Kållereds kommun en presentation 1970.pdf - Mölndal

KÅLLEREDS KOMMUN
EN PRESENTATION
UTGIVEN AV
KÅLLEREDS
KOMMUNALNXMND
1970

Kållered från forntid till nutid
av stadsbibliotekarien Edvin Trettondal
Kållered i gången tid
Kållered är en av de mindre kommunerna i Göteborgs förortsområde med
en areal av 24.62 km2. Kommunen tillhör den västsvenska dalbygden.
Leende dalslätter omväxlar med mossar mellan kala eller ljungbevuxna
berg. Öster om Tulebo sträcker sig socknen i en avsmalnande spets mellan
Råda och Lindome kommuner upp till den vackra Gravsjön. Även i väster
mot Askims kommun förekommer mossar, vildmarker och kala berg, en
direkt fortsättning av den nordhalländska kustbygden. Här ligger den stora
Kro mossen eller Store Mosse. Under sten- och bronsåldern utgjorde
nejden en arkipelag och den långa sprickdalen längs Ävan eller Kållereds
bäcken var ett havssund. 1 dalsänkorna finns mann lera, delvis eroderad
från bergen.
De högre liggande platserna har varit bebyggda ända från stenåldern.
Stenåldersboplatser har funnits i Torekulla, Hallen, Helgered, Våmmedal
och Stretered. Från den yngre megalitperioden finns hällkistor eller spår
av hällkistor i Torekulla, Hult och Sagås. På de två senare platserna finns
även bronsåldersrösen. 1 närheten av kyrkan finns gravhögar samt läm
ningar av en bygdeborg. För övrigt torde bebyggelsen vara av ungt datum.
Namnet på kommunen är ett vittnesbörd om röjning av markerna, med
all säkerhet genom svedjebruk. Namnet betyder röjning av kullarna. Och
de flesta bynamnen slutar på -red. Ännu yngre är namnet Tulebo, där
förleden är det i fornsvenskan vanliga mansnamnet Tule. Huruvida den
senare leden varit bo eller bod(a) är icke lätt att avgöra.
Alltifrån mitten av 1000-talet fram till år 1645 var Kållered liksom hela
Askims härad en gränsbygd, ofta utsatt för krigens härjningar. Gränsen
mellan Kållered och Lindome var under sexhundra år även riksgräns.
Häradet kallades förr Utlanden i motsats till Inland norr om Norde älv,
namn som hänvisar det geografiska läget i förhållande till stiftstaden Skara.
Under senare medeltiden hörde häradet till Älvsborgs län och Skara stift.
År 1620 kom socknen till Göteborgs superintendentia fram till år 1665,
då superintendentian blev Göteborgs stift. Den förste superintendenten
var Sylvester Phrygius och den förste biskopen var Klingius, senare adlad
under namnet Klingenstierna. År 1680 kom häradet till det då nybildade
Göteborgs och Bohus län.
1 Kållered finns inga ortnamn som hänsyftar till den fornnordiska guda
olympen. Detta förhållande utesluter icke möjligheten att sådana funnits.

Men här såväl som på andra platser i vårt land har uppodlingarna (röj
ningarnaj haft så stor betydelse för folket, att de gamla namnen trängts
undan och fallit i glömska. Det synes som orten (sokn] redan under den
första kristna tiden fått ett tempel. Kanske att den nuvarande kyrkan,
troligen från 1200-talet, haft en föregångare i trä på samma sätt som de
gamla kyrkorna i Fässberg och Örgryte.
Genom sprickdalarna flyter bäckar, vilka efter riklig nederbörd är
ganska vattenrika. De har utnyttjats i gången tid av bönderna, vilka där
städes byggt vattenkvarnar. Troligen har även, åtminstone en del av de
kvarnar, som angetts i jordboken och domböckerna som väderkvarnar,
i verkligheten varit vattenkvarnar. Så uppges det att Bölet och Hallen år
1825 hade en gemensam väderkvarn. Några år därefter gäller uppgiften
en gemensam vattenkvarn, troligen samma kvarn. På 1730-talet hade
Helgered och Kålleredsgården sju kvarnar i Labäcken vid Labacka. Ävan
eller Kålleredsbäcken, som är ett tillflöde till Mölndalsån, flyter genom
kommunen. Av äldre domböcker framgår att Ävan beredde mycket besvär
och ofta måste dikas och upprensas. Namnet betyder en grund å, som
framrinner över sank mark.
Skogarna i Kållered har ofta skövlats. Svedjebruket for hårt fram med
skogsbeståndet. Så kom den danska ockupationen av Askims härad som
pant för den s.k. Älvsborgs lösen. Under sex år, 1613—19, for danskarna
hårt fram och högg ned ekskogarna. Virket användes till skeppsbyggnad,
befästningar och slottsbyggen. Är 1696 fridlystes skogen vid Kållereds
kyrka jämte Ekens och Våmmedals skog. Åverkan bestraffades med höga
böter, eller om dessa icke kunde betalas, vilket var det vanligaste, med
gatlopp vid Kärra tingshus i Fässberg.
Tillsynen över skogarna utövades av en hejderidare eller skogvaktare.
Han skulle bland annat tillse att den årliga utplanteringen av ekar, som
ålåg bönderna, verkställdes. När skogarna avverkades trädde ljungen i
deras ställe. Den brändes och så växte ett saftigt grönt gräs, vilket var ett
utmärkt mulbete. Därigenom hindrades ny skog att växa upp. Ljungen
kom tillbaka och brändes på nytt. Mulljorden förstördes och hällarna blev
bara. Bönderna hade mycket getter, vilka avåt de spirande plantorna.
Det berättas att en halländsk skogvaktare på Kållereds utmarker infångat
och försålt 48 getter.
1 forn tid gick den s.k. “Kongavägen” från Nya Lödöse genom Örgryte,
Fässbergs och Kållereds socknar ut till Allmänna Bräcka öster om Sagsjön.
Från öster kom en väg från Benarebäcken utmed Killingsåsen till Kyrke
högarna vid Kållered. Vägarna var oftast i ett uruselt skick och under
vissa tider av året nästan oframkomliga.
Adeisväldet
Redan år 1533 förlänade Gustaf Vasa Sagered nr 2 till Herlagh Jöransson,
vilken samtidigt erhöll Gunnebo och Balltorp i Fässbergs socken som
belöning för att han slagit ned ett bondeuppror i Västergötland.
Men det var först under Gustaf II Adolfs och drottning Kristinas tid
förläningarna fick verklig fart. Några av dem var “pur donation” (ren
gåva], andra enligt Norrköpings beslut, vilket innebar att förläningen efter
mottagarens död skulle återgå till Kronan. Och i Kållered såväl som i
grannkommunerna finner vi trettioåriga krigets krigsherrar som inne
havare till större delen av jorden. Välkända är generalkvartermästare
Johan Andersson Wärnschiöld, Carl Oxenstierna, Lennart Torstensson,
Hans Kinnairt, Hans Makéeler, Robert Stuart, Lars Örnstierna och Erik
Soop.
Vanligen var dessa krigsherrar, vilka återvände från Europas slagfält
som mycket förmögna män, råa, barska och ståndsmedvetna. Ett män
niskoliv betydde föga för dem. Sällan sågs de på sina domäner, de hade
gods överallt ute i landet, i Finland, Balticum och Tyskland. Deras egendomar
styrdes av förpaktare, vilka utövade sina herrars rätt till de under
lydandes liv och egendom. Livegenskapen blev aldrig legaliserad i Sverige
och det var ytterst svårt för en man av folket att få rätt inför någon
domstol.
Så kom reduktionen. Förläningarna drogs in till Kronan och snart finner
vi borgerliga män som ägare till jordegendomarna. Som ett exempel på
adelsväldet har vi Bölet, det nuvarande vackra egnahemsområdet. Ovan
nämnde Johan Andersson Wärnschiöld fick Bölet nr 1 år 1651 på Norr
köpings besluts villkor. Redan förut, år 1621, säger domboken att Eskils
maden skulle höra under Bölet. Lars Örnstierna köpte denna år 1649 av
Kronan, men sålde den jämte andra egendomar år 1680 till mönsterskrivaren
Sven Wenbo. Denne pantsatte ängen år 1699 till bankokontoret
i Göteborg. Nanmet Bölet har skrivits olika vid olika tilifällen, såsom Böle,
Pölitt, Bodet, Böllit, Bohlet, m.fl. Det omnämndes redan år 1550 och år
1662 nämnes Bölesquarn. Bölet är samma namn som Bolet och betyder
gård. Bolfast var motsatsen till löskekari.
Här i gränsbygden träffades åren 1591, 1601 och 1603 svenska och
danska herrar för överläggning om vissa tvistefrågor mellan de båda
landen. Mötena hölls på en bro över Flabäcken, den forna gränsbäcken
mellan Sverige och Danmark, ganska nära den plats där E6 skär länsgränsen.
De svenska herrarna bodde i Våmmedal och de danska under
det första mötet i Kungsbacka och under de två senare i Vallda kyrkby.
Förhandlingarna fördes skriftligen med kurirer mellan de båda lägren och
de muntliga överläggningarna hölls vid bron. Lappmarksfrågan, rätten till
sköldemärket Tre kronor och gränsregleringar var de mest brännande
frågorna. Bland annat var inte svenskarna nöjda med gränsen vid All
männa Bräcka utan ville förlägga den längre i söder. De båda första
mötena gav negativa resultat, men det synes som det tredje mötet var ett
verkligt fredsmöte. Där beslöts att en “ewigvarende fridh” skulle upp
rätthållas mellan de båda länderna. “Den eviga freden” hölls till år 1611,
då det s.k. Kalmarkriget bröt ut, som ledde till att hela Askims härad
under sex år ockuperades av danskarna.
2 3

Kyrkan
På en ås söder om den gamla landsvägen skönjes konturerna av Kållereds
lilla tornlösa kyrka, “belägen i en täck nejd”, som en resenär skrev för
mer än hundra år sedan. På sommaren är kyrkan nästan helt dold av
grönska.
Underl200-talet fanns det fem kyrkor i Askims härad och Kållereds
var en av dem. Sockennamnet möter oss första gången i en urkund år
1421, då det skrevs Kolaridh eller Kollarudh. Alltsedan reformationen
har Kållered varit ett annex till Fässberg, numera Mölndal.
Klockstapeln har tarvat ständiga reparationer under tidens gång. Den
byggdes år 1691. En reparation företogs år 1730 och det är från denna
som nuvarande stapelns flöjel härstammar. År 1797 höll biskop Johan
Wingård sockenstämma med församlingen, som då beslöt att uppföra ett
torn vid kyrkans västra gavel, ett beslut som aldrig verkställdes. År 1827
företogs en så omfattande reparation av klockstapeln att den i huvudsak
blev en ombyggnad.
Kyrkan är till större delen ett medeltida långbus. Som den nu står är
den resultat av en genomgripande ombyggnad vid 1600-talets slut. Det är
svårt att avgöra i vilken omfattning äldre delar ingår i långhuset, dock
torde långhusets västliga del innehålla medeltida kvarstoder. Koret hänför
sig säkerligen från ombyggnaden år 1625.
Några medeltida inredningsföremål finns icke kvar. Förklaringen är
enkel. Kållered var intill år 1645 en gränsbygd, ständigt utsatt för sköv
lingar. Altartavian är målad av Nils Erichson 1664, den är dock icke
bevarad i sitt ursprungliga skick. Altaret är utfört av Hans Beldsnidare
[troligen Hans Svant i Göteborg]. Det moderniserades år 1711 av Nils
Läsberg och Erich Grijs. Det restaurerades ånyo år 1934, varvid man
under mittpartiets korsfästelsegrupp fann en tavla föreställande nattvar
den. Korsfästelsetavlan togs bort och uppsattes i sakristian. Predikstolen
förfärdigades år 1710 av mäster Marcus Jeger. Mitt för altaret hänger en
basunblåsande ängel, förvärvad år 1745. Offerkistan med årtalet 1749
samt ett golvur, tillverkat av Olof Rising i Göteborg, inköptes år 1780.
Kyrkskeppet i långhuset med årtalet 1738, är troligen skänkt av någon
hemkommen ostindiefarare. Det är en ovanligt vacker och välgjord tre
mastare och har till och med besättning. Belysningen i kyrkan utgöres av
två malmkronor. En gammal ljuskrona av trä med järnpipor inköptes ar
1782. Orgeln är byggd 1905 av Hammarberg. Den enkla kalken är kopt
år 1667 av Lars Guldsmed i Göteborg.
Från konsthistorisk och kulturhistorisk synpunkt är kyrkan en verklig
guldgruva. Här målade den berömde Erich Grijs år 1713 takmålningarna
med motivet “Jesu förklaring”. Han hade förut målat i Fässbergs och
Kungälvs kyrkor. 1 länghusets mitt finner vi sex gestalter liksom fritt
svävande i rymden. De föreställer Jesus, Moses, Elias, Jakob och Johannes.
Utanför svävar änglar bland molnskyar. Helt fristående finns på västra
4
väggen en framställning av den yttersta domen. Läktarbarriären har åtta
bibliska gestalter, bland dem kuriöst nog Thomas med bockfot.
Allt detta i en mycket liten kommun vittnar om stor pietet och offervillighet
från den till antalet ringa befolkningen. Folkmängden var år 1750
335 personer, steg 1800 till 465 och 1850 till 505 personer. Befolkningen
var mycket homogen och praktiskt alla försörjde sig på jordbruk. År 1805
redovisas 81 hushåll, därav inget “förmögne”, 16 hushåll var “behållne”,
52 “fattige” och 13 “utfattige”.
På Kållereds kyrkogård finns två fristående gravkor. Det ena uppfördes
1775 av kassören vid Ostindiska Kompaniet, Anders Almroth, 1708—86.
Han var under en tid ägare av Sagered och Backen. Gravkoret restaure
rades år 1928 och användes numera som gravkapell. Det andra uppfördes
år 1779 av köpmannen Peter Bagge, sonson till den kände marstrands
prästen Fredrik Bagge. Även detta gravkor restaurerades år 1928 på
släktens bekostnad.
En rad gamla gravstenar är uppställda mot västra kyrkogårdsmuren.
Flera av dem stammar från 1600-talet. Den äldsta är rest över Hans
Larsson 1647.
Senare utveckling
Kållered var befriat från det elände som medföljde industrialismens
genombrott. Men även här flödade brännvinet rikligt. 1 slutet av 1700och
början av 1800-talet bedrevs krogrörelse i Livered, vid Våmmedals
led och på Stretered (Ullas lycka]. Krögarna i Livered och Våmmedal
var förpliktigade att till gästgivaren i Kärra betala en årlig avgift.
Den första större händelse i Kållereds lugna tillvaro var byggandet av
Göteborgs—Hallands järnväg, nuvarande Västkustbanan. Den öppnades
för trafik år 1888 med järnvägsstation i Kållered. Järnvägen gick väster
om Sagsjön men på l920-talet började SJ anlägga en ny järnvägsbank
tvärs över sjön, på vilken tågen nu rusar fram. Järnvägsstationen Kållered
blev kommunens medelpunkt och här växte upp en tätort med industrier
av skilda slag, bl.a. armaturfabrik, betonggjuteri, bleckvarufabrik, meka
niska verkstäder, makadamfabriker, snickerifabrik, m.fl.
Kommunikationerna har växt ut och i dag är det lättare att komma
från Kållered in till Göteborgs centrala delar än från flera av Göteborgs
egna stadsdelar. Bussförbindelserna är goda både till Göteborg, Mölndal
och Kungsbacka och även öster ut, där bussarna passerar de vackra Ingsjöarna
ut till Hällingsjö.
Kållered expanderar hastigt. Början togs med Bölet, ett mycket vackert
egnahemsområde. De första inflyttningarna ägde rum år 1956 och nu är
området fullbebyggt. Huvudvägen för området är den s.k. Labackavägen,
som går ned till stationssamhället. Motorvägen korsar Labackavägen på
en viadukt. 1 Bölet bor cirka ett tusen människor i egnahemsvillor av
skiftande typ och utseende. Glädjande nog har uniformiteten undvikits.
5

Och nu håller nästa område, Våmmedal, på att exploateras för bostads-
bebyggelse. Här kommer att bli över 600 lägenheter med en folkmängd
på cirka 1800 personer. Aven Torrekulla mellan Bölet och Mölndals södra
stadsgräns är nu under utbyggnad.
Så delar Kållered andra förortskommuners öde. Gamla gårdar för
svinner och exploateras för industri- och bostadsbebyggelse. Landskapet
formas om. Här gäller att slå vakt om den skönhet som präglat det
landskap som försvinner och att aktivt påverka den miljö som nu skapas.
Skolan
Mölndal, Kållered och Lindome bildar ett kommunblock. Samverkan
inom blocket garanterar skolväsendets utveckling. Kållereds kommun har
ännu icke uppnått den storlek som erfordras för att anordna högstadium
för skolan och vidareutbildning därefter.
Kållereds kommun hade år 1950 1518 invånare, år 1960 1719, år 1965
2595 och år 1969 3129 invånare. Den hastigt ökande befolkningen ställer
stora krav på kommunen. Skolans huvudbyggnad färdigställdes år 1954
och tillbyggdes år 1962. Därefter har tillkommit såväl ytterligare klassrum
som en större sal för gymnastik.
Undervisning i Kållereds skola bedrives i klasserna 1—6. Högstadium
och yrkesskola liksom gymnasium och fackskola för kommunen finnes i
Mölndal.
En livlig föräldraförening är verksam i kommunen. Mycket ungt folk
flyttar in i de nya bostadsområdena och skolbarnens antal kommer hastigt
att utökas.
Sociala anorclninga
Kållereds ålderdomshem, Brattåshemmet, med 18 platser är ett av de
modernaste i vårt land. Varje pensionär har eget rum och gifta makar bor
tillsammans. Stor hänsyn har tagits till människovärdet och största möjliga
frihet för de intagna. Det är snarare ett pensionärshotell än ett ålder
domshem. Hemmet färdigställdes år 1954.
År 1895 uppfördes vid Stretered en anstalt för vård av psykiskt utveck
lingsstörda barn och därefter tillkom en asyl.
1 dag är Stretered—Sagåsen ett modernt skolhem och vårdhem, som äges
av Göteborgs och Bohus läns landsting samt Göteborgs stad.
1 Torrekulla har Svenska Samariterstiftelsen ett upptagningshem för
unga kvinnor.
En barnstuga med två avdelningar har uppförts vid Böletvägen.
Simskoleundervisning bedrives varje sommar vid kommunens badplatser
i Bergsjön och Tulebosjön.
6
Föreningsliv
De politiska partiorganisationerna återspeglas i kommunalfullmäktiges
sammansättning. Av de 25 ledamöterna tillhör 3 moderata samlingspartiet,
4 centerpartiet, 10 folkpartiet och 8 socialdemokraterna. Ärendena för
beredes i kommunalnämnd, byggnadsnämnd, socialnämnd eller annan
nämnd beroende på ärendets art. En fritidsnämnd har utsetts för att
samordna ungdoms- och fritidsverksamhet. Kommunen har flera heltids
anställda tjänstemän, bl.a. kommunalkamrer och socialassistent.
Inom idrottens område finns i Sportklubben sektioner för allmän idrott,
ishockey, bandy och gymnastik. Kyrkan har egen ungdomsförening.
Missionskyrkan har SMU-scouter, SMU-juniorer, SMU-seniorer och en
sångkör. Sionförsamlingen planerar att starta en ungdomsavdelning. Både
kyrkan, Missionsförsamlingen och Sionförsamlingen har söndagsskoleverk
samhet. Scoutverksamhet för pojkar och flickor bedrives även av NTO.
Fritidsbygge förekommer söder och öster om Tulebosjön. Även i väster
finns enstaka sommarstugor i en vild och romantisk natur.
Bibliotek
1 Kållered finns en kulturinstitution av mycket hög kvalité, nämligen det
välförsedda och välskötta kommunbiblioteket. Den intresserade får här
gratis låna all den litteratur han behöver. Har icke biblioteket den begärda
boken eller böckerna anskaffas dessa från länsbiblioteket i Göteborg, eller
från andra länsbibliotek, universitetsbibliotek och olika fackbibliotek.
Kållered inför framtiden
Kållered bildar tillsammans med Mölndal och Lindome ett kommunblock.
Enligt beslut av regering och riksdag skall av landets kommunblock bildas
kommuner antingen den 1 januari 1971 eller den 1 januari 1974, vid
vilken senare tidpunkt samtliga sammanläggningar skall ha genomförts.
Kållereds kommun har i detta läge förordat att Mölndals kommunblock
sammanlägges till en kommun benämnd Mölndal redan vid den först
nämnda tidpunkten, alltså den 1 januari 1971. Kommunalfullmäktiges
beslut härom tillstyrktes av samtliga i kommunalfullmäktige verksamma
politiska partier och var fullständigt enhälligt. 1 Mölndal och Lindome
har respektive fullmäktigeförsamlingar också fattat beslut om samman
läggning år 1971.
Administrationen och verksamheten på det kommunala planet kommer
således efter den 1 januari 1971 att ombesörjas av den nya storkommunen
Mölndal, som får sina lokaler för förvaltning i det nuvarande stadshuset i
Möln dal.
Planering för en utbyggnad av den kommunala servicen i Kållered har
pågått under en längre tid. Riktlinjer för verksamheten har dragits upp
för tiden 1970—1975. En generalplan för hela den nya storkommunen
7

Mölndal håller på att utarbetas. 1 denna kommer placering av framtida
vägar, bostadsområden, skolor mm. att angivas. Denna planering är mera
långsiktig.
Under år 1970 kommer kommunens nya affärscentrum öster om Gamla
Riksvägen att kunna tagas i bruk. Här kommer att inrymmas lokaler för
bl.a. två stora livsmedelsaffärer, sparbank, affärsbank, tidningskiosk m.m.
På andra sidan Gamla Riksvägen kommer post och affärsbank att finnas.
Biblioteket kommer under hösten 1970 att flytta in i nya och stora lokaler
i centrumbebyggelsen.
Fritidsnämnden kommer i centrum att låta iordningställa lokaler för
fritidsverksamheter av skilda slag. Vidare skall en bowlinghall byggas
och i anslutning därtill en caféteria. Fritidslokaler kommer även att finnas
i bebyggelsen omedelbart väster om Gamla Riksvägen.
En fotbollsplan håller på att anläggas vid Stretered. Norr om centrum-
bebyggelsen, intill det nuvarande kommunalkontoret, kommer en konst-
frusen isbana att påbörjas under år 1970.
1 anslutning till bostadsbebyggelsen i Våmmedal kommer en barnstuga
med sex avdelningar att uppföras.
Kommunens ålderdomshem, Brattåshemmet, beräknas bli utbyggt med
15 platser under åren 1970—1971.
Inom skolans verksamhetsområde pågår ett omfattande planeringsarbete
och det synes icke otänkbart att kommunen omkring år 1975 kan ha eget
högstadium. Nya skolbyggnader för grundskolans lågstadium torde under
mellantiden komma att uppföras såväl öster som väster om motorvägen.
De exakta placeringarna kan dock icke nu angivas.
Kommunens badplatser vid Bergsjön och Tulebosjön kommer att iord
ningställas med kompletterande bryggor och annan utrustning. Parkerings
platser för besökare kommer att anordnas.
Avslutningsvis kan nämnas att det s.k. Sandsjöbackareservatet sträcker
sig genom hela den västligaste delen av Kållereds kommun. Detta ströv
område, vars gränser fastställts av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus
län samt Hallands län, sträcker sig från Mölndal i norr till Kungsbacka i
söder.
Kålleredsborna lever i storstadens skugga. Buss- och tågförbindelser gör
det möjligt för dem att på kort tid komma in till Göteborgs nöjes- och
kulturliv.
Fördelarna ligger i att kunna vända storstadens bullrande och illa
luktande gator ryggen och komma hem till något betydligt lugnare och
luftigare, till något som förenar stadens bekvämligheter med landets behag.
1
BRÅTTOM!
Ambulans
Brandlarm
Jourhavande läkare
Polislarm
Taxi
OM JAG BLIR SJUK
Provinsialläkare
Distriktssköterska
eller tag 90 000 och begär Ambulans
eller tag 90 000 och begär Brandlarm
eller tag 90 000 och begär Polislarm
Dr Herbert Uustalo, Askim, mottagningen
bostaden
Expedition vid kommunalkont., Streteredsvägen
Måndag—fredag 9.00—10.00
Barnavårdsmottagning
Folktandvård
Försäkringskassa
Distriktssköterskans exp. vid kommunalkontoret
2:a och 4:e onsdagen i varje månad kl. 11.00
Sjukanmälan efter kontorstid
Röda Korsets utlåningsförråd i Kållered
Distriktssköterskan
Måndag—fredag kl. 9.00—10.00
NÄR ÄR DET OPPET?
Apoteket i Mölndal, Göteborgsvägen 19—21, “Folkets Hus”
Vardagar utom lördagar kl. 9.00—20.00
Lördagar kl. 8.30—16.00
Dag före helgdag i regel som på lördagar
Söndagar stängt
Banker
Göteborgs Bank, Gamla Riksvägen
Måndag—fredag kl. 9.30—15.00
Torsdag även kl. 16.30—18.00
Lördagar stängt
Föreståndare Kjell Wallin
Kassa
271500
271500
90 000
272210
751250
283445
284056
750023
750023
27 1295
275220
27 5221
750023
270021
75 1454
75 1453
75 1454
8 9

Skandinaviska Banken, Streteredsvägen
Måndag—fredag kl. 9.30—15.00
Torsdag även kl. 16.30—18.00
Lördagar stängt
Kamrer Lars Lind .
Kassa
Bibliotek, Centralhuset
Expedition
Måndag kl. 18.00—20.00
Tisdag kl. 11.30—12.30
Onsdag kl. 16.00—18.00
Torsdag kl. 10.30—11.30, sagostund
Bibliotekarie Ivar Andersson
Bostadsförmedling
Expedition i kommunalkontoret, Streteredsvägen 75 14 65
3:e tisdagen i varje månad kl. 18.00—21.00
Bussar
AB Kålleredsbussarna
Statens Järnvägar
Försäkringskassa
Bohusläns Allmänna Försäkringskassa, Lillgatan 2
Mölndal
Måndag kl. 9.00—18.00
Tisdag—fredag kl. 9.00—15.00
Lördagar stängt
Sjukanmälan efter kontorstid
Järnväg
Biljettexpedition
7500 13
Ilgods
7500 13
Fraktgods
7500 13
Vardagar kl. 8.00—16.00
Stängt lördagar och heigdagar
Kommunalhus, Streteredsvägen
Vaktmästare Harry Johansson 75 02 19
Kommunalkontor, Streteredsvägeri
Måndag—fredag kl. 10.00—12.00
Torsdagar även kl. 16.00—18.00
Lördagar stängt
Expedition
Kommunalkamrer Olof Dahlberg
Kamrerassistent Jan Landgren
Socialassistent Ingvar Andersson
7506 19
7503 55
750627
750886
750033
17 5500
275220
275221
75 1465
75 1466
75 1466
75 1467
Kommunalingenjör Ingemar Gustafsson
Kommunalnämndens ordförande Paul Anderson
Måndag—fredag kl. 10.00—12.00
Ej lördagar
Kyrko- och kyrkogårdsförvaltning, Gamla Riksvägen 101
Pastorsexpedition
Tisdagar kl. 9.30—11.00 (ej juni—augusti)
Fredagar kl. 18.30—20.00
Komminister Gustaf Lindman
Kyrkväktare
Kyrkokassör
Församlingshem, Streteredsvägen
Post
Måndag—fredag kl. 9.00—12.00, 15.00—18.00
Lördagar kl. 9.00—13.00
Stationsföreståndare Ulla Johansson
Postexpeditionen är nu belägen vid Stretereds
vägen, men kommer omkring årsskiftet 1969/70
att flytta över till nya lokaler med adress Gamla
Riksvägen 48
Skolexpeditionen, Streteredsvägen
Läsdagar, måndag—fredag kl. 10.30—11.00 750875
Besökstid, måndagar och onsdagar kl. 12.00—12.30
Annan tid efter överenskommelse
Sopstationen, Flabäck, väster om E6
Måndag—torsdag
Fredag
Lördag
Renhållningsentreprenörer
Bernt Alvebrant
Uno Seger
KOMMUNALA ORGAN
Kommunalfullmäktige
Ordförande Lars Lind
750348
Sekreterare Olof Dahlberg
75 1466
Kommunalnämnden
Paul Anderson
750051
Sekreterare Olof Dahlberg
751466
Val nämnden
Ordförande Evert Eliasson 75 01 90
- Ordförande
kl. 7.30—16.30
kl. 7.30—14.30
kl. 8.00—10.00
75 1468
750760
750552
750552
750587
750241
750842
750707
750707
75 11 33
750246
10 11

Taxeringsnämnden Nykterhetsnämnden
Ordförande Gösta Cariheim-Mäller 17 22 80
Ordförande Holger Ohlsson 75 05 29
Särskilda taxeringsnämnden
Socialnämnden
Ordförande Sven Lidberg 15 78 17
Ordförande Gustav Eklund 75 00 10
Fastighetstaxeringsnämnden för år 1970
Ordförande Arne Ransgård
Av länsstyrelsen utsedd ledamot, Arne Andersson
Familjebidragsnämnden
Ordförande Bernt Frölich
Brandstyrelsen
237993
7501 72
75 06 83
Ålderdomshemmet Brattåshemmet
Föreståndarinna Magda Andreasson
Pensionärer
Hemhjälpsnämnden
Ordförande Stina Svensson
Arbetsledare Ulla Eklund
Arbetsledare Ingvar Andersson
750244
750277
7501 14
7500 10
75 1467
Ordförande Åke Stenström
Brandchef Sven Svensson
Skogsbrandsfogde Sven Svensson
Skorstensfejarmästare Harry Johansson
7502 15
750376
7503 76
760744
Hälsovårdsnämnden
Ordförande Sven Gottfridsson
Kyrkofullmäktige
Ordförande Eivind Kulibring
75 04 13
750241
Trafiksäkerhetskommittén
Ordförande Tomas Söderberg 75 01 33
Sekreterare Eivind Kullbring
750241
Förmedlingsorganet
Ordförande Paul Anderson
Sekreterare Olof Dahlberg
Bostadslån, Evert Eliasson
Bostadstillägg, Ingvar Andersson
Bostadsförmedlingen
Ordförande Eivind Kullbring 75 02 41
Byggnadsnämnden
Ordförande Arne Andersson
Sekreterare Ingemar Gustafsson
Stadsarkitekt Per Olof Klang
Fritidsnämnden
Ordförande Albert Tauson
Sekreterare Jan Landgren
Skolstyrelsen
Ordförande Ragnar Andersson
Sekreterare Gunnar Hillerström
Biblioteksstyrelsen
Ordförande Vaster Wahiberg
Bibliotekarie Ivar Andersson
Barnavårdsnämnden
Ordförande Alf Olofsson
Sekreterare Ingvar Andersson
75 1466
75 1466
7501 90
75 1467
7501 72
75 1468
13 21 31
750958
75 1466
750026
750875
750583
7501 91
751112
75 1467
Kyrkorådet
SKOLOR
Ordförande Gustaf Lindman
Sekreterare Gustaf Lindman
Skolexpeditionen; grundskolan
Rektorsexpedition
Rektor Gunnar Hillerström
Lärarrum
Skolsköterska (se även nedan)
Skolmåltidslokal
Vaktmästare
Skolsköterskan mottager ävenledes förfrågningar
på distriktsköterskans expedition vid kommunalkontoret
under månd.—fred. kl. 9.00—10.00
Telefon 75 00 23
Förskolan (barnstugan); Bölet
Förskoleexpedition 75 11 74
KRISTNA SAMFUND
Kållereds Missionsförsamling
Ordförande Orvar Mårland
Sekreterare Marita Aronson
Kassör Rolf Benkel
750552
750552
750875
750875
750503
750693
750693
750503
750066
873378
750111
12 13

SMU Tonår
SMU Scout
Söndagsskola
Per Persson. 75 06 23
Pojkavdelning Rune Karlsson
Flickavdelning Anne-Marie Fredriksson
Ruth Singmyr 75 15 80
Övriga upplysningar om församlingens verksam
het lämnas av pastor Arne Gustafsson
Telefon 75 07 65
Sionförsamlingen Mölndal Utpost, Kållered
Ordförande Holger Ohlsson
Sekreterare Birgitta Lindström
Kassör Sven Gottfridsson
Ungdomsavdelning
Verksamhet i ungdomsavdelning beräknas kunna
inledas under år 1970. Upplysningar härom samt
om församlingens verksamhet lämnas av evange
list Ove Knopp, telefon 75 03 02
Söndagsskola
Birgitta Lindström 75 00 22
Svenska Kyrkan
Kyrkobrödrakåren
Karl Olofsson 75 05 87
Juniorverksamhet
Gustaf Lindman 75 05 52
Söndagsskola
Gustaf Lindman 75 05 52
Övriga upplysningar om kyrkans verksamhet
lämnas av komminister Gustaf Lindman
Telefon 75 05 52
IDEELLA OCH POLITISKA FURENINGAR
Svenska Röda Korset, Kållered
Ordförande Inger Leidenborg
Kassör Siv Arvidsson
Kållered—Lindome NTO Scoutkår
Ordförande Bo Ericson
Sekreterare Monica Herrlin
Kassör Stina Johansson
Pojkavdelning, Bengt Johansson
Flickavdelning, Inger Ericson
750539
7505 19
750529
750022
7501 43
7508 22
750996
750395
204543
750234
750234
736387
POLITISKA FORENINGAR (lokalavdelningar)
Centerpartiet, Kållered
Ordförande Gustav Eklund
Centerns Kvinnoförbund CKF
75 00 10
Ordförande Signe Fredriksson
Centerns Ungdomsförbund CUF
750040
Ordförande Solveig Starfors
Folkpartiet, Kållered
444607
Ordförande Åke Stenström
Folkpartiets Kvinnoförbund FPK
7502 15
Ordförande Stina Svensson
Kållereds Socialdemokratiska Arbetarekommun
750114
Ordförande Elof Johansson
Kållereds Socialdemokratiska Kvinnoklubb
750674
Ordförande Elin Johansson
Moderata Samlingspartiet, Kållered
7502 19
Ordförande John Adolfsson
7505 10
IDROTTSFURENINGAR
Kållereds Sportklubb
Ordförande Erik Persson
Sekreterare Einar Larsson
Kassör Jan Evert Eliason
Friidrottssektion, Erik Persson
Fotbolissektion, Göte Adolfsson
Bandysektion, John Adolfsson
Ishockeysektion, Jan Olof Eliasson
Kållereds Gymnastikförening
Ordförande Stina Johansson
Sekreterare Siv Persson
Kassör Solveig Nordin
Kållereds Skytteförening
Ordförande Roland Bergström
Sekreterare Leif Niklasson
Kassör Roland Bergström
OVRIGA FORENINGAR
Bridgeklubben Sang
Ordförande Karl-Olof Larsson
Sekreterare Lennart Engström
Kassör Per Dellve
7501 51
75 1543
750840
7501 51
21 2528
7505 10
750836
750234
750074
75 1059
750706
278996
750706
7601 47
760727
75 1054
15

Bölets Egnahemsförening
Ordförande Gustaf Larsson 75 08 85
Sekreterare Bengt Wahlstedt 75 03 51
Kassör Arne Svensson 75 06 11
Föreningen för hem och skola
Ordförande Bo Ericson 75 03 95
Huvudkiassombud Astrid Lind 75 09 26
Kållereds Vägförening
Ordförande Arne Andersson 75 01 72
Sekreterare Ivar Andersson 75 01 91
Kassör Ivar Andersson 75 01 91
Tulebo—Sporröds Vägsamfällighet
Ordförande Bengt Mattsson 41 27 92
Sekreterare Bertil Lindbom 75 08 32
Kassör Bertil Lindbom 75 08 32
WASATRYC KE RI ET
Göteborg 1970