Kvinnofridsarbetet i Örebro län - Örebro läns landsting
Kvinnofridsarbetet i Örebro län - Örebro läns landsting
Kvinnofridsarbetet i Örebro län - Örebro läns landsting
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Kvinnofridsarbetet</strong> i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong><br />
- nulägesbeskrivning
Förord<br />
1997 tog Länsstyrelsen i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> och <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>s <strong>landsting</strong> initiativ till projektet<br />
”Våld mot kvinnor”. 2002 tillkom <strong>län</strong>sgruppen för kvinnofrid på uppdrag av landshövdingen<br />
och <strong>landsting</strong>sdirektören. Länsstyrelsen har idag regeringens uppdrag att samordna<br />
kvinnofridsarbetet<br />
Landstingets kvinnofridssamordnare har fungerat som sammankallande i <strong>län</strong>sgruppen för<br />
kvinnofrid och tjänsteman på Länsstyrelsen som ansvarig för samordningsinsatserna och<br />
projektmedlen i <strong>län</strong>et.<br />
I februari 2009 beslutade <strong>landsting</strong>sstyrelsen att uppdra till Genusis, <strong>landsting</strong>ets<br />
jämställdhetskomitté, att i utarbeta ett förslag till samordnat handlingsprogram för kvinnofrid i<br />
<strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>. I linje med tidigare arbete betonades vikten av att detta sker i nära samverkan och<br />
samarbete med övriga aktörer. En första upptaktskonferens anordnades i juni tillsammans med<br />
<strong>län</strong>sgruppen för kvinnofrid för att komma igång med arbetet.<br />
Landstingsstyrelsens ordförande och landshövdingen har tagit initiativ till att skapa en<br />
styrgrupp för arbetet och också efterfrågat denna nulägesbeskrivning som en utgångspunkt för<br />
arbetet.<br />
Nulägesbeskrivningen ger en bild av kvinnofridsarbetet i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> så som det presenterats i<br />
Länsgruppen för kvinnofrid och vid de samverkanskonferenser som anordnats inom ramen för<br />
Länsstyrelsens samordningsuppdrag kring kvinnofrid.<br />
Beskrivningen tar också upp viktiga utmaningar inför formandet av ett <strong>län</strong>sgemensamt<br />
handlingsprogram och har sammanfattats av Lilian Iwarson Sporrong, sammankallande i<br />
<strong>län</strong>sgruppen för kvinnofrid.<br />
<strong>Örebro</strong> dec 2009-12-18
Innehåll<br />
1. Bakgrund............................................................................................................................... 1<br />
2. Uppdrag och syfte................................................................................................................. 1<br />
3. Organisation ......................................................................................................................... 2<br />
4. Handlingsplaner i <strong>län</strong>et........................................................................................................ 4<br />
5. Utvecklingsområden utifrån regional tillsyn och den nationella sammanställningen... 4<br />
6. Utbildningsinsatser............................................................................................................... 5<br />
6.1 Läns- och <strong>län</strong>sdelsgemensamma ...................................................................................... 5<br />
6.2 Aktuella kurser på <strong>Örebro</strong> universitet .............................................................................. 5<br />
6.3 Utvecklingsområden inom utbildning - och metodutveckling......................................... 5<br />
7. Nulägesbeskrivning .............................................................................................................. 6<br />
7.1 IFO-syds kvinnofridsarbete.............................................................................................. 6<br />
7.2 Kvinnofridsgruppen i Lindesberg .................................................................................... 7<br />
7.3 <strong>Kvinnofridsarbetet</strong> i Nora kommun ................................................................................. 7<br />
7.4 <strong>Kvinnofridsarbetet</strong> i Karlskoga-Degerfors....................................................................... 7<br />
7.5 <strong>Kvinnofridsarbetet</strong> i <strong>Örebro</strong> kommun .............................................................................. 8<br />
7.6 Hällefors........................................................................................................................... 8<br />
7.7 Ljusnarsberg..................................................................................................................... 8<br />
7.8 <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>s <strong>landsting</strong>s kvinnofridsarbete......................................................................... 9<br />
7.9 Polisens kvinnofridsarbete ............................................................................................. 10<br />
7.8. Frivilligorganisationernas arbete................................................................................... 10<br />
8. Insatser till våldsutövare ................................................................................................... 12<br />
8.1 Manfred .......................................................................................................................... 12<br />
8.2 Mansmottagningen i <strong>Örebro</strong>........................................................................................... 13<br />
8.3 <strong>Örebro</strong> kvinnocentrums insatser för män som utsätter kvinnor i nära relation för våld 13<br />
8.4 Länsstyrelsens slutsatser om stöd och behandling av våldsutövande män .................... 14<br />
8.5 Insatser till män ett utvecklingsområde.......................................................................... 14<br />
9. Insatser riktade till barn som upplevt våld...................................................................... 14<br />
9.1 Barnahus – en <strong>län</strong>sövergripande resurs.......................................................................... 14<br />
9.2 Kvinnocentrums barnverksamhet................................................................................... 15<br />
9.3 Kvinnohuset i <strong>Örebro</strong>s barnprojekt Oasen..................................................................... 15<br />
9.4 Reflektioner från Region <strong>Örebro</strong>s projekt ”Barn med ”krångel” i familjen”. ............... 15<br />
10. Utvecklingsmedel till utökat stöd.................................................................................... 16<br />
11. Utvecklingsmedel till lokal samverkan........................................................................... 16<br />
12. Hedersrelaterat våld ........................................................................................................ 16<br />
12.1 Bidrag till projekt mot hedersrelaterat våld ................................................................. 16<br />
12.2 Resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck ..................................................... 17<br />
13. Prostitution och människohandel ................................................................................... 17<br />
14. Förebyggande arbete........................................................................................................ 18<br />
14.1 Information till gärningspersoner, brottsdrabbade och allmänhet ............................... 18<br />
15. Samverkan ........................................................................................................................ 19<br />
15.1 Regional nivå................................................................................................................ 19<br />
15.2 Lokal nivå..................................................................................................................... 19<br />
15.3 Avtal socialjour ............................................................................................................ 20<br />
15.4 Säkra fortsatt samverkan .............................................................................................. 20
1. Bakgrund<br />
Under åren 1997 – 2001 genomfördes projektet ”Våld mot kvinnor och<br />
omhändertagande av dessa brottsoffer” i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>. Projektets mål var en ökad kunskap<br />
om våldsutsatta kvinnor, ett förbättrat omhändertagande av de utsatta samt att utveckla<br />
samverkan i <strong>län</strong>et.<br />
2002 tillskapades Länsgruppen för kvinnofrid på initiativ av <strong>landsting</strong>sdirektören och<br />
landshövdingen. Varje myndighetschef utsåg en person i sin organisation att ingå i<br />
Länsgruppen.<br />
Sammansättningen utgick ifrån de myndigheter och organisationer som har ett uppdrag<br />
utifrån de myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika uppdrag som gavs i<br />
Kvinnofrid SOU 1995:60 samt andra organisationer som aktivt verkar runt frågan.<br />
Länsgruppen startade med inriktningsmålen;<br />
- att det finns handlingsplaner hos alla aktörer<br />
- att lokala samrådsgrupper skapas för området eller integreras i befintliga<br />
samverkansformer såsom exempelvis hälsoråd eller välfärdsråd<br />
- kortare handläggningstider genom en snabb rättsprocess<br />
- ökad kunskap hos berörda aktörer<br />
- ett förbättrat omhändertagande och skydd<br />
- våldsutsatta kvinnor vet vart de ska vända sig vad de kan få hjälp med<br />
- informationsmaterial till våldsutsatta kvinnor<br />
- att barnen uppmärksammas och erbjuds stöd, skydd och behandling<br />
- att de män som använder våld erbjuds behandling.<br />
Syftet har varit att kontinuerligt hålla varandra informerade om det som sker inom<br />
kvinnofridsområdet inom ramen för respektive aktörs arbete samt samordna<br />
<strong>län</strong>sgemensamma utbildningsinsatser och förslag till utvecklingsområden.<br />
Landstingets kvinnofridssamordnare har fungerat som sammankallande i gruppen.<br />
2. Uppdrag och syfte<br />
Genusis, <strong>landsting</strong>ets jämställdhetskommitté, har på <strong>landsting</strong>sstyrelsens uppdrag tagit<br />
initiativ till att arbeta fram ett handlingsprogram för kvinnofridsarbetet i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>.<br />
Arbetet ska ske i samverkan med andra viktiga aktörer på området.<br />
En första upptaktsdiskussion genomfördes i juni 2009 i syfte att beskriva nuvarande<br />
kvinnofridsarbete och hur vi går vidare i detta arbete. Deltagarna bestod i huvudsak av<br />
Länsgruppen för kvinnofrid och politiker ur Genusis. Erfarenheterna finns<br />
sammanfattade i ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.<br />
Inom ramen för Länsgruppens gemensamma aktiviteter genomfördes i december 2008<br />
en samordnings- och samverkanskonferens med syftet att göra en nulägesbeskrivning<br />
1
och lyfta viktiga utvecklingsområden. De gruppdiskussioner som genomfördes under<br />
dagen dokumenterades.<br />
Denna beskrivning är en sammanfattning av dessa två dokument samt diskussioner och<br />
rapporter i den befintliga <strong>län</strong>sgruppen.<br />
Denna beskrivning är som rubriken antyder endast en kort nulägesbeskrivning och<br />
omfattar inte beskrivningar av respektive aktörs myndighetsspecifika ansvar, då detta<br />
ligger inom ramen för varje aktörs interna arbete och dessutom finns beskrivet i olika<br />
andra rapporter utan syftar framför allt till att beskriva det arbete som gjorts kring<br />
samverkan och samordning och hur detta organiserats hittills samt beskriva de befintliga<br />
verksamheter och de gemensamma utvecklingsområden för <strong>län</strong>et som förts fram i de<br />
olika forumen ovan.<br />
3. Organisation<br />
Länsgruppen för kvinnofrid i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> bildades 2002. Landshövdingen och <strong>landsting</strong>sdirektören<br />
bjöd in aktuella aktörer till en första ”samverkanskonferens om våld mot<br />
kvinnor”.<br />
Syftet var att stämma av hur de myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika<br />
uppdragen för kvinnofrid genomförts i vårt <strong>län</strong>. Mötet enades om att vi behövde fortsätta<br />
arbetet med samordning och samverkan kring kvinnofrid i <strong>län</strong>et. Därför bildades<br />
<strong>län</strong>sgruppen för kvinnofrid.<br />
Sedan starten 2002 har <strong>landsting</strong>et fungerat som sammankallande i Länsgruppen för att<br />
det där finns en central kvinnofridsfunktion med uppdrag att just driva och samordna<br />
kvinnofridsarbetet.<br />
Följande myndigheter och organisationer ingår i Länsgruppen för kvinnofrid:<br />
Frivården, Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Regionförbundet, en kommunal<br />
representant per <strong>län</strong>sdel, Åklagarmyndigheten, <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>s <strong>landsting</strong> och <strong>Örebro</strong><br />
universitet. Dessutom har de två riktade verksamheter som hittills etablerats i <strong>län</strong>et<br />
funnits med: Kvinnocentrum i <strong>Örebro</strong> och Manfred. Frivilligorganisationerna som<br />
funnits representerade är: Brottsofferjourerna i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>, Kvinnohuset i <strong>Örebro</strong> och<br />
RFSL.<br />
På nationell nivå har en handlingsplan tagits fram, som dels resulterat i<br />
myndighetsspecifika uppdrag och åtgärder och dels myndighetsgemensamma uppdrag<br />
kring samordning och samverkan. I denna sammanfattas också viktiga gemensamma<br />
utvecklingsområden.<br />
Länsstyrelsen har fördelat utvecklingsmedel och samordningsmedel och även genomfört<br />
tillsyn av socialtjänstens insatser kring kvinnofrid.<br />
Den <strong>län</strong>sgrupp för kvinnofrid som tillskapades 2002 har varit en plattform för<br />
erfarenhetsutbyte och diskussion samt en samordnande funktion kring <strong>län</strong>sövergripande<br />
gemensamma utbildningsinsatser.<br />
I <strong>län</strong>sgruppen för kvinnofrid har frågan om syfte, sammansättning, uppdrag och mandat<br />
diskuterats återkommande och gruppen konstaterar att det för det fortsatta arbetet krävs<br />
2
ett förtydligande av organisationen av kvinnofridsarbetet samt en precisering av<br />
gruppens fortsatta roll och utformning. En önskan att också få med skola och<br />
ungdomsmottagning samt befintliga mansorganisationer i <strong>län</strong>et har påtalats.<br />
Under samverkanskonferensen i juni 2009 lyftes följande områden fram som viktiga<br />
förutsättningar för ett fungerande arbete:<br />
− En <strong>län</strong>sgemensam kartläggning i syfte att beskriva hur arbetet är organiserat<br />
avseende samverkan mellan myndigheter och också samverkan mellan och inom<br />
kommunerna.<br />
− En <strong>län</strong>sgemensamma inriktning för en klart uttalad gemensam målsättning för<br />
<strong>län</strong>ets kvinnofridsarbete.<br />
− Skapa ett gemensamt dokument som är förankrat och undertecknat av högsta<br />
ledningen i berörda myndigheter och <strong>län</strong>sorganisationer.<br />
− Se över <strong>län</strong>sgruppens nuvarande roll och sammansättning samt skapa ett tydligt<br />
uppdrag och mandat för fortsatt arbete.<br />
− Att tydliggöra och särskilja den strategiska och operativa nivån.<br />
För att uppnå detta föreslog mötet att en arbetsgrupp tillskapas för att formulera detta<br />
måldokument, som ska vara konkret, långsiktigt, tydligt, avgränsat, realistiskt, tidsatt<br />
och förankrat, att en styrgrupp för arbetet inrättas av landshövdingen som mottagare av<br />
och uppdragsgivare för måldokumentet, att arbetet organiseras via <strong>län</strong>sgruppen för<br />
kvinnofrid.<br />
I dagsläget är <strong>län</strong>sgruppens sammansättning en blandning av operativ och strategisk nivå<br />
vilket har både för- och nackdelar.<br />
Länsgruppen har därför diskuterat behovet av en uppdelning av det strategiska<br />
utvecklingsarbetet som omfattar att arbeta med kunskap och metodutveckling samt att<br />
följa upp de <strong>län</strong>sgemensamma utvecklingsområdena och det operativa arbetet för en<br />
fungerande aktörskedja och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer, dels de riktade<br />
verksamheterna samt övriga operativa funktioner som arbetar för kvinnofrid i <strong>län</strong>et.<br />
Samordningsfunktionen är idag den sammanhållande <strong>län</strong>ken för både de strategiska och<br />
operativa delarna som hittills funnits samlade i <strong>län</strong>sgruppen. Länsgruppen menar att en<br />
förutsättning för ett framgångsrikt fortsatt arbete är att det tydligt framgår vilken aktör<br />
som har samordningsansvaret och att samordningsfunktionen knyts dit.<br />
Ytterligare en aspekt på kvinnofridsarbetet och hur det organiseras är huruvida det även<br />
omfattar ett organisations- och personalperspektiv som beskriver hur vi identifierar och<br />
rehabiliterar anställda som utsätts för våld samt hur vi hanterar anställda<br />
gärningspersoner och deras tillgång till adekvat stöd och behandling.<br />
3
4. Handlingsplaner i <strong>län</strong>et<br />
I dagsläget har alla aktörer i <strong>län</strong>et en handlingsplan för kvinnofrid. De är en viktig<br />
utgångspunkt i det lokala kvinnofridsarbetet. Planerna är olika utformade beroende av<br />
när de skrevs och hur de förankrats och är därmed också olika omfattande.<br />
De innehåller rutiner för olika aktörers uppdrag och vilken hjälp och stöd som finns att<br />
tillgå för våldsutsatta kvinnor, några har ett bredare fokus där även särskilt utsatta<br />
grupper enligt den nationella handlingsplanen: våldsutsatta kvinnor med<br />
funktionsnedsättningar, våldsutsatta kvinnor med missbruk, hedersrelaterat och<br />
samkönat våld omfattas, och där även förebyggande arbete och utvecklingsområden<br />
inryms.<br />
Några utmaningar som finns inför revidering av befintliga planer är att säkra ett<br />
likvärdigt skydd oavsett var man bor, då särskilt för insatser till våldsutsatta kvinnor och<br />
barn som tillhör särskilt utsatta grupper såsom våldsutsatta kvinnor med<br />
funktionsnedsättning, våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik, personer utsatta<br />
för hedersrelaterat våld och personer utsatta för samkönat våld, insatser för män<br />
(se separat avsnitt om insatser till våldsutövare), att även fortsatt säkra intern och extern<br />
samverkan och samarbete, kunskaps- och metodutveckling och förebyggande arbete.<br />
5. Utvecklingsområden utifrån regional tillsyn och<br />
den nationella sammanställningen<br />
I den slutrapport av tillsyn som sammanställts av Socialstyrelsen ”Våldsutsatta kvinnor<br />
och barn som bevittnar våld − Alla kommuners ansvar” och i den tillsyn avseende<br />
arbetet med kvinnofridsområdet som gjorts i vårt <strong>län</strong> framträder några gemensamma<br />
utvecklingsområden:<br />
− Rutiner och organisation för samverkan och samarbete externt och internt<br />
− Kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatta kvinnor<br />
− Bedömning, stöd och behandling till barn som upplevt och bevittnat våld<br />
− Kvalitetssäkrade risk- och säkerhetsbedömningsinstrument<br />
− Kvalitetssäkrade metoder för att upptäcka och bemöta särskilt utsatta grupper<br />
− Behandling av män som använder våld i nära relation<br />
− Uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld<br />
− Utveckla metoder för att ta reda på om våld förekommer och i vilken omfattning<br />
En mer detaljerad beskrivning av tillsynen i vårt <strong>län</strong> finns att läsa på <strong>län</strong>sstyrelsens<br />
hemsida och den nationella sammanfattningen går att ta del av på Socialstyrelsens<br />
hemsida.<br />
Vid de samverkanskonferenser som beskrivs i inledningen har vikten av att stöd och<br />
skydd till brottsdrabbade samt att stöd och behandling av gärningspersoner säkras<br />
4
utifrån ett lokalt- <strong>län</strong>sdels- och <strong>län</strong>sperspektiv påtalats i syfte att erbjuda likvärdiga<br />
insatser oavsett var man bor i <strong>län</strong>et.<br />
I Socialstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget ”Att uppfylla samhällsansvaret”<br />
beskrivs viktiga utgångspunkter för ett sammanhållet kvinnofridsarbete. Socialstyrelsens<br />
allmänna råd som beslutats i november börjar gälla vid årsskiftet 2009/2010. En<br />
<strong>län</strong>sgemensam plan för implementering och kunskapshöjande insatser kopplade till<br />
allmänna råd kan vara ett sätt att säkra ett likvärdigt och mer sammanhållet arbete i<br />
<strong>län</strong>et.<br />
6. Utbildningsinsatser<br />
6.1 Läns- och <strong>län</strong>sdelsgemensamma<br />
Länsgruppen för kvinnofrid har återkommande anordnat konferenser och<br />
utbildningsdagar som haft fokus på omhändertagande av våldsutsatta kvinnor,<br />
behandling av våldsamma män enligt ”Alternativ til volds” modell, hedersrelaterat våld,<br />
samkönat våld, våld mot kvinnor med missbruksproblematik och våld mot kvinnor med<br />
funktionsnedsättning, förebyggande arbete och spridande av goda exempel.<br />
Även <strong>län</strong>sdelsgemensamma insatser har genomförts inom dessa områden. (se avsnittet<br />
om respektive kommuns arbete)<br />
6.2 Aktuella kurser på <strong>Örebro</strong> universitet<br />
Under 2010 startar två kurser inom området på <strong>Örebro</strong> universitet: ”Samverkan praktiker<br />
- Universitetet, Högskolekurs i Kvinnofridskunskap och ”Våldsutövande mäns och<br />
våldsutsatta kvinnors föräldraskap”. Mer information om dessa båda kurser finns att läsa<br />
på universitetets hemsida.<br />
6.3 Utvecklingsområden inom utbildning - och metodutveckling<br />
Att kontinuerlig bedriva kunskaps- och metodutveckling är angeläget då det fortfarande<br />
finns många utvecklingsområden. Några av de idéer som kom upp och diskuterades på<br />
samverkanskonferensen i juni kan sammanfattas på följande sätt:<br />
− Fortsatta utbildningsinsatser i syfte att öka kunskapen hos de aktörer som<br />
kommer i kontakt med brott i nära relation<br />
− Att skapa ett regionalt nätverk av de personer som idag ingår i nationella nätverk<br />
och andra sakkunniga i syfte att arbeta med metodutveckling<br />
− Initiera forskning om våld genom att inrätta en forskartjänst<br />
− Integrera begreppet i olika akademiska utbildningar som delkurser<br />
− Erbjuda utbildning för rektorer i grund- och gymnasieskola om våld för att få till<br />
stånd att utbildning om våld i nära relationer ska ingå i grund- och<br />
gymnasieskola<br />
5
− Stöd till genuspedagogisk utveckling för <strong>län</strong>ets skolor<br />
Ett önskemål som kommit upp i de lokala samverkansgrupperna är utbildning om<br />
hanteringen av skyddade personuppgifter samt bemötande av personer med olika typer<br />
av skydd. Länsgruppen för kvinnofrid planerar att anordna en <strong>län</strong>sövergripande<br />
konferens på detta tema under 2010.<br />
Vid den <strong>län</strong>sgemensamma samverkanskonferensen togs även behovet av fördjupad<br />
kunskap om våld mot s.k. särskilt utsatta grupper, våld i samkönade relationer samt hur<br />
vi når män som använder våld och män som importerar ut<strong>län</strong>dska kvinnor upp som<br />
förslag. Man önskar en kontinuerlig fortbildning inom området.<br />
7. Nulägesbeskrivning<br />
Formerna för kvinnofridsarbete, samarbete och samverkan ser olika ut och har<br />
tillskapats utifrån olika förutsättningar, behov, ambitioner och nivå. Allt ifrån<br />
gemensamt riktade insatser och åtgärder till nätverk för utbyte av erfarenheter och<br />
gemensamma utbildningssatsningar. Nedan beskrivs pågående arbete.<br />
7.1 IFO (Individ och familjeomsorg) - syds kvinnofridsarbete<br />
Kommunerna i Sydnärke har gjort en gemensam satsning kring våld i nära relationer<br />
genom att anordna utbildningsdagar med Amphi produktion i april, maj och oktober<br />
2009. Sammanlagt har 60 personer deltagit under totalt två och en halv dag.<br />
Hallsbergs kommun har gjort en riktad informationssatsning och tagit fram broschyrer<br />
och ett kvinnofridsprogram samt ett handlingsplan för IFO.<br />
Kumla kommun har en handlingsplan för kvinnofrid och en särskilt program för insatser<br />
mot hedersrelaterat våld.<br />
Lekebergs kommun har tagit fram en handlingsplan för kvinnofrid och har information<br />
på kommunens hemsida. fyra heldagar och åtta halvdagar med utbildning för<br />
vårdpersonal och politiker har genomförts. Broschyrer med information om vart man<br />
vänder sig samt rutiner för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor har tagits fram.<br />
Laxå kommun har sammanställt en handbok för IFO och en handbok för kommunal<br />
personal.<br />
Man har också gjort en broschyr till kommunal personal om personer som har skyddade<br />
adresser eller skyddad identitet. En grupp bestående av olika personalkategorier i vården<br />
har tillskapats för att diskutera hur man lämnar information mellan varandra och hur<br />
journalföringen ska gå till. I Laxå kommun planeras även en uppföljande utbildningsdag.<br />
Askersunds kommun har tagit fram en handlingsplan för kvinnofrid samt information på<br />
webben om vart man kan vända sig för hjälp och stöd.<br />
För en mer detaljerad beskrivning av varje kommuns ansats och arbete kan man ta del av<br />
den lokala handlingsplanen i kommunen.<br />
6
7.2 Kvinnofridsgruppen i Lindesberg<br />
I november 2002 startade kvinnofridsgruppen i Lindesberg. Det består av representanter<br />
för polis, socialtjänst, vårdcentral, sjukhus och brottsofferstöd. Gruppens syfte är att vara<br />
ett forum för erfarenhetsutbyte och även ett lokalt nätverk för att underlätta samverkan<br />
och samarbete i konkreta ärenden. En handlingsplan med riktat informationsmaterial har<br />
tagits fram och även en lokal kontaktlista att använda i konkreta ärenden.<br />
Lindesbergs kommun har slutit avtal med socialjouren i <strong>Örebro</strong> för kvinnor som behöver<br />
fysiskt skydd på jourtid.<br />
Ett projekt har också initierats för tillskapande av en lokal brottsofferjour, där en<br />
halvtidstjänst finns som kommer att kunna bemanna jouren 2-3 tillfällen varje vecka.<br />
7.3 <strong>Kvinnofridsarbetet</strong> i Nora kommun<br />
Sedan i maj 2008 driver Nora kommun (med projektpengar från Länsstyrelsen i <strong>Örebro</strong><br />
<strong>län</strong>) en kvinnojoursverksamhet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.<br />
Inom ramen för kvinnojoursverksamheten kan kvinnor som utsatts för våld, hot och<br />
kränkningar i nära relation få stödsamtal och telefonrådgivning. Projektet kommer att<br />
pågå fram till maj 2010. Projektledaren är även sammankallande i Kvinnofridsnätverket<br />
i Nora kommun. Kvinnofridsnätverket bildades hösten 2005. Det består av<br />
representanter för polis, socialtjänst, vårdcentral, brottsofferstöd, Svenska Kyrkans<br />
diakonala verksamhet och Amnestys lokalförening. Syftet med nätverket är att<br />
samverkan inom kvinnofridsfrågorna ska bli stark och att de olika aktörerna använder<br />
varandras resurser.<br />
Projektledaren har under projektets gång arbetat med att sätta fokus på frågan om<br />
kvinnofrid inom kommunen både genom ett operativt och strukturellt arbete.<br />
Projektledaren har också arbetat mycket med samverkan inom och utom kommunen.<br />
Nora kommun har som ett resultat av detta arbete numera ett handlingsprogram för<br />
kvinnofrid. Handlingsprogrammet omfattar en resursinventering, bemötande av<br />
målgruppen våldsutsatta kvinnor och barn, samt riktlinjer när det gäller handläggning av<br />
kvinnofridsärenden. Under projektets gång har också personal inom kommunen utbildats<br />
på området våld mot kvinnor.<br />
Då projektet nu går mot sitt slut förs en diskussion med socialnämnden angående<br />
framtiden för kvinnofridsfrågorna i Nora. Projektledaren hoppas att man hittar en<br />
lösning på detta då projektet har visat att det finns ett behov i kommunen att någon<br />
driver dessa frågor och att vi kan erbjuda våldsutsatta stödsamtal och hjälp. Arbetet<br />
framöver kommer därför att vara fokuserat på hur vi kan lösa dessa behov.<br />
7.4 <strong>Kvinnofridsarbetet</strong> i Karlskoga-Degerfors<br />
Karlskoga-Degerfors arbetar med att revidera sin tidigare handlingsplan med en<br />
övergripande handlingsplan för våld i nära relationer. Tanken är att den ska ha ett<br />
bredare perspektiv och involvera flera delar i kommunen. Man kommer att arbeta med<br />
fokusgrupper bestående av handläggare, brukare och politiker enligt en modell om<br />
7
kvalitetsåtagande som man gjort kring andra områden. Ett första möte där de olika<br />
aktörernas roller och ansvar har tydliggjorts har genomförts samt att en aktuell<br />
kontaktlista tagits fram.<br />
7.5 <strong>Kvinnofridsarbetet</strong> i <strong>Örebro</strong> kommun<br />
Som grund för kvinnofridsarbetet i <strong>Örebro</strong> kommun ligger ”Handlingsplan för insatser<br />
vid våld mot kvinnor och barn”. Målet i handlingsplanen är att förebygga och minska<br />
våldet, förhindra upprepning av våld samt ge stöd och hjälp till de redan utsatta.<br />
Som en del i <strong>Örebro</strong> kommuns insatser för att förbättra omhändertagandet av<br />
våldsutsatta kvinnor och barn bildades Kvinnocentrum som startade sin verksamhet<br />
januari 2007.<br />
Kvinnocentrum vänder sig till kvinnor över 18 år och hennes barn som är eller varit<br />
utsatta för våld av närstående. Kvinnocentrum vänder sig även till kvinnor som är aktiva<br />
i ett missbruk och som är eller varit utsatta för våld av närstående.<br />
Syftet med verksamheten är att tydliggöra och förbättra insatserna för de kvinnor och<br />
barn som behöver hjälp och stöd. Varje kvinna som söker stöd i en misshandelssituation<br />
ska välkomnas på Kvinnocentrum. Insatserna består av praktiskt, handlingsinriktat<br />
arbete, samtalsstöd till kvinnorna samt att stötta barnen och även stödja mammorna i att<br />
se barnens utsatthet och behov.<br />
Kvinnocentrum ska informera och sprida kunskap gällande kvinnor och barn som lever i<br />
familjer där våld förekommer.<br />
Kvinnocentrum ska inventera och kartlägga behov av förbättrade insatser gällande<br />
områden som rör kvinnofrid.<br />
Kvinnocentrum ska utveckla samverkan med berörda myndigheter och aktörer.<br />
Från och med årsskiftet finns en särskild tjänst riktad mot män som använder våld, i<br />
syfte att identifiera dessa och erbjuda adekvat stöd och hjälp.<br />
<strong>Örebro</strong> kommun har även sökt medel för utbildning av personal inom äldrevård och<br />
omsorg.<br />
7.6 Hällefors<br />
I Hällefors kommun finns en handlingsplan för individ- och familjeomsorgens<br />
kvinnofridsarbete. Från och med årsskiftet startat man en kvinnofridsgrupp tillsammans<br />
med brottsofferjouren.<br />
7.7 Ljusnarsberg<br />
I Ljusnarsbergs kommun finns riktlinjer för individ- och familjeomsorgens<br />
kvinnofridsarbete.<br />
8
7.8 <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>s <strong>landsting</strong>s kvinnofridsarbete<br />
I juni 2004 beslutade <strong>landsting</strong>sfullmäktige att permanenta kvinnofridsprojektet. Syftet<br />
med en permanent kvinnofridsresurs är att vara en specialist- och stödfunktion till hälso-<br />
och sjukvården och därmed verka för att våldsutsatta kvinnors behov tillgodoses inom<br />
ramen för vårt ansvar och uppdrag. Målet med detta arbete är att:<br />
− Öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor generellt men också specifikt<br />
uppmärksamma grupper av våldsutsatta kvinnor med särskilt behov av stöd och<br />
hjälp och även öka kunskapen om våld inom samkönade relationer<br />
− Kontinuerligt erbjuda utbildningar till samtlig personal inom <strong>landsting</strong>et utifrån<br />
aktuell kunskap och forskning inom ämnesområdet<br />
− Förbättra och utveckla omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor<br />
− Förbättra och utveckla omhändertagandet den kvinna eller man som utsatts för<br />
våld av sin partner<br />
− All personal ska känna till våra riktlinjer för omhändertagande av våldsutsatta<br />
kvinnor<br />
− Systematiskt beskriva målgruppens hjälp- och stödbehov genom att få en samlad<br />
bild av omfattning och insatser<br />
− Utveckla spetskompetens i ämnesområdet<br />
− Utveckla metoder och modeller specifikt riktade mot våldsutsatta kvinnor och<br />
våldsutsatta i samkönade relationer<br />
− Landstinget är en aktiv part i det <strong>län</strong>sövergripande arbetet för kvinnofrid<br />
− Landstinget är en aktiv part i det lokala arbetet för kvinnofrid<br />
− Samverka med universitetets vårdutbildningar för att integrera kunskapen om<br />
ämnesområdet inom aktuella vårdutbildningar<br />
Kurator för patienter utsatta för våld i nära relation på USÖ.<br />
Verksamheten startades januari 2008. Verksamheten riktar sig till kvinnliga och manliga<br />
patienter, som är eller har varit utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld eller<br />
hot om våld av nuvarande eller tidigare partner eller familjemedlem.<br />
Under 2008 har 19 kvinnor efter inledande samtal, råd och stöd i en akut eller icke-akut<br />
situation, avböjt vidare kontakt. Av dessa har 13 kvinnor inkommit akut och kan ha haft<br />
förövaren med sig på sjukhuset eller varit omotiverad/oförmögen att förändra sin<br />
situation. Tre av kvinnorna har haft pågående kontakt med annan kurator el dyl och<br />
återgått till den kontakten efter rådgivning kring misshandelssituationen.<br />
Ytterligare 35 kvinnor har återkommit på uppföljande, bearbetande, rådgivande och/eller<br />
motiverande samtal. Dessa samtalsserier har bestått i mellan 2 och 14 samtal och<br />
flertalet är vid årsskiftet 2008/2009 fortsatt aktuella. Förutom samtal har kuratorn även<br />
medverkat som stödperson vid rättegångar, polisförhör, möten med socialtjänst och<br />
advokat.<br />
9
Under året har även kliniker på USÖ och olika arbetsgrupper fått utbildnings- och<br />
informationsinsatser. Information om funktionen har även spridits via hemsidan på<br />
intranätet samt genom artiklar i Nerikes Allehanda och Tebladet.<br />
En detaljerad beskrivning av verksamheten återfinns i verksamhetsberättelsen.<br />
Utbildningsinsatser<br />
Landstingets kvinnofridssamordnare har kontinuerligt föreläst om kvinnofridsområdet<br />
på Hälsoakademin, samt återkommande på AT-läkarutbildningen.<br />
Mödrahälsovården har återkommande fått utbildning i syfte att ställa rutinmässiga frågor<br />
om våld i samband med graviditet.<br />
De nätverk för kvinnofrid som finns på respektive sjukhus har kontinuerligt erbjudits<br />
utbildning inom området.<br />
Den handbok som togs fram av <strong>landsting</strong>et i Skåne kring Hälso- och sjukvårdens arbete<br />
med hedersrelaterat våld har distribuerats till alla enheter inom <strong>landsting</strong>et och<br />
utbildningsdagar har genomförts för all personal.<br />
Under året har vårdcentralerna besökts av kvinnofridssamordnaren i syfte att presentera<br />
de riktlinjer och den webb som finns inom <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>s <strong>landsting</strong> med aktuella riktlinjer<br />
och checklistor samt <strong>län</strong>kar till externa aktörer och samverkanspartners.<br />
7.9 Polisens kvinnofridsarbete<br />
Inom svensk polis är våld i nära relation ett prioriterat område. Stora resurser har satsats<br />
i projektet ”Brott i nära relationer” som har genomförts 2007–2009. Projektet har<br />
resulterat i en handbok för handläggningen av dessa brott samt hot- och riskanalyser. En<br />
rikstäckande informationskampanj ”Kom till oss”, som syftar till att just fler våldsutsatta<br />
ska komma till polisen och göra anmälan pågår. En interaktiv utbildning erbjuds till alla<br />
inom polisen som kommer i kontakt med dessa brott. I <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> har polisen utbildat<br />
400 anställda.<br />
I verksamhetsplanen för 2010 prioriterar polisen dessa brott, både vad gäller utredning,<br />
skydd- och säkerhetsarbete. Polisen har ett nära samarbete med åklagarna och<br />
kvinnocentrum i <strong>Örebro</strong>. Särskilt lämpade och utbildade utredare handlägger dessa<br />
ärenden. Polisen har för avsikt att utöka vårt samarbete med andra aktörer och att arbeta<br />
mer med förebyggande insatser.<br />
7.10. Frivilligorganisationernas arbete<br />
Kvinnohuset i <strong>Örebro</strong><br />
Kvinnohuset i <strong>Örebro</strong> erbjuder professionell hjälp och en fristad åt våldsutsatta kvinnor<br />
och barn. Kvinnohuset är en ideell förening med en mångårig erfarenhet av<br />
misshandelsrelationer.<br />
Den största delen av arbetet består av stödjande och rådgivande samtal via telefon eller<br />
vid besök på Kvinnohuset – men Kvinnohuset har också ett skyddat boende för hotade<br />
kvinnor som tvingats lämna sina hem. Boendet har plats för åtta kvinnor, med eller utan<br />
10
arn. För att stötta de mammor och barn som bor på Kvinnohuset erbjuds mammorna<br />
regelbundna samtal med barnpsykolog, då även barnpedagogerna från Kvinnohuset<br />
deltar.<br />
Kvinnohuset tar i genomsnitt emot en ny kontakt per arbetsdag. Det vanligaste är att<br />
kvinnan själv ringer upp, men ibland är det någon annan som tar kontakt. Det kan vara<br />
en myndighetsperson, anhörig eller vän som vill ha råd om hur man kan stötta en<br />
misshandlad kvinna.<br />
Den som ringer till Kvinnohuset får vara helt anonym. Resultatet av en ny kontakt kan<br />
se lite olika ut. Några kvinnor återkommer för samtal på telefon eller vid inbokade<br />
besök. Några kvinnor flyttar in på Kvinnohuset för skyddat boende. Varje år genomförs<br />
cirka tusen samtal på Kvinnohuset. Det är enbart personal med lång yrkeserfarenhet och<br />
socionomutbildning eller motsvarande som arbetar med dessa stödsamtal.<br />
Barnprojektet på Kvinnohuset startade i oktober 2006 och har som syfte att både<br />
synliggöra och tillgodose barnens behov. Två specialpedagoger har anställts för att<br />
stödja barnen som bor på Kvinnohuset genom lek, skapande och samtal.<br />
Barnpedagogerna bistår även mammor och barn i kontakter med skola, barnomsorg,<br />
sjukvård och andra myndigheter. När barnen flyttar från Kvinnohuset finns det möjlighet<br />
till fortsatt stöd och samtal med pedagogerna.<br />
Kvinnohuset i <strong>Örebro</strong> driver även en volontärverksamhet till stöd för utsatta kvinnor.<br />
Kvinnohuset i Karlskoga<br />
Kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga-Degerfors är en ideell förening som bland annat<br />
driver Kvinnohuset i Karlskoga. Föreningen har både anställda och stödpersoner till stöd<br />
för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Kvinnohuset i Karlskoga har även ett skyddat<br />
boende för våldsutsatta kvinnor.<br />
<strong>Örebro</strong> tjejjour<br />
<strong>Örebro</strong> tjejjour är en partipolitisk och religiöst obunden feministisk förening, vars<br />
huvudsyfte är att skapa en fristad för tjejer som är, eller har varit utsatta för fysiskt,<br />
psykiskt eller sexualiserat våld i olika former. <strong>Örebro</strong> tjejjour vill också stötta de tjejer<br />
som känner sig ensamma eller de som har behov av att prata med någon. Alla tjejer är<br />
välkomna och inga problem är för små. För jouren är det viktigt att alla tjejer som<br />
vänder sig dit själva bestämmer om och när de vill dela med sig av sina upplevelser. Det<br />
är viktigt att de tjejer som kontaktar jouren känner sig trygga i att delge sina berättelser,<br />
vilket självklart innebär att de som engagerat sig i jouren har avgett ett tystnadslöfte.<br />
Jouren har ingen anmälningsplikt men hjälper gärna till vid eventuella kontakter med<br />
polis och andra myndigheter. Vid sådana eventuella kontakter tar jouren alltid tjejernas<br />
parti och stödjer deras beslut vad som än händer.<br />
Tjejjouren har dels en jourkväll (måndagar 18–22) då alla tjejer är välkomna att ringa,<br />
chatta eller e-posta och även grupp som möter ungdomsgrupper och diskuterar<br />
jämställdhet och könsroller genom värderingsövningar.<br />
Medlemmarna är tjejer mellan 20–30 år som arbetar aktivt inom jouren. Alla har deltagit<br />
i en studiecirkel för att kunna bemöta de tjejer som kontaktar jouren på bästa sätt.<br />
Studiecirkeln omfattar utbildning inom tjejjoursarbete, mäns och pojkars våld mot<br />
11
kvinnor och flickor, feminism och lagar och rättigheter. Tjejerna i jouren fungerar inte<br />
som psykologer utan snarare som medmänniskor som lyssnar och stöttar tjejer på deras<br />
egna villkor.<br />
Brottsofferjourerna<br />
Brottsofferjouren (BOJ) arbetar ideellt med att lämna stöd och hjälp till personer som<br />
blivit utsatt för ett brott. BOJ har ett antal stödpersoner knutna till sig, som med empati<br />
och omtanke kan ställa upp för brottsoffer och som kan få en personlig kontakt med en<br />
stödperson som lyssnar och hjälper till. Som brottsoffer hamnar man ofta i en<br />
krissituation och behöver hjälp och information om bland annat polisförhör, rättegång,<br />
kontakt med olika myndigheter, försäkrings- och skadeståndsfrågor.<br />
Varje stödperson ger ett etiskt tystnadslöfte. Ett etiskt tystnadslöfte är ett skriftligt löfte<br />
som är personligt bindande. BOJ:s stödpersoner är utbildade och godkända av BOJ:s<br />
styrelsen. Kontakten med BOJ är helt kostnadsfri. I samarbete med Karlskoga och<br />
Degerfors kommuner har BOJ nu en självhjälpsgrupp för kvinnor som varit utsatta för<br />
våld av sin partner.<br />
Kvinnorna träffas en kväll i veckan under några månader då de utbyter erfarenheter,<br />
tankar och funderingar kring vad de utsatts för.<br />
Tjejträffarna är ett samarbete mellan Hällefors kommun och brottsofferjouren och syftar<br />
till att stärka tjejernas självkänsla och självbild – Tjejer kan och får!<br />
Dessutom ska de ge tjejerna utrymme för att mötas och samtal runt allvarliga ämnen som<br />
våld, övergrepp, utseende, kompisar och mycket mer. Gruppen träffades under tio<br />
veckor.<br />
Under höstterminen 2009 startade grupper i Hällefors och i Degerfors.<br />
8. Insatser till våldsutövare<br />
8.1 Manfred<br />
Manfred kom till genom en motion i <strong>landsting</strong>et och beslut av styrelsen för psykiatri och<br />
habilitering. Familjerådgivningen fick uppdraget att starta en behandling som riktade sig<br />
till män som använt våld i relation till sin kvinnliga partner. En referensgrupp bildades<br />
med deltagare från Kommunförbundet, <strong>Örebro</strong> kommun, Polisen och Frivården samt<br />
<strong>landsting</strong>ets familjerådgivning.<br />
Frivården har varit en viktig samarbetspartner där man efterfrågade behandlingsplatser<br />
för män dömda till kontraktsvård.<br />
Våren 2004 startade familjerådgivningen samtalsgruppen och fram t.o.m. hösten 2009<br />
har 27 män deltagit i Manfred. Sex av männen har vänt sig frivilligt till behandlingen<br />
medan 19 deltagit som följd av kontraktsvård. Två män har i samband med dom haft<br />
föreskrift att vända sig till Manfred. Manfred har sålunda från start varit en verksamhet<br />
både för dömda och frivilliga. Rekryteringen av frivilliga har varit synnerligen trög,<br />
12
cirka 80 procent har varit dömda till behandlingen. Det är siffror som är desamma som<br />
erfarenheter från bl. a Uppsala.<br />
Behandlingsprogrammet har bestått av gruppsamtal en gång i veckan vid minst 20<br />
tillfällen oavsett om man varit dömd eller frivillig. Den uppföljning och utvärdering av<br />
behandlingen som funnits har varit det samtal man på Manfred haft med mannen ett<br />
halvår efter avslutad behandling. Av de kontraktsdömda har enligt Frivården en man<br />
återfallit.<br />
En övergripande reflektion och frågeställning blir hur man kan nå och etablera kontakt<br />
med män som vill reflektera över och förändra sitt beteende.<br />
Manfred anser att det behövs ett regionalt centrum som kan vara en mer<br />
kunskapsproducerande och sammanhållen specialitet i behandling av familjevåld.<br />
Metodiskt och i frågor som även hänger samman med skyddsaspekter behövs ett<br />
professionellt samarbete mellan insatser för såväl offer som förövare. En sammanhållen<br />
institution med ett samhälleligt uppdrag skulle också ha gynnsamma effekter vad gäller<br />
att kunna nå fram till fler män. Nu spretar insatserna olyckligt och viktiga erfarenheter<br />
går förlorade.<br />
Från årsskiftet 2010 kommer Frivården själv att sörja för behandling för de män som<br />
döms till kontraktsvård utifrån ett särskilt uppdrag från regeringen, som innebär att<br />
kriminalvården ska arbeta med våld i nära relation och sexualbrott. Beslutet är att<br />
kriminalvården ska bedriva ett program för sexualbrottsdömda och ett program för annat<br />
våld i nära relation. Detta är ett nationellt uppdrag som kräver omfattande<br />
utbildningsinsatser. Flera enheter har redan börjat arbeta med programmen och<br />
kontinuerlig utvärdering sker.<br />
Rekryteringen till Manfred förändras därmed drastiskt.<br />
Tillsammans med andra överväganden innebär det att Manfred upphör med sin<br />
verksamhet.<br />
Även kriminalvården anser att det behövs ett <strong>län</strong>salternativ för män som använder våld.<br />
Det torde utgöra ett mycket bra alternativ för de män som vill förändra sitt beteende i tid<br />
och på så vis inte hamna inom kriminalvården.<br />
Kriminalvården avser att fortsätta ha en person med i Länsgruppen för att delta i<br />
samverkan med övriga aktörer.<br />
8.2 Mansmottagningen i <strong>Örebro</strong><br />
Mansmottagningen i <strong>Örebro</strong> har sökt och beviljats medel genom de statsbidrag som<br />
fördelats via Länsstyrelsen för att starta en egen mottagning. Mansmottagningen i<br />
<strong>Örebro</strong> vänder sig till män i kris boende i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong>. Det är en resurs inom föreningen<br />
Mansforum. Verksamheten innehåller telefonmottagning, individuella samtal och<br />
gruppverksamhet<br />
8.3 <strong>Örebro</strong> kvinnocentrums insatser för män som utsätter<br />
kvinnor i nära relation för våld<br />
<strong>Örebro</strong> kommun beviljades medel för uppsökande verksamhet gentemot män som utövar<br />
13
utövar våld i nära relation. Kvinnocentrum kommer att vara basen och projekttiden är<br />
under ett år med start 1/1 2010. Man har rekryterat och anställt en person vars<br />
arbetsuppgift är att genomföra en kartläggning av behov och resurser kring män som<br />
utövar våld i nära relation, bedriva uppsökande verksamhet gentemot män som utövar<br />
våld i nära relation och upprätta rutiner för intern och extern samverkan kring män som<br />
utövar våld i nära relation.<br />
8.4 Länsstyrelsens slutsatser om stöd och behandling av<br />
våldsutövande män<br />
I Länsstyrelsen tillsyn konstaterades det att bedömningskriteriet ”Socialtjänsten har<br />
insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående” kan anses vara uppfyllt<br />
i och med att våldsutövande män hänvisas till Manfred och att socialnämnden även till<br />
viss del kan erbjuda en samtalskontakt med nämndens egen personal.<br />
Länsstyrelsen anser inte att det är rimligt att mindre kommuner kan ha en egen<br />
verksamhet för våldsutövande män, men en sådan verksamhet skulle dock kunna byggas<br />
upp gemensamt av flera kommuner.<br />
8.5 Insatser till män ett utvecklingsområde<br />
Både vid de samverkanskonferenser som anordnats samt utifrån Manfreds och<br />
kriminalvårdens erfarenheter konstateras att behovet av och tillgängligheten till stöd och<br />
behandling för män som använder våld i nära relation behöver ses över för att denna<br />
målgrupp skall omfattas av stöd och behandling oavsett var de i <strong>län</strong>et de är bosatta.<br />
9. Insatser riktade till barn som upplevt våld<br />
9.1 Barnahus – en <strong>län</strong>sövergripande resurs<br />
Barnahus <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> är en samverkan mellan åklagare, polis, socialtjänst, rättsläkare,<br />
barnläkare och barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Tanken är att barn och unga som<br />
misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp och/eller andra vålds- och fridsbrott endast<br />
ska behöva åka till en plats, som i så stor utsträckning som möjligt ska upplevas som<br />
välkomnande och trygg.<br />
Barnahuset är en resurs för hela <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> och ett gemensamt åtagande från alla<br />
myndigheter.<br />
På Barnahuset finns två samordnare. Deras roll är att samordna arbetet och krisstöd till<br />
barn och föräldrar. Detta gäller oavsett om åtal väcks och oavsett om det blir en fällande<br />
dom eller inte. När en anmälan om våld och/eller sexuellt övergrepp kommer till polis<br />
eller socialtjänst aktualiseras ärendet på ett samråd på Barnahus. Samordnarna på<br />
Barnahuset tar inte över de samverkande parternas ansvar.<br />
14
Målgruppen är barn och unga under 18 år som misstänks ha utsatts för sexuella<br />
övergrepp och andra vålds- och fridsbrott i nära relationer. Barn och unga under 15 år<br />
som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp och andra vålds- och fridsbrott utanför<br />
nära relationer.<br />
Målet med verksamheten är att barnets rättigheter ska sättas i centrum genom ett<br />
gemensamt och tydligt barnperspektiv. Verksamheten ska vara ett skydd och ett stöd för<br />
barnet.<br />
Barnahus ska bidra till att de barn som utsätts för våld och övergrepp i allt större<br />
utsträckning blir uppmärksammade och att de får det stöd och den behandling som<br />
krävs. Alla insatser ska syfta till att de fysiska och psykiska skador som barnet åsamkats<br />
inte ska hindra barnets fortsatta utveckling. Alla involverade huvudmän ska kunna<br />
bedriva ett effektivt och korrekt utredningsarbete. Barnahuset finns på Ribbingsgatan i<br />
<strong>Örebro</strong>.<br />
9.2 Kvinnocentrum i <strong>Örebro</strong>s barnverksamhet<br />
En heltidstjänst riktad till barn finns inom Kvinnocentrum och inriktas på direkta<br />
insatser för barnen men även på insatser till mammorna som bidrar till trygghet, stöd och<br />
behandling för barnen. De insatser som erbjuds barnen är i första hand lekarbete,<br />
individuella samtal och s.k. Trappansamtal. Det dagliga arbetet består i att samtala och<br />
stötta kvinnor och barn, att utveckla metoder och arbetssätt, att förkovra sig och utbilda<br />
sig inom området.<br />
9.3 Kvinnohuset i <strong>Örebro</strong>s barnprojekt Oasen<br />
Barnprojektet på Kvinnohuset startade i oktober 2006 och har som syfte att både<br />
synliggöra och tillgodose barnens behov. Två specialpedagoger har anställts för att<br />
stödja barnen som bor på Kvinnohuset genom lek, skapande och samtal.<br />
Barnpedagogerna bistår även mammor och barn i kontakter med skola och barnomsorg,<br />
olika myndigheter och sjukvård. Det är möjligt att få fortsatt stöd och samtal med<br />
pedagogerna när barnen flyttar från Kvinnohuset.<br />
9.4 Reflektioner från Regionförbundet <strong>Örebro</strong>s projekt ”Barn<br />
med ”krångel” i familjen”.<br />
Projektets två huvudmål var att ge tillgång till kompetens för att driva barngrupper för<br />
barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykiskt ohälsa eller andra barn<br />
som far illa i hemmet. Dessa båda grupper överlappar till viss del gruppen barn som<br />
upplever våld. Under den grundutbildning som genomfördes under tre dagar fanns ett<br />
avsnitt om familjevåld. Enligt projektledaren behöver vi fortsatt synliggöra och<br />
uppmärksamma barn som upplever och bevittnar våld, då detta inte varit en uttalad<br />
målgrupp i detta projekt.<br />
15
10. Utvecklingsmedel till utökat stöd<br />
I syfte att på lokal nivå förstärka och utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn<br />
som bevittnat våld har 109 miljoner kronor avsatts 2009 av regeringen. Länsstyrelsen i<br />
<strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> har för 2009 fördelat 3,1 miljoner kronor till <strong>län</strong>ets kommuner för insatser –<br />
antingen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner eller organisationer. De<br />
projekt som fått bidrag under 2009 är:<br />
− <strong>Örebro</strong> kommun till projektet ”Våld i nära relation”<br />
− Kvinnohuset i <strong>Örebro</strong> till barnverksamhet<br />
− <strong>Örebro</strong> Tjejjour till stöd för verksamheten<br />
− <strong>Örebro</strong> mansmottagning till projektet ”Behandling av våldsbenägna män i nära<br />
relationer”<br />
− Socialnämnden i Degerfors kommun – i samverkan med Socialnämnden i<br />
Karlskoga kommun och Brottsofferjouren Västra Bergslagen till projektet<br />
”Utsatta kvinnor som bevittnat våld”<br />
− Socialnämnden i Karlskoga kommun projektet ”Utarbetande av<br />
kvalitetsåtagande”<br />
− Kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga–Degerfors till fyra mindre projekt inom<br />
verksamheten<br />
− Socialnämnden i Lindersbergs kommun till ett samverkansprojekt med<br />
Brottsofferjouren Västra Bergslagen.<br />
11. Utvecklingsmedel till lokal samverkan<br />
Länsstyrelsen har fått i uppdrag att fördela utvecklingsmedel till <strong>län</strong>ets kommuner för<br />
lokal samverkan för kvinnofrid. Länsstyrelsen har fördelat 390 000 kr. Dessa pengar<br />
har fördelats till två samverkansprojekt mellan <strong>Örebro</strong> kommuns kvinnocentrum och<br />
Universitetet i <strong>Örebro</strong>.<br />
"Samverkan praktiker –Universitetet, Högskolekurs i Kvinnofridskunskap".<br />
"Våldsutövande mäns och våldsutsatta kvinnors föräldraskap".<br />
12. Hedersrelaterat våld<br />
12.1 Bidrag till projekt mot hedersrelaterat våld<br />
Den satsning som påbörjades 2003 fortsätter fram t o m 2010 och Länsstyrelsen i <strong>Örebro</strong><br />
har nu fördelat de pengar som anslagits 2009 till olika projekt. De organisationer och<br />
kommuner som fått del av pengarna är:<br />
16
− Islamiska kulturcentret i <strong>Örebro</strong> – i samarbete med <strong>Örebro</strong> moské,<br />
Shiamuslimska församlingen, Bosniska-Islamiska församlingen och Svenska<br />
Kyrkan<br />
− Kumla kommun, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden<br />
− <strong>Örebro</strong> kommun, kommunledningskontoret<br />
− <strong>Örebro</strong> kommun, Vivallaskolan, introduktionsskolan<br />
− <strong>Örebro</strong> kommun, Virginska skolan<br />
− Hallsbergs kommun, flyktingmottagningen<br />
− <strong>Örebro</strong> kommun, Mottagning och integration<br />
12.2 Resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck<br />
Flera personer inom olika verksamhetsområden i <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> har fått utbildning för att<br />
utgöra en resursgrupp. Personerna i resursgruppen kan kontaktas för samråd, stöd och<br />
vägledning när det gäller ärenden rörande hedersrelaterat våld, i första hand för sin egen<br />
yrkeskår, men också för andra som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som<br />
är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld.<br />
Länsstyrelserna i mellansverige har också under våren 2009 genomfört<br />
en spetskompetensutbildning om hedersrelaterat våld och förtryck för nya<br />
resurspersoner. Femton personer från olika verksamheter i <strong>län</strong>et har deltagit i denna<br />
utbildning och förstärker nu <strong>län</strong>ets resursgrupp.<br />
13. Prostitution och människohandel<br />
Genom regeringsbeslut fick Länsstyrelserna i uppdrag att genomföra insatser för stärkt<br />
regional samverkan med syfte att motverka prostitution och människohandel för sexuella<br />
ändamål samt öka skyddet och stödet till utsatta.<br />
I Regeringens skrivelse, Handlingsplan mot prostitution och människohandel för<br />
sexuella ändamål, framgår att Länsstyrelsen bör se över möjligheterna att beakta dessa<br />
frågor på ett mer aktivt sätt inom sin egen verksamhet.<br />
Syftet är att informera om prostitution och människohandel för sexuella ändamål, om<br />
gällande lagstiftning och vart man kan vända sig om man tror att någon är utsatt.<br />
Förutom utbildning till branschfolk är målet är att etablera ett långsiktigt samarbete med<br />
representanter för de olika målgrupperna.<br />
Ett annat syfte är att stärka samverkan mellan myndigheter, kommuner och <strong>landsting</strong> i<br />
<strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> i arbetet med att bekämpa människohandel för sexuella ändamål och<br />
prostitution.<br />
Under våren 2010 avser Länsstyrelsen att anordna informationsmöten med olika aktörer<br />
på den marknad där prostitution och människohandel förekommer. Särskilt fokus bör<br />
ligga på att stärka det förebyggande arbetet på lokal nivå. Det kan ske genom utbyte av<br />
17
erfarenheter av samarbete med olika branscher inom t.ex. taxi, hotell och<br />
restaurangnäringen.<br />
14. Förebyggande arbete<br />
I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)”Utveckling pågår – En kartläggning av<br />
kvinnofridsarbetet i kommuner <strong>landsting</strong> och regioner” beskrivs förebyggande arbete för<br />
kvinnofrid, dels utifrån insatser som vänder sig till hela befolkningen generellt för att<br />
inte våld ska uppstå samt insatser till specifika grupper med gemensamma behov att<br />
förhindra våldsutövning eller vidare våldsutsatthet.<br />
Dels tar rapporten upp att kvinnors rädsla begränsar det dagliga livet för kvinnor. Var<br />
fjärde kvinna uppger att hon känner sig otrygg när hon går ute en sen kväll i sitt<br />
bostadsområde (Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar) Att arbeta med att<br />
göra miljön tryggare på olika sätt är ett område. Boverket har också fått i uppdrag att<br />
fördela medel för projekt kring trygga miljöer, där kommuner i <strong>län</strong>et kan söka<br />
projektmedel. I skrivande stund vet vi inte ännu vilka som erhållit dessa.<br />
För att uppnå kvinnofrid behöver vi uppnå jämställdhet. En annat område att arbeta med<br />
är därför att förändra normer kring maskulinitet, makt och våld. I de diskussioner som<br />
det refererats till tidigare föreslås att det kan ske dels genom att ge personal i skolan<br />
ökad kunskap och också att integrera denna kunskap i t.ex. livskunskap, socialt och<br />
emotionellt lärande och andra befintliga metoder som används i skolan. Att anställa fler<br />
genuspedagoger i skolan är också ett förslag.<br />
Till de förebyggande arbetet hör också insatser för att nå en bredare kunskapshöjning<br />
hos allmänheten om våld mot kvinnor. Ett exempel på detta är polisens kampanj ”Kom<br />
till oss” som dels ger ökad kunskap men också vänder sig direkt till våldsutsatta med<br />
uppmaningen att anmäla brottet.<br />
Ett annat exempel är temakvällar som anordnats i bl.a. <strong>Örebro</strong> i samband med att<br />
handlingsplanen för kvinnofrid presenterades.<br />
14.1 Information till gärningspersoner, brottsdrabbade och<br />
allmänhet<br />
Att både våldsdrabbade och gärningspersoner ska ha tillgänglig information och<br />
dessutom nås av uppsökande insatser är också något som syftar till att förhindra<br />
upprepad utsatthet. Nedan redovisas den information som finns tillgänglig i <strong>län</strong>et.<br />
Länets kommuner<br />
Nästan alla hemsidor har någon form av information, i skrivande stund ej alla. Precis<br />
som med planerna är de lite olika utformade, har olika struktur, är olika omfattande och<br />
vänder sig till olika målgrupper. Några har även tagit fram riktat informationsmaterial.<br />
(Se avsnitt nuläget.)<br />
18
Polisen<br />
Polisen har riktad information till brottsdrabbad och gärningsperson och genomför även<br />
nu en riktad informationskampanj som kommer att bli permanent information på<br />
hemsidan.<br />
Hälso- och sjukvård<br />
Inom <strong>landsting</strong>et finns idag riktad skriftlig information till den våldsdrabbade kvinnan<br />
men ingen <strong>landsting</strong>sövergripande extern gemensam information till våldsutsatta. Detta<br />
är i skrivande stund under utarbetning. Intern information och <strong>landsting</strong>ets<br />
kvinnofridsarbete och USÖ kuratorsfunktion finns både på papper och webb.<br />
Frivilligorganisationer<br />
Kvinnohusen, BOJ, RFSL har både information i form av broschyrer och på webben.<br />
Kvinnohuset i <strong>Örebro</strong>s information är också översatt till farsi, sorani, engelska och<br />
arabiska.<br />
Stiftelsen Tryggare <strong>Örebro</strong> <strong>län</strong> bygger upp en brottsofferportal för <strong>län</strong>et.<br />
Utmaningar<br />
I diskussioner i Länsgruppen för kvinnofrid och i de diskussioner som refererats till<br />
tidigare i detta dokument har dessa utmaningar lyfts fram när det gäller information:<br />
- Att utveckla <strong>län</strong>sgemensam information som våldsutövande,<br />
våldsdrabbade/anhöriga lätt hittar, där både ett sammanhållet budskap och aktuellt<br />
stöd presenteras.<br />
- Information behöver vara tillgänglig för alla genom att den är anpassad till grupper<br />
med olika typer av funktionsnedsättning och översatt till de olika språk som finns<br />
representerade i <strong>län</strong>et.<br />
15. Samverkan<br />
15.1 Regional nivå<br />
Länsgruppen för kvinnofrid beskrivs i inledningen av detta dokument och har framförallt<br />
samverkat kring <strong>län</strong>sgemensamma utbildningsinsatser och samverkanskonferenser.<br />
Delar av Länsgruppen har även fungerat som referensgrupp i arbetet med de två kurser<br />
som nu genomförs på universitetet. Se 7.2 Aktuella kurser på <strong>Örebro</strong> universitet.<br />
15.2 Lokal nivå<br />
Samverkansgrupper för kvinnofrid finns i Karlskoga, Lindesberg och Nora. Dessutom<br />
har grupper tillskapats i arbetet med handlingsplaner. Samverkan och samarbetet sker<br />
också i konkreta ärenden mellan olika aktörer. Detta finns mer utförligt beskrivet i<br />
respektive handlingsplan.<br />
19
15.3 Avtal socialjour<br />
Askersund, Hallsberg och Lekeberg har avtal med socialjouren efter kontorstid för att de<br />
kvinnor som behöver skyddat boende ska kunna få det på kvinnohuset i <strong>Örebro</strong>.<br />
15.4 Säkra fortsatt samverkan<br />
I Länsgruppen och vid samverkanskonferensen för kvinnofrid påtalas vikten av att<br />
fortsatt säkra en fungerande samverkan och samordning på regional och lokal nivå, både<br />
inom respektive myndighet, men också mellan olika aktörer.<br />
20