliv, innovation och kunskap

• Stödja utvecklingen av European Spallation Source (ESS) och Max IV till en av

världens största och mest avancerade forskningsanläggningar. Med ESS får

Skandinavien sin första stora Europa gemensamma forskningsanläggning.

• Planlägga områden för framtidens verksamheter och eliminera barriärer för

entreprenörer i regionen. Köpenhamn och Malmö arbetar också med gemensamma

strategier för att locka hit och behålla kvalificerad arbetskraft.

• Engagera 1 200 företag i samverkan och handel över Öresund med hjälp av

Öresund Business Match. Målet är att åstadkomma kombinerade dansksvenska

kapitalinvesteringar i utvecklingsprojekt för näringslivet och tillväxtområdena.

Detta samarbete omfattar hela Öresunds regionen.

UTMANINGAR

Öresundsregionen har under senare år

haft en svag tillväxt jämfört med de regioner

Köpenhamn och Malmö normalt

jämför sig med. Tillväxt och sysselsättning

måste öka, vilket kräver stärkt samarbete

mellan Köpenhamn, Malmö och

hela Öresundsregionen.


Region Skåne och Öresundskomiteen

har presenterat regionala visioner i Regionalt

utvecklingsprogram för Skåne

2009–2016 (RUP) och ÖresundsRegional

utvecklingsstrategi (ÖRUS).

STRATEGIER

Skåne och MalmöLund-regionen

För Malmö stad har de flesta planeringsfrågor en regional dimension och allt

fler uppgifter behöver hanteras i samverkan. När invånare och företag i och

omkring Malmö lever och verkar oberoende av kommungränser måste Malmö

stad vidga sitt perspektiv. Administrativa och institutionella barriärer behöver

överbryggas för att planeringen ska kunna bedrivas med sikte på hela regionen

som attraktiv livsmiljö.

Malmö stad ska därför engagera sig tillsammans med Skånes kommuner,

näringsliv, intresseorganisationer med flera i att ta fram visioner, mål och insatser

med Skåneperspektiv och Öresundsregionalt perspektiv. Region Skåne,

Öresundskomiteen, Öresunds institutet och andra organisationer gör värdefulla

insatser på detta område, ofta med stöd från EU:s strukturfonder och svenska

och danska nationella organ.

Malmös syn på hur regionen kan utvecklas överensstämmer väl med de

regionala visioner som finns i t ex ÖRUS och RUP. I båda dokumenten är inriktningen

att skapa hållbar tillväxt, klimatanpassning och goda levnadsförhållanden.

Bland de frågor som berörs i de regionala visionerna är helhetssyn på

kollektiv trafik och bebyggelsestruktur särskilt viktigt för Malmö liksom behov av

ytterligare järnvägskapacitet för gods- och persontrafik, snabbtågs anknytning

samt Köpenhamns flygplats Kastrup. En ny fast förbindelse mellan Helsingborg

och Helsingör är en viktig förstärkning av regionens infrastruktur.

Malmö och Lund rymmer tillsammans många regionala funktioner och har

som stora kommuner en viktig roll i Skåne. Malmö stad och Lunds kommun har

beslutat att ytterligare fördjupa sitt direkta samarbete för att stärka utvecklingen

i riktning mot hållbar tillväxt i regionen.

MalmöLundregionen är en informell samverkan mellan kommunledningarna

i de elva sydväst-skånska kommunerna: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge,

Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Beslutat

är att MalmöLundregionen ska få en mer formell roll framöver.

Genom att inriktningen på de strategiska utvecklingsfrågorna är snarlik i

båda forum (se nästa sida) utgör MalmöLundregionen en värdefull arena för de

frågor vars genomförande inte enbart förutsätter samverkan mellan Malmö

stad och Lunds kommun, utan också med övriga grannkommuner.

För Malmö stad är det väsentligt att sträva efter fördjupat samarbete och

samordning kring kommunernas utbyggnadsstrategier med hänsyn till arbetspendling

och hållbarhetsmål. Malmö stad ska också ta initiativ till och agera

tillsammans med andra aktörer när frågor av gemensamt intresse identifieras.

Det kan röra sig om att äga och driva anläggningar och verksamheter av stor

regional betydelse, till exempel Copenhagen Malmö Port, VAsyd och Räddningstjänsten

Syd. Tillsammans med Lund och Helsingborg bedriver Malmö

gemensam kompetensuppbyggnad och metodutveckling för framtidens kollektivtrafik

i projektet Spårvagnar i Skåne (SPIS).

Malmö verkar även för att skapa en spårburen koppling till Malmö Airport i

Sturup. Flygplatsen har en betydelsefull roll för tillgängligheten i regionen och

utgör ett väsentligt komplement till Kastrup.

26


27

STRATEGIER

STRATEGIER FÖR SAMARBETE I REGIONEN

Samarbetet i MalmöLundregionen tar sin utgångspunkt i gemensamma strategiska

frågor och behovet av mellankommunal samverkan. Prioriterade utvecklingsområden

för samverkan är:

• Fysisk planering och infrastruktur.

MalmöLundregionen ska bland annat verka för ökad samsyn kring prioriterade

infrastuktur investeringar och gemensam dialog med regionala och nationella

myndigheter. MalmöLundregionen ska också arbeta fram en gemensam

strukturplan som anger de övergripande principerna för regionens fysiska

strukturer.

• Näringslivsfrågor.

MalmöLundregionen ska utarbeta gemensamma strategier för näringslivsfrågor

respektive besöksnäring.

• Arbetsmarknads- och utbildningsfrågor.

MalmöLundregionen ska utveckla samarbetet kring utbildning och kompetensförsörjning.

• Praktiska samverkansfrågor.

MalmöLundregionen ska fördjupa samarbetet kring praktiska samverkansfrågor,

till exempel kommunaltekniska funktioner.

Samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun tar sin utgångspunkt i

städernas gemensamma roll som storstadsnod och tillväxtmotor i den svenska

delen av Öresundsregionen. Fyra profilområden är utpekade:

• Näringslivsutveckling.

MalmöLund ska stärka mötesplatserna för näringslivet och öka samverkan

näringslivsaktörerna. MalmöLund ska utveckla samarbetet i etableringsfrågor

och stärka innovationsmiljöerna.

• Besöksnäring och evenemang.

MalmöLund ska stärka mötesindustrin genom att tillsammans verka för att

fler internationella kongresser förläggs till städerna.

• Fysisk planering och infrastruktur.

MalmöLund ska arbeta fram en gemensam strukturbild, utöka samarbetet i

infrastukturfrågor samt gemesamt utveckla metoder för hållbar stadsutveckling.

MalmöLund ska också i större utsträckning gemensamt samverka med

externa aktörer.

• Utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor.

MalmöLund ska ta ett gemensamt ansvar för allas rätt till arbete och utbildning.

MalmöLundregionens flerkärniga

struktur ska tas tillvara och utvecklas.

Malmö ska vara en stark spelare på

många regionala arenor.


UTMANINGAR

Tillgänglig mark kommer i många fall

att vara privatägd och det kan därför

med nuvarande lagstiftning innebära

svårig heter för kommunen att finansiera

investeringar i gator, parker, ledningar

med mera.

Tätare stad och

mer funktionsblandning

Att rymma en stor del av Malmös expansion innanför Yttre Ringvägen innebär att

öka bebyggelsevolymen i den existerande staden. Det kan ske på flera olika sätt,

främst genom fortsatt omvandling av tidigare industri- och hamnområden. Det

kan också ske genom att placera in nya byggnader där det finns utrymme exempelvis

längs infartsleder och andra större gator, genom tillbyggnader, påbyggnader

eller i särskilda fall genom rivning och nybyggande med högre exploatering.

Att bygga staden tätare är en stabil strategi som kan hantera såväl en fortsatt

kraftig befolkningstillväxt som andra scenarier.

STRATEGIER

STRATEGIER

• Ett yteffektivt markutnyttjande ska alltid eftersträvas. Den existerande staden

ska kompletteras och bebyggas tätare särskilt vid stationsnära lägen och längs

kollektivtrafikstråk. Ut byggnads- och omvandlingsområden ska bebyggas koncentrerat

och med olika funktioner.

• Fysiska och mentala barriärer ska byggas bort, staden ska läkas samman, till

exempel genom att omvandla vissa infartsleder till stadshuvudgator. Rörelsemönster

ska förenklas, orienterbarhet och trygghet i stadsrummet öka. Stråk

ska stärkas och nya målpunkter jämnt fördelade över staden ska bidra till nya

rörelsemönster.

• Staden ska i alla delar byggas med en så stor blandning av funktioner som möjligt.

Inom samma område ska bostäder, handel, samhällsservice, fritidsverksamhet,

kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande

blandas. Variation i bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer ska eftersträvas.

• Existerande verksamhetsområden som är lågt exploaterade med stora markparkeringar

och expansionsytor ska bebyggas tätare för att bidra till att tillgodose

behov av mark och lokaler. Det krävs att kommunen i samarbete med fastighetsägare

och näringsidkare tar initiativ till utvecklingsarbete och pilotprojekt.

• Komplettering med ny bebyggelse ska ske med hänsyn till platsspecifika förutsättningar,

kulturmiljövärden och existerande stadskaraktär. Kulturmiljöaspekter

ska beaktas och möjlighet att skapa nya kultur- och skönhetsvärden ska tas tillvara.

Mycket stor restriktivitet ska gälla för att ta park i anspråk för andra ändamål.

Kvaliteten i stadsmiljön ska bli bättre då staden byggs tätare.

• När staden kompletteras med ny bebyggelse ska risk för ökat buller, exponering

av markföroreningar, sämre luftkvalitet med mera beaktas tidigt i planeringsprocesser

så att miljökvalitetsnormer uppnås och människors hälsa inte äventyras.

• Behov av förnyelse och mer kapacitet i teknisk infrastruktur, exempelvis nya fördelningsstationer,

ska beaktas och plats säkerställas tidigt i planeringsprocesser.

• För att befintligt VA-system ska klara en ökad belastning i en tätare bebyggd

stad krävs aktivt arbete med att minimera hårdgjorda ytor, lösningar med infiltrationsvänliga

ytor och gröna tak samt olika fördröjningsåtgärder.

• Nya kommunala finaniseringsmodeller för exploatering, investeringar i infrastruktur,

drift och underhåll behöver utvecklas och läggas fast. Riktlinjer behöver

tas fram för en ny kommunal markpolitik anpassad efter nya förhållanden.

• Metoder för delaktighetsprocesser behöver utvecklas och resurser tillsättas för

en bättre dialog med medborgarna vid förändring av stadsmiljön.

28


29

STRATEGIER

Bostadsbyggande

En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt

och välfärd. En god och långsiktigt hållbar bostadsförsörjning är därför ett av

kommunens viktigaste planeringsmål. För att bidra till stadens attraktionskraft och

stödja en god utveckling behöver bostadsproduktionen hålla jämna steg med

befolkningsutvecklingen och skapa ett varierat utbud av attraktiva bostäder i olika

lägen. Markupplåtelser till flera byggherrar inom samma kvarter är ett sätt att verka

för ett varierat bostadsbyggande.

Komplettering av bostadsområden med andra hustyper och ägandeformer än

de som redan finns kan främja stabiliteten inom ett område genom möjligheten

att inom sitt eget bostadsområde flytta till en större eller mindre bostad. Det kan

också bidra till större social blandning. Markupplåtelser till flera byggherrar inom

samma kvarter är ett sätt att verka för ett mer varierat bostadsbyggande.

Boendetätheten har ökat generellt i Malmö men skiljer sig kraftigt mellan stadsdelar.

I delar av Malmö är trångboddhet ett allvarligt problem. Samtidigt behöver

en ökad boendetäthet inte enbart vara problematisk utan kan återspegla ett mer

urbant boendemönster och att en större andel unga prioriterar annat än en stor

bostad. Konkurrensen om bostäder tenderar dock framförallt att drabba betalningssvaga

hushåll. Särskilt svårt på bostadsmarknaden har unga, studenter, hemlösa

och arbetslösa. Hemlösheten i Malmö ökar och allt fler blir hemlösa av strukturella

orsaker – brist på bostäder, ekonomiska villkor och hårda krav från hyresvärdar.

STRATEGIER

Malmö stad ska stimulera till och stödja en allsidig och varierad produktion av

bostäder i alla stadsdelar. Hellre fler, mindre och mer varierade bostadsområden

än stora och ensartade. En blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer

eftersträvas. Platser med ensidiga bostadsbestånd ska om möjligt

kompletteras med nya typer av bostäder så att ett bredare utbud kan erbjudas.

Malmö stad ska motverka boendesegregation och erbjuda bostäder med höga

boendekvaliteter som motsvarar de enskilda hushållens behov och efterfrågan.

Malmö stad ska möjliggöra en omfattande nyproduktion av bostäder. Kommunen

ska vara ett starkt stöd i nybyggnadsprocesserna, bland annat genom en

god planberedskap och ett aktivt planarbete. Samverkan ska sökas och service

erbjudas aktörer som är intresserade av att bygga bostäder i Malmö.

Malmö ska erbjuda bostäder för barnfamiljer, ensamstående och generationsboende.

Flera generationer ska samsas i staden, Malmö ska vara till för både unga

och gamla. Barnfamiljer ska kunna välja att fortsätta bo urbant eller storstadsnära.

Barnens perspektiv ska alltid beaktas för trygga och levande närmiljöer.

• Ett större fokus på grupper som har svårt att hävda sig i konkurrensen på

bostadsmarknaden – unga, studenter och andra som av olika skäl har svårt att ta

sig in på den ordinarie bostadsmarknaden – är angeläget. Initiativ ska tas för att

stoppa ökningen av och på sikt minska framförallt den strukturella hemlösheten.

Malmö stad ska verka för att regionen kan erbjuda en tillräckligt stor och tillräckligt

varierad bostadsmarknad för att passa alla typer av hushåll.

Malmö ska vara en nationell och internationell förebild när det gäller arkitektur

och ekologiskt hållbart byggande av bostäder och boendemiljöer.

En gång om året presenteras en lägesrapport

som redovisar och analyserar

läget på Malmös bostadsmarknad. För

att stämma av bostadsplanering och

-byggande tas tertialrapporter fram tre

gånger per år. I en planläges rapport redovisas

två gånger per år pågående detaljplanering

för bostads ändamål.


A Läs mer i Näring till näringslivet!

Näringslivspolitisk strategi för

Malmö stad (antagen av

Kommunfullmäktige 2009-06-16).

www.malmo.se/op

1

3

Tre stora sammanhängande verksamhetsområden

ska värnas som sådana:

1) Norra, Östra och Mellersta Hamnen,

Frihamnen och Oljehamnen

2) Bulltofta, Valdemarsro, Toftanäs

3) Fosieby industriområde, Elisedal, Hindby.

2

Plats för och näring till näringslivet

Malmös näringslivsstruktur har förändrats genom omvandlingen från industristad

till kunskaps- och evenemangsstad. Ett mer diversifierat näringsliv som är mindre

sårbart för förändringar i omvärlden har växt fram. Delar av tillverkningsindustrin

har ersatts med en mångfald olika verksamheter och nu arbetar endast 8 % av Malmös

sysselsatta med tillverkning vilket kan jämföras med 15 % för hela Sverige. Mer

än hälften arbetar med handel, företagstjänster, vård, omsorg och sociala tjänster.

Utbildningssektorn och kunskapsintensiva tjänstebranscher sysselsätter många.

En tät stad innebär att alla verksamheter får mindre mark per person. Funktionella

miljöer med god stadsmiljö som medger många arbetstillfällen på liten yta

ska skapas såväl i blandad stadsbebyggelse som i verksamhetsområden. I gengäld

erbjuder Malmö en stor hemmamarknad, goda internationella kontaktmöjligheter,

en tydlig miljöprofil och en stadsmiljö som ger mervärde åt företagen.

STRATEGIER

STRATEGIER

Malmös attraktivitet som etablerings- och bostadsort ska stärkas och ett gott

näringslivsklimat för en mångfald branscher stimuleras.

Malmö stad ska skapa bästa möjliga förutsättningar för starka profilområden i

näringslivet där stadens styrkor kan bli särskilt framträdande för arbetstillfällen

och tillväxt. Marknads föringen av Malmö ska i näringslivssammanhang

fokusera på dessa profilområden: cleantech, life science, nya media, besöksnäring,

handel, logistik samt huvudkontor.

Malmö stad ska ta ett regionalt ansvar i näringspolitiska frågor. Regionala perspektiv

och samverkan med grannkommuner i etableringsfrågor ska bidra till

att underlätta lokalisering av vissa typer av företag.

• Cityområdet och platser med gångavstånd från järnvägsstationer och kommande

spårvägsstråk ska tillvaratas för att erbjuda attraktiva lägen för verksamheter.

Västra Hamnen, Nyhamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri har stor

kapacitet för näringsliv av olika slag. I de delar av Malmö som har ett relativt

litet utbud av verksamheter och företag behöver näringslivet utvecklas.

• Verksamheter som ger störningar eller risk och inte kan lokaliseras tillsammans

med bostäder hänvisas till särskilda verksamhetsområden. Tung industri,

logistikföretag och anläggningar för energiproduktion som kräver stora ytor

och skyddsavstånd ska i första hand lokaliseras till Norra Hamnen. Nya verksamhetsområden

ska placeras i omedelbar anslutning till Yttre Ring vägen.

Glostorps vång är en framtida resurs för ytkrävande verksamheter exempelvis

logistik- eller järnvägsanknutna anläggningar.

Malmös läge som port till Skandinavien och Baltikum ska tas tillvara. Malmö och

Köpenhamn ska fortsatt aktivt driva hamnverksamhet i det samägda bolaget

Copenhagen Malmo Port (CMP). Malmö ska kunna erbjuda goda villkor för logistik, i

synnerhet hamn anknuten verksamhet. Logistikcentrum med godsfärje- och containerterminaler

i Norra Hamnen ska utvecklas och effektivitets- och miljövinster tillvaratas

genom omlastningsmöjligheter mellan fartygs-, tåg- och lastbilstransporter.

• Centralt belägna, existerande verksamhetsområden ska bibehållas och värnas

för att säkerställa tillgång till billiga lokaler för olika typer av små företag – som

är viktiga för utvecklingen av stadens näringsliv.

30


31

STRATEGIER

Handel och besöksnäring

Handel och besöksnäring utgör en väsentlig kraft av stor vikt för tillväxt och

arbetstillfällen i Malmö. Handeln har generellt haft en stark utveckling de senaste

tio till femton åren. Omsättningstillväxten har varit snabbare än BNP-tillväxten och

Malmö sysselsätter ca 20 procent av alla inom detaljhandeln i Skåne. Med en

ökande befolkning i Malmö och regionen följer ett fortsatt ökat behov av handel.

Människor rör sig idag över allt större områden för att handla och roa sig.

Inom detaljhandeln har en betydande koncentration skett och specialisering

både när det gäller dagligvaror och urvalsvaror, samtidigt som e-handeln tagit

större marknadsandelar. Stora butiker samlas i city och i särskilda handelsområden

i stadens periferi, medan handeln i bostadsområden glesnar. Ett annat

utvecklingsdrag är att intresset ökar för handelsplatser där shopping kan kombineras

med upplevelse.

En stor del av Malmös utvecklingsmöjligheter ligger i stadens city och innerstaden.

Malmö har ett livaktigt centrum med en traditionell stadsmiljö och plats för

arbete, boende, handel, service, nöjen, kultur, flanerande och möten. Att centrum

är attraktivt, lockande, lätt tillgängligt och tryggt är vikigt för besöks näringen.

Handelns lokalisering och inriktning påverkar en hållbar utveckling miljömässigt,

ekonomiskt och socialt. Genom en långsiktig planering är det lättare att

förena de olika aspekterna och ge förutsättningar för rätt handel i rätt läge. Malmös

handel har stor betydelse i ett mångfaldsperspektiv – handeln stärker entreprenörskap,

sysselsättning och Malmö som destination.

Besöksnäringens utveckling är viktig för handeln. En tredjedel av besöksnäringens

omsättningsker inom handeln. Besökares totala konsumtion i Malmö 2011 gav

upphov till en sysselsättning motsvarande omkring 4 700 årsanställda.

STRATEGIER

Malmö ska fortsätta att utvecklas och stärkas som regional handels- och

besöksort. Ett attraktivt city, de större handelsplatserna i staden, kongress- och

mässfasciliteter, evenemang och nöjen bidrar till detta. Handel och besöks näring

ska utvecklas tillsammans, så att Malmö upplevs som en så intressant destination

som möjligt. Detta inkluderar samarbete med Köpenhamn och Lund.

• Befintliga handelsplatser och -stråk ska stärkas – utveckla särdrag och identitet,

tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Malmö city har en särskild roll som

handels plats och ska fortsatt stimuleras. Innerstaden växer och kopplingar/stråk

mellan olika handelsplatser ska förbättras. Samverkan mellan det offentliga och

privata är viktigt för att utveckla handelsplatser och stråk.

• Nya handelsetableringar ska i första hand lokaliseras i befintlig stadsstruktur

gärna i anslutning till existerande torg, centrumbildningar eller stationsnära

lägen. Handel i verksamhetsområden ska undvikas. Inga nya renodlade

handels områden ska planläggas.

• I strategiska lägen ska handel och service möjliggöras i botten plan på nya

bostads-, kontors och parkeringshus, även om läget inledningsvis saknar

marknads underlag. Lokalerna kan senare omvandlas till handelslokaler.

Malmö ska vara en viktig evenemangsdestination med goda villkor för evenemang

i stadsrummet. Ett brett utbud av kultur, musik och sportevenemang och

andra arrangemang ska erbjudas malmöborna och locka besökare.


UTMANINGAR

Det är en avsevärd utmaning för den

kommunala organisationen att bygga

förskolor, skolor, LSS-bostäder med mera

i takt med snabbt ökande behov. Med

konventionella lösningar kommer behoven

inte att kunna tillgodoses. Befolkningsprognoser

pekar på en möjlig ökning

med 50 % barn (upp till 15 år) fram till 2020

(Lokalförsörjningsplan för Malmö stad

2012–2021).

Offentlig service

Kommunen ska tillgodose medborgarnas behov av offentlig service. Förutom att

lösa finansieringsfrågor handlar det för Malmö stad om tillgång till mark och lokaler,

oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller av andra aktörer. Det vidare

begreppet samhällsservice omfattar även offentligt finansierade, privat drivna

verksamheter som är vitala för samhällets uppbyggnad och fortlevnad. Inom all

samhällsservice pågår en koncentration och specialisering som leder till färre och

större enheter. Utbudet av privata företag med egen profil ökar i branschen.

Nära tillgång och hög tillgänglighet till offentlig service är viktigt, särskilt för

stadens äldre och malmöbor med någon form av funktionsnedsättning. Närhet är

också en viktig aspekt från ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

När utbyggnadstakten är hög blir skillnaden mellan toppbehov och långsiktiga

behov större. Därmed ökar också behov av tillfälliga lokaler, exempelvis för

förskolor. Sett ur barnens synvinkel måste samma kvalitetskrav ställas på provisorier

som på permanenta enheter, men driften måste ibland tillåtas bli dyrare

exempelvis på grund av mindre enheter.

Andra serviceområden – individ- och familjeomsorg, omsorg om äldre och

funktionshindrade, sjukvård och kultur – har inte samma behov av ytor som förskolor

och skolor, men problematiken är likartad.

STRATEGIER

STRATEGIER

• Behovsanalyser och markreservationer för offentlig service ska göras tidigt i planeringsprocesser.

I utbyggnads- och omvandlingsområden ska mark reserveras i

tidiga skeden för att toppbehov ska klaras med god marginal.

• Arbetsformer inom kommunen ska förbättras i syfte att säkerställa att erforderlig

offentlig service kan realiseras i takt med behoven. Processvägar behöver

förenklas och roller förtydligas. Det kan krävas nya rutiner och administrationsformer,

nya organisationsformer och ersättningsmodeller.

• Nytänkande, innovativa lösningar ska prövas och metodutveckling på flera plan

krävs; nya arbetsprocesser, samutnyttjande av mark och lokaler, kommunalaprivata

partnerskap, aktivt kommunalt mark- och fastighetsförvärvande, till

exempel i villaområden för att bidra till fler förskolor. Högt markutnyttjande ska

eftersträvas, exempelvis med förskolor i två eller fler plan. Mångfunktionella

byggnader och lokaler som kan anpassas efter behov ska utnyttjas, exempelvis

konverteras mellan förskola, skola, fritidsverksamhet och social träffpunkt. Nya

byggnadsformer och kreativ arkitektur har potential att ge förskolor nya kvaliteter.

P-platser med lågt nyttjande kan nyttjas för förskolor och förskolegårdar.

Malmö stad ska säkerställa att funktionshindrade får samma möjligheter till

goda och fullvärdiga bostäder som andra medborgare enligt LSS (Lag om stöd

och service till vissa funktionshindrade). Som underlag för planeringen behöver

prognoser tas fram för behov av bostäder och vilka bostadsformer som kan bli

aktuella. Det är viktigt att inte särskilja LSS-boende i särskilda bostäder från

boende i den övriga bostadsmarknaden.

Malmö stad ska erbjuda äldre likvärdig vård och omsorg oavsett om de väljer att

bo kvar i det egna hemmet eller i speciella bostäder avsedda för denna grupp.

Utbyggnad av senior-, trygghets- och vårdbostäder ska möta förväntat behov.

Särskilda bostäder för äldre ska integreras i det ordinära bostadsbeståndet.

32


33

STRATEGIER

Kultur och fritidsaktivitet

Kultur i bred bemärkelse är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. Ett rikt

kulturutbud bidrar till möten mellan människor och en stad som lever dygnet

runt. Kulturell hållbarhet innebär såväl bevarande och främjande av kulturell

mångfald och respekt för nedärvda värderingar och traditioner (kulturarv) som

öppenhet för det nyskapande, det annorlunda och avvikande. I kulturpolitiken

betonas alltmer att kulturlivet och kulturskapandet ska göras tillgängligt för

alla medborgare, oberoende av faktorer som kön, ålder, utbildning, etnicitet,

klass och så vidare. Den fysiska planeringen kan stödja ett allsidigt – och hållbart

– kulturliv.

När staden växer kommer kommunala kulturinstitutioner att behöva

expandera. De ska då kunna erbjudas kompletterande faciliteter på platser

som stödjer strävan efter ett brett kulturutbud i hela staden. Ett utbud av billiga

lokaler för kulturverksamhet är också väsentligt. Närvaro av kulturarbetare

i staden och ett brett kulturliv är viktigt för att behålla och utveckla kreativa

och kulturella näringar och för stadens attraktivitet.

Att ha god tillgång till platser för att utöva spontanidrott och delta i sportaktiviteter

är betydelsefullt ur en lång rad olika aspekter. Genusperspektiv är

viktigt att beakta när det gäller prioriteringar av olika idrottsanläggningar.

Stadsodling sker sedan lång tid på odlingslotter och i stadens olika koloniområden.

Lokal ekologisk odling i staden kan stödja en god social utveckling

och bidra till bättre hälsa. Det skapar en större känsla av delaktighet och samhörighet

med sin stad, sin stadsdel och sina grannar och ger därför även goda

förutsättningar för integration av olika samhällgrupper och utbyte över

åldersgränser.

STRATEGIER

• Ett brett utbud av platser och lokaler för kulturell aktivitet och idrott ska finnas

jämnt fördelat över hela Malmö. Med fler invånare kommer fler anläggningar

att behövas.

• Stadens rum och platser ska stödja spontanidrott, rörelse och fritids aktivitet.

Parker behöver utvecklas och aktiveras för att bli mer välutnyttjade.

• Nya lösningar för ett effektivt markutnyttjande krävs för ytkrävande fritidsanläggningar.

Multifunktionalitet kan ge möjlighet att på liten yta rymma flera

behov. Strategiska lokaliseringar ska göras för nya idrottshallar, bollplaner,

badanläggningar, ridhus och arenor för andra sporter.

• Planeringen ska bidra till att vidga deltagandet i kulturlivet till alla befolkningsgrupper

till exempel genom att stimulera kulturutövande och kultur skapande i

stadsrummet för både professionella och icke-professionella.

• Existerande koloniområden ska värnas och om möjligt differentieras. Nya

koloniområden behöver anläggas.

• Kommunen ska visa en positiv attityd till lokala initiativ och invånares önskemål

att ta tillvara sin omgivning exempelvis genom nya former av stadsodling.

Kommunen ska stödja initiativ för självförvaltning av olika slag.

• Kommunen ska stödja möjligheter till att lätt få kunskap om stadens ekologi,

processer kring stadens utveckling och platsens historia.


A Läs mer i Grönplan för Malmö

(antagen av Kommunfullmäktige

2003-05-15).

www.malmo.se/op

UTMANINGAR

Att skapa mer grönska i den täta staden

kräver nytänkande när det gäller planteringsytor,

anläggning och underhåll.

En grönare stad

STRATEGIER

När staden växer och antalet människor på samma yta ökar behövs mer grönska

av olika slag, såväl nya gröna torg eller parker som utveckling av existerande. En

attraktiv och hållbar stadsmiljö ska vara både tät och grön. Ambitionen att bygga

tätt och grönt gör att grönska måste få ta mer plats i fler sammanhang. De krav

som en tättbebyggd stad ställer på grönska medför också krav på strategier för

anläggning och användning. För att åstadkomma en grönare stad krävs nytänkande,

till exempel för yteffektivitet vid planering, kostnadsfördelning vid anläggning

och ansvarsfördelning vid underhåll. Närhet till grönska i gator och parker är

värdeskapande och eventuella merkostnader behöver sättas i relation till samhällsekonomiska

vinster på lång sikt.

Stadens grönska och ekosystem motverkar olägenheter som uppstår genom

själva livet i staden, som luftföroreningar, upplevelsen av buller och förhöjd temperatur

på grund av hårdgjorda ytor. Satsningar på anläggningar med grönska

kan på lång sikt sänka samhällets kostnader för till exempel översvämningar (dagvattenhantering

– planteringar fördröjer, suger upp och avdunstar regnvatten),

stress och ohälsa (reglering av mikroklimat och luftkvalitet).

Det finns en tydlig koppling mellan människors hälsa och närhet till grönska

och det är därför viktigt att även stora park- och naturområden finns nära. För att

kunna erbjuda alla malmöbor goda livsvillkor måste tillgången och tillgängligheten

till parker och natur förbättras.

Även gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden, där grönskan

inte bara har stora arkitektoniska värden. Grönskande gaturum har stor estetisk

effekt och därtill ett betydande symbolvärde.

STRATEGIER

• Förtätning med grönska kan i den täta staden innebära anläggning av nya parker

och platser för vistelse och möten. Exempelvis kan lågt utnyttjade markparkeringar

omvandlas till grönytor. Trafikrefuger kan få grönska och gräs/sedum

läggas mellan spår när spårvägar byggs.

• Mer grönska i gaturum ska eftersträvas med målsättningen att kraftigt öka

antalet träd på gator och torg (utöver att ersätta gamla och sjuka träd). Den

tekniska utvecklingen (skelettjord, ledningsskydd) visar goda möjligheter för

plantering i existerande gator. Att skapa gröna gaturum kräver effektivt utnyttjande

av tillgängligt utrymme. Anpassning till befintlig och ny infrastruktur

kräver större investeringar för anläggning och underhåll.

• Stora fullvuxna träd har och kommer att ha störst positiv effekt på miljö och

människor. Vid planläggning i nya och befintliga miljöer ska möjligheter ges

så att framtida generationer kan ha nytta av stora gamla träd i stadsmiljön.

• Grönytefaktor är ett arbetsredskap för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås

vid byggande. Grönytefaktorn kan användas där det är tillämpligt och

utvecklas för att bli mer användbar i olika sammanhang. Syftet är att bidra till

goda livsbetingelser för människor, djur och växter genom att skapa bra mikroklimat

och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en

räknemodell där kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel.

• En viktig del av det gröna i staden finns på kvartersmark och Malmö stad ska

arbeta för att säkerställa tillgången till gröna rum på kvartersmark.

34


35

STRATEGIER

Grönstruktur

Stora sammanhängande park- och naturområden är, liksom små parker och torg,

viktiga för rekreation och möten, för biologisk mångfald, för ekosystemtjänster och

de ger därtill kulturella och arkitektoniska värden. De bidrar till stadens attraktivitet.

För sitt välbefinnande behöver människor närhet till flera slags utemiljöer med

olika karaktär: mötesplatser, torg, parker för rekreation och lugna platser för

avkoppling, möjlighet till motion och fritidsaktivitet. Inom planeringen kallas dessa

för sociotoper. Studier visar att människor mår bättre ju fler karaktärerstyper inom

sociotoper som finns nära bostaden. Därför behöver människor stora parker och

naturområden med ett visst djup, vilka var för sig kan hysa ett brett utbud av olika

karaktärer där människor kan röra sig längre sträckor.

Att länka ihop stora parker, torg, stränder och natur med gröna kopplingar och

stråk gör dem lättillgängliga och de blir lättare att utnyttja tillsammans i ett stort

promenad- och rekreationsnätverk. Särskilt viktigt är ett grönt nätverk för bostadsområden

som ligger långt ifrån stora park- och naturområden och för att överbrygga

barriärer. Stråken kan stärkas genom nya parker, planteringar på torg och

längs gator, gröna skolgårdar med mera.

Parker, fritidsanläggningar och dagvattenanläggningar tar stor plats och för ett

effektivt markutnyttjande behövs nya lösningar så att många funktioner inryms.

Parkernas utbud kan stärkas genom mångfunktionalitet, något som även kan möta

ökade behov när befolkningen växer. Grönskande platser kan vara till för rekreation

och vila, lek och aktivitet samtidigt som de är livsmiljöer för djur och växter och kan

fungera för dagvattenhantering. Skolgårdar kan öppnas för allmänheten under

tider då barnverksamhet inte pågår. Kustnära och vattendragsnära rekreations- och

fritidsområden kan fungera som buffertzon vid tillfälliga översvämningar.

STRATEGIER

Malmö ska ha en mångfald av små och stora parker, naturområden och torg

strategiskt placerade, jämnt fördelade och sammankopplade i ett nätverk av

gröna stråk – som pärlband med olika typer av gröna kopplingar. Kvalitet, tillgång,

närhet och tillgänglighet behöver förbättras.

• Tillgång till en stadsdelspark eller större inom 1 km från alla bostäder ska

eftersträvas. Kan detta ej uppfyllas ska tillgängligheten till stora parker förbättras

genom gröna kopplingar. Det ska därtill finnas ett brett utbud av mindre

sociotoper av olika karaktärer som torg, grannskapsparker och gröningar,

maximalt 300 meter från bostaden.

• Parker ska lokaliseras integrerande i stadsstrukturen för bra tillgänglighet och

närhet och i första hand placeras som samlande stadsrum där bebyggelsen

vänder sin framsida mot parken. Nya parker ska ej lokaliseras i bullerutsatta

lägen eller som smala långsträckta områden längs gator och vägar.

• Mångfunktionalitet förutsätter flexibilitet i användningen, där genomtänkt

utformning ska motverka konflikter mellan olika användningsgrupper. Effektivisering

av markanvändning ställer krav på utveckling av kommunens planerings-

och förvaltningsmodeller.

• En växande befolkning gör det nödvändigt att dimensionera och lokalisera

framtidens stora parker och naturområden, exempelvis i ekostråket öster om

Bunkeflostrand (Gottorpsparken), i Nyhamnen och i vid Tygelsjöbäcken.

Principiell bild av ett nätverka av parker

och gröna stråk. Stora parker är ett självklart

stadsbyggnadselement i blandad

stadsbebyggelse och ska finnas strategiskt

placerade i stadsstrukturen.


Mötesplatser i stadsrummet

Tillgänglighet till och möjligheten att mötas i det offentliga rummet är grundläggande

för ett demokratiskt samhälle. Offentliga platser, torg, parker och gator

tillhör alla och ger möjlighet till möten och samtal. Det ska finnas väl fungerande

mötesplatser på olika nivåer i staden, lokala och bostadsnära likväl som centrala

gemensamma. En bra mötesplats är tillgänglig, välkomnande, gärna gratis och

öppen för alla. Olika grupper av människor ska kunna samsas på samma plats av

olika anledning. Närheten till andra människor främjar förståelse och integration.

För att offentliga stadsrum ska kunna verka som demokratisk arena fordras

att de kan användas av alla. Segregerade offentliga platser utgör ett hot mot en

demokratisk utveckling.

Malmös centrum är en viktig social mötesplats och det är väsentligt att

stadsmiljöerna där upplevs som välkomnande, trygga och användbara för alla

medborgare.

Att stödja staden som demokratisk arena innebär för stadsplaneringen bland

annat att i planering av nya områden skapa offentliga ytor som främjar folkliv.

Att blanda bostäder och arbetsplatser, kommersiella verksamheter, kultur och

offentlig service är en viktig grundförutsättning för detta.

Utöver hemmet, arbetsplatsen och platserna däremellan – stadens gator,

torg och parker – fungerar mer eller mindre offentligt tillgängliga lokaler som

restauranger, kaféer, skolor, bibliotek och museer som rum för möten, observation,

inspiration, kontemplation, skrivande och surfande. De kan kallas ”det fjärde

stadsrummet” och är väsentliga för att kontinuerligt utveckla stadsmiljön och

anpassa den till nya levnadssätt. Här fordras experimentella arbetssätt och helhetssyn

på samspelet mellan inomhus och utomhus, privat och offentligt, arbete

och fritid, beständiga byggnader och tillfälliga evenemang.

STRATEGIER

STRATEGIER

• Fler och bättre mötesplatser av varierande slag ska skapas i stadsrummet.

• Mötesplatser ska med hänsyn till folkmängden finnas jämnt fördelade över

staden. Stadsdelar utanför innerstaden, som ofta har brist på bra mötesplatser,

kommersiella lokaler och ibland dåligt fungerande allmänna ytor, ska i

samband med ny bebyggelse kompletteras med fler och bättre offentliga

stadsrum, fler arbetsplatser och kommersiella lokaler.

• Förutom offentliga platser och kommersiella mötesplatser behöver staden

informella icke-kommersiella och föränderliga mötesplatser – en tillåtande

attityd ska anammas för att främja goda initiativ för spontana och tillfälliga

platser för aktivitet och möten.

• Genus- och mångfaldsapekter ska beaktas vid planering och utformning av

nya mötesplatser.

• Stadsrummet ska vara en arena för kultur i bred bemärkelse, en plats för aktivitet

och evenemang, konst, installationer, ljus och ljud. Det kan också handla om

mänskliga relationer som tar sig uttryck som gemenskap, demokrati, kulturell

mångfald, kulturarv – ett gott stadsrum kan bidra till att skapa en känsla av

sammanhang och identitet och förmedla humanistiska värden som öppenhet,

tolerans och ansvar. Kommunen ska verka för att offentliga platser inbjder till

meningsfulla möten mellan olika människor.

36


37

STRATEGIER

Jämlikhet och jämställdhet

Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde och att alla har samma rättigheter

och ska ges samma möjligheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande

identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Med jämställdhet avses att

kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

inom alla väsentliga områden i livet.

Stadsplaneringen ska stödja insatser som minskar ojämlikhet i livsvillkor och

hälsa bland malmöborna och sträva efter att ge alla goda förutsättningar för vardagslivet.

Att genom stadsplaneringen verka för fler arbetstillfällen och försörjning

bidrar till alla malmöbors välfärd och till att utjämna sociala klyftor inom staden.

Hela staden ska göras lätt tillgänglig för alla grupper i samhället. Tillgänglighet

för människor med olika funktionsnedsättningar behöver kontinuerligt förbättras.

Närhet är en väsentlig aspekt av jämlikhet och jämställdhet. Planeringen ska

därför eftersträva en tätare och mer funktionsblandad stad med större närhet

exempelvis mellan bostäder och samhällsservice, handel eller fritidsaktivitet. Prioritering

mellan olika trafikslag är en viktig fråga för jämlikhet och jämställdhet.

De som saknar tillgång till bil, exempelvis många äldre, barn, ungdomar, funktionshindrade

och kvinnor, drabbas om delar av staden är svårtillgänglig utan bil.

Närhet till kollektiv trafik med hög kvalitet kan kompensera detta.

Män och kvinnor använd er staden och stadsmiljön på olika sätt, exempelvis

reser kvinnor generellt sett mer kollektivt medan män reser med bil, och dessa

skillnader behöver kartläggas och analyseras för att kunna beaktas i stadsplaneringen

– i syfte att skapa en mer jämställd stad. Maktstrukturer i samhället,

invanda mönster, familjesituation, ekonomiska villkor och arbetsförhållanden är

exempel på bakomliggande orsaker.

STRATEGIER

• Kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika erfarenheter och behov ska

synliggöras, belysas och beaktas i stadsplaneringen. Konsekvenser av planerade

åtgärder ska analyseras för att synliggöra problem och jämställdhetsperspektivet

omfattas i alla verksamhetsområden och i alla led av planering

och beslutsfattande. Metoder för ett brett och representativt deltagande i

stadsbyggnadsprocesser och samråd behöver utvecklas.

• Ett varierat utbud av bostadstyper ska eftersträvas i alla stadsdelar för att

uppnå en mer jämlik bostadsmarknad. Trångboddhet ska motverkas och

konceptet ”affordable housing” som inriktar sig på metoder för att få ner

boendekostnader ska studeras. Ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i

arbetet för att säkerställa och främja tillgång för alla till bostäder som är tillräckligt

stora och av godtagbar standard i en bra livsmiljö med grundläggande

samhällsservice i närheten.

• Kollektivtrafiken ska bidra till en för alla likvärdig tillgång för kvinnor och män

till utbildning och arbete som ger ekonomisk självständighet. Trygg heten i

samband med resor i kollektivtrafiken ska bli bättre genom att minimera risker

och eliminera rädsla för att ut sättas för våld eller andra brott.

• Tillgänglighetsaspekter för stadens invånare med olika funktionshinder ska

alltid beaktas vid utformning av det offentliga rummet.


A Läs mer i Hela Malmö – en folk -

hälso policy (antagen av Kommunfullmäktige

2010-11-23).

www.malmo.se/op

UTMANINGAR

Skillnaderna i folkhälsotalen är stora

mellan olika områden i Malmö. I vissa

delar av staden är medellivslängden nästan

sju år längre än i andra delar. Orsaker

till de stora skillnaderna är att många

saknar viktiga förutsättningar för god

hälsa, som arbete, bra utbildning, acceptabelt

boende och ekonomiska och sociala

resurser.

Folkhälsa, trygghet och delaktighet

Den nationella folkhälsopolitikens målområden för en god hälsa börjar med mål

som behandlar delaktighet, tillit till samhället och meningsfull sysselsättning.

Möjlighet att välja goda levnadsvanor hör till stor del samman med den sociala

sfär man befinner sig i, och den påverkas delvis av stadens utformning. Exempelvis

gynnar promenadvänliga bostadsområden inte bara individens hälsa utan

bidrar också till att de som bor i dessa områden är mer benägna att känna sina

grannar, att lita på människor i området och att engagera sig politiskt och socialt.

Ett blandat utbud av verksamheter, olika bostadstyper och upplåtelseformer,

ökar folklivet och därmed tryggheten. Blandning underlättar också för möten

mellan människor med olika bakgrund, och gör att fler förebilder och valmöjligheter

blir synliga med vidgade sociala kontakter.

Samstämmig forskning visar att kontakt med grönska som trädplanteringar,

närhet till stora parker och naturområden dels ger direkt positiva hälsoeffekter,

dels ger betydande indirekta effekter som påverkar återhämtning från stress och

förbättring av koncentrationsnivån.

Närhet till kollektivtrafik och utemiljöer som gynnar trygg gång- och cykeltrafik

bidrar till ökad fysisk aktivitet och bättre luftkvalitet. Med möjlighet till motion

och utevistelse förbättras konditionen och framtida hjärt- och kärlsjukdomar har

bättre förutsättningar att undvikas. Kan man göra sina dagliga inköp på gångavstånd

är det lättare att låta bilen stå, och både bidra till sin egen förbättrade

hälsa och till stadens minskade miljöpåverkan.

STRATEGIER

STRATEGIER

• Stadsplaneringen ska bidra till en mer jämlik hälsa med bra hälsofrämjande

miljöer i alla stadsdelar, så att individers självklara och enkla val också är de

mest hälsosamma.

• Den nära miljön vid bostaden ska bidra till trygghet och till möjlighet att lära

känna sina grannar och får tillit till sin omgivning. Utformningen av kvarter och

stadsdelar ska bidra till identitet i området som de boende kan vara stolta över.

• Stadsplaneringsprocessen ska utnyttjas för att få boende och verksamma i ett

område att komma samman och diskutera frågor som är aktuella för området.

Gemensamma möten och vandringar i området kan leda till gemensamma mål

som ökar invånarnas sammanhållning, trygghet och tilltro till varandra.

• Trygghets- och säkerhetsaspekter ska alltid beaktas vid utformning av det

offentliga rummet och trafikmiljöer.

• Hälsan är beroende av omgivningsfaktorer som buller och luft- och markföroreningar

och planeringen ska bidra till minskade luftföroreningar, och

att värna platser med låga bullernivåer.

38


39

STRATEGIER

Barnperspektiv

Att garantera barn goda uppväxtvillkor är en viktig samhällsfråga. Alla barn ska ha

optimala chanser till ett liv med bra livskvalitet. Att kunna leka och röra på sig är

viktigt för en god hälsa. Barn som tas på allvar och lyssnas på ges bra förutsättningar

att växa upp till trygga vuxna. Det är väsentligt att arbeta såväl med barnperspektivet

(med vuxna ögon på barns miljö) som barnets eget perspektiv. En

stad som är bra för barn är bra för alla.

Malmö ska erbjuda en attraktiv livsmiljö för barnfamiljer, såväl i centrala delar

av staden som i ytterområden. För att attrahera barnfamiljer till alla boendeformer

och miljöer krävs en trygg och tillgänglig närmiljö som är användbar, grönskande

och upplevelserik. Utformning av bostadsgårdar är särskilt viktig eftersom de är en

betydande del i vardagsmiljön för barnfamiljer. Viktiga ingredienser är bland annat

barnens möjlighet till rörelsefrihet.

Förr hade barn ett stort omland att röra sig i utan vuxet sällskap. För att kunna

uppleva och utforska staden krävs möjlighet att röra sig fritt men barnens område

för egna upptäckter har minskat för varje generation. Att motverka denna utveckling

har ett stort värde, från såväl socialt-, som genus- och folkhälso perspektiv.

Upp levelsen av osäkerhet och otrygghet har ökat föräldrars benägenhet att skjutsa

barn även mycket korta sträckor och allt färre barn går eller cyklar till skolan. Upptagningsområden

för skolor och förskolor är inte längre geografiskt kopplade till

skolans placering men säkra skolvägar och god tillgänglighet för gående och

cyklister kan bidra till att barn får gå i skola i sitt närområde.

Trafikmiljön är väsentlig för hur barn kan använda staden. En satsning på ett

hållbart transportsystem med människan i fokus – med god tillgänglighet för dem

som går, cyklar och åker kollektivt bidrar till en bättre relation mellan barn och trafik.

En levande stad med blandade funktioner bidrar till att stadsrum befolkas med

mångfald av vuxna som kan vara förebilder för barn och ungdomar i vardagen.

STRATEGIER

• Barnens perspektiv ska synliggöras, belysas och beaktas i alla beslut i stadsplaneringen.

Barnkonsekvensanalyser kan vara ett användbart redskap.

• Barn och ungas delaktighet och inflytande på frågor som rör staden och dem

själva ska ses som en resurs i planeringsprocesser och särskilda former för barn

och ungas delaktighet ska utvecklas.

• Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters

behov. Hög prioritet ska ligga på ett trafiksystem som både ser till barns

rörelsebehov och behov av trygghet. Malmö ska ha ett väl utbyggt nätverk av

gång- och cykelvägar som tillgodoser barns behov. Säkra skolvägar ska vara i

fokus; Malmös skolbarn ska tryggt kunna ta sig till skolan utan vuxens sällskap.

• Barnvänliga och grönskande bostadsmiljöer ska alltid finnas såväl i nya som

existerande stadsdelar. Barns behov av fritidsaktivitet ska tillgodoses med närhet

till lekplatser, stora parker, naturområden och fritidsanläggningar. Utemiljön

kring skolor och förskolor ska hålla hög kvalitet. Extra omsorg om utemiljöer

i barnrika områden med mycket slitage behövs.

• För att främja integration mellan olika grupper samhället ska verksamheter riktade

till barn lokaliseras så att de bidrar till att en blandning av barn med olika

bakgrund träffar varandra.


A Läs mer i Trafikmiljöprogram

Malmö stad 2012–2017 (antaget av

Tekniska nämnden 2012-04-24).

www.malmo.se/op

A Läs mer i Reviderat åtgärdsprogram

för kvävedioxid i utomhusluft i Malmö

stad. Länsstyrelsen i Skåne län 2011.

www.malmo.se/op

UTMANINGAR

År 2030 ska max 30% av malmöbornas

resor och högst hälften av inpendlarnas

resor ske med bil (långsiktiga andelsmål i

i Trafikmiljöprogram Malmös stad 2012–

2017 antaget av Tekniska nämnden

(2012-04-24).

STRATEGIER

Trafikmiljö och

prioriteringar mellan trafikslag

Genom trafikplanering finns möjligheter att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling

som gynnar staden och dess invånare. Flera faktorer tvingar fram nya

synsätt; kommande bränslebrist, klimataspekter, hälsoproblem, brist på yta med

mera. En fortsatt befolkningstillväxt ökar trycket på Malmös trafikytor samtidigt

som markanvändningen ska vara effektiv. Fler kommer att förflytta sig men gaturummen

kan inte bli större. Trafikytor måste användas och utformas så att de kan

transportera så många som möjligt på ett ytsnålt och resurseffektivt sätt. Olika

trafikslag har skilda förutsättningar och varierande behov av plats och utvecklingsåtgärder

för att uppnå uppställda mål.

Prioriteringar på olika platser i trafiknätet är nödvändiga. Prioriteringar mellan

å ena sidan plats för olika trafikslag och å andra sidan utrymme för bebyggelse,

torg, mötesplatser och parker måste, för att kunna uppnå stadens mål och vision,

ske med en helhetssyn på staden, och inte enbart utifrån anspråk från enskilda

intressen. Konventionella ytanspråk för olika trafikslag behöver ifrågasättas.

Gator och andra trafikmiljöer fyller en funktion för en mängd vardagliga

rörelser till fots, på cykel och i buss eller bil. Med rätt utformning blir gaturum

även attraktiva platser för vistelse och möten. Fokus på trafiksäkerhets aspekter

ger ökad trygghet och samhällsvinster i form av färre olyckor.

STRATEGIER

• Människan ska vara i fokus när trafiktekniska frågor löses. Det ger ett trafiksystem

som för samman invånarna i en levande stadsväv och bidrar därmed

till en attraktiv och mer socialt sammanhållen stad. En god trafikmiljö ska

bidra till människors hälsa och säkerhet.

• Transportsystemet ska bidra till att fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt;

dessa trafikslag ska prioriteras, inom såväl som till/från Malmö, för att nå en god

tillgänglighet på ett yteffektivt, energi effektivt och mindre miljö belastande sätt.

Goda kopplingar mellan trafikslagen ur ett hela-resan-perspektiv ska planeras.

• Resvanor ska påverkas genom kommunikation och marknadsföring.

• En övergripande Trafik och mobilitetsplan (arbetsnamn) som konkretiserar det

hållbara transportsystemet, på olika områden och för olika trafikslag, ska

ut arbetas. Planen omfattar en översyn av hela gatu- och vägnätet.

• Vid detaljutformning ska framkomlighet och säkerhet för fotgängare och

cyklister prioriteras, till exempel genom upphöjda passager där oskyddade

trafikanter korsar bilars körväg. Det gäller i synnerhet vid hållplatser och trafikerade

korsningar, som annars riskerar att bli olycksdrabbade. Särskilt i innerstaden

behöver stora strömmar av fotgängare och cyklister reglerings- och

utformningsmässigt prioriteras framför biltrafiken. Betydligt fler gångfartsgator

eller liknande kan vara en metod.

• Åtgärder i Reviderat åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid

i Malmö stad (framtaget 2011 av Länsstyrelsen i Skåne län och Malmö stad)

ska genomföras för att sänka halter av kvävedioxid i utomhusluften under miljökvalitetsnormen.

Åtgärdsprogrammets effekter ska följas upp och programmet

revideras successivt. Malmö stad ska i samarbete med andra aktörer fortsatt

arbeta kontinuerligt med att genomföra åtgärder som gynnar luftkvaliteten.

40


41

STRATEGIER

En stad för fotgängare

När staden växer inåt, blir tätare och läks samman genom ny bebyggelse, nya

målpunkter, stråk, rörelsemönster och nya trafikkopplingar, blir fotgängarperspektivet

allt viktigare. Malmö har goda förutsättningar att bli en mer gångvänlig

stad.

De allra flesta förflyttar sig dagligen mer eller mindre långt till fots. Gångtrafiken

har stor betydelse som trafikslag och behöver prioriteras högre. Fotgängare

är ”positiva trafikmängder” som ger folkliv. Sett till reslängd så är gående i första

hand ett alternativ upp till två kilometers förflyttning. En tät funktionsblandad

stad med ett finmaskigt gatunät ger goda grundförutsättningar för att människor

ska röra sig till fots. Samtidigt krävs ett större fokus på såväl säkerhet som

trygghet, komfort, skötsel, utformning och orienterbarhet för att stimulera till att

fler går. Inskränkningar i andra trafikslags framkomlighet och hastighet kommer

att krävas för att skapa en mer gångvänlig stad.

Praktiskt taget alla förflyttningar börjar och slutar med att man går, oavsett

vilka färdmedel man i övrigt använder. Gångtrafik och kollektivtrafik kan samverka.

Med Citytunneln och Malmöringen blir kombinationen gång och snabba

regiontåg ett attraktivt alternativ för fler malmöbor, besökare och inpendlare. Det

är viktigt att resenärer på enkelt och säkert sätt kan nå alla stationer. De nya stationerna

förändrar gåendes rörelsemönster i centrala Malmö och det kan finnas

behov av att analysera hur och vad det innebär och hur nya behov kan mötas.

STRATEGIER

• Fotgängare ska ha en god tillgänglighet i hela Malmö. Alla, oavsett ålder, kön

och fysisk förmåga, ska tryggt kunna röra sig till fots i hela staden, utan oönskade

omvägar, nivåskillnader eller dröjsmål och utan källor till osäkerhet. I

gatukorsningar ska man säkert kunna passera gatorna i alla riktningar. I de

delar av staden där det rör sig flest fotgängare ska fotgängare prioriteras framför

annan trafik genom reglering och utformning.

• Betydelsefulla målpunkter som torg, parker och stationer ska kopplas samman

bättre för fotgängare. Det kan också handla om att genom olika åtgärder

minska mentala avstånd.

• Viktiga aspekter för att främja fotgängare är rörelsefriheten i staden, tillräckliga

ytor, att bryta barriärer, att ge möjligheter till vistelse även i gatumiljöer, att

skapa mötesplatser, upplevelser, trygghet och trafiksäkerhet.

• Särskilt fokus ska läggas på säkra skolvägar – att anlägga ett barnperspektiv

ger en säker och trygg miljö för alla åldrar.

A Läs mer i Fotgängarprogram 2012–

2018 Malmö – den gångvänliga

staden (antaget av Tekniska

nämnden 2012-04-24).

www.malmo.se/op


A Läs mer i Cykelprogram för Malmö

stad 2012–2019 (antaget av Tekniska

nämnden 2012-10-24).

www.malmo.se/op

Cykelstaden

Ambitionsnivån för Malmö som cykelstad behöver höjas och strategiska satsningar

för cyklister prioriteras. Malmö har en stor potential att bli en stad där

”alla” cyklar. För att cyklande ska bli ett självklart förstahandsval för fler krävs

emellertid kraftfulla åtgärder och investeringar på många plan. Cykel ska tillsammans

med gång- och kollektivtrafik vara enkla val som vardagens färdmedelsval.

Det ställer krav på den fysiska planeringen och vid detaljutformning.

Samarbete med Köpenhamn och dess unika cykelkultur kan ge erfarenhetsutbyte

och Öresundsregionen kan bli en världsledande cykelmetropol.

De satsningar som hittills genomförts för att öka cyklandet i Malmö behöver

intensifieras och stödjas med investeringar i infrastruktur, och en tydligare

prioritering av drift och underhåll. Beteendepåverkan är också ett viktigt verktyg

att utveckla vidare för att ytterligare öka andelen cyklister på stadens

gator. Jämfört med investeringar för andra, tyngre trafikslag är investeringar

för cyklister för förhållandevis mindre kostsamma.

STRATEGIER

STRATEGIER

• Att cykla i Malmö ska vara enkelt och säkert för alla. Cykelvägnätet ska kompletteras

med strategiskt identifierade länkar, ges större tydlighet, trygghet

och komfort, högre prioritet och fler statushöjande åtgärder. I centrala och

halvcentrala lägen finns stora behov av mer och tydligare angiven plats för

cyklande. Maskvidden för gång- och cykelnäten ska vara tätare än huvudgatunätet.

I passager med bilvägnätet ska cyklister prioriteras och övergångar

säkras för att undvika olyckor.

• Tidigare inriktning med centrala cykelstråk i lokalgator och parkstråk behöver

kompletteras med cykelbanor i gena huvudgatustråk. Malmö ska ha flera

kända cykelstråk – huvudcykelstråk – som karaktäriseras av extra hög

kapacitet och komfortnivå.

• Cykel i kombination med kollektivtrafik utgör en stor potential för effektiva

resor, även regionalt. Attraktiva cykelparkeringslösningar i anslutning till

kollektivtrafik ska planeras och prioriteras tidigt i projekteringsprocesser.

Möjlighet att ta med cykel på kommande regionala spårvagnar behöver

studeras.

• För både gående och cyklister finns behov av tydligare vägvisning, såväl till

viktiga målpunkter som stationer och större hållplatser, samt högre prioriteringar

av drift och underhåll under alla årstider. Hänsyn behöver tas till en

allt fler olika typer av cykelfordon.

42


43

STRATEGIER

Kollektivtrafik

Kollektivtrafikens linjestråk och knutpunkter är grundläggande för stadens fysiska

struktur. En stärkt kollektivtrafik bidrar med snabbare och enklare resande till att

sammanlänka staden.

Inom gångavstånd från Malmös nuvarande och planerade stationer finns 60 %

av Malmös arbetsplatser och 50 % av de boende. Kring stationerna och i stråken till

dessa koncentreras ny bebyggelse och där skapas goda förutsättningar för ett rikt

folkliv och möten mellan människor.

Det är kollektivtrafiken som framför allt tagit rollen som regionförstorare, men

även lokal kollektivtrafik behöver fungera väl för att stödja ökad integration, inte

minst tvärs Öresund. Investeringar behövs för att säkerställa att kollektivtrafiken

kan främja hållbar tillväxt samtidigt som stadsmiljö, bullernivåer och luftkvalitet

förbättras samt energi- och klimatmål uppnås. Kollektivtrafikens prioritet i förhållande

till övriga trafikslag och som stadsbyggnadselement är beroende på förutsättningarna

i stadens olika delar, exempelvis i centrala lägen med konkurrens om

yta. Kollektivtrafikens attraktivitet kan förstärkas endast om den inte fastnar i bilköer

– vilket gäller oavsett val av system, det vill säga buss eller spårvagn.

Nya spårvägar och tåglinjer minskar restiden till och från Malmös ytterområden.

Spårvägar kan därtill på ett tydligt och strukturerande sätt stimulera stadsutveckling

och ge ekonomiska incitament för stadsförnyelse längs valda linjer. Behov

av spårvagnskapacitet är påtagligt på vissa stråk redan idag och behovet kommer

att accentueras i takt med ökande befolkning och resande i staden och regionen.

Ett spårburet kollektivtrafiksystem som lockar fler att resa, både kvinnor och män,

är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv.

STRATEGIER

• Kollektivtrafikstråken ska i hög grad utgöra den strukturella stommen i stadsbyggandet.

Kollektivtrafik och bebyggelseplanering ska stödja varandra.

• Stadens och regionens kollektivtrafik ska bli attraktivare – det vill säga snabbare,

smidigare, tillförlitligare, bekvämare, säkrare, tryggare och mer lättanvänd

för alla grupper i samhället. Det ska locka fler resenärer och bidra till att

målen om en attraktiv och hållbar stad uppnås.

• En utveckling av befintliga och nya knutpunkter ska tydligt prioriteras så att

tågtrafik och regional busstrafik ansluter till goda gång- och cykelstråk samt

till lokal kollektivtrafik med korta bytestider.

• I de viktiga kollektivtrafikstråken (i huvudsak busslinjerna 1–8 samt regionbusstråken)

ska kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras med egna körfält

där bussar riskerar att fastna i bilköer, samt prioritet i trafiksignaler. Bussar ska

i dessa stråk ges framkomlighet som motsvarar spårvagnstrafik – i väntan på

spårväg eller för attraktiv bussdrift tills vidare.

Malmö stad ska planera och tillsammans med andra aktörer (särskilt genom

"Spårvagnar i Skåne" SPIS) arbeta för att nya moderna spårvägar kan anläggas.

• En ny snabb och turtät direktförbindelse med spår till Köpenhamn (Öresundsmetro)

ska utredas vidare.

Malmö stad ska verka för att spårtrafik på lång sikt etableras till Vellinge och

Bara samt att persontrafik på Simrishamnsbanan och Lommabanan återupptas.

UTMANINGAR

En växande befolkning i en tätare stad

kräver en effektiv och attraktiv kollektivtrafik.

Den måste vara miljö anpassad och

säker; ren, tyst, snål och sund. Ett nytt

spårvägnät bedöms vara nödvändigt för

att möta behoven. Spår vägar innebär en

stor investering.

A Läs mer i Framtidens kollektivtrafik

i Malmö, Strategi för genomförande

(godkänd av Kommun -

styrelsen 2010-06-02).

www.malmo.se/op

Lokalt spårvägnät och regionala spårförbindelser.


A Läs mer i Trafiksäkerhets -

program för Malmö stad,

åtgärdsdelen 2008–2012 (godkänt av

Tekniska nämnden 2008-03-26).

www.malmo.se/op

A Läs mer i Parkeringspolicy och parkeringsnorm

för bil, mc, och cykel i

Malmö (antagen av Kommunfullmäktige

2010-09-09).

www.malmo.se/op

STRATEGIER

Hållbar bilism och godstransporter

Bilen har en viktig funktion för rörlighet och tillgänglighet för många. Det är viktigt

att utveckla bilism och godstransporter så att de lever upp till den hållbara stadens

villkor och så att deras miljöbelastning minskar; förutsättningar och former för biltrafik

och lastbilstransporter kommer att förändras. Om planering tidigare ofta

handlade om att anpassa och bygga om staden efter bilismens behov, så handlar

det nu om att hitta nyanserade lösningar där stadsutveckling och trafik samverkar.

Vägtrafik står enligt Naturvårdsverket på den nationella nivån för en avsevärd

och ökande andel (32 %) av utsläppen av växthusgaser. I Malmö finns lufkvalitetsproblem,

främst höga kvävedioxidhalter, på flera platser. Teknikutveckling av

fordon och motorer kommer att leda till att utsläpp minskar men problem som

trängsel, buller och barriäreffekter kvarstår och förvärras om biltrafiken ökar.

Ett sätt att komma till rätta med ökande trafikproblem kan vara miljöstyrande

avgifter. Detta kan påverka Malmös attraktivitet på generell nivå, men på olika

sätt för olika grupper och hur system utformas måste studeras noggrant. Nettointäkter

från avgiftsbeläggning kan användas till att finansiera investeringar i ett

hållbart trafiksystem.

Kortväga distributionstrafik (citylogistik) har en avgörande roll både för in-

och utleverans ur staden och måste vara effektiv för att stadens kretslopp ska

fungera. Godstransporter ökar och för att undvika ökad trängsel och mer utsläpp

krävs energieffektiva och smarta transporter som fungerar tillsammans med

övrig trafik. Godstrafiken är ett eget trafikslag med speciella förutsättningar och

villkor. Påverkan på stadsmiljön sker främst i form av buller, försämrad luftkvalitet,

trängsel och trafiksäkerhet. Citylogistiken är i högsta grad ett samspel mellan

främst distributörer, varuägare, godsmottagare, fastighetsägare och kommunen.

STRATEGIER

• Genom effektiva styrmedel och beteendepåverkan ska biltrafikens andel minska

i centrala staden. Rena, snåla och tysta fordon och transporter ska främjas.

• Ringvägarna och vägar in till dessa kommer under överskådlig tid fylla sina

funktioner som trafikfördelare för bil- och godstrafik till och från staden. Gatunätet

innanför dessa ska inte utformas för trafik som enbart ska passera staden.

• Infartsleder ska omvandlas till stadshuvudgator med lägre hastigheter, lugnare

trafiktempo och minskad barriärverkan som effekt. Gaturum ska fungera

för såväl ett attraktivt stadsliv som för transporter. I vissa fall kan kapacitet för

biltrafik behöva ges lägre prioritet.

• Parkeringsavgifter ska användas som styrmedel för trafiken. Pendlarparkeringar,

Park & Ride, för byte från bil till kollektivtrafik, behöver utvecklas.

• Höga krav ska ställas på en väl fungerande och effektiv varuförsörjning inom

staden. Alla berörda parter behöver samverka för att hitta rationella och effektiva

logistikupplägg som kan minimera påverkan på stadsmiljön. En lösning

kan vara samlastning vid externa terminaler för att fylla varje lastbil maximalt.

• Etableringen av ett centrum för logistik i Norra Hamnen medför nya möjligheter

att samordna godstransporter och på effektivaste sätt nyttja för delarna

med de olika färdsätten – sjöfart, väg och järnväg. Särskilt angeläget är att få

till stånd en bra järnvägsförbindelse mellan Södra stambanan och denna

gods nod. Godstransporter med tåg ska gynnas

44


45

STRATEGIER

Risk och säkerhet

I samband med exploatering i befintlig stad och särskilt när industri- och verksamhetsområden

vid omvandling kompletteras med nya funktioner och bebyggelse

kan riskkonflikter uppstå mellan existerande och nya funktioner. Risker kan

hanteras antingen genom att vidta riskreducerande åtgärder eller genom att

med skyddsavstånd separera riskkällan från det som ska skyddas.

Skyddsavstånd längs farligt gods-leder är ett sätt att begränsa konsekvenser

vid olyckor. Inre och Yttre Ringvägen samt Europavägarna är klassificerade som

rekommenderade för farligt gods transporter. Stora säkerhetsavstånd är en samhällsekonomiskt

dyr försäkring som medför utgelsning av staden, vilket motverkar

de över gripande ambitionerna om en tät och koncentrerad stad. Därför är en

avvägning mellan olika intressen nödvändig utan att för den skull äventyra malmöbornas

säkerhet. Restriktioner mot att bygga i den befintliga staden med hänvisning

till lokala luftkvalitetsproblem står också i motsättning till att bygga tätt.

STRATEGIER

• För att minska sannolikheten att olyckor uppstår ska stor uppmärksamhet riktas

mot orsaker till olyckor. Minskad risk för olyckor med farligt gods uppnås

genom åtgärder som leder till jämnare farthållning, lugnare trafiktempo och

strängare lastningsföreskrifter. Kommunens ska främja omlokalisering av

olämpligt placerade verksamheter som alstrar transporter av farligt gods.

• I en tät och funktionsblandad stad kan det vara svårt att hantera risker genom

skyddsavstånd. Vid stadsförnyelse och etableringar intill befintliga industrier

eller transportleder för farligt gods kan olycksrisker istället hanteras genom

att vidta konsekvensreducerande åtgärder inom det nyexploaterade området.

Tung industri med riskfylld verksamhet ska inte blandas med känsliga verksamheter

utan lokaliseras till särskilda verksamhetsområden.

• Att bygga staden tät ger totalt sett lägre utsläpp från trafiken eftersom miljömässigt

bättre trafikslag blir mer konkurrenskraftiga. Restriktioner ska därför

inrikta sig mot källan – det vill säga utsläpp av hälsofarliga ämnen från fordon

– inte mot ny bebyggelse, som i så fall riskerar att lokaliseras i lägen med

sämre förutsättningar för långsiktigt hållbar stadsbyggnad. I samarbete med

Länsstyrelsen i Skåne län har ett åtgärdsprogram tagits fram som till stor del

stödjer detta synsätt.

• För att förenkla och rationalisera bedömningen avseende behov av riskhänsyn

behöver vidare arbete ske. Riktlinjer för val av konsekvensreducerande

åtgärder i samband med samhällsplanering inom Malmö stad bör tas fram i

samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Räddningstjänsten SYD.

• För att minimera risker från transport av farligt gods på järnväg ska Malmö

stad långsiktigt verka för att ett nytt yttre godsspår anläggs längs Yttre Ringvägen.

Detta ökar också kapaciteten i järnvägssystemet totalt sett.

• För att minska risken för skadliga immissioner ska eventuella nya kraftledningar

och befintliga, när nuvarande koncessioner löper ut, markförläggas.

Malmö stad ska vara aktiv i ett regionalt samarbete kring frågor om kraftledningar

och framtida koncessioner. Fördelnings-, kopplings- och transformatorstationer

ska placeras och utformas så att risker och störningar minimeras.


UTMANINGAR

Att återföra närsalter från kommunala

avlopp till åkermarken utan föroreningar

kommer att bli nödvändigt i framtiden.

Det innebär en betydande samhällsomställning.

Bland annat krävs ett intensifierat

arbete med att separera avloppsvatten

och dagvatten, att ta ställning till

slamhantering, att ställa höga krav på

insamling av organiskt avfall, att frågan

om avsättning för biogödsel hanteras, att

toaletter inte kan spolas med högkvalitativt

dricksvatten med mera.

Slutna kretslopp och

hållbar avfallshantering

Slutna kretslopp innebär lösningar som inte tär på jordens resurser. Det kan innebära

kretsloppsanpassade strategier för närsalter som kväve och fosfor, att

utveckla förnybar energi och att återvinna avfall.

För den enskilda medborgaren är avfallshanteringen den mest konkreta formen

av miljöarbete. En utvecklad avfallshantering uppfattas ofta som en signal

om i vilken grad kommunen man bor i arbetar med miljö- och klimatfrågor. I den

hållbara staden är det fundamentalt att ha en avfallshantering som gör det möjligt

för alla att hantera sitt avfall på ett tillgängligt, säkert och miljöeffektivt sätt.

Det ska vara lätt att göra rätt.

EU:s avfallshierarki pekar tydligt ut att det viktigaste i arbetet med avfall är

att förebygga att avfall uppkommer – det ger minsta möjliga miljöpåverkan av

avfall. I andra hand ska produkter återanvändas och i tredje material återvinnas.

Först i fjärde hand ska avfall återvinnas som energi och i sista hand deponeras.

Att arbeta för att förebygga uppkomst av avfall är en utmaning som kräver stora

insatser för att förändra konsumtionsmönster.

För en hållbar avfallshantering krävs fysiska förutsättningar i staden.

Ut rymme för sortering av avfall i bostaden är nödvändigt och insamlingsplatser i

stadens offentliga rum för olika typer av avfall ska finnas på lätt tillgängliga platser.

Platser där man kan lämna föremål som kan återanvändas har möjlighet att

bli naturliga mötesplatser och ge arbetstillfällen.

För att hela avfallskedjan ska fungera behöver staden rymma anläggningar

för lagring och behandling av olika avfallsslag. De är en förutsättning för att det

lokala kretsloppet ska fungera så att insamlat matavfall kan omvandlas till biogas

och biogödsel, plastförpackningar ska kunna bli nya produkter och för att restavfall

ska kunna omvandlas till el och fjärrvärme. Det är också ett sätt att visa att

invånarnas dagliga avfallsarbete är meningsfullt och gör nytta.

STRATEGIER

STRATEGIER

• I planeringen av bostäder och verksamheter av olika slag ska fastighetsnära

insamling av avfall som uppkommer i vardagen ingå som en självklarhet.

Malmö ska ha geografiskt väl fördelade återvinningsstationer för sorterat

avfall, förpackningar och tidningar med mera. De ska vara lätt att nå till fots

eller med cykel. Befintliga återvinningsstationer ska successivt detaljplaneläggas

och nya planeras i samband med att ny bebyggelse tillkommer.

• Nya återvinningscentraler ska etableras stadsdelsvis, med fokus på möjligheter

till återbruk genom reparationer och ny design.

• De befintliga stora återvinningsscentralerna i Bunkeflo och Spillepengen ska

kompletteras med flera, i första hand en i östra Malmö.

Malmö ska ge plats för och planlägga biogasanläggningar där matavfall och

annat organiskt material kan omvandlas till biogas.

• Sysavs anläggning på Spillepengen ska ges utrymme så att avfallshanteringen

kan utvecklas genom att hushållsavfallet i första hand kan sorteras

eller behandlas biologiskt, i andra hand energiutvinnas genom förbränning

och i sista hand deponeras.

• Förutsättningar för att sluta kretslopp för närsalter mellan stad och land ska

utredas och lösningar ska omsättas i praktiken.

46


47

STRATEGIER

Lokalt producerad förnybar energi

Energisektorn – inklusive transporter – står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser,

och bidrar därmed till miljöproblem och till global uppvärmning. Förnybara

energikällor ska fasas in och fossila bränslen fasas ut. En avsevärd effektivisering

av energianvändningen krävs för att reducera behoven.

Energistrategi för Malmö och Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 innebär

att Malmö stads verksamhet helt ska försörjas med förnybar energi år 2020. Visionen

för 2030 är att hela Malmö som geografiskt område då försörjs till 100% av

förnybar energi. Landbaserad storskalig vindkraft har störst teknisk och ekonomisk

potential för förnybar lokal elproduktion inför år 2020. Biogas kan nyttjas för

transporter, värme och el, där det första alternativet är det samhällsekonomiskt

bästa. I dagsläget görs i Malmö biogas av reningsverkens VA-slam. Flera biogasanläggningar

planeras för att också kunna ta hand om organiskt avfall från hushåll,

industri, hav och jordbruk. Även en anläggning för termisk förgasning av

skogsavfall kan komma att förläggas till Malmö vilket skulle ge en mycket stor

biogasproduktion till regionen.

Andra förnybara energikällor som med teknikutveckling kan få ett större

utnyttjande i framtiden är sol-, geotermisk energi.

STRATEGIER

• De goda förutsättningar som finns att i Malmö producera el, värme och gas

från förnybara resurser som vind, biomassa, geoenergi, och sol ska tas till

vara och utnyttjas på bästa sätt. Energifrågor ska ses i ett helhetsperspektiv,

där olika system kan samordnas för synergieffekter.

• Energieffektivisering av gamla och nya byggander är ett kostnadseffektivt sätt

att minimera koldioxidutsläpp och ska tillämpas där så är möjligt.

Malmö stad ska främja användning av fordon som drivs med förnybara

bränslen.

• En kraftfull satsning på vindkraft ska genomföras för att bidra till målet att

en så stor andel som möjligt av den förnybara energiproduktionen sker

lokalt. Landbaserad vindkraft i Malmö ska i första hand lokaliseras till platser

som redan är påverkade av buller och storskaliga verksamheter. Det

innebär en koncentration till Norra hamnen och längs Yttre Ringvägen.

Havsbaserad vindkraft ska lokaliseras till grundet Sjollen i norr, intill

nationsgränsen samordnat med danska initiativ. Möjligheter för ytterligare

utbyggnad till havs i anslutning till Norra hamnen och vid befintlig etablering

vid Lillgrund ska undersökas. Vindbruk ska proaktivt integreras i Malmös

framtida landskapsbild. Genom stadens siluett kan vindkraft bli en

symbol för hållbarhet.

• Den utvecklingspotential som finns för biogas ska tas tillvara. Biogasproduktionen

från jordbruks- och hushållsavfall ska fortsatt öka, och möjligheten att

nyttja tång samt alg- och musselodlingar bör undersökas. Biogas gör störst

klimatnytta som fordonsbränsle.

• Lokala satsningar på kunskaps- och teknik utveckling samt produktion av

vindkraft, solel och andra förnybara energislag ska stimuleras så att arbetstillfällen

kan skapas i regionen.

A Läs mer i Energistrategi för

Malmö (antagen av Kommunfullmäktige

2009-12-17).

www.malmo.se/op

UTMANINGAR

Elanvändningen i de kommunala verksamheterna

ska till år 2020 reduceras

med 30 % relativt genomsnittet 2001–

2005. Återstoden, ca 115 GWh el år 2020

förutsatt att besparingsmålen nås, ska

vara 100 % förnybar och så långt möjligt

producerad inom kommunens gränser.


A Läs mer i Miljöbyggprogram SYD

(antaget av Kommunfullmäktige

2009-10-21).

www.miljobyggprogramsyd.se

Resurseffektivt och

miljövänligt byggande

Byggnader och stadsmiljöer står för en stor andel av miljöpåverkan i samhället.

Satsningar på stadsekologi bidrar till minskad resursförbrukning. Bostäder ska

vara byggda med sunda material och ge ett gott inomhusklimat. Sunda hus, ett

resursmässigt effektivt och hållbart byggande, innovativ teknik i kombination

med nyskapande och intressant arkitektur, attraktiv stadsmiljö och välbevarade

kulturmiljöer skapar värde. Det är viktigt för människors välbefinnande och positivt

för stadens framtoning och därmed för näringslivet i stort.

Hög arkitektonisk kvalitet är en god utgångspunkt för att skapa offentliga

stadsrum och byggnader som är hållbara. Långsiktig hushållning med resurser

leder till byggnader med lång livslängd och låga drifts- och underhållskostnader.

Väl genomtänkta fasader, planlösningar och detaljer ger ytsnåla, användbara och

ekonomiska lösningar som blir värda att vårda även i framtiden. Det krävs hög

ambitionsnivå för att hitta lösningar som kombinerar god arkitektur och intressant

miljöteknik.

STRATEGIER

STRATEGIER

• Byggandet ska präglas av långsiktighet, smarta energilösningar och miljöanpassade

materialval. Med tanke på bebyggelsens långa livstid ska höga krav

på energiprestanda ställas vid nybyggande och ombyggnad. För nybyggnation

ger riktlinjerna i Miljöbyggprogram SYD förutsättningar för att energi- och

miljöprioriteringar kommer in tidigt i plan processen.

• Utveckling av noll- och plusenergilösningar vid nybyggande ska stödjas av

kommunen. Vid ombyggnad och upprustning av befintlig bostadsbebyggelse

ska minskad energiförbrukning vara en viktig aspekt och möjligheter

att förse hus med solpaneler / solceller tas tillvara. Fortsätta satsningar på

förnybara energilösningar i Malmö stads eget fastighetsbestånd kan stå

som föredöme för omvärlden.

• Vegetation och innovativa dagvattenlösningar kan minimera byggandets

negativa miljö- och klimatpåverkan. Stort inslag av grönska, vatten och

genomsläppliga ytor i stadsmiljön är en förutsättning för en bra fördröjning

av dagvatten samtidigt som det ger ett behagligare och hälsosammare

mikro klimat.

• Hållbar arkitektur och byggande ska handla om energieffektivitet, om att

integrera förnybar energi och välja material och metoder som ger byggnader

och stadsmiljöer med lång livslängd. Det kan innebära högre investeringskostnader,

men sparas in på drifts- och underhållskostnader. Materialval och

byggmetod har stor betydelse för energianvändning i både bygg- och

driftskede. Rätt valda material varar länge, åldras i skönhet och kan underhållas.

Klok förvaltning med varsamma metoder av byggnader och stadsmiljöer

innebär att ursprunglig arkitektonisk kvalitet bibehålls och utvecklas.

48


49

STRATEGIER

Klimatanpassning

Klimatanpassning innebär att – till skillnad från att arbeta med åtgärder för att

minska utsläpp av växthusgaser – fokusera på åtgärder som mildrar eller hindrar

effekter av klimatförändringen, eller tar till vara dess möjligheter. Konsekvenser

av ändrade klimatförhållanden, exempelvis stigande havsnivå och ökade nederbörsmängder,

kan få stor betydelse för Malmö och måste tas i beaktande. Med

förebyggande åtgärder kan framtida kostnader för skador minskas.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC 2007 kan medelvattennivån stiga med 22–66 cm

till år 2100 (nyare forskning visar en snabbare takt). När medelvattennivån stiger

höjs också de extrema högvattennivåerna. Om hundra år kan havet i extrema fall

komma att nå tre meter över nuvarande havsnivå. Under tremetersnivån ligger

delar av Malmös innerstad, hamnen och delar av de viktigaste utbyggnadsområdena.

Stora värden i form av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och annat riskerar

att skadas vid översvämning. Också naturvärden längs kusten och kulturhistoriska

värden i Malmös historiska centrum kan bli berörda. Grundvattnet påverkas

av höjda havsnivåer med stigande nivåer och risk för saltvatteninträngning.

Risk för översvämningar ökar med frekventa, intensiva och långvariga nederbördsperioder.

I Dagvatten strategi för Malmö förespråkas öppen dagvattenhantering

där så är möjligt, men en tätare stad innebär samtidigt att ytor för att hantera

dagvatten blir mindre. Kreativitet och vilja att prova nya idéer och innovationer,

som även kan komma att kollidera med andra intressen, är utmaningar.

För att skydda redan bebyggda områden från översvämningar behöver på

lång sikt ett kustskydd upprättas. Vilken skyddsnivå som kommer att krävas och

vilka typer av skydd som kan bli aktuella behöver utredas. Ett kustskydd kan

bestå av olika delar som samverkar; utfyllnader, öar, vallar, murar och rörliga

anordningar som stängs om en översvämning hotar. En av de viktigaste uppgifterna

i samband med utformning av ett kustskydd blir koordinering med VA-

systemet så att nederbörd kan tas om hand innanför en barriär. Att upprätta ett

kustskydd är tidskrävande och görs successivt.

STRATEGIER

• Planläggning ska ske med hänsyn tagen till klimataspekter.

• Lägsta nivå för nybyggande ska vara +3 meter, såvida inte andra lämpliga

åtgärder till skydd mot höjt grundvatten och översvämning vidtas.

• Dagvatten ska hanteras så att säkerhetsmarginaler för extrema nederbördssituationer

uppnås. VA-systemen ska anpassas efter den forskning som

bedrivs kring ändrade nederbördsförhållanden.

• Vård- och äldrebostäder, förskolor och skolor ska utformas så att inomhustemperaturen

inte blir ohälsosamt hög i samband med värmeböljor.

• För att säkerställa ett långsiktigt och effektivt skydd mot höjd havsnivå ska ett

genomgripande utredningsarbete inledas, i samverkan med grannkommuner,

Länsstyrelsen och andra berörda aktörer. En lång rad komplexa frågor, exempelvis

koordinering med VA-systemet, påverkan på havsströmmar, marina naturvärden,

gestaltningsfrågor med mera måste utredas grundligt innan åtgärds-

och handlingsplaner kan läggas fast. Multifunktionella lösningar ska eftersträvas

så att exempelvis en skyddsvall kan vara gång- och cykelväg, en skyddsrevel till

havs fungera för för bad och rekreation eller öar för ny attraktiv stadsbebyggelse.

UTMANINGAR

Malmös kustlinje är omkring 43 kilometer

lång. Därtill påverkas ett stort låglänt

område längs Segeås nedre lopp, som har

stor betydelse för stadens kommunikationer

och försörjning. Det genomkorsas av

ett antal järnvägar och vägar, kraftledningar

och huvudvattenledningar.


A Läs mer i Naturvårdsplan

för Malmö stad.

(antagen av Kommunfullmäktige

2012-09-11).

www.malmo.se/op

Naturresurser och naturvärden

Malmö är en i hög grad urbaniserad och agrar kommun, men samtidigt finns

naturmiljöer och naturvärden, visserligen i jämförelse med andra platser i

begränsad omfattning. Desto mer betydelsefulla är de miljöer som finns, exempelvis

resterande ängs- och hedmarker, lövskogar, våtmarker och grunda havsbottnar.

Människans förutsättningar att leva och utvecklas är helt beroende av ekosystemtjänster

(det vill säga nyttor av naturen som människan på olika sätt

använder). Vi nyttjar dem för fortlevnad och välbefinnande – många gånger förbehållslöst

och utan reflektion. De levereras främst av mångfalden av arter i skogar,

hav, sjöar och andra ekosystem. Man kan se på förhållandet mellan ekosystem

och ekosystemtjänster på samma sätt som på relationen mellan kapital och

avkastning. Genom god förvaltning av kapitalet kan man klara sin försörjning på

avkastningen, och omvänt, genom att tära på kapitalet minskar de långsiktiga

möjligheterna till försörjning. På så vis är vår förmåga att förvalta ekosystemen

avgörande för våra möjligheter att utnyttja ekosystemtjänster även i framtiden.

STRATEGIER

STRATEGIER

• Naturresurser inom kommunen ska användas på ett sätt som främjar en

långsiktig hushållning. Grundvatten, jordbruksmark, kalkberggrund ska värnas.

Ekosystemtjänster ska värderas, beaktas och stärkas i stadsplanering,

underhåll och skötsel så att dess värden och funktioner inte försämras.

• Naturvårdsplan för Malmö stad lägger fast ambitionen att öka arealen mark

med höga naturvärden inom kommunen. Det ska ske genom att skydda,

utveckla, nyskapa och kompensera. Utrymme för vilda växter och djur ska

värnas och den biologiska mångfalden ska kunna öka. Exempel på

ny skapad natur är anlagda dammar och våtmarker. Optimalt utformade

dammar innebär inte enbart ett positivt bidrag till den biologiska mångfalden

och landskapsbilden, utan kan också bli populära rekreationsområden

samt bidra till minskat växtnäringsläckage och därmed ett hållbart

odlingslandskap.

• Särskilt ansvar ska tas för arter som har sitt huvudsakliga utbredningsområde

eller viktiga födosöks- eller reproduktionslokaler i kommunen. Även naturtyper

som grunda havsområden, strandängar och öppna kalkmarker är viktiga

att bevara då de återfinns på få andra platser. Särskilt värdefulla områden

kan ges skydd som naturreservat.

• Vid ingrepp i ekologiskt känsliga miljöer ska balanseringsprincipen användas i

planeringsprocessen. Det innebär att betydande negativ påverkan på ekologiska

värden i första hand ska undvikas eller så långt möjligt minimeras. I andra

hand ska kompensationsåtgärder genomföras på plats. Kan negativ påverkan

inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genomföras

i ett annat funktionellt sammanhang.

• För att naturvärden ska bestå och öka krävs ofta särskilda skötselinsatser, exempelvis

buskröjning eller slåtter. Malmö stad har som stor markägare ansvar för

hur marken sköts, så att den biologiska mångfalden gynnas och landsbygdens

attraktivitet stärks. Därmed kan kommunen också fungera som föredöme och

visa på goda exempel.

50


51

STRATEGIER

Landsbygd och jordbruk

Malmös landsbygd är en positiv kraft med potentialer som på olika sätt kan nyttjas

bättre. Ett hållbart samhälle förutsätter ett samspel mellan stad och landsbygd.

En tätare stad sparar mark och därmed kan unika kvaliteter och naturvärden som

finns i omlandet bevaras. Den stadsnära landsbygden befinner sig i ett spänningsfält

mellan jordbruksproduktion, bevarandevärde och exploateringstryck. Idag har

många stadsbor liten vardaglig kontakt med landsbygden, och kunskapen om

landsbygden är ofta låg. Storskaligt jordbruk gör att målpunkterna är få liksom

möjligheter till natur- eller rekreativa upplevelser. En dynamisk framtid för landsbygd

och kust ska präglas av att bevara, att utveckla och att nyskapa.

Att bibehålla strukturer och funktioner som vittnar om historien är viktigt för

förståelse av jordbrukslandskapet. Det kan innebära att bevara det öppna landskapets

helhetskaraktär, att inte bebygga eller plantera igen öppenheten. Värden

som gått förlorade kan ny- eller återskapas genom att öppna kulverterade vattendrag

och plantera nya trädmiljöer. Värdefulla områden kan vara typiska för sin

tid, välbevarade, ha hög biologisk mångfald eller höga estetiska värden.

STRATEGIER

• Jordbruk och livsmedelsproduktion ska vara den dominerande verksamheten

Malmös landsbygd. Planeringen ska hushålla med odlingsmark för både

livsmedels- och energiproduktion. Ekologiskt jordbruk och odling av livsmedel

för närområdet ska stödjas. Förändrad markanvändning ska i första

hand ske så att det är möjligt att i framtiden återuppta livsmedelsproduktion.

• I planering och förvaltning av kommunens jordbruksmark ska kommunen

verka för en ökad andel produktion för närområdet, miljöanpassat jordbruk,

samt ökat utrymme för rekreation, friluftsliv och natur- och kulturvård.

Längre arrendetider behövs för att möjliggöra omläggning till ekologisk

produktion. Ett sätt att göra landskapet mer tillgängligt för rekreation och

friluftsliv och samtidigt förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald

samt förhindra näringsläckage till vattendrag är att avsätta kantzoner längs

vattendrag.

• Landsbygden ska bli en del av det rekreativa Malmö och dess kvaliteter behöver

lyftas fram. Samband mellan stad och land behöver stärkas för att attrahera

en bredare målgrupp för rekreation och utflykter och bättre kopplingar

och strategiskt belägna besökspunkter skapas och sammanlänkas.

• För att bidra till en levande landsbygd kan flexibla synsätt möjliggöra förändring

av innehåll och funktion på kulturlandskapets villkor. Mer småskalig handel

och fler gårdsbutiker, caféer, Bed & breakfast och mindre verkstäder bidrar till

ekonomisk tillväxt men också till en mer tillgänglig landsbygd. Att i mindre

omfattning bygga bostadshus, exempelvis i anslutning till verksamheter för särskilda

fritidsintressen ska vara möjligt om närhet till kollektivtrafik finns.

• Förändringar ska ske varsamt så att inte det öppna landskapets karaktär eller

natur-, kultur- eller ekonomiska värden omintetgörs.

• Med balanseringsprincipen som kompensationsverktyg kan platser i omlandet

utvecklas för framtidens rekreations- och naturområden genom att långsiktiga

”ekokonton” skapas för särskilda platser.

UTMANINGAR

När nya spårförbindelser till och från Vellinge

och Bara läggs ut i landskapet är

det en utmaning att placera och utforma

dem på ett sådant sätt att deras barriärverkan

i landskapet minimeras.


Havet och kusten

Malmös vattenområden är viktiga resurser att värna, såväl i naturhänseende

som ekonomiskt och socialt. Det goda fisket var anledningen till att Malmö

etablerades, och stadens samhörighet med kusten och havet i form av sjöfart

och hamnverksamhet har alltid varit viktig. Havet är också en viktig naturresurs

och hemvist för en stor mängd arter, det är grund för näringsliv av olika slag

(fiske, sjöfart, vindkraft) och har ett stort rekreativt värde. Eftersom fisket är av

realtivt liten omfattning i Malmös havsområde, liksom i resten av Öresund

finns ett rikt marint djur-och växtliv, framför allt norra Europas största sammanhängande

musselbankar. Grunda bottenområden med ålgräsängar är viktiga

uppväxtområden för fisk, kräftdjur och andra marina organismer – med

betydelse för hela Öresunds ekosystem.

Utbyggnad i Västra Hamnen, Limhamns industriområde och Nyhamnen stärker

urbana kvaliteter knutna till kusten, och bidrar till att Malmö vänder sig allt

mer mot havet och blir tydligare i sin profil som kuststad.

Stränderna vid Ribersborg och Sibbarp är populära rekreationsområden

vars attraktivitet kan förstärkas genom nya funktioner och målpunkter som

lockar besökare året om. Genom att utveckla strandängarna söder om Lernacken

som natur- och rekreationsområde öppnas en tidigare otillgängligt

plats för upplevelser och naturstudier – på naturens villkor. Klagshamnsudden

är ett område där många intressen samsas, från fågelskådning och bad till

vindsurfning och fiske.

STRATEGIER

STRATEGIER

• Inriktningen på kommunens planering ska vara att värna de ekosystemtjänster

havet och kusten levererar och utnyttja kommunens speciella läge. Planeringen

ska verka för att Öresund är ett friskt och levande hav där ett rikt växt- och djurliv

och möjligheter till rekreation och upplevelser kombineras med fiske, sjöfart

och energiproduktion. Ekologiska intressen, kommersiella hamnverksamheter,

stadsutveckling och fritidsaktiviteter måste samsas på en relativt begränsad yta.

Malmös marina miljö ska värnas med särskild hänsyn till marinekologiska

värden.

Malmö har en delvis outnyttjad potential för kustrelaterad fritidsaktivitet,

rekreation och annan verksamhet som kan utnyttjas bättre. Malmös vattenkontakt

ska i betydligt högre grad än idag tas tillvara och aktiveras. Hela kommunens

kuststräcka ska vara ett naturligt och attraktivt besöksmål med stora

kvaliteter för såväl kommuninvånare som besökare. En positiv och tillåtande

syn på kustberoende fritidsaktiviteter stärker Malmös attraktivitet och profil

som kuststad. En tydlig satsning på kustnära aktiviteter skulle också utgöra

ett stöd för folkhälsan genom ökade möjligheter till fysisk aktivitet. Havet

kan också vara en plats för energiproduktion, i första hand vindkraft. Det

finns även stor potential för produktion av biomassa till biogasproduktion.

• Kust och hav är en begränsad resurs med många konkurrerande intressen där

det krävs samsyn och samarbete med både grannkommuner, Danmark och

de andra Östersjöländerna. Exempel på områden där ett regionalt angreppssätt

är särskilt viktigt och kan nå synergieffekter är vindkraft, fiske samt natur-

och kulturvård.

52


53

STRATEGIER

Vatten

Grundvatten är livsnödvändigt som dricksvatten. Ett långsiktigt vattenvårdsarbete

säkrar ekosystemtjänster, gynnar växt- och djurliv, minskar läckage av näringsämnen

till Öresund och reducerar översvämningsrisker.

För att säkra vattenresurser antog EU år 2000 ett ramdirektiv för vatten

(vatten direktivet). I Sverige har direktivets mål översatts som miljökvalitetsnormer

– kemisk och kvantitativ status för grundvatten och för ytvatten för kemisk och

ekologisk status. Direktivet innebär att skydda befintliga våtmarker, dammar, vattendrag,

kustvatten och grundvatten och därtill att i alla beslut ta hänsyn till hur

vatten påverkas och se till att miljökvalitetsnormer uppnås och inte försämras.

Vatten i bebyggda miljöer tillför såväl estetiska som pedagogiska och ekologiska

värden och bidrar till biologiska mångfald samtidigt som vattnet ges möjlighet

att fördröjas och renas. Syftet är att utnyttja de naturliga processer som förekommer

i vattnets kretslopp.

STRATEGIER

• Kalkberggrunden i Malmö är en del av Alnarpsströmmen som i ett regionalt perspektiv

är en viktig grundvattenresurs. Det är därför särskilt viktigt att Malmö

stad och angränsande kommuner samarbetar för ett gott skydd av grundvattenresursen,

bland annat kring frågor om uttagsmängder och föroreningar.

• Dagvatten ska hanteras på ett ekologiskt hållbart och säkert sätt. En bra höjdsättning

och god kontroll på recipienter skapar säkra vattenvägar i nya områden.

För ett effektivt markutnyttjande behöver mer av mångfunktionella ytor

skapas där dagvattenhantering kan fungera tillsammans med andra funktioner.

Krav ska ställas på omhändertagande av dagvatten så att vattendragen i

Malmö får bättre ekologisk status. Så långt som möjligt ska lokalt omhändertagande

av dagvatten uppnås genom reglering i detaljplaner.

• VA-systemen ska anpassas för att minska mängden bräddningar. Reningsverken

ska förberedas för att klara ökade reningskrav samt en möjlig regionalisering

av denna funktion. Utrymme ska säkerställas för att bygga ut reningsverken

och de ska skyddas mot stigande havsnivåer på lång sikt.

• Restriktivitet ska gälla för fasad- och byggnadsmaterial som kan bidra till

tungmetaller i dagvattnet (exempelvis zink och koppar).

Malmö stad ska ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar

till att vattenförekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk

eller kemisk status.

• Särskilt fokus ska läggas på att VA-lösningar i byar, koloniområden och fritidsbyar

ska få en långsiktigt hållbar utformning.

• En plan för vatten som behandlar miljökvalitetsnormer för vatten, grundvatten,

dricksvattenförsörjning, VA, dagvattenhantering med mera ska tas fram. Med

förbättrade kunskapsunderlag och kompletterande undersökningar ska planenen

utgöra planeringsunderlag i syfte att uppnå och bibehålla god vattenstatus

i kommunens vatten. Planen bör mynna ut i ett övergripande måldokument

med strategier och åtgärdsförslag för hur målen kan uppnås. Samarbeten med

grannkommuner som på något sätt delar en vatten förekomst är nödvändiga.

UTMANINGAR

Framtida utmaningar ligger i förebyggande

åtgärder för att förhindra föroreningar

att nå dagvattnet och grundvatten.

En utfasning av alla kombinerade

avlopp behövs och nytänkande krävs

för att hitta framtidens hållbara alternativ

till dagens avloppssystem .


Stadens gestaltning

Malmö är och ska vara del av en dynamisk region med nyskapande arkitektur och

stadsmiljöer med hög kvalitet. Ett väl planerat samspel mellan gammalt och nytt

ska förstärka Malmös unika kvaliteter. Genomtänkt placering och gestaltning av

nya byggnader i den existerande staden kan stärka och förbättra stadsmiljön och

dess värden. Stränder, hamnmiljöer, kajer och kanaler är ovärderliga inslag i

Malmös stadsbild. Hamn- och varvsstadens karakteristiska platser håller på att

utvecklas till attraktiva boende- och rekreationsmiljöer.

Malmö har ett vidsträckt flackt stadslandskap som ibland är svårorienterat.

Väderstrecken är otydliga, kustlinjen och viktiga huvudleder böjer sig. I denna

stadsväv är höga hus och märkesbyggnader viktiga landmärken. Malmös siluett

förändras konstant och sedan 100 år tillbaka har den successivt blivit allt taggigare.

STRATEGIER

STRATEGIER

Malmö ska byggas vidare på de karaktärer som präglar staden. Upplevelserikedom,

variation och mångfald ska känneteckna gestaltningen. Tydliga

gaturum som är sammanbindande snarare än avskiljande, finmaskiga sammanhängande

gatunät, olika sorters gröna rum och platser, kvarter som är

uppdelade i flera olika fastigheter ska vara kvaliteter när Malmö byggs ut eller

omvandlas.

• Stadsmiljön ska präglas av pluralism, såväl vad gäller offentliga stadsrum,

arkitektur och formspråk, funktioner, bebyggelse typer, bostadsformer som

invånare. Mångfald ger flexibilitet och möjligheter till nya lösningar i framtiden.

Medveten arkitektonisk gestaltning som tar platsens förutsättning som

utgångspunkt, med ett samspel av estetik och funktionalitet kan skapa goda

helhetslösningar. Tillägg ska tolka Malmös karaktär och samtidigt avspegla sin

egen tid.

Malmös varumärke som parkernas stad ska stärkas och bekräftas genom hög

konstnärlig, arkitektonisk och ekologisk nivå. Parker och torg i hela staden ska

utvecklas med höga arkitektoniska ambitioner och vidareutvecklas som

mötesplatser och arenor för kultur, kreativitet och arrangemang av olika slag,

samtidigt som deras roll för urbana ekosystemtjänster utvecklas. Nya gröna

urbana koncept, inslag av gröna tak och väggar ska främjas i såväl nyproducerad

som befintlig bebyggelse.

• Upplevelse och sinnlighet ska vara viktigt när stadsrum formas, staden ska ge

positiv stimulans till alla sinnen. Aktivt arbete med ljud, ljus och lukt, till

exempel genom vatten och växtlighet, bidrar till attraktiva stadsrum.

• Höga hus ska stå som solitärer och ha ett eget starkt uttryck, strategiskt placerade

för att fungera som markörer för platser och stadsdelar.

Malmös kanaler behöver få en mer framträdande roll genom att kanalkanterna

aktiveras, tillgängliggörs och integreras i stadens gröna nätverk. I innerstaden

och hamnen finns kajer vars åtkomlighet behöver förbättras för att öka utbudet

av promenadstråk och mötesplatser vid vatten.

• En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på och utvecklar Handlingsprogram

för arkitektur och stadsbyggnad (2005) ska utarbetas.

54


55

STRATEGIER

Kulturmiljö och

historiskt perspektiv

Malmö har haft en omväxlande historia vilket har bidragit till stadens heterogena

och komplexa karaktär. De förändringsprocesser som Malmö genomgått och stadens

anpassning till skiftande förhållanden i omvärlden avspeglas i en rad unika

och särpräglade kulturmiljöer. Tillskott av ny bebyggelse som infogas på ett varsamt

sätt i den existerande stadsmiljön kan tydliggöra Malmös olika tidsskikt och

därmed förstärka den histo riska dimensionen. I en tålig stadsstruktur har många

tidsåldrar fått sätta sina spår.

Stadens utformning speglar en kulturell blandning från olika tidsepoker – både

på grund av sitt läge nära kontinenten, ”mellan” Sverige och Danmark och genom

inflyttning av människor från andra kulturområden. Denna prägel ska värnas och

den starka historiska identiteten tas tillvara. Det kan bland annat innebära en

öppenhet för variation och mångfald av arkitektoniska uttryck och skala. Nyskapande

och experimenterande arkitektur och stadsmiljöer, som flätas samman med

den befintliga staden, bidrar till att ge nya stadsområden och omvandlade stadsdelar

karaktär och identitet. Nya stadsrum och byggnader ska kunna vara formmässigt

representativa för sin tid, oavsett vilken stadsstruktur den byggs i.

Kulturlandskapet och byarna i Malmös omland har betydande kulturhistoriska

värden. Malmö området är ett av landets mest fornlämningstäta platser med

boplatslämningar från förhistorisk tid, gravfält och medeltida byplatser med mera.

Ägogränser, vägnät, bystrukturer och pilealléer vittnar om äldre förhållanden.

STRATEGIER

• Kunskap om, och respekt för den historiska bebyggelsen, dess värden och dess

tillkomsthistoria ska ge förutsättningar för att ny bebyggelse blir positiva tillskott

som förstärker den historiska dimensionen och utvecklar kulturmiljön

samtidigt som funktioner kan förbättras och anpassning till miljökrav och

andra tillkomna behov kan ske. Platsens värde och potential ska analyseras

och tolkas så att tillägg och förändringar bidrar positivt till kulturmiljön.

• Kulturmiljövärden ska alltid beaktas. Tillägg, förändringar och ombyggnader

ska liksom tillkommande bebyggelse samspela med, snarare än reducera, existerande

byggnaders värden. Historiska strukturer och planeringsideal som

bidragit till en god stadsmiljö ska kunna avläsas i stadsbilden. Befintliga stadskaraktärer

och bostadsområdens kvaliteter ska värnas och förbättras utifrån

aspekter som skapar förståelse, trivsel, trygghet och mindre skadegörelse.

Malmös parker har, utöver rekreativa och ekologiska funktioner, också kulturella

och kulturhistoriska värden. Dessa ska tas tillvara, synliggöras och sättas i

kontext med staden.

• Egenskaper och kvaliteter i omlandets byar och i de olika landskapskaraktärerna

– kust-, slätt- och backlandskapen – ska tillvaratas och värnas.

• I takt med att staden genomgår stora förändringar ökar behovet av kulturhistoriska

inventeringar av bebyggelsemiljöer, byggnader och offentliga rum.

Värden och kvaliteter behöver identifieras genom fortlöpande kartläggningar

för att ge underlag till de avväganden som ständigt pågår i stadsplaneringen.

• Möjligheten att i detaljplaner och områdesbestämmelser skydda särskilt värdefulla

kulturmiljöer och byggnader ska utnyttjas.


57

Genomförandestrategier

och arbetsprocesser

Hela Malmö stads organisation bär gemensamt ansvar för att de mål som ställs upp i

översiktsplanen kan förverkligas. Samverkan mellan nämnder, förvaltningar och bolag

måste förbättras så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strate-

giskt och målinriktat sätt med långsiktigt perspektiv. Nya finansieringsmodeller, statliga

insatser och att andra aktörer involveras i stadsutvecklingen kommer att krävas. Dialog

och samverkan med medborgare och aktörer behöver ständigt vidareutvecklas.

Utbyggnadsststrategi

Nu gällande översiktsplan lade fast en generös och mångsidig utbyggnadsstrategi

där möjlighet gavs till expansion med olika funktioner och bebyggelsetyper på

många platser. För att bibehålla Malmö som en kompakt och resurseffektiv stad var

målsättningen att exploatering i första hand skulle ske innanför Yttre Ringvägen

och i anslutning till tätorterna Oxie, Tygelsjö, Klagshamn och Bunkeflostrand.

Malmö har sedan ÖP2000 antogs i huvudsak växt innanför Yttre Ringvägen.

En del av utbyggnads möjlig heterna i tätorterna utanför själva staden har också

tagits i anspråk. Trots stor befolkningstillväxt de senaste åren finns en stor outnyttjad

kapacitet kvar i nuvarande översiktsplan. Boendetätheten har ökat och

det har visat sig att byggandet i många fall skett med en högre exploateringsgrad

än vad som förutspåddes, exempelvis i Västra Hamnen.

Översiktsplanens långsiktighet gör att delar av planen med stor sannolikhet kan

realiseras först relativt långt in i framtiden. Planen ska säkerställa en handlingsberedskap

och redovisar även projekt och ambitioner som ännu inte har finansiering.

PLANBEREDSKAP

Översiktsplanen syftar till att Malmö ska ha möjlighet att växa med i genomsnitt

5 000 invånare per år under den kommande tjugoårsperioden, vilket motsvarar

den genomsnittliga befolkningsökningen under det senaste decenniet. Det är en

hög planberedskap och även om en så stor befolkningstillväxt är möjlig är den

kanske inte sannolik och inte heller önskvärd. Ett mer troligt scenario, och för staden

mer gynnsamt, är en mer måttlig ökningstakt. En annan utveckling, oönskad

och mindre sannolik, är minskande befolkning. Översiktsplanen ska kunna hantera

flera tänkbara scenarier. Beredskap ska finnas för en kraftig tillväxt men planen

ska vara så robust att den fungerar väl för andra scenarier.

Kvarvarande kapacitet i gällande översiktsplan ger möjlighet till omkring

35 000 nya bostäder (varav omkring 12 000 på platser med antagna eller påbörjade

detaljplaner) och 35 000 arbetsplatser. Kapaciteteten finns främst i pågående

eller framtida omvandlings- och utbyggnadsområden som Västra Hamnen,

Nyhamnen, Hyllie, Norra Sorgenfri, Limhamns industriområde och Järnvägsverkstäderna

i Kirseberg.

Inom ramen för återstående kapacitet enligt nu gällande översiktsplan kan

bostadsbehov och arbetsplatser som kan placeras i blandad stadsbebyggelse till-


godoses under en stor del av de närmaste årtiondena. Svårigheter ligger i att ge

plats för lågt exploaterade småhusområden och verksamheter som behöver stora

ytor och är omgivningsstörande. Att rymma offentlig service med stora ytbehov

är också svårt. För att lösa detta krävs en kreativ kraftsamling inom kommunen.

För att uppnå önskvärd planberedskap fram till början av 2030-talet behövs

plats för ytterligare ca 15 000 bostäder och lika många arbetsplatser. Det tillkommande

behovet kan tillgodoses på olika sätt. Huvudinriktningen ska vara

att bygga tätare i existerande bostads- och verksamhetsområden, i första hand

genom ny bebyggelse i anslutning till infartsleder i staden som då kan

omvandlas till stads gator. Tygelsjö kan växa som stationsort, något som förutsätter

spårförbindelser från Vellinge. Med goda motiv och efter noggranna

överväganden ska avsteg från grundprincipen att bygga staden inåt kunna

accepteras, om för staden vitala intressen annars kan bli lidande.

En ny funktionsblandad stadsdel som Hyllie eller ett omvandlingsområde som

Nyhamnen rymmer utöver bostäder även en stor del arbetsplatser av olika slag.

Utrymmet för renodlade verksamhetsområden för den typ av företag som inte kan

samsas med bostäder, är dock mer begränsad. I Norra Hamnen finns plats för bland

annat logistik- och transportföretag. Mark för särskilda verksamhets områden kan

tillgodoses i omedelbar anslutning till Yttre Ringvägen. För ytkrävande verksamheter

som har behov av goda järnvägs- eller vägtransporter, exempelvis logistikanläggningar

är Glostorps vång en väsentlig resurs. Nya verksamhetsområden ska

utformas med så hög täthet som möjligt, både för att spara mark och för att skapa

goda stadsmiljöer. I äldre verksamhetsområden som Fosieby industriområde och

Östra Hamnen behöver marken successivt utnyttjas mer effektivt.

För att kunna uppnå ett fullgott stadsbyggande med huvudinriktning på tillväxt

inåt, som tillgodoser alla behov, krävs gemensamma målbilder, innovativa

och målinriktade arbetsprocesser över kommunens alla förvaltningar och i samverkan

med näringsliv, fastighetsägare och andra aktörer av olika slag.

PRIORITERADE OMRÅDEN OCH UTBYGGNADSORDNING

Tre områden ska ha fortsatt starkt fokus och prioriteras: Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen,

Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård.

Samtliga är strategiskt viktiga och är stationsnära. Här finns kapacitet och stora

potentialer för att bidra till att utveckla Malmö och stärka stadens attraktivitet.

Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt i stadens övriga delar kan vara svår

att styra. När den existerande staden byggs tätare är ägoförhållandena ofta

splittrade och kommunens markinnehav begränsat. Omvandling och byggande

på privat mark innebär att kommunen har liten påverkan på om och när förändringsprocesser

kan inledas. Byggnation på privat exploateringsmark minskar

också antalet aktörer eftersom få företag har ekonomiska förutsättningar att

göra strategiska markförvärv. I stället för en renodlad utbyggnadsordning ska

Malmö stad därför arbeta med mer principiella ställningstaganden som visar en

positiv inställning till förtätningsprojekt och vilka principer som då är önskvärda,

till exempel närhet till kollektivtrafik. Ett sådant arbetssätt ger också större möjligheter

att anamma en öppen och positiv attityd till goda initiativ som kommer

från fastighetsägare och byggherrar.

En gemensam färdriktning

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

Att skapa en långsiktigt hållbar stad – socialt, ekonomiskt och miljömässigt –

ställer höga krav på den kommunala organisationen. Nära samarbeten med

andra aktörer behöver stimuleras. För att uppnå en tät, resurssnål och funktionsblandad

stad som är socialt sammanhållen krävs i hög grad helhetssyn och sam-

58


59 GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

PRINCIPIELL UTBYGGNADSSTRATEGI

Kartan visar inriktningen att stadens bebyggelse i huvudsak ska växa

inåt med bebyggelsekoncentration vid kollektivtrafiknoder samt föreslagen

infrastruktur och strukturerande gröna stråk.

FÖRKLARINGAR

Bebyggelseområde

Stationsnära läge, kollektivtrafiknod

Infartsled med förtätningspotential

Strukturerande gröna stråk

Principiella spårvägsstråk och regionala spårförbindelser

Existerande järnvägar

Yttre godsspår / Öresundsmetro


syn. Kommunen behöver bättre metoder för att skapa gemensam syn så att rätt

prioriteringar kan göras i genomförandefrågor. En förutsättning är att alla kommunens

nämnder och förvaltningar tar ansvar för genomförandet och att fördjupade

samarbeten över förvaltningsgränser etableras.

Stadsbyggnadsvisionen behöver förankras i en övergripande framtidsvision

för hela staden som omfattar alla aspekter och samhällssektorer. Gemensamma

målbilder – tydliga och väl förankrade – är nödvändiga för att alla ska sträva mot

samma mål och att olika tolkningar ska undvikas. En stark framtidsbild kan också

fungera som inspiration och ledstjärna för aktörer utanför den kommunala organisationen.

ARENOR FÖR SAMTAL OCH FÖRHANDLING

Gränsöverskridande samverkan och initiativkraft samt deltagande från många

aktörer är en förutsättning för framgångsrik stadsutveckling. Alla berörda parter

– byggherrar och fastighetsägare, statliga och kommunala myndigheter, invånare

och näringsidkare – måste medverka i tidiga skeden i alla slags planeringprocesser.

Därmed ges förutsättningar för kreativa lösningar och lokalt engagemang

med reellt med borgar inflytande.

Att bygga staden tätare innebär att planerings- och genomförandeprocesser

blir mer komplexa och mer tids- och resurskrävande jämfört med att lägga

ut nya kvarter på jordbruksmark. Byggandet blir mer komplicerat. En större

andel av framtidens bostadsbyggande kan samtidigt komma att ske på mark

som inte ägs av kommunen. Det ställer särskilda krav, exempelvis behov av

partnerskap. Tidig dialog med exploatörer, byggherrar och byggföretag är nödvändig

– det är angeläget att skapa forum för diskussion och förhandling kring

utvecklingsprojekt.

I de fall kommunen äger marken är markanvisning och detaljplanering de

viktigaste styrmedlen för att visa kommunens vilja i bostadsbyggandet; dessa

redskap behöver vidareutvecklas. Samverkan i planering och genomförande

kan prövas i olika former. Bygga-bo-dialogen är en metod som kan bearbetas

och förbättras.

Öppna och breda planeringsprocesser

DEMOKRATISKA PROCESSER OCH DELAKTIGHET

Ett brett deltagande av malmöbor med olika behov och intressen i informella

och formella planeringsprocesser borgar för bättre förankring och långsiktighet i

alla projekt. Strategier för att få fler att engagera sig i demokratiska processer

kring stadsbyggande behövs och kommunen ska underlätta för och skapa arenor

för människor att agera och samverka. Förändringar av existerande bostadsområden

ställer särskilt höga krav på medborgarmedverkan.

Malmö stads värdegrund är en självklar bas för all planering. Att kontinuerligt

analysera hur planeringen påverkar olika grupper, till exempel utifrån barnperspektiv,

integrations-, genus- och jämställdhetsaspekter, bidrar till att skapa

en stad där alla kan känna sig hemma och få sina behov tillgodosedda. Att skapa

förutsättningar för en inkluderande stadsmiljö kräver medvetenhet om hur olika

grupper använder staden och vilka behov de har.

VÄRDEBASERAD PLANERINGSPROCESS

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

Stadsbyggandet ska grundas på värdebaserade planeringsprocesser. Det innebär

att gå längre än traditionell fysisk planering i ambitionen att förädla existerande

kvaliteter och skapa nya värden för malmöborna. En planering som tar

fasta på att skapa urbana värden i bred bemärkelse – humanistiska, kulturella,

60


61

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

ekonomiska och stadsbyggnadsmässiga – kan möta de krav på flexibilitet och

anpassnings förmåga som ligger i en hållbar stadsutveckling.

En föränderlig värld ställer ständigt nya krav på den byggda miljön. Det

handlar om att ta fasta på vilken nytta ett projekt ska göra i stadens långsiktiga

utveckling. Att definiera en stabil värdestruktur är ofta viktigare att direkt försöka

precisera en fysisk struktur.

KOMMUNALA ARBETSPROCESSSER

Organisation och arbetsprocesser inom kommunen behöver utvecklas för att

möta de komplexa utmaningar som finns i dagens samhälle. Det blir alltmer

nödvändigt att arbeta i konstellationer över förvaltningsgränser – och även med

staten, näringsliv, intresseorganisationer och andra aktörer – där flera kompetenser

samverkar för att skapa en utveckling som är ekonomiskt, miljömässigt och

socialt hållbar. Gränserna mellan ”hårda” och ”mjuka” planeringsfrågor blir alltmer

flytande. Behov finns av mer tvärsektoriella samarbeten och gemensamma

konsekvensanalyser.

Mycket offentlig verksamhet i Sverige har traditionellt präglats av storskaliga

satsningar och en linjär planeringsprocess. Malmö stad ska eftersträva att i högre

grad arbeta med småskalig, experimentell planering och sociala innovationer för

att kunna prova nya lösningar snabbare och mer flexibelt.

Ett socialt hållbart Malmö

Kommunstyrelsen beslöt 2010 att genomföra områdesprogram i fem stadsdelar

för ett socialt hållbart Malmö. Programarbetet behandlar fem områden – Seved,

Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck och Segevång – och leds av berörda

stadsdelsförvaltningar. Genom att prioritera dessa fem områden kan programmen

baseras på respektive områdes specifika behov och dynamik. Med start i

konkreta utmaningar ska medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö högskola,

statliga myndigheter med flera engageras i en medskapande process för att

generera och realisera lösningar för den hållbara staden med betoning på social

problematik. En central tanke i områdesprogrammen är att de ska byggas runt

”fysiska skelett” och ”sociala muskler”.

Syftet är att de fem områdena ska vara innovationsområden och ambitionen

är att innovationsarbetet ska bli så intressant att andra parter i samhället med

kompetens och resurser ska inspireras att delta i förändringsprocesser. Genom

att föra erfarenheter från områdesprogrammen vidare till andra platser kan ett

helhetsperspektiv på stadens sociala hållbarhet anammas.

För att klara Malmös sociala utmaningar krävs vidare att stat, kommun och

privata aktörer samverkar. Nya former av partnerskap mellan offentliga och privata

aktörer behöver utvecklas. Medborgardeltagande och engagemang bland

boende och föreningar är också en viktig förutsättning för att uppnå social hållbarhet.

På detta område finns behov av metodutveckling och resurser för att

kunna genomföra delaktighetsprocesser i praktiken.

Den fysiska planeringen kan bidra till grundläggande förutsättningar för en

socialt hållbar stadsutveckling: arbete, skola och bostäder. I kombination med

kraftfulla åtgärder inom andra områden samverkar stadsbyggandet med övriga

samhällssektorer för en god samhällsutveckling. Helhetssyn och sammanhang,

variation och blandning, identitet och inflytande är väsentligt att verka för. Mer

konkret lyfts i översiktsplanen åtgärder för att minska segregation mellan

bostadsområden, förbättra tillit, trygghet och sociala möjligheter, tillvarata människors

erfarenhet och kunskap, bidra till en medveten lokalisering av skolor i

god miljö samt bidra till en hållbar, blandad och inkluderande stad.

A Läs mer i Nu lyfter vi Malmö.

Områdesprogram för ett socialt

hållbart Malmö.

www.malmo.se/omradesprogram


A Läs mer i Handlingsplan för klimat-

och miljöarbetet i Malmö stad 2011–

2014. (Antaget av

Kommunstyrelsen 2011-11-02.)

www.malmo.se/op

Miljömål och miljökvalitetsnormer

För att uppnå nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål samt uppfylla

miljö kvalitetsnormer för luft, buller och vatten behöver en rad åtgärder vidtas.

Översiktsplanen lägger fast långsiktiga övergripande strategier och planeringsriktlinjer

medan genomförandeinriktade planer och program konkretiserar åtgärder

på kort sikt. Flera är framtagna och andra är under arbete. För översiktsplanens

inriktning på att i huvudsak växa inåt är åtgärder som gör att miljökvalitetsnormer

nås och trafikbuller minskar särskilt angelägna och ska prioriteras.

På vissa platser där en omvandling föreslås till blandad stadsbebyggelse och

ny bostadsbebyggelse, kan förutsättningarna behöva förändras för att möjliggöra

en sådan förändringsprocess. Det kan till exempel avse trafik- eller industribuller,

luftkvalitet, markföroreningar eller störande verksamheter. I de enskilda

fallen kan handlingsplaner behöva upprättas i tidiga planeringsskeden för att

säkerställa platsens lämplighet för omvandling och så att miljökvalitetsnormer

kan uppnås. I övergångsperioder kan det bli nödvändigt att tillfälligt acceptera

kvarvarande störande verksamheter.

I Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö stad 2011–2014 konkretiseras

Malmö stads klimat- och miljöarbete. Planen pekar ut 26 prioriterade åtgärder

som behöver genomföras fram till 2014 för att miljöprogrammets långsiktiga

mål ska uppfyllas. Trafikmiljöprogram Malmö stad 2012–2017 lägger fast nya mål

för minskad biltrafik. Till år 2030 ska andelen resor som görs med bil ha minskat

till 30 % för malmöbornas resor (41 % år 2008) respektive 50 % för inpendlarnas

resor (67 % år 2008). Trafikmiljöprogrammet pekar ut nödvändiga insatser för att

målen ska kunna uppnås.

Reviderat åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i

Malmö stad togs 2011 fram av Länsstyrelsen i Skåne län och Malmö stad tillsammans.

Programmet sätter upp 19 åtgärder med direkt eller indirekt påverkan för

att förbättra luftkvaliteten i centrala Malmö. Effekterna av åtgärdsprogrammet

följs upp och programmet ska successivt revideras vilket innebär att kraftfullare

insatser kan vidtas om det visar sig nödvändigt. K0mpletterande insatser, utöver

de som är fastlagda, kan därtill behövas i samband med exempelvis förtätning

vid gator som inte omfattas av åtgärdsprogrammet.

Revidering pågår av Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2009–2013 och

arbetet med en Trafik och mobilitetsplan (arbetsnamn) har startat. I den senare

görs översyn av hela stadens gatunät och trafiksystem.

Ett omfattande arbete med en plan för Malmös vatten startar 2013. Planen

ska behandla miljökvalitetsnormer för vatten, grundvatten, dricksvattenförsörjning,

VA, dagvattenhantering, havsnivåhöjning, stadsutveckling i vattennära

läge, havsnära fritid och rekreation med mera.

Sammantaget möjliggörs en utbyggnad av staden inåt genom de åtgärder

som på kort sikt som slås fast i de olika planerna och programmen kombinerat

med översiktsplanens långsiktiga helhetsperspektiv.

Ekonomiska dimensioner

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

Planstrategin föreslår flera åtgärder som kräver stora investeringar. Möjligheten

att finansiera nyinvesteringar kommer emellertid under kommande år sannolikt

att vara mindre jämfört vad som varit fallet under senare tid. Detta ställer krav på

strategiska prioriteringar och på ökad samordning av de kommunala förvaltningarnas

verksamhet. Genomförandefrågor kring ekonomi och finansiering måste

därför få stort fokus och beaktas noga i tidiga skeden i planeringsprocesserna.

Analyser av marknadsförutsättningar, ekonomi och genomförbarhet måste vara

en del av varje steg i planeringen. Flera åtgärder kommer inte att kunna genomföras

utan insatser från andra aktörer och statliga investeringar.

62


63

GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

Samtidigt är det av flera skäl nödvändigt att investera och skapa incitament

för andra aktörers investeringar, inte minst för att stödja en god social

utveckling i alla delar av staden, särskilt de platser som omfattas av Områdesprogram

för ett socialt hållbart Malmö. Det är väsentligt att stimulera och styra

utvecklingen i önskad riktning och till hela staden. Om alla utgifter helt ska

täckas av exploateringsintäkter riskerar investeringar att endast dras till vissa

stadsdelar medan stadsförnyelse i andra delar, där behoven är stora, blir svåra

att genomföra. Frågan vad det kostar samhället på lång sikt att inte investera

måste ställas.

På kort sikt kan en glest utbredd stad framstå som kommunalekonomiskt

fördelaktig medan en mer tättbebyggd stad medför komplexa och kostnadskrävande

genomförandeprocesser. Kortsiktiga ekonomiska bedömningar

måste vägas mot ett längre och bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Prioriteringar

i stadens investeringsverksamhet kommer att bli avgörande för

genomförandet. Utgångspunkten måste vara att investeringar styrs dit de gör

mest nytta för att bidra till att uppfylla Malmö stads övergripande mål.

KOMMUNALA FINANSIERINGSMODELLER

Att bygga och omvandla i den existerande staden kan på olika sätt komma att

öka kommunens utgifter. Kommunala finansieringsmodeller behöver därför

anpassas. Det gäller för såväl utbyggnadsprojekt som finansiering av drift, underhåll

och verksamheter. Olika typer av partnerskap med den privata marknadens

aktörer behöver initeras och drivas.

Kommunens utgifter för att tillgodose behov av offentlig service kan

komma att öka väsentligt. För att skapa plats för exempelvis förskolor och skolor

i befintlig stadsmiljö uppkommer högre utgifter jämfört med att bygga på

tidigare obyggd mark. Exempelvis kan fastigheter behöva förvärvas, byggnader

rivas och i en del fall kommer mark att behöva saneras eller ledningar att

flyttas, med stora kostnader som följd.

I större utsträckning kommer stadens utbyggnad att ske på privatägd mark

och det blir väsentligt svårare för kommunen att enligt nuvarande lagstiftning

få kostnadstäckning för anläggning och iordningställande av allmän plats samt

nödvändig offentlig service. Nya ekonomiska modeller behöver utvecklas och

provas och privata aktörernas medverkan för att bidra till en en god samhällsservice

behöver stimuleras.

För genomförande av detaljplaner på privat mark tecknas regelmässigt

exploateringsavtal med fastighetsägaren, där bland annat finansiering av ny-

eller ombyggnad av allmän plats (gator, torg, parker) regleras. Möjlighet att ta ut

så kallad gatukostnad av privata fastighetsägare styrs av plan- och bygglagen.

För översiktsplanens genomförbarhet är det viktigt med en rationell modell för

hantering av gatukostnader. Önskvärda kriterier för en sådan modell är att den så

långt möjligt skapar rationella förutsättningar för plangenomförande – inte

minst vid omvandling och förtätning, möjliggör för kommunen att få täckning

för utgifter för om- och utbyggnad av erforderlig allmän plats, svarar mot fastighetsägarnas

och exploatörernas önskemål om transparens, förutsägbarhet och

rättvisa samt skapar goda incitament för ökat byggande. Dagens lagregler är

gamla och inte ändamålsenliga vid modern stadsplanering med stort inslag av

omvandling i existerande stadsmiljöer och gör det svårt att uppfylla ovan uppställda

kriterier. Behov av ny lagstiftning är därför stort. Ett förslag som diskuterats

är en modell i analogi med den som gäller för allmänna VA-anläggningar, det

vill säga med självkostnadsprincip och taxa som reglerar kostnad för anslutning

och nyttjande. I avvaktan på eventuell lagändring måste Malmö stad, inom


GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

ramen för nuvarande lagstiftning, utveckla så rationella och ändamålsenliga

modeller som möjligt för uttag av gatukostnader.

På motsvarande sätt måste frågan om avstående av mark för allmän plats

och viktig samhällsservice, som till exempel förskolor och skolor, hanteras.

Ersättningsmodeller för drift och underhåll samt verksamheter som barnomsorg

kan komma att behöva förändras. Exempelvis måste ökade drifts- och

underhållskostnader som uppkommer i en tätare stad på grund av att fler utnyttjar

existerande parker accepteras och vägas mot alternativet att bygga ut staden

utanför Yttre Ringvägen och då anlägga nya parker vilket innebär både investerings-

och driftskostnader. Ett annat exempel är att mindre enheter eller flexibla

lokallösningar för förskolor kan komma att resultera i ökade kostnader för verksamheterna,

till exempel i form av högre lokalhyror, vilket behöver kompenseras.

MARKNADSEKONOMISKA SPELREGLER

Byggandet är i allt väsentligt marknadsstyrt och det krävs incitament utifrån

marknadsmässiga aspekter för att en utveckling ska komma till stånd. Nödvändiga

förutsättningar för ny bebyggelse är – förutom fysiska och planmässiga –

bland annat att efterfrågan och betalningsvilja finns hos enskilda människor och

företag för att välja nytt boende eller ny etablering. För att översiktsplanen ska

kunna genomföras krävs tillräckliga ekonomiska incitament för att fastighetsägare

och andra aktörer ska delta i utvecklingssprocesser. Dessa förhållanden är

dock inte statiska utan genom ett aktivt agerande från kommunens sida kan processer

sättas igång. För översiktsplanens genomförande är det således nödvändigt

med en konstruktiv samverkan mellan plan- och marknadsmekanismer.

Kommunalekonomiska konsekvenser måste vara hanterbara, det vill säga att

nyanläggning och förändringar av allmän plats ska kunna finansieras.

Andra aspekter som kommunen styr över och som påverkar marknaden är

tilldelning av kommunal mark, markprissättning och parkeringsnormer. Kostnadsansvar

för infrastrukturinvesteringar i samband med exploatering behöver

belysas ur såväl samhälls- som företagsekonomiska perspektiv.

Statliga regelverk kring planprocesser, regler för andrahandsuthyrning och

olika upplåtelseformer samt hyressättnings- och skattefrågor påverkar bostadsbyggandet

och behöver diskuteras och ses över.

INCITAMENT FÖR ANDRA AKTÖRER: MALMÖ STAD SKA GÅ FÖRE

Den ekonomiska dimensionen är intimt sammanlänkad med den sociala

dimensionen. Många av satsningarna och strategier som föreslås i planstrategin

syftar mot en stad i social balans – något som är en förutsättning för stadens

attraktivitet och ekonomi på lång sikt. Malmö behöver "socio-ekonomiska

flaggskeppsprojekt".

Strategiska satsningar kan skapa en positiv och självförstärkande utveckling

i områden som idag betraktas som mindre attraktiva för investeringar.

Kommunen kan behöva ta en aktiv roll för att initiera och stimulera till nytänkande

stads utvecklingsprojekt för en tät och blandad stad. Ett exempel skulle

kunna vara ett omfattande projekt kring Amiralsgatan genom Rosengård.

KOMMUNENS MARKPOLITIK OCH MARKINNEHAV

En ny markpolitik anpassad till nya förutsättningar behöver formuleras och

implementeras. En målinriktad och framsynt markpolitik är redskap för stadens

utveckling. Strategier för hur kommunens markreserv ska användas för att

stödja de övergripande målen behöver läggas fast.

Markinnehavet i förening med en aktiv markpolitik har historiskt varit framgångsfaktorer

och ungefär hälften av bostadsproduktionen har under senare

64


65 GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

år skett på mark som kommunen tillhandahållit. Utvecklingen av Västra hamnen,

Hyllie och många andra områden hade inte varit möjlig utan Malmö

stads markinnehav. En annan positiv effekt är att exploateringen av kommunens

mark kunnat ske på ett för staden ekonomiskt gynnsamt sätt. Exploateringsverksamheten

har det senaste decenniet gett ett överskott om ca 200

mkr per år. Från och med 2013 budgeterar Malmö stad för första gången med

reavinster från exploateringsverksamheten för att delfinansiera verksamhet.

En användning av markinnehavet som både bidrar till en god stadsutveckling

och positivt till den kommunala ekonomin är eftersträvansvärd. Mot bakgrund

av översiktsplanens prioriterade inriktningar måste en strategisk översyn

av kommunens markreserv påbörjas. I den existerande staden är Malmö

stads mark begränsad och kommunen behöver utöka markinnehavet genom

strategiska markförvärv för att underlätta genomförandet av översiktsplanen.

Kommunens långsiktiga planering och en översyn av markreserven måste

gå hand i hand. Noteras bör dock att högre ingångsvärden/bokförda värden

för exploateringsmark samt högre exploateringsutgifter i framtiden kan

komma att göra det svårare att bedriva kommunens exploateringsverksamhet

med lönsamhet. Det är viktigt att markens värdering vid försäljning ses i förhållande

till ett ökat fokus på yteffektivitet och allmänt sett bättre markutnyttjande.

Stadens nuvarande markreserv måste också sättas i ett mycket långsiktigt

perspektiv, det vill säga marken ska ses som en framtida resurs för flera olika

tänkbara ändamål, och möjligen i nuläget okända behov.

Prioritering, styrning och uppföljning

Med tydliga och gemensamma mål för hur staden ska utvecklas kan prioriteringar

av projekt göras utifrån hur väl de medverkar till att uppnå övergripande

mål och hur de stödjer prioriterade inriktningar. Ett helhetsperspektiv på staden

och samhällets utveckling ska tas när olika särintressen ska vägas mot varandra

och prioriteras. En diskussion och analys av hur olika satsningar och projekt

långsiktigt påverkar staden och samhället behöver alltid föras. Den långsiktiga

nyttan behöver lyftas fram vid prioriteringar.

AVVÄGNING MELLAN OLIKA INTRESSEN

Avvägningar mellan olika intressen blir svårare och behovet av kompromisser

större när staden blir tätare. Fler särintressen och krav från olika intressegrupper

och aktörer måste jämkas samman. Det förutsätter gemensamma förhållningssätt

till riktvärden och att sektorsriktlinjer är flexibla och kan anpassas

till aktuella situationer. Fördjupade samarbeten och organiserad erfarenhetsåterföring

inom och mellan de kommunala förvaltningarna leder till bättre

resultat på lång sikt.

När intressen är motstridiga, exempelvis olika ytbehov som ska tillgodoses,

och det till synes omöjliggör projekt som ligger i linje med prioriterade

inriktningar, blir kompromisser nödvändiga. Konventionella processer,

invanda rutiner och riktlinjer måste ifrågasättas. Även existerande normer,

regelverk och lagstiftning kan behöva omprövas för att möjliggöra en hållbar

stadsutveckling. Det måste alltid hållas i minnet att alternativen, exempelvis

att låta staden bre ut sig över omlandet, har så många negativa konsekvenser

att de inte kan betraktas som bättre. Det är viktigt att den kommunala organisationen

på alla nivåer anammar ett synsätt som sätter stadens långsiktiga

utveckling i fokus i varje enskild fråga, snarare än konventioner, hävdvunna

metoder och interna regelverk.


GENOMFÖRANDESTRATEGIER OCH ARBETSPROCESSER

ÖVERSIKTSPLANENS EFFEKTER OCH BEHOV AV UPPFÖL JNING

Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens effekter. System

och uppföljning för en proaktiv styrning behöver tas fram och följas. Genom

att utveckla förbättrade styrinstrument och uppföljningsmetodik kan planen

successivt justeras för att de långsiktiga målen ska uppfyllas. Målens angelägenhet

kan variera över tid även om de hänger samman. Om något område

presterar väsentligt sämre än andra det viktigt att investeringar styrs i denna

riktning för att den totala effekten ska bli störst.

Det finns behov av en ny "berättelse" om Malmö. Idén om den attraktiva

och socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara staden Malmö, måste kunna

berättas enkelt, trovärdigt och med tydliga inslag av hur det ska gå till och varför

kommunen gör eller inte gör på olika sätt. Berättelsen får också bättre

genomslag om alla berättar ungefär samma story och kan beskriva de önskade

effekterna av olika aktiviteter och investeringar. Med en koordinerad kombination

av övergripande mål, strategier, mätetal, måltal och aktiviteter hänger

denna berättelse samman och kan bli dokumenterad i en målstyrningsmodell,

exempelvis ett för kommunens förvaltningar gemensamt "styrkort".

Målstyrning ger struktur och logik från övergripande mål till aktiviteter och

investeringar och ökar sannolikheten för att nå en hög grad av genomförande.

Trovärdigheten stärks och bättre möjligheter till uppföljning ges. Styrkdokumentet

ska vara levande där mätetal löpande utvärderas på om de är en god

indikator och verkligen mäter önskad måluppfyllelse. När styrmetoden lagts

fast och färdigställts startar det egentliga arbetet, det vill säga att styra, prioritera,

besluta och följa upp med löpande rapportering.

Genom indikatorer och effektanalyser bör översiktsplanen kontinuerligt följas

upp, så att exempelvis socialt utfall av fysiska åtgärder kan bedömas. Indikatorer

är mätbara faktorer som kan visa om utvecklingen går i önskvärd riktning

eller ej. En indikator säger sällan hela sanningen, men en grupp indikatorer

kan tillsammans ge en relativt tillförlitlig bild av hur utvecklingen förhåller

sig till målen. Indikatorer behövs för alla avseenden av en hållbar utveckling,

såväl för miljö som för sociala och ekonomiska aspekter.

Översiktsplanen behöver också successivt kompletteras med nya planer

och program som inriktas på specifika sektorer eller geografiska områden.

Dessa kan i förhållande till uppföljningen styras in där mer fokus krävs för att

uppnå målen.

Malmö stad ska vara ett föredöme för hållbarhet

Malmö stad har som stor aktör goda möjligheter att gå före och visa på goda

exempel i den egna verksamheten och kan därmed bli en inspirationskälla för

andra. Nytänkande och experimentlusta samt en anda av tillit och tolerans

ger förutsättningar för ett innovativt klimat i staden.

Förebildlighet kan handla om allt ifrån förnybara drivmedel i kommunens

fordonsflotta till att verka för att alla Malmö stads matinköp blir mer hållbara

och att all mat som serveras i Malmö stad ska vara ekologisk. Kommunen kan

som byggherre vara ett föredöme och visa på goda exempel för energibesparingsåtgärder

i fastighetsbeståndet och för gröna tak och gröna väggar i

stadsrummet. Alla projekt där Malmö stad medverkar som byggherre ska

tjäna som förebilder och exempel på god arkitektur och stadsbyggnad. Som

kvalificerad beställare ska staden genomföra projekt med genomtänkta processer

och planering för långsiktig hållbarhet med högkvalitativ gestaltning

och beständiga material samt klok upphandling. Staden kan därmed inspirera

andra aktörer till hög ambitions nivå.

66


67

Konsekvenser

Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt Plan- och bygglagen kunna utläsas

av planförslaget. Till översiktsplanen hör en mer omfattande miljökonsekvens -

beskrivning. Nedan sammanfattas miljökonsekvensbeskrivningen och redogörs

över gripande för vilka konsekvenser ett genomförande av översiktsplanen bedöms

komma att få ekonomiskt och socialt.

Ett nytt planförslag ska bedömas mot ett så kallat nollalternativ, vilket i allmänhet

innebär en jämförelse med att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar.

Malmös nuvarande översiktsplan består av två delar, dels Översiktsplan för

Malmö 2000 (antagen 2000) och dels Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av

Malmös översiktsplan (antagen 2006). Detta förslag till ny översiktsplan anger inga

avgörande skillnader jämfört med gällande plan. I några fall anges nya eller tydligare

inriktningar för att stärka en positiv utveckling för miljö, socialt och ekonomiskt:

• en mer accentuerad inriktning på att bygga staden tätare

• målformuleringarna i Malmös miljöprogram (Miljöprogram för Malmö stad

2009–2020) programmerar översiktsplanen

• starkare fokus Malmös sociala utveckling

• satsning på mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i form av spårvägar.

• en tydligare strategi att genom förtätning bygga samman stadsdelar och

bygga bort fysiska barriärer

Malmös profil som grön stad ska stärkas bland annat genom mer vegetation

i stadsrummen

• offensiv satsning på vindkraft

Miljökonsekvenser

Genomförande av ÖP2012 kan ge både positiva och negativa miljöeffekter. Planen

är framtagen för att som helhet minimera Malmös påverkan på miljön.

En tätare stad är mer resurssnål än en utbredd. Den ger förutsättningar för fler

människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet

att gå och cykla i sitt dagliga liv och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig.

Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande.

Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat

och lokal miljö begränsas. Återanvändning av urbaniserad mark minskar behovet av

att exploatera natur och jordbruksmark.

Strategin att bygga en mer koncentrerad stad ger ett yteffektivt markutnyttjande

och totalt sett minskad påverkan på miljön. Lokalt kan dock den täta staden ge problem

med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och

regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar

och liknande åtgärder erfordras för att klara miljökvalitetsnormer för luft och buller.

Att bygga tätare i existerande stadsmiljö kan ge konsekvenser för kulturmiljön.

Genom att beakta kulturmiljövärden tidigt i planeringsprocesser finns

goda möjligheter att bidra till en positiv förändring där existerande kulturmiljövärden

förstärks och nya tillskapas. Malmös naturmiljöer skyddas enligt strategi-

A Läs mer: Miljökonsekvensbeskrivning

till ÖP2012 är ett separat dokument

som ska vara beslutsunderlag

vid antagandet av översiktsplanen.


erna för översiktsplanen. I enlighet med Naturvårdsplan för Malmö stad ska arealen

mark med höga naturvärden öka och om existerande mark tas i anspråk ska

de kompenseras så att naturvärdena i staden som helhet inte minskar.

BETYDANDE MIL JÖPÅVERKAN

De aspekter av översiktsplanen som bedöms ha betydande miljöpåverkan är

effekter av trafik och transporter i kombination med att staden byggs tätare. Detta

kan lokalt ge sämre luftkvalitet och trafikbullernivåer som kan innebära att människor

utsätts för betydande miljöpåverkan. Samtidigt ska åtgärdsprogram för att

uppnå miljökvalitetsnormer följas och riktvärden för buller beaktas i fortsatt planering

så att betydande miljöpåverkan undviks.

MIL JÖKVALITETSMÅL OCH MIL JÖKVALITETSNORMER

ÖP2012 beaktar de nationella miljökvalitetsmål. Målen med störst relevans är

"Minskad klimatpåverkan", "God bebyggd miljö", "Ett rikt odlingslandskap". Översiktsplanen

beaktar också de av Länsstyrelsen i Skåne uppsatta regionala utmaningarna

och de åtgärder som bedöms centrala för att nå målen i länet. Översiktsplanen

är framtagen med Malmös miljöprogram, energistrategi och trafikmiljöprogram

som grund. Ett av de uppställda målen i miljöprogrammet är att Malmö ska

vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år 2030. Det kräver satsningar

på vindkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Trafikstrategierna

strävar till att minska andelen resor som sker med bil vilket ger positiva

konsekvenser för utsläpp av luftföroreningar och buller.

Jämfört med alternativen anger ÖP2012 en utveckling som har större möjlighet

att minska bilberoendet och spara åkermark, och därigenom nå fler miljökvalitetsmål

och beakta miljökvalitetsnormerna.

ALTERNATIV

ÖP2012 innebär inga stora skillnader i förhållande till nollalternativet. Miljökonsekvenserna

blir därmed i huvudsak de samma. Nollalternativet skulle dock

kunna innebära en något mindre risk för försämrad luftkvalitet och ökat buller

lokalt i stadsmiljön, eftersom gällande plan inte har lika starkt fokus på att

bygga staden tätare. Å andra sidan riskerar nollalternativet att ge en stad med

mindre kollektivtrafiknära bebyggelse och att staden blir mindre socialt hållbar

och attraktiv. Det skulle kunna medföra att fler som är verksamma i Malmö flyttar

till kranskommunerna vilket i sin tur innebär mer inpendlingstrafik, något

som ger mer buller och luftföroreningar. Nollalternativet tar mer jordbruksmark

i anspråk för andra ändamål. Nollalternativet relaterar ej till nya beslut

om nationella och lokala miljömål.

Alternativet "att växa utåt" skulle innebära att stora delar av åkermarken

utanför Yttre Ringvägen tas i anspråk för bebyggelse. Även om utbyggnaden

koncentreras längs föreslagna kollektivtrafikstråk vill den mera utspridda strukturen

sannolikt innebära ökat resande med bil p g a större avstånd till målpunkterna

i staden. Att växa utåt relaterar också sämre till miljömålen.

Sociala konsekvenser

KONSEKVENSER

Översiktsplanen påverkar på olika sätt, direkt och indirekt människors levnadsval

och livsvillkor. Planen syftar till att stödja en god social utveckling i Malmö. Samtidigt

är stadens sociala förhållanden beroende av ett flertal faktorer som stadsbyggandet

inte kan påverka.

Olika grupper i samhället har olika livsvillkor och behov. Den enskilde individens

behov stämmer inte alltid överens med en större grupps krav och den stra-

68


69

KONSEKVENSER

tegiska nivå som en översiktsplan omfattar medför att en generalisering är nödvändig.

De sociala konsekvenserna av planen beskrivs nedan övergripande utifrån

några av de faktorer som är förutsättningar för goda levnadsvillkor.

MÖJLIGHET TILL FÖRSÖRJNING

Översiktsplanen har en tydlig inriktning på att skapa förutsättningar för ett

mångsidigt näringsliv som bidrar till fler arbetstillfällen. Att verka för att staden

ska ha en mångfald branscher ger olika typer av jobb och gör staden mindre sårbar

för förändringar i omvärlden. Fortsatt fokus på regionala samarbeten medverkar

till att förstora arbetsmarknadsregionen vilket ger ytterligare möjligheter

till att få arbete. Ett fortsatt fokus på byggande bidrar också i flera led till fler

arbetstillfällen. Med ett näringsliv som utvecklas och ger sysselsättning får malmöborna

bättre försörjningsmöjligheter.

TILLGÅNG TILL BOSTÄDER OCH GODA BOENDEMIL JÖER

Översiktsplanen ger förutsättningar för en omfattande och varierad produktion

av bostäder i alla stadsdelar med en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar

och upplåtelseformer. Platser med ensidiga bostadsbestånd ska enligt planen

om möjligt kompletteras med nya typer av bostäder. Därmed kan staden erbjuda

en variation av goda boendemiljöer.

TILLGÅNG TILL SKOLA, VÅRD, OMSORG OCH ANNAN SERVICE

Att säkerställa att erforderlig offentlig service kan realiseras i takt med behoven

är ett viktigt fokus i översiktsplanen. Att bidra till en medveten lokalisering av

skolor och förskolor i god miljö är väsentligt. Därtill eftersträvas att skapa en stad

med närhet mellan olika funktioner, inte minst till samhällsservice av olika slag.

Närhet är positivt för alla, inte minst för barn och för äldre, samt för miljön.

Konkurrens om marken i en tätare stad kan dock resultera i svårigheter att

genomföra exepelvis en utbyggnad av samhällsservice, parker och fritidsanläggningar

med mera. Målkonflikter mellan olika gruppers behov kan uppstå.

JÄMLIKHET OCH INTEGRATION

De ojämlika förhållandena som råder mellan olika platser i Malmö kan avläsas i

ett flertal indikatorer. Genom att i enlighet med översiktsplanen prioritera

insatser kan dessa förhållanden motverkas, exempelvis att överbrygga barriärer,

skapa samband och sammanhang och verka för ett mångsidigt utbud av

mötesplatser.

I en tätare och mer blandad stad kan alla stadsdelar vara attraktiva att

bosätta sig i och ha bostadsmiljöer med hög kvalitet. Detta ger förutsättningar

för mindre skillnader i levnadsvillkor och ökad social sammanhållning.

Ur jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv har en nära och tät stad med

spårburen kollektivtrafik fördelar, då den ger män och kvinnor och invånare med

olika livsbetingelser mer lika villkor i det vardagliga nyttjandet av staden. Översiktsplanen

poängterar betydelsen av närhet på olika plan – närhet mellan människor

bidrar till en mer integrerad stad.

SAMHÖRIGHET OCH DELAKTIGHET

Delaktighet är avgörande för ett fungerande demokratiskt samhälle. Översiktsplanen

betonar vikten av, och ger möjlighet att skapa arenor i stadsrummet där

människor ur alla grupper kan mötas jämlikt och känna sig delaktiga i stadslivet.

Med breda sociala nätverk ökar sannolikheten att stadens invånare känner sig

som en del av ett större sammanhang. Översiktsplanen påtalar också behovet av

att utveckla medborgarmedverkan i planeringsprocesser av olika slag.


Förändringar i den existerande stadsbilden kan orsaka oro och olust, vilket

kan motverkas genom ökad delaktighet i tidiga skeden av förändringsprcesser.

HÄLSA OCH UPPVÄXT VILLKOR

Delaktighet och sysselsättning är avgörande faktorer även för god hälsa. Närhet

till parker och grönska, möjlighet till motion och utevistelse är också betydelsefullt.

Översiktsplanen stödjer en utformning av staden som möjliggör olika former

av fysisk aktivitet. Det kan vara i form av vardagliga förflyttningar, lek,

motion och andra fritidsaktiviteter.

Goda uppväxtvillkor för barn och unga är ett villkor för en god hälsa senare i

livet. Genom att beakta barn och ungas perspektiv i alla beslut i stadsplaneringen

ökar möjligheten att ge alla barn en god uppväxtmiljö. Närhetsprincipen

innebär ökade möjligheter att röra sig till fots och cykla vilket på flera sätt bidrar

till social hållbarhet – inte minst ur ett barnperspektiv. I den blandade nära staden

kan barn växa upp med många vuxna förebilder. Barnvänliga och grönskande

bostadsmiljöer är viktiga. Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns

och andra oskyddade trafikanters behov. Säkra skolvägar ska vara i fokus.

TRYGGHET OCH SÄKERHET

KONSEKVENSER

Översiktsplanen prioriterar en tät och funktionsblandad stad. Den täta och blandade

staden kan få ett rikare folkliv där trygghet och tillit främjas genom att

gator, torg och allmänna platser är befolkade vid olika tider på dygnet. Orienterbarhet,

mänsklig skala, aktiva bottenvåningar är andra faktorer som lyfts fram i

översiktsplanen och som bidrar till tillit, förståelse och sociala kontakter. Ett trafiksystem

som sätter människan i fokus och som prioriterar gående och cyklister

bidrar till en ökad säkerhet. Målkonflikter kan dock uppstå mellan olika trafikslag.

Konsekvenser för kommunal- och samhällsekonomi

Att långsiktigt bedöma översiktsplanens samhällsekonomiska konsekvenser är

vanskligt. Det finns en mängd osäkerhetsfaktorer och omständigheter i omvärlden

som får stort inflytande. Översiktsplanen har i jämförelse med de stora socio-ekonomiska

trenderna och globala sammanhang begränsade möjligheter att påverka

samhällsutvecklingen. Uppnådda mål och inriktningar enligt översiktsplanen ger

dock med all sannolikhet betydande samhällsekonomiska vinster på lång sikt.

Kommunalekonomisk verklighet spelar samtidigt en avgörande roll för när och i

vilken omfattning planens olika delar kan genomföras. I flera avseenden blir planen

svår att förverkliga enbart genom kommunala insatser på konventionellt vis. Att

omvandla den existerande staden kan komma att öka kommunens utgifter på olika

sätt. Mer av stadens utbyggnad kommer att ske på privatägd mark och det blir svårare

att få kostnadstäckning för anläggning av allmän plats samt offentlig service.

Att bygga staden tätare innebär mer komplicerade genomförandeprocesser.

Ett tätare stadsbyggande medför ett effektivare utnyttjande av existerande

infrastruktur och kommunal service. Tröskeleffekter kan dock uppstå när system

når maximalt utnyttjande, vilket då kan kräva större investeringar i uppgradering

av tekniska system eller kommunal service.

Ett misslyckande med att uppnå social balans och att bibehålla attraktiviteten

kan å andra sidan få betydande negativa konsekvenser för kommunens ekonomi.

Satsningar på en stadsmiljö med hög kvalitet, utbyggd kollektivtrafik och goda förbindelser

med omvärlden samt fokus på utbildning och forskning medför att verksamheter

inom växande näringar får attraktiva lokaliseringsmöjligheter och goda

tillväxtmöjligheter. Närings livet ges därmed förutsättningar för långsiktig förnyelse

vilket skapar arbetstillfällen – och basen för malmöbornas försörjning kan öka.

70


71

Fortsatt arbete med översiktsplanen

BESLUTSPROCESS OCH GENOMFÖRANDE

Efter utställning av planförslaget kommer planen att slutbearbetas för att kunna

antas av kommunfullmäktige. Därefter följer ett viktigt arbete med att förankra

och implemetera planen så att den kan genomföras.

TIDSPLAN

TIDSPLAN

KONTINUERLIG RULLANDE ÖVERSIKTSPLANEPROCESS

En stad och ett samhälle i ständig förändring kräver en oavbruten pågående strategisk

planeringsprocess. Denna nya översiktsplan ska ligga till grund för en kontinuerlig

översiktsplanering som successivt uppdateras varje mandatperiod och

då revideras efter uppkomna behov eller förändrade förutsättningar.

2013

2014

Ny ÖP antas Samråd om

Utställning Uppdaterad

Samråd om

Utställning

dialog-PM

ÖP antas

dialog-PM

Produktion

Malmö, januari 2013

Illustrationer:

Džiugas Lukoševičius (där ej annat anges)

David Wiberg, sid 18, 19 o 47

Martin Sundberg / White arkitekter / PEAB, sid 20 o 21

Tryck: Holmbergs i Malmö AB

Papper: Scandia 2000

Upplaga: 3500 ex

val val val

Arbete med tematiska /

geografiska fördjupningar

(redovisas som dialog-PM)

beslutade/beställda i

samband med antagandet

2015 2016 2017 2018 2019

2020

2021

2022

Sammanställning

(+ mkb)

Arbete med tematiska /

geografiska fördjupningar

(redovisas som dialog-PM)

beslutade/beställda i

samband med antagandet

Sammanställning

(+ mkb)

Uppdaterad

ÖP antas

Arbete med te

geografiska för

(redovisas som

beslutade/bes

samband med


Malmös nya översiktsplan blickar två decennier framåt i tiden. De övergripande

målen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och

ekonomiskt. Staden ska kunna fortsätta växa och det kommer att behövas fler

bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en robust och lång siktigt

hållbar stadsstruktur för en ökande befolkning, grön tillväxt och att fortsätta utveckla

Malmös attraktivitet.

När Malmö kompletteras med ny bebyggelse finns det möjlighet att förbättra

stadens existerande kvaliteter. Malmö har antagit ambitionen att vara världsledande

i hållbar stadsutveckling vilket ger en rad utmaningar, exempelvis på miljöområdet.

Att uppnå en socialt balanserad stad där alla kan leva under goda betingelser är en

avgörande utmaning för Malmö. Ett högt prioriterat mål är därför att förstärka den

ekonomiska basen för malmöbornas försörjning.

Malmö ska vara en nära, tät och funktionsblandad stad – en grön stad med ett

trafiksystem som sätter människan i fokus. Malmö ska tillsammans med Köpenhamn

fungera som motor i Öresundsregionen för att stärka konkurrenskraften.

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan.

Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och

vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas.

Denna planstrategi är en del av ett förslag till över sikts plan (utställningsförslag).

Planförslaget ställs ut från 4 februari till 8 maj 2013 och alla berörda kan lämna

synpunkter. Syftet är att stimulera till en diskussion om stadens framtid och såväl

malmöbor och näringsliv som grannkommuner och myndigheter har möjlighet att

bidra med sina synpunkter.

Denna skrift är endast en del av översikts planen. Övriga delar av planen med

kartor och planeringsriktlinjer, kan ses på www.malmo.se/op/karta

72