Biståndets resultat - Sida

Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Georgien,
2006–2009, har varit att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor
att förbättra sina levnadsvillkor. Samarbetet har utgått från en bred samarbetsstrategi.
Det svenska stödet till det civila samhället, internflyktingar, miljöinvesteringar
samt stödet till mjölk- och mejerisatsningarna har bidragit till
att tiotusentals av landets invånare har förbättrat sina levnadsvillkor.
Det svenska biståndet till Georgien har bestått av större insatser som
kompletterats med mindre projekt och har varit väl anpassat till den aktuella
situationen i Georgien. Ett hinder för utvecklingssamarbetet har varit avsaknaden
av plattform för att föra en policydialog med regeringen. Behovet av stärkt
samordning har varit en återkommande dialogfråga men resultatet får än så
länge anses vara försumbart.
Möjligheten till programbaserade ansatser har varit mycket begränsad på
grund av bristen på långsiktiga strategier på sektornivå och en relativt svag
koordinering mellan givarna. Avsaknaden av sektorstrategier påverkar även
möjligheten att följa upp, värdera och relatera resultatet av de insatser Sverige
stödjer till resultat på sektornivå.
Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Turkiet,
2005–2009, har varit att stärka den fortsatta demokratiseringsprocessen och
respekten för de mänskliga rättigheterna samt att bidra till att Turkiet blir väl
förankrat i europeiska värdegemenskaper och samarbetsstrukturer.
Utvecklingssamarbetet med Turkiet bedöms ha varit relevant. I förhållande
till målen i samarbetsstrategin bedöms dock resultaten av samarbetet och dess
bidrag till utvecklingen i Turkiet som marginellt. Enligt tidigare strategi skulle
ett brett deltagande av svenska myndigheter, företag, folkrörelser och kommuner
eftersträvas och mötet mellan människor ansågs viktigt. Detta har delvis
lett till att stödet fragmenterats och genomförts med begränsad samordning
mellan de svenska aktörerna. Direkta kopplingar mellan Sveriges insatser och
de övergripande nationella reformerna i Turkiet har varit svaga. Utvecklingssamarbetet
har varit spritt på för många olika områden för att kunna bidra till
hållbara resultat och dialogen har varit begränsad.
Stöd till Turkiet har huvudsakligen genomförts av en svensk myndighet/
organisation i samarbete med en turkisk motsvarighet. I de fall den turkiska
organisationen är stark är också det turkiska ägarskapet tydligt, i andra fall har
den svenska partnern tagit en ledande roll. Flera projekt och program har
uppnått förväntade resultat på prestationsnivå. Dessa har mestadels syftat till
att stärka processer i olika former, till exempel kapacitets- och kunskapsuppbyggnad.
På basis av erfarenheterna från samarbetet med Georgien och Turkiet drar
regeringen slutsatsen att Sverige bör intensifiera arbetet med att öka andelen
programansatser i reformsamarbetet i Europa och så långt som möjligt använda
landets/organisationens egna system för planering, genomförande och uppföljning.
Sverige bör också verka för att flera givare samverkar kring ett gemensamt
stöd till en institution eller ett program.
Regeringen har valt att ta upp dessa fyra länder i resultatskrivelsen med
anledning av att de genomgått en resultatbedömning inför en ny strategiperiod.
Samarbetsstrategierna för dessa fyra länder skrevs före 2007, då regeringen
inledde arbetet med att stärka resultatstyrningen. Delvis av den anled-
REGERINGENS SKRIVELSE OM BISTÅNDETS RESULTAT 15 1