MÖLNDALS Stadsfullmäktiges Handlingar.

MÖLNDALS 

Stadsfullmäktiges Handlingar. 

19. PROTOKOLL. N:o 6. 

Protokoll, fört vid stadsfullmäktiges i Mölndal 

sammanträde den 17 juni 1955. 

Närvarande: vice ordföranden herr Algot Samuelsson, samt herrar 

Gösta Andersson, Sven Elmén, Edvin Trettondal, Fingal Johansson, 

Henning Karlsson, Nils Sandberg, Olof Åhström, fru Ing-Marie Larsson, 

herrar Östen Pellmer, Valter Andreasson-Åsberg, Karl Eric Freij, Allan 

Lignell, fru Maja Johansson, herrar Harald Persson, Sven Olsson, Axel 

Björklund, Enar Karlsson, fru Berit Winsnes, fröken Anna Hagberg, 

herrar Nils Cederhök, Harry Eriksson, Axel Samuelsson, Nils Johansson 

och Ingvar Öhlén. 

Vid protokollet undertecknad, kommunalborgmästare Karl Eric Berg 

quist, sekreterare. 

Sammanträdet började kl. 19.00. 

119 §. 

1 anledning av att ordföranden herr Anders Eliasson på grund av Ang.ordförandevd 

sjukdom vore förhindrad att närvara, öppnades sammanträdet av vice 

ordföranden herr Algot Samuelsson, vilken även ledde dagens förhand 

lingar. 

På därom av herr Henning Karlsson framställt förslag beslöto Stfge, 

att till ställföreträdande vice ordförande vid dagens sammanträde 

utse herr Sven Elnién. 

dagens sammantrade. 

120 §. 

Val av stllfreträ 

sammantrade. 

Åt herrar Olof Åhström och Östen Pellmer uppdrogs att jämte ord- Justering. 

föranden justera detta protokoll å Stadshuset torsdagen den 23 juni 1955 

kl. 19.00. 

121 §.

122 §. 

Anmälan om 

remisser. 

123 §. 

Antagande av lönenämndens 

och Dkns 

förslag till de 1 

nytt tjänsteregle— 

mente (NTR 1954) 

och d el s kommunal 

förhandlingsordning 

(KFO 1954). 

50 1055. Protokoll N:o 6. 17 juni 

Anmälde ordföranden, 

att han, å Stfges vägnar, till Dkn för yttrande remitterat: 

den 2 juni: 

1) Lönenämndens förslag till antagande av dels nytt tjänsteregle 

mente (NTR 1954) och dels kommunal förhandlingsordning (KFO 1954), 

år 1955, 

2) Lönenämndens förslag till tillägg på löner och pensioner under 

3) Civilförsvarsnämndens hemställan om bemyndigande att uppföra 

ett brandövningshus å tomt nr i i kvarteret Länsmannen; 

den 4 juni: 

4) Byggnadsnämndens hemställan om förslagsanslag å 26.800 kronor 

för anställande vid stadsingenjörskontoret under en tid av två år av en 

tillfällig beräkningstekniker, 

5) Byggnadsnämndens hemställan om förordnande av förlängning 

på fem år av förbud mot nybyggnad in. m. inom visst område kring Möln 

dals Nedre järnvägsstation; 

den 14 juni: 

6) Folkskolstyrelsens hemställan om tilläggsanslag å 20.000 kro 

nor för ombyggnad och modernisering av sanitetsanläggningen vid Gre 

vedämmets skola, 

7) Lönenämndens förslag till lönereglering för vissa befattnings 

havare hos staden, anslutna till Sveriges Kommunaitjänstemannaförbund. 

Stfge godkände de vidtagna åtgärderna. 

Från lönenämnden hade till Stfge inkommit en den 25 maj 1955 dag- 

tecknad skrivelse, jämte därvid fogade bilagor, innefattande förslag till 

antagande av dels nytt tjänstereglemente (NTR 1954) och dels kommunal 

förhandlingsordning (KFO 1954). 

Dkn, som på remiss av Stfges vice ordförande beretts tillfälle att 

yttra sig i ärendet, hade uti skrivelse av den 6 juni 1955 avgivit infordrat 

utlåtande. (1955, Nr 40). 

Efter föredragning av de till ärendet hörande handlingarna, samt 

sedan överläggning hållits, beslöto Stfge i enlighet med lönenämndens 

av Dkn tillstyrkta förslag, 

1:o) att antaga följande normaitjänstereglemnente, NTR 1954, för sta 

dens ordinarie och extra tjänstemän med tillhörande övergångsbestäm 

melser, samt kommunala förhandlingsordning, KFO 1954, så lydande:

17 juni 1955. Protokoll N:o 6. 51 

TJÄNSTEREGLEMENTE. 

KAP. 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER. 

1 §. 

Tillämpningsområde m. m. 

1 mom. Reglementet med dess specialbestämmelser 

äger tillämpning på kommunens ordinarie och extra 

tjänstemän, i den mån icke lag, författning eller andra 

av statlig myndighet meddelade eller fastställda be 

stämmelser föranleda annat. 

Med tjänsteman avses i reglementet innehavare av 

ordinarie eller extra tjänst, uppförd i kommunens 

tj änsteförteckning. 

2 mom. Där reglementets specialbestämmelser av 

vika från reglementets bestämmelser i övrigt, skola 

specialbestämmelserna tillämpas. 1 förekommande 

fall skola bestämmelserna i förhandlingsordningen 

beaktas. 

3 mom. 1 detta reglemente avses med 

drätselkammare även kominunalnämnd, 

lönenämnd den nämnd, vilken på kommunens väg 

nar har att handlägga anställnings- och lönefrågor för 

kommunens tjänstemän, 

pensionsmyndighet den nämnd, åt vilken fullmäk 

tige uppdragit förvaltningen av kommunens pen 

sionsväsen, 

myndighet den nämnd, på vars lönestat tjänsten re 

dovisas eller, om sådan nämnd ej finnes, drätselkam 

maren, 

tjänsteförteckning en i lönestaten intagen förteck 

ning över tjänster med angivande av lönegrad samt 

i förekommande fall löneklass, personligt tillägg, fel 

räkningspengar, beklädnadsersättning och rätt till 

sportler eller tantiem ävensom tjänstebostad, 

löneplan en till reglementet fogad förteckning över 

lönegrader och löneklasser med angivande av före 

kommande lönebelopp, 

förvaltningschef ledande tjänsteman, direkt underställd 

nämnd. 

4 mom. Såframt ej annorlunda är stadgat, beslutar 

myndigheten i frågor omförmälda i reglementet. 

2 §. 

Anställningsformer m. m. 

Tjänsteman anställes såsom innehavare av ordina 

rie tjänst (ordinarie tjänsteman) eller extra tjänst 

(extra tjänsteman).

52 1g55. Protokoll N:o 6. 17 juni 

Ordinarie tjänst inrättas av fullmäktige. 

Extra tjänst inrättas av fullmäktige eller enligt de 

ras bemyndigande av lönenämnden 

3 §. 

Tolkning av reglementet. 

Frågor om tolkning och tillämpning av reglementet 

avgöras av lönenämnden, som även äger utfärda sär 

skilda anvisningar till reglementet. Uppstår i sådan 

fråga tvist som berör tjänsteman, tillhörande för 

handlingsberättigad personalorganisation, eller är tvist 

i sådan fråga av principiell betydelse för dylik orga 

nisation och dess medlemmar, respektive svenska 

stadsförbundet och dess medlemmar, skall ärendet, 

innan det slutligt avgöres, behandlas i den ordning, 

som föreskrives i förhandlingsordning, vilken antagits 

av kommunen efter rekommendation av svenska 

stadsförbundet och ifrågavarande personalorganisa 

tion. 

KAP. 2. VISSA ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 

4 §. 

Kungörelse av tjänst. 

1 inom. När ordinarie tjänst skall tillsättas, kun 

gör myndigheten den ledig med minst 14 dagars an 

sökningstid dels genom anslag inom den egna för 

valtningen och på central av lönenämnden bestämd 

plats, dels, om myndigheten så finner erforderligt, på 

annat sätt. Där särskilda skäl ej föranleda annat, 

skall den lediga tjänsten anmälas hos den offent 

liga arbetsförmedlingen 

1 kungörelse skall erinras om att sökande, som icke 

innehar anställning hos kommunen och önskar inpla 

cering i högre löneklass än begynnelselöneklassen, 

skall anmäla detta i sin ansökan. 

2 mmii. Extra tjänst kungöres i samma ordning 

som ordinarie tjänst, dock att där anställningen 

beräknas omfatta högst sex månader tjänsten le 

digförklaras på sätt myndigheten finner erforderligt. 

5 §. 

Vissa villkor för anställning. 

1 inom. Till innehavare av tjänst må ej utses an 

nan än den, som fyllt 21 år, eller då fråga år om 

extra tjänst — 18 år samt, såvitt nedan ej annor 

lunda stadgas, med läkarintyg styrkt sig vara fri från

17 Juni 1955. Protokoll N:o 6. 53 

sådan sjukdom eller sådant sjukdomsanlag eller lyte, 

som kan inverka menligt på förmågan att sköta 

tjänsten (friskintyg). Sökande, som är anställd hos 

kommunen och som tidigare företett friskintyg, är 

skyldig förete nytt intyg endast om så påfordras. 

Sökande, vilken icke kunnat förete friskintyg, må 

där så i särskilt fall befinnes lämpligt kunna ifrå 

gakomma till tjänst, varvid lönenämnden äger fast 

ställa sådana särskilda anställningsvillkor, som 

kunna föranledas av ökad risk för sjukledighet eller 

sjukpensionering. Sökande skall av myndigheten un 

derrättas om angivna villkor och att han omgående 

skall anmäla, huruvida han därefter vidhåller sin an 

sökan. Utses sådan sökande till innehavare av tjänst, 

må lönenämnden sedermera på framställning av ho 

nom om skäl härtill anses föreligga — 

ställa omprövning av villkoren. Därest tjänstemannen 

i sådant fall lämnar friskintyg, utfärdat av en av 

lönenämnden anvisad läkare, skall reglementet utan 

inskränkning bliva tillämpligt på honom. 1 fråga om 

pensionsregleinentets tillämpning beslutar pensions 

myndigheten. 

Läkarintyg skall vara avfattat enligt av lönenämn 

den fastställt formulär. 

2 mom. Till tjänsteman må ej utan särskilda skäl 

utses annan än den, som har sådan levnadsålder, 

att han kan uppnå för hel pension erforderlig tjänste 

tid. 

3 mom. Myndigheten må, innan sökande utses till 

innehavare av ordinarie tjänst, föreskriva provtjänst 

göring om sammanlagt högst tolv kalendermånader. 

Sådan sökande anställes som extra tjänsteman, 

dock med beaktande av bestämmelsen i 19 § 7 mom. 

6 §. 

Tjänstetillsättning in. m. 

verk- 

Ordinarie tjänst tillsättes av myndigheten, där ej 

annat fastställts av fullmäktige. 

Såvida myndigheten ej annorlunda beslutar, tillsättes 

extra tjänst av förvaltningschef, om anställ 

ningen beräknas omfatta mindre än sex månader, 

och eljest av myndigheten. 

Anställningsbevis utfärdas av myndigheten till 

extra tjänsteman endast om anställningen beräknas 

omfatta minst sex månader. 

Tjänst tillträdes, om ej annat överenskommits, 

med ingången av månaden näst efter den, varunder 

tilisättningen ägt rum.


7 §. 

Uppsägning och avsked. 

1 inom. Den, som äger tillsätta tjänst, beslutar an 

gående uppsägning och meddelar avsked samt äger 

efter skriftlig framställning från tjänstemannen på 

särskilda skäl medgiva förkortning av uppsägnings 

tiden. 

2 mom. För ordinarie tjänsteman gälla med un 

dantag, som avses i 5—6 mom. och 8 § 1 morn. tredje 

stycket följ ande uppsägningsvillkor. 

För förvaltningschef samt tjänsteman i lönegrad 26 

eller högre gäller en ömsesidig uppsägningstid av sex 

månader och för annan tjänsteman tre månader. Den, 

som innehaft ordinarie tjänst under minst 15 år, eller 

därest han fyllt 40 år, under minst 10 år, kan uppsägas 

endast om den tjänst han innehar blir överflödig och 

skall i sådant fall åtnjuta ett års uppsägningstid. Han 

skall om möjligt beredas annan anställning hos kom 

munen. Återinrättas den indragna tjänsten inom tre 

år, äger tjänstemannen, om han därvid anmäler sig 

som sökande, återfå denna. 

Beslut om uppsägning må icke fattas utan att 

tjänstemannen beretts skälig tid, minst fjorton da 

gar till yttrande, och ärendet uttryckligen angivits 

i kallelsen till sammanträdet. Beslutet skall biträdas 

av ett antal röstande, motsvarande minst två tredje 

delar av hela antalet ledamöter. 

Tjänsteman, som icke kan uppsägas av kommunen, 

skall iakttaga en uppsägningstid av sex månader. 

3 inom. För extra tjänsteman gäller, med de un 

dantag, som avses i 5—6 mom. och 8 § 2 mom. andra 

stycket, under de första 180 kalenderdagarna en öm 

sesidig uppsägningstid av 14 dagar och därefter två 

månader. 

Där tjänsteman anställts på viss tid eller för be 

stämd arbetsuppgift, skall anställningen utan upp 

sägning upphöra vid fastställd tidpunkt eller då ar 

betsuppgiften fullgj orts. 

4 inom. Tjänsteman, som lämnar sin tjänst utan 

iakttagande av stadgad uppsägningstid, inister innestående 

avlöningsförmåner, dock för högst 14 dagar. 

5 inom. Om tjänstemans skyldighet att under vissa 

förutsättningar utan uppsägning avgå ur tjänst stad 

gas i gällande pensionsreglemente. Däri ingående be 

stämmelser om avgångsskyldighet tillämpas jämväl i 

fråga om tjänsteman, som icke omfattas av pensions 

reglementet, dock med iakttagande av tre månaders 

uppsägningstid. 

6 mora. Vid stridsåtgärd äga bestämmelserna i 

gällande förhandlingsordning tillämpning.


8 §. 

Fel eller försunzinelse m. m. 

1 morn. Ordinarie tjänsteman, som gör sig skyldig 

till fel eller försummelse i tjänsten eller eljest upp 

träder så, att han skadar det anseende, som innehava 

ren av tjänsten bör äga, må av myndigheten tilldelas 

varning. 

Låter sig ordinarie tjänsteman icke rätta av till 

delad varning eller är vad han låtit komma sig till 

last av svårare beskaffenhet, äger myndigheten skilja 

honom från tjänsten viss tid, högst 90 kalender 

dagar, varvid han skall avstå samtliga avlöningsför 

måner. 

Gör sig ordinarie tjänsteman, som tilldelats varning 

eller varit skild från tjänsten viss tid, åter skyldig till 

fel eller försummelse eller har han genom fel eller 

försummelse eller eljest visat sig vara uppenbart 

olämplig att inneha tjänsten, må den, som äger till 

sätta tjänsten, utan uppsägningstid för alltid skilja 

honom från denna. Om lönenämnden så prövar skä 

ligt, må tjänsteman tillerkännas lön under högst en 

månad från det att beslut om skiljandet fattats. 

Vid beslut om bestraffning skola bestämmelserna 

i 7 § 2 mom. tredje stycket äga tillämpning; dock må 

beslut om varning fattas med enkel röstövervikt. 

2 moln. Extra tjänsteman, som gör sig skyldig till 

fel eller försummelse i tjänsten eller eljest uppräder 

så, att han skadar det anseende, som innehavaren av 

tjänsten bör äga, må av myndigheten tilldelas var 

ning. 

Är vad sådan tjänsteman låtit komma sig till last 

av svårare beskaffenhet, eller har han eljest visat 

sig olämplig att inneha tjänsten, må den, som äger 

tillsätta tjänsten, utan uppsägningstid för alltid skilja 

honom från denna. 

Vid beslut om bestraffning skola bestämmelserna i 

7 § 2 morn. tredje stycket äga tillämpning; dock må 

beslut fattas med enkel röstövervikt. 

3 moin. Ha två år förflutit efter det att tjänsteman 

blivit tilldelad varning utan att han erhållit förnyad 

bestraffning enligt denna paragraf eller blivit dömd 

för ämbetsbrott, må varningen icke åberopas som skäl 

för hans skiljande från tjänsten för alltid. 

A vstängning från tjänstgöring. 

1 moni. Är tjänsteman på sannolika skäl miss 

tänkt för eller beträdes med svårare fel eller för-


summelse i tjänsten eller brott, som kan medföra 

frihetsstraff, eller svårare förseelse utom tjäns 

ten, äger myndigheten eller — 

heten fattat beslut — 

förvaltningschefen 

dess myndig 

i avvaktan 

på ärendets avgörande avstänga honom från tjänst 

intill 

göring för högst 30 kalenderdagar i sänder. 

2 mom. Tjänsteman skall under tiden för avstäng 

ningen avstå sina avlöningsförmåner, dock äger löne- 

nämnden med hänsyn till särskilda omständigheter 

besluta, att han må uppbära viss del därav. 

Om avstängningen ej åtföljts av annan bestraffning 

än varning, skall han återfå innehållna avlöningsför 

måner. 

KAP. 3. TJÄNSTGÖRINGSFÖRESKRIFTER OCH 

VISSA ALLMÄNNA FÖRPLIKTELSER. 

10 §. 

Allmänna skyldigheter. 

1 inom. Tjänsteman är skyldig ställa sig till efter 

rättelse stadgandena i reglernentet samt gällande för 

handlingsordning och pensionsreglemente ävensom 

de föreskrifter, som meddelas i instruktion eller el 

jest i vederbörlig ordning. 

2 inom. Tjänsteman är skyldig underkasta sig så 

dana ändringar i reglernentet och andra avlönings 

bestämmelser, som kommunen finner påkallade med 

hänsyn till tillkomst eller ändring av statliga författ 

ningar — 

dock 

icke avlöningsreglementen — 

eller 

därmed jämförbara omständigheter. Tjänsteman är 

jämväl skyldig underkasta sig ändringar i övrigt av 

anställnings- och avlöningsvillkor, som fullmäktige 

besluta efter överenskommelse mellan lönenäinnden 

och personalorganisation. 

3 mom. Tjänsteman är skyldig underkasta sig änd 

rade föreskrifter och sådan jämkning i åligganden, 

som påkallas med hänsyn till görornålens behöriga 

gång, samt beslut om ändrade eller ökade arbets 

uppgifter. 

Tjänsteman är skyldig mottaga förordnande att 

uppehålla annan tjänst hos kommunen och skall där 

under, om myndigheten prövar så lämpligen kunna 

ske, bestrida även egen tjänst. 

Tjänsteman är skyldig underkasta sig fullmäktiges 

eller nämnds beslut om förflyttning till annan tjänst 

hos kommunen.

17 Juni 1955. Protokoll N:o 6. -_____ 

11 §. 

Tjänstgöringstiden. 

1 inom. Lönenämnden fastställer tjänstgörings 

tidens omfattning med beaktande av den arbetstid, 

som angives i gällande arbetstidslag, dock må tjänst 

göringstiden för sådan tjänsteman, i vars tjänstgö 

ring ingår vakt- eller passtjänst, utsträckas utöver 

48 timmar per vecka. 

Tj änstgöringstidens förläggning fastställes av myn 

digheten, såvida ej annat beslutas. 

För tjänsteman, som enligt lönenämndens bedö 

mande huvudsakligen sysslar med kontorsarbete eller 

liknande inomhusgöromål, vari icke ingår vakt- eller 

passtjänst eller dylikt, skall tjänstgöringstiden, där 

ej annat stadgats, utgöra sju timmar varje vardag; 

dock må — i den mån arbetets behöriga gång så med 

giver tjänstgöringstiden nedsättas till fem tim 

mar på lördagar. 

För tjänsteman med en tjänstgöringstid av genom 

snittligt högst 48 timmar per vecka kan tjänstgö 

ringen utsträckas att omfatta högst det antal timmar, 

som allmänna arbetstidslagens bestämmelser om ar 

betstid och övertid medgiva. Av tjänsteman med 

längre tj änstgöringstid kan övertidstj änstgöring uttagas 

i den omfattning, som nämnda lag medgiver. 

2 moin. 1 ‘den mån arbetets behöriga gång så med 

giver, må tjänstgöringen avkortas eller inställas påsk-, 

pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton. 

Tjänsteman med tjänstgöring på sön- och helgda 

gar bör om möjligt erhålla sedvanlig fridag varan 

nan sådan dag. 

Då tjänstgöringen pågår mer än fyra timmar i 

följd, skall den på tid, som myndighet eller förvalt 

ningschef bestämmer, avbrytas för måltidsrast om 

minst 30 minuter. 

Där göromålen så kräva, äger vederbörande myn 

dighet eller arbetsledare beordra, att tjänstgörings 

tiden tillfälligt skall utsträckas. 

12 §. 

Bisysslor. 

Tjänsteman må ej utan lönenämndens medgivande 

åtaga sig tjänst eller avlönat uppdrag eller idka för 

värvsverksamhet. Tjänsteman må ej heller utan 

myndighetens medgivande åtaga sig annat uppdrag, 

som kan öva inflytande på tjänsteutövningen. Han 

är skyldig att efter anfordran lämna uppgift till 

myndigheten om den tid bisysslans fullgörande kan 

beräknas kräva. 

57


Medgivande må vägras endast där bisysslan finnes 

vara hindrande för tjänsten eller kunna påverka 

tjänsternannens handläggning av ärenden i tjänsten. 

Medgivande gäller tills vidare. 

Över anmälningar av bisysslor skall föras förteck 

ning. 

Bestämmelserna avse icke förtroendeuppdrag in 

om fackliga, politiska eller ideella organisationer. 

13 §. 

Förbud mot tjänstgöring. 

Till förhindrande av smittas spridning må tjänste 

man meddelas förbud att tjänstgöra helt eller delvis. 

Han behåller härunder lön och tjänstledighetsför 

m åner. 

14 §. 

Läkarundersökning ni. ni. 

Tjänsteman är skyldig, att underkasta sig läkarun 

dersökning, som myndigheten kan finna påkallad; 

hans kostnad härför ersättes av kommunen till den 

del densamma icke bestritts eller bort bestridas av 

allmän sj ukkassa. Vägrar tjänsteman underkasta 

sig läkarundersökning, må han skiljas från tjänsten 

viss tid, varvid han skall avstå samtliga avlönings— 

förmåner. 

15 §. 

Ersättning från tredje man ni. ni. 

Tjänsteman är skyldig att ofördröjligen eller så 

snart ske kan anmäla inträffat olycksfall, skada eller 

sjukdom, som kan medföra rätt till ersättning enligt 

lag eller från tredje man. 

Tjänstemans rätt mot tredje man skall, om kom 

munen så påfordrar, av honom rättsligen bevakas, 

tjänstemannen obetaget att i sådant fall överlämna åt 

kommunen att föra hans talan. 

Underlåter tjänsteman att iakttaga vad här stad 

gats, äger lönenämnden med beaktande av den 

skada, som kan vållas kommunen, besluta om och i 

vad mån minskning av tjänstemannens avlöningsför 

måner för viss tid skall ske. 

16 §. 

Bostadsband. 

När så erfordras för tjänstens behöriga fullgörande 

må tjänsteman åläggas vara bosatt inom kommunen.


KAP. 4. AVLÖNINGSFÖRMÅNERNAS 

BESTÄMMANDE. 

17 §. 

A vlöningsförmåner. 

Med iakttagande av de bestämmelser, som gälla för 

varje särskild tid, utgöras avlöningsförmånerna av 

grundlön, 

fast eller rörligt lönetillägg, 

semester, 

tj änstledighetsförmåner, 

vikaria tsersättning, 

särskilda ersättningar samt 

sportler och tantiern. 

Härvid avses med 

grundlön grundlönebelopp enligt löneplan, 

fast eller rörligt lön etillägg enligt särskilt beslut ut 

gående tillägg till grundlönen, 

semester förmåner enligt kap. 5, 

tjäns tledighe tsförniån er sj uklön och andra ersätt 

ningar enligt kap. 6, 

vikaria tsersättning sådan ersättning, som utgår en 

ligt 35 §, 

särskilda ersällningar sådana ersättningar, som ut 

gå enligt kap. 8 samt 

sportler och tantiem förmåner enligt kap. 10. 

Grundlön jämte fast eller rörligt lönetillägg benäm 

nas sammantagna lön. 

Fast eller rörligt lönetillägg kan enligt beslut av 

fullmäktige övergå till fast eller rörligt löneavdrag. 

18 §. 

Tid, för vilken avlöningsförmåner utgå. 

1 inom. För fullgjord tjänstgöring äger tjänsteman 

enligt reglementet eller eljest fastställda bestämmel 

ser uppbära lön, vikariatsersättning och särskilda er 

sättningar samt åtnjuta semester. För tid, under vil 

ken tjänsteman icke tjänstgör, äger han uppbära av 

löningsförmåner endast i den mån så följer av vad i 

reglementet stadgas. 

2 mom. Avlöningsförmåner enligt reglementet el 

ler eljest fastställda bestämmelser utgå från och med 

dag, då tjänsteman tillträder tjänsten, till och med 

den dag han frånträder den. 

19 §. 

Löneklassplacering in. in. 

1 inom. Ordinarie tjänsteman inpiaceras vid till 

träde av tjänst i begynnelselöneklassen och uppflyt


tas, sedan han tillhört en och samma löneklass under 

36 kalenderinånader i följd, till närmast högre löneklass 

inom lönegraden, allt i den mån ej annat för 

anledes av vad nedan saint i 20 § stadgas. 

1 övrigt gäller såsom villkor för löneklassuppflytt 

ning att tjänstgöringen är väl vitsordad, samt att 

tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den 

tid, som fordras för uppflyttning, bestritt egen eller 

annan tjänst hos kommunen eller innehaft sådant 

uppdrag, som lönenämnden finner böra därmed jäm 

ställas. Härvid skall som tjänstetid räknas jämväl se 

mester, ledighet, som avses i 28 § 2—3 mom., 29 § 

och 31—33 § och varunder förmåner, motsvarande 

minst hälften av lönen utgå, samt ledighet för tjänst 

göring, vilken åligger tjänstemannen såsom värnplik 

tig, tjänstepliktig, civilförsvarspliktig, officer i vägoch 

vattenbyggnadskåren eller reservbefäl eller för 

utbildning till reservofficer. Som tjänstetid räknas 

icke tid efter det tjänsteman uppnått pensionsåldern. 

2 inom. För extra tjänsteman omfattar lönegraden 

tre löneklasser med hegynnelselöneklassen två löneklasser 

lägre än för motsvarande ordinarie tjänste 

man och slutlöneklassen lika med ordinaries begyn 

nelselöneklass. 

Extra tjänsteman, vilken innehar den för tjänsten 

erforderliga koinpetensen, erhåller vid tillträde av 

tjänst lön enligt lönegradens lägsta löneklass och uppflyttas, 

sedan han tillhört denna löneklass under tolv 

kalendermånader i följd, till närmast högre löneklass 

samt, efter ytterligare tjugofyra kalendermånader i 

följd, till slutlöneklassen, allt i den mån ej annat för 

anledes av vad nedan samt i 20 § stadgas. 

1 övrigt gäller såsom villkor för löneklassuppflytt 

ning, att tjänstgöringen är väl vitsordad, samt att 

tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den 

tid, som fordras för uppflyttning, bestritt egen eller 

annan tjänst hos kommunen eller innehaft sådant 

uppdrag, som lönenämnden finner böra därmed jäm 

ställas. Härvid skall som tjänstetid räknas jämväl 

semester och ledighet, som avses i 28 § 2—3 mom. 

3 mom. Löneklassuppflyttning sker vid ingången 

av kalendermånaden näst efter den, under vilken 

stadgade villkor uppfyllts. Beslut om uppskov med 

löneklassuppflyttning på grund av mindre väl vits 

ordad tjänstgöring fattas av lönenämnden och skall 

avse viss tid. 

4 mom. Tjänsteman, som efter ansökan erhåller 

tjänst i högre lönegrad eller vars tjänst med helt el 

ler delvis förändrade arbetsuppgifter uppflyttas i 

högre lönegrad utan att ledigförklaras, placeras lägst

17Juni 1955. Protokoll N:o 6. 61 

i löneklassen närmast över den han i den lägre löne- 

graden senast tillhörde, och äger för ytterligare löne 

klassuppflyttning tillgodoräkna den tid, varunder 

han tillhört löneklassen närmast under den, i vilken 

han placerats, dock för ordinarie tjänsteman högst 

tre år saint för extra tjänsteman högst två år. 

Tjänsteman, vars tjänst med oförändrade arbets 

uppgifter uppflyttats i högre lönegrad utan att ledigförklaras, 

äger för löneklassplacering tillgodoräkna 

den i tjänsten intjänade tiden. 

Tjänsteman, som med bibehållen anställningsform 

erhåller annau tjänst i samma lönegrad, behåller sin 

placering i löneklass och äger tillgodoräkna i denna 

löneklass intjänad tid för uppflyttning i efterföljande 

löneklass. 

Tjänsteman, som erhåller tjänst i lägre lönegrad, 

inplaceras i löneklass enligt lönenämndens beslut. 

5 inom. Tjänsteman, som innehaft vikariatslöne 

förordnande på tjänst och som därefter utses till in 

nehavare av denna eller motsvarande tjänst, äger för 

inplacering i löneklass tillgodoräkna sig tid, under 

vilken han de senaste tre åren eller i följd omedel 

bart före tillträdet uppburit med tjänsten förenad lön. 

6 inom. Extra tjänsteman, som erhåller ordinarie 

tjänst i samma lönegrad, äger för uppflyttning i högre 

löneklass tillgodoräkna den tid, dock högst tre år, 

som han intjänat i den nya tjänstens bcgynnelselöne 

klass. 

7 mom. Den, som fullgör provtjänstgöring för or 

dinarie tjänst jämlikt 5 § 3 mom., äger från och med 

kalendermånaden näst efter den, varunder han fyllt 

21 år, uppbära avlöningsförmåner som om han vore 

ordinarie tjänsteman. 

20 §. 

Undontogsbestämmelser om löneklassplacering. 

1 moin. Tjänsteman, som ej omedelbart före anställ 

ningen omfattats av reglementet, må av lönenämn 

den medgivas inplacering i högra löneklass än be 

gynnelselöneklassen, i den mån han tidigare innehaft 

till art, vikt och omfattning likvärdig anställning 

eller så prövas skäligt med hänsyn till andra sär 

skilda omständigheter. 

Framställning om löneklassplacering enligt före 

gående stycke skall av sökande, som icke innehar 

anställning hos kommunen, göras i ansökan. Sökande 

skall erhålla besked om löneklassplacering senast i 

samband med att han erhåller meddelande att han 

utsetts till innehavare av tjänsten.


2 inom. Lönenämnden äger undantagsvis och där 

kommunens intresse så påkallar för bibehållande 

i kommunens tjänst av särskilt kvalificerad tjänste 

man eller då eljest synnerliga skäl föreligga —- 

upp- 

flytta tjänsteman i högre löneklass inom lönegraden 

oberoende av tjänstetid. 

För extra tjänsteman må lönenämnden, då synner 

liga skäl föreligga, inom ramen för motsvarande 

ordinarie tjänstemans lönegrad fastställa högre slut 

löneklass än vad i 19 § 2 inom, sägs. 

21 §. 

Beräkning av lön m. m. 

1 inom. Lön utgår för kalendermånad enligt de för 

varje särskild tid gällande bestämmelserna. 

2 inom. Vid tjänstgöring under del av kalendermå 

nad utgår lön för kalenderdag med belopp, motsva 

rande månadslönen i löneklassen, delad med antalet 

kalenderdagar i månaden. 

Har anställning omfattat del av kalendermånad ut 

går lön för de kalenderdagar av månaden, varunder 

anställningen innehafts. 

Vid tjänstiedighet under del av kalendermånad 

skall ledigheten omfatta de helgdagar saint de sönda 

gar eller andra ordinarie fridagar, som infalla under 

tjänstiedigheten. Sådan tjänstiedighet skall dessutom 

— i 

den mån så icke skett enligt nästföregående me 

ning anses omfatta även det antal hela söndagar 

eller andra hela ordinarie fridagar, som svarar mot 

antalet tj änstgöringsdagar, varunder tj änstledighet 

åtnjutits. 

3 mom. Lön för del av dag skall utgå med 1/200- 

del av månadslönen för varje tjänstgöringstimme. 

4 mom. Vid utbetalning av avlöningsförmån skall 

avdrag ske med belopp, som tjänsteman har att er- 

lägga för naturaförmåner. 

5 inom. Avlöningsförmånerna utbetalas i efterskott 

någon av de fem sista helgfria dagarna i kalendermå 

naden, såvida ej andra utbetalningsdagar fastställts. 

Vid utbetalning sker avrundning, om ej annat fast 

ställts, till närmaste krontal, varvid höjning sker från 

och med 50 öre. 

22 §. 

Samordning med vissa ersättningar in. m. 

1 mom. Från utgående avlöningsförmåner skola, 

där ej annat i 3 mom. stadgas, avdragas 

1) i bifogade tabeller I—III angivna belopp för 

sjukpenning (hempenning) och moderskapspenning,


vartill rätt föreligger j ämlikt lagarna om allmän 

sj ukförsäkring, yrkesskadeförsäkring och moder 

skapshjälp; avdrag göres dock icke för dag, då tjäns 

teman åtnjutit semester och beträffande tjänste 

man, som åtnjuter ferier icke för tid av ferierna, 

omfattande högst 30 kalenderdagar för år; 

2) ersättning, som eljest tillkommer tjänsteman 

med anledning av olycksfall, våld, misshandel, sjuk 

dom eller dylikt, liksom även pension, som utgår till 

tjänstemannen på grund av för kommunala arbets 

tagare gällande pensionsbestämmelser; lönenämnden 

äger för särskilt fall besluta undantag. 

Med ovan angivna lagar skola jämställas militär 

ersättningsförordningen, förordningen om ersättning i 

anledning av kroppsskada, ådragen under tjänst 

göring i civilförsvaret, och annan lag, särskild författ 

ning eller liknande med stadganden om ersättning av 

hithörande slag. 

2 mom. Avdrag enligt 1 mom. 1) verkställas på 

sätt nedan stadgas. 

a) Tabell 1 (sjukpenningsavdrag) skall — med 

i b) 

angivet undantag tillämpas, då sjukpenning (hein 

penning) utgår enligt lagen om allmän sjukförsäkring 

eller lagen om yrkesskadeförsäkring samt jämväl då 

tjänsteman uppbär sjuklön under tid, för vilken till 

läggspenning enligt lagen om moderskapshjälp utgår. 

Avdragskolumn 1 skall användas, då sjukpenning 

(hempenning) utgår enligt de för de första 90 dagarna 

av sjukperioden i lagen om allmän sjukförsäkring gäl 

lande villkoren, eller i förekommande fall intill utgång 

en av den iii § lagen om yrkesskadeförsäkring angivna 

samordningstiden, avdragskolumn 2 för tiden där 

efter. Utgår halv sjukpenning skola de i respektive 

kolumn angivna avdragsbeloppen reduceras med 

hälften. 

b) Tabell II A—B (yrkesskadeavdrag) skall, då 

sjukpenning (hempenning) utgår enligt lagen om yr— 

kesskadeförsäkring, tillämpas efter samordningsti 

den. Tabell II A skall härvid användas i samtliga fall 

utom då kommunen står självrisk jämlikt 38 § yrkes 

skadeförsäkringslagen. 1 kommun, som står själv 

risk, skall tabell II B användas. 

Där fråga är om tjänsteman, som icke är försäk 

rad enligt lagen om allmän sjukförsäkring, skall yr 

kesskadeavdrag under saniordningstiden verkställas 

enligt tabell II C. Utgår halv sjukpenning skola av 

dragsbeloppen reduceras med hälften. 

c) Tabell III skall tillämpas för tid, under vilken 

tilläggspenning enligt lagen om moderskapshjälp upp-


bäres, dock att tabell 1 tillämpas såsom under a) 

angives — när sjuklön utgår under sådan tid. 

Vid tillämpning av tabellerna skall hänsyn tagas 

till sådana vid sidan av lönen utgående kontanta 

ersättningar, sportler, tantiem o. d., som helt eller 

delvis få behållas vid tjänstledighet. 

Avdrag skall verkställas även i fall, då ersättning 

enligt lag om allmän sjukförsäkring eller lag om 

moderskapshjälp icke utgått, om orsaken härtill va 

rit, att anmälan i behörig ordning av sjukdomsfallet 

eller havandeskapet icke gjorts eller tjänstemannen 

eljest underlåtit att iakttaga gällande föreskrifter. 

3 inom. Avdrag från utgående avlöningsförmåner 

skall icke verkställas, i den mån 

ersättning utgår på grund av frivillig försäkring, 

som bekostas av tjänstemannen, eller 

ersättning avser att täcka kostnaden för särskild 

vård, läkarundersökning, protes eller sakskada eller 

utgår för sveda och värk, eller 

avdraget överstiger vad som motsvarar tjänsteman 

nens avlöningsförmåner för tid, under vilken sjuk 

penning, moderskapspenning och annan ersättning än 

ovan i detta moment sägs, liksom även pension utgår 

eller bort utgå. 

Där livränta eller annan ersättning utgår för be 

stående men, skall avdrag icke verkställas, om tjäns 

temannen fullgott utför sina arbetsuppgifter och icke 

till följd av skadan åtnjuter sjukledighet i större om 

fattning än vad som är normalt. 

4 inom. Verkstäiles avdrag för ersättning enligt 

1 mom. 2) skall vid beräkning av tid för sjuklön en 

ligt 28 § 2 och 4—6 mom. icke medräknas det antal 

dagar, för vilka kommunens avlöningskostnader ge 

nom uppburen ersättning blivit täckta. 

KAP. 5. SEMESTER. 

23 §. 

Antal semesterdagar. 

1 inom. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta semes 

ter för år räknat enligt bestämmelserna i semesterlagen 

och detta kapitel under följande antal vardagar 

t. o. m. det kalen- fr. o. m. det kalen 

derår, varunder derår, varunder 

han fyller han fyller 

29år 3Oår 4Oår 

i lönegrad 19 eller lägre 18 22 2d 

i lönegrad 20 eller högre 24 2S 32

17 Juni 1055. Protokoll N:o 6. 65 

Extra tjänsteman, som enligt 27 § 2 mom. tillhör 

grupp 1, äger åtnjuta semester med samma antal da 

gar som motsvarande ordinarie tjänsteman. 

Annan extra tjänsteman äger åtnjuta semester en 

ligt lag. Lönenämnden kan, om särskilda skäl före 

ligga, medgiva längre semester för sådan extra tjänste 

man, dock högst av samma omfattning som för mot 

svarande ordinarie tjänsteman. 

2 mom. Tjänsteman i lönegrad 19 eller lägre med 

kontinuerligt treskifts- eller tvåskiftsarbete, vari in 

gå sön- och heigdagar, erhåller utöver ovan angiven 

semester ytterligare fyra vardagar för år. 

3 mom. Brandpersonal med dygnstjänstgöring un 

der minst två tredjedelar av kvalifikationsåret erhål 

ler utöver i 1 inom. angiven semester ytterligare två 

vardagar för år. 

4 morn. Vid krig, krigsfara eller andra utomor 

dentliga tillfällen må lönenämnden besluta, att se 

mestern skall utgå helt enligt semesterlagens be 

stämmelser. 

24 §. 

Kvalifikationstid in. m. 

1 moln. Kvalifikationsår är löpande kalenderår. 

Rätt till semester förvärvas med 1/12 av årssemes 

tern för varje kalendermånad av kvalifikationsåret, 

som tjänstemannen fullgjort tjänst enligt reglemen 

tet under minst 16 kalenderdagar. 1 fråga om brandpersonal 

med dygnstjänstgöring gäller dock, att 

tjänstemannen skall ha fullgjort tre femtedelar av 

det fastställda antalet tj änstgöringsdygn under må 

naden. 

Med dag, under vilken arbete utförts, jämställes 

— utöver vad som angives i 7 § semesterlagen — dag, 

varunder tjänstiedighet i övrigt åtnjutits enligt 31 § 

första meningen eller 33 §. 

Tjänsteman, som förutsättes komma att uppehålla 

tjänst hos kommunen även efter åtnjuten semester, 

må erhålla förskottssemester, beräknad på sannolik 

fortsatt tjänstgöring under året. Har tjänsteman här 

igenom erhållit flera semesterdagar än han blivit be 

rättigad till under året, skall efterföljande års semester 

nedsättas i motsvarande mån. Kan så icke ske skall 

tjänstemannen återbetala för mycket utbetald semes 

terlön. 

2 inom. Tjänsteman, som insjuknat under sin se 

mester, må beviljas sjukledighet i stället för semes 

ter, såvida sjukdomen varat minst hälften av hans


årssemester och enligt läkarintyg medfört oförmåga 

till tjänstgöring. 

25 §. 

Förläggning av semester. 

1 inom. Myndigheten bestämmer under hänsyns 

tagande i möjligaste mån till tjänstemannens önske 

mål, när semester skall utgå, med iakttagande av 

att semestern förlägges till tid, då minsta olägenhet 

vållas av tjänstemann.ens frånvaro, och beträffande 

tjänsteman anställd vid undervisningsanstalt eller in 

om verksamhetsområde i övrigt med ferier eller sä 

songstängning, icke till tid, då verksamheten pågår, 

att semestern i regel skall utgå i en följd men un 

dantagsvis må delas, 

att semester, som på grund av tjänstgöringsförhål 

landena icke kunnat medgivas under kvalifikations 

året, skall förläggas till nästfölj ande års fem första 

månader, samt 

att semester, som på grund av tjänstledighet för 

olycksfall eller sjukdom icke kunnat förläggas senast 

till i föregående stycke nämnd tid, skall utläggas un 

der återstående del av året efter kvalifikationsåret, i 

förekommande fall under tjänstledighet av angivet 

slag. 

2 inom. Tjänsteman är, om myndigheten så finner 

påkallat, skyldig avbryta sin semester och inträda i 

tjänstgöring. Vistas han därvid på annan ort, äger 

han uppbära ersättning från kommunen för de extra 

resekostnader, som avbrottet kan förorsaka. 

KAP. 6. TJÄNSTLEDIGHET. 

26 §. 

Beviljande av tjänstiedighet. 

Tjänstledighet beviljas av myndigheten, dock skall 

lönenämnden besluta om tjänstiedighet för enskilda 

angelägenheter, som beräknas omfatta längre tid än 

sex månader. 

Redan påbörjad tjänstledighet må icke utbytas mot 

annat slags tjänstiedighet med mindre myndigheten 

så beslutar. 

27 §. 

Vissa villkor för tjänstiedighetsförmåner m. in. 

1 inom. Under tjänstledighet utgå tjänstledighets 

förmåner för den tid, under vilken tjänsteman eljest 

skulle ha fullgj ort tjänstgöring.


Tjänsteman, som ej i förväg eller så snart ske kan 

ansöker om tjänstiedighet, kommer ej i åtnjutande 

av tj änstiedighetsförmån. Myndigheten kan medgiva 

undantag från denna bestämmelse. 

Förvärvar tjänsteman arbetsinkomst från annan 

än kommunen under tid, då han åtnjuter tjänstie 

dighetsförmån, prövar lönenämnden huruvida och i 

vad mån sådan förmån må behållas. 

Vid tjänstledighet, som omfattar del av dag, beslu 

tar lönenämnden i vilken utsträckning bestämmel 

serna i detta kapitel skola äga tillämpning. 

2 inom. Vid bestämning av tjänstledighetsförmåner 

hänföres extra tjänsteman i förekommande fall till 

någon av följande tre grupper, varvid anställnings 

tider av minst nedan angiven omfattning skola ligga 

i omedelbar anslutning till tjänstledigheten och järn- 

väl övriga nedan angivna villkor skola vara uppfyllda 

före tjänstledighetens början. 

Grupp 1. Tjänsteman, som varit anställd 36 kalen 

dermånader i följd och därunder bestritt tjänst un 

der fyra femtedelar av tiden enligt de i 19 § 2 mom. 

tredje stycket angivna beräkningsgrunderna. 

Grupp 2. Tjänsteman, som varit anställd sex men 

ej 36 kalendermånader i följd och därunder bestritt 

tjänst under fyra femtedelar av tiden enligt de i 19 § 

2 moin, tredje stycket angivna beräkningsgrunderna. 

Grupp 3. Tjänsteman, som icke uppfyller här ovan 

angivna villkor. 

28 §. 

Sjukdom m. in. 

1 moin. Under tjänstledighet vid arbetsoförmåga 

till följd av sjukdom. utgår sjuklön jämlikt föreskrif 

terna i denna paragraf. Behov av sjuktjänstledighet 

utöver tre dagar skall styrkas med läkarintyg enligt 

av lönenämnden fastställt formulär. Myndigheten 

äger dock fordra sådant intyg även vid kortare le 

dighet eller för särskilda fall eftergiva fordran på in 

tyg. Kostnaden för här avsett intyg bestrides av 

tjänstemannen. 

Myndigheten äger föreskriva, att intyg skall vara 

utfärdat av anvisad läkare. Tjänstemans kostnad för 

intyg i sådant fall ersättes av kommunen till den del 

densamma icke bestritts eller bort bestridas av all 

män sjukkassa. 

2 mom. Är ordinarie tjänsteman eller extra tjänste 

man, tillhörande grupp 1, tjänstledig till följd av 

att han ådragit sig kroppsskada, som av lönenämn 

den bedörnes ha inträffat under tjänsteutövning saint 

vara orsakad av ett uppenbart olycksfall, eller


att han på grund av sin tjänst utsatts för våld 

eller annan misshandel eller 

att han bevisligen i sin tjänst ådragit sig svårare 

smittsam sjukdom eller sådan sjukdom, som löne- 

nämnden finner vara orsakad av särskilda arbets 

förhållanden, 

äger han under högst 365 kalenderdagar för varje 

sjukdomsfall uppbära sjuklön med belopp motsva 

rande lönen. För tid därutöver äger han uppbära 

sjuklön med belopp, som motsvarar hans sjukpen 

sion utan invaliditetsgradering — 

för 

tjänsteman, an 

sluten till statens pensionsanstalt, invalidpension — 

dock högst 70 % av lönen. För tjänsteman, som icke 

har pensionsrätt, fastställer lönenäninden för tiden 

efter 365 dagar det belopp, varmed sjuklön må utgå, 

dock högst 70 % av lönen. 

Svårare smittsam sjukdom är sådan, som enligt 

epidemilag, epizootilag eller tuberkulosförordning 

skall föranleda anmälan. 

3 mom. Är ordinarie eller extra tjänsteman, till 

hörande grupp 1, tjänstledig på grund av annan än 

i 2 moin. angiven, i tjänsten ådragen yrk.esskada, som 

avses i 6 § lagen om yrkesskadeförsäkring, äger 

han uppbära sjuklön med 80 % av lönen, därest 

tjänstiedigheten icke överstiger den i 11 § nämnda 

lag angivna samordningstiden, och eljest enligt be 

stämmelserna i 2 inom, från ledighetens början. 

4 inom. Vad i 2—3 mom. stadgas gäller även an 

nan extra tjänsteman än där sägs, dock att sjuklön 

utgår till extra tjänsteman, tillhörande grupp 2, un 

der högst 365 kalenderdagar samt till extra tjänste 

man, tillhörande grupp 3, under högst 180 kalender 

dagar. 

5 moin. Är ordinarie tjänsteman eller extra tjänste 

man tillhörande grupp 1, tjänstledig på grund av 

sjukdom i andra fall än i 2—3 inom, sägs, äger han 

uppbära sjuklön under högst 365 kalenderdagar för 

varje sjukdomsfall med 80 % av lönen saint för tid 

därutöver sjuklön med belopp, som motsvarar hans 

— sjukpension utan invaliditetsgradering 

för 

tjänste 

man, ansluten till statens pensionsanstalt, invalid 

pension — 

dock 

högst 70 % av lönen. För här 

nämnd tjänsteman, som icke har pensionsrätt, prö 

var lönenämnden frågan om sjuklön vid sjuktjänst 

ledighet utöver 365 dagar. 

Nytt sjukdomsfall, som inträffar inom 90 kalender 

dagar från dag, för vilken tjänstiedighet sist åtnju 

tits på grund av här avsedd sjukdom, räknas som 

omedelbar fortsättning på det tidigare sjukdoms 

fallet.

17 jzuzi 1955. Protokoll N:o 6. 69 

6 inom. Vad i 5 mom. stadgas gäller även extra 

tjänsteman, tillhörande grupp 2, dock att sjiiklön ut 

går under högst 180 kalenderdagar. 

7 mom. För extra tjänsteman, som avses i 4 och 

6 mom., må lönenämnden, då synnerliga skäl före 

ligga, besluta om undantag från bestämmelserna i 

dessa moment. 

8 mom. Har tjänsteman uppsåtligen eller av grov 

vårdslöshet vållat förlust eller nedsättning av arbets 

förmågan eller underlåtit att iakttaga föreskrift, vari 

genom ersättning enligt lag nedsatts eller helt indra 

gits, prövar lönenämnden huruvida och i vad mån 

sjuklön må utgå. Äger 28 § lagen om yrkesskadeför 

säkring tillämpning, skall sjuklönen dock utgöra 

minst så stor del av lönen, som den enligt lagen ut 

gående ersättningen eller livräntan utgör av hel så 

dan ersättning eller livränta. 

29 §. 

Havandeskap eller barns börd. 

Under tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd 

äger tjänsteman, som innehaft sammanhängande 

anställning hos kommunen under minst 300 kalen 

derdagar före tidpunkten för beräknad eller inträffad 

nedkomst, uppbära 70 % av lönen under högst 120 ka 

lenderdagar, dock tidigast fr. o. m. den tidpunkt, från 

vilken tilläggspenning enligt lag om moderskapshjälp 

utgår, och längst t. o. m. 120:de dagen efter ned 

komsten. 

30 §. 

Värnplikts tjänstgöring. 

Under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring en 

ligt 27 § värnpliktslagen äger ordinarie tjänsteman 

och extra tjänsteman, tillhörande grupp 1, uppbära 

25 % av lönen, i den mån tjänstgöringen fullgöres 

efter det år, varunder han fyllt 24 år, och fråga ej 

är om första tjänstgöring och därmed samman 

hängande repetitionsövning eller tjänstgöring för ut 

bildning till officer eller underofficer eller fortsatt 

tjänstgöring. 

31 §. 

Förtroendemannaizppdrag. 

Under tjänstledighet för kommunalt förtroende 

uppdrag må tjänsteman, då ersättning för mistad lön 

icke utgår, av myndigheten medges rätt att bibehålla


lönen under högst tio tjänstgöringsdagar för kalen 

derår. För tid därutöver må lön eller del därav icke 

utgå utan beslut av lönenämnden. 

32 §. 

Kommunalt uppdrag, studier in. m. 

Under tjänstledighet för fullgörande av annat upp 

drag åt kommunen än i 31 § avses eller för ändamål, 

som lönenämnden prövar vara av påtagligt intresse 

för kommunen och av synnerlig vikt för tjänsteut 

övningen, äger tjänsteman behålla lönen. Uppbär han 

under sådan. ledighet arvode eller stipendium, avgör 

lönenämnden om och i vad mån lönen må behållas. 

Under tjänstledighet i andra fall än i första stycket 

sägs, avseende studier, kurser eller ändamål av in 

tresse för kommunen, beslutar lönenämnden om och 

i vad mån tjänsteman må behålla sin lön. 

Lönenämnden äger föreskriva särskilda villkor för 

att tjänsteman skall äga uppbära och behålla lön, 

som beviljats för här avsedd tjänstledighet. 

33 §. 

Enskilda angelägenheter. 

Om synnerliga skäl föreligga, äger ordinarie 

tjänsteman och extra tjänsteman, tillhörande grupp 1, 

åtnjuta tjänstiedighet med bibehållen lön under sam 

manlagt högst sex tjänstgöringsdagar för kalenderår. 

Vad i första stycket stadgas gäller även extra 

tjänsteman, tillhörande grupp 2, dock att tjänstledig 

heten må omfatta högst tre tjänstgöringsdagar per 

kalenderår. 

Såsom synnerliga skäl skola anses nära anhörigs 

svårare sjukdom eller bortgång. Med nära anhörig 

avses make, barn, föräldrar, syskon och svärföräldrar. 

KAP. 7. VIKARIAT. 

34 §. 

Förordnande. 

Vikariatsförordnande meddelas av myndigheten el 

ler för tid intill dess myndigheten fattat beslut av 

förvaltningschefen. 

1 36 § avsett förordnande, som beräknas sträcka 

sig över en tid av minst sex månader, skall kungöras 

genom anslag i samma ordning, som föreskrives för 

tillsättning av tjänst.


35 §. 

Vikariatsersättning. 

Förordnas tjänsteman att jämte egen tjänst uppe 

hålla annan tjänst, äger han för tid utöver 30 kalen 

derdagar per år eller i följd uppbära vikariatsersätt 

ning med 30 % av begynnelselönen i den högre av 

tjänsterna, därest han även utför övervägande delen 

av de med den andra tjänsten förenade göromålen 

och under förutsättning av väsentligt utsträckt tjänst-. 

göringstid eller påtagligt större ansvar. 

Vid bestämmande av rätt till vikariatsersättning 

skall vad i 36 § 1 inom, andra och tredje stycket före- 

skrives, äga motsvarande tillämpning. 

36 §. 

Vikariatslön in. in. 

1 moln. Tjänsteman, som förordnas att med le 

dighet från egen tjänst uppehålla högre tjänst, er 

håller härvid för tid utöver 60 kalenderdagar av ka 

lenderår eller i följd — 

med 

är förenad med den egna tjänsten — 

avstående från lön, som 

vikczriatslön 

på 

sätt nedan i 2—3 mom. sägs. Avser vikariatet vakant 

tjänst, utgår vikariatslön från vikariatets början. Där 

ej annat särskilt stadgas, utgår lägst den lön, som är 

förenad med den egna tjänsten. 

Vid tillämpningen av förestående bestämmelse ta 

ges ej hänsyn till vikariat, avseende högst sju kalen 

derdagar i följd med mindre lönenämnden så prövar 

skäligt. 

Om vikarie uppbär vikariatslön och förordnandet 

avbrytes under högst sju kalenderdagar i följd eller 

av tjänstemannen tillkommande semester, må detta 

icke påverka hans rätt att i fortsättningen uppbära 

vikariatslön. 

2 mom, För ordinarie tjänsteman utgör vikariats 

lönen den lön, som skulle utgå, om han vore inne 

havare av den högre tjänsten. 

Ordinarie tjänsteman, som under tolv kalender 

månader i följd uppburit vikariatslön, erhåller där 

efter samtliga avlöningsförmåner, som skulle utgå till 

honom som innehavare av den uppehållna tjänsten. 

3 mom. För extra tjänsteman utgör vikariatslönen 

den lön, som skulle utgå, om han vore extra tjänste 

man i den högre tjänsten. 

4 inom. Tjänsteman, som beordras att med ledighet 

från egen tjänst uppehålla aunan i lönegradshänse 

ende jämställd eller lägre tjänst, behåller den lön, 

som utgår i den egna tjänsten.


Till tjänsteman, som efter ansökan förordnas att 

med ledighet från egen tjänst uppehålla annan i löne 

gradshänseende jämställd eller lägre tjänst, utgår 

den lön, som är förenad med den lippehållna tjänsten. 

5 mom. Vikarie, som icke innehar tjänst enligt 

reglementet, må från vikariatets början uppbära 

högst de avlöningsförmåner han skulle ha erhållit så 

som extra tjänsteman i den för tjänsten gällande lö 

negraden. 

6 mom. Särskilda ersättningar utgå till vikarie 

jämlikt de bestämmelser, som gälla för tjänst i den 

lönegrad, enligt vilken han under vikariatet uppbär 

lön. 

7 mom. Lön till vikarie på tjänst, varmed följer 

rätt till sportier, utgår med av lönenamnden bestämt 

belopp, varvid sportierna inlevereras till kommunen. 

KAP. 8. SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR. 

37 §. 

Koinpensationsledighet saint ersättning för utsträckt 

tjänstgöring och övertidstjänstgöring. 

1 inom. Tjänsteman i lönegrad 19 eller lägre, vil 

ken har en fastställd tjänstgöringstid av minst 42 

timmar per vecka och fullgör tjänstgöring utöver 

denna tid, äger rätt till gottgörelse under förutsätt 

ning, 

att han icke utövar mera självständigt befäl, 

att han har tjänstgöring av sådan art att behovet 

och varaktigheten av hans tjänstgöring kan kon 

trolleras, 

att tjänstgöringen på förhand beordrats av förvalt 

ningschef, 

saint 

arbetsplatschef eller annan överordnad 

att tjänstgöringen förlagts till tid, som av denne 

bestämts. 

2 mom. För tjänstgöring utöver den fastställda 

tjänstgöringstiden, där denna icke uppgår till 48 

timmar för vecka, äger tjänsteman i den mån tjänst 

göringen överstiger 42 timmar och högst uppgår till 

48 timmar för vecka — utsträckt tjänstgöring rätt 

till gottgörelse, som för timme räknat utgör antingen 

en timme kompensationsledighet eller ersättning 

med 1/180-del av månadslönen; för tjänstgöring ut 

över 48 timmar för vecka — övertidstjänstgöring — 

utgår ersättning enligt 3 moin. 

3 mom. Tjänsteman med en fastställd tjänstgö 

ringstid av minst 48 timmar för vecka och med for-

17 juni 1Q55. Protokoll N:o 6. 73 

mal dagtjänstgöring, äger för övertidstjänstgöring på 

andra tider än här nedan sägs — 

övertid — 

rätt 

enkel 

till gotigörelse, som för timme räknat utgår med en 

och en halv timme kompensationsledighet eller er 

sättning med 0,75 hundradedelar av inånadslönen. 

Övertidstjänstgöring på följande tider är kvalificerad 

övertid, nämligen på 

a) sön- och heigdagar, 

b) lördagar kl. 17—20, 

c) påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton 

kl. 17—20 samt 

d) vardagar i övrigt 20—6. 

Gottgörelse för kvalificerad övertid utgör för tim 

me räknat två timmar kompensationsledighet eller en 

hundradedel av månadslönen. 

4 inom. Där tjänsteman med en fastställd tjänst 

göringstid av minst 48 timmar för vecka genom 

tjänstgöringslista eller i övrigt har sön- eller helg 

dagstj änstgöring, skifttj änstgöring eller annan från 

elj est normal dagstj änstgöring avvikande förlägg 

ning av tjänstgöringstiden, äger han rätt till gottgö 

relse för kvalificerad övertid, i den mån övertids 

tjänstgöringen fullgöres intill två timmar före eller 

tidigast två timmar efter den för dygnet fastställda 

tj änstgöringstiden, dock att om övertidstj änstgöring 

en fullgjorts både före och efter denna tid gottgörelse 

för kvalificerad övertid åtnjutes för sådan tjänstgö 

ring, som sammanlagt överstiger två timmar. För an 

nan övertidstjänstgöring äger han rätt till gottgörelse 

för enkel övertid. 

5 inom. 1 den mån gottgörelse för kvalificerad över 

tid åtnjutes i form av koinpensationsledighet, förlagd 

ii dagar och tider enligt 3 mom. a—d, skall kompensa 

tionsledighetens omfattning bestämmas enligt reg 

lerna för enkel övertid. 

6 mom. Där heigdag reducerar den för vecka eller 

annan tjänstgöringsperiod fastställda tjänstgöringsti 

den, skall därav betingad jäinkning verkställas. 

Som utsträckt tjänstgöring eller övertidstjänstgö 

ring betraktas icke tid, som tages i anspråk genom 

ändrad förläggning eller förskjutning av tjänstgö 

ringstiden. 

För utsträekt tjänstgöring eller övertidstjänstgö 

ring, som icke uppgår till minst en halv timme i följd, 

utgår ej gottgörelse. 1 övrigt skall påbörjad haivtim 

me anses som fullgj ord halvtimme. 

Gottgörelse skall i första hand utgå i form av kom 

pensationsledighet. Kan sådan ledighet ej beredas 

senast under kalendermånaden näst efter den, under

74 1955. Protokofl N:o 6. 17 juni 

vilken den intjänats, äger tjänsteman, där ej annat 

överenskommits, i stället uppbära ersättning. Gott 

görelse utgår endast under förutsättning, att tjänste 

mannen senast under andra kalendermånaden efter 

här avsedd tjänstgöring framställt anspråk härpå. 

Gottgörelse utgår ej till tjänsteman, som uppbär 

vikariatsersättning. 

38 §. 

Kallortstillägg. 

Tjänsteman, anställd på arbetsplats inom rikets 

nordliga delar, där statliga bestämmelser om kallorts 

tillägg tillämpas, erhåller sådant tillägg för tid, varunder 

lön eller tjänstiedighetsförmån helt eller del 

vis utgår, med följande belopp för hel månad i respek 

tive kallortsklass: 

1 kr. 10 

II ,, 16 

III ,, 25 

IV ,, 38 

V ,, 56 

VI ,, 75. 

Vid avkortad tjänstgöring eller anställning under 

del av månad, skall belopp enligt ovanstående tabell 

minskas i motsvarande mån. 

39 §. 

Tillägg för obekväm arbetstid. 

1 mom. Tillägg för obekväm arbetstid utgår efter 

beslut av lönenämnden till tjänsteman, som 

har reglerad arbetstid, 

innehar tjänst i lönegrad 19 eller lägre, 

äger erhålla gottgörelse för övertidstj änstgöring 

och fullgjort sådan effektiv tjänstgöring på obekväm 

arbetstid enligt nedan, som icke utgör övertidsarbete. 

2 mom. Med obekväm arbetstid avses i dessa be 

stämmelser arbetstid, som infaller 

a) mellan klockan 19 och 6, 

b) mellan klockan 6 och 19 på söri- eller heigdag, 

påskafton, midsommarafton eller julafton samt 

c) mellan klockan 16 och 19 på vardag, som ome 

delbart efterföljes av sön- eller helgdag, dock ej på 

dagen närmast före Långfredag, Kristi Himmelsfärds 

dag eller Alla Helgons dag. 

3 morn. Tillägg utgår med 60 öre för timme. 

4 inom. Utgår på grund av arbetstidens förlägg 

ning annan kontant ersättning skall denna minskas 

med tillägget eller i förekommande fall helt bortfalla.

17juni 1955. Protokoll N:o 6. 75 

Tillägget utgår endast för sammanlagda antalet 

hela tjänstgöringstimrnar per tjänstgöringsperiod. 

5 inom. Anspråk på tillägg för tjänstgöring på obe 

kväin arbetstid skall göras gällande senast under ka 

lenderinånaden efter den, då tjänstgöringen fullgjorts, 

och styrkas genom av arbetsledningen attesterad räk 

ning eller på annat sätt. 

40 §. 

Ersättning för bereclskcipsvakt. 

1 rnom. Lönenämnden beslutar för vilka tjänste 

män bestämmelserna om beredskapsvakt skola äga 

tillämpning. 

Med beredskapsvakt avses, att tjänstemannen är 

anträffbar 

a) i sin bostad eller på annan av honom vederbör 

]igen anmäld plats, på vilken han kan nås med tele 

fon och från vilken han snabbt kan nå arbetsplat 

sen eller 

b) inom förvaltningslokal eller särskilt vaktrum. 

Beredskapsvakt fullgöres efter särskild order och 

på annan tid än tjänstgöringstid, varvid tjänsteman 

nen skall vara beredd att omedelbart inträda i tjänst 

göring. 

2 mom. Ersättning för beredskapsvakt enligt 1 

moin. a) utgår med följande belopp: 

Vid vakt, som påbörjas vid tjäns 

tens slut ena dagen och avslutas 

vid tjänstens början påföljande 

dag, därest vakten börjar en av 

Ortsgrupp: 

2 3 4 5 

dagarna måndag—fredag 3: 80 4:— 4: 20 4: 40 

lördag 10: 50 11:— 11: 50 12:— 

söndag 15: 30 16:— 16: 70 17:40 

Vid vakt från lördag vid tjänstgö 

ringens slut till måndag vid tjänst. 

göringens början 26:— 27:— 28:— 29:— 

Vid vakt under hel kalendervecka 45: — 

47: 

— 

49: 

— 

51: 

— 

Ersättning enligt ovan utgår oberoende av om helg- 

dagar och helgdagsaftnar inträffa under veckan, 

dock skall, om beredskapsvakt beordras endast för 

heigdagsafton eller heigdag, ersättning utgå såsom 

för lördag eller söndag. 

3 mon-z. Ersättning för beredskapsvakt enligt 1 

inom. b) utgår med följande belopp för timme räknat: 

ortsgrupp 2 3 4 5 

Kronor 0: 79 0: 83 0: 86 0: 90


Ersättning skall dock utgå för minst 8 timmar per 

vakt. Beordras tjänsteman fullgöra beredskapsvakt 

endast under tid från tjänstgöringstidens slut på lör 

dags- eller helgdagsafton till dess början på vardag 

närmast efter sön- eller helgdag, utgår dubbel timer 

sättning. 

4 mom. Ersättning för beredskapsvakt utgår ej i 

den mån sådan ersättning genom central eller lokal 

överenskommelse inrymts i lönen eller kompensa 

tion härför utgår i form av ledighet, avkortning av 

tjänstgöringstid eller annorledes. 

41 §. 

Ersättning för bostadstelefon. 

1 mom. Då så erfordras för tjänstens behöriga full 

görande, är tjänsteman skyldig hålla bostadstelefon. 

2 nom. Ersättning för bostadstelefon utgår till 

tjänsteman, 

a) vilkens namn och telefonnummer enligt myn 

dighetens beslut upptagits under myndighetens rubrik 

i rikstelefonkatalogen, 

b) som för att kunna fullgöra beredskapsvakt be 

ordrats hålla bostadstelefon eller 

c) som för tjänstens behöriga fullgörande beord 

rats hålla bostadstelefon och vars tjänst är placerad 

i lönegrad 13 eller lägre. 

3 mom. Då taxa 1 tillämpas, utbetalas ersättning 

med belopp motsvarande: 

a) vid genomsnittligt högst 625 utgående tjänste 

samtal per kvartal abonnemangsavgiften i abonne 

mangsklass 1, samt 

b) vid genomsnittligt fler än 625 utgående tjänste 

samtal per kvartal därjämte skillnaden mellan abon 

nemangsavgifterna i den abonnemnangsklass, som 

tjänstesamtalen föranleda, och abonnemangsklass 3. 

Då taxa 111 tillämpas, utbetalas ersättning — 

utgående tjänstesamtal genomsnittligt per kvartal 

omfatta nedan angivna markeringar — 

motsvarande: 

a) för högst 90 markeringar grundavgiften, 

med 

om 

belopp 

b) för 91—270 markeringar grundavgiften jämte 

10 kr. per kvartal, 

c) för 271—450 markeringar grundavgiften jämte 

20 kr. per kvartal, 

d) för flera än 450 markeringar grundavgiften och 

20 kr. jämte kostnaden för genomsnittliga antalet 

markeringar över 450. 

Omprövning av inplacering i ersättningsgrupp kan 

ske, när myndighet eller tjänsteman så påkallar.


Tjänsteman är efter anmaning skyldig att under viss 

kontroilperiod föra anteckningar över antalet tj änste 

samtal och deras syfte. 

4 inom. Tjänsteman, som icke är berättigad till er 

sättning enligt 2 mom., men som fortlöpande vidkän 

nes kostnad för utgående tjänstesamtal, må erhålla 

ersättning för det antal markeringar, som kan anses 

belöpa på utgående tjänstesamtal. 

5 mom. Kostnad för samtal till annan ort (enligt 

taxa 1 interurbana samtal) ersättes enligt specifice 

rad räkning. 

6 inom. Tjänsteman, som är berättigad till telefonersättning 

enligt 2 mom. och vars tjänst är placerad 

i lönegrad 19 eller lägre, må erhålla ersättning för in 

trädesavgiften, om han beordrats installera telefon. 

Abonnemangsrätten till sådan telefon tillhör kommu 

nen även om telefonen upptagits under tjänsteman 

nens namn i rikstelefonkatalogen. 

7 inom. Flyttar tjänsteman efter kommunens på 

fordran till annan bostad, erlägger kommunen kost 

naden för flyttning av telefon. 1 övriga fall bekostas 

flyttning av telefon av tjänstemannen. 

42 §. 

Begravningshjälp. 

Avlider ordinarie tjänsteman eller extra tjänste 

man, tillhörande grupp 1 eller 2, utbetalas begrav 

ningshjälp till hans dödsbo med 500 kronor. Efter 

lämnar här angiven tjänsteman anhörig, som är be 

rättigad till familjepension, skall begravningshjälpen 

förhöjas med belopp, motsvarande skillnaden mel 

lan hans lön för månad och på samma tid belöpande 

familj epensionsförmåner. 

Vid tillämpning av dessa bestämmelser skall vad i 

22 § stadgas äga motsvarande tillämpning. 

KAP. 9. NATURAFÖRMÅNER. 

43 §. 

Tjänstebos (ad. 

1 inom. Med tjänstebostad förstås av kommunen 

ägd eller disponerad lägenhet, som myndigheten med 

hänsyn till tjänsteförhållandena anvisar åt viss tjäns 

teman såsom familj ebostad eller såsom annan bostad. 

Tjänsteman är skyldig bebo anvisad tjänstebostad. 

2 inom. Bostadshyra fastställes av lönenämnden 

under hänsynstagande till det pris — oberäknat

78 1g55. Protokoll N:o 6. 17 juni 

bränsletillägg enligt hyresrådets bränsleklausul eller 

motsvarande som på orten i allmänhet gäller för 

bostad av likvärdig beskaffenhet. 

Den sålunda beräknade bostadshyran må med hän 

syn till olägenheter, som följa av bostadens karaktär 

av tjänstebostad och dess belägenhet, av lönenämn 

den nedsättas med högst 20 %. 

Om i särskilt fall för innehavaren avsevärda olä 

genheter, som ej sammanhänga med tjänsten, äro 

förenade med viss tjänstebostad, må lönenämnden 

medgiva, att bostadshyran nedsättes utöver vad ovan 

sägs. 

Den reducerade bostadshyran och bränsletillägg en 

ligt hyresrådets klausul eller motsvarande, beräknat 

på den oreducerade bostadshyran, utgöra tillsammans 

den hyresersättning tj änsteinannen skall erlägga för 

bostaden. Fastställd hyresersättning erlägges månads 

eller kvartalsvis i förskott. 

Om med tjänstebostad följa möbler, linne, städ 

ning, elström, gas eller dylikt, skall särskild ersätt 

ning erläggas med belopp, som lönenämnden fast 

ställer. 

3 niom. Familjebostad frånträdes 

på fardag, som infaller näst efter tre månader från 

den tidpunkt, då uppsägning till avflyttning skett eller 

tjänstemannen avlidit, 

på närmast följande fardag, då tjänstemannen av 

går med ålderspension, 

med utgången av nästkommande kalendermånad, 

då tjänstemannen skiljes från tjänsten för alltid samt 

med löpande månads utgång, då tjänstemannen av 

går från tjänsten av annan anledning eller då tjäns 

temannen ej erlagt hyresersättning. 

Annan bostad frånträdes samtidigt med tjänsten 

eller med utgången av kalendermånaden näst efter 

den, varunder uppsägning av bostaden verkställts 

eller, om hyresersättning ej erlagts, 15 dagar från 

förfallodagen. 

Lönenäinnden äger besluta om avvikelse från be 

stämmelserna i detta moment. 

— i 

4 mom. Innehavare av tjänstebostad är skyldig att 

den omfattning omständigheterna så tillåta — 

mot ersättning, som bestämmes av lönenämnden, 

upplåta bostaden eller del därav till vikarie eller ef 

terträdare på tjänsten. 

Tjänstebostad får icke utan myndighetens medgi 

vande helt eller delvis uthyras.

17juni 1955. Protokofl N:o 6. 79 

44 §. 

Ersättning för kost. 

Tjänsteman, som tillhandahålles kost, erlägger er 

sättning därför efter kommunens självkostnadspris. 

Ersättningen fastställes av lönenämnden efter för 

slag av myndighet. Åtnjuter tjänsteman semester 

eller tjänstledighet, skall han för sådan tid ej erlägga 

ersättning för kost, därest han ej deltager i målti 

derna. Samma skall gälla för fridag, därest tjänste 

mannen anmält frånvaro senast två dagar före fri- 

dagen. 

45 §. 

Tjänstedräkt. 

Tjänsteman är skyldig att, om så påfordras, under 

tjänstgöring bära tjänstedräkt. För tillhandahållande 

och bekostande av tjänstedräkt gälla särskilda av 

lönenämnden meddelade föreskrifter. 

Utgår kontant ersättning till tjänsteman, som hål 

ler egen tjänstedräkt, skall avdrag från ersättningen 

göras för det antal dagar, som tjänstemannen är 

tjänstledig av annan anledning än som avses i 28 § 

2—3 mom. Avdrag skall dock ske endast om från 

varon uppgår till minst 60 kalenderdagar per kalen 

derår eller i en följd. Avdrag sker med 1/12-del av 

årsbeloppet för varje helt 30-tal kalenderdagar, som 

tjänstemannen utöver de första 30 dagarna icke 

tjänstgör. 

Tillhandahåller kommunen tj änstedräkt med fast 

ställd slitningstid, skall denna tid vid tjänstledighet 

förlängas enligt grunderna i föregående stycke. 

46 §. 

Årskort för spårvagn eller buss. 

Då så med hänsyn till arbetsuppgifterna prövas 

erforderligt, är tjänsteman skyldig mottaga årskort 

för färd med spårvagn eller buss och att bidraga till 

kostnaden för årskortet med belopp, som efter för 

handlingar fastställes med hänsyn till den nytta 

tjänstemannen utom tjänsten kan antagas ha av års- 

kortet. 

KAP. 10. SPORTLER OCH TANTIEM. 

47 §. 

Sportler och tantiem utgå på villkor, varom särskilt 

stadgas. 

Tjänsteman med rätt till sportler äger under se-


mester och tjänstledighet uppbära samma procentu 

ella del av de under sådan tid inflytande sportierna, 

som han under motsvarande tid uppbär av lönen. 

Belopp av sportiers karaktär, som icke är avlö 

ningsförmån, skola inlevereras till kommunen i den 

ordning drätselkammaren bestämmer. 

KAP. 11. REGLEMENTETS IKRAFTTRÄDANDE. 

48 §. 

Reglementet träder i kraft fr. o. in. kalendermåna 

den efter den, varunder fullmäktiges beslut om an 

tagande av reglementet vunnit laga kraft. Från sam 

ma tidpunkt skola tidigare tjänstereglementen och 

vad i eljest fattade beslut, utfärdade föreskrifter 

m. m. finnes stridande mot reglementet upphöra att 

gälla, såvitt angår tjänsteman på vilken reglementet 

blir tillämpligt. 

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER 

till 19 §. 

19 § 2 mom. 

För extra tjänsteman, som har den för tjänsten 

stadgade kompetensen, skola bestämmelserna om 

lönegrads- och löneklassplacering fr. o. in. tidpunkten 

för reglementets ikraftträdande tillämpas som om 

de gällt på honom från den tidpunkt han senast vann 

anställning hos kommunen, dock att han därigenom 

icke skall inpiaceras i lägre löneklass än den han 

tillhörde vid ikraftträdandet. 

till 23 §. 

23 § 1 mom. 

Tjänsteman, för vilken reglementet skulle medföra 

minskat antal semesterdagar, äger åtnjuta semester 

med oförändrat antal dagar, så länge han kvarstår i 

sin tjänst. 

23 § 2 mom. 

Vad ovan sägs gäller icke minskning, som kan upp 

komma genom att tjänsteman med skiftarbete erhål 

ler tilläggssemester med fyra dagar mot tidigare sex 

dagar. 

till 24 §. 

24 § 1 mom. 

Avvika de bestämmelser om kvalifikationstid, 

som gällt närmast före reglernentets ikraftträdande,


från reglementet, skola de tidigare bestämmelserna 

tillämpas, såvida icke annat beslutas av fullmäktige 

efter överenskommelse mellan lönenämnden och be 

rörda personalorganisationer. 

till 28 §. 

Vid beräkning av tid, under vilken sjuklön skall 

utgå, inräknas endast sjukdagar, som ligga högst 365 

kalenderdagar före tidpunkten för reglementets ikraft 

trädande; dock må tjänsteman, som före ikraftträ 

dandet på grund av tjänstledighetens omfattning el 

ler av annan anledning förlorat rätten till sjuklön, 

icke genom denna bestämmelse kunna förvärva så 

dan rätt. 

till 37, 39 och 40 §. 

Där tjänsteman före reglernentets ikraftträdande 

icke haft rätt till särskilda ersättningar för utsträckt 

tjänstgöring eller övertidstjänstgöring, obekväm ar 

betstid eller beredskapsvakt på grund av att hänsyn 

härtill tagits vid bestämmandet av hans lön, skall 

efter förhandlingar med vederbörande personalorga 

nisation beslutas, huruvida och i vad mån tjänste 

man må erhålla sådana särskilda ersättningar samt 

om hans löneställning därigenom skall ändras. 

Har kompensation i form av kontant ersättning, le 

dighet, avkortad effektiv tjänstgöring eller på annat 

sätt utgått i något av ovannämnda fall, skall sådan 

kompensation avvecklas, innan särskilda ersättningar 

i motsvarande fall må utgå enligt reglementet; har 

beslut om sådan kompensation fattats efter central 

rekommendation, skola dock tidigare bestämmelser 

gälla intill dess beslut fattas på grund av ny central 

rekommendation. 1 detta stycke angivna beslut fattas 

av lönenämnden. 

Där tjänsteman före tidpunkten för reglementets 

ikraftträdande haft rätt till ersättning för beredskaps 

vakt enligt förmånligare grunder än reglementet, 

skall han icke vidkännas minskning av ersättningen. 

Erhåller här avsedd tjänsteman löneförhöjning av 

något slag, som ej utgör sedvanlig löneklassuppflytt 

ning, skall det belopp, varmed hans beredskapser 

sättning överstiger ersättningen enligt reglementet, 

avdragas från löneförhöjningen så långt den förslår. 

43 § 2 inom. 

till 43 §. 

Medför tillämpningen av 43 § höjning av hyres 

ersättningen, skall höjningen, om den uppgår till 

högst 15 kronor för månad, uttagas fr. o. m. kvar-


taisskiftet närmast efter den dag, då den höjda hy 

ran beslutats. 

Överstiger höjningen 15 kronor för månad, utta 

ges höjningen med 2 — % dock minst 15 kronor för 

månad — av tjänstemannens lön under de första 

tolv kalendermånaderna, som den höjda hyran till 

lämpas, och därefter med ytterligare 2 % årligen, in 

till dess den fastställda hyresersättningen uppnåtts. 

Erhåller här avsedd tjänsteman löneförhöjning av 

något slag, som ej utgör sedvanlig löneklassuppflytt 

ning, skall fr. o. m, tidpunkten härför hyreshöjningen 

uttagas med högst det belopp, som motsvarar löne 

förhöjningen, dock lägst med vad i föregående styc 

ken stadgas. 

Vid flyttning till annan tjänstebostad skall hyres 

ersättning enligt 43 § tillämpas utan här angiven be 

gränsning. 

till 48 §. 

Tjänsteman äger — därest han ej är skyldig övergå 

på nytt tjänstereglemente kvarstå på det omedel 

bart före reglementets ikraftträdande gällande tjänste 

reglementet, så länge han innehar samma tjänst som 

vid angivna tidpunkt, under förutsättning att han an 

mäler sin önskan härom senast 30 dagar efter den 

dag, då fullmäktige beslutat antaga det nya regle 

mentet. 

BIL A G A. 

SJUKPENNINGAVDRAG 

(22 §, 2 mom. a) 

Tabell 1. 

Med reducerad sjukpenning förstås den sjukpen 

ning, som för varje sjukpenningklass finnes angiven 

i kol. 9 i den i 22 § 

intagna tabellen. 

lagen om allmän sjukförsäkring 

Avdragskolumn 1 Avdragskolumn 2 

Sjukpenningav- Sjukpenningav 

Inkomstgranser 

drag för dag då 

. 

hel sjukpeuning 

drag för dag då 

reducerad sjuk 

(hempenning) penning (hem 

Inkomsten 

utgår penning) utgår 

uppgår men ej 

till kr. till kr. 

1.800 — 2.400 4:— 4:— 

2.400 — 3.000 6:— 5:— 

3.000 — 3.600 7:50 5: 75 

3.600 — 4.200 9:25 7:— 

4.200 — 5.000 10: 50 7: 75 

5.000 — 5.800 12:— 8: 75 

5.800 — 6.800 13: 50 8: 75

17 juni 1955. Protokoll N:o 6. 

6.800 — 

8.400 — 

10.200 — 

12.000 — 

14.000 — 

16.000 —— 

18.000 — 

20.000 — 

22.000 — 

24.000 — 

28.000 — 

32.000 — 

34.000 — 

38.000 — 

uppgår 

till kr. 

1.800 

2.400 

3.000 

3.600 

4.200 

5.000 

5.800 

6.800 

8.400 

10.200 

12.000 

14.000 

16.000 

18.000 

20.000 

22.000 

24.000 

28.000 

32.000 

34.000 

38.000 

Inkomsten 

men ej 

till kr. 

— 2.400 

— 3.000 

3.600 

— 4.200 

— 5.000 

— 5.800 

— 6.800 

— 8.400 

— 10.200 

— 12.000 

— 14.000 

— 16.000 

— 18.000 

— 20.000 

— 22.000 

— 24.000 

— 28.000 

— 32.000 

— 34.000 

— 38.000 

Avdragskolumn 1 Avdragskolumn 2 

Sjukpenningav- Sjukpenningav 

drag för dag då drag för dag då 

lnkomstgranser 

hel sjukpenning 

(hempenning) 

utgår 

reducerad sjuk 

penning (hem 

penning) utgår 

8.400 16: 35 10:— 

10.200 19:35 11: 50 

12.000 22:— 13:— 

14.000 24: 75 14: — 

16.000 28: 50 14:— 

18.000 30: 25 14:— 

20.000 32: 25 14:— 

22.000 32: 50 14:— 

24.000 32: 50 16:— 

28.000 34: 50 16:— 

32.000 37:— 16:— 

34.000 37:— 18:— 

38.000 

41:— 

lnkomstgränser 

37: — 

20: 

YRKESSKADEAVDRAG 

(22 §, 2 morn. b) 

Tabell II A. 

4: 

5: 75 

7: 50 

9:— 

10: 50 

11: 50 

12: 75 

15:50 

18: 50 

21:25 

24: — 

26: — 

28: 50 

30: 75 

31:25 

32: 50 

35: 50 

37:— 

37:— 

— 

20:— 

Yrkesskadeavdrag för hel dag 

då rätt till hel sjukpenning 

(hempenning) föreligger 

} 

83



(22 §, 2 mom. b) 

Tabell II B. 

Inkomstgränser 

Inkomsten 


då rätt till hel sjukpenning 



till kr till kr. 

1.800 2.400 —: — 

2.400 3.000 0: 75 

3.000 3.600 1:50 

3.600 4.200 2:— 

4.200 5.000 2: 50 

5.000 5.800 2: 50 

5.800 6.800 2: 75 

6.800 8.400 3: 50 

8.400 10.200 4: 50 

10.200 12.000 5: 25 

12.000 14.000 

14.000 

16.000 

16.000 

18.000 

6: — 

18.000 20.000 

20.000 22.000 8: 50 

22.000 24.000 10: 75 

24.000 28.000 11: 25 

28.000 32.000 12: 50 

32.000 34.000 15: 50 

34.000 38.000 17: — 

38.000 17:— 


(22 §, 2 morn. b) 

Tabell II C. 


Inkomstgränser då rätt till hel sjukpenning 


Inkomsten 


till kr. till kr. 

1.800 — 

2.400 — 

3.000 — 

3.600 — 

4.200 — 

2.400 

3.000 

3.600 

4.200 

5.000 

—: — 

1:— 

1: 50 

2: 25 

2: 50

17 Juni 1g55. Protokoll N:o 6. 85 


Inkomstgränser då rätt till hel sjukpenning 


Inkoms ten 



5.000 — 

5.800 — 

6.800 — 

8.400 — 

10.200 — 

12.000 — 

14.000 — 

16.000 — 

18.000 — 

20.000 — 

22.000 — 

24.000 — 

28.000 — 

38.000 — 

5.800 

3: — 

6.800 3: 50 

8.400 4: 35 

10.200 5: 35 

12.000 6:— 

14.000 6: 75 

16.000 8: 50 

18.000 10: 25 

20.000 12: 25 

22.000 12: 50 

24.000 12: 50 

28.000 14: 50 

38.000 17:— 

21:— 

HAVANDESKAPSAVDRAG 

(22 §, 2 mom. C) 

Tabell III. 

Inkomstgranser 

Inkomsten 

Havandeskapsavdrag 

for dag 



1.800 2.400 4:— 

2.400 3.000 5: — 

3.000 3.600 6:— 

3.600 4.200 7: 25 

4.200 5.000 8: 75 

5.000 5.800 10: 25 

5.800 6.800 11: 75 

6.800 8.400 15:— 

8.400 10.200 18: 25 

10.200 12.000 22: — 

12.000 14.000 24: 75 

14.000 16.000 28: 50 

16.000 18.000 30: 25 

18.000 20.000 32: 25 

20.000 24.000 32: 50 

24.000 28.000 34 50 

28.000 37:—


KOMMUNAL FÖRHANDLINGSORDNING. 

Inledande bestämmelser. 

1. Föreskrifterna i förhandlingsordningen gälla i 

den mån icke lag, författning eller andra av statlig 

myndighet meddelade eller fastställda bestämmelser 

föranleda annat. 

2. Begreppen lönenärnnd och myndighet användas 

i den betydelse, som angives i 1 § NTR 1954. Då i för 

handlingsordningen talas om NTR 1954 eller skilda 

bestämmelser i detsamma, avses därmed även mot 

svarande bestämmelser i andra i kommunen gällande 

tjänstereglementen eller eljest fattade beslut om 

tjänstemäns anställningsförhållanden. Med personal- 

organisation avses sådan organisation, vilken hos 

kommunen anmält, att den erhållit förhandlingsrätt en 

ligt gällande lag. Med lokal part avses lönenämnd eller 

berörd personalorganisation, med central part Svens 

ka stadsförbundet eller berörd personalorganisation. 

Överenskommelse, varom här talas, består av särskild 

handling eller protokoll, vilket justerats av represen 

tanter för båda parterna, eller av en av de centrala 

parterna utfärdad rekommendation, vilken löne- 

nämnden beslutat förorda eller antaga. Med överens 

kommelse avses även prolongation enligt punkt 5. 

3. Hos kommunen anställd tjänsteman är skyldig 

underkasta sig förhandlingsordningens bestämmelser 

och sådana ändringar av dessa, varom de centrala 

parterna träffa överenskommelse, eller som finnas 

påkallade med hänsyn till tillkomst eller ändring av 

lag eller författning eller därmed jämförbara omstän 

digheter. 

Färliandlingsregler. 

4. Framställning från personalorganisation om 

ändrade anställnings-, arbets- eller avlöningsvillkor 

skall — 

med 

det i punkt 6 angivna undantaget — 

vara ingiven till lönenäinnden före den 1 juni för att 

kunna föranleda ändring av sådana villkor tidigast 

från nästföljande års början, såvida icke annan 

tidpunkt för framställnings ingivande för visst fall 

överenskommits mellan de lokala parterna. 

Om beslut avseende i föregående stycke berörd 

fråga fattats efter rekommendation av de centrala 

parterna, framlägges förslag hos endera av de cen 

trala parterna. 

Det åligger part att så bereda erhållen framställ 

ning, att förhandlingar kunna upptagas inom rimlig 

tid. 

5. Har framställning ej gjorts på tid och sätt, som


i punkt 4 angivits, äro gällande villkor prolongerade 

till utgången av nästföljande år. 

6. Där förslag framlagts inom kommun om änd 

ring av förvaltningsorganisation, äger personalorga 

nisation, som delgivits förslaget, ingiva av detsamma 

betingad framställning utan hinder av vad i punkt 4 

första stycket sägs. Därest förhandlingar i ärendet 

icke leda till överenskommelse om avlöningsvillkoren 

och om kommunen genomför förslaget, skall över 

enskommelse om gällande villkor icke anses prolon 

gerad. 

7. Fråga om tolkning eller tillämpning av över 

enskommelse skall hänskjutas till förhandling mellan 

de centrala parterna, om lokal part så fordrar. 

8. Anspråk på grund av gällande bestämmelser 

om anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor skall 

delgivas motparten utan oskäligt dröjsmål. 1 den mån 

det förhållande, vartill anspråket hänför sig, varit 

känt av den yrkande parten under minst fyra måna 

der innan yrkandet framställts eller förhandlingar i 

ärendet begärts, har rätten att påkalla förhandling 

rörande anspråket förlorats. Oberoende av sådan 

kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling 

försutten i den mån förhållandet ligger mer 

än två år tillbaka i tiden. 

Utan hinder av vad i föregående stycke sägs må 

anspråk, som grundas på gällande pensionsbestäm 

melser, upptagas till förhandling. 

1 denna punkt avsedd förhandling skall äga rum 

utan onödigt uppskov och bedrivas på sådant sätt att 

den — om icke särskilda förhållanden eller ärendets 

omfattning annat föranleder kan slutföras inom 

sex månader efter det frågan anhängiggj orts av en 

dera parten. 

9. Vid förhandling skall protokoll upprättas. Efter 

vederbörlig justering skall vardera parten erhålla ett 

exemplar av protokollet. 

Stridsåtgärder m. ni. 

10. Så länge överenskommelse gäller, får stridsåt 

gärd av vad slag det vara må icke företagas i vad av 

ser fråga, om vilken överenskommelse föreligger. 

Stridsåtgärd må förekomma endast i fall, då yr 

kande framställts enligt punkt 4 eller 6 och förhand 

ung därom icke lett till överenskommelse eller då 

kommun beslutat att icke följa central eller lokal 

överenskommelse. 

Stridåtgärd får icke vidtagas beträffande annan 

tjänst än den, som direkt beröres av tvisten.


Stridsåtgärd i form av arbetsinställelse får vidta 

gas endast med iakttagande av den i punkt 13 stad 

gade uppsägningstiden. 

11. Om personalorganisation avser att tillgripa 

blockad av något slag, skall den göra anmälan härom 

till kommunens lönenämnd senast sju dagar före den 

tidpunkt, då blockaden avses att träda i kraft. 

12. Stridsåtgärd får icke vidtagas i fråga om 

tjänst, vars innehavare på grund av lag eller författ 

ning eller andra av statlig myndighet meddelade eller 

fastställda föreskrifter icke kan uppsägas av kom 

munen, ej heller i fråga om s. k. visstidstjänst. 

13. Vid uppsägning såsom stridsåtgärd gäller i 

stället för de i tjänstereglementet stadgade uppsäg 

ningstiderna en för alla tjänstemän enhetlig ömse 

sidig uppsägningstid av en månad; vid beslut om så 

dan uppsägning från kommunens sida äga bestäm 

melserna i 7 § 2 inom, tredje stycket NTR 1954 icke 

tillämpning. 

Skyldighet att fullgöra tjänst under 

arbetskonflikt ni. in. 

14. Tjänsteman är, så länge han kvarstår i tjänst, 

skyldig att vid stridsåtgärd, som avser hans verksam 

hetsområde, utföra göromål, vilka äro förenade med 

den tjänst han uppehåller eller vilka han eljest plä 

gar utföra. 

15. Om arbetsinställelse eller annan stridsåtgärd 

strider mot lag eller författning eller andra av stat 

lig myndighet meddelade eller fastställda bestämmel 

ser eller mot tjänstereglemente, denna förhand 

lingsordning, gällande överenskommelser eller för 

cningsstadgar, är tjänsteman skyldig utföra även 

andra än i punkt 14 nämnda göromål i den omfatt 

ning, som arbetsledningen anvisar. 

16. Under arbetsinställelse eller annan stridsåt 

gärd, som ej strider mot lag eller författning eller 

annat, som omnämnes i punkt 15, är tjänsteman skyl 

dig utföra skyddsarbete. 

Skyddsarbete skall utföras i första hand av tjänste 

man, som är direkt berörd av konflikten. 

Till skyddsarbete härföres, 

dels sådant arbete, som vid ett konfliktsutbrott er 

fordras för att verksamheten skall kunna avslutas 

på ett tekniskt försvarligt sätt, 

dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande 

av fara för människor eller husdjur eller för skada 

på byggnader eller andra anläggningar, fartyg eller 

maskiner eller för skada på sådant varulager, som

17 juni 1955. Protokoll N;o 6. 89 

under konflikten ej tages i anspråk för uppehållande 

av industriell drift eller för avyttring i vidare mån än 

som erfordras till förekommande av förskämning el 

ler förstöring, som varorna på grund av sin beskaf 

fenhet äro underkastade. 

Med skyddsarbete likställes arbete, som tjänsteman 

är pliktig att utföra på grund av föreskrift i lag eller 

författning, så ock arbete, vars eftersättande eljest 

kan medföra ansvar för fel i tjänsten. 

17. För tjänstgöring enligt punkt 16 uppbär tjäns 

teman lön och särskilda ersättningar i den omfatt 

ning NTR 1954 angiver. 

Fel i tjänsten. 

18. Tjänsteman, som icke iakttager vad i förhand 

lingsordningen stadgas, gör sig skyldig till fel i tjäns 

ten, varvid 8 § NTR 1954 äger tillämpning. 

Tolkning av förhandlingsordningen. 

19. Uppstår tvist angående tolkning av förhand 

lingsordningen skall fråga härom, innan den slutligt 

avgöres, för yttrande hänskjutas till den i överens 

kommelsen om central förhandlingsordning m. m. 

mellan de centrala parterna föreskrivna nämnden. 

Förhandlingsordningens ikraftträdande. 

20. Förhandlingsordningen träder i kraft från och 

med den dag fullmäktiges beslut om antagande av 

förhandlingsordningen vunnit laga kraft. 

2 :o) att punkt 12 i förhandlingsordningen likväl tills vidare icke 

skulle äga tillämpning beträffande organisationer, tillhörande SACO eller 

medlemmar i sådana organisationer i avvaktan på gemensam utredning 

av stadsförbundet och SACO rörande såväl rättsläget som anställnings 

och fastställelseformerna för de i nämnda punkt berörda personalgrup 

perna; 

3 :o) att de i tjänstereglementet intagna semesterbestämmelserna icke 

utan särskild överenskommelse skulle gälla läkare; 

4:o) att bestämmelserna i § 37 om kompensationsledighet samt er 

sättning för utsträckt tjänstgöring och övertidstjänstgöring, i § 39 om 

tillägg för obekväm arbetstid och i § 40 om ersättning för beredskaps 

vakt skulle gälla retroaktivt från och med den 1 januari 1955; 

5:o) att tillägg för obekväm arbetstid och ersättning för beredskaps 

vakt därutöver skulle utgå retroaktivt från och med den 1 juni 1953 för 

arbetstagare, tillhörande Svenska Kommunalarbetareförbundet, och från 

och med den 1 oktober 1953 för arbetstagare, tillhörande Sveriges Kom-

124 §. 

Antagande av lönenämndens 

och Dkns 

förslag till tillägg 

på löner och 

sioner under sr 1955. 

go 1955. Protokoll N:o 6. 17 juni 

munaitjänsternannaförbund, varvid för tiden till och med år 1954 tilläg 

get för obekväm arbetstid skulle utgå enligt de bestämmelser härom, som 

funnes redovisade i Stfges handling nr 53/1954; 

6:o) att uppdraga åt lönenämnden att fatta beslut i de fall, där be 

slutanderätten enligt § 12, 19 och 28 alternativt kunde tillkomma lönenämnd 

eller myndighet; 

7 :o) att, intill dess det nya tjänsteregleinentet bleve uppfört å bi 

laga A till stadens pensionsreglemente, stadens ordinarie tjänstemän 

skulle bibehållas vid sin pensionsrätt enligt tidgare beslut; 

8:o) att beinyndiga lönenämnden, 

a) att besluta om inrättande av extra tjänster, 

b) att fatta de beslut i övrigt, som kunde bliva erforderliga vid 

regleinentets genomförande. 

Från lönenämnden hade med skrivelse av den 25 maj 1955 till Stfge 

överlämnats förslag till tillägg på löner och pensioner under år 1955. 


yttra sig i ärendet, hade uti skrivelse av den 6 juni 1955 avgivit inford 

rat utlåtande. (1955, Nr 39). 

Efter föredragning av de till ärendet hörande handlingarna beslöto 

Stfge till en början i enlighet med lönenämndens av Dkn tillstyrkta för 

slag under mom. 1 :o)—12:o). 

Härefter framställdes beträffande mom. 13:o) följande yrkanden av: 

1 :o) herr Östen Pellmer: att Stfge måtte besluta att momentet skulle helt 

utgå; 

2:o) herr Karl Eric Freij, med vilken herr Axel Samuelsson instämde: 

att Stfge måtte besluta, att momentet skulle bibehållas med den 

ändringen likväl, att i fall, där personalorganisation varslade eller 

vidtoge stridsåtgärd mot kommunen, det skulle vara beroende av 

Stfges prövning, huruvida tillägg på lön och arvode skulle utgå; 

3:o) herr Henning Karlsson, med vilken herr Gösta Andersson instämde: 

att Stfge måtte besluta, att momentet skulle bibehållas och erhålla 

den av lönenämnden med tillstyrkan av Dkn föreslagna lydelsen. 

Anförande hölls dessutom av herr Fingal Johansson. 

Sedan överläggningen förklarats avslutad meddelade ordföranden, 

att han först komme att framställa propositioner på dels bifall till och 

dels avslag å det av herr Pellmer gjorda yrkandet, att mom. 13 :o) skulle 

helt utgå; Och förklarade ordföranden, sedan propositionerna härutinnan 

besvarats, sig finna propositionen på avslag å herr Pellmers yrkande vara 

med övervägande ja besvarad. 

Som votering ej begärdes hade Stfge sålunda beslutat, 

att mom. 13:o) skulle bibehållas. 

Härefter framställde ordföranden propositioner på bifall till dels 

det av herrar Henning Karlsson och Gösta Andersson framställda yrkan 

det om bibehållande av momentet i oförändrad lydelse enligt lönenämn 

dens av Dkn tillstyrkta förslag, och dels det av herr Freij gjorda ändrings 

yrkandet; Och förklarade ordföranden, sedan dessa propositioner besva 

rats, sig finna propositionen på bifall till det av herrar Henning Karlsson

17 juni 1955. Protokoll N:o 6. 

och Gösta Andersson framställda yrkandet vara med övervägande ja be 

svarad. 

Votering begärdes, i anledning varav uppställdes och godkändes föl 

jande voteringsproposition: 

“Den, som vill, att Stfge besluta i enlighet med herrar Henning Karls 

sons och Gösta Anderssons yrkande om bifall till lönenämndens av Dkn 

tillstyrkta förslag i ärendet röstar ja, den det ej vill, röstar nej. Vinner nej, 

hava Stfge beslutit i enlighet med herr Freijs ändringsyrkande.” 

Stfge uppdrogo åt herrar Sven Olsson och Nils Sandberg att såväl vid 

denna, som eventuellt annan under sammanträdet förekommande omröst 

ning biträda ordföranden vid rösternas granskning. 

Vid upprop röstade följande ledamöter ja: 

ordföranden herr Algot Samuelsson, samt herrar Gösta Andersson, Sven 

Elmén, Fingal Johansson, Henning Karlsson, fru Ing-Marie Larsson, herrar 

Valter Andreasson-Åsberg, Allan Lignell, fru Maja Johansson, herrar Ha 

rald Persson, Sven Olsson, Axel Björklund, Enar Karlsson, fröken Anna 

Hagberg, herrar Nils Johansson och Ingvar Öhlén. 

Följande ledamöter röstade nej: 

herrar Olof Ahströrn, Karl Eric Freij, fru Berit Winsnes, herrar Nils Ce 

derhök, Harry Eriksson och Axel Samuelsson. 

Herrar Edvin Trettondal, Nils Sandberg och Östen Pellmer avstodo 

från att rösta. 

Då omröstningen utfallit med 16 ja- och 6 nejröster hade Stfge bifallit 

ja-propositionen. 

Stfge hade sålunda beslutit, 

att momn. 13:0) skulle erhålla den av lönenämnden med tillstyrkan 

av Dkn föreslagna lydelsen. 

Slutligen beslöto Stfge utan omröstning i enlighet med Dkns förslag 

under mom. 14:o). 

Stfge hade sålunda beslutit, 

A. För andra tjänstemän, än som avsåges under B: 

1 :o) att med giltighet från och med den 1 juni 1955 antaga den grund 

löneplan, som återfunnes i bilaga 1 till lönenämndens förenämnda skri 

velse, intagen i den till ärendet hörande handlingen Nr 39/1955; 

2:o) att med giltighet från och med den 1 januari 1955 antaga den 

pensionslöneplan, som återfunnes i bilaga 5 och de ändringar i kommu 

nens nya pensionsreglemente (NPR), som återfunnes i bilaga 6 i samma 

handling; 

3 :o) att den i den centrala huvudöverenskommelsen, betecknad såsom 

bilaga B i förenämnda handling, angivna samordningen mellan pension 

och folkpension skulle tillämpas; 

4:o) att med giltighet från och med den 1 juli 1955 begravningshjälp 

enligt 42 § NTR 1954 skulle utgå med 600 kronor ifråga om den, som följde 

den i bilaga B intagna överenskommelsen; 

5:o) att med giltighet från och med den 1 januari 1955 bestämmel 

serna angående kompensation för avgifter till sjukenningförsäkringen


skulle erhålla den ändrade lydelse, som framginge av bilaga 4 till angivna 

handling; 

6:o) att för tiden 1 juni—31 december1955 till de enligt punkt 1 ovan 

utgående grundlönerna skulle läggas lönetillägg, så att månadslönerna 

uppgingo till belopp, som angivits i bilaga 2 i förenäninda handling; 

7:o) att för tiden 1januari—31 maj 1955 på de löner, som för år 1954 

fastställts för kommunens tjänstemän, skulle utgå schematiska tillägg 

med belopp, som angivits i bilaga 3 till ovanangivna handling; 

8:o) att för den, som uppbure pension enligt NPR och som under 

kastade sig Fges beslut enligt punkt 2:o) ovan, skulle under år 1955 å 

pensioner utgå tillägg enligt 16 § NPR med 65 %; 

9:o) att för den, som uppbure pension enligt andra kommunala be 

stämmelser och som enligt de under år 1954 gällande grunderna åtnjutit 

eller skulle åtnjutit tillägg med 53 % på pensionen, skulle utgå tillägg å 

pensionerna med 65 % under år 1955; 

1O:o) att bemyndiga lönenämnden att vidtaga sådan ändring av 

andra löner, arvoden och pensioner, — bl. a. förekommande tilläggspen 

sioner å SPA-pensioner — än ovan angivits, som föranleddes av förelig 

gande centrala huvudöverenskommelse (Bilaga B); 

B. För tjänstemän, som icke följde bestämmelserna i NTR 1954 (i före 

kommande fall NTR 1945 i dess omedelbart före denna dag gällande 

lydelse, avseende de centralt rekommenderade ändrade sjuklönebe 

stänimelserna och samordningsbestämmelserna), e 11cr icke under 

kastade sig Fges beslut enligt punkterna 1—5 ovan, i den mån dessa 

kunde beröra dem, eller tillhörde sådan gentemot kommunen för 

harzdlingsberättigad organisation, som vägrat biträda den centrala 

huvudöverenskommelsen: 

11 :o) att dels de löner, arvoden och pensioner, som omedelbart före 

denna dag gällde för dem enligt av Fge fastställda grunder och förutsätt 

ningar, skulle gälla även under återstoden av år 1955, dels ovan beslutade 

ändringar i gällande tjänste- och pensionsregleinente icke skulle gälla 

rubricerade tjänstemän, dock att den i bilaga 6 intagna nya anmärkningen 

till 15 § nya 2 morn. NPR från och med den 1 januari 1955 skulle äga 

tillämpning även på medlem i organisation, ansluten till SACO; 

12:o) att bemyndiga lönenämnden att fatta beslut om tillämpning av 

ovan under punkterna 1 :o)—1O:o) angivna beslut även för tjänstemän, 

tillhörande organisation, som vägrat biträda den centrala huvudöverens 

kommelsen, därest stadsförbundet senare träffade överenskommelse med 

sådan organisation i de frågor, som innefattades i den centrala huvudöver 

enskommelsen; 

C. För samtliga tjänstemän: 

13 :o) att i fall, där personalorganisation varslade eller vidtoge strids 

åtgärd mot kommunen, det skulle vara beroende av lönenämndens pröv 

ning, huruvida tillägg på lön och arvode skulle utgå; 

14:o) att till täckande av med föreslagna tillägg på löner och pensioner 

förenade kostnader för innevarande år bevilja anslag å 156.185 kronor, att 

utgå av för Dkn tillgängliga medel och täckas i budgeten för år 1956. 

Protokollet förklarades i denna del vara genast justerat.

17juni 1955. Protokoll N:O 6. 03 

Herrar Östen Pellmer och Karl Eric Freij läto till protokollet an 

teckna sina reservationer mot Stfges beslut under mom. 13:o) här ovan 

i protokollet i enlighet med sina respektive yrkanden. 

På därom av lönenämnden framställt förslag, vartill Dkn genom ut- 

125 §. 

nslag 23.200 kr. 

drag av protokoll fran sammantrade den 6 juni 1955, § 437, tillstyrkt bi- lönetillägg för år 

fall (1955, Nr 42) beslöto Stfge, 

att för utgivande av lönetillägg för år 1955 till kommunalt anställda 

befattningshavare vid polisväsendet i Mölndal, med undantag för kvinnlig vasen 

kontorspersonal, bevilja förslagsanslag å 23.200 kronor, att utgå av me 

del till Stfges förfogande för oförutsedda utgifter under litt. 20.199,2 i 

budgeten för innevarande år. 

Från civilförsvarsnämnden hade till Stfe inkommit en den 2 juni 

for usgsvande av 

atTatts 

livar vid polis- 

126 §. 

esyidigand för 

b . civtlforsvarsnamnden 

1 955 dagtecknad skrovelse, innefattande hemstallan om bemyndigande att att för en beräknad 

uppfora ett brandovningshus a tomt nr 10 i kvarteret Lansmannen 1 uppföraettbrand 

kostnad av 20.000 kr. 

Mölndal. 

Dkn, som på remiss av Stfges vice Länsmannen i 

ordförande beretts tillfälle att yttra 

sig i ärendet, hade uti en den 6 juni 1955 dagtecknad skrivelse avgivit 

infordrat utlåtande. (1955, Nr 41.) 

Efter föredragning av de till ärendet hörande handlingarna bslöto 

Stfge i enlighet med civilförsvarsnämndens och Dkns förslag, 

att — 

med 

ändring av sitt den 19 april 1951, § 79, fattade beslut — 

bemyndiga civilförsvarsnämnden att för en beräknad kostnad av 20.000 

kronor uppföra ett brandövningshus å tomt nr 10 i kvarteret Länsman 

nen i Mölndal, i huvudsaklig överensstämmelse med ärendet bilagda av 

arkitekten John Eliasson uppgjorda ritningar n:ris 458/3—4; 

att till täckande av den beräknade på staden fallande andelen i kost 

naden eller 10.000 kronor — 

utöver 

för ändamålet reserverade medel å 

6.000 kronor bevilja tilläggsanslag å 4.000 kronor, att utgå av medel 

till Stfges förfogande för oförutsedda utgifter under litt. 20.199,2 i bud 

geten för innevarande år, 

att uppdraga åt civilförsvarsnämnden att hos Länsstyrelsen ansöka om 

högsta möjliga statsbidrag. 

öviigtot 

127 §. 

Företogs till förnyad behandling det vid Stfges sammanträde den 18 Anslag å 2.000 kro 

fébruari 1955, § 50, till Dkn för yttrande remitterade ärendet, innefattande 

motion oni anslag å 2.000 kronor till Nykterhetsfolkets Centralförsaniling 

,, . , 

.. 

samling såsom bl 

sasorn bidrag till Ungdomskampanjen 1955 ; Och besloto nu Stfge pa kampanjen 1955”. 

därom av Dkn genom skrivelse av den 6 juni 1955 framställt förslag, 

att såsom bidrag till “Ungdomskampanjen 1955” bevilja Nykterhets 

folkets Centralförsamling anslag å 2.000 kronor, att utgå av medel till 

Stfges förfogande för oförutsedda utgifter under litt. 20.199,2 i budgeten 

för innevarande år. 

drag till “Ungdoms

128 §. 

Antagande av be 

stänimelser ang. 

gratifikation till 

arbetstagare, som 

icke komme under 

tillämpning av NPR 

1954, ävensom anslag 

å 6.850 kronor till 

täckande av kostna 

derna härför för 

åren 1954 och 1955. 

129 §. 

Anslag å 53.900 kr. 

för nedläggande av 

avloppsledning i del 

av Rådavägen. 

130 §. 

Anslag å. 10.200 kr. 

för utbyggnad aven 

gångbana å Fredriks- 

gatan, samt för be 

läggning av kör- 

och gångbana å viss 

del av samma gata. 


Från Dkn hade till Stfge inkommit en den 6 juni 1955 dagtecknad 

skrivelse, innefattande kammarens och lönenämndens yttranden över en 

från Mölndals Kommunalarbetares avd, nr 97 av Svenska Kommunalarbe 

tareförbundet till Dkn inkoimnen skrivelse av den 22 oktober 1954 med 

hemställan att Dkn måtte vidtaga sådana åtgärder, att pensions- eller gra 

tifikationsbestäinmelser upprättades för alla arbetstagare, som icke komme 

under tillämpning av NPR 1954. (1955, Nr 36). 


Stfge i enlighet med lönenämndens och Dkns förslag, 

1:0) att till de i den till ärendet hörande handlingen Nr 36/1955 fogade 

bilagan A angivna arbetstagarna utgiva årlig gratifikation om 1.200 kronor 

samt för gift arbetstagare dessutom tillägg med 300 kronor, varvid civil 

ståndsförhållandet för varje tidsperiod, varför gratifikation hänförde sig, 

skulle vara avgörande för gratifikationens storlek enligt ovan; 

2 :o) att gratifikationen skulle utgå retroaktivt tidigast från och med 

den 1 januari 1954 eller den senare tidpunkt, då arbetstagaren avgått från 

sin anställning hos staden; 

3:o) att gratifikationen skulle utbetalas månadsvis vid tidpunkt i lik 

het med vad som gällde för pensioner; 

4o) att gratifikationen icke skulle utgå för det antal dagar, för vilka 

arbetstagare ägde uppbära semesterersättning efter avgången från anställ 

ningen; 

5 :o) att för ifrågavarande arbetstagare fastställa avgångsåldern ur 

stadens tjänst till utgången av den månad, varunder vederbörande upp 

nådde 67 levnadsår; 

6:o) att för de arbetstagare, som uppnått 67 levnadsår, avgångsskyl 

dighet skulle föreligga vid utgången av den månad, varunder Stfge fattade 

beslut i detta ärende; 

7:o) att till täckande av kostnaderna för genomförandet av förelig 

gande förslag bevilja anslag å 6.850 kronor, varav 2.700 kronor avseende 

år 1954 och 4.150 kronor avseende år 1955, att utgå av medel till Stfges 

förfogande för oförutsedda utgifter under litt. 20.199,2 i budgeten för in 

nevarande år. 

På därom av Dkn genom utdrag av protokoll från sammanträde den 

6 juni 1955, § 431 (1955, Nr 37) framställt förslag beslöto Stfge, 

att för nedläggande av avloppsledning i del av Rådavägen i samband 

med ombyggnad av denna väg bevilja anslag å 53.900 kronor, att utgå av 

för Dkn tillgängliga medel och täckas i budgeten för år 1956. 


6 juni 1955, § 429 (1955, Nr 38) framställt förslag, beslöto Stfge, 

att för utbyggnad av en gångbana å Fredriksgatan, delen Fredriks 

bron—Järnvägsgatan, samt för beläggning av kör- och gångbana å samma 

gatudel bevilja anslag å 10.200 kronor, att utgå av medel till Stfges för 

fogande för oförutsedda utgifter att av Stfge disponeras för utförande av 

allmänna arbeten tänder litt. 20.199,00 i budgeten för innevarande år.



6 juni 1955, § 433, framställt förslag beslöto Stfge, 

att för utförande av förbättringsarbeten i vissa affärslokaler i Stads 

huset bevilja anslag å 5.000 kronor, att utgå av medel till Stfges förfo 

gande för oförutsedda utgifter under litt. 20.199,2 i budgeten för inne 

varande år. 



att för inköp och uppsättande av nya vägmärken med anledning av 

föreslagna ändringar i vägtrafikförordningen bevilja anslag å 5.000 kronor, 

att utgå av medel till Stfges förfogande för oförutsedda utgifter att av Fge 

disponeras för utförande av allmänna arbeten under litt. 20.199,00 i bud 

geten för innevarande år. 



att för insättande av tvättställ i Saluhallen bevilja anslag å 3.300 kro 

nor, att täckas med 1.964 kronor 9 öre av reserverade medel för iordning 

ställande av nytt saitrum i Saluhallen och till återstående del, eller 1.335 

kronor 91 öre, av anslaget under litt. 14 A.b.160 i budgeten för inne 

varande år. 



att för anordnande av parkeringsplats vid Polishuset bevilja anslag 

å 3.000 kronor, att utgå av medel till Stfges förfogande för oförutsedda 

utgifter under litt. 20.199,2 i budgeten för innevarande år. 



att för iordningställande av lokaler i gamla brandstationen för stads 

ingenjörs- och stadsarkitektskontoren bevilja anslag å 15.000 kronor, var 

av 8.800 kronor för inköp av erforderliga möbler och 6.200 kronor för iord 

ningställande av ökade arkivutrymmen, anordnande av toalett in. m., att 

utgå av medel till Stfges förfogande för oförutsedda utgifter under litt. 

20.199,2 i budgeten för innevarande år. 

Från hälsovårdsnämnden hade till Stfge inkommit utdrag av pro- 

131 §. 

Anslag å 5.000 kro 

nor för utförande av 

förblttringsarbeten 

i vissa aff5rslokaler 

i Stadslin set. 

132 §. 


nor för inköp och 

upps5ttning av nya 

vlg,i,Srleis. 

133 §. 

Anslag & 3.300 kro 

nor för irssättande 

av tviittstull i Sats,— 

hallen. 

134 §. 


nor för anordnande 

av sarkeringsplats 

vid Polishuset. 

135 §. 


nor för iordningstäl— 

lande av lokaler 1 

gamla brandstationeis 

för stadsingenjörs— 

och staclsarkitekts— 

kontoren. 

136 §. 

Antagande av hälso 

vårdsisämndens för 

Lokoll från sammanträde den 26 april 1955, § 150, innefattande förslag till slag till höjning av 

höjning av renhållningsavgifterna från och med den 1 januari 1955. tema från och med 

renhållningsavgif 

den 1januari 1955.

137 §. 


nor för täckning av 

kostnaderna fbr 

kornpensationstillägg 

för avgifter till sjuk 

penningförsiikring 

under innevarande 

ar. 

138 §. 

Ang. godkännande av 

förvärv till staden 

av vissa Fridolf 

Andersson och hans 

hustru Gerda An 

dersson tillhöriga 

vid Toltorps by 

väster om Toltorps 

gatan belägna stadsägor, 

ävensom anslag 

å 142.803 kronor för 

täckande av de med 

inköpet förenade 

kostnaderna. 

139 §. 

Ang. godkännande 

av förvärv till sta 

den av dödsbodel 

ägarna efter Carl 



yttra sig i ärendet, hade uti en den 6 juni 1955 dagtecknad skrivelse av 

givit infordrat utlåtande. (1955, Nr 34.) 


Stfge i enlighet med hälsovårdsnämndens av Dkn tillstyrkta förslag, 

att renhållningsentreprenören från och med den 1 januari 1955 och 

tillsvidare såsom ersättning för de honom enligt renhållningsstadgan och 

Stfges beslut den 21januari1931, § 15, äliggande skyldigheterna, i vilka i 

förekommande fall skulle anses ingå rensning av inom tomtområde be 

lägen reningsbrunn för w.c.-avlopp från fastighet, skulle äga uppbära: 

a) 31 kronor 85 öre årligen för lägenhet, som vore försedd med vatten 

klosett, vars avlopp vore direkt anknutet till stadens huvudavlopp, och 

b) 43 kronor 55 öre årligen för lägenhet, som antingen ej vore för 

sedd med vattenklosett eller försedd med dylik, vars avlopp passerade re 

ningsbrunn å fastigheten. 

På därom av Dkn uti skrivelse av den 6 juni 1955 (1955, Nr 45) 

framställt förslag beslöto Stfge, 

att för täckning av kostnaderna för koinpensationstillägg för avgifter 

till sjukpenningförsäkring under innevarande år bevilja anslag å 32.212 

kronor, att täckas inom respektive specialstater av beräknat överskott på 

grund av sjukpenningavdrag. 


skrivelse, jämte därvid såsom bilaga fogade två preliminärt upprättade av 

tal, innefattande skrivelsen hemställan om godkännande av förvärv till 

staden av vissa Fridolf Andersson och hans hustru Gerda Andersson till 

höriga vid Toltorps by väster om Toltorpsgatan belägna stadsägor. (1955, 

Nr 43.) 


Stfge på sätt Dkn härutinnan föreslagit, 

1 :o) att — med godkännande av de mellan Dkn samt Fridolf An 

dersson och hans hustru Gerda Andersson den 26 resp. den 23 maj 1955 

träffade avtalen, i ovanangivna handling nr 43/1955 betecknad såsom bi 

laga A och bilaga B — för en köpeskilling om tillhopa 141.390 kronor in 

köpa dels stadsägan nr 5412+5413+5414+5415, dels stadsägoområdena 

5350 och 5351 av stadsägan nr 5346+5347+5348+5349+5350+5351, 

dels stadsägan nr 5201+5202 och dels stadsägan nr 5429+5430, allt i 

Mölndal; 

2:o) att till täckande av köpeskillingen jämte lagfartsstämpel bevilja 

anslag å 142.803 kronor, att utgå av medel ur fastighetsförsäljningsfonden. 


skrivelse, jämte därvid såsom bilaga fogat preliminärt upprättat avtal, in 

nefattande skrivelsen hemställan om godkännande av förvärv till staden

17juni 1955. ProtokoH N:o 6. 97 

av dödsbodelägarna efter Carl Johan Kjellberg tillhöriga stadsägan nr hsKiergtill 

3416 med visst undantag. (1955, Nr 44.) 

3416, ävensom anslag 

Efter föredragning av de till ärendet hörande handlingarna beslöto md 


att med godkännande av det mellan Dkn och dödsboet efter Carl 

Johan Kjellberg den 30 april 1955 träffade avtalet, i ovanangivna hand 

ling nr 44/1955 betecknat såsom bilaga A — 

kronor inköpa stadsägan nr 3416 i Mölndal, 

för 

en köpeskilling av 5.250 

att för täckande av köpeskillingen och kostnaden för lagfartsstäm 

pel bevilja anslag å 5.302 kronor, att utgå av medel ur fastighetsförsälj 

ningsfonden. 

140 §. 

På därom av Dkn genom utdrag av protokoll från sammanträde den Ang. ersättning till 

6 juni 1955, § 432, frainstallt forslag besloto Stfge, Gripenhag för hål- 

att ersättning skulle utgå till verkmästaren Thore Gripenhag för hål- 

lande av egen bil i tjänsten med 4 kronor per mil, eller med den ersättning, 

som senare kunde komma att fastställas. 

verkmästaren Thore 

141 §. 

Företogs till förnyad behandling det vid Stfges sammanträde den Ang. avslag å ansö 

15 april 1955, under § 86 1 protokollet, till Dkn for yttrande remitterade utskänkning av 

bil i 

kan om tillstånd till 

ärendet, innefattande ansökan från Henny Zepht om tillstånd att över- pilsnerdricka. 

flytta den av henne innehavda rättigheten till utskänkning av pilsner 

dricka i Konditori och Restaurang Godhem, Kvarnbygatan 13, till Kafé 

och Lunchrestaurang Uttern, Göteborgsvagen 117. 

Till dagens sammanträde hade Dkn genom utdrag av protokoll från 

sammanträde den 6 juni 1955, § 438, avstyrkt bifall till framställningen 

ifråga. 

Det antecknades, att nykterhetsnämnden uti avgivet utlåtande jämväl 

avstyrkt bifall till föreliggande ansökan. 

Efter föredragning av de till ärendet hörande handlingarna, samt se 

dan anföranden hållits av herrar Karl Erik Freij och Gösta Andersson, 

beslöto Stfge på sätt Dkn härutinnan föreslagit, 

att avstyrka bifall till den i ärendet gjorda framställningen. 

Företogs till behandling det vid Stfes sammanträde den 20 maj 

142 §. 

Ang. bifall till ansö 

19i5 under § 108 i protokollet till Dkn for yttrande remitterade arendet, överflytta rättighet 

— . b •. kan om tillstånd att 

innefattande ansökan från handlanden Karl-Axel Jansson, med firma 

Krokslätts Speceriaffär, Karl-Axel Jansson, om tillstånd att överflytta rät- 

tighet till försäljning av pilsnerdricka från handelsiokal i fastigheten 

Krokslättsgatan 6 till ny affärslokal i fastigheten Krokslättsgatan 2—-4, 

under firma Kajs Snabbköp. 

annan af färslokal,


Till dagens sammanträde hade! Dkn genom utdrag av protokoll från 

sammanträde den 6 juni 1955, § 439, avgivit tillstyrkande yttrande. 

Det antecknades, att nykterhetsnämnden uti avgivet utlåtande jämväl 

tillstyrkt bifall till föreliggande ansökan. 

Efter föredragning av de till ärendet hörande handlingarna, samt se 

dan anföranden hållits av herrar Karl Eric Freij och Gösta Andersson, 

beslöto Stfge på sätt Dkn härutinnan föreslagit, 

att tillstyrka bifall till den i ärendet gjorda framställningen. 

143 §. 

Ang. bifall till ansij- Företogs till förnyad behandling det vid Stfges sammanträde den 

ntillstandtiH 20 maj 1955 under § 113 i protokollet till Dkn för yttrande remitterade 

pilsnerdricka. ärendet, innefattande ansökan från Eivor Helena Tärnhall, med firma 

Forsåkers Specerier, E. H. Tärnhall, om tillstånd att övertaga den för 

handlanden Ivan Vigo Magné meddelade rättigheten till försäljning av 

pilsnerdricka i handelsiokal i Forsåkersgatan 27 här i staden. 


sammanträde den 6 juni 1955, § 440, avgivit tillstyrkande yttrande. 

Det anteeknades, att nykterhetsnämnden uti avgivet utlåtande järnväl 

tillstyrkt bifall till ansökningen ifråga. 



att med hänsyn till att sökanden gjort sig känd för ordentlighet 

och kunde anses lämplig att driva rörelse av ifrågavarande slag 

tillstyrka bifall till framställningen under villkor likväl att varan försåldes 

till kända hushållskunder med skyldighet för sökanden att anteckna 

dagen för försäljningen, kundens namn och adress samt den försålda kvan 

titeten pilsnerdricka i härför avsedd av försäljaren förd journal, som 

skulle förvaras i sex månader, att försäljaren vid försäljningsrättighetens 

utövande ställde sig till efterrättelse Kungl. förordningen den 11 juli 1919 

angående försäljning av pilsnerdricka och de särskilda föreskrifter, som 

därutöver blivit eller kunde bliva meddelade. 

144 §. 

Ang. avslag iö- Företogs till förnyad behandling det vid Stfges sammanträde den 

kanmktllstånd till 20 maj 1955 under § 110 i protokollet till Dkn för yttrande remitterade 

pilsnerdricka. ärendet, innefattande ansökan från Gustaf Reinhold Andersson och Allan 

Holger Apel om tillstånd till utskänkuing av pilsnerdricka vid Siensjöns 

Strandservering här i staden. 


sammanträde den 6 juni 1955, § 441, avstyrkt bifall till ansökningen 

ifråga. 

Det antecknades, att nykterhetsnämnden uti avgivet utlåtande järnväl 

avstyrkt bifall till föreliggande ansökan. 



att avstyrka bifall till den i ärendet gjorda framställningen.


Till Stfge hade överlämnats handlingar, innefattande Stadsrevisio 

nens berättelse över granskningen av stadens räkenskaper och förvalt 

ning för år 1954. (1955, N:ris 30 och 35.) 

Sedan handlingarna i ärendet föredragits beslöto Stfge enhälligt, 

att bevilja samtliga myndigheter och styrelser ansvarsfrihet för respek 

tive förvaltningar under år 1954. 

På därom av valuskottet j.iti skrivelse av den 17 juni 1955 framställt 

förslag beslöto Stfge, 

att uti kommitté med uppdrag att utreda fråga om stadens stöd åt 

fritidsverksamhet och eventuellt anställande av en fritidskonsulent in- 

välja folkskolläraren Wilhard Stockelid, distriktsexekutorn Erik Johans 

son och tjänstemannen Stig Fagerberg, med herr Stockelid som samman 

kallande. 

Från Länsstyrelsen hade till Stfge inkommit en den 12 maj 1955 

dagtecknad resolution, innefattande fastställelse av ett av Stfge vid sam 

manträde den 17 december 1954, § 279, antaget förslag till ändring av 

stadsplanen för Mölndal (kvarteret Runeberg ni.. fl.). 

Den inkomna resolutionen lades efter föredragning till handlingarna. 

Från folkskolstyrelsen hade Hil Stfge inkommit utdrag av protokoll 

från sammanträde den 9 maj 1955, § 115, innefattande hemställan om iII 

rättande av en tjänst såsom biträdande deltidsanställd skolsköterska i 

Mölndals skoldistrikt. 

Ärendet remitterades till Dkn för yttrande och inhämtande av löne- 

nämndens utlåtande. 

Från lönenämnden hade till Stfge inkommit en den 9 juni 1955 dag- 

tecknad skrivelse, innefattande förslag till lönereglering för vissa befatt 

ningshavare hos staden, anslutna till Sveriges Kommunaitjänstemanna 

förbund. 

Dkn, som på remiss av Stfges vice ordförande beretts tillfälle att yttra 

sig i ärendet, hade uti en den 14 juni 1955 dagtecknad skrivelse avgivit in 

fordrat utlåtande. (1955, Nr 46.) 

Sedan antecknat blivit, att ärendet genom särskild tilläggslista av den 

15 juni 1955 delgivits Stfges ledamöter, beslöto nu Stfge enhälligt, 

att ärendet skulle upptagas till behandling och avgörande vid dagens 

sammanträde. 


Stfge i enlighet med lönenämndens och Dkns härutinnan avgivna förslag, 

1:o) att godkänna 

a) överenskommelsen av den 28 april 1955 angående löneförmåner m. ni. 

för medlemmar av Sveriges Komrn unaltj änstemannaförbund, anställda 

145 §. 

Stadsrevisionens be 

rättelse över gransk— 

ningen av stadens 

räkenskaper och för 

valtning för år 1954. 

146 §. 

Val av ledamöter i 

kommitté med upp 

drag att utreda fråga 

om stadens stöd åt 

fritidsverksanihet och 

ev. anställande av 

en fritidskonsulent. 

147 §. 

Länsstyrelsens reso 

lution ang. faststäl 

lelse av förslag till 

ändring av stadspla 

nen för Mölndal 

(kvarteret Runeberg 

m. fl.). 

148 §. 

Remissärende ang. 

folkskolstyrelsens 

hemställan om inrät 

tande av en tjänst 

såsom biträdande 

deltidsanställd skol- 

sköterska. 

149 §. 

Antagande av löne- 

nämndens och Dkns 

förslag till lönereg 

lering för vissa be 

fattningshavare hos 

staden, anslutna till 

Sveriges Kommunal 

tjänstemanna 

förbund, ävensom 

anslag å 25.436 kr. 

för täckande av de 

med löneregleringen 

förenade kostna 

derna under inne 

varande år.


i kommuner, anslutna till Svenska Stadsförbundet — vilken överens 

kommelse betecknats såsom bilaga A i den till ärendet hörande hand 

lingen Nr 46/1955 — att gälla från och med den 1 januari 1955, 

b) till överenskommelsen hörande utdrag ur centrala tjänsteförteckningen 

avseende Sveriges Kommunaitjänstemannaförbund — betecknad med 

bilaga 1 i ovanangivna handling -— med däri innefattade lönegrads 

uppflyttningar enligt avlönings- och tjänstereglementet för följande 

befattningar, att gälla från nedan angivna tidpunkter: 

Befattning 

Nuvarande 

lönegrad 

Lönegradspiacering Tidpunkt för 

eni. centrala tjänste- lönegrads 

förteckningen år 1955 uppflyttning 

Stadskamrer 28 30 1/1 1955 

Socialvårdssyssloman 25 26 D:o 

Stadsträdgårdsmästare . . . 19 20 D:o 

Socialvårdsassistenter 17 18 D:o 

Exekutionsbiträde 15 16 1/7 1954, 

c) lokala förhandlingsöverenskommelsen av den 9 juni 1955, med däri 

innefattade omindringar av vissa befattningar och övriga anteck 

ningar till överenskommelsen i ovanangivna handling betecknad 

såsom bilaga B —, att gälla från i bilagen angivna tidpunkter; 

2 :o) att nuvarande innehavare av uppflyttad ordinarie befattning en 

ligt inom. 1 :o) även i den nya lönegraden skulle äga tillgodoräkna sig tidi 

gare intjänade löneklassuppflyttningar eller tidpunkt för löneklassupp 

flyttning; 

3:o) att stadskamreraren B. Wiklund från och med den 1 januari 

januari 1955 skulle erhålla personlig löneplacering i lönegrad 35, löneklass 

37, enligt avlönings- och tjänstereglementet, med rätt att beräkna 

tjänstetid för ytterligare löneklassuppflyttning inom lönegraden från och 

men den 1 januari 1955; 

4:o) att tillerkänna stadsbokhållaren G. Larsson gratifikation om 

1.500 kronor för biträdande utredningsarbete i samband med antagandet 

av stadens nya pensionsreglemente; 

5:o) att för täckande av med löneregleringen förenade kostnader 

för innevarande år bevilja anslag å 25.436 kronor, att utgå av medel till 

Stfges förfogande för oförutsedda utgifter under litt. 20.199,2 i årets 

budget. 

150 §. 

Linsstyrelsens fast- Föredrogs och intogs i protokollet en från Länsstyrelsen till Stfge 

ställelse av Stfges be— .. .. . . 

dut om höjning av oversand den 7 juni 1955 dagtecknad resolution i arende angaende till 

sotningsavgifterna. lögg å avgifterna i gällande sotningstaxa för Mölndal, så lydande: 

Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län resolu 

tion angående höjning av sotningstaxan för Mölndal. 

Given Göteborg i landskansliet den 7 juni 1955. 

Genom kungörelse den 19 april 1948 fastställde länsstyrelsen sotnings 

taxa för Mölndal. 

Genom resolution den 11 juli 1952 fastställde länsstyrelsen stads 

fullmäktiges beslut den 20 mars 1952 att medgiva ett tillägg till de i

17 juni 1955. Protokoll N:o6. 101 

sotningstaxan i varje fall angivna ersättningsbeloppen med 32 procent, 

räknat från och med 1 januari 1952 och tillsvidare. 

Å sammanträde den 15 april 1955 ha stadsfullmäktige i staden beslutat 

att med ändring av fullmäktiges den 20 mars 1952 meddelade beslut —- 

medgiva, att en tilläggsavgift å 40 procent finge uppbäras å de i gällande 

sotningstaxa i varje fall angivna ersättningsbeloppen från och med den 

1 januari 1955 och tillsvidare. 

1 ärendet har länsbrandinspektören yttrat sig. 

Länsstyrelsen har tagit handlingarnas innehåll i övervägande och prö 

var med stöd av 22 § 1 mom. i brandstadgan den 15 juli 1944 skäligt att 

— fastställa 

med ändring av länsstyrelsens ovannämnda resolution den 11 juli 1952 

underställda beslutet. 

Besvärshänvisning. 

Åke Mellströrn. 

På länsstyrelsens vägnar: 

Ernst Uddenberg 

151 §. 

Föredrogs och lades till handlingarna från Regionpianeförbundet för vskrifter y revi 

Göteborg med omgivningar med skrivelse till Stfge av den 18 maj 1955 

översända avskrifter av förbundets revisorers berättelse över förbundets för 

valtning och räkenskaper för år 1954 jämte protokoll vid förbundsdirek- Göteborg med 

tionens sammantrade den 17 mars 19o5 med dan intagen forvaltningsberat 

telse för år 1954. 

givningar. 

152 §. 

Föredrogs och lades till handlingarna till Stfge från Samrealskolan j Redogörelse för for 

Molndal inkommen redogorelse for lasaret 1954/1955. läsåret 1954/1955. 

153 §. 

Föredrogs och lades till handlingarna från Mölndals Hembygdsför- Styrelse-och revi 

ening och Stiftelsen Kvarnbygården med skrivelser av den 14 juni 1955 ,‘jji 

5 

till Stf ae överlämnade avskrifter av syreise- och revisionsberättelser för Hembygdsförening 

b och Stiftelsen 

ar 1954. Kvarnbygården. 

Föredrogs och lades till handlingarna från Mölndals systugekommitté 

till Stfge inkommet utdrag av protokoll från sammanträde den 6 juni 1955, 

§ 2, innefattande kommitténs beslut om systugeverksamhetens upphö- 

rande från och med innevarande år. 

Från Mölndals kyrkofullmäktige hade till Stfge inkommit utdrag av 

154 §. 

Mddelande från 

innevarande år. 

155 §. 

Remissärende ang. 

protokoll fran sammantrade den 23 maj 1955, § 5, innefattande hemstal- Mölndals församling 

ian att lönenämnden måtte åtaga sig uppdrag att svara för alla de under- 

underhandlingar för 

derstallda arbets


handlingar, som kunde ifrågakomma för Mölndals församling underställda 

arbetstagare. 

Ärendet remitterades till Dkn för yttrande och inhämtande av lönenämndens 

utlåtande. 

156 §. 

Redovisning av Föredrogs och lades till handlingarna en av Stfges sekreterare till 

dagens sammanträde ingiven redovisning av i årets budget anvisade “Me 

oförutsedda utgifter, del till oförutsedda utgifter, att av Stfge disponeras”. 

att av Stfge dispo. 

fleras”. 

157 §. 

Till sammanträdet Motioner väcktes av ordföranden, herr Samuelsson: 

a) angående anslag å 1.000 kronor till Mölndals Skytteförening; 

b) angående anslag å 1.000 kronor till Mölndals Rödakorskår för 

år 1956. 

Motionerna remitterades till Dkn för yttrande. 

Sammanträdet avslutades kl. 21.00. 

Justerat den 23 juni 1955. 

ALGOT SAMUELSSON. 

Som ovan 

1 tjänsten: 

Karl Eric Bergquist. 

OLOF ÅHSTRÖM ÖSTEN PELLMER. 

Protokollsjusteringen tillkännagiven den 23 juni 1955, betygar 

1 tjänsten: 

KARL ERIC BERGQUIST.

C. it. Hoimqvists Boktryckeri AB, Göteborg, 1954.

MÖLNDALS Stadsfullmäktiges Handlingar.

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?