Mätning av isocyanater vid användande av skumförstärkta ...

med.lu.se

Mätning av isocyanater vid användande av skumförstärkta ...

AMM

Arbets- och miljömedicin – Lund

Rapport nr 10/2011

Mätning av isocyanater vid användande av

skumförstärkta grovrengöringsrondeller

Håkan Tinnerberg

Margareta Littorin


Inledning

I ett patientärende rörande luftvägssjukdom hade patienten ifråga själv funderingar angående

grovrengöringsrondeller (härefter benämnt putsskivor) och exponering som kunde komma

från dem när man använde dem. Via kontakt med 3M Svenska AB fick vi upplysning om att

den putsskiva som patienten ifråga hade använt innehöll polyuretan. Med tanke på tidigare

kunskap om termisk nedbrytning av polyuretan (1-7) ville vi undersöka om dessa putsskivor

kunde emittera isocyanater under normal användning. I de tidigare studierna har vi sett att fria

diisocyanater kan emitteras vid termisk nedbrytning av polyuretan. Det är också från våra och

andras tidigare studier känt att exponering för termiska nedbrytningsprodukter kan ge

negativa effekter på luftvägssystemet (1-2, 8-10).

Syftet med denna undersökning var att på ett enkelt sätt mäta eventuella emissioner av

isocyanater vid användning av skumförstärkta grovrengöringsrondeller.

Material och metoder

Rondeller och slipmaskin

Patienten hade tidigare använt en rondell från 3M Scotch Brite H1-ZS (Part nr 03729). Den

finns fortfarande att köpa via nätförsäljare. På det företag där patienten arbetade hade man nu

bytt till en annan rondell; 3M Scotch Brite CG-ZS (Part Nr 57017), se bild 1. Slipmaskinen

var av typ Metabo, elektronisk slipmaskin, 900 watt, GE 900 plus. Båda skivorna får

användas upp till ett varvtal på 6000 varv per minut.

Bild 1. De två olika rondellerna som är undersökta.

Provtagning av isocyanater i luft

För provtagning av isocyanater användes impingermetoden med 0.01 M DBA-lösning i toluen

med ett 13 mm glasfiberfilter kopplat till utgången av impingern. 10 ml av lösningen sattes i

respektive impingerflaska (11). Direkt efter provtagningen lades filtret i

provtagningslösningen. Proven analyserades med HPLC-MSMS med avseende på 2,4-toluen


diisocyanat (TDI), 2,6-TDI, fenylisocyanat (FI), metylendifenyl diisocyanat (MDI)

metylisocyanat (MIC) och isocyansyra (ICA). Detektionsgränsen är 1 ng/prov förutom för

ICA där detektionsgränsen är 50 ng/prov.

För provtagning användes två GIL Air pumpar och flödet kalibrerades med rotameter till 1

liter/min.

Exponeringsmätning

Exponeringsmätningen gjordes på patientens nuvarande arbetsplats den 24:e maj 2011.

Arbetsplatsen var en liten verkstad i ett skjul intill Malmö Centralstation. Det fanns ingen

ventilation i skjulet och det var cirka 6*4*3 meter. Patienten hade förberett ett arbetsstycke i

rostfritt stål med flera svetsfogar och han använde de två olika rondellerna, bild 2.

Bild 2. Putsning på förberett arbetsstycke med slipmaskin och rondell.

Mätningarna vid putsningen genomfördes under fyra minuter med impingerns öppning cirka

15 cm från slipmaskinen. Först mättes på rondellen CG-ZS och varvtalet ställdes in på 6000

varv per minut. Därefter användes rondellen H1-ZS, först med ett varvtal på 2500 rpm,

därefter med 4400 rpm och avslutningsvis med 6000 rpm. Samtidigt med dessa fyra prover

togs ett bakgrundsprov under 21 minuter. Bakgrundsprovet togs cirka 3 meter från där

putsningen genomfördes, bakom ryggen på patienten. Ingen annan verksamhet försiggick i

lokalen.


Resultat

Resultaten visas i tabell nedan samt i figur:

Provtagning 2,4-TDI μg/m 3 2,6-TDI μg/m 3 MDI μg/m 3

Bakgrund 2.5 0.6 0.2

Skiva CG-ZS 6000 rpm 3.2 0.2 0.5

Skiva H1-ZS 2500 rpm 0.2


Fyndet av luftburna isocyanater vid denna användning bör få flera konsekvenser. För det

första bör alla som använder skumförstärkta rondeller informeras om att det kan emitteras

isocyanater samt att vi rekommenderar att man vid användning använder adekvat

skyddsutrustning. Då det vid användning av rondellerna stänker en hel del måste man även

använda skyddsglasögon. Denna kombination gör att vi rekommenderar en fläktassisterad

övertrycksmask. Berörda personer bör också snarast genomgå medicinska undersökningar

enligt härdplastföreskriften. Man behöver också kartlägga hur många tillverkare av

skumförstärkta slip- och putsskivor det finns på marknaden, antalet produkter samt deras

användningsområden.

Man måste ha klart för sig när man studerar rapporten att den är baserad på ett väldigt litet

mätunderlag. Det är säkert mycket stora variationer i emissioner beroende på ett antal faktorer

förutom använd slipskiva och varvtal som vi har visat på här utan också pålagt tryck från

sliparen, svetsfog, materialets hårdhet etcetera. Emissionerna från tillgängliga skumförstärkta

rondeller behöver klarläggas med avseende på ett antal parametrar.

Referenser

1. Littorin M, Truedsson L, Welinder H, Skarping G, Mårtensson U and Sjöholm AG. Acute respiratory

disorder, rhinoconjunctivitis and fever associated with the pyrolysis of polyurethane from derived

diphenylmethane diisocyanate. Scand J Work Environ Health (1994) 20 (3) 216-222.

2. Skarping G, Dalene M and Littorin M. 4,4-Methylenedianiline in hydrolysed serum and urine from a worker

exposed to thermal degradation products of methylene diphenyl diisocyanate elastomers. Int Arch Occup

Environ Health (1995) 67 (2) 73-77.

3. Spanne M, Tinnerberg H, Dalene M and Skarping G. Determination of complex mixture of airborne

isocyanates and amines. I. liquid chromatography with UV detection of monomeric and polymeric isocyanates as

their di-n-butylamine derivatives. Analyst (1996) 121 1095-1099.

4. Tinnerberg H, Spanne M, Dalene M and Skarping G. Determination of complex mixture of airborne

isocyanates and amines. II. Toluene -diisocyanate, -aminoisocyanate, and -diamine after thermal degradation of a

TDI-polyurethane. Analyst (1996) 121 1101-1106.

5. Tinnerberg H, Spanne M, Dalene M and Skarping G. Determination of complex mixture of airborne

isocyanates and amines. III. Methylene -diphenyldiisocyanate, -aminoisocyanate, and -diamine and structural

analogs after thermal degradation of a MDI-polyurethane. Analyst (1997) 122 275-278.

6. Lind P, Dalene M, Tinnerberg H, Skarping G. Biomarkers in hydrolysed urine, plasma and erythrocytes

among workers exposed to thermal degradation products from toluene diisocyanate foam. Analyst (1997) 122

51-56.

7. Tinnerberg H, Karlsson D, Dalene M and Skarping G. Determination of toluene diisocyanate in air using di-nbutylamine

and 9-N-methyl-aminomethyl-anthracene as derivatisation reagents. J Liq Chrom & Rel Technol

(1997) 20 (14) 2207-2219.

8. Skarping G, Dalene M, Svensson BG, Littorin M, Akesson B, Welinder H and Skerfving S. Biomarkers of

exposure, antibodies, and respiratory symptoms in workers heating polyurethane glue. Occup Environ Med

(1996) 53 (3) 180-187.

9. Littorin M, Rylander L, Skarping G, Dalene M, Welinder H, Strömberg U and Skerfving S. Exposure

biomarkers and risk from gluing and heating of polyurethane: a cross sectional study of respiratory symptoms.

Occup Environ Med (2000) 57 (6) 396-405.

10. Littorin M, Welinder H, Skarping G, Dalene M and Skerfving S. Exposure and nasal inflammation in

workers heating polyurethane. Int Arch Occup Environ Healt (2002) 75 (7) 468-474.

11. Karlsson D, Dahlin J, Skarping G and Dalene M. Determination of isocyanates, aminoisocyanates and

amines in air formed during thermal degradation of polyurethane. J Environ Monit (2002) 4 (2) 216-222.


12. Karlsson D, Spanne M, Dalene M and Skarping G. Airborne thermal degradation products of polyurethane

coatings in car repair shops. J Environ Monit (2000) 2 462-469.


Via ett patientärende blev vi uppmärksammade på att det finns

grovrengöringsrondeller (slip- och putsskivor) som är

skumförstärkta. I en enkel emissionsmätning fann vi att vid

normal användning av dessa emitterades aromatiska

diisocyanater i koncentrationer upp mot gränsvärdesnivå.

Fyndet innebär att vi rekommenderar att man vid användning av

sådana rondeller använder adekvat skyddsutrustning samt att

personal genomgår medicinska kontroller för

härdplastexponerade. Vidare bör en mer noggrann granskning

genomföras av liknande produkter på marknaden för att

kartlägga hur vanliga dessa emissionerna är.

Arbets- och miljömedicin

221 85 LUND

Tel 046-17 31 85

Fax 046-17 31 80

E-post amm@med.lu.se

Internet: www.ammlund.se

More magazines by this user
Similar magazines