magasinetostersund22011 - Östersunds kommun

ostersund.se

magasinetostersund22011 - Östersunds kommun

ETT MAGASIN FRÅN

ÖSTERSUNDS KOMMUN

# 2/2011

levande arena

idrottsklubbarna tycker till

65 000

så ska östersund växa sig större

skogen

Känner du till våra stadsnära pärlor?

surfplattan

Följ med till framtidens förskola i solliden

MAtGlÄDje

Matlandets huvudstad sätter matgästen i fokus


leDAre

törs du? Vill du?

Plocka lingon, sylta och safta, ta upp potatisen, fälla älgar och mycket, mycket annat.

Är det inte höst så säg, och nu gäller det att få åt sig, som vi brukar säga i Jämtland.

Få åt sig. Ett bra uttryck, tycker jag och tänker på serverhallarna. Tala om att vi har

försökt ”få åt oss”. I skrivande stund är det inte alls klart om valet faller på Östersund eller

på Luleå. Men vi har sannerligen gjort vårt bästa så här långt. Min förhoppning är naturligtvis

att det ska räcka ända fram.

Vårt arbete med att få serverhallarna syftar ytterst till att bygga samhället och öka

till växten i vår kommun. Det handlar även arenabygget om, alla förskolor vi bygger och

tomter som vi planerar och färdigställer. Och mycket annat.

Runt allt detta är ofta den politiska kampen hård. Jag säger bara nya

arenan och jag tror att ni ni förstår vad jag menar. Det har ju inte direkt varit en fråga

där kommunens alla förtroendevalda, oavsett politisk hem vist, gått skuldra

mot skuldra. Eller, för att bli lite fi fi lmisk, under Hollywoodorkestrars smäktandetande

ackompanjemang, med gnistrande hammare och och nyladdade nyladdade skruvskruvdragare i nävarna, skridit till verket för att förverkliga projektet.

nej, minsann. Men sådan är politiken och sådan måste politiken förbli.

Demokratins väg är nämligen ofta krokig och vi politiker kommer även

i fortsättningen att strida och kämpa hårt för våra hjärtefrågor. Men jag

hoppas att det alltid kan ske med ett samhällsbyggande tillväxt perspektiv

för ögonen. Det är vad ni medborgare kan förvänta er av oss.

Framtiden formas i ett spänningsfält mellan förhoppningar och

farhågor. Törs vi satsa? Kan vi? Orkar vi? Har vi råd?

Och kanske viktigast: Vill vi?

Den som sitter på svaret är egentligen ingen annan än du

som läser det här. Hur vill du att framtiden ska te sig?

Välkommen att påverka vår gemensamma framtid, från att

använda valsedeln vart fjärde år, till ett vidare engagemang

i våra partier, föreningar och intresseorganisationer.

AnnSofi e Andersson, Kommunstyrelsens ordförande.

efter terrordåden i norge

jag har nyligen läst ÖP:s artikel från den 17 februari i år om det planerade moskébygget i Östersund.

Eller i själva verket är det artikelkommentarerna på webben (160 stycken!) som jag läst.

Min slutsats: Åsikterna som gav mördaren på Utöya motiv till sitt dåd fi nns uppenbarligen

mitt ibland oss. Vi har därför ett viktigt jobb framför oss. Jag tror att vi kan börja med att

prata om vädret med fl yktingen som sitter på bussen. Bjuda invandrarfamiljen i grannhuset på

elvakaffe nästa lördag. Vi kan kort sagt se medmänniskan, inte en främling, och med glädje

räkna med det faktum att just den här medmänniskan mycket väl kan bli en vän för livet.

På omslaget: Klimatsmart, kreativt och matvecka. Läs mer om vad som händer i Matlandets

huvudstad, Östersund, på sidorna 23 till 25. På omslaget bjuder lilla Maj på en portion matglädje.

2 östersunD

Magasinet Östersund delas ut

tre gånger per år till hushåll

i Östersunds kommun.

Du hittar alla numren på

www.ostersund.se/magasinetostersund

inneHåll

På jobbet: Hemtjänsten

Valfrihet i äldreboenden

Näringsliv

Agenda 21

Nya arenan

PRAO på nätet

Lärcentrum

Trådlöst nätverk i skolan

Serveringstillstånd

Matlandethuvudstaden

Navigatorcentrum

Tillgänglighetspriset

Vinterfestivalen

SM-veckan

Sopsortera

Rena nyheter

VM-ansökan

Framtidens förskola

Skolans ekonomi

Dricksvattnet

REDAKTIONSANSVARIG:

Kommundirektör Bengt Marsh

REDAK T ION :

Informationschef Eva Larsson

Infobyrån, Östersunds kommun

GRAFISK FORM:

Mattis Karlsson

TRYCK :

DAUS Tryckeri, Östersund

Tryckt på papper miljöcertifi erat

enligt PEFC och ISO 14001

OMSLAGSFOTO:

Sandra Pettersson

4

6

10

12

14

18

19

20

22

23

26

27

28

29

30

31

33

34

36

38


Finalkalas för Magasinet östersund

För tredje året i rad har medborgartidningen Magasinet Östersund gått

till fi nal i den anrika kommunikationstävlingen Svenska Publishing­Priset.

– Det här är ett viktigt kvitto för oss. Vi jobbar hårt med inne hållet,

designen och tillgängligheten för att medborgarna ska få ett så bra

magasin som möjligt. En fi nalplats visar att vi håller en hög nivå, säger

informationschef Eva Larsson.

Svenska Publishing­Priset är mycket mer än bara en designtävling.

Juryn granskar tävlingsbidragens grafi ska form, men också innehåll, målgrupps ­

anpassning och identitet.

Finalgalan är den 18 oktober i Stockholm. Magasinet Östersund tävlar i kategorin

Medborgartidningar tillsammans med Täby kommun, Kiruna kommun, Borås Stad och

Göteborgs Stad.

Du kan läsa mer om Svenska Publishing­priset på www.popkom.se

Magasinet Östersund hittar du på www.ostersund.se/magasinetostersund

Nu även som taltidning!

Anmäl dig som vikarie Är du intresserad av att vikariera inom hemtjänsten

eller på äldreboenden? Då kan du göra en intresseanmälan på kommunens webbplats.

Anmälan går direkt till Bemanningsenheten, som anlitar vikarier för samtliga

hemtjänstområden och äldreboenden som drivs i kommunens regi.

Intresseanmälan hittar du på

www.ostersund.se/vardvikarie

Hitta jobbet på Facebook

Mötesplatser för äldre

runt om i kommunen fi nns mötesplatser för

äldre. Här erbjuds underhållning och olika aktiviteter

några dagar i veckan. Förutom Seniorernas hus

på Prästgatan 58 fi nns mötesplatser i Odenskog,

Västervik, Hornsberg, Valla, Lit, Torvalla, Brunfl o,

Reveljgränd och på Tegelbruksvägen. Dessutom

fi nns fl era lunchserveringar för äldre. På vissa av

dem erbjuds ibland underhållning.

Mer information hittar du på

www.ostersund.se/motesplatser

I Rådhusets reception kan du också hämta en

broschyr om Mötesplatser för äldre, eller ring

063­14 38 19 och be att få en broschyr hemskickad.

nu ska det bli ännu lättare att hitta jobb på kommunens facebooksida

Lediga jobb.

– Vi har lagt till funktionen Lediga tjänster i vänsterspalten. Så fort

vi lägger ut en ledig tjänst hamnar den även där. Dessutom kan du söka

efter yrke och befattning, berättar Victor Fors på personalavdelningen.

Inom de närmaste tio åren kommer kommunen att behöva nyanställa

4 000 personer för att täcka upp för bland annat pensionsavgångar.

Gilla Lediga jobb i Östersunds kommun på www.facebook.com för

att hålla koll på det senaste.

noterAt

ska du bygga hus?

ta gärna kontakt med Plan­

och byggavdelningen innan du

bestämmer dig för en husmodell.

Där får du bra tips om

vad som är viktigt att tänka på

och information om vad man

får bygga.

Glöm inte heller att söka

bygglov när du ska glasa in

balkongen eller uteplatsen.

Eller planerar du att sätta in en

eldstad i din bostad? Då måste

du göra en anmälan till Plan

och bygg.

Du hittar information och

blanketter på

www.ostersund.se/bygga.

östersunD 3


På jobbet

– Det här är världens

roligaste jobb!

Att jobba i hemtjänsten innebär att vara en ovärderlig medmänniska. Det kräver

mognad och ansvar. Personlig utveckling är garanterad. Att det är roligt under

tiden får man också räkna med. text & foto mattias eliasson

Pierre Andersson är 29 år gammal, och har redan

jobbat i nio år inom hemtjänsten. Det märks att han är

rutinerad och proffsig, men en annan sak som slår mig

är hur väl han passar i sitt yrke. Eller är det jobbet som präglat

honom?

– Det här är faktiskt världens roligaste jobb, men det är

nog både och. Jag har alltid varit en väldigt social människa,

säger Pierre. Jag började på hemtjänsten direkt efter lumpen,

av en tillfällighet, och hade med mig massor av skräckhistorier

om hur det skulle vara. Jag tänkte stanna över sommaren,

men jag är fortfarande kvar.

4 östersunD

Arbetsdagen inleds klockan sju med morgonmöte i hemtjänstlokalen

på Tjalmargatan. Kring bordet bänkar sig förmiddagens

fem medarbetare för att gå igenom dagens arbete.

De har varsitt schema med dagens besök inplanerade. Nu görs

de sista ändringarna och man berättar för varandra vad som

kan vara viktigt att känna till.

I dag gör Pierre sin sista dag i ett sexdagarspass. Under

gårdagen fick han jobba övertid några timmar, för att följa

med en brukare till akuten. Nu väntar några dagars återhämtning.

– Tidigare jobbade vi tre dagar och var lediga tre dagar.

Det var jättebra, men då var man ju också tvungen att lägga

till extradagar ibland. Det går bra med vanligt schema också,

säger Pierre.

På enheten jobbar 14 fast anställda, men även ganska många

vikarier. Som vikarie i hemtjänsten bokar man hemifrån,

på datorn, när man har möjlighet att arbeta. Passen blir sedan

inbokade av Vård­ och omsorgsförvaltningens bemanningsenhet.

Det funkar bra och personalen kan jobba effektivare ute

på enheterna.

– Vi jobbar ju i första hand med vård och rehabilitering.

Städning och annan service utförs av andra. Det är skönt att

kunna koncentrera sig på det man är utbildad för. Men det

viktigaste för många är ju ändå tryggheten i att veta att vi

finns där, att vi kommer och hälsar på, och inte minst den

sociala kontakten, en pratstund, helt enkelt, säger Pierre.

Efter mötet bär det av ut på besök. Förmiddagen innehåller

ett tiotal hållpunkter. Pierre har bilen eftersom han har

larmberedskap. Annars är inte området större än att man kan

cykla, eller till och med promenera.

– Det är bra med små enheter. Det tycker både vi och brukarna.

Vi behöver sällan stressa, och människorna vi möter lär

känna oss.


Först ut är Gunnar. Han är en ensamstående man som sitter i rullstol. Det

märks att Pierre är ett välkommet besök. Gunnar pratar och skojar medan

Pierre kokar havregrynsgröt och ger medicin. Även om besöket inte tar lång

tid är det tydligt att det är givande, både för Gunnar och Pierre.

– Jag är väldigt intresserad av historia och särskilt 1950­talet. Jag

älskar designen och musiken, och genom mitt jobb har jag fått höra så

mycket om hur det var att leva under den tiden. Det blir som en undervisning

i levande historia, säger Pierre.

under senare tid har det blivit allt vanligare att människor bor hemma

under praktiskt taget hela sitt liv. För många människor har det inneburit en

enorm förbättring av livskvaliteten på äldre dagar. Det skulle vara omöjligt

utan en väl fungerande hemtjänst.

– Det innebär ju också att vi får träffa människor som befinner sig

i olika stadier av sitt liv. En del har inte långt kvar och det finns olika sätt

att förhålla sig till det, säger Pierre. Ofta får vi ta emot ”allt” som

människorna bär inom sig. Det kan vara oro och rädsla, men oftare är det

glädje och visdom som de delar med sig av. Att vara personlig, men ändå

professionell, handlar om fingertoppskänsla. Det är väldigt utvecklande.

Fotnot: Gunnar heter

egentligen något annat.

Ögondropparna kräver en stadig hand,

men också närhet och förtroende.

Det är skönt att kunna

koncentrera sig på det man

är utbildad för. Men det viktigaste

för många är ju ändå tryggheten

i att veta att vi finns där.

Hitta vårdjobbet

Om du är intresserad av ett

jobb inom vård och omsorg kan

du få mer information av Chatrin

Trulsson på 063­14 32 13. Eller gå

in på www.ostersund.se/ledigajobb

På jobbet

östersunD 5


Valfrihet viktigt

i nya äldreboenden

nu bygger kommunen för

en bättre äldrevård. två nya

äldreboenden i torvalla ska ta

upp kampen mot långa köer

och platsbrist.

text freja erdmann hellgren

foto roger strandberg

omsorgen om våra unga, sjuka och

äldre är en viktig fråga för Östersunds

kommun. Nu visar vårens

medborgarundersökning att omdömet

om äldrevården blivit sämre sedan 2008.

Något som kan ha påverkat är att kommunen

har haft problem med platsbrist

på de äldreboenden som finns. Det har

lett till stundtals långa väntetider för att

flytta in till boenden och det här ska det

nu ändras på.

På skogsbruksvägen i Torvalla byggs

det två nya äldreboenden med tillgänglighetsfokus,

minispa och vackra innergårdar.

Jan Högberg är fastighetschef

kommunen och berättar att han har

sina egna närstående i tanken när han

planerar för bygget.

– Min mormor fick flytta från sin

bondgård där hon bott hela livet, till ett

litet trångt rum på ett äldreboende där

hon inte trivdes. Jag vill medverka till att

bygga för de boende, så att de trivs och

har det bra i stället, konstaterar Jan.

Varje boende kommer att ha två lättillgängliga

och vindskyddade innergårdar.

I lägenheterna kommer fönstren sitta

6 östersunD

lågt så att de boende alltid kan titta ut

när de ligger i sina sängar.

Valfrihet är viktigt för brukarna,

därför blir det fyra uppehållsrum per

byggnad. De äldre ska själva kunna

välja det rum som de trivs bäst i. Många

av idéerna är väl beprövade och har

plockats från äldreboendet på Fältvägen

i Ängsmon.

– Vi bygger efter Vård­ och omsorgsförvaltningens

motto: ”Här vill jag leva

och här vill jag bo”, förtydligar Jan

Högberg.

Här mäts området som det nya

äldreboendet i Torvalla ska byggas

på. Fastighetschef Jan Högberg, från

vänster, och Börje Hoflin från Vård- och

omsorgsförvaltningen träffar Lars Nilsson

och Joakim Andersson från HP mark.

Äldreboendena på

skogsbruksvägen

Yta: 8 000 kvadratmeter.

Kostnad: 125 miljoner kronor.

Färdig: Den första byggnaden

väntas stå klar i december 2012,

den andra i juni 2013.

Antal lägenheter: 28 singel ­

bostäder och fyra parbostäder.

storlek på lägenheterna: Singelbostaden

drygt 40 kvadratmeter,

parbostaden drygt 80 kvadratmeter.


så tycker vi om vår kommun

under våren genomförde östersunds

kommun en medborgar undersökning för

att ta reda på vad vi som bor här tycker

om vår kommun. text freja erdmann hellgren

resultaten visar att vi trivs i Östersund. Det är bland annat

utbildningsmöjligheterna, fritidsmöjligheterna, idrotts­ och

motionsanläggningarna, kulturutbudet och miljöarbetet som

spelar roll för vår trivsel. Där ligger vi högre än riksgenomsnittet.

Men det finns också negativa omdömen.

– Efter besvären med vattnet och alla besparingsdiskus­

namn: Marianne Olsson

ålder: 69

bor: Östersund.

– Jag känner mig hemma,

det är nära till fjällen och det

finns gott om kultur. Sedan

åker jag skidor också och det

finns det bra möjligheter till

här.

Vad vill du förbättra?

– Jag kan faktiskt inte

komma på något.

namn: Bosse Byström

ålder: 59

bor: Valla, Frösön.

– På grund av Frösön som

har världens vackraste natur!

Sen är det ju nära till allt och

en pittoresk stad med trevligt

folk. Här finns det mesta helt

enkelt.

Vad vill du förbättra?

– Fler arbetstillfällen skulle ju

inte skada.

sioner i medierna verkar det som att resultaten blivit något

lägre än vid förra undersökningen hösten 2008. Men det är

ändå positivt att flera områden fått statistiskt säkerställda

bättre betyg, berättar Göran Qvarnström, som är verksamhetscontroller.

en medborgarundersökning riktar sig till alla boende

i kommunen, inte bara till dem som haft erfarenhet av de olika

kommunala tjänsterna.

– Det är viktigt att ta reda på vad skattebetalarna i Östersund

tycker om sin kommun och hur deras åsikter ser ut

i jämförelse med resten av landet. Vi kan använda resultaten

som en grund till förbättringar, både av verksamheter och av

information om kommunen, säger Göran.

Medborgarundersökningen 2011

• Undersökningen genomfördes av Statistiska Centralbyrån.

• Enkäten sändes ut till ett statistiskt urval av män och kvinnor i åldrarna 18-84 år som bor på landsbygden och i staden.

• 553 personer, alltså 55 procent av de som fick enkäten, valde att svara.

• Samma enkät har använts i hela landet och 128 kommuner har varit med i senaste årets undersökningar.

Du kan läsa hela undersökningen på www.ostersund.se/medborgarundersokning

Varför gillar du östersund?

Något som sticker ut lite i medborgarundersökningen är hur mycket vi tycker om att bo och leva i Östersund. Hela 56 procent av

dem som svarat kan starkt rekommendera en flytt till kommunen. Det är långt över riksgenomsnittet, men vad är det som gör att

vi gillar Östersund så mycket? text freja erdmann hellgren foto sverker berggren

namn: Amanda Nygren

ålder: 25

bor: Paris, men är uppvuxen

i Östersund.

– Det är fint med närheten

till fjällen och Storsjön. Det

känns säkert och människor

här är vänliga. När jag ska

skaffa familj så kommer jag

flytta tillbaka hit.

Vad vill du förbättra?

– Det skulle finnas mer saker

att göra för ungdomarna

under 18 år.

namn: Björn Thottmark

ålder: 16

bor: Åre och Östersund.

– Människor här är trevliga

och inte så fördomsfulla som

på andra platser.

Vad vill du förbättra?

– Jag skulle vilja ha lite mer

att göra på fritiden, typ en

skatepark, kanske möjligheter

att hoppa trampolin.

östersunD 7


noterAt

Var hamnade årets

miljöpris?

Varje år delar Östersunds kommun ut

ett miljöpris för att belöna och uppmuntra

till hållbar utveckling i kommunen.

Priset är en hemlig gåva värd 10 000

kronor och förra året var det ICA Kvantum

som kammade hem en grön vinst.

Miljöpriset kan gå till enskilda

personer, företag, organisationer eller

sammanslutningar inom kommunen. Vem

fi ck miljöpriset 2011? Gå in och titta på

www.ostersund.se/miljopris.

Kommunen satsar på chefer

i östersunds kommun får intresserade

medarbetare chansen att prova

på chefsarbete. Sedan ett år tillbaka

har ett tjugotal anställda fått testa sina

chefsambitioner i ett program för tänkbara

ledare.

– Det är viktigt för alla kommuner

att trygga chefsförsörjningen. Därför

har vi tagit fram ett genomarbetat program

för att väcka intresse och lust till

chefsjobb, säger Ann­Cathrine Wasell

kommunens personalavdelning.

Behovet av chefer i offentlig sektor

är stort och kommer att öka. Östersunds

kommun har för närvarnade behov

av att rekrytera cirka 20­25 chefer

per år under de närmaste åren.

– Programmet ger inget löfte om

ett chefsjobb, men ger fl er medarbetare

möjlighet att närma sig en sådan tjänst,

säger Ann­Cathrine.

Dessutom har kommunen ett större

ledarprogram som alla som fått en

chefstjänst får gå. Alla chefer erbjuds

också kompetensutveckling inom till exempel

rekrytering, lönesamtal, konfl ikthantering

och arbetsmiljö.

8 östersunD

säker mat

om en månad är det dags att ordna de obligatoriska julfesterna och julmarknaderna.

kommunens webbplats hittar du tips om vad du ska tänka på för att

hantera maten säkert.

Du hittar informationen på www.ostersund.se/hygienformat.

Om du misstänker att du har blivit matförgiftad genom något som du har ätit

på restaurang, köpt i butik, eller av dricksvattnet bör du kontakta Miljö och hälsa.

De kan hjälpa till så att inte fl er blir sjuka.

Läs mer på www.ostersund.se/matforgiftningar.

Välkommen till jamtli!

under hösten hittar du fl era utställningar på Jamtli.

I helgen har du till exempel sista chansen att se konstevenemanget

Kjartan i stan. Bekanta dig med Kjartan

Slettemarks verk från 1960­ till 2000­tal.

Mer information fi nns på www.jamtli.se.

Du har väl inte glömt att droppa in på Gamla tingshuset?

”tingans” främsta uppgift är att skapa ett kulturutbud för kommunens invånare,

främst för ungdomar, i form av bland annat musik, media, fi lm och föreläsningar om

aktuella saker som händer i samhället. Gå in och kolla Gamla Tingshuset på Facebook!


Vilket nummer har du?

Är du nyfiken på att veta hur många som egentligen tar cykeln mellan Frösön och

Östersund? Passa på att själv ta en tur över gång­ och cykelbron så får du veta säkert.

I september satte nämligen kommunen upp en digital tavla som visar antalet cyklister

över bron. Skärmen kommer också kunna visa temperatur och olika budskap.

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST

Viktigt att tänka på

när du tvättar bilen

ju fler som tvättar bilen "hemma" desto större

belastning blir det på sjöar och vattendrag.

– Tvättvattnet efter en biltvätt blir en riktig

kemikaliesoppa som vi inte ska låta rinna ned

i någon gatubrunn, förklarar Lina Johansson

som är informatör på Teknisk förvaltning.

I stället kan du åka till någon typ av

tvättanläggning för en mer miljövänlig biltvätt,

eftersom vattnet i tvätthallen renas innan det

rinner vidare.

Östersunds kommuns fordonspark har tagit

fram biltvättsrutiner genom sin Miljöcertifiering

som säger hur det hela ska gå till.

Gå in på www.ostersund.se/biltvatt

för att läsa mer.

Kvalitetspris i sikte För andra året i rad är Östersunds kommun med i finalen för

Sveriges Kvalitetskommun. Utmärkelsen delas ut av Sveriges kommuner och landsting,

Kvalitetsmässan och fackförbund.

Den 15 november kommer Östersund, Kinda, Kungsbacka, Nacka och Uddevalla göra

upp om titeln på Kvalitetsmässan i Göteborg. Den kommun som vinner har lyckats bäst med

att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande.

Läs mer om Kvalitetskommun på www.kvalitetsmassan.se

ska du dränera om?

noterAt

Det bästa är om dräneringsledningen

kan anslutas till

ledningen för dagvatten med

självfall eller via pumpning.

I övrigt ska du tänka på att:

• Anslutning av dränerings ledning

och stuprör ska alltid ske via

sandfångsbrunn, gärna separata

brunnar.

• Aldrig koppla ihop stuprören

med dräneringsledningen.

• Om du behöver koppla stuprör

och gårdsbrunnar till kommunens

ledningsnät för dagvatten; hör av

dig till oss för information om förbindelsepunkt

och anslutningshöjd.

Kontakta alltid Vatten Östersund

innan du ska dränera om.

Ring oss på 063­14 33 07

eller 063­14 33 28, eller maila till

vatten.sopor@ostersund.se

bygga nytt eller renovera?

När du planerar att bygga ett

nytt hus eller bygga om är det

viktigt att du får rätt information

kring din VA­anslutning. På Vatten

Östersund hjälper de dig med

den information du behöver för

att kunna ansluta till kommunens

allmänna vatten­ och avloppsanläggning.

Ring Håkan Sandström på

Vatten Östersund på

063­14 33 02 eller surfa in på

www.ostersund.se/anslutva

östersunD 9

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST


nÄrinGsliV

Företagare hjälper företagare

Hej bertil! jag vill starta företag.

Det är en vanlig fras på Prästgatan

38. Magasinet östersund har besökt

nyföretagarcentrum och träffat

coachen som ska inspirera östersundare

att ta steget mot eget.

text mikaela trapp foto roger strandberg

V

arje år startas ungefär 700 nya företag i länet, 350 av

dessa i Östersund. Bertil Alftrén är verksamhetsledare

på Nyföretagarcentrum i Jämtland. Det är en ideell

förening som erbjuder blivande företagare gratis rådgivning.

Och råden kommer från företagare.

– Det är ett krav för att du ska kunna jobba som coach hos

oss. Att du driver ett eget företag, säger Bertil som själv är

företagare inom ekonomisk rådgivning.

Det är lite mer än ett år sedan Nyföretagarcentrum drog igång

sin verksamhet i centrala Östersund.

– Men vi är inte ensamma att erbjuda coaching för nyföretagare

i Östersund. Just nu finns det också möjlighet att gå till

ALMI Företagspartner som bedriver projektet Arena för entreprenörskap.

Men vid årsskiftet kommer projektet att avslutas

och då kan man fortsätta hos oss.

Du kan också få rådgivning från andra aktörer i Östersund

10 östersunD

Bertil Alftrén jobbar på Nyföretagarcentrum

och coachar blivande företagare:

– Vårt mål är att hjälpa så många företagare

som möjligt att komma igång, säger han.

som är mer specialiserade. Arbetsförmedlingen använder en

konsultfirma för att granska affärsplaner inför starta egetbidrag,

Coompanion riktar in sig på kooperativa företag, Ung

Företagsamhet mot grund­ och gymnasieskolan och på Mittuniversitetet

finns rådgivning till främst innovationsföretag.

– Men vi tar emot alla företagare, säger Bertil.

Anledningen till att Nyföretagarcentrum kan erbjuda östersundarna

gratis coaching är samarbetspartners.

– Vi har ett 20­tal lokala företag, myndigheter och organisationer

som sponsrar vår verksamhet, berättar Bertil.

En av dessa är Östersunds kommun.

– Vi har stöttat Arena för entreprenörskap tidigare, men

när de nu lägger ner sin verksamhet är det viktigt att försäkra

sig om att det fortfarande finns kvalificerad rådgivning. Just nu

är Nyföretagarcentrum störst och det är viktigt att de får en

bra start, säger Örjan Wiklund på Näringslivskontoret.

För att komma i kontakt med Nyföretagarcentrum ringer du

eller går in på deras webbplats för att boka ett möte.

– Ta med din idé till oss så kan vi tillsammans få ner den i

sifferform. Många är rädda för just sifferbiten, men blir också

lättade när de får se den på papper. Det är först då du kan se

hur allt ska bära sig. Behöver man låna? Vad vill banken veta?

Vad ska företaget heta? Det är nu en affärsplan tar form,

säger han och tillägger:

– Vårt mål är att hjälpa så många företagare som möjligt

att komma igång. Så välkommen till Prästgatan 38!

nyföretagarcentrum

Plats: Prästgatan 38 i Östersund.

Coacher: Fem stycken.

informationsträffar: För den nyfikne hålls träffar

om ny företagande under hela hösten och vintern.

På Prästgatan 31 möter du Arena för Entreprenörskap

(ALMI), Nyföretagarcentrum och Östersunds

kommun. Följande datum gäller: 9 oktober,

16 november, 30 november och 14 december. Alla

möten börjar klockan 15 och slutar 17.

Webben: www.ostersund.se/nysomforetagare

eller www.nyforetagarcentrum.se/jamtland

Visste du att…

Under 2010 startades 65 072 nya företag i

Sverige, det är den högsta siffran på mer än 15 år.

Enligt Nyföretagarbarometern rankas Östersund

som nummer 66 bland Sveriges 290 kommuner

när det gäller högst antal nyföretagare under förra

året. Det är nästan 40 placeringar bättre än 2009.


strutsfarmare satsar på viltslakteri

Det finns ett 20-tal strutsfarmare i sverige och Moje

på nygårn är en av dem. text mikaela trapp foto sverker berggren

i orrviken vackert beläget ner mot Storsjöns

strand ligger jordbruket Nygårn.

– Det är en gammal släktgård som jag tog

över i slutet av 90­talet. Från början var det

enbart nötkreatur och gris på gården, men

jag fastnade för struts, säger Morgan Olofsson

som driver företaget Moje på Nygårn.

Morgan fick idén när han besökte en

strutsfarm i Gerdal och under några år ändrade

han inriktningen på jordbruket. Grisarna

försvann och tjurarna blev färre. Istället blev

strutsarna desto fler.

– Från början hade jag en trio med två

hönor och en tupp som jag fick köpa för

otroligt billiga 3,75 kronor. Annars kostar en

struts runt 20 000 kronor.

idag har Morgan ett 50­tal djur, men han

vill ha fler. Målet är inga tjurar och cirka 200

strutsar.

– Det är stor efterfrågan på strutskött

och du får mer betalt för en struts än en tjur.

Strutsen ger dessutom biprodukter som ägg,

skinn och fett. Det sista gör man strutsolja

av, något som sägs vara bra mot eksem,

berättar han.

Men för att kunna utveckla verksamheten

krävs det inte bara fler djur, det krävs också

ett viltslakteri.

Förra året tog Morgan kontakt med kommunens

Företagslots.

– Jag vill kunna utveckla försäljningen av

strutskött och det är mycket som ska tas reda

på inför ett bygge. Från Företagslotsen fick

jag smidigt hjälp med att hitta rätt väg in

i kommunen när det gäller bland annat

bygglov och hygienregler för slakteriverksamhet,

berättar han.

Idag står byggnaden klar för att inredas

till ett viltslakteri.

– Jag hoppas att vi kan ta det i drift till

hösten, säger Morgan och hälsar alla nyfikna

välkomna att hälsa på hos Nygårns strutsar.

nÄrinGsliV

Moje på Nygårn är en av kommunens

företag som använder

Företagslots när de behöver hjälp

in i kommunens verksamhet.

Hitta rätt

i byråkratin

Företagslots hjälper

företag att hitta rätt

i byråkratin. När du tar

kontakt med lotsfunktionen

möts du av en engagerad

samordnare med nyckeln

till unik kompetens. Du får

hjälp med:

• kontakter in i kommunen

• kartläggning av vilka

tillstånd som behövs

• att samordna inblandade

aktörer i ditt ärende

• löpande information om

ärendets gång

• tips om lediga lokaler

• förslag till

finansieringslösningar

• allmän rådgivning

Kontakta Företagslots

på 063­14 39 00 eller

foretagslots@ostersund.se

östersunD 11


Med skogen i fokus

Hösten är en fi n tid för att ströva omkring

i våra skogar. i östersund har vi förmånen

att ha naturen direkt inpå knuten. Men hur

sköter vi om våra stadsnära pärlor?

text mikaela trapp

foto roger strandberg

i

Sverige fi nns det cirka 3 500

naturreservat, elva av dessa fi nns

i vår kommun.

– Naturreservat ger ett formellt

skydd som tryggar miljön för framtida

generationer, säger Albin Månsson som

arbetar med naturvård på kommunen.

idag äger östersunds kommun 5 500

hektar skog och enligt Albin är det bra.

– Som skogsägare har vi ansvar och

möjlighet att skapa bra grönytor för

rekreation och friluftsliv, säger han.

Att ta hand om de stadsnära skogarna

är också viktigt.

– De som besöker våra rekreationsområden

ska känna sig trygga och då är

det lämpligt att ibland till exempel gallra

ur. Det handlar också om säkerhet.

I dessa områden kan man inte ha döda

besök våra skyddade pärlor

Symbolen för ett naturreservat är en snöstjärna

på blå botten. Du hittar dem utplacerade längs

områdets gräns.

torvalla urskog Ett stenkast från Torvalla centrum ligger

ett urskogsområde som bör besökas. Här, nästan mitt i stan,

hittar du träd som är så stora och grova att du inte tror att

det är sant.

Ändsjön Frösöns enda sjö. Reservatet bildades för att främja

friluftsliv och för att skydda fågellivet i sjön. Det är lätt att

promenera runt sjön och att besöka fågeltornen.

12 östersunD

träd längs gångvägar som riskerar att

falla ner på dem som vistas där. Det gäller

att balansera tillgänglighet, trygghet

och biologisk mångfald, förklarar Albin.

i år påbörjas arbetet med en ny naturvårdsplan

för kommunen. Den ska visa

vår vision för hur vi vill utveckla naturvården

och våra parker i framtiden.

– Vi kommer att titta på hur vi ska

sköta våra skogar. Hur anpassar vi oss

till klimatförändringar? Att bevara

Albin Månsson arbetar som

naturvårdsbiolog. Magasinet

träffar honom i ett av stans

unika naturområden.

– Lillsjön är ett välbesökt område

som vi gärna ser att det blir ett

naturreservat. Men det är en fråga

som ligger i framtiden, säger han.

stadsnära skog är också ett sätt att

skydda sig mot ett allt varmare klimat.

Skogen har till exempel en kylande

effekt och en förmåga att rena vatten.

naturvårdsplanen ska vara klar 2013.

Fram till dess kommer du som medborgare

också kunna vara med och påverka.

– Vi kommer att använda oss av bland

annat kommunens webbplats för att få

synpunkter, säger Albin och uppmanar

medborgarna att följa frågan framöver.

rannåstjärn En pärla i ÖSK­området. Spår och stigar från

ÖSK­stugan leder dig till tjärnen. Under sommarhalvåret fi nns

där ett rikt fågelliv. Fikaplats fi nns vid utloppet ur tjärnen.

Andersön Här fi nns en stor del av den jämtländska historien

samlad. Under 1600­talets senare hälft bodde Anders Kämpe

här. Han är en av de färgstarkaste jämtarna genom tiderna.

Visste du att... i år är det internationella skogsåret.

Förenta Nationerna, FN, har utlyst aktiviteten runt om

i världen för att uppmärksamma skogen. Under hela året

pågår aktiviteter runt om i världen.

Gå in på www.skogsaret.se och uppdatera dig!


Anmäl dig till Vintertramparna

Hoppa på östersunds kommuns vintercykelkampanj och få nya cykeldubbdäck och en ny

hjälm! I vinter arrangeras för tredje gången Vintertramparna. Vill du vara med är det

säkrast att ansöka redan nu.

– Det har varit hårt tryck på platserna förut. Det märks att det håller på att ske en

attitydförändring kring att cykla på vintern, säger Petter Björnsson på Grön Trafi k.

Köp ny elbil och få 50 000 kronor i bidrag

östersunds kommun erbjuder i samarbete med Jämtkraft och Energimyndigheten

50 000 kronor, eller max 25 procent av merkostnaden, när du köper ny bil eller skriver på

ett leasingkontrakt som gäller i tre år.

Bidraget kan sökas av såväl privatpersoner som företag och organisationer och det är

först till kvarn som gäller. Läs mer på www.ostersund.se/elbil

Vi tänker grönt i trafi ken

Gå in på www.ostersund.se/vintertramparna

för att anmäla dig eller ta reda på mer.

i östersund är vi bra på grön bilism. Det får vi

ständigt nya bevis för när kommunen placerar sig

högt på olika miljörankningar.

Under politikerveckan i Almedalen i somras

fi ck kommunen ta emot Gröna Bilisters pris för

bästa elbilskommun. Vi placerar oss också på topp

tio­listan bland Sveriges kommuner när det gäller

arbetet för att miljöanpassa bilismen. Östersund ligger där på nionde plats.

Dessutom har tidningen Miljöaktuellt miljörankat Östersund till en delad sjätteplats bland alla

landets kommuner, delvis baserat på vårt miljöbilsarbete.

Hur går det med östersunds översiktsplan för 2040?

översiktsplanen ska visa hur vi ska använda mark, vatten och hur vi ska bygga i framtiden.

En tätare stad? Nya stads delar eller utspridd bebyggelse? Under hösten har förtroendevalda

och tjänstemän åkt runt i kommunen och pratat om möjliga framtidsbilder.

Följ utvecklingen du också på www.ostersund.se/oversiktsplan2040

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST

noterAt

östersund ska en bli

en en Fairtrade City

i våras bestämde sig Kommunfullmäktige

för att säga

ja till ett medborgarförslag

om att Östersund ska bli en

”Fairtrade City”. En rättvisemärkt

stad.

– Det är viktigt att vi ser

till att våra varor är schysst

producerade, det handlar om

solidaritet helt enkelt, menar

Iren Karlsson Berglund

som är kommunens Agenda

21­samordnare.

Rättvisemärkning av en

vara är en garanti för att

företaget har bra arbets­ och

levnadsvillkor. För att Östersund

ska kunna kalla sig en

Fairtrade City krävs det att

alla hjälper till – kommunen,

medborgarna och handlarna.

– Under hösten för vi en

dia log med handeln för att se

om de är positiva till det. För

oss gäller det sedan att informera

kommuninvånarna om

rättvisemärkt och uppmuntra

till att det säljs mer, säger Iren.

Det här är en del i kommunens

Agenda 21­vision om

ett hållbart Östersund. Vi ska

välja ekologiskt, rättvist och

närproducerat.

östersunD 13

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST


nya arenan

– här är vi nu

i augusti presenterades tre alternativa förslag på

arenautformning för de förtroendevalda. Det dyraste

var kostnadsberäknat till 340 miljoner kronor och det

billigaste till 270 miljoner kronor.

text freja erdmann hellgren illustration gustav kaape lindqvist

Men politikerna i projektets ledningsgrupp

är noga med att projektet inte får kosta mer

än budgeten på 260 miljoner tillåter.

– Nu kommer vi att utgå från det

billigaste av alternativen och se hur vi

kan göra för att komma ner till 260 miljoner

i stället, förklarar Bertil Åsén som

Detta har hänt:

28 APril 2010 Kommunfullmäktige

säger ja till att

påbörja projektet.

18 MAj 2010 Första arbetsmötet.

14 östersunD

är projektledare för arenan.

Idrottsföreträdarna, förtroendevalda

och referensgrupperna kommer nu att

diskutera hur projektet kan göras billigare.

Men i slutändan ligger beslutet på

våra politiker.

– Till exempel kan det bli två ishal­

12 oKtober 2010 Kommunstyrelsen

godkänner projektdirektiv.

16 MArs 2011 Entreprenör

upphandlas.

24 MArs 2011 Upphandling

av arkitekt klar, cirka tre månader

senare än beräknat.

13 APril 2011 Kultur­ och

fritidsnämnden förordar två

lar i stället för tre. I november kommer

Kommunfullmäktige ta beslut om hur

många det blir, troligtvis också om hur

många åskådare läktarna ska kunna ta.

Målet är att börja själva byggandet av

arenan i mars 2012, berättar Bertil.

tidigare har byggstarten av arenan

skjutits upp, bland annat på grund av att

arkitektupphandlingen överklagades.

– Det gjorde att det tog tre månader

extra drygt. Det här är också en process

som kan ta tid. Men det är inte säkert att

de nya diskussionerna kommer ge några

ytterligare förseningar, säger Bertil.

isytor i stället för tre.

30 MAj 2011 Första skissen

från arkitekten presenteras.

16 AuGusti 2011 Tre

kostnadsberäknade förslag


Fem frågor till Annsofi e Andersson,

Kommunstyrelsens ordförande.

Varför behöver vi en ny arena?

– Dels är det en folkhälsofråga,

idrott och motion ska vara

tillgängligt för alla. Men det

handlar också om att göra Östersund

mer attraktivt. Att det

fi nns idrottsmöjligheter väger

ganska tungt för dem som funderar på att fl ytta hit.

Vad är viktigast att tänka på under bygget?

– Att vi klarar av att bygga för de pengar som vi bestämt

att det får kosta. Och att vi får en arena som

fungerar med idrottsföreningarnas behov.

Har vi råd med en ny arena?

– Kommunen har en bra ekonomi och den nya arenan

äventyrar inte det. Vi har råd att investera där

vi ser att behoven fi nns. Nu och några år framöver

gör vi stora och viktiga investeringar i nya förskolor,

ny gymnasieby, nya äldreboenden och en ny arena.

presenteras under augusti.

15 sePteMber 2011 Kommunfullmäktige

ger eventuellt

klartecken för att börja

markarbeten.

3 noVeMber 2011 Kommunfullmäktige

beräknas ta beslut

om antal ishallar och publikkapacitet.

VeCKA 2 2012 Kalkyl och

Men vi måste samtidigt ställa krav på att kommunen

har en bra kvalité och är kostnadseffektiv.

Vad driver dig?

– Att ge Östersunds ungdomar en bra idrottsanläggning

där alla har möjlighet att utöva sin sport. Jag

kommer ihåg en farmor jag pratade med 2006, hon

berättade om sitt lilla barnbarn som så gärna ville

lära sig åka skridskor. Båda föräldrarna jobbade och

de enda istiderna som fanns var mellan klockan tre

och fyra. Då fi ck farmor rycka in och skjutsa. Jag

fi ck upp ögonen för hur trångt om istider det är och

hur viktigt det är att kommunen har bra idrottsanläggningar.

när blir arenan klar?

– Förhoppningen är att den ska vara klar

vintern 2013.

text freja erdmann hellgren

ritningar för beslut om byggstart

beräknas vara färdiga.

VeCKA 6 2012 Kommunfullmäktige

beräknas ta beslut

om byggstart.

MArs 2012 Planerad byggstart.

Hösten 2013 Arenan beräknas

vara färdig.

östersunD 15


16 östersunD

– Vi vill ha en

levande arena!

Vad är viktigt för att östersund arena ska bli ett

lyckat projekt? enligt idrottsrepresentanterna

handlar allt om utvecklingsmöjligheter och liv.

text freja erdmann hellgren foto sverker berggren

— Vi är inte ute efter flådiga lokaler som många

tycks tro, vi vill bara ha något som funkar. Där

alla får plats och istid. Idag får de allra yngsta, de

som är runt sex, sju år byta om i entrén, berättar

Kjell­Åke Andersson som är sportchef för hockeyföreningen

Östersunds IK.

Han sitter tillsammans med Markus Åkerblom

som är ungdomsansvarig och A­lagstränare för

samma förening, och Karin Levin och Åsa Wingman

som är tränare för IF Castor Konståkning,

i ett litet rum ovanför isen i Z­hallen.

Alla har de varit aktiva i diskussionerna och

processerna kring arenaplanerna.

– Jag tror att vi som förening kommer att

växa av en ny arena. Det gör det mer attraktivt

att komma hit när det finns bra, fräscha lokaler

där alla får plats. Dessutom skulle vi kunna bjuda

in andra föreningar på träningsläger, tror Karin.

Markus nickar och fyller i:

– Den dagliga verksamheten skulle hamna på

en högre nivå. Det handlar om sådana självklara

grejer som att erbjuda vettiga istider och duschar

utan mögel. Inte minst att slippa risken att en

kylanläggning ska trilla ned på en. Det har ju faktiskt

hänt, men då var det som tur var ingen som

skadades, berättar Markus.

nu när kostnaderna för arenabygget måste

bantas kommer de fyra föreningsrepresentanterna

vara med i diskussionerna om sparåtgärder.

– Nu får vi bygga efter förutsättningarna och

se till så att det går att utveckla och bygga ut

i framtiden, säger Kjell­Åke.

Och han får medhåll från Åsa:

– Det är till exempel viktigt att se till att det

finns möjligheter att bygga till en hall om det

bestäms att det bara ska vara två hallar. Det är ju

i grund och botten fler istider vi vill ha arenan till,

menar hon.

Och idéer saknas inte.

– Kanske kan vi dra ner på antalet omklädningsrum,

funderar Markus.


Alla evenemang som läger, matcher och cuper är beroende

av att det är lätt att fixa allt som behövs runt om.

– Och man kan bygga en ”zon” i stället för en

hel tredje isyta om pengarna inte räcker. Storleksmässigt

skulle det bara bli en tredjedel av en

hockeyplan. Där kan man köra målvaktsträning,

menar Kjell­Åke.

– Eller träna på piruetter och skridskoteknik,

inflikar Åsa.

Men det är inte bara isytorna som spelar roll;

restaurang, så kallade off ice­områden och andra

lokaler är lika viktiga menar de.

– Alla evenemang som läger, matcher och

cuper är beroende av att det är lätt att fixa allt

som behövs runt om. Mat, någonstans att äta och

boende till exempel, hävdar Karin.

Men det är viktigt att inte skala bort för

mycket, då försvinner möjligheterna för föreningarna

att skapa inkomster, menar Kjell­Åke.

– Då blir det inte intressant för besökare att

komma dit för att vara med på matcher och läger.

Det måste fungera bra med mat och trevliga

miljöer. Det är då folk vill komma tillbaka.

Karin Levin från IF

Castor Konståkning,

Markus Åkerblom och

Kjell-Åke Andersson

från Östersunds IK och

Åsa Wingman, även hon

från IF Castor, ser fram

emot den nya arenan.

östersunD 17


lättare att hitta

praktikplats på nätet

Att gå på praktik kan vara både nyttigt

och roligt. nu blir det enklare för

grundskoleelever att hitta en plats

där de kan trivas.

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg

i september kom ett helt nytt system för att söka praktikplatser

inom Östersunds kommun. Det handlar om en stor

databas som ska göra det lättare för grundskoleeleverna att

få tag på en plats, via nätet.

Det här är definitivt en vinn­vinn­situation, konstaterar

Peter Wildt som är studie­ och yrkesväg ledare på Ängsmogården,

Östersund och varit med och arbetat fram det nya

systemet.

Företagen som vill vara med lägger in när de kan ta emot

praktikanter, hur många de kan ta emot och vilken typ av

arbetsuppgifter det rör sig om. Sedan är det upp till eleverna,

med stöd av lärare och vägledare, att söka sig fram.

Skolan tjänar på att det blir lättare att handlägga så studie­

och yrkesvägledarna får mer tid till att arbeta med att stödja.

18 östersunD

Peter Wildt är studie- och yrkesvägledare

på Ängsmogården. Här visar han David

Nordin det nya praktiksystemet.

Det blir enklare för eleverna att söka och de får en bättre

uppfattning om alla olika yrkesval som finns. Dessutom kan

företagen planera mer effektivt för att ta emot praktikanter,

förklarar Peter.

Han berättar att förr fick alla enskilda skolor ringa upp företag

för att ordna platser till eleverna. Nu blir det i stället ett

gemen samt system för alla skolor.

Företagen beskriver också saker som vilka arbetskläder

som krävs, hur man äter lunch, vilka arbetstider som gäller och

vem som är kontaktperson.

– Alla elever och lärare får inloggningsuppgifter till den

gemen samma databasen. Och för lärare innebär det dessutom

att de nu kan boka studiebesök på nätet, berättar Peter.

PrAo på nätet

I grundskolan ska elever ha möjlighet att gå ut på PRAO

(Praktisk Arbetslivsorientering) en till fem dagar per läsår

från och med årskurs 8.

Via PRAO­databasen kan du som elev söka praktik efter:

arbetsuppgifter, bransch, företagsnamn, region, aktuella tider.


Vårdpersonal med nya ögon

Frösö Vård- och Hälsocollege är en viktig källa för kommunen när det gäller utbildad

vårdpersonal. elisabeth ström och Kerstin engqvist hade lång erfarenhet inom vård-

och läraryrket när de beslutade sig för att starta en egen skola.

Frösö Vård­ och Hälsocollege

arrangerar omvårdnadsutbildning

för vuxna på uppdrag av

Lär centrum i Östersund. Varje år tar

närmare 200 elever examen och målet är

självklart:

– För vår del vill vi att alla ska få

jobb efter utbildningen. Det är till och

med så att många har jobb medan de

studerar här, säger Elisabeth Ström.

text roger strandberg foto frösö vård- och hälsocollege

Det ställer krav på upplägget av studieplanen.

Den anpassas för varje enskild

student där erfarenhet inom yrket också

vägs in. Vanligtvis är ett program 50

veckor, men baserat på elevens erfarenhet

och kunskap kan kursen bli kortare.

– Vi utbildar bara ”potatisar” hos

oss, som går att använda till allt. När

de kommer ut i arbetslivet ska de kunna

jobba inom flera olika yrken. Det kan till

Jenny Engström tillsammans med en ung

patient på St. Josephs Hospital i Tanzania.

exempel vara som undersköterska, skötare

och boendehandledare, menar Elisabeth.

Alla som fyllt 20 år kan gå omvårdnadsutbildning

för vuxna. Inga grundkunskaper

behövs utom för de som har

annat modersmål än svenska. Då krävs

det att man gått Svenska För Invandrare

eller har motsvarande kunskaper

i svenska språket.

– Vi har många utlandsfödda elever

hos oss. Deras berättelser och erfarenheter

från hemlandet inspirerade oss att skapa

en påbyggnadsutbildning där man gör

praktik i ett annat land. Vi valde Tanzania

i Afrika eftersom Lärcentrum redan hade

kontakter där, säger Kerstin Engqvist.

Skolan ansökte om pengar för påbyggnadsutbildningen.

En av eleverna

som gått den är Jenny Engström. Hon

fick tillbringa tre veckor i Tanzania.

– Det som vi tar för givet i Sverige funkar

på ett helt annat sätt där. Bland annat

var det strömavbrott hela tiden vilket löstes

med att koppla in bilbatterier som reservgeneratorer.

De har en helt annan syn på

omvårdnad också. Sjukhuspersonalen

skötte bara det medicinska medan patientens

familj skötte resten, berättar Jenny.

Till hösten åker Frösö Vård­ och

Hälsocollege tillbaka till Tanzania med

nya studenter.

Du kan läsa mer om utbildningen

på www.fvhc.se eller

www.ostersund.se/larcentrum.

östersunD 19


trådlöst nätverk ger bättre skolor

– nu är det dags att vi förnyar oss,

vi måste utveckla it i skolan.

Det säger Mathias larsson som

är it-samordnare för barn- och

utbildningsförvaltningen.

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg

20 östersunD

t

illsammans med projektansvarige Mattias Olsson har han varit

med i arbetet med att installera trådlöst nätverk i alla kommunens

26 grundskolor.

– Dagens skola har i grunden sett likadan ut under många år, den har

inte riktigt hunnit anpassa sig efter den snabba tekniska utvecklingen.

Det har funnits datorer men också en stor osäkerhet kring hur de ska

användas, säger Mattias Olsson.

– Idag ställs det krav på att eleverna ska ha tillgång till tidsenliga

verktyg. Det blir omöjligt att lösa utan trådlöst nätverk, förklarar han.

Det är den nya skollagen som säger att undervisningen måste anpassas

till den tekniska utvecklingen. De senaste två åren har därför Barn­ och


utbildningsförvaltningen satsat extra pengar på att

stödja och utveckla informationsteknik (IT) i skolan.

Trådlöst nätverk är bara första steget.

– Målet framöver är att alla elever dessutom ska

ha tillgång till en egen dator i klassrummet, berättar

Mathias Larsson.

egna datorer för elever och pedagoger med möjlighet

att koppla upp sig trådlöst är en förutsättning för

att IT ska bli en naturlig del i undervisningen.

Mattias Olsson menar att vi nu kommer börja se

en förändrad lärarroll med pedagoger som jobbar

mer interaktivt med eleverna, istället för att stå

framme vid tavlan och föreläsa.

– Som lärare kan du till exempel starta en blogg

Martin Svensson är en av lärarna på

Torvallaskolan som börjat att använda

den nya tekniken mer i undervisningen.

där läxorna läggs ut eller där eleverna har möjlighet

att göra och diskutera uppgifter med varandra.

I dag upplever en del att ungdomar är lämnande lite

vind för våg på nätet. Genom att öka kunskapen hos

lärarna kan det ändras genom att de närmar sig eleverna

på deras plattformer, förklarar han.

Det öppnar också upp för digitala läromedel och

aktiva skrivtavlor där datorn registrerar det som

läraren skriver på tavlan och sparar det. Då blir det

lättare för elever som varit sjuka att läsa ikapp och

ingen riskerar att inte hänga med.

– Men det är inte på något vis som att datorerna

kommer konkurrera ut bläddrandet i läroböcker. IT

och datorer ska vara ytterligare ett verktyg för att nå

kunskapsmålen inom skolan, säger Mattias Larsson.

Och det är inte bara eleverna som tjänar på det.

– Pedagogerna får ett mer flexibelt arbete där det

blir lättare att lägga upp tiden. Till exempel kan de

rapportera närvaro och frånvaro direkt från klassrummet

via sina datorer. Du kan använda strömmande

media på ett annat sätt också – titta på utbildningsfilmer

på nätet, förklarar Mathias Larsson.

För att se till att det finns kunskap inom lärarkåren

har Skolverket tagit fram en praktisk IT­ och mediekompetensutbildning,

PIM­utbildningen. Kommunen

har bestämt att alla lärare ska läsa den för att lära

sig hur de ska handskas med den nya tekniken som

läromedel.

– En del lärare kan tycka att utvecklingen är

skrämmande om de har dålig IT­kunskap. Men de

som först varit ganska fientligt inställda till datorer

som läroredskap har efteråt varit jättepositiva och

velat sätta igång med nya metoder på en gång, säger

Mattias Olsson.

Den nya skollagen

Den 1 juni 2011 började en ny skollag att gälla. I den står det

att alla elever inte bara ska ha tillgång till böcker utan även andra

tidsenliga verktyg. Med det menas verktyg som är anpassade till de

senaste årens snabba tekniska utveckling.

De nya kurs­ och läroplanerna förutsätter att det finns tillgång till

internet i studierna. Men också att det ska bli tydligt hur pedagogerna

ska använda ämnesundervisningen för att ge sina elever en bra digital

kompetens. Trådlöst nätverk är en grundförutsättning för att skolan

ska kunna anpassa sig efter de krav som ställs på den.

östersunD 21


serveringstillstånd – så funkar det

Att kunna äta och dricka gott när du besöker en

restaurang känns självklart. Men för att kunna

servera alkoholdrycker krävs det ett tillstånd.

ett serveringstillstånd. text & foto roger strandberg

t

illståndet behövs för att få servera spritdrycker, starköl,

vin och andra jästa alkoholdrycker. I Östersund är det

Socialnämnden som beslutar om serveringstillstånd.

De tar ställning till hur de som vill servera alkoholdrycker uppfyller

de krav som alkohollagen ställer.

Alkohollagen är i första hand en skyddslag med uppgiften

att begränsa alkoholens skadeverkningar och sätta människors

hälsa före ekonomiska intressen. Det finns vissa grundbestämmelser

i lagen, till exempel att alkoholservering inte får bedrivas

före klockan 11.00, att restaurangen även måste servera mat

och att alkoholservering inte får ske till personer under 18 år.

För att kunna veta att restaurangen uppfyller de krav som

ställs i alkohollagen använder sig Socialnämnden av tjänste

­män som arbetar med tillsyn. Nämnden har även ett sam ­

arbete med polisen.

Tillsynen görs på olika sätt. Bland annat besöker tillståndsenheten

de restauranger som har tillstånd, men det handlar

också om att kontrollera att skatteinbetalningar skötts, att de

22 östersunD

Kristian Elfvendahl och Thomas

Johansson tycker att det är

viktigt att kunna servera

högkvalitativa drycker med eller

utan alkohol till sina gäster.

inte har kopplingar till kriminell verksamhet och

att de marknadsför sig på det sätt som alkohollagen

tillåter.

t&K är en av stans nyaste restauranger. De

fick sitt serveringstillstånd i somras.

För att få ett serveringstillstånd måste man

klara av vissa krav. Bland annat att den som söker följer lagar

och regler, har ordnad ekonomi, serverar mat och att lokalen

är registrerad som livsmedelsanläggning. Dessutom måste det

göras ett kunskapsprov.

Att söka serveringstillstånd är det krångligaste vi gjort

hittills. Många myndigheter är inblandade som Miljö och hälsa,

räddningstjänst, polis och skatteverket. Men jag tycker att det

är positivt att det är krångligt, då blir det svårare för oseriösa

att få tillstånd, säger Kristian Elfvendahl som är delägare till

restaurangen.

För t&K är det viktigt att kunna servera alkohol.

– För oss som har en renodlad restaurangverksamhet är det jätteviktigt.

Alkoholen är ett komplement till maten och bidrar till den

totala smakupplevelsen. Men idag finns det även ett stort utbud av

alkoholfria alternativ av hög kvalitet, som våra gäster efterfrågar.

Mer information om serveringstillstånd finns på

www.ostersund.se/tillstandsenheten


sepideh brinner för

länets matkultur

– östersund är känt för att ha vintersport i världsklass. Men vi har något

annat också; starka matentreprenörer, säger sepideh razavi Ziyabari,

som arbetar med Matveckan och årets Matlandethuvudstad.

text mikaela trapp foto roger strandberg

Matveckan pågår just nu i Östersund och hela länet. En

vecka fylld av aktiviteter som lyfter vår mat och kultur.

Sepideh har jobbat fram ett program för veckan där

fokus kommer att ligga på lokala råvaror och förädling av mat.

– Det här är något som vi är väldigt duktiga på. Under

veckan kan du till exempel besöka lantbruk och en matmarknad,

gå på smakteater och så klart äta god mat, berättar hon.

Men frågan är vad matkultur står för? Sepideh förklarar

det så här:

– Den speglar hur vi producerar, serverar och delar med

oss av vår mat. Maten är ett bra sätt att få kontakt med andra

människor. Den är en viktig del i våra liv både ur ett hälso­ och

miljöperspektiv, och vi måste värna om våra förutsättningar.

Sepideh Razavi Ziyabari arbetar på Matambassaden i Östersund

och är en av drivkrafterna bakom den pågående Matveckan.

när sepideh pratar om den jämtländska matkulturen är det

med värme. Hon kommer ursprungligen från en region i Iran

som påminner om vår.

– Jag är uppvuxen i staden Rasht som ligger i provisen

Gilan. Där är maten en viktig del av livet och området är känt

för sina lokala produkter och sin matturism. Men det som skiljer

Gilan från Jämtland är samhällsklimatet. Där är det främst

den inhemska befolkningen som reser till Gilan. De politiska

oroligheterna bromsar den internationella turismen. I Jämtland

lever vi i ett tryggt politiskt klimat och möjligheterna är

oändliga, säger hon.

östersund är sveriges första huvudstad i Matlandet Sverige.

Utmärkelsen, som ska delas ut varje år, är första steget i

Landsbygdsdepartementets vision om en livskraftig landsbygd

och en stark svensk matkultur.

Östersund fick utmärkelsen för den starka entreprenörsanda

som finns inom matområdet och engagemanget för den

goda maten.

– Det här ger inspiration till att fortsätta utveckla vårt

mat arv. Vi jobbar för att maten ska bli en reseanledning till

länet. Vi kan alla hjälpa till att skapa en framgångsrik matturism,

säger Sepideh.

Men arbetet stannar inte där.

– Kom gärna med idéer om hur vi kan utvecklas ännu mer.

Kom till Matambassaden på turistbyrån! uppmanar Sepideh.

Matveckan

För att uppdatera dig om vad som händer under Matveckan

eller under året som Matlandethuvudstad kan du gå

in på www.jamtland.se/gastronomy. Eller varför inte följa

Matlandethuvudstaden på Facebook.

östersunD 23


Varsågod!

– en tallrik med glädje

Mat ska smaka gott, men den ska också ätas i en miljö där du trivs.

Måltidsservice, som lagar kommunens mat, har ett viktigt mål:

– Vår mat ska ge dig glädje. Det ska vara kul att gå till matsalen,

säger kostchefen evonne Kjellsdotter-Mattsson.

text mikaela trapp foto sverker berggren

när jag skriver den här artikeln är ett

landsomfattande matprojekt på gång i

vår kommun. Det heter Focus Matglädje.

Under hösten kommer kökspersonal och

pedagoger att få lära sig mer om hur den

offentliga måltiden kan bli ännu bättre.

Det handlar om klimatsmart mat med

hållbara råvaror och kreativ matlagning.

– För att maten ska smaka bra är det

viktigt med en trivsam miljö. Du ska få

maten i rätt tid på dagen och du ska veta

vad du har fått på tallriken. Det här projektet

är ett sätt att få ett helhetsgrepp

och sätta matgästen i fokus, berättar

Evonne.

Fokus Matglädje riktar sig i första hand

till matlagning i förskola och skola, men

också äldreomsorgen. Utbildningen tar

upp ämnen som: vad är bra mat, matens

betydelse för humöret och pedagogiska

måltider.

– Vi pratar inte bara om hur maten

smakar eller provlagar maträtter. Vi

pratar också om måltidskunskap som ett

framtida ämne i skolan, säger Evonne.

– Hur uppträder man socialt vid ett

bord? Vad är bordsskick och hur ser en

bra tallriksmodell ut? Det är något som

kan diskuteras över en pedagogisk måltid

med barnen, fortsätter hon.

24 östersunD

Vid sidan av att personalen utbildas

kommer också kommunens kostvision

uppdateras med riktlinjer.

– Förra året tog vi fram en vision.

Nu ska vi som lagar maten tillsammans

med barnomsorgen och skolorna bena ut

vad vi menar med till exempel god mat

och att äta i en trivsam miljö. Det är

jätteviktigt att köket och pedagogerna

pratar samma språk när det gäller vad

som är god skolmat. Tillsammans kan vi

ta fram mat som gör att eleverna orkar

hela dagen, säger Evonne.

Arbetet med visionen kommer att

följa matglädjeprojektet och pågå en bit

in på vårkanten.

Vill du följa projektet Fokus Matglädje

och kommunens arbete med

kostvisionen kan du gå in på

www.fokusmatgladje.se och

www.ostersund.se.

Fokus Matglädje

Det nationella projektet Fokus

Matglädje ger alla Sveriges kommuner

chansen att lyfta den offentliga

måltiden. Hushållningssällskapet är

ansvarig för projektet och det finansieras

till viss del av Jordbruksverket.

Evonne Kjellsdotter-Mattsson.

Andra matprojekt som

pågår i kommunen:

Muurikkaturné. Under året har

Måltidsservice kört en muurikkaturné

på olika skolor och dagis

i kommunen. Elever och kökspersonal

smakar och pratar

tillsammans om maten.

närlagat. Skolköket i Orrviken

öppnar upp igen. Under fem år

var köket stängt och användes

som mottagningskök. Nu lagas

det åter mat i köket.

Kundbesök. Under våren och

hösten har kockar från kommunens

kök i Solliden besökt

äldreboenden. Uppdraget? Prata

mat med de som äter den. Ett

projekt som ger kommunens

kockar en chans att få kunskap

om hur deras matlagning smakar.

Christian Thorgerzon är en av Mål tidsservices

kökschefer. Han tycker att

kommunen serverar väldigt bra mat.

– Man tror kanske att det finns mycket

halv- och helfabrikat i vår mat, men så är

det inte idag. Vi lagar ungefär 70 procent

av maten från grunden, berättar han.


östersunD 25


navigatorcentrum lotsar vidare

över 600 unga har fått hjälp sedan navigatorcentrum slog

upp glasdörren på Kyrkgatan 49 för tre år sedan. nu har

kommunen bestämt sig för att satsningen ska bli permanent.

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg

emil lind är 19 år och en av dem som

fått hjälp via Navigatorcentrum (NC).

– Innan jag kom dit hade jag sökt jobb

i ett år. Sedan tog det ungefär en och en

halv månad så hade jag en praktikplats.

Bemötandet är dessutom otroligt bra,

berättar Emil.

Via praktiken fick han en timanställning

i en matbutik och senare sommarjobb

på Arbetsförmedlingen. Nu hoppas han på

att kunna utbilda sig till lastbilschaufför.

– Hade det inte varit för Navigatorcentrum

hade jag kanske varit arbetslös

idag, tror Emil.

Att hjälpa unga mellan 16 och 25 år att

själva hitta rätt bland studier, stöd och

26 östersunD

arbete är Navigatorcentrums uppdrag.

– Det går ut på att ta reda på vad

du som ung har för behov och förmågor.

Viktigast för oss är att inte sitta med

pekfingret och berätta vad ungdomarna

ska göra. Vi satsar på att lyssna och inspirera,

säger Håkan Printz som är projektledare

för Navigatorcentrum.

nC är ingen myndighet utan fungerar

som en sluss och en lots. Ungdomarna

kan bland annat få hjälp med att komma

i kontakt med personal inom till exempel

Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och

olika utbildningar.

– Framgången ligger i samarbetet,

vårt arbete har verkligen fått effekt.

ta emot praktikant

Är du företagare och kan

tänka dig att ta emot någon på din

arbetsplats?

Hör av dig till Navigatorcentrum på

063­14 30 20 eller mejla

navigatorcentrum@ostersund.se

Du hittar också Navigatorcentrum

på www.ostersund.se/ung

Känner du någon som behöver hjälp?

Ring oss! Vi svarar på dina frågor.

Emil Lind utanför arbetsplatsen han

fick med hjälp av Navigatorcentrum.

Kommunen har fått upp ögonen för hur

mycket samhället tjänar på att lägga ner

resurser på arbetslösa ungdomar. Det är

därför som projektet nu blir permanent,

förklarar Håkan.

under tre år har verksamheten möjliggjorts

via medel från Europeiska Socialfonden.

Men när EU­stödet till NC tar slut

i oktober går kommunen in och ser till att

Navigatorcentrum kan fortsätta.

– Vi vet att det här behövs, det finns

alltid unga som på något vis känner sig

vilsna. Hit kan alla komma oavsett vilka

frågor eller problem de har, säger Håkan.


nominera till årets tillgänglighetspris

Det här priset ska lyfta fram verksamheter som gjort något riktigt bra för

tillgängligheten, säger Karin riddar som är sekreterare för kommunens

tillgänglighetsråd. text freja erdmann hellgren foto roger strandberg

Du som bor i Östersunds kommun kan vara med och nominera

vem eller vilka du vill. Det kan bland annat gälla

butiker och andra servicelokaler, restauranger, barer

och caféer, kulturlokaler, hotell eller konferensställen.

– Det är viktigt att kommunen förbättrar sin standard, men

lika viktigt är det att näringslivet gör det. Att vi uppmuntrar de

som arbetar aktivt med anpassning till funktionsnedsättningar

visar att vi uppskattar det. Vi vill lyfta fram goda förebilder,

berättar Karin Riddar.

Hon menar att tillgänglighet är bra för alla, inte bara de med

olika typer av funktionsnedsättningar.

– Det är en samhällsinvestering. Ramper och breda dörröppningar

kan flera dra nytta av. De som har barnvagn eller

som tillfälligt behöver kryckor till exempel. Dessutom kan man

se att både handel och turism ökar när det arbetas med tillgänglighet

i ett område, säger Karin Riddar.

– Att vi fick priset

har betytt mycket för

oss, det känns bra

att veta att arbetet

vi gör är uppskatta,

säger Patrik Karlsson

från Scandic Hotels

som fick kommunens

Tillgänglighetspris för

två år sedan.

2009 gick Tillgänglighetspriset till Scandic Östersund Syd,

med motiveringen att både ledning och personal tänker på att

alla, oavsett stor eller liten funktionsnedsättning, känner sig

välkommen.

Patrik Karlsson är projektledare för Scandic Hotels. I arbetet

med tillbyggnader och renoveringar jobbar han mycket med

tillgänglighetsfrågor.

– Att vi fick priset har betytt mycket för oss, det känns bra

att veta att arbetet vi gör är uppskattat. Och givetvis fortsätter

vi på samma bana. De närmaste två åren satsar vi på att driva

frågan om att tillgänglighetsanpassa konferenslokalen och

gym­ och relaxavdelningen på hotellet i Östersund, säger han.

– Det är viktigt att vi företagare engagerar oss. Östersund

som stad behöver bli mer inriktat på tillgänglighet och vi ser

det som vårt ansvar att ligga steget före. Vi vill ha en stad som

är till för alla.

tillgänglighetspriset Fram till sista oktober kan du vara med och nominera. Skriv ned din motivering och skicka

den till Östersunds kommun, Rådhuset, 831 82 Östersund. Märk kuvertet med ”Tillgänglighetspriset”. Vill du veta mer

kan du ringa till Karin Riddar på 063­14 32 14.

östersunD 27


Vinterfestival i regnbågens alla färger

i januari kommer återigen mörker möta ljus och kyla möta värme. För tredje gången

arrangeras Vinterfestivalen och nu ligger satsningen på unika upplevelser.

text freja erdmann hellgren foto architects of air, narelle trottman

Det handlar om att visa

upp Östersund från sin

bästa sida och skapa ett

sammanhang där människor känner sig

delaktiga. Och så ska det vara feststämning

så klart, säger Stefan Kauppi som

är projektledare för Vinterfestivalen.

Huvudattraktion blir ett ”luminarium”

– ett stort uppblåsbart skulpturlandskap

som fyller ut stora delar av Stortorget.

I konstruktionen ryms ett helt fantasilandskap

i regnbågens alla färger.

– Det är som en labyrint, uppblåst med

varmluft så att det på insidan kommer

vara plusgrader. Det här är första gången

som ett ”luminarium” kommer till Sverige,

så det blir extra spännande, säger han.

storsjöyran evenemang Ab har fått

uppdraget från Östersunds kommun att

arrangera Vinterfestivalen. De jobbar

mycket med interaktivitet inför nästa års

festival.

– Du som är där ska kunna medverka,

inte bara stå och titta, förklarar Stefan.

Ett exempel på det är ”Gigantomaten”

som fungerar som en vanlig

fotoautomat med den lilla skillnaden att

bilden inte kommer ut ur en lucka, utan

i stället projiceras i gigantiskt format på

en husvägg.

– För oss är den ständiga utmaningen

att hitta på nya grejer samtidigt som

vi bevarar grundkänslan. Det gäller att

vara unik och sticka ut så att vi också

kan locka människor utifrån, förklarar

Stefan.

rådhuset fyller dessutom 100 år och

blir som tidigare år en självklar del

av festivalen. Men i stället för att ha

ljusspelet på fasaden flyttar det in och

väcker tavlor och statyer till liv.

Men det blir inte bara ljusinstallationer

och gigantiska skulpturlandskap

under vinterfirandet.

– Givetvis blir det också massor av

kultur, nöje, sport och friluftsaktiviteter.

Det kommer finnas något för alla,

berättar Stefan entusiastiskt.

Vinterfestivalen

Vinter festivalen är en hyllning till vår bästa årstid. Men den ska också bidra till att Östersund är en attraktiv plats att

besöka, leva och bo på. Vinterfestivalen 2012 pågår mellan 27 januari och 5 februari. I samband med Vinterfestivalen

arrangeras också sport festen SM­veckan, som pågår mellan 24 och 29 januari.

Du kan läsa mer om Vinterfestivalen på www.vinterfestivalen.se.

28 östersunD


“olympiska spelen”

besöker Vinterstaden

Den 24-29 januari nästa år invaderas östersund av 2 000

elitidrottare. Magasinet träffade Micke jonsson som är

projektledare för sM-veckan. text & foto roger strandberg

Vad är sM-veckan för något?

– Det är ett samarbete mellan Rik sidrottsförbundet

(RF) och Sveriges

Television (SVT). Idén är att under en

vecka kora Svenska mästare ur stora

som små idrotter. Det blir lite grann som

Olympiska spelen i svensk version.

Vilka idrotter kommer att delta?

– Det blir bland annat längdskidor,

skidskytte, skidorientering, curling,

skotercross, skridskor, casting, klättring,

tyngdlyftning, bobstart, rodelstart och

skeletonstart.

Var kommer sM-veckan att hålla till?

– Skidstadion blir en huvudarena och

förhoppningen finns att även SVT:s

Vinterstudio ska sändas därifrån. Andra

arenor är Curlinghallen, Sporthallen,

Skridskoovalen, Jämtkraft Arena, Exercishall

Norr och Gustavsbergsbacken.

Vi har fokuserat på att hålla alla

tävlingar så centralt som möjligt.

sM-veckan

Den 24­29 januari 2012 arrangeras

SM­veckan i Östersund. Tävlingarna

sänds i SVT:s kanaler, en hel del

i direktsändning. SM­veckan finns både

som vinter­ och sommarversion.

Läs mer på www.smveckan.se

Är det mycket att göra inför ett sådant

här arrangemang?

– Ja, det finns en hel del att ta tag i. Det

är inte direkt som när en cirkus kommer

till staden, slår upp tälten och kör igång

föreställningen. Eftersom det är många

aktörer inblandade så måste tusen saker

samordnas och planeras. Jag är anställd

som projektledare av Östersunds kommun

för att se till att alla bitar faller på

plats.

Vad är vinsten med en sM-vecka?

– Profilmässigt är det viktigt att få hit

stora vinterarrangemang, eftersom

vi kallar oss Vinterstaden. De 2 000

aktiva och deras ledare kommer att fylla

stadens hotell. Sedan kommer det cirka

250 journalister som rapporterar från

arrangemanget. Bara värdet på mediatäckningen

beräknas vara 80 miljoner.

Varför ska jag besöka tävlingarna?

– Jag lovar att det kommer bli en fantastisk

vecka. Det är en helt unik chans att

kunna få se så mycket idrott på så hög

nivå under en och samma vecka.

östersunD 29


sortera soporna enklare

– möblera om i köket

skaffa rätt förutsättningar

för att lättare sortera dina

sopor. renhållnings chefen

ola skarin ger dig tips.

text mikaela trapp

foto sverker berggren

På Eriksbergsvägen bor kommunens

renhållningschef med sin

familj. Yrkestiteln skvallrar om

att Ola sitter inne med en hel del kunskap

kring hur vi hanterar våra sopor.

– Östersund har varit i framkant

när det gäller att sortera sopor under

många år. Vi var en av de första

kommunerna som valde att sortera ut

matavfall, säger han.

Varje år mäter Renhållning hur vi sköter

vår sopsortering, genom att analysera

innehållet i våra soppåsar, men

förra året visade analysen att vi inte är

så bra som vi kanske trodde.

– Nej, det är fortfarande 70 procent

av soporna som sorteras fel. Det är för

mycket matavfall och förpackningar som

kastas i soppåsen, berättar Ola.

Men han berömmer också östersundarna:

– Medborgarna ska ha heder för att

de är så duktiga på att sortera miljöfarligt

avfall. Där visar analysen att vi

har mindre än 0,1 procents felsortering.

För att vi ska bli lika bra när det gäller

sorteringen av alla våra sopor krävs det

engagemang. Redan hemma i köket.

– När vi renoverade vårt kök för

tre år sedan valde vi till exempel ett

större skåp som är skjutbart under diskbänken,

säger han och drar ut skåpet.

Där har familjen organiserat sin

sopsortering så att man enkelt kan

skilja mellan matavfall, plast, kartong

och sopor som ska till förbränning.

Totalt finns där behållare för nio olika

sorters sopor.

30 östersunD

Renhållningschefen Ola Skarin tipsar om hur du smart kan organisera din sopsortering.

– A och O är närheten; det ska vara

lätt att sortera. Behöver man gå till ett

annat rum blir det svårare och du kastar

i den vanliga soppåsen, säger Ola.

Det nya systemet i Olas kök har gett

resultat. Efter att Renhållning dragit

igång behovsanpassad sophämtning

under förra året har familjen bara åtta

tömningar per år.

– Då ska man jämföra det med att

vi tidigare hade 26 tömningar. Den

stora skillnaden är att vi slänger mycket

mindre plastförpackningar i det brännbara.

Alla plastförpackningar ska ju till

återvinning, både mjuka och hårda.

just nu tittar Renhållning på hur

soptaxan ska göras om så att det blir

attraktivare att sortera. Soptaxan är

fortfarande så billig att man inte gör

den sista ansträngningen.

– Det gäller att vi får ett tänk som

innebär att vi tänker på både miljön

och plånboken när vi sorterar. Nu ska vi

bara hitta en lämplig morot för de som

sorterar bra, säger Ola.

Eventuella förslag på ändringar

i soptaxan kommer att läggas fram under

oktober och beslut tas i december.

Vill du slippa åka till

åter vinningsstationen?

Då kan du anlita Vinn och Återvinn. För

150 kronor i månaden hämtar idrottsföreningar

dina sopor och lämnar dem till

återvinning. Gå in på www.idrottskassan.se

soprumsmakeover

Är du fastighetsägare och vill ha hjälp

med att få ordning på soprummet?

Då kan du ringa Renhållning,

063­14 31 00, och få vägledning.


östersund hjälper

sydafrika att sopsortera

I partnerskapet ingår ett sophanteringsprojekt

där Renhållning hjälper

de sydafrikanska kollegorna att bygga

upp ett fungerande insamlings­ och

återvinningssystem.

Alfred nzo är en kommun i Sydafrika

med cirka 900 000 invånare

av vilka de fl esta bor på landsbygden.

Sophämtning förekommer i blygsam

omfattning endast i de få städerna

och soporna läggs i bästa fall på en

soptipp.

Men sopor som sorteras i olika

materialslag har ett värde som

återvunnen råvara och det ska vara

motorn i Alfred Nzos framtida avfallshantering.

Nu byggs det några

kommunala Buy Back Centers, åter­

Zimasa Ndlela basar

över Matatiele Buy

Back Center.

sedan 2007 har östersunds kommun ett partnerskap

med den sydafrikanska kommunen Alfred nzo som

fi nansieras med biståndspengar. text & foto catrine edlund

vinningscentraler, som pilotprojekt

där besökarna ska få betalt för sina

sopor sorterade i till exempel metalller,

plast, glas, wellpapp. Dessa Buy

Back Centers ska sedan sälja materialet

vidare till återvinningsföretag.

Att ta vara på soporna har många

fördelar. Inte nog med att nedskräpning

och miljöförstöring hejdas. Här

har privatpersoner en möjlighet att få

en slant för sina sopor och en fungerande

avfallshantering i kommunen

skapar också många jobb.

Förra året var kollegorna inom Waste

management i Alfred Nzo i Östersund

för att ”praktisera” och i höst är det

dags för representanter från Renhållning

att åka ned till Sydafrika igen.

renA nYHeter

öPPettiDer

för våra återvinningscentraler

odenskog:

Måndag, onsdag 7-19

Tisdag, torsdag, fredag 7-16

Lördag, 9-13

brunflo:

Tisdag, torsdag 16-19

Lördag jämna veckor 9-13

lit:

Måndag, onsdag 16-19

Lördag, udda veckor 9-13

Återvinningscentralerna har stängt på

Alla helgons dag den 5 november.

Vet du att kommunerna

hjälper till att

återvinna 97 procent

av soporna du sorterar?

Nästan hälften

blir nya saker!

Även om vi i Sverige

är duktiga på

att sortera, skulle vi

kunna bli ännu bättre.

Utmana dina vänner om vem som sparar

mest resurser och energi!

Gå in på facebook.com/sveriges.storsta.

miljororelse.

CHoKlADAsK

renhållning 063-14 31 00

Telefontid 8-12, 13-16

renhallning@ostersund.se

www.ostersund.se/sopor

östersunD 31

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST


östersund

– en kommun som vill växa

år 2020 ska kommunen ha 65 000 medborgare. idag är vi

knappt 60 000. Hur lockar kommunen hit fler medborgare?

text mikaela trapp illustration gustav kaape lindqvist

Malin Cederth Wahlström jobbar på Utvecklingsenheten.

Där pågår just nu ett

intensivt arbete för att locka människor

till vår kommun.

Vad är tillväxtprogrammet?

– Det är kommunens verktyg för vilka

satsningar och prioriteringar som ska

göras för att skapa utveckling. I Tillväxtprogrammet

finns målsättningar för

en ökad befolkning, fler arbetstillfällen,

företag och besökare. Målsättningen för

2020, 65 000 invånare, kräver kraftfulla

insatser för att göra Östersund ännu mer

attraktivt. Satsningar på till exempel

näringslivsutveckling och infrastruktur

är väldigt viktiga.

Varför vill vi nå upp till just 65 000

medborgare?

– Det har visat sig att kommuner med

mer än cirka 70 000 invånare växer

32 östersunD

i kraft av sin egen storlek och på längre

sikt vill vi vara en av de kommunerna.

Men det ligger många år bort och

65 000 invånare är ett första steg.

Hur ser befolkningsutvecklingen ut för

östersund?

– År 1995 var det år kommunen hade

flest invånare och nu närmar vi oss återigen

samma nivå. De senaste tio åren har

vi haft en positiv befolkningsut veckling,

förklarar Malin.

– Varje år är det drygt 3 000 personer

som väljer att flytta till kommunen

och något färre som flyttar ifrån. Det

föds också fler barn, förra året föddes

200 fler än för tio år sedan.

rent konkret, hur får man en kommun

att växa?

– Vi har en handlingsplan med ett 40­tal

insatser som ska genomföras för att

befolkningsutveckling

1970-2010

årtal Antal

2010 59 416

2005 58 428

2000 58 249

1995 59 748

1990 58 317

1985 56 446

1980 55 810

1975 54 135

1970 49 672

Källa: SCB

kunna uppnå målen i Tillväxtprogramet,

säger Malin och listar de främsta:

• Fler bostäder. För att nå befolkningsmålet

på 65 000 invånare år 2020 behöver

det byggas ungefär 4 000 nya bostäder.

• Centrumutveckling. Stadens

centrum ska fortsätta att utvecklas för

invånare och besökare.

• Fler företag och jobb. En etableringssatsning

med projektet Midscand

som ska locka hit företag.

• Miljö och infrastruktur. Green

High way är en fossilbränslefri transportkorridor

från Sundsvall till Trondheim.

• Fokus på vinteridrott och Nationellt

vintersportcentrum. Gemensamma satsningar

görs med Mittuniversitetet.

Vad står på tur i programmet?

– Det sker saker hela tiden. Ett exempel

är den kommande SM­veckan. Stora

evenemang som lockar hit besökare och

blir ett sätt att visa upp vår kommun.

Du kan läsa mer om SM­veckan på

sidan 29.

På www.ostersund.se/tillvaxt hittar du

mer material om hur kommunen arbetar

med tillväxt.


östersund söker VM

i skidskytte 2017

Den 25 augusti beslutade kommunstyrelsen

att östersund ska söka VM i skidskytte

2017. underlaget till beslutet är en grundlig

förstudie som kommunen, svenska skidskytteförbundet

och Handelskammaren

Mittsverige beställde i februari.

text roger strandberg foto sverker berggren

– i förstudien har vi gått igenom vad som krävs för ett nytt

VM i Östersund, till exempel investeringar i skidstadion, budget

och vilka som är våra konkurrenter. Det svåraste var nog att

sätta en budget som ska gälla sju år framåt, säger Patrik Jemteborn,

ansvarig för förstudiens projektgrupp.

Kommundirektör bengt Marsh bedömer att Östersund har

goda chanser att få arrangera ett VM i skidskytte igen. Trots

att konkurrensen om de internationella tävlingarna blir allt

hårdare.

– Östersund har visat sig vara framgångsrik som arrangör.

Vi har redan genomfört ett mycket lyckat VM och vi har årligen

världscupstävlingar. Vi gör den här ansökan för att öka

tillväxten, få in intäkter till företag och organisationer som

i slutändan ger fler anställda och ökade skatteintäkter. På det

sättet slår vi också vakt om den kommunala kärnverksamheten,

säger Bengt Marsh.

Patrik jemteborn visar också på att det finns många vinster

med att få hit ett VM till regionen. Bland annat stärks imagen

för Östersund och Jämtland genom större utrymme i media,

ökad turism samt fler arbetstillfällen. Dessutom stärks Östersunds

image som Vinterstaden ytterligare med stora vinterarrangemang

i den här klassen.

– Vägen till VM är ganska lång och ett första steg på vägen

är nya investeringar på skidstadion. Investeringar som i första

hand måste till för att säkra att Östersund får fortsätta att

arrangera Världscupen. Det mest akuta är ett logistikcenter

för antidopninglokaler och mediacenter som idag placeras

i före detta Miloverkstaden, säger Patrik.

östersunds kommun bidrar med 1,2 miljoner kronor till ansökningskampanjen.

Det är sedan Svenska Skidskytteförbundet

som slutligen ansöker om att få arrangera VM. I september

2012 förväntas det Internationella skidskytteförbundet, ta

beslut om vem som får stå värd för VM­tävlingarna 2017.

Patrik Jemteborn med förstudien som ska

ge världsmästerskap till Östersund.

östersunD 33


Följ med till framtidens förskola

På solliden har en ny typ av förskola vuxit fram. en förskola

med fler barn, men också med mer tid och resurser för dem.

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg

jag tror att det här är unikt i hela Sverige, säger Maria Börjas­Wiktorsson som är

förskolechef på Sollidens förskola.

Under sommaren har tre förskolor blivit en efter att Strandgatans förskola och för skolan

Solberg flyttat in på Sollidens förskola. Lokalerna har byggts ut och renoverats, de är stora

och lugna med olika färgteman på de tre olika enheterna. Vi går genom en hallon­ och

blåbärsfärgad enhet, in i en limegrön där ett par barn leker i en liten rutschkana. På varje

enhet jobbar sex pedagoger med 36 barn.

– När vi är så många vuxna kan vi alltid göra olika saker med barnen, och på olika håll samtidigt,

berättar Maria.

överallt på den 4 000 kvadratmeter stora förskolan finns fönster så att personalen kan se barnen

utan att behöva störa dem i deras lekar. Ändå är det utomhus som det mesta av jobbet sker.

– Allt som man kan göra inomhus kan göras utomhus, det är vår devis säger Maria.

– Till exempel kan barnen gå på turer i skogen och få små matteuppgifter på vägen.

En gång hittade jag en av våra pedagoger med en grupp barn som ställt upp stafflier och

målade av landskapet. En liten tvååring tittade intensivt på sitt motiv som hon sedan noga

målade av. Inte för att det syntes vad det var, men det var så tydligt hur inne hon var

i arbetsuppgiften, berättar Maria och skrattar.

En annan viktig del i arbetet är teknik. Varje pedagog har en laptop som barnen får jobba med.

– De kan till exempel fota när de är ute och leker så att vi kan göra bildspel. De kan läsa

in sagor, lägga till ljudeffekter och musik. På det viset lär sig barnen om hur alla intryck de

har runt sig skapas istället för att bara passivt konsumera. De blir medvetna om omvärlden.

Förskolan har dessutom köpt in surfplattor, små platta datorer med pekskärm.

– Vi får se hur vi kommer att använda dem. Det får vi komma på tillsammans med

barnen, konstaterar Maria som slagit sig ned vid ritbordet med de två bröderna Noah och

Leo som förtjust utforskar surfplattan.

Efter bara några sekunder har pojkarna börjat måla med fingrarna på skärmen och

hittat ett spel där det gäller att få bilar att undvika att krocka. De skrattar förtjust.

På Solliden ska initiativet till lärande komma från barnen.

– Säger någon ”Kan vi inte ha en äppeldag”? Så avfärdar vi inte det utan frågar i stället;

”Hur tänker du då”? Det handlar om att skapa medvetande kring sitt eget lärande.

Vi vill hjälpa till att fostra kritiskt tänkande barn, att vara besvärlig behöver inte vara ett

negativt ord, menar Maria.

Föräldrarna verkar också gilla arbetsmetoderna.

– Vi har fått samtal från dem som vill att vi ska lova att fortsätta med det vi håller på

med. Då vet man att man gjort rätt, säger en en nöjd Maria.

Kvalitetspriset 2010 Förra året fick Sollidens förskola kommunens kvalitetspris,

ett bevis på att arbetet som de utför är bra och effektivt. Bland annat

fixade pedagogerna så att de fick åka på en skräddarsydd naturvetenskapskurs i Södertälje.

Syftet var att bli bättre på att lära ut naturvetenskap på ett kul och bra sätt.

34 östersunD

Varje enhet på Sollidens

förskola har ett litet runt rum

med en stjärnhimmel i taket.

På bilden leker Arvid och

storebror Axel i rummet med

pedagogen Maria Wessén.


skalbagge

tar plats på lövsta

just nu växer en förskola i form av en jätteskalbagge

med en takhöjd på som mest nio meter fram i lövsta.

text freja erdmann hellgren

Förskolan är klassad som ett guldnivåbygge vad det gäller hälsosam innemiljö

och effektiv energi­ och resursanvändning, enligt byggsamarbetsprojektet

Bygga­Bo­Dialogen.

Det är inte bara en rolig tanke som ligger bakom den skalbaggeformade

förskolan, berättar Jan Högberg som är fastighetschef på Östersunds kommun.

– Runda former är mer energieffektiva, sedan fick vi lägga till skalbaggens

”ben” för att få till det med entréerna. Men det är ändå ett väldigt energieffektivt

bygge, förklarar han.

Många barn kräver plats och därför investerar kommunen i förskolor. I ”skalbaggen”

kommer det att finnas plats för 144 barn på åtta avdelningar.

– Planlösningen blir öppen så att det går att arbeta över avdelningsgränser.

Byggnaden är noga anpassad till verksamheten och vi har tagit emot råd från

förskolepersonal under byggets gång, berättar Jan.

Förskolan skulle öppna för barnen i december i år, men den blev klar tidigare

än beräknat. Nu pågår planeringen inför inflyttningen.

bygga-bo-Dialogen

Ett samarbete mellan företag, kommuner, myndigheter och regering

som går ut på att bygga för hälsosam innemiljö, effektiv energi­ och

resursanvändning. Den högsta nivån en byggnad kan ha är guldnivå.

östersunD 35


– Det är aldrig lätt

att spara på det viktigaste vi har

i förra numret började vi följa barn- och utbildningsförvaltningens

arbete med den årliga budgeten. Då beskrev vi

hur kommunen lägger upp budgetarbetet och varför det måste

sparas pengar i år. text freja erdmann hellgren illustration gustav kaape lindqvist

nu har nämnden tagit över budgeten

från tjänste männen på förvaltningen.

Ett färdigt sparförslag har

lämnats in till Kommunfullmäktige som tog

beslut om preliminär budget i september.

Björn Sandal är Barn­ och utbildningsnämndens

ordförande.

Hur upplever du årets budgetarbete?

– Det har varit konstruktivt och gett en bra,

kritisk diskussion kring besparingar. Det är

aldrig lätt att spara på det viktigaste vi har

­ barnen. Men vi har hittat de alternativ som

gör att barnen fortfarande ska känna att de

kan lyckas i skolan.

Vad är bäst med att arbeta med budgeten

i östersunds kommun?

– Vi har en kommun med framåtanda och en

positiv inställning. Det startas nya företag och

36 östersunD

nya människor flyttar in. Dessutom är kommunens

ekonomi välskött och utan stora skulder.

Vad händer med budgeten nu?

– Nu har Kommunstyrelsen klubbat igenom

att vi sparar tio miljoner mindre än vad vi

först gav förslag på. Det visade sig att det

inte behövdes lika stora besparingar som vi

först trodde. Nästa steg blir att vi i nämnden

fördelar arbetsuppgifter till förvaltningen

och de olika verksamheterna.

Vad är en nämnd?

En nämnd består av en grupp förtroendevalda

som har fått i uppgift av Kommunfullmäktige

att specialisera sig på en

särskild del av kommunens verksamhet.

Du kan följa budgetprocessen via protokollen

på www.ostersund.se/diarium.

Viktiga datum

oktober-november

Under hösten arbetar förvaltningen

med att ta fram ett slutgiltigt

förslag på hur pengarna

ska fördelas mellan de olika verksamheterna.

Förvaltningen tar in

olika typer av prognoser som rör

bland annat födelsetal och hur

familjer flyttar inom kommunen.

8 december

Den slutliga budgeten tas upp i

Kommunfullmäktige, där det slås

fast hur mycket pengar nämnden

ska få för hela verksamheten.

14 december

Nu tar nämnden ett beslut för

detaljbudgeten som förvaltningen

tagit fram. Arbetet med att

verk ställa budgeten börjar i förvaltningen.

1 januari 2012

Den nya budgeten börjar gälla,

nu vet varje rektor på varje skola

exakt hur mycket pengar skolorna

har att röra sig med.


Högsta prioritet – en skola med kvalitet

Varje år måste tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen

planera så att våra skolor och förskolor fungerar så bra som möjligt.

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg

Det är ett långsiktigt tänkande

där vi ser till flera

olika faktorer. Dels ser vi ju varje år

hur många barn som föds, men vi tar

också fram prognoser på hur det troligast

kommer att se ut i fram tiden,

berättar Annika Källgård som är

förvaltningschef på Barn­ och utbildningsförvaltningen.

under flera år har elevkullarna blivit färre, men samtidigt ökar

de yngre barnen i antal. Det har varit stort tryck på förskolan

och därför har kommunen också satsat på att bygga nytt.

– Vi har kunnat lösa det genom att öppna förskoleavdelningar

i skolor med tomma lokaler. Där har vi byggt om så

att det lätt ska kunna återanpassas för grundskoleutbildning

igen. Men vi har också byggt helt nya lokaler, som förskolan

i Lövsta, säger Annika.

I lokalplaneringen för skolorna och förskolorna måste kommunen

hela tiden tänka på barnens och personalens behov. Men

samtidigt också på ekonomin.

– Vi vill ju ha en bra kommunal skola där alla barn ska känna

att de har lust att lära. Och att de har möjlighet att lyckas

i och utanför skolan. Då gäller det att prioritera rätt. Mycket

fokus ska ligga på bra pedagogiskt arbete, behöriga lärare och

rätt till hjälp och stöd.

nu är skolplaneringen extra aktuell eftersom det är sparår

2012 och verksamheterna måste anpassas till det.

– När vi till exempel flyttar undervisning från mindre skolor

till större är det för att skapa bra förutsättningar för att få en

så bra kvalitet i undervisningen som möjligt. Inte minst vad det

gäller antalet behöriga lärare, berättar Annika.

Läs mer om satsningarna

på förskolan på sidan 34.

skolorna i östersund

Under hösten 2011 finns det:

52 kommunala förskolor med 2 753 barn.

12 fristående förskolor med 206 barn.

26 kommunala grundskolor med 4 674 elever.

5 fristående grundskolor med 873 elever.

3 kommunala grundsärskolor med 80 elever.

östersunD 37


så arbetar vi med

dricksvattnet

i förra numret av magasinet berättade vi

om tiden med parasiten Cryptosporidium.

Vi berättade också om ett offensivt

arbete för att få ett rent dricksvatten

även i framtiden. nu är vi nyfikna, hur

jobbar kommunen med frågan?

text mikaela trapp foto sverker berggren

På vattenverket i Minnesgärde går UV­anläggningen för

fullt. Det är mer än nio månader sedan den togs i drift

för att oskadliggöra parasiten som kan ha orsakat magsjuka

på närmare 20 000 personer.

Mona Modin Tjulin är ordförande i den beredningsgrupp

med förtroendevalda som ska ta fram en framtidsplan för ett

tryggt och rent dricksvatten.

– Fram till idag har vi haft två möten och under hösten

kommer vi att göra omvärldsanalyser och skaffa oss kunskap

inom området. Vi ska göra studiebesök hos våra egna vatten­

och reningsverk, men också titta på andra kommuners arbete

med dricksvattenförsörjningen. Kunskapsinhämtning är väldigt

viktigt, säger Mona.

På Vatten östersund pågår ett ständigt förbättringsarbete.

Ett av de pågående arbetena är granskningen av dricksvattenproduktionen

vid Minnesgärde. Arbetet genomförs av externa

vattenexperter och ska vara klart till årsskiftet.

– Det handlar alltså om hela vår dricksvattenproduktion

från Storsjön till det vatten som kommer ut i vårt ledningsnät.

Först gör vi studien från ett helikopterperspektiv, sedan

bestämmer vi vad som kan behöva detaljstuderas ännu mer,

berättar Rickard Johnson, chef för Vatten Östersund.

under hösten kommer det också att finnas möjlighet för

allmänheten att lämna synpunkter på Storsjöns skyddsområdesbestämmelser.

Under fyra år har kommunen arbetat fram

regler som ska styra hur vi får använda marken och vattnet

intill Storsjön.

– Nu finns det ett färdigt förslag som ska gå på ett så kallat

samråd. Vi skickar ut förslaget till sakägare som till exempel

38 östersunD

Janne Andersson är drifttekniker på Minnesgärdes vattenverk. Här visar

han besökarna Mona Modin Tjulin och sonen Sigge Modin UV-anläggningen.

– Maskineriet har fungerat som det är tänkt sedan vi installerade det i

slutet av förra året, berättar Janne.

verksamheter med tillstånd för miljöfarlig verksamhet och

fiskevårdsföreningar. Men det är också öppet för medborgare

att lämna synpunkter. Vi kommer att annonsera i pressen när

förslaget läggs ut, säger Conny Simonsson, driftingenjör på

Vatten Östersund.

kommunens Miljö och hälsa tänker man idag ännu mer på

framtida risker. Jari Hiltula är miljöchef och berättar om ett

förändrat kontrollbeteende.

– Vi letar mer än tidigare efter förhållanden som inte är

bra i ledningsnätet. För att få en röd tråd i tillsynen av vattenfrågorna

har vi tagit över tillsynen av avloppsreningsverket

i Lugnvik. Tidigare gjordes den av Länsstyrelsen. Nu har vi

kontrollen på avloppsvatten, dagvatten och dricksvatten, säger

Jari Hiltula.

Vill du följa kommunens vattenarbete kan du gå in på

www.ostersund.se/vatten

Vattenberedningen

En beredning är en typ av utredning och ett sätt att

förbereda ett ärende innan det går till beslut. Vattenberedningen

har på uppdrag av Kommunfullmäktige fått

uppdraget att utreda och föreslå en plan för kommunens

vatten­ och avloppsförsörjning.

Följande förtroendevalda sitter i beredningen: Mona Modin

Tjulin (S), Christina Hedin (V), Sven Ringvall (M), Carina

Zetterström (C), Jan Moberg (MP), Lennart Ledin (FP),

Emanuel Sandberg (KD) och Gerhard Karlsson (SD).


ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST

Hösttider på rådhuset

receptionens öppettider är från september till maj: måndag till fredag 8­17. Dag före röd dag samt dag före midsommar­,

jul­ och nyårsafton är det öppet från 8 till 15. Under midsommar­, jul­ samt nyårsafton är receptionen stängd.

Kommunens övriga expeditioner har öppet från september till maj: måndag till fredag 9­12 och 13­16. Dag före röd dag

samt dag före midsommar­, jul­ och nyårsafton stänger expeditionerna 12. Klämdagar håller de öppet mellan 10 och 12.

DettA HÄnDer

i östersunD

oKtober

7 oKtober Trav V65

+ Ponnytravlopp

Östersundstravet

8 oKtober Stenkult

i Månsken.

Stenbrottet i Marieby

10 oKtober Johnny Logan

och Rosarna. Stora Kyrkan

11 oKtober Mormors svarta

ögon. Teater på Storsjöteatern

12-13 oKtober Den girige

Teaterföreställning på Storsjöteatern

13 oKtober Jazz i Jemtland

Konsert på Movitz med

Thorbjörn Risager

15 oKtober Vinmässa

Gamla Teatern

18 oKtober Labero 20 år

senare. Sporthallen

19 oKtober Othello

Teater på Storsjöteatern

20 oKtober Föreläsning

Friskvård á la Babben Larsson.

OSD

21 oKtober Norrdans

Schackt/Feeding monsters

Storsjöteatern

24 oKtober Lunchtrav

Östersundstravet

27 oKtober Jazz i Jemtland

Konsert på Movitz – A song

for Nina med bland annat

Jennifer Brown.

28-29 oKtober Bluesfestivalen.

Storsjöteatern

29 oKtober Spökvandring

i Stenbrottet. Marieby

noVeMber

3 noVeMber Beatleskonsert

The Mersey Beatles. OSD

3-5 noVeMber Dansweekend

Med bland annat Lasse

Stefanz och Turkey Twisters.

OSD

4 noVeMber Lunchtrav

Östersundstravet

10 noVeMber Jazz i Jemtland

Konsert på Movitz med

Neighbourhood

11 noVeMber Jamtlinatt

Jamtli

16 noVeMber 1974 – The

ABBA years

Jultallrik och show

19 noVeMber Jazz i Jemtland

Konsert på Movitz med Jennie

Löbel och Swing Kings.

22 noVeMber Norrlandsoperan.

Storsjöteatern

25 noVeMber Lunchtrav

Östersundstravet

30 noVeMber Boeing,

Boeing Teater. Med bland

annat Nanne Grönvall på

noterAt

när du vill besöka

storsjöbadet

Äventyrsbadet har öppet:

Vardagar 10­21

Helger 10­18

onsdagar vuxenkväll (från 18 år)

18­21

Morgonbad (måndag­torsdag)

06­09

relaxavdelningen är öppen:

Måndag stängt

tisdag-torsdag 13­21

Fredag 10­21

Helger 10­18

Entrén stänger 1 timme innan

anläggningen stänger för dagen.

Och bassängerna har öppet

ytterligare 1/2 timme.

Priser hittar du på

www.ostersund.se/storsjobadet

Storsjöteatern

30 noVeMber-4 DeCeMber

Premiär för Världscupen

i Skidskytte. Skidstadion

DeCeMber

2-4 DeCeMber

Jamtli julmarknad

4 DeCeMber Barnteater Urr

och de vilda kusinerna

Storsjöteatern

5 DeCeMber Lunchtrav

Östersundstravet

9 DeCeMber Roger Pontare

Stora Kyrkan

9 DeCeMber Christer Sjögrens

julkonsert. Med Pernilla

Wahlgren och Gunhild Carling

på Sporthallen.

Du hittar fler evenemang

på www.visitostersund.se

östersunD 39


sist...

idag är östersund och länet en självklar plats

för matupplevelser. Men så har det inte alltid

sett ut. entreprenören Manne Mosten är en

av dem som satt jämtland på matkartan.

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg

när jag först började

fundera kring att

utveckla matturismen visste

knappt någon vad det var och

få förstod potentialen. Nu

fi nns aktiviteterna, besöksmålen

och upplevelserna här,

säger Manne.

Hans driv har sedan han började

arbeta med matupplevelser

för fem år sedan, varit

att hitta sin egen nisch. Det

har lett till att han i somras

startade Kuliturupplevelser.

En rörelse där han tar med

turister, företag och organisationer

på olika mat ­

upp levelser i länet.

– Jag har inspirerats

av min mamma som var

turistguide under 70­ och

80­talet. Men mest handlar

det nog om att jag såg

att något fattades och

att jag tycker att det är

roligt att göra det ingen

annan gjort.

när föddes kärleken till

maten?

– Jag har alltid tyckt att tillverkning

över lag är intressant.

Oavsett om det gäller

snöskotrar, turbiner eller livsmedel.

Det är processen som

fascinerar mig, hur något går

från idé till genomförande

genom misslyckanden och

framgång. Jag älskar knäppa

och knasiga idéer.

Vad gör vårt län spännande

att arbeta i?

– Här fi nns allt! Bra råvaror,

vacker natur, engagerade

kreatörer och bra vägar.

Vi hade en ambassadör på

besök från Bulgarien som påpekade

just hur viktigt det är

att det fi nns farbara vägar för

att binda samman matturismen

och det har ju vi. Dess ­

utom har Jämtland så mycket

outnyttjad potential i allt möjligt,

det är bara att ta tag i ett

område och börja utveckla.

Vilken är din mest minnesvärda

matupplevelse?

– Jag var på en tryffelfestival

i en liten by i Norra Italien

förra året. Natten innan

festivalen hade alla gummor

och gubbar varit ute med sina

hundar och plockat tryffel.

Hela byn doftade av svamparna,

de var överallt, och så

mycket folk så att man knappt

kom fram. Då åt jag råbiff

med tryffelolja och drack

lokal producerat Barolo vin.

Det var fantastiskt!

Manne Mosten ålder: 39. bor: Östersund. Familj: Mamma, pappa, syster. Yrke: Entreprenör.

Äter gärna: Löjromstoast med kall öl och snaps. lyssnar gärna på: Mycket gubbrock som Rolling Stones, en del gammal

country och på sista tiden har jag faktiskt lyssnat på Ratata i bilen. läser gärna: Biografi er, jag gillar att läsa om livsöden.

bästa middagsfi xartipset? Bjud in brett. Inte bara de du brukar träffa utan lite outsiders också. Försök överraska med något

oväntat, en ny smak eller underhållning av något slag. Låt gästerna hjälpa till i köket eller med serveringen. Det fi nns ingen

anledning att allt ska vara klart innan de kommer.

More magazines by this user
Similar magazines