Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Om man istället väijer att studera andelarna av totalkostnaden (se<br />
tabell 4.4) ser mönstret liknande ut. Högst andel har<br />
transportområden med mellan 63-67%. Därefter foljer<br />
fritidsområden (13-17%), arbetsområden (7-12%) och<br />
bostadsområden (56%). Sist kommer idrottsotmåden och skol- och<br />
institutionsområden med mellan 1-4%. Hos de två sistnämnda<br />
områdena skiljer sig också resultatet relativt sett mest. I de övriga<br />
fallen ligger mina resultat ungefar dubbelt så högt som Elviks, men<br />
här är faktorn 7-8 gånger större. Vad beror det på? För<br />
idrottsområden skiljer sig eämst kostnaden <strong>för</strong> personlig<br />
skyddsutrustning. Antalet medlemmar i specialforbunden är<br />
betydligt lägre i Norge och där<strong>för</strong> blir den skattade kostnaden<br />
mindre. Skol- och institutionsområden uppvisar lagre <strong>kostnader</strong><br />
främst <strong>för</strong> den säkerhetsmässiga konstruktionen av byggnaderna och<br />
<strong>för</strong> tillsyn av eleverna. Statistikkällorna inom båda dessa områden<br />
skiljer sig åt och kan vara en anledning till diskrepansen.<br />
Räddningstjänstens beredskaps<strong>kostnader</strong>, som alltså Elvik inte<br />
räknar med, har också större inverkan på resultatet när <strong>kostnader</strong>na<br />
är relativt låga och <strong>för</strong>klarar ytterligare en del av skillnaden.<br />
I nästa kapitel behandlas osäkerheten i resultaten i en<br />
känslighetsanalys. Därefter foljer en diskussion och dras slutsatser av<br />
det som bland annat har tagits upp i detta kapitel.
Change language