30.08.2013 Views

10 Faktablad_Kenya jordbruk.indd - Sida

10 Faktablad_Kenya jordbruk.indd - Sida

10 Faktablad_Kenya jordbruk.indd - Sida

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Kenyanska småbönder utvecklar

sitt jordbruk

Under nästan 1,5 år lade Lucy Wairimu

undan av familjens små medel för att

spara ihop till sin första get. Geten fick

killingar och de i sin tur fick killingar,

hon kunde använda mjölken i hushållet

och sälja en get här och en där. I dag

har Lucy tio getter och har getmjölk

både för hemmabruk och till försäljning.

Hon har satsat för att göra livet

bättre för sin familj.

– Vi fick hämta vatten långt borta. Det

första jag gjorde med pengarna jag fick

från försäljningen var att dra in vatten.

Jag fortsatte. Så sålde jag en till get och

såg till att vi kunde bygga en latrin, berättar

Lucy stolt.

Det första Lucy gjorde med pengarna

från getförsäljningen var att dra in vatten.

Höga murar omgärdar den lilla marken

där majs- och bananplantorna vajar

höga mellan pumpa- och bönodlingar.

Där tre kor och många hönor samsas

med getter och ett boningshus av korrugerad

plåt, bräder och jordgolv. Så stoltheterna:

kranen med rinnande vatten,

torrtoaletten i eget hus precis vid ingången

och strax intill ligger bygget av

familjens nya hus.

– Nu kan jag sälja getmjölk

och ge mina barn bra mat.

Lucy Wairimu, Getbonde, Thika

människan i centrum

Effektivare jordbruk, Kenya

Från att ha ägnat två till tre timmar

dagligen åt att hämta vatten fick Lucy

och hennes familj tid över till sådant

som kan ge inkomster. Istället för att

göra sina behov i ett hål i marken med

plastskynken runt, kan de nu stänga

dörren om sig samtidigt som de minskar

föroreningar i marken och spridning

av sjukdomar.

Lucy lutar huvudet mot getens mage

och håller en burk under spenarna medan

hon mjölkar. Ungefär tre-fyra liter

om dagen blir det. Hon behåller en liter

själv till familjen och säljer flera liter

varje dag. Dottern Milka tar mjölken

från sin mamma för att värma den på

spisen till barnbarnen. För trots att

Lucys alla barn är vuxna nu så bor, förutom

Milka och hennes dotter, ytterligare

fem barnbarn på gården sedan

föräldrarna dött.

För tre år sedan fick Lucy information

om att de som var intresserade av att bli

getbönder skulle träffas. Lucy, som inte

hade något jobb, tyckte att det lät intressant

och gick på ett möte följande måndag.

Av en jordbruksexpert fick de reda

på alla fördelar med getuppfödning.

På nästa möte kom Martin igen och

berättade hur vi skulle utfodra getterna.

En ko äter 75 kilo vilket föder sex

getter. Han berättade också att en liter

getmjölk säljs för 100 shilling (8 kronor)

medan komjölk ger bara 30 shilling.

– Vi bestämde att starta en grupp och

tillsammans spara pengar för att kunna

köpa getter, minns Lucy.

Nu funderar Lucy på att göra sig av

med de tre korna och istället utöka getuppfödningen

eftersom den ger mer tillbaka

i form av inkomst och bättre hälsa.

– När jag började med getter hade jag

högt blodtryck. Jag började sedan sakta

dricka getmjölk och jag blev mycket

bättre. Mina barn är verkligen friska. De

får inga sjukdomar, varken malaria

eller annat. Getmjölken har varit bra för

vår hälsa.

Klockan är strax efter åtta på morgonen

och en liten grupp män och kvinnor

börjar samlas i en cirkel i skuggan hemma

hos Lucy. De slår sig ner i de ljusblå

platsstolarna så långt de räcker och

sätter sig sedan på höbalar och träpallar.

Mjölkgetbönderna träffas en gång i

månaden och diskuterar allt som har

med gethållning att göra. De sparar

pengar tillsammans för att kunna köpa

getter, lånar hangetter för parning och

förhandlar priser på getter och getmjölk.

Getterna ger bra inkomster och även

bättre hälsa för familjen.

Martin Ng’ang’a är ansvarig för det

här området inom programmet National

Agriculture and Livestock Extension

Programme, NALEP, som en av deras

7000 jordbruksexperter runt om i landet.

Idén går ut på att bönder med gemensamma

intressen bildar grupper

och sedan själva ber om stöd och hjälp

om exempelvis bästa metoderna inom

olika jordbruks- och djurhållingsgenren.

Småskaliga bönder ges därmed

möjlighet att bli effektivare och få bättre

avkastning av sina produkter.

Den här gruppen efterfrågar själva

vad de vill lära sig och driver arbetet

själva, säger Martin Ng’ang’a, som deltar

i mötet hemma hos Lucy och Moses,

en av landets 20 000 bondegrupper

inom NALEP.

Engagemanget och styrkan i att själva

kunna förändra är stommen till getböndernas

framgång. Tillsammans har

de kunnat göra fattigdomen mer dräglig

för miljontals familjer.

– Jag är verkligen glad för gruppen.

Den har gett mig styrka. Utan gruppen

hade vi inte varit så friska som vi är idag.


människan i centrum | Engagemang för att människor ska få det bättre.

Kenyanska småbönder utvecklar sitt jordbruk

Utvecklingen inom jordbruket är centralt för Kenya

och försörjer cirka 80 procent av befolkningen på

landsbygden. Dessutom står det för cirka 60 procent

av exportintäkterna, framför allt från te, kaffe, färsk

frukt, grönsaker och snittblommor.

För att öka tillväxten och minska fattigdomen måste

jordbruket förnyas och bli mer produktivt. Detta är

en av den kenyanska regeringens prioriteringar och

därför har Sida medverkat till att bygga upp NALEP;

National Agriculture and Livestock Extension Programme.

Idén går ut på att bönder med gemensamma

intressen bildar grupper och sedan själva ber

om stöd och hjälp om exempelvis bästa metoderna

inom olika jordbruk och djurhållning. Småskaliga

bönder ges därmed möjlighet att bli effektivare och

få bättre avkastning av sina produkter.

Tidigare jordbruksprogram i Kenya har byggt på att

någon kommer ut och talar om vad och hur saker

ska göras. Man har varken tagit tillvara böndernas

egna vilja att förändra och lära eller byggt insatserna

på tvåvägskommunikation.

VEM?

Programmet genomförs av Kenyas Jordbruksdepartementet

och andra relaterade departement.

HUR MYCKET?

Sidas stöder projektet med 327 000 kronor under

2006–2012. Stödet är ungefär hälften av projektets

totala kostnad.

Resultat

• Jordbrukarna har dubblat sin produktion och sina

inkomster på två år, bland annat genom att odla

fl er grödor och kommersiell försäljning. Hushållen

har även fått bättre tillgång till mat.

• 400 samhällen har efterfrågat rådgivning utifrån

sina egna prioriteringar.

• Mjölkbönderna har ökat användningen av nya produktionssätt

och teknik med 5% och kycklinguppfödare

med 20%.

• Samarbetet med privatsektoraktörer och serviceleverantörer

ökat, vilket resulterat i effektivare

leveranser av produkterna.

• Statistiken inom programmet är uppdelad på kön

för att kunna följa upp resultat för både kvinnor

och män.

• Beredskapsplaner för att förebygga risk för torka i

utsatta områden har framställts. Till exempel har

metoder för att odla grödor och sköta boskap med

alternativa vattenresurser utvecklats.

• Över 7 000 rådgivare har utbildats i att ge rådgivning

till bönder som livnär sig på sitt jordbruk.

25% av dessa rådgivare var kvinnor och 70% av

alla rådgivare har gått jämställdhetsutbildning.

• Tillgång till fi nansiell service (sparande och kredit)

har ökat på landsbygden och 50% av de som utnyttjade

servicen var kvinnor.

• Bönderna har börjat använda nya tekniska lösningar

som till exempel energisparande spisar

vilket innebär mindre utsläpp och sparar arbetstid,

speciellt för kvinnor.

• Marknadsföring av lån och sparande har ökat

böndernas låntagande. Över 60% av låntagare och

sparare är kvinnor.

• Kvinnors deltagande med 30% i alla programaktiviteter,

ett resultat av nya riktlinjer för jämställdhet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!