pdf 949 kB - Naturvårdsverket

naturvardsverket.se

pdf 949 kB - Naturvårdsverket

Fokus på

klimatförändringen

Tänk dig

vädret om

25 år


illverkning av varor och produkter, användning

av energi och transporter världen över gör att vi

Triskerar att jordens klimat förändras, att det blir varmare.

Vi vet inte exakt vilka effekterna av en temperaturhöjning

blir, men klimatforskarna anser att klimatet kan

förändras kraftigt i vissa regioner.

I Sverige kan vi vänta oss att vintrarna blir varmare.

Somrarna blir troligen blötare men i sydöstra Sverige

kan det bli torrare. Sett över hela världen blir konsekvenserna

av en klimatförändring mycket allvarliga

med ökad risk för torka, svåra stormar, och översvämningar

i kustområden. Det betyder att vi måste göra vad

vi kan för att förhindra att den inträffar.

2


Eftersom vi inte exakt vet effekterna av en klimatförändring

och åtgärderna på kort sikt kan vara dyra att

genomföra går meningarna isär om hur problemet ska

åtgärdas. Kraftfulla åtgärder nu eller vänta tills åtgärderna

kan bli billigare?

Klart är att 2000-talets beslutsfattare, energianvändare

och bilister måste tänka i nya banor. När du läst det

här faktahäftet vet du mer om klimatförändringens

orsaker och effekter. Du har också fått en bild av vad som

krävs för att åtgärda problemet. I din kunskap och nya

idéer ligger lösningen på en av vår tids viktigaste utvecklingsfrågor.

3

MATS ERICSON

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Sid 4-9

Vad händer om klimatet förändras?

Sid 10-11

Varför ökar växthuseffekten?

Sid 12-13

Har inte forskarna

överdrivit effekterna?

Sid 14-15

Vad krävs för att bromsa

klimatförändringarna?

Sid 18-19

Varför vänta på framtiden…

… när du kan börja nu


DET FÖRSTA TECKNET på att klimatet förändras

kan vara att det blir vanligare med extrema

vädersituationer. Det betyder att vi kan behöva

vänja oss vid allt från

långvarig torka till häftiga

stormar.

Av tidigare erfarenheter

vet vi hur allvarliga

konsekvenserna kan bli

när vädret inte uppför sig

som det brukar. Blir extrema

vädersituationer vanligare måste folk flytta

undan torkan i Afrika och i andra områden måste

man höja sin beredskap genom att t.ex. bygga

dammar för att förebygga översvämning.

Fördubblas koldioxidhalten

kan medeltemperaturen öka

med 1,4-5,8 grader. Med

dagens ökningstakt beräknar

forskarna att den fördubblingen

sker inom 50-100 år.

4

Mer regn

men ändå torka

Klimat är resultatet av luftrörelser och havsströmmar.

När klimatet förändras påverkas dessa

rörelser. Nederbörden kan minska eller öka jämfört

med hur det är idag. Eftersom vi vet att

klimatet i många delar av världen är direkt beroende

av havsströmmarna kan ändringar av dessa

ge drastiska klimatförändringar.

Fördubblas halten av koldioxid i atmosfären

kan 10-20 procent av landytan få andra naturtyper

än idag. Hela vegetationsbälten kan förskjutas.

Regniga områden blir blötare, torra områden

blir torrare. Förändras klimatet snabbt får växter

och djur svårt att klara omställningen.


Naturliga färskvattenreserver

kan försämras

MATS ERICSON

Den kanske allvarligaste följden av en klimatförändring

är påverkan på världens vattenförsörjning.

I områden där nederbörden minskar eller

avdunstningen ökar blir vattentillgången mindre.

Det kan leda till försämrad vattenkvalitet och

påverka den ömtåliga balans mellan tillgång och

efterfrågan på vatten som idag råder i många

länder. Inte ens där nederbörden skulle öka kan vi

vara säkra på att det skulle hända just den tid på

året då den kan utnyttjas av växter och djur.

5

Förlorad mark i Indien…

Om jordens medeltemperatur stiger ökar även

havsvattnets temperatur och vattnet i haven kommer

att ta mer plats. Då höjs havsytans nivå.

Fortsätter utsläppen att öka i samma takt som

idag räknar forskarna med att havet höjs med

mellan en till nio centimeter per årtionde.

Om vattenståndet

ökar en halvmeter längs

världens kuster skulle det

påverka områden där

100 miljoner människor

är bosatta. Särskilt hotade

är öländer i Stilla Havet

och Indiska Oceanen,

deltaområden i till exem-

LUIS ELVIR/PRESSENS BILD

IDÉOLUCK BILDARKIV

U-länderna kommer att

drabbas hårdast av en

klimatförändring.

IDÉOLUCK BILDARKIV


Om havsnivån höjs

en meter försvinner bl. a.

halva Nederländerna och

större delen av Maldiverna

under vattenytan.

Korallreven

skyddar känsliga

kustområden

från stormoch

flodvågor.

pel Kina, Thailand, Bangladesh och Egypten samt

ett antal miljonstäder i u-länderna. Forskarna

beräknar att en meters höjning av havsytan skulle

kosta Indien tiotals miljarder dollar. Summan

innefattar att flytta människor från kustområdena,

förlust av åkermark och stadsmark.

Nederländerna, Florida och Kalifornien är

andra utsatta områden. Men tillgången på kapital

gör det lättare för dessa länder att bygga skydd

mot havet.

…torka i USA...

1988 drabbades USA av en långvarig torka som

kostade landet 40 miljarder dollar i minskade

skördar från jordbruket. Nordamerikas inland är

6

en kornbod för hela världen och samtidigt ett

område som sannolikt kommer att bli torrare

med ett varmare klimat. Hur mycket skördarna

minskar beror på hur bönderna lyckas anpassa

sina odlingar till ett allt nyckfullare klimat.

Trots att jordbruket i många områden kommer

att drabbas hårt av en klimatförändring finns det

ännu inget som tyder på att jordens livsmedelsförsörjning

är hotad. En stor del av förlusterna kommer

förmodligen att kompenseras av bättre skördar

på annat håll. Däremot kan en klimatförändring

få stora konsekvenser för ekonomin och livsmedelsförsörjningen

i enskilda länder och regioner.

LUCKY LOOK/ANDERS JOHANSSON


…och döda korallrev

i Stilla Havet

Många öar i Stilla Havet är beroende av sina

korallrev. Reven är dels en barnkammare för fisk

i området, dels ett skydd mot havet för de ofta

låglänta öarna. Under senare år har korallrev i

vissa delar av Stilla havet drabbats av korallblekning.

Korallblekningen kommer sig av att havsvattnet

blivit varmare. Särskilt under 1998, som

var det varmaste året under 1900-talet, blev det

stora skador. Korallerna kan återhämta sig men

det går långsamt. De är mycket känsliga för ökad

vattentemperatur, därför är en höjning av temperaturen

i atmosfären ett allvarligt hot mot deras

överlevnad.

Försvinner korallreven försämras öarnas skydd

mot stormar och flodvågor. Stiger havsytan kan

stränderna erodera och risken för att saltvatten

ska tränga in och förstöra öarnas dricksvattenreserver

ökar.

Sverige får

mer nederbörd

Under de senaste 30 åren har det varit både

mycket kalla och mycket varma vintrar i Sverige.

Det gör det svårt att säga om vi ser någon tendens

i förändringarna av temperaturen eller klimatet.

Man kan inte förutsäga en klimatförändring på

grund av enstaka extrema vädersituationer. Men

de datormodeller som forskarna använder för att

simulera klimatförändringar ger ändå en viss bild

av vilka risker en temperaturhöjning innebär.

Om halten koldioxid fördubblas i atmosfären

kan vintrarna bli varmare. Nya beräkningar visar

att vintertemperaturen i Sverige kan öka med tre

grader inom femtio år och upp till sju grader till

år 2100. Modellerna visar också att det blir mer

nederbörd, framför allt under vintern.

Det finns en risk att

Golfströmmen blir

svagare. Då kan Sveriges

klimat istället bli kallare.

För Sveriges del blir

effekterna av en klimatförändring

troligen inte

så drastiska eftersom vi

redan har ett så varie-

rat klimat, men nya modellberäkningar visar

dock att skogsekosystemen ändras. Ett varmare

klimat gör det t.ex. svårare för granen att växa

men gynnar lövträden. Men det innebär också att

MATS ERICSON

7

skogen väntas växa bättre och att jordbruket

gynnas – även om grödor och arbetsmetoder behöver

anpassas till de nya förutsättningarna. Att

skogsekosystemen drabbas gör också att djurlivet

och floran påverkas. Stora områden av Sverige blir

också känsliga för översvämningar.

Vår vinterfritid kommer att påverkas ordentligt.

Skid- och långfärdsskridskosäsongen kommer

kanske att halveras.

I Norden drabbas

fjällens flora hårdast

Våra nordiska fjäll är ett av många ekosystem som

påverkas av en klimatförändring. Klimatmodellerna

visar att temperaturökningen blir som störst

på höga breddgrader och höga höjder. Fjällfloran

är dessutom känslig för förändringar eftersom den

växer långsamt och sällan fortplantar sig.

Blir klimatet varmare kryper trädgränsen uppåt

längs fjällsluttningarna. En del arter på kalfjället,

framför allt mossor och lavar, riskerar då att

konkurreras ut av gräs och buskar.

IDÉOLUCK BILDARKIV

Jordbruket är känsligt för

snabba förändringar

i temperatur och

nederbörd.

Skogen och fjällområdet

är ekosystem som

påverkas om klimatet

blir varmare.


DET ÄR EGENTLIGEN tack vare växthuseffekten

som vi kan leva här på jorden. Utan den skulle

medeltemperaturen vara -18 grader istället för

som nu, +15.

Jordens medeltemperatur bestäms av mängden

inkommande solstrålning och mängden ut-

STRATOSFÄR

OZONSKIKT

gående värmestrålning. Jordytan värms upp av

solens kortvågiga strålar. Den uppvärmda ytan

sänder i sin tur ut långvågig värmestrålning som

delvis absorberas av växthusgaser i atmosfären

och värmer upp den. Den uppvärmda atmosfären

strålar tillbaka värme till markytan och tempera-

O 3

En del av den kortvågiga

solstrålningen reflekteras

tillbaka ut i rymden av moln

och partiklar. Även ljusa

markytor (t. ex. öknar och

isar) reflekterar strålning.

O 3

O 3

O 3

O 3

O 3

TROPOSFÄR

INKOMMANDE SOLSTRÅLNING


turen ökar. Det är detta fenomen som kallas för

växthuseffekten.

De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga

och koldioxid. Ökar dessa och andra

växthusgaser i atmosfärens luftlager hindrar de

alltså en del av den utgående värmestrålningen

UTGÅENDE VÄRMESTRÅLNING

En del av den utåtgående värmestrålningen

fångas upp av växthusgaser och

värmer atmosfären. Den uppvärmda

atmosfären strålar i sin tur värme

tillbaka till jordytan. Resten av

strålningen försvinner

ut i rymden

UTGÅENDE VÄRMESTRÅLNING

och jordens medeltemperatur ökar. Under de

senaste 150 åren har människan genom utsläpp

ökat luftens halt av växthusgaser och därmed

förstärkt den naturliga växthuseffekten.


VARFÖR ÖKAR VÄXTHUSEFFEKTEN?

JU HÖGRE KONCENTRATION av växthusgaser i atmosfären

– desto större växthuseffekt. Vi vet att

koncentrationen av flera växthusgaser har ökat

sedan mitten av 1800-talet. Halten av koldioxid

i atmosfären har till exempel stigit med 30 procent

under de senaste 200 åren. Under de senaste

decennierna har koncentrationen ökat allt snabbare.

Detsamma gäller för växthusgaserna metan,

dikväveoxid och fluorkarboner.

Koldioxid bildas

vid förbränning

Människans utsläpp av koldioxid är den största

orsaken till den ökande växthuseffekten. Koldioxid

ingår i kolets naturliga kretslopp som

löper mellan atmosfären, hav och land. Genom

10

att atmosfären nu tillförs mer

koldioxid än vad växtligheten

och haven kan ta emot

har systemet rubbats.

Koldioxid bildas vid förbrän-

Av världens energikonsumtion

kommer

cirka 80 procent

från fossila bränslen

ning och kan inte renas bort. Att koldioxidhalten

ökar beror framför allt på den ökade användningen

av fossila bränslen. Vid förbränningen frigörs

kol som legat bundet i jorden i form av kol, olja och

naturgas sedan årmiljoner. Varje bensin- eller dieseldriven

bil, varje oljepanna och all el som produceras

av fossileldade kraftverk bidrar till den ökande

koncentrationen av koldioxid.

Ökningen av koldioxid beror också på att vi

avverkat mer skog än vad som återplanterats. Om

vi istället planterar mer skog kan vi binda en del

av kolet som annars skulle nå atmosfären. Men


Ett utsläpp av koldioxid

har en livslängd i

atmosfären på 200 år.

globalt sett är det

omöjligt att balansera

koldioxidhalten i

atmosfären med hjälp

av skogsplantering. Det skulle kräva plantering

på orealistiskt stora områden.

…metan från risodlingar

och soptippar...

FRANK CHMURA/TIOFOTO

Metan bildas där det råder brist på syre, till exempel

i våtmarker. Ökningen av metan i atmosfären hänger

delvis ihop med att mängden boskap och risodlingar

i världen ökar. Soptippar skapar en miljö som

gynnar metantillverkande bakterier. Dessutom läcker

metan ut i atmosfären vid utvinning och hantering

av naturgas.

11

…dikväveoxid

vid kvävegödning…

Dikväveoxid eller lustgas bildas naturligt vid

nedbrytning och förmultning

i åkermark och våtmarker.

Halten av dikväveoxid ökar i

atmosfären av flera orsaker.

En ökad folkmängd kräver allt

större åkerareal för livsmedelsproduktion.

Ett effektivare

jordbruk kräver kvävegödning

som medför att utsläppen ökar.

Dessutom frigörs kväveoxider vid energiproduktion

och vid förbränning av biomassa.

…ozon ur bilavgaser…

Ozon är en växthusgas som finns både i stratosfären

och troposfären. I stratosfären, där ozonet

minskar, skyddar den mot solens ultravioletta

strålar. I den lägre atmosfären, där ökningen sker,

är den däremot skadlig för människans hälsa.

Ökningen av detta marknära ozon beror på en

kemisk reaktion mellan ultraviolett strålning och

ökande halter av luftföroreningar, framför allt

från trafiken.

…och köldmedier

ur kylskåp

Köldmedier såsom freon (CFC) och HFC, som är

fluorkarboner, finns inte naturligt i atmosfären

utan tillverkas av människan. De största utsläppen

kommer från kylskåp och anläggningar för

luftkonditionering.

Freongaserna kopplas ofta ihop med uttunningen

av ozonskiktet eftersom de bryter ned det

stratosfäriska ozonet. Freonerna har lång livslängd

och är numera förbjudna att använda eftersom

de både förstör ozonlagret och förstärker

växthuseffekten. HFC som ersatt CFC som köldmedium

ökar. HFC-användningen måste därför

begränsas även om den inte tunnar ut ozonskiktet

och har lägre växthuseffekt än CFC.

IDÉOLUCK BILDARKIV


EN HALV GRAD VARMARE medeltemperatur de senaste

100 åren låter inte särskilt mycket. Tidigare

varnade forskarna för att temperaturökningen

skulle leda till att polarisarna skulle smälta och

att smältvattnet skulle höja havsytan med kanske

tiotals meter. Nu vet man att ett varmare klimat

istället leder till fuktigare luft och därmed kan

det bli mer snö över dessa områden. Hur mycket

av temperaturökningen som orsakats av den

ökande halten av växthusgaser är osäkert. Klimatmodellerna

kan inte säkert säga vilka effekter

Om halten växthusgaser kunde

stabiliseras på dagens nivå skulle

ändå jordens medeltemperatur

öka och havsytan fortsätta att

stiga i ett par hundra år.

en klimatförändring får, men

FN:s Klimatpanel anser att

inget tyder på att forskarna

har överskattat klimatets

känslighet. Risken är snarare

att vi får plötsliga klimat-

12

förändringar

som modellerna

inte kunnat

förutspå. Då

Sedan 1950-talet har polarisarna

minskat, havsisen i Arktis har tunnats

ut med 30 procent och stora isberg

har kalvat från den antarktiska

inlandsisen. Även grönlandsisen som

länge varit stabil har visat förändringar

och glaciärer inne på

kontinenterna har dragit sig tillbaka.

kan vädersituationer förändras och växter och

djur får svårt att hinna anpassa sig. Det får i sin

tur konsekvenser på vår livsmedels- och vattenförsörjning.

Klimatpanelens bedömning är tydlig. För att

mildra konsekvenserna av en ökande växthuseffekt

måste det till kraftiga åtgärder för att

begränsa utsläppen av växthusgaser.

Har klimatet redan påverkats?

Sedan tidigt 1900-tal har jordens medeltemperatur

ökat 0,6 grader. Om all koldioxid som har


IDÈOLUCK BILDARKIV

Sannolikheten för

allvarliga effekter av

en klimatförändring

ökar ju snabbare

temperaturen stiger.

För att minska

riskerna har en rad

länder förbundit sig

att minska sina

utsläpp av koldioxid

med ca 5 % från 1990

till 2008-2012 i det

s.k. Kyotoavtalet. Det

skuggade området

(1,4 - 5,8o C) visar det

intervall med

temperaturhöjningar

som kan uppstå till

2100 för ett antal

tänkbara framtida

utsläppsbilder. En

stabilisering av

atmosfärens

koldioxidhalt på

550 ppm, vilket är

dubbelt mot

förindustriell tid,

bedöms ge 2,6

graders höjning de

kommande 100 åren.

En sådan

stabilisering kräver

kraftiga utsläppsminskningar

av

I-länderna.

släppts ut hade stannat i atmosfären skulle temperaturen

ökat avsevärt mer.

Men, världshaven och växande skog tar upp

och lagrar en del av luftens koldioxid. På så sätt

fungerar hav och biomassa som dämpande krafter

till klimatförändringar. För närvarande tas

hälften av människans utsläpp av koldioxid från

fossila bränslen upp på detta sätt. Andra mänskliga

verksamheter som påverkar klimatet är utsläpp

av stoft och partiklar (aerosoler) samt förändrad

markanvändning. Aerosoler, som även

bildas naturligt vid vulkanutbrott, skärmar solinstrålningen

och har en avkylande effekt. En del av

luftens uppvärmning går också åt för att värma

haven vilket tar lång tid. Haven spelar en mycket

13

6

5

4

3

2

1

0

0.6

0.4

0.2

0

-0.2

-0.4

-0.6

Uppskattade temperaturförändringar under 2000-talet

Temperatur (°)

Global temperaturförändring år 1860-2000

Temperatur (°)

2000 2020 2040 2060 2080 2100

1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000

viktig funktion som stabiliserande faktor för klimatförändringar.

Klimatet varierar också naturligt. Både år från

år och med långvariga cykler. Vissa har velat

förklara 1900-talets temperaturhöjning med en

naturlig ökning av solinstrålningen. FN:s klimatpanel

har försökt analysera solinstrålningen

under 1900-talet och lagt in detta i de globala

klimatmodellerna. Deras slutsats är att solinstrålningen

har ökat men kan bara svara för en mindre

del av den temperaturhöjning som skett och detta

främst för första halvan av 1900-talet. Klimatforskarna

anser att temperaturhöjningen under

de senaste 50 åren endast kan förklaras med

mänskliga utsläpp av klimatgaser.

Klimatet har en

naturlig variation.

Under 1900-talet har

temperaturen ökat

snabbare än under

någon annan tid de

senaste tusen åren.

Ökningen under 1910-

1940-talet kan ha en

naturlig orsak från

ökad solinstrålning och

en minskning i vulkanutbrott.

Men ökningen

under senaste 25 åren

kan klimatforskarna

endast förklara med

mänsklig påverkan.


VID FN:S MILJÖKONFERENS i Rio de Janeiro 1992

skrev de flesta av världens länder under en internationell

klimatkonvention. Därmed har dessa länder

lovat att de ska verka för att koncentrationen av

växthusgaser stabiliseras. Denna

stabilisering ska ske i en sådan

takt att de naturliga ekosystemen

kan anpassa sig till ett nytt klimat

och så att livsmedelsproduktionen

inte hotas. Dessutom ska den ekonomiska

utvecklingen i världens

länder kunna fortsätta på ett hållbart sätt.

För att uppnå dessa mål krävs att i-länderna

halverar sina utsläpp till 2050 med fortsatta

minskningar därefter.

Det finns en mängd osäkerheter om styrkan

och den regionala fördelningen av framtida kli-

Kina har en snabbt

växande ekonomi. En

egen bil är en dröm för

många. Idag finns ca. 3

miljoner personbilar. 2010

uppskattas de vara över

20 miljoner.

14

matförändringar. Men världens länder är överens

om att detta inte får stoppa åtgärder. Man har

skrivit under på att följa ”försiktighetsprincipen”.

Trots avsaknaden av full vetenskaplig säkerhet

skall förebyggande åtgärder vidtas nu.

Efter Rio-mötet har konventionens parter fortsatt

förhandlingarna för att göra de vaga åtagandena

i avtalet tydligare. Dessa ledde fram till att

i-länderna i Kyoto 1997 förband sig att minska

sina utsläpp med 5 procent från 1990 till 2010 (ett

genomsnitt för åren 2008-2012). Vissa beräknings-

och metodfrågor kom man dock inte överens

om varför endast ett fåtal länders parlament

har ratificerat Kyoto-protokollet. För att protokollet

skall träda i kraft krävs att minst 55 länders

parlament som står för minst 55% av de globala

utsläppen godkänner det.


I-länderna måste ta sitt ansvar…

Klimatkonventionen har ett tydligt budskap: det

är industriländernas ansvar att se till att utsläppen

av växthusgaserna begränsas. Industriländerna

med 25 procent av befolkningen står

idag för drygt 3/4-delar av de totala utsläppen av

växthusgaser.

Den politiska diskussionen om hur ansvaret

För att långsiktigt förhindra

allvarliga klimatförändringar

måste den rika världen minska

sina utsläpp av koldioxid med

ca. 75 procent

för utsläppsbegränsningarna

ska fördelas

mellan i- och u-länder

har ofta varit inflammerad.Kontroverserna

handlar bland an-

nat om hur man ska fördela de ekonomiska

bördorna för en omställning till ett energisnålare

BÖRJE ANDERSSON

15

S. WILLIS/SAN JOSÉ MERCURY NEWS

”Eftersom det inte går att skilja mellan industriländernas och

utvecklingsländernas utsläpp av koldioxid har vi för första

gången i historien en situation där det som händer i fattiga

länder kommer att påverka den rika världen.”

(Attiq Rahman, Bangladesh Institute for Advanced Studies, på FN:s

konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro 1992)

samhälle. U-länderna kräver att i-länderna minskar

sina utsläpp, tar ansvar för de problem de

orsakat och lämnar ersättning för de skador som

klimatförändringarna kommer att orsaka.

…när u-länderna industrialiseras

Den största ökningen av utsläppen framöver kommer

sannolikt att ske i länder som Kina, Indien

och i asiatiska och afrikanska länder under utveckling.

Idag finns en helt annan miljökunskap i uländerna

än vad som fanns när västvärlden industrialiserades.

Men de flesta länder som står inför

en industrialisering idag saknar ekonomiska förutsättningar

att använda

sig av miljövänlig

och energisnål teknik.

En viktig men

mycket svår uppgift

för framtiden blir

därför att finna vägar

till en ekonomisk

utveckling i u-länderna

där man undviker

de mest energikrävande

och miljöförstörande stegen.

I Östeuropa finns gott om energikrävande industrier,

ofta baserade på användning av kol eller

olja. Här sker stora utsläpp, men här finns också

stora möjligheter att effektivisera energianvändningen

och därmed minska utsläppen.

MEGAPIX/ANDERS ENGMAN


IDÉOLUCK BILDARKIV

Genom att i-länderna använder energin allt

effektivare är deras ekonomiska tillväxt idag inte

lika starkt kopplad till ökade utsläpp som den var

tidigare. Om vi ska följa FN:s klimatkonvention

måste dock i-länderna minska sin energiförbrukning

omgående för att de globala utsläppen ska

kunna begränsas.

I Sverige ska kärnkraften

avvecklas samtidigt som

koldioxidutsläppen inte

får öka och orörda älvar

inte får tas i anspråk för

vattenkraft.

Vad gör Sverige

för att utsläppen ska minska?

Målet för den svenska klimatpolitiken har varit

att begränsa utsläppen av koldioxid år 2000 till

högst 1990 års utsläpp. Detta mål

lyckades vi inte riktigt nå. En parlamentarisk

klimatkommitté föreslog

år 2000 att Sveriges nästa

klimatmål skulle vara -2 procent till 2010 och 50

procent minskning till 2050. Även de övriga

växthusgaserna skall minska.

Riksdagens viktigaste medel för att begränsa

utsläppen har varit att

införa en koldioxidskatt.

I övrigt har stöd

getts till energiteknisk

forskning, investerings-

och driftsstöd till

vindkraft, skattere-

Koldioxidutsläpp

USA 20,5 Ton per capita 1997.

Latinamerika 1,8

EU 9,0

1999 hade cirka 6 procent av

den svenska elen biobränsle,

kol, olja och gas som energikälla.

47 procent kom från

vattenkraft och 47 procent

från kärnkraft.

duktion för biobaserad energitillförsel och tekniskt

stöd till de baltiska staterna. I 1997 års

energipolitiska beslut enades riksdagen om att

under de närmaste 10-15 åren kraftigt öka el- och

värmeproduktionen från förnybara energikällor

och utveckla kommersiellt lönsam teknik för

Sverige 6,4

16

Afrika 1,0

Ryssland

9,9

Kina 2,7

Japan 9,3

Australien

16,5

Källa: OECD Environmental Data 1999


6

5

4

3

2

1

0

150

125

100

75

50

25

energieffektiviseringar. För att starta denna omställning

satsades 3 miljarder under 5 år till

effektivare energianvändning och utbyggnad av

förnyelsebar el samt 5,5 miljarder under 7 år till

energiteknisk forskning.

Åtgärderna har dämpat ökningen av svenska

utsläpp, men långt ifrån tillräckligt för att vi ska

lyckas minska utsläppen efter år 2000. En analys

av de svenska energi- och transportsektorerna

visar snarare att utsläppen sannolikt kommer att

fortsätta att öka. Det beror framför allt på att

resor och transporter ökar, både med bil och med

flyg.

Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen 1860-1998.

Koloxidutsläpp (miljarder ton kol/år)

1:a

Världskriget

Depression

Totala utsläpp

2:a

Världskriget

2:a Oljekrisen

1:a Oljekrisen

U-ländernas

utsläpp

1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000

0

Trafikarbete för bil och övriga transportslag år 1950-2010

miljarder personkm

Övrigt Bil Summa

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

17

1999 svarade vindkraften

endast för 0,4 TWH

elproduktion. Detta är 0,3

procent av Sveriges totala

elproduktion. Till 2002 skall

utbyggnad till 0,5 TWH ske.

NATURFOTOGRAFERNA/BENGT EKMAN


Världens största

inomhuspool finns

i Japan.

HELA VÅRT MODERNA SAMHÄLLE är uppbyggt kring

tillgången på fossila bränslen. Den nya elektroniken

gör visserligen att fler får möjlighet att arbeta

hemma och att fler kontakter kan ske över data-

nät, men även detta kräver också

energi. Människan reser allt mer

och allt längre. Vi använder bilen

på fritiden. Vi köper varor och

livsmedel som produceras på andra

sidan jordklotet. Vi blir fler

och fler människor på jorden med

anspråk på en allt högre levnadsstandard.

För att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen

räcker det inte med miljöskatter och investeringsstöd.

Industrisamhällets utveckling leder i fel

riktning. Så varför vänta på framtiden när vi kan

börja nu?

I Europa beräknas

personbilstrafiken öka

med 28 procent och

lastbilstrafiken med 22

procent fram till år 2010.

18

Resa mindre…

De största förändringarna kommer att krävas

inom transportsektorn eftersom det inte går att

rena bort koldioxid ur bilarnas avgaser. Ju högre

bränsleförbrukning desto högre koldioxidutsläpp.

Därför är det viktigt att minska bränsleförbrukningen

och/eller gå över till andra energikällor.

Om transporter och resande ska minska måste

vi åka mer kollektivt istället för att använda bilen.

Vi måste satsa på system för bilpooler och samåkning,

en effektivare kollektivtrafik och energisnålare

bilar.

…transportera energisnålare…

Godstransporterna med lastbil ökar ju mer vi

konsumerar och ju längre bort varor och livsmed-


Genom att köra sina

lastbilar på tåg sparar

ICA cirka 75 000 vägmil

per år. Det innebär att

luften besparas cirka

860 ton koldioxid per år

enligt SJ:s miljökalkyl.

el produceras. Om vi

inte kan minska transporterna

måste vi hitta

energisnålare alternativ.

Både speditörer

och konsumenter måste

fråga sig vilka godstransporter

som kan

undvikas och om de kan bli energieffektivare.

…förnya våra energikällor…

Den svenska elen produceras till stor del med

vattenkraft och kärnkraft. Många andra länder

använder fossila bränslen som olja och kol som

största energikälla. I Sverige har vi fattat beslut

om att kärnkraften ska avvecklas. Det ställer krav

KAKU KURITA/IBL

19

“Glöm inte flytvästen”, video.

Varje svensk släpper i genomsnitt ut 7 ton

koldioxid per år. Vissa av våra vanor bidrar mer

än andra:

•Matproduktion/konsumtion: ca 1 600 kg/

pers/år.

• Uppvärmning (stor post idag): 10 000 kg/pers

i småhus.

• Resor/transporter: 4 000 kg för personbil som

kör 1 500 mil/år.

• Fritid: 500 kg för resa Stockholm–Mallorca.

på utveckling av nya energikällor om inte koldioxidutsläppen

ska öka på nytt. Sverige har redan

ökat sin energitillförsel från biobränslen. Liksom

fossila bränslen avger dessa koldioxid när de

bränns, men om samma mängd koldioxid fångas

in i nya planteringar blir nettoutsläppen noll.

…och spara energi

För att klara en minskning av koldioxidutsläppen

måste vi också minska vår energiförbruk-

ning. Det finns stora möjligheter att

effektivisera energianvändningen

och spara energi inom både industri

och hushåll. Slår vi till exempel av

maskiner, släcker lyset i tomma rum

och sänker värmen sparar vi både

miljö och pengar. Det är varje män-

niskas beslut – i hemmen, i skolan och på arbetet

– som avgör om möjligheterna utnyttjas.

Du släpper ut mindre

koldioxid när du använder

mindre bensin eller diesel.

Kör du t. ex. en bränslesnål

bil kan utsläppen

minska.


Är det alltså en mörk framtid med regnblask

året om som väntar? Nej, så illa

behöver det inte bli, det finns redan

ljuspunkter som visar att utvecklingen

går framåt. Det finns också sådant som

du kan göra. Enkla åtgärder som inte

kostar mer än tanken som föregick dem.

Det viktigaste att komma ihåg är att dina

egna val gör en skillnad för helheten.

Här följer några exempel på miljövänlig

utveckling:

En lågenergilampa förbrukar bara 20%

energi jämfört med en vanlig glödlampa.

Dessutom håller den ca. 10 ggr längre!

Källa: www.stem.se

Hus som spar energi växer fram, på Bo01

visades t.ex. två energisnåla småhus som

förbrukar ca. 60% mindre energi än en

nybyggd genomsnittsvilla.

Källa: www.stem.se

Det finns idag bilar som bara drar

ca. 0,3 liter bränsle per mil.

Källa: www.konsumentverket.se

Kommer du på fler exempel?

© Naturvårdsverket

Formgivning: IdéoLuck AB (#10224)

Illustrationer och diagram: Kjell Ström

Papper omslag: 170 g Silverblade matt

Papper inlaga: 130 g Silverblade matt

Tryck: Danagårds Grafiska

Upplaga: 20 000 ex

ISBN: 91-620-8060-1

ISSN: 0282-7298

Beställningsadress:

Naturvårdsverket

Kundtjänst

106 48 Stockholm

Tfn: 08-698 10 00

Fax: 08-698 15 15


Naturvårdsverkets bild av risken för klimatförändringar

bygger till stor del på de bedömningar

som görs inom FN:s klimatpanel, IPCC

(Intergovernmental Panel on Climate Change).

Där analyseras och granskas de klimatrelaterade

vetenskapliga data som publiceras.

Broschyren Tänk dig vädret om 25 år… ingår i

ett studiematerial om klimatet och kan beställas

i klassuppsättningar tillsammans med en video,

en lärarhandledning samt ett manus för klimatpolitiskt

rollspel.

naturvårdsverket

kundtjänst

106 48 stockholm

tfn: 08-698 10 00 fax: 08-698 15 55

More magazines by this user
Similar magazines