Biståndets resultat - Sida

förutsättningar för att åstadkomma resultat. Det finns dock en tydlig risk att
ökningen av antalet initiativ leder till en ökad fragmentering på miljöområdet.
En stor del av det svenska miljö- och klimatbiståndet bedrivs fortfarande i projektform.
För att minska fragmenteringen och öka koordinering, effektivitet
och nationellt ägarskap bör Sverige verka för att stödet genom programansatser
ökas och att principerna för biståndseffektivitet även följs i multilaterala sammanhang
i linje med den svenska strategin för multilateralt utvecklingssamarbete.
Som en del av arbetet med att effektivisera det samlade internationella
utvecklingssamarbetet bör Sverige driva på för utökad samverkan och samordning
mellan olika multilaterala organisationer.
Organisationerna som arbetar med olika typer av miljöinsatser har varierande
sätt att redovisa resultat. I flera fall finns det brister när det gäller systematiken
i resultatredovisningen hos respektive organisation. Stärkt resultatstyrning
och resultatredovisning är en genomgående viktig fråga i Sveriges
dialog med de multilaterala utvecklingsorganisationerna. Syftet är såväl att
stärka effektiviteten hos de multilaterala organisationerna som att få en tydlig
redovisning av resultaten av organisationernas verksamhet. Dessa frågor tas
upp löpande med alla multilaterala organisationer och är centrala svenska krav
i påfyllnadsförhandlingar (förhandlingar framförallt mellan givarna om nya
fleråriga finansieringsåtaganden till en fond). Resultatorienteringen förbättras
nu generellt i organisationerna men i de flesta fall gäller dessa för programmeringsperioder
som ännu inte är avslutade.
Nedan följer ett antal lärdomar både vad gäller det svenska bilaterala och
multi laterala biståndet inom miljö och klimat som särskilt förtjänar att lyftas
fram (för fler lärdomar se avsnitt 2.6).
• I utvecklingsländer är det ofta politiskt svårt att förebygga framtida miljöproblem
genom att avstå från kortsiktiga vinster i närtid. Historiskt sett har
miljö- och klimatfrågor inte fått genomslag i nationella strategier för fattigdomsminskning.
Ett samarbetslands uttalade politiska prioritering inom
miljö- och klimatområdet omsätts inte alltid i lagar, planer och budget alloke -
ringar. Sverige ska även fortsatt ha miljö- och klimatfrågor som en utgångs-
punkt för dialog och utvecklingssamarbete såväl bilateralt som multilateralt.
• Integrering av miljöfrågor i samtliga sektorer skapar bättre förutsättningar
att åtgärda underliggande drivkrafter som leder till att miljöproblem upp-
står. Strategiskt påverkansarbete och politisk dialog på hög nivå kan under-
lätta tvärsektoriell integrering av miljöfrågorna. Sverige ska verka för en ökad
integrering av miljöfrågor i flera sektorer.
• Miljö­ och klimatrelaterat utvecklingssamarbete är ofta processer där de
förväntade effekterna ligger långt fram i tiden. Utvecklingsfrågor inom
området är ofta komplexa med många aktörer med skilda uppfattningar och
intressen. Komplexiteten gör det svårt att finna entydiga indikatorer och
skapa robusta och lätthanterliga uppföljnings- och resultatredovisningssystem.
Sverige ska även fortsättningsvis arbeta aktivt för att förbättra och
använda samarbetsländernas egna system för uppföljning.
• Samarbetsländers ägarskap och vilja att prioritera miljö­ och klimatfrågor
är en förutsättning för att åstadkomma resultat. Flera utmaningar vad gäller
samarbetsländernas ägarskap för miljö- och klimatbistånd kan noteras. Miljöproblem
är ofta gränsöverskridande och därmed svåra att påverka för ett
REGERINGENS SKRIVELSE OM BISTÅNDETS RESULTAT 13 1