Tebladet nr 4-2010 - Örebro läns landsting

Tebladet.personal Posttidning 

Nr 4 2010 årgång 29 

Innehåll 

Inledare 2 

Landstingsdirektören 

har ordet 3 

Tårtan 3 

Nyheter 4-5 

Bildreportage Mitten 

Personal 14-15 

Fokus Framtid 16-17 

Kåseri 18 

Avdelning 19 19 

Apropå 20 

”Att ha koll 

på ekonomin 

utesluter inte 

satsningar” 

Nyheter 

Högt förtroende 

för vården 

Länsborna har högt förtroende 

för vården. 74 procent har stort 

förtroende för vården vid sjukhus 

och 79 procent tycker att de har 

tillgång till den vård de behöver. 

SIDAN 5 

Kompensation 

för flyg och bil 

Örebro läns landsting inför klimatkompensation 

för resor med 

flyg och bil. Pengarna ska avsättas 

i ett ”internt klimatkonto”. 

SIDAN 5 

Vilka läkare 

sjukskriver mest? 

Är det de äldre och erfarna? Eller 

de yngre, med mindre erfarenhet? 

Distriktsläkare Gunilla Norrméns 

avhandling ger svar. 

SIDAN 8 

Kåseriet 

INLEDARE SIDAN 2 

Problem med 

inredningen 

På sovrumsväggen ersätts Kikkis 

Zornkulla av makens Formel 1-bil. 

Kikki och maken är inte riktigt 

överens om stilen. 

SIDAN 18 

Röntgenrond. Läkarstudenten Kristina Larsson får handledning på USÖ. 

Läkarstudenterna är i fokus 

I januari nästa år kommer de första studenterna 

till den nya läkarutbildningen på Örebro 

universitet. Sedan dröjer det inte länge förrän 

Örebros egna läkarstudenter finns ute i den 

kliniska vardagen, den del som landstinget 

står för. 

Läkarstudenter och handledning är dock inget 

nytt för länets läkare. Sedan många år har 

man tagit hand om studenter från Linköpings 

universitet. 

En av dem är Kristina Larsson, som är inne 

på sin tionde termin och sin tredje kliniska 

... och Tebladstårtan går till: ”Snösvängen” SIDAN 3 

B 

FoTo: WEINE AhLSTrAND 

placering på Universitetssjukhuset Örebro. 

– Jag har alltid fått bra handledning på 

USÖ, säger hon. 

Nu pågår planeringen för att kunna ta hand 

om alla kunskapshungriga läkarstudenter. 

MITTEN

2 

”Nu ska soppan kokas” 

Det är inte svårt att fånga positiva kommentarer till att det nu 

blir en läkarutbildning i Örebro. ”Äntligen!”, ”Ett lyft för hela 

regionen” och så vidare. Nästan lika vanligt är att kommentarerna 

följs upp med ”Men nu börjar det riktiga arbetet”, eller 

som en erfaren läkare uttryckte det: ”Nu har vi tagit fram receptet, 

och nu ska vi tillaga den bästa soppan”. 

Utan tvekan finns det ett stort engagemang hos många inom 

universitets- och landstingsvärlden som borgar för att det blir en 

riktigt bra läkarutbildning i Örebro. 

Varsågod - tidningen är din! 

Inledare 

MAriE-louisE 

ForsbErg-FrANssoN 

landstingsstyrelsens 

ordförande 

Koll på landstinget 

Daniel Frisk, 

Socialdemokraterna: 

– För att nå målet med 

ökad tillgänglighet ska 

vi fortsätta arbeta med 

olika processer och 

samarbeten mellan 

sjukhusen i länet. Man 

kan då, som ett exempel, 

också operera mer 

under sommarmånaderna. 

– Att göra rätt saker 

i rätt tid av rätt personal 

ger tidsvinster. Ett 

exempel på detta är att 

olika skopiundersökningar 

redan i dag kan 

göras av sjuksköterskor 

i stället för av läkare. 

– Vi behöver också 

se över och skynda på 

bemanningssituationen, 

inte minst när det 

gäller läkarbemanning 

inom primärvården. 

Lotta Olsson, 

Moderaterna: 

Erik Johansson, 

Folkpartiet: 

Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, 

Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.se 

Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca 13 000 ex. Med en 

annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris 

per spaltmm: 7:50 kr Helsida: 13 000 kr Halvsida: 6 500 kr 

Mia Sydow Mölleby, 

Vänsterpartiet: 

Ewa Sundkvist, 

Kristdemokraterna: 

Torbjörn Ahlin, 

Centerpartiet: 

Tebladet. 

Tebladet 4/10 

är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. 

Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska 

principer och följer de etiska regler som 

finns för press, radio och TV. 

Väntetiderna till vården i Örebro läns landsting sjönk under 2009. Vad behöver göras nu för att ytterligare förbättra tillgängligheten? 

– Tack vare landstingets 

duktiga medarbetare 

och regeringens satsning 

på kömiljarden 

har köerna minskat. 

– Flexibilitet i vården 

med bokning via 

internet, drop-in och 

utökad tillgänglighet 

via telefon ska utvecklas. 

Frihet att själv välja 

var du ska få din vård, 

leder till att fler får vård 

i tid. 

– Stegvis ska remisstvånget 

avskaffas, 

så att patienter kan 

komma rätt utan 

omvägar. Vi moderater 

vill införa en patienträttighetslagstiftning 

med vårdgaranti, som 

stärker patienternas 

inflytande. 

– I Region Västra 

Götaland anställdes, i 

samband med varsel i 

bilindustrin, några specialister 

på logistik, vilket 

fått utmärkta resultat på 

köer och tillgänglighet. 

Det är en idé som skulle 

kunna provas även hos 

oss. 

– Utöver detta så gäller 

det att orka hålla ut, 

ta vara på goda idéer 

samt inte nöja sig med 

de resultat man hittills 

presterat. 

Redaktionen 

Ann-Marie 

Wentzel 

ansv. utgivare 

019-602 73 55 

E-post: 

ann-marie.wentzel@ 

orebroll.se 

Helena Jansson 

redaktör 

019-602 75 47 

E-post: 

helena.jansson3@ 

orebroll.se 

– Möjligheterna till kontakt 

via nätet måste vi 

jobba vidare med, dels 

för tidsbokning men 

också för rådgivning. 

– Vi behöver fortsätta 

att utveckla samarbetet 

mellan våra verksamheter. 

Och så behöver 

vi göra en del extra 

satsningar där vi tyvärr 

fortfarande har alltför 

långa väntetider, t ex 

fetmaoperationer. 

För att vi ska kunna 

fortsätta ha en bra 

tillgänglighet måste vi 

hela tiden fokusera på 

att göra rätt saker och 

ompröva gamla invanda 

arbetssätt. 

– Glädjande att väntetiderna 

har sjunkit, och 

Hälsovalet kommer 

säkert att påverka tillgängligheten. 

– Vi ska ta lärdom av 

erfarenheter från arbetet 

med ”kömiljarden”. 

Kanske är arbetssättet 

med ”morotspengar” 

något att ta efter. Premiera 

dem som jobbar 

bort köerna och har 

fortsatt kompetens, 

kvalitet och gott bemötande. 

– Logistik är ett 

annat område. Arbeta 

mer riktat när det gäller 

”mångbesökarna” 

med multi-team med 

riktad uppmärksamhet 

till människor med 

komplex problematik. 

Weine Ahlstrand 

redaktör 

019-602 73 57 

E-post: 

weine.ahlstrand@ 

orebroll.se 

Ekonomisk kontroll utesluter inte satsningar 

Så är våren äntligen här. Trots att 

den kändes så oerhört långt borta 

i december och januari, när snön 

och kylan dominerade. 

Nu har vi kommit så långt in på 

året att vi kan blicka tillbaka på de tre första 

månaderna och konstatera att det ser ganska 

bra ut för vårt landsting. Den ekonomiska 

rapporten för de tre första månaderna visar 

visserligen ett litet underskott, men så brukar 

det vara i början av ett år. Siffrorna är bättre än 

vad vi budgeterade för. Prognosen för hela året 

pekar mot att landstinget kommer att göra ett 

ekonomiskt plusresultat på över 100 miljoner 

kronor. 

Det som gör att ekonomin ser bättre ut än 

vad vi tidigare trott är att den ekonomiska krisen 

verkar ha nått sin botten. Världsekonomin, 

och även svensk ekonomi, är på väg att återhämta 

sig, vilket gör att sysselsättningen ökar 

och därmed också landstingets skatteintäkter. 

De statliga konjunkturpengarna på 17 miljarder 

kronor till kommun- och landstingssektorn 

hjälper förstås också landstingens ekonomier 

i år. Men för 2011 drar man bort 12 miljarder. 

Alltså återstår bara fem miljarder, som vi vet 

idag. Så även om det ser bra ut för i år, så 

finns oron för åren därefter. Jag upprepar därför 

vad jag tidigare sagt; vårdsektorn behöver 

minst tio miljarder kronor årligen i tillskott. 

Nu är det viktigt att vi fortsätter på den sedan 

länge inslagna vägen, att hela tiden ha fokus 

och kontroll på ekonomin. Och det har vi just 

nu på ett bra sätt, både centralt och ute på alla 

förvaltningarna. 

Att ha koll på ekonomin utesluter inte satsningar. 

Trots att det sett dystert ut ekonomiskt 

under långa 

Trots att det 

sett dystert ut 

ekonomiskt 

under långa tider, 

så har vi klarat av 

att göra satsningar 

i vården som 

gynnar våra 

patienter 

tider, så har 

vi klarat av 

att göra flera 

satsningar i 

vården som 

gynnar våra 

patienter. 

Remissfri 

bröstmottagning, 

bättre 

PSA-rådgivning 

och flera 

kontaktsjuksköterskor 

som hjälper patienterna är några exempel inom 

cancerområdet. Vi satsar också medel för att 

kunna göra betydligt fler överviktsoperationer 

och fler sömnapnéutredningar. 

Under förra året och även i år ser vi att det 

ger resultat. Tillgängligheten till vården har 

– Allra viktigast är att 

utveckla tanken om 

tre sjukhus med ett 

gemensamt länsuppdrag. 

– Vi måste fortsätta 

att öka samarbetet 

mellan våra tre lasarett. 

Det handlar också om 

att öka arbetet med att 

riva gränser mellan kliniker 

på sjukhusen. 

– I landstingets 

budget finns pengar 

som ska användas som 

riktade styrmedel där 

behoven är störst och 

där vi ser att pengarna 

kan bidra till att korta 

köerna. 

Tebladets utgivning och manusstopp 2010: 

(P - personaltidning, L - länstidning) 

Nr 5 3 juni (19 maj) L Nr 11 13 dec (2 dec) P 

Nr 6 21 juni (9 juni) P 

Nr 7 9 sept (25 aug) L 

Nr 8 11 okt (29 sept) P 

Nr 9 1 nov (21 okt) P 

Nr 10 25 nov (10 nov) L Tryck: VF-tryck. 

ökat i vårt län. Vi klarar kraven för vårdgarantin 

och får del av den statliga ”kömiljarden”. 

Och nu höjer vi ambitionerna förbi dagens 

vårdgarantigräns på 90 dagar och säger att 

patienterna inte ska behöva vänta mer än högst 

60 dagar på en tid till specialistvården. Därefter 

ska det högst dröja 60 dagar tills patienten 

får adekvat behandling. 

En annan viktig del av tillgängligheten är 

akutvården. Här arbetar vi nu med att skapa en 

speciell barnakut vid USÖ. Det är en mångmiljonsatsning 

som kommer att förbättra det 

akuta omhändertagandet av barn, men också 

förbättra för vuxna akutpatienter. 

Till sist vill jag nämna något om läkarutbildningen 

i Örebro, som nu är ett faktum. 

Det är Örebro universitet som driver utbildningen, 

men landstinget har en viktig roll. 

De första studenterna kommer under kortare 

perioder ut i primärvården redan 2011. Flera 

gemensamma arbetsgrupper är nu igång för att 

vi ska stå rustade i tid. Ett exempel är generalplanegruppen, 

som ska dra upp linjerna för 

Utbildningens och Forskningens hus i anslutning 

till USÖ. 

Så visst händer det mycket i Örebro läns 

landsting. Hela tiden! 

Annika Hickisch, 

Miljöpartiet: 

– Det är bra att väntetider 

till olika former av 

behandlingar, operationer 

etc har minskat. Det 

arbetet bör fortsätta på 

samma sätt. 

– Tillgängligheten till 

primärvården måste fortsätta 

att förbättras. Det 

gäller både att snabbt 

få telefonkontakt och 

att nå tillgänglighet till 

olika kompetenser som 

kuratorer, psykologer, 

specialistsköterskemottagningar 

och läkare. 

– Att ge vård och 

behandling till patienter 

i grupper är både 

kostnadseffektivt och 

evidensbaserat vid vissa 

typer av tillstånd. Detta 

är ett exempel på en 

utvecklingsmöjlighet. 

Sigvard Blixt, 

Sverigedemokraterna: 

– Ja, som alltid gäller 

ju att göra rätt saker 

vid rätt tidpunkt med 

hjälp av rätt personal 

inblandad. 

– Med ”rätt” menar 

jag främst att göra 

riktiga prioriteringar 

bland patienterna, så 

att de svårast sjuka får 

hjälp i första hand.


TÅRTAN 

Tack för snöröjningen. Parkenheten inom Landstingsfastigheter har haft en hård vinter med mycket snö. 

snösvängens läckra belöning 

I vintras plogade 

och skottade de snö 

som aldrig förr. När 

vårvärmen tagit 

över, kommer tacket 

i form av en Tebladstårta. 

Förslaget att ge landstingets 

parkenhet en Tebladstårta 

för vinterns snöbekämpning 

kom från Margareta Grape 

och Hans Eriksson på Universitetssjukhuset 

Örebro. 

Så här skrev de bland annat: 

”Denna vinter med snö i 

mängd har Anna Jönsson och 

hennes medarbetare gjort 

stora insatser för att hålla 

plogat, sandat - ja framkom- 

Fakta 

Övriga nomineringar denna 

gång var: 

Marianne Morsten, sjuksköterska 

på barn- och ungdomshabiliteringen 

i Örebro, 

av barn- och ungdomshabiliteringen 

i nora genom eva 

resare, Ann-Britt Eriksson, 

städerska på käkkirurgen, 

UsÖ, av elisabet davidsson, 

kollegorna på Samhällsmedicinska 

enheten, av Mia 

Mattsson, Kristin Nilsson, 

fotterapeut på medicinmottag- 

PÅ GÅNG 

11 maj hälso- och sjukvårdsnämnden 

sammanträder. 

17 maj Personalpolitiska 

utskottet. 

18 maj ekonomi- och investeringsutskottet. 

ligt för alla som besökt USÖ. 

Det har varit långa dagar och 

kvällar för dem. Vi vill verkligen 

säga TACK.” 

– Åh, så roligt det känns 

att vi får tårtan. Jag blir 

jätte, jätteglad, säger Anna 

Jönsson, som är landstingets 

parkchef. Hon har hand om 

12 anställda plus några praktikanter. 

Alla var involverade 

i vinterns snöröjning. 

– Jag fick rycka ut och 

skotta själv också, berättar 

Anna. 

Parkenheten har hand om 

all snöskottning och sandning 

i hela Örebro. USÖ är en 

stor del, men till det kommer 

även alla landstingets övriga 

ning 1, UsÖ, av övrig personal, 

Michael Andresen, Atstudierektor 

inom psykiatri och 

habilitering, av henrik Ahlin, 

Gunnar Nilsson, underskötare 

på kirurgoperation, UsÖ, 

av Agnetha Arfvidsson, Ulla 

Rydén, kvinnokliniken på 

Karlskoga lasarett, av Anette 

israelsson med arbetskamrater 

och Marianne Eldh, utvecklingsenheten 

på Karlskoga 

lasarett, av Karin stenström. 

18 maj Miljöberedningen. 

19 maj Produktionsberedningen. 

19-20 maj Beredningen för 

tillväxt och bildning. 

lokaler i Örebro, exempelvis 

alla vårdcentraler. 

Och när snön kommer, så 

kommer den på alla platser 

samtidigt. 

Började mitt i natten 

– Vi fick kämpa hårt. Ofta 

började vi klockan 2-3 på 

natten för att hinna klart tills 

personalen och patienterna 

kom, säger Jenny Andersson, 

som jobbat ett år i parkenheten. 

Lasse Söderqvist har arbetat 

längre: 

– Jag har varit med i 25 år 

och aldrig upplevt en vinter 

med så mycket snö som den 

här, konstaterar han. 

nästa tårta? 

tebladstårtan delas ut till en 

landstingsanställd som gjort 

eller gör något som är värt 

att uppmärksamma eller 

ta efter. har du förslag på 

någon lämplig mottagare 

av tebladstårtan? skicka in 

motiveringen till tebladet 

via, brev, internpost, fax, 

mejl eller direkt från landstingets 

webb före 19 maj. 

Använd gärna talongen på 

sidan 19. 

tänk på att motiveringen är 

viktig för juryns val. 

20 maj länsberedning Örebro/ 

lekeberg. 

20 maj länsberedning Väster. 

25 maj länsberedning norr. 

25-26 maj landstingsstyrelsen 

Foto: Weine AhlstrAnd 

– Så det känns både överraskande 

och jättetrevligt 

att få uppskattning så här i 

efterhand. 

Parkenheten har sina 

lokaler i CV-området norr 

om USÖ. Här hade Anna 

Jönsson samlat sin styrka 

tidigt en måndagsmorgon 

för information. Hon var 

den enda som visste att den 

riktiga anledningen var att 

Tebladstårtan skulle överlämnas. 

– Jag trodde att vi skulle 

”avrättas”, drabbas av nerdragningar 

eller i alla fall få 

kritik för någonting. Så blev 

det så här roligt, säger Jonas 

Mörk. 

Gräsklippning på G 

Idag är snön borta sedan en 

tid. Även sanden är uppsopad. 

Parkenheten har också 

vårstädat och sett till att utemöblerna 

är på plats. 

Så drar gräsklippningen 

igång vilken dag som helst. 

Vårplantorna och sommarblommorna 

ska ut. 

Och sedan dröjer det inte 

förrän den första snön kommer... 

Weine AhlstrAnd 

sammanträder. 

26 maj tandvårdsberedning. 

28 maj länsberedning söder. 

3 juni länstidningen tebladet 

kommer i din brevlåda. 

Utblick 

En fråga 

om förtroende 

3 

Att allmänhetens förtroende för sjukvården 

är stort vet vi sedan tidigare. 

I alla opinionsundersökningar 

ligger sjukvården högt och förtroendet 

är konstant gott. Det visar 

att medborgarna uppskattar den vård som ges. En 

förekommande skillnad är att när man svarar som 

patient är man mer positiv i sina omdömen än när 

man svarar som medborgare. Att de som kommenterar 

direkt erfarenhet av vården, d v s patienterna, 

har större förtroende än medborgaren i allmänhet 

får väl tolkas positivt. ”Sanningens ögonblick” 

sker ju i mötet med patienten. 

Medierna fångar oftast en annan bild. Avvikelser 

i behandling eller resultat skapar naturligtvis 

rubriker. Att allt går bra är ju ingen nyhet. Det är 

en sak vi har att förhålla oss till, och vi bör ständigt 

arbeta vidare på att medverka till att vår verksamhet 

speglas på ett sakligt sätt också i media. 

Ibland kanske vi är lite försiktiga med att redovisa 

allt som sker, som förändras och hur vi skapar 

goda resultat till våra patienters fromma. Den 

nationella undersökningen Vårdbarometern, som 

nyss presenterats, redovisar positiva resultat för 

vår sjukvård. 

Allt fler anser att de får tillgång till den vård de 

behöver i länet. Väntetiderna upplevs som rimliga, 

och 85 procent av länsborna ger höga betyg på sitt 

vårdbesök. 

Det är ett gott resultat som bygger på ett aktivt 

arbete runt om i landstinget med att klara såväl 

vårdgaranti som tillgänglighet. Detta har inte uppnåtts 

utan fortlöpande förändringsarbete och ökad 

samverkan. Men i undersökningen finns också 

tecken på områden där vi måste bli bättre, och där 

vi måste anstränga oss mer. 

För att bibehålla förtroende, måste den goda 

kompetensen upprätthållas. Att arbeta inom 

hälso- och sjukvården, som ständigt befinner sig 

i spännande förändring och utveckling, kräver 

fortlöpande kompetensutveckling. Det krävs också 

att det verkligen avsätts tid för detta. Min uppfattning 

är att vi inte alltid är tillräckligt metodiska 

när det gäller att kombinera utvecklingsmål med 

individuella utvecklingsplaner. Här behöver vi på 

chefsnivå många gånger förbättra vår planering. 

Ska vi vara framgångsrika och inte bara ligga i 

mittfåran när det gäller nationella uppföljningar 

och mätetal, måste vi utveckla våra strategier på 

området. Hit hör planeringssamtal och medarbetarsamtal. 

Medarbetarsamtalet är grunden för att 

identifiera enskilda medarbetares behov och ställa 

dem i relation till avdelningens/klinikens arbete. 

Här behöver vi ytterligare förbättra oss för att 

skapa meningsfulla samband och 

en utveckling av vår verksamhet 

som bärs upp av landstingets 

medarbetare. På så 

sätt medverkar vi också 

till att skapa ett fortsatt 

högt förtroende för vår 

verksamhet. 

För övrigt: Äntligen 

har våren kommit med 

stormsteg. Trots kalla 

nätter blir knopparna 

allt grönare och blommorna 

allt fler – naturen 

börjar flagga inför sommaren. 

Bo ANdERSoN 

landstingsdirektör 

Örebro läns landsting

4 

Nyheter. 

NYHETER I KORTHET 

Bättre ekonomi än väntat 

för årets tre första månader 

Landstingets ekonomiska resultat för de tre första månaderna blev ett 

minus på tre miljoner kronor. Det är ändå en förbättring på 13 miljoner 

kronor i förhållande till 2009. Prognosen för hela 2010 pekar för 

närvarande på ett överskott på 110 miljoner kronor. Det är nästan 100 

miljoner kronor bättre än det budgeterade. 

Men prognosen har flera osäkerhetsmoment, bland annat skatteintäkternas 

utveckling, lönerörelsen, nya avtal för såld vård och utfall 

av vård- och rehabiliteringsgarantier. 

Stabilisering av den ekonomiska krisen, fler jobb och därmed högre 

skatteintäkter än förväntat till landstinget, är anledningen till det 

relativt goda resultatet för de tre första månaderna av 2010. Dessutom 

håller samtliga förvaltningar inom landstinget sina budgetar. 

Tvättsamarbete utreds 

Örebro läns landsting ska utreda frågan om att gå in i ett tvätterisamarbete 

med landstingen i Uppsala, Västmanland, Sörmland och 

Dalarna. Samarbetet bygger på att en gemensam nämnd bildas, och 

att tvättverksamheten bedrivs i Fredriksbergstvätten, nära Hällefors, 

som återstartades av Landstinget Dalarna för ett drygt år sedan. 

– Fredriksbergstvätten har en modern och miljövänlig maskinpark. 

Det gör det intressant för Örebro läns landsting att gå in ett närmare 

samarbete, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson 

(S). 

Örebro läns landsting har för närvarande ett avtal med en privat 

entreprenör som gäller t.o.m. 2011. 

Hälsofrämjande arbetsplatser 

på väg att utvecklas 

Projektet ”att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser” startade den första 

mars. Syftet med projektet är att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser 

ur ett medarbetarperspektiv. Projektet handlar mycket om 

känslan av sammanhang och att se sin del i verksamheten. 

Hudkliniken, USÖ, avdelning 2, Lindesbergs lasarett och Centrum 

för hjälpmedel ska fram till december 2011 delta i ett projekt för att ta 

fram en modell för hälsofrämjande arbetssätt. 

Hälsofrämjande arbetssätt stödjer hälso- och sjukvårdens uppdrag 

att arbeta hälsofrämjande mot patienter och befolkning. Projektet 

kommer att arbeta med hälsofrämjande insatser i tre nivåer, ledarskap/ 

organisation, grupp och individnivå. På organisations- och gruppnivå 

handlar det, bland annat, om att skapa dialog kring ledarskap, 

medarbetarskap och utveckling och förbättring av verksamheten. På 

individnivå handlar det om medarbetarskap och delaktighet och hur 

landstinget kan stödja och uppmuntra till en hälsofrämjande livsstil. 

Landstingsstöd till Barnrättsakademin 

Landstingsstyrelsen den 4 maj beslutade att medfinansiera Barnrättsakademin 

vid Örebro universitet med en halv miljon kronor för 2010. 

Under 2011-2013 är landstinget sedan beredd att tillskjuta en miljon 

kronor per år till akademin, detta utifall regeringen inte satsar några 

statliga medel. 

Under Barnrättsakademins tre första år, 2007-2009, har man fått 

medel från regeringen, Örebro läns landsting, Örebro kommun och 

Landstinget i Värmland. Under 2009 har ekonomiska diskussioner 

förts med Socialdepartementet, utan att någon lösning kommit till 

stånd. En rekonstruktion av Barnrättsakademin pågår där universitetet 

arbetar för att hitta en finansiering på längre sikt. 

Även Örebro kommun kommer att stödja Barnrättsakademin med 

en miljon kronor under de tre år som landstinget gör detta. Landstinget 

i Värmland bidrar med en professur på 40 procent vid akademin. 

Utökad verksamhet på USÖ i sommar 

Universitetssjukhuset Örebro ska ha utökad planerad sommarverksamhet 

vid flera kliniker. Förra sommaren genomfördes en satsning 

på planerade operationer inom handkirurgi och ortopedi för att få en 

jämnare fördelning av arbetet under året och för att tillgängligheten 

till vården skulle vara mer jämn över hela året. Resultatet blev mycket 

bra. USÖ ska därför under sommaren utveckla modellen från förra 

sommaren och ha utökad sommarverksamhet vid flera kliniker. 

Läkarna och SKTF-medlemmarna 

i landstinget 

har fått nya löneavtal. 

Nu väntar lokala förhandlingar 

och individuella 

lönesamtal. 

Sveriges läkarförbund har slutit 

ett centralt avtal på två år med 

Sveriges kommuner och landsting, 

SKL. Avtalet gäller från 1 april 

och ger ett garanterat utfall på 2 

procent första året och 1,5 procent 

andra året. Nu väntar den lokala 

överläggningen där den fortsatta 

processen bestäms. 

SKTF, Akademikerförbundet 

SSR och Ledarna har också ett 

nytt avtal som löper två år och en 

månad från 1 april i år till 30 april 

2012. Även här är det garanterade 

utfallet 2 procent första året och 

1,5 procent det andra året. Lönen 

ska sättas individuellt och ger inga 

individgarantier. Här ska de lokala 

överläggningarna precis börja. 

Vårdförbundet, som är det fackförbund 

som har flest anställda i 

landstinget, har sedan tidigare ett 

centralt avtal som löper till 31 mars 

2011. Avtalet innehåller ett löneutrymme 

på minst 2 procent från 1 

april i år. Samtalen mellan arbetsgivare 

och fack är inne i slutfasen när 

denna tidning går i tryck. 

Kommunal avtalslöst 

Kommunal, ett annat stort fackförbund 

inom landstinget, är avtalslöst 

från 1 april. Inget avtal har ännu 

tecknats på central nivå, och då 

händer inget lokalt. 

Akademikeralliansen är en 

Örebro läns landsting lever upp 

till regeringens krav för att få del 

av kömiljarden för första kvartalet 

2010. Därmed får landstinget sju 

miljoner kronor. 

Nästa mätning för kömiljarden 

baseras på genomsnittet av köerna 

under september – december. 

Landstinget når nu en genomsnittlig 

tillgänglighet på över 80 

Örebro läns landsting ska förbättra 

rutinerna kring patienter som 

infekterats av multiresistenta bakterier 

(MRB). 

Ett länsövergripande team ska 

arbeta med att förbättra rutinerna 

för provtagning, smittspårning 

och dokumentation av patienter 

som infekterats av MRB, 

samt sprida information om 

MRB. På så vis ska riskerna 

för att MRB sprids i länet 

minska. 

Teamet kommer att ha sin 

placering vid USÖ:s infektionsklinik. 

Stommen i teamet utgörs 

av befintliga tjänster inom smittskydd, 

hygien och infektionsklini- 

Lönediskussionerna för landstingets anställda pågår. 

sammanslutning av flera fackförbund. 

Här finns ett tillsvidareavtal 

som löper tills någon säger upp det. 

Överläggningarna mellan arbetsgivaren 

och respektive fack har börjat 

och beräknas vara klara innan 

semesterperioden. 

Roland Hennerdal är landstingets 

förhandlingschef: 

– Inför varje löneöversyn gör 

landstinget som arbetsgivare en 

fördelning av löneutrymmet till 

respektive verksamhet. I år har vi 

försökt att på ett likartat sätt inom 

hela landstinget få ett bra underlag 

till hur fördelningen ska göras, förklarar 

han. 

Under våren har därför verksamhetschefer 

tillsammans med sina 

underställda chefer samtalat om 

vad man på lokal nivå ser för behov 

och prioriteringar inför årets löneöversyn. 

Detta ger sedan underlag 

för förvaltningsledningarna att 

bestämma hur det fastställda löne- 

procent för både mottagningsbesök 

och för åtgärd/operation. För besök 

får nu 88,5 procent av de väntande 

en tid inom 90 dagar, och för 

åtgärd/operation, 82,4 procent. 

– Det är ett bra resultat med 

tanke på det hårda trycket vi har på 

den akuta vården, säger hälso- och 

sjukvårdsdirektör Pia Öijen. 

– Vi tror dock att vi kan för- 

ken. Teamet har också fått medel i 

form av en 

utrymmet ska 

fördelas till de 

olika verksamheterna. 

– På så sätt 

hoppas vi få 

ett bra underlag 

för att göra 

en fördelning, 

som kan vara 

olika till olika 

verksamheter, säger Roland Hennerdal. 

– Även om löneutrymmet är 

begränsat, så är det viktigt att vi 

har ett bra underlag, och att första 

linjens chefer, som oftast har 

detaljkunskapen, kan ha ett forum 

att föra fram sina åsikter. 

Cirka 8 900 personer har en anställning 

i Örebro läns landsting. De flesta 

är med i något fackförbund. 

Lite över 14 procent är oanslutna. 

bättraresultatet under året. 

Arbete pågår 

ständigt på alla 

kliniker för att 

åstadkomma 

bättre flöden 

och högre tillgänglighet. 

Pia Öijen. 

Bättre koll på multiresistenta bakterier 


Några löneavtal klara 

Roland Hennerdal. 

Landstinget får sju miljoner ur kömiljarden 

Multiresistenta 

bakterier är bakterier som 

har motståndskraft mot flera 

typer av antibiotika. Spridningen av 

MRB ökar inom hälso- och sjukvården 

och ute i samhället. Olika faktorer har gjort 

att resistensproblemet i världen blivit allt 

större. Orsaker till spridning av MRB kan vara 

hög antibiotikaförbrukning och att vi reser 

mer. Även ett litet utbrott av infektion kan 

ha stora konsekvenser både för den som 

smittats och för hälso- och sjukvården. 

Det innebär förändrat arbetssätt, iso- 

lering, odlingar, sjukskrivningar, 

ökat mänskligt lidande 

o.s.v. 

sjukskötersketjänst på 50 procent 

och en läkartjänst på 25 procent. 

Exakt vilka som ska ingå i teamet 

är ännu oklart. Henrik Eliasson, 

verksamhetschef på Infektionskliniken 

på USÖ, tror att teamet 

kommer att vara utsett och redo 

att börja arbeta till hösten. 

– Multiresistenta bakterier är 

ett hot som hela tiden hänger 

över oss, säger han. 

– Det är framförallt viktigt 

att vi blir noggrannare när det 

gäller smittspårningen. Vi måste 

bli bättre på att utreda och följa 

upp när vi träffar patienter som har 

infekterats av multiresistenta bakterier, 

säger Henrik Eliasson.


Länsborna har högt 

förtroende för vården. 

Det visar den nationella 

befolkningsundersökningen 

Vårdbarometern 

2009. 

74 procent av länsborna har stort förtroende 

för vården vid sjukhus, vilket 

är högst andel i landet. Motsvarande 

andel i landet är 66 procent. 

När det gäller vården vid vårdcentral 

är länsborna mer kritiska: 

53 procent av Örebro läns invånare 

har stort förtroende för vården vid 

vårdcentral, mot 56 procent i landet 

i övrigt. 

Bra tillgång och 

rimliga väntetider 

79 procent av länsborna tycker också 

att de har tillgång till den vård 

de behöver. Det är något bättre än 

rikssiffran, som är 78 procent i årets 

undersökning. Motsvarande siffra 

för riket var 70 procent år 2001. 

Väntetiderna till vården upplevs 

som rimliga, särskilt till primärvården. 

Det anser 86 procent av de 

patienter som besökt en vårdcentral. 

Den största ökningen har skett 

under de senaste två åren. 

Högsta betyg 

på vårdbesök 

85 procent av länsborna ger mycket 

högt eller högsta betyg, 4 eller 5, 

när de bedömer sitt senaste vårdbesök. 

Det gäller både sjukhusbesök 

och vårdcentralsbesök. Därmed är 

länsborna mer nöjda än folk i riket 

i genomsnitt, där siffran är 82 procent. 

Bra telefontillgänglighet 

74 procent av länsborna tyckte att 

det var lätt komma fram på telefon 

till sjukvårdsrådgivningen. Rikssnittet 

är 59 procent. 11 procent i 

Örebro län tyckte att det var svårt 

eller mycket svårt att komma fram 

på telefon till sjukvårdsrådgivningen, 

mot 18 procent i riket. 

Även när det gäller telefontillgängligheten 

till vårdcentralerna 

var länsborna mer nöjda än rikssnittet: 

64 procent av länsborna tyckte 

att det var lätt att komma fram 

– rikssnittet var 60 procent. 17 procent 

av länsborna tyckte att det var 

svårt eller mycket svårt att komma 

fram, mot 20 procent i riket. 

Viktiga betyg på arbetet 

– Det känns bra att konstatera 

att våra invånare blir allt nöjdare 

med vården, säger lands- 

tingsstyrelsens ordförande Marie- 

Louise Forsberg-Fransson (S). 

– Jag vet hur hårt vårdpersonalen 

arbetar med att förbättra såväl kvalitet 

som tillgänglighet, och patienternas 

omdömen är viktiga betyg på 

detta arbete. 

Nyheter. 

Högt förtroende för vården i länet 

Nu börjar Örebro läns 

landsting att klimatkompensera 

för sina tjänsteresor 

med flyg och bil. 

Pengarna som avsätts 

ska användas till projekt 

som minskar landstingets 

klimat- och miljöbelastning. 

Landstinget har idag en betydande 

klimatpåverkan genom bland annat 

resor och transporter. Beräkningar 

visar att koldioxidutsläppen från 

tjänsteresor var 1 443 ton under 

2008. Om koldioxidbelastningen på 

miljön blir den samma under 2010, 

så skulle klimatkompensationen bli 

cirka 1,5 miljoner kronor för detta 

år. 

Klimatkompensationen som 

landstingsstyrelsen beslutade om 

den 4 maj innebär att det skapas ett 

”internt klimatkonto”. Hit avsätter 

respektive förvaltning pengar utifrån 

vilka faktiska koldioxidutsläpp 

verksamheten orsakat genom sina 

resor i tjänsten med bil och inrikes 

flyg. Med bil menas leasingbilar, 

förvaltningsägda bilar, privata bilar, 

hyrbilar och taxi. 

Även landstingets politiker och 

landstingsägda bolag ingår i systemet 

för klimatkompensation. Privata 

vårdgivare ska likaså inkluderas 

Gott betyg. Länsborna 

ger ett gott 

betyg till vården 

i den nationella 

undersökningen 

Vårdbarometern 

2009. 

via avtal inom ramen för Hälsoval. 

Bussresor, ambulanstransporter 

och sjukresor/färdtjänst är undantagna. 

Inledningsvis är även utrikesflyg 

undantaget. Tjänsteresor 

med bilar som drivs med förnyelsebart 

bränsle behöver inte heller 

klimatkompenseras. 

Koldioxidskatt som grund 

Som beräkningsgrund för klimatkompensationen 

används dagens 

koldioxidskatt i Sverige. Den är 

1,03 kronor per kilo koldioxid. I 

beslutet sägs att landstinget sedan 

successivt bör följa den samhällsekonomiska 

värdering av koldioxidutsläppen 

som Statens Institut för 

Kommunikationsanalys gör. Med 

den beräkningsgrunden blir avsättningen 

till klimatkontot 1,50 kronor 

per kilo koldioxid. 

Pengarna från det interna miljö- 

5 

– Det är förstås också viktigt att 

vi tar till oss att befolkningens förtroende 

för vårdcentralerna är lägre 

i Örebro län än medelsnittet för 

riket. Vi måste ständigt arbeta med 

förbättringar, och förhoppningsvis 

leder vårt utvecklingsarbete och 

införandet av Hälsoval till att förtroendet 

höjs för vårdcentralerna i 

Örebro län. 

Vårdbarometern 2009, som genomförts 

av Sveriges kommuner och 

landsting, omfattar totalt drygt 45 

000 personer, varav 1 000 i Örebro 

län. 

Klimatkompensation för resor införs i hela landstinget 

Koldioxidutsläpp som kostar. 

kontot ska användas för att finansiera 

projekt som minskar landstingets 

klimat- och miljöpåverkan. 

Det kan handla om att informera 

och utbilda så att resorna i tjänsten 

styrs mot mera miljöanpassade 

alternativ. Några exempel på tänkbara 

projekt är ”Gröna” ambulanser, 

pilotprojekt kring elfordon och 

utbildningar i ecodriving. 

I takt med att tjänsteresorna 

blir allt miljövänligare, så minskar 

avsättningen till miljökontot, 

är tanken. 

Pengarna i det interna klimatkontot 

ska även kunna användas 

för miljöprojekt som inte har med 

transporter att göra. 

Beslutet om klimatkompensation 

har sin upprinnelse i en motion från 

Bo Rudolfsson (KD) till landstingsfullmäktige. 

Weine AhlstrAnd

6 

Landstingets satsningarna inom 

cancerområdet fortsätter. Sedan 

början av maj finns en speciell 

PSA-rådgivning på onkologiska 

kliniken, Universitetsjukhuset 

Örebro. Ansvarig är sjuksköterskan 

Nina Grundel: 

– Med PSA-rådgivningstjänsten 

förbättrar vi informationen till de 

män som funderar på att göra ett 

PSA-prov. Vi kortar väntetiderna 

och underlättar samtidigt för primärvården, 

säger hon. 

Halten av PSA (prostataspecifikt 

antigen) kan mätas i blodprov och 

användas för att upptäcka prostatacancer 

i ett tidigt skede. 

Patienterna kommer att kunna 

ringa och boka tid för ett besök på 

mottagningen. Där får de sedan 

rådgivning, om för- och nackdelar 

med PSA-provet. 

Liknande mottagningar kommer 

även att startas på Lindesbergs 

lasarett och Karlskoga lasarett. 

Satsar fyra miljoner extra 

Den förbättrade PSA-rådgivningen 

är en del i en bättre cancerstrategi 

för hela länet. För 2010 satsar 

landstinget fyra miljoner kronor 

extra för att skapa en bättre fungerande 

vårdkedja för länets cancerpatienter. 

PÅ USÖ har det även lett till en 

CUP-mottagning (cancer utan pri- 

Nina Grundel är sjuksköterska 

och PSArådgivare 

på USÖ. 

Bättre PSA-rådgivning 

på länets tre sjukhus 

märtumör), en remissfri bröstmottagning 

och förbättrad diagnostik 

av hudcancer. Vid flera kliniker 

inrättas det också kontaktsjuksköterskor/koordinatorer 

som ska 

fungera som patienternas kontaktpersoner. 

Ansökan om 

regionalt cancercentra 

Dessutom har Samverkansnämnden 

för Uppsala/Örebroregionen ansökt 

om medel, hos Socialstyrelsen, för 

att etablera ett regionalt cancercentra, 

RCC, i Uppsala/Örebroregionen. 

Ansökan görs i enlighet med 

den Nationella cancerstrategin. 

Tanken är att ett regionalt cancercentra 

ska ha nära kontakter med 

den kliniska cancerforskningen och 

främja ytterligare forskningsinsatser 

inom regionens forskningsinstitutioner. 

Ett regionalt cancercentra ska 

också ha en tydlig regional funktion 

och bland annat ha mandat för 

styrning/ledning av utvecklingsprocesserna 

i nära samspel med 

andra regionala organ (specialistråd, 

läkemedelsråd, forskningsråd, 

till exempel). 

Fram till juni 2011 ska projektet 

utredas. Vid Samverkansnämndens 

sammanträde i juni 2011 ska konkreta 

förslag om etablerandet av ett 

RCC finnas. 

Gratis vaccination mot 

HPV för flickor födda 

1999 och senare 

Till hösten börjar skolhälsovården 

med gratis 

vaccinering mot humant 

papillomavirus (HPV), för 

flickor födda 1999 och 

senare. Vaccinet ger ett 

visst skydd mot livmoderhalscancer. 

Frågorna 

kring vaccineringen har 

varit många. Här reder 

Tebladet ut några av de 

vanligaste frågorna. 

Vilka får gratis vaccinering? 

Alla flickor födda 1999 och senare 

(i årskurs 5 eller 6) kommer att 

erbjudas gratis vaccinering i det 

allmänna vaccinationsprogrammet 

genom skolhälsovården, med start 

i höst. 

Vaccinet är avsett för flickor/ 

kvinnor och har bäst skyddseffekt 

före sexuell debut, då man inte 

riskeras ha utsatts för HPV-smitta. 

Lämplig vaccinationsålder är från 

10 år. 

Varför är inte vaccinet 

gratis för flickor/kvinnor 

i andra åldersgrupper? 

Örebro läns landsting följer de 

 

Fakta 

nationella riktlinjer som finns för 

vaccinering. Just nu pågår en nationell 

utredning om flickor mellan 

13-17 år också ska ingå i vaccinationsprogrammet 

mot HPV. Utredningen 

förväntas vara klar inom ett 

par månader. 

Flickor/kvinnor som inte får gratis 

vaccinering och som som vill 

vaccinera sig kan ta kontakt med 

kvinnoklinik, vårdcentral eller vaccinationsmottagning. 

Är det någon idé att vaccinera 

sig om man har 

haft sex? 

Det kan vara det. Men om man 

redan är infekterad med HPV minskar 

nyttan med vaccinet. Risken för 

att vara infekterad ökar med antalet 

partners man haft. 

Hur mycket kostar vaccinationen 

för dem födda 

tidigare än 1999? 

Varje spruta kostar cirka 1000 kronor. 

Tre sprutor ges. För flickor 

mellan 13 och 17 år ingår kostnaden 

för vaccinet i högkostnadsskyddet 

och därför blir kostnaden 

maximalt 1800 kronor. Sen tillkommer 

kostnaden för vaccineringen 

(80 kronor för receptet på vaccin 

I Sverige drabbas cirka 450 kvinnor av livmoderhalscancer varje år. 

Sedan gynekologisk cellprovtagning infördes i Sverige i slutet av 1960-talet 

har antalet kvinnor med livmoderhalscancer minskat dramatiskt. Cellprovet 

har gett möjligheter att hitta cellförändringar (förstadier till cancer) som kan 

behandlas och avlägsnas. 

Numera vet man att humant papillomavirus (HPV) orsakar cellförändringar. 

HPV är en av de vanligaste sexuellt överförda infektionerna. I en del fall blir 

infektionen kronisk och kan då orsaka olika former av cancer. Av dessa är 

livmoderhalscancer den vanligaste. 

Sedan 2007 finns ett vaccin mot HPV som ger cirka 70 procent skydd mot 

virus som orsakar förstadier till livmoderhalscancer. Socialstyrelsen har rekommenderat 

vaccinering mot HPV i skolhälsovården från 2010 för flickor i årskurs 

5-6 (födda 1999 eller senare). 

Tone Bekkestad, känd tv-meteorolog 

och författare, var en av föredragshållarna 

på landstingets Miljödag den 22 

april. Dagen lockade 200 deltagare, 

miljöombud och andra intresserade, 

till Wilandersalen på USÖ. 

– Jag vill ge er en bild av vårt klimat 

idag, och vad vi kan göra för att 

rädda vår planet, inledde hon. 

Först några problem: 

Vi gör av med 160 000 liter 

Känd från tv. 

Meteorolog Tone Bekkestad 

höll miljöföreläsning i Örebro 


och 80 kronor för varje vaccinationstillfälle). 

Som nämnts ovan 

utreds för närvarande vaccinering 

för gruppen 13-17 år. 

Varför finns det egentligen 

ett vaccin mot HPV? 

HPV är ett virus som kan orsaka 

cellförändringar som kan leda till 

livmoderhalscancer. HPV överförs 

sexuellt. Infektionen läker ofta av 

sig själv, men om den blir kronisk 

kan den leda till cellförändringar. 

Vaccineringen ger ett 70-procent 

skydd mot livmoderhalscancer. 

Vilket vaccin ges? 

Sveriges kommuner och landsting 

har gjort en upphandling på 

uppdrag av alla landsting i landet. 

Upphandlingen är dock överklagad. 

Vilket vaccin det blir i det allmänna 

vaccinationsprogrammet är därför 

inte klart. 

Hur ges vaccinet? 

Vaccinet ges i ena armen med tre 

doser inom sex månaders tid. Andra 

och tredje dosen ges ungefär en till 

två, respektive sex månader efter 

den första. Alla tre doser måste tas 

för att få fullgod effekt. 

Har vaccinet några 

biverkningar? 

Rodnad och ömhet vid stickstället 

och övergående feber kan förekomma. 

Det finns inga rapporter 

om allvarliga biverkningar. 

Behövs fortsatta cellprovskontroller 

efter 

vaccinationen? 

Ja. Vaccinet ger inte fullständigt 

skydd mot livmoderhalscancer. 

Därför är det viktigt att gå på de 

cellprovskontroller som kvinnor 

mellan 23 och 59 år kallas till. 

Nu jäklar är det dags att 

råolja per sekund. Och det mesta 

går till plast. Industrin står för nästan 

en tredjedel av världens energiförbrukning 

och mer än en tredjedel av 

världens koldioxidutsläpp. 

Vi är oerhört energiberoende 

och behoven ökar i takt med att vi 

blir fler människor. Och nästan all 

energi kommer från fossila bränslen, 

kol, olja och naturgas som vid förbränningen 

släpper ut stora mängder 

koldioxid i atmosfären. 

En återvändsgränd 

– Det här är en återvändsgränd, ändå 

håller vi fast vid det gamla.Fossila 

bränslen ökar utsläppen av växthusgaser, 

som i sin tur är huvudorsaken 

till den globala uppvärmningen av 

vår jord.


Miljöpris för grön och god mat 

Det jublades rejält och 

spelades på kastruller 

och bunkar när mottagarna 

av landstingets 

Miljöpris 2010 blev känt. 

Vinnare var nämligen 

kostenheten. 

Landstingets kostenhet har 92 

anställda i köken på Universitetssjukhuset 

Örebro, Lindesbergs lasarett 

och Karlskoga lasarett. Varje 

dag lagar och serverar de 3 000 

matportioner till patienter, personal 

och konferensgäster. Det blir cirka 

en miljon portioner per år. 

Ett målmedvetet arbete för att 

kunna bjuda patienter och anställda 

på allt mer ekologiskt odlad mat 

var en viktig anledning till utmärkelsen. 

– Jättekul, jag och all personal är 

jätteglada för priset och pengarna, 

men framför allt för att vårt arbete 

uppmärksammas och belönas på 

det här sättet, menade försörjningschef 

Mia Kling när hon mottog 

priset under landstingets Miljödag. 

Prisutdelare var miljöberedningens 

ordförande Björn Eriksson (S). 

Soppa från grunden 

Personalen i köket på Universitetssjukhuset 

Örebro jublade över 

priset: 

– Jätteroligt. Det sporrar oss att 

bli ännu bättre, menar Gun-Britt 

Nyström. 

Lasse Friman och Kiran Ivarsson 

tillagar en pescadosoppa. Vin, grädde, 

örter, lax- och sejbitar hamnar i 

den stora grytan. Det doftar gott. 

– Den här soppan är så långt ifrån 

en pulversoppa du kan komma. Det 

är roligt att laga maten från grunden, 

menar Lasse Friman. 

Mia Kling: 

– Idag görs alla soppor från grunden 

i våra kök. Nu fortsätter vi på 

samma väg med övrig mat där vi 

har halvfabrikat. 

– Och vi skriver hela tiden nya 

recept och provlagar rätter för att 

kunna bjuda på ännu godare och 

variationsrikare mat. Matlagning 

Prisad kost. Gun-Inger Lundmark, gruppchef för personalkosten. 

Glada. Kiran Ivarsson och Lasse Friman 

i USÖ-köket. 

innebär hårt arbete, där allt ska 

vara klart på minuten. Att få laga 

mer mat från grunden och att kunna 

påverka måltiderna gör arbetet trevligare, 

säger Mia Kling. 

Allt mer ekologiskt 

Så här blir landstingets mat både 

”grönare” och godare: 

År 2011 ska 25 procent av 

maten bestå av ekologiskt odlade 

produkter. Idag är 18 procent ekologiskt 

odlade. 

Patienter och personal erbjuds 

minst en KRAV-godkänd rätt i 

veckan. 

Mer hemlagat och färre halvfabrikat. 

Grattis. Landstingets miljöchef Marianne 

Eriksson gratulerar Mia Kling. 

Nya ekologiska menyer tas 

regelbundet fram. 

Det serveras allt fler säsongsanpassade 

måltider. 

Höga krav på ett brett och 

variationsrikt råvarusortiment vid 

upphandlingar. 

Fortsatt utveckling av miljöanpassad 

matlagning. 

Mia Kling har drivit miljöfrågorna 

inom kostnäringen under 

många år. Hon har gjort det även 

långt utanför landstingets gränser 

genom påverkan på politiker och på 

jordbruksverket och andra berörda 

organisationer. Efter många år börjar 

det ge resultat, allt fler inser vad 

som måste göras. 

– Det är regeringen som satt upp 

målet att 25 procent av de livsmedel 

som används inom offentliga sektorn 

ska vara ekologiskt odlad. Men 

jag har med egna siffror visat att det 

är omöjligt som det ser ut idag. Det 

finns helt enkelt inte tillräckligt stor 

produktion. 

– Producenterna har varit så 

inriktade på enskilda konsumenter 

att de missat storhushållen. Men 

det börjar svänga nu, så våra mål 

kanske kan nås. 

Det lyckade miljöarbetet inom 

kostenheten i Örebro läns landsting 

innebär att man får ta emot många 

studiebesök. Mia Klings engagemang 

har också lett till att hon 

sitter med i en ledningsgrupp vid 

Örebro universitet som arbetar med 

att införa en ny utbildningslinje för 

storhushåll vid Måltidsakademien 

i Grythyttan. Den är planerad att 

starta under 2011. Någon sådan 

utbildning finns ännu inte i Sverige. 

Kostenheten ingår i Försörjningsavdelningen 

inom Lednings- och verksamhetsstöd, 

LoVS. 

Weine AhLStrAnD 

satsa på miljön menar tV-meteorologen 

– Vadå uppvärmning? Det var ju 

länge sedan det var så kallt i Sverige 

och i Norge som den här vintern, 

kanske någon tänker. Men tyvärr, 

det har samtidigt varit rekordvarmt 

i Australien och på Grönland. Den 

globala uppvärmningen fortsätter, 

och det beror på människan. Det 

är så gott som alla klimatforskare 

överens om. 

Tone Bekkestad gav också sin syn 

på vad som behöver göras för att 

förbättra läget för vår jord. Energieffektivisering, 

mer förnybar energi, 

mer återvinning i industrin och stopp 

på skövlingen av regnskogarna är 

några grundläggade nödvändigheter, 

mende hon. 

Och det händer faktiskt en hel del 

runt om i världen. 

– Plusenergihus, boenden som 

producerar mer energi än de förbrukar, 

blir allt vanligare. 

– Förnybar energi från solceller, 

vindkraft, tidvattenkraft och vågkraft 

spelar allt större roll. 

– Försök görs med geometrisk 

energi, värme från jordens inre. 

Några flygbolag testar alger och 

plantoljor som flygbränsle. 

Vad kan vi själva göra? 

Men vad kan vi göra som privatpersoner? 

Tone Bekkestad gav några 

tips: 

– Satsa på en bränslesnål bil nästa 

gång du byter, helst en elbil. 

– Tänk även energisnålt i hemmet. 

Byt till effektivare lampor, släck 

ner lite oftare, och sätt press på ditt 

elbolag. Fråga efter ren och grön el. 

Vi kan påverka. 

– Nyare och effektivare belysningar 

är bra för miljön och ger 

ekonomisk vinst inom några år. Det 

här borde man också tänka mer på i 

offentliga lokaler. 

Landstingsdirektör Bo Anderson 

inledde dagen: 

– Miljöfrågorna är alltid viktiga. 

Vi måste ständigt tänka på hur vi 

arbetar och vilken miljöpåverkan 

det har. 

– Läkemedel som vården skriver 

ut belastar miljön. Skriver vi ut 

onödigt stora förpackningar? Här 

finns ett behandlingsperspektiv, men 

också ett ekonomiskt och ett miljömässigt 

perspektiv att ta hänsyn till. 

Vi reser också mycket i landstinget. 

Foto: Weine AhLStrAnD 

Kan vi resa mindre och använda oss 

av videokonferenser och liknande 

tekniker? 

– Jag tycker att det på många sätt 

syns att vi tar miljöfrågorna på allvar 

i landstinget. Ett exempel är att vi nu 

börjar nu klimatkompensera för alla 

resor i tjänsten. 

Miljöarbete för 

kommande generationer 

Landstingets miljöchef Marianne 

Eriksson gav en tydlig bild av vad 

det handlar om: 

– Miljöarbetet drivs av lagar och 

regler, men också av kärlek till kommande 

generationer. 

Weine AhLStrAnD 

Apropå landstingsmaten 

Ragnvald Lindgren, 

patient, USÖ: 

– Sjukhusmaten är toppen. 

Jag kan inte tänka mig 

bättre. Jag väljer själv mellan 

olika rätter och idag blev det 

kalkon. 

– Min favoriträtt är fisk, 

gärna rödspätta. Bra att det 

ofta finns fisk på menyn. 

– Ärtsoppa kan däremot 

kvitta för min del. 

7 

Lottie Dreifaldt, överläkare, 

onkologiska kliniken, USÖ: 

– Lunchmaten är oftast bra, 

men salladsbordet blir med 

tiden lite tråkigt. 

– Jag äter helst och nästan 

alltid någon soppa. De är 

oftast matiga och goda. Pescadosoppan 

för några dagar 

sedan var riktigt, riktigt god. 

– Sparrissoppan är jag däremot 

tveksam till. 

Mats Rinnemo, ST-läkare, 

arbets- och miljömedicinska 

kliniken, USÖ: 

– Jag äter i personalmatsalen 

ganska ofta och maten 

är helt ok, även om det inte 

handlar om kulinariska höjdpunkter. 

– Det jag inte äter är pannkaka. 

Den vegetariska ärtsoppan 

är däremot bra. Jag ser 

fler och fler anledningar till att 

bli vegetarian.

8 

Nyheter. 

Läkarens egen erfarenhet 

och arbetssituation 

kan påverka om patienten 

blir sjukskriven eller 

ej. 

Det visar ny forskning 

från primärvården i Örebro 

läns landsting. 

Gunilla Norrmén, distriktsläkare 

vid Askersunds vårdcentral, har i 

flera år forskat om hur läkare sjukskriver. 

En mycket enkel fråga ligger 

bakom hennes intresse: 

Varför blir vissa personer sjukskrivna 

vid mötet med läkaren, 

medan andra inte blir det? 

Något entydigt svar ger hon inte 

i sin nyligen försvarade avhandling. 

Det finns inga enkla eller entydiga 

svar. Sjukskrivning eller ej beror på 

en rad olika faktorer. Men några lite 

överraskande resultat presenterar 

Gunilla Norrmén: 

Erfarna sjukskriver mer 

Om läkaren har många års 

erfarenhet i allmänmedicin, så ökar 

sannolikheten för att patienten blir 

sjukskriven. 

Läkare som arbetar deltid har 

lättare att sjukskriva sina patienter 

än läkare som jobbar heltid. 

Gunilla Norrmén har några tänkbara 

förklaringar: 

– En mera erfaren läkare vågar, 

eller har i alla fall lättare för, att 

ta ansvar för en sjukskrivning. 

Medan en ung och mindre erfaren 

läkare kan vara försiktigare med att 

använda sjukskrivninginstrumentet. 

Det är ganska naturligt. Men det 

säger ingenting om vad som är rätt 

eller fel. 

– Varför deltidsarbetande läkare 

sjukskriver oftare är svårare att 

svara på. Men ibland är det egna 

livsomständigheter som avgör hur 

mycket vi arbetar. Kanske använder 

den deltidsarbetande läkaren sig 

själv som måttstock och har större 

förståelse för vad som krävs för att 

kunna arbeta för fullt. 

– Men den här slutsatsen ska tolkas 

med viss försiktighet eftersom 

det bara är en liten del som är deltidsarbetande 

läkare, säger Gunilla 

Norrmén. 

642 sjukskrivningsfall 

Studien omfattar 67 allmänläkare 

med sammanlagt 642 sjukskrivningsfall. 

Läkarna har svarat på 

frågor om sig själva, sin bakgrund 

och yrkeserfarenhet. Patienterna 

har besvarat enkätfrågor om hälsa, 

Folktandvårdens frisktandvårdskampanj 

”Cheeeese - För ett livslångt 

leende” har vunnit ett pris i 

tävlingen Guldvivan, en reklamtävling 

anordnad av Marknadsföreningen 

i Örebro län. 

Folktandvården vann i kategorin 

Nyligen disputerad. Gunilla Norrmén har disputerat om sjukskrivningsprocessen. Den beräknas ta tio procent av 

allmänläkarens tid, men betydligt mer av läkarens kraft. 

arbete, familj och fritid. Dessutom 

har både läkare och patienter svarat 

på attitydfrågor om hälsa, sjukdom 

och socialförsäkringsfrågor. 

– Det som kanske framkommer 

allra tydligast är att patientens egen 

bedömning av sin arbetsförmåga 

har stor betydelse. Patienten vet 

bäst om problemen är oförenliga 

med arbete och det avgör oftast 

om det blir sjukskrivning eller inte, 

säger Gunilla Norrmén. 

Oftast överens 

– Så gott som alltid är läkare och 

patient överens om behovet av sjukskrivning. 

Gunilla Norrmén konstaterar att 

om läkaren bedömer att det rör sig 

om en kroppslig sjukdom så minskar 

risken för sjukskrivning, medan 

det lättare blir sjukskrivning vid 

mer diffusa problem. 

I ett delarbete har Gunilla Norrmén 

analyserat hur patientens 

sociala situation kan påverka om 

det blir sjukskrivning eller ej. Här 

visar det sig att patientens arbetssituation 

har stort inflytande på 

sjukskrivningsgraden. Trivsel och 

Kampanj Konsument på Guldvivantävlingen 

den 29 april. Kampanjen 

har, bland annat, varit synlig via 

bioreklam, busskurer, tidningsannonser, 

kampanjwebb och annonser 

inom Örebro län. 

”Cheeeese” erbjuder folk att 

högt socialt stöd på arbetsplatsen 

är skyddande mot sjukskrivning. 

Samma sak gäller om patienten har 

eget inflytande med beslutsmöjligheter 

på sin arbetsplats. Däremot 

hade familje- och fritidsfaktorer 

liten inverkan på om det blir sjukskrivning 

eller ej. 

Hur mycket påverkar läkarens 

och patientens attityder till sjukskrivning? 

Tydligt är att patient och läkare 

oftast är överens om att lång frånvaro 

från arbetet på grund av sjukdom 

eller arbetslöshet kan skada hälsan. 

Men över lag dominerar läkarens 

attityder. Läkare som anser sig veta 

mycket om olika yrken sjukskriver 

i mindre grad. Däremot blir det 

oftare sjukskrivning om läkaren är 

positiv till kontroll av sjukskrivna, 

och om läkaren anser att trötta och 

nedstämda personer ska få vara 

sjukskrivna. 

Sjukskrivningarna gör att 

vissa inte blir allmänläkare 

Det finns beräkningar som säger att 

cirka tio procent av allmänläkarens 

arbetstid går till sjukskrivningspro- 

betala en i förväg bestämd månadskostnad 

eller årskostnad för tandvård 

för att slippa onödiga överraskningar. 

”Kampanjen visar genom kreativt 

medieval och budskap på stor 

förståelse för målgruppen. Genom 

blematik. 

– Men många läkare menar att 

det tar betydligt mer än tio procent 

av kraften. Det är en slitsam del av 

arbetet. 

– Jag vill till och med påstå att 

det är en av anledningarna till att 

en del unga läkare drar sig för 

att bli allmänläkare, säger Gunilla 

Norrmén. 

Samtidigt menar hon att den 

allmänna debatten påverkat i rätt 

riktning. Riskerna med långa sjukskrivningar 

och att sjukskrivning 

inte är enda lösningen har slagit 

igenom i samhället. 

– Idag kan läkaren diskutera 

sjukskrivningens för- och nackdelar 

med patienten. Förr var läkaren 

som inte sjukskrev ”elak”. 

Gunilla Norrmén vill se en förbättrad 

utbildning för läkarna på 

sjukskrivningsområdet, något som 

hon gärna själv tar aktiv del i. 

Hon kan också tänka sig att forska 

vidare i sitt ämne. 

– Forskningen runt sjukskrivningspraxis 

är relativt liten. Det är 

viktigt att vi får mer kunskap eftersom 

så många människor berörs. 


Folktandvårdens kampanj”Cheeeese” prisas 

ett enkelt budskap som knyts ihop 

genom kompletterande marknadsinsatser 

har man visat hur väl genomförd 

marknadsföring kan bidra till 

att uppnå uppsatta mål”, löd delvis 

motiveringen till priset. 


Vilka läkare sjukskriver mest? 

distriktsläkare Gunilla norrméns avhandling ger svar Är sjukskrivningar 

en svår del i 

läkarjobbet? 

Birgitta Sternberg, 

Hällefors vårdcentral: 

– Ja, absolut. största problemet 

är att Försäkringskassan är 

en myndighet och jag en botande 

och lindrande doktor. Vi talar 

inte alltid samma språk. 

– samtidigt har det under 

de senaste åren blivit en positiv 

attitydförändring i samhället. 

idag är sjukskrivning varken en 

rättighet eller någonting som 

alltid är bra. det finns en insikt 

om att det kan vara viktigt att 

snabbt komma i arbete igen. 

– i dag finns det också fler 

möjligheter att snabbt återgå till 

arbetet i någon form. 

Anders Berg, 

Storå vårdcentral: 

– sjukskrivningarna är en 

mycket svår del av jobbet. Jag 

vill inte säga att det var bättre 

förr, men det har blivit betydligt 

svårare på senare år. 

– det är ofta mycket komplexa 

saker som ska lösas 

på några korta minuter med 

patienten. en halsfluss eller stukad 

fot är inga problem, men 

med ångest, oro och liknande 

blir det svårare. 

– Patienten, doktorn och 

Försäkringskassan har olika 

utgångspunkter och vi är inte 

alltid överens. Jag tycker ändå 

att vi jobbar på bra med sjukskrivningsprocessen 

här i vårt 

län, och att vi har en bra dialog 

med Försäkringskassan och 

våra patienter. 

Björn Strandell, Skebäcks 

vårdcentral, Örebro: 

– definitivt. Försäkringskassan 

gör en hårdare bedömning 

med de nya reglerna för sjukintygen. 

ibland är dessutom 

både kassan och vi läkare 

osäkra på hur reglerna ska tolkas. 

Men det är kanske under 

en övergångsperiod. 

– idag förstår patienterna 

ofta att det finns nackdelar 

med att vara sjukskriven. här 

har media haft stor påverkan. 

Men kanske slår pendeln för 

hårt för vissa, att det är för 

svårt att bli sjukskriven.


”Växthus” för 

bakterier under 

operationsplasten? 

Bakterieskyddande plastfilm. Bra eller dåligt? Nu ska det bevisas. 

(Filmfabrikatet som förekommer på bilden har inte med själva studien att göra) 

Vad händer under den 

bakterieskyddande plastfilmen 

vid hjärtoperationer? 

Inledande studier vid 

Universitetssjukhuset 

Örebro tyder på att 

patientens hudbakterier 

växer mer under plasten 

än utan plast. 

En ”självklar” rutin kanske 

kan ifrågasättas. 

Vid en hjärtoperation tvättas och 

desinficeras patientens hud. Därefter 

kläs operationsfältet in med 

ett sterilt draperingsmaterial som 

fixeras tätt mot huden. Så är rutinerna 

i hela landet, och det görs för 

att ge en steril arbetsyta och för att 

förhindra patientens hudbakterier 

från att angripa operationssåret. 

Nu ska Karin Falk-Brynhildsen, 

nybliven doktorand och sjuksköterska 

på thoraxkliniken, USÖ, 

undersöka vad som verkligen händer 

under plasten. 

– Postoperativa sårinfektioner är 

oerhört besvärliga för patienten. 

Det är också dyrt för samhället. 

Därför har förebyggande åtgärder 

stor betydelse, säger Karin Falk- 

Brynhildsen. 

Alla människor bär på hudbakterier. 

Därför tvättas och desinficeras 

huden vid operationer. Idag finns 

olika produkter på marknaden som 

säger sig förhindra eller fördröja 

bakteriernas återkomst, och i för- 

Doktorand. Karin Falk-Brynhildsen. 

längningen minska antalet postoperativa 

sårinfektioner. En sådan 

infektionsförebyggande produkt är 

incisionsfilm av plast. Filmen är ett 

engångsmaterial som täcker operationsfältet 

och som kirurgen sedan 

skär igenom. 

– Men det finns ingen evidens 

för att filmen verkligen är effektiv. 

En mindre pilotstudie som vi gjort 

pekar snarare på att den förvärrar, 

att det växer mer bakterier under 

plastfilmen än jämfört med bar 

hud. Kanske skapas det en ”växthusmiljö” 

under filmen, som i så 

fall skyndar på bakterietillväxten, 

säger Karin Falk-Brynhildsen. 

– Det här är något som så vitt vi 

känner till inte undersökts tidigare, 

FOTO: STEFAN B LArSSON 

trots att filmen används vid operationer 

i hela landet. 

Därför påbörjas nu en större studie 

vid thoraxkliniken, som omfattar 

130 patienter som ska genomgå 

en kranskärlsoperation eller klaffoperation. 

Vid hälften av operationerna 

kommer huddesinfektion 

plus plastfilmen att användas, och 

vid övriga enbart huddesinfektion. 

Samtidigt görs även en studie 

av ytterligare en infektionsförebyggande 

produkt, en hudtätningsfilm 

som rollas på huden. Även här 

studeras skillnaden mellan bakterieåterväxten 

på bar hud och på hud 

som fått hudtätningsfilm. Denna 

studie görs på patientens ben där 

blodkärl tas till hjärtoperationen. 

Viktigt för patienterna 

– Hudodlingar tas kontinuerligt 

före och under operationerna, liksom 

odlingar från operationssåren. 

Dessutom följer vi upp patienterna 

två månader efter operationen för 

att se om det finns några infektionssymtom, 

säger Karin Falk- 

Brynhildsen. 

– Vi måste veta att vi använder de 

bästa metoderna. Det är viktigt av 

flera anledningar, men framför allt 

för våra patienter. 

Karin Falk-Brynhildsen är doktorand 

vid Vårdvetenskapligt forskningscentrum. 

Projektansvarig och 

huvudhandledare är docent Ulrica 

Nilsson. 

WEINE AHLSTrAND 

Nyckelfonden, Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, 

har delat ut 2010 års anslag. I år delade 23 olika forskningsprojekt på 4,6 

miljoner kronor. 

– Fonden har haft en lyckosam utveckling. Förra året fick vi in gåvor, donationer, 

testamenten med mera till ett värde av tio miljoner kronor. Även förvaltningen 

av pengarna går bra. Så vi räknar med att kunna dela ut forskningsmedel i minst 

den här storleken även kommande år, förklarade Nyckelfondens ordförande Tore 

Öberg när 2010 års medel delades ut. 

De här forskningsprojekten tilldelades 

anslag från Nyckelfonden: 

Kan en bakterie ge upphov 

till cancer i prostatakörteln? 

100 000 kr. S-O Andersson, docent, 

urologiska kliniken. 

Studier av de immunologiska ändringarna 

vid mikroskopisk kolit. 

200 000 kr. Johan Bohr, docent, medicinska 

kliniken. 

Rekolonisering av huden och ev 

kontamination i operationssåret 

vid hjärtkirurgi. 250 000 kr. Ulrica 

Nilsson, docent, sjuksköterska, anestesi- 

och intensivvårdskliniken, Vårdvetenskapligt 

forskningscentrum. 

Risk för senare hjärtmuskelinflammation 

hos individer med glutenintolerans. 

100 000 kr. Peter Elfström, specialistläkare, 

barn- och ungdomskliniken. 

Nya tekniker att ge lokalanestesi i 

opererat område efter stora gynekologiska 

och ortopediska operationer. 

150 000 kr. Anil Gupta, docent, anestesi- 

och intensivvårdskliniken. 

Studie av proteinmarkörer och 

gener som är viktiga för utveckling 

av colorektal cancer. 

100 000 kr. Viktoria Hahn-Strömberg, 

biomedicinsk analytiker, laboratoriemedicinska 

kliniken patologi. 

Vilken betydelse har arvet för 

uppkomsten av inflammatorisk 

tarmsjukdom, kan tvillingstudier 

ge svaret? 

200 000 kr. Jonas Halfvarsson, överläkare, 

medicinska kliniken. 

Kan mikroRNA hjälpa oss att förstå 

hur prostatacancer utvecklas? 

150 000 kr. Gisela Helenius, PhD, 

laboratoriemedicinska kliniken patologi, 

urologiska kliniken. 

Vad orsakar kroniska sår? 

200 000 kr. Mikael Ivarsson, molekylärbiolog, 

Kliniskt forskningscentrum. 

Test av potentiellt nya läkemedel 

för fotokemisk behandling av 

tumörer. 

100 000 kr. Lennart Löfgren, docent, 

öron-, näs- och halskliniken. 

Förändring av arvsanlagen och 

långtidsprognos vid cancer. 

250 000 kr. Torbjörn Nilsson, professor, 

laboratoriemedicinska kliniken. 

Ärftliga och förvärvade riskfak- 

Nyheter. 

Får forskningspengar av Nyckelfonden. Lovisa Nilsson, Magnus Unemo, 

Gisela Helenius, Karin Falk Brynhildsen, Domingos Souza, Tore Öberg, Magnus 

Wattwil, Kristoffer Strålin, Peter Elfström, Sara Thulin Hedberg, Sten Wingren, 

Lennart Löfgren, Anil Gupta, Johan Bohr. Sittande: Pontus Thulin, Mikael Ivarsson. 

FOTO: MArIA BErGMAN 

4,6 miljoner till patientnära 

forskning på USÖ 

9 

torer för kognitiv utveckling och 

demens. 250 000 kr. Torbjörn Nilsson. 

Studier av ämnesomsättningen i 

buken vid kirurgi. 

200 000 kr. Lars Norgren, professor, USÖ. 

Snabbdiagnostik av blodförgiftning, 

FoU-projekt för att påtagligt 

förbättra detektionsnivån av bakteriellt 

DNA i helblod. 

400 000 kr. Per Olcén, professor, 

laboratoriemedicinska kliniken mikrobiologi. 

Uppföljning av skiktröntgen av 

patienter som genomgått kranskärlskirurgi 

mellan år 1993 och 1997, en 

långtidsuppföljningsstudie. 

200 000 kr. Domingo Souza, docent, 

thoraxkliniken. 

Koncentration av bakteriers DNA 

och väggdelar samt immunförsvarets 

reaktion över tid vid blodförgiftning. 

400 000 kr. Kristoffer 

Strålin, överläkare, infektionskliniken. 

Kroppens inflammatoriska svar vid 

infektioner orsakad av staphylokocker. 

250 000 kr. Bo Söderquist, 

docent, laboratoriemedicinska kliniken 

mikrobiologi. 

Förekomst av multiresistenta tarmbakterier 

i Örebro län. 

200 000 kr. Bo Söderquist. 

Betydelsen av vitamin D och den 

vitamin D-beroende antimikrobiella 

peptiden LL-37 i prostatacancer. 

100 000 kr. Pontus Thulin, MSc, PhD, 

AT-läkare. 

Antibiotikaresistens hos Neisseria 

meningitidis (meningokocker). 

150 000 kr. Sara Thulin Hedberg, PhD, 


Mikroorganismer i vaginala mikrofloran 

hos en frisk kvinna, versus 

vaginal mikroflora hos kvinnor 

med karakteristisk ”slidkatarr”. 

150 000 kr. Magnus Unemo, docent, 


Studier i matstrupens funktion i 

samband med narkos och sedering. 

250 000 kr. Magnus Wattwil, professor, 

anestesi- och intensivvårdskliniken. 

Studier av brösttumörers biologi 

och nyttan av farmakologisk 

behandling. 

250 000 kr. Kenneth Villman, överläkare, 

onkologiska kliniken.

10 

Mitten. 

Först och främst är det 

Örebro universitet som 

äger frågan om vad som 

händer nu. Det är universitetet 

som fått rätten 

att utbilda och examinera framtidens 

läkare. 

Universitetet utbildar 

och examinerar 

Men Örebro läns landsting har spelat 

en viktig roll under hela den 

långa vägen till målet. Och landstinget 

har en viktig roll även för 

fortsättningen. 

Ett landstingsinitiativ 

Jens Schollin, rektor på universitetet: 

– De första initiativen till att skapa 

en läkarutbildning i Örebro togs 

inom landstinget för 15 år sedan. 

De pengar som landstinget satsat 

har också varit en förutsättning. Så 

landstinget kan ta på sig en stor del 

av äran, menar Jens Schollin. 

Han betonar att ingenting blir 

som förr. 

– Det är en ny utbildning där 

mycket gammalt ifrågasätts. Många 

gamla utbildare måste ”programeras 

om”. 

Marie-Louise Forsberg-Fransson, 

landstingstyrelsens ordförande: 

– Landstinget har hittills satsat 

lite över 100 miljoner kronor 

direkt in i arbetet med att få till en 

läkarutbildning. Dessutom lägger 

vi 100 miljoner kronor årligen på 

forskning som bedrivs i Örebro läns 

landsting. 

– Det är universitetet som driver 

läkarutbildningen, men landstinget 

tar ansvar för att klara vår del, nu 

när vi går från teori till handling. Vi 

måste bygga vidare på kompetens 

och en bra infrastruktur för att ge 

en hög kvalitet på handledningen 

av läkarstudenterna. 

Universitetet 

formerar sig först 

Bo Anderson, landstingsdirektör: 

– Universitetet formerar sig först. 

Sedan bygger vi vår organisation 

med ansvariga kontaktpersoner mot 

universitetet, ansvariga för den kliniska 

delen av utbildningen, med 

mera. 

– Vi söker nu också en forskningsdirektör 

till landstinget. Den 

personen kommer att ha en viktig 

roll i samarbetet runt läkarutbildningen. 


Läkarutbildning JAAA!!! – m 

Klartecknet har getts för en 

läkarutbildning i Örebro. 

– Äntligen! säger många. 

Men vad händer nu? Studenterna 

kommer redan i januari 2011. 

Jens Schollin. Marie-Louise 

Forsberg-Fransson. 

Bo Anderson. 

Örebro universitets läkarutbildning 

i korta drag: 

Lokal profil: Samtidens ohälsa, Bassjukvård, 

Evidensbaserad medicin och 

Klinisk forskning. 

Som pedagogisk modell används PBL, 

problembaserat lärande. 

Programmet är uppdelat i fyra stadier 

och tre kunskapsområden. 

Stadierna: Organ, cell och molekyl, Hälsa 

och sjukdom, Diagnostik, behandling 

och prevention samt Medicinsk fördjup- 

ning. 

Kunskapsområden: Biomedicin, Klinisk 

medicin och Professionell utveckling. 

Redan idag bedrivs praktiska delar av 

läkarutbildningen i Örebro, som varje 

termin tar emot ett stort antal studenter 

från den medicinska fakulteten i 

Linköping. Utvärderingar som gjorts av 

dessa studenter visar att den kliniska 

utbildningen i Örebro får mycket goda 

omdömen. 

Svensk läkarutbildning bedrivs 

snart på sju orter: Umeå, Stockholm, 

Uppsala, Linköping, Göteborg och 

Lund, och fr o m 2011 även i Örebro. 

Grundutbildningen. Läkarutbildningen 

omfattar 330 högskolepoäng (fem 

och ett halvt år eller elva terminer) och 

leder fram till läkarexamen. 

Antagning sker två gånger per år - 

höst- och vårtermin. 

Trippelkoll på lungorna. Patient Britta Karlsson från Sköllersta undersöks av läkarstuden 

son handleder. 

Det riktigt stora trycket av studenter ute i vården kommer 2014 

Läkarutbildningen omfattar 5,5 år. 

Universitetet och landstinget planerar 

nu intensivt för den nya utbildningen. 

Projektgrupper och arbetsgrupper 

har bildats eller är på väg att bildas. 

Mycket arbete pågår i kulisserna. 

Men klart är att i januari 2011 flyttar 

de första 60 läkarstudenterna in i 

Bilbergska huset på Örebro universitets 

campusområde. 

Primärvården först 

Sett ur ett landstingsperspektiv är 

det primärvården som först möter 

Örebros läkarstudenter. Under de två 

första terminerna gör studenterna 

kortare fältstudier på olika vårdinrättningar. 

Studenterna introduceras 

på en vårdcentral och dit återkommer 

de även senare i utbildningen. 

Under termin 3-4 ska studenterna 

åter ha kortare klinisk praktik i primärvården 

och nu även på sjukhusens 

olika kliniker. 

Det stora trycket i den kliniska 

verksamheten kommer först 2014. 

Då är de första Örebrostudenterna 

inne på termin 7 och då flyttar de i 

stort sett in på sjukhusens kliniker 

och andra delar av vården. På univer- 

Om Örebros läkarprogram och svensk läkarutbildning: 

sitetet vistas de bara under några få 

campusveckor. 

Under denna verksamhetsförlagda 

del har studenterna sammanhängande 

placeringar om 3-5 veckor. Maximum 

är fyra studenter per enhet. 

Termin elva är till stora delar förlagd 

inom primärvården samt inom 

akut- och intensivvård. I detta skede 

förbereds studenterna för kommande 

AT-tjänstgöring. 

700 läkarstudenter 

Och hela tiden kommer nya läkarstudenter 

in i systemet. Fullt utbyggd, 

2016, kommer utbildningen att ha 

700 studenter. Det är tio procent 

av den samlade läkarutbildningen i 

Sverige. 

Läkarutbildningen kommer att 

påverka hela landstinget. Eftersom 

teamarbete är en viktig del i hälso- 

och sjukvård, så är det inte bara 

läkare som möter och handleder studenterna. 

USÖ spelar huvudrollen men även 

vid Karlskoga och Lindesbergs lasarett 

kommer studenter att handledas. 

Landstinget Dalarna och Landstinget 

i Värmland har också förbun- 

Allmäntjänstgöring. Efter elva terminer 

och examen följer AT, Allmäntjänstgöring, 

som utgör grunden för allmän 

behörighet att utöva läkaryrket. 

AT ska leda fram till läkarlegitimation 

och rätten att påbörja specialiseringstjänstgöring. 

Syftet med AT är att 

komplettera grundutbildningen med 

praktiska erfarenheter som krävs för 

alla läkare oavsett yrkesinriktning. ATläkarna 

ska delta i vardagssjukvård med 

tonvikt på akutsjukvård. AT-tjänstgör- 

dit sig att stötta den kliniska delen av 

utbildningen. 

Internationellt utbyte 

av läkarstudenter 

Samarbetsavtal finns också mellan 

Örebro universitet och universiteten 

i Glasgow och Maastricht. Det möjliggör 

internationellt utbyte, att studenterna 

i Örebro kan fullgöra delar 

av sin utbildning utomlands, och att 

utländska studenter kan komma till 


ingen är minst 18 månader. 

Specialiseringstjänstgöring. En legitimerad 

läkare som vill nå specialistkompetens 

ska genomgå ST, Specialiseringstjänstgöring, 

under minst fem år för att 

uppnå de kunskaper, färdigheter och 

förhållningssätt som föreskrivs för varje 

specialistkompetens. Specialistkompetensen 

erhålls genom tjänstgöring som 

läkare under handledning och genom 

att delta i kompletterande utbildning.

Tebladet 4/10 Mitten. 11 

en vad händer nu då? 

terna Carl Göranzon och Per Bonerfält på medicinkliniken, USÖ. Överläkare Lena Jahn- 

”Det känns tryggt 

när tre läkare lyssnar 

på mina lungor” 

Britta Karlsson, patient på USÖ 

– Bra att Örebro äntligen får utbildningen. 

Men för oss hade den gärna 

fått komma fem år tidigare. 

Det säger Per Bonerfält och Carl 

Göranzon. De är båda örebroare 

och pluggar till läkare vid Linköpings 

universitet. De verksamhetsförlagda 

delarna av utbildningen 

har de haft i sin hemstad Örebro. 

– Vi är inne på den åttonde terminen 

och har haft bra kandidatplaceringar 

och handledning i Örebro 

läns landsting, säger Per. 

Vill göra AT i Örebro 

– Nu är förhoppningen att få även 

AT-tjänstgöring här. Chanserna 

ökar väl nu när läkarutbildningen 

är klar. I framtiden är det ju vi som 

Redan för flera år sedan köpte 

Örebro läns landsting in ett område 

mark norr om nuvarande Universitetssjukhuset 

Örebro. Det gjordes 

för att säkra sjukhusets framtida 

expansion, och hit hör planerna för 

ett campusområde vid sjukhuset. 

Här blir den viktigaste byggnaden 

Utbildningens och Forskningens 

hus, där Örebros läkarstudenter 

kommer att ha stora delar av sin 

hemvist under den kliniska delen 

av sin utbildning. 

Nytt medicinskt bibliotek 

Centralt blir ett nytt medicinskt 

bibliotek, där så småningom USÖ:s 

nuvarande medicinska bibliotek 

flyttar in. 

Utbildningens och Forskningens 

hus ska också innehålla undervisningslokaler 

för läkarutbildningen 

med en stor hörsal, lärosalar, 

ska handleda nya studenter, tillägger 

Carl. 

Båda menar att det finns goda 

förutsättningar för en attraktiv och 

bra läkarutbildning i Örebro. De 

har granskat upplägget och anser 

det vara väl genomarbetat. 

Glasgow och Maastricht 

högt rankade 

– För mig känns det väldigt spännande 

med det internationella samarbetet. 

Både Glasgow och Maastricht 

är högt rankade utbildningssäten, 

säger Per Bonerfält. 

När de båda läkarstudenterna ser 

en bit in i framtiden, så tänker de 

sig att verka som läkare i Örebrotrakten. 

grupprum, grupparbetsplatser och 

kontorsutrymmen. Lokaler för 

forskning, bland annat flera laboratorier, 

ingår också i planerna. 

Huset ska vara en mötesplats för 

studenter, lärare, forskare, kliniker 

med flera. Huset ska också vara ett 

stöd för landstingsanställda som 

forskar. 

TexT och foTo: Weine ahlSTrand 

– Spännande med det internationella 

samarbetet, menar dagens läkarstudenter 

Utbildningens och 

forskningens hus byggs intill USÖ 

Lena Jahnson är överläkare på 

medicinkliniken och erfaren handledare. 

– Handledning är en viktig och 

självklar del i läkaryrket. Det handlar 

om att hjälpa mindre erfarna, 

att hela tiden föra yrkeskunskapen 

vidare. 

– Läkarutbildningen blir ett lyft 

för universitetet, USÖ och hela 

länet. Det blir lättare att få hit duktiga 

läkare, menar Lena Jahnson. 

Trygg patient 

Patienten Britta Karlsson känner 

till läkarutbildningen och säger: 

– Det blir nog bra. Det känns 

tryggt när tre läkare lyssnar på mina 

lungor. 

Ritningar finns redan på Utbildningens 

och Forskningens hus. Där 

är det placerat på den inköpta marken. 

Men numera finns även andra 

tankar om placeringen. Ett alternativ 

är alldeles söder om M-huset, 

kopplat till den äldre fastigheten 

som många kallar ”Gula villan”. 

Utbildningens 

och Forskningens 

hus. 

Söder eller norr 

om USÖ?

12 

Fint pris till 

kärlkirurg på UsÖ 

Thomas Larzon, kärlkirurg på 

USÖ har fått en Gore Award. 

Utnämningen kallas ”Pioneers 

in performance” och är den 

finaste utnämning en kärlkirurg 

kan få. 

– Jag är oerhört stolt över 

priset, säger Thomas Larzon. 

För en kärlkirurg är detta ett 

bevis på att man ingår i en 

Champions league, säger han. 

Thomas Larzon har fått 

priset för att han under 20 år 

tagit fram och utvecklat olika 

tekniker inom kärlkirurgin 

som är det ett av USÖs starkaste 

varumärken. 

Priset delas ut av det amerikanska 

företaget Gore som 

utvecklar och säljer kärlprotser. 

Framgångsrika 

Kävestaelever 

Samtliga elever på Kävesta 

folkhögskola, årskurs 2, som 

sökt till musikhögskolorna har 

kommit in på lärarprogrammets 

B-nivå. 

B-nivån betyder att man 

examineras till instrumental- 

och ensemblelärare. Det krävs 

godkänd nivå på huvudinstrument 

för att kunna komma 

in på B-nivån. (Till skillnad 

från A-nivån som examinerar 

klasslärare, och där det inte 

krävs något huvudinstrument.) 

Det är femte året i rad som 

samtliga Kävestaelever som 

söker till musikhögskolorna 

kommer in. 

ingen baby-boom 

i Örebro län 

Det talas om en ”baby-boom” 

på flera håll i landet, men 

det verkar inte vara aktuellt 

i Örebro län. Efter flera års 

uppgång har antalet nyfödda 

minskat i Örebro län. Under 

2009 föddes 3 224 barn i 

länet, en minskning med 161 

nyfödda jämfört med föregående 

år. 

Färre i länet dör 

av lungcancer 

Färre i Örebro län dör på 

grund av alkohol, andningsorganens 

sjukdomar, diabetes, 

fallolyckor, lungcancer, självmord 

och tumörer jämfört med 

riksgenomsnittet. 

Fler än riksgenomsnittet 

har dock i Örebro län dött på 

grund av sjukdomar i hjärnans 

kärl och av hjärt- och kärlsjukdomar. 

År 2008 avled 91 542 personer 

i Sverige. Nästan tre fjärdedelar 

av samtliga dödsfall 

inträffade vid 75 års ålder eller 

över. Det och mycket annat 

visar Socialstyrelsen i sin nya 

skrift Dödsorsaker 2008. 

läkardagarna 2010 

Läkemedel på 

gott och ont 

”Varför är det finare att 

vara en gammal möbel 

än en gammal människa?” 

Professor Barbro Westerholm 

inledde sin föreläsning på Läkardagarna 

i Örebro med en 12-årig 

pojkes tankar om äldre människor. 

Eller kanske beskriver citatet hur 

äldre människor behandlas i välfärdslandet 

Sverige. 

Temat för Läkardagarna i Örebro 

20-21 april var ”Multisjuklighet 

och multimedicinering hos äldre” 

och lockade 160 läkare från hela 

landet. 

– På läkemedelsområdet händer 

det väldigt mycket positivt nu, som 

gör att det hela tiden blir bättre och 

bättre, sa Barbro Westerholm. 

– Idag ordnar pensionärsorganisationerna 

utbildningar om läkemedel. 

Man lär hur de verkar och 

varför man ska ta dem. Man lär sig 

ifrågasätta. Doktorn kan få frågor 

som: Varför ska jag ta det här 

läkemedlet? Det är stort intresse 

för de här utbildningarna och det 

är jättebra. 

Behövs fler geriatriker 

Barbro Westerholm menade att 

samhället måste börja se äldre 

människor som en resurs i stället 

för en belastning, att all ålderism i 

alla former måste bekämpas. Hon 

menade vidare att det måste utbildas 

fler geriatriker i Europa och 

att satsningar på äldrevårdsteam 

och äldrevårdscentraler är rätt väg 

att gå. 

– Staffettläkeriet är är definitivt 

inte bra för äldre. 

Många gamla är oroliga 

Många äldre är fortfarande oroliga 

för att bli gamla, menade Barbro 

Westerholm. Bakom oron finns 

frågor som: Får jag själv välja var 

jag vill bo? Kommer pensionen att 

räcka? Får jag hjälp när jag inte 

klarar mig själv längre? Är jag lika 

mycket värd att satsa på som de 

som är yngre? 

– En fjärdedel av alla självmord 

i Sverige begås av personer som är 

äldre än 65 år. Och här finns ändå 

ett stort mörkertal. Här behövs mera 

diskussioner, menade Barbro Westerholm 

och hänvisade till punkter 

i europiska rättighetsprogrammet: 

Äldre ska ha: 

rätt att möta kompetent och 

inkännande personal, 

rätt till undersökning, diag 

nos, vård och behandling, 

rätt till lämpligt boende, 

rätt till socialt innehåll i 

vardagen, 

rätt till självbestämmande 

även i livets slutskede. 

Grattis till 

läkarutbildningen 

I sitt tal gratulerade Barbro Westerholm 

också Örebro till att få 

starta en läkarutbildning. Något 

hon ivrigt påhejat. 

– Dagens läkarstudenter har för 

lite av geriatrik, något som jag tror 

loVs nya intranät lanseras i höst 

Det nuvarande intranätet för 

Lednings- och verksamhetsstöd 

(LoVS), kommer i slutet av sommaren 

att ersättas av ett nytt, mer 

kundfokuserat intranät. Lanseringen 

sker 30 augusti. 

Det nya intranätet kommer till 

stor del att bygga på information 

Föreläsare. Gunnar Akner och Barbro Westerholm. 

under rubrikerna Felanmälan, 

Support och Användarstöd samt 

Boka och beställ. Tanken är att en 

kund/beställare ska hitta information 

om en tjänst och kunna beställa 

eller få support, utan att behöva 

veta vilket område som tillhandahåller 

tjänsten. 

att utbildningen i Örebro kommer 

att råda bot på, menade hon. 

Behövs alla läkemedel? 

Professor Sten Landahl, Sahlgrenska 

akademin, Göteborgs universitet, 

föreläste på temat ”Behövs alla 

dessa läkemedel?” 

– Läkemedelsförbrukningen 

bland personer över 65 år har fördubblats 

sedan 1990. 

– Ett problem är att det finns 

få behandlingsstudier hos personer 

över 80 år, och nästan inga studier 

alls på äldre med många samtida 

sjukdomar. 

Sten Landahl konstaterade att en 

tredjedel av de äldre patienterna 

följer sin medicinordination. Men 

en tredjedel gör det bara ibland, 

och en tredjedel aldrig. Ett annat 

problem är att läkemedlen till äldre 

ofta används för länge och i för 

höga doser. 

– En ständigt aktuell läkemedelslista 

är avgörande, liksom regelbundna 

läkemedelsavstämningar 

Foto: Weine AhlstrAnd 

De nio områdena inom LoVS har 

väldigt olika verksamheter. Vissa 

har många supportfrågor och andra 

arbetar mer beställningsinriktat. 

Det som ändå är gemensamt för 

LoVS områden är att förvaltningen 

ska ge service och stöd till hela 

landstinget och att information ska 


och läkemedelsberättelser på sjukhusen 

som finns tillgängliga när 

patienten skrivs ut. Vi har sagt i 

flera år att allt det här blir bättre när 

vi får våra IT-lösningar. Men vänta 

inte på IT-lösningarna, utan satsa på 

det här nu, sa Sten Landahl. 

Professor Gunnar Akner, USÖ, 

föreläste runt begreppet multisjuklighet: 

– Patienten är den samma hela 

vägen, på sjukhuset, i primärvården, 

i sitt boende. Att vi delar upp 

vårdprocessen i olika organisationer 

är ett jätteproblem. Så bort med 

stuprören. Vi måste få ett system 

där öppenvård, slutenvård och den 

kommunala omsorgen kommunicerar. 

– Vården idag är konstruerad för 

en sjukdom i taget. Det leder oftast 

helt fel. Vi behöver en mera förebyggande 

och genomtänkt handläggning 

av äldre patienter med 

många sjukdomar. De skulle ge 

många äldre ett bättre liv, menade 

Gunnar Akner. 


hett ämne 

även nästa år 

nästa år räknar arrangörerna av 

läkardagarna i Örebro med minst 

lika stort intresse. då är ämnet åter 

igen högaktuellt – infektioner och 

antibiotikabehandling. 

läkardagarna i Örebro är ett årligt 

återkommande arrangemang av 

Örebro läkaresällskap i samarbete 

med svenska läkaresällskapet. 

finnas lätt tillgänglig med bra kontaktvägar 

för alla. 

I samband med att det nya intranätet 

för LoVS lanseras kommer 

samtliga sidor under Landstings- 

IT, Landstingsservice, Medicinsk 

teknik och det nuvarande intranätet 

för LoVS att försvinna.


Arbetsliv. Relationer. Träning. 

Utbildning. Gemenskap. 

Det var några av de 

ämnen som avhandlades 

på Habiliteringens nationella 

forsknings- och 

utvecklingskonferens i 

Örebro, 13-15 april. 

280 personer från hela Sverige hade 

samlats för att dela med sig av sina 

erfarenheter inom området funktionsnedsättning. 

Det var den tolfte gången som 

konferensen anordnades. Temat var 

”aktivitet, delaktighet och helhetssyn”. 

Lars-Olov Lundqvist, forskningschef 

på Habiliteringens forskningscentrum, 

är mycket nöjd med 

konferensen. 

– Det som gör den här konferensen 

speciell 

och unik 

är att de 

tre benen 

finns med: 

forskning, 

praktik 

och brukare. 

Förra 

gången, 

år 2008, var 

första gång- 

en som handikapporganisationerna 

var med och första gången som 

workshops fanns med på schemat. 

– I år var det en ännu tydligare 

brukarmedverkan i konferensen. 

Våra workshops hade mycket hög 

kvalitet och de fyra huvudföreläsarna 

utgjorde en bra stomme 

i konferensen, säger Lars-Olov 

Lundqvist. 

Författaren och professorn Bodil 

Jönsson var en av huvudföreläsarna. 

Hon drog en stor publik när 

Den 20 april chattade länsinvånarna 

med landstinget om Hälsovalet, 

som innebär ökade möjligheter 

att välja vårdcentral, samt möjligheter 

för privata aktörer att öppna 

vårdcentral. 

Landstingsstyrelsens ordförande 

Marie-Louise Forsberg-Fransson 

(S), oppositionsledare Kent Persson 

(M) och landstingsdirektör Bo 

Anderson svarade på frågor om 

Hälsovalet. Här kan du läsa några 

av frågorna och svaren: 

Fråga från Tveksam: Är inte 

hälsovalet bara ett sätt att privatisera 

sjukvården? Eller skapa 

möjligheter för privata aktörer att 

inta ”sjukvårdsmarknaden”? Jag 

tycker att alla ska ha rätt till en 

bra sjukvård och att den ska ges 

efter behov. Varför ska vi ge skattepengar 

till privata företag? 

Svar från Kent Persson (M): Hej 

hon talade om hur viktigt återkoppling 

är i habilitering, rehabilitering 

och livet i övrigt. Hon pratade om 

utmaningarna med återkoppling 

(feedback) i dagens samhälle, då 

hon menar att alltför många lever 

framtiden i nuet. 

– Tålamodet undermineras när 

vi lever i framtiden och allt genast 

måste vara här. 

– Visionerna har försvunnit. Och 

inte minst har vi fördummats av 

att hålla på med den lösflygande 

framtiden som vi inte kan få återkoppling 

på nu, sa hon. 

Missar betydelsen av 

årsringarna 

Bodil Jönsson menar att återkoppling 

kräver tid. Det tar tid att 

bli delaktig och att det tar tid att 

få tillit. 

– Organisatoriskt, begreppsmässigt 

och mänskligt är det som om vi 

missar betydelsen av årsringarna, sa 

hon och visade en bild av en trädstam 

med årsringar. 

Bodil Jönsson tog också upp vikten 

av att prioritera forskning som 

leder till nya insikter om sammanhang 

istället för kunskapsbildning. 

Med dagens överflöd av information, 

anser hon, att det är viktigare 

att kunna se sammanhang än att 

skapa ny kunskap, som oftast leder 

till förvirring. 

Arbetslivet - viktig fråga 

Konferensen, som anordnades i 

Wilandersalen och anslutande konferensrum 

på USÖ, invigdes av 

landstingsdirektör Bo Anderson 

tillsammans med David Magnusson 

från Handikappförbunden och 

Berth Danermark, professor från 

Institutet för handikappvetenskap, 

Örebro universitet. 

Bo Anderson talade om hur förut- 

tveksam. Införandet av vårdval är 

till för att stärka patienternas rättigheter. 

Genom vårdvalet kan du 

själv få välja vilken vårdcentral du 

vill gå till. Jag är övertygad om att 

ett stärkande av valfriheten stärker 

möjligheterna att få en god vård i 

rätt tid. MVH Kent 

Svar från Marie-Louise Forsberg-Fransson 

(S): Jag håller med 

dig i din frågeställning. Den lag om 

vårdval som nu finns handlar mer 

om att tillgodose producenternas 

behov i stället för patienterna. Vi 

följer lagen, men när vi får tillbaka 

regeringsinnehavet tar vi bort den 

fria etableringsmöjligheten. 

Fråga från Stefan E: Varför kan 

man inte lista sig på en läkare? En 

vårdcentral kan ju ha både bra och 

dåliga läkare - och vad har man då 

valt egentligen? 

sättningarna för funktionshindrade 

har förbättrats och hur forskningen 

kring funktionshinder utvecklats 

sedan 1987, då den första konferensen 

hölls. 

– Utvecklingen har onekligen 

gått framåt sedan dess, men mycket 

återstår för att skapa goda förutsättningar 

för funktionshindrade i det 

dagliga livet. 

– Det gäller hela livsprocessen 

från stöd i barnaålder till utbildning 

och en plats på arbetsmarknaden. 

Det senare är allt mer problema- 

Svar från Bo Anderson, landstingsdirektör: 

I hälsovalet väljer 

man vårdcentral och man får sedan 

vända sig till den valda vårdcentralen 

och naturligtvis önska den 

läkare som man skulle vilja träffa. 

I alla valsituationer finns det 

begränsningar. Läkarna kan t ex 

inte ta emot hur många patienter 

som helst för att ge god vård. Tanken 

är ju att man ska utnyttja hela 

den teamprofession som finns på en 

vårdcentral för att säkerställa goda 

vårdresultat. 

Fråga från Fundersam: Jag hörde 

att det här hälsovalet kostar en 

massa pengar som i stället borde 

läggas i vården. Är det värt pengarna? 

Svar från Kent Persson (M): 

Vårdvalet är en reform för att 

stärka valfriheten och för att 

förbättra primärvården. Det är i 

tiskt på grund av konjunkturnedgång 

och hög arbetslöshet. Här 

behövs krafttag för att underlätta 

övergången från utbildning till 

arbete, sa Bo Anderson. 

Just arbetslivet var något som 

diskuterades under en av konferensens 

sessioner. Emelie Rydberg från 

Institutet för handikappvetenskap 

vid Örebro universitet, presenterade 

resultat från sin doktorsavhandling 

som visade att dövas sysselsättningsnivå 

är lägre än övriga befolkningens 

(62,5 procent i jämförelse 

Chatt om Hälsoval - med frågor om kvalitet och pengar 

grunden rätt att förbättra primärvården. 

Om vårdvalet leder till att 

primärvården kostar mer pengar är 

för tidigt att uttala sig om. 

Svar från Marie-Louise Forsberg-Fransson 

(S): Kostnaden för 

Personal. 

”För många lever i framtiden” 

Återkoppling i nuet - viktigt ämne på habiliteringskonferens 

Lars-Olov Lundqvist. 

Bodil Jönsson. Författaren och professorn talade om vikten av 

återkoppling i habilitering, rehabilitering och livet i övrigt. 

FOtO: HELENA JANSSON 

13 

med 77,8 procent). 

Problematiken kring att få ett 

arbete och behålla ett arbete för 

personer med funktionsnedsättningar 

togs upp. Det uppkom inga 

sjävklara lösningar på problemen, 

men diskussionen mellan forskare, 

praktiker och handikapporganisationer 

fortgår. 

Fantastiskt smörgåsbord 

Forskningschef Lars-Olov Lundqvist 

anser att konferensen bidrar 

till att stärka samarbetet mellan 

olika aktörer. 

– I vår forskning tänker vi in 

samverkan med brukarna på ett 

annat sätt. Forskningen blir mer 

praktik- och brukarorienterad och 

brukarorganisationerna blir mer 

kunniga inom forskningsområden. 

Vi lär av varandra, säger han. 

Han anser att konferensen är en 

fantastisk tillställning för landstingets 

del och för de 80 medarbetare 

från landstinget som var med på 

konferensen. 

– Snacka om kompetensutveckling 

för våra medarbetare. Kompetenta 

och kunniga personer från 

hela Sverige kommer hit och talar 

om forskning. Det är som ett fantastiskt 

smörgåsbord. 

– Vi som arrangerar det här är 

redan peppade för att planera för 

nästa konferens 2012, säger Lars- 

Olov Lundqvist. 

Habiliteringskonferensen är ett samarbete 

mellan Habiliteringen, Örebro läns 

landsting, Institutet för handikappvetenskap 

vid Örebro och Linköpings universitet 

och Handikappförbunden. 

HELENA JANSSON 

Bo Anderson, Marie-Louise Forsberg-Fransson och Kent Persson 

chattade med länsinvånarna om Hälsovalet. FOtO: HELENA JANSSON 

införandet av Hälsoval består bland 

annat i all marknadsföring och uppbyggnad 

av extra kanslifunktion. 

Det är klart att dessa pengar självklart 

hade gjort bättre nytta i vården 

istället.

14 

Personal. 

Byt livsstil med 

motiverande samtal 

Har någon sagt till dig 

att du borde sluta röka? 

Har du fått pikar om att 

du borde gå ner i vikt? 

Eller har du blivit tillsagd 

att du borde dricka 

mindre alkohol? Har de 

tillsägelserna fungerat? 

Knappast. 

När vi människor blir tillsagda och 

tillrättavisade, så väcker det barnet 

inom oss, och vi blir lite anti. Gör 

revolt. Minuten efter tillsägelsen, 

står du utanför knuten och blossar, 

arg och irriterad. 

– Det är problematiskt att säga åt 

någon annan vad de ska göra, säger 

Natasha Anderberg, hälsoutvecklare 

på tobakspreventiva enheten, 

USÖ. 

Istället för att enbart fungera som 

en expert och ge råd så är det bättre 

att föra ett motiverande samtal, 

menar Natasha Anderberg. Hon 

jobbar sedan flera år tillbaka med 

metoden motiverande samtalsteknik, 

som är särskild framgångsrik 

när det gäller livsstilsfrågor. Metoden 

har visat sig vara effektiv inom 

flera hälsorelaterade beteenden 

såsom att sluta röka, minska alkoholintag 

och användning av droger, 

motionera mer och äta mer frukt 

och grönsaker, med mera. 

– Vi tar upp levnadsvanor utan 

att det blir kränkande. Inom sjukvården 

tänker vi som behandlar 

ofta ”jag har vad du behöver”, men 

motiverande samtalsteknik utgår 

från att ”du har vad du behöver 

och tillsammans ska vi finna det”. 

Det är en syn som grundar sig i att 

patienten själv har vad som behövs 

för en förändring. 

Samtalsmetoden blir allt vanligare 

inom sjukvården. Inom Örebro 

läns landsting har all personal 

på samtliga vårdcentraler i länet, 

över 100 personer vid Karlskoga 

lasarett, cirka 50 personer på USÖ 

och ca 15 personer på Lindesbergs 

lasarett, lärt sig grunderna i motiverande 

samtalsteknik. 

Motiverande samtal härstammar 

från engelskans ”motivational 

interviewing” och förkortas ofta 

”MI”. 

Lyssna och visa empati 

Metoden är relativt enkel, men kräver 

träning. Metoden innebär att 

man följer en rad tekniker, men 

teknikerna är värdelösa om man 

inte har rätt förhållningssätt, menar 

Natasha Anderberg. För att använda 

sig av MI behöver man kunna visa 

empati och intresse. Man behöver 

vara en god lyssnare och även vara 

accepterande och värderingsfri. 

– Det är viktigt att visa empati. 

Det innebär att försöka förstå varför 

en person t ex dricker och slår 

sina barn. Men det innebär inte att 

du behöver vara sympatisk med 

personen, du behöver inte tycka 

om att personen dricker och slår 

sina barn. 

– Men inom MI får du inte döma 

någon för att den inte gör som den 

borde. Du använder empatin för att 

acceptera att vi är olika. Det innebär 

att du har en värderingsfrihet, 

förklarar Natasha Anderberg. 

Motivation och 

ambivalens 

Det motiverande samtalet börjar 

alltid med att etablera en god kontakt 

och relation. Därefter reder 

man ut patientens inställning till 

förändring och bedömer motivationen. 

Ofta utforskas patientens 

ambivalens inför en förändring. 

Man tar reda på varför patienten 

både känner en vilja och ovilja inför 

att exempelvis sluta röka eller gå 

ner i vikt. Sedan försöker man ta 

reda på vilken förändring patienten 

vill göra. Vill han eller hon gå 

ner 10 kg i vikt, eller vill han/hon 

minska ner på alkoholintaget eller 

cigaretterna? Sedan diskuterar man 

hur man ska göra det. 

– Det är viktigt att inse att vår 

kunskap inte är viktigare än patientens. 

Vi samarbetar med en likvärdig 

partner. 

– Jag har bästa metoderna och 

tipsen för att sluta röka, men den 

jag samtalar med vet bäst hur han 

eller hon fungerar och vad som inte 

fungerat tidigare. 

Positivt med återfall 

I snitt gör man fem försök innan 

man slutar röka. Det är liknande 

antal försök som gäller för att gå 

ner i vikt eller för att börja motionera, 

berättar Natasha Anderberg. 

– Har man haft några återfall så 

är man närmare målet. Det finns 

mycket positivt att hämta ur tidigare 

försök, säger hon. 

– Förändringsarbetet tar tid. Vi 

är generellt ganska hårda mot oss 

själva. Jag hör ofta personer klaga 

över hur hopplösa de är som inte 

kan sluta röka. Hos personer som 

har minskat sin cigarettkonsumtion 

brukar jag ibland roa mig med att 

räkna ut hur många cigaretter färre 

de har rökt. 

Det är viktigt att se de små förändringarna 

också, betonar Natasha 

Anderberg. Om en person som brukade 

röka 25 cigaretter om dagen 

har rökt 10 cigaretter om dagen 

de senaste två veckorna innebär 

det ju att han/hon har minskat ned 

med 210 cigaretter på en tvåveckorsperiod. 

– De innebär ju att de har gjort en 

förändring, även om de inte slutat 

att röka helt. Allt beror på hur man 

ser det. Vår uppgift är att lyfta 

fram det som patienten gör bra, för 

att stimulera till fler hälsosamma 

förändringar. 

Natasha Anderberg föreläste under rubriken 

Hälsosamtal hur då? den 13 april 

på USÖ. Föreläsningen ingick i den 

Nationella uppmärsamhetsveckan Ett 

friskare Sverige. 


Natasha Anderberg. Motiverande samtal fungerar bättre 

än tillsägelser, menar Natasha Anderberg. 

Hur många glas blir det i veckan, egentligen? 

Enkelt test. Britt Deimert står vid 

IT-kiosken, där du enkelt kan kolla 

upp dina levnadsvanor och få tips 

på förändringar. 

Kolla upp dina vanor vid IT-kiosken 

Nu kan du göra ett enkelt test 

för att kolla upp dina levnadsvanor. 

Vid IT-kiosken på Landstingshälsan 

kan du gratis testa dina vanor 

när det gäller tobak, alkohol, mat, 

samt fysisk aktivitet. 

IT-kiosken, som finns på Fredsgatan 

27 i Örebro, består av en 

dator med pekskärm och skrivare. 

– Syftet med IT-kiosken är att 

det ska vara enklare för människor 

att ta reda på hur deras vanor 

ser ut och hur de ska kunna göra 

en förändring för att förbättra sina 

levnadsvanor, säger företagssköterskan 

Britt Deimert, som är ansvarig 

för IT-kiosken. 

Du behöver inte boka tid utan 

kan när som helst göra testet, under 

Landstingshälsans öppettider. Du 

kan välja att göra samtliga fyra test 

eller enbart ett test. Varje testområde 

tar några minuter att genomföra. 

Du är anonym när du gör testet och 

fyller endast i ålder och kön som 

bakgrundsinformation. Du trycker 

med fingret på skärmen för att fylla 

i svar och klicka dig vidare i testet. 

Direkt resultat 

Resultatet av varje test skrivs ut 

med detsamma. Dina vanor markeras 

på en grön, gul och röd skala. 

Om du befinner dig i gul eller 

röd zon får du tips om hur du kan 

ändra dina levnadsvanor. Det finns 

Det här är motiverande samtal: 

också kontaktuppgifter till Landstingshälsan 

om du vill diskutera 

ditt resultat och få hjälp att förändra 

dina vanor. 

– Utvärderingar visar att de som 

har använt IT-kiosken och senare 

kommer tillbaka för att göra testet 

igen har förbättrat hälsan, säger 

Britt Deimert. 

IT-kiosken är utvecklad vid Linköpings 

universitet och har hittills 

mest använts i Östergötland. Under 

2010 testas IT-kiosken av Landstingshälsan. 

Den finns på Fredsgatan 

i Örebro fram till i höst, då 

den flyttas till Landstingshälsan i 

Kumla. Senare flyttas den eventuellt 

vidare till Lindesberg och 


FOTO: HELENA JANSSON 

Motiverande samtalsteknik innebär en rad grundläggande kommunikations 

färdigheter som sammanfattas genom ordet BÖRS. 

B står för bekräftelse, man bekräftar det som patienten sagt som 

så att han/hon förstår att man lyssnar och är intresserad. 

Ö för öppna frågor, vilket innebär frågor som varför och hur, som 

ger en berättelse, och inte frågor som bara leder till ett ja eller nej. 

R för reflektion, som innebär att man speglar och stämmer av det 

som patienten sagt. Ett MI-samtal ska helst innehålla dubbelt så 

många reflektioner som frågor, enligt Natasha Anderberg. 

S står för sammanfattning. Det är viktigt att ge en sammanfattning 

av samtalet så att patienten får en överblick över vad som 

sagts under samtalet. Ett MI-samtal avslutas med att fråga hur 

patienten har uppfattat det man samtalat om, samt ett försök att 

framkalla ett åtagande hos patienten. 

Karlskoga. 

– Man behöver inte alltid ha en 

personlig kontakt för att förbättra 

sin hälsa. Ibland kan det vara enklare 

att få råd via en dator. Det är 

inte lika känsligt, menar Britt Deimert. 

Hon påpekar dock att det är 

viktigt att ha en personlig kontakt 

vid djupgående problem. 

– IT-kiosken är ytterligare ett sätt 

för oss att vara med och påverka 

folks levnadsvanor. Vi vet hur viktigt 

det är med sunda levnadsvanor. 

Vi hoppas att kunna hjälpa fler riskpersoner 

med hjälp av IT-kiosken. 

HELENA JANSSON


Hallå där, vem är du? 

Alla utbildningar som finns i 

landstinget ska samlas i en gemensam 

utbildningsportal. Det ska 

därmed bli lättare för alla medarbetare 

att hitta information om 

de utbildningar som finns inom 

landstinget. 

Bakgrunden till en gemensam 

portal är, bland annat, att förvaltningarna 

har dålig insikt i varandras 

utbildningsutbud. Ibland är det till 

och med så att medarbetare inte riktigt 

vet vilka utbildningar som finns 

inom den egna förvaltningen. 

Alla utbildningar kommer att 

samlas i en portal på webben. 

Utbildningsportalen kommer att 

användas för administration av alla 

typer av utbildningar, kurser och 

konferenser. I ett första skede ska 

alla utbildningar, kurser, och konferenser 

från kliniknivå och ”uppåt” 

– och för samtliga professioner - 

registreras i systemet. Det inkluderar 

även forskarseminarier. 

Välutvecklat system 

– Systemet är välutvecklat, säger 

utbildningssamordnare Anders Bro, 

ledningskansliet. 

Han förklarar att systemet har 

använts i flera år inom andra stora 

organisationer. Det består av flera 

olika funktioner, bland annat: 

en landstingsgemensam kurs- 

och utbildningskatalog från A-Ö, 

enkla sökfunktioner för att 

Nytt om namn 

hitta och söka utbildningar, 

särskilda funktioner för dig 

som chef och medarbetare, 

traditionella lärarledda utbildningar, 

videofilmer och interaktiva 

guider. 

De nya rutinerna ska börja gälla 

successivt med start i höst och 

kommer att innebära förändringar 

för den som administrerar utbildningar, 

men även för övriga medarbetare 

och chefer. 

Lättare och effektivare 

Att det i fortsättningen kommer att 

finnas en katalog för utbildningar 

innebär ett mer enhetligt arbetssätt 

kring utbildningsadministration. 

– Landstingets gemensamma 

utbildningsutbud 

blir tydligare 

och vi får bättre 

möjligheter att 

samordna utbildningar 

mellan 

våra förvaltningar 

och kliniker, säger 

Anders Bro. 

– Det innebär 

framförallt att det blir lättare för 

medarbetare och chefer att hitta 

bland de utbildningar som finns 

inom landstinget, säger han. 


Nytt om namn är avdelningen för personalnyheter på Örebro läns landsting. 

Tipsa oss genom att skicka ett mejl till tebladet@orebroll.se 

Per Salomonsson har fått 

fortsatt förordnande som 

verksamhetschef vid reumatologiska 

kliniken, USÖ, t o m 

2014-04-30. 

Kent Emilsson har fått fortsatt 

förordnande som verksamhetschef 

vid fysiologiska kliniken, 

USÖ, t o m 2010-08-31. 

Lars Norgren 

förordnas som 

områdeschef för 

Område FoU, 

USÖ, t o m 2010- 

07-31. 

Namn: 

Carina Schough 

Titel: 

Läkarsekreterare 

Arbetsplats: 

Barn- och ungdomsmedicinska 

mottagningen, 

Lindesbergs lasarett. 

År i landstinget: 

Drygt 25 år. 

Alla utbildningar 

samlas i en portal 

Anders Bro 

Ulla Sundström blir tillförordnad 

verksamhetschef vid 

Adolfsbergs vårdcentral 2010- 

07-01-2010-12-31. 

Det webbaserade systemet 

”Mina vårdkontakter” har nu börjat 

användas på Adolfsbergs vårdcentral 

och Olaus Petri vårdcentral 

i Örebro. Sedan den 15 april har 

drygt 180 invånare skapat ett konto 

i Mina vårdkontakter. 

– Det tycker jag är jättebra, med 

tanke på att vi bara har varit igång 

några veckor, säger projektledare 

Maria Bülow, LandstingsIT. 

Sammanlagt har 70 ärenden 

hanterats via Mina vårdkontakter. 

Också en siffra som Maria Bülow 

tycker är positiv. 

Idag kan man förnya recept, 

avboka tider och kontakta sin vårdcentral 

via Mina vårdkontakter. 

Det har man även kunnat tidigare. 

Skillnaden är att 

man måsta skapa 

ett konto och logga 

in i Mina vårdkontakter 

för att förnya 

recept eller avboka 

en tid. 

– Det är en trös- 

kel för invånarna 

att ta sig över, 

att behöva logga 

in i systemet, men kontakten med 

vården är mycket säkrare nu, säger 

Maria Bülow. 

För de som arbetar med Mina 

vårdkontakter inom landstinget 

har den första tiden dock inneburit 

vissa problem när det gäller 

Håkan Lagerqvist är tillförordnad 

verksamhetschef vid 

Brickegårdens vårdcentral t o m 

2010-10-31. 

Maria Carlsson har fått förlängt 

förordnande som verksamhetschef 

under 4 år, vid 

audiologiska kliniken, USÖ. 

Annika Gustafsson är verk- 

Vad innebär ditt arbete? 

När en patient har varit här så 

skriver jag in doktorns anteckningar 

i vårt journaldatasystem. 

Jag är också webbansvarig internt 

för hemsidan för vår mottagning 

och externt även för de andra 

öppenvårdsmottagningarna här på 

lasarettet. 

Vad är det bästa med 

ditt jobb? 

Jag får träffa våra ”yngsta medborgare” 

och det är alltid skoj. 

Jag trivs jättebra med mina 

arbetskamrater. Bra arbetstider. 

Bra start för 

Mina vårdkontakter 

Maria Bülow 

samhetschef för Avdelningen 

för Pedodonti, Centrum för 

specialisttandvård, fr o m 

1 april. 

Åsa Thor-Gustafsson är ny 

sektionschef för personalenheten 

inom sjukhusstaben/ 

personal, USÖ. Hon efterträder 

Birgitta Wiberg som går i 

pension. 

Vilka utmaningar möter 

du i jobbet? 

Jag har skött om utbildningen av 

mina arbetskamrater i vårt nya 

journaldatasystem. Det har varit 

tufft för att se om man skulle 

klara av det, men det har gått bra. 

Jag är även barnombud, där vi 

alltid strävar efter att se till barnens 

bästa. Det är inte så lätt att 

få barn att samarbeta alla gånger. 

Ibland vill de inte ta prover och 

då överväger vi om det är nödvändigt 

att ta ett prov. Vi försöker 

se till det som är bäst för barnet. 

e-tjänstekorten. 

– Många har glömt bort sina 

koder till e-tjänstekorten, som man 

fick hemskickade till sin hemadress. 

Den koden behövs för att 

logga in i Mina vårdkontakter säger 

Maria Bülow. 

De som inte lyckas hitta sin kod 

till sitt e-tjänstekort kan få hjälp 

med en ny kod via: intra.orebroll. 

se/etjanstekort. 

Idag är det 130 personer inom 

Örebro läns landsting som har tillgång 

till och på något sätt arbetar 

med Mina vårdkontakter. Men inom 

kort kommer betydligt fler att vara 

inblandade. Under maj kommer alla 

ungdomsmottagningar i länet att 

börja använda systemet och inför 

hösten är det tänkt att resten av 

vårdcentralerna, USÖ och Folktandvården 

även ska använda Mina 

vårdkontakter. Även övriga förvaltningar 

ligger i startgroparna. 

Den som vill veta mer om 

Mina vårdkontakter kan vara 

med på en av följande infor- 

Pensionärer 

1 maj gick följande landstingsanställda 

i pension: 

Karlskoga lasarett: Maud 

Hjerpe, Ingmarie Josbo. 

PPH: Ann-Britt Stålblad, 

Ann-Margret Ericsson, Görgen 

Göstas. 

Tidigare ej nämnda pensionärer: 

Personal. 15 

Beskriv dig själv med tre 

ord. 

Effektiv, noggrann, glad. 

Vad gör du när du inte 

jobbar? 

Umgås med familj och vänner. 

Tränar. Kollar på fotbollsmatcher. 

Har du något motto som 

du följer i livet? 

Vill du så kan du! 


mationsträffar: 25 maj, klockan 

14-15, Sottern, M-huset, USÖ, eller 

2 juni klockan 14-15, föreläsningssalen, 

Karlskoga lasarett. För mer 

information se: intra.orebroll.se/ 

minavardkontakter 


 

Mina vårdkontakter 

Mina vårdkontakter är ett webbaserat 

system som Örebro läns 

landsting nu testar på Adolfsbergs 

vårdcentral och Olaus Petri 

vårdcentral i Örebro. Via systemet 

kan invånare idag förnya recept, 

avboka tider och kontakta sin 

vårdcentral. E-tjänsterna byggs 

kontinuerligt ut och tanken är att 

man som invånare snart också 

ska kunna av- och omboka sin tid 

och i vissa fall även nyboka tider. 

Mina vårdkontakter utvecklades 

av Stockholms landsting och 

används idag av 15 landsting i 

Sverige. Ytterligare fem landsting 

håller på att ansluta sig till Mina 

vårdkontakter. 

USÖ: Anita Gutring, Bo 

Cederstrand, Inger Eriksson, 

Ulla Rydén, Anette Öhman. 

Lindesbergs lasarett: Kerstin 

Ställberg.

16 

Nästan 40 procent av de 

inneliggande patienterna 

på länets sjukhus är i 

riskzonen för att få trycksår. 

Nästan 10 procent 

har trycksår. Och fem 

procent har fått trycksår 

under vårdtiden. 

Under en vecka i februari 2010 

genomfördes den första punktprevalensmätningen 

av tryckskador, 

fall och undernäring i Örebro läns 

landsting. 

Alla avdelningar med inneliggande 

patienter – undantaget barnkliniken, 

samt förlossning och BB 

– genomförde mätningar. 

– I förhållande till andra landsting 

är våra resultat ändå ganska 

bra. Trots att en stor andel av 

patienterna har risk för skada, så är 

det förhållandevis få som får det, 

säger Anna Ragnemyr som leder 

delprojektet om Fall/fallskador, 

trycksår och nutrition. 

Kvalitetsutveckling driver övergripande utvecklingsfrågor inom landstinget. 

På detta uppslag presenterar vi medarbetare i Örebro läns landsting som delar med sig av motivation, 

inspiration och drivkraft för förbättringsarbete. 

Har du tips på vad som kan tas upp? Hör av dig till Elisabet Weiner, elisabet.weiner@orebroll.se 

eller Margita Svensson, margita.svensson@orebroll.se 

Många patienter riskerar trycksår, fall och 

– Men många är nog förvånade 

över att det är så många patienter 

som riskerar att få trycksår. 

Resultat från mätningen: 

Av de totalt 612 inneliggande 

patienter som registrerades i mätningen 

hade 38 procent risk för 

trycksår, 9 procent hade trycksår 

och 5 procent av patienterna hade 

fått trycksår under vårdtiden. 

– Vid mätningen kontrolleras 

patienternas journaler och står det 

inget om trycksår när de kommer 

in, så har trycksåret uppstått på 

sjukhuset. 

– Det är oerhört viktigt att ha 

uppsikt på det här, att se faran i 

ett tidigt skede. Då kan patienten 

få den bästa hjälpen, säger Anna 

Ragnemyr. 

Få fall av fall 

Vidare visade mätningarna att 32 

procent av alla patienter hade risk 

för undernäring. 

Hos endast 6 procent av patien- 

terna fanns det dokumenterade fall 

i journalen, trots att 43 procent 

hade risk för fall. 

– Hur många patienter som fallit 

under vårdtiden mättes också 

genom journalgranskningar. Det 

visade sig vara förvånansvärt få. 

Men här finns ett stort mörkertal, 

då många fall aldrig dokumenteras 

när patienten inte skadat sig, tror 

Anna Ragnemyr. 

Nu inleds en fördjupad journalgranskning 

av 20 slumpvis utvalda 

patienter på varje sjukhus. Det görs 

för att se om några åtgärder är planerade 

och utförda som en följd av 

mätresultaten. 

Ytterligare tre mätningar 

Under året kommer ytterligare tre 

mätningar genomföras. Nästa görs 

under vecka 21. Så blir det ytterligare 

mätningar vecka 39 och 50. 

– Det viktigaste arbetet är ändå 

att utbilda personal och införa rutiner 

som förbättrar patientsäkerhe- 

ten, och vidta 

omedelbara 

åtgärder som 

faktiskt förebyggertrycksår,undernäring 

och fall, 

menar Anna 

Ragnemyr. 

Utbildning- 

Anna Ragnemyr. 

ar med fokus 

på att förebygga 

och behandla vårdskador kommer 

att genomföras under projektåret. 

I maj blir det utbildningar om 

trycksår vid sex tillfällen. 

– Vi kommer här att gå igenom 

riskbedömingsinstrument samt 

titta på hur man kan tänka kring 

förebyggande åtgärder, för att undvika 

att riskpatienter drabbas av 

trycksår. 

– Det blir också tillfälle till praktisk 

träning i användande av hjälpmedel 

i sängar och stolar. 

Utbildningarna är på två timmar 


Inga trycksår. 

Elna Dahlström 

från Örebro har 

genomgått en 

höftledsoperation 

på USÖ. 

– Det här är mitt 

hotell. God mat 

och snäll personal. 

Och några 

trycksår har jag 

definitivt inte, 

säger hon. 

Magnus Andersson 

är undersköterska 

på avd 82. 

undernäring – men få drabbas visar mätning 

och vänder sig till sjuksköterskor 

och undersköterskor samt andra 

med intresse. 

– Det känns som att det finns ett 

stort intresse av att få mer kunskap. 

Men samtidigt kan det vara svårt 

att hitta tiden, även om det rör sig 

om bara ett par timmar, säger Anna 

Ragnemyr. 

I höst blir det utbildningar i nutrition 

och fall. 

Projektet om Fall, trycksår och 

nutrition startade i oktober 2009 

och ingår som en del i landstingets 

övergripande patientsäkerhetsarbete. 

Anna Ragnemyr arbetar 40 procent 

med projektet. Övrig tid är hon 

sjuksköterska på infektionsavdelningen 

på USÖ. 

Datum för vårens utbildningar 

och information om projektet finns 

på: http://intra.orebroll.se/aktuelltprojektfyra.


KTC – för patientsäkerheten 

Att kunna träna olika 

vårdmoment på ett realistiskt 

sätt är viktigt för 

patientsäkerheten. 

Därför satsas det på Kliniskt 

träningscenter på 

Universitetssjukhuset 


Landstinget anslog nyligen 1,2 

miljoner kronor extra till Kliniskt 

träningscenter, KTC. Engångssumman 

ska användas till att anpassa 

lokalerna och till ny teknisk utrustning. 

KTC har dessutom fått sin budgetram 

utökad från och med 2010 

med två miljoner kronor för att 

kunna utöka bemanningen och 

utveckla verksamheten ytterligare. 

– Det känns bra och nödvändigt 

för att vi ska kunna möta den ökade 

efterfrågan som finns inom det här 

området, säger Eva Lidén, koordinator 

för KTC. 

KTC har varit i bruk sedan 2008. 

Utbildningslokalerna på våning 4 i 

L-huset är en mötesplats för vårdpersonal 

som tränar olika moment. 

Här kan man vidareutveckla sin 

kompetens inför mötet med patienter. 

Syftet är att vårdpersonal i lugn 

och ro ska kunna träna i reell miljö 

med evidensbaserade metoder, som 

finns i den vanliga vårdsituationen, 

för att vara väl utbildade och förberedda 

inför en verklig situation. 

I de utökade resurserna ingår 

att KTC ska utöka sin samverkan 

med Karlskoga och Lindesbergs 

lasarett. 

Samarbete med 

Örebro universitet 

– Våra lokaler och kunskap är tillgängliga 

för hela landstinget. Samverkan 

med Örebro universitet blir 

också allt mera betydelsefull, inte 

minst nu när läkarutbildningen är 

ett faktum, säger Eva Lidén. 

KTC-lokalerna är hårt bokade. 

Ofta är det kliniker som vill team- 

Köerna och väntetiderna till vården 

kortades runt om i landet under 

2009. Nu väntar nästa utmaning, att 

bibehålla det goda resultatet. 

Den 6 maj arrangerade Sveriges 

kommuner och landsting, SKL, ett 

seminarium i Stockholm på just 

det temat. Där uppmärksammades 

framgångsrika exempel som lett 

till ökad tillgänglighet. Det var en 

dag för erfarenhetsutbyte och idéspridning. 

Sektionen för gastroenterologi 

vid medicinkliniken på Universitetssjukhuset 

Örebro, som vann 

Örebro läns landstings kvalitetspris 

Diamanten 2009, fanns med för att 

berätta om sitt kvalitetsarbete. 

USÖ-sektionen och sju andra 

verksamheter hade blivit utvalda 

av en nationell jury som riktigt 

goda exempel, värda att sprida till 

många. Under dagen prisbelönades 

också de bästa finalisterna. (Den 

här tidningen gick dock i tryck 

innan prisutdelningen). 

Koncentrerad teamövning. KTC-lokalerna på USÖ är ofta bokade. 

träna olika 

traumasituationer. 

Träningen 

bedrivs med 

hjälp av simuleringsdockor 

som med avancerade 

teknik 

kan fås att reagera 

nästan som 

riktiga patienter. 

Eva Lidén. 

Övningarna blir 

med andra ord mycket verklighetstrogna. 

– Utrustningen är mobil. Det gör 

att vi kan simulera olika trauman 

även utomhus eller på en akutmottagning. 

Många av de missöden och skador 

som drabbar patienter i hälsooch 

sjukvården beror på brister i 

kommunikationen mellan vårdpersonalen. 

I teamträningen vid KTC 

har man nu börjat använda SBAR. 

Det är en kommunikationsmodell 

för överföring av kritisk information 

i komplexa arbetsmiljöer. 

Seminariet vände sig till vårdpersonal, 

chefer, politiker, administratörer 

och alla andra med intresse 

för arbetet med långsiktig hållbar 

tillgänglighet. 

Under dagen kunde deltagarna 

lyssna till de åtta finalisternas föreläsningar. 

Socialminister Göran 

Hägglund medverkade också. Utö- 

SBAR står för Situation, Bakgrund, 

Aktuellt tillstånd och 

Rekommendation. 

– Modellen ger bra förutsättningar 

för ett sakligt och korrekt 

informationsutbyte. Genom att 

fokusera på huvudbudskapet 

undviker man att fastna i felaktiga 

detaljer, förklarar Eva 

Lidén. 

Finns det belägg för att sådan 

här träning ökar patientsäkerheten? 

– Det finns faktiskt inte så 

mycket vetenskaplig dokumentation. 

Men det finns 

några studier som pekar i 

den här riktningen. Men 

någonstans är det ju ändå 

självklart att träning ger 

färdighet. Det ger också 

en trygghet för personalen 

som gynnar patienterna, säger Eva 

Lidén. 

– Det ingår i vårt utökade arbetsfält 

att titta på det här. Kan vi få 

mer vetenskaplig evidens för att 

ver det fanns möjlighet att presentera 

sina arbeten med poster/ 

broschyrer eller övrigt material. 

– Det känns trevligt att landstinget 

vill att vårt arbete ska finnas 

med i sådana här sammanhang. Det 

tyder på att man är stolta över vårt 

projekt, säger sektionsansvarige 

läkare Jonas Halfvarson. 

träningscenter ökar patientsäkerheten? 

Och hur tränar vi bäst för att 

förbättra patientsäkerheten? 

Mer information finns på: 

http://intra.orebroll.seuso/ktc 

Stort intresse för Diamantenvinnarnas arbete 

Diamantenvinnare 2009. 

SBAR-manual. 

Fakta 

Sektionen för gastroenterologi 

vann Örebro läns landstings Diamantenpris 

2009. 

Ur juryns motivering: Sektionen 

visar ett uthålligt, systematiskt 

förbättringsarbete med bredd samt 

bra och balanserade mått. 

Via ett antal förbättringsmetoder 

har de nått imponerande resultat 

när det gäller att förbättra tillgängligheten 

och tillförlitligheten i 

verksamheten. 

De har arbetat både med VAD som 

ska göras och HUR det ska gå till 

för att komma dit. 

Deras arbete genomsyras av djupa 

insikter och en medvetenhet om 

vad de gör, förbättringsarbetet är 

konsekvent och utstrålar livskraft, 

dvs är hållbart över tid. 

I personalgruppen har engagemanget 

och delaktigheten varit 

stor och de beskriver särskilt hur de 

arbetat med läkargruppen. 

17 

Sök den 

femte Diamanten 

Har förbättringsarbetet 

på er 

arbetsplats ????? 

omfattat 

Tillgänglighet,Samverkan, 

Livskraft eller Tillförlitlighet? 

Kanske arbetar ni med 

Patientsäkerhet? 

Ni vet väl att Diamanten 

kan sökas av enheter och 

team inom Örebro läns landsting? 

Ansökan ska vara inne 

senast 20 augusti 2010. 

Ansökningar bereds av Örebro 

läns landstings Utvecklings- 

och kvalitetsgrupp. 

Ansökan finns här; 

intra.orebroll.se/diamanten 

Dags att söka 

PPH:s kvalitetspris 

För att stimulera och sprida 

goda resultat i organisationen 

har det sedan 2006 årligen 

delats ut ett kvalitetspris inom 

primärvård, psykiatri och 

habilitering. Syftet med priset 

är att premiera verksamheter 

som medverkar till att 

utveckla kvaliteten, till nytta 

för patienter och brukare. 

Priset kan sökas för kvalitetsarbeten 

som genomförts 

av verksamheter, enheter eller 

team inom förvaltningen. 

För 2010 års kvalitetspris 

ska ansökan lämnas in senast 

den 14 maj 2010. 

Läs mer här.. http://intra. 

orebroll.se/kvalitetsprisPPH 

Anmäl exempel på 

läkemedelsförväxling 

Många vårdskador orsakas av 

läkemedelsfel som beror på 

förvirring/förväxling kopplade 

till förpackningar och 

etiketter. 

En tvingande nationell 

design för alla läkemedelsförpackningar 

i Sverige kan inte 

genomföras med hänsyn till 

EU-lagstiftning. En frivillig 

överenskommelse kan däremot 

vara en lösning. Denna 

skulle förstärkas genom att 

förväxlingsrisk tas upp som 

bör-krav i landstingens upphandlingar 

av läkemedel. Det 

sker redan i vissa landsting. 

Patientförsäkringen ska nu 

ta fram underlag med konkreta 

exempel för diskussioner 

med läkemedelsindustrin och 

läkemedelsverket och behöver 

därför exempel på allvarliga 

läkemedelsförväxlingar eller 

tillbud för att kunna ändra 

systemet. 

Skicka exempel med e-post 

till: kaj.essinger@patientforsakring.se 

Bifoga foto på läkemedlen, 

kort beskrivning av förväxlingen 

samt konsekvenserna av den.

18 

KIKKIS KÅSERI 

Inredningsbråk med maken 

F ör 

det är jag värd!!! 

Döm om min förvåning 

när jag en kväll 

kommer in i sovrummet 

och till min fasa upptäcker 

att maken har förgyllt väggen 

med en inramad Formel 1-bil. 

Det enda som saknades var att 

han hade legat där i sängen iklädd 

en brandsäker overall och hjälm. 

Ska man behöva stå ut med 

detta? 

– Ser du inte att det är Michael 

Schumacher? undrar han. 

På stolen vid fönstret ligger min 

Zornkulla, upp- och nedvänd. Farmors 

broderade kyrktavla ligger 

brutalt slängd över kullan. 

– Nu är det faktiskt min tur att 

välja tavlor, säger motormannen. 

Jag har stått ut med blommor och 

annat skräp i fyrtio år nu, så nu 

har jag förtur. 

– Du ska få för förtur du , tänkte 

jag. Man kan ju alltid råka peta 

till en tavla när man dammar, eller 

övertala ett av barnbarnen att be 

morfar att få tavlan. Med tårfylld 

blick, naturligtvis, mutade av mormor 

med en liten slant. Det här 

ska vi ordna! 

Det första barnbarnsförsöket 

gick åt skogen. Den ärlige lille 

Svenska 

• Vill du kommunicera bättre 

med patienter och kollegor? 

• Vill du öva upp ditt uttal? 

• Vill du kunna skriva korrekt 

svenska? 

Språkbedömning 

• Behöver du få ett professionellt 

utlåtande om din språkliga nivå 

och kompetens? 

• Vill du få förslag på hur du 

snabbast når en högre språklig 

nivå? 

gossen berättade för morfar att han 

fått hundra kronor av sin snälla 

mormor, så nu kunde han köpa en 

likadan tavla som morfar. 

Motormannen njöt i fulla drag. 

– Tror du att Lulu Carter skulle 

tillåta en sån inramad affisch i sitt 

hem, fräste jag. 

– Inte ens Martin Timell skulle 

sjunka så lågt. Möjligtvis att de 

skulle sätta upp den i ett garage 

som utfyllnad, men inte inne i 

lägenheten! 

– Vi har ju inget garage, svarar 

maken, och du går ju knappast att 

jämföra med Lulu Carter heller för 

den delen. 

Vad han nu menade med det? 

– Jag kommer att anmäla oss till 

TV-programmet Sveriges fulaste 

hem, fortsatte jag. Då får du stå 

där med skammen. 

– Skynda dej då att plocka bort 

alla ” antikviteter” som står på 

varandra, överallt! Är det inte dags 

att slänga den där elefanten som 

saknar ena beten? undrar han. 

– Är du galen? Det är en Uppsala-Ekeby! 

– Ja, och det jag har på väggen 

är en världsmästare! säger maken. 

– Nåväl, jag får stänga dörren 

till sovrummet när vi har gäster, 

Språkundervisning efter dina behov 

Engelska 

• Vill du bli säkra på att presentera din 

verksamhet i olika sammanhang? 

• Vill du öva medicinska termer? 

• Vill du kunna skriva korrekt engelska? 

Övriga tjänster 

tänkte jag. 

Efter någon veckas lugn och ro 

började det åter hända saker. 

Ytterligare tavlor smögs upp på 

väggen. Runt Schumacher kretsade 

nu fyra mindre tavlor. Dessa 

föreställande maken och sonen 

framför sin rallybil, för tjugo 

år sedan. Alla inramade i olika 

plastramar och i olika storlekar 

och nyanser. 

Jag insåg nu att maken blivit 

sjuk. Ingen frisk människa gör på 

detta viset. Jag nickade och log 

och låtsades beundra hans verk. 

Försökte att nonchalera det hela 

för min egen skull. Kastade bort 

Ekebyelefanten för makens skull. 

Ibland kunde jag hitta honom 

stående framför tavlorna med 

något lyriskt i blicken. Själv hade 

jag svåra sömnproblem. Att natt 

efter natt se detta motororakel 

stirra på mig och på min urtvättade 

gamla T-shirt blev för mycket. 

Det blev inte bättre av att barn och 

barnbarn beundrade verket. 

– Va´ fränt! sa elva-åringarna. 

– Jag vill också ha en sån där 

tavla som morfar har! tjöt en av de 

mutade, men utan resultat. 

– Skitsnyggt, farsan! sa trettioåttaåringen. 

• För dig som vill öva upp förmågan 

att skriva korrekta protokoll och 

minnesanteckningar. 

• Även undervisning i andra språk än 

svenska och engelska är möjligt att 

anordna 

– Det är du och jag där på 

kortet, sa den gamle och pekade. 

- Minns du när vi flög rakt in i ett 

träd med Cortinan? 

Motormännen var nu i extas. 

– Har du fler kort att rama in? 

undrar trettioåttaåringen. 

– Ja, hur många som helst! Jag 

har lagt undan en hög till dig. 

Svärdottern var nu högröd i 

ansiktet. 

– Tro inte att dessa kommer i 

närheten av våran vägg! 

– Jo du! Nu är det slut med 

den minimalistiska stilen, svarar 

sonen. Här ska spikas! 

Förstod den store konstkännaren 

vad han hade ställt till med? Ska 

även den lilla svärdottern drabbas 

av dessa vansinnigheter? Räcker 

det inte med ett offer? 

Bara att komma på något så 

idiotiskt som att sätta upp en stor, 

tung tavla med häftmassa! Att bara 

ta risken att den ramlar ner och 

krossar lilla Ludde. 

Här måste handlas, och det 

snabbt! Kanske ”Arga snickaren” 

ställer upp? Kommer hit och hjälper 

mig att helt sonika riva sovrumsväggen 

och skäller ut motormannen 

efter noter. Arga Snickaren 

får det bli! Sagt och gjort. 

Svenska och engelska 

med medicinsk inriktning 

Folkuniversitetet erbjuder språkbedömning och undervisning 

i svenska och engelska (samt andra språk efter 

överenskommelse) för personal inom vården. Vi behovsanpassar 

utbildningar för individer eller grupper. Alla utbildningar planeras 

efter deltagarnas behov. Undervisningen kan bedrivas på dagtid 

eller kvällstid, på din arbetsplats eller i Folkuniversitetets lokaler. 

För mer information, kontakta Sten-Ove Hylander 

019-760 32 32, sten-ove.hylander@folkuniversitetet.se 

Besök vår hemsida www.folkuniversitetet.se/orebro 


Och en vacker dag stod han där, 

framför min sovrumsvägg. Stod 

där och småpratade med maken. 

De tittade på tavlan med beundrande 

blickar. 

– Du kan väl fixa häftmassan 

när du får tid, hör jag honom viska 

till maken. Och med hög röst till 

mig: 

– Jaha, då är jag färdig här! Det 

är fixat, damen! 

Var karln helt från vettet? 

Tavlan hängde kvar och motormannen 

såg enbart nöjd och belåten 

ut. 

– Det var en trevlig kille, den 

där snickaren, och smak hade 

han också, säger han muntert lite 

senarel. Jag går ner i källaren och 

putsar mina gamla pokaler! 

Kikki Pålerud 

är undersköterska 

på Universitetssjukhuset 

Örebro och 

kåserar regelbundet 

i 

Tebladet.


Avd 19 

Den gamla apotekslådan med Rekordsprutor, 

som vi frågade om i förra personalnumret 

av Tebladet, gav många svar. 

Det var förstås inte fråga om några ”dopingsprutor” 

för idrottare, utan Rekord var helt 

enkelt namnet på en sorts glassprutor, som 

fanns före engångssprutornas tid. 

Så här berättar Katharina Dahlbäck 

Söderström: 

– Jag var sjuksköterskeelev i slutet av 

1950-talet. Då fanns injektionssprutor av 

märket Rekord. De hade en gängning, 

som enbart passade till kanyler av samma 

märke. Fiffigt, eller hur? 

Katharina berättar att det oftast var elevernas 

uppgift att rengöra Rekordsprutor 

och kanyler. 

– Det var en omständig procedur, som 

avslutades med att man med en liten ballong 

blåste ut luft och eventuellt kvarvarande 

partiklar ur kanylen. 

Rekordsprutorna fanns kvar en bit in på 

1970-talet, och flera minns just problemen 

med att rengöra dem. 

Kerstin Lindström jobbade på USÖ mellan 

1958 och 2002 och minns en metod: 

– Jag har diskat, kokat eller autoklaverat 

många sprutor. Dessa förvarades sedan 

isärtagna i sterila plåtlådor. Det var ett 

pillrigt jobb att montera ihop dem före 

injektionen. Kanylerna för flergångsbruk 

spolades med såpvatten och rent vatten och 

genomdrogs med ett metallstrå. 

Helena Englund, anestesi 3 på USÖ: 

–Trodde inte att jag skulle få delge 

denna kunskap. Det var ju i ”antiken” 

Rekordsprutorna fanns. Då jag började 

inom sjukvården på 1960-talet, fanns det 

bara sådana glassprutor, som diskades och 

omsteriliserades. Fattningen mellan spruta 

Avdelning 19 är en avdelning för stort och smått. 

Hör av dig till avdelning 19 med sådant som kan passa. 

Adress: Avdelning 19, Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Mail: tebladet@orebroll.se 

Eller varför inte ringa avdelningsföreståndarna: Weine 019 - 602 73 57, Helena 019 - 602 75 47. 

Rekordsprutorna i glas väckte många vårdminnen 

Apropå 

kommande helger 

Om några dagar är det Kristi 

Himmelsfärdsdag. Det är 

en kyrklig högtidsdag, och 

en helgdag i den svenska 

almanackan. Dagen infaller 

på den 40:e dagen efter 

påskdagen och firas som 

den dag då Jesus enligt 

Bibeln lämnade jorden. 

Och nästa helg är det 

pingst. Det är också en av 

kyrkoårets största högtider. 

Pingst firas den 50:e dagen 

efter påsk till minne av 

”Andens utgjutande över 

lärjungarna”. Pingsten har 

blivit en mycket populär 

bröllopshelg. 

och kanyl hette Rekordfattning och innebar 

att man inte kunde ”låsa” kanylen. 

– Höll man inte ihop spruta och spets 

ordentligt, så åkte det isär, och innehållet 

hamnade i värsta fall i ansiktet på injektionsgivaren. 

Men varför fanns det Rekordsprutor i en 

apotekslåda? 

Patrick Lassarén, ögonkliniken på USÖ, 

hade svaret: 

– På den tiden tillhandahöll nog apoteket 

sprutor för den dåtida gängse privatpraktiserande 

läkaren. Antagligen är apotekslådan 

från tiden när Rekordsprutorna 

var ”unga” och nytillkomna och en äldre 

sprutvariant fanns i omlopp. Idag har vi 

Luer-lock och Luer-sprutor, och kanyler 

som passar ihop, men i och med att det är 

dagens gängse standard är det ingen som 

längre nämner att det är Luer-sprutor... 

Så var det med den saken. Men det finns 

fler spännande lådor i den gamla apoteksinredningen. 

Vad sägs om Influensapulver 

och Snuvmedel? 

Tack också till Ann-Marie Holgersson, 

Britt-Marie Johansson, Inger Dahlin, Berit 

Widman och alla andra ej nämnda som hört 

av sig om Rekordsprutorna! 

”För en generation sedan behövde människor vila efter 

avslutad arbetsdag. Nu behöver de motion. ” 

Jag vill ge tårtan till: 

Motivering: 

Nästa Tebladstårta 

Insänt av 

Namn: Telefon arb: 

Skicka ditt förslag till: Tebladet, ledningskansliet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro. 

Du kan också faxa: 019-10 79 35, eller skicka ditt förslag via e-post: tebladet@orebroll.se 

(Fortsätt gärna på annat papper) 

19

20 

Sista. 

apropå 

Vilken blomma 

uppskattar du 

mest på våren/ 

försommaren? 

Birgitta Hultin, städare, 

Lednings- och verksamhetsstöd: 

– Vitsippan! Det är så vackert 

med vitsippor, de ser ut 

som vita stjärnor. 

Anna Segerdahl, chefssekreterare/informatör,Lindesbergs 

lasarett: 

– Blå pärlhyacint, för jag 

tycker så mycket om färgen. 

Anders Lindqvist, budgetchef, 

landstingets ledningskansli: 

– Gullvivan. Den piggar upp. 

Maja Eriksson Östman, vikarierande 

underläkare, medicinkliniken, 

USÖ: 

– Liljekonvalj. Den luktar gott 

och den är en liten skir blomma. 

Asif Aslam, ST-läkare, handkirurgen, 

USÖ: 

– Påskliljan. Jag kan bara den 

blomman. Den kräver inte så 

mycket jobb, man planterar den 

på hösten, så kommer den upp 

på våren. 

Körsbärsblom. Körsbärsträden brukar blomma någon gång mellan hägg och syren. 

På sina håll i länet är 

häggen precis på väg att 

slå ut. Den är lite senare 

än vanligt i år, på grund 

av kylan som varit. Men 

när väl häggen slår ut, så 

slår många andra växter 

följe. 

Alla känner väl igen uttrycket ”mellan 

hägg och syren”. Men varifrån 

kommer uttrycket och vad är det 

egentligen som händer mellan hägg 

och syren? 

Uttrycket sägs första gången ha 

använts av en skomakare som tog 

semester på försommaren och satte 

upp en skylt med texten ”Stängt 

mellan hägg och syren”. Det finns 

många teorier om hur uttrycket 

uppstått, men det verkar som om 

uttrycket var vanligt just bland skomakare. 

Perioden mellan att häggen och 

syrenerna slagit ut skiljer sig åt 

över landet på grund av klimatet, 

men perioden hänvisar normalt till 

en kort period under försommaren. 

Här i länet brukar häggen börja 

blomma i början/mitten av maj och 

syrenen i början/mitten av juni. 

Många anser att perioden mellan 

hägg och syren är den vackraste 

Katarina Ahlgren snyggar till träden. 

tiden på året. 

Katarina Ahlgren, trädgårdsmästare 

på Landstingsservice, är en av 

dem som tycker om den här perioden 

särskilt mycket. 

– Det är nu alla färger kommer 

fram. Alla knoppar spricker och det 

blir alldeles grönt, säger hon. 

– Allt vaknar till liv. Vi får känna 

dofter och värme. 

Efter att häggen slagit ut, eller till 

och med lite innan, så börjar magnolian 

att blomma. Prydnadsapel 

och prydnadskörsbär slår också ut. 

Likaså vanliga körsbärsträd. 

Brudspirea, ginst, bellis, maskrosor 

och pioner är andra växter 

som blommar under försommaren. 

Ungefär samtidigt som syrenerna 

slår ut så börjar liljekonvaljen att 

blomma. När syrenerna väl slagit 

ut, så är det inte långt kvar tills alla 

sommarblommor tar plats. 

För trädgårdsmästarna på landstinget 

handlar våren och försommaren 

om att städa och rensa och göra 

fint i rabatter och omgivningar. De 

har nyligen planterat penséer intill 

många av landstingets byggnader. 

Till midsommar ska sommarplanteringen 

vara klar. I år går temat i rött 

och Katarina Ahlgren avslöjar att 

det är pelargoner som gäller. 

Tebladet Telefon: 019 - 602 73 57, 019 - 602 75 47 E -post: tebladet@orebroll.se 

Mellan hägg och syren 

Tips till dig som har trädgård: 

Här ger trädgårdsmästare Katarina 

Ahlgren tips på vad du kan göra i trädgården 

under våren/försommaren: 

Vårstäda trädgården. Klipp ner 

gamla perenner. 

Kom ihåg att beskärningstiden är 

över när knoppen spricker, men det 

är okej att ta bort gamla kvistar och 

stamskott. 

Hägg. Förra veckan knoppade denna hägg i Örebro. Idag blommar den 

nog. 


Snart. Om ungefär en månad är det dags för syrenen att slå ut. 

Låt gamla löv ligga kvar i rabatten 

men smula sönder dem och täck med 

jord. 

Det är viktigt att gödsla. Använd 

jord som har gödsel i sig eller gödsla 

med hönsgödsel. 

Det är också viktigt att ha på mer 

jord i rabatten. 


Nu kan du plantera vårblommor 

som som penséer i krukor. Om du 

planterar i rabatt är det viktigt att 

vattna mycket. 

Strax innan midsommar är det dags 

att plantera sommarblommor som 

pelargoner och petunior. 

HELENA JANSSON

Tebladet nr 4-2010 - Örebro läns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?