Databaser om olyckor och risker

Inledning
Varje år inträffar i arbetslivet och i samhället i övrigt olyckor, som medför
att ett stort antal människor omkommer eller skadas allvarligt. Förutom den
mänskliga aspekten, så innebär dessa olyckor stora kostnader för företag och
samhälle.
Arbetet för att i så stor utsträckning som möjligt förhindra att olyckor inträf-
far och för att reducera konsekvenser av olyckor innefattar en mängd akti-
viteter på olika plan, i olika tidsskeden och av olika organisationer. En vik-
tig del av detta arbete är att ta tillvara de erfarenheter som finns av tidigare
intraffade olyckor och incidenter, såväl inom den egna som inom andra or-
ganisationer: Insamling och analys av relevanta erfarenheter bör ingå i det
löpande säkerhetsarbetet och bör vara en obligatorisk del av varje riskana-
lys. Några exempel på bruk av erfarenheter relaterat till riskanalis av indust-
riell verksamhet ar:
Riskidentifiering
Identifiering av vilka risker en viss verksamhet innebär är en av de vasentli-
gaste delarna av en riskanalys. Endast de risker som ar identifierade kan på
ett fullgott satt värderas och hanteras. Här är en systematiskt insamlad
information från egen verksamhet, annan verksamhet inom samma bransch
och kanske också andra branscher av stort värde.
Frekvensanalys
För att på ett någorlunda korrekt satt kunna bedöma hur sannolikt det är att
en viss typ av olycka kan förväntas uppträda, är som regel information från
tidigare händelser helt nödvändig.
Konsekvensanalys
För många typer av olyckshändelser, t ex brand, explosion och utflöde av
toxisk gas, är det möjligt att berakna vilka konsekvenser som kan förväntas
uppkomma. Jämförelser med tidigare inträffade händelser är här viktiga för
validering av beräkningsresultat.
I alla dessa sammanhang (och många fler) är det av stort värde att på ett
effektivt satt kunna utnyttja tillgänglig erfarenhet och kunskap. Detta är väl
känt och ett antal databaser, med beskrivningar av intraffade olyckor, statis-
tik över inträffade olyckor, statistik över komponentfel m m, finns fram-
tagna. Emellertid är kunskapen om vilka databaser som finns, vad de kan
användas till, hur de är tillgängliga och inom vilka områden de är relevanta i
nuläget inte så god.
En bidragande orsak till detta är att gemensamma stnikturer för uppbyggnad
och spridning av databaser i stor utsträckning saknas. Detta innebär att flo-
ran av databaser är vildvuxen och svåröverskådlig.