Årsredovisning - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Årsredovisning 

för budgetåret 2004

Titel: Årsredovisning för budgetåret 2004 

Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) 

Upplaga: 400 ex 

ISBN 91-85053-69-4 

KBM:s dnr: 1247/2004 

Grafisk form: AB Typoform 

Tryck: Elanders Gotab AB, februari 2005 

Skriften kan erhållas kostnadsfritt från 

Krisberedskapsmyndigheten, materielförvaltning 

E-post: bestallning@krisberedskapsmyndigheten.se 

Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens 

webbplats 

www.krisberedskapsmyndigheten.se

Innehåll 

3 Sammanfattning av genomförd verksamhet 

5 Inledning 

6 Politikområde Totalförsvar 

9 Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 

19 Avgiftsbelagd verksamhet 

20 Särskild återrapportering 

47 Finansiell redovisning 

73 Bilaga 1. Redovisning av pågående forskningsprojekt

Sammanfattning av 

genomförd verksamhet 

i slutet av 2004 och början av 2005 prövades samhällets 

krishanteringsförmåga på allvar för första gången 

sedan det nya krishanteringssystemet inrättades sommaren 

2002. 

Jordbävningskatastrofen i Asien och stormen som drabbade 

södra Sverige visade på ett tydligt behov att bedriva 

ett förberedande arbete för såväl de mest osannolika händelser 

som för mer förutsebara katastrofer. 

Krisberedskapsmyndigheten (KBM) kan konstatera att 

många av de förberedelser som genomförts det senaste 

decenniet, både inom ramen för det civila försvaret och 

inom ramen för det nya krishanteringssystemet, har kommit 

till användning under katastroferna. Ambulansflyget 

som transporterade hem skadade från Thailand och de 

frivilliga försvarsorganisationernas insatser under arbetet 

med att återställa el- och telesystemen efter stormen 

utgör två exempel där resurser har byggts upp för det civila 

försvaret. 

Kommunernas, landstingens och länsstyrelsernas krisberedskap 

och samverkansförmåga har förbättrats väsentligt 

de senaste åren och har bidragit till att den senaste 

tidens händelser har kunnat hanteras på ett bättre sätt än 

tidigare. Samtidigt återstår mycket arbete inom krisberedskapsområdet 

innan man kan konstatera att de förebyggande 

åtgärderna för att minska sårbarheten i samhället 

och förmågan att hantera kriser är tillfredställande. 

KBM är nu en etablerad myndighet som under året har 

fortsatt arbetet med att samordna krisberedskapen i det 

svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, 

myndigheter, näringsliv och organisationer har vi 

arbetat med att minska samhällets sårbarhet och förbättrat 

förmågan att hantera kriser. 

Myndigheten har under året prioriterat arbetet med att 

stärka krishanteringsförmågan hos kommuner och länsstyrelser, 

att utveckla planeringssystemet, att förbättra 

näringslivssamarbetet, att fördjupa internationellt samarbete 

och EU-samarbete och att arbeta med utbyggnaden 

av RAKEL-systemet. 

kbm:s verksamhet inom samverkansområde 

Områdesvis samordning, 

samverkan och information 

KBM har under året arbetat vidare med att utveckla samhällets 

krisberedskap. Myndigheten har därutöver genomfört 

ett omfattande utredningsarbete kring hur krishanteringssystemet 

skall fortsätta att utvecklas. Arbetet kommer 

att kunna användas som underlag för regeringens kommande 

beslut inom området. 

Den stabsroll som KBM har under kriser med uppdraget 

att lämna områdesvisa lägesbeskrivningar till Regeringskansliet 

har prövats runt årsskiftet 2004/2005. Samarbetet 

med såväl länsstyrelser som centrala myndigheter och 

Regeringskansliet har fungerat väl och lett till att rapporteringen 

skett utan problem. 

I rollen som expertmyndighet har KBM bedrivit ett 

omfattande arbete med att stödja krishanteringssystemets 

aktörer i deras arbete med att utveckla samhällets krisberedskap. 

I detta sammanhang kan nämnas arbetet med 

att utveckla metodstöd för riskoch sårbarhetsanalyser, 

tekniskt stöd för att utveckla förmågan att leda och samverka 

i en kris, omfattande utbildningsinsatser för personer 

som verkar inom krishanteringssystemet och övningar. 

De två viktigaste övningarna som genomförts under 

2004 är SAMÖ-04 och kärnkraftsövningen Havsörn. SAMÖ-04 

var den första stora samverkansövning som KBM genomfört 

efter det att krishanteringssystemet skapades. Temat 

för övningen var terrorism. Under Havsörn bidrog KBM 

med omfattande stöd till övningen som genomfördes 

under ledning av Statens räddningsverk (SRV). 

Under året har KBM fortsatt arbetet med att bygga upp 

ny kunskap för att förbättra samhällets krishantering. Det 

har skett både inom forskningsområdet för att skapa långsiktig 

kunskap och inom omvärldsanalysområdet för att 

snabbt ta fram kunskapsunderlag om säkerhet och beredskap. 

Bl.a. kan nämnas den rapport som beskrev hur 

Stockholmsområdet skulle klara av en attack motsvarande 

den som inträffade i Madrid den 11 mars 2004. 

KBM bedömer att myndighetens verksamhet inom 

samverkansområdet har lett till att aktörernas kompetens 

har ökat och att förmågan att hantera kriser har förbättrats. 

kbm:s verksamhet inom samverkansområde 

Teknisk infrastruktur 

KBM bedriver två verksamheter inom samverkansområdet 

Teknisk infrastruktur; informationssäkerhet och kommunalteknisk 

försörjning. 

Inom informationssäkerhetsområdet har KBM fortsatt 

utvecklingen av det säkerhetshöjande arbetet. Myndigheten 

har undersökt internetrelaterade hot och risker hos 

en mängd aktörer i samhället bl.a. genom en snabbstudie 

om internetmasken Sasser och spridning av farlig kod. 

årsredovisning 2004 | 3

KBM:s bidrag till den kommunaltekniska försörjningen 

har lett till att robustheten hos 38 kommuner har förbättrats 

gällande bl.a. fjärrvärme, eldistribution och vatten- och 

avloppsförsörjning. Ytterligare bidrag har beviljats för att 

förbättra redundansen inom vattenförsörjningen i Stockholm. 

KBM bedömer att myndighetens verksamhet inom 

samverkansområdet har lett till att kunskapen och medvetenheten 

inom informationssäkerhetsområdet har förbättrats 

och att sårbarheten minskat i de kommuner där 

investeringar i kommunaltekniska försörjningssystem har 

genomförts. 

RAKEL 

KBM fick i början av året i uppdrag att bygga ut ett radiokommunikationssystem 

för samhällsviktiga aktörer – RAKEL. 

På grund av att upphandlingen av systemet överklagades 

och att denna process pågått under hela 2004 har planerad 

verksamhet inom detta område förskjutits. Genomförd 

verksamhet har istället inriktats mot förberedelser. Dessa 

förberedelser har lagt en bra grund för utbyggnaden och 

införandet av RAKEL. 

4 | årsredovisning 2004 

Bidrag till samverkansområdena 

KBM har även fördelat uppgifter och resurser till de samverkansansvariga 

myndigheterna och landets kommuner 

för att de inom sina respektive områden skall vidta åtgärder 

som ökar krishanteringsförmågan eller minskar sårbarheten 

i samhället. Redovisning av genomförd verksamhet samt 

en bedömning av de effekter detta fått på förmågan att 

hantera höjd beredskap och svåra påfrestningar redovisas 

i KBM:s årliga uppföljning som lämnas till regeringen den 

1 april 2005. 

Ekonomiskt utfall 

KBM redovisar ett stort anslagssparande för 2004. Anledningen 

till detta är främst de utgiftsbegränsningar som 

regeringen beslutat om samt att upphandlingen av RAKEL 

överklagats och därmed försenat planerad utbyggnad. 

Slutsats 

KBM gör bedömningen att det arbete som genomförts 

under 2004 har ökat samhällets förmåga att hantera kriser 

och att åtgärder vidtagits som minskat sårbarheten, men 

mycket återstår att göra. De beslut som riksdagen fattade 

i december angående bl.a. förändrade finansieringsprinciper 

är ett viktigt steg i arbetet med att utveckla samhällets 

krisberedskap.

Inledning 

kbm samordnar arbetet med att utveckla krisberedskapen 

i det svenska samhället. Tillsammans med 

kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och organisationer 

minskar vi samhällets sårbarhet och förbättrar 

förmågan att hantera kriser. 

KBM bedriver och finansierar verksamhet inom två 

politikområden: Totalförsvar samt Skydd och beredskap 

mot olyckor och svåra påfrestningar. Inom politikområdet 

Totalförsvar bedriver och finansierar KBM verksamhet inom 

verksamhetsområdet Det civila försvaret och inom politikområde 

Skydd och beredskap mot olyckor och svåra 

påfrestningar bedriver och finansierar KBM verksamhet 

inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar. 

KBM:s verksamhet inom både verksamhetsområde Det 

civila försvaret och verksamhetsområde Svåra påfrestningar 

är indelad i tre verksamhetsgrenar – Åtgärder inom samverkansområde 

(SO) Teknisk infrastruktur, Åtgärder inom 

samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan 

och information och Övrig verksamhet inom ansvarsområdet. 

Huvuddelen av genomförd verksamhet har en koppling 

mot både verksamhetsområde Det civila försvaret och 

verksamhetsområde Svåra påfrestningar. Åtgärder som 

vidtas med främsta syfte att förbättra möjligheterna att 

hantera en höjd beredskap (civilt försvar) leder normalt 

Politikområde 

Verksamhetsområde 

Verksamhetsgren 

Totalförsvar 

Det civila försvaret 

Åtgärder inom 

samverkansområde 


även till att möjligheterna att kunna hantera svåra 

påfrestningar också förbättras och tvärtom. I denna årsredovisning 

har genomförd verksamhet och kostnaderna 

för detta fördelats mot det verksamhetsområde som är 

den främsta anledningen till att verksamheten genomförts. 

Detta är en skillnad från årsredovisningarna för 2002 

och 2003 då KBM istället fördelade kostnaderna för genomförd 

verksamhet lika mellan dessa verksamhetsområden. 

Utöver verksamhet kopplad till verksamhetsområdena 

Detcivila försvaret och Svåra påfrestningar fick KBM den 

1 februari 2004 ansvaret för anskaffning, utbyggnad, anslutning 

och drift och underhåll av det gemensamma radiokommunikationssystemet 

för skydd och säkerhet (RAKEL). 

Den 31 december 2004 hade KBM totalt 178 anställda 

fördelat på 122 anställda på myndighetens kontor i Stockholm 

och 56 anställda på myndighetens kontor i Sollefteå. 

Den 31 december 2003 uppgick antalet anställda till 159 

varav103 i Stockholm och 56 i Sollefteå. 

KBM:s verksamhet under 2004 har främst finansierats 

med anslag. Totalt har KBM under 2004 disponerat 1 897 

639 tkr kopplat till anslagen 6:3 Krisberedskapsmyndigheten 

(KBM:s förvaltningsanslag), 6:5 Civilt försvar, 6:10 

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret 

och 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och 

säkerhet (benämnt 37:6). 

Åtgärder inom 

samverkansområde 



Skydd och beredskap mot olyckor 

och svåra påfrestningar 

Svåra påfrestningar 

Övrig verksamhet 

inom ansvarsområdet 


Politikområde Totalförsvar 

Målet för politikområdet är att bidra till att bevara vårt 

lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta 

militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall 

vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma 

fredsfrämjande och humanitära insatser både i 

och utom Europa. 

Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut 

kunna användas för följande huvudändamål: 

• försvara Sverige mot väpnat angrepp, 

• hävda vår territoriella integritet, 

• bidra till fred och säkerhet i omvärlden och 

• bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra 

påfrestningar i fred. 

Inom politikområdet Totalförsvar genomför KBM verksamhet 

inom verksamhetsområde Det civila försvaret. 

verksamhetsområde 

DET CIVILA FÖRSVARET 

Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för 

utformningen av resurserna är att: 

• värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, 

säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna 

och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat 

angrepp och krig i vår omvärld, 

• bidra till fred och säkerhet i omvärlden och 

• stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera 

svåra påfrestningar på samhället ifred. 

verksamhetsgren 

Åtgärder inom samverkansområde 


Målet för verksamhetsgrenen är att den tekniska infrastrukturen 

i samhället är så utformad att riskerna för störningar 

minimeras samt att samhällets grundläggande 

behov kan tillgodoses vid allvarliga kriser i fred eller vid 

ett väpnat angrepp. 

återrapportering 

1. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet 

som myndigheten genomfört inom områdena 

informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning 


samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande 

till gjorda insatser. 

Genomförd verksamhet inom områdena informationssäkerhet 

och kommunalteknisk försörjning har främst 

genomförts i syfte att kunna motstå svåra påfrestningar 

och redovisas därför i sin helhet under verksamhetsområde 

Svåra påfrestningar. 

Kostnaderna redovisas i likhet med genomförd verksamhet 

i sin helhet under verksamhetsområde Svåra 

påfrestningar vilket är en skillnad mot KBM:s årsredovisningar 

för 2003 och 2002 då 50 procent av kostnaderna 

redovisades under verksamhetsområde Civilt försvar. 


2. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i 

så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och 

samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för 

myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida 

förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället 

i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. 

Innebörden av el, telekommunikationer och samhällsviktiga 

IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets 

säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också 

redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en 

begränsning för en sådan förmåga. 

Enligt förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten 

skall KBM kunna lämna stöd till 

offentliga organ i krissituationer och kunna bistå Regeringskansliet 

med främst områdesvisa lägesbeskrivningar. En 

bedömning av KBM:s förmåga att lösa dessa uppgifter 

redovisas under återrapportering 9, sid 17. 


Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis 

samordning, samverkan och information 

Målet för verksamhetsgrenen är att samhällets grundläggande 

behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan 

och information säkerställs för krishantering vid 

allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp. 



som myndigheten genomfört inom områdena

samordning, samverkan, krishantering och ny kunskap 



De åtgärder som redovisas under verksamhetsområde Civilt 

försvar avser åtgärder som till allra största delen syftar till 

att förstärka förmågan inom ramen för det civila försvaret. 

De åtgärder som anses ha en dubbelnytta, dvs. både för 

det civila försvaret och fredstida krishantering, redovisas 

inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar. Mot bakgrund 

av denna tolkning redovisas här stödet till de frivilliga 

försvarsorganisationerna och KBM:s samordning av 

civilpliktsfrågor. Verksamheten redovisas inom området 

krishantering eftersom den förmåga som skapas kan 

utnyttjas vid höjd beredskap. 

Frivilliga försvarsorganisationer 

De frivilliga försvarsorganisationerna har på uppdrag av 

KBM genomfört utbildningar för sina medlemmar inom 

områden som bedöms ge ett väsentligt tillskott till samhällets 

krishanteringsförmåga. KBM har i dialog med 

organisationerna följt upp genomförda utbildningar samt 

planerat utbildningar för 2005. KBM har i dialog med 

aktörerna i krishanteringssystemet identifierat områden 

där de frivilliga kan bidra med förmågor vid svåra påfrestningar 

på samhället i fredstid. Under rubriken Särskild 

återrapportering (sid 38) redovisas de frivilliga försvarsorganisationernas 

verksamhet samt en bedömning av vilka 

effekter verksamheten har fått. 

KBM har fördelat projektmedel till frivilliga försvarsorganisationer 

i syfte att skapa möjligheter för organisationerna 

att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet 

i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och 

Ukraina. Myndigheten har, för att kunna göra en bedömning 

av effekterna av frivilligorganisationernas verksamhet, 

genomfört en studie av organisationernas insatser åren 

1999-2003 (Dnr 0615/2004). Resultatet av studien visar att 

genom de olika projekten har svenska frivilliga försvars- 

organisationer bidragit med kompetenshöjande insatser 

samt utveckling av de utländska samarbetsorganisationernas 

uppbyggnad och organisering. Under rubriken Särskild 

återrapportering (sid 41) redovisas en bedömning av vilka 

effekter som de frivilliga försvarsorganisationerna har för 

utvecklingen av motsvarande verksamhet i Estland, Lettland, 

Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. 

KBM har under 2005 dessutom fördelat organisationsstöd 

till fem av de tio organisationer som löser uppgifter 

inom krishanteringssystemet. De övriga fem som också 

löser sådana uppgifter har av administrativa skäl fått sitt 

organisationsstöd från Försvarsmakten. Totalt har 25 309 

tkr utbetalats i organisationsstöd vilket redovisas under 

verksamhetsgrenen Övrig verksamhet inom ansvarsområdet. 

Civilplikt 

KBM har svarat för samordningen av civilpliktsfrågor, bl.a. 

genom kontakt med utbildningsansvariga myndigheter, 

Pliktverket och Civilpliktsrådet. KBM har sedan december 

2003 det administrativa ansvaretför Civilpliktsrådet och 

under året har bl.a. nya rutiner utvecklats för administration 

av rådets verksamhetsmedel och förmåner. 

KBM har därutöver delfinansierat Pliktverkets informationssystem 

PLIS och totalförsvarsinformation som riktat sig 

mot ungdomar. 


4. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i så 

fall hur beroendet av el, telekommunikationer och 










2004 2003 2002 (6 mån) 

Åtgärder inom SO Områdesvis samordning, 

samverkan och information (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Samordning 0 0 0 0 0 0 

Samverkan 0 0 0 0 0 0 

Krishantering 71 626 –205 71 940 –12 5 714 –46 

Ny kunskap 0 0 0 0 0 0 

Summa verksamhetsgrenen 71 626 –205 71 940 –12 5 714 –46 





med främst områdesvisa lägesbeskrivningar. 

En bedömning av KBM:s förmåga att lösa dessa uppgifter 



Övrig verksamhet inom ansvarsområdet 

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden 

som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för 

fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan 

och samordning gemensamt verkar för att samhällets sårbarhet 

minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras. 


5. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska 

utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den 

indelning i samverkansområden som framgår av förordningen 

(2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering 

och höjd beredskap. 

Verksamhetsgrenen Övrig verksamhet inom ansvarsområdet 

avser bidrag till andra organisationer för att finansiera 

åtgärder som dessa vidtar för att förbättra förmågan att 

hantera svåra påfrestningar och höjd beredskap. De åtgärder 

som anses ha en dubbelnytta, dvs. både för det civila 

försvaretoch fredstida krishantering, redovisas inom verksamhetsområde 


De åtgärder som redovisas under verksamhetsområde 

Civilt försvar avser de åtgärder som enbart eller till allra 

största delen höjer förmågan inom verksamhetsområde 

Detcivila försvaret. Hit hör åtgärder som utbildning av 

civilpliktiga och förmånsmedel för dessa, driftvärn, 


avveckling av utrustning och anläggningar för civilt försvar, 

investeringar för Försvarsmaktens behov, inköp och 

underhåll av materiel och utrustning för höjd beredskap, 

underhåll av skyddsrum, fullträffskyddade teleanläggningar 

samt anpassningsplanering. 

KBM har under 2004 utbetalat totalt 893 302 tkr i bidrag 

till de samverkansansvariga myndigheterna, inklusive 

länsstyrelserna. För 2003 uppgick dessa bidrag till 966 276 

tkr och för 2002 till endast 20 765 tkr. Det låga utfallet 2002 

beror dels på att KBM bildades den 1 juli och dels på att 

huvuddelen av nuvarande anslag 6:5 Civilt försvar disponerades 

av respektive myndighet. Den del av dessa bidrag 

som avser verksamhetsområde Civilt försvar bedöms för 

2004 uppgå till 171 894 tkr, för 2003 till 226 300 tkr och för 

2002 till 0 tkr. Fördelningen mellan verksamhetsområden 

baseras för 2004 på underlag från myndigheterna och för 

2003 på den uppdelning som KBM redovisade i den årliga 

uppföljningen för 2003 (KBM dnr 0918/2003). 

Inom verksamhetsgrenen, under samverkansområde 

Områdesvis samordning, samverkan och information, 

ingår även den statliga ersättningen till kommunerna som 

KBM utbetalat i enlighet med lag (1994:1720) och förordningen 

(1995:128) om civilt försvar samt organisationsstöd 

till de frivilliga försvarsorganisationerna som finansierats 

med anslag 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 

inom totalförsvaret. 

KBM:s hantering av dessa bidrag ingår i KBM:s samordningsroll 

och redovisas därför under verksamhetsgren 

Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, 

samverkan och information. 

Redovisning av genomförd verksamhet samt en 

bedömning av de effekter detta fått på förmågan att hantera 

höjd beredskap redovisas i KBM:s årliga uppföljning 

som lämnas till regeringen den 1 april 2005. 

2004 2003 2002 (6 mån) 

Övrig verksamhet inom 

ansvarsområdet (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Teknisk infrastruktur 17 894 0 14 000 0 0 0 

Transporter 61 736 0 63 600 0 0 0 

Spridning av farliga ämnen 16 288 0 25 000 0 0 0 

Ekonomisk säkerhet 0 0 0 0 0 0 



207 138 0 209 912 0 95 710 0 

Skydd, undsättning och vård 75 977 0 123 700 0 0 0 

Summa verksamhetsgrenen 379 032 0 436 212 0 95 710 0 

– Varav bidrag till myndigheter 171 894 0 226 300 0 0 0 

– Varav bidrag till kommuner 181 829 0 180 982 0 88 455 0 

– Varav bidrag till frivilliga försvarsorg. 25 309 0 28 930 0 7 255 0

Politikområde Skydd och beredskap 

mot olyckor och svåra påfrestningar 

Målet för politikområdet är att: 

• minska risken för och konsekvenserna av olyckor och 

svåra påfrestningar på samhället i fred och 

• minska lidande och skadeverkningar av olyckor och 

katastrofer i andra länder. 

Inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och 

svåra påfrestningar genomför KBM verksamhet inom verksamhetsområde 


verksamhetsområde 

SVÅRA PÅFRESTNINGAR 

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra 

påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår 

påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga 

säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller 

i miljö hindras eller begränsas. 


Åtgärder inom samverkansområde 


Målet för verksamhetsgrenen är att den tekniska infrastrukturen 

i samhället är så utformad attriskerna för störningar 

minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan 

tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred. 




informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning 



Informationssäkerhet 

KBM har under året vidareutvecklat arbetet inom informationssäkerhetsområdet. 

Det arbete som påbörjades under 

2003 i form av samverkan med berörda aktörer har fördjupats 

och insatser för att öka kunskapen inom området 

har genomförts. 

En samlad nationell bedömning som identifierar problem 

inom informationssäkerhetsområdet har lämnats till 

regeringen (KBM dnr 0026/2004). Denna bedömning har 

bl.a. lett till aktiva åtgärder inom KBM och för inriktningen 

av verksamheten inom området i form av genomförda studier, 

utbildningar i Basnivå för IT-säkerhet (BITS), seminarier 

och workshops. 

Informationssäkerhetsrådet har tagit initiativ till och 

genomfört ett nordiskt informationssäkerhetsseminarium 

med deltagare från motsvarande myndigheter i Finland, 

Norge och Danmark. Seminariet resulterade i en överenskommelse 

om samarbete inom omvärldsbevakning, möjlig 

gemensam inriktning för samverkan med den nya europeiska 

informationssäkerhetsbyrån ENISA samt förslag avseende 

samverkan kring forskning inom området informationssäkerhet. 

Ett kontaktnät har skapats för informationsutbyte 

mellan de nordiska länderna inom omvärldsanalysområdet. 

För att öka medvetenheten om betydelsen av hög 

informationssäkerhet vid myndigheter har KBM påbörjat 

en kompetenshöjande aktivitet med vissa myndigheters 

verksledningar. Erfarenheter från möten med tre myndigheter; 

Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten och Affärsverket 

Svenska kraftnät (SvK) visar att aktiviteten har lett 

till konkreta åtgärder för att stärka myndigheternas informationssäkerhet. 

Som ett ytterligare verktyg för att öka 

informationssäkerheten hos företag och myndigheter har 

en DVD-film, Be-Aware, tagits fram på uppdrag av KBM. 

KBM har genomfört 15 kurser i BITS. Målgruppen har 

främst varit IT-säkerhetsansvariga inom offentlig sektor 

och samlade totalt över 400 deltagare. Kurserna har fått 

ett positivt genomslag och KBM bedömer att IT-säkerhetskunskaperna 

har ökat. 

En snabbstudie av internetmasken Sasser och spridning 

av skadlig kod har genomförts. Studien har visat att förståelsen 

ökat om hur skadlig kod sprids och vilka de samhällsmässiga 

konsekvenserna av skadlig kod blir. För att få 

en samlad bild av synen på skadlig kod och dess verkan 

har en fördjupad studie genomförts. 22 tekniska och 

administrativa chefer på kommuner, landsting, länsstyrelser, 

myndigheter och statliga bolag har intervjuats och gett sin 

syn på skadlig kod och dess verkan på den egna verksamheten. 

I studien redovisas konsekvenserna som kan uppstå 

i samhället i samband med att skadlig kod används. Studien 

ger också en bild av den beredskap som finns i dag 

för att hantera skadlig kod. 

Samhällets ökade användning av informationsteknik 

har skapat stora beroenden p.g.a. den tilltagande 

sammankopplingen av system och den stora mängden 

data som skickas över nätverk. Med anledning av detta är 

detangeläget att kartlägga möjligheterna att dels utifrån 


göra intrång och manipulera i dessa system och dels följa 

upp hur hotet utvecklas i Sverige. KBM har därför påbörjat 

en kartläggning där målet är att undersöka vilka internetrelaterade 

hot och risker som svenska myndigheter och 

företag kan utsättas för samt jämföra detta i ett internationellt 

perspektiv. Den första rapporten som avser fjärde kvartalet 

2004 kommer att redovisas i början av 2005. Rapporten 

visar på att det inte har varit någon speciellt hög hotbild 

under denna period. 

KBM bedömer att vidtagna åtgärder har bidragit till att 

öka kunskapen och medvetenheten inom informationssäkerhetsområdet. 

Kommunalteknisk försörjning 

KBM har under året utbetalat totalt 25 135 tkr i bidrag till 38 

kommuner för att förbättra robustheten, dvs. reservalternativ, 

i den kommunaltekniska försörjningen. Bidragen har 

minskat kommunernas sårbarhet inom fjärrvärme, eldistribution, 

vatten- och avloppsförsörjning samt vid vissa prioriterade 

fastigheter. Under året har bidrag bl.a. beviljats till 

ett gemensamt projekt för anläggande av reservmatningsstationer/tryckstegringsstationer 

för överföring av dricksvatten 

mellan Stockholm Vatten och Norrvattens nät i Storstockholm. 

Detta förstärker vattenförsörjningen för totalt 

ca 1,7 miljoner människor. 














2004 2003 2002 (6 mån) 

Åtgärder inom SO 

Teknisk infrastruktur (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Informationssäkerhet 20 881 –26 11 833 –71 2 706 –48 

Kommunalteknisk försörjning 28 923 –5 31 343 –5 21 737 –15 

Summa verksamhetsgrenen 49 804 –31 43 176 –76 24 443 –64 




med främst områdesvisa lägesbeskrivningar. 

En bedömning av KBM:s förmåga att lösa dessa uppgifter 



Åtgärder inom samverkansområde Områdesvis 

samordning, samverkan och information 

Målet för verksamhetsgrenen är att samhällets grundläggande 

behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan 

och information säkerställs för krishantering vid 

svåra påfrestningar på samhället i fred. 




samordning, samverkan, krishantering och ny kunskap 



Samordning och samverkan 

KBM har under året, tillsammans med andra aktörer i krishanteringssystemet, 

arbetat med att minska samhällets 

sårbarhet och förbättra förmågan att hantera kriser genom 

samordning och samverkan. 

KBM bedriver omfattande samordning av och samverkan 

med andra aktörer i krishanteringssystemet och normalt är 

dessa områden nära sammankopplade med varandra. Enligt 

regleringsbrevet skall dock KBM redovisa samordning och 

samverkan i två skilda avsnitt. KBM:s tolkning av skillnaden 

mellan samordning och samverkan är att myndigheten har 

någon form av direktivrätt i förhållande till andra parter vid 

samordning. Att verka för samordning innebär dock ingen 

direktivrätt och redovisas därför som samverkan. KBM har 

utgått från myndighetens instruktion i bedömningen av vad 

som redovisas inom respektive område.

Samordning 

KBM har fortsatt arbetet med att utveckla planeringsprocessen. 

Under året har bl.a. ett planeringsunderlag för 

samhällets krisberedskap 2005 tagits fram vilket redovisades 

till regeringen den 1 mars 2004 (KBM dnr 0812/2003). 

Underlaget innehåller förslag på beredskapsåtgärder och 

en fördelning av anslag 6:5 Civilt försvar för år 2005. En 

planeringsinriktning för samhällets krisberedskap (KBM 

dnr 0217/2004) har tagits fram vilken har legat till grund för 

det planeringsunderlag för 2006 som påbörjats och som 

skall redovisas till regeringen den 1 mars 2005. I planeringsinriktningen 

har bl.a. vikten av ett fungerande samarbete 

mellan statliga myndigheter och näringslivet kring 

beredskapsfrågor betonats och resultaten från 2003 års 

årliga uppföljning och riskoch sårbarhetsanalyser 

beaktats. KBM har även bedrivit ett arbete för att mer 

aktivt integrera länsstyrelserna i planeringsprocessen. 

KBM har under året utvecklat ett webb-baserat planeringsverktyg 

som kommer att börja användas under första 

kvartalet 2005. Verktyget kommer bl.a. att underlätta 

berörda myndigheters arbete i planeringsprocessen. 

KBM bedömer att den samordning som bedrivits inom 

ramen för planeringsprocessen har ökat förutsättningarna 

för att förbättra samhällets krisberedskap. 

Samverkan 

KBM har fortsatt arbetet med att öka samverkan och samordning 

då det gäller beredskapen mot kemiska, biologiska, 

radiologiska och nukleära ämnen (CBRN, i vissa 

sammanhang även förkortat NBC) och bl.a. på uppdrag av 

regeringen utarbetat en NBC-strategi (KBM dnr 0216/2004) 

samt genomfört sex möten med myndighetens CBRN-råd. 

Tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 

och Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) ansvarade 

KBM för Sveriges NBC-dagar i Umeå den 9-10 mars 2004. 

Under hösten har KBM deltagit i internationella möten 

kring och planerat för Nato/PFF ”Minimum standard” 

konferensen som skall arrangeras i samarbete mellan 

SRVoch KBM i juni 2005. Flera studieuppdrag har lagts 

ut på FOI och SkyddC, bl.a. om metoder för förbättrad 

B-beredskap. KBM har under året även genomfört en 

inventering av befintlig skyddsutrustning. 

KBM bedömer att vidtagna åtgärder har ökat förutsättningarna 

för att utveckla och stärka samhällets samlade 

förmåga att motstå och hantera CBRN-hot. 

KBM har under året verkat för ökad samverkan mellan 

offentliga organ, organisationer och näringsliv. Detta har 

gjorts genom bl.a. en kartläggning av de berörda myndigheternas 

syn på privat-offentlig samverkan och genom att 

KBM särskilt har uppmärksammat näringslivsfrågorna inom 

ramen för planeringsprocessen. I enlighet med myndighetens 

instruktion har KBM bedrivit verksamhet med 

näringslivsrådet. Rådet har genomfört sex möten och bl.a. 

deltagit i arbetet med myndighetens regeringsuppdrag 

inför 2005 års Krisberedskapsproposition. Myndigheten har 

vidare initierat tre studier angående privat-offentlig samverkan. 

Dessutom har en kommunikationsstrategi tagits 

fram för att på ett klart och tydligt sätt förmedla kunskap 

om krishantering och krisberedskap ut till näringslivets 

aktörer. 

Sammantaget har KBM:s näringslivsarbete fått till effekt 

att medvetenheten hos näringslivet avseende krisberedskapsfrågor 

har ökat. Dessutom har kunskapen om behovetavprivat– 

offentlig samverkan ökat hos myndigheter 

och offentliga organ i krishanteringssystemet. Detta innebär 

sammantaget att samhällets sårbarhet på sikt kommer 

att minska och att krishanteringsförmågan kommer att 

höjas. 

KBM har vidareutvecklat samverkan med trossamfunden 

och samfundens intresse för samhällets krishantering 

är stort, särskilt på lokal nivå. Trossamfundens krisberedskapsråd 

har under året haft tre möten där frågor om krisberedskap 

har diskuterats. Rådet består av tio ledamöter, 

varav fyra kommer från Svenska kyrkan och sex från övriga 

samfund. Under året har KBM även genomfört två regionala 

samverkansdagar, en i Malmö och en i Umeå. Samverkansdagarna 

har genomförts tillsammans med representanter 

från länsstyrelser, kommuner och trossamfund i 

syfte att förbättra samverkan mellan dessa aktörer genom 

att ge deltagarna en ökad kunskap om varandras roller och 

organisation vid större kriser och genom att skapa nya 

kontakter. 

KBM bedömer att förståelsen har ökat för trossamfundens 

möjligheter att bidra till krishanteringen i samhället. 

KBM har aktivt deltagit i Nato/PFF och EU samarbetet 

avseende krisberedskapsfrågor. KBM har på uppdrag av 

regeringen tagit fram ett inriktningsdokument för hur 

myndighetens internationella verksamhet bör inriktas 

(KBM dnr 0073/2004). KBM har även utvecklat det bilaterala 

samarbetet med motsvarande myndigheter i bl.a. Danmark, 

Norge, Finland, Litauen och Slovenien. Den viktigaste 

effekten av den internationella verksamheten har varit att 

kunskap om andra länders krisberedskapsarbete fördjupats 

och att denna kunskap sedan har kunnat användas för att 

utveckla och stärka den svenska krisberedskapen. 

Krishantering 

KBM har under året utvecklat krisberedskapsarbetet och 

stärkt krishanteringsförmågan inom krishanteringssystemet 

på lokal, regional och nationell nivå. KBM:s stöd till 

aktörerna har främst syftat till att höja kunskapen och 

kompetensen inom området krisberedskap så att den är 

tillräcklig i förhållande till aktörernas roller samt till att 

förbättra de tekniska förutsättningarna för att kunna leda 

och samverka i kris. KBM har också lämnat stöd i samband 

med jordbävningskatastrofen i Asien och stormen i södra 

Sverige. 


KBM:s egen beredskap 

KBM har under året utvecklat metoder och teknik för att 

kunna stödja Regeringskansliet med främst områdesvisa 

lägesbilder i samband med kriser. Under övningen SAMÖ-04 

övade KBM sin egen krisberedskapsorganisation i den roll 

som KBM har att kunna bistå Regeringskansliet. KBM:s mål 

för deltagandet i övningen var att pröva ett nytt koncept 

och att hitta kommunikationsformer mellan krishanteringssystemets 

aktörer. I utvärderingen av övningen framgick 

att det nya konceptet och organisationen fungerade tillfredsställande, 

men att myndigheten bör utveckla arbetssätt 

och metoder ytterligare. 

Med anledning av jordbävningskatastrofen i Asien och 

stormen i södra Sverige aktiverade KBM från och med den 

27 december 2004 sin lägescentral. Huvuduppgiften har 

varitatt stödja Regeringskansliet och ansvariga myndigheter, 

landsting och kommuner i Sverige med att skapa en 

gemensam lägesbild i arbetet med att ta hand om återvändande 

svenskar och anhöriga till omkomna. 

KBM har även i uppgift att kunna lämna stöd till andra 

myndigheter vid akuta kriser. I samband med att SRV 

organiserade den grupp som åkte till Thailand den 28 

december för att stödja svenskar på plats i katastrofområdet 

bidrog KBM med två medarbetare. Dessa bemannade 

befattningar som insatsledare respektive kriskommunkatör. 

KBM fick i februari 2004, i likhet med ett 50-tal andra 

myndigheter, i uppdrag av regeringen att ha webbsidor 

med krisinformation på myndighetens publika webbplats. 

En förberedd plats för detta slags sidor finns nu på webbplatsen. 

Det finns också möjlighet att försätta webbplatsen 

i "krisläge". I samband med övningen SAMÖ-04, jordbävningskatastrofen 

i Asien och stormen i södra Sverige har 

KBM prövat olika modeller för hur myndigheten skall tillhandahålla 

krisinformation på webbplatsen. 

Stöd till länsstyrelser 

KBM har tillsammans med länsstyrelserna arbetat med att 

konkretisera, utreda och utveckla områden som det geografiska 

områdesansvaret, riskoch sårbarhetsanalysarbetet 

och frågor rörande länsstyrelsernas behov av kompetensutveckling. 

KBM har genomfört en utbildning, ”Den strategiska 

rollen”, och en konferens för länsstyrelsernas länsråd. 

Syftet med dessa båda aktiviteter har varit att sprida 

kunskaper om samhällets krisberedskapsarbete och länsstyrelsernas 

roll i krishanteringssystemet. KBM har även 

genomfört fyra konferenser där samtliga länsstyrelser men 

också andra aktörer varit representerade. För länsstyrelsernas 

försvarsdirektörer har KBM arrangerat en krisberedskapsutbildning 

i samarbete med Försvarshögskolan (FHS). 

KBM har under 2004 vidmakthållit de regionala ledningsplatserna. 

Modifieringar av ledningsplatserna vid 

länsstyrelserna i Västmanlands och Örebro län har genomförts 

och KBM har lämnat stöd och ekonomiskt bidrag till 

utbyggnaden av reservkraft på länsstyrelsen i Västra Götalands 

län. 


En utredning av distansövervakning avseende larm och 

driftfunktioner för ledningsplatserna har utförts och förstudier 

inför en installation har påbörjats i Örebro, Västmanland 

samt Västra Götalands län. 

KBM har under året bedrivit metodutveckling för att 

kunna genomföra tele- och nätsäkerhetsanalyser av kommunikationsförmågan 

på regional nivå utgående från 

länsstyrelsens samordningsroll. Som en första tillämpning 

av denna metod har en analys påbörjats i samverkan med 

länsstyrelsen i Blekinge. En slutrapport från denna analys 

kommer att presenteras under första halvåret 2005. 

Analysens resultat skall kunna ligga till grund för förslag 

på förbättringsåtgärder avseende kommunikation mellan 

länsstyrelsen och övriga krishanteringsaktörer inom länet. 

KBM bedömer att genomförda åtgärder har utvecklat 

länsstyrelsernas förmåga att samordna krisberedskapsarbetet 

på regional och lokal nivå. 

Stöd till landsting 

På uppdrag av regeringen (Fö 2004/1404/CIV) har KBM i 

samarbete med Socialstyrelsen och Landstingsförbundet 

(fr.o.m. 2005-01-01 Sveriges kommuner och landsting) 

konkretiserat landstingens uppgifter vid extraordinära 

händelser i fred. Resultatet utvecklar landstingens roll 

i krishanteringssystemet. 

För att stärka landstingens krishanteringsförmåga har 

KBM genomfört fyra utbildningar i övningsmetodik och 

totalt har 19 av 21 landsting genomgått utbildningen. 

Genom utbildningen har landstingen ökat sin egen 

förmåga att i samverkan med andra landsting kunna 

planlägga och genomföra övningar för krisledningsnämnderna. 

Stöd till kommunerna 

KBM har bistått Försvarsdepartementet med underlag för att 

få till stånd ett avtal mellan staten och Svenska kommunförbundet 

(fr.o.m. 2005-01-01 Sveriges kommuner och 

landsting). KBM bemyndigades av regeringen att underteckna 

ett avtal mellan staten och Svenska Kommunförbundet 

om ersättning för kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem. 

Avtalet undertecknades i juni 2004. 

KBM och Svenska kommunförbundet har arbetat med 

ett handlingsprogram för att koordinera och strukturera 

genomförandearbetet av kommunöverenskommelsen. Ett 

gemensamt seminarium mellan KBM, Svenska Kommunförbundet 

och SRV har genomförts med representanter 

från kommuner och länsstyrelser för att utveckla uppföljningsmetoder 

för kommunernas nya krisberedskapsarbete. 

Tre seminarier har genomförts om kommunernas förebyggande 

arbete med tyngdpunkt på riskoch sårbarhetsanalyser. 

Övningsmetodikutbildning för kommunernas 

beredskapssamordnare har genomförts i fyra län och ledningsmetodikutbildning 

har genomförts i samarbete med 

länsstyrelser för ett 30-tal kommuner. KBM har även utarbetat 

publikationen ”Vägledning för kommunernas

planering inför extraordinära händelser” som distribuerats 

till samtliga kommuner och länsstyrelser. 

KBM bedömer att kommunerna i högre grad än tidigare 

har blivit medvetna om ansvar, skyldigheter och befogenheter 

i krishanteringssystemet. Kommunernas förmåga 

att planera inför extraordinära händelser i fredstid har 

ökat. 

KBM har lämnat bidrag till 20 kommuner för förstärkningsåtgärder 

för kommunal ledning. Bidrag till ytterligare 

10 kommuner har skjutits till 2005 eftersom kommunerna 

inte hunnit färdigställa planerade åtgärder. 

De förstärkningsåtgärder som genomförts har gett kommunerna 

en bättre möjlighet att utöva kommunal ledning 

vid en svår påfrestning. Förstärkningsåtgärderna har 

främst gällt reservelverk, brand- och skalskydd. 

Övningar 

KBM har tillsammans med 12 centrala och 9 regionala myndigheter 

planerat och genomfört samverkansövningen 

SAMÖ-04. De geografiska områden som ingick i övningen 

var Västra Götaland, Örebro och Östergötland, totalt deltog 

ca 600 personer. Scenariot för övningen var terrorism med 

hot om spridning av biologisk smitta och hot om användning 

av smutsig bomb. Målet var att myndigheterna skall 

öka sin förmåga att leda, samordna och informera vid svåra 

påfrestningar på samhället i fred. Övningsmålen har i 

huvudsak uppnåtts. Övningen har tydligt visat på behovet 

av att utveckla former för samverkan, rapportering och 

samordnad information mellan aktörerna i kriser. Behov 

finns av ytterligare samverkansövningar med andra scenarier 

som grund. Utvärderingsarbetet och återkopplingen till 

de övade slutförs under början av 2005 vid två seminarietillfällen. 

KBM har under 2004 lämnat stöd till flera övningar på 

regional nivå. Exempelvis har KBM i samarbete med SRV 

och Länsstyrelsen i Uppsala län planerat och genomfört 

kärnkraftsövningen Havsörn. Scenariot byggde på en kärnteknisk 

olycka. Målet var att myndigheterna skall öka sin 

förmåga att leda, samordna och informera vid en kärnteknisk 

olycka som också är en svår påfrestning på samhället 

i fred. Övningsmålen har i huvudsak nåtts. Även denna 

övning har visat på behovet av att utveckla formerna för 

samverkan, rapportering och samordnad information 

mellan aktörerna vid kriser. Under övningen genomförde 

FHS, på uppdrag av KBM, en studie om allmänhetens 

reaktioner på krisinformation. Studien kommer att redovisas 

under första halvåret 2005. 

KBM har genom förberedelsearbetet och genomförandet 

av SAMÖ-04 och Havsörn utvecklat förmågan att initiera, 

planera, genomföra och utvärdera övningar inom krishanteringssystemet. 

”In the spirit of PfP”-övningen Viking 03 avslutades 

under 2004 genom att KBM genomförde ett återkopplingsseminarium 

tillsammans med de civila myndigheter och 

organisationer som medverkade i övningen. KBM har 

dessutom varit sammanhållande för Sveriges deltagande 

i övningen Barents Rescue 2005. 

KBM bedömer att den nationella och internationella 

övningsverksamheten ökat samhällets krishanteringsförmåga 

och kunskaperna om EU:s gemenskapsmekanism 

och internationell krishantering. KBM:s förmåga att planera, 

genomföra och utvärdera nationella och internationella 

övningar har också ökat. 

Utbildningar 

KBM har erbjudit generella utbildningar till samtliga aktörer 

inom krishanteringssystemet och anpassade utbildningar 

för särskilda befattningshavare. Utbildningarna har 

genomförts i egen regi eller genom uppdrag till Försvarshögskolan 

(FHS), Centrum för risk och säkerhetsutbildning 

(CRS), Göteborgs handelshögskola (GHH), Umeå universitet 

(UMU) och Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC). 

Utvärderingarna visar att utbildningarna väl fyller de av 

KBM uppsatta målen. KBM har lagt vikt vid att frågor om 

mänskliga rättigheter beaktas i utbildningsverksamheten. 

För samtliga ovanstående utbildningar har kursutvärderingar 

genomförts. Resultaten visar att utbildningarna 

är mycket uppskattade och att utbildningsmålen uppnåtts. 

KBM har under hösten även genomfört en webbaserad 

enkätundersökning i syfte att utvärdera effekterna av de 

utbildningar KBM arrangerade under hösten 2003 och våren 

2004. Enkäten omfattade 21 olika utbildningar med totalt 

436 deltagare. 45 % av de tillfrågade svarade på enkäten. 

99,6 % av de svarande anser att utbildningarna har gett 

ökade kunskaper inom det område som behandlats och 

96,5 % anser att kunskaperna har varit användbara i den 

ordinarie verksamheten. 86 % anser att utbildningarna har 

skapat ett ökat engagemang och intresse för krisberedskapsfrågor 

och 90,5 % anser att utbildningarna bidragit 

till att bredda kontaktnätet inom krisberedskapsområdet. 

Tekniska stödsystem för krishantering 

KBM har under året arbetat med att ta fram ett skyddat 

webbaseratinformationssystem, WIS, och en kravspecifikation 

är framtagen i samverkan med en kravställargrupp 

bestående av representanter från centrala myndigheter, 

länsstyrelser, landsting och kommuner. En prototyp av det 

skyddade webbaserade informationssystemet har tagits 

fram i samarbete med kravställargruppen tillsammans 

med några kommuner och länsstyrelsen i Stockholms län. 

Kravspecifikationen och prototypen kommer att ligga till 

grund för en upphandling av det skyddade webbaserade 

informationssystemet under 2005. 

Detta informationssystem kommer att öka möjligheten 

att utbyta information mellan de aktörer som skall samverka 

vid en händelse. Erfarenheterna från KBM:s samverkansövning 

SAMÖ-04 visar att formerna för samverkan 

mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå i krishanteringssystemet 

behöver utvecklas för att förbättra 

samhällets krishanteringsförmåga. Bl.a. behöver formerna 


UTBILDNINGAR 2004 Antal kurser Antal dagar Antal deltagare Arrangör 

Arrangemang 

Gemensam lägesbild och GIS 1 2 23 KBM/LM 

Grundkurs i krisberedskap 3 9 72 FHS 

Krisberedskap för forskare 1 2 25 FHS 

Krisberedskap för jurister LST 1 2 29 KBM 

Krisberedskap för länsråd 

Kriskommunikation, kommun- 

1 2 14 FHS 

länsstyrelseinformatörer 2 6 76 KBM 

NBC-distans 1 3 45 SkyddC 

Presschefskurs 

Påbyggnadskurs i civil och militär 

1 5 16 FHS 

krishantering 

Robust samhälle (ROSS) Göteborg, 

1 3 16 FHS 

Malmö, Umeå 3 4 41 GHH/UMU 

Kommunala beredskapssamordnare 1 3 24 KBM 

Solbacka-kursen 1 5 36 FHS 

Statskunskap A 1 (ht 04) 24 FHS 

Statskunskap A (halvfart) 1 (ht 03/vt 04) 17 FHS 

Statskunskap B 1 (vt 04) 27 FHS 

Statskunskap B (halvfart) 1 (ht04/vt 05) 16 FHS 

Statskunskap C 1 (ht 04) 28 FHS 

Statskunskap Praktik 1 (vt 04) 1 FHS 

Statskunskap Praktik 1 (ht 04) 1 FHS 

Statskunskap D 1 (vt 04) 22 FHS 

Steg I Högre kurs 2 31 69 FHS 

Steg II Högre kurs 1 25 32 FHS 

Strategiska rollen -04 1 3 16 KBM 

Utvecklingsprogram för kvinnor, (sem 5) 1 3 20 KBM 

Vakthavandebeslutsfattare (VB) utbildning 3 9 55 CRS 

Övningsledarutbildning 1 5 26 KBM 

Summa 34 122 771 

för rapportering och informationsutbyte mellan aktörerna 

vid kriser utvecklas och standardiseras. 

Arbetet med att ”inrätta en nationell portal med krisinformation” 

har genomförts parallellt med uppdraget att 

”verka för att kommuner och landsting skall ha krisinformation 

på sina webbplatser” (Fö2003/247/CIV). Under året 

har länsvisa seminarier genomförts i samarbete med länsstyrelserna. 

Syftet har varit att förankra arbetet och utveckla 

likartade strukturer för samordning av information på 

nationell, regional och lokal nivå. 


I arbetet med att hantera konsekvenserna av jordbävningskatastrofen 

i Asien utnyttjade KBM vunna erfarenheter 

från arbetet med den nationella portalen för att utveckla 

en portal med information om katastrofen. Denna portal 

används f.n. av Rådet för stöd och samordning. 

KBM bedömer att genomförda åtgärder har förbättrat 

kunskaperna om och utvecklat formerna för samordnad 

information mellan aktörerna i krishanteringssystemet.

Signalskydd 

Användning av signalskydd syftar till att åstadkomma en 

säker informationsförmedling samt säker lagring av information 

i elektronisk form på datamedia. KBM har driftsatt 

särskilda datorer, s.k. krypto-PC, som ger möjlighet till en 

säker IT-miljö för produktion av dokument innehållande 

känslig och skyddsvärd information. Krypto-PC finns idag 

vid Regeringskansliet, samverkansansvariga myndigheter, 

länsstyrelser, polismyndigheter samt enheter inom 

Försvarsmakten. 

KBM har deltagit i utvecklingen av säkerhetsfunktionen 

i nättjänsten för elektroniskt informationsutbyte, Swedish 

Government Secure Intranet, SGSI. KBM har även medverkati 

utvecklingen av ett krypto för skydd av mobil kommunikation. 

Demonstratorer har under året provats inom 

olika samhällsfunktioner med gott resultat. 

Genom uppdrag till Totalförsvarets signalskyddsskola i 

Enköping har KBM erbjudit civila myndigheters signalskyddschefer 

och systemoperatörer utbildning. Samtliga 

signalskyddschefer på central och regional nivå har dessutom 

givits anpassad utbildning för att vidmakthålla 

kompetensen inom signalskyddsområdet. 

Ny kunskap 

KBM har under året byggt upp ny kunskap i syfte att stärka 

samhällets krisberedskap. 

Forskning 

KBM har under året beviljat sju forskningsprojekt inom 

området ”Hot och hotutveckling” och sex forskningsprojekt 

inom området ”Krisberedskap som en del av kommunernas 

och landstingens verksamhet”. Totalt inkom 79 

ansökningar inom de två utlysningar som genomförts 

under året. 

Forskningsprojekten inom området ”Hot och hotutveckling” 

kommer att generera kunskap om bl.a. hotbilders 

utveckling under de senaste tjugo åren, hotbilder i 

massmedia, gränsöverskridande människohandel, miljöhot, 

elektromagnetisk terrorism, smitta och bioterrorism 

samt spridning av smittsamma djursjukdomar. 

Forskningsprojekten inom området ”Krisberedskap som 

en del av kommunernas och landstingens verksamhet” skall 

behandla bl.a. psykologiska och sociala förutsättningar för 

krisberedskap i kommun och landsting, ledarskap och 

beslutsfattande vid komplexa olyckor och kriser, kommunikation 

vid kriser, beslutssystem samt geografiska informationssystem 

(GIS) i stabsarbete vid svåra påfrestningar. 

Därutöver har forskningsprojekt startats inom områdena 

säkerhetsarbete inom sjöfart och hamnar, nyhetsförmedling 

om kriser, ledningssystem, säkring av samhällsviktiga 

infrastrukturer, krishantering inom EU samt terrorism och 

kontraterrorism. 

Ramforskningsprogrammet CM-Europe vid CRISMART 

(Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier) på FHS har 

beviljats fortsättning. KBM har även inrättat ett nytt ramforskningsprogram 

inom området riskoch sårbarhetsanalyser 

som skall utföras av Lunds universitets centrum 

för riskanalys och riskhantering (LUCRAM). Ett nytt ramforskningsprogram 

avseende nukleära, biologiska och 

kemiska stridsmedel (NBC-området) vid FOI har också 

startat. I bilaga 1 redovisas en sammanställning av pågående 

och under 2004 påbörjade forskningsprojekt. 

Kunskapsdagarna genomfördes i samarbete med 

Göteborgs universitet (CEFOS) i Göteborg den 3-4 mars. 

Temat för konferensen var samhällets sårbarhet och syftet 

var att skapa ett tillfälle för praktiker och forskare att 

mötas och diskutera forskning inom krisberedskapsområdet. 

Forskare som KBM finansierat har utarbetat ett flertal 

rapporter under 2004. Dessa har i första hand publicerats 

i forskningsutförarnas egna institutionsserier, varav en 

licentiat- och en doktorsavhandling. Därutöver har KBM 

publicerat fem rapporter i KBM:s egen forskningsrapportserie, 

två inom området riskoch sårbarhetsanalyser och 

tre inom området krisberedskap i kommuner samt två 

rapporter med forskningsinriktning i KBM:s temaserie. 

Under året har en särskild satsning på kunskapsspridning 

av forskningsresultat påbörjats. För att få reda på användarnas 

behov, önskemål och prioriteringar vad gäller spridning 

av forskningsresultat har dialoger med representanter från 

alla delar av krishanteringssystemet, inklusive de samverkansansvariga 

myndigheterna, genomförts. En arbetsplan för 

systematisk spridningsverksamhet har tagits fram. 

En struktur för utvärdering av större forskningsprojekt 

har utarbetats och tagits i bruk. Parallellt med detta har en 

utvärdering av FOI-programmet Säkring av viktig infrastruktur 

genomförts. 

KBM har på regeringens uppdrag deltagit i en arbetsgrupp 

tillsammans med Vinnova (ordf), Försvarsmakten, 

Försvarets materielverk (FMV) och FOI gällande en nationell 

strategi för säkerhetsforskning. Uppdraget delrapporterades 

den 30 augusti 2004 och kommer att avrapporteras till 

regeringen den 31 januari 2005. 

Sammantaget bedömer KBM att initiativen inom forskningsområdet 

lagt en god grund för att skapa långsiktiga 

underlag för kunskapsuppbyggnad inom krishanteringssystemet. 

Under rubriken Särskild återrapportering redovisas en 

inventering av kunskapsbehov och vilka forskningsbehov 

som finns inom KBM:s verksamhetsområde (sid 20) samt 

en redovisning av hur forskningen har initierats och formerna 

för planering, uppföljning och utvärdering (sid 32). 

I bilaga 1 redovisas en sammanställning av pågående 

forskningsprojekt 2004. 

Omvärldsanalys 

KBM har tagit fram en rapport som syftar till att presentera 

KBM:s aktuella bedömning av hot, risker och sårbarheter. 

Rapporten är tänkt att fungera som ett underlag till myndigheter 

då de genomför sin årliga riskoch sårbarhetsanalys. 


KBM har under året genomförten förstudie för att 

pröva möjligheterna att initiera ett arbete för att skapa 

ökad kunskap om de beroendeförhållanden som finns 

mellan olika samhällsviktiga funktioner och tjänster. Förstudien 

har visat att det finns goda skäl att genomföra ett 

brett upplagt arbete med syfte att öka kunskapen kring 

kritiska beroendeförhållanden och KBM avser därför 

påbörja ett sådant arbete under 2005. 

KBM har tillsammans med representanter från motsvarande 

myndigheter i Storbritannien, Kanada, USA, 

Tyskland, Schweiz och Ungern deltagit i en arbetsgrupp 

inom Nato (Critical Infrastructure Protection ad hoc group) 

som behandlar skydd av samhällsviktig infrastruktur. En 

del av arbetsgruppens arbete syftar till att ta fram en bildoch 

faktabank i ämnet som skall kunna användas vid 

utbildning av Nato/PFF:s civila och militära delar. 

KBM arrangerade den 22-24 april en internationell 

workshop om ansvarsfördelning, riskfinansiering och 

nationell säkerhet. Workshopen som ägde rum i Stockholm 

samlade experter och forskare från Schweiz, Sverige, Norge, 

Luxemburg, Tyskland, Kanada och USA. 

I syfte att långsiktigt öka kunskaperna inom området 

”Säkerhet och beredskap i EU och svensk krisberedskap” 

har FOI, på uppdrag av KBM, tagit fram rapporterna 

"Säkerhet och beredskap i den Europeiska unionen" och 

”Ett europeiskt krishanteringssystem och dess nationella 

implikationer”. 

En snabbanalys genomfördes i samband med terrorattacken 

i Madrid den 11 mars. ”Madridrapporten” syftade 

till att inventera vad som skulle bli konsekvenserna av om 

en liknande händelse inträffade i Stockholm och om det 

skulle finnas kapacitet att hantera konsekvenserna av 

händelsen. 

Ett tiotal studier inom kriskommunikationsområdet har 

genomförts. Studierna har spridits till bl.a. myndigheter, 

landsting, kommuner, universitet och högskolor. Tre böcker 

”Sant eller falskt - metoder i källkritik”, ”Nyheter vid 

kriser” och ”Krisjournalistik eller journalistik i kris” har 

efter stor efterfrågan tryckts i ytterligare upplagor. 

KBM:s snabbanalyser och studier är mycket uppskattade 

bland aktörerna i krishanteringssystemet. Studier om 


inträffade händelser har bidragit till att skapa nya insikter 

om hur beredskapen inför kriser kan förbättras. 

Underlag till regeringen 

KBM redovisade den 26 februari en rapport till regeringen 

inför 2004 års försvarsbeslut, ”Nya villkor för samhällets 

krisberedskap” (KBM dnr 1753/2003). Som en konsekvens av 

rapporten fick KBM i uppdrag att fördjupa vissa delar inför 

2005 års Krisberedskapsproposition. Dessa kommer att 

slutredovisas till regeringen den 1 mars 2005 samt den 

18 mars 2005. 

Därutöver har KBM fått ett antal uppdrag i regleringsbrevet 

för 2004 som redovisas separat eller i denna årsredovisning. 

Även dessa uppdrag kommer att ligga till 

grund för Krisberedskapspropositionen. Exempel på dessa 

uppdrag är arbetet med att se över förordningen (2002: 

472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd 

beredskap och uppdraget avseende framtida inriktning för 

befolkningsskyddet. Det senare redovisades till regeringen 

den 16 januari 2004 (KBM dnr 0135/2003). 

KBM bedömer att regeringen, genom dessa redovisningar, 

får ett bra beslutsunderlag inför 2005 års Krisberedskapsproposition. 

Regeringsuppdraget avseende den årliga uppföljningen 

lämnades till regeringen den 1 april 2004 (KBM dnr 

0918/2003). Syftet med uppdraget var bl.a. att följa upp 

genomförd verksamhet i krishanteringssystemet, effekter 

av vidtagna beredskapsåtgärder, förmåga och kostnader 

för genomförda åtgärder. Den årliga uppföljningen har lett 

till att KBM har kunnat identifiera brister i samhällets förmåga 

att motstå olika typer av kriser. Detta har i sin tur 

inneburit att KBM kan lämna förslag till regeringen hur 

dessa brister skall åtgärdas. Sammantaget innebär det att 

förutsättningar har skapats för att minska sårbarheten i 

samhället och öka krishanteringsförmågan. Detta kräver 

dock att åtgärder vidtas. 

Regleringsbrevsuppdraget avseende förslag på områden 

som kan vara lämpliga för fördjupad genomgång redovisades 

till regeringen den 31 januari 2004 (KBM dnr 0088/ 

2004). Arbetet med en fördjupad genomgång avseende 

polisens, räddningstjänstens och sjukvårdens förmåga vid 

2004 2003 2002 (6 mån) 

Åtgärder inom SO Områdesvis samordning, 

samverkan och information (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Samordning 14 662 –20 13 369 –19 6 085 –96 

Samverkan 9 025 –11 8 075 –14 2 689 –51 

Krishantering 182 747 –768 195 037 –587 79 181 –2 339 

Ny kunskap 80 334 –148 78 055 –34 40 907 –180 

Summa verksamhetsgrenen 286 768 –947 294 536 –654 128 861 –2 666

en händelse med kemiska, biologiska, radiologiska och 

nukleära händelser (CBRN-händelse) har påbörjats och 

kommer att redovisas under första kvartalet 2005. Den 

fördjupade genomgången har identifierat vissa brister i 

polisens, räddningstjänstens och sjukvårdens förmåga vid 

CBRN-händelser. KBM kommer därför att föreslå beredskapsåtgärder 

för att åtgärda dessa brister. 















offentliga organ i krissituationer (1 §) och kunna bistå 

Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar 

(8 §). 

KBM redovisar årligen på regeringens uppdrag en riskoch 

sårbarhetsanalys inom myndighetens ansvarsområde. 

I denna görs en bedömning av vilka begränsande faktorer 

som kan komma att påverka KBM:s förmåga att lösa sina 

uppgifter vid en allvarlig kris. Bedömningen görs utifrån 

ett antal tänkbara scenarier. Vid denna bedömning har 

bl.a. bortfall av elförsörjning, telekommunikation och 

IT-system analyserats. Även ett scenario med massförstörelsevapen 

har vägts in. Analysen avser i första hand 

händelser i fred, men kan även bedömas ligga till grund 

för höjd beredskap. 

En slutsats är att KBM i stor utsträckning är beroende av 

en fungerande infrastruktur; el-, tele- och IT-stöd, vilket 

starkt påverkar KBM:s förmåga att lösa sina uppgifter. Vid 

omfattande och långa avbrott i dessa system kan KBM inte 

uppnå en godtagbar förmåga. Vid kortare avbrott har KBM 

tillgång till elförsörjning via reservaggregat (i minst 7 dygn). 

KBM är en myndighet som har omfattande kontakter 

med andra myndigheter, både i den ordinarie verksamheten 

och i en krissituation. Uppgifterna i en krissituation 

är mer operativa än i den ordinarie verksamheten. Om 

KBM:s möjlighet att genomföra sina uppgifter kraftigt 

begränsas på grund av ett långvarigt avbrott i den tekniska 

infrastrukturen bedöms konsekvenserna bl.a. bli: 

• att en förtroendekris uppstår gentemot KBM hos de 

aktörer som KBM har till uppgift att samordna och stödja 

• att ett samlat underlag till regeringen fördröjs eller faller 

bort, vilket kan försvåra regeringens beslutsprocess 

• att uppgiften att sammanställa och analysera områdesvisa 

lägesbeskrivningar måste tas över av Regeringskansliet 

• att aktörernas förutsättningar för att lämna en 

sammanvägd och korrekt bedömning försämras 

• att KBM:s stöd till involverade aktörer minskar drastiskt 

eller uteblir 

Vid ett angrepp med NBC-stridsmedel bedömer KBM att 

verksamheten tvingas att upphöra tills myndigheten har 

omorganiserats till att fungera igen. Myndighetens lokalisering 

till två orter minskar emellertid sårbarheten i detta 

avseende. 

Sammantaget bedömer KBM att myndigheten har 

möjligheter att kunna bibehålla en godtagbar fredstida 

förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred och en 

godtagbar förmåga vid höjd beredskap. 


Övrig verksamhet inom ansvarsområdet 

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden 

som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för 

fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan 

och samordning gemensamt verkar för att samhällets 

sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras. 


10. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska 

utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den 

indelning i samverkansområden som framgår av förordningen 

(2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering 

och höjd beredskap. 

Verksamhetsgrenen Övrig verksamhet inom ansvarsområdet 

avser bidrag till andra organisationer för att finansiera 

åtgärder som dessa vidtar för att förbättra förmågan att 

hantera svåra påfrestningar och höjd beredskap. De åtgärder 

som anses ha en dubbelnytta, dvs. både för det civila 

försvaretoch fredstida krishantering, redovisas inom verksamhetsområde 

Svåra påfrestningar. Hit hör huvuddelen 

av den verksamhet som KBM finansierat under året. 

KBM har under 2004 utbetalat totalt 893 302 tkr i bidrag 

till de samverkansansvariga myndigheterna, inklusive 

länsstyrelserna. För 2003 uppgick dessa bidrag till 966 276 

tkr och för 2002 till endast 20 765 tkr. Det låga utfallet 2002 

beror dels på att KBM bildades den 1 juli och dels på att 

huvuddelen av nuvarande anslag 6:5 Civilt försvar disponerades 

av respektive myndighet. Den del av dessa bidrag 

som avser verksamhetsområde Svåra påfrestningar bedöms 

för 2004 uppgå till 717 344 tkr, för 2003 till 739 975 tkr och 

för 2002 till 20 765 tkr. 


KBM:s hantering av dessa bidrag ingår i KBM:s samordningsroll 

och redovisas därför under verksamhetsgren 

Åtgärder inom SO Områdesvis samordning, samverkan 

och information. 

Redovisning av genomförd verksamhet samt en 

bedömning av de effekter detta fått på förmågan att 

hantera svåra påfrestningar redovisas i KBM:s årliga uppföljning 

som lämnas till regeringen den 1 april 2005. 


2004 2003 2002 (6 mån) 

Övrig verksamhet inom 

ansvarsområdet (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Teknisk infrastruktur 160 234 0 88 973 0 12 000 0 

Transporter 54 268 0 81 980 0 0 0 

Spridning av farliga ämnen 102 893 0 84 631 0 0 0 

Ekonomisk säkerhet 11 832 0 9 001 0 0 0 



44 727 0 50 101 0 8 765 0 

Skydd, undsättning och vård 343 389 0 425 289 0 0 0 

Summa verksamhetsgrenen 717 344 0 739 975 0 20 765 0 

Varav bidrag till myndigheter 717 344 0 739 975 0 20 765 0

Avgiftsbelagd verksamhet 

Tekniskt stöd 

Enligt KBM:s instruktion får myndigheten åta sig att mot 

avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter 

samt åt kommuner och landsting. KBM har i avvaktan 

på regeringens beslut om nytt informationssystem för 

stöd vid områdesledning (ledningsstödssystem) hittills valt 

att begränsa denna uppdragsverksamhet. I samband med 

att Statens strålskyddsinstitut (SSI) flyttade till nya lokaler 

har dock KBM åtagit sig att placera delar av SSI:s serversystem 

i KBM:s serverrum i Sollefteå. KBM:s kostnader för 

detta stöd har avsett SSI:s datakommunikation med KBM:s 

serverrum. Kostnaderna för detta har fakturerats SSI. 

Gemensam radiokommunikation 

för skydd och säkerhet 

KBM fick den 1 februari ansvaret för att införa, förvalta och 

utveckla det gemensamma radiokommunikationssystemet 

för skydd och säkerhet (RAKEL-systemet). Verksamheten 

kommer på sikt att bli avgiftsfinansierad i takt med att 

systemet tas i drift men har under 2004 varit helt anslagsfinansierad. 

En redovisning av hur införandet har genomförts, 

en bedömning av efterfrågan av systemet samt kostnader 

redovisas under särskild återrapportering (sid 31). 

2004 2003 2002 (6 mån) 

Avgiftsbelagd verksamhet (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

Tekniskt stöd 382 –382 0 0 0 0 

RAKEL 0 0 0 0 0 0 

Summa Avgiftsbelagd verksamhet 382 –382 0 0 0 0 

2004 2003 2002 (6 mån) 

Anslagsfinansierad 

uppdragsverksamhet (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 

RAKEL 

Summa Anslagsfinansierad 

13 039 –315 0 0 0 0 

uppdragsverksamhet 13 039 –315 0 0 0 0 


Särskild återrapportering 

Nedan redovisas de särskilda återrapporteringar som KBM 

skall redovisa enligt myndighetens regleringsbrev (RB) och 

instruktion. 

ÖVRIGA MÅL OCH 

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 

krisberedskapsmyndigheten skall inom myndighetens 

ansvarsområde genomföra en inventering av 

kunskapsbehov samt ange vilka forskningsbehov som 

finns. Myndigheten skall i bilaga till årsredovisningen 

redovisa en sammanställning av pågående och under 

2004 påbörjade forskningsprojekt fördelade per forskningsinstitut 

eller utbildningsplats, mål och kostnader 

för dessa, när projekten påbörjats och beräknas avslutas 

samt hur dessa bidrar till utvecklingen av samhällets 

krisberedskap. (RB Övriga mål och återrapporteringskrav 

p12) 

Kunskapsbehovet för samhällets krisberedskap kan beskrivas 

på tre nivåer. Den första nivån representerar statsmakternas 

perspektiv, den andra KBM:s samordnande myndighetsperspektiv 

och den tredje det perspektiv som kommuner, 

landsting, myndigheter och andra aktörer har utifrån sina 

roller i arbetet med att förbättra samhällets krishanteringsförmåga. 

Kunskapsbehovet kommer därmed till uttryck 

hos samverkans- och områdesansvariga aktörer på alla 

nivåer i systemet, om än på något olika sätt och för skilda 

syften i deras respektive roller. 

Statsmakterna har ett kunskapsbehov som hänger 

samman med de beslut om prioriteringar och avvägningar 

som fattas av riksdag och regering. Vidare kan ett övergripande 

behov av aktuell kunskap för statsmakternas 

beslutsfattande sägas föreligga när det gäller att värdera 

hot av betydelse för samhällets säkerhet och krisberedskap 

samt att utveckla samhällets krishanteringsförmåga. 

För KBM finns kunskapsbehovet för närvarande främst 

inom tre områden. För det första i myndighetens arbete 

för att bidra till utveckling av metoder för riskoch sårbarhetsanalyser 

och för att stödja andra aktörer i arbetet med 

dessa analyser. Det andra gäller KBM:s stöd i övrigt till 

övriga aktörer i krishanteringssystemet. Det tredje området 

handlar om den kunskap som i arbetet tillsammans med 

samverkansansvariga myndigheter bidrar till att ge ett 


bättre underlag till regeringen i planeringsprocessen och 

inför inriktningsbeslut av riksdagen. 

Kommuner, landsting, myndigheter och andra aktörer 

är beroende av kunskap för sin respektive förmåga att 

identifiera risker och sårbarheter, genomföra riskoch sårbarhetsanalyser 

samt förebygga kriser och extraordinära 

händelser. Dessutom har de flesta av dessa aktörer tydligt 

uttalade krav på sig samt operativa uppgifter i händelse av 

kriser och extraordinära händelser, vilket ger upphov ett 

kunskapsbehov i flera olika dimensioner. 

Tre övergripande kunskapsområden har identifierats: 

risk och sårbarhet, hot och hotutveckling samt krishanteringsförmåga. 

Kunskapsområdet risk och sårbarhet tar sin utgångspunkt 

i ett antal skyddsvärda områden i samhället som 

KBM bedömer vara viktiga för möjligheten att upprätthålla 

viktiga funktioner och fullgöra uppgifterna i krishanteringssystemet. 

Dessa är: 

• Elektroniska informations- och kommunikationstjänster 

• Energiförsörjning 

• Transport och logistik 

• Vatten och annan livsnödvändig försörjning 

• Skydd, undsättning och katastrofmedicin 

• Betalningsförmedling och finansiella tjänster 

• Tvärsektoriell ledning, information och styrning 

• Hälso- och sjukvård, särskilt medicinsk analyskapacitet 

Till dessa områden kommer frågor om såväl skydd av civilbefolkningen 

som av vissa samhällsviktiga organ samt förtroende 

och tillit i förhållande till samhällets demokratiska 

funktioner och dess institutioner. Delar av informationssäkerhetsarbetet 

och en stor del av diskussionen om den sårbara 

infrastrukturen har också koppling till dessa områden. 

Kunskapsområdet hot och hotutveckling innefattar ett 

antal omständigheter och/eller händelser som krishanteringssystemets 

aktörer skall bidra till skyddet mot: 

• Terrorism 

• Smitta 

• Tekniska kollapser 

• Radioaktivt nedfall 

• Naturkatastrofer 

• Väpnat angrepp 

• Angrepp via informationssystem

Nya säkerhetspolitiska hot eller aspekter av kemiska, 

biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN-hot) hör 

hemma inom detta kunskapsområde. 

Kunskapsområdet krishanteringsförmåga inrymmer 

frågor om villkor för och effekter av krishanteringsåtgärder 

på lokal, regional och central nivå, nationellt och internationellt 

– bilateralt eller inom ramen för EU eller någon 

annan internationell sammanslutning. Området innefattar 

också ledningsfrågor i generell bemärkelse, liksom frågor 

om anpassning och civil-militär samverkan. Kriskommunikation 

och samverkan mellan det offentliga och det privata 

utgör också viktiga delar av området. 

Vidare är kunskap om omgivande villkor för möjligheten 

att skydda något mot något annat betydelsefull. Ett sådant 

omgivande villkor av övergripande karaktär utgörs exempelvis 

av det demokratiska samhällets funktionssätt. Det 

sätter, bl.a. av personliga integritetsskäl, vissa tydliga 

gränser för skyddet mot terrorism. Ett annat viktigt villkor 

utgör beslutsfattares sätt att tänka och fungera i olika krissituationer, 

vilket är en mer eller mindre stark restriktion 

i sammanhanget. Näringslivets organisering av sin verksamhet 

kan också utgöra ett villkor för möjligheterna till 

skydd av en kapacitet mot något särskilt hot. Som ytterligare 

exempel kan nämnas mediernas sätt att agera i kriser. 

Detfinns ett antal tydliga kunskapsbehov som behöver 

bli föremål för tidiga forskningssatsningar för att åstadkomma 

en god måluppfyllelse i förhållande till vart och 

ett av kunskapsområdena. 

Inom kunskapsområdet risk och sårbarhet ställer exempelvis 

den fortsatta utvecklingen av metoder för riskoch 

sårbarhetsanalyser krav på ny kunskap. En rad ömsesidigt 

beroende sårbarheter behöver kartläggas och för krisberedskapen 

centrala konsekvenser bör analyseras. Exempel 

på kritiska områden är viktiga systemaspekter av informationssäkerheten 

inom den finansiella sektorn, skyddet av 

elektroniska informations- och kommunikationstjänster, 

energiförsörjning, ägarförhållanden, avregleringskonsekvenser 

för el och telekommunikationer, betalningsförmedling 

och finansiella tjänster, EU:s försörjningsförmåga, 

komplexa beroendeförhållanden rörande infrastrukturer 

och relationen nationellt och internationellt. 

Inom kunskapsområdet hot och hotutveckling, som 

bland annat inrymmer nya säkerhetspolitiska hot och CBRNhot, 

är det särskilt kunskap om skydd och åtgärder mot terrorism, 

smitta och smittspridning, och angrepp via informationssystem 

som skulle behöva bli föremål för utveckling. 

Kunskapsområdet krishanteringsförmåga, slutligen, 

uppvisar behov av en utveckling av kunskapen om krishantering 

och införandet av krishanteringssystemet med 

tonvikt på lokal och regional nivå, om ledning inom kommuner 

och beslutsstöd, om EU:s krishantering, om kriskommunikation 

och tillitsaspekter, och samverkan mellan 

det offentliga och näringsliveti krisberedskapsfrågor. 

I bilaga 1 redovisas en sammanställning av pågående och 

under 2004 påbörjade forskningsprojekt fördelade per forskningsinstitut 

eller utbildningsplats, mål och kostnader för 

dessa, när projekten påbörjats och beräknas avslutas samt 

hur dessa bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap. 

krisberedskapsmyndigheten skall i årsredovisningen 

genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på 

annat sätt visa hur myndighetens verksamhet bedrivits 

effektivt och med god hushållning. Redovisningen 

skall analyseras och kommenteras. (RB Övriga mål 

och återrapporteringskrav p14) 

KBM påbörjade under 2003, med stöd från bl.a. ESV, ett 

arbete med att utveckla mål- och resultatstyrningen inom 

myndigheten. Resultatet av detta arbete blev en tydligare 

koppling mellan målen per verksamhetsgren och myndighetens 

interna mål. Inom KBM pågår också ett arbete för 

att utveckla möjligheterna att tidredovisa, dvs. ange hur 

mycket tid man arbetat mot olika projekt och aktiviteter. 

Arbetet är inte klart men kommer troligen att påverka de 

framtida redovisningarna av resultatindikatorer som 

beskriver hur effektivt myndigheten arbetar. 

KBM redovisar fyra nyckeltal vars syfte är att visa 

utvecklingen av resursåtgången över tiden. Den redovisade 

utvecklingen skall ligga till grund för analyser om hur 

effektivt myndighetens verksamhet har bedrivits. Utvecklingen 

inom flera av de redovisade nyckeltalen påverkas 

av det faktum att KBM är en relativt ny myndighet som 

etablerats under perioden. Nyckeltalen är dock tänkta att 

följa utvecklingen under en längre tid. 

1. Andel stabs- och stödpersonal av KBM:s årsarbetskrafter 

Andelen av KBM:s årsarbetskrafter som avser stabs- och 

stödpersonal (stab, information, administration, IT, 

sekreterare m.fl.) har sjunkit från 34 procent för 2003 till 

31 procent för 2004. Minskningen beror främst på att KBM 

genomfört ett omfattande rekryteringsarbete till myndighetens 

verksamhetsenheter, främst till RAKEL. 

Nyckeltalet anger hur stor administration myndigheten 

har jämfört med den personal som har sakfrågor som 

huvuduppgift (kärnverksamhet). Respektive anställds 

huvuduppgift har använts som grund för kategoriseringen 

i stöd- respektive kärnverksamhet. Stödkostnaderna kommer 

att utgöra det pålägg (overhead) som läggs på KBM:s 

timpriser och som bl.a. kommer att belasta de kunder som 

myndigheten har för den avgiftsfinansierade verksamheten. 

KBM bedömer att minskningen av andelen stödpersonal 

kommer att fortsätta i takt med att myndighetens vakanser 

tillsätts och att myndigheten utvecklar tekniska stödsystem 

som kan effektivisera arbetet, t.ex. elektronisk 

hantering av skrivelser och fakturor. Ett för litet stöd i förhållande 

till övrig personal kan dock leda till att personal 


med sakfrågor som huvuduppgift får ägna mer tid till 

administration än till kärnverksamheten och att t.ex. samordningen 

och kontrollen av att lagar och förordningar 

följs minskar. Stödet skall sålunda vara balanserat för att 

anses effektivt. Nyckeltalet bör ej överstiga 33 procent och 

troligen inte understiga 25 procent framöver. 

Värdena har justerats jämfört med årsredovisningen 

2003 för att förbättra möjligheterna att göra en jämförelse 

över åren. Uppgifterna är numera baserade på uppgifter 

från KBM:s lönesystem om antalet dagar som respektive 

anställd fått lön. 

2002 33 procent 



2. Förvaltningskostnad per årsarbetskraft 

Myndighetens förvaltningskostnader per årsarbetskraft har 

sjunkit från 983 tkr för 2003 till 914 tkr för 2004. Minskningen 

beror främst på omfattande rekryteringar under 

perioden, vilket inneburit att de myndighetsgemensamma 

kostnaderna (lokaler, kontorsservice etc) har fördelats på 

allt fler årsarbetskrafter. Dessutom har de engångskostnader 

som uppstod i samband med att KBM bildades främst 

belastat 2002 men också 2003. 

KBM bedömer att beloppet kommer att sjunka ytterligare, 

dels i takt med att myndigheten blir fullbemannad 

och dels som ett resultat av effektiviseringar i arbetet. 

Exempel på effektiviseringar är att öka användandet av 

teknik vid möten genom videokonferensutrustning. Detta 

sparar resurser i både tid och pengar och skonar dessutom 

miljön. Eftersom myndigheten har kontor i både Stockholm 

och Sollefteå gäller detta både interna och externa möten. 

KBM kommer sålunda att fortsätta att arbeta för att nyckeltalet 

skall sjunka även när myndigheten är fullt bemannad. 

I nyckeltalet ingår utöver myndighetsgemensamma 

kostnader även t.ex. personalens löner och kostnader för 

kompetensutveckling. Att minska kostnaderna för detta 

kan leda till att myndigheten gör ett sämre arbete inom 

sin kärnverksamhet. KBM har dock som mål att inom en 

treårsperiod sänka detta nyckeltal till 850 tkr i kostnad per 

årsarbetskraft. 

Minskningen i fasta priser visar på en ännu större 

minskning (justerat med konsumentprisindex, KPI) sett 

över åren. Beloppen för 2002 har justerats för att ta 

hänsyn till att kostnaderna bara avsåg 6 månader. 

(justerat med KPI, 

prisläge 2004) 

2002 1 010 tkr 1 023 tkr 

2003 983 tkr 987 tkr 

2004 914 tkr 914 tkr 


3. Lokalyta per årsarbetskraft 

Lokalyta (kontorsarea) per årsarbetskraft har, i likhet med 

förvaltningskostnaden per årsarbetskraft, sjunkit från 54 kvm 

till 49 kvm per årsarbetskraft i takt med att antalet årsarbetskrafter 

ökat. Minskningen har skett trots att KBM hyrt 

större kontor i Stockholm för att kunna hantera RAKEL. 

Kontorsarean per årsarbetskraft kommer att sjunka 

ytterligare i takt med att antalet årsarbetskrafter ökar. 

Beloppet är högre i Sollefteå (69) än i Stockholm (39) samtidigt 

som kvadratmeter hyran är betydligt lägre i Sollefteå. 

Myndighetens omfattande samverkan med andra 

aktörer i krishanteringssystem ställer krav på att det finns 

gott om konferensrum. Detta gäller inte minst i myndighetens 

lokaler i Stockholm. Nyckeltalet är beroende av 

antalet befattningar men KBM bedömer att talet bör 

kunna hamna mellan 40-45 kvm per årsarbetskraft inom 

en tvåårsperiod. 

2002 60 kvm/årsarbetkraft 

2003 54 kvm/årsarbetskraft 

2004 49 kvm/årsarbetskraft 

4. Kostnad per regional ledningsplats 

KBM:s kostnad per regional ledningsplats har sjunkit markant 

jämfört med 2003. En anledning till detta är att KBM 

genomfört omfattande åtgärder under 2003 inom främst 

teleområdet. Beloppet inkluderar avskrivnings- (872 tkr 

per ledningsplats) och driftskostnader (844 tkr per ledningsplats) 

men inte KBM:s personalkostnader. 

I avvaktan på framtida inriktning för de regionala ledningsplatserna 

har KBM sänkt ambitionen vad gäller detta 

område och strävar därför efter att minska kostnaderna 

ytterligare. Under 2005 avser KBM därför att använda kostnadseffektivare 

metoder för atthantera driften och underhållet 

av de regionala ledningsplatserna. Exempel på 

detta är en minskning av antalet underhållsbesök på plats 

och istället sköta dessa via videokonferensutrustning. 

Därutöver skall driften och underhållet ske med låg 

ambition. KBM:s mål är att nyckeltalet skall sänkas till 

1 500 tkr per ledningsplats senast 2006. KBM bedömer att 

nyckeltalet inte bör underskrida 1 400 tkr per ledningsplats 

med nuvarande inriktning då detta riskerar att på sikt leda 

till behov av akuta insatser för att åtgärda eftersatt underhåll. 

Detta blir troligtvis både dyrare och sämre sett över 

några år. 

(justerat med KPI, 

prisläge 2004) 

2002 2 219 tkr/ledningsplats 2 247 tkr 

2003 2 700 tkr/ledningsplats 2 712 tkr 

2004 1 716 tkr/ledningsplats 1 716 tkr

krisberedskapsmyndigheten skall redovisa 

genomförda åtgärder och kostnader för kommunala 

och regionala ledningsplatser (inkl. räddningscentraler) 

samt kommunernas och länsstyrelsernas fortsatta 

behov av sådana ledningsplatser med bedömda kostnader. 

Krisberedskapsmyndigheten skall också redovisa 

en analys över de behov av ledningsplatser med 

tekniskt stöd som kan finnas för myndigheter med 

särskilt ansvar enligt förordningen (2002:472) om 

åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. 

(RB Övriga mål och återrapporteringskrav p15) 

Utöver redovisningen av genomförda åtgärder och kostnader 

för kommunala och regionala ledningsplatser (inklusive 

räddningscentraler) redovisas också andra relevanta 

ledningsplatser på regional och lokal nivå såsom inom 

områdena sjukvård, elförsörjning och polisverksamhet 

samt den beredskapscentral som byggts vid Statens strålskyddsinstitut 

(SSI) och KBM:s lägescentral. Motivet för att 

även dessa redovisas är att de kan vara av intresse för de 

principer som KBM föreslår i slutet av uppdraget. Genomförda 

åtgärder och kostnader avser främst den senaste 

fem- till tioårsperioden. 

Redovisning av genomförda 

åtgärder och kostnader 

Räddningscentraler 

SRV:s stöd till kommunerna har under den senaste tioårsperioden 

utgjorts av stöd vid produktion av räddningscentraler 

och sambandssystem, huvudsakligen bestående av 

tre delar; kontanta bidrag, materiel samt rådgivning. 

De kontanta bidragen avser kostnader för åtgärder som 

syftar till att säkerställa ledningsfunktionernas drift och 

funktionalitet vid svåra påfrestningar och höjd beredskap. 

I dagsläget innebär detta främst åtgärder inom elförsörjnings- 

och sambandsområdet samt i särskilda fall viss 

robusthet i byggnadskonstruktionen. I takt med ändrade 

planeringsförutsättningar har omfattningen av fysiskt skydd 

gradvis minskats och numera lämnas inga bidrag för detta. 

Bidrag i form av materiel består av reservelverk och relästationer 

för sambandssystemen, där central upphandling 

har gett möjligheter till standardiserade och kvalitetssäkrade 

lösningar med betydande kostnadsfördelar som följd. 

Den största satsningen på rådgivning sker i utredningsskedet 

där SRV, i likhet med KBM m.fl. enligt nedan, bidrar 

med expertis inom olika områden. 

Den ekonomiska fördelningen mellan kommun och stat 

varierar något men en 50–50-fördelning har eftersträvats. 

För räddningscentraler har SRV under perioden 1994 

t.o.m. 2003 lämnat ca 461 mnkr i kontanta bidrag, ca 127 

mnkr i bidrag för materiel och ca 137 mnkr i bidrag i form 

av tjänster. För 2004 tillkommer ytterligare totalt 67,6 mnkr 

i bidrag. Sammanlagt har staten således under perioden 

bidragit med ca 792,6 mnkr från nuvarande anslaget 6:5 

Civilt försvar och kommunen med ungefär motsvarande 

belopp. 

För närvarande finns 133 räddningscentraler vilka täcker 

behovet för 197 kommuner. Mera ingående beskrivningar 

om produktionsprocessen och framtida inriktning finns i 

SRV:s ”Handbok RC” och redovisning 2002-08-23 av regeringsuppdrag 

om ”Den förändrade hotbildens inverkan på 

produktionen av räddningscentraler och sambandsnät”. 

SRV har också genomfört satsningar i ett länsradiosystem 

för att skapa kommunikationsmöjligheter mellan 

länsstyrelser och kommuner. Dessa kostnader redovisas 

under länsstyrelsernas ledningsplatser nedan. 

Kommunala ledningsplatser 

SRVhar också haft ett produktionsansvar för stödet till 

kommunledningens plats för ledning under motsvarande 

period fram t.o.m. 2002. Inledningsvis utfördes smärre 

åtgärder för kommunledningen i samband med produktionen 

av räddningscentraler i respektive kommun. Från 

1999 bedrevs arbetet i samverkan med ÖCB genom en 

myndighetsgemensam inriktning för en utökad satsning 

på kommunerna där SRV svarade för produktionen. Sedan 

2003 har KBM hela ansvaret. 

För att stärka den kommunala ledningens tekniska förmåga 

har bidrag med upp till 50 procent av investeringen 

utbetalats för anskaffning av reservkraft till kommunhuset, 

kompletteringar i telefonväxelsystem samt utbyggnad av 

radiosamband. Grunden för arbetet har utgjorts av en 

kommunal ledningsanalys som bl.a. behandlat ingångsvärden 

såsom risker, scenarier och konsekvenser av svåra 

påfrestningar. Analysen beskriver behovet av åtgärder 

samt etablering av organisation för ledning, information, 

utbildning och samverkan. Vidare behandlas tekniken, 

vilka tekniska funktioner som behövs för att kunna leda 

verksamheten, informera och kommunicera med allmänheten 

med flera. Utgångspunkten är att initiativet till en 

satsning på att säkra förutsättningarna för kommunal ledning 

vid kriser skall tas av den enskilde kommunen. 

Under perioden 1993–1998 lämnade SRV ca 13,6 mnkr 

i bidrag och för perioden 1999-2003 har SRV lämnat bidrag 

med ca 44,8 mnkr. KBM har under 2003 lämnat bidrag med 

ca 13,3 mnkr och för 2004 uppgår kostnaden för lämnade 

bidrag till 15,0 mnkr. Sammanlagt har bidragsdelen från 

staten under perioden från nuvarande anslaget 6:5 Civilt 

försvar varit ca 86,7 mnkr. Till detta kommer bidrag från SRV 

för viss materiel och i form av tjänster med en uppskattad 

kostnad av 29 mnkr (reservelverk ca 24 mnkr och konsulttjänster 

ca 5 mnkr) och konsulttjänster från KBM som uppgår 

till 1,1 mnkr 2003 och 2,6 mnkr 2004. Under åren 2001–2004 

har 59 kommuner fått bidrag till förstärkningsåtgärder. 


Ett utvecklingsarbete pågår inom KBM beträffande 

regelverk för finansiering av förstärkningsåtgärder för ledning 

hos kommuner. Ett utvecklingsarbete pågår också för 

att tillsammans med SRV via länsstyrelserna undersöka 

behovet av förstärkningsåtgärder för kommunernas ledning. 

Länsstyrelsernas ledningsplatser 

Från 1992 och framåt genomförde ÖCB på regeringens uppdrag 

åtgärder för att inom det civila försvaret förstärka 

ledningsförmågan under höjd beredskap på regional nivå. 

Under senare delen av 1990-talet även med syfte att 

åtgärderna också skulle kunna effektivisera ledningen vid 

svåra påfrestningar på samhället i fred. KBM har numera, 

efter nedläggningen av ÖCB, övertagit ansvaret för ägande, 

drift och förvaltning av ledningsplatserna. 

Samtliga länsstyrelser har numera en ledningsplats 

med fysiskt skydd i varierande omfattning. För att säkerställa 

säkerhet och uthållighet i ledningsförmågan har 

befintliga telekommunikationer, strömförsörjningssystem, 

kyla, larm, vattenförsörjning m.m. förstärkts. Detta har 

bl.a. skett genom att etablera flera vägar och att nyttja 

flera operatörer samt att dubblera system (redundans). 

Inventarier inklusive nödvändig sambandsutrustning, tillkommande 

behov av datorer och annan teknisk utrustning 

för geografisk områdesledning m.m. ingår i ledningsplatsens 

utrustning och anslutning till försvarets telenät 

(FTN) finns. Lokala förutsättningar påverkar i viss mån 

utrustning och inventerier. 

Flertalet av dessa ledningsplatser är byggda som fristående 

byggnader under mark i anslutning till länsstyrelsens 

lokaler. KBM äger hela byggnaden och betalar ett arrende 

till fastighetsägaren med ca 25 tkr per år och byggnad. 

I några fall är ledningsplatsen iordningställd i befintliga 

lokaler. För dessa lokaler har KBM istället tecknat ett 

hyreskontrakt med berörd fastighetsägare. Hyreskostnaden 

varierar från c:a 100 tkr upp till 600 tkr per år. 

Länsstyrelserna disponerar utrymmena enligt särskilda 

överenskommelser med KBM. 

Anskaffningsvärdet för de ledningsplatser som var färdigställda 

i samband med KBM:s bildande uppgick enligt 

underlag från ÖCB till ca 202,8 mnkr. Därutöver var fem ledningsplatser 

fortfarande under uppbyggnad och det upparbetade 

värdet uppgick vid samma tidpunkt till ca 60,3 

mnkr. KBM har efter övertagandet slutfört dessa investeringar 

vilket totalt uppgått till ca 6,4 mnkr samt vidtagit 

vissa smärre kompletteringar, ombyggnad av några serverrum 

m.m. för ca 6 mnkr. Sammanlagt har nuvarande 

anslaget 6:5 Civilt försvar belastats med ca 275,5 mnkr för 

de åtgärder som redovisats som en investering. 

I samband med att nyproduktionen av dessa ledningsplatser 

är avslutad har hanteringen av dessa 

byggnader/utrymmen övergått i en förvaltningsfas. KBM:s 

totala kostnader för länsledningsplatserna uppgick under 

2004 till 37,8 mnkr. Av detta avsåg 19,5 mnkr drift och förvaltning 

och 18,3 mnkr avskrivning av de bokförda värdena. 


Härutöver har SRV t.o.m. 2004 genomfört satsningar i 

ett länsradiosystem för att skapa kommunikationsmöjligheter 

mellan länsstyrelser och kommuner. Detta har i 

huvudsak genomförts samordnat med produktionen av 

räddningscentraler. Länsradiosystemet inklusive bidrag till 

länsstyrelsernas ledningsplatser har kostat ca 80,4 mnkr. 

Polisverksamhet 

För polisens ordinarie vardagsverksamhet finns länskommunikationscentraler 

(LKC) samt motsvarande på central 

nivå. En utredning har genomförts av Rikspolisstyrelsen 

(RPS) för att undersöka möjligheterna att minska antalet 

länskommunikationscentraler samt undersöka möjligheterna 

till samverkan/samgruppering med SOS Alarm AB. 

Något slutligt ställningstagande har inte tagits, utan viss 

fortsatt utrednings- och försöksverksamhet skall ge vägledning 

för ett sådant avgörande. De vardagliga samverkansmönster 

som finns med samhällets andra aktörer är av 

stor betydelse för valet av lösning. 

I samband med denna utveckling har RPS uppmärksammat 

behoven av förstärkningsåtgärder för att utveckla 

en förmåga att också kunna hantera en svår påfrestning 

på samhället i fred. RPS har i planeringsunderlaget för år 

2006 lämnat in anspråk för tekniska förstärkningsåtgärder. 

När länsstyrelserna har anslutits till FTN har även samtliga 

LKCanslutits till FTN. Kostnaderna ingår i länsstyrelsernas 

kostnader. Genom detta har möjligheter skapats så att samverkanspersonal 

från länspolismyndigheten som placeras hos 

länsstyrelsen vid kriser och höjd beredskap också har, med 

viss variation, tillgång till polisens interna telefoni-, dataoch 

radiosystem från länsstyrelsen. Denna lösning finns 

ännu inte centralt vid t.ex. Rikskommunikationscentralen. 

Sjukvård 

Tidigare har inriktningen för sjukvårdens beredskap varit 

att ledning för civil respektive militär sjukvård skulle ske 

från gemensam stabsplats. Detta bedöms inte längre som 

realistiskt eller meningsfullt och gäller såväl i fred som vid 

väpnat angrepp. Landstingen, eller motsvarande, måste 

själva ha ledningsplatser som kan fungera tillfredsställande. 

Något stöd från Försvarsmakten i ledningsfrågor 

kan inte längre påräknas. 

Socialstyrelsen (SoS) har för egen del i samband med 

flytt till nuvarande lokaler i Stockholm färdigställt en ledningsplats 

som blev färdig 1999. Kostnader för ledningsplats 

och reservkraft som betalades via nuvarande anslaget 

6:5 Civilt försvar uppgick till ca 7 mnkr. 

SoS har genomfört en omfattande utredning för att ta 

fram ett beslutsunderlag beträffande ledningsplatser/ledningscentraler 

inom sjukvårdssektorn. En översikt över 

andra myndigheters program har genomförts för att bl.a. 

klargöra vilket skydd respektive uthållighet som behövs för 

att motsvara andra ledningsorgan såsom länsstyrelser, 

kommunledningar och räddningsledningar. Under 2002 

har också gjorts en översiktlig studie av situationen vid 

samtliga landsting (motsvarande). Under 2003 har fördju-

pade analyser genomförts i två pilotprojekt; Landstinget 

Blekinge och Region Skåne, för att precisera behov för 

landstingens regionala (landstingsövergripande) ledning 

av sjukvård vid allvarlig händelse. Behovet är dels att 

anpassa organisationen till en funktionell ledningsdoktrin 

och att anpassa ledningslokaler till detta, dels att förstärka 

teknik för samband, IT, elförsörjning, tillträdesskydd m.m. 

för att uppnå förstärkt fredstida förmåga. Landstingen har 

tidigare inte fått statligt stöd för att analysera och utveckla 

ledningssäkerheten för sin regionala (landstingsövergripande) 

ledning som behövs vid tillämpning av lagen om 

extraordinära händelser. Kostnaden för kompletterande 

tekniskt ledningsstöd för landstingens regionala ledning 

bedöms utifrån nuvarande underlag och erfarenheter 

uppgå till ca 80 mnkr vilket innebär ett bedömt behov av 

statliga bidrag på ungefär halva beloppet samt därutöver 

behov av centralt stöd med analys och rådgivning. I likhet 

med RPS har SoS tagit upp vissa medelsbehov i KBM:s 

planeringsunderlag för 2006 och framåt för att påbörja 

arbetet med att höja förmågan inom hälso- och sjukvårdssektorn. 

Förmågan avser sådana extraordinära händelser 

som kan leda till en svår påfrestning på samhället i fred. 

Inom hälso- och sjukvårdssektorn har landsting/motsvarande 

ansvar för planeringen så att katastrofmedicinsk 

beredskap upprätthålls enligt hälso- och sjukvårdslagen 

(1982:763). 

Det bör i detta sammanhang observeras att landstingets 

ansvar enligt lagen (2002:833) om extraordinära händelser i 

fredstid hos kommuner och landsting, omfattar landstingets 

hela verksamhet. Landstingens ansvar för hälso- och 

sjukvårdsverksamheten är dominerande men ändå bara en 

del av ansvaret. Landsting eller motsvarande har inte som 

kommun och länsstyrelse ett utpekat tvärsektoriellt geografiskt 

områdesansvar enligt statsmakternas ställningstagande 

beträffande krishanteringssystemets principer. 

Elförsörjning 

Inom elförsörjningsområdet har ledning vid höjd beredskap 

genomgott flera förändringar över tiden. Detta har 

främst avsett ledning på central och regional nivå, i vissa 

fall i anknytning till driftledningen, i olika delar av landet. 

Inom elsektorn finns det många olika aktörer med ett stort 

inslag av näringsliv. I takt med ändrade planeringsförutsättningar 

har utredningar gjorts av SvK och elbranschens 

intresseorganisation, Svensk Energi, som resulterat i att 

man har delat in landet i sju områden med företrädare 

från de olika aktörerna inom berört geografiskt område. 

Dessa aktörer skall vara sammanhållande för verksamheten 

vid omfattande störningar i elförsörjningen och 

kunna verka redan vid fredstida händelser. 

Även den centrala krisledningsfunktionen är föremål 

för översyn. Det handlar om att etablera ett system som 

kan utöva ledning vid såväl svåra fredstida elstörningar 

som vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid 

höjd beredskap. 

Dethar under den senaste tioårsperioden vidtagits 

åtgärder för kris-/krigsledningen (delvis i några äldre 

anläggningar) med ca 40–50 mnkr med medel från nuvarande 

anslaget 6:5 Civilt försvar. Ytterligare investeringar 

planeras för att säkerställa ledningsförmågan på såväl 

central nivå som vid de sju områden som nämnts ovan. 

Beredskapscentral vid 

Statens strålskyddsinstitut (SSI) 

SSI har i samband med omlokalisering av myndigheten 

etablerat en skyddad ledningscentral i anslutning till 

myndighetens lokaler. Ledningscentralen, som har tagits 

fram i dialog med KBM och Statens kärnkraftinspektion 

(SKI), tillgodoser både SSI:s och SKI:s behov av en ledningsplats 

i händelse av en kärnteknisk olycka eller annan 

nukleär och/eller radiologisk händelse. 

Grunden för bedömningar av dimensionering har 

utgjorts av gällande planeringsdirektiv samt myndigheternas 

riskoch sårbarhetsanalyser i kombination med scenariobaserade 

hotanalyser. Vidare har analyser av SSI:s respektive 

SKI:s beredskapsverksamheter beaktats. 

SSI har gjort ett finansiellt åtagande om 3,8 Mkr för 

anläggningen, vilket bedömts motsvara basförmågan. 

För en tillkommande grundförmåga har 22 mnkr betalats 

från nuvarande anslaget 6.5 Civilt förvar. 

Lägescentral vid KBM 

KBM har i sin riskoch sårbarhetsanalys bl.a. preciserat 

vilka uppgifter som myndigheten har i akuta krislägen. 

För ändamålet fordras att KBM snabbt skall kunna sätta 

upp och bemanna en lägescentral i Stockholm med tillräckligt 

antal arbetsplatser, lämplig utrustning och väl 

fungerande kommunikation. Behovet av utrustning och 

krav på arbetsmiljön preciseras i en behovsanalys. 

Åtgärderna är kompletteringar till de åtgärder som vidtagits 

för den vardagliga verksamheten (den s.k. basförmågan) 

och sker i befintliga sammanträdes- och samlingslokaler 

som i huvudsak kan dukas upp vid behov och 

därefter återställas i ursprungligt skick. 

Exempel på åtgärder är: kompletterande el, tele- och 

datakablage, viss teknisk utrustning, viss komplettering 

av kylutrustning i datanätet, tvåvägsanslutning för televäxel 

m.m. 

De kompletterande åtgärderna beräknas till ca 2,3 mnkr 

och kommer att belasta anslaget 6:5 Civilt försvar. 

Behov av ledningsplatser och 

kostnader för dessa i framtiden 

Av redovisningen ovan framgår att det finns ett stort antal 

ledningsplatser som anskaffats för höjd beredskap och 

under senare år även för att kunna användas (tillika) vid 

krishantering. Det pågår också en utveckling att göra ytterligare 

investeringar inom flera samhällssektorer där det 


edan nu ställs anspråk på särskild statlig finansiering. 

KBM anser i likhet med regeringen att det är hög tid att 

bestämma vilken ambitionsnivå som skall gälla. Det är 

viktigt att behandla dessa frågor flexibelt i takt med förändringar 

i hotbilden men också beroende på vilka aktörer 

som från tid till annan får ett särskilt ansvar enligt krisberedskapsförordningen 

och kommande lagstiftning om 

kommunernas och landstingens åtgärder för extraordinära 

händelser i fredstid och vid höjd beredskap. 

Sammanlagt har de exemplifierade investeringarna och 

bidragen, vid i huvudsak fredstida uppehållsplatser, enligt 

ovanstående redovisning belastat statsbudgeten under de 

tio senaste åren med ca 1 350 mnkr från nuvarande anslag 

6:5 Civilt försvar. Det finns säkert vissa ytterligare investeringar 

inom någon sektor som inte har identifierats i 

denna redovisning. 

Till detta kommer löpande drift och förvaltning av 

gjorda investeringar. Vid länsstyrelserna uppgår detta till 

ca 15 mnkr årligen. De bidrag till investeringar som lämnats 

till kommunerna medför f.n. inte denna typ av kostnad. 

Framtida teknikutveckling m.m. kan dock medföra 

vissa behov av åtgärder. 

Detkan finnas skäl att minska ambitionsnivå och 

omfattning beträffande investeringar i ledningsplatser för 

krishanteringssystemet i framtiden jämfört med tidigare 

vidtagna åtgärder. Krishanteringssystemet har dock betydligt 

fler utpekade aktörer på lokal, regional och central 

nivå än det tidigare funktionssystemet inom det civila försvaret. 

Som också framgår av ovanstående redovisning har 

tidigare planering medfört att det nu inte finns en tillfredsställande 

planering för extraordinära händelser och 

svåra påfrestningar på samhället i fred inom några viktiga 

samhällssektorer. Med anledning av det geografiska områdesansvaret 

i fred på lokal nivå bedöms en fortsatt satsning 

på kommunernas ledningsförmåga som nödvändig. 

Även landstingens ledningsförmåga i den tvärsektoriella 

rollen, och mot bakgrund av sjukvårdens avgörande roll 

vid krishantering, bör bli föremål för en sådan satsning. 

KBM bedömer att det, för närvarande och på kort sikt, 

inte skall göras samma typ av omfattande åtgärder hos krishanteringssystemets 

aktörer som under de senaste åren. 

Beroende på verksamhet, uppgifter och ansvar kan dock 

vissa investeringar behövas för att iordningställa någon form 

av ledningsutrymme enligt förslag till principer nedan. 

Det kommer att finnas en stor variation på omfattningen 

av åtgärder som skall vidtas. Från en förmåga att motstå 

normala störningar och de därav följande grundläggande 

säkerhetskraven ger tillräcklig förmåga upp till varierande 

grad av åtgärder för en förstärkt fredstida förmåga. Många 

utpekade centrala sektorsföreträdare är t.ex. inte särskilt 

operativa och har kanske redan nu en tillräcklig förmåga 

för att kunna lösa sin uppgift även i här behandlade 

sammanhang. Det kan ändå behövas åtgärder på lokal 

och regional nivå inom samma sektor vilket skapar osäkerhet 

i bedömningarna. 


Det är därför inte möjligt att nu göra en meningsfull 

beräkning av vilka kostnader som finns i framtiden. Detta 

gör det än viktigare att behandla ledningsfrågorna i de 

normala processer som redan finns och att därigenom 

kunna hålla en lämplig nivå med den uppföljning som 

härigenom erbjuds. 

Förslag till principer för 

framtida ledningsutrymmen 

med tekniskt stöd 

Detkan vara svårt att bryta ut ledningsplatsfrågor med 

tekniskt stöd ur ett större sammanhang. Beträffande ledning 

för totalförsvaret har regeringen gett uttryck för att 

ledningssystem i vid bemärkelse kan sägas bestå av 

bestämmelser, organisation, doktrin och teknik. Detta 

synsätt kan även vara vägledande för hur ledning skall 

kunna utövas vid extraordinära händelser som kan leda till 

svåra påfrestningar på samhället i fred och om en eller flera 

händelser utvecklar sig eller trappas upp till att omfatta 

flera delar av samhället och det tillstånd som då uppstår. 

Regeringen har betonat att det är varje myndighets 

eller organs eget ansvar att utveckla medel och metoder 

för att kunna leda sin verksamhet såväl under normala 

störningar som vid höjd beredskap. Av detta följer att 

detta synsätt likaledes är grundläggande för det krishanteringssystem 

som f.n. utformas. Det förändrade målet 

som gäller fr.o.m. 2005 som innebär att nödvändiga förmågor 

för det civila försvaret i allt väsentligt ryms inom 

den förmåga som behövs för att kunna hantera svåra 

påfrestningar på samhället i fred medför en förändrad syn 

på vilka åtgärder som omedelbart måste vidtas inför höjd 

beredskap. 

Med detta menar KBM att det är viktigt att alla 

beståndsdelar i ett lednings-/krishanteringssystem 

utvecklas och korresponderar. Det är vidare den fredstida 

vardagsproblematiken och förmågan att inom de olika 

samhällssektorerna hantera normala störningar som utgör 

grunden för ledningsförmågan. Utöver denna förmåga kan 

det krävas en förstärkt fredstida förmåga. Det är också viktigt 

att i möjligaste mån utveckla ett system för att hantera 

ledningsfrågor som är så flexibelt att förändringar kan ske 

i takt med hotbildsförändringar, förändringar i lagar och 

förordningar m.m. samt i takt med samhällsutvecklingen. 

Det är då naturligt att i största möjliga utsträckning 

hantera behov av investeringar i den årliga planeringsoch 

budgetprocessen. Därmed kan långsiktiga låsningar 

i fleråriga investeringsplaner med en gradvis föråldrad 

hotbild som grund undvikas. KBM föreslår att de principer 

som idag tillämpas för att förstärka kommunens ledning 

och till stor del används eller föreslås användas inom 

räddningstjänst- respektive sjukvårdssektorn också blir 

principer för övriga aktörer inom de olika sektorerna.

Central upphandling ger möjligheter till standardiserade 

och kvalitetssäkrade lösningar med betydande kostnadsfördelar 

som följd, vilket bör eftersträvas. 

Den största satsningen på rådgivning sker i utredningsskedet 

där KBM, liksom SRV, RPSm.fl. kan bidra med expertis. 

KBM föreslår följande principer för framtida ledningsutrymmen 

med tekniskt stöd: 

1. Väpnat angrepp mot Sverige 

I princip skall det för närvarande inte vidtas några åtgärder 

för att förstärka den fredstida ledningsförmågan mot ett 

väpnatangrepp mot Sverige. De regionala mål- och riskanalyser 

som, på regeringens uppdrag, har tagits fram och 

reviderats vid flera tillfällen är inte längre relevanta som 

underlag för planeringen. KBM föreslår, efter samråd med 

Försvarsmakten, att dessa analyser skall upphöra att gälla. 

2. Risk- och sårbarhetsanalyser 

Utgångspunkten för att kunna fastställa vilka fredstida 

förmågor som skall finnas och vilka åtgärder som därmed 

behöver vidtas i förberedelseskedet är genomförda riskoch 

sårbarhetsanalyser. Sådana analyser skall göras av 

berörda myndigheter, kommuner och landsting. Det är 

i detta sammanhang viktigt att de centrala, särskilt utpekade, 

samverkansansvariga myndigheterna gör sådana 

analyser som avser hela sektorn. Därigenom identifieras 

behov hos alla aktörer på central, regional och lokal nivå 

i krishanteringssystemet, såväl hos statliga aktörer som 

inom kommuner, landsting, näringsliv och organisationer. 

På detta sätt skapas förutsättningar för att kunna fastställa 

vilka grundläggande säkerhetskrav som krävs och i varierande 

grad redan finns för att kunna motstå normala störningar. 

Utöver detta kan det behövas en förstärkt fredstida 

förmåga med särskild statlig finansiering. 

3. Ledningsanalys 

Varje aktör skall genomföra en ledningsanalys för att fastställa 

behov av och möjligheter till etablering av särskild 

organisation för ledning och informationshantering vid kriser. 

Ledningsanalysen skall precisera vilket utbildnings-, 

övnings- och samverkansbehov som finns samt vilka tekniska 

funktioner som behövs för att kunna leda verksamheten. 

Detskall samtidigt undersökas om det finns något behov av 

en förstärkt fredstida förmåga. Utveckling av metodik för 

ledning, samverkan och information vid kriser, behov av 

gemensam nomenklatur, kompetensutvecklingsåtgärder 

m.m. är grundläggande och bör utvecklas efterhand. 

4. Ledningsutrymme 

Ett ledningsutrymme, som beroende på verksamhet kan 

ha väldigt varierande form och storlek, skall skapas hos 

aktören i de befintliga lokalerna. Om möjligt kan ledningsutrymmet 

merutnyttjas och den ansvarige aktören 

skall ha det fulla ansvaret för utrymmet och gjorda inves- 

teringar. Den ovan beskrivna lägescentralen vid KBM är ett 

sådant exempel. 

5. Tekniska funktioner 

Det är varje myndighets eller organs eget ansvar att 

utveckla medel och metoder för att kunna leda sin verksamhet 

under såväl normala förhållanden (vardagsverksamheten) 

som vid mer omfattande händelser. Inträdesskydd, 

brandskydd, IT-säkerhet, telekapacitet, strömförsörjning 

och radiosamband i tillräcklig omfattning för 

normal verksamhet är exempel på den basförmåga som 

varje aktör måste ha säkerställt och egenfinansierat. En 

fredstida förstärkt förmåga som kan behövas inom dessa 

områden kan till varierande del finansieras av särskilda 

medel från staten. 

Förstärkning av telesäkerhet, utökning av telekapacitet, 

säkrare IT-miljö, tillkommande reservkraft och avbrottsfri 

kraft är exempel på fredstida förstärkt förmåga som kan 

behövas och till någon del finansieras av särskilda medel 

från staten. 

Ett visst skydd mot elektromagnetisk puls (EMP) kan i 

vissa fall behövas för särskilda nyckelkomponenter inom 

en organisation. Detta med avseende på att det finns 

naturlig EMP som t.ex. åska. I sådana fall bör man anordna 

punktskydd och inte totalskydd. 

Behovet av tekniskt ledningsstöd i ett framtida krishanteringssystem 

behöver klarläggas ytterligare. Utgångspunkten 

skall vara de system som används i vardagen och 

i övrigt tagits fram för t.ex. polis, sjukvård, räddningstjänst 

och energiförsörjning. Den eventuella avsaknad av 

gemensamma, tvärsektoriella, system som kan underlätta 

samordning och samverkan i krishanteringssystemet kan 

efterhand klarläggas genom viss försöksverksamhet (Väst- 

Sam, GotSam, m.fl.). Det är behovetavtekniskt stöd som 

styr utvecklingen. De tekniska lösningarna finns förmodligen 

till stor del redan nu i samhället, vilket framgår av 

uppdrag (nr 1) i KBM:s regleringsbrev för 2004 och som 

skall redovisas till regeringen i särskild ordning den 1 mars 

2005. De olika webblösningar som KBM har fått regeringens 

uppdrag (Fö2003/247/CIV) att utveckla tillsammans med 

andra aktörer kan vara en möjlighet att till del lösa detta 

problem. Det skall också övervägas om ytterligare aktörer 

skall ha FTN-anslutningar. 

Behov av åtgärder mot någon form av CBRN-insats 

måste diskuteras från fall till fall. Om en verksamhet i sig 

kan bli utsatt för ett sådant hot är särskilt viktigt att 

överväga. Informations- samt utbildnings- och övningsinsatser 

skall i första hand genomföras. Personlig skyddsutrustning, 

utöver redan anskaffat för grundläggande 

säkerhet respektive förstärkt fredstida förmåga, skall vid 

behov anskaffas och finansieras på lämpligt sätt. 


6. Uthållig ledning 

Ledningsorganens uthållighet bör lösas på enklaste sätt 

genom skiftgång och avlösning. Möjligheterna att stödja 

varandra över myndighetsgränserna bör utvecklas (jmf. 

med länsstyrelsesamarbetet inom beredskapen mot 

kärntekniska olyckor). 

7. Planerings- och budgetprocessen 

De förslag till åtgärder som behövs för en förstärkt fredstida 

förmåga och som bedöms kunna bli föremål för 

finansiering av staten med ett särskilt anslag skall tas upp 

i den årliga planeringsoch budgetprocessen. Styrningen 

skall ske genom att KBM i den årliga planeringsinriktningen 

ger lämpliga ingångsvärden som utgår ifrån regeringens 

ställningstaganden i dessa frågor. KBM skall stå för de 

ytterligare expertråd som de olika aktörerna behöver i det 

löpande beredningsarbetet i dessa frågor. För att säkerställa 

likformighet i bedömningar bör de sektorsföreträdare 

som har egen expertis i frågorna (SRV, RPS, Banverket, 

SoS, SvK m.fl.) rådgöra med KBM. Ytterligare skrifter kan 

behöva tas fram av KBM eller sektorsföreträdare som vägledning 

i arbetet. 

Detär de utpekade samverkansansvariga sektorsmyndigheterna 

med särskilt ansvar enligt krisberedskapsförordningen 

som skall lämna in förslag till åtgärder och 

behov av särskilda medel. Investeringar skall vara samordnade 

med eventuella tillkommande investeringar som 

behöver göras för att åstadkomma en förmåga att motstå 

normala störningar hos berörd aktör på lokal, regional 

respektive central nivå inom sektorn. Statens andel med 

särskilda medel skall bedömas från fall till fall och kan 

utgå med allt från 0 – 100 %. För bidrag till kommuner 

och landsting bör huvudregeln liksom nu vara 50 %. 

Detkan inte uteslutas att en högre nivå i vissa fall kan 

behövas som incitament för att vidta erforderliga åtgärder. 

För att säkerställa genomförandet av beslutade investeringar, 

vid främst kommuner, landsting och näringslivsaktörer, 

är det viktigt att kunna lämna garantier i form 

av bemyndiganden. 

Konsekvenser för tidigare 

vidtagna och planerade åtgärder 

Föreslagna principer, inte minst avseende väpnat angrepp, 

kan medföra vissa ambitionssänkningar i pågående och 

planerade investeringar beträffande räddningscentraler, 

inom sjukvårdssektorn, vid omstrukturering inom polisen, 

samt inom elförsörjningen m.fl. 

Redan gjorda investeringar bör ses över och en förändring 

mot nya principer måste övervägas med tanke på de 

stora kostnader som drift och förvaltning av redan färdigställda 

platser för med sig. En avveckling av särskilt anordnade 

ledningsplatser med omfattande byggnadsåtgärder 

och installationer samt behov av att flytta investeringar i 


teknik m.m. kan också bli kostsam. Det bör vara den sektorsansvarige 

myndighetens ansvar att i samråd med KBM 

göra sådana överväganden. En teknisk utveckling och 

modernisering måste övervägas från fall till fall. 

Inom KBM skall det, på kort sikt, göras en översyn av 

hyres- och arrendeavtal för de av KBM arrenderade och förhyrda 

ledningsplatserna vid länsstyrelserna. Förutsättningar 

för att kunna anpassa befintliga ledningsplatser till mer 

lämpliga ledningsutrymmen utifrån förändrade lokala förutsättningar 

och förändrad hotbild bör undersökas. Det bör 

på längre sikt övervägas om det är möjligt att efterhand 

åstadkomma en gradvis avveckling av någon ledningsplats. 

krisberedskapsmyndigheten skall verka för en 

långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten 

ändamålsenlig kompetens. Krisberedskapsmyndigheten 

skall härför formulera mål för kompetensförsörjningen 

som har en klar och tydlig koppling 

till målen för verksamheten, myndighetens uppgifter, 

nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av 

arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och 

uppföljningsbara. 

återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten 

skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål 

för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, 

vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som 

gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 

2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall 

i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, 

könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete 

för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen 

skall göras för grupper av anställda inom de tre 

kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens 

om så är lämpligt. Myndigheten skall också 

redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att främja den 

etniska mångfalden inom myndigheten. (RB Övriga 

mål och återrapporteringskrav p16) 

Rekryteringsarbete 

I likhet med 2003 har ett omfattande rekryteringsarbete 

ägtrum under 2004. Uppgiften att ansvara för utbyggnad, 

drift och förvaltning av ”Gemensam radiokommunikation 

för skydd och säkerhet” (RAKEL) fr.o.m. februari 2004 

innebar bl.a. ur rekryteringssynpunkt en delvis ny etableringsfas 

för myndigheten. Under året har 25 personer 

rekryterats varav 12 till RAKEL. Vid utgången av 2004 hade 

KBM 178 anställda. KBM har även detta år kunnat konstatera 

ett mycket stort intresse för myndigheten med många 

sökande. Intresset har varit särskilt stort hos yngre samhälls- 

och statsvetare, vilket är positivt men KBM har samtidigt 

haft vissa svårigheter att hitta kvalificerade utredare

med mångårig erfarenhet. Vissa rekryteringssvårigheter 

har även funnits när det gäller specialistkompetens till 

RAKEL-verksamheten. KBM har dock i huvudsak haft ett 

bra urvals-underlag och har utan större svårigheter kunnat 

rekrytera den kompetens som behövs. Rörligheten i KBM 

är låg – personalomsättningen låg 2004 liksom 2003 på 

4 %. Detta är rimligt och önskvärt med tanke på att myndigheten 

är relativt ny. Sammanfattningsvis kan konstateras 

att måluppfyllelsen avseende rekrytering varit god. 

Åldersstruktur och könsfördelning 

KBM har en god åldersstruktur. Av totalt 178 anställda är 130 

födda på 60- och 70-talen, 31 är födda på 50-talet och 29 

är födda på 40-talet. Även om ålderstrukturen är balanserad 

totalt sett så råder skillnader mellan enheterna. En blandad 

ålderssammansättning inom enheterna eftersträvas. 

Genomsnittsåldern för KBM:s anställda har sedan starten 

den 1 juli 2002 legat på samma nivå dvs. 41 år. Ett delmål 

vid rekryteringar till KBM har varit att behålla eller sänka 

genomsnittsåldern. I detta avseende har KBM alltså lyckats. 

Av 178 anställda är 77 kvinnor och 101 män. Könsfördelningen 

är procentuellt densamma i år som förra året dvs. 

57 % män och 43 % kvinnor. Siffrorna ligger inom den 

acceptabla 40/60-fördelningen men ambitionen är en 

jämn könsfördelning inom samtliga kompetenskategorier. 

Detråder fortfarande en underrepresentation av kvinnor 

i ledande befattningar samtidigt som det är en överrepresentation 

av kvinnor i stödbefattningarna. 

Antal anställda, åldersstruktur 

och könsfördelning inom kategorin 

ledningskompetens 

I september 2004 bestod ledningskompetensen av 

19 personer, varav 4 kvinnor och 15 män. 

Måluppfyllelse 

Könsfördelningen inom myndigheten är sned. En strävan 

vid rekryteringen av chefer till KBM är en jämn könsfördelning. 

Den personalomsättning som ägt rum i KBM 

under 2004 har främst ägt rum inom kategorin ledningskompetens. 

Trots ansträngningar att rekrytera fler kvinnor 

till vakanta chefsbefattningar har KBM inte lyckats. 

Genomsnittsåldern för kategorin har dock minskat något 

jämfört med föregående år och är för 2004 nästan 46 år. 



kärnkompetens 

I september 2004 fanns inom kategorin kärnkompetens 

105 personer, varav 36 kvinnor och 69 män. Detta innebär 

en ökning av andelen kvinnor från 31 % till 34 %. Genomsnittsåldern 

för kvinnor är 36 år och för män nästan 42. 

Detta innebär en liten sänkning av genomsnittsåldern för 

såväl kvinnor som män inom denna kategori. 


KBM:s strävan att åstadkomma en så jämn könsfördelning 

som möjligt har gett resultat i Stockholm där fördelningen 

mellan män och kvinnor är nästan jämn. I Sollefteå däremot 

är andelen män inom denna kategori väsentligt 

större. Detta beror främst på att kärnkompetensen i 

huvudsak utgörs av tekniskt inriktade befattningar till vilka 

det varit svårt att få kvinnliga sökande. Sammanfattningsvis 

är måluppfyllelsen beträffande åldersstrukturen och 

könsfördelningen god i Stockholm medan målet beträffande 

könsfördelningen inte uppnåtts i Sollefteå. 



stödkompetens 

I september 2004 fanns inom kategorin stödkompetens 

43 personer, varav 30 kvinnor och 13 män. Genomsnittsåldern 

för kvinnor var 43 år och för män 41 år. 


I såväl Stockholm som i Sollefteå är könsfördelningen 

ojämn med fler kvinnor än män. Könsfördelningen inom 

kategorin stödkompetens återspeglar, inte oväntat, den 

generella könsfördelningen på arbetsmarknaden för 

denna kategori. Myndigheten har inte uppnått målet 

beträffande könsfördelning. 

Mål för kompetensförsörjningen 2005 

Under hösten 2004 startade ett projekt (MED-projektet) 

som bl.a. syftar till att göra KBM:s verksamhetsidé och 

dess innebörd känd för alla medarbetare samt att tydliggöra 

och förankra de förhållningssätt som bör känneteckna 

medarbetarnas arbete. Projektet skall generera förslag 

till kompetensutveckling och andra aktiviteter för att kontinuerligt 

utveckla medarbetarskapet vid KBM. Projektet 

skall bl.a. leverera förslag på hur medarbetarskapsfrågor 

skall drivas vidare inom KBM efter september 2006 (tidpunkt 

för projektavslut). Bl.a. ingår att lämna förslag på 

medarbetarpolicy eller liknande styrdokument. 

Under våren 2005 skall en kompetensförsörjningsstrategi 

för KBM arbetas fram. Arbetet inom MED-projektet 

skall beaktas i kompetensförsörjningsstrategin. Strategin 

skall bl.a. innehålla en idé som behandlar frågor för hur 

KBM skall attrahera, rekrytera, introducera, behålla, motivera, 

utveckla och t.o.m. avveckla medarbetare. Som ett 

led i arbetet med att formulera strategin kommer en kartläggning 

av befintlig kompetens att genomföras dvs. en 


kompetensanalys. Gapet mellan den befintliga kompetensen 

och de upplevda behoven skall därefter analyseras och 

åtgärdas i en kompetensplan på kort och lång sikt. 

I kompetensförsörjningsstrategin kommer KBM att fortsätta 

påbörjat arbete inom områdena; försörjning av 

kärn- och stödkompetens, chefsförsörjning, jämställdhet, 

etnisk mångfald, åldersbalans och kunskapshantering. 

Mål och åtgärder för chefsförsörjning är bl.a.: 

• Ett särskilt ledarträningsprogram för potentiella chefs- 

/ledarämnen. Vid urval till programmet skall bl.a. hänsyn 

tas till KBM:s jämställdhetssträvanden. 

Mål och åtgärder för jämställdhet är bl.a.: 

• Att medarbetarnas kunskaper om jämställdhet ökar 

genom informations- och utbildningsinsatser. 

• Att gravida vid behov skall erbjudas flexibel arbetsbelastning. 

Den som så önskar skall få möjlighet att 

arbeta med mindre projekt. 

• Att extra utvecklingssamtal skall genomföras dels då 

chefen blivit informerad om att en medarbetare är 

gravid eller avser att ta ut föräldraledighet, dels före 

återgång till arbetet efter en föräldraledighet. 

• Att sexuella trakasserier eller andra trakasserier inte 

skall förekomma på KBM. Under 2005 skall ett seminarium 

om kränkande särbehandling och sexuella trakasserier 

samt sexuell diskriminering genomföras. 

• Att KBM skall lägga särskild vikt vid annonsutformningen, 

val av kriterier och värdering av meriter, vid rekrytering 

till befattningar där könsfördelningen är ojämn. 

KBM skall bl.a. uppmana kvinnor att söka chefstjänster. 

Mål och åtgärder för etnisk mångfald 

Detövergripande målet för mångfaldsarbetet inom KBM är 

att skapa lika möjligheter och lika rättigheter för myndighetens 

personal oavsett etnisk tillhörighet samt att fler 

personer med olika etnisk tillhörighet skall anställas. 

Under 2005 kommer KBM att genomföra insatser inom 

områdena arbetsförhållanden, trakasserier och rekrytering. 

Mål rörande arbetsförhållanden är bl.a.: 

• Att den fysiska och psykosociala miljön är utformad så 

att den passar alla oavsett etnisk tillhörighet, religion 

eller trosuppfattning. 

• Att de anställdas kunskap och medvetenhet om vikten 

av mångfald ökas genom utbildningsinsatser. 

Mål rörande området trakasserier är bl.a.: 

• Att ingen diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet. 

• Att en särskild handläggningsrutin har utarbetats för 

den händelse detta trots allt skulle inträffa. 


Mål rörande området rekrytering är bl.a.: 

• Att alla utlysningar av lediga tjänster skall utformas så 

att ingen känner sig diskriminerad och därför inte vill 

söka jobb på KBM. Alla ansökningar till lediga tjänster 

skall utvärderas objektivt utan ovidkommande hänsyn. 

Samma sak gäller vid genomförande av intervjuer och 

när beslut om anställning skall fattas. KBM skall i platsannonser 

uppmuntra till ökad mångfald. Fördelar med 

språk- och kulturkompetens skall betonas. 

• Att vid publicering av bilder t.ex. på hemsidan skall vi 

se till att människor med icke nordiskt utseende finns 

representerade. 

• Att försöka ta in praktikanter från universitet och högskolor 

med invandrarbakgrund. Kunskap i att värdera 

utländska examina ska öka. 

Mål och åtgärder för åldersbalans 

Statsförvaltningen i sin helhetkännetecknas av en obalans 

i åldersstrukturen. KBM har, som tidigare nämnts, väsentligt 

bättre förutsättningar än många andra. Inom 5 år 

kommer 10 medarbetare att ha uppnått 65 år. Det är viktigt 

att säkra kunskapen som finns hos de medarbetare 

som skall lämna och ta tillvara deras erfarenheter. Ett 

särskilt mentorprogram skall tillskapas för att åstadkomma 

detta. En delpensionspolicy kommer att fastställas i 

februari 2005 bl.a. i syfte att möjliggöra kompetensöverföring 

i samband med generationsväxling. 

Mål för kompetensförsörjningen 2006-2007 

Målet är att kunna behålla, utveckla och rekrytera den 

kompetens som behövs för verksamheten. Målet är vidare 

att utifrån ovannämnd kompetensförsörjningsstrategi 

vidta åtgärder inom områdena; försörjning av kärn- och 

stödkompetens, chefsförsörjning, jämställdhet, etnisk 

mångfald, åldersbalans och kunskapshantering. 

krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur 

myndighetens arbete med att verka för samverkan 

mellan offentliga organ, organisationer och näringsliv 

har genomförts och redovisa en bedömning av uppnådda 

resultat. (RB Övriga mål och återrapporteringskrav 

p17) 

En handlingsplan för näringslivssamverkan fastställdes 

våren 2004 med identifierade aktiviteter inom myndigheten 

för att främja samverkan. Planen förankrade och 

preciserade myndighetens verksamhetsambitioner för året. 

En samordningsgrupp för näringslivssamverkan har 

upprättats inom myndigheten, bestående av representanter 

från berörda enheter. Gruppen syftar till att utbyta 

erfarenheter, ge varandra stöd och utveckla myndighetens

arbete på området. Gruppen har bl.a. identifierat viktiga 

budskap och målgrupper för fortsatt arbete. 

En kommunikationsplan har tagits fram för att utveckla 

myndighetens kommunikation i arbetet med privatoffentlig 

samverkan. Kommunikationsplanen syftar till att 

skapa klarhet i vad myndigheten skall kommunicera, till 

vilka målgrupper och hur. Planen skall bidra till att öka 

samordningen, kvaliteten och effekten i arbetet. Framtagandet 

har skett genom seminarier för medlemmarna 

i samordningsgruppen. 

Rådet för näringslivssamverkan har träffats sex gånger 

och även arrangerat ett studiebesök till SOS Alarm. Rådet har 

aktivt deltagit med synpunkter och råd avseende hur myndigheten 

kan arbeta, bl.a. arrangerade rådet tillsammans 

med externa experter en workshop syftande till att testa 

upplägg och metod för beroendeprojektet utifrån ett givet 

scenario. Rådet har även bidragit med värdefulla kontakter 

och kunskaper från respektive bransch, initierat studieprojekt 

och verkat som en referensgrupp för flera för myndigheten 

viktiga arbeten, bl.a. gett synpunkter på KBM:s förslag 

till regeringen avseende privat-offentlig samverkan. 

Fyra enkätundersökningar om privat-offentlig samverkan 

har genomförts hos kommuner, länsstyrelser, myndigheter 

och företag. Enkätsvaren har sammanställts och gett såväl 

KBM som övriga aktörer inom krishanteringssystemet en bild 

av hur samverkan ser ut idag. Enkäterna utgör ett viktigt 

underlag till de förslag KBM överlämnar till regeringen. 

En av rådets tre externt beställda studier om samverkan 

har slutredovisats. Studien är en analys av privatoffentlig 

samverkan vid fyra inträffade kriser och redogör 

för de drivkrafter och bevekelsegrunder som utgjort avgörande 

faktorer. De övriga två studierna (en inventering 

av samverkansprojekt respektive en analys av två formaliserade 

samverkansprojekt) avrapporteras i januari 2005. 

Föredrag och presentationer har hållits på seminarier, 

konferenser och workshops (arrangerade av såväl KBM, 

myndigheter, företag, branschorganisationer, m.fl.). Syftet 

har varit att sprida såväl kunskap och förståelse för privatoffentlig 

samverkan som arbetssätt. Även särskilda dialoger 

i serien ”Samtal med forskare” har skett inom området. 

Företrädare för KBM har medverkat till att ta fram ett 

underlag för att skapa möjligheter till styrning av el till 

prioriterad samhällsviktig verksamhet vid elbristsituationer. 

Arbetet, som varit en del av HEL-projektet, har letts av 

Energimyndigheten och har inneburit ett nära samarbete 

med företrädare för främst elbranschen. Slutrapport lämnades 

till regeringen den 1 november 2004. 

KBM har under året bedrivit metodutveckling för att 

kunna genomföra tele- och nätsäkerhetsanalyser av kommunikationsförmågan 

på regional nivå utgående från länsstyrelsens 

samordningsroll. Som första tillämpning av 

denna metod har en analys påbörjats i samverkan med 

länsstyrelsen i Blekinge och med kommuner, teleoperatörer 

och elföretag inom länet. En slutrapport från denna analys 

kommer att presenterras under första halvåret 2005. 

ORGANISATIONSSTYRNING 

krisberedskapsmyndigheten skall från och med 

den 1 februari 2004 ansvara för införandet, förvaltningen 

och utvecklingen av radiokommunikationssystemet 

för skydd och säkerhet (RAKEL-systemet). Myndigheten 

skall förvalta de avtal som ingåtts rörande RAKEL-systemet. 

Krisberedskapsmyndigheten skall ta emot och 

ansvara för de avtal Försvarets materielverk (FMV) tecknar 

i enlighet med regeringens uppdrag till FMV den 22 

maj 2003 (N2003/696/ITFoU). Uppgifter och målsättningar 

avseende utbyggnadstakt och användarorganisationer 

skall övertas från utredningen Radiokommunikation 

för effektiv ledning (N 2002:16). Krisberedskapsmyndigheten 

skall säkerställa att det arbete som utredningen 

har genomfört tillvaratas och att nödvändig 

kontinuitet och kompetens bibehålls. Senast från 2007 

skall en väsentlig del av RAKEL-verksamheten vara förlagd 

till Sollefteå. Detta påverkar inte tidigare inriktningar 

för verksamheten i Sollefteå. Verksamheten skall 

genomföras i nära samverkan med berörda användare 

och användarorganisationer samt Regeringskansliet. 

återrapportering: Krterrapportering: Krisberedskapsmyndigheten 

skall redovisa hur införandet av 

RAKEL-systemet har genomförts, en bedömning av 

efterfrågan av systemet samt kostnader under 2004. 

Eventuella avvikelser i förhållande till uppsatta mål 

och planer skall redovisas. Redovisningarna skall 

lämnas i delårsrapporten och i årsredovisningen. 

(RB Organisationsstyrning p19) 

KBM skall införa, förvalta och utveckla ett radiokommunikationssystem 

för skydd och säkerhet. Som KBM tolkar 

uppdraget innebär det att användarkretsen begränsas till 

de aktörer som föreslås i RAKEL-kommitténs betänkande 

nämligen; polisen, tullen, Kustbevakningen, kommunala 

räddningstjänsten, akutsjukvården, Försvarsmakten och 

SOS-alarmering samt därutöver statlig räddningstjänst och 

elbolag vid särskilda händelser. 

Förutom den krets som omfattas av uppdraget finns det 

sett ur KBM:s synvinkel anledning att undersöka om inte 

fler aktörer som omfattas av krishanteringssystemet borde 

kunna anslutas till RAKEL och att elbolagen och statliga 

räddningstjänsten borde vara med permanent. KBM 

arbetar med att undersöka förutsättningar för att så skall 

kunna ske och vilka konsekvenser detta skulle kunna få 

på bl.a. ansökan av frekvenstillstånd. Myndigheten har för 

avsikt att rapportera detta till regeringen under våren 2005. 

Regeringen har uppdragit åt FMV att upphandla RAKELsystemet. 

FMV skall efter avslutad upphandling överlåta 

kontraktet på KBM. Den 1 april 2004 beslutade FMV att tilldela 

konsortiet SAAB, Nokia och Swedia Networks avtalet för 


att bygga RAKEL-systemet. Beslutet överklagades av Motorola 

och OTE Marconi till Länsrätten i Stockholm den 8 april. 

Länsrätten har den 5 november fastslagit FMV:s tilldelningsbeslut 

och därmed avslagit överklagandet. Länsrättens 

beslut överklagades den 12 november till kammarrätten. 

Kammarrätten beslutade den 14 december att inte meddela 

prövningstillstånd. Även kammarrättens beslut överklagades 

men regeringsrätten beslutade den 20 januari 2005 att inte 

meddela prövningstillstånd. Den 26 januari fullföljde FMV 

avtalet som samma dag överlämnades till KBM. 

P.g.a. överklagandet har inte KBM kunnat påbörja 

utbyggnaden av RAKEL. Detta har medfört att driftstarten 

för etapp 1, som var beräknad till årsskiftet 2005, kommer 

att bli försenad ca ett år. 

KBM har arbetat med förberedelser av utbyggnaden 

genom att bl.a. inventera befintliga installationsplatser 

som ägs av användarorganisationerna (företrädesvis räddningstjänsten, 

polisen och Försvarsmakten), kartlägga 

processer och flöden för test, radioplanering, bygg och 

installation. Vidare har KBM förberett anslutningsvillkor, 

frekvensansökningar, säkerhetsföreskrifter och hantering 

av mobilstationer. 

Under året har också ett flertal externa informationsaktiviteter 

genomförts för att informera användarorganisationerna 

om pågående förberedelser och de åtgärder som 

de måste genomföra för att en omställning skall fungera väl. 

En webbplats riktad till användare har utvecklats med 

information om upphandling, utbyggnadsplan, förberedelser 

för användaranslutning och teknik. 

Åtta seminarier har anordnats spritt över de olika 

utbyggnadsetapperna; i Kristianstad, Borås, Stockholm, 

Eskilstuna, Sundsvall, Linköping, Borlänge och Luleå. KBM 

har även deltagit i två mässor; SKYDD 2005 den 21-24 september 

samt FLISA den 27-29 september samt i en internationell 

konferens, TETRA World Congress den 22-25 november. 

RAKEL-delegationen har under 2004 genomfört fem 

möten. Delegationen är bemannad med representanter 

från polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, SRV, 

Sveriges kommuner och landsting. Delegationen leds 

av överdirektören vid KBM. 

Efterfrågan av RAKEL-systemet är något svårbedömd. 

Anslutningsviljan är högst bland de statliga aktörerna och 

där kan med något undantag förväntas en omedelbar 

anslutning. Även landstingen har visat ett stort intresse. 

Anslutningsviljan på den primära kommunala nivån är 

däremot svag. Inom denna nivå pågår en intensiv diskussion 

om kostnaderna för att ansluta sig till RAKEL-systemet. 

Under 2004 har kostnaderna för RAKEL uppgått till 

13 039 tkr och intäkterna till -315 tkr vilket är betydligt 

lägre än ursprungligen beräknat för året. Anledningen till 

detta är överklagandet vilket inneburit att utbyggnaden av 

RAKEL skjutits på framtiden. KBM redovisar därför ett stort 

anslagssparande för 2004. För att kunna nå målen med 

RAKEL när utbyggnaden väl kommer igång är det mycket 

viktigt att KBM får disponera hela detta anslagssparande. 


krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur 

forskning inom myndighetens verksamhetsområde 

har initierats och redovisa former för planering, uppföljning 

och utvärdering. Redovisningen skall inkludera 

formerna för genomförandet av forskningsresultat 

inom arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. 

Redovisningen skall utgöra grund för fortsatt 

utveckling av myndighetens uppgifter inom forskningsområdet. 

(RB Organisationsstyrning p21) 

KBM utför inte någon egen forskning utan denna bedrivs 

vid universitet, högskolor och sektorsinstitut. Vid KBM 

samordnas dessa forskningsinsatser för krishanteringssystemets 

behov. KBM har en aktiv roll när det gäller att 

initiera, följa upp, utvärdera och sprida forskningsresultat. 

Forskningsbaserad kunskap skall tillsammans med erfarenhetsbaserad 

kunskap stärka Sveriges krisberedskap. 

Forskning för att utveckla samhällets krisberedskap 

bedrivs långsiktigt. Vetenskapligt grundade kunskaper 

byggs över tid genom att KBM stödjer forskare som kontinuerligt 

stärker sin kompetens genom avrapporterade 

forskningsprestationer. Dessa personer ingår i krishanteringssystemets 

nätverk och levererar kunskapstillskott i 

olika former. De bidrar konkret genom forskningsrapporter 

och genom att vara lärare på kurser, deltagare i seminarier 

samt som analysstöd i olika sammanhang. Genom att 

forskarnas produkter sprids genom seminarier, läroböcker 

och andra skrifter blir aktörerna gradvis mer kompetenta 

och får bättre underlag för planering och för beslut i olika 

situationer. 

Kunskapsbyggandet sker också mer indirekt genom att 

problemmedvetenheten stärks om krishanteringsrelaterade 

fenomen och om olika lösningsalternativ. Forskare 

kan problematisera frågeställningar kring centrala begrepp 

som sårbarheter, hot, olika former av krishantering samt 

internationell samverkan. Exemplen på hur samhällets 

krisberedskap utvecklats som följd av forskning finansierad 

av KBM är redan tydliga. Kunskapsbidragen kommer att 

utvecklas vidare under de kommande åren när de satsningar 

som KBM initierat kan avrapporteras och delges 

berörda aktörer. 

För att säkerställa ämnesrelevans och vetenskaplig 

kvalitet främjar KBM forskning vid flera olika universitet, 

högskolor och sektorsinstitut, i enlighet med regeringens 

anmodan i prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och 

beredskap. Denna mångfald av utförare bidrar till en konkurrensutsatt 

kritisk massa, vilket är en förutsättning för 

att skapa innovativa forskningsmiljöer vid forskningsfronten. 

KBM:s tilldelning av forskningsmedel bör ses som en 

incitamentsstruktur för att engagera och stimulera landets 

främsta forskare att bidra till just krishanteringsområdet. 

KBM har en helhetssyn, intensiva myndighetskontakter 

och nödvändig beställarkompetens för att kunna främja

och förmedla forskning och verka för kompetensförnyelse 

inom krisberedskapsområdet. Vidare verkar KBM för att 

mottagare av forskningsresultat har en förståelse för forskningens 

villkor och har kapacitet att föra dessa nya kunskapsrön 

vidare inom respektive organisation och till olika 

slutanvändare. 

Forskning finansierad av KBM utgår från ett sektorsövergripande 

angreppssätt. Kunskapen är viktig för KBM:s 

eget förnyelsearbete och för rollen som regeringens stabsmyndighet 

inom området. Kunskapsgrunden är ett villkor 

för att kunna agera som en pådrivande kraft bland de 

myndigheter och organisationer som KBM samordnar. 

Myndighetens kommunicerande roll med övriga aktörer 

inom krishanteringssystemet är också en förutsättning för 

att forskningsresultat skall ge kompetensavtryck inom hela 

systemet. 

När KBM inrättades den första juli 2002 övertog myndigheten 

pågående forskningsprojekt från ÖCB och SPF. En 

stor del av de medel som KBM disponerade för forskning 

under 2002-2003 reserverades för att slutföra dessa övertagna 

projekt. En forsknings- och analysenhet inrättades 

vid KBM i samband med att myndigheten bildades. Sedan 

maj 2004 har KBM en renodlad forskningsfrämjande enhet 

under ledning av en vetenskapligt meriterad forskningschef. 

Med tanke på den långsiktighet som ett kunskapsuppbyggande 

på området kräver, vilket regeringen framhåller 

i prop. 2001/02:158, är det viktigt att notera att den 

forskningssamordnande verksamheten vid KBM endast har 

bedrivits sedan andra halvåret 2002. 

Initiering och planering 

av forskning inom 

krisberedskapsområdet 

KBM kan genom sitt samordnande uppdrag säkerställa att 

forskning kring krisberedskapsproblematiken inriktas 

utifrån praktiska, samhälleliga behov samt verka för att 

forskningsresultat tillämpas och kommer krishanteringssystemet 

till nytta. 

En huvuduppgift är att initiera forskning. KBM stödjer 

enbart forskningsprojekt av god vetenskaplig kvalitet som 

är relevanta för krishanteringssystemet. KBM inrättade 

hösten 2002 ett vetenskapligt råd, vars uppgift är att biträda 

KBM vad avser den vetenskapliga kvaliteten. 

Utöver den beställarkompetens som finns inom KBM 

har myndigheten också inrättat en referensgrupp för 

inriktning av forskning. Denna består av representanter för 

samverkans- och områdesansvariga myndigheter samt 

Svenska kommunförbundet. Referensgruppen skall stödja 

KBM att identifiera angelägna kunskapsbehov. Den har 

varitbehjälplig med att arbeta fram de teman som ligger 

till grund för utlysningar. En dialog förs kontinuerligt med 

företrädare för de sex samverkansområdena kring angelägna 

kunskaps- och kompetensfrågor. En intern arbets- 

grupp inom KBM används för relevansprövning av enskilda 

forskningsansökningar. Några mycket specialiserade 

ansökningar har sänts på remiss till ämnesexperter vid 

andra myndigheter eller till vetenskapligt sakkunniga. 

Vid två tillfällen har projektansökningar tagits in genom 

utlysning. Ett öppet ansökningsförfarande användes i maj 

2003 och två tematiska utlysningar gjordes i juni 2004. Vid 

det första ansökningstillfället inkom 54 ansökningar. Vid 

den andra utlysningen inkom 79 ansökningar, vilka generellt 

var vetenskapligt mer kvalificerade. Ett fåtal projekt 

och pilotuppdrag har initierats som komplement till dessa 

öppna utlysningar. Nya KBM-projekt startades i januari 

2004 och den andra omgången startar i januari 2005. De 

flesta projekt bedrivs under tre år. Resultaten kommer 

sålunda den praktiska verksamheten till nytta kring 2007. 

Forskningsplanering för krisberedskapens behov innebär 

en krävande uppgift då det gäller att utnyttja och 

integrera kunskaper mellan traditionella akademiska 

discipliner likväl som mellan forskning som bedrivs vid 

olika institut. KBM strävar även efter att tillhandahålla en 

sammanhållande överblick av den forskning som bedrivs 

inom krisberedskapsområdet inom övriga EU och i USA. 

KBM har en samordnande roll även då myndigheten deltar 

i vissa av Försvarsmaktens dialoger inom forsknings och 

teknikutvecklingsprocesserna. KBM har också en viktig roll 

vid utvecklandet av en svensk nationell strategi för säkerhetsforskning. 

Uppföljning och utvärdering 

av forskning inom 

krisberedskapsområdet 

För att forskning kring krisberedskap ska vara relevant är 

det viktigt att forskare förstår krishanteringssystemet och 

aktörernas villkor. För att säkerställa detta anordnar KBM 

utbildningar om krishanteringssystemet riktade till samtliga 

finansierade forskare. KBM bidrar till tematiskt nätverksbyggande 

mellan forskare och mellan dessa och praktiker. 

Avsikten är dels att forskarna ännu bättre skall kunna 

anpassa sina forskningsprojekt till de behov som finns i 

krishanteringssystemet, dels att skapa en förståelse bland 

praktiker för forskningens möjligheter och begränsningar. 

KBM för kontinuerliga dialoger och arbetar aktivt för att 

öka samverkan mellan forskare och erfarna krishanteringsaktörer. 

I mars 2004 genomfördes Kunskapsdagar i Göteborg 

i samarbete med Centrum för forskning om offentlig 

sektor, vid Göteborgs universitet. Praktiker och forskare 

drogs samman för att under olika teman diskutera samhällets 

sårbarhet. Ramforskningsprogrammet för risk och 

sårbarhetsanalyser, FRIVA, anordnade i september 2004 

två dialogmöten där intressenter från hela landet deltog. 

Företrädare från forskningsinstitutioner, myndigheter, 

kommuner och näringsliv gav konstruktiva kommentarer 

på utformningen av FRIVA-projekten. Praktiskt samarbete 


om riskoch sårbarhetsanalyser bedrivs med Helsingborgs 

kommun och Länsstyrelsen i Stockholms län och Region 

Västra Götaland. Kontinuerliga diskussioner förs mellan 

forskare och näringslivsföreträdare, till exempel inom projektet 

”Ekonomi och säkerhet; privat - offentligt partnerskap 

i Europa”. 

De kunskaper som KBM har tagit fram genom forskning 

skall komma hela krishanteringssystemet till del och inte 

fastna i den egna myndigheten eller inom forskargruppen. 

KBM skall vara pådrivande i krisberedskapsarbetet och har 

därmed ett stort behov av ny kunskap för att kunna fullfölja 

sitt uppdrag. Ett målmedvetet arbete bedrivs med 

att bygga mottagarkompetens bland landets många krisberedskapsaktörer. 

Detta är av stor vikt för att forskningsresultaten 

skall kunna implementeras i de mångfacetterade 

verksamheterna. En kostnadseffektiv uppföljningsteknik 

är att koppla samman forskning, utbildning och 

fortbildning i kompetensutvecklande syfte. Offentlig verksamhet, 

trossamfund, frivilligrörelsen och näringsliv är 

viktiga målgrupper. 

Detfinns risker med att ett forskningsfält bestående av 

löpande flerårsprojekt bemannas med tillsvidareanställda 

forskare, som på grund av en etablerad sektorsnärhet ges 

kontinuerlig finansiering utan att behöva utsättas för 

kritisk vetenskaplig granskning. Både ämnesrelevans och 

vetenskaplig kvalitet måste säkerställas om ambitionen 

skall förbli solida kunskaper till sektorns nytta, snarare än 

ett nyttiggörande av otillräckligt underbyggda studier. Det 

är därför av stor vikt att finansiärer uppmärksammar dessa 

risker och aktivt konkurrensutsätter forskningsutförare och 

utvärderar forskningsområden. Detta är ett beprövat förhållningssätt 

inom svensk forskningsfinansiering. 

Regeringen har angivit utvärdering av forskning som en 

uppgift för KBM. Det är lämpligt att skilja på utvärdering av 

forskningsverksamheten som helhet och utvärdering av 

enskilda forskarinsatser. KBM bidrar till en långsiktig kvalitetssäkring 

av krishanteringssystemets forskning genom att 

utvärdera projektresultat. Vidaresatsningar på forskningsmiljöer 

med bristfällig vetenskaplig kompetens och/eller 

oförmåga att bidra till utvecklingen av samhällets krisberedskap 

vore kvalitetsförsämrande. I några fall har KBM:s utvärderingar 

varit negativa och lett till att fleråriga program inte 

har erhållit förlängd finansiering. KBM bedömer att det är 

långsiktigt kvalitetsfrämjande att satsa på en ambitiös 

utvärderingsverksamhet. En förmåga till utvärdering ingår 

i en god beställarkompetens och är en förutsättning för att 

kunna inrikta och kvalitetssäkra framtida projekt. 

Under 2004 har nya former för utvärdering av större 

forskningsinvesteringar prövats. Utvärderingen omfattar 

yttrande från sakkunniga experter om den vetenskapliga 

kvaliteten och den praktiska relevansen, egenvärdering 

från forskningsgruppen samt en granskning och samlad 

bedömning av KBM. Denna form av utvärdering gäller 

ramforskningsprogram och ger ett underlag inför beslut 

om eventuell fortsatt finansiering. När det gäller mindre 


forskningsprojekt kommer en ny utvärderingsform att 

prövas under 2005. Utvärderingen går ut på att ansvarig 

handläggare gör en översiktlig utvärdering, delar av 

vetenskapliga rådet gör en vetenskaplig utvärdering och 

forskaren en egenvärdering. 

Bidrag till utvecklandet 

av samhällets krisberedskap 

KBM söker säkra förnyelsen av kompetens genom forskningens 

koppling till utbildande institutioner. KBM stödjer 

flera ramforskningsprogram som tillgodoser dessa behov. 

Kompetens kan även avtappas för studier och analysuppdrag 

inom riskoch sårbarhetsområdet, krishantering 

samt hotbildsförståelse. 

Kurser kan fungera som arenor för att nå ut med nya 

kunskaper när forskare medverkar som lärare eller med 

läroböcker och annat kursmaterial. I en kartläggning av 

utbildningar vid landets universitet och högskolor har KBM 

funnit 73 utbildningar som delvis berör krisberedskap och 

12 av dessa har krisberedskapen som huvudfokus. Här sätts 

avtrycki studenternas sinnen, dvs. i landets framtida krishanterares 

tankar. En del av dessa kurser har kommit till 

på initiativ av ÖCB/KBM eller har sin upprinnelse i finansierade 

forskningsprojekt på lärosätet. På så sätt stödjer 

KBM inte bara dagens forskare utan säkerställer en framtida 

rekryteringsbas för blivande forskare och för tjänstemän 

inom sektorn. 

Den fortbildningsverksamhet som bedrivs av KBM vilar 

bland annat på forskning. Forskare har som komplement 

till forskningsrapporter skrivit populärt hållna utbildningsskrifter. 

Flera läroböcker inom området har tagits fram och 

kunnat användas i många olika kurser. Hundratals personer 

från kommuner, landsting och centrala myndigheter 

har deltagit i KBM:s utbildningar, flera tusen har beställt 

skrifter. Dagens lärarinsatser vilar i hög grad på den forskning 

som finansierades av ÖCB och SPF. 

Inom CBRN-området stödjer KBM forskning vid FOI, 

Umeå. Genom att flera intressenter i samhället bl.a. Försvarsmakten 

och KBM ger olika uppdrag till programmet 

bedrivs en mångfald av studier med relevans för dessa 

angelägna frågor. Syftet har varit en kunskapsuppbyggnad 

kring massförstörelsevapen och CBRN-frågor med fokus på 

insatser vid höjd beredskap, internationella operationer 

och krig, men även för att förbättra Sveriges förmåga att 

hantera fredstida CBRN-händelser. 

Ett exempel på hur forskarkompetens kan avtappas är 

det ramavtal för tjänster och studier som har slutits mellan 

det av KBM finansierade ramforskningsprogrammet CM- 

Europe vid CRISMART och krishanteringsenheten på KBM. 

Detta ingicks 2004 för att i större utsträckning kunna dra 

praktisk nytta av den kunskap som CRISMART besitter. Man 

är behjälplig med att framställa en lärobok om krishanteringssystemet, 

man har tagit fram material inför den myn-

dighetsgemensamma övningen SAMÖ-04 och har genomfört 

den externa utvärderingen av denna övning. Denna 

oberoende, kritiska rapport bygger på forskningsbaserad 

kompetens och är ett viktigt ingångsvärde vid planeringen 

av SAMÖ-07. 

Området riskoch sårbarhetsanalys är ett av KBM:s 

strategiska kunskapsområden och myndigheten stödjer 

inom detta område projekt inom LUCRAM (Lund University 

Centre for Risk Analysis and Management) vars huvudsakliga 

uppgift är att fungera som en dynamisk spetsresurs för 

riskforskning. FRIVA-programmet (Framework programme 

for Risk and Vulnerability Analysis) bidrar till en långsiktig 

kompetensuppbyggnad och fungerar som en innovativ 

forskningsmiljö. Dessutom skall det fungera som kontaktfora 

mellan universitetsinstitutioner och andra organisationer 

i samhället. Inom projekten utvecklas kompetens med 

direkt kunskapsöverföring till praktiker och myndigheter. 

KBM har bekostat forskningsprojektet som utvecklar 

MVA(Municipal Vulnerability Analysis) verktyget. Detta har 

börjat användas i vissa kommuner och en uppgraderad 

och vidareutvecklad version väntas inom kort. Sårbarhetsanalys 

är ett viktigt verktyg för arbetet med att förbättra en 

kommuns förmåga att hantera händelser som kan leda till 

svåra påfrestningar. Utvecklandet har påbörjats av en 

regional sårbarhetsanalysmetod, som bygger på erfarenheterna 

från MVA-arbetet. Denna fokuserar på gränsöverskridande 

konsekvenser av risker, av både teknisk och 

social karaktär, som kräver ett regionalt snarare än ett 

lokalt angreppssätt för ansvarsfördelning och samordning 

av krisberedskap och bland krishanteringsaktörer. 

KBM har finansierat utvecklandet av en vetenskapligt 

robust metod för att analysera och dra lärdomar av inträffade 

svåra händelser. Interaktiva pedagogiska verktyg har 

även utformats för att använda denna behovsmotiverade 

kunskap i det kompetensförstärkande arbetet bland olika 

krishanteringsaktörer. Verktygen har rönt internationell 

uppmärksamhet. 

Ledningsprogrammet var ett av ÖCB finansierat forskningsprogram 

vid FOI som avslutats genom KBM. I programmet 

har ledningsförhållanden i civilt och militärt 

försvar analyserats ur ett centralt, regionalt och lokalt 

perspektiv. Rapporterna har fått en stor spridning och 

har förbättrat beredskapsplaneringen i flera av landets 

kommuner. Medarbetare inom ett projekt kring säkring av 

viktig infrastruktur (SAVI) har genom KBM:s fleråriga finansiering 

av deras kompetensuppbyggnad kunnat nyttiggöra 

sin sakkunskap för viktiga utredningsuppdrag. Till exempel 

har man givit stöd till Informationssäkerhetsutredningen, 

till KBM:s förstudie om kritiska beroendeförhållanden samt 

deltagit som ansökarpartner i ett planerat EU-program. 

I arbetet med att stödja regeringens kommande proposition 

om samhällets krisberedskap skall KBM bedöma 

huruvida samhället bör införa särskilda risk- eller hotnivåer. 

I ett pågående forskningsprojekt analyserar docent 

Willhelm Agrell vid Lunds universitet frågeställningar med 

relevans för detta regeringsuppdrag. Han har varit 

behjälplig med att delge sina preliminära slutsatser. Detta 

är ett av många exempel där forskning och forskare har 

varittill omedelbar nytta som ett, bland flera underlag i 

det policyskapande arbetet. 

Flera ÖCB/KBM-finansierade forskare har framträtt i 

massmedia som experter. Krisberedskapsfrågorna lyfts 

fram i samhällsdebatten på ett seriöst sätt. Som exempel 

på en mycket konkret kunskapsavtappning kan nämnas att 

morgonen efter terrordåden i USA den 11:e september 

kunde man läsa två debattartiklar om händelsen. Båda 

var signerade av ÖCB/KBM finansierade forskare. På DN 

Debatt skrevWilhelm Agrell om konsekvenserna för världspolitiken 

och på Brännpunkt, Svenska Dagbladet, analyserade 

medarbetare vid CRISMART implikationerna för den 

svenska krisberedskapen. 

Forskning rymmer flera internationella dimensioner. 

Dethandlar både om att studera internationella och 

transnationella fenomen och om att kontinuerligt bygga 

upp och utbyta kunskap i internationella forskarnätverk. 

Inom CM-Europe utvecklas kompetens om nationell och 

internationell krishantering inom ett europeiskt nätverk av 

100-talet analytiker i femtontalet länder. Svenska och 

internationella erfarenheter av krishantering samlas i en 

fallbank som bl.a. har använts som grund för scenariobaserade 

övningar. KBM har för avsikt att ytterligare främja 

internationell samverkan genom att avsätta särskilda 

medel för internationellt forskningssamarbete och medverkan 

i internationella nätverk. 

Krisberedskapen tillförs 

ett mervärde genom KBM:s 

forskningsfrämjande ansvar 

KBM:s forskning bidrar över tid till att utveckla samhällets 

krisberedskap. På sikt kommer dessa nya kunskaper att 

utgöra en grund för inriktningen av planeringsarbetet och 

för prioriteringar av samhällets krisberedskapsresurser. 

Men den konkreta nyttan av KBM-finansierad forskning är 

synlig redan nu. 

För att i större detalj kunna redovisa bidragen från 

forskningen till utvecklingen av samhällets krisberedskap 

har KBM inventerat samtliga nu pågående KBM-finansierade 

forskningsprojekt. I bilaga 1 förtecknas dessa och exempel 

ges på avtryck från den genomförda verksamheten. 

Genomgången visar att kunskapsavkastningen av forskningsinsatserna 

har varit god, men att projekten har 

hunnit olika långt härvidlag. Nyttoaspekten är tydligast 

inom ett antal sedan några år väl upparbetade kunskapsområden. 

Dethar skett en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad 

såväl inom forskarvärlden som bland aktörerna i krishanteringssystemet. 

Sverige framstår som en kvalificerad 

deltagare i det internationella kunskapsutbytet inom 


ämnesområdet, särskilt inom EU och med USA. Detta har 

uppnåtts genom att forskningsbaserade kunskaper har 

förmedlats i dialog med en rad erfarna aktörer inom krishanteringssystemet. 

Praktiskt användbara verktyg för riskoch 

sårbarhetsanalyser och för krishanteringsutbildning 

har utarbetats. Studieunderlag för myndigheters planering 

och beslutsfattande har tagits fram. Genom internationell 

samverkan, erfarenhetsåterföring från inträffade kriser, 

pedagogiska insatser i olika fora och genom inspel i samhällsdebatten 

har många KBM-finansierade forskare 

bidragit till utvecklingen av krisberedskapen i samhället. 

UPPDRAG 

krisberedskapsmyndigheten skall, inom ramen 

för Partnerskap för fred, vara sammanhållande för 

övriga myndigheters deltagande i den civila delen av 

verksamheten. Myndigheten skall inhämta underlag 

till det individuella partnerskapsprogrammet och till 

Partnership Work Programme och redovisa detta 

underlag kontinuerligt till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). 

Krisberedskapsmyndigheten skall i 

årsredovisningen redovisa en utvärdering av erfarenheterna 

från deltagande i aktiviteter inom de olika 

samarbetsområdena i Sveriges individuella partnerskapsprogram. 

Krisberedskapsmyndigheten skall i årsredovisningen 

redovisa myndighetens genomförda 

aktiviteter inom ramen för Partnerskap för fred och 

kostnader för detta. (RB Uppdrag p5) 

KBM har under 2004 lämnat ett löpande stöd till Regeringskansliet 

i frågor om civil internationell krisberedskap 

inom ramen för Nato:s Partnerskap för fred-samarbete 

(PFF). KBM har också sammanhållit övriga myndigheters 

deltagande i den civila delen av verksamheten. Huvuddelen 

av arbetet har bestått i att redovisa samlade underlag 

till Försvarsdepartementet gällande civila myndigheters 

deltagande i PFF med avseende på det individuella partnerskapsprogrammet 

(IPP) och Partnership Work Programme. 

Särskild tonvikt har lagts vid PFF:s samarbetsområden 

Civil Emergency Planning och Crisis Management. 

Försvarsdepartementet uppdrog även åt KBM under 

året att inhämta underlag från berörda civila myndigheter 

till förmån för den s.k. Planning and Review Process 

Survey (PARP). I det inlämnade underlaget redovisas 

det aktiva deltagandet inom ramen för IPP 2003 t.o.m. 

2004-09-01. 

KBM har vidare fungerat som bisittare till Försvarsdepartementets 

representant i Nato:s Senior Civil Emergency 

Planning Committee (SCEPC) och där regelbundet kunnat 

bevaka svenska intressen med avseende på civil krisberedskap. 

KBM finner sitt engagemang där som mycket fruktbart. 


Förutom sin roll i det överordnade SCEPC deltar myndigheten 

i två arbetsgrupper (s.k. ad hoc working groups) 

inom ramen för underkommittén Civil Protection Committee. 

Myndigheten har där kunnat erbjuda kunskap och 

erfarenheter på kriskommunikationsområdet och i frågor 

om skydd av samhällsviktig infrastruktur. 

Arbetsgruppen för Information to the Public tar upp 

frågor som är besläktade med vad man inom Sverige 

brukar benämna kriskommunikation. KBM har där tagit ett 

ansvar för att ta fram förslag till gemensamma riktlinjer 

för kriskommunikation. Myndigheten bidrog också i 

planeringsoch genomförandefasen vad gäller det PFFseminarium 

som arrangerades i Budapest i september 2004. 

KBM är också en aktiv deltagare i den arbetsgrupp, den 

s.k. Critical Infrastructure Protection ad hoc group, som 

behandlar skydd av samhällsviktig infrastruktur, dvs. 

sådan infrastruktur vars fungerande är en förutsättning 

för samhällets säkerhet och skyddet av dess befolkning. 

Exempel på sådan infrastruktur är elnät, datanätverk, 

vattendistributionssystem och vägar. 

KBM:s ansvar för CBRN-samordning i Sverige gör att 

myndigheten dessutom fyller en viktig roll inom ramen 

för PFF-samarbetet även på detta område, t.ex. i det av 

Sverige, Norge och Finland initierade projektet gällande 

”Non-binding Guidelines and Minimum Standards for the 

Protection of the Civilian Population against CBRN-risks”. 

Detta arbete bedrivs i en arbetsgrupp som är direkt underordnad 

SCEPC. KBM har under 2004, tillsammans med SRV, 

deltagit i denna arbetsgrupp samt påbörjat planläggandet 

av ett seminarium som skall hållas i juni 2005. 

Civila myndigheters engagemang inom ramen för PFF 

har främst omfattat aktiviteter inom ramen för SCEPC och 

dess underkommittéer, de s.k. Planning Boards and 

Committees. De nya hoten i vår omvärld har inneburit att 

allt fler tvärsektoriella frågor berör verksamheten idag för 

dessa olika kommittéer. De tio myndigheter som har en 

utpekad roll i dessa kommittéer har deltagit regelbundet 

i plenarmöten och, i förekommande fall, arbetsgruppsmöten. 

KBM gör bedömningen att det är av stort värde 

att kunna delta i dessa aktiviteter och kunna utbyta viktigt 

information om olika sektorer i en internationell miljö. 

Intresset för Sverige som partnerland har återspeglats i 

att svenska myndigheter har haft möjlighet att delta i 

många specifika samarbetsprojekt på lika villkor som 

Nato-länderna. Samarbeten har exempelvis kunnat 

genomföras i frågor gällande skydd av samhällsviktig 

infrastruktur, luftburna sjukvårdstransporter och skydd 

av civilbefolkningen vid CBRN-incidenter. 

Förutom att arrangera egna aktiviteter har myndigheterna 

också kunnat delta i diverse kurser och övningar som 

organiserats inom ramen för PFF:s samarbetsområden. 

KBM:s kostnader för genomförda aktiviteter inom 

ramen för Partnerskap för fred under 2004 uppgår till 

376 tkr.

krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten 

skall i samverkan med Försvarets radioanstalt 

och Statskontoret kartlägga ansvaret för 

vidareutvecklingen av tekniskt stöd och den ansvarsfördelning 

som gäller för de frågor inom informationssäkerhetsområdet 

som rör BITS (fd. FA22). Krisberedskapsmyndigheten 

skall i årsredovisningen redovisa 

resultatet av detta uppdrag och ge förslag på fortsatt 

ambitionsnivå. (RB Uppdrag p9) 

KBM skall enligt uppdraget i samverkan med Försvarets 

radioanstalt (FRA) och Statskontoret, kartlägga ansvaret för 

vidareutvecklingen av tekniskt stöd och den ansvarsfördelning 

som gäller för de frågor inom informationssäkerhetsområdet 

som rör BITS. BITS definierar den basnivå för 

IT-säkerhet som rekommenderas av KBM och som minst 

bör uppnås för IT-system som bedöms nödvändiga för att 

upprätthålla en organisations normala verksamhet även 

under fredstida kriser. 

För genomförande av uppdraget har KBM tillsatt en 

arbetsgrupp med representanter för de aktuella myndigheterna 

samt för Säkerhetspolisen (Säpo). Arbetsgruppen 

har tagit fram en rapport som ett underlag till de slutsatser 

som redovisas här. Arbetsgruppen har varit enig om slutsatserna 

och de medverkande myndigheterna har godkänt 

rapportens innehåll. 

Rapporten inleds med en inventering av de medverkande 

myndigheternas verksamheter och ansvar inom 

området, en översikt över olika dimensioner i krishanteringen 

och de krav på förmågor som ställs samt med en 

förteckning över här aktuella standarder och normer samt 

deras relation till BITS. 

Samtidigt som KBM genomfört detta arbete har InfoSäkutredningen 

(2002:103) arbetat med dessa frågor ur ett helhetsperspektiv. 

Eftersom utredningen har till uppgift att 

utvärdera och eventuellt föreslå förändringar i organisation 

inom detta område kan KBM:s förslag behöva modifieras. 

Samhällets informationssäkerhetsarbete 

Samhällets informationssäkerhetsarbete bör inriktas och 

samordnas av en utpekad myndighet som utifrån ett 

nationellt strategiskt perspektiv borde få ett tydligt mandatatt 

inrikta och samordna arbetet. För att säkerställa 

informationssäkerhetsarbetets alla aspekter är det avgörande 

att den aktuella myndigheten också får rätt att 

utfärda föreskrifter inom området informationssäkerhet. 

Om inga organisatoriska förändringar föreslås av Informationssäkerhetsutredningen 

bör rätten att utfärda föreskrifter 

inom området informationssäkerhet tillfalla KBM. 

I annat fall bör frågan avgöras när den nya organisationen 

är fastställd. För att inte vara beroende av denna fråge- 

ställning har KBM valt att i fortsättningen benämna 

ansvarig myndighet med ”Ansvarsmyndigheten”. 

Basnivå för säkerheten 

i samhällsviktiga informationssystem 

För att kunna säkerställa en grundläggande robusthet i samhället 

i fredstid behövs en obligatorisk basnivå för säkerheten 

i samhällsviktiga informationssystem oberoende av den 

aktuella hotbilden. Basnivån avser i första hand förmågan 

att hantera normala fredstida störningar och olyckor såsom 

avbrott i elförsörjning, telekommunikation och informationssystem 

eller bränder, översvämningar m.m. Basnivån 

bör definieras av Ansvarsmyndigheten som också bör utfärda 

föreskrifter om detta i likhet med att KBM idag kan utfärda 

motsvarande föreskrifter inför höjd beredskap. Föreskrifterna 

bör också innefatta krav på att informationssäkerhetsarbetet 

integreras i varje myndighets normala verksamhet 

och att säkerhetsarbetet bedrivs enligt en strukturerad ledningsprocess. 

Andra specialistmyndigheter som ställer ytterligare 

krav på myndigheters informationssäkerhet borde göra 

det genom att i framtiden föreskriva tilläggskrav på extraförmåga 

utöver basnivån. Här avses främst Säpo men eventuellt 

också Försvarsmakten (FM). De krav på förmåga som Nämnden 

för elektronisk förvaltning (e-nämnden) avser besluta 

om är av sådan karaktär att de borde ingå i den föreslagna 

basnivån för säkerhet i samhällsviktiga informationssystem. 

En konsekvens av detta skulle kunna vara att e-nämndens 

verksamhet i helhet, eller i de delar som berör informationssäkerheten, 

flyttas till Ansvarsmyndigheten. 

Förstärkt fredstida säkerhetsnivå 

För samverkansansvariga myndigheter, som har ett särskilt 

ansvar för planeringen rörande fredstida krishantering, 

bör en obligatorisk förstärkt säkerhetsnivå föreskrivas i 

form av tilläggskrav på den föreslagna basnivån för säkerheten 

i samhällsviktiga informationssystem. Även denna 

förstärkta säkerhetsnivå bör definieras av Ansvarsmyndigheten 

som också bör utfärda föreskrifter om detta. Den 

förstärkta fredstida säkerhetsnivån bör omfatta förmågan 

att hantera större fredstida påfrestningar och t.ex. informationsoperationer. 

Troligtvis finns behov av att fler myndigheter 

än de 52 samverkansansvariga myndigheterna 

åläggs den föreslagna obligatoriska förstärkta säkerhetsnivån. 

Detta borde bli föremål för en särskild utredning. 

Ändringar i krisberedskapsförordningen 

Enligt regleringsbrevet för år 2004 skall KBM även analysera 

behovet av ändringar i krisberedskapsförordningen. KBM 

avser föreslå ändringar som medför föreskriftsrätt för informationssystem 

hos samtliga myndigheter i hela hotskalan. 


Finansiering av aktuell 

verksamhet hos myndigheter 

Ansvaret för att finansiera den föreslagna basnivån för 

säkerhet i samhällsviktiga informationssystem hos myndigheter 

i fredstid bör ligga hos de enskilda myndigheterna. 

Den föreslagna förstärkta fredstida säkerhetsnivån för samhällsviktiga 

informationssystem hos myndigheter bör finansieras 

helt eller delvis via det tilltänkta nya anslaget Krisberedskap 

(under 2004 benämnt anslag 6:5 Civilt försvar). 

Basnivå för samhällsviktiga 

informationssystem hos kommuner, 

landsting och företag 

Den föreslagna obligatoriska basnivån för säkerhet i samhällsviktiga 

informationssystem borde i någon form även 

omfatta samhällsviktiga informationssystem hos kommuner, 

landsting och företag. En möjlighet vore att införa ett system 

för bidrag till basnivå eller förstärkt fredstida förmåga 

för dessa informationssystem. Finansieringssystemet skulle 

kunna utformas t.ex. i likhet med den nu pågående 

verksamheten med bidrag till reservanordningar för kommunalteknisk 

försörjning. Detta borde bli föremål för en 

särskild utredning. 

Tekniskt stöd för säkring av 

samhällsviktiga informationssystem 

Ansvarsmyndigheten borde svara för det tekniska stödet 

för införandet av den föreslagna framtida basnivån 

och/eller den förstärkta fredstida förmågan i samhällsviktiga 

informationssystem hos myndigheter men eventuellt 

även hos kommuner, landsting och företag. Den verksamheten 

skulle Ansvarsmyndigheten kunna avropa från t.ex. 

FRA som har fört fram ståndpunkten att myndigheten 

gärna ser ett större operativt engagemang för stöd till 

målgrupper från fler utpekade kompetensområden. 

FRA har i samband med detta framfört behovet av att 

etablera mekanismer som tydligggör att det inte blir 

någon osund konkurrens med näringslivet i samband 

med erbjudande av det tekniska stödet. 

Tillsyn av samhällsviktiga 

informationssystem 

En särskild myndighet bör ges ansvaret att utöva tillsyn 

avseende verkställighet av föreskrifter inom informationssäkerhetsområdet. 

Detta ansvar bör dock inte ligga hos 

Ansvarsmyndigheten utifrån förtroendemässiga skäl. Säpo 

har förklarat att organisationen i framtiden vill nå ännu 

fler myndigheter med sin rådgivning och sina kontroller 

när det gäller hantering av uppgifter som rör rikets säker- 


het. Naturligt vore därför att främst Säpo får vidga sina 

kontroller till att även omfatta den tilltänkta obligatoriska 

basnivån samt även till förstärkt fredstida förmåga hos 

samhällsviktiga informationssystem. Om Säpos tillsynsansvar 

skall utökas utöver vad som följer av säkerhetsskyddslagen 

bedömer Säpo att nya resurser måste tillföras. 

Förändringsbehov hos dagens BITS 

BITS, vars efterföljare i framtiden är tänkt att definiera en 

obligatorisk basnivå för samhällsviktiga informationssystem 

hos myndigheter, behöver förändras och utökas. Detta för 

att kunna definiera en förmåga som i högre grad än idag 

omfattar hela verksamhetens behov inom området informationssäkerhet. 

Dessutom måste en förändring ske som 

bidrar till att skingra förvirringen hos målgrupperna om 

huruvida man bör använda LIS, OffLIS eller BITS i arbetet 

med informationssäkerheten. E-nämndens kommande 

krav föreslås integreras med BITS som också måste kompletteras 

med en högre nivå för samhällsviktiga informationssystem 

vilka även måste fungera under störda förhållanden. 

Förändringsarbetet måste inledas med en 

grundlig analys avseende kraven i syfte att åstadkomma 

en föreskrift som troliggör en nödvändig grundnivå för 

samhällsviktiga informationssystem. 

Ansvarsfördelning 

mellan myndigheter 

KBM har redovisat hur ansvaret bör fördelas mellan 

ansvarsmyndigheten (alternativt KBM), FRA och Säpo. KBM 

har inte behandlat hur detta skall regleras i sak, vilket 

innebär att det återstår att utarbeta författningstext som 

reglerar de föreslagna förändringarna. 

uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna skall 

utformas i samverkan med berörda myndigheter och 

i enlighet med vad som uttalats i prop. 2001/02:159 

Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret. Uppdragen 

skall t.o.m. 2006 successivt anpassas efter riktlinjerna 

i nämnda proposition. 


skall redovisa de frivilliga försvarsorganisationernas 

verksamhet och en bedömning av vilka effekter verksamheten 

har för beredskapen inom svåra påfrestningar 

på samhället i fred samt för det civila försvaret. 

Jämförelse skall göras med föregående år. Krisberedskapsmyndigheten 

skall redovisa hur mycket respektive 

frivillig försvarsorganisation har erhållit i ersättning för 

uppdragsverksamhet samt ändamålet med ersättningen. 

(RB Uppdrag p11)

Uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna 2004 

(finansierat med anslag 6:5 ap5) 

Organisation Uppdrag Utbetalade 

medel (kr) 

Centralförbundet för Befälsutbildning (CFB) Kurs i kriskommunikation. 487 000 

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK) Introduktions-, repetitions- och kompletteringsutbildningar 

för förare av tunga fordon. 

Utbildning av bandvagnsförare för SvK och 

tankbilsförare för Statens Energimyndighet (STEM). 

Instruktörsutbildningar för ovanstående kurser. 5 345 000 

Frivilliga Flygkåren (FFK) Grund-, repetitions- och kompletteringsutbildningar 

lågflygning. Instruktörsutbildningar 

för ovanstående kurser. Regionala samövningar. 5 814 300 

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund (FMCK) Instruktörsutbildning för civila uppdrag. 

Utveckling av kompetens för internationella 

uppdrag i samverkan med SRV. 186 400 

Frivilliga Radioorganisationen (FRO) Grund-, repetitions- och kompletteringsutbildningar 

för civila signalister. Stabsbandvagnsbesättningar 

för SvK samt signalister för MAKUTen 

(Mobila Akutvårdsresurser). Instruktörsutbildningar 

för ovanstående kurser. 2 769 800 

Svenska Brukshundsklubben (SBK) Utbildning och certifiering av räddningshundsekipage 

för SRV:s behov. Instruktörsutbildningar 


Svenska Blå Stjärnan (SBS) Grund-, repetitions- och kompletteringsutbildningar 

i djurvård och lantbruksteknik för 

lantbrukets behov enligt Statens Jordbruksverk. 4 256 550 

Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF) Utbildning av medlemmar i resursgrupper för 

kommunala behov. Utbildning i säkerhet och 

överlevnad. 16 498 258 

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR) Grund-, repetitions- och kompletteringsutbildningar 

för förare av tunga fordon. 

Utbildning av bandvagnsförare för SvK och 

tankbilsförare för STEM. Instruktörsutbildningar 


Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK) Utbildningar i kommunkunskap, krishantering 

för kommuner och länsstyrelser. 1 150 000 

Svenska Röda Korset (SRK) Grund- och repetitionsutbildning för MAKUTen 

(Mobila Akutvårdsresurser). Första hjälpen 

utbildningar. 13 937 200 

Summa 56 801 588 


De frivilliga försvarsorganisationerna har på uppdrag av 

KBM genomfört utbildningar för sina medlemmar inom 

områden som bedöms ge ett väsentligt tillskott till samhällets 

krishanteringsförmåga. Grundutbildningar syftar 

till allmän kunskap om samhällets krishantering, förmåga 

att klara sig själv vid en kris och kunskap inom respektive 

organisations specialområde (befattningsutbildning). 

Kompetensen upprätthålls över tiden genom repetitionsutbildningar 

och övningar och höjs genom kompletteringsutbildningar. 

Organisationerna genomför även 

instruktörsutbildningar, dels för att kunna genomföra 

utbildningar dels för att säkerställa viss kompetens inom 

organisationerna. 

KBM har i dialog med organisationerna följt upp 

genomförda utbildningar samt planerat utbildningar för 

2005. KBM har i samverkan med sektorsansvariga myndigheter 

identifierat områden där de frivilliga kan bidra med 

förmågor vid svåra påfrestningar på samhället i fredstid. 

KBM har under hösten 2004, som en del av regeringsuppdraget 

inför 2005 års krisberedskapsproposition 

(Fö2004/1795/CIV), genomfört en enkätundersökning hos 

samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser om deras 

behov avpersonella förstärkningsresurser vid svåra 

påfrestningar i fred. Undersökningen har gett en god bild 

av behovet hos de som besvarat enkäten och kommer att 

ligga till underlag för kommande uppdrag till de frivilliga 

försvarsorganisationerna. Resultatetavundersökningen 

redovisas till regeringen den 1 mars 2005. Denna undersökning 

är även en del i KBM:s arbete med att anpassa 

uppdragen till de riktlinjer som gavs i propositionen Frivillig 

försvarsverksamhet inom totalförsvaret (prop. 

2001/02:159). 

De utbildningsuppdrag KBM ger organisationerna riktas 

numera främst mot behoven vid svåra påfrestningar på 

samhället i fred. Därigenom, och genom olika former av 

information, får organisationerna insikter om sina roller 

inom krishanteringssystemet. En rad samarbetsformer har 

också utvecklats mellan i första hand kommuner och frivilliga 

försvarsorganisationer, främst genom etablerandet 

av Frivilliga Resursgrupper (FRG) i ett sjuttiotal kommuner. 

Detta ökar möjligheten för enskilda medlemmar att medverka 

i samhällets krishantering. Beredskapen och förmågan 

att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred har 

på detta vis höjts hos främst kommuner men även hos en 

del länsstyrelser, landsting och vissa statliga myndigheter. 

Insatserna torde också ha lett till viss ökad förmåga för det 

civila försvaret även om utbildningsinsatserna inte varit 

specifikt riktade mot detta. 


Organisationsstöd 

Organisationsstödet skall användas för ledning och administration, 

försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet 

och funktionärsutbildning. Den del av kostnaderna 

som gäller ledning och administration har ökat 

något jämfört med 2003, vilket troligtvis beror på ökade 

personal- och lokalkostnader. Medlemsantalet minskar 

även år 2004. 

Internationell verksamhet 

KBM har genom särskilda projektmedel till frivilliga försvarsorganisationer 

skapat möjligheter för dem att stödja 

utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, 

Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. 

En redovisning av bedömda effekter av denna verksamhet 

redovisas under uppdrag 12 nedan. 

krisberedskapsmyndigheten skall verka för att 

de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att 

bistå utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i 

Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. 

Detta bör ske genom samordnade projekt mellan organisationerna 

i avsikt att uppnå en god kostnads- och 

verksamhetseffektivitet. Projekten bör samordnas med 

det övriga säkerhetsfrämjande samarbete som Sverige 

i övrigt bedriver med nämnda länder. 


skall redovisa en bedömning av vilka effekter som de 

frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet har för 

utvecklingen av motsvarande verksamhet i Estland, 

Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. 

(RB Uppdrag p12) 

KBM, och tidigare ÖCB, har haft i uppgift att verka för att 

de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att 

bistå utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, 

Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Verksamheten 

har i sin nuvarande form pågått sedan 1999 och 

involverar följande nio frivilliga försvarsorganisationer: 

• Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK) 

• Frivilliga Flygkåren (FFK) 

• Frivilliga Motorcykelkåren (FMCK) 

• Frivilliga Radioorganisationen (FRO) 

• Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) 

• Svenska Brukshundklubben (SBK) 

• Svenska Blå stjärnan (SBS) 

• Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF) 

• Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR)

Utbetalat organisationsstöd och medlemsutveckling 

(finansierat med anslag 6:10 ap2) 

Mottaget organisa- Antal medlemmar Förändring av 

tionsstöd (tkr) medlemsantal 

Totalt Totalt 2004-12-31 sedan 2003 

Organisation 2004 2003 

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK) ** 4 456 3 120 9 542 -14,8% 

Frivilliga Flygkåren (FFK)** 2 106 2 122 2 420 -1,1% 

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund (FMCK)* - 189 

Frivilliga Radioorganisationen (FRO)* - 905 

Svenska Brukshundsklubben (SBK)* - 715 

Svenska Blå Stjärnan (SBS) 2 185 2 102 5 340 -24,2% 

Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF) 11 841 12 169 22 016 -3,8% 

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR)* - 6 390 

Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK)* - 35 

Svenska Röda Korset (SRK)** 4 721 1 183 280 835 -4,1% 

Summa 25 309 28 930 320 063 -4,8% 

* Dessa organisationer fick under 2004 sitt organisationsstöd utbelatat i sin helhet av Försvarsmakten. 

** Dessa organisationer fick under 200 organiationsstöd utbetalat även via Försvarsmakten. 

Utbetalade bidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna för stödjande verksamhet i Estland, 

Lettland, Litauen, Polen, Ukraina och Ryssland år 2004 (finansierat med anslag 6:5 ap5) 

Organisation Uppdrag Utbetalade 

medel (kr) 

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK) Stöd vid bildande av frivilligkårer i Estland och 

Ryssland. Instruktörsutbildningar i Lettland och 

Ryssland. Avveckling av engagemang i Polen. 660 000 

Frivilliga Flygkåren (FFK) Utbildning av instruktörer i Estland. 0 

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund (FMCK) Utbildning på MC 257 i Polen. Avveckling av 

engagemang. 110 000 

Frivilliga Radioorganisationen (FRO) Utbildning av ungdomar i signalering i Lettland och 

Litauen. 0 

Svenska Brukshundklubben (SBK) Instruktörsutbildning i Estland, Lettland, Polen, 

Ryssland och Ukraina. Ungdomsläger. Avveckling av 

engagemang i Polen. 135 350 

Svenska Blå Stjärnan (SBS) Ungdomsutbyte, Studiebesök, datorutbildning mm. 340 000 

Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF) Avslutande instruktörsutbildning i Polen. 

Självskyddsprojekt i Litauen och Ukraina. Instruktörsutbildning 

i Ryssland. Stöd för eget övertagande av 

projekt i Estland och Lettland. 1 180 000 

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR) Nätverksbyggande i Estland. Trafiksäkerhetsinstruktörer 

i Polen. Demokratiarbete med Soldatmödrar i Ryssland. 156 414 

Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK) Ledarskapsutbildning i Estland. Utbyte med samtliga 

baltiska stater. -80 000 

Summa 2 501 764 


Frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet 

i Esltand, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina 

I tabellerna nedan redovisas i vilka av länderna som de 

olika frivilliga försvarsorganisationerna genomfört verksamhet 

och hur mycket medel respektive organisation har 

tilldelats för denna verksamhet. De flesta frivilligorganisationer 

har genomfört verksamhet i 1-3 länder. SCF och SBK 

skiljer sig från mönstret med verksamhet i fem respektive 

fyra länder. 


1999 2000 2001 2002 2003 2004 

FAK Est Est Est Est, Let, Rys Est, Let, Pol, 

Rys 

FFK Est Est Est 

FMCK Pol Pol Pol 

FRO Let, Lit, Pol Let, Pol Let, Pol Let Let, Lit 

SBK Est Est, Let, Lit, Est, Let, Pol, Est, Let, Pol, Est, Let, Pol, Est, Let, Pol, 

Rys Rys Rys Rys Rys, Ukr 

SBS Est Rys Rys Rys Rys Rys 

SCF Est, Let Est, Let, Lit, Est, Let, Lit, Est, Let, Lit, Est, Let, Lit, Est, Let, Lit, 

Pol, Rys Pol, Rys Pol, Rys Pol, Rys Pol, Rys, Ukr 

SKBR Pol, Rys Pol, Rys Pol, Rys Pol, Rys Est, Pol, Rys 

SLK Est Est, Let, Lit Est, Let Est 

Medel (tkr) tilldelat frivilliga försvarsorganisationer 1999–2004 fördelat per organisation 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 Totalt 

FAK 100 225 250 425 660 1660 

FFK 133 50 150 250 0 583 

FMCK 110 80 110 300 

FRO 110 110 120 100 0 440 

SBK 65 85 155 180 150 135 770 

SBS 45 542 390 585 500 340 2402 

SCF 343 945 1525 1325 1125 1180 6443 

SKBR 20 55 90 130 130 156 581 

SLK 230 300 150 240 -80 840 

Totalt 473 2200 2845 3000 3000 2 502 14020

KBM:s bedömning av 

genomförd verksamhet 

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet i Estland, 

Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina utgår från 

det uppdrag regeringen gett KBM i myndighetens regleringsbrev. 

Enligt uppdraget skall KBM ”verka för att de 

frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att bistå 

utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet” i ovan nämnda 

länder. Målformuleringen har förändrats något över 

tid. Den nu gällande skrivelsen introducerades 2002, i 

samband med KBM:s bildande. Tidigare var skrivningen 

”stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet under 

demokratisk kontroll”. 

Detfinns betydande skillnader mellan olika projekt, 

både vad gäller typ av innehåll och i vilken utsträckning 

projekten har åstadkommit konkreta positiva effekter. I en 

sammantagen bedömning, sett till alla organisationer och 

hela perioden, framstår det dock som tydligt att verksamheten 

bidragit till utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet 

i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. 

Genom de svenska organisationernas aktiviteter har nya 

frivilligorganisationer bildats, ett stort antal kompetenshöjande 

insatser genomförts, samt på en mer allmän nivå 

bidrag getts till att stärka intresset och förutsättningarna 

för frivilligverksamhet. 

Bedömningen innefattar dock inte Ukraina då bara förberedande 

aktiviteter genomförts i landet. Dessa aktiviteter 

har inte i sig själva syftat till att skapa effekter utan 

varitett led i förberedelserna för kommande aktiviteter. 

I övergripande termer kan sägas att de frivilliga försvarsorganisationerna 

bidragit till utvecklingen av frivilligorganisationer 

i samarbetsländerna genom huvudsakligen 

tre former av stöd. 

För det första överför de svenska organisationerna 

kompetens kring olika specifika sakområden till samarbetsorganisationerna. 

Kompetensöverföringen baseras på 

att respektive svensk organisation överför ”sin” kompetens 

(FRO utbildar i radiosamband och kommunikation, SBK 

utbildar i hundtjänst, osv.). I vissa fall handlar det om 

kompetenser som tidigare ingen frivilligorganisation ägde i 

mottagarlandet. I andra fall handlar det om utveckling och 

modernisering av kompetenser som frivilligorganisationer 

sedan tidigare sysslat med. Det är viktigt att framhålla att 

även mer generella kompetenser utbyts då projekten 

genomförs. Exempel på sådana effekter är pedagogik, 

projektplanering, idéer kring frivilligorganisationernas roll 

i samhället m.m. 

Den andra huvudsakliga formen av stöd handlar om 

utveckling av de utländska samarbetsorganisationernas 

uppbyggnad och organisering. Genom de olika projekten 

har erfarenhet och kunskap från den svenska frivilligrörelsen 

överförts till utländska organisationer. Som en 

följd av detta har i många fall interndemokrati och 

administrativ effektivitet förstärkts hos samarbetsorgani- 

sationerna. För flera projekt har detta varit ett uttalat mål 

och betydande tid och resurser har investerats för att 

åstadkomma en sådan utveckling. 

Den tredje formen av stöd handlar om ekonomiskt 

stöd. Flertalet av de utländska frivilligorganisationerna 

befinner sig i en utsatt ekonomisk situation, med begränsade 

egna intäkter och svagt statligt/offentligt stöd. Detta 

gör att även relativt begränsade resursförstärkningar kan få 

betydande positiv inverkan. Inga ekonomiska bidrag har 

utbetalats direkt till utländska organisationer. Men genom 

att de svenska frivilligorganisationerna kunnat finansiera 

aktiviteter och utvecklat organisationernas kompetens och 

uppbyggnad har betydande stöd tillförts. 

Samtliga tre huvudtyper av effekter faller väl in inom 

ramen för att ”bistå frivillig försvarsverksamhet”. 

Utformningen av frivilligorganisationernas projekt har i 

regel varit helt i överensstämmelse med verksamhetens 

målsättning. Projektens genomförande har i flertalet fall 

präglats av ömsesidigt och jämlikt samarbete mellan de 

svenska och de utländska frivilligorganisationerna. Genom 

ett sådant upplägg har samarbetsorganisationerna aktivt 

kunna delta i planering och genomförande av aktiviteterna. 

KBM bedömer att utformningen av projektens 

genomförande, genom fokusering på ömsesidigt och aktivt 

samarbete, bidragit till att sätta samarbetsorganisationernas 

behov i fokus samt förstärkt de positiva effekterna av 

kompetensutveckling och ökad egen förmåga. 

Utifrån en snäv tolkning av regleringsbrevets målsättning 

– att ”bistå utveckling av frivilligverksamhet” – kan 

det sägas att en del projekt varit alltför inriktade mot att 

överföra olika typer av kompetenser. I vissa fall har kompetensutveckling, 

snarare än stöd till organisationernas 

utveckling, varit det dominerande inslaget i projekten. 

Kompetenshöjning är förvisso ettviktigt inslag i frivilligorganisationers 

utveckling, KBM anser dock att denna typ 

av insatser bör kombineras med andra aktiviteter som 

stödjer de långsiktiga förutsättningarna för samarbetsorganisationernas 

verksamhet. Det kan tex. handla om 

utveckling av den interna organisationen, demokratiska 

beslutsformer m.m. 

Verksamheten har pågått under sex år och totalt förbrukat 

drygt 14 mnkr. Sett i förhållande till utfallet kan 

vissa delar av verksamheten synas kostnads- och tidskrävande. 

I sammanhanget är det emellertid viktigt att framhålla 

att denna typ av verksamhet allmänt sett kräver lång 

tid för att få genomslag. Projekten är också av uppenbara 

skäl mycket beroende av samarbetsorganisationernas vilja 

och förmåga att delta. I vissa fall har de utländska organisationerna, 

och/eller de myndigheter som stödjer dem, 

visat lågt intresse för samarbete vilket resulterat i ett dåligt 

utfall för projekten. Detta problem har i högre utsträckning 

drabbat de kvinnliga organisationerna, t.ex. SLK:s projekt i 

Lettland och Litauen. Vidare är samarbetsorganisationerna 

ofta ekonomiskt beroende av de nationella myndigheterna 

vilket kan leda till snabbt ändrade förutsättningar för 


påbörjade projekt. Dessa förhållanden understryker vikten 

av att utformningen av projekt av detta slag baseras på 

faktiska behov hos samarbetsorganisationerna och i de 

inblandade ländernas samhällen. 

Ett förhållande som KBM upplever som bristfälligt är att 

samarbete mellan de svenska frivilligorganisationerna 

kring planering och genomförande av projekten saknas 

nästan fullständigt. Detta är en avvikelse från regleringsbrevets 

utformning av uppdraget. Frånvaron av samarbete 

kan delvis förklaras av stora skillnader i innehåll mellan 

projekten. Sådana skillnader till trots bör dock enligt KBM 

samverkan och samarbete förekomma i större utsträckning 

vid denna form av projekt. En närliggande, och i många 

fall förbisedd, aspekt är att stödjande av samarbete 

mellan organisationerna i mottagarländerna bör prioriteras. 

Det bör också framhållas att de svenska frivilligorganisationerna 

i många fall själva har utvecklats positivt av 

samarbetet. Effekten av verksamheten är ömsesidigt 

positiv. Särskilt glädjande är att verksamheten för vissa 

organisationer har bidragit till att utveckla ungdomsverksamhet 

och ungdomsutbyte med andra länder. 

Överväganden och förslag 

Under de år som de frivilliga försvarsorganisationerna 

genomfört aktiviteter inom ramen för denna verksamhet 

har betydande förändringar skett på övergripande politisk 

nivå. Sedan våren 2004 är Estland, Lettland, Litauen och 

Polen medlemsstater i både EU och Nato. KBM anser att 

dessa förändringar är av avgörande betydelse för framtida 

överväganden kring denna verksamhet. 

En ursprunglig förutsättning för det uppdrag som de 

frivilliga försvarsorganisationerna har att stödja utvecklingen 

av frivilligverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, 

Polen, Ryssland och Ukraina var att dessa länder bedömdes 

ha särskilt behov av sådant stöd. Estland, Lettland, 

Litauen och Polen har utvecklats avsevärt under det 

senaste decenniet. Ländernas nyvunna medlemskap i EU 

och Nato kan ses som en bekräftelse på positiv utveckling 

och goda framtidsutsikter. Mot denna bakgrund anser KBM 

att det inte längre är befogat med särskilt avsatta medel 

för att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet 

i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Nya projekt inom 

ramen för denna verksamhet bör därför inte påbörjas i 

dessa länder. Sedan tidigare påbörjade projekt bör 

avvecklas inom 1-2 år. 

För Ryssland och Ukraina anser KBM att situationen är 

annorlunda – i dessa länder finns ett tydligare behov av 

särskilt stöd för att bistå utvecklingen av frivillig verksamhet 

för samhällets krishantering. Erfarenheterna från genomförda 

projekt visar att demokratiskt uppbyggda frivilligorganisationer 

med inriktning mot samhällets krisberedskap i stor 

utsträckning saknas i Ryssland och Ukraina. KBM bedömer 

därför att fortsatt verksamhet skulle kunna ge ett värdefullt 


stöd till utvecklingen av frivilligorganisationer och krishanteringsförmåga. 

Från ett övergripande säkerhetspolitiskt 

perspektiv kan även denna typ av kontaktskapande projekt 

på organisations- och individnivå bidra till en långsiktig 

utveckling som gynnar demokrati och stabilitet. 

Utifrån erfarenheterna av genomförda projekt anser 

KBM att det inför kommande år finns anledning att precisera 

verksamhetens målsättning. Ett viktigt led i att skapa 

goda förutsättningar för framgångsrika projekt och effektiv 

resursfördelning är att verksamhetens syfte framstår som 

tydligt. Nuvarande målformulering - ”att bistå utvecklingen 

av frivillig försvarsverksamhet” – bör konkretiseras ytterligare 

och ges en mer specifik innebörd. I sammanhanget 

bör det förtydligas om verksamheten skall vara inriktad 

mot frågor kring samhällets krisberedskap (dvs. snarare än 

mot den civila delen av totalförsvaret). 

krisberedskapsmyndigheten skall redovisa 

utarbetad plan för att motverka diskriminering av 

homosexuella, bisexuella och transpersoner. 

(RB Uppdrag p13) 

I syfte att bl.a. motverka diskriminering av homosexuella, 

bisexuella och transpersoner har KBM tagit fram en policy 

och plan mot diskriminering och kränkande särbehandling. 

Dokumentet omfattar all slags diskriminering oavsett 

det rör kön, etnicitet, funktionshinder eller sexuell läggning. 

I dokumentet redogörs bl.a. för diskrimineringslagstiftningen 

och för definitioner av begreppen direkt diskriminering, 

indirekt diskriminering, trakasserier och kränkande 

särbehandling. 

Mål för policyn är att arbetsgemenskapen i KBM skall 

präglas av öppenhet samt av förståelse och respekt för 

varandra oavsett kön, etnicitet, funktionshinder eller 

sexuell läggning. Olikheter berikar och skall tas tillvara. 

Attityder och beteenden som kan uppfattas som tecken 

på bristande respekt för andras människovärde kan aldrig 

accepteras oavsett vem det gäller. Genom ömsesidig dialog, 

kommunikation och ärlig vilja till problemlösning 

uppnår vi en god atmosfär och fungerande normer i KBM. 

Policyn och planen innehåller rutiner för arbete mot 

diskriminering och kränkande särbehandling bl.a. redogörs 

för handläggningsrutiner i samband med anmälan 

om kränkning. Dokumentet innefattar också aktiviteter i 

förebyggande syfte bl.a. betonas vikten av att chefer är väl 

förtrogna med gällande lagstiftning. Genom kunskap minskar 

risken för diskriminering, trakasserier och kränkningar. 

Samtliga anställda skall därför ges möjlighet att under 

2005 delta vid ett seminarium där frågor om sexuella trakasserier, 

m.fl. områden som omfattas av diskrimineringslagstiftningen 

behandlas. Vid introduktion för nyanställda 

skall information ges om policyn och dess innehåll och var 

medarbetaren kan hitta dokumentet.

KBM:S INSTRUKTION 

myndigheten skall, samtidigt som den lämnar in sin 

årsredovisning, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) 

ge in en förteckning över och kopior av 

samtliga internationella överenskommelser av offentligrättslig 

natur som myndigheten ingått under året. 

För varje överenskommelse skall det anges vilket regeringsbeslut 

som legat till grund för överenskommelsen. 

(10 § KBM:s instruktion) 

KBM har inte ingått några internationella överenskommelser 

av offentligrättslig natur. 

krisberedskapsmyndigheten skall analysera 

omvärldsutvecklingen inom informationssäkerhetsområdet 

mot bakgrund av erhållet underrättelseunderlag 

och årligen lämna en samlad bedömning 

till regeringen. (5 § KBM:s instruktion) 

Redovisningen sker i skrivelse "Samhällets informationssäkerhet 

– Lägesbedömning 2005" (KBM dnr 1301/2004). 


Finansiell redovisning 

Resultaträkning 

Verksamhetens intäkter 

2004 2003 Not 

Intäkter av anslag 297 187 284 332 1 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 327 509 2 

Intäkter av bidrag 34 0 

Finansiella intäkter 518 232 3 

Verksamhetens intäkter 299 067 285 073 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal –96 330 -79 898 4 

Kostnader för lokaler –24 621 -28 436 5 

Övriga driftkostnader –171 300 -170 872 

Finansiella kostnader –731 -1 823 6 

Avskrivningar –25 940 -25 955 

Verksamhetens kostnader –318 921 -306 984 

VERKSAMHETSUTFALL –19 855 -21 911 

Transfereringar 

Medel som erhållits från statsbudgeten 

för finansiering av bidrag 1 198 481 1 278 855 

Lämnade bidrag –1 199 073 -1 278 855 7 

Saldo –592 0 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING –20 447 -21 911 8 


Balansräkning 

TILLGÅNGAR 2004 2003 Not 

Immateriella anläggningstillgångar 

Balanserade utgifter för utveckling 1 432 0 9 

Rättigheter och immateriella anläggningstillgångar 186 163 10 

Summa immateriella anläggningstillgångar 1 618 163 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 893 12 967 11 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 16 762 19 165 12 

Beredskapstillgångar 167 225 181 514 13 

Summa materiella anläggningstillgångar 195 880 213 646 

Fordringar 

Kundfordringar 76 19 

Fordringar hos andra myndigheter 5 809 10 999 14 

Övriga fordringar 8 4 

Summa fordringar 5 893 11 022 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 14 416 7 961 15 

Summa periodavgränsningsposter 14 416 7 961 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket –11 298 35 883 16 

Summa avräkning med statsverket –11 298 35 883 

Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 52 225 18 872 17 

Summa kassa och bank 52 225 18 872 

SUMMA TILLGÅNGAR 258 733 287 547 

48 | årsredovisning 2004

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Statskapital 187 001 200 557 18 

Balanserad kapitalförändring –2 606 263 19 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen -20 447 -21 911 8 

Summa myndighetskapital 163 948 178 909 

Skulder 

Lån i Riksgäldskontoret 28 869 30 559 20 

Skulder till andra myndigheter 32 028 33 675 21 

Leverantörsskulder 19 149 35 963 22 

Övriga skulder 2 651 2 695 23 

Summa skulder 82 698 102 892 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 12 086 5 746 24 

Summa periodavgränsningsposter 12 086 5 746 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 258 733 287 547 

ANSVARSFÖRBINDELSER inga inga 


Anslagsredovisning 

Anslag 

Utgiftsområde 06 

Försvar samt beredskap 

mot sårbarhet 

6:3 Krisberedskapsmyndigheten 

(ram) 

6:5 Civilt försvar 

15 015 143 331 0 0 0 158 346 134 319 0 24 026 25 

(ram) 

ap4 Samverkansomr. 

Skydd, undsättning 

98 055 1 484 460 0 0 -62 257 1 520 258 1 328 802 0 191 456 

och vård (ram) 



samverkan och 

11 537 454 446 2 500 0 -10 537 457 946 418 530 0 39 416 26 

information (ram) 


Ekonomisk säkerhet 

48 924 499 308 -4 550 0 -33 751 509 931 447 961 0 61 970 27 

(ram) 


Spridning av allvarliga 

smittämnen, giftiga 

kemikalier och radio- 

3 126 18 167 0 0 -3 126 18 167 11 832 0 6 335 28 

aktiva ämnen (ram) 


2 724 133 653 10 949 0 -2 724 144 602 119 181 0 25 421 29 

Transporter (ram) 



11 851 119 829 850 0 -7 226 125 304 116 004 0 9 300 30 

(ram) 

6:10 Stöd till frivilliga 

försvarsorganisationer 

inom totalförsvaret 

19 892 259 057 -9 749 0 -4 892 264 308 215 294 0 49 014 31 

(obetecknat) 

ap2 Krisberedskapsmyndigheten 

29 020 -3 711 0 0 25 309 25 309 0 0 

(obetecknat) 29 020 -3 711 0 0 25 309 25 309 0 0 32 

Utgiftsområde 22 

Kommunikationer 

Ingående överföringsbelopp/ 

reservationer 

Årets tilldelning 

enl. regleringsbrev 

37:6 Gemensam 

radiokommunikation 

för skydd och 

säkerhet (ram) 192 000 1 726 0 0 193 726 12 724 0 181 002 

ap1 Driftskostnader 

(ram) 38 000 1 726 0 0 39 726 12 724 0 27 002 33 

ap2 Investering 

i infrastruktur (ram) 

154 000 0 0 0 154 000 0 0 154 000 34 


Omdisponerade 

anslagsbelopp 

Utnyttjad del 

av medgivet 

överskridande 

Indragning 

Totalt disponibelt 

belopp 

Utgifter 

inkomster 

Utgående överföringsbelopp/ 

reservationer 

Not

Anslag 

Avslutade anslag 

Ingående överföringsbelopp/ 

reservationer 

Årets tilldelning 

enl. regleringsbrev 

Omdisponerade 

anslagsbelopp 

Redovisning av finansiella villkor 

Utnyttjad del 

av medgivet 

överskridande 

Indragning 

Totalt disponibelt 

belopp 

Utgifter 

inkomster 

Utgående överföringsbelopp/ 

reservationer 

06 06 04 (2002) 

Funktionen försörjning 

med industrivaror 0 0 0 0 0 0 0 0 

ap1 Försörjning 

av industrivaror 0 0 0 0 0 0 0 0 

Summa 113 070 1 848 811 -1 985 0 -62 257 1 897 639 1 501 155 0 396 484 

Anslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten 

Villkor 1. Av anslagsposten Krisberedskapsmyndigheten får Krisberedskapsmyndigheten 

Villkor Utfall 

under 2004 använda högst 135 931 000 kronor. 135 931 134 319 

Anslag 6:5 Civilt försvar 

Villkor 5. Av anslagsposterna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 får Krisberedskapsmyndigheten 

under 2004 betala ut högst 1 398 960 000 kronor. 1 398 960 1 328 802 

6:5 ap4 Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård 

Villkor 2. Högst 935 000 kronor får utbetalas till Delegationen för frågor som rör 

hälso- och sjukvården i krig m.m. 

Villkor 3. Högst 14 000 kronor skall av Räddningsverket betalas till 

Riksförsäkringsverket i enlighet med förordningen (1998:1512) 

935 0 

om statliga ålderspensionsavgifter m.m. 

Villkor 4. Högst 11 500 000 kronor får användas för avvecklingskostnader 

14 0 

hos Statens Räddningsverk hänförliga till utbildning av totalförsvarspliktiga. 11 500 11 396 

6:5 ap5 Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information 

Villkor 2. Krisberedskapsmyndigheten får betala ut högst 60 000 000 kronor för 

frivillig försvarsverksamhet. Utbetalningen skall ske efter dialog med och 

genom uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. 

Villkor 3. Krisberedskapsmyndigheten skall efter rekvisition betala ut högst 

3 000 000 kronor till frivilliga försvarsorganisationer för deras 

60 000 56 802 

stödjande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. 3 000 2 502 

Villkor 4. Högst 500 000 kr får betalas ut för stöd till Baltic Defence College i Estland. 

Villkor 5. Högst 29 900 000 kronor får betalas ut för att stärka krishanteringsförmågan 

på regional nivå. I detta belopp ingår inte åtgärder för att stärka den tekniska 

500 322 

ledningsförmågan. 

Villkor 6. Högst 14 500 000 kronor får efter rekvisition utbetalas till Länsstyrelsen i 

Gotlands län för den regionala försöksverksamheten avseende samverkan 

29 900 25 176 

mellan myndigheter på Gotland (GotSam). 14 500 13 947 

Not 


Villkor 7. Högst 1 300 000 kronor får användas för Civilpliktsrådets medinflytandeverksamhet. 

I detta belopp ingår inte förmåns-, boende- eller 

administrationskostnader för Civilpliktsrådet. 1 300 945 

6:5 ap6 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet 

Villkor 2. Högst 982 000 kronor får utbetalas till Verket för näringslivsutveckling för 

verkets arbete med försörjning av industrivaror. 982 965 

6:5 ap7 Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, 

giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen 

Villkor 2. Högst 9 500 000 kronor får användas för räntor och amorteringar 

inom Socialstyrelsens verksamhetsområde. 9 500 7 838 

6:5 ap9 Samverkansområdet Teknisk infrastruktur 

Villkor 2. Högst 100 000 000 kronor får användas för Post- och telestyrelsens 

åtgärder för att tillgodose samhällets behov av elektroniska kommunikationer 

under höjd beredskap. 

(Det belopp som PTS rekvirerat från KBM uppgår till 97 529 tkr för 2004.) 

Villkor 3. Högst 25 000 000 kronor får utbetalas till Statens fastighetsverk för vissa 

100 000 100 000 

investeringar i etermedia. 

Villkor 4. Högst 14 300 000 kronor får betalas till Försvarets radioanstalt för att 

25 000 25 000 

tillhandahålla teknikkompetens inom informationssäkerhetsområdet. 

Villkor 5. Högst 10 780 000 kronor får betalas till Försvarets materielverk för att bygga 

14 300 13 646 

upp ett system för evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter. 

Kommentar: Försvarets materielverk (FMV) har rekvirerat 4 064 tkr mer än det 

belopp som överenskommits för 2004. Detta beror på att FMV i den sista 

rekvisitionen i december 2004 rekvirerade medel som även tidigare rekvirerats. 

KBM har påtalat detta för FMV och bokfört posten som en fordran i bokslutet. 

Villkor 6. Högst 15 000 000 kronor får betalas till Post- och telestyrelsen för 

10 780 13 829 

hantering av uppgifter om IT-incidenter 

Villkor 7. Högst 50 000 000 kronor, dock inte mer än 25 procent av den totala 

investeringskostnaden, får utbetalas till Affärsverket svenska kraftnät 

15 000 10 941 

för investering av ett nytt kommunikationssystem inom elförsörjningen. 50 000 10 

37:6 ap1 Driftskostnader 

Av anslagsposten får högst 20 000 000 kronor användas för förvaltningsutgifter. 

Högst 1 000 000 kronor får efter rekvisition betalas ut för täckande av 

kommitténs Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL) (N2002:16) 

20 000 12 724 

kostnader för 2004. 1 000 598 


Bemyndiganden 

Tilldelad/ 

överenskommen 

bemyndiganderam 

Ingående 

åtaganden 

Utestående 

åtaganden 

Utestående åtagandenas 

fördelning per år 

Anslag/åtgärd 2005 2006 2007 2008– 

Utgiftsområde 6 Totalförsvar 

Anslag 6:5 ap4 

SO Skydd, undsättning och vård 

36 000 58 275 35 129 26 686 8 443 0 0 

- Räddningscentraler (SRV) 36 000 58 275 35 129 26 686 8 443 


SO Transporter 

2 000 0 1 800 1 800 0 0 0 

- Flygtrafikledningssystem (LFV) 2 000 0 1 800 1 800 


SO Teknisk infrastruktur 

48 600 72 876 34 976 34 976 0 0 0 

-Kommunalteknisk försörjning (KBM) 6 600 26 972 6 103 6 103 

– Nätåtgärder m.m. (PTS) 42 000 45 904 28 873 28 873 

Totalt anslag 6:5 86 600 131 151 71 905 63 462 8 443 0 0 

Civilt försvar 

Totalt beviljat anslag 6:5 93 000 

Utgiftsområde 22 Kommunikationer 


Driftskostnader 

- Investeringar i infrastruktur RAKEL 2 126 000 0 0 0 0 0 0 

Totalt anslag 37:6 2 126 000 

Gemensam radiokommunikation 

för skydd och säkerhet 

Totalt bemyndigande KBM 2 219 000 131 151 71 905 63 462 8 443 0 0 

Kommentar: I utestående åtaganden ingår endast åtaganden för vilka anslag ännu inte tilldelats. Utöver detta har SRV 

redovisat ett utestående åtagande om 400 tkr avseende räddningscentraler (anslag 6:5 ap4) och KBM ett utestående 

åtagande om 621 tkr för kommunalteknisk försörjning samt PTS ett utestående åtagande om 3 650 tkr för redundant förbindelse 

(anslag 6:5 ap9). För dessa åtgärder har KBM tilldelats anslag under 2004 men kostnaden har skjutits till 2005. 

Dessa belopp ingår i det belopp som redovisas som intecknat av anslagssparandet kopplat till anslag 6:5 i sammanställning 

av väsentliga uppgifter. 

P.g.a. överklagandet av upphandlingen av RAKEL har inga beställningar av utbyggnad av infrastruktur kopplat till anslag 

37:6 gjorts under året. 


Finansieringsanalys 

DRIFT 

2004 2003 Not 

Kostnader –292 503 -281 029 35 

Finansiering av drift 

Intäkter av anslag 297 187 284 332 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 327 509 

Intäkter av bidrag 34 

Övriga intäkter 518 232 

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 299 067 285 073 

Minskning (+) av kortfristiga fordringar 2 853 -976 

Minskning (–) av kortfristiga skulder –16 874 15 570 

KASSAFLÖDE TILL DRIFT –7 457 18 638 

INVESTERINGAR 

Investeringar i materiella tillgångar –8 569 -10 604 

Investeringar i immateriella tillgångar –1 539 -166 

Summa investeringsutgifter –10 108 -10 770 

Finansiering av investeringar 

Lån från Riksgäldskontoret 4 505 11 229 

- amorteringar –6 195 -7 161 

Andra långfristiga lån 0 0 

- amorteringar –459 -458 

Ökning av statskap. med medel som erhållits från statsbudgeten 5 487 3 451 

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 3 338 7 061 

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 399 -2 033 

KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR –6 371 -5 742 

TRANSFERERINGSVERKSAMHET 

Lämnade bidrag –1 199 073 -1 278 855 

Förändringar av kortfristiga fordringar och skulder 592 

Utbetalningar i transfereringsverksamhet –1 198 481 -1 278 855 

Finansiering av transfereringsverksamhet 

Medel som erhållits från statsbudgeten 

för finansiering av bidrag 

1 198 481 1 278 855 

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 1 198 481 1 278 855 


fortsätter sid 55 p

p fortsättning från sid 54 

2004 2003 Not 

KASSAFLÖDE FRÅN TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL –13 828 12 896 

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 

Likvida medel vid årets början 54 755 41 859 

Ökning (+) av tillgodohavande RGK 33 353 -76 947 

Minskning (-) av avräkning med statsverket –47 181 89 843 

Summa förändring av likvida medel –13 828 12 896 

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 40 927 54 755 


Tilläggsupplysningar och noter 

Kommentarer till noter 

Belopp anges i tkr där annat ej anges. 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen 

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 

Redovisningsprinciper 

Värdering av fordringar och skulder 

Fordringar värderas individuellt till det belopp varmed de 

beräknas inflyta. 

I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd 

brytdag (2005-01-10) eller när fordrings- eller skuldbeloppet 

inte är exakt känt när årsredovisningen upprättas, 

redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Övriga 

händelser tas upp som fordringar respektive skulder. Skulder 

i utländsk valuta har värderats till bokslutsdagens kurs. 

Som periodavgränsningspost bokförs händelser med 

belopp överstigande 10 tkr. 

Värdering av anläggningstillgångar 

Som en anläggningstillgång definieras de tillgångar som är 

avsedda för stadigvarande bruk och som uppfyller följande 

kriterier: 

•den ekonomiska livslängden eller servicepotentialen 

skall uppgå till minst 3 år 

• anskaffningsvärdet skall uppgå till 10 tkr och minst 500 tkr 

för balanserade utgifter för utveckling av immateriella 

anläggningstillgångar 

•tillgången skall utgöra en fungerande enhet 

KBM aktiverar utgifter för utveckling som immateriell 

anläggningstillgång när följande kriterier är uppfyllda: 

•Det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella 

anläggningstillgången. 

•KBM:s avsikt är att färdigställa och använda den. 

•KBM har förutsättningar att använda den immateriella 

anläggningstillgången. 

•Den immateriella anläggningstillgången medför att 

framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential för 

KBM ökar 

•KBM har erforderliga resurser att fullfölja utvecklingen 

och använda den immateriella anläggningstillgången. 

•KBM kan beräkna de utgifter som kan hänföras till den 

immateriella anläggningstillgången. 


De utgifter för utveckling som KBM har innan samtliga 

ovanstående förhållanden föreligger ingår inte i anskaffningsvärdet. 

Utgifter för forskning, förstudier eller utbildning 

ingår inte i anskaffningsvärdet. 

Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över den bedömda 

ekonomiska livslängden. Avskrivningen beräknas utifrån 

den månad anläggningen tas i bruk. 

KBM tillämpar följande avskrivningstider: 

Ledningsplatser 15 år 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 år 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år 

Övriga inventarier - kontorsmöbler 10 år 

Sambandsutrustning 5 år 

Bilar och andra transportmedel 5 år 

Övriga inventarier - kontorsmaskiner 5 år 

Balanserade utgifter för utveckling 5 år 

Rättigheter och andra immateriella 

anläggningsillgångar 

5 år 

Datorer och kringutrustning 3 år 

Brytdag 

Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende 

räkenskapsåret har gjorts fram till och med 2005-01-10. 

Uppgift om sjukfrånvaro i % 2004 2003 

Totalt 1,5 2,0 

Andel långtidssjuka (60 dgr eller mer) 26,4 41,5 

Kvinnor 2,6 3,1 

Män 0,7 1,2 

Anställda –29 år 0,6 1,4 

Anställda 30-49 år 1,7 2,5 

Anställda 50 år– 1,4 0,8 

Uppgifter om styrelsen och ledande befattningshavare 

Till KBM:s styrelse och ledande befattningshavare har 

följande skattepliktiga ersättningar och andra förmåner 

betalats ut av KBM under räkenskapsåret. Övriga uppdrag 

förutom KBM anges under respektive person. 

2004 2003 

Ann-Louise Eksborg, 

Generaldirektör KBM och 

styrelseordförande 

Ledamot i Kammarkollegiets 

Riskhanteringsråd, Socialdepartementetsberedskapsdelegation, 

Nämnden för 

elektronisk förvaltning och 

Rådet för räddningstjänst 896 884

Nils Gunnar Billinger, 

Generaldirektör Post- och telestyrelsen 

t.o.m. 31 maj 2004 

Generaldirektör Näringsdepartementet 

1 juni – 31 december 2004 

Generaldirektör Luftfartsstyrelsen 

fr.o.m. 1 januari 2005 13 11 

Lars Hedström, 

Överdirektör KBM (ej ledamot i KBM:s styrelse) 

Ledamot i Styrelsen för Folk och Försvar 

och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 709 375 

Kenneth Karlberg, 

Verkställande direktör TeliaSonera AB 

(NDB-ledningen) Ordförande i NetCom 

ASA Norge och Omnitel UAB Litauen 

Ledamot i Styrelsen för OIC, Örebro 

Innovation Centre 10 0 

Sven Lindgren, 

Landshövding i Kalmar län 

Ordförande i Länsarbetsnämnden, 

Skogsvårdsstyrelsen för Östra Götaland, 

Sveriges Civilförsvarsförbund och 

Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg 7 56 

Britt-Marie Lindkvist, 

Riksdagsledamot 

Ledamot i Stiftelsen Flyinge avel 10 4 

Therese Mattsson, fr.o.m. 1 januari 2005 

Rikskriminalchef 

Ledamot i Rådet för räddningstjänst, 

Ledamot i Folke Bernadotteakademins 

program- och verksamhetsråd 0 0 

Susanne Mörkås, t.o.m. 1 juli 2004 

Stadsjurist Trollhättans stad 

Särskild ledamot vid Länsrätten 

i Vänersborg 4 8 

Ulrika Mörth, fr.o.m. 2 juli 2004 

Docent SCORE Stockholms universitet 

Ledamot i Styrelsen för Sieps, Svenska 

institutet för europapolitiska studier 3 0 

Stig-Arne Nohrstedt, t.o.m. 1 juli 2004 

Professor vid Örebro universitet 

Adj. Professor vid Försvarshögskolan, 

Stockholm 3 4 

Lars Nylén, t.o.m. 31 december 2004 

Kriminalvårdschef, Rikskriminalpolisen 

t.o.m. 2004-09-27 

Generaldirektör Kriminalvårdsstyrelsen 

fr.o.m. 2004-09-28 

Ledamot i Folke Bernadotteakademins 

program- och verksamhetsråd 3 1 

Peter Persson, fr.o.m. 2 juli 2004 

Kommunalråd Jönköpings kommun 

Ledamot i Styrelsen för Integrationsverket 

Ordförande i Kommentus Gruppen AB 

1:e vice ordförande i Jönköpings Rådhus AB 3 0 

Åsa Torstensson, 

Riksdagsledamot 

Ledamot i Exportkontrollrådet, 

Inspektionen för strategiska produkter, 

Styrelsen för Tjärnö marinbiologiska 

laboratorium. Ordförande i Livsmedelsekonomiska 

institutet 7 6 


Noter 

Not 1 

Intäkter av anslag 

2004 2003 

6:3 Krisberedskapsmyndigheten 134 319 127 029 

6:5 Civilt försvar 150 143 157 303 

Not 2 

Not 3 

Not 4 

37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet 12 724 

Summa 297 187 284 332 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter av avgifter som har tagits ut med stöd av 4 § Avgiftsförordningen 

– Utbildningar och konferenser 868 404 

– Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 77 105 

Uppdragsverksamhet (eget resultatområde) 

– Tekniskt stöd åt andra offentliga organisationer 382 0 

Summa 1 327 509 

Finansiella intäkter 

Ränteintäkter från räntekonto hos Riksgäldskontoret 513 227 

Övriga finansiella intäkter 5 5 

Summa 518 232 

Kostnader för personal 

Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter 

enligt lag och avtal (s-kod 4111 och 4119) 

–58 486 -48 445 

Övriga personalkostnader inkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier 

och andra avgifter enligt lag och avtal 

–37 844 -31 453 

Not 5 

Summa –96 330 -79 898 

Kommentar: Personalkostnaderna har ökat på grund av nyanställningar, främst kopplat till RAKEL. 

Kostnader för lokaler 

I beloppet ingår lokalhyra för KBM´s kontorslokaler i Sollefteå och Stockholm 

samt hyra för vissa av ledningsplatserna. –24 621 –28 436 

Summa –24 621 –28 436 

Kommentar: Minskningen av lokalkostnader beror på lägre kostnader för underhåll och reparationer av ledningsplatserna 

2004. 


Not 6 

Finansiella kostnader 

Not 7 

2004 2003 

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret –670 -1 791 

Övriga finansiella kostnader –61 -32 

Summa –731 -1 823 

Kommentar: Räntekostnaderna har sjunkit på grund av att KBM löste bundna lån med hög ränta under 2003. 

Transfereringar 

KBM lämnar bidrag till kommuner, frivilliga försvarsorganisationer 

och myndigheter för att finansiera beredskapsåtgärder. 

Lämnade bidrag till statliga myndigheter exkl. affärsverk –774 958 -802 567 

Lämnade bidrag till affärsverk –120 470 -167 299 

Lämnade bidrag till kommuner –218 314 -218 548 

Lämnade bidrag till kommunala bolag – - 

Lämnade bidrag till övriga organisationer och ideella föreningar –84 739 -90 441 

Periodisering av lämnade bidrag –592 

Summa –1 199 073 -1 278 855 

Kommentar: Saldot i transfereringsavsnittet består av periodiseringar avseende rekvisitioner för nedlagda kostnader 2004 

men som utbetalats av KBM 2005 samt periodisering av återkrav avseende utbetalade bidrag 2004. 

Not 8 

Årets kapitalförändring 

Kapitalförändringen visar skillnaden mellan poster som anslagsavräknats, men inte 

redovisats som intäkt/kostnad och poster som endast redovisats som intäkt/kostnad, 

men inte anslagsavräknats 

Amorteringar 6 654 7 619 

Periodiseringar –682 -3 575 

Reaförlust maskiner och inventarier –479 - 

Avskrivningar –25 940 -25 955 

Summa –20 447 -21 911 

Kommentar: Den negativa kapitalförändringen beror främst på avskrivningar avseende anläggningstillgångar som 

anslagsfinansierats (beredskapstillgångar). 


Not 9 

Balanserade utgifter för utveckling 

Anskaffningsvärde, IB 

Årets anskaffningar 1 478 

2004 2003 

Ackumulerat anskaffningsvärde 1 478 0 

Ingående avskrivningar 

Årets avskrivningar –46 0 

Ackumulerade avskrivningar –46 0 

Bokfört värde 1 432 0 

Kommentar: Posten avser utveckling av hemsida och planeringsverktyg. Planeringsverktyget är en pågående immateriell 

anläggningstillgång som planeras att driftssättas under första kvartalet 2005. 

Not 10 

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 

Anskaffningsvärde, IB 166 - 


Ackumulerat anskaffningsvärde 227 166 

Ingående avskrivningar –3 - 

Årets avskrivningar –38 -3 

Ackumulerade avskrivningar –41 -3 

Bokfört värde 186 163 

Kommentar: Posten avser licenser för programvara. 

Not 11 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Anskaffningsvärde, IB 14 199 10 260 

Årets anskaffningar 377 3 939 

Ackumulerat anskaffningsvärde 14 576 14 199 

Ingående avskrivningar –1 233 -55 

Årets avskrivningar –1 450 -1 177 

Ackumulerade avskrivningar –2 682 -1 232 

Bokfört värde 11 893 12 967 


Not 12 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 

2004 2003 


Anskaffningsvärde, årets utrangeringar –240 0 

Årets anskaffningar 0 - 



Avskrivningar, årets utrangering 48 




Reaförlust 192 0 

Datorer och kringutrustning 


Anskaffningsvärde, årets utrangeringar –213 0 

Årets anskaffningar 1 382 1 823 


Ingående avskrivningar –3 726 -1 205 

Avskrivningar, årets utrangering 167 





Leasingutrustning 


Årets anskaffningar 0 - 


Ingående avskrivningar –688 -229 


Ackumulerade avskrivningar –1 147 -688 

Bokfört värde 623 1 082 

fortsätter sid 62 p 



Bilar och andra transportmedel 

2004 2003 

Anskaffningsvärde, IB 958 844 


Ackumulerat anskaffningsvärde 958 957 

Ingående avskrivningar –308 -94 


Ackumulerade avskrivningar –540 -308 

Bokfört värde 418 649 

Övriga inventarier 


Anskaffningsvärde, årets utrangeringar –81 - 




Avskrivningar, årets utrangeringar 35 - 





Summa bokfört värde 16 762 19 165 

Not 13 

Beredskapstillgångar 

Sambandsutrustning 


Anskaffningsvärde, årets utrangeringar –506 - 




Avskrivningar, årets utrangeringar 311 - 

Årets avskrivningar –1 277 -845 





fortsätter sid 63 p


Ledningsplatser 

2004 2003 


Årets anskaffningar 2 834 - 


Ingående avskrivningar –26 601 -8 404 




Summa bokfört värde 167 225 181 514 

Not 14 

Fordringar hos andra myndigheter 

Riksgäldskontoret (ränta på räntekontot) 258 128 

Skatteverket (mervärdesskattefordran) 5 334 9 440 

Tullverket (anslutning till försvarets telenät) 0 1 400 

Övriga fordringar hos andra myndigheter 217 31 

Summa 5 809 10 999 

Not 15 

Förutbetalda kostnader 

Hyror 5 260 4 470 

Övriga förutbetalda kostnader 9 156 3 491 

UB 14 416 7 961 

Kommentar: Ökningen av förutbetalda kostnader beror främst på periodisering av kostnader avseende teleförbindelser 

samt periodisering av återkrav avseende utbetalade bidrag 2004. 

Not 16 

Avräkning med statsverket 

IB 

Avräknat mot statsbudgeten: 

35 883 -53 960 

- Anslag 1 501 155 1 566 637 

Avräknat mot statsverkets checkräkning: 

- Anslagsmedel som tillförts räntekonto –178 205 -92 935 

- Återbetalda transfereringar, ingående mervärdesskatt m.m. 21 421 13 319 

- Transfereringar m.m. –1 391 551 -1 397 178 

UB –11 298 35 883 

Kommentar: Den stora förändringen av saldot beror främst på ett ökat anslagssparande avseende anslag i ränteflödet, 

samt att leverantörsskulderna har minskat avseende utgifter som finansieras av anslag i statsverketscheckräkning. 


Not 17 

Behållning räntekonto hos Riksgäldskontoret 

2004 2003 

Beviljad räntekontokredit 18 000 14 005 

Behållning räntekonto 

- Anslagsmedel 52 225 18 872 

Summa behållning på räntekonto 52 225 18 872 

- varav kortsiktigt likviditetsbehov 0 0 

Kommentar: Inbetalningarna till räntekontot beräknas uppgå till (14 216 tkr) vilka är större än utbetalningarna som 

beräknas uppgå till (10 202 tkr). Räntekontots sammansättning består av anslagssparande i ränteflödet. Den viktigaste 

faktorn som påverkar saldots utveckling är anslagssparandet. 

Not 18 

Statskapital 

IB 200 557 206 249 

Investering i sambandsutrustning 2 652 3 451 

Föregående års avskrivningar sambandsutrustning –844 -739 

Förbättringsutgifter på invärderade ledningsplatser 2 834 - 

Föregående års avskrivningar ledningsplatser –18 198 -8 404 

UB 187 001 200 557 

Not 19 

Balanserad kapitalförändring 

IB 263 0 

Föregående års kapitalförändring enligt resultaträkningen –21 911 65 000 

Avgår kapitalförändring avseende avskrivningar och reaförluster 

för beredskapstillgångar som förts till statskapital 

19 042 9 143 

UB –2 606 263 

Kommentar: Balanserad kapitalförändring består av periodiseringseffekter i anslagsfinansierad verksamhet. 

Not 20 

Lån i Riksgäldskontoret 

Beviljad låneram 50 000 65 000 

IB 30 559 26 491 

Nyupptagna lån 4 505 11 229 

Årets amorteringar –6 195 -7 161 

UB 28 869 30 559 


Not 21 

Skulder till andra myndigheter 

2004 2003 

Totalförsvarets Forskningsinstitut (leverantörsskuld) 6 364 10 671 

Försvarets Materielverk (leverantörsskuld) 10 273 7 828 

Försvarshögskolan (leverantörsskuld) 6 419 4 202 

SKV/SPV (lagstadgade avgifter) 2 574 2 118 

Övriga skulder till andra myndigheter 6 398 8 856 

UB 32 028 33 675 

Not 22 

Leverantörsskulder 

Summa 19 149 35 963 

Kommentar: Minskningen av leverantörsskulder beror främst på att det 2003 fanns leverantörsskulder avseende lämnade 

bidrag (ca 8 300 tkr) i saldot samt fakturor till betydande belopp avseende teleförbindelser. 

Not 23 

Övriga skulder 

Personalens källskatt 2 024 1 613 

Skuld till leasingbolag 

Ingående balans leasing 1 082 1 540 

Årets nya skulder – - 

Årets amorteringar –459 -458 

Utgående balans leasing 623 1 082 

Övriga skulder 4 

UB 2 651 2 695 

Not 24 

Upplupna kostnader 

Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 5 217 4 358 

Löneskuld inkl. sociala avgifter 541 803 

Övriga upplupna kostnader 6 328 585 

UB 12 086 5 746 

Kommentar: Ökningen av upplupna kostnader beror främst på periodiseringar gällande bidragsrekvisitioner avseende 

2004, som utbetalats 2005. 


Not 25 

6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 

Ingående överföringsbelopp 15 015 

Regeringsbeslut 10 2003-12-18 Fö2003/2513/CIV 143 331 

Totalt disponibelt belopp 158 346 

Enligt regeringsbeslut 7 2004-06-23 Fö2004/1313/CIV disponerar KBM hela det ingående överföringsbeloppet. 

Not 26 

6:5 Civilt försvar (ram) ap4 Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård (ram) 




Regeringsbeslut 7 2004-06-23 Fö2004/1313/CIV -10 537 


2004 2003 

Enligt regeringsbeslut 7 2004-06-23 Fö2004/1313/CIV disponerar KBM 1 000 tkr av det ingående överföringsbeloppet 

(10 537 tkr redovisas som indragning). 

Not 27 

6:5 Civilt försvar (ram) ap5 Samverkansområdet Områdesvis samordning, 

samverkan och information (ram) 




Regeringsbeslut 7 2004-06-23 Fö2004/1313/CIV –33 751 




Not 28 

6:5 Civilt försvar (ram) ap6 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (ram) 





Enligt regeringsbeslut 7 2004-06-23 Fö2004/1313/CIV disponerar KBM inget av det ingående överföringsbeloppet 



Not 29 

6:5 Civilt försvar (ram) ap7 Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, 

giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (ram) 







2004 2003 

Enligt regeringsbeslut 7 2004-06-23 Fö2004/1313/CIV disponerar KBM inget av det ingående överföringsbeloppet 


Not 30 

6:5 Civilt försvar (ram) ap8 Samverkansområdet Transporter (ram) 



Regeringsbeslut 7 2004-06-23 Fö2004/1313/CIV 850 





Not 31 

6:5 Civilt försvar (ram) ap9 Samverkansområdet Teknisk infrastruktur (ram) 









Not 32 

6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (obetecknat) 

ap2 Krisberedskapsmyndigheten (obetecknat) 


Regeringsbeslut 7 2004-06-23 Fö2004/1313/CIV –3 711 



Not 33 

37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (ram) 

ap1 Driftskostnader (ram) 

Ingående överföringsbelopp – 

Regeringsbeslut 14 2003-12-18 N2003/8885/BS 38 000 

Regeringsbeslut 19 2004-06-17 N2003/4630/ITFoU 1 726 


Enligt regeringsbeslut 19 2004-06-17 N2003/4630/ITFoU disponerar KBM hela anslagssparandet från 2003. 

Enligt Hermes uppgår detta belopp till 1 726 tkr. 


2004 2003 

Not 34 

37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (ram) ap2 Investering i infrastruktur (ram) 

Ingående överföringsbelopp – 

Regeringsbeslut 14 2003-12-18 N2003/8885/BS 154 000 


Not 35 

Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen –318 921 -306 984 

Justeringar: 

Avskrivningar och nedskrivningar 25 940 25 955 

Realisationsförlust 479 - 

Kostnader enligt finansieringsanalysen –292 503 -281 029

Sammanställning över väsentliga uppgifter 

Avser (tkr) 

Låneram i Riksgäldskontoret 

2004 2003 2002 

(6 mån) 

Beviljad 50 000 65 000 46 000 

Utnyttjad 29 492 31 641 28 031 

Utnyttjad ram avser lån och finansiell leasing. 

Jämförelsetalen för 2003 och 2002 har justerats. 

Kontokredit hos Riksgäldskontoret 

Beviljad 18 000 14 005 22 000 

Utnyttjad 0 0 0 

Räntekonto i Riksgäldskontoret 

Ränteintäkter 513 227 1 228 

Räntekostnader 0 0 0 

Avgiftsintäkter 

Budget enligt regleringsbrev 2 500 1 000 0 

Utfall 1 327 509 1 548 

Anslagskredit 

6:3 Krisberedskapsmyndigheten 

Beviljad 0 0 3 000 

Utnyttjad 0 0 0 

6:5 Civilt försvar 

Beviljad 0 0 28 700 

Utnyttjad 0 0 2 455 

Anslagssparande 

6:3 Krisberedskapsmyndigheten 24 026 15 014 6 388 

- varav intecknat 1 417 444 0 

6:5 Civilt försvar 191 456 98 055 50 602 

- varav intecknat 17 112 0 769 

6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (obet) 0 90 0 

37:6 Gemensam radiokommunikation 181 002 0 0 

- varav intecknat 0 0 0 

Bemyndiganden 

Tilldelad bemyndiganderam 2 219 000 405 000 54 000 

Utestående åtaganden 71 905 238 100 36 700 

fortsätter sid 70 p 



Avser (tkr) 2004 2003 2002 

Antal årsarbetskrafter 

(jämförelsetalen för 2003 och 2002 är minskade med 1 årsarbetskraft) 

158 132 119 

Medelantalet anställda 165 132 132 

Driftskostnad per årsarbetskraft 1 850 2 115 2 084 

Årets kapitalförändring –20 447 -21 911 -8 880 

Balanserad kapitalförändring –2 606 263 0 


Styrelsens underskrift 

Årsredovisningen för KBM för år 2004 undertecknas i enlighet med förordningen 

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 

Stockholm 2005-02-17 

Ann-Louise Eksborg Nils Gunnar Billinger Kenneth Karlberg 

Ordförande 

Sven Lindgren Britt-Marie Lindkvist Therese Mattsson 

Ulrika Mörth Peter Persson Åsa Thorstensson 


ilaga 1 

Redovisning av pågående forskningsprojekt 

Denna sammanställning av pågående eller under 2004 avlutade 

forskningsprojekt kan delas in i tre kategorier av projekt; 

enskilda projekt, ramforskningsprogram och miljöstöd. 

Med enskilda projekt avses klart definierade forskningssatsningar 

som löper från 6 månader upp till 4 år. 

Ramforskningsprogram avser större och fleråriga satsningar 

där det finns en flexibilitet avseende delprojekt/moment. 

Miljöstöd är flerårig finansiering av strategiska nischer och 

kompetensförnyelse inom vetenskapssamhället av betydelse 

för krishanteringssystemets långsiktiga kunskapsbehov. 

Umeå 

Totalförsvarets forskningsinstitut 

Ramforskningsprogram 

Forskning rörande nukleära, biologiska 

och kemiska stridsmedel (NBC-området) 

Åke Sällström (huvudansvarig), Totalförsvarets 

forskningsinstitut, Avdelningen för NBC-skydd 

dnr: 0058/2004 

start: 1 januari 2004 

delredovisning: 31 mars 2004 

slutredovisning: 31 mars 2005 

beviljat: 5 200 000 kr 

kostnad 2004: 5 200 000 kr 

beskrivning 

Inom CBRN-området stödjer KBM ramforskning vid FOI, 

Umeå. Programmet består av tre delprojekt: 

Metodik och processer 

1. Process för identifiering av forskningsbehov. Projektet 

tar sin utgångspunkt i en förstudie redovisad i rapporten 

NBC-händelser som kan komma att hota det civila 

samhället, Lena Melin m.fl., FOI-R-0930—SE. Med 

processorienterad metodik identifieras successivt de 

uppenbart eller potentiellt viktiga krishanteringsfrågor 

på NBC-området, där kunskaper är bristfälliga och 

forskning är nödvändig för att skapa ett konkret underlag 

för myndighetens prioriteringar av åtgärder. 

Riskvärderande projekt 

2. ”Smutsig bomb” med utspridning av radioaktivt material 

i bebyggelse. Projektet analyserar verkningar av ”smutsig 

bomb” på olika sikt vid explosion i stadsmiljö samt 

analyserar sårbarheten och hur tidiga beslut om 

undsättning, röjning eller sanering kan utformas. 

3. Bekämpningsmedel som ett vapen för terrorister/ 

kriminella. Projektet syftar till att bedöma om bekämpningsmedel 

kan vara ett effektivt vapen och i så fall 

spridningsmetoder och effekter. 

Nya forskningsbehov/projekt som identifieras i processen 1 

ovan samt den nämnda rapporten FOI-R-0930—SE . 

bidrag 

Programmet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap 

genom att utveckla metoder och verktyg. 

Sedan 2003 pågår en utveckling av modeller och metoder 

för att identifiera scenarier i planeringsarbetet. Detta 

bidrar till att förbättra krisberedskapsförmågan avseende 

NBC-hotet från antagonistiska aktörer. Forskarna har fört 

en dialog med praktiker och deltagit i utåtriktade seminarier 

och konferenser. Projektdeltagare har undervisat i 

kurser med inslag om risker och kriser. Underlag för myndigheters 

arbete har tagits fram. 

Umeå universitet 

Enskilda projekt 

Interkulturell retorik i ett säkerhetspolitiskt perspektiv 

Rolf Hedquist, Umeå universitet, Litteraturvetenskap 

och nordiska språk 

dnr: 0038/2002 


slutredovisning: hösten 2004 


kostnad 2004: 584 000 kr 

beskrivning 

Syftet med projektet är att utifrån analyser av olika kulturers 

retoriska normer och praxis ge en fördjupad förståelse för 

de problem som kan uppstå vid kommunikation över 

kulturgränser. Framförallt praktiskt användbara redskap 

utvecklas för att minska risken för missförstånd och konflikter 

i interkulturell kommunikation, och för att hantera 

missförstånd och konflikter när de uppträder. 

bidrag 

Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap 

genom att utveckla metoder och verktyg. Dessa 


används av praktiker och är framförallt utformade för dem 

som åker ut på missioner. Resultathar presenterats vid 

utåtriktade seminarier och konferenser. Till projektet har en 

referensgrupp, bl.a. bestående av praktiker, varit kopplad. 

Sundsvall 

Mitthögskolan 


Hot på agendan – en förstudie av nyhetsvärdering 

i samband med risker och kriser 

Jesper Strömbäck, Demokratiinstitutet, Mitthögskolan 

dnr: 0644/2004 

start: 12 september 2004 

slutredovisning: 31 januari 2005 

beviljat: 150 750 kr 

kostnad 2004: 150 750 kr 

beskrivning 

Syftet med förstudien är att producera en kunskapsöversikt 

om nyhetsförmedling och nyhetsurval i samband med 

risker och kriser. Möjligheter till fördjupad forskning inom 

området kommer också att diskuteras. 

Förstudien avser att granska vilka kunskaper som finns 

idag när det gäller villkoren för mediernas rapportering 

kring risker och kriser samt hur nyhetsvärderingen fungerar 

i olika situationer när det föreligger ett hot mot samhället. 

Förstudien omfattar en litteraturgenomgång av internationell 

forskning med relevans för syfte och problemställning 

och en analys av centrala begrepp och metoder. 

bidrag 


genom att höja kompetensen i krishanteringssystemet. 

Detta har skett genom dialog med praktiker, utåtriktade 

seminarier och konferenser, såsom ett seminarium om 

journalistik och nyhetsvärdering under den s.k. Demokrativeckan 

i Sundsvall i september. Även internationella kontakter 

har knutits inom projektverksamheten. 

Uppsala 

Uppsala universitet 


Narkotika i Eurasien: Smuggling, Samhälle, Konflikt 

Svante Cornell, Uppsala universitet, Institutionen för 

freds- och konfliktforskning 


dnr: 0087/2003 




kostnad 2004: 1 710 000 kr 

beskrivning 

Projektet ämnar undersöka narkotikasmugglingen från 

Central- och Sydostasien till Europa och de multifacetterade 

problem som följer i dess spår. Droghanteringen fungerar 

som ett nav för annan transnationell brottslighet, t.ex. 

kvinnohandel och smuggling av lätta vapen och biologiska, 

kemiska och radiologiska vapenkomponenter. I dess spår 

följer även korruption, missbruk, samt sjukdomar som HIV 

och Hepatit C. Dessa problem har exploderat under det 

senaste årtiondet och på senare år rört sig mot Sverige, 

och utgör därmed ett ökande hot mot landets nationella 

funktionalitet. Projektets syfte är att skapa en bättre förståelse 

för de sektorövergripande hot som leds av, och 

sammankopplas genom narkotikasmugglingen. Detta 

inkluderar dess aktörer, smugglingsrutter, kopplingen till 

stater och finansiella institutioner, samt förståelse för 

vilken roll narkotikahandeln spelar politiskt, socialt och 

ekonomiskt i de berörda länderna. 

bidrag 


genom att höja problemmedvetenheten och förmedla 

resultat i krishanteringssystemet. 

Detta har skett bl.a. i kurser, aktivt deltagande i samhällsdebatten, 

t ex genom en uppmärksammad debattartikel 

i SvD och internationella kontakter. En temaskrift 

har publicerats som har fått stor spridning. Projektet har 

även bidragit med underlag för arbetet inom ’Mobilisering 

mot Narkotika’ samt analyserat transnationell brottslighet 

som ett säkerhetsproblem. Resultaten kommer till 

användning bland myndigheterna. 

Peacebuilding in Divided Societies. 

Social Reconstruction as an Element of the Peace 

Process in Northern Ireland, Cyprus and Israel 

Ann-Sofi Jakobsson Hatay, Uppsala universitet, 

Institutionen för freds- och konfliktforskning 

dnr: 0019/2002 

start: 1 oktober 1999 



kostnad 2004: 0 kr 

beskrivning 

I projektet studeras och jämförs fredsbyggande aktiviteter 

i ett urval etniskt delade stater. Med fredsbyggande avses 

sådana initiativ som syftar till att främja fredlig kontakt 

och interaktion på gräsrotsnivå mellan etniska grupper

i konflikt. Det teoretiska syftet är att bidra till teoriutveckling 

vad gäller konfliktlösning och fredsbyggande, dvs. 

bidra till en djupare förståelse av fredsprocesser i inomstatliga 

konflikter, särskilt vad gäller relationer mellan 

etniska grupper. 

bidrag 



Forskargruppen har fört dialog med praktiker och deltagit 

i utåtriktade seminarier och konferenser. Forskarna 

har undervisat i kurser med inslag om risker och kriser 

(t ex sker undervisning genom dialogseminarier med 

deltagare från konfliktområden). De har aktivt deltagit i 

samhällsdebatten. 

Demokratisering och försoning efter inomstatlig 

konflikt. En utvärdering av de internationella 

insatserna i Bosnien, Makedonien och Kosovo 

1995-2000 

Anna Jarstad, Uppsala universitet, Institutionen för 


dnr: 0040/2002 

start: 1 april 2001 

delredovisning: 31 mars 2004 

slutredovisning: 31 januari 2005 


kostnad 2004: 404 700 kr 

beskrivning 

I projektet görs en utvärdering av de internationella fredsfrämjande 

insatserna med avseende på deras bidrag till 

demokratisering och försoning i Bosnien, Makedonien, 

Kosovo 1995-2000. I analysen beaktas dels de enskilda 

insatsernas måluppfyllelse, dels de olika insatsernas 

sammanvägda resultat. Syftet är att bidra till en teoretisk 

kunskapsutveckling som kan ligga till grund för effektiva 

insatser inom ramen för den nya generationens fredsbevarande 

insatser. 

bidrag 



Detta har skett genom en dialog med praktiker och 

deltagande i utåtriktade seminarier och konferenser, t ex 

medverkan i Folke Bernadotte Akademins idékonferens om 

forskning och forskningsbehov avseende konflikthantering 

och konfliktprevention där praktiker och forskare deltog 

Fördrivning av civila i Kosovo, Bosnien-Hercegovina 

och Sydafrika 

Erik Melander, Uppsala universitet, Institutionen för 


dnr: 0045/2002 


slutredovisning: 30 november 2004 


kostnad 2004: 350 000 kr 

beskrivning 

Syftet med detta projekt är att genom fallstudier undersöka 

de processer som leder till fördrivning av civila i interna 

konflikter, och de speciella problem som därav följer. 

Frågor som blir aktuella är: när, var, hur och i vilken 

omfattning sker fördrivning av civila i interna konflikter? 

Detaljerad kunskap av detta slag kan användas av krishanteringssystemets 

olika aktörer som grund för bedömningar 

av risker och insatsbehov i framtida situationer av liknande 

karaktär. 

bidrag 



Detsker genom nära samverkan och dialog med praktiker 

samt genom undervisning på kurser. 

Demokratisk krishantering – En fråga om förtroende 

Stefan Olsson, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga 

institutionen 

dnr: 0077/2002 


delredovisning: december 2004 

slutredovisning: 31 december 2005 


kostnad 2004: 900 000 kr 

beskrivning 

En förutsättning för en framgångsrik krishantering är att 

det finns ett gott förtroende mellan myndigheterna och 

allmänheten. Detta förtroende är i mycket beroende av 

myndigheternas förmåga att agera effektivt. Men i en 

demokratisk rättsstat vilar förtroendet också på att de 

beslut som fattas överensstämmer med den demokratiska 

statens grundläggande värderingar. Hur kan detta förtroende 

upprätthållas vid beslutsfattande i kris? Syftet med 

projektet är att empiriskt studera hur demokratins olika 

mekanismer för att skapa förtroende fungerar i krissituationer. 

bidrag 



Dethar skett genom deltagande i utåtriktade seminarier 

och konferenser. En föredragning har hållits för KBM:s 

referensgrupp för inriktning av forskning. Dessutom har 

forskarna aktivt deltagit i och främjat samhällsdebatten. 


NBC Security: Alternatives for a Swedish Contribution 

Charles F Parker, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga 

institutionen 

dnr: 0080/2002 


slutredovisning: 1 februari 2005 


kostnad 2004: 100 000 kr 

beskrivning 

Syftet med projektet är att undersöka på vilka sätt Sverige 

skulle kunna bidra till att öka NBC-säkerheten genom att 

medverka i uppbyggnaden av en europeisk krishanteringsfunktion 

som har kapacitet att hantera NBC-incidenter, 

samt att undersöka hur Sverige kan bidra till att upprätta 

multilaterala strategier för att bekämpa NBC-hot. Projektet 

syftar till att analysera NBC-forskning /-säkerhet i andra 

länder och utifrån detta ta fram specifika initiativ som 

Sverige skulle kunna använda sig av. 

bidrag 


genom att ta fram beslutsunderlag för myndigheters arbete. 

Detta sker genom att Charles Parker är expert i den 

internationella Blixkommissionen för NBC-spridningsfrågor 

och ger analysstöd till dess sekretariat vid UD. 


Konflikter i det europeiska rummet: 

trender, förebyggande åtgärder och lösningar 

PeterWallensteen, Uppsala universitet, Institutionen 

för freds- och konfliktforskning 

dnr: 0058/2002 




kostnad 2004: 2 000 000 kr 

beskrivning 

Programmets övergripande syfte är att analysera den konfliktutveckling 

som kan observeras i det europeiska rummet. 

Programmet består av två delprojekt. Den ena delen 

består i att beskriva och analysera faktiska konfliktmönster 

i Europa och dess närhet sedan 1986. Systematiskt kartläggs 

konflikter och deras effekter på det civila samhället, 

såsom samhälleliga kostnader, effekter för civila, effekter 

för barn etc. Inom den andra delen av programmet studerar 

man de insatser som gjorts i konfliktförebyggande och 

fredsfrämjande syfte med avseende på typ av insatser och 

grad av framgång. 


Programmet i sin helhet syftar till bättre förståelse av 

olika skeden i konfliktprocessen som kan tjäna som 

underlag för svenskt agerande i yttre och inre konfliktsituationer. 

bidrag 


genom att ta fram metoder och verktyg. 

Projektet har byggt på en specifik metod för att identifiera 

väpnade konflikter inom det europeiska rummet 

vilken har väckt stor uppmärksamhet internationellt och 

resultaten beträffande utvecklingstrender har ofta blivit 

citerade inom krisberedskapsområdet, och utanför. Därmed 

har projektet bidragit till att precisera vad som menas 

med vissa typer av hot och risker. 

Kontakterna med praktiker har varit många inom den 

policyskapande nivån, t ex med KBM, Sida, utrikesförvaltningen 

etc. Vidare har projektet en referensgrupp där 

personer från KBM, Sida, Folke Bernadotteakademin och 

regeringskansliet ingår. Det ger en unik direktkontakt. 

Underlag för myndigheters arbete har tagits fram, bl. a. 

för UD där delar av projektmaterialet har använts. 

Man har deltagit i utåtriktade seminarier och konferenser. 

Resultatet från projektet har bl. a. presenterats vid 

utrikesdepartementet, Sida, olika FN-organ samt vid seminarier 

på olika universitet. Projektdeltagarna deltar aktivt 

i samhällsdebatten, främst genom framträdanden i media, 

paneldiskussioner och seminarier. 

Projektets resultat har integrerats i undervisningen på 

olika nivåer inom universitetet vilket förmedlar erfarenhet 

av metodiken. 

Ett flertal forskningsrapporter och populärvetenskapliga 

rapporter har publicerats. En presentation av projektets 

information sker dessutom årligen där även material om 

händelser utanför Europa ingår vilka har blivit citerade 

världen över. Under projektets återstående tid kommer ett 

antal skrifter att utarbetas av omedelbar betydelse för 

utbildning inom krisberedskapsverksamheten. 

De internationella kontakterna har varit omfattande. 

Forskningsmässigt har det betytt andra miljöer i Norden, 

när det gäller handläggare också bl. a. Europa och FNsystemet. 

Miljöstöd 

Gamla Torget-samarbetet vid Uppsala universitet, 

Samhällsvetenskapliga fakulteten 

Sverker Gustafsson, Uppsala universitet, 

Samhällsvetenskapliga fakulteten 

dnr: 0265/2003 

start: 15 februari 2003 



kostnad 2004: 366 850 kr

eskrivning 

Anslaget ges till Uppsala universitets institutioner för 

statskunskap, freds- och konfliktforskning och östeuropastudier 

samt arbetsenheterna för multietnisk forskning, 

nordamerikastudier och offentlig rätt med betoning på 

folkrätt inom juridiska fakulteten. Syftet med Gamla Torgetsamarbetet 

är att väcka intresse för forskning om samhällets 

säkerhet, beredskap och krishanteringsförmåga i ett 

nationellt och internationellt perspektiv. Arbetet skall 

bedrivas genom seminarie- och konferensverksamhet riktad 

till bl.a. verksamma forskare, lärare, doktorander och 

studenter vid Uppsala universitet. Bl.a. ska fakulteten 

genomföra en seminarieserie med två seminarier i månaden 

med syfte att väcka intresse för forskningsfrågor som 

är relaterade till samhällets säkerhet och beredskap. Dessutom 

arrangerar fakulteten årligen en forskarkonferens. 

Tema för konferensen utarbetas i samarbete med KBM. 

Därtill kan särskilda seminarier kunna anordnas för att 

presentera forskningsidéer eller forskningsresultat från 

projekt som stöds av KBM. 

bidrag 



Forskarna har fört en dialog med praktiker och deltagit 

i utåtriktade seminarier och konferenser samt aktivt deltagit 

i samhällsdebatten. Projektdeltagare har undervisat i 

kurser med inslag om risker och kriser. Dessutom har 

underlag för myndigheters arbete tagits fram. Sammantaget 

bidrar programmet med en viktig kompetensförsörjning 

inom krishanteringssystemet. 

Lönetjänst som professor i statskunskap, 

särskilt krishantering och internationell samverkan 

Försvarshögskolan samt Uppsala universitet, 

Statsvetenskapliga institutionen 

dnr: 0024/2002 



slutredovisning: 3 000 000 kr 

kostnad 2004: 1 000 000 kr 

beskrivning 

Tjänsten tillsätts av UU, som också har arbetsgivaransvar 

för tjänsten. Tjänsteställe är FHS, dock skall 40 procent 

av tjänstgöringen fullgöras vid statsvetenskapliga institutionen 

vid UU. 

bidrag 

Stödet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap 

genom att höja kompetensen. 

Stödet riktas mot den vetenskapliga utvecklingen inom 

det statsvetenskapliga kompetensområdet krishantering 

och internationell samverkan. Ny kunskap samt kunskaps- 

bärare behöver odlas fram för att tillgodose kompetensförsörjningen 

inom området samhällets krisberedskap. 

Kunskapen bör vila på vetenskaplig grund samt vara 

kopplad till nationell och internationell spetsforskning och 

universitetsutbildning. Professuren är ett redskap för att 

möjliggöra detta. 

Stockholm 

Försvarshögskolan 


Informationskrigföring ur folkrättslig synvinkel 

Ove Bring, Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet 

och strategi 

dnr: 0029/2002 

start: 1 mars 2000 

slutredovisning: 30 juni 2004 


kostnad 2004: 414 000 kr 

beskrivning 

Syftet med projektet var att undersöka, analysera och 

klarlägga rättsliga aspekter på det område som kallas 

informationskrigföring. Informationskrigföring är en samlingsbeteckning 

för både väletablerade och spekulativa 

tekniker som i olika syften kan användas i staters relationer. 

Med datorn som medel och användande av t.ex. digitala 

nätverk som metod kan målet vara att på olika sätt 

(defensivt; för försvar eller offensivt; för anfall) slå ut en 

stats funktioner och därmed också begränsa dess handlingsförmåga. 

I ett nationellt säkerhetsperspektiv benämns 

risken för dylika attacker som kvalificerade IT-relaterade hot. 

bidrag 


genom att höja kunskapen i krishanteringssystemet. 

Forskarna har undersökt informationskrigföring ur folkrättslig 

synvinkel under tidsperioden 2000-2004. Ur ett 

nationellt säkerhetsperspektiv benämns risken för dylika 

attacker som kvalificerade IT-relaterade hot. Projektet 

finns avrapporterat i boken IT-krigets lagar, Försvarshögskolan, 

2004. Seminarier har hållits vid Försvarshögskolan 

och KBM med anledning av publiceringen. 

”Functional” Security and Crisis Management 

Capacities in the European Union: 

Setting the Research Agenda 

Magnus Ekengren, Försvarshögskolan, institutionen 

för säkerhet och strategi 


dnr: 0645/2004 

start: 1 juli 2004 



kostnad 2004: 2 350 000 kr 

beskrivning 

Syftet är att lägga grunden för forskning om vilken kapacitet 

EU har att agera inom området säkerhet och vilken 

roll EU kan och bör ha inom europeisk krishantering. Ett 

begreppsligt ramverk skall ges för analys av EU:s kapacitet 

på området. Forskningen utgår från begreppet ”functional 

security” och analyserar olika aspekter på detta, t.ex. 

ekonomisk säkerhet, teknisk infrastruktur, transporter och 

livsmedel. 

Projektet bygger på ett samarbete mellan Försvarshögskolan 

och Leidens universitet. 

bidrag 



Detta har skett t ex genom presentationer vid forskarkonferenser 

i Leiden i september och Stockholm i oktober och 

december. I februari 2005 kommer projektet att genomföra 

en internationell konferens 

i Stockholm, med rubriken Crisis Management in Europe: 

What Role for the European Union? Konferensen för forskare 

och praktiker kommer att bidra till förståelsen av 

europeiska kriser och EU:s roll vid krishantering. 

Forskningsstudie Strategisk CIIP 

Lars Nicander, Försvarshögskolan, Institutionen för 

säkerhet och strategi 

dnr: 0564/2003 


delredovisning: 30 november 2004 och 2005 



kostnad 2004: 697 500 kr 

beskrivning 

Syftet med forskningsstudien är att studera hur nationella 

planeringsoch krishanteringssystem anpassas och kan 

anpassas gällande organisatoriskhantering till den nya 

säkerhetspolitiska situationen. Kopplingen mellan hot och 

planering står i centrum, främst avseende Critical Information 

Infrastructure Protection. Även närstående områden 

som Crititical Infrastructure Protection, Civil Contingencies 

och Emergency preparedness kommer att beröras i studien. 

Studien kommer att behandla krishanteringssystem och 

tillhörande planeringssystem. Fokus kommer att ligga på 

planering/policy medan den akuta krishanteringen utgör 

en relief. 


bidrag 



Dethar skett genom en dialog med praktiker och deltagande 

i utåtriktade seminarier och konferenser. Exempelvis 

har ett seminarium om frågeställningen hur det nya 

mindre nätverksbaserade insatsförsvaret skall kunna stödja 

samhället genomförts. Forskarna har dessutom undervisat 

och deltagit aktivt i samhällsdebatten. Tillika har underlag 

för myndigheters arbete tagits fram. 

State of the Art Review of Research on Terrorism 

and Counter-Terrorism 

Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan, Institutionen 

för säkerhet och strategi 

dnr: 1162/2004 

start: 8 november 2004 



kostnad 2004: 456 000 kr 

beskrivning 

Syftet med projektet är att genomföra konferens med 

internationellt välrenommerade terroristforskare för att 

dels ge en kunskapsinventering, dels intressera svenska 

krishanteringsforskare för den internationella terrorismforskningen. 

bidrag 


genom att inrikta svensk forskning på terrorismområdet till 

krishanteringssystemets behov. 


Crisis Management Europe 

Eric Stern (huvudansvarig), Försvarshögskolan, Crismart, 

CM-Europe 

dnr: 0561/2003 




kostnad 2004: 5 000 000 kr 

beskrivning 

KBM, och tidigare ÖCB, har stöttat ett flerårigt forskningsprogram 

kring nationellt krishantering i ett internationellt 

perspektiv, CM-Europe. Detta projekt är en fortsättning 

på ramforskningsprogrammet kring nationell krishantering 

i ett internationellt perspektiv, CM Europe. Syftet med 

projektet är att genom forskningsinsatser och kompetensuppbyggnad 

dels vidmakthålla och öka den nationella

krishanteringsförmågan, dels att stimulera svenska och 

utländska forskare och praktiker till forskningssamverkan 

på krishanteringsområdet. 

bidrag 

Genom forskningsrapporter, föredrag och övningar är 

CRISMART en resurs och en pådrivande faktor som hjälper 

organisationer på alla nivåer i samhället att förstå krishantering 

och utveckla sin egen organisation så att den 

bättre möter kraven när en kris uppstår. En omfattande 

omsättning av forskningsresultatsker i utbildnings- och 

träningsverksamheter. Som exempel kan Räddningsverket 

nämnas vilka anlitar CRISMART för åtskilliga tränings- och 

utbildningsuppdrag. Kompetensen används dock även 

inom kommuner, landsting, andra myndigheter, regeringskansliet, 

riksdagen och svenska kyrkan. 

Boken Krishantering på svenska har tagit ett enhetligt 

grepp om krishanteringsproblematiken. Boken som tryckts 

i tusentals exemplar. Den är mycket spridd och nyttjad i 

samhället och är därför utgången från förlaget (Nerenius & 

Santerus förlag). Ett annat exempel är boken ”I krisen 

prövas ordningsmakten” (Volym 25, 2004, Nerenius & 

Santerus förlag) av Dan Hansén och Ahn-Za Hagström. 

Via CM Europe programmet samarbetar CRISMART med 

en mängd universitet och forskningsinstitut. Ett stort 

antal forskargrupper i de nordiska och baltiska länderna, 

Bulgarien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Ryssland, 

Slovenien, Ukraina och USA har etablerats i samarbete med 

CRISMART. Ett flertal rapporter har genom detta samarbete 

producerats om krishantering i olika länder. Dessa har 

stärkt internationellt samarbete samt bidragit med kunskapsuppbyggnad 

i Sverige om internationella förhållanden. 

Ett flertal TV- och radioframträdanden från medarbetare 

vid CRISMART som visar på en nytta och intresse från 

samhället för den verksamhet och forskning som bedrivs. 

Ett ramavtal för tjänster och studier inom kompetensutvecklingsområdet 

har slutits mellan ramforskningsprogrammet 

och KBM. Detta för att i större utsträckning än 

tidigare kunna dra praktisk nytta av den kunskap som 

CRISMART besitter och utvecklar. CRISMART har även tagit 

fram material inför den myndighetsgemensamma övningen 

SAMÖ-04 och utför utvärderingen av denna övning. 

Dessutom bidrar de till handboken i krishantering som 

utarbetas vid Krishanteringsenheten på KBM. 

Karolinska institutet 

Utvecklandet av nationell kompetens att genomföra 

biologisk dosimetri med ”spectral karyotyping” 

(SKY) i samband med strålningsolyckor 

Rolf Lewensohn, Karolinska institutet, institutionen för 

onkologi-patologi 

dnr: 0047/2002 

start: 1 juni 2001 



kostnad 2004: 504 000 kr 

beskrivning 

Syftet är att bygga upp en svensk kompetens för kliniskt 

godtagbar biologisk dosimetri på personer som överexponerats 

för strålning och för personer överexponerade för 

kemiska ämnen. Avsikten är att utnyttja modern och ny 

metodik samt utrustning för bestämning av kromosomförändringar. 

Sådan utrustning finns nu tillgänglig vid 

Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset. 

Projektet förväntas inom en 3-års period ha skapat en 

facilitet för biologisk dosimetri med ett lämpligt referensmaterial 

tillgängligt och skall då kunna betjäna krishanteringssystemets 

funktioner på såväl nationell som regional 

och lokal nivå. 

bidrag 



Detta har skett i nära samarbete med relevanta praktiker 

för att säkerställa en framtida användbarhet. 

Kungliga Tekniska Högskolan 


Sårbarhet i det svenska järnvägstransportsystemet 

Hans Cedermark, Kungliga Tekniska Högskolan, 

Centrum för forskning och utbildning i drift 

och underhåll av infrastruktur 

dnr: 0683/2002 


slutredovisning: December 2005 


kostnad 2004: 225 000 kr 

beskrivning 

Syftet med detta projekt är att studera och analysera sårbarheten 

i det svenska järnvägstransportsystemet. Projektet 

behandlar lågfrekventa händelser som extrema vädersituationer, 

naturkatastrofer, kollapser i tekniska system, 

antagonistiska hot etc. och som kan leda till att viktiga 

samhällsfunktioner störs eller slås ut. Vidare är syftet att 

utveckla metoder och verktyg för att analysera sårbarheten 

och effekter av tänkbara åtgärder för att minska sårbarheten. 

Projektet samfinansieras av Banverket och KBM. 

bidrag 


genom att utveckla metoder och verktyg 

Detfinns en styrgrupp kopplad till projektet som består 

av representanter för myndigheter och näringsliv (Banverket, 

KBM, CDU, SL och SSAB) vilket säkerställer att projektet 

producerar forskning som är anpassad efter sektorernas 


ehov. En fallstudie på regional nivå redovisar konsekvenserna 

för tågtrafikens kapacitetsutnyttjande efter en brand 

i ställverket vid Järna station. Projektet fortsätter med en 

nationell fallstudie. Den utgör en del i ett underlag för att 

formulera och bygga de modeller som sedan kan bli verktyg 

för att minska järnvägstransportsystemets sårbarhet. 

Forskarna har även deltagit i utåtriktade seminarier och 

konferenser, bl. a. anordnades ett seminarium på Banverket 

i Luleå i maj 2004 om samband mellan drift- och 

underhållsstandard och sårbarhet. 

Vad är säkerhet? En studie av skilda säkerhetsbegrepp 

och hur de påverkar relationen mellan krisberedskap 

och övrig säkerhetsrelaterad verksamhet 

Sven Ove Hansson, Kungliga Tekniska Högskolan, 

Bebyggelseanalys, Institutionen för infrastruktur och 

samhällsplanering 

dnr: 0199/2002 




kostnad 2004: 531 000 kr 

beskrivning 

Inom projektet görs en studie av skilda säkerhetsbegrepp 

och hur de påverkar relationen mellan krisberedskap och 

övrig säkerhetsrelaterad verksamhet. Arbetet syftar dels 

till att bygga upp en begreppsapparat med vars hjälp skillnader 

i säkerhetstänkande mellan olika samhällssektorer 

bättre kan beskrivas, dels tillämpa denna begreppsapparat 

i en jämförelse mellan synen på säkerhet i olika sektorers 

normalverksamhet och i samhällets beredskap för kriser. 

Vidare syftar projektet till att diskutera hur ett generellt 

tillämpbart säkerhetsbegrepp bör utformas, särskilt med 

tillämpning på sammanhanget mellan normalverksamhet 

och krisberedskap. En kvalitativ studie görs av tolv myndigheters 

användning av säkerhetsbegreppet. 

bidrag 



Detta har skett bl.a. i ett uppskattat föredrag på Statens 

Räddningsverk hösten 2004 i Karlstad. Runt hundra deltagare 

från olika myndigheter samlades en heldag kring 

riskoch säkerhet. Ett annat föredrag har genomfördes 

för FMV, hösten 2003 i Stockholm. Representanter från 

Försvarets Materielverk och Försvarsmakten samlades i ett 

seminarium om säkerhet och risker. 

Kraftsystemets tillförlitlighet under svåra påfrestningar 

i gränslandet mellan marknad och central infrastruktur 

Lennart Söder, Kungliga tekniska högskolan, 

Avd Elektrotekniska system 


dnr: 0521/2003 


delredovisning: 1 januari 2005 

slutredovisning: 31 september 2007 


kostnad 2004: 320 400 kr 

beskrivning 

Syftet med projektet är att ta fram en metodik för hur 

kostnaden för elförsörjningsproblem vid svåra påfrestningar 

på samhället kan uppskattas. Med en sådan 

metodik tillgänglig kan man också uppskatta nyttan 

(minskningen av kostnader) av olika typer av åtgärder, t ex 

reservkraftverk. Med kunskap om värdet av dessa åtgärder 

på den ordinarie elmarknaden kan man därmed uppskatta 

hur beredskapsmedlen bör kunna fördelas på ett 

kostnadseffektivt sätt. Projektet samfinansieras med 

Svenska kraftnät. 

bidrag 


genom att höja problemmedvetenheten och förmedla 

resultat i krishanteringssystemet. 

Detta har skett genom dialog med praktiker och i utåtriktade 

seminarier. Projektdeltagare har undervisat i kurser 

med inslag om risker och kriser, t ex ger de kurser för ca 

50-70 personer per år där de går igenom vilka marginaler 

som är nödvändiga för att kraftförsörjningen skall fungera. 

Vidare har forskargruppen omfattande kontakter med olika 

personer i bl.a. Kanada vilket gör att de fått en ökad kunskap 

om konsekvenser av isstormar och relaterade risker 

för att elsystemet havererar. 

Vulnerability of Complex Infrastructure - Power 

Distribution and Supporting Digital Communication 

Torbjörn Thedéen, Kungliga Tekniska Högskolan, 

Centrum för säkerhetsforskning i samarbete med FOI 

dnr: 0054/2002 (KTH) samt 0056/2002 (FOI) 

start: 1 september 2000 (KTH); 1 september 2004 (FOI) 

delredovisning: 30 juni 2005 (KTH) 

slutredovisning: 31 december 2004 (KTH); 31 mars 2007 (FOI) 

beviljat: 1 485 000 kr (KTH) 

kostnad 2004: 1 039 500 kr (KTH); 660 000 kr (FOI) 

beskrivning 

Projektet är ett samarbete mellan FOI och Centrum för 

säkerhetsforskning vid KTH. Projektet syftar till att fortsätta 

utveckla och tillämpa metoder för att analysera sårbarhet 

i infrastruktursystem, framförallt el-överföring med dess 

stödsystem för styrning och kontroll. Målsättningen är att, 

utgående från verkliga förhållanden, ytterligare utveckla 

den teoretiska begreppsbildningen och analysmetodiken 

kring störningar i infrastruktursystem (proaktiva sårbarhetsanalyser). 

Två separata men sammanhållna studieom-

åden är centrala: proaktiva sårbarhetsanalyser och teknisk 

och operativ krishantering. FOI har kopplingen till det civila 

försvaretsamt förståelse för tillämpningar och hotbilder, 

och Centrum för säkerhetsforskning har erfarenhet av 

metodutveckling samt riskoch sårbarhetsanalyser. 

bidrag 



Projektet har bidragit med en ökad metodkunskap när 

det gäller att analysera störningar i infrastruktursystem. 

Exempelvis har ett ramverk utarbetats med en diskussion 

kring infrastrukturens sårbarhet. Fortsättningsvis utvecklas 

bl.a. den grafbaserade sårbarhetsanalysen av nätverk. 

En studie kommer också att behandla teknisk och operativ 

krishantering, särskilt återställning och återstart av elsystem 

efter en större störning. Forskarna har tagit fram 

underlag för myndigheters arbete. 

Stockholms universitet 


Kriminalpolitikens internationalisering 

och dess konsekvenser 

Janne Flyghed, Stockholms universitet, Kriminologiska 

institutionen 

dnr: 0078/2002 




kostnad 2004: 600 000 kr 

beskrivning 

Projektets övergripande frågeställning är i vilken mån den 

pågående internationaliseringen kommer att begränsa 

Sveriges möjligheter att bedriva en självständig kriminalpolitik 

samt vilka övriga konsekvenser detta kommer att 

få. En viktig del är att beskriva och analysera dels vad som 

har skett, dels vad som planeras på kriminalpolitikens 

område. Till stor del rör det sig om organisatoriska förändringar 

inom polis- och åklagarväsende samt förändringar 

inom straff- och processrätt. I förlängningen påverkar 

detta nationalstatens framtida roll. Traditionellt inrikespolitiska 

frågor har blivit utrikespolitik. Har Sverige som 

nation behov av dessa organisatoriska förändringar? Och 

om så är fallet, har vi beredskap och möjligheter för att 

genomföra dem? 

bidrag 


genom ökad kunskap. 

Forskarna har bl.a. undervisat, fört dialog med praktiker, 

deltagit i utåtriktade seminarier och konferenser samt 

deltagit aktivt i samhällsdebatten. Dessutom har internationella 

kontakter knutits. 

Ekonomi och säkerhet – privat 

– offentligt partnerskap i Europa 

Ulrika Mörth, Stockholms universitet, Stockholm Center 

for Organization Research (SCORE) 

dnr: 0204/2002 




kostnad 2004: 983 000 kr 

beskrivning 

Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka vilka 

nya villkor som stat och marknad står inför avseende de 

pågående europeiska regleringsprocesserna. På vilket sätt 

skapas tillit och förtroende mellan aktörer som inte längre 

nödvändigtvis delar samma identitet och som inte ingår i 

samma värdegemenskap? Hur ser de nya spelreglerna ut 

inom samhällssektorer som inte längre domineras av 

offentligt ägande och som i hög grad har lämnats åt 

marknadens aktörer? På vilket sätt ersätts nationella och 

lagstiftningsmässiga styrinstrument med andra sätt att 

styra olika samhällssektorer? Hur kan stater bedriva nationell 

intressepolitik inom sektorer som avreglerats och som 

lyder under EU:s regler? De olika förutsättningarna för 

partnerskap som råder för offentliga och privata aktörer 

och för arbetet med samhällets krisberedskap. 

bidrag 



Forskargruppen har fört dialog med praktiker. Man har 

deltagit i utåtriktade seminarier och konferenser, och projektdeltagare 

har undervisat i kurser med inslag om risker 

och kriser. Forskningsprojektet har medfört att studieuppdrag 

för KBM:s näringslivsråd har kunnat genomföras. 

Södertörns högskola 


Hotbildernas politik 

Johan Eriksson, Södertörns högskola, Statsvetenskapliga 

institutionen 

dnr: 0216/2002 


delredovisning: 31 december 2004 



kostnad 2004: 2 300 000 kr 

beskrivning 

Syftet är att analysera dels hur olika hotbilder skapas och 

under vilka omständigheter de hamnar på, respektive 

avförs från den politiska dagordningen. Att föreställningar 

om hot och risker ofta förändras är ett enkelt men viktigt 


konstaterande. Den aktuella svenska och västerländska 

debatten handlar i allt mindre grad om krigshot och i allt 

större utsträckning om bl.a. terrorism, organiserad brottslighet, 

smittspridning och sårbarhet i IT samhället. I kalla 

krigets efterföljd har utrymmet för nya hotbilder ökat 

dramatiskt. Fallstudier och jämförande analyser genomförs 

av hotbildernas politik på nationell nivå i olika länder 

(Ryssland, Estland, Sverige, USA), på internationell nivå 

samt av specifika sakfrågor och politiska processer. De 

senare studierna inriktas bl.a. på informationssamhällets 

hotbildspolitik, medier och staters hotbildspolitik samt 

ekologiska hotbilder och internationell politik. 

bidrag 


genom att höja kunskapen. 

Publiceringsverksamheten inom projektet är omfattande 

(cirka 30 skrifter hittills) och inriktas på internationella 

peer review-tidskrifter. Projektet skall avslutas med en 

praktikerinriktad skrift med fokus på hur forskningen kan 

användas i analys, planering och genomförande av policy 

inom den praktiska säkerhetspolitiken och krishanteringen. 



Kunskapsbehov för säkring av samhällsviktiga 

infrastrukturer och funktioner 

– förstudie och handlingsplan 

Henrik Christiansson, Totalförsvarets forskningsinstitut, 

Avdelningen för Försvarsanalys 

dnr: 0021/2004 




kostnad 2004: 980 000 kr 

beskrivning 

Studien bygger vidare på resultat som presenterats inom 

det av KBM finansierade ramforskningsprogrammet Säkring 

av Viktig Infrastruktur (SAVI), vilket avslutas under hösten 

2004. Syftet med föreliggande förstudie är att ur ett svenskt 

perspektiv identifiera vilka kunskapsbehov som finns när 

det gäller säkring av samhällsviktiga infrastrukturer och 

funktioner. Studien skall resultera i en strategisk handlingsplan 

(roadmap) för den kunskapsutveckling som bör bedrivas. 

Detta genom att ge konkreta förslag till relevant forskning 

och studieverksamhet för säkring av viktig infrastruktur, samt 

att skapa ökad förmåga att värdera och prioritera olika typer 

av kunskapsutveckling inom området. Handlingsplanen 

förväntas förbättra förutsättningarna för att skapa en ökad 

säkerhet i samhällets infrastrukturer och funktioner. 


bidrag 


genom att ta fram underlag för myndigheters arbete. 

Den roadmap som tas fram görs i dialog med praktiker 

och forskarna deltar i utåtriktade seminarier, konferenser. 

Internationella kontakter har också knutits. 

Global Finance and Economic Security: 

The case of Sweden in the 1990:s 

Johannes Malminen, Totalförsvarets forskningsinstitut, 


dnr: 0920/2002 




kostnad 2004: 364 000 kr 

beskrivning 

Projektets syfte är att slutföra författandet av en doktorsavhandling 

vid Warwick University, Storbritannien, på 

temat globala finansmarknader och deras betydelse för 

svensk ekonomisk säkerhet. Det globala finansiella systemet 

har visat sig vara mycket krisbenäget. Staten har samtidigt 

fått allt svårare att påverka finansiella flöden och 

aktörer och har därför blivit mera sårbar. Dilemmat för 

staten är att kunna dra nytta av fördelarna som genereras 

av globala finansmarknader samtidigt som nackdelarna, 

främst i form av svåra finansiella kriser, minimeras. Avhandlingen 

analyserar den svenska finansiella sårbarheten, de 

vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna för att minska 

risken för och påverkan av en finanskris, hur lyckosamma 

dessa åtgärder varit, samt den ekonomisk politiska autonomi 

Sverige kan utöva i det globala finansiella systemet. 

bidrag 



Detta har skett genom dialog med praktiker, t ex från 

Finansinspektionen. Forskaren har deltagit i utåtriktade 

seminarier och konferenser. 

Förstudie inom områdena terrorism 

och lågnivåkonflikter 

Magnus Norell, Totalförsvarets forskningsinstitut, 


dnr: 1080/2002 




kostnad 2004: 846 500kr

eskrivning 

Syftet med förstudien som omfattade tre delprojekt (Weak 

states and Fundamentalist Movements, Text and Terrorism, 

From Cultural Conflicts to Conflict Cultures – a Civil Mode 

of Action in the Struggle Against Fundamentalism and 

Terrorism), var att presentera, konkretisera och lägga 

grunden för långsiktiga, fleråriga forskningprojekt. Detta 

projektet är avslutat. 

bidrag 

Projektet skall bidra till utvecklingen av samhällets krisberedskap 

genom att ett kunskapsunderlag som används 

för att fatta beslut om fortsatt forskningsinriktning på det 

angelägna området terrorismforskning togs fram. 


Forskning om säkring av viktig infrastruktur 

Staffan Molin (huvudansvarig), Totalförsvarets forskningsinstitut, 


dnr: 0041/2002 

start: 1 maj 2000 




beskrivning 

Programmet syftar till att skapa en långsiktig kunskapsuppbyggnad 

och till att inom Sverige upprätthålla en hög 

kompetensnivå rörande säkring av viktig infrastruktur. 

Programmet genomförs av FOI i samverkan med andra 

forskningsorganisationer och enskilda forskare. Programmet 

inriktas mot att skapa grundläggande kunskaper om 

infrastruktursystem, infrastrukturers interna och externa 

beroendeförhållanden, hotbilden mot viktig infrastruktur, 

sårbarheter i och konsekvenser av störningar i infrastruktursystem 

samt möjliga åtgärder för att säkra viktig infrastruktur. 

bidrag 


genom att utveckla metodik och verktyg. 

Dessa används av praktiker. Projektet beskrivs bäst som 

ett policynära strategiarbete där relevanta praktiker från 

sektorn har tagit aktiv del i att forma forskningen, vilket 

säkerställt en hög relevans. Man har t ex deltagit i utåtriktade 

seminarier och konferenser och aktivt deltagit i samhällsdebatten. 

Projektdeltagare har undervisat i kurser 

med inslag om risker och kriser. Underlag för myndigheters 

arbete har tagits fram. Ett flertal rapporter har presenterats. 

Linköping 

Linköpings universitet 


Fredlig demonstration blir konfrontation. 

Om socialpsykologiska mekanismer, misstro 

och återskapat förtroende 

Kjell Granström, Linköpings universitet, Institutionen 

för beteendevetenskap 

dnr: 0203/2002 




kostnad 2004: 427 500 kr 

beskrivning 

Huvudsyftet är att studera hur tilltron till demokratiska 

spelregler och fundamentala samhällsinstitutioner vänds 

till misstro samt vilka processer som medverkar till att tilltron 

återskapas. Genom att beskriva hur gruppmedlemmars 

identitetsskapande och föreställningar om såväl 

den egna gruppen som andra grupper konsolideras eller 

förändras, kan mekanismer som underminerar eller stärker 

tilliten till ett demokratiskt samhälle friläggas. Hur kan 

hastiga och oväntade vändningar i en fredlig demonstration 

förstås? På vilket sätt kan sådana händelser hota 

grundläggande samhälleliga värderingar? Hur kan tilltro 

bibehållas och fredliga demonstrationer genomföras? 

Kunskap om de intergruppsprocesser som kan utvecklas 

vid fredliga demonstrationer och våldsamma upplopp har 

stor relevans för beslutsfattare med ansvar för situationer 

där våldsamheter kan uppstå. Det gäller såväl lokala politiker, 

polisledning, kommunala administratörer som motsvarande 

grupper på riks- och EU-nivå. 

bidrag 



Detta har skett genom dialog med praktiker. Man har 

deltagit i utåtriktade seminarier och konferenser och forskarna 

har aktivt deltagit och verkat främjande av samhällsdebatten 

inom området. Denna forskning är viktig för 

texpolisutbildningen och projektdeltagare har undervisat 

i kurser med inslag om risker och kriser. 

Utveckling av riskbegrepp och riskhanteringsstrategier 

för minskad sårbarhet i tekniska system 

Johan M. Sanne, Linköpings universitet, 

Institutionen för tema 

dnr: 0195/2002 



delredovisning: juni 2005 och december 2006 




beskrivning 

Ökad kunskap om skilda riskuppfattningar och riskhanteringsmetoder 

kan förbättra förståelsen av risker i kritiska 

infrastruktursystem och ligga till grund för en förbättrad 

riskhantering. Projektet har sitt fokus på design och 

hantering av kritiska infrastruktursystem, främst energiomvandling 

och transporter. På ett konkret sätt skall 

användbarheten av olika riskbegrepp påvisas: Vilka kunskaper 

om risker och riskhanteringsstrategier kan olika 

riskbegrepp ge oss? I detta ingår att formulera de ofta 

marginaliserade riskuppfattningar som finns bland 

anställda, i miljörörelsen etc. Hur kan dessa kunskaper 

och riskhanteringsstrategier förbättra vår förståelse av hur 

komplexa sociotekniska system fungerar? Genom att 

studera dessa frågor kan systemen som helhet tillägna sig 

en större beredskap inför framtiden. 

bidrag 



Forskargruppen har fört dialog med praktiker. Man har 

deltagit i utåtriktade seminarier och har undervisat i kurser 

med inslag om risker och kriser. Inom projektet har t.ex. 

”Att förstå risker. En översikt av olika kunskapsperspektiv 

och deras beskrivningar av risk inom sociotekniska system” 

publicerats. 

IT integration in Local and Regional Emergency 

Management – GIS as a Core Information System 

Åke Sivertun, Institutionen för datavetenskap, Linköpings 

universitet 

dnr: 0533/2002 

start: 1 april 2004 

delredovisning: maj 2005 



kostnad 2004: 603 750 kr 

beskrivning 

Projektet studerar hur modern krishantering kan få bättre 

stöd från modern informationsteknik och andra beslutsstödstekniker, 

till exempel geografiska informationssystem 

(GIS). Syftet är bl.a. att kunna föreslå metoder att bättre 

hantera och använda geografisk information i nya analysoch 

beslutsstödsmodeller samt förbättra sätten att introducera 

informationsteknik inom krishanteringssystemet. 


bidrag 



Detta har främst skett genom dialog med praktiker. En 

referensgrupp, med representanter för myndigheter. Forskargruppen 

deltar i workshops och konferenser för att 

successivt sprida forskningsresultaten, bl.a. inom ramen 

för TRIS (TeknikRelaterad Informationssamverkan). Projektdeltagare 

har undervisat i kurser med inslag om risker och 

kriser, t.ex. en kurs om mobila trådlösa nätverk som bygger 

på system och tillämpningar i krishantering, särskilt 

mobil datakommunikation i katastrofområde och dess 

närhet. Gruppen har även deltagit i seminarier anordnade 

av Statens Räddningsverk om GIS i räddningstjänsten. 

Forskargruppen deltar i Global Monitoring for Security and 

Stability (GMOSS) ”network of execellence” inom EU:s sjätte 

ramforskningsprogram, vilket ger möjligheter att utbyta 

erfarenheter och kunskap med andra europeiska och 

internationella organisationer. 



Fördjupad studie av ledningssystemmodell 

för preventiv och operativ krishantering 

Erland Jungert, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 

institutionen för data och informationsfusion 

dnr: 0620/2004 




kostnad 2004: 739 972 kr 

beskrivning 

Syftet med projektet är att göra en fördjupningsstudie av 

en ledningsmodell för krishantering, vilken FOI utarbetat 

för KBM i en tidigare förstudie. Föreliggande studie skall ge 

underlag till ett mer specifikt inriktat forskningsprojekt för 

ledningssystem för krishantering, där preventiv och operativ 

ledning skall stå i fokus. Dess huvudsakliga frågeställning 

är hur detta ledningssystem skall vara konstruerat. 

Problem som kommer att behandlas inom denna ram 

berör funktionalitet, beslutsstöd, samverkan, datainsamling, 

ledning och riskhantering. Forskningsprojektet och 

forskargruppen är av multidisciplinär karaktär och belyser 

således forskningsfrågorna ur flera olika perspektiv. 

bidrag 

Projektet bidrar till samhällets krisberedskap genom att 

höja kompetensen i krishanteringssystemet. 

Dethar främst skett genom dialog med praktiker och 

deltagit i utåtriktade seminarier och konferenser. Internationella 

kontakter har knutits inom projektverksamheten, 

texpresenterades projektidén vid en Nato-konferens.

Göteborg 

Chalmers Tekniska Högskola 


Övergripande analys, värdering och åtgärdande 

av IT-relaterade sårbarheter i samhället 

Erland Jonsson, Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen 

för Datorteknik 

dnr: 0729/2002 

start: 15 februari 2003 



kostnad 2004: 1 326 000 kr 

beskrivning 

Detsamhälle som växer fram kännetecknas av ett snabbt 

ökande och okontrollerat beroende av informationsteknik, 

ett beroende som dessutom är otillräckligt analyserat och 

utvärderat. Detta innebär att vi har otillräcklig kontroll på 

de generiska IT-relaterade sårbarheter, som finns i samhällets 

infrastrukturer. Än mindre finns det några heltäckande 

system, som skulle kunna användas för att åtgärda 

dessa sårbarheter. Föreliggande projekt syftar till att, 

baserat på en teknisk analys av relevanta IT-system, 

genomföra en analys och utvärdering av generiska svagheter 

och sårbarheter i samhällskroppen samt att komma 

med förslag till lämpliga metoder och tillvägagångssätt för 

att eliminera eller reducera dessa sårbarheter. 

bidrag 



Forskarna har deltagit i utåtriktade seminarier och konferenser. 

Projektdeltagare har undervisat i kurser, t ex tre 

säkerhetsrelaterade kurser om nätverkssäkerhet, programspråksäkerhet 

och tillämpad datasäkerhet. De har tagit 

fram underlag för myndigheters arbete. I många fall är 

företag och myndigheter inte medvetna om IT-relaterade 

sårbarheter. Forskningsresultat reducerar dessa sårbarheter 

och ökar medvetenheten om problematiken. 

Göteborgs universitet 


Småskalig förnybar energi (vind och biobränsle) 

– acceptans och lokalisering 

Åsa Boholm, Göteborgs universitet, Centrum för forskning 

om offentlig sektor (CEFOS) 

dnr: 0206/2002 




kostnad 2004: 1 530 000 KR 

beskrivning 

Etableringen och utbyggnaden av anläggningar för produktion 

av förnybar energi möjliggörs eller hindras av en 

rad institutionella krafter och strukturer. Det handlar om 

hur offentliga organisationer, företag eller intresseföreningar 

är utformade, deras institutionella logik, och hur 

man definierar såväl ekonomiska som icke-ekonomiska 

nyttor och fördelar. Det handlar också om olägenheter och 

risker, besluts- och planeringsprocedurer, kommunikationsprocesser 

och den retoriksom brukas. Det är dessa 

krafter och strukturer, tagna dels var för sig, dels i interaktion 

med varandra som vår mångdisciplinära ansats vill 

granska närmare. Genom dels fördjupade fallstudier och 

dels systematiska kartläggningar av lokaliseringsärenden 

bidrar projektet till utvecklandet av samhällsvetenskaplig 

forskning kring frågor gällande framtida energiförsörjning. 

bidrag 



Detsker genom dialog med praktiker och deltagande 

i utåtriktade seminarier och konferenser. Projektdeltagare 

har undervisat i kurser med inslag om risker och riskhantering, 

miljöstyrning och argumentering kring offentliga 

angelägenheter. 

The Legacy of War and Violence: Reconstruction and 

Reconciliation in Cambodia, Bosnia and ”Palestine” 

Björn Hettne, Göteborgs universitet, Institutionen 

för freds- och utvecklingsforskning 

dnr: 0043/2002 

start: 1 augusti 2001 

slutredovisning: augusti 2005 


kostnad 2004: 1 347 500 kr 

beskrivning 

Projektet syftar till att behandla svårigheterna med återuppbyggnad 

och försoning efter våldsamma konflikter och 

sönderfall i konfliktdrabbade samhällen. Med hjälp av en 

jämförelse av tre fall (Bosnien, Kambodja och Palestina) 

och ett tvärvetenskapligt angreppssätt är syftet att dels 

bidra med empirisk kunskap kring de svårigheter som 

möter efterkrigssamhället, dels etablera ett teoretiskt ramverk 

genom vilka dessa processer möts. Fyra huvudområden 

kommer att analyseras: hur en ny politisk ordning etableras, 

grunderna för ekonomisk utveckling och hur människor 

anpassar sig till nya ekonomiska förutsättningar, försoning 

mellan olika parter i en konflikt samt återvändande 

flyktingar. 

Projektet delfinansieras av Sida/Sarec. 


idrag 


genom att ta fram ny kunskap. 

Denna nyttiggörs genom samarbete med praktiker. 

Samhällsbyggets hustomtar. Att verka för 

förändring i säkerhetssektorns revirlandskap 

Thomas Jordan, Göteborgs universitet, Kulturgeografiska 

institutionen/Handelshögskolan 

dnr: 0197/2002 


delredovisning: juni 2004 

slutredovisning: 30 april 2005 


kostnad 2004: 584 500 kr 

beskrivning 

Projektet syftar till att utveckla kunskap och insikt om villkoren 

för konstruktivt förändringsarbete inom och mellan 

myndigheter och andra organisationer som arbetar med 

säkerhetsfrågor i Sverige. Omvärldssituationen befinner sig 

sedan länge i en djupgående, och i vissa avseenden dramatisk 

förändring, och det är nödvändigt att berörda 

organisationer förändrar sina mål, sin omvärldsbild, sina 

strategier och sin resursanvändning för att bättre tillgodose 

samhällets behov. 

bidrag 



Forskargruppen har i dialog med praktiker utvecklat verktyg 

och metoder som kommit till användning. Forskarna 

har aktivt deltagit i samhällsdebatten. Deras skrifter har 

väckt entusiastiskt gensvar från personer verksamma vid 

departement, myndigheter, universitet och Brottsförebyggande 

rådet. Modeller och perspektiv används för att organisera 

och vidga förståelsen av komplexa problemområden. 

”Tryggare och mänskliga Göteborg”, det brottsförebyggande 

rådet i Göteborg, har använt perspektiven samt 

anlitat forskningsledaren för att utveckla en metodik att 

beskriva och åtgärda brister i samhällsaktörers förmåga att 

främja tillit och förebygga destruktiva utvecklingstendenser. 

Lund 

Lunds universitet 


Beredskap, anpassning och förvarning - varseblivandet 

av långsiktiga hot mot vitala samhällsfunktioner 

Wilhelm Agrell, Lunds universitet, Forskningspolitiska 

institutionen 


dnr: 0073/2002 




kostnad 2004: 368 100 kr 

beskrivning 

Syftet med projektet är dels att inventera och systematisera 

kunskap om olika slag av förvarningssystem, dels att 

undersöka hur dessa system fungerat i praktiken. Utifrån 

detta undersöks möjligheterna att utveckla en generell 

bild av hur förvarningsystem fungerar samt att med denna 

kunskap skissera tillämpningar på det civila försvarets 

område. 

bidrag 


genom att utveckla metodik och ta fram underlag för 

myndigheters arbete. 

Detta har bl.a. skett genom deltagande i utåtriktade 

seminarier och konferenser, undervisning och internationell 

samverkan. I KBM:s arbete med att stödja regeringens 

kommande proposition om samhällets säkerhet och 

beredskap inför svåra påfrestningar har Wilhelm Agrell 

varitbehjälplig med att dela med sig av sina preliminära 

slutsatser i skriftlig form och i diskussioner. 

Effektivare ledning vid storskalig 

räddningstjänst och krishantering 

Lars Fredholm, Lunds universitet, Lunds universitets 

centrum för riskanalys och riskhantering (LUCRAM) 

dnr: 0509/2003 


delredovisning: 30 november 2004, 2005, 2006, 2007, 2008 



kostnad 2004: 160 335 kr 

beskrivning 

Projektets syfte är att utveckla kunskap för att förbättra 

ledning vid storskalig räddningstjänst och krishantering. 

Projektet samfinansieras med Statens räddningsverk och 

avses utmynna i två doktorsavhandlingar. Utgångsantagandet 

är att nuvarande praxis att i akuta lägen utöva 

ledning inte ger tillräckligt utrymme för att ta till vara den 

samlade kognitiva kapacitet som finns bland deltagande 

ledningsaktörer på olika nivåer inom olika insatsorganisationer. 

Ledningsfunktionerna kanske bör byggas upp så att 

de ger mer utrymme för analys och reflektion. Detta innebär 

att interorganisatoriska ledningsfunktioner bör kunna 

utveckla sin kollektiva förmåga att förstå situationen i sin 

helhet och att utforma gemensamma övergripande hanteringsstrategier 

i ett tidigt skede för att förutseende och 

offensivt kunna möta krisskeendet. Två delprojekt ingår för

att analysera dessa frågor. Det ena delprojektet inriktas på 

att utveckla kunskap om villkor för att förbättra enskilt, 

koordinerat beslutsfattande och kommunikation mot olika 

tidshorisonter i olika ledningsnivåer. Det andra delprojektetavser 

utveckla kunskap om villkor för att förbättra 

koordinerad successiv anpassning av ledningsfunktioner 

till inträffad händelse och dess dynamik, avseende bl.a. 

gränssnittet mellan olika insatsaktörer. 

bidrag 


genom att öka kunskapen i krishanteringssystemet. 

Forskargruppen har fört dialog med praktiker och deltagit 

i utåtriktade seminarier och konferenser. Dessutom 

finns en referensgrupp knuten till projektet, med representanter 

för SRV, KBM, Räddningstjänsten i Göteborg, 

Socialstyrelsen samt forskare vid FHS, vilket säkerställer 

kvaliteten och relevansen av projektet för krishanteringssektorn. 

Strategier för kommunal sårbarhetshantering 

Per-Olof Hallin, Lunds universitet, Lunds universitet, 

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi/ 

LUCRAM 

dnr: 0146/2004 (fortsättning på dnr 0060/2002) 


delredovisning: 31 december 2004 

slutredovisning: 31 augusti 2005 


kostnad 2004: 534 600 kr 

beskrivning 

Projektets syfte är att utveckla och pröva strategier för 

att inkorporera metoder för kommunal sårbarhetsanalys 

i kommuners krishanteringsarbete. Detta projekt fokuserar 

på det praktiska genomförandet medan ett parallellt projekt 

inom ramforskningsprogrammet Risk- och sårbarhetsanalyser: 

Delprojektet ”Kommunal och regional sårbarhetshantering” 

utvärderar effekterna av implementering. 

Projektets empiriska del utgörs av två till tre fallstudier i 

olika kommuner. Kommunerna kommer att analyseras 

med avseende på implementeringen av MVA-metoden 

(Municipal Vulnerability Analysis). I samråd med kommunerna 

kommer strategier att utvecklas för att successivt 

introducera metoden. Särskilt kommer viktiga målgrupper 

att identifieras, och förändringsprocesser, hinder och 

möjligheter att uppmärksammas. Projektet fokuserar på 

implementeringsprocessen med hänsyn till lokala förutsättningar 

och behov. 

bidrag 



Dessa används av praktiker, och forskargruppen har 

fungerat som en aktiv dialogpartner för kommuner och 

regioner/länsstyrelser. Under våren 2004 har arbetet koncentrerats 

på att genomföra och följa ett antal scenariokonstruktioner 

samt utveckla en processmodell för riskoch 

sårbarhetsanalyser i samarbete med Säkerhet och 

beredskap, Räddningstjänsten i Helsingborgs kommun och 

andra kommunala aktörer. Genom samverkan med Länsstyrelsen 

i Skåne tas en regional sårbarhetsanalys fram. 

Folkförankring ”på riktigt”? Kön, medborgarskap 

och demokrati i hemvärnet och de frivilliga 

organisationerna inom det nya totalförsvaret 

Annica Kronsell, Lunds universitet, Statsvetenskapliga 

institutionen 

dnr: 0201/2002 


slutredovisning: 31 maj 2005 


kostnad 2004: 741 000 kr 

beskrivning 

Syftet är att kartlägga och analysera synsätt på maskulinitet 

och femininitet inom hemvärnet och några av frivilligorganisationerna 

i relation till Sveriges försvar. Synliggörandet 

av könsordningen inom hemvärnet och frivilligorganisationerna 

är därför en viktig empiriskt ambition 

med projektet. För det andra syftar projektet till att 

vidareutveckla teorier om krig-fred, maskulint-feminint 

och militärt-civilt. Centrala frågeställningar är: Vilka funktioner 

kan maskulinitet och femininitet sägas ha när det 

gäller totalförsvaret idag? Hur är kön kopplat till de uppgifter 

som organisationerna själva anser sig ha att lösa 

inom ramen för totalförsvaret? Vad kommer hemvärnets 

och frivilligorganisationernas ökande roll i det nya totalförsvaretatt 

betyda för kvinnor och mäns relativa engagemang 

för försvars- och säkerhetsfrågor? 

bidrag 



Detta har skett genom dialog med praktiker och en 

föredragning för KBM:s referensgrupp för inriktning av 

forskning har hållits. Projektdeltagare har undervisat i 

kurser med inslag om risker och kriser och internationella 

kontakter har knutits. 

Säkerhet framför allt? En studie av relationen 

mellan organisation, regler, konventioner och 

ett säkert hanterande 

Thomas O´Dell, Lunds Universitet/Campus Helsingborg, 

Institutionen för Service Management 


dnr: 0856/2003 




kostnad 2004: 513 000 kr 

beskrivning 

Studiens empiriska fält är sjöfart och sjösäkerhet. Projektet 

ställer frågan hur regler skall utformas, hur efterlevnaden 

av dem skall kontrolleras och hur samverkan skall ske 

mellan olika intressen för att bäst bidra till sjösäkerheten? 

Projektet kommer även att studera och göra jämförelser 

med andra transportslag, exempelvis flygfart, där regelsystem 

och kontrollfunktioner praktiseras på ett jämförelsevis 

annat sätt. Studien genomförs med kvalitativa metoder 

såsom intervjuer och observationer. Med kunskaper om 

hur dynamiken mellan organisation, regelverk och ett 

säkert hanterande fungerar, ökar också möjligheten att 

proaktivt arbeta för ett förbättrat styrsystem samt för ett 

ökat säkerhetsmedvetande. 

bidrag 



Projektdeltagare har t ex undervisat i kurser med inslag 

om risker och kriser. Forskargruppen har även haft dialog 

med praktiker. 


Forskning om risk och sårbarhetsanalyser 

av teknologiska och sociala system 

Kurt Petersen (huvudansvarig), Lunds universitet, Lunds 

universitets centrum för riskanalys och riskhantering 

(LUCRAM), FRIVA 

dnr: 1102/2003 


delredovisning: 31 december 2004 och 31 december 2005 



kostnad 2004: 6 900 000 kr 

beskrivning 

Huvudinriktningen på programmet är att öka kunskapen 

och utveckla metoder för riskoch sårbarhetsanalyser för 

att effektivisera samhällets krishantering. Detta ramforskningsprogram 

har sin huvudinriktning mot kunskapsuppbyggnad 

om hur man identifierar, värderar och hanterar 

risker och sårbarhet. Det är viktigt att se krishantering 

som en helhet och även beakta de övriga delarna. Kunskapsuppbyggnad 

om och hantering av de olika delarna 

sker i stor utsträckning skilda från varandra. Olika forskningsinriktningar 

är specialiserade mot de olika områdena. 

I samhället sköter ofta olika experter de olika delarna 


åtskilda. Behov finns av forskning som mer ser till krishantering 

som en helhet och undersöker hur kunskap och 

metoder inom ett område kan berika de andra områdena. 

Metoder för att identifiera, värdera och hantera risker 

och sårbarhet skulle i större utsträckning kunna vara 

utgångspunkt för planering och förberedelse inför hantering 

av akuta händelser. För att kunna lösa den uppgiften 

skall ett flertal forskningsfrågor behandlas i tio olika forskningsprojekt, 

vilka anges nedan. 

1. Projektstyrning 

2. Behovsanalys och utveckling av riskanalytisk metodik 

3. Risk- och sårbarhetsanalyser som bas för faserna i 

samhällets krishantering (metodutveckling) 

4. Krishantering och social sårbarhetsanalys 

5. Proaktiv krishantering och säkerhetskultur på myndighetsnivå 

6. Kommunal och regional sårbarhetshantering 

7. Sårbarhetsanalys av storskalig infrastruktur: fallstudier 

inom elförsörjning och vattenförsörjning 

8. Sårbarhetsanalys av storskalig infrastruktur: fallstudier 

inom tele- och IT-system 

9. Statistisk simulering 

10. Integrering och syntes av delprojekt 

bidrag 

Programmet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap 


Dessa används av krishanteringssystemets aktörer. 

Forskarna för en aktiv dialog med praktiker. Exempelvis 

hölls två ”kick-off”-möten i september 2004, med syfte 

att skapa en god förankring på lokal, regional och central 

nivå. Avsikten är att projektet kontinuerligt skall bidra till 

utvecklingen på riskoch sårbarhetsområdet under projektets 

genomförande. Projektdeltagare har deltagit i utåtriktade 

seminarier och konferenser, undervisat i kurser 

med inslag om risker och kriser samt bidragit med underlag 

för myndigheters arbete. 

Inom ramforskningsprogrammet som bygger på tidigare 

stöd till LUCRAM har en rad konkreta projekt genomförts 

extensivt i samarbete med slutanvändare från kommunala, 

regionala, och statliga slutanvändare. De har bl.a. producerat 

mjukvaror, bakgrundsmaterial till praktiska vägledningar 

och genomfört en mängd informationsaktivteter.

Krisberedskapsmyndigheten 

Box 599 

101 31 Stockholm 

Tel 08-593 710 00 

Fax 08-593 710 01 

kbm@krisberedskaps 

myndigheten.se 

www.krisberedskaps 

myndigheten.se

Årsredovisning - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?