30.08.2013 Views

Rapport enkätundersökning om matlådan 2012.pdf - Skara kommun

Rapport enkätundersökning om matlådan 2012.pdf - Skara kommun

Rapport enkätundersökning om matlådan 2012.pdf - Skara kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Resultat av<br />

<strong>enkätundersökning</strong> <strong>om</strong><br />

Matlådan för de s<strong>om</strong> har<br />

matleverans<br />

November 2012<br />

Ann-Charlotte Klarén<br />

Carina Helander<br />

Kristina Fahlgren-Palm<br />

2013-03-12


Innehåll<br />

Bakgrund ...................................................................................................................................... 3<br />

Syfte ............................................................................................................................................. 3<br />

Metod ........................................................................................................................................... 3<br />

Resultat ......................................................................................................................................... 4<br />

Diskussion .................................................................................................................................. 10<br />

2


Bakgrund<br />

I <strong>Skara</strong> k<strong>om</strong>mun infördes 2006 Cook and chill. Det innebär att de s<strong>om</strong> har beviljats<br />

matdistribution får hemleveranser av färdiglagade och näringsrika matlådor. Den enskilde ska<br />

själv k<strong>om</strong>plettera med dryck, färska grönsaker, bröd, frukt och bär då detta inte ingår i<br />

matdistributionen.<br />

Maten ett fokus<strong>om</strong>råde<br />

Omsorgsnämnden gjorde efter valet 2010 en fokusgrupp. Frågeställningen var ”Vad är viktigt<br />

att utveckla, förbättra, bevara i <strong>om</strong>sorgsverksamheten under denna mandatperiod”. Vid den<br />

fokusgruppen var påstående s<strong>om</strong> att utveckla maten det <strong>om</strong>råde s<strong>om</strong> var näst viktigast av 39<br />

olika påstående. Fokusgruppen gen<strong>om</strong>fördes 11 februari 2011. Omsorgsnämnden har s<strong>om</strong><br />

målindikator att gen<strong>om</strong>föra brukarundersökningar avseende matleveransen en gång per år<br />

2012, 2013 och 2014.<br />

Det k<strong>om</strong>munala pensionärsrådet har mat s<strong>om</strong> ett av tre prioriterade <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> de följer och<br />

bevakar.<br />

<strong>Skara</strong> k<strong>om</strong>mun är sedan 2011 med i Senior alert s<strong>om</strong> är ett kvalitetsregister. Senior alert<br />

belyser risk för trycksår, fall och undernäring. Med hjälp av <strong>enkätundersökning</strong>en ökar<br />

kunskapen <strong>om</strong> matsituationen för äldre med matdistribution.<br />

I förvaltningen anordnades 2011 en tävling in<strong>om</strong> särskilt boende för att utveckla<br />

matsituationen. Områden s<strong>om</strong> bedömdes var måltidsmiljö, rutiner gällande nattfasta och<br />

vätskeintag. Tre vinnare utsågs och de var Ardalagården, <strong>Skara</strong>- och Vallehemmet.<br />

Omsorgsförvaltningen har följt upp brukarnas upplevelse av maten en gång tidigare sedan<br />

Cook and chill infördes. Det var i september 2006. Enkäterna är olika och det innebär att det<br />

endast är tre jämförelser s<strong>om</strong> kan göras. Undersökningen har gjorts tillsammans med<br />

förvaltningen för Service och Teknik.<br />

Syfte<br />

Syftet med <strong>enkätundersökning</strong>en är att:<br />

Följa upp vad den enskilde tycker <strong>om</strong> matlådorna samt vad de har för matvanor och<br />

matsituation.<br />

Få underlag till att kunna svara på varför antalet levererade matportioner minskat.<br />

Utveckla <strong>matlådan</strong>.<br />

Metod<br />

Enkäten har utformats av en arbetsgrupp bestående av kostchef Kristina Fahlgren-Palm, dietist<br />

Carina Helander och verksamhetsutvecklare Ann-Charlotte Klarén. Referensgrupp har varit det<br />

k<strong>om</strong>munala pensionärsrådet och berörda chefer.<br />

Vid utformandet av enkäten har arbetsgruppen tagit del av den tidigare undersökningen och<br />

uppföljningar s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>förts i andra k<strong>om</strong>muner.<br />

3


Urvalet var de personer s<strong>om</strong> vecka 39 var beviljade matdistribution i <strong>Skara</strong> k<strong>om</strong>mun. Vilka<br />

s<strong>om</strong> var beviljade matdistribution togs fram i verksamhetssystemet Procapita. Namnen stämdes<br />

sedan av med mat och inköpsgruppen. Det var 77 personer s<strong>om</strong> var beviljade matdistribution<br />

vecka 39 och av dessa var 68 % kvinnor. Informationsbrev, enkät och frankerat svarskuvert<br />

delades ut av mat- och inköpsgruppen i samband med matleverans. Den enskilde kunde välja<br />

att lämna svarskuvertet till mat- och inköpsgruppen, hemtjänstpersonal, alternativt att den<br />

enskilde eller närstående själv postade enkäten. Den enskilde kunde be anhörig eller personal<br />

<strong>om</strong> hjälp för att fylla i enkäten. Bilaga 1. Informationsbrev, Bilaga 2 Enkät.<br />

Information har skett via www.skara.se, intranätet samt att enhetschefer informerats via e-post.<br />

Ingen påminnelse har skickats ut.<br />

Enkäten har sammanställts på <strong>om</strong>sorgskontoret i Excel.<br />

Resultat<br />

Resultatet redovisas per fråga i enkäten. Resultat från 2006 års undersökning finns vid de<br />

frågor s<strong>om</strong> kan jämföras.<br />

Antalet ink<strong>om</strong>na enkäter var 56 stycken av 77. Åtta personer av 56 har valt att inte medverka<br />

gen<strong>om</strong> att markera det i enkäten. Det innebär att det är 48 personer s<strong>om</strong> valt att svara och det<br />

ger en svarsfrekvens på 62 %. Det är inte alla 48 s<strong>om</strong> svarat på alla frågor, därför stämmer inte<br />

alltid antal.<br />

Av de s<strong>om</strong> svarat var det 35 % män och 65 % kvinnor.<br />

Den enskilde har själv besvarat enkäten 60 %<br />

Den enskilde har fått hjälp av anhörig 17 %<br />

Den enskilde har fått hjälp av personal 21 %<br />

Den enskilde har fått hjälp av annan person 0 %<br />

2006 var det 96 personer s<strong>om</strong> besvarade enkäten.<br />

Hur fick du information <strong>om</strong> möjligheten att ansöka <strong>om</strong> leverans av matlåda/or?<br />

Via k<strong>om</strong>munens personal 71,0 %<br />

Via granne 12,5 %<br />

Via sjukvården 6,5 %<br />

Annan 8,5 %<br />

Hur många matlådor beställer du per vecka?<br />

2012 2006<br />

1-3 matlådor per vecka 62,5% 19 %<br />

4-7 matlådor per vecka 37,5% 78 %<br />

8 eller fler matlådor per 0 % 2 %<br />

4


Antal<br />

Antal<br />

Hur äter du måltiden?<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

På tallriken Direkt ur matlåda<br />

Brukar du k<strong>om</strong>plettera måltiden med några tillbehör?<br />

20<br />

18<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

Grönsaker Sylt, rödbetor, gurka Bröd Efterrätt<br />

5<br />

Alltid<br />

Ofta<br />

Ibland<br />

Aldrig<br />

Alltid<br />

Ofta<br />

Ibland<br />

Aldrig


Antal<br />

Antal<br />

Vad dricker du till måltiden?<br />

18<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

Vatten Mjölk Juice Öl Läsk, saft mm<br />

Äter du upp hela <strong>matlådan</strong>s innehåll vid ett och samma tillfälle?<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Notera att det är 31 av 48 s<strong>om</strong> anger att de ibland eller aldrig äter upp hela portionen.<br />

Sex personer har k<strong>om</strong>menterat att de delar på en portion och äter vid annat tillfälle.<br />

6<br />

Alltid<br />

Ofta<br />

Ibland<br />

Aldrig<br />

Alltid<br />

Ofta<br />

Ibland<br />

Aldrig


Antal<br />

Antal<br />

Äter du dina måltider tillsammans med någon?<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Hur nöjd är du med variationen på maten s<strong>om</strong> du kan beställa via k<strong>om</strong>munen?<br />

18<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

Blandade k<strong>om</strong>mentarer. Inget svar s<strong>om</strong> slår igen<strong>om</strong>. Vi har olika smak.<br />

”Vill ha fler fisk/grönsaksrätter att välja mellan. Färre korv-/köttfärsrätter. De<br />

rätter s<strong>om</strong> nu finns förek<strong>om</strong>mer ständigt. Har blivit sämre.”<br />

”Potatisen är inte bra från matleveransen. Jag kokar alltid egen potatis.”<br />

”För mycket kryddor”<br />

”Ingen smak på den. Aldrig kryddat”<br />

7<br />

Mycket nöjd<br />

Nöjd<br />

Ganska nöjd<br />

Missnöjd<br />

Alltid<br />

Ofta<br />

Ibland<br />

Aldrig<br />

Mycket missnöjd


Antal<br />

I 2006 års enkät var frågan inte ställd på samma sätt - Tycker du att maten är tillräckligt<br />

varierande? Svaren var då Ja, 78 %, nej, 17 % och 4 % hade inte svarat på frågan.<br />

Saknar du någon maträtt?<br />

Ja, svarade 15 personer<br />

Nej, svarade 28 personer<br />

Här är det 13 personer s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>menterat att de önskar till exempel:<br />

Kalops, stekt fläsk med löksås, stekt kalvkött, mer fisk/ grönsaksrätter, Biff à la Lindström,<br />

rökt orm, mer gammaldags maträtter.<br />

Liknande fråga fanns med 2006. – Är det några maträtter s<strong>om</strong> du saknar? Det s<strong>om</strong> k<strong>om</strong> fram<br />

var att de enskilda saknade stekt strömming, kålrätter sås<strong>om</strong> kålpudding, kåldolmar, kålsoppa,<br />

husmanskost, färska grönsaker.<br />

Skulle du köpa efterrätt <strong>om</strong> du kunde beställa det?<br />

Ja, svarade 16 personer<br />

Nej, svarade 28 personer<br />

Några frågor <strong>om</strong> matvanor till den enskilde?<br />

Hur ofta äter du frukost, middag, kvällsmat och mellanmål?<br />

50<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Frukost Middag Kvällsmat Mellanmål<br />

8<br />

Alltid<br />

Ofta<br />

Ibland<br />

Aldrig


När du inte äter mat från matleveransen. Vad äter du då?<br />

Antal<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Slutliga k<strong>om</strong>mentarer<br />

”Ris för ofta.”<br />

”Såserna har blivit betydligt sämre! ”<br />

”Jag försöker än så länge köpa mat så länge jag orkar, men jag får mat från<br />

matleveransen ungefär varannan vecka och den är i allmänhet riktigt god.<br />

Sopporna är väldigt goda.”<br />

”Saknas datum på blanketten. ”<br />

Återk<strong>om</strong>mande k<strong>om</strong>mentarer är att flera tycker att potatisen inte är bra.<br />

9<br />

Alltid<br />

Ofta<br />

Ibland<br />

Aldrig


Diskussion<br />

Att äta en näringsrik och allsidig kost är en förutsättning för att;<br />

stärka immunförsvaret och därigen<strong>om</strong> förebygga ohälsa,<br />

ha intresse och ork för att göra saker s<strong>om</strong> är meningsfulla,<br />

ha intresse och ork att medverka i träning vid rehabilitering,<br />

återhämta sig från olika sjukd<strong>om</strong>stillstånd,<br />

sår ska läka.<br />

Av varierande orsaker, exempelvis dålig munhälsa, minskad aktivitet och sociala<br />

<strong>om</strong>ständigheter, tenderar äldre människor att få en nedsatt aptit. Även <strong>om</strong> äldre har ett minskat<br />

energibehov så ser näringsbehovet näst intill detsamma ut s<strong>om</strong> hos yngre.<br />

Utifrån denna kunskap k<strong>om</strong>mer en dialog föras kring de olika frågorna och svaren.<br />

De flesta beställer 1-3 matlådor per vecka<br />

Det är 62,5 % s<strong>om</strong> beställer 1-3 stycken matlådor per vecka och 37,5 % beställer 4-7 matlådor<br />

per vecka . I undersökningen 2006 beställde de flesta 78 % 4-7 matlådor per vecka och 19 %<br />

beställde 1-3 matlådor per vecka. Det är viktigt att ta reda på vad denna skillnad beror på? Vill<br />

den enskilde ha större variation på det man äter? Beror det på den enskildes ekon<strong>om</strong>i? Beror<br />

det på att man äter ensam? Är storleken på matportionen för stor, ska fler personer stå på<br />

energiberikad kost istället? Vid undersökningen 2006 var det 96 personer s<strong>om</strong> besvarade<br />

enkäten och 2012 var det 48.<br />

De flesta äter på tallriken<br />

De flesta s<strong>om</strong> svarat väljer att äta på tallrik framför att äta direkt ur matlåda. Detta är positivt då<br />

det ser mer tilltalande ut. Det är också positivt av den anledningen att <strong>om</strong> maten värms i<br />

förpackningen, och inte äts upp för att sedan åter värmas, så ökar risken för bakterietillväxt<br />

samt att näringsvärdet påverkas.<br />

Det är få s<strong>om</strong> äter upp hela <strong>matlådan</strong><br />

Det är 31 av 48 personer s<strong>om</strong> svarat att de ibland eller aldrig äter upp hela <strong>matlådan</strong> vid ett och<br />

samma tillfälle. Sex personer har svarat att de delar på innehållet i <strong>matlådan</strong>, för att räcka till<br />

två måltider. Att man delar på portionen beror på vad det är för slags maträtt svarade en person<br />

och en annan svarade att den inte har någon aptit och tycker att maten är smaklös.<br />

En k<strong>om</strong>plett måltid<br />

Många har svarat att de k<strong>om</strong>pletterar sin måltid. Ur näringssynpunkt bör alla k<strong>om</strong>plettera sin<br />

måltid efters<strong>om</strong> näringsinnehållet inte är k<strong>om</strong>plett i en matlåda. Då det är så många nästan 70<br />

% av de s<strong>om</strong> svarat s<strong>om</strong> inte äter upp sin matlåda så blir det ännu viktigare att k<strong>om</strong>plettera sin<br />

måltid.<br />

Matlådan behöver k<strong>om</strong>pletteras med:<br />

Bröd, ger energi, fibrer och andra näringsämnen. Med matfett på brödet ges ytterligare<br />

energi.<br />

10


Grönsaker, ger fibrer och andra näringsämnen.<br />

Syrliga livsmedel s<strong>om</strong> lingonsylt, rödbetor och gurka stimulerar salivavsöndring. Saliv<br />

behövs också för att smakämnen ska kunna uppfattas. Det är viktigt efters<strong>om</strong> många<br />

äldre har problem med muntorrhet. Aptiten kan öka gen<strong>om</strong> att det samtidigt ges en<br />

färgklick på tallriken, och att maten därigen<strong>om</strong> ser mer tilltalande ut.<br />

Dryck<br />

Efters<strong>om</strong> det är många s<strong>om</strong> inte äter upp sin portion så blir även drycken till måltiden<br />

viktig. Vatten är av den anledningen inte att föredra s<strong>om</strong> förstahandsval efters<strong>om</strong> det<br />

inte ger någon energi eller näring. Däremot är dryck s<strong>om</strong> mjölk, juice och öl bra då det<br />

ger energi.<br />

Varför k<strong>om</strong>pletteras då inte alltid måltiden? Anledningarna till det kan vara flera. Det kan till<br />

exempel röra sig <strong>om</strong> att den äldre inte vet vad s<strong>om</strong> är rek<strong>om</strong>menderat eller att den personal/<br />

person s<strong>om</strong> hjälper den enskilde att värma maten, inte är medveten <strong>om</strong> att måltiden behöver<br />

k<strong>om</strong>pletteras. Detta kan åtgärdas gen<strong>om</strong> att använda broschyren en ”En k<strong>om</strong>plett måltid”.<br />

Bilaga 3. Ett annat sätt kan vara att man på <strong>matlådan</strong> har en information <strong>om</strong> detta. Ett tredje sätt<br />

kan vara att kostenheten informerar de s<strong>om</strong> arbetar i Mat- och inköpsgruppen. Andra<br />

anledningar kan vara ekon<strong>om</strong>i eller att den enskilde tycker att hon/han inte behöver lika stora<br />

portioner s<strong>om</strong> tidigare då hon/han inte rör sig så mycket längre.<br />

28 stycken svarade nej och 16 stycken svarade ja på frågan <strong>om</strong> de skulle beställa efterrätt <strong>om</strong><br />

möjlighet fanns. Med tanke på att många inte äter upp hela <strong>matlådan</strong> och inte heller så ofta<br />

k<strong>om</strong>pletterar med bröd, grönsaker mm, så skulle det vara ett bra sätt att få i sig ytterligare<br />

energi och näring. Ett förslag skulle kunna vara veckans dessert s<strong>om</strong> skulle kunna beställas.<br />

Den enskildes matvanor<br />

Det är positivt att många äter frukost och middag. Att betydlig färre äter kvällsmat och<br />

mellanmål är inte bra. Det behöver vara en jämn fördelning av måltider över dagen för att få<br />

tillräckligt med näring och energi. Frågan kan ha missförståtts när det gäller kvällsmat<br />

efters<strong>om</strong> det är många s<strong>om</strong> svarat att de inte äter kvällsmat. Med kvällsmat menar vi en måltid<br />

s<strong>om</strong> kan vara en kall eller en varm måltid och har en bra sammansättning men är större än ett<br />

ordinärt mellanmål. Den ska innehålla;<br />

Bröd/ pasta/ potatis/ ris mm,<br />

Grönsaker/ frukt,<br />

Kött/ fisk/ fågel/vegetariskt,<br />

Dryck.<br />

En k<strong>om</strong>plett dag avseende måltider kan se ut på följande sätt:<br />

Frukost: Mejeriprodukt, flingor/ mysli/ gröt, bröd med matfett och pålägg. Frukt eller<br />

juice, ägg.<br />

Middag: bröd/ pasta/ potatis/ ris mm. Grönsaker/ frukt. Kött/ fisk/ fågel/vegetariskt.<br />

Dryck.<br />

Kvällsmat: Se middag.<br />

Mellanmål: Vetebröd, smörgås, någon mejeriprodukt, kex, frukt, dryck av olika slag ex<br />

kaffe, te, juice, smoothie<br />

Nattmål: Se mellanmål<br />

11


Dygnet består av 24 timmar och det är viktigt att erbjuda/servera den enskilde något att äta och<br />

eller dricka även sent på kvällen, under natten och tidigt på morgonen. Detta för att den<br />

enskilde ska ha möjlighet att öka intag av mat och vätska, och därmed få bättre energi- och<br />

näringsintag. Personal kan till exempel hjälpa den enskilde gen<strong>om</strong> att sätta fram en smörgås,<br />

skorpa, frukt eller något att dricka vid sängen.<br />

Att äta ensam<br />

29 personer har svarat att de aldrig äter tillsammans med andra. Att äta handlar <strong>om</strong> mycket mer<br />

än att få i sig näring, energi och vätska. Det är en aktivitet, ett socialt samspel. Aptiten kan öka<br />

gen<strong>om</strong> gemenskap. Lider man av demens så är en så kallad pedagogisk måltid betydelsefull,<br />

det vill säga den demente ”speglar sig” i hur man beter sig när man äter. Om man har problem<br />

med tugg- och svalgproblematik så kan rädsla vara en orsak till att man äter för lite, eller att<br />

man äter ensidigt. Det kan också vara så att den enskilde avstår från att äta/ dricka ensam för att<br />

man är rädd att sätta i halsen. I denna dialog blir det också intressant att lyfta fram att det är få<br />

s<strong>om</strong> svarat att de går till dagcentral eller restaurang när de inte äter ur <strong>matlådan</strong>.<br />

Variation och smak på maten<br />

Det är blandade svar och k<strong>om</strong>mentarer <strong>om</strong> variationen och smaken på maten. Att upplevelsen<br />

av smak kan vara så olika kan bero på att smakupplevelsen ändras på grund av ålder, sjukd<strong>om</strong><br />

eller mediciner.<br />

I många k<strong>om</strong>mentarer k<strong>om</strong>mer missnöjet upp med potatisen. Att leverera färdigkokt potatis är<br />

svårt då kokt potatis är godast att äta nykokt. Att också kunna erbjuda till exempel<br />

potatisgratäng skulle kunna vara ett alternativ till potatis. I en k<strong>om</strong>mentar k<strong>om</strong>mer det fram att<br />

personal ibland brukar hjälpa till med att skala och koka potatis till måltiden. En del gör det,<br />

andra inte skriver den enskilde. Det är viktigt att det finns ett gemensamt arbetssätt och att den<br />

enskilde får samma hjälp av olika personal.<br />

Har syftet uppnåtts med undersökningen?<br />

Följa upp vad den enskilde tycker <strong>om</strong> matlådorna samt vad de har för matvanor och<br />

matsituation.<br />

Ja. De flesta är nöjda med variation och smak men arbetet för hur en k<strong>om</strong>plett dag ur<br />

närings- och energiperspektiv behöver förbättras.<br />

Få underlag till att kunna svara på varför antalet levererade matportioner minskat.<br />

Nej, vi har i svaren inte fått kunskap <strong>om</strong> varför personer slutar med <strong>matlådan</strong>. Ett<br />

förslag för att ta reda på detta är att söka upp personer s<strong>om</strong> har slutat att beställa<br />

matlådor. Ett annat förslag är att skapa en rutin där vi alltid frågar den enskilde <strong>om</strong><br />

varför den slutar att beställa.<br />

Utveckla <strong>matlådan</strong>.<br />

Ja, i sammanställningen har olika idéer k<strong>om</strong>mit fram för att utveckla <strong>matlådan</strong>. Till<br />

exempel<br />

Veckans efterrätt.<br />

Utreda hur potatis skulle kunna leveras på annat sätt, potatisgratäng s<strong>om</strong> alternativ.<br />

Matlådan storlek och innehåll<br />

Introducera ny personal i mat- och inköpsgruppen så att de kan informera och svara<br />

på frågor till/ från enskilda.<br />

12


Informera och utbilda personal <strong>om</strong> k<strong>om</strong>plett måltid och att vara uppmärksamma på<br />

vad den enskilde äter och dricker<br />

Det vi sett i resultatet är att det finns utvecklings<strong>om</strong>råden. För hur stöttar och handleder vi den<br />

enskilde till att äta bra och tillräckligt med mat för att få den näring och energi hon/han<br />

behöver? Några förslag på <strong>om</strong>råden:<br />

Regelbunden utbildning/ information kring nutrition till all <strong>om</strong>sorgspersonal<br />

Samtlig <strong>om</strong>sorgspersonal arbetar aktivt med Senior Alert.<br />

Utbildning och information till den enskilde och till anhöriga<br />

Se över anvisningar för hur vi arbetar kring nutritionen i förvaltningen och lokalt på<br />

arbetsplatsen.<br />

13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!