PDF-fil, nytt fönster - Skolinspektionen

Skolinspektionen
Borås kommun
boras.stad@boras.se
Rektorer för vuxenutbildningens skolenheter
tina.arekvist.lundell@boras.se
annelie.areskoug@edu.boras.se
arma-lena. moisander@bor as .se
mia.sundstrom@boras.se
2012-06-19
Dnr 43-2012:5404
Beslut för vuxenutbildningen
efter tillsyn i Borås kommun
Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04
www.skolinspektionen.se

Skolinspektionen 2012-06-19
Tillsyn i vuxenutbildningen
2(19)
Dnr 43-2012:5404
Skolirispektionen genomför tillsyn i Borås kommun under våren 2013. Vid tillsynen
besöker Skolinspektionen vuxenutbildningens samtliga skolenheter i
kommunen.
Vuxenutbhdningen besöktes av Skohnspektionen mehan den 13 maj och den 4
juni 2013.
Fakta om vuxenutbildningen
I Borås kommun har Utbhdningsnämnden det övergripande ansvaret för vuxenutbildningen.
Vuxenutbildningen i Borås omfattar skolformen kommunal
vuxenutbhdning på grundläggande och gymnasial nivå samt har enhgt Skolverkets
officiella statistik för 2011 totalt 10 870 kursdeltagare. Vidare finns skolformerna
utbildning i svenska för invandrare (sfi) som enligt samma källa har 1
718 kursdeltagare samt särskild utbhdning för vuxna som har 70 kursdeltagare.
Vuxenutbhdningen i Borås består av fem skolenheter som leds av fem rektorer.
En skolenhet består av kommunal vuxenutbhdning på grundläggande nivå och
särskild utbhdning för vuxna. Den kommunala vu^enutbh(irungen på gymnasial
nivå har delats i två skolenheter där den ena rektorn ansvarar för yrkesinriktade
gymnasiala utbildningar medan den andre ansvarar för övrig gymnasial
utbildning. En fjärde skolenhet omfattar ah utbildning i svenska för invandrare.
Sluthgen har en av rektorerna ansvaret för utbhdningar inom yrkeshögskolan
vilket är en skolenhet som inte omfattas av Skolinspektionens tillsyn. För
samordningen av vuxenutbildningen finns en vuxenutbildningschef som även
är rektorernas chef.
Huvudsakligen bedrivs vuxenutbildningen i egen regi. Dock upphandlas den
del av utbhdningen i svenska för invandrare som kombineras med praktik för
språktiäning. Denna del som vid besökstillfället omfattade cirka 280 kursdeltagare
bedrivs på entreprenad av utbhdningsföretaget Eductus som ägs av
AcadeMedia AB. De delar av gymnasial yrkesutbhdning som inte kommunen
genom sin vuxenutbhdning eher sina gymnasieskolor själv kan anordna eher
som kan anordnas av någon av de med Borås samverkande grannkommunerna,
upphandlas och bedrivs på entreprenad. En betydande del av de gymnasiala
yrkesutbildningarna bedrivs på entreprenad av flera olika aktörer och omfattningen
varierar under året. Vidare bedrivs en viss del av de gymnasiala
yrkesutbhdningarna av gymnasieskolan i Borås på uppdrag av vuxenutbhdningen.
Även gymnasial vuxenutbildning i teoretiskt inriktade ämnen på distans
upphandlas och bedrivs på entreprenad av Miroi AB. Denna del motsva-

Skolinspektionen 2012-06-19
3(19)
Dnr 43-2012:5404
rar i antalet kursdeltagare cirka 25 procent av alla som studerar gymnasial vuxenutbildning
i teoretiskt inriktade ämnen.
Genom de avtal som upprättas mellan Borås kommun och utbildningsanordnama
specificeras förutsättningar och villkor för tjänstens utförande och villkor
för bland annat utbildningsinriktning, kvahtet, uppföljning och utvärdering,
personella och övriga resurser samt priser. Ingen av de upphandlade entreprenaderna
ansvarar självständigt för att utfärda betyg. Mehan Vuxenutbildningen
och gymnasieskolorna finns inga specifika överenskommelser som motsvarar
de villkor och avtal som gäller för de upphandlade utbildningsanordnama.
Gymnasial yrkesutbhdning i egenregi bedrivs huvudsakligen i Almåsgymnasiets
lokaler medan ah övrig vuxenutbhdning i egenregi bedrivs i Vuxenutbhdningen
Björkäng som hgger i anslutning till Borås sjukhus. I Vuxenutbildningen
Björkäng finns även Vägledningscentrum med studie- och yrkesvägledare.
Måluppfyllelse
Enhgt Skolverkets officiella statistik för kalenderåret 2011 är det i Borås kommun
3,4 procent av den vuxna befolkningen som deltar i kommunal vuxenutbhdning
vilket är i paritet med riket (3,5 procent). Enligt samma källa är andelen
korttidsutbhdade i kommunal vuxenutbildning 27 procent i Borås kommun
vilket är högre än motsvarande värde för riket (22 procent). Det är i kommunen
21 procent (i riket 24 procent) av kursdeltagarna i grundläggande vuxenutbildning
som avbryter studierna enligt Skolverkets officiella statistik för år 2011. Av
samma källa framgår att 10 procent av kursdeltagarna i gymnasial vuxenutbildning
avbryter studierna medan det i riket som helhet är 17 procent som
avbryter. Inom samthga studievägar i sfi visar officiell statistik att andelen avbrott
är lägre i Borås kommun än riket. Även det genomsnitthga antalet undervisnmgstirnmar
som behövs för att en studerande blh godkänd i sfi är lägre i
Borås än i riket.
I officiell statistik från Skolverket sammanställs inte längre betygsresultat för
vuxenutbhdning på kommunal nivå. Borås kommun redovisar i sina egna resultatsaminanställningar
att andelen studerande som avslutat utbhdning utan
avbrott och med godkända betyg år 2012 är 55 procent i grundläggande vuxenutbildning
vhket är en ökning från 43 procent 2010.1 utbhchiing i svenska för
invandrare för samthga studievägar är det 53 procent som avslutat studierna
utan avbrott och med godkända betyg vilket är en förbättring från 2010 då
motsvarande värde var 50 procent. I gymnasial vuxenutbhdning redovisas
motsvarande statistik på ämnes- och utbhdnmgsanorclnarnivå av vilken det
framgår att kunskapsresultaten varierar mellan ämnen och utbildningsanordnare.
Det finns ämnen och utbildningsanordnare som under den senaste
treårsperioden har haft en positiv utveckling med en ökande andel studerande
som avslutat studierna med godkända resultat men det finns också ämnen och

Skolinspektionen 2012-06-19
4(19)
Dnr 43-2012:5404
utbildrangsanordnare som uppvisar en motsatt trend. Sammantaget har dock
den gymnasiala vuxenutbhdningen, i såväl yrkesinriktade ämnen som i teoretiskt
inriktade ämnen, en något högre andel studerande som avslutat studierna
med godkända betyg jämfört med de senaste åren.
Ar 2011 gjordes en effektmätning av vuxenutbildningen i Borås där elever som
deltagit i utbildningar inom kommmral vuxenutbildning och sfi besvarat en
enkät bland annat om hur utbhdningen påverkat deras sysselsättning och samhällsengagemang.
Av effektmätningen framgår bland annat att andelen personer
som var arbetssökande eher hade annan sysselsättning än arbete och studier
hade minskat med nästan 30 procent efter studierna. För gymnasial yrkesutbildning
har också gjorts en effektmätning för åren 2009 - 2011. Av denna
framgår att av dem som före studierna inte arbetade eller studerade (arbetssökande,
sjukskrivna m.m.), hade efter studierna 57 procent arbete eller eget företag
och 21 procent av dem studerade.
Helhetsbedömning
Andelen studerande i den kommunala vuxenutbildningen i Borås som har en
kort utbhdningsbakgrund är högre än genomsnittet för riket vilket framgår av
officiell statistik från år 2011.1 kommunal vuxenutbildning och sfi är det en
lägre andel elever som avbryter utbildningen jämfört med riksgenomsnittet.
Även det genomsnitthga antalet undervisnmgstimmar som behövs för att en
studerande blir godkänd på olika utbildningsvägar i sfi är lägre i Borås än i
riket. Av kommunens egen resultatuppföljning framgår dessutom att andelen
studerande som avslutat utbhchving med godkända betyg och utan avbrott har
ökat under en treårsperiod i vuxenutbildningens samtliga skolformer. Trots att
verksamheten uppvisar jämförelsevis goda resultat och en positiv trend är det
en inte obetydlig andel av de studerande som avbryter studierna eher som inte
når kunskapskraven i de utbildningar och kurser som de studerar. Skolinspektionen
bedömer därför att Borås kornmun kan komma längre i sitt arbete med
att förbättra måluppfyllelsen i vuxenutbildningen.
Mot bakgrund av att det för vuxenutbildningen finns ett brett samhällsuppdrag
som specificeras i skohagen och läroplan för vuxenutbildningen (Lvux 12)
måste Borås kommun tydligare ta ställning tih hur arbetet med att nå de nationeha
målen för vuxenutbildningen ska bedrivas. Tillsynen visar att Borås
kommun i sina dokumenterade strategier och planer (''Bildningsstaden Borås")
inte specifikt anger hur vuxenutbhclningens olika skolformer ska utvecklas i
kommunen. Vuxenutbhdningen som skolform har ett begränsat utrymme på
den politiska agendan i Borås kommun. Fokus i utbildrungsnämnden hgger på
gymnasieskolan och de utvecklingsbehov som finns där.

Skolinspektionen 2012-06-19
5(19)
Dnr 43-2012:5404
mtervjuer och dokumentation visar dock att verksamlieten som bedrivs av
vuxenutbildningen i Borås kommun präglas av både kontinuitet och utvecklingsvilja.
På aha nivåer i vuxenutbildningen pågår ett aktivt utvecklingsarbete.
Tillsynen visar dock att detta utvecklingsarbete inte dokumenteras och utvärderas
så att det inom ramen för ett systematiskt kvahtetsarbete kan bilda underlag
för beslut om nya eher förändrade insatser för att öka måluppfyllelsen.
Thlsynen visar också att det inte finns ett dokumenterat systematiskt kvahtetsarbete
på huvudmanna- och rektorsnivå där resultaten sammanställs så att alla
verksamheter synliggörs, resultaten analyseras och utifrån det beslutas om åtgärder
för att öka måluppfyllelsen. Inte heller i de utbildningar som genomförs
av externa utbildningsanordnare på uppdrag av vuxenutbildningen bedrivs ett
systematiskt kvalitetsarbete som samordnas med den egna verksamheten.
Därmed saknar rektorerna ett verkningsfullt instrument i arbetet med att i vuxenutbhcmingens
olika verksamheter höja kvaliteten i enhghet med de nationeha
målen. Brister i det systematiska kvahtetsarbetet innebär att även huvudmannen
saknar ett underlag för att kunna fatta strategiskt viktiga beslut som
långsiktigt ger möjhgheter till resultatförbättringar i vuxenutbildningen.
Tillsynen visar att Borås kommun i de flesta utbildningar erbjuder en verksamhet
som i hög grad är anpassad till elevers olika behov och förutsättningar vilket
är gynnsamt för måluppfyllelsen. Dock måste huvudmannen och rektorn
för den grundläggande vuxenutbildningen se till att undanröja de organisatoriska
hinder som idag försvårar för att ge elever i sfi möjlighet att samtidigt
studera i grundläggande vuxenutbildning, vilket de har rätt thl. Elever som
avslutat sfi måste också erbjudas plats i grundläggande vuxenutbildning utan
att behöva vänta i flera månader då ingen utbildning bedrivs på sommaren.
Av de elever i vuxenutbhdningen som Skolinspektionen träffat finns flera som
saknar individuella studieplaner med såväl elevens långsiktiga mål som planerad
omfattning av studierna. Enkäter inom ramen för undersökningen av vuxenutbildningens
effekter år 2011 visar också att en stor del av eleverna uppgav
att de saknade en individuell studieplan men att nästan samtliga av dem som
hade en sådan bedömde att den var tih stor nytta. Det är därför av stor vikt art
rektorerna vid vuxenutbhdningen i Borås ser till individueha studieplaner utarbetas
för samtliga studerande i samband med kursstart och att studie- och
yrkesorientering erbjuds i sammanhanget. Ett sådant arbete har påbörjats genom
att studie- och yrkes vägled are har fått i uppdrag att utarbeta individuella
studieplaner tillsammans med de elever som saknar sådana.
Utgångspunkten i all vuxenutbilchung är bland annat att vuxna ska ges möjlighet
att utveckla sma kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning
i arbets- och samhähshvet samt främja sin personhga utveckhng. I kommunal
och särskild utbhdning för vuxna ska de som fått minst utbildning prioriteras.
Tillsynen visar dock art Borås kommun inte i tillräcklig utstiäckning aktivt ar-

Skolinspektionen 2012-06-19
6(19)
Dnr 43-2012:5404
betar för att nå de som har rätt att studera sfi samt på grundläggande nivå i
särskhd utbhdning för vuxna och i kommunal vuxenutbhdning. För att säkerställa
att de som tidigare fått minst utbildning nu får tihgång till vuxenutbhdning
måste rektorerna se till att organisationen blir mera aktiv med att nå målgrupperna,
exempelvis på arbetsplatser, i föreningslivet och i andra samhällsinstitutioner.
Skolinspektionen pekar i denna tihsyn på ett antal områden som huvudmannen
måste åtgärda för att förbättra de studerandes måluppfyhelse. Mot denna
bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.
Skolinspektionens ingripande
Föreläggande
Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800)
Borås kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister.
De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 september 2013 redovisas för
Skolinspektionen.
Undervisning och lärande
Bedömning
Borås kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med
undervisning och lärande.
Motivering
Se till att kommunal vuxenutbildning är utformad så att den enskildes
studier kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra
skolformer
Se till att den kommunala vuxenutbhdningen bedrivs kontmuerligt under
hela året.
Se till att den kommunala vuxenutbildningen utifrån de behov som
finns är flexibel när det gäller tid och studietakt.
Se till att den individueha studieplanen upprättas i nära anslutning till
antagningen för samtliga elever.
Enligt skollagen ska utgångspunkten för all vuxenutbildning vara den enskildes
behov och fömtsättningar. Enhgt föroroming om vuxenutbildning ska
kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbhdning i
svenska för invandrare utformas så att eleven kan kombinera dessa studier
med studier inom andra skolformer. Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt
under hela året. Enhgt läroplanen ska flexibilitet alltid eftersträvas när det gäl-

Skolinspektionen 2012-06-19
7(19)
Dnr 43-2012:5404
ler utbildningen och det kan handla om plats för utbildningens genomförande,
tid, studietakt, studieform och sätt att lära.
Enligt skollagen ska det för varje elev i kommunal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna samt i utbildning i svenska för invandrare finnas en individuell
studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om elevens utbhdningsmål
och planerad omfattning av studierna. Enligt förordning om vuxenutbhdning
ansvarar rektorn för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Den
individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven och eleven ska
i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. Planen ska
upprättas i nära anslutning tih antagningen och ska vid behov revideras.
Dokumentstudier samt intervjuer med elever, lärare och rektorer vid samtliga
tre skolformer i vuxenutbildningen visar att Borås kommun i stor utsträckning
erbjuder utbhdningar som anpassats tih elevers olika behov och fömtsät±rungar.
Dock framgår det i intervjuer med elever, lärare och rektorer att elever i utbildning
i svenska för invandrare (sfi) inte har möjhghet att samtidigt studera i
grundläggande vuxenutbildning trots att de ofta har rätt thl sådan utbhdning. I
flera av intervjuerna uttalas att det i den grundläggande kommunala vuxenutbildningen
tillämpas ert behörighetskrav där eleverna ska ha avslutat studier i
utbildning i svenska för invandrare på nivå D för att antas till studier i grundläggande
vuxenutbhdning. Tidigare år har det erbjudits viss matematikundervisning
på grundläggande nivå för elever i sfi men detta har upphört då lärarresursen
enligt rektorn behövdes för andra insatser. Elever som har goda kunskaper
i engelska kan studera detta ämne men de som är nybörjare ges inte
möjlighet att studera engelska.
Enligt vuxenutbhdningens hemsida och intervjuer med lärare, vägledare och
rektor sker antagning till dag- och kvällskurser inom grundläggande vuxenutbildnmg
en gång per termin. Enligt vuxenutbildningens hemsida erbjuds distansstudier,
med flexiblare antagning, i grundläggande vuxenutbildning i ämnena
engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Enligt hemsidan
bedrivs dock distansutbildningen endast på en "avslutande nivå" vilket
innebär att de som har avslutat sfi, och som inte har tilhäckliga förkunskaper i
något av de ämnen som erbjuds på distans, inte har möjlighet att gå dhekt till
distansutbildning. Detta bekräftas i intervjuer med lärare, vägledare och rektor
men dementeras av vuxenutbilohungschefen i samband med faktagranskning
av Skolinspektionens beslut. Inom ramen för det som benämns "Slussen" kan
dock elever som just avslutat sfi-studier studera vissa kurser i grundläggande
vuxenutbhdning och även orienteringskurser som förberedelse tih studier.
"Slussen" tar emot elever under terrninstid. I intervjuer med elever, lärare och
vägledare framkommer att inte alla som avslutat sfi får plats i "Slussen" utan
när denna verksamhet är fylld kan upp tih ett tiotal personer med rätt till
grundläggande vuxenutbhdning även under terminstid helt stå utan utbild-

Skolinspektionen 2012-06-19
8(19)
Dnr 43-2012:5404
ning. Detta dementeras av ansvarig rektor som menar att "Slussen" är dimensionerad
så art det ger alla som avslutat sfi-studier möjlighet att gå där. Dokument
samt intervjuer med rektorer och personal visar dock att det inte erbjuds
någon grundläggande vuxenutbildning under sommaren då såväl "Slussen"
som distansutbhdningen är stängda ferietid.
Intervjuer med elever, lärare, vägledare och rektorer visar art det för de studerande
i kommunal vuxenutbhdning, som inför sina studier haft kontakt med
vuxenutbildningens vägledare, har utarbetats en individuell studieplan. Efter
kursstart görs i gymnasial yrkesutbildning en genomgång av elevernas individuella
studieplaner. För de elever som då inte har en individuell studieplan
utarbetas en sådan. Enligt rektorn för gymnasial yrkesutbilchiing kan det dock
för vissa elever dröja upp tih fyra månader innan de får en individuell studieplan.
Av intervjuer med elever, lärare och vägledare framgår att för elever i
grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning i teoretiskt
inriktade ämnen är det beroende av individuella initiativ från eleven eller vägledaren
om det utarbetas en individuell studieplan för de som vid kursstart
saknar denna. Av de elever som Skolinspektionen träffat och som går dessa
utbildningar finns flera som saknar individuella studieplaner. Den kommunala
vuxenutbildningen i Borås har sedan en kort tid tillbaka utökat antalet studieoch
yrkesvägledare. Dessa har nu, enligt intervjuer med rektorer och vägledare,
fått i uppgift att göra en översyn av vilka elever som saknar individuell studieplan
och se tih att en sådan utarbetas.
Intervjuer med lärare, vägledare och rektor visar att även många elever i sfi
saknar en individuell studieplan. De individuella studieplaner som Skolinspektionen
tagit del av innehåller endast planerad utbildning i svenska. Andra
utbhdningar och kurser som hgger i linje med elevens långsiktiga mål saknas i
den individueha studieplanen. Av intervjuerna framgår också art en av vägledarna
har fått ett särskht ansvar för att i samverkan med var och en av eleverna
i sfi upprätta en individuell studieplan då en sådan saknas. Detta arbete har
också påbörjats.
Av mtervjuer med lärarna i särskhd utbildning för vuxna framgår att lärarna
tihsammans med varje elev utarbetar en individuell studieplan. Lärarna har
inte tidigare haft stöd av vägledare för detta arbete men hoppas på att få detta
inom en snar framtid. Såväl lärare som rektor menar att de har en bit kvar innan
eleverna i särskild utbildning för vuxna har individuella studieplaner som
uppfyller kraven i förordningen.
Utredningen visar att det vid vuxenutbhdningen i Borås finns elever i sfi som
inte kan kombinera dessa studier med studier mom andra skolformer. Vidare
framgår att den grundläggande vuxenutbildningen inte anpassats tih aha elevers
behov och förutsättningar när det gäller flexibihtet avseende plats, tid och

Skolinspektionen 2012-06-19
9(19)
Dnr 43-2012:5404
studietakt. Utbudniiigen bedrivs heller inte kontinuerligt under hela året i den
grundläggande vuxenutbhdningen. Utredningen visar också att det inte för aha
elever utarbetas individueha studieplaner i enlighet med förfaraiingarnas krav.
Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen
föreläggs att avhjälpa bristerna.
Författning
1 kap. 11 §, 20 kap. 2 och 8 §§, 21 kap. 2 och 8 §§ och 22 kap. 2 och 10 §§ skollagen,
1 kap 3 § och 2 kap. 16 och 25 §§ förordning om vuxenutbiloming,
Lvux 12 avsnitt 1 En likvärdig utbhdning
Grundläggande värden och inflytande
Bedömning
Borås kommun måste vidta följande åtgärder för art förbättra arbetet med
grundläggande värden och inflytande.
Motivering
Se tih art alla elever i vuxenutbhdningen informeras om vad som gäller i
fråga om inflytande och samråd
Se tih att eleverna får utbhdningens mål, innehåll och arbetsformer samt
rättigheter och skyldigheter klargjorda för sig.
Se tih att verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande
gynnas.
Elever ska enhgt skollagen ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande
stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen
och hållas informerade i frågor som rör dem. Vidare framgår av skohagen att
den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med planeringen
av det systematiska kvahtetsarbete som ska bedrivas på skolenhetsnivå. Eleverna
ska informeras om vad som gäher i fråga om inflytande och samråd. De
ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäher för vuxenutbildningen.
Rektorn ansvarar för att sådan information lämnas.
Enligt läroplanen ska elevema ges reella möjligheter att utöva inflytande på
utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta
är att vuxenutbhdningen klargör utbildningens mål, innehåh och arbetsformer,
liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Rektom har ett särskilt
ansvar för att verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande
gynnas.

Skolinspektionen 2012-06-19
10(19)
Dnr 43-2012:5404
Intervjuer med elever, lärare och rektorer för särskhd utbildning för vuxna
samt kommunal vuxenutbhchung på grundläggande och gymnasial nivå visar
att elever överlag är informerade om och har goda kunskaper om ämnesmålen
och kursplanernas kunskapskrav. I utbildning i svenska för invandrare (sfi)
finner Skohnspektionen utifrån intervjuerna med elever, lärare och rektorn att
alla elever inte har mål och kunskapskrav klart för sig. Lärarna tycker att det är
en svår uppgift att klargöra målen och kunskapskraven och uppger att det i
bland görs förenklingar exempelvis genom att i stället för att utgå från kunskapskraven
i kursplanen använda andra termer vid information tih eleven om
dennes kunskapsutveckling. Lärare och rektor uppger att det varierar mellan
studievägar och lärare i vilken utsträckning återkoppling till eleverna sker utifrån
kunskapskraven. Kompetensutvecklingsinsatsen "bedömning för lärande"
(BFL) har inneburit en förbättring och ökad tydhghet i informationen men lärare
och rektor är överens om att detta är ett utvecklingsområde för sfi-lärarna.
Intervjuer med elever, personal och rektorer inom samthga skolformer visar att
det saknas mtiner och gemensam plan för hur information tih eleverna om vad
som gäher för samråd och inflytande och om mål för utbildningarna utöver
ämnes- och kursmål ska ges. Av intervjuerna framgår att detta också gäher för
de externt anlitade utbilchiingsanordnarna. Exempelvis har eleverna inte informerats
om vad som anges i läroplan för vuxenutbhdningen om elevemas
mflytande och inte heller vad läroplanen i övrigt stäher för krav på undervisningens
genomförande. Borås kommmi har heher inte i avtalen med de olika
utbildningsanordnama utnyttjat möjligheten att ställa krav på hur elevernas
inflytande i undervisningen ska tillgodoses.
Intervjuerna med elever och rektorer visar också att elevemas inflytande över
undervisningens genomförande och sitt eget lärande varierar beroende på skolform,
utbilcmingsanordnare och lärare. Exempelvis redogör lärama i särskild
utbildning för vuxna för väl genomtänkta arbetsmetoder som involverar eleverna
och låter dem påverka såväl planering, genomförande och utvärdering
av lärandet. Av intervjuer med lärare och rektor för den kommunala vuxenutbildningen
på grundläggande nivå framgår att det vanligtvis är lärarna som
själva gör planeringen men de tillämpar ett system med flera kursråd där eleverna
tidigt i kursen utvärderar arbetet och tar ställning och föreslår förändringar
av såväl upplägg som innehåll i det fortsatta arbetet. I den gymnasiala
vuxenutbhdningen i egen regi tillämpas också ett system med regelbundna
kursråd men här uppger elever att det finns stora skillnader i hur de kan påverka
de planeringar som lärama gjort för kursen. Lärare menar också att det
finns svårigheter med elevinflytandet då många elever läser enstaka kurser
med målet att snabbt komplettera för fortsatta studier och inte är intresserade
av att utöva inflytande i kursupplägget. Av mtervjuer med lärare och företrädare
för enskhda och kommunala utbildningsanordnare på gymnasial nivå

Skolinspektionen 2012-06-19
11 (19)
Dnr 43-2012:5404
som arbetar på uppdrag av vuxenutbhchungen framgår att lärarna vid respektive
anordnare inte har arbetat fram gemensamma riktlinjer för att klargöra
utbhdningens mål och hur eleverna ska ges ett reeht inflytande över undervisningen.
Intervjuerna visar också att eleverna även där i varierande utsträckning
får möjhghet att påverka undervisningen och lärandet. Ovan redovisades att
intervjuer med elever och lärare i sfi visar att sfi-elevernas kunskap om målen
för utbhdningen och vad som gäller för inflytandet varierar. I Intervjuer med
elever, lärare och rektor framkommer också att många elever inom sfi därför
inte kan utöva ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåh i
undervisningen.
Utredningen visar att alla elever i vuxenutbildningen inte informeras om vad
som gäher i fråga om inflytande och samråd samt att vuxenutbhdningen inte
klargör för eleverna utbhdningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka
rättigheter och skyldigheter eleverna har. Detta innebär att eleverna vid vuxenutbilchringen
saknar information som är nödvändig för att kunna ta ansvar och
på lika villkor kunna utöva ett reellt inflytande över undervisningens genomförande.
Hur elevinflytandet ska utformas i de olika delarna framgår heller inte i
verksamhetens planering. Utredningen visar också att det i alla delar av vuxenutbhdningen
inte konsekvent tillämpas arbetsformer som gynnar ett aktivt
elevinflytande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och
huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna.
Författning
4 kap. 9 och 14 §§ skohagen samt Lvux 12, avsnitt 1 Rättigheter och skyldigheter
samt avsnitt 2.4 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar.
Trygghet och studiero
Bedömning
Borås kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med
trygghet och studiero.
Se till att det i vuxenutbildningen finns en plan mot kränkande behandling
som anger konkreta åtgärder som varje särskhd verksamhet utifrån
en aktueh kartläggning avser att påbörja och genomföra under det
kommande året, samt en redogörelse för hm föregående års åtgärder
har genomförts.
Motivering
Skohagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild
verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av elever. Vidare ska huvudmannen se tih att det varje år upprättas
en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och

Skolinspektionen 2012-06-19
12(19)
Dnr 43-2012:5404
förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse
för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eher genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts
ska tas in i efterföljande års plan.
Vuxenutbhdningen har utarbetat en plan för likabehandlmg och mot kränkande
behandling för år 2013. Planen omfattar aha skolformer och ah verksamhet
som kommunen bedriver i egen regi. Planen är genereht hållen och de
skilda förutsättningarna i de olika skolformerna, skolenheterna och lokalerna
där utbhdningen bedrivs speglas inte i planen. Exempelvis specificeras inte
åtgärder för att förebygga kränkande behandling på APL-platser och i lärlingsutbhdning.
Inga specifika åtgärder anges heller utifrån kartläggningar av riskerna
för kränkande behandling av elever i särskhd utbhdning för vuxna eller
för de utbildningar som inte bedrivs i vuxenutbildningens lokaler i Björkäng. I
intervjuer med lärare i utbilcLriingar som Almåsgymnasiet bedriver på uppdrag
av vuxenutbhdningen framkommer att några av lärarna anser att Almåsgymnasiets
plan mot kränkande behandling gäller för vuxenutbhdningen medan
andra lärare anser att det är vuxenutbildningens plan som gäher. I de avtal som
upprättas med utbildningsanordnare på entreprenad anges inte vad Borås
kommun stäher för krav på utbhdiungsanorönarna när det gäller att genomföra
ett målinriktat arbete mot kränkande behandling.
I vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling
anges under rubriken "Främjande insatser" flera åtgärder av allmän karaktär
för att främja likabehandling. I planen anges inga konkreta åtgärder som utgår
från kartläggningar av risker och behov i respektive verksamhet. Vuxenutbildningens
plan för likabehandling och mot kränkande behandhng innehåller heller
inte en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder mot kränkande
behandling har genomförts.
Uttedningen visar att det för verksamheterna i vuxenutbhdningen saknas en
plan mot kränkande behandling som uppfyher skollagens krav. Det är inget
som hindrar att vuxenutbildningens skolenheter och verksamheter har en gemensam
plan mot kränkande behandling, men skolenheternas arbete mot
kränkande behandling måste utgå från en kartläggning som visar varje verksamhets
specifika behov och förutsättningar. De förhållanden som gäller elevgrupper,
lokaler, personal och verksamhet och som är annorlunda än de som
gäller för vuxenutbhdningen i övrigt måste avspeglas i arbetet och i planen.
Vuxenutbildningens nu aktueha plan mot diskriminering och kränkande behandling
anger inte vhka konkreta åtgärder som vuxenutbhdningens skolenheter,
utifrån kartläggningar av risker för kränkande behandlmg i de olika
verksamheterna, avser att påbörja eher genomföra under det kommande året.
Därmed utgår inte planen från de behov som finns i vuxenutbildningen. Verk-

Skolinspektionen 2012-06-19
13(19)
Dnr 43-2012:5404
samheten uppfyher därmed inte författningarnas krav och huvudmamien föreläggs
avhjälpa bristen.
Författning
6 kap. 6 och 8 §§ skollagen
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen
Bedömning
Borås kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt
ledarskap och utvecklingen av utbhdningen.
Se tih att det på huvudmannanivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete
där vuxenutbhdningen planeras, följs upp och utvecklas.
Motivering
Se till att rektorerna tar ansvar för att det i samthga skolenheter bedrivs
ett systematiskt kvalitetsarbete där utbildningarna planeras, följs upp
och utvecklas.
Se tih att kvalitetsarbetet dokumenteras.
Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
systematiskt och kontinuerhgt planera, följa upp och utveckla utbhcmingen.
Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbhdningen ska genomföras
även på skolenhetsnivå. Imiktningen på det systematiska kvahtetsarbetet ska
vara att de mål för utbhdningen som finns i skohagen och andra föreskrhter
(nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvahtetsarbetet ska dokumenteras.
Kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,
övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten
genomförs.
Enhgt läroplan för vuxenutbhömingen ska det pedagogiska arbetet ledas och
samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera
och utveckla utbhdningen i förhållande till de nationeha målen. Som pedagogisk
ledare för vuxenutbhdningen och som chef för lärarna och övrig personal i
verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat.
Av dokument framgår att Borås kommun i sina aktueha strategier och planer
för "Bildningsstaden Borås" inte specifikt anger vad kommunen vih med sin
vuxenutbildiung. Av intervju med politiker i utbhdningsnämnden framgår att
det i en tidigare mandatperiod fattats politiska beslut som tydliggör vuxenutbildningens
roll och betydelse i Borås kommun. Dokument och mtervjuer med
politiker, förvaltning och rektorer visar dock att detta beslut inte återspeglas i
aktueha lokala styrdokument. Innebörden i det tidigare beslutet är inte heller
känt av rektorerna i vuxenutbildningen. Utbildningsnämnden anger i stähet i

Skolinspektionen 2012-06-19
14(19)
Dnr 43-2012:5404
lokala styrdokument generella mål som är gemensamma för samtliga skolformer
inom sitt ansvarsområde och som har sin utgångspunkt i de mål som uttrycks
i författningarna. Dock får detta bland annat som konsekvens att de lokala
målen för arbetet med särskilt stöd också gäller för vuxenutbhdningen
samtidigt som särskilt stöd inte förekommer i skohagen eher läroplanen som
begrepp för vuxenutbhdningen.
Vuxenutbildningschefen har formulerat en utvecklingsplan för åren 2011 - 2014
som omfattar vuxenutbhdningen totalt och har sin utgångspunkt i de kommunala
målen. På alla nivåer inom vuxenutbhdning i egemegi pågår ett utvecklingsarbete
i linje med de övergripande mål för skolverksamheten som formulerats
av utbhdningsnämnden i de lokala styrdokumenten. Av dokument samt
intervjuer med politiker, vuxenutbhdningschef och rektorer framgår dock att
detta utvecklingsarbete inte dokumenteras och utvärderas så att det inom ramen
för ett systematiskt kvahtetsarbete kan bidra med gemensam kunskap för
att identifiera nya eller förändrade insatser för att öka måluppfyllelsen. De resultatsammanställningar
som tas fram för vuxenutbhdningen totalt omfattar
endast ett resultatmått och har ett begränsat värde som underlag för analyser
och ställningstaganden om vilka åtgärder på huvudmannanivå som behövs för
öka måluppfyllelsen. Skolinspektionen noterar att de kvahtetsredovisningar
som utarbetades fram tih och med år 2011 innehöll en övergripande resultatredovisning
som omfattade betydligt fler faktorer än det som nu tas fram.
De resultatsammanstähningar som under innevarande läsår tagits fram av rektorerna
för de olika skolenheterna varierar i omfattning, innehåll och kvahtet.
Intervjuer med personal och rektorer visar dock att det inte bedrivs ett systematiskt
kvalitetsarbete där resultaten sammanstähs så att aha utbildningar synliggörs,
resultaten analyseras och utvärderas, arbetet dokumenteras samt beslut
fattas om åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Exempelvis görs inom ramen
för kvahtetsarbetet inga analyser och utvärderingar i respektive skolenhet av
om rekryteringen av elever hgger i linje med skollagen mål att "de som fått
minst utbildning ska prioriteras". Av intervjuerna med personal och rektorer
framgår också att vägledare och alla lärare inte är involverade i diskussioner
om vuxenutbildningens och skolenheternas samlade resultat samt vilka åtgärder
som behöver vidtas för att öka måluppfyllelsen. Av intervjuerna framgår
att inte heher eleverna medverkar i kvahtetsarbetet.
Rektorerna gör regelbundna kvalitetskontroller av de utbhdningar som genomförs
av externa utbildningsanordnare på uppdrag av vuxenutbhdningen. Intervjuer
med personal och föreståndare i upphandlad verksamhet samt rektorer
visar dock att det inte bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i dessa verksamheter
som är inriktat på vuxenutbildningens utvecklingsplan och samordnat
med kvahtetsarbetet i de delar som genomförs i egemegi. I avtalen stähs heher
inga krav på utbildningsanordnamas kvahtetsarbete eher på vad de ska redo-

Skolinspektionen 2012-06-19
15(19)
Dnr 43-2012:5404
visa för kommunen. De inskickade kvaHtetsredovisningarna är av skiftande
kvalitet och ger begränsat underlag för bedömning av utvecklingsbehov hos
utbilomingsanordnarna.
Utredningen visar att huvudmannen och rektorerna på sma respektive nivåer
inte bedriver ett systematiskt kvahtetsarbete där vuxenutbhdningens resultat
följs upp, analyseras, dokumenteras och bedöms i förhållande till de nationella
målen. Vidare frarnkommer att personal och elever inte fullt ut medverkar i
enheternas kvalitetsarbete. Verksamheten uppfyher därmed inte författningarnas
krav och huvudmannen föreläggs avhjälpa bristen.
Författning
4 kap 3-6 §§ skollagen
Lvux 12, avsnitt 2.4 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar
Erbjudande av utbildning
Bedömning
Borås kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med erbjudande
av utbhdning.
Motivering
Se till att verka aktivt för att nå och motivera de vuxna i kommunen
som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå samt i utbhdning
i svenska för invandrare.
Enhgt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen
som har rätt tih kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och
särskhd utbhdning för vuxna på grundläggande nivå samt utbhdning i svenska
för invandrare. Hemkommunen ska aktivt verka för att motivera dem att delta
i sådan utbhdning. Huvudmamien ansvarar också för att de som har rätt att
delta i dessa utbildningar och önskar det, också får delta i sådan utbildning.
På kommunens hemsida informerar Borås kommun om möjhgheten att studera
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbhdning för
vuxna på grundläggande nivå samt utbhdning i svenska för invandrare. För
samtliga utbildningar informeras om ohka ämnen, kurser och vilka studieformer
som finns. Dock anges inte i kommunens information att det också är en
rättighet att få studera dessa utbildningar för dem som är behöriga.
Intervjuer med rektorer, lärare och vägledare samt dokumentstudier visar att
kommunen, utöver annonseringen och broschyrer, inte bedriver några riktade
insatser för att rekrytera vuxna i kommunen som tillhör målgrupperna och är i
behov av studier. Av intervjuerna och dokument framgår att de flesta som rekryteras
tih grundläggande kommunal vuxenutbhdning är studerande i sfi och

Skolinspektionen 2012-06-19
16(19)
Dnr 43-2012:5404
är således en grupp som redan finns i vuxenutbilclningen. Till särskild utbildning
för vuxna på grundläggande nivå rekryteras huvudsakligen elever genom
kontakter med kommunens arbetslivsförvalming. Eftersom arbetsförmedlingen
ansvarar för flyktingmottagningen så kommer en stor andel bhvande sfisruderande
den vägen. Lärare, vägledare och rektorer menar att det dock finns
vuxna som är i behov av grundläggande vuxenutbildning och inte läser på sfi
liksom att det finns personer som har rätt till särskhd utbildnmg för vuxna på
grundläggande nivå men inte finns i daglig verksamhet eller har kommunal
anställning med lönebidrag eller motsvarande. De intervjuade menar att för att
nå dessa personer krävs uppsökande insatser som idag inte görs av vuxenutbildningen.
Rektorn för sfi ser också de som invandrat till Sverige utan att vara
flyktingar, och som funnits här ett antal år utan att ha lärt sig svenska, som en
grupp som vuxenutbhdningen har svårt att nå utan att göra riktade insatser.
De två rektorer som ansvarar för de aktuella utbhdningarna menar att det säkert
på arbetsplatser, i folkrörelse- och föreningshvet samt i nätverk kring offentliga
institutioner finns personer som har rätt tih utbildning men som inte
känner till möjhgheten eher som behöver en "puff" för att våga ta steget. Rektorer
samt studie- och yrkesvägledare menar att den utökning av vägledarresursen
som nu görs i vuxenutbhdningen delvis ska användas tih uppsökande
verksamhet riktat thl de grupper som har rätt till vuxenutbildning men att
detta arbete ännu inte har kommit igång.
Utrednmgen visar att Borås kommun inte tillräckligt aktivt verkar för att nå de
vuxna i kommunen som har rätt till kommunal vuxenutbildning på grundläggande
nivå och särskild utbhdriing för vuxna på grundläggande nivå samt utbhdning
i svenska för invandrare. Verksamheten uppfyher därmed inte författningarnas
krav och huvudmannen föreläggs avhjälpa bristen.
Författning
20 kap. 10 §, 21 kap. 10 § och 22 kap. 12 § skollagen
I ärendets sluthga handläggning har utredaren Eva Jönsson och juristen Juhe
Svane deltagit.

Skolinspektionen 2012-06-19
På Skolinspektionens vägnar
Hans Larson
Enhetschef
Bilaga:
Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
[ats Lindström
Föredragande
17(19)
Dnr 43-2012:5404

Skolinspektionen Bilaga 1
Allmänt om tillsynen
2012-06-19
18(19)
Dnr 43-2012:5404
Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska
skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i
kommunen.
Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger
fömtsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationeha
målen och bedömer om huvudmännen uppfyher de krav som författningarna
stäher på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse
för en god lärandemiljö och för elevemas möjligheter art uppnå kunskapsmålen.
Fömtom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas
tihsynen mot tre huvudområden: Elevemas utveckling mot målen, ledning
och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt.
Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som
rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanstähs
iakttagelser och bedörnningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten
i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet
och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande
beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning
tih tihsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen
möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i
besluten.
Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild
av tihståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det
aktueha granslmingstihfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks
i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom
de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten
grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser
och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan
information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eher som finns
publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tihsynsmetoder
vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera
avseende såväl omfattningen som av vilka gmpper som intervjuas. Vid
kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på
intervjuer med personal, föräldrar och ledning.
För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en munthg återrapportering
av inspektörerna tih företrädare för huvudmannen.
Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman
och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

Skolinspektionen Bilaga 1
2012-06-19
19(19)
Dnr 43-2012:5404
anledning av tillsynen ska huvudmannen thl Skolinspektionen redovisa vilka
åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning
som anges i beslutet.
Ytterhgare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens
webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).