Anekdoten: Maria Eleonora - en drottning förälskad i sorgen. KV1, 13
Anekdoten: Maria Eleonora - en drottning förälskad i sorgen. KV1, 13
Anekdoten: Maria Eleonora - en drottning förälskad i sorgen. KV1, 13
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
När kung<strong>en</strong> red in i strid<strong>en</strong> d<strong>en</strong> ödesdigra morgon<strong>en</strong><br />
i Lütz<strong>en</strong> några år s<strong>en</strong>are, blev han snabbt skottskadad i<br />
arm<strong>en</strong>. Han red sedan vilse i dimman, varvid han träffades<br />
av ytterligare ett skott och föll av häst<strong>en</strong>. Hans page Leubelfing<br />
försökte lyfta d<strong>en</strong> tunge kung<strong>en</strong> tillbaka i sadeln, m<strong>en</strong><br />
i samma ögonblick dök fi<strong>en</strong>tliga ryttare ur Wall<strong>en</strong>steins<br />
kavalleri upp och sköt kung<strong>en</strong> i huvudet. Nästa dag hittades<br />
Gustav II Adolfs plundrade lik under högar av fallna soldater.<br />
Kropp<strong>en</strong> var så vanställd att man g<strong>en</strong>ast beslöt att begrava<br />
hans inälvor i bykyrkan. Rest<strong>en</strong> av kropp<strong>en</strong> fördes till stad<strong>en</strong><br />
Weissfels, där d<strong>en</strong> hastigt blev balsamerad av apotekar<strong>en</strong>.<br />
Drottning <strong>Maria</strong> <strong>Eleonora</strong><br />
for så fort hon kunde till<br />
Weissfels, där hon förkrossad<br />
av sorg tog med sig kung<strong>en</strong>s<br />
hjärta i ett guldskrin hon<br />
sedan alltid bar med sig.<br />
Först sommar<strong>en</strong> 1633<br />
fördes kung<strong>en</strong>s lik från d<strong>en</strong> pommerska hamn<strong>en</strong> Wolgast med<br />
båt vidare till Nyköping. Gustav Adolfs far, Karl IX, hade tidigare<br />
fullbordat ombyggnad<strong>en</strong> av Nyköpingshus, som nu räknades<br />
som ett av norra Europas vackraste r<strong>en</strong>ässansslott. Här, i<br />
d<strong>en</strong> ståtliga så kallade Rikssal<strong>en</strong>, lades d<strong>en</strong> döde kung<strong>en</strong> på lit<br />
de parade. Mitt på golvet fanns <strong>en</strong> skulptur föreställande ett<br />
jätteträd, som avslutades med ett gr<strong>en</strong>verk i taket som utmärkte<br />
Karl IX:s släktträd. M<strong>en</strong> allt detta lät änke<strong>drottning</strong><strong>en</strong> riva för<br />
att drapera rummet i svart och ställa kistan i trädets ställe.<br />
Gustav II Adolfs otröstliga maka ville att liket skulle behållas<br />
ovan jord under hela h<strong>en</strong>nes livstid och försökte på alla sätt att<br />
förhala jordfästning<strong>en</strong>. Flera gånger om dag<strong>en</strong> gick hon till sin<br />
döde make för att sörja, ofta tillsammans med dottern Kristina.<br />
»Flera gånger om dag<strong>en</strong> gick hon<br />
till sin döde make för att sörja, ofta<br />
tillsammans med dottern Kristina«<br />
De tre blodiga skjortor han bar då han dog hade hon gjort till<br />
reliker och i hand<strong>en</strong> höll hon guldskrinet med hjärtat.<br />
Så här skriver Carl Grimberg i Sv<strong>en</strong>ska folkets underbara<br />
öd<strong>en</strong>: »<strong>Maria</strong> <strong>Eleonora</strong> hade förälskat sig i sorg<strong>en</strong> – sorg och<br />
veklagan hade för d<strong>en</strong> överspända kvinnan blivit ett livsbehov,<br />
och i detta egoistiska frossande i sina känslor tvingade hon in<br />
äv<strong>en</strong> sitt barn«.<br />
Till slut tvingades d<strong>en</strong> besvärliga änke<strong>drottning</strong><strong>en</strong> att<br />
ge med sig för förmyndarregering<strong>en</strong>s tryck och d<strong>en</strong> 15 juni<br />
1634 kunde kung<strong>en</strong> begravas i Riddarholmskyrkan i Stockholm.<br />
M<strong>en</strong> redan dag<strong>en</strong><br />
efter begravning<strong>en</strong> krävde<br />
hon nyckeln av ståthållar<strong>en</strong><br />
för att få gå ner i gravkoret<br />
och öppna kistan ig<strong>en</strong>. Det<br />
blev nej och så småningom<br />
gav hon upp och lät också<br />
lämna ifrån sig skrinet med hjärtat, som kunde begravas<br />
tillsammans med kung<strong>en</strong>.<br />
Det behövs inte några djupare studier i psykologi för att<br />
gissa varför Kristina i vux<strong>en</strong> ålder vägrade att binda sig vid<br />
någon g<strong>en</strong>om äkt<strong>en</strong>skap, abdikerade och övergick till d<strong>en</strong><br />
katolska tro h<strong>en</strong>nes far gett sitt liv för att bekämpa.<br />
Som <strong>en</strong> ödets ironi kan tilläggas att kung<strong>en</strong>s omhuldade<br />
hjärta kanske ändå tillhörde <strong>en</strong> annan, nämlig<strong>en</strong> adelsflickan<br />
Ebba Brahe, om vi ska tro berättelserna i exempelvis Sv<strong>en</strong>ska<br />
folkets underbara öd<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> Gustav Adolfs hårdhudade<br />
mamma satte stopp för förhållandet till förmån för det bättre<br />
partiet, prinsessan av Brand<strong>en</strong>burg, <strong>Maria</strong> <strong>Eleonora</strong>. ✷<br />
1.20<strong>13</strong> kulturvärd<strong>en</strong> 19
Change language