Medarbetare 2011 - Landstinget i Värmland
Medarbetare 2011 - Landstinget i Värmland
Medarbetare 2011 - Landstinget i Värmland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
Förord 3<br />
Inledning 5<br />
Sammanfattning 11<br />
Utvecklingen under två decennier 14<br />
<strong>Medarbetare</strong> och Ledare 17<br />
Ålder 30<br />
Pensionsavgångar 34<br />
Arbetstid 38<br />
Arbetsmiljö och hälsa 51<br />
- Sjukfrånvaro 56<br />
Löner 61<br />
Personalkostnader 62<br />
Förklaringar och definitioner 67<br />
Bilagor 73<br />
1
Förord<br />
<strong>2011</strong> har varit ett händelserikt år som inneburit nya möjligheter.<br />
Mycket utvecklings- och förbättringsarbete har genomförts, tack vare<br />
stort engagemang från landstingets alla medarbetare.<br />
Beslut om ersättningslokaler för operation öst på Centralsjukhuset i<br />
Karlstad och nya lokaler för rättspsykiatrin i Kristinehamn. Inköp av<br />
operationsrobot och flytt till nytt kanslihus. Invigning av vårdcentral i<br />
Forshaga. LEAN som arbetssätt börjar inte minst ta sin form hos allt<br />
fler.<br />
Kompetensförsörjning<br />
Nuvarande vakanser och kommande pensionsavgångar kräver aktiv<br />
rekrytering av alla personalgrupper och fortsatt kompetensutveckling<br />
av befintliga medarbetare. Riktlinjer för fortbildning av specialistläkare<br />
har skapats som en del av verksamheternas kvalitet- och patientsäkerhetsarbete.<br />
Vi har också ett omfattande samarbete med utbildningsinstitutionerna.<br />
Därtill kommer omfattande insatser genom arbetsplats<br />
förlagd utbildning<br />
Divisionerna anger fortsatt brist på framförallt tandläkare och vissa<br />
specialistläkare samt en del andra specialistfunktioner, som psykologer<br />
och vissa specialistsjuksköterskor. Omfattande vidareutbildning<br />
av läkarsekreterare har genomförts i samverkan med Karlstads universitet.<br />
Under <strong>2011</strong> har landstinget utökat antalet AT-läkartjänster och fördubblat<br />
ST-läkarprogrammet, inklusive handledningsinsatserna. Antalet<br />
AT-läkartjänster har utökats till 40. Vi har ett intressant samarbete<br />
med Universitetssjukhuset Örebro kring läkarutbildningen för<br />
framtida behov.<br />
Arbetsmiljö<br />
<strong>Landstinget</strong> ser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande som<br />
en resurs i arbetet för god och hälsofrämjande vård. Med focus på<br />
medarbetarnas hälsa ökar förutsättningarna för hållbara arbetsplatser.<br />
Några verksamheter deltar i de tolv projekt med hälsofrämjande inriktning<br />
som bedrivs inför ett deltagande i Hälsofrämjande sjukhus.<br />
3
<strong>Medarbetare</strong>nkät har genomförts med avslut i november <strong>2011</strong>. Denna<br />
är en gemensam mätare för hela landstinget och 78 % av landstingets<br />
medarbetare valde att dela med sig av sina synpunkter för fortsatt utveckling<br />
av arbetsmiljö och inflytande. <strong>Landstinget</strong>s värde som helhet<br />
överstiger nationella referenspunkter i samtliga nyckelfaktorer.<br />
(ledarskap, organisationsklimat, engagemang och allmänt hälsotillstånd).<br />
Sjukfrånvaron blev 4,4 % för <strong>2011</strong>. Vi måste ha fortsatt god kontroll<br />
på framförallt korttidsfrånvaron. 300 anmälningar gällande arbetsskador<br />
och tre anmälningsärenden till Arbetsmiljöverket visar på behovet<br />
av fortsatt och kontinuerligt arbete med arbetsmiljön.<br />
<strong>Medarbetare</strong><br />
Ett reviderat samverkansavtal återinförs 2012 som tar fasta på ökat<br />
inflytande nära den egna arbetsgruppen. Delaktighet och inflytande är<br />
också viktiga byggstenar i landstingets satsning på LEAN. LOM,<br />
(ledar- och medarbetardeklaration är ett verktyg som stödjer detta arbete.<br />
Aktivt medarbetarskap bidrar till måluppfyllelse och kräver förutsättningar<br />
och arenor för delaktighet.<br />
Jag vill tacka alla medarbetare för väldigt goda arbetsinsatser under<br />
<strong>2011</strong> och min förhoppning är att vi också under de kommande åren<br />
ytterligare ska kunna stärka landstinget som en attraktiv arbetsgivare.<br />
Jane Larsson<br />
Ordförande i personalutskottet<br />
4
Inledning<br />
<strong>Medarbetare</strong> <strong>2011</strong> är landstingets officiella personalstatistik och ett<br />
komplement till årsredovisningen. <strong>Medarbetare</strong> <strong>2011</strong> ska också<br />
kunna användas som uppslagsbok om bland annat antalet anställda,<br />
könsfördelning, sjukfrånvaro och personalkostnader. Att kunna följa<br />
utvecklingen inom medarbetarområdet är en viktig förutsättning i vår<br />
strävan att vara en attraktiv arbetsgivare.<br />
<strong>Landstinget</strong> är länets största kunskapsorganisation. En av de viktigaste<br />
framgångsfaktorerna för landstinget är att klara kompetensförsörjningen<br />
i framtiden. Stora pensionsavgångar väntar de kommande<br />
åren. För att klara denna utmaning måste medarbetarområdets alla delar<br />
utvecklas såsom ledarskap, medarbetarskap, jämställdhet, arbetsmiljö,<br />
rehabilitering och lönebildning. Statistikunderlaget i <strong>Medarbetare</strong><br />
<strong>2011</strong> ska vara ett stöd för utvecklingsarbetet och ge möjlighet till<br />
kontinuerlig uppföljning mellan åren.<br />
Utöver denna sammanställning produceras också personalstatistik i<br />
samband med delårsbokslut och tertialrapporter, både sammantaget<br />
för hela landstinget och divisionsvis. Dessutom utvecklas kontinuerligt<br />
rapporter och modeller för verksamhetsuppföljning.<br />
Förhoppningen är att <strong>Medarbetare</strong> <strong>2011</strong> ska ge en bra bild över sammansättningen<br />
av landstingets anställda och utgöra en viktig del av de<br />
fortsatta planeringsförutsättningarna.<br />
Attraktiv arbetsgivare och framtida medarbetare<br />
Marknadsföring<br />
<strong>Landstinget</strong> deltar årligen i mässaktiviteter för att nå framtida medarbetare<br />
bland annat vid universiteten i Karlstad och i Örebro. Ett länsövergripande<br />
arbete har påbörjats tillsammans med Region <strong>Värmland</strong><br />
kring branschvisa kompetensplattformar med syfte att marknadsföra<br />
<strong>Värmland</strong> och dess arbetsgivare. ”Attraktiva <strong>Värmland</strong>” marknadsför<br />
landstinget i både Nederländerna och Tyskland. Ett nätverk<br />
mellan näringsliv, landsting, kommun och arbetsförmedling syftar till<br />
gemensam rekrytering och marknadsföring av <strong>Värmland</strong>s arbetsmarknad.<br />
En annonskampanj genomfördes i form av en tidningsbilaga i Dagens<br />
Medicin med fokus på de två nya sjukhusbyggnaderna vid Centralsjukhuset<br />
i Karlstad och gav god publicitet.<br />
5
Inom ett flertal yrkesområden ökar antalet sökande med attraktiv<br />
kompetens för landstinget, och vi konkurrerar framgångsrikt om<br />
denna arbetskraft. Inom framförallt grupperna tandläkare och specialistläkare<br />
kvarstår dock rekryteringssvårigheter.<br />
Vår viktigaste marknadsföringsinsats är nog trots allt alla de kontakter<br />
och relationer som byggs under de praktikperioder där våra egna<br />
medarbetare handleder och utbildar studenter under deras studietid.<br />
Under den tiden förmedlas grundläggande värderingar omkring vårdkvalitet,<br />
patientbemötande och samarbete. <strong>Landstinget</strong> ska vara en<br />
arbetsplats där våra anhöriga ska vilja vårdas och våra barn ska vilja<br />
arbeta.<br />
Läkarförsörjning på lång och kort sikt<br />
Läkarförsörjningen inom bristområden sker i huvudsak, genom att<br />
landstinget deltar i utbildningsprocessen eller genom utlandsrekrytering.<br />
Ett exempel på insatser då landstinget bidrar redan under utbildning<br />
är samarbetet med läkarutbildningen i Örebro där ett konkret<br />
planeringsarbete med företrädare för Örebro universitet pågår för att<br />
ta emot läkarkandidater från läkarutbildningen i Örebro. Ett samlat<br />
studierektorskansli har etablerats på Centralsjukhuset i Karlstad.<br />
Kansliet ska tillgodose ökade krav när det gäller organisation, mottagande<br />
och kvalitet i utbildning för AT-läkare, ST-läkare och medicine<br />
kandidater från Örebro och andra utbildningsinstitutioner.<br />
<strong>Landstinget</strong> har numera ca 80 AT läkare och ca 200 ST läkare. Antalet<br />
sökande till AT-blocken har fortsatt öka under <strong>2011</strong> och vi har<br />
cirka 15 sökanden per AT-block i länet!<br />
Inom allmänmedicin har ett utvecklingsprojekt pågått med att utbilda<br />
utländska läkare så att de kan kvalificera sig för anställning i Sverige.<br />
Projektet är knutet till vårdcentralen i Munkfors. Under <strong>2011</strong> har totalt<br />
sex läkare genomgått programmet. Fem av dem har valt att fortsätta<br />
sin anställning i landstinget och har sökt ST-tjänster inom olika<br />
specialiteter.<br />
<strong>Landstinget</strong> har genomfört en rekryteringsinsats med lyckat resultat<br />
för specialistläkare i Italien genom initiativ av EURES. (Den europeiska<br />
portalen för rörlighet i arbetslivet). En psykolog och en specialistläkare<br />
i medicin rekryterades till Torsby sjukhus. Under samma<br />
rekryteringskampanj lyckades även allmänmedicin rekrytera en allmänläkare<br />
från Malta som numera finns vid Gripens Vårdcentral som<br />
ST. Ytterligare projekt planeras i Italien och Utrecht i Nederländerna<br />
under 2012.<br />
6
Utvecklat samarbete med Karlstad universitet och sjuksköterskeutbildningarna<br />
Ett flertal nya aktiviteter har skett i samverkan mellan universitet och<br />
landstinget bl. a ett gemensamt pilotprojekt mellan Karlstad universitet<br />
och landstinget med klinisk lektor med syfte att stärka forskningsanknytningen<br />
och högskolemässigheten på VFU. Nya RAM- och<br />
programavtal har skrivits för perioden 2012-2014 och nytt sjuksköterskeprogram<br />
startade våren <strong>2011</strong>. En ny handledningsmodell, ”patientfokuserad<br />
handledning” är implementerad i de flesta av de verksamheter<br />
som tar emot studenter.<br />
<strong>Landstinget</strong> underlättar och stimulerar fortsatt kompetensutveckling<br />
för sjuksköterskor som vill gå specialistutbildning genom att avsätta 5<br />
miljoner kronor för att täcka del av lönebortfall.<br />
Kompetenslyftet för läkarsekreterare<br />
EU-projektet avslutades i juni <strong>2011</strong>. Av landstingets ca 450 läkarsekreterare<br />
har 274 genomgått en uppdragsutbildning på Karlstads universitet.<br />
Dessutom har ca 300 genomgått jämställdhetsutbildning och<br />
en utbildning kring arbetslivsprocesser och bemötande. Läkarsekreterarna<br />
visade större intresse än vad som beräknats framför allt för<br />
uppdragsutbildningen på Karlstads universitet. Projektet har synliggjort<br />
yrkeskåren och stärkt den enskilda individen. Lönefrågan samt<br />
yrkestiteln har aktualiserats och from januari 2012 har läkarsekreterarna<br />
bytt titel till vårdadministratörer.<br />
Utlandsutbytet med Holland fortsatte<br />
Sjuksköterskor från kirurgavdelning 6 och från IVA deltog i kompetensutvecklingsinsats<br />
”Staff exchange” med sjukhuset Jeroem Bosch i<br />
Hertogenbosch i Holland. Deltagarna beskriver att utbytet bidragit<br />
med förbättringsidéer som de tagit med sig hem och utvecklat vardagsarbetet<br />
runt patienterna.<br />
Jämställdhet och andra diskrimineringsområden<br />
Landstingsstyrelsen i <strong>Värmland</strong> har undertecknat CEMRdeklarationen<br />
(Council of European Municipalities and Regions).<br />
Deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att<br />
integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattande och<br />
i den praktiska verksamheten. En arbetsgrupp med representation från<br />
landstingets olika områden och roller fortsätter att ta fram en handlingsplan.<br />
Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen följs<br />
och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på<br />
lokal och regional nivå.<br />
7
Jämställdhetsutbildningen för chefer inkluderar nu i enlighet med<br />
Diskrimineringslagen de övriga diskrimineringsgrunderna, kön, etnicitet,<br />
religion, homosexualitet, HBT (homo-, bi- eller transexuella).<br />
Under <strong>2011</strong> har ca 300 läkarsekreterare genomgått jämställdhetsutbildning<br />
som en del i kompetenslyftet.<br />
Arbetet med jämställdhet är en förutsättning för att uppnå en jämlik<br />
hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och en<br />
god vård med hög kvalitet. Inom landstinget pågår ett utvecklande<br />
samarbete mellan hälso-och sjukvårdsstaben och personalstaben för<br />
att minimera risker för diskriminering både i medarbetarperspektivet<br />
och patient - och medborgarperspektivet<br />
Arbetsmiljö och hälsa<br />
Tolv hälsofrämjande projekt har startats under året och har bildat underlag<br />
för ansökan kring Hälsofrämjande sjukhus. Utvecklingsarbetet<br />
sker i samverkan med Landstingshälsan. Inom projekten har både<br />
chefer och hälsoinspiratörer utbildats för att initiera hälsofrämjande<br />
vardagsinsatser i den egna verksamheten. Flera större föreläsningar<br />
och tillfällen till erfarenhetsutbyte har genomförts med teman som<br />
stress, sömn och avspänning. Flera divisioner rapporterar positiva effekter<br />
av det påbörjade arbetet. Utvärdering kommer att ske under senare<br />
delen av 2012. Projektet inom HHR med fysisk aktivitet på arbetstid<br />
kommer att vara särskilt intressant att se resultatet av.<br />
Genomförandet av medarbetarenkäten väcker som alltid både förhoppningar<br />
och farhågor. Redan nu kan utläsas att landstinget uppnår<br />
resultat i medarbetarenkäten som överstiger referensvärdena för de<br />
fyra nyckelfaktorerna. Livsstilsrisker och spänt arbete är de områden<br />
som behöver förbättras. Särskilt glädjande är resultatet när det gäller<br />
kompetensutveckling och kunskapsspridning som är en viktig framgångsfaktor<br />
i den kunskapsorganisation som landstinget utgör. Nolltolerans<br />
för mobbning och trakasserier är inte uppnådd men ligger i<br />
nivå med referensvärdena. Genomgående finns könsskillnader i upplevelserna<br />
av arbetsmiljö och hälsa.<br />
Ledarskap och medarbetarskap<br />
Äntligen har en utbildning i medarbetarskap genomförts inom det<br />
hälsofrämjande arbetet.<br />
Ledarskap och medarbetarskap är två sidor av samma mynt där medarbetarrollen<br />
utvecklats minst lika mycket som ledarskapet över tid.<br />
Innehållet i utbildningen utvecklar kompetens inom aktivt medarbetarskap,<br />
förändringsarbete, motivation och kommunikation.<br />
8
Ledare och medarbetardeklaration, LOM, är ett verktyg för att definiera<br />
ledare- och medarbetaruppdrag och beskriva krav och förväntningar<br />
som finns med chef och medarbetare och medarbetare emellan.<br />
Det har skett en större efterfrågan från verksamheten och framför<br />
allt har man sett nyttan och värdet med resultatet. Tydlighet och öppenhet<br />
i samspelet mellan chef och ledare skapar ett gott arbetsliv.<br />
Livs- och karriärutvecklingsprogram har tagits fram vilket ger en<br />
möjlighet för chefer, som avslutar sitt chefsuppdrag, att ta fram en<br />
egen utvecklingsplan framåt. Under <strong>2011</strong> har 162 chefer deltagit i<br />
våra chefsutvecklingsprogram. Ytterligare 110 anmälda fick återbud<br />
under höstens kurser pga. ekonomiska åtstramningar.<br />
Gunnar Blomquist<br />
Personalchef<br />
9
Sammanfattning<br />
<strong>Medarbetare</strong> <strong>2011</strong> har som syfte att ge en bred information om utvecklingen<br />
inom personalområdet. Dokumentet ska kunna användas<br />
både som extern information om landstinget och internt i verksamhetsplanering<br />
och uppföljning. Den 31 december år <strong>2011</strong> är mätdatum.<br />
Information om begreppen som används i dokumentet finns i<br />
kapitlet Definitioner och förklaringar. Dokumentet <strong>Medarbetare</strong> finns<br />
på www.liv.se för innevarande år samt de senaste 5 åren.<br />
<strong>Medarbetare</strong> <strong>2011</strong> följer de principer som fastställdes av landstingsstyrelsen<br />
2001 och som varje år redovisar personalstatistiken inom<br />
följande områden:<br />
<strong>Medarbetare</strong><br />
Antalet tillsvidareanställda medarbetare har minskat under <strong>2011</strong> med<br />
cirka 75. Minskningen beror till del av det omställningsarbete/avtalspensioneringar<br />
som genomförtes under 2010. Andelen<br />
visstidsanställda medarbetare har ökat vilket delvis kan förklaras av<br />
kompetenssatsningen på läkarsekreterare samt landstingets satsning<br />
på projekt kökortning. Andelen kvinnor inom landstinget är 81 procent<br />
och andelen män är 19 procent.<br />
Ledarskap<br />
<strong>Landstinget</strong> har cirka 330 medarbetare med ett chefsuppdrag, varav<br />
70 procent är kvinnor och 30 procent är män. Medelåldern för medarbetare<br />
med ett chefsuppdrag inom landstinget är 52 år. Genomsnittligt<br />
antal chefer per division är i genomsnitt 4 procent i förhållande<br />
till andelen medarbetare.<br />
Ålder<br />
Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år och är ungefär lika<br />
för kvinnor och män. Åldersintervallet 50–59 år motsvarar 33 procent<br />
av landstingets tillsvidareanställda medarbetare. Under de senaste tio<br />
åren har andelen medarbetare i åldersintervallet 60 år och äldre ökat<br />
med 10 procent.<br />
Pension<br />
Under <strong>2011</strong> avslutade 213 medarbetare sin anställning med helålderspenison<br />
eller hel särskild avtalspension. Åldersintervallet för<br />
pensionsavgångar varierar från 61 år till 67 år. Inom de kommande 5<br />
åren kommer cirka 1 000 medarbetare att uppnå åldern 65 år.<br />
11
Arbetstid<br />
Andelen tillsvidareanställda medarbetare med en heltidsanställning är<br />
86 procent medan andelen deltidsanställningar är 14 procent. Vid<br />
jämförelse med föregående år har andelen heltidsanställningar ökat<br />
med två procent. Andelen kvinnor med en heltidsanställning är 84 %<br />
och andelen heltidsanställningar för män är 95 %.<br />
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden år <strong>2011</strong> är 96,2 procent<br />
vilket är en svag ökning jämfört med 2010. Under de senaste tio åren<br />
har sysselsättningsgraden ökat med knappt fem procent.<br />
Antalet årsarbetare inom landstinget ökade under <strong>2011</strong> med cirka 60<br />
årsarbetare vid jämförelse med år 2009. Arbetad tid för övertid och<br />
timmar för timavlönade är en anledning till ökningen.<br />
Sjukfrånvaro<br />
Enligt landstingsplanen är det långsiktiga målet att reducera den totala<br />
sjukfrånvaron till 5 procent inom landstinget. Målet om 5 procent<br />
sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009 och sjukfrånvaron i landstinget<br />
<strong>2011</strong> är 4,4 procent. Under åren 2008-2010 har sjukfrånvaron minskat<br />
men sjukfrånvaron för <strong>2011</strong> visar på en mindre ökning. Det gäller<br />
framförallt den längre sjukfrånvaroperioden.<br />
Personalkostnader<br />
Av landstingets totala personalkostnader var 3 miljarder kronor lönekostnader<br />
inklusive arbetsgivaravgift. Kostnaden för köp av läkartjänster<br />
har fortsatt att öka till 86,6 miljoner kronor <strong>2011</strong>, vilket är en<br />
ökning med nästan 17 miljoner kronor jämfört med föregående år.<br />
Sjuklönekostnaderna för år <strong>2011</strong> är 47,1 miljoner kronor. Kostnaden<br />
för övertid och fyllnadstid år <strong>2011</strong> är 49,9 miljoner kronor.<br />
12
Utvecklingen under två decennier<br />
Nedan följer en kort beskrivning av antalet medarbetare tillsvidare-,<br />
visstids- och timanställda inom landstinget under de senaste 18 åren.<br />
1990–1991 fanns det cirka 18 000 medarbetare inom landstinget, vilket<br />
är det högsta antalet medarbetare som landstinget någonsin har<br />
haft.<br />
1991–1992 genomfördes kommunalisering av äldrevården, den så<br />
kallade ädelreformen, vilket innebar att drygt 4 000 medarbetare fick<br />
kommunerna som arbetsgivare.<br />
1994–1995 överfördes ansvaret för länets utvecklingsstörda och psykiskt<br />
sjuka i öppenvård över till kommunerna. Detta medförde att<br />
cirka 1 700 medarbetare gick över till kommunerna. På grund av omstruktureringar<br />
inom landstinget minskade antalet medarbetare till<br />
cirka 10 750 personer.<br />
1998–1999 överfördes vårdgymnasierna till kommunerna och vårdhögskolan<br />
till universitetet, cirka 180 medarbetare bytte därmed huvudman.<br />
2001 bildades Region <strong>Värmland</strong> och cirka 60 medarbetare inom olika<br />
grenar av den regionala verksamheten följde med till den nya arbetsgivaren.<br />
Dessutom gjordes ett antal omorganisationer, bland annat infördes<br />
länsverksamhetsorganisationen. Förändringar och rationaliseringar<br />
av landstingets verksamheter innebar att landstinget i slutet<br />
av år 2001 hade cirka 8 750 medarbetare.<br />
2002 fortsatta rationaliseringar och omstruktureringar innebar att antalet<br />
medarbetare minskade till 8 350.<br />
2003 överfördes två gymnasieskolor, Lillerud och Södra Viken, till<br />
annan regi, vilket tillsammans med förändringen av landstingets organisation<br />
minskade antalet medarbetare till cirka 8 200.<br />
2004 i november övergick verksamheter i Kristinehamn och Säffle<br />
till Carema och cirka 350 medarbetare lämnade landstinget.<br />
2005 genomfördes inga förändringar av landstingets organisation som<br />
påverkade antalet anställda medarbetare.<br />
14
2006 ökade antalet anställda med cirka 60 medarbetare detta trots att<br />
inga förändringar av landstingets organisation genomfördes.<br />
2007 lämnade enheten för utbildning landstinget och gick över till<br />
Region <strong>Värmland</strong>. Det innebar att cirka 200 medarbetare lämnade<br />
landstinget. <strong>Landstinget</strong>s verksamheter organiserades i divisioner.<br />
Under hösten infördes anställningsstopp på grund av ekonomiska restriktioner.<br />
Totalt har antalet medarbetare inom landstinget minskat<br />
med drygt 250 medarbetare.<br />
2008 återtog landstinget huvudmannaskapet för den verksamhet i<br />
Säffle, Årjäng, Kristinehamn och Storfors som bedrevs av Carema<br />
Närvård. Återtagandet från den 1 november medförde att antalet<br />
medarbetare inom landstinget ökade med cirka 200 personer, varav<br />
150 personer inom division allmänmedicin.<br />
2009 genomfördes en omfattande omställningsprocess delvis med anledning<br />
av lågkonjunkturen och därigenom minskade skatteintäkter<br />
för landstinget. <strong>Landstinget</strong> minskade antalet medarbetare med cirka<br />
180 personer. En del av den minskningen är resultatet av den omställningsprocess<br />
som genomfördes.<br />
2010 antalet tillsvidareanställda medarbetare i landstinget minskade<br />
med 48 personer. Detta med anledning av införandet av Hälsovalet<br />
och omställningsarbetet som påbörjades under 2009. Antalet medarbetare<br />
för visst arbete ökade något vilket till viss del orsakades av<br />
landstingets satsning på kökortning.<br />
<strong>2011</strong> antalet medarbetare fortsatte att minska under året. Det kan till<br />
stor del förklaras av det omställningsarbete som påbörjades under<br />
2010 och slutfördes under året. Under hösten genomfördes en kampanj<br />
för att minska kostnaderna inom landstinget. Arbetet med kökortning<br />
fortsatte under året. Dessutom genomfördes en stor kompetenssatsning<br />
på läkarsekreterarna. Kökortningen och kompetenssatsningen<br />
är några orsaker till att antalet visstidsanställningar ökat. I övrigt<br />
präglades året av lokalförändringar framförallt vid centralsjukhuset,<br />
nya hus invigdes och andra verksamheter bytte lokaler.<br />
Antal medarbetare per anställningsform åren 2009– <strong>2011</strong><br />
År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade *<br />
2009 6 644 420 649<br />
2010 6 596 494 694<br />
<strong>2011</strong> 6 519 559 731<br />
* Antal timavlönade varierar mycket under året. Här redovisas ett<br />
genomsnittligt antal för respektive år.<br />
15
9000<br />
8500<br />
8000<br />
7500<br />
7000<br />
6500<br />
6000<br />
5500<br />
5000<br />
4500<br />
4000<br />
3500<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
8308 8132<br />
Antal medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning åren 2000–<strong>2011</strong><br />
7709 7573<br />
7277<br />
16<br />
7300<br />
7365<br />
7089<br />
7238<br />
7062 7087 7076<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Antal medarbetar med tillsvidare- och visstidsanställning per månad<br />
2010–<strong>2011</strong>
<strong>Medarbetare</strong> och ledare<br />
<strong>Landstinget</strong> är organiserat med en linjeansvarig chef för hälso- och<br />
sjukvården och tandvård samt en linjeansvarig chef för verksamhets-<br />
och ledningsstöd, de är direkt underställda landstingsdirektören.<br />
<strong>Landstinget</strong> har sedan 2007 organiserat verksamheten i divisioner.<br />
Personalstatistiken i <strong>Medarbetare</strong> <strong>2011</strong> redovisas på olika organisatoriska<br />
nivåer samt kvinnor och män per personalgrupper.<br />
Antalet anställda per verksamhetsstöd/ledningsstöd och hälso- och sjukvård<br />
och tandvård<br />
Bilaga Redovisning av divisionernas olika verksamhetsområden<br />
finns längst bak i dokumentet<br />
17
Anställda<br />
I december <strong>2011</strong> var 7 076 personer anställda (tillsvidare- eller visstidsanställda)<br />
i landstinget. Det är en minskning med cirka 10 medarbetare<br />
jämfört med 2010.<br />
Kvinnor och män<br />
Andelen kvinnor och män med tillsvidare- och visstidsanställning inom<br />
landstinget år <strong>2011</strong>.<br />
Av antalet medarbetare är 81 procent kvinnor och 19 procent män.<br />
Andelen män och kvinnor varierar marginellt under de senaste tio<br />
åren.<br />
JÄMIX<br />
Under <strong>2011</strong> redovisades genomförd jämställdhetsrapport s.k. JÄMIX<br />
som är en modell för att beskriva nyckeltasfaktorer. Rapporten som<br />
har tagits fram i samarbete med Nyckeltalsinstitutet bygger på värden<br />
från 2010. Rapportern ger möjlighet att jämföra landstinget med<br />
andra arbetsgivare vad gäller jämställdhetsfaktorer. Värdena kan sedan<br />
användas för att formulera tydligare och mätbara mål. <strong>Landstinget</strong><br />
i <strong>Värmland</strong> fick i rapporten ett medianvärde motsvarande 107<br />
poäng vilket kan jämföras med övriga landsting där medianvärdet var<br />
116 poäng.<br />
18
Divisioner<br />
Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per division<br />
2009 - <strong>2011</strong><br />
19
Antalet tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare per division <strong>2011</strong>.<br />
Tillsvidareanställda Visstidsanställda<br />
Division Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män<br />
Medicin 934 743 191 121 94 27<br />
Psykiatri 595 445 150 72 56 16<br />
Opererande specialiteter 785 646 139 66 51 15<br />
Diagnostik 549 468 81 24 19 5<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab 279 238 41 49 41 8<br />
Länsspecialiteter 662 592 70 28 24 4<br />
Allmänmedicin 698 601 97 69 51 18<br />
Sjukhuset i Torsby 345 315 30 22 11 11<br />
Sjukhuset i Arvika 321 288 33 45 30 15<br />
Folktandvården 510 438 72 20 14 6<br />
Hälso- o sjukvårdsgemensamt<br />
81 63 18 1 1<br />
IT 81 29 52 9 2 7<br />
Landstingsservice 368 278 90 24 19 5<br />
Landstingsfastigheter 83 14 69 0 0 0<br />
Landstingshälsan 22 12 10 1 1<br />
Landstingsgemensamt 5 1 4 3 2 1<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 225 173 52 6 3 3<br />
Hela LiV 6 519 5 324 1 195 559 418 141<br />
Personalomsättning<br />
Personalomsättning är ett nyckeltal som ofta används för att beskriva<br />
rörligheten i en organisation.<br />
Personalomsättningen inom landstinget är låg när det gäller tillsvidareanställningar,<br />
den utgör cirka 2 procent. Detta är baserat på förhållande<br />
mellan antalet medarbetare som börjat sin anställning under<br />
<strong>2011</strong> och genomsnittligt antal anställda under <strong>2011</strong>.<br />
Annonsering<br />
År<br />
Antal<br />
annonser<br />
Antalet annonser och rekryteringar har ökat under de tre senaste åren.<br />
Det kan till stor del förklaras relativt stora pensionsavgångar. Differensen<br />
mellan antal annonser och antal rekryteringar beror på annonsering<br />
gällande semestervikariat då många anställningar sker baserat<br />
på en annons.<br />
20<br />
Antal<br />
rekryteringar<br />
2009 341 635<br />
2010 430 715<br />
<strong>2011</strong> 503 795
Arbetsområde och personalgrupp<br />
Arbetsidentifikation (AID) är ett kollektivavtal för en partsgemensam<br />
statistiköverenskommelse och används som indelningsgrund för anställda<br />
hos medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och<br />
Pacta.<br />
AID är ett system för gruppering av arbetsuppgifter och är avsedd för<br />
att kunna analysera lönebildningen på central och lokal nivå samt att<br />
ge underlag för viss planering.<br />
Redovisningen i dokumentet <strong>Medarbetare</strong> sker enligt AID, vilket innebär<br />
redovisning per arbetsområde, personalgrupp och etikett (se<br />
definitioner).<br />
Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per arbetsområde och<br />
personalgrupper<br />
Tillsvidare- och visstidsanställda<br />
Arbetsområde Personalgrupp Alla Kvinnor Män<br />
Administration Administratör 203 191 12<br />
Handläggare 227 155 72<br />
Ledningsarbete 260 196 64<br />
Läkarsekreterare 469 469<br />
Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 13 13<br />
Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 63 49 14<br />
Städ, tvätt m.fl. 190 177 13<br />
Rehabilitering och förebyggande<br />
arbete Arbetsterapeut 86 85 1<br />
Dietist 15 14 1<br />
Logoped 25 25<br />
Rehab o förebygg, övriga 59 49 10<br />
Sjukgymnast 158 134 24<br />
Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 16 16<br />
Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 116 107 9<br />
Socialt arbete 6 4 2<br />
Tandvård Tandhygienist 134 131 3<br />
Tandläkare 122 63 59<br />
Tandsköterska 219 219<br />
Tandvård, övriga 25 16 9<br />
Teknikarbete Hantverkare m.fl. 92 14 78<br />
Ingenjörer m.fl. 95 33 62<br />
Tekniker 92 7 85<br />
Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 307 285 22<br />
Läkare 784 356 428<br />
Psykolog m.fl. 96 77 19<br />
Sjuksköt/barnmorska 2 153 1 938 215<br />
Undersköterska m.fl. 1 064 929 135<br />
Hela LiV 7 076 5 741 1 335<br />
21
Vid jämförelse med tidigare år visar resultatet för <strong>2011</strong> på en förändring<br />
för gruppen läkare där andelen ökat med 1 procent, motsvarande<br />
minskning har skett i personalgruppen undersköterskor m.fl. I övriga<br />
personalgrupper är andelen oförändrad i jämförelse med tidigare år<br />
Arbetsområden och personalgrupp <strong>2011</strong> – Fördelning i procent<br />
22
Antal tillsvidare- och visstidsanställda per personalgrupper<br />
åren 2009 - <strong>2011</strong><br />
Personalgrupp 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Bilaga: Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare<br />
per arbetsområde, personalgrupp och etikett finns<br />
sist i detta dokument<br />
23<br />
Förändring<br />
2009 <strong>2011</strong><br />
Administratör 223 223 203 -20<br />
Arbetsterapeut 79 84 86 7<br />
Bibliotekarie m.fl. 15 15 13 -2<br />
Dietist 10 13 15 5<br />
Fritidspedagog m.fl. 15 15 16 1<br />
Handläggare 212 224 227 15<br />
Hantverkare m.fl. 87 80 92 5<br />
Ingenjörer m.fl. 91 90 95 4<br />
Kurativt arbete 126 125 116 -10<br />
Köks- och måltidsarbete 76 64 63 -13<br />
Laboratoriepersonal m.fl. 305 309 307 2<br />
Ledningsarbete 250 253 260 10<br />
Logoped 22 21 25 3<br />
Läkare 750 764 784 34<br />
Läkarsekreterare 451 469 469 18<br />
Psykolog m.fl. 89 93 96 7<br />
Rehab o förebygg, övriga 62 60 59 -3<br />
Sjukgymnast 160 155 158 -2<br />
Sjuksköt/barnmorska 2 115 2 144 2 153 38<br />
Socialt arbete 4 4 6 2<br />
Städ, tvätt m.fl. 193 195 190 -3<br />
Tandhygienist 130 130 134 4<br />
Tandläkare 131 128 122 -9<br />
Tandsköterska 231 225 219 -12<br />
Tandvård, övriga 23 24 25 2<br />
Tekniker 85 91 92 7<br />
Undersköterska m.fl. 1 134 1 098 1 064 -70
Tillsvidareanställda läkare åren 2009 – <strong>2011</strong><br />
Åldersfördelning för tillsvidareanställda läkare<br />
Åldersfördelning<br />
december <strong>2011</strong> Distriktsläkare Överläkare Specialistläkare ST- läkare<br />
25-29 år 0 0 0 24<br />
30-34 år 4 0 6 79<br />
35-39 år 10 9 39 55<br />
40-44 år 22 37 21 12<br />
45-49 år 13 57 9 11<br />
50-54 år 24 38 2 6<br />
55-59 år 25 57 1 2<br />
60-64 år 27 60 3 1<br />
65-69 år 9 7 0 0<br />
AT-läkare<br />
Samtliga AT-block är och har varit besatta under <strong>2011</strong> och antalet ansökningar<br />
har varit betydande. Antalet AT-block har successivt utökats<br />
under 2010 från 32 block och att för år <strong>2011</strong> ökas till 40 block på<br />
årsbasis. Blocken är fördelade på de tre sjukhusen enligt följande Arvika<br />
sjukhus 10, Torsby sjukhus 10 och Centralsjukhuset i Karlstad<br />
20. Sju av tio AT-läkare väljer att fortsätta sin yrkeskarriär inom<br />
<strong>Landstinget</strong> i <strong>Värmland</strong>.<br />
Inom <strong>Landstinget</strong> i <strong>Värmland</strong> arbetar för närvarande 80 AT-läkare.<br />
24
Antal läkare per specialitet<br />
<strong>2011</strong><br />
Specialitet Överläkare<br />
25<br />
Specialist-<br />
läkare<br />
ST<br />
läkare<br />
Distrikts-<br />
läkare<br />
Akutsjukvård 1 0 0 0<br />
Allmänmedicin 1 1 47 134<br />
Anestesi- o intensivvård 22 7 11 0<br />
Barn o ungdoms medicin 17 4 11 0<br />
Barn o ungdoms neurologi m habilitering 2 0 0 0<br />
Barn o ungdoms psykiatri 7 0 4 0<br />
Bild o funktions medicin 24 0 10 0<br />
Endokrinologi o diabetologi 4 2 0 0<br />
Geriatrik 4 0 0 0<br />
Hematologi 3 0 0 0<br />
Hud o könssjukdomar 4 4 3 0<br />
Hörsel o balansrubbningar 2 0 0 0<br />
Infektionssjukdomar 8 4 4 0<br />
Internmedicin 11 13 20 0<br />
Kardiologi 6 2 1 0<br />
Kirurgi 19 7 23 0<br />
Klinisk bakteriologi o virologi 2 0 0 0<br />
Klinisk fysiologi 6 0 1 0<br />
Klinisk immunologi o transfusionsmedicin 1 0 0 0<br />
Klinisk patologi 5 0 1 0<br />
Klinisk kemi 2 0 1 0<br />
Kärlkirurgi 3 0 0 0<br />
Lungsjukdomar 4 0 0 0<br />
Medicinsk gastroenterologi o hepatologi 3 0 0 0<br />
Medicinska njursjukdomar 6 0 1 0<br />
Neonatologi 1 0 0 0<br />
Neurologi 3 3 6 0<br />
Obstetrik o gynekologi 14 9 7 0<br />
Onkologi 10 2 7 0<br />
Ortopedi 16 8 13 0<br />
Plastikkirurgi 1 0 0<br />
Psykiatri 18 7 6 0<br />
Rehabiliteringsmedicin 4 0 0 0<br />
Reumatologi 2 0 0 0<br />
Rättspsykiatri 1 0 0 0<br />
Smärtlindring 2 0 0 0<br />
Urologi 6 1 2 0<br />
Ögonsjukdomar 11 6 7 0<br />
Öron- näs o hal 10 1 4 0
Ledarskap<br />
Ledarförsörjning och ledarutveckling är ett prioriterat område i landstingets<br />
verksamhetsplan. <strong>Landstinget</strong>s ledarstrategi beskriver det<br />
samlade konceptet för ett ledarskap i landstinget. Det består av riktlinjer,<br />
introduktion, ledarskapsutbildning, chefsstöd och uppföljning<br />
under chefsperioden. Ledarskapsutbildningar erbjuds inom LiVledarakademin<br />
som innehåller aktiviteter för blivande chefer såsom<br />
Skola för ledning, Grundutbildning för nya chefer samt fördjupningsutbildningar<br />
för erfarna chefer inom områdena Jämställdhet, Utvecklande<br />
ledarskap, Presentationsteknik och Avlastande samtal.<br />
Ledare<br />
I följande redovisning ingår endast chefer som har fullt ledningsansvar<br />
det vill säga har såväl verksamhets-, ekonomi- som personalansvar.<br />
Enligt det nya klassificeringssystemet (AID) indelas chefer i<br />
följande nivåer<br />
Kod Beskrivning Exempel<br />
A<br />
B<br />
C<br />
Antal chefer<br />
Chef direkt underställd alternativt ansvarar<br />
inför politisk nämnd/styrelse<br />
Har ett övergripande verksamhets-,<br />
ekonomi- och<br />
personalansvar<br />
Chef på mellanchefsnivå som har<br />
verksamhets-, ekonomi- och personalansvar<br />
över verksamhetsområde<br />
Inom landstinget finns cirka 330 medarbetare som har ett chefsuppdrag,<br />
varav 70 procent är kvinnor och 30 procent män. <strong>Landstinget</strong><br />
har totalt 7 076 medarbetare och av dessa har 4,5 procent chefsuppdrag.<br />
De flesta chefer arbetar heltid.<br />
26<br />
Landstingsdirektör,<br />
Divisionschef<br />
Verksamhetschef<br />
eller motsvarande<br />
1:a linjens chef som har verksamhets-,<br />
ekonomi- och personalansvar och ett<br />
övergripande ansvar inom ansvarsområdet<br />
Avdelningschef<br />
Chefsnivå Benämning/nivå Alla Kvinnor Män<br />
A Landstingsdirektör/divisionschef 14 6 8<br />
B Mellanchef/Verksamhetschef 67 40 27<br />
C 1:a linje chef/Avdelningschef 253 187 66
Andel chefer i procent per nivå och kön inom de olika<br />
ansvarsnivåerna<br />
Ålder<br />
Medelåldern för chefer inom landstinget är 52 år. 50 procent av cheferna<br />
återfinns i åldersgruppen 50−59 år.<br />
Medelålder i de olika ansvarsnivåerna<br />
Medelålder Alla Kvinnor Män<br />
A/Landstingsdirektör./Divisionschef 52,7 54,3 51,5<br />
B/Mellanchef/Verksamhetschef 54,8 54,2 55,7<br />
C/1:a linjen chef/Avdelningschef 51,6 51,2 52,8<br />
27
Åldersfördelning i de olika ansvarsnivåerna<br />
A/Landstingsdirektör/ B/Mellanchef/ C/1:a linjen chef/<br />
Åldersgrupp Divisionschef<br />
Verksamhetschef Avdelningschef<br />
25-29 år 2<br />
30-34 år 6<br />
35-39 år 12<br />
40-44 år 1 3 26<br />
45-49 år 4 9 45<br />
50-54 år 2 21 67<br />
55-59 år 6 18 50<br />
60-65 år 1 16 45<br />
Åldersfördelning för kvinnor och män med ett chefsuppdrag <strong>2011</strong><br />
28
Hälso- o sjukvårdsgemensamt<br />
Landstingsfastigheter<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli<br />
Landstingsservice<br />
Folktandvården<br />
Chefer per division<br />
Andelen chefer i förhållandet till antalet medarbetare per division.<br />
IT<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab<br />
Allmänmedicin<br />
Psykiatri<br />
Totaler<br />
Diagnostik<br />
Länsspecialiteter<br />
Landstingshälsan<br />
Sjukhuset i Arvika<br />
Sjukhuset i Torsby<br />
Medicin<br />
Opererande specialiteter<br />
13,4%<br />
8,4%<br />
8,2%<br />
7,7%<br />
6,0%<br />
5,6%<br />
5,5%<br />
5,1%<br />
5,0%<br />
4,7%<br />
4,7%<br />
4,5%<br />
4,3%<br />
3,8%<br />
3,3%<br />
2,9%<br />
2,7%<br />
0,0% 5,0% 10,0% 15,0%<br />
29
Ålder<br />
Åldersstruktur hos medarbetarna<br />
Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år. För tio år sedan<br />
var medelåldern 47 år.<br />
När det gäller medelåldern för kvinnor respektive män så skiljer den<br />
sig ytterst lite. Medelåldern för kvinnor är 48 år och för män är den<br />
47 år. Däremot finns en skillnad i medelålder när det gäller anställningsform.<br />
Tillsvidareanställdas medelålder är 49 år medan de visstidsanställdas<br />
medelålder är 36 år. Under <strong>2011</strong> var fler än 1 300 medarbetare<br />
60 år eller äldre, vilket är 19 procent av landstingets medarbetare.<br />
Vid jämförelse med föregående år så har andelen medarbetare<br />
som är 60 år eller äldre ökat med tre procent.<br />
Åldersfördelningen för tillsvidare- och visstidsanställda<br />
åren 2001 och <strong>2011</strong><br />
Diagrammet visar på en gradvis förskjutning av åldersstrukturen de<br />
senaste tio åren. Detta kan antas bero på en relativt låg personalomsättning<br />
inom landstinget och att medarbetare väljer att arbeta längre.<br />
Flest medarbetare finns inom åldersgruppen 50-59 år de utgör cirka<br />
33 procent av medarbetarna inom landstinget.<br />
30
Åldersfördelning för kvinnor och män med tillsvidareanställning eller visstidsanställning<br />
Tillsvidareanställda Alla Kvinnor Män<br />
20-29 år 238 197 41<br />
30-39 år 1 072 849 223<br />
40-49 år 1 610 1 293 317<br />
50-59 år 2 258 1 890 368<br />
60 år och äldre 1 341 1 095 246<br />
Visstidsanställda<br />
20-29 år 207 156 51<br />
30-39 år 175 130 45<br />
40-49 år 93 71 22<br />
50-59 år 48 39 9<br />
60 år och äldre 36 22 14<br />
Antal medarbetare per åldersgrupp åren 2009 - <strong>2011</strong><br />
31
Medelålder per arbetsområde och personalgrupp<br />
I nedanstående tabell visas medelålder per arbetsområde, personalgrupp<br />
och kön för tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare.<br />
Medelålder Alla Kvinnor Män<br />
Arbetsområde: Vård och omsorgsarbete<br />
Laboratoriepersonal m.fl. 49 49 46<br />
Läkare 44 43 46<br />
Psykolog m.fl. 46 47 46<br />
Sjuksköt/barnmorska 45 45 43<br />
Undersköterska m.fl. 52 52 49<br />
Arbetsområde: Rehabilitering och förebyggande arbete<br />
Arbetsterapeut 42 42 38<br />
Dietist 39 40 30<br />
Logoped 40 40 0<br />
Rehab o förebygg, övriga 51 51 52<br />
Sjukgymnast 42 42 40<br />
Arbetsområde: Tandvård<br />
Tandhygienist 47 47 33<br />
Tandläkare 50 48 52<br />
Tandsköterska 53 53 0<br />
Tandvård, övriga 43 41 47<br />
Arbetsområde: Köks- och städarbete<br />
Köks- och måltidsarbete 43 45 37<br />
Städ, tvätt m.fl. 49 50 38<br />
Arbetsområde: Teknikarbete<br />
Hantverkare m.fl. 49 46 50<br />
Ingenjörer m.fl. 50 47 51<br />
Tekniker 46 42 46<br />
Arbetsområde: Administration<br />
Administratör 52 52 48<br />
Handläggare 50 50 52<br />
Ledningsarbete 51 51 51<br />
Läkarsekreterare 50 50 0<br />
Arbetsområde: Kultur, turism och fritidsarbete<br />
Bibliotekarie m.fl. 49 49 0<br />
Arbetsområde: Skol- och barnomsorgsarbete<br />
Fritidspedagog m.fl. 52 52 0<br />
Arbetsområde: Socialt och kurativt arbete<br />
Kurativt arbete 49 49 52<br />
Socialt arbete 49 53 43<br />
32
Division<br />
I nedanstående tabell visas åldersfördelningen i tioårsintervaller samt<br />
medelålder inom respektive division.<br />
Åldersfördelning och medelålder för tillsvidare och visstidsanställda<br />
per division <strong>2011</strong><br />
29 år och<br />
yngre 30 - 39 år 40 - 49 år 50 - 59 år<br />
33<br />
60 år och<br />
äldre Medelålder<br />
Medicin 117 271 270 287 110 44<br />
Psykiatri 37 115 168 194 152 48<br />
Opererande specialiteter 58 171 240 260 122 46<br />
Diagnostik 31 71 145 203 123 49<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab 36 65 93 88 46 45<br />
Länsspecialiteter 24 123 145 233 165 49<br />
Allmänmedicin 19 105 179 262 201 50<br />
Sjukhuset i Torsby 31 77 86 113 60 46<br />
Sjukhuset i Arvika 30 62 82 131 61 47<br />
Hälso- o sjukvårdsgemensamt 2 7 19 33 21 51<br />
IT 8 23 22 23 14 45<br />
Landstingsservice 30 57 86 139 80 48<br />
Landstingsfastigheter 1 6 20 34 22 52<br />
Folktandvården 18 75 93 218 126 50<br />
Landstingshälsan 12 5 52<br />
Landstingsgemensamt 1 2 3 2 52<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 4 21 53 79 69 52
Pensionsavgångar<br />
I kapitlet pensionsavgångar beräknas 65 års ålder som utgångspunkt<br />
för att uppskatta kommande pensionsavgångar. Enbart tillsvidareanställda<br />
medarbetare ingår i kapitlet pensionsavgångar.<br />
Av de 6 519 medarbetare som vid årsskiftet <strong>2011</strong>/2012 var tillsvidareanställda<br />
i landstinget kommer cirka 34 procent att bli 65 år under<br />
de kommande tio åren.<br />
De riktigt stora pensionsavgångarna kommer att ske från och med år<br />
2013 och framåt. Vid en beräkning av antalet medarbetare som blir<br />
65 år är genomsnittet cirka 220 personer per år de kommande tio<br />
åren.<br />
Under 2010 beviljades 105 medarbetare särskild avtalspension. Flertalet<br />
av dessa avtalspensioner trädde i kraft under <strong>2011</strong> men kostnaden<br />
belastade år 2010.<br />
<strong>Medarbetare</strong> som uppnår pensionsålder 65 år per år 2012-2021<br />
34
Pensionsavgångar <strong>2011</strong><br />
Ålderspension Personer<br />
Pension hel 131<br />
Pension del 16<br />
Från delpension till helpension 15<br />
Särskild avtalspension<br />
Pension hel 82<br />
Pension del 12<br />
Andelen medarbetare som inom fem år uppnår<br />
åldern 65 år<br />
Av landstingets medarbetare uppnår 15 procent åldern 65 år under<br />
åren 2012-2016. Detta motsvarar ca 1 000 medarbetare.<br />
Andelen medarbetare som uppnår åldern 65 år under<br />
perioden 2012– 2016<br />
Division<br />
35<br />
Andel i procent åren<br />
2012 - 2016<br />
Medicin 7%<br />
Psykiatri 18%<br />
Opererande specialiteter 12%<br />
Diagnostik 16%<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab 11%<br />
Länsspecialiteter 19%<br />
Allmänmedicin 20%<br />
Sjukhuset i Torsby 13%<br />
Sjukhuset i Arvika 15%<br />
Folktandvården 16%<br />
Hälso- o sjukvårdsgemensamt 19%<br />
IT 14%<br />
Landstingsservice 17%<br />
Landstingsfastigheter 13%<br />
Landstingshälsan 23%<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 23%<br />
Landstingsgemensamt 0%
Pension vid 65 år per personalgrupp<br />
De kommande åren beräknas stora pensionsavgångar ske inom<br />
många personalgrupper, bland annat för psykologer, sjuksköterskor,<br />
undersköterskor, tandsköterskor, städpersonal samt handläggare och<br />
administratörer.<br />
Antal medarbetare per arbetsområde och personalgrupp som uppnår 65 år<br />
åren 2012 – 2016<br />
Arbetsområde - Personalgrupp Alla Kvinnor Män<br />
Administration<br />
Administratör 45 41 4<br />
Handläggare 40 26 14<br />
Ledningsarbete 39 28 11<br />
Läkarsekreterare 76 76 0<br />
Kultur, turism och fritidsarbete<br />
Bibliotekarie m.fl. 2 2 0<br />
Köks- och städarbete<br />
Köks- och måltidsarbete 3 3 0<br />
Städ, tvätt m.fl. 35 34 1<br />
Rehabilitering och förebyggande arbete<br />
Arbetsterapeut 9 9 0<br />
Dietist 1 1 0<br />
Logoped 2 2 0<br />
Rehab o förebyggande övrigt 16 12 4<br />
Sjukgymnast 6 6 0<br />
Skol- och barnomsorgsarbete<br />
Fritidspedagog m.fl. 4 4 0<br />
Socialt och kurativt arbete<br />
Kurativt arbete 16 14 2<br />
Socialt arbete 1 0 1<br />
Tandvård<br />
Tandhygienist 13 13 0<br />
Tandläkare 14 4 10<br />
Tandsköterska 46 46 0<br />
Tandvård, övriga 3 1 2<br />
Teknikarbete<br />
Hantverkare m.fl. 14 2 12<br />
Ingenjörer m.fl. 15 3 12<br />
Tekniker 10 2 8<br />
Vård och omsorgsarbete<br />
Laboratoriepersonal m.fl. 44 41 3<br />
Läkare 85 25 60<br />
Psykolog m.fl. 11 10 1<br />
Sjuksköt/barnmorska 244 227 17<br />
Undersköterska m.fl. 203 185 18<br />
36
Andelen medarbetare per personalgrupp som uppnår 65 år<br />
inom 5 år och 10 år.<br />
Inom 5 år Inom 10 år<br />
Tillsvidare anställda Perioden <strong>2011</strong> - 2016 Period <strong>2011</strong> - 2021<br />
Administratör 24% 42%<br />
Handläggare 19% 40%<br />
Ledningsarbete 15% 34%<br />
Läkarsekreterare 17% 39%<br />
Bibliotekarie m.fl. 15% 23%<br />
Köks- och måltidsbiträde 5% 14%<br />
Städ, tvätt m.fl. 20% 44%<br />
Arbetsterapeut 12% 23%<br />
Dietist 9% 18%<br />
Logoped 10% 24%<br />
Sjukgymnast 5% 18%<br />
Rehab o förebygg, övriga 28% 47%<br />
Fritidspedagog m.fl. 31% 46%<br />
Kurativt arbete 15% 34%<br />
Socialt arbete 20% 40%<br />
Tandhygienist 10% 28%<br />
Tandläkare 12% 42%<br />
Tandsköterska 22% 52%<br />
Tandvård, övriga 14% 18%<br />
Hantverkare m.fl. 16% 38%<br />
Ingenjörer m.fl. 16% 36%<br />
Tekniker 12% 30%<br />
Lab personal m.fl. 15% 37%<br />
Läkare 13% 26%<br />
Psykolog m.fl. 17% 32%<br />
Sjuksköterskor/barnmorskor 12% 28%<br />
Undersköterska m.fl. 20% 45%<br />
37
Arbetstid<br />
Hel- och deltidsanställningar<br />
<strong>Landstinget</strong> har under många år medvetet arbetat för att medarbetare<br />
med tillsvidareanställning ska ha heltid som grundanställning, vilket<br />
är fastställt i landstingets personalpolitiska plattform. Andelen tillsvidareanställda<br />
medarbetare med heltid är 86 procent år <strong>2011</strong>, vilket är<br />
en ökning med två procent i jämförelse med föregående år. Under en<br />
femårsperiod har andelen heltidsanställda medarbetare ökat med 4<br />
procent.<br />
Andel tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställningar<br />
år 2007 – <strong>2011</strong><br />
År Heltid Deltid<br />
2007 82 % 18 %<br />
2008 83 % 17 %<br />
2009 83 % 17 %<br />
2010 84 % 16 %<br />
<strong>2011</strong> 86 % 14 %<br />
Andel tillsvidareanställda kvinnor och män med<br />
hel- och deltidsanställning<br />
38
Nedan visas fördelningen av hel- och deltidsanställningar fördelat<br />
på kvinnor respektive män.<br />
Antal tillsvidareanställda med hel- eller deltidsanställning per division<br />
Division Alla Kvinnor Män<br />
Heltid<br />
Medicin 838 654 184<br />
Psykiatri 550 408 142<br />
Opererande specialiteter 723 590 133<br />
Diagnostik 505 427 78<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab 249 208 41<br />
Länsspecialiteter 558 493 65<br />
Allmänmedicin 519 434 85<br />
Sjukhuset i Torsby 236 208 28<br />
Sjukhuset i Arvika 272 241 31<br />
Hälso- o sjukvårdsgemensamt 74 58 16<br />
IT 79 28 51<br />
Landstingsservice 297 210 87<br />
Landstingsfastigheter 80 12 68<br />
Folktandvården 419 352 67<br />
Landstingshälsan 15 10 5<br />
Landstingsgemensamt 5 1 4<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 201 152 49<br />
Deltid<br />
Medicin 96 89 7<br />
Psykiatri 43 36 7<br />
Opererande specialiteter 62 56 6<br />
Diagnostik 45 41 4<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab 32 32 0<br />
Länsspecialiteter 104 99 5<br />
Allmänmedicin 180 167 13<br />
Sjukhuset i Torsby 109 107 2<br />
Sjukhuset i Arvika 51 49 2<br />
Hälso- o sjukvårdsgemensamt 7 5 2<br />
IT 2 1 1<br />
Landstingsservice 71 68 3<br />
Landstingsfastigheter 3 2 1<br />
Folktandvården 95 89 6<br />
Landstingshälsan 7 2 5<br />
Landstingsgemensamt<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 19 17 2<br />
39
Hälso- o sjukvårdsgemensamt<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab<br />
Opererande specialiteter<br />
Landstingsgemensamt<br />
Landstingshälsan<br />
Landstingsfastigheter<br />
Sjukhuset i Torsby<br />
Sjukhuset i Arvika<br />
Folktandvården<br />
Allmänmedicin<br />
Länsspecialiteter<br />
IT<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli<br />
Landstingsservice<br />
Andelen hel- och deltidsanställda inom Hälso- och sjukvårdens<br />
divisioner <strong>2011</strong><br />
Diagnostik<br />
Psykiatri<br />
Medicin<br />
200 400 600 800 1 000<br />
Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd <strong>2011</strong><br />
Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd<br />
2010 Nytt diagram finns<br />
50 100 150 200 250 300 350<br />
40<br />
Heltid<br />
Deltid<br />
Deltid<br />
Heltid
Antal tillsvidareanställda med heltidsanställning<br />
per arbetsområde och personalgrupp <strong>2011</strong><br />
Heltid Alla Kvinnor Män<br />
Administration<br />
Administratör 158 150 8<br />
Handläggare 196 131 65<br />
Ledningsarbete 251 190 61<br />
Läkarsekreterare 372 372 0<br />
Kultur, turism och fritidsarbete<br />
Bibliotekarie m.fl. 11 11 0<br />
Köks- och städarbete<br />
Köks- och måltidsarbete 52 39 13<br />
Städ, tvätt m.fl. 124 114 10<br />
Rehabilitering och förebyggande arbete<br />
Arbetsterapeut 68 67 1<br />
Dietist 8 8 0<br />
Logoped 20 20 0<br />
Rehab o förebygg, övriga 42 34 8<br />
Sjukgymnast 123 104 19<br />
Skol- och barnomsorgsarbete<br />
Fritidspedagog m.fl. 9 9 0<br />
Socialt och kurativt arbete<br />
Kurativt arbete 92 85 7<br />
Socialt arbete 3 3 0<br />
Tandvård<br />
Tandhygienist 104 102 2<br />
Tandläkare 105 53 52<br />
Tandsköterska 163 163 0<br />
Tandvård, övriga 22 15 7<br />
Teknikarbete<br />
Hantverkare m.fl. 85 13 72<br />
Ingenjörer m.fl. 90 31 59<br />
Tekniker 83 6 77<br />
Vård och omsorgsarbete<br />
Laboratoriepersonal m.fl. 269 250 19<br />
Läkare 602 264 338<br />
Psykolog m.fl. 61 49 12<br />
Sjuksköterska/barnmorska 1 715 1 529 187<br />
Undersköterska m.fl. 793 675 118<br />
41
Antal tillsvidareanställda med deltidsanställning<br />
per arbetsområde och personalgrupp <strong>2011</strong><br />
Deltid Alla Kvinnor Män<br />
Administration<br />
Administratör 38 34 4<br />
Handläggare 19 16 3<br />
Ledningsarbete 9 6 3<br />
Läkarsekreterare 64 64 0<br />
Kultur, turism och fritidsarbete<br />
Bibliotekarie m.fl. 2 2 0<br />
Köks- och städarbete<br />
Köks- och måltidsarbete 6 6 0<br />
Städ, tvätt m.fl. 49 49 0<br />
Rehabilitering och förebyggande arbete<br />
Arbetsterapeut 5 5 0<br />
Dietist 2 2 0<br />
Logoped 1 1 0<br />
Rehab o förebygg, övriga 14 12 2<br />
Sjukgymnast 11 11 0<br />
Skol- och barnomsorgsarbete<br />
Fritidspedagog m.fl. 4 4 0<br />
Socialt och kurativt arbete<br />
Kurativt arbete 14 13 1<br />
Socialt arbete 1 0 1<br />
Tandvård<br />
Tandhygienist 23 23 0<br />
Tandläkare 14 8 6<br />
Tandsköterska 52 52 0<br />
Tandvård, övriga 0 0 0<br />
Teknikarbete<br />
Hantverkare m.fl. 4 0 4<br />
Ingenjörer m.fl. 5 2 3<br />
Tekniker 0 0 0<br />
Vård och omsorgsarbete<br />
Laboratoriepersonal m.fl. 27 26 1<br />
Läkare 54 30 24<br />
Psykolog m.fl. 4 4 0<br />
Sjuksköterska/barnmorska 266 259 7<br />
Undersköterska m.fl. 235 228 7<br />
42
Sysselsättningsgrad<br />
Beräkningen av genomsnittlig sysselsättningsgrad erhålls genom att<br />
alla tillsvidareanställdas sysselsättningsgrad divideras med antalet anställda<br />
vid mättillfället. I beräkningsunderlaget ingår inte de som ansökt<br />
om nedsättning av sin grundtjänst, detta innebär att den faktiska<br />
sysselsättningsgraden är något lägre än den som redovisas här.<br />
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda<br />
medarbetare är 96,2, procent för år <strong>2011</strong>. För kvinnor är den 95,1<br />
procent och för män 97,7 procent.<br />
Under de senaste tio åren har den genomsnittliga sysselsättningsgraden<br />
ökat med nästan fem procent.<br />
Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent för tillsvidareanställda<br />
medarbetare<br />
År Sysselsättningsgrad<br />
1974 76,5 %<br />
1980 73,0 %<br />
1990 79,8 %<br />
2001 91,7 %<br />
2007 94,7 %<br />
2008 95,2 %<br />
2009 94,6 %<br />
2010 95,7 %<br />
<strong>2011</strong> 96,2 %<br />
I nedanstående tabell visas antal tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställning<br />
samt sysselsättningsgraden för deltidsanställda. <strong>Medarbetare</strong><br />
med en deltidsanställning inom landstinget har en genomsnittligsysselsättningsgrad<br />
på 70 procent.<br />
Antal tillsvidareanställda hel- och deltid per sysselsättningsgrad<br />
Heltid<br />
43<br />
Alla Kvinnor Män<br />
100 % 5 626 4 490 1 136<br />
Deltid<br />
75 % - 99 % 583 559 24<br />
50 % - 74 % 313 274 39<br />
Mindre än 50 % 42 36 6
Närvarotid och frånvarotid och årsarbetare<br />
Närvarotid och frånvarotid<br />
I personalsystemen utvärderas registrerad närvarotid och frånvarotid,<br />
det vill säga all den tid som regleras av aktuellt schema eller den tid<br />
som rapporterats via landstigets flextidsystem (PAW). Detta gäller<br />
samtliga närvaro- och frånvaroorsaker.<br />
Fördelning mellan närvarotid och frånvarotid <strong>2011</strong><br />
Närvarotid<br />
74 %<br />
Frånvarotid<br />
26%<br />
Vid jämförelse med de tre senaste åren är förhållandet mellan<br />
andelen närvarotid och frånvarotid oförändrad.<br />
44
Fördelning av andelen timmar per närvaro- och frånvaroorsak <strong>2011</strong><br />
Antalet timavlönade har ökat med en procent jämfört med<br />
föregående år.<br />
45
Timmar för närvarotid och frånvarotid<br />
I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar för<br />
tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade samt registrerad<br />
tid för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap.<br />
Närvaro i timmar 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Tillsvidare- och visstidsanställda 9 720 029 9 699 830 9 709 225<br />
Timavlönade 445 441 485 455 534 969<br />
Arbete under jour/ber läkare 138 737 137 308 136 003<br />
Arbete under jour/ber övriga 15 184 15 220 16 786<br />
Fyllnadstid 44 738 49 478 49 105<br />
Kökortning 9 358 16 142 10 206<br />
Övertid 67 624 75 244 96 279<br />
Hela LiV 10 441 112 10 478 232 10 552 573<br />
I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar fördelat per<br />
frånvaroorsak<br />
Frånvaro i Timmar 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Semester 1 374 238 1 387 840 1 381 030<br />
Föräldraledigheter 569 471 601 581 638 724<br />
Sjukfrånvaro/Tidsb.sjukersättning 574 080 541 641 580 603<br />
Övriga ledigheter med lön<br />
-därav kompetensutveckling och<br />
406 412 467 548 440 153<br />
studier med lön<br />
171 157 229 356 238 936<br />
Övriga ledigheter utan lön 694 046 705 977 656 356<br />
Hela LiV 3 618 247 3 704 587 3 696 866<br />
46
<strong>2011</strong><br />
2010<br />
2009<br />
Årsarbetare<br />
Ett nyckeltal som ofta används för att beskriva ett företags eller organisations<br />
produktion eller personalresurs är antal årsarbetare. Nyckeltalet<br />
årsarbetare erhålls genom att beräkna summan av timmar för<br />
närvarotid På motsvarade sätt kan timmar för frånvarotid användas<br />
för att beskriva årsarbete för icke arbetad tid.<br />
Antalet årsarbetare kan beräknas med två olika mått. Val av mått beror<br />
på vad antalet årsarbetare avser att mäta. Nedan följer en beskrivning<br />
av två olika mått som kan användas vid beräkning av antal årsarbeten.<br />
Summan av all registrerad närvarotid (arbetad tid, fyllnads-<br />
och övertid samt arbetad tid under jour och beredskap) per<br />
år dividerat med måttet 1 760 (146,66 tim/mån). Måttet<br />
1760 används för att mäta den arbetade tiden, t ex i samband<br />
med produktionsuppföljningar såsom Nysam- och i landstingets<br />
tertialuppföljningar.<br />
Summan av all registrerad närvarotid samt avlönad frånvarotid<br />
(exempelvis semester) per år dividerat med måttet<br />
1 980 (165 tim/mån).<br />
I <strong>Medarbetare</strong> <strong>2011</strong> används endast måttet 1 760 vid beräkning av antalet<br />
årsarbetare.<br />
Årsarbetare för närvaro- och frånvaro<br />
Andelen årsarbetare ökade under <strong>2011</strong> jämfört med föregående år<br />
med cirka 40 årsarbetare. Arbetade timmar för timavlönade och timmar<br />
för övertid står för största delen av ökningen<br />
Årsarbeten 5 996<br />
Årsarbeten 5 954<br />
Årsarbeten 5 932<br />
5 800 5 900 6 000<br />
47
I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar omvandlat<br />
i antal årsarbetare för tillsvidare- och visstidsanställda samt<br />
timavlönade. Registrerade timmar för övertid och fyllnadstid samt arbetad<br />
tid för jour och beredskap ingår i tabellen<br />
Närvaro beräknat i årsarbeten 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Tillsvidare- och visstidsanställda 5 523 5 511 5 517<br />
Timavlönade 253 276 304<br />
Arbete under jour/ber läkare 79 78 77<br />
Arbete under jour/ber övriga 9 9 10<br />
Fyllnadstid 25 28 28<br />
Kökortning 64 9 6<br />
Övertid 38 43 55<br />
Hela LiV 5 932 5 954 5 996<br />
Andel årsarbetare per division de tre senaste åren<br />
(beräknat på antalet arbetade timmar)<br />
Närvarotid beräknat i årsarbeten<br />
Division 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Medicin 844 865 898<br />
Psykiatri 578 575 583<br />
Opererande specialiteter 672 688 700<br />
Diagnostik 487 487 486<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab 243 242 252<br />
Länsspecialitet 568 567 572<br />
Allmänmedicin 655 644 634<br />
Sjukhuset i Torsby 293 292 295<br />
Sjukhuset i Arvika 295 299 297<br />
Folktandvården 415 420 418<br />
Hälso- o sjukvårdsgemensamt 18 17 75<br />
IT 73 74 79<br />
Landstingsservice 392 389 388<br />
Landstingsfastigheter 74 74 77<br />
Landstingshälsan 17 18 18<br />
Landstingsgemensamt 29 25 10<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 276 280 216<br />
Hela LiV 5 932 5 954 5 996<br />
48
I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar<br />
omvandlat till årsarbetare fördelat per frånvaroorsak.<br />
Frånvaro beräknat årsarbeten<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Semester 781 789 785<br />
Föräldraledigheter<br />
Sjukfrånvaro/Tidsbegränsad<br />
324 342 363<br />
sjukersättning 326 308 330<br />
Övriga ledigheter med lön<br />
231 266 250<br />
--därav kompetensutveckling och studier med lön<br />
97 130 136<br />
Övriga ledigheter utan lön 394 401 373<br />
Hela LiV 2 056 2 105 2 100<br />
Andel årsarbetare per division de tre senaste åren<br />
(beräknat på antalet frånvarotimmar)<br />
Frånvarotid beräknat i årsarbeten<br />
Division 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Medicin 305 324 329<br />
Psykiatri 167 172 177<br />
Opererande specialiteter 264 270 282<br />
Diagnostik 173 170 174<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab 100 106 105<br />
Länsspecialiteter 228 229 227<br />
Allmänmedicin 218 219 224<br />
Sjukhuset i Torsby 106 106 103<br />
Sjukhuset i Arvika 110 120 115<br />
Folktandvården 136 148 138<br />
Hälso- o sjukvårdsgemensamt 15 11 20<br />
IT 18 17 22<br />
Landstingsservice 99 102 103<br />
Landstingsfastigheter 14 13 15<br />
Landstingshälsan 6 5 4<br />
Landstingsgemensamt 8 8 2<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 86 84 61<br />
Hela LiV 2 056 2 105 2 100<br />
49
Antal årsarbeten per personalgrupp åren 2009 – <strong>2011</strong><br />
Personalgrupp 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Administratör 201 199 182<br />
Arbetsterapeut 61 62 63<br />
Bibliotekarie m.fl. 11 11 11<br />
Dietist 8 9 11<br />
Fritidspedagog m.fl. 12 12 12<br />
Handläggare 187 193 200<br />
Hantverkare m.fl. 92 91 80<br />
Ingenjörer m.fl. 82 82 84<br />
Kurativt arbete 93 99 94<br />
Köks- och måltidsarbete 74 70 52<br />
Laboratoriepersonal m.fl. 260 259 249<br />
Ledningsarbete 237 244 246<br />
Logoped 17 16 19<br />
Läkare 626 650 647<br />
Läkarsekreterare 387 387 390<br />
Psykolog m.fl. 70 69 69<br />
Rehab o förebygg, övriga 49 48 46<br />
Sjukgymnast 116 119 114<br />
Sjuksköt/barnmorskor 1 680 1 696 1 660<br />
Socialt arbete 4 4 4<br />
Städ, tvätt m.fl. 180 178 146<br />
Tandhygienist 92 93 99<br />
Tandläkare 100 101 96<br />
Tandsköterska 178 178 174<br />
Tandvård, övriga 22 21 20<br />
Tekniker 81 84 83<br />
Undersköterska m.fl. 1 014 978 841<br />
50
Arbetsmiljö och hälsa<br />
Insatser inom området Arbetsmiljö och hälsa är inriktade mot aktiviteter<br />
som bidrar till att uppfylla det övergripande målet i Landstingsplanen<br />
om ansvarstagande och arbetsglädje.<br />
Arbetsmiljö- och hälsoarbetet kommer att kontinuerligt förflyttas mot<br />
att i allt högre grad inriktas mot hälsofrämjande insatser i ett salutogent<br />
perspektiv, med ett fortsatt säkrat systematiskt arbetsmiljöarbete,<br />
illustrerat i bilden nedan.<br />
Aktiviteter enligt den Personalpolitiska plattformen (PPP) åren 2009-<br />
2012 är bland annat att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser och att<br />
genomföra medarbetarenkät.<br />
Viktiga händelser inom Arbetsmiljö och hälsa har varit starten av tolv<br />
projekt med hälsofrämjande arbetsplatser som berör sex divisioner<br />
och 1400 medarbetare, en ny medarbetarenkät till samtliga medarbetare,<br />
pilotgenomförande av en medarbetarutbildning och ett nytt samverkansavtal.<br />
<strong>Medarbetare</strong>nkät<br />
<strong>Medarbetare</strong>nkätens resultat ger en bild av hur medarbetarnas upplevelser<br />
av arbetsmiljö, delaktighet och ansvarstagande utvecklas i förhållande<br />
till landstingets vision om att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.<br />
<strong>Medarbetare</strong>nkät <strong>2011</strong> genomfördes med i stort sett<br />
samma upplägg som 2009, även detta år med försäkringsbolaget AFA<br />
som enkätleverantör av AHA-enkäten. Upplägget möjliggör jämförelser<br />
med 2009 års resultat.<br />
Målet att landstinget uppnår resultat i medarbetarenkäten som överstiger<br />
referensvärdena för de fyra nyckelfaktorerna är uppnått. De fyra<br />
nyckelfaktorerna är ledarskap, organisationsklimat, engagemang och<br />
allmänt hälsotillstånd.<br />
Resultaten tyder på fortsatt ökad andel medarbetare med livsstilsrisker<br />
pga. för lite motion, övervikt, stressrelaterade faktorer och sjuknärvaro.<br />
Andel med upplevelser av spänt arbete ökar också från 32,9<br />
till 35,7 %. Riskbruksbeteende vad gäller alkohol ligger på oförändrad<br />
nivå även om det understiger referensvärdet.<br />
51
Glädjande resultat är det ökande intresset för kompetensökning och<br />
kunskapsspridning som är en sådan viktig framgångsfaktor i den kunskapsorganisation<br />
som landstinget utgör.<br />
Genomgående finns klara könsskillnader i upplevelserna av arbetsmiljö<br />
och hälsa.<br />
Hälsofrämjande arbetsplatser<br />
Ett delmål i inriktningen mot hälsofrämjande arbetsplatser är medlemskap<br />
i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer<br />
(HFS). En viktig del i samarbetsprojektet mellan personalstaben<br />
och Landstingshälsan med hälsofrämjande arbetsplatser<br />
är etablerandet av de tolv projekt som startade under året. Inom projektet<br />
med planerad, strukturerad fysisk aktivitet på arbetstid som genomförs<br />
inom division HHR har Arbets- och miljömedicin i Örebro<br />
anlitats som extern samarbetspartner.<br />
Projekten är en del i de underlag som krävs för ansökan om medlemskapet.<br />
Enligt preliminärt besked förväntas inskickad ansökan om<br />
medlemskap antas vid möte i början av 2012. <strong>Landstinget</strong> skulle<br />
därmed erhålla medlemskap from 2012.<br />
De utsedda hälsoinspiratörerna, under <strong>2011</strong> totalt 29 personer, genomför<br />
i samverkan med respektive chef arbetsplatsanknutna hälsofrämjande<br />
aktiviteter av olika slag som t ex hälsofrukost, morgongympa,<br />
lunchpromenader, afterwork, biobesök mm. Hälsoinspiratörerna<br />
märker också en ökad medvetenhet om det hälsofrämjande perspektivet<br />
bland medarbetare i allmänhet. Chefer och hälsoinspiratörer<br />
erbjuds som stöd ett antal nätverksträffar under året för kompetensutveckling<br />
och erfarenhetsutbyte. Via Landstingshälsan genomförs<br />
större föreläsningar inom angelägna områden som stresshantering,<br />
avspänning, kost mm.<br />
Baslinjemätningar i ett utvärderingsperspektiv genomfördes med enkäten<br />
KASAM 13 under våren, uppföljning planeras ske under senare<br />
delen av 2012.<br />
Vissa delar av resultaten i medarbetarenkät <strong>2011</strong> kommer också att<br />
användas i utvärderingssyfte av det hälsofrämjande perspektivet.<br />
En utbildning med syfte att stödja utvecklingen mot morgondagens<br />
medarbetarskap, som är en viktig del i det hälsofrämjande perspektivet<br />
genomfördes som pilot hösten <strong>2011</strong>. Detta blir ett ordinarie inslag<br />
i landstingets utbud av utbildningar från och med 2012.<br />
52
Arbetsskador och tillbud<br />
På uppdrag av centrala skyddskommittén startades en utredning med<br />
syfte att fördjupa kunskapen om inrapporterade arbetsskador och tillbud<br />
och även föreslå åtgärder för att förebygga och förhindra dem.<br />
Under namnet Engelbrektsutredningen bildadades en partssammansatt<br />
arbetsgrupp tillsammans med företagsläkaren. Landstingssamrådet<br />
tog del av delrapport under hösten, slutrapport kommer att läggas<br />
fram under våren 2012.<br />
Engelbrektutredningen fokuserar på stick- och skärskador, halka/fall<br />
och snubbelskador samt Våld och hot om våld eftersom de utgör 60<br />
% av samtliga rapporterade arbetsskador. Halkskador är näst efter<br />
stickskador den vanligaste rapporterade skadan, den orsakar även<br />
flest sjukfrånvarodagar.<br />
Antal rapporterade arbetsskador sjönk till 283 efter en ökning mellan<br />
åren 2009-2010. I förhållande till antal medarbetare har division psykiatri<br />
flest rapporterade arbetsskador, därnäst kommer division medicin.<br />
Inga skillnader föreligger ur ett könsperspektiv.<br />
Sett över perioden 2006-<strong>2011</strong> har halka/fall/snubbelskador och våld<br />
och hot nära nog fördubblats. Stick- och skär skador ligger oförändrat<br />
mellan 2010-<strong>2011</strong>, samtidigt föreligger ett mörkertal då många stickskador<br />
felaktigt rapporteras som tillbud eller eventuellt inte rapporteras<br />
över huvud taget. En tidigare utredning har föreslagit åtgärder för<br />
att landstinget ska kunna leva upp till EU-direktivet 2010/32 om förebyggande<br />
av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården.<br />
Antalet rapporterade tillbud har sedan tre år tillbaka överstigit antal<br />
rapporterade arbetsskador något, dock ligger förhållandet på ungefär<br />
1:1 gentemot 5:1 som är eftersträvansvärt. Stickskador är vanligast<br />
bland tillbudsrapporteringarna trots att de alltid bör rapporteras som<br />
arbetsskada.<br />
53
Rapporterade orsaker till arbetsskada fördelat på kön<br />
Alla Kvinnor Män<br />
Stick och skärskador 88 75 13<br />
Halka/Fall 75 59 16<br />
Våld/Hot 48 38 10<br />
Belastningsskada 29 20 9<br />
Färdolyckor 37 27 10<br />
Rapporterade arbetsskador och tillbud åren 2009 - <strong>2011</strong><br />
54
Division<br />
Friskvård<br />
Varje medarbetare i landstinget har 1000 kronor att använda till motion<br />
och annan friskvård. Pengarna är personliga och kan således inte<br />
delas upp så att man avstår en del till t ex avdelningsgemensamma<br />
aktiviteter. Friskvårdaktiviteten ska alltid ske utanför ordinarie arbetstid.<br />
Inom landstinget finns lokaler som ger möjlighet till träning<br />
för medarbetarna. Under <strong>2011</strong> har drygt 2600 medarbetare fått ersättning<br />
för friskvårdsaktiviteter till en summa motsvarande ca 2,4 miljoner<br />
kronor. Detta är en minskning jämfört med <strong>2011</strong>. Detta kan<br />
delvis förklaras av att division HHR under <strong>2011</strong> genomförde projektet<br />
fysisk aktivitet på arbetstid, inom ramen för hälsfrämjande projekt.<br />
Det innebar att friskvårdsersättningen var utbytt till en timmes<br />
fysisk aktivitet under arbetstid per vecka. Projektet utvärderas under<br />
våren 2012. Information om vilka regler som gäller för friskvårdsaktivitet<br />
finns på landstingets intranät.<br />
Utbetald ersättning för friskvårdsaktivitet samt andelen medarbetare per division<br />
som nyttjade denna friskvårdsersättning<br />
*Torsby Sjukhuset har ett särskilt avtal och därmed en annan konstruktion<br />
och division HHR har genomfört ett hälsofrämjande projekt därav den låga<br />
ersättningen på individnivå.<br />
55<br />
Utbetalt<br />
Kronor<br />
Andelen anställda<br />
som<br />
erhållit<br />
friskvårds-<br />
ersättningen<br />
Medicin 343 553 37 %<br />
Psykiatri 197 416 35 %<br />
Opererande specialiteter 286 848 39 %<br />
Diagnostik 231 248 49 %<br />
Hälsa, Habilitering, Rehab* 20 033 10 %<br />
Länsspecialiteter 240 508 40 %<br />
Allmänmedicin 235 951 36 %<br />
Sjukhuset i Torsby* 44 348 30 %<br />
Sjukhuset i Arvika 124 439 39 %<br />
Hälso- o sjukvårdsgemensamt 29 314 45 %<br />
IT 32 449 46 %<br />
Landstingsservice 86 445 28 %<br />
Landstingsfastigheter 20 592 33 %<br />
Folktandvården 201 854 45 %<br />
Landstingshälsan 10 354 57 %<br />
Landstingsgemensamt 1 500 63 %<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 114 510 62 %
Sjukfrånvaro<br />
Enligt lagen om kommunal redovisning är samtliga arbetsgivare<br />
skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron som<br />
ska redovisas beräknas utifrån registrerade sjukfrånvarotimmar i förhållande<br />
till ordinarie arbetstid. För beräkning av sjukfrånvaro används<br />
den modell som Sveriges Kommuner och Landsting anvisat.<br />
Modellen utgår från lagstiftning om hur sjukfrånvaro ska redovisas i<br />
årsrapporter.<br />
I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro ingår dessutom<br />
frånvaro för anställda som har tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning<br />
eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan.<br />
I den obligatoriska redovisningen ingår det 7 nyckeltal.<br />
Nyckeltal enligt obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro<br />
Sjukfrånvaro enligt modell för obligatorisk<br />
redovisning<br />
Sjukfrånvaro inom landstinget de tre senaste åren<br />
Enligt landstingsplanen är det långsiktiga målet att reducera den totala<br />
sjukfrånvaron till 5 procent inom landstinget. Målet om 5 procent<br />
sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009 och sjukfrånvaron i landstinget<br />
<strong>2011</strong> är 4,4 procent. Under åren 2008-2010 har sjukfrånvaron minskat<br />
men sjukfrånvaron för <strong>2011</strong> visar på en marginell ökning. Det<br />
gäller framförallt den längre sjukfrånvaroperioden.<br />
56<br />
<strong>2011</strong> 2010 2009<br />
Total sjukfrånvarotid 4,40 % 4,10 % 4,40 %<br />
Kvinnor 4,80 % 4,50 % 4,80 %<br />
Män 2,80 % 2,60 % 2,80 %<br />
Ålder 29 år eller yngre 3,00 % 2,70 % 2,70 %<br />
Ålder 30-49 år 4,00 % 3,90 % 3,90 %<br />
Ålder 50 år eller äldre 4,90 % 4,60 % 4,90 %<br />
Sjukperiod 60 dagar eller mer 35,30 % 34,70 % 43,90 %
Sjukfrånvaro i procent enligt modell för obligatorisk sjukfrånvaro<br />
redovisning åren 2009-<strong>2011</strong>.<br />
Sjukfrånvaron redovisad för olika sjukperioder åren 2009-<strong>2011</strong><br />
57
Sjukfrånvaro i procent per division inom Hälso- och sjukvården<br />
2010-<strong>2011</strong><br />
Sjukfrånvaro i procent för staberna inom verksamhets- och ledningsstöd<br />
2010-<strong>2011</strong><br />
58
Sjukfrånvaro i procent per åldersgrupper och kön<br />
Åldersgrupper<br />
Sjukfrånvaro i procent per personalgrupp och kön<br />
59<br />
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro<br />
Alla Kvinnor Män<br />
19 år eller yngre 0,70 % 0,9 % 0 %<br />
20-29 år 3 % 3,40 % 1,80 %<br />
30-39 år 3,80 % 4,20 % 2,30 %<br />
40-49 år 4,20 % 4,60 % 2,70 %<br />
50-59 år 4,70 % 5 % 2,80 %<br />
60 år och äldre 5,40 % 5,80 % 3,70 %<br />
Personalgrupp<br />
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro<br />
Alla Kvinnor Män<br />
Administratör 3% 3% 1%<br />
Arbetsterapeut 4% 4% 0%<br />
Bibliotekarie m.fl. 8% 8% 0%<br />
Dietist 5% 5% 0%<br />
Fritidspedagog m.fl. 3% 3% 0%<br />
Handläggare 2% 3% 2%<br />
Hantverkare m.fl. 5% 6% 5%<br />
Ingenjörer m.fl. 3% 5% 2%<br />
Kurativt arbete 4% 4% 1%<br />
Köks- och måltidsarbete 5% 6% 3%<br />
Laboratoriepersonal m.fl. 6% 6% 3%<br />
Ledningsarbete 2% 2% 2%<br />
Logoped 2% 2% 0%<br />
Läkare 3% 4% 2%<br />
Läkarsekreterare 5% 5% 0%<br />
Psykolog m.fl. 5% 6% 1%<br />
Rehab o förebygg, övriga 5% 6% 1%<br />
Sjukgymnast 4% 4% 2%<br />
Sjuksköterska/barnmorska 5% 5% 3%<br />
Socialt arbete 6% 7% 1%<br />
Städ, tvätt m.fl. 9% 9% 5%<br />
Tandhygienist 4% 4% 2%<br />
Tandläkare 3% 4% 2%<br />
Tandsköterska 4% 4% 0%<br />
Tandvård, övriga 6% 5% 9%<br />
Tekniker 3% 4% 3%<br />
Undersköterska m.fl. 6% 6% 4%
Sjukfrånvaro i dagar<br />
Antalet anställda varierar över året, uppgifterna i nedanstående tabell<br />
visar ett snittvärde för antalet anställda för respektive år. Vid beräkning<br />
av sjukfrånvarodagar har ingen hänsyn tagits till om sjukfrånvaron<br />
omfattar hel- eller halvdag. Således ingår all registrerad sjukfrånvaro<br />
utan beaktande till omfattning, dvs. oavsett hur många timmar<br />
man varit sjukfrånvarande så räknas det som en dag.<br />
Sjukfrånvaro i kalenderdagar<br />
Genomsnittligt antal an-<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
ställda<br />
Genomsnittligt antal sjuk-<br />
7 203 7 139 7 109<br />
frånvarodagar 15,9 14,5 17,1<br />
Rehabilitering<br />
<strong>Landstinget</strong> har sedan 2009 en överenskommelse med Försäkringskassan<br />
om samarbete i sjukförsäkringsärenden. Syftet med överenskommelsen<br />
är att säkerställa, tydliggöra och effektivisera samarbetet<br />
och informationen mellan landstinget och Försäkringskassan. Målet<br />
med överenskommelsen är att skapa effektiva och korta handläggningstider<br />
för att förkorta sjukperioderna och minska den totala sjukfrånvaron.<br />
Enligt landstingets riktlinjer ska en rehabiliteringsplan för återgång i<br />
arbetet göras vid längre sjukfrånvaro samt vid upprepad korttidsfrånvaro<br />
(fler än 5 tillfällen under en 12 månadsperiod).<br />
Under <strong>2011</strong> märks en ökning av den psykiska ohälsan. De längre<br />
sjukskrivningsperioderna har ökat, det gäller framförallt dag 15 –<br />
180.<br />
Rehabiliteringsarbetet finns beskrivet i en detaljerad processkarta enligt<br />
nedan. Kartan finns på landstingets intranät och visar på ett tydligt<br />
sätt vad som sker inom varje steg och vilket styrande dokumentation<br />
som finns kopplad till respektive steg.<br />
60
Löner<br />
Lönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik.<br />
Lönepolitiken ska bidra till en ständig utveckling och förbättring av<br />
verksamheten samt vara ett medel för att nå verksamhetsmålen.<br />
Lanstingets lönepolitik och lönebildning ska bidra till att <strong>Landstinget</strong><br />
kan rekrytera och behålla rätt kompetens.<br />
Löneöversyn för <strong>2011</strong> pågick under hela året. Det fanns giltiga avtal<br />
med samtliga förbund förutom Vårdförbundet och LSR. När det nya<br />
avtalet var färdigt förhandlades Vårdförbundet och LSR under hösten.<br />
Läkarna, Tandläkarna samt SRAT inom Folktandvården förhandlades<br />
inte under <strong>2011</strong> eftersom de förhandlat ”tvåårsavtal” 2010.<br />
Prioritering för årets löneöversyn var en ökad lönespridning för samtliga<br />
grupper. I alla avtalsområde lades fokus på att differentiera lönerna<br />
så att ett gott arbetsresultat ska kunna ge en bra utveckling av<br />
lönen. Erfarenheterna från 2010 låg till grund för prioriteringarna.<br />
Flertalet utbildningssatsningar har gjort under året för chefer i både<br />
process och våra olika samtal.<br />
Arbetsgivaren har under flertalet år gjort en satsning på specialistutbildade<br />
sjuksköterskor vilket medfört att en specialistutbildad sjuksköterskas<br />
medianlön ligger 3 800 kr högre än en grundutbildad sjuksköterska,<br />
vilket är en ökning från 2010.<br />
Inom yrkesgruppen Administratör vård (Vårdadministratör) gjordes<br />
en prioritering för att differentiera lönerna och uppmärksamma den<br />
kompetensutvecklingsinsats samt förändring i arbetsuppgifterna som<br />
gjorts för yrkesgruppen.<br />
Bilaga: Lönestatistik finns sist i dokumentet<br />
61
Personalkostnader<br />
Lönekostnader<br />
Av de totala personalkostnaderna var cirka 3 miljarder lönekostnader<br />
inklusive arbetsgivareavgift enligt lag.<br />
Antalet årsarbetare fortsätter att öka och det i sig leder till ökade kostnader.<br />
Likaså gäller det andelen övertid och timavlönade. Personalkostnadsökningen<br />
kan även kopplas till löneöversynen <strong>2011</strong>. Från 1<br />
april ökades också ersättningarna för arbete på obekväm arbetstid med<br />
drygt 3,5 -3,7 %<br />
Semesterkostnaderna fortsätter att öka, dels som en direkt funktion av<br />
lönekostnaden, dels i takt med stigande ålderssammansättning och<br />
dels som en följd av att skillnaden mellan intjänad och uttagen semester<br />
fortsätter att öka och att den sparade andelen ökar över längre tid<br />
Sjuklönekostnaderna har ökat, troliga orsaker kan vara att den av arbetsgivaren<br />
ersatta sjuklöneperioden har ökat och att arbetsgivaren<br />
också kompenserar en ökad andel medarbetare som har rätt till mellanskillnadsersättning.<br />
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgift enligt lag i miljoner kronor under<br />
de senaste fem åren<br />
År Miljoner kronor<br />
2007 2 746<br />
2008 2 885<br />
2009 3 068<br />
2010 3 120<br />
<strong>2011</strong> 3 207<br />
62
Sjuklönekostnader<br />
<strong>Landstinget</strong> betalar sjuklön perioden 2 - 14 dagar, arbetstagare erhåller<br />
därefter sjuklön med 10 procent av lönebortfallet vid ledighet på<br />
grund av sjukdom under perioden 15-90 dagar. Dessutom betalar arbetsgivaren<br />
mellanskillnadsersättning vid sjukdom för lön som överstiger<br />
prisbasbelopp (42 800 kr). Det innebär att medarbetare som har<br />
en lön överstigande 26 750 kr per månad erhåller denna mellanskillnadsersättning.<br />
Sjuklönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter enligt lag<br />
åren 2007-<strong>2011</strong><br />
År Miljoner kronor<br />
2007 34,8<br />
2008 34,8<br />
2009 38,3<br />
2010 39,5<br />
<strong>2011</strong> 47,1<br />
Kostnad för övertid och fyllnadstid<br />
Den del av lönekostnaden som är ersättning för övertid och fyllnadstid,<br />
inklusive arbetsgivaravgifter enligt lag, uppgick år <strong>2011</strong> till sammanlagt<br />
till 49,9 miljoner kronor. Vid jämförelse med föregående år<br />
har kostnaderna för övertid och fyllnadstid ökat, det är framförallt<br />
kostnaden för övertid som har ökat.<br />
Kostnader för övertid och fyllnadstid inklusive arbetsgivaravgifter<br />
enligt lag de senaste fem åren<br />
År Miljoner kronor<br />
2007 33,6<br />
2008 38,7<br />
2009 39,4<br />
2010 40,5<br />
<strong>2011</strong> 49,9<br />
63
Pensionskostnader<br />
Nedanstående tabell innefattar pensionskostnader samt kostnader för<br />
landstingets pensionsåtagande.<br />
Pensionskostnader inklusive kostnader för avtalspensioneringar 2007–<strong>2011</strong><br />
År Miljoner kronor<br />
2007 358<br />
2008 379<br />
2009 457<br />
2010 467<br />
<strong>2011</strong> 481<br />
Lönekostnader per division<br />
Lönekostnader per division för <strong>2011</strong>. Kostnaderna redovisas exklusive<br />
arbetsgivaravgift enligt lag, avtalsförsäkring och pensionskostnad<br />
Division<br />
64<br />
Miljoner<br />
kronor<br />
Medicin 359<br />
Psykiatri 225<br />
Opererande specialiteter 312<br />
Diagnostik 195<br />
Hälsa. Habilitering Rehab 87<br />
Länsspecialiteter 253<br />
Allmänmedicin 295<br />
Sjukhuset Torsby 122<br />
Sjukhuset i Arvika 122<br />
Folktandvården 169<br />
Hälso- och sjukvårdsgemensamt 34<br />
IT 30<br />
Landstingsservice 111<br />
Landstingsfastigheter 29<br />
Landstingshälsan 8<br />
Landstingsgemensamt 10<br />
<strong>Landstinget</strong>s kansli 93
Kostnader bemanningsföretag<br />
Hyrläkarkostnaderna som inte ingår i personalkostnaderna utan som<br />
köpt tjänst fortsätter att öka.<br />
Köp av läkartjänster har varierat under åren. Kostnaden för <strong>2011</strong> är<br />
den högsta sedan mätningarna 2001, i jämförelse med 2010 har kostnaderna<br />
ökat med ca 30 miljoner.<br />
Köp av läkartjänster åren 2007 – <strong>2011</strong> i miljoner kronor<br />
Kostnader för köp av läkartjänster per division <strong>2011</strong><br />
Division Miljoner kronor<br />
Medicin 4,4<br />
Psykiatri 26,0<br />
Opererande specialiteter 3,5<br />
Diagnostik 6,8<br />
Allmänmedicin 38,4<br />
Sjukhuset i Torsby 1,1<br />
Sjukhuset i Arvika 5,5<br />
Länsspecialiteter 0,4<br />
Landstingshälsan 0,3<br />
Landstingsgemensamt 0,2<br />
65
Förklaringar och definitioner inom personalområdet<br />
Arbetsidentifikation (AID)<br />
AID ersätter fr.o.m. 2008-01-01 de nuvarande klassificeringssystemen<br />
Befattningssystem kommuner (BSK) och Befattningsklassificering för<br />
landsting. AID används i den partgemensamma statistikinsamlingen<br />
fr.o.m. november 2008. AID utgörs av fem komponenter som tillsammans<br />
identifierar ”rimligt homogena” arbetsuppgifter, där etikettlistan<br />
utgör stommen. De fem komponenterna är etikett, ansvar, avtal,<br />
arbetstid och specialitet.<br />
Chefs-, annat<br />
Chefs-, annat<br />
ledningsledningsoch<br />
funktions-/<br />
och funktions-/<br />
ämnesansvar<br />
ämnesansvar<br />
Etikett<br />
BEA, PAN<br />
BEA, PAN<br />
samt arvoderad<br />
samt arvoderad<br />
tjänstgöring i<br />
tjänstgöring i<br />
kombination<br />
kombination<br />
med statlig<br />
med statlig<br />
tjänst<br />
tjänst<br />
Etikett<br />
Etikett<br />
AID AID<br />
67<br />
Arbetstidens<br />
Arbetstidens<br />
förläggning<br />
förläggning<br />
för vissa<br />
för vissa<br />
anställda<br />
anställda<br />
Specialitet<br />
Specialitet<br />
inom vilken<br />
inom vilken<br />
läkare är<br />
läkare är<br />
verksam/fullgör<br />
verksam/fullgör<br />
specialiseringsspecialiseringstjänstgöringtjänstgöring<br />
Varje etikett beskriver ett arbetsområde och är grupperade i följande<br />
huvudområden:<br />
10 _ _ _ _ Ledningsarbete<br />
15 _ _ _ _ Handläggar- och administratörsarbete<br />
20 _ _ _ _ Vård- och omsorgsarbete<br />
25 _ _ _ _ Tandvårdsarbete<br />
30 _ _ _ _ Rehabilitering och förebyggande arbete<br />
35 _ _ _ _ Socialt och kurativt arbete<br />
40 _ _ _ _ Skol- och barnomsorgsarbete<br />
45 _ _ _ _ Kultur-, turism- och fritidsarbete<br />
50 _ _ _ _ Teknikarbete<br />
52 _ _ _ _ Hantverkararbete<br />
55 _ _ _ _ Räddningstjänstarbete<br />
60 _ _ _ _ Köks- och måltidsarbete<br />
65 _ _ _ _ Städ, tvätt och renhållningsarbete
Inom landstingets interna personaluppföljning och dokumentet <strong>Medarbetare</strong><br />
kan AID redovisas i följande.<br />
1. Arbetsområde<br />
2. Personalgrupp<br />
3. Etikett<br />
Arbetsområde Personalgrupp Etikett<br />
Administration Handlägg/Administratör 6 siffror kod<br />
Administration Ledningsarbete<br />
Administration Läkarsekreterare<br />
Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl.<br />
Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut<br />
Rehabilitering och förebyggande arbete Dietist<br />
Rehabilitering och förebyggande arbete Logoped<br />
Rehabilitering och förebyggande arbete Rehab o förebygg, övriga<br />
Rehabilitering och förebyggande arbete Sjukgymnast<br />
Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl.<br />
Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete<br />
Socialt och kurativt arbete Socialt arbete<br />
Tandvård Tandhygienist<br />
Tandvård Tandläkare<br />
Tandvård Tandsköterska<br />
Tandvård Tandvård, övriga<br />
Teknikarbete Hantverkare m.fl.<br />
Teknikarbete Ingenjörer m.fl.<br />
Teknikarbete Köks- och måltidsarbete<br />
Teknikarbete Städ, tvätt m.fl.<br />
Teknikarbete Tekniker<br />
Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl.<br />
Vård och omsorgsarbete Läkare<br />
Vård och omsorgsarbete Psykolog m.fl.<br />
Vård och omsorgsarbete Sjuksköt/barnmorska<br />
Vård och omsorgsarbete Undersköterska m.fl.<br />
68
Anställda/<strong>Medarbetare</strong><br />
Antal anställda/medarbetare = antal individer. Uppgifter om antal anställda<br />
avser medarbetare som är tillsvidareanställda eller visstidsanställda<br />
med månadslön.<br />
Anställningar<br />
Med anställning avses alla månadsanställningar, det vill säga både heltids-<br />
och deltidsanställningar samt tillsvidare- och visstidsanställningar.<br />
En medarbetare kan ha en eller flera anställningar i landstinget. Detta<br />
innebär att redovisningen av antalet anställningar oftast högre än antalet<br />
personer/medarbetare. Om timanställda ingår anges det i texten.<br />
Anställningsformer<br />
Fyllnadstid<br />
Tillsvidareanställning<br />
Tidsbegränsat chefskap<br />
Visstidsanställning och en vilande tillsvidareanställning<br />
Visstidsanställning<br />
Timavlönade<br />
Arbetstid som vid deltidsanställning fullgjorts utöver ordinarie arbetstid,<br />
upp till arbetstidsmåttet för heltidsanställning.<br />
69
Lönestatistiska begrepp<br />
Medelvärdet/Medellön (eller genomsnittet) är summan av grundlön<br />
inklusive fasta lönetillägg omräknat till heltidslön i respektive grupp<br />
delat med antalet personer i gruppen.<br />
Kvartiler<br />
1:a eller undre kvartilen betyder att 25 % av löntagarna har en lön som<br />
är lägre än detta värde.<br />
3:e eller övre kvartilen betyder att 75 % av löntagarna har en lön som<br />
är lägre än detta värde.<br />
Median eller 2:a kvartilen betyder att 50 % av löntagarna har en lön<br />
som är lägre och 50 % har en lön som är högre än detta värde.<br />
Percentiler<br />
10:e percentilen innebär att 10 procent av individerna i gruppen har<br />
lägre lön än 10:e percentilen. 90:e percentilen innebär att 90 procent<br />
av individerna i gruppen har lägre lön än 90:e percentilen<br />
Ordinarie arbetstid<br />
Ordinarie arbetstid används som begrepp vid beräkning av sjukfrånvarokvoten<br />
(Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning) med detta menas de<br />
timmar utifrån den sysselsättningsgrad som den anställde har i aktuell<br />
befattning. Den schemalagda tiden för alla anställda inklusive timavlönade<br />
utgör grunden för beräkning av Ordinarie arbetstid.<br />
Sjukfrånvarokvot<br />
Sjukfrånvarotimmar i relation till ordinarie arbetstid i timmar och<br />
anges i procent.<br />
Med sjukfrånvaro avses tid under vilken den anställde uppbär sjuklön,<br />
sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning eller<br />
rehabiliteringsersättning.<br />
Sjuktimmar<br />
Sjukfrånvaron beräknas utifrån de antal timmar som anges aktuellt<br />
schemat. Här redovisas alltså exakt antal timmar som den anställde<br />
varit frånvarande. Till exempel skulle den anställde ha arbetat 8 timmar<br />
och blir sjuk efter halva dagen redovisas 4 timmar frånvaro. Här<br />
kan vi alltså urskilja frånvarons omfattning.<br />
70
Sysselsättningsgrad<br />
Anställningens omfattning uttryckt i procent av heltid, det vill säga<br />
förhållandet mellan schemalagda timmar och heltidsmåttet för en bestämd<br />
schemaperiod. Genomsnittlig sysselsättningsgrad är summan av<br />
sysselsättningsgraderna dividerat med antalet anställda.<br />
Timavlönad<br />
Som timavlönad räknas en person som arbetat vid ett eller flera tillfällen<br />
under aktuell månad. Den arbetade tiden kan variera från några<br />
timmar till tid motsvarande heltid.<br />
Årsarbeten<br />
Är ett nyckeltal som ofta används för att beskriva ett företags eller organisations<br />
produktion eller personalresurs är antal årsarbetare. Antalet<br />
årsarbetare kan erhållas genom att beräkna arbetad tid enligt följande<br />
mått:<br />
Övertid<br />
Summan av registrerad närvaro (arbetad tid, fyllnads- och<br />
övertid samt arbetad tid för jour och beredskap) per år dividerat<br />
med måttet 1 760.<br />
Summan av all registrerad närvarotid samt avlönad frånvarotid<br />
(exempelvis semester) per år dividerat med måttet 1 980.<br />
Arbete som utförs av heltidsanställd arbetstagare på tid som överstiger<br />
den ordinarie arbetstiden.<br />
71