Projekt GROHS - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Bakgrund
Räddningsverket (SRV) har sedan 1996 genomfört en mängd olika aktiviteter i syfte att
stimulera ledningsutveckling, bland annat inom ramen för Arbetsgrupp Stab (Ag-Stab) och
därefter i projekt Ledning och Stabstjänst. Projekten har haft som mål att med utgångspunkt
från forskning, inspektioner och andra erfarenhetsåterkopplingar utveckla ledning och
stabstjänst. Arbetet bygger på erfarenheter från de tidigare projekten RAHO (Räddningstjänst
vid avsiktliga hot och olyckor) och NBC samt det tidigare Ag-Stab, och syftar till att utveckla
ledningsmetoder och samverkan mellan de olika aktörerna vid större olyckor, hot samt svåra
påfrestningar.
Arbetet har sedan 2003 varit ett myndighetsgemensamt projekt mellan
Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket inom SO6 under projektnamnet GROHS-
Grundförmåga för regional ledning vid olyckor, hot och svåra påfrestningar.
Projektets mål är att bygga upp ledningsförmågan på regional nivå och genom tydligt
utvecklade former för samverkan få de regionala aktörerna att kunna verka operativt med kort
varsel. Detta ska ligga till grund för en ny långsiktig inriktning för regional samverkan.
I detta ligger att initiera en förändring i synsättet på samverkansledning (för definition se
nedan) och en förståelse för behovet av gemensamt arbete och gemensam lägesbild vid
insatser och operationer som kan inordnas i vardagliga till extraordinära händelser och svåra
påfrestningar på samhället i fred. Projektet skall också syfta till att utveckla en gemensam syn
på samverkansledning och stabstjänst dels inom samverkande myndigheter, dels mellan olika
myndigheter i samtliga skilda och förekommande ledningsnivåer. Detta i syfte att höja
samhällets förmåga att möta hot och svåra kriser samt uppnå en ökad effektivitet och
minskade kostnader för insatser och operationer. Samverkansledning har utvecklats i
samverkan med myndigheter i Jönköping, Skåne, Kalmar, Dalarna och Gävleborg.
Under arbetets gång har man i projekt GROHS upptäckt ett behov av att dokumentera och
vetenskapligt förankra tankarna och idéerna gällande det som de har valt att kalla
samverkansledning, vilket är en beteckning på att olika organisationer samverkar i uppgift
men har en egen ledning.
Med anledning av ovanstående har Crismart fått i uppdrag av projekt GROHS att dels
genomföra en litteraturstudie för att skapa en överblick av den teori och empiri som finns runt
problemställningen om samverkansledning, 1 och dels att genomföra dokumentation av
GROHS-projektets tankar gällande samverkansledning. Detta dokument utgör
dokumentationen och har arbetats fram genom samverkan med nyckelpersoner inom
projektet. Samverkansledning har på detta sätt tydliggjorts och resultatet är denna rapport.
Efter nuvarande avsnitt följer ett motivationsavsnitt kring varför aktörer bör arbeta i
samverkansledning, detta genom att beskriva händelser, krishanteringssystemet samt det
lagrum som råder. Här ges även en kort beskrivning av samverkansledning i förhållande till
andra samverkansformer, så som informationsutbyte genom samverkansbefäl. I uppdraget har
ej ingått att jämföra samverkansledning med andra samverkansarrangemang så som Gotsam,
Cesam, Västsam m.fl. Denna jämförelse är dock viktig för att kunna utvärdera och förbättra
modellerna för regional samverkan.
1
Se Svedin, (2005) Från ledning och samverkan till samverkansledning – en litteraturstudie
5