Kvinnofridsarbetet i Örebro län - Örebro läns landsting

Kvinnofridsarbetet i Örebro län
- nulägesbeskrivning

Förord
1997 tog Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro läns landsting initiativ till projektet
”Våld mot kvinnor”. 2002 tillkom länsgruppen för kvinnofrid på uppdrag av landshövdingen
och landstingsdirektören. Länsstyrelsen har idag regeringens uppdrag att samordna
kvinnofridsarbetet
Landstingets kvinnofridssamordnare har fungerat som sammankallande i länsgruppen för
kvinnofrid och tjänsteman på Länsstyrelsen som ansvarig för samordningsinsatserna och
projektmedlen i länet.
I februari 2009 beslutade landstingsstyrelsen att uppdra till Genusis, landstingets
jämställdhetskomitté, att i utarbeta ett förslag till samordnat handlingsprogram för kvinnofrid i
Örebro län. I linje med tidigare arbete betonades vikten av att detta sker i nära samverkan och
samarbete med övriga aktörer. En första upptaktskonferens anordnades i juni tillsammans med
länsgruppen för kvinnofrid för att komma igång med arbetet.
Landstingsstyrelsens ordförande och landshövdingen har tagit initiativ till att skapa en
styrgrupp för arbetet och också efterfrågat denna nulägesbeskrivning som en utgångspunkt för
arbetet.
Nulägesbeskrivningen ger en bild av kvinnofridsarbetet i Örebro län så som det presenterats i
Länsgruppen för kvinnofrid och vid de samverkanskonferenser som anordnats inom ramen för
Länsstyrelsens samordningsuppdrag kring kvinnofrid.
Beskrivningen tar också upp viktiga utmaningar inför formandet av ett länsgemensamt
handlingsprogram och har sammanfattats av Lilian Iwarson Sporrong, sammankallande i
länsgruppen för kvinnofrid.
Örebro dec 2009-12-18

Innehåll
1. Bakgrund............................................................................................................................... 1
2. Uppdrag och syfte................................................................................................................. 1
3. Organisation ......................................................................................................................... 2
4. Handlingsplaner i länet........................................................................................................ 4
5. Utvecklingsområden utifrån regional tillsyn och den nationella sammanställningen... 4
6. Utbildningsinsatser............................................................................................................... 5
6.1 Läns- och länsdelsgemensamma ...................................................................................... 5
6.2 Aktuella kurser på Örebro universitet .............................................................................. 5
6.3 Utvecklingsområden inom utbildning - och metodutveckling......................................... 5
7. Nulägesbeskrivning .............................................................................................................. 6
7.1 IFO-syds kvinnofridsarbete.............................................................................................. 6
7.2 Kvinnofridsgruppen i Lindesberg .................................................................................... 7
7.3 Kvinnofridsarbetet i Nora kommun ................................................................................. 7
7.4 Kvinnofridsarbetet i Karlskoga-Degerfors....................................................................... 7
7.5 Kvinnofridsarbetet i Örebro kommun .............................................................................. 8
7.6 Hällefors........................................................................................................................... 8
7.7 Ljusnarsberg..................................................................................................................... 8
7.8 Örebro läns landstings kvinnofridsarbete......................................................................... 9
7.9 Polisens kvinnofridsarbete ............................................................................................. 10
7.8. Frivilligorganisationernas arbete................................................................................... 10
8. Insatser till våldsutövare ................................................................................................... 12
8.1 Manfred .......................................................................................................................... 12
8.2 Mansmottagningen i Örebro........................................................................................... 13
8.3 Örebro kvinnocentrums insatser för män som utsätter kvinnor i nära relation för våld 13
8.4 Länsstyrelsens slutsatser om stöd och behandling av våldsutövande män .................... 14
8.5 Insatser till män ett utvecklingsområde.......................................................................... 14
9. Insatser riktade till barn som upplevt våld...................................................................... 14
9.1 Barnahus – en länsövergripande resurs.......................................................................... 14
9.2 Kvinnocentrums barnverksamhet................................................................................... 15
9.3 Kvinnohuset i Örebros barnprojekt Oasen..................................................................... 15
9.4 Reflektioner från Region Örebros projekt ”Barn med ”krångel” i familjen”. ............... 15
10. Utvecklingsmedel till utökat stöd.................................................................................... 16
11. Utvecklingsmedel till lokal samverkan........................................................................... 16
12. Hedersrelaterat våld ........................................................................................................ 16
12.1 Bidrag till projekt mot hedersrelaterat våld ................................................................. 16
12.2 Resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck ..................................................... 17
13. Prostitution och människohandel ................................................................................... 17
14. Förebyggande arbete........................................................................................................ 18
14.1 Information till gärningspersoner, brottsdrabbade och allmänhet ............................... 18
15. Samverkan ........................................................................................................................ 19
15.1 Regional nivå................................................................................................................ 19
15.2 Lokal nivå..................................................................................................................... 19
15.3 Avtal socialjour ............................................................................................................ 20
15.4 Säkra fortsatt samverkan .............................................................................................. 20

1. Bakgrund
Under åren 1997 – 2001 genomfördes projektet ”Våld mot kvinnor och
omhändertagande av dessa brottsoffer” i Örebro län. Projektets mål var en ökad kunskap
om våldsutsatta kvinnor, ett förbättrat omhändertagande av de utsatta samt att utveckla
samverkan i länet.
2002 tillskapades Länsgruppen för kvinnofrid på initiativ av landstingsdirektören och
landshövdingen. Varje myndighetschef utsåg en person i sin organisation att ingå i
Länsgruppen.
Sammansättningen utgick ifrån de myndigheter och organisationer som har ett uppdrag
utifrån de myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika uppdrag som gavs i
Kvinnofrid SOU 1995:60 samt andra organisationer som aktivt verkar runt frågan.
Länsgruppen startade med inriktningsmålen;
- att det finns handlingsplaner hos alla aktörer
- att lokala samrådsgrupper skapas för området eller integreras i befintliga
samverkansformer såsom exempelvis hälsoråd eller välfärdsråd
- kortare handläggningstider genom en snabb rättsprocess
- ökad kunskap hos berörda aktörer
- ett förbättrat omhändertagande och skydd
- våldsutsatta kvinnor vet vart de ska vända sig vad de kan få hjälp med
- informationsmaterial till våldsutsatta kvinnor
- att barnen uppmärksammas och erbjuds stöd, skydd och behandling
- att de män som använder våld erbjuds behandling.
Syftet har varit att kontinuerligt hålla varandra informerade om det som sker inom
kvinnofridsområdet inom ramen för respektive aktörs arbete samt samordna
länsgemensamma utbildningsinsatser och förslag till utvecklingsområden.
Landstingets kvinnofridssamordnare har fungerat som sammankallande i gruppen.
2. Uppdrag och syfte
Genusis, landstingets jämställdhetskommitté, har på landstingsstyrelsens uppdrag tagit
initiativ till att arbeta fram ett handlingsprogram för kvinnofridsarbetet i Örebro län.
Arbetet ska ske i samverkan med andra viktiga aktörer på området.
En första upptaktsdiskussion genomfördes i juni 2009 i syfte att beskriva nuvarande
kvinnofridsarbete och hur vi går vidare i detta arbete. Deltagarna bestod i huvudsak av
Länsgruppen för kvinnofrid och politiker ur Genusis. Erfarenheterna finns
sammanfattade i ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Inom ramen för Länsgruppens gemensamma aktiviteter genomfördes i december 2008
en samordnings- och samverkanskonferens med syftet att göra en nulägesbeskrivning
1

och lyfta viktiga utvecklingsområden. De gruppdiskussioner som genomfördes under
dagen dokumenterades.
Denna beskrivning är en sammanfattning av dessa två dokument samt diskussioner och
rapporter i den befintliga länsgruppen.
Denna beskrivning är som rubriken antyder endast en kort nulägesbeskrivning och
omfattar inte beskrivningar av respektive aktörs myndighetsspecifika ansvar, då detta
ligger inom ramen för varje aktörs interna arbete och dessutom finns beskrivet i olika
andra rapporter utan syftar framför allt till att beskriva det arbete som gjorts kring
samverkan och samordning och hur detta organiserats hittills samt beskriva de befintliga
verksamheter och de gemensamma utvecklingsområden för länet som förts fram i de
olika forumen ovan.
3. Organisation
Länsgruppen för kvinnofrid i Örebro län bildades 2002. Landshövdingen och landstingsdirektören
bjöd in aktuella aktörer till en första ”samverkanskonferens om våld mot
kvinnor”.
Syftet var att stämma av hur de myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika
uppdragen för kvinnofrid genomförts i vårt län. Mötet enades om att vi behövde fortsätta
arbetet med samordning och samverkan kring kvinnofrid i länet. Därför bildades
länsgruppen för kvinnofrid.
Sedan starten 2002 har landstinget fungerat som sammankallande i Länsgruppen för att
det där finns en central kvinnofridsfunktion med uppdrag att just driva och samordna
kvinnofridsarbetet.
Följande myndigheter och organisationer ingår i Länsgruppen för kvinnofrid:
Frivården, Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Regionförbundet, en kommunal
representant per länsdel, Åklagarmyndigheten, Örebro läns landsting och Örebro
universitet. Dessutom har de två riktade verksamheter som hittills etablerats i länet
funnits med: Kvinnocentrum i Örebro och Manfred. Frivilligorganisationerna som
funnits representerade är: Brottsofferjourerna i Örebro län, Kvinnohuset i Örebro och
RFSL.
På nationell nivå har en handlingsplan tagits fram, som dels resulterat i
myndighetsspecifika uppdrag och åtgärder och dels myndighetsgemensamma uppdrag
kring samordning och samverkan. I denna sammanfattas också viktiga gemensamma
utvecklingsområden.
Länsstyrelsen har fördelat utvecklingsmedel och samordningsmedel och även genomfört
tillsyn av socialtjänstens insatser kring kvinnofrid.
Den länsgrupp för kvinnofrid som tillskapades 2002 har varit en plattform för
erfarenhetsutbyte och diskussion samt en samordnande funktion kring länsövergripande
gemensamma utbildningsinsatser.
I länsgruppen för kvinnofrid har frågan om syfte, sammansättning, uppdrag och mandat
diskuterats återkommande och gruppen konstaterar att det för det fortsatta arbetet krävs
2

ett förtydligande av organisationen av kvinnofridsarbetet samt en precisering av
gruppens fortsatta roll och utformning. En önskan att också få med skola och
ungdomsmottagning samt befintliga mansorganisationer i länet har påtalats.
Under samverkanskonferensen i juni 2009 lyftes följande områden fram som viktiga
förutsättningar för ett fungerande arbete:
− En länsgemensam kartläggning i syfte att beskriva hur arbetet är organiserat
avseende samverkan mellan myndigheter och också samverkan mellan och inom
kommunerna.
− En länsgemensamma inriktning för en klart uttalad gemensam målsättning för
länets kvinnofridsarbete.
− Skapa ett gemensamt dokument som är förankrat och undertecknat av högsta
ledningen i berörda myndigheter och länsorganisationer.
− Se över länsgruppens nuvarande roll och sammansättning samt skapa ett tydligt
uppdrag och mandat för fortsatt arbete.
− Att tydliggöra och särskilja den strategiska och operativa nivån.
För att uppnå detta föreslog mötet att en arbetsgrupp tillskapas för att formulera detta
måldokument, som ska vara konkret, långsiktigt, tydligt, avgränsat, realistiskt, tidsatt
och förankrat, att en styrgrupp för arbetet inrättas av landshövdingen som mottagare av
och uppdragsgivare för måldokumentet, att arbetet organiseras via länsgruppen för
kvinnofrid.
I dagsläget är länsgruppens sammansättning en blandning av operativ och strategisk nivå
vilket har både för- och nackdelar.
Länsgruppen har därför diskuterat behovet av en uppdelning av det strategiska
utvecklingsarbetet som omfattar att arbeta med kunskap och metodutveckling samt att
följa upp de länsgemensamma utvecklingsområdena och det operativa arbetet för en
fungerande aktörskedja och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer, dels de riktade
verksamheterna samt övriga operativa funktioner som arbetar för kvinnofrid i länet.
Samordningsfunktionen är idag den sammanhållande länken för både de strategiska och
operativa delarna som hittills funnits samlade i länsgruppen. Länsgruppen menar att en
förutsättning för ett framgångsrikt fortsatt arbete är att det tydligt framgår vilken aktör
som har samordningsansvaret och att samordningsfunktionen knyts dit.
Ytterligare en aspekt på kvinnofridsarbetet och hur det organiseras är huruvida det även
omfattar ett organisations- och personalperspektiv som beskriver hur vi identifierar och
rehabiliterar anställda som utsätts för våld samt hur vi hanterar anställda
gärningspersoner och deras tillgång till adekvat stöd och behandling.
3

4. Handlingsplaner i länet
I dagsläget har alla aktörer i länet en handlingsplan för kvinnofrid. De är en viktig
utgångspunkt i det lokala kvinnofridsarbetet. Planerna är olika utformade beroende av
när de skrevs och hur de förankrats och är därmed också olika omfattande.
De innehåller rutiner för olika aktörers uppdrag och vilken hjälp och stöd som finns att
tillgå för våldsutsatta kvinnor, några har ett bredare fokus där även särskilt utsatta
grupper enligt den nationella handlingsplanen: våldsutsatta kvinnor med
funktionsnedsättningar, våldsutsatta kvinnor med missbruk, hedersrelaterat och
samkönat våld omfattas, och där även förebyggande arbete och utvecklingsområden
inryms.
Några utmaningar som finns inför revidering av befintliga planer är att säkra ett
likvärdigt skydd oavsett var man bor, då särskilt för insatser till våldsutsatta kvinnor och
barn som tillhör särskilt utsatta grupper såsom våldsutsatta kvinnor med
funktionsnedsättning, våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik, personer utsatta
för hedersrelaterat våld och personer utsatta för samkönat våld, insatser för män
(se separat avsnitt om insatser till våldsutövare), att även fortsatt säkra intern och extern
samverkan och samarbete, kunskaps- och metodutveckling och förebyggande arbete.
5. Utvecklingsområden utifrån regional tillsyn och
den nationella sammanställningen
I den slutrapport av tillsyn som sammanställts av Socialstyrelsen ”Våldsutsatta kvinnor
och barn som bevittnar våld − Alla kommuners ansvar” och i den tillsyn avseende
arbetet med kvinnofridsområdet som gjorts i vårt län framträder några gemensamma
utvecklingsområden:
− Rutiner och organisation för samverkan och samarbete externt och internt
− Kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatta kvinnor
− Bedömning, stöd och behandling till barn som upplevt och bevittnat våld
− Kvalitetssäkrade risk- och säkerhetsbedömningsinstrument
− Kvalitetssäkrade metoder för att upptäcka och bemöta särskilt utsatta grupper
− Behandling av män som använder våld i nära relation
− Uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
− Utveckla metoder för att ta reda på om våld förekommer och i vilken omfattning
En mer detaljerad beskrivning av tillsynen i vårt län finns att läsa på länsstyrelsens
hemsida och den nationella sammanfattningen går att ta del av på Socialstyrelsens
hemsida.
Vid de samverkanskonferenser som beskrivs i inledningen har vikten av att stöd och
skydd till brottsdrabbade samt att stöd och behandling av gärningspersoner säkras
4

utifrån ett lokalt- länsdels- och länsperspektiv påtalats i syfte att erbjuda likvärdiga
insatser oavsett var man bor i länet.
I Socialstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget ”Att uppfylla samhällsansvaret”
beskrivs viktiga utgångspunkter för ett sammanhållet kvinnofridsarbete. Socialstyrelsens
allmänna råd som beslutats i november börjar gälla vid årsskiftet 2009/2010. En
länsgemensam plan för implementering och kunskapshöjande insatser kopplade till
allmänna råd kan vara ett sätt att säkra ett likvärdigt och mer sammanhållet arbete i
länet.
6. Utbildningsinsatser
6.1 Läns- och länsdelsgemensamma
Länsgruppen för kvinnofrid har återkommande anordnat konferenser och
utbildningsdagar som haft fokus på omhändertagande av våldsutsatta kvinnor,
behandling av våldsamma män enligt ”Alternativ til volds” modell, hedersrelaterat våld,
samkönat våld, våld mot kvinnor med missbruksproblematik och våld mot kvinnor med
funktionsnedsättning, förebyggande arbete och spridande av goda exempel.
Även länsdelsgemensamma insatser har genomförts inom dessa områden. (se avsnittet
om respektive kommuns arbete)
6.2 Aktuella kurser på Örebro universitet
Under 2010 startar två kurser inom området på Örebro universitet: ”Samverkan praktiker
- Universitetet, Högskolekurs i Kvinnofridskunskap och ”Våldsutövande mäns och
våldsutsatta kvinnors föräldraskap”. Mer information om dessa båda kurser finns att läsa
på universitetets hemsida.
6.3 Utvecklingsområden inom utbildning - och metodutveckling
Att kontinuerlig bedriva kunskaps- och metodutveckling är angeläget då det fortfarande
finns många utvecklingsområden. Några av de idéer som kom upp och diskuterades på
samverkanskonferensen i juni kan sammanfattas på följande sätt:
− Fortsatta utbildningsinsatser i syfte att öka kunskapen hos de aktörer som
kommer i kontakt med brott i nära relation
− Att skapa ett regionalt nätverk av de personer som idag ingår i nationella nätverk
och andra sakkunniga i syfte att arbeta med metodutveckling
− Initiera forskning om våld genom att inrätta en forskartjänst
− Integrera begreppet i olika akademiska utbildningar som delkurser
− Erbjuda utbildning för rektorer i grund- och gymnasieskola om våld för att få till
stånd att utbildning om våld i nära relationer ska ingå i grund- och
gymnasieskola
5

− Stöd till genuspedagogisk utveckling för länets skolor
Ett önskemål som kommit upp i de lokala samverkansgrupperna är utbildning om
hanteringen av skyddade personuppgifter samt bemötande av personer med olika typer
av skydd. Länsgruppen för kvinnofrid planerar att anordna en länsövergripande
konferens på detta tema under 2010.
Vid den länsgemensamma samverkanskonferensen togs även behovet av fördjupad
kunskap om våld mot s.k. särskilt utsatta grupper, våld i samkönade relationer samt hur
vi når män som använder våld och män som importerar utländska kvinnor upp som
förslag. Man önskar en kontinuerlig fortbildning inom området.
7. Nulägesbeskrivning
Formerna för kvinnofridsarbete, samarbete och samverkan ser olika ut och har
tillskapats utifrån olika förutsättningar, behov, ambitioner och nivå. Allt ifrån
gemensamt riktade insatser och åtgärder till nätverk för utbyte av erfarenheter och
gemensamma utbildningssatsningar. Nedan beskrivs pågående arbete.
7.1 IFO (Individ och familjeomsorg) - syds kvinnofridsarbete
Kommunerna i Sydnärke har gjort en gemensam satsning kring våld i nära relationer
genom att anordna utbildningsdagar med Amphi produktion i april, maj och oktober
2009. Sammanlagt har 60 personer deltagit under totalt två och en halv dag.
Hallsbergs kommun har gjort en riktad informationssatsning och tagit fram broschyrer
och ett kvinnofridsprogram samt ett handlingsplan för IFO.
Kumla kommun har en handlingsplan för kvinnofrid och en särskilt program för insatser
mot hedersrelaterat våld.
Lekebergs kommun har tagit fram en handlingsplan för kvinnofrid och har information
på kommunens hemsida. fyra heldagar och åtta halvdagar med utbildning för
vårdpersonal och politiker har genomförts. Broschyrer med information om vart man
vänder sig samt rutiner för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor har tagits fram.
Laxå kommun har sammanställt en handbok för IFO och en handbok för kommunal
personal.
Man har också gjort en broschyr till kommunal personal om personer som har skyddade
adresser eller skyddad identitet. En grupp bestående av olika personalkategorier i vården
har tillskapats för att diskutera hur man lämnar information mellan varandra och hur
journalföringen ska gå till. I Laxå kommun planeras även en uppföljande utbildningsdag.
Askersunds kommun har tagit fram en handlingsplan för kvinnofrid samt information på
webben om vart man kan vända sig för hjälp och stöd.
För en mer detaljerad beskrivning av varje kommuns ansats och arbete kan man ta del av
den lokala handlingsplanen i kommunen.
6

7.2 Kvinnofridsgruppen i Lindesberg
I november 2002 startade kvinnofridsgruppen i Lindesberg. Det består av representanter
för polis, socialtjänst, vårdcentral, sjukhus och brottsofferstöd. Gruppens syfte är att vara
ett forum för erfarenhetsutbyte och även ett lokalt nätverk för att underlätta samverkan
och samarbete i konkreta ärenden. En handlingsplan med riktat informationsmaterial har
tagits fram och även en lokal kontaktlista att använda i konkreta ärenden.
Lindesbergs kommun har slutit avtal med socialjouren i Örebro för kvinnor som behöver
fysiskt skydd på jourtid.
Ett projekt har också initierats för tillskapande av en lokal brottsofferjour, där en
halvtidstjänst finns som kommer att kunna bemanna jouren 2-3 tillfällen varje vecka.
7.3 Kvinnofridsarbetet i Nora kommun
Sedan i maj 2008 driver Nora kommun (med projektpengar från Länsstyrelsen i Örebro
län) en kvinnojoursverksamhet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
Inom ramen för kvinnojoursverksamheten kan kvinnor som utsatts för våld, hot och
kränkningar i nära relation få stödsamtal och telefonrådgivning. Projektet kommer att
pågå fram till maj 2010. Projektledaren är även sammankallande i Kvinnofridsnätverket
i Nora kommun. Kvinnofridsnätverket bildades hösten 2005. Det består av
representanter för polis, socialtjänst, vårdcentral, brottsofferstöd, Svenska Kyrkans
diakonala verksamhet och Amnestys lokalförening. Syftet med nätverket är att
samverkan inom kvinnofridsfrågorna ska bli stark och att de olika aktörerna använder
varandras resurser.
Projektledaren har under projektets gång arbetat med att sätta fokus på frågan om
kvinnofrid inom kommunen både genom ett operativt och strukturellt arbete.
Projektledaren har också arbetat mycket med samverkan inom och utom kommunen.
Nora kommun har som ett resultat av detta arbete numera ett handlingsprogram för
kvinnofrid. Handlingsprogrammet omfattar en resursinventering, bemötande av
målgruppen våldsutsatta kvinnor och barn, samt riktlinjer när det gäller handläggning av
kvinnofridsärenden. Under projektets gång har också personal inom kommunen utbildats
på området våld mot kvinnor.
Då projektet nu går mot sitt slut förs en diskussion med socialnämnden angående
framtiden för kvinnofridsfrågorna i Nora. Projektledaren hoppas att man hittar en
lösning på detta då projektet har visat att det finns ett behov i kommunen att någon
driver dessa frågor och att vi kan erbjuda våldsutsatta stödsamtal och hjälp. Arbetet
framöver kommer därför att vara fokuserat på hur vi kan lösa dessa behov.
7.4 Kvinnofridsarbetet i Karlskoga-Degerfors
Karlskoga-Degerfors arbetar med att revidera sin tidigare handlingsplan med en
övergripande handlingsplan för våld i nära relationer. Tanken är att den ska ha ett
bredare perspektiv och involvera flera delar i kommunen. Man kommer att arbeta med
fokusgrupper bestående av handläggare, brukare och politiker enligt en modell om
7

kvalitetsåtagande som man gjort kring andra områden. Ett första möte där de olika
aktörernas roller och ansvar har tydliggjorts har genomförts samt att en aktuell
kontaktlista tagits fram.
7.5 Kvinnofridsarbetet i Örebro kommun
Som grund för kvinnofridsarbetet i Örebro kommun ligger ”Handlingsplan för insatser
vid våld mot kvinnor och barn”. Målet i handlingsplanen är att förebygga och minska
våldet, förhindra upprepning av våld samt ge stöd och hjälp till de redan utsatta.
Som en del i Örebro kommuns insatser för att förbättra omhändertagandet av
våldsutsatta kvinnor och barn bildades Kvinnocentrum som startade sin verksamhet
januari 2007.
Kvinnocentrum vänder sig till kvinnor över 18 år och hennes barn som är eller varit
utsatta för våld av närstående. Kvinnocentrum vänder sig även till kvinnor som är aktiva
i ett missbruk och som är eller varit utsatta för våld av närstående.
Syftet med verksamheten är att tydliggöra och förbättra insatserna för de kvinnor och
barn som behöver hjälp och stöd. Varje kvinna som söker stöd i en misshandelssituation
ska välkomnas på Kvinnocentrum. Insatserna består av praktiskt, handlingsinriktat
arbete, samtalsstöd till kvinnorna samt att stötta barnen och även stödja mammorna i att
se barnens utsatthet och behov.
Kvinnocentrum ska informera och sprida kunskap gällande kvinnor och barn som lever i
familjer där våld förekommer.
Kvinnocentrum ska inventera och kartlägga behov av förbättrade insatser gällande
områden som rör kvinnofrid.
Kvinnocentrum ska utveckla samverkan med berörda myndigheter och aktörer.
Från och med årsskiftet finns en särskild tjänst riktad mot män som använder våld, i
syfte att identifiera dessa och erbjuda adekvat stöd och hjälp.
Örebro kommun har även sökt medel för utbildning av personal inom äldrevård och
omsorg.
7.6 Hällefors
I Hällefors kommun finns en handlingsplan för individ- och familjeomsorgens
kvinnofridsarbete. Från och med årsskiftet startat man en kvinnofridsgrupp tillsammans
med brottsofferjouren.
7.7 Ljusnarsberg
I Ljusnarsbergs kommun finns riktlinjer för individ- och familjeomsorgens
kvinnofridsarbete.
8

7.8 Örebro läns landstings kvinnofridsarbete
I juni 2004 beslutade landstingsfullmäktige att permanenta kvinnofridsprojektet. Syftet
med en permanent kvinnofridsresurs är att vara en specialist- och stödfunktion till hälso-
och sjukvården och därmed verka för att våldsutsatta kvinnors behov tillgodoses inom
ramen för vårt ansvar och uppdrag. Målet med detta arbete är att:
− Öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor generellt men också specifikt
uppmärksamma grupper av våldsutsatta kvinnor med särskilt behov av stöd och
hjälp och även öka kunskapen om våld inom samkönade relationer
− Kontinuerligt erbjuda utbildningar till samtlig personal inom landstinget utifrån
aktuell kunskap och forskning inom ämnesområdet
− Förbättra och utveckla omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor
− Förbättra och utveckla omhändertagandet den kvinna eller man som utsatts för
våld av sin partner
− All personal ska känna till våra riktlinjer för omhändertagande av våldsutsatta
kvinnor
− Systematiskt beskriva målgruppens hjälp- och stödbehov genom att få en samlad
bild av omfattning och insatser
− Utveckla spetskompetens i ämnesområdet
− Utveckla metoder och modeller specifikt riktade mot våldsutsatta kvinnor och
våldsutsatta i samkönade relationer
− Landstinget är en aktiv part i det länsövergripande arbetet för kvinnofrid
− Landstinget är en aktiv part i det lokala arbetet för kvinnofrid
− Samverka med universitetets vårdutbildningar för att integrera kunskapen om
ämnesområdet inom aktuella vårdutbildningar
Kurator för patienter utsatta för våld i nära relation på USÖ.
Verksamheten startades januari 2008. Verksamheten riktar sig till kvinnliga och manliga
patienter, som är eller har varit utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld eller
hot om våld av nuvarande eller tidigare partner eller familjemedlem.
Under 2008 har 19 kvinnor efter inledande samtal, råd och stöd i en akut eller icke-akut
situation, avböjt vidare kontakt. Av dessa har 13 kvinnor inkommit akut och kan ha haft
förövaren med sig på sjukhuset eller varit omotiverad/oförmögen att förändra sin
situation. Tre av kvinnorna har haft pågående kontakt med annan kurator el dyl och
återgått till den kontakten efter rådgivning kring misshandelssituationen.
Ytterligare 35 kvinnor har återkommit på uppföljande, bearbetande, rådgivande och/eller
motiverande samtal. Dessa samtalsserier har bestått i mellan 2 och 14 samtal och
flertalet är vid årsskiftet 2008/2009 fortsatt aktuella. Förutom samtal har kuratorn även
medverkat som stödperson vid rättegångar, polisförhör, möten med socialtjänst och
advokat.
9

Under året har även kliniker på USÖ och olika arbetsgrupper fått utbildnings- och
informationsinsatser. Information om funktionen har även spridits via hemsidan på
intranätet samt genom artiklar i Nerikes Allehanda och Tebladet.
En detaljerad beskrivning av verksamheten återfinns i verksamhetsberättelsen.
Utbildningsinsatser
Landstingets kvinnofridssamordnare har kontinuerligt föreläst om kvinnofridsområdet
på Hälsoakademin, samt återkommande på AT-läkarutbildningen.
Mödrahälsovården har återkommande fått utbildning i syfte att ställa rutinmässiga frågor
om våld i samband med graviditet.
De nätverk för kvinnofrid som finns på respektive sjukhus har kontinuerligt erbjudits
utbildning inom området.
Den handbok som togs fram av landstinget i Skåne kring Hälso- och sjukvårdens arbete
med hedersrelaterat våld har distribuerats till alla enheter inom landstinget och
utbildningsdagar har genomförts för all personal.
Under året har vårdcentralerna besökts av kvinnofridssamordnaren i syfte att presentera
de riktlinjer och den webb som finns inom Örebro läns landsting med aktuella riktlinjer
och checklistor samt länkar till externa aktörer och samverkanspartners.
7.9 Polisens kvinnofridsarbete
Inom svensk polis är våld i nära relation ett prioriterat område. Stora resurser har satsats
i projektet ”Brott i nära relationer” som har genomförts 2007–2009. Projektet har
resulterat i en handbok för handläggningen av dessa brott samt hot- och riskanalyser. En
rikstäckande informationskampanj ”Kom till oss”, som syftar till att just fler våldsutsatta
ska komma till polisen och göra anmälan pågår. En interaktiv utbildning erbjuds till alla
inom polisen som kommer i kontakt med dessa brott. I Örebro län har polisen utbildat
400 anställda.
I verksamhetsplanen för 2010 prioriterar polisen dessa brott, både vad gäller utredning,
skydd- och säkerhetsarbete. Polisen har ett nära samarbete med åklagarna och
kvinnocentrum i Örebro. Särskilt lämpade och utbildade utredare handlägger dessa
ärenden. Polisen har för avsikt att utöka vårt samarbete med andra aktörer och att arbeta
mer med förebyggande insatser.
7.10. Frivilligorganisationernas arbete
Kvinnohuset i Örebro
Kvinnohuset i Örebro erbjuder professionell hjälp och en fristad åt våldsutsatta kvinnor
och barn. Kvinnohuset är en ideell förening med en mångårig erfarenhet av
misshandelsrelationer.
Den största delen av arbetet består av stödjande och rådgivande samtal via telefon eller
vid besök på Kvinnohuset – men Kvinnohuset har också ett skyddat boende för hotade
kvinnor som tvingats lämna sina hem. Boendet har plats för åtta kvinnor, med eller utan
10

arn. För att stötta de mammor och barn som bor på Kvinnohuset erbjuds mammorna
regelbundna samtal med barnpsykolog, då även barnpedagogerna från Kvinnohuset
deltar.
Kvinnohuset tar i genomsnitt emot en ny kontakt per arbetsdag. Det vanligaste är att
kvinnan själv ringer upp, men ibland är det någon annan som tar kontakt. Det kan vara
en myndighetsperson, anhörig eller vän som vill ha råd om hur man kan stötta en
misshandlad kvinna.
Den som ringer till Kvinnohuset får vara helt anonym. Resultatet av en ny kontakt kan
se lite olika ut. Några kvinnor återkommer för samtal på telefon eller vid inbokade
besök. Några kvinnor flyttar in på Kvinnohuset för skyddat boende. Varje år genomförs
cirka tusen samtal på Kvinnohuset. Det är enbart personal med lång yrkeserfarenhet och
socionomutbildning eller motsvarande som arbetar med dessa stödsamtal.
Barnprojektet på Kvinnohuset startade i oktober 2006 och har som syfte att både
synliggöra och tillgodose barnens behov. Två specialpedagoger har anställts för att
stödja barnen som bor på Kvinnohuset genom lek, skapande och samtal.
Barnpedagogerna bistår även mammor och barn i kontakter med skola, barnomsorg,
sjukvård och andra myndigheter. När barnen flyttar från Kvinnohuset finns det möjlighet
till fortsatt stöd och samtal med pedagogerna.
Kvinnohuset i Örebro driver även en volontärverksamhet till stöd för utsatta kvinnor.
Kvinnohuset i Karlskoga
Kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga-Degerfors är en ideell förening som bland annat
driver Kvinnohuset i Karlskoga. Föreningen har både anställda och stödpersoner till stöd
för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Kvinnohuset i Karlskoga har även ett skyddat
boende för våldsutsatta kvinnor.
Örebro tjejjour
Örebro tjejjour är en partipolitisk och religiöst obunden feministisk förening, vars
huvudsyfte är att skapa en fristad för tjejer som är, eller har varit utsatta för fysiskt,
psykiskt eller sexualiserat våld i olika former. Örebro tjejjour vill också stötta de tjejer
som känner sig ensamma eller de som har behov av att prata med någon. Alla tjejer är
välkomna och inga problem är för små. För jouren är det viktigt att alla tjejer som
vänder sig dit själva bestämmer om och när de vill dela med sig av sina upplevelser. Det
är viktigt att de tjejer som kontaktar jouren känner sig trygga i att delge sina berättelser,
vilket självklart innebär att de som engagerat sig i jouren har avgett ett tystnadslöfte.
Jouren har ingen anmälningsplikt men hjälper gärna till vid eventuella kontakter med
polis och andra myndigheter. Vid sådana eventuella kontakter tar jouren alltid tjejernas
parti och stödjer deras beslut vad som än händer.
Tjejjouren har dels en jourkväll (måndagar 18–22) då alla tjejer är välkomna att ringa,
chatta eller e-posta och även grupp som möter ungdomsgrupper och diskuterar
jämställdhet och könsroller genom värderingsövningar.
Medlemmarna är tjejer mellan 20–30 år som arbetar aktivt inom jouren. Alla har deltagit
i en studiecirkel för att kunna bemöta de tjejer som kontaktar jouren på bästa sätt.
Studiecirkeln omfattar utbildning inom tjejjoursarbete, mäns och pojkars våld mot
11

kvinnor och flickor, feminism och lagar och rättigheter. Tjejerna i jouren fungerar inte
som psykologer utan snarare som medmänniskor som lyssnar och stöttar tjejer på deras
egna villkor.
Brottsofferjourerna
Brottsofferjouren (BOJ) arbetar ideellt med att lämna stöd och hjälp till personer som
blivit utsatt för ett brott. BOJ har ett antal stödpersoner knutna till sig, som med empati
och omtanke kan ställa upp för brottsoffer och som kan få en personlig kontakt med en
stödperson som lyssnar och hjälper till. Som brottsoffer hamnar man ofta i en
krissituation och behöver hjälp och information om bland annat polisförhör, rättegång,
kontakt med olika myndigheter, försäkrings- och skadeståndsfrågor.
Varje stödperson ger ett etiskt tystnadslöfte. Ett etiskt tystnadslöfte är ett skriftligt löfte
som är personligt bindande. BOJ:s stödpersoner är utbildade och godkända av BOJ:s
styrelsen. Kontakten med BOJ är helt kostnadsfri. I samarbete med Karlskoga och
Degerfors kommuner har BOJ nu en självhjälpsgrupp för kvinnor som varit utsatta för
våld av sin partner.
Kvinnorna träffas en kväll i veckan under några månader då de utbyter erfarenheter,
tankar och funderingar kring vad de utsatts för.
Tjejträffarna är ett samarbete mellan Hällefors kommun och brottsofferjouren och syftar
till att stärka tjejernas självkänsla och självbild – Tjejer kan och får!
Dessutom ska de ge tjejerna utrymme för att mötas och samtal runt allvarliga ämnen som
våld, övergrepp, utseende, kompisar och mycket mer. Gruppen träffades under tio
veckor.
Under höstterminen 2009 startade grupper i Hällefors och i Degerfors.
8. Insatser till våldsutövare
8.1 Manfred
Manfred kom till genom en motion i landstinget och beslut av styrelsen för psykiatri och
habilitering. Familjerådgivningen fick uppdraget att starta en behandling som riktade sig
till män som använt våld i relation till sin kvinnliga partner. En referensgrupp bildades
med deltagare från Kommunförbundet, Örebro kommun, Polisen och Frivården samt
landstingets familjerådgivning.
Frivården har varit en viktig samarbetspartner där man efterfrågade behandlingsplatser
för män dömda till kontraktsvård.
Våren 2004 startade familjerådgivningen samtalsgruppen och fram t.o.m. hösten 2009
har 27 män deltagit i Manfred. Sex av männen har vänt sig frivilligt till behandlingen
medan 19 deltagit som följd av kontraktsvård. Två män har i samband med dom haft
föreskrift att vända sig till Manfred. Manfred har sålunda från start varit en verksamhet
både för dömda och frivilliga. Rekryteringen av frivilliga har varit synnerligen trög,
12

cirka 80 procent har varit dömda till behandlingen. Det är siffror som är desamma som
erfarenheter från bl. a Uppsala.
Behandlingsprogrammet har bestått av gruppsamtal en gång i veckan vid minst 20
tillfällen oavsett om man varit dömd eller frivillig. Den uppföljning och utvärdering av
behandlingen som funnits har varit det samtal man på Manfred haft med mannen ett
halvår efter avslutad behandling. Av de kontraktsdömda har enligt Frivården en man
återfallit.
En övergripande reflektion och frågeställning blir hur man kan nå och etablera kontakt
med män som vill reflektera över och förändra sitt beteende.
Manfred anser att det behövs ett regionalt centrum som kan vara en mer
kunskapsproducerande och sammanhållen specialitet i behandling av familjevåld.
Metodiskt och i frågor som även hänger samman med skyddsaspekter behövs ett
professionellt samarbete mellan insatser för såväl offer som förövare. En sammanhållen
institution med ett samhälleligt uppdrag skulle också ha gynnsamma effekter vad gäller
att kunna nå fram till fler män. Nu spretar insatserna olyckligt och viktiga erfarenheter
går förlorade.
Från årsskiftet 2010 kommer Frivården själv att sörja för behandling för de män som
döms till kontraktsvård utifrån ett särskilt uppdrag från regeringen, som innebär att
kriminalvården ska arbeta med våld i nära relation och sexualbrott. Beslutet är att
kriminalvården ska bedriva ett program för sexualbrottsdömda och ett program för annat
våld i nära relation. Detta är ett nationellt uppdrag som kräver omfattande
utbildningsinsatser. Flera enheter har redan börjat arbeta med programmen och
kontinuerlig utvärdering sker.
Rekryteringen till Manfred förändras därmed drastiskt.
Tillsammans med andra överväganden innebär det att Manfred upphör med sin
verksamhet.
Även kriminalvården anser att det behövs ett länsalternativ för män som använder våld.
Det torde utgöra ett mycket bra alternativ för de män som vill förändra sitt beteende i tid
och på så vis inte hamna inom kriminalvården.
Kriminalvården avser att fortsätta ha en person med i Länsgruppen för att delta i
samverkan med övriga aktörer.
8.2 Mansmottagningen i Örebro
Mansmottagningen i Örebro har sökt och beviljats medel genom de statsbidrag som
fördelats via Länsstyrelsen för att starta en egen mottagning. Mansmottagningen i
Örebro vänder sig till män i kris boende i Örebro län. Det är en resurs inom föreningen
Mansforum. Verksamheten innehåller telefonmottagning, individuella samtal och
gruppverksamhet
8.3 Örebro kvinnocentrums insatser för män som utsätter
kvinnor i nära relation för våld
Örebro kommun beviljades medel för uppsökande verksamhet gentemot män som utövar
13

utövar våld i nära relation. Kvinnocentrum kommer att vara basen och projekttiden är
under ett år med start 1/1 2010. Man har rekryterat och anställt en person vars
arbetsuppgift är att genomföra en kartläggning av behov och resurser kring män som
utövar våld i nära relation, bedriva uppsökande verksamhet gentemot män som utövar
våld i nära relation och upprätta rutiner för intern och extern samverkan kring män som
utövar våld i nära relation.
8.4 Länsstyrelsens slutsatser om stöd och behandling av
våldsutövande män
I Länsstyrelsen tillsyn konstaterades det att bedömningskriteriet ”Socialtjänsten har
insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående” kan anses vara uppfyllt
i och med att våldsutövande män hänvisas till Manfred och att socialnämnden även till
viss del kan erbjuda en samtalskontakt med nämndens egen personal.
Länsstyrelsen anser inte att det är rimligt att mindre kommuner kan ha en egen
verksamhet för våldsutövande män, men en sådan verksamhet skulle dock kunna byggas
upp gemensamt av flera kommuner.
8.5 Insatser till män ett utvecklingsområde
Både vid de samverkanskonferenser som anordnats samt utifrån Manfreds och
kriminalvårdens erfarenheter konstateras att behovet av och tillgängligheten till stöd och
behandling för män som använder våld i nära relation behöver ses över för att denna
målgrupp skall omfattas av stöd och behandling oavsett var de i länet de är bosatta.
9. Insatser riktade till barn som upplevt våld
9.1 Barnahus – en länsövergripande resurs
Barnahus Örebro län är en samverkan mellan åklagare, polis, socialtjänst, rättsläkare,
barnläkare och barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Tanken är att barn och unga som
misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp och/eller andra vålds- och fridsbrott endast
ska behöva åka till en plats, som i så stor utsträckning som möjligt ska upplevas som
välkomnande och trygg.
Barnahuset är en resurs för hela Örebro län och ett gemensamt åtagande från alla
myndigheter.
På Barnahuset finns två samordnare. Deras roll är att samordna arbetet och krisstöd till
barn och föräldrar. Detta gäller oavsett om åtal väcks och oavsett om det blir en fällande
dom eller inte. När en anmälan om våld och/eller sexuellt övergrepp kommer till polis
eller socialtjänst aktualiseras ärendet på ett samråd på Barnahus. Samordnarna på
Barnahuset tar inte över de samverkande parternas ansvar.
14

Målgruppen är barn och unga under 18 år som misstänks ha utsatts för sexuella
övergrepp och andra vålds- och fridsbrott i nära relationer. Barn och unga under 15 år
som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp och andra vålds- och fridsbrott utanför
nära relationer.
Målet med verksamheten är att barnets rättigheter ska sättas i centrum genom ett
gemensamt och tydligt barnperspektiv. Verksamheten ska vara ett skydd och ett stöd för
barnet.
Barnahus ska bidra till att de barn som utsätts för våld och övergrepp i allt större
utsträckning blir uppmärksammade och att de får det stöd och den behandling som
krävs. Alla insatser ska syfta till att de fysiska och psykiska skador som barnet åsamkats
inte ska hindra barnets fortsatta utveckling. Alla involverade huvudmän ska kunna
bedriva ett effektivt och korrekt utredningsarbete. Barnahuset finns på Ribbingsgatan i
Örebro.
9.2 Kvinnocentrum i Örebros barnverksamhet
En heltidstjänst riktad till barn finns inom Kvinnocentrum och inriktas på direkta
insatser för barnen men även på insatser till mammorna som bidrar till trygghet, stöd och
behandling för barnen. De insatser som erbjuds barnen är i första hand lekarbete,
individuella samtal och s.k. Trappansamtal. Det dagliga arbetet består i att samtala och
stötta kvinnor och barn, att utveckla metoder och arbetssätt, att förkovra sig och utbilda
sig inom området.
9.3 Kvinnohuset i Örebros barnprojekt Oasen
Barnprojektet på Kvinnohuset startade i oktober 2006 och har som syfte att både
synliggöra och tillgodose barnens behov. Två specialpedagoger har anställts för att
stödja barnen som bor på Kvinnohuset genom lek, skapande och samtal.
Barnpedagogerna bistår även mammor och barn i kontakter med skola och barnomsorg,
olika myndigheter och sjukvård. Det är möjligt att få fortsatt stöd och samtal med
pedagogerna när barnen flyttar från Kvinnohuset.
9.4 Reflektioner från Regionförbundet Örebros projekt ”Barn
med ”krångel” i familjen”.
Projektets två huvudmål var att ge tillgång till kompetens för att driva barngrupper för
barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykiskt ohälsa eller andra barn
som far illa i hemmet. Dessa båda grupper överlappar till viss del gruppen barn som
upplever våld. Under den grundutbildning som genomfördes under tre dagar fanns ett
avsnitt om familjevåld. Enligt projektledaren behöver vi fortsatt synliggöra och
uppmärksamma barn som upplever och bevittnar våld, då detta inte varit en uttalad
målgrupp i detta projekt.
15

10. Utvecklingsmedel till utökat stöd
I syfte att på lokal nivå förstärka och utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn
som bevittnat våld har 109 miljoner kronor avsatts 2009 av regeringen. Länsstyrelsen i
Örebro län har för 2009 fördelat 3,1 miljoner kronor till länets kommuner för insatser –
antingen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner eller organisationer. De
projekt som fått bidrag under 2009 är:
− Örebro kommun till projektet ”Våld i nära relation”
− Kvinnohuset i Örebro till barnverksamhet
− Örebro Tjejjour till stöd för verksamheten
− Örebro mansmottagning till projektet ”Behandling av våldsbenägna män i nära
relationer”
− Socialnämnden i Degerfors kommun – i samverkan med Socialnämnden i
Karlskoga kommun och Brottsofferjouren Västra Bergslagen till projektet
”Utsatta kvinnor som bevittnat våld”
− Socialnämnden i Karlskoga kommun projektet ”Utarbetande av
kvalitetsåtagande”
− Kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga–Degerfors till fyra mindre projekt inom
verksamheten
− Socialnämnden i Lindersbergs kommun till ett samverkansprojekt med
Brottsofferjouren Västra Bergslagen.
11. Utvecklingsmedel till lokal samverkan
Länsstyrelsen har fått i uppdrag att fördela utvecklingsmedel till länets kommuner för
lokal samverkan för kvinnofrid. Länsstyrelsen har fördelat 390 000 kr. Dessa pengar
har fördelats till två samverkansprojekt mellan Örebro kommuns kvinnocentrum och
Universitetet i Örebro.
"Samverkan praktiker –Universitetet, Högskolekurs i Kvinnofridskunskap".
"Våldsutövande mäns och våldsutsatta kvinnors föräldraskap".
12. Hedersrelaterat våld
12.1 Bidrag till projekt mot hedersrelaterat våld
Den satsning som påbörjades 2003 fortsätter fram t o m 2010 och Länsstyrelsen i Örebro
har nu fördelat de pengar som anslagits 2009 till olika projekt. De organisationer och
kommuner som fått del av pengarna är:
16

− Islamiska kulturcentret i Örebro – i samarbete med Örebro moské,
Shiamuslimska församlingen, Bosniska-Islamiska församlingen och Svenska
Kyrkan
− Kumla kommun, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden
− Örebro kommun, kommunledningskontoret
− Örebro kommun, Vivallaskolan, introduktionsskolan
− Örebro kommun, Virginska skolan
− Hallsbergs kommun, flyktingmottagningen
− Örebro kommun, Mottagning och integration
12.2 Resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck
Flera personer inom olika verksamhetsområden i Örebro län har fått utbildning för att
utgöra en resursgrupp. Personerna i resursgruppen kan kontaktas för samråd, stöd och
vägledning när det gäller ärenden rörande hedersrelaterat våld, i första hand för sin egen
yrkeskår, men också för andra som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som
är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld.
Länsstyrelserna i mellansverige har också under våren 2009 genomfört
en spetskompetensutbildning om hedersrelaterat våld och förtryck för nya
resurspersoner. Femton personer från olika verksamheter i länet har deltagit i denna
utbildning och förstärker nu länets resursgrupp.
13. Prostitution och människohandel
Genom regeringsbeslut fick Länsstyrelserna i uppdrag att genomföra insatser för stärkt
regional samverkan med syfte att motverka prostitution och människohandel för sexuella
ändamål samt öka skyddet och stödet till utsatta.
I Regeringens skrivelse, Handlingsplan mot prostitution och människohandel för
sexuella ändamål, framgår att Länsstyrelsen bör se över möjligheterna att beakta dessa
frågor på ett mer aktivt sätt inom sin egen verksamhet.
Syftet är att informera om prostitution och människohandel för sexuella ändamål, om
gällande lagstiftning och vart man kan vända sig om man tror att någon är utsatt.
Förutom utbildning till branschfolk är målet är att etablera ett långsiktigt samarbete med
representanter för de olika målgrupperna.
Ett annat syfte är att stärka samverkan mellan myndigheter, kommuner och landsting i
Örebro län i arbetet med att bekämpa människohandel för sexuella ändamål och
prostitution.
Under våren 2010 avser Länsstyrelsen att anordna informationsmöten med olika aktörer
på den marknad där prostitution och människohandel förekommer. Särskilt fokus bör
ligga på att stärka det förebyggande arbetet på lokal nivå. Det kan ske genom utbyte av
17

erfarenheter av samarbete med olika branscher inom t.ex. taxi, hotell och
restaurangnäringen.
14. Förebyggande arbete
I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)”Utveckling pågår – En kartläggning av
kvinnofridsarbetet i kommuner landsting och regioner” beskrivs förebyggande arbete för
kvinnofrid, dels utifrån insatser som vänder sig till hela befolkningen generellt för att
inte våld ska uppstå samt insatser till specifika grupper med gemensamma behov att
förhindra våldsutövning eller vidare våldsutsatthet.
Dels tar rapporten upp att kvinnors rädsla begränsar det dagliga livet för kvinnor. Var
fjärde kvinna uppger att hon känner sig otrygg när hon går ute en sen kväll i sitt
bostadsområde (Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar) Att arbeta med att
göra miljön tryggare på olika sätt är ett område. Boverket har också fått i uppdrag att
fördela medel för projekt kring trygga miljöer, där kommuner i länet kan söka
projektmedel. I skrivande stund vet vi inte ännu vilka som erhållit dessa.
För att uppnå kvinnofrid behöver vi uppnå jämställdhet. En annat område att arbeta med
är därför att förändra normer kring maskulinitet, makt och våld. I de diskussioner som
det refererats till tidigare föreslås att det kan ske dels genom att ge personal i skolan
ökad kunskap och också att integrera denna kunskap i t.ex. livskunskap, socialt och
emotionellt lärande och andra befintliga metoder som används i skolan. Att anställa fler
genuspedagoger i skolan är också ett förslag.
Till de förebyggande arbetet hör också insatser för att nå en bredare kunskapshöjning
hos allmänheten om våld mot kvinnor. Ett exempel på detta är polisens kampanj ”Kom
till oss” som dels ger ökad kunskap men också vänder sig direkt till våldsutsatta med
uppmaningen att anmäla brottet.
Ett annat exempel är temakvällar som anordnats i bl.a. Örebro i samband med att
handlingsplanen för kvinnofrid presenterades.
14.1 Information till gärningspersoner, brottsdrabbade och
allmänhet
Att både våldsdrabbade och gärningspersoner ska ha tillgänglig information och
dessutom nås av uppsökande insatser är också något som syftar till att förhindra
upprepad utsatthet. Nedan redovisas den information som finns tillgänglig i länet.
Länets kommuner
Nästan alla hemsidor har någon form av information, i skrivande stund ej alla. Precis
som med planerna är de lite olika utformade, har olika struktur, är olika omfattande och
vänder sig till olika målgrupper. Några har även tagit fram riktat informationsmaterial.
(Se avsnitt nuläget.)
18

Polisen
Polisen har riktad information till brottsdrabbad och gärningsperson och genomför även
nu en riktad informationskampanj som kommer att bli permanent information på
hemsidan.
Hälso- och sjukvård
Inom landstinget finns idag riktad skriftlig information till den våldsdrabbade kvinnan
men ingen landstingsövergripande extern gemensam information till våldsutsatta. Detta
är i skrivande stund under utarbetning. Intern information och landstingets
kvinnofridsarbete och USÖ kuratorsfunktion finns både på papper och webb.
Frivilligorganisationer
Kvinnohusen, BOJ, RFSL har både information i form av broschyrer och på webben.
Kvinnohuset i Örebros information är också översatt till farsi, sorani, engelska och
arabiska.
Stiftelsen Tryggare Örebro län bygger upp en brottsofferportal för länet.
Utmaningar
I diskussioner i Länsgruppen för kvinnofrid och i de diskussioner som refererats till
tidigare i detta dokument har dessa utmaningar lyfts fram när det gäller information:
- Att utveckla länsgemensam information som våldsutövande,
våldsdrabbade/anhöriga lätt hittar, där både ett sammanhållet budskap och aktuellt
stöd presenteras.
- Information behöver vara tillgänglig för alla genom att den är anpassad till grupper
med olika typer av funktionsnedsättning och översatt till de olika språk som finns
representerade i länet.
15. Samverkan
15.1 Regional nivå
Länsgruppen för kvinnofrid beskrivs i inledningen av detta dokument och har framförallt
samverkat kring länsgemensamma utbildningsinsatser och samverkanskonferenser.
Delar av Länsgruppen har även fungerat som referensgrupp i arbetet med de två kurser
som nu genomförs på universitetet. Se 7.2 Aktuella kurser på Örebro universitet.
15.2 Lokal nivå
Samverkansgrupper för kvinnofrid finns i Karlskoga, Lindesberg och Nora. Dessutom
har grupper tillskapats i arbetet med handlingsplaner. Samverkan och samarbetet sker
också i konkreta ärenden mellan olika aktörer. Detta finns mer utförligt beskrivet i
respektive handlingsplan.
19

15.3 Avtal socialjour
Askersund, Hallsberg och Lekeberg har avtal med socialjouren efter kontorstid för att de
kvinnor som behöver skyddat boende ska kunna få det på kvinnohuset i Örebro.
15.4 Säkra fortsatt samverkan
I Länsgruppen och vid samverkanskonferensen för kvinnofrid påtalas vikten av att
fortsatt säkra en fungerande samverkan och samordning på regional och lokal nivå, både
inom respektive myndighet, men också mellan olika aktörer.
20