Mycket idrott och lite hälsa – en första rapportering - Skolinspektionen

2010-05-03
Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
www.skolinspektionen.se
Rapportering från
Flygande tillsyn
i ämnet idrott och hälsa
den 22 april 2010

Mycket idrott och lite hälsa
Rapportering från den flygande tillsynen i ämnet idrott och hälsa
Under en dag besökte inspektörer från Skolinspektionen 172 grundskolor i
69 kommuner runt om i Sverige för att granska verksamheten i ämnet idrott
och hälsa. Besöken gjordes i en oanmäld, flygande tillsyn den 22 april.
Skolinspektionen granskade 304 lektioner som omfattade 7623 elever i
årskurserna 7–9.
Tillsynen fokuserade på vilka aktiviteter som förekom under lektionerna,
närvaron, det aktiva deltagandet och om läraren hade utbildning avsedd för
undervisning i ämnet idrott och hälsa.
Skolinspektionen valde skolor med så stor spridning som möjligt utifrån de
begränsningar i tid som fanns för inspektörerna. Men utifrån att det inte är
ett statistiskt slumpmässigt urval kan inte några generella slutsatser dras. De
resultat som redovisas här ska ses utifrån detta förhållande. Dock kan
noteras att många resultat väl överensstämmer med Skolverkets
utvärderingar och den forskning inom ämnet som projektet tagit del av.
Vilka skolor som granskades framgår av bilaga 1. Både kommunala och
fristående skolar ingår.
Inledning
Ämnet idrott och hälsa har utvecklats från att i tidigare kursplaner vara ett
ämne där den fysiska aktiviteten i sig stod i centrum till att vara ett
kunskapsämne där fysisk aktivitet och rörelse kan vara ett medel att nå vissa
kursmål, men inte det enda sättet för att ge eleverna möjlighet att nå
samtliga mål.
Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan (Skolverket 2003) visade
att det fanns skillnader i vad kursplanen anger och vad som faktiskt skedde
på lektionerna. Enligt denna utvärdering dominerades undervisningen i
idrott och hälsa av bollspel, en aktivitet som pojkarna satte främst, medan
aktiviteter som flickorna föredrog förekom mer sällan. Dessutom visade det
sig att flera av de moment som tydligt anges i kursplanen förekom i mycket
ringa omfattning.
Utifrån Skolverkets utvärdering, andra forskningsresultat samt erfarenheter
från Skolinspektionen formades följande frågeställningar:
Vilka aktiviteter förekommer under de besökta lektionerna?

Hur ser närvaron och det aktiva deltagandet ut vid de besökta
lektionerna?
Finns det elever som helt eller delvis är befriade från undervisningen?
Är undervisande lärare behörig i ämnet?
Finns det könsrelaterade delar i undervisningen?
Vilka aktiviteter finns i kursplanen för idrott och hälsa?
Kursplanen i idrott och hälsa anger mål som undervisningen ska sträva mot,
syftet med ämnet samt mål som eleverna ska uppnå. Ämnets kärna är idrott,
lek och motion. Där finns förutom idrott, lek och allsidiga rörelser några
konkreta aktiviteter beskrivna, bland annat orientering, friluftsliv, dans och
livräddande kunskaper. En stor vikt läggs i kursplanen vid att eleven ska
utveckla sin kroppsuppfattning med bland annat kunskap om och risker
med de avarter, trender och idealbilder som sprids via media. Vidare ska
ämnet vara kulturbärare för friluftsliv och rekreation. Alla ska kunna delta
utifrån sina egna förutsättningar.
För den flygande tillsynen fanns ett observationsprotokoll med en lista av
aktiviteter kopplade till vad som föreskrivs i kursplanen för idrott och hälsa
såsom:
Friluftsliv, rekreation och orientering
Dans och estetiska uttryck
Idrott, lek och motion
Handlande i nödsituationer
Kursplanen anger hälsoperspektivet som ett grundläggande perspektiv för
undervisningen. I detta ingår också kunskaper om livsstil, livskvalitet och
idealbilder. Tillsynen försökte att fånga aktiviteter som kan hänföras till
dessa begrepp genom att i observationsprotokollet ta med aktiviteter som:
Kostlära och ätstörningar
Ergonomi / arbetsmiljö / stress
Utbildning och information om droger och doping
Kroppsliga idealbilder

Vilka aktiviteter förekom på de besökta lektionerna?
Resultatet av tillsynen visar att aktiviteter med boll, både bollspel som
basket, innebandy med flera och bollekar var de klart dominerande
aktiviteterna vid de besökta lektionerna. Värt att notera är att begreppet
bollspel inte finns med i kursplanen. För alla skolans ämnen gäller att
utformningen av undervisningen, val av läromedel och metoder ska spegla
de mål som finns för ämnet. Bollspel har en plats utifrån detta men frågan är
varför just den aktiviteten är så dominerande. Tävlingsmomentet som ofta
blir starkt i bollspel och bollekar står också i kontrast till idrottsämnets syfte
där den egna hälsan och välbefinnandet utifrån egna villkor står i centrum.
Utifrån kursplanens mål för ämnet idrott och hälsa och den flygande
tillsynens resultat ställer sig Skolinspektionen följande frågor:
Varför bedöms bollspel vara en bra metod för att ge eleverna de
kunskaper som kursplanen föreskriver?
Hur påverkas elevernas motivation för att vilja delta när en aktivitet är
så dominant?
Hur ges undervisningen den bredd som kursplanen talar om när en
aktivitet är så dominerande?
Hur påverkas betygssättningen när en aktivitet dominerar medan vissa
moment i kursplanen sällan förekommer?
Aktiviteter Andel lektioner
Bollspel och bollekar 65 %
Konditionsövningar 27 %
Formaliserade rörelseövningar 20 %
( typ Friskis&Svettis)
Styrkeövningar,
fria rörelseövningar, 31 %
redskapsgymnastik
Dans , friidrott, simning,
friluftsliv, orientering, 20 %
livräddningsövningar

Estetiska rörelser 1 %
Flera olika aktiviteter förekom på samma lektion. I snitt förekom två
aktiviteter per lektion.
I Skolverkets utvärdering från år 2003 angav 80 procent av eleverna att
bollspel var den vanligaste aktiviteten. Detta stämmer väl med de
observationer som gjordes i den flygande tillsynen.
Hälsoperspektivet
Hälsoperspektivet betonas mycket starkt i kursplanen. I syftet med ämnet
anges till exempel att
”… ämnet ska förmedla kunskap om hur god hälsa och god livs- och arbetsmiljö kan
främjas.”
”… kunskaper om de avarter och trender som är knutna till vår tids kroppskultur”
”… utifrån ett jämställdhetsperspektiv ifrågasätta de idealbilder som sprids via olika
medier”.
Resultatet vid tillsynen visar att dessa aktiviteter aldrig eller nästan aldrig
förekom. Det är då viktigt att komma ihåg, som tidigare nämnts, att
inspektörerna kunde ange fler aktiviteter vid samma lektion. Undervisning
utifrån ett hälsoperspektiv behövde därför inte vara något dominant inslag
på lektionen. Bara från 12 lektioner finns noteringar kring begreppet hälsa.
Detta resultat stämmer överens med både Skolverkets utvärdering och
andra forskningsresultat som visar att lärarna tolkar begreppet hälsa som
liktydigt med fysisk aktivitet.
Ergonomi, arbetsmiljö och frågor om kost förekom vid 2 procent av
lektionerna.
Droger, doping, stress berördes inte alls. Kroppsliga idealbilder togs upp på
en lektion.
Hur ser närvaron och det aktiva deltagandet ut vid de besökta lektionerna?
När man räknar bort elever som har giltig anledning att vara frånvarande
från lektionen, sjuka eller lediga till exempel, visar tillsynen att det bara är
vid 26 procent av lektionerna som alla som kan delta i lektionen också gör
det. De som räknats som inte deltagande är de som inte infinner sig till
lektionen och inte har giltiga skäl men också de som infinner sig men inte
deltar i lektionens aktiviteter mer än marginellt.

Totalt var det 926 elever, 14 procent av totala antalet elever som skulle
kunnat vara med, som noterades inte delta eller delta i ringa omfattning.
Drygt hälften av dem var flickor. I snitt var det tre elever per lektion som
inte deltog men antalet varierar kraftigt. Vid en fjärdedel av lektionerna
deltog alla elever. Men en relativt stor andel av lektionerna hade
anmärkningsvärd hög frånvaro och/eller många elever som var närvarande
utan att delta i lektionens aktiviteter. På var tionde lektion var så många som
30 till 50 procent av de elever som borde kunna delta inte närvarande eller
inte aktiva.
När det gäller aktivt deltagande i lektionen fann den flygande tillsynen bara
små skillnader mellan pojkar och flickor. Detta skiljer sig från Skolverkets
utvärdering där betydligt fler flickor än pojkar angav att de aldrig eller
sällan var aktiva på lektionerna i idrott och hälsa trots att de var närvarande.
En förklaring till skillnaden kan vara att Skolverket frågade eleverna i en
enkät om hur aktiva de var på idrottslektionerna. Vid den flygande tillsynen
observerade vi elevernas aktivitet.
Vid drygt hälften av de besökta lektionerna angav inte läraren målet eller
syftet med lektionen eller satte in den i något sammanhang. Av de besökta
lektionerna avslutades 41 procent utan någon form av utvärdering av
lektionens aktiviteter.
Finns det elever som helt eller delvis är befriade från undervisningen?
Skollag och grundskoleförordning anger i vilka fall elever kan befrias helt
eller delvis från undervisningen. Styrelsen för utbildningen eller rektor kan
besluta om att helt plocka bort ett eller flera ämnen för en elev genom så
kallad anpassad studiegång. Möjligheten för elever att befrias från vissa
moment i ett ämne är starkt begränsat. Det ska föreligga mycket starka skäl
och att undervisningen inte på annat sätt kan anpassas till elevens
förutsättningar.
Vid tillsynen angav de undervisande lärarna att sammanlagt 130 elever var
befriade från undervisningen. Detta motsvarar nästan 2 procent av eleverna
vid de granskade lektionerna. Skolinspektionen bedömer att det är en
mycket hög siffra med hänvisning till att regelverket är restriktivt.
Det fanns en stor osäkerhet hos idrottslärarna om de elever som de angav
som befriade hade något formellt beslut på befrielse. Detta förhållande är
anmärkningsvärt då det betyder att inte alla lärare har en klar bild av vilka
elever som ska delta i undervisningen.

Har läraren rätt utbildning för undervisningen?
Vid den flygande tillsynen frågade Skolinspektionens inspektörer de
undervisande lärarna om de hade rätt utbildning för undervisningen. På 87
procent av de besökta lektionerna undervisade lärare som uppgav att de
hade rätt utbildning för att undervisa i idrott och hälsa. Det finns två
omständigheter kring denna siffra som ska beaktas. I det ena fallet kan
läraren ha svarat nej på grund av att hon/han var tillfällig vikarie för en
utbildad idrottslärare. Å andra sidan kan en del lärare svarat ja utifrån att
de fått en tillsvidareanställning för att kommunen, eller annan huvudman,
bedömt dem som kompetenta för att undervisa i idrott och hälsa trots att de
saknar formell lärarexamen.
Beslut till skolorna
Alla besökta skolor kommer att få ett av tre olika typer av beslutsdokument
(nedan) med bifogat observationsprotokoll från de besökta lektionerna.
Skolinspektionen fann inte några formella brister. Därmed avslutas
tillsynen.
Skolinspektionen har uppmärksammat formella brister som inte bedöms
som allvarliga eller akuta. Då följs detta upp i samband med den
regelbundna tillsynen av skolan.
Skolinspektionen har uppmärksammat brister av allvarlig eller akut
karaktär. Då övergår tillsynen omedelbart i en fördjupad tillsyn.
Viktigt att komma ihåg för hela den flygande tillsynen i idrott och hälsa är
att Skolinspektionen förutom formella brister kan ha uppmärksammat
kvalitetsbrister vid besöken. Dessa kvalitetsbrister kan för de besökta
skolorna framgå i det observationsprotokoll som varje skola får. För
Skolinspektionens uppdrag att bidra till en bättre skola kan dessa
erfarenheter tas till vara i kommande granskningar eller på annat sätt föras
vidare till andra aktörer inom skolutvecklingsområdet.
Sammanfattning
Det var mycket idrott och lite hälsa på de besökta lektionerna
Det var stor dominans för aktiviteterna bollspel och bollek. Aktiviteter
som visat sig vara det som pojkar allra helt ville ägna sig åt i mycket
högre grad än flickor. (Skolverket 2003)
Det fanns osäkerhet om vilka elever som inte deltog på lektionen på
grund av formella beslut om befrielse från hela eller delar av ämnet
Det fanns en stor variation mellan skolorna i deltagandet på lektionen

På 87 procent av de granskade lektionerna uppgav lärarna att de hade
utbildning för att undervisa i ämnet.
Projektledare för denna tillsyn har varit utredarna Marie-Louise Hultman
och Jon Torkelstam vid Skolinspektionens avdelning i Linköping.