30.08.2013 Views

Regelbunden tillsyn i Markaryds kommun Beslut ... - Skolinspektionen

Regelbunden tillsyn i Markaryds kommun Beslut ... - Skolinspektionen

Regelbunden tillsyn i Markaryds kommun Beslut ... - Skolinspektionen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong> i<br />

<strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

<strong>Beslut</strong> och rapporter<br />

Rapport regelbunden <strong>tillsyn</strong> Dnr 43-2009:3706


Innehållsförteckning<br />

Kommunbeslut<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av <strong>kommun</strong>en<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll med bedömningar<br />

Bilaga 3 Rapport skolbarnomsorg<br />

Bilaga 4 Rapport förskoleverksamhet<br />

Bilaga 5 <strong>Beslut</strong> gällande skolor<br />

Hagaskolan<br />

Hune skola<br />

Höjdenskolan<br />

Strömsnässkolan<br />

Timsfors skola<br />

Traryd skola<br />

Kunskapscentrum Markaryd gymnasieutbildning<br />

Vux Markaryd


Rapport<br />

skolbarnsomsorgen<br />

gällande <strong>tillsyn</strong> av<br />

skolbarnsomsorgen<br />

i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

Bilaga 3<br />

1 (7)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 3<br />

Tillsyn av skolbarnsomsorgen<br />

Helhetsbedömning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö. Här bedöms om verksamheten utgör ett komplement till skolan samt<br />

erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Granskningen avser inte<br />

att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolbarnsomsorgen. Istället har en bedömning<br />

gjorts av i vilken utsträckning skolbarnsomsorgens verksamheter avviker från de krav<br />

och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör<br />

skolbarnsomsorgen, inom de granskade områdena. Fritidshemmen i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

gör i olika omfattning uppföljningar av sin verksamhet, men det är inte alltid så<br />

att uppföljningen har koppling till de nationella målen. För att kvalitetsarbetet ska<br />

kunna fylla sin funktion att identifiera aspekter av verksamheten där måluppfyllelsen<br />

är otillräcklig, krävs ytterligare arbete. Kvalitetsarbetet behöver utvecklas så att det<br />

tydligt tar sin utgångspunkt i de mål som finns för skolbarnsomsorgen. Den fritidsverksamhet<br />

som bedrivs i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> erbjuder barnen en rik variation av<br />

aktiviteter men <strong>tillsyn</strong>en visar att <strong>kommun</strong>en måste säkerställa att verksamheternas<br />

innehåll tar sin utgångspunkt i de nationella målen för skolbarnsomsorgen.<br />

Av <strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> framgår att det vid något fritidshem kan vara svårt att<br />

garantera barnens säkerhet vid utevistelse. Fritidshemmens utemiljö är ofta skolgårdar<br />

som inte är inhägnade. Detta tillsammans med att personalen ibland är en eller två som<br />

arbetar i barngruppen gör att säkerheten är svår att upprätthålla vid utevistelse. Vid<br />

något fritidshem förekom också att personalen arbetade ensam i barngruppen helt eller<br />

delvis i samband med att de förberedde mellanmål. Kommunen behöver säkerställa att<br />

förutsättningarna på fritidshemmen anpassas så att det är möjligt för personalen att<br />

garantera barnens trygghet och säkerhet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av skolbarnsomsorgen identifierat följande<br />

brister som ska åtgärdas<br />

− Kommunen har inget system som säkerställer kvaliteten i den verksamhet som<br />

bedrivs i fritidshemmen (Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem,<br />

SKOLFS:2007:35, Lpo 94, 1 och 2.1–6),<br />

− Jämställdhetsarbetet i <strong>kommun</strong>ens fritidshem bedrivs inte i tillräcklig grad (Lpo 94<br />

1),<br />

− Kommunen säkerställer inte att såväl inne- som utemiljön är utformad så att det är<br />

möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för (Skolverkets<br />

allmänna råd för kvalitet i fritidshem, SKOLFS:2007:35 s. 20),<br />

2 (7)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 3<br />

− Fritidshemmens planer mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens<br />

krav (14 a kap. skollagen 8 §).<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1–2<br />

Rektorerna och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att förskoleverksamhetens brister<br />

åtgärdas. Redovisning ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast tre månader från den<br />

dag beslutet för <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa<br />

upp beslutet. <strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorerna och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare<br />

än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.<br />

3 (7)


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

Bilaga 3<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat skolväsendet i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> under januari och<br />

februari 2010 och genomfört <strong>kommun</strong>övergripande intervjuer den 29 januari 2010.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och bedömningar<br />

som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut (slutligt<br />

beslut). <strong>Beslut</strong> avseende skolbarnsomsorgen fogas till detta beslut som bilaga. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade<br />

brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av verksamheten, skolbarnsomsorgens lärandemiljö samt<br />

tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån<br />

skollagen, läroplanen samt övriga för verksamheten gällande författningar. Information<br />

om den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn). Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är<br />

intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från <strong>kommun</strong>en och skolbarnsomsorgen.<br />

Även annan information om <strong>kommun</strong>ens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella<br />

uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.<br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorgen<br />

Skolbarnsomsorgen Antal barn<br />

Fritidshem i <strong>kommun</strong>al regi 266<br />

Barn 6–12 år i familjedaghem 78<br />

Källa: Uppgifter från <strong>kommun</strong>en, 2010-02-29<br />

Skolbarnsomsorg erbjuds i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> i form av fritidshem samt i familjedaghem.<br />

Fritidshemmen är integrerade i fyra av <strong>kommun</strong>ens grundskolor, två i område<br />

Norr och två i område Söder. Ledningen för fritidshemmen utövas av grundskolornas<br />

rektorer.<br />

Enligt nationell statistik från år 2008 är 66 procent av <strong>kommun</strong>ens barn i åldern 6–9 år<br />

inskrivna i fritidshem (jämför riket om 80 procent) och 8 procent av barnen i åldern 10–<br />

12 år är inskrivna i fritidshem, vilket utgör en lägre andel än i riket i övrigt (13 procent).<br />

Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (40 procent) är avsevärt lägre<br />

än i jämförbara <strong>kommun</strong>er (62 procent) och i riket (57 procent). Personalen tjänstgör<br />

förutom i fritidshemmen under morgnar, eftermiddagar och lov också dagligen i förskoleklasser<br />

eller lägre årskurser under skoltid.<br />

4 (7)


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll för skolbarnsomsorg<br />

Bilaga 3<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Utveckling och lärande<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten<br />

Fokus på skolbarnsomsorgens uppdrag<br />

Uppföljning och utvärdering<br />

Skolbarnsomsorgens lärandemiljö<br />

Tillgång<br />

Utveckling och lärande<br />

Trygg miljö för utveckling och lärande<br />

Ansvar och tillgång till plats<br />

Grupper<br />

Särskilt stöd<br />

Registerkontroll och anmälningsskyldighet<br />

5 (7)


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Bilaga 3<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamhet<br />

Bristområde: Uppföljning och utvärdering<br />

− Kommunen behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för fritidshemmen.<br />

Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem, SKOLFS:2007:35<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag samt 2.1-6 Mål och riktlinjer<br />

Fritidshemmen ingår, liksom skolan och förskolan i ett mål- och resultatstyrt system.<br />

Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem, SKOLFS:2007:35, är det viktigt<br />

att <strong>kommun</strong>en har system för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av<br />

verksamheterna och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättring av kvaliteten.<br />

Enligt läroplanen måste skolbarnsomsorgens verksamhet utvecklas så att den<br />

svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker.<br />

Fritidshemmen i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> gör i olika omfattning uppföljningar av sin verksamhet,<br />

till exempel genom föräldraenkäter. I övrigt avser inte uppföljningen huvudsakligen<br />

måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.<br />

För att kvalitetsarbetet ska kunna fylla sin funktion att identifiera aspekter av verksamheten<br />

där måluppfyllelsen är otillräcklig, krävs ytterligare arbete. Intervjuer med såväl<br />

förvaltning som personal i skolbarnsomsorgen visar att kvalitetsarbetet behöver utvecklas<br />

så att det tydligt tar sin utgångspunkt i de mål som finns för skolbarnsomsorgen.<br />

Personalen i fritidshemmen är inte i tillräcklig utsträckning förtrogna med de nationella<br />

målen för verksamheten.<br />

Vid intervjuerna med fritidshemspersonalen framkom att det fanns en osäkerhet kring<br />

arbetet med kvalitetsredovisningen.<br />

Huvudområde: Skolbarnsomsorgens lärandemiljö<br />

Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande<br />

− Fritidshemmens planer mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens<br />

krav.<br />

14 a kap. skollagen 8 §<br />

Planer benämnda likabehandlingsplaner, men som även omfattar kränkande behandling,<br />

är upprättade i fritidshemmen. Planerna har dock inte varit föremål för årlig översyn<br />

och saknar en beskrivning av hur fritidshemmen ska skapa beredskap, utifrån en<br />

aktuell kartläggning, för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det<br />

6 (7)


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bilaga 3<br />

kommande året. Planer mot kränkande behandling behöver även upprättas för de respektive<br />

familjedaghemmen.<br />

− Jämställdhetsarbetet i <strong>kommun</strong>ens fritidshem behöver stärkas.<br />

Lpo 94 avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, som även ska tillämpas på fritidshemmen,<br />

har fritidshemmen ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den<br />

ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende<br />

av könstillhörighet. I de allmänna råden för kvalitet i fritidshemmen anges att<br />

det är viktigt att personalen reflekterar över sitt eget förhållningssätt till manligt och<br />

kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet.<br />

Det är vidare av vikt att personalen arbetar för jämställdhet mellan<br />

flickor och pojkar integrerat i verksamheten. Det framgår av inskickade dokument att<br />

barnen visserligen får prova så många olika aktiviteter som möjligt men att det inte<br />

genomförs något systematiskt arbetet i <strong>kommun</strong>ens fritidshem för att motverka traditionella<br />

könsmönster. Detta bekräftas också i intervjuer.<br />

Huvudområde: Tillgång<br />

Bristområde: Ansvar och tillgång till plats<br />

− Kommunen säkerställer inte att såväl inne- som utemiljön är utformad så att det är<br />

möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för.<br />

Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem, SKOLFS:2007:35 s. 20<br />

I de allmänna råden för kvalitet i fritidshem står att <strong>kommun</strong>en bör se till att fritidshemmets<br />

lokaler och utemiljö är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande, är utformade<br />

så att de möjliggör en god varierad pedagogisk verksamhet som stödjer barns<br />

lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp och är utformade så att både inne- och<br />

utemiljön gör det möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de ansvarar för.<br />

Vid intervjun med personalen framkom att vid något fritidshem upplevs svårigheter att<br />

garantera barnens säkerhet vid utevistelse. Fritidshemmens utemiljö är ofta skolgårdar<br />

som inte är inhägnade. Detta tillsammans med att personalen ibland är en eller två som<br />

arbetar i barngruppen gör att säkerheten är svår att upprätthålla vid utevistelse. Vid<br />

något fritidshem förekom också att personalen arbetade ensam i barngruppen helt eller<br />

delvis i samband med att de förberedde mellanmål.<br />

Ingela Jonasson<br />

Undervisningsråd/föredragande<br />

7 (7)


Rapport<br />

förskoleverksamhet<br />

gällande <strong>tillsyn</strong> av<br />

förskoleverksamheten<br />

i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

Bilaga 4<br />

1 (8)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 4<br />

Tillsyn av förskoleverksamheten<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg, fostran<br />

som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande<br />

och en allsidig utveckling. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av<br />

tillståndet i förskoleverksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning<br />

förskolans verksamheter avviker från de krav och förväntningar som uttrycks<br />

i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör förskoleverksamheten,<br />

inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut<br />

grundas på de dokument som förskolorna och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> skickat in, de verksamhetsredogörelser<br />

de lämnat samt på de och intervjuer som genomförts i samband<br />

med den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en.<br />

I <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> finns en handlingsplan för övergång mellan förskola, familjedaghem<br />

och förskoleklass som beskriver rutinerna för övergången. Intervjuer med<br />

såväl personal som föräldrar visar att dessa rutiner används och är välfungerande. Det<br />

saknas emellertid i <strong>kommun</strong>en rutiner som säkerställer att ett samarbete mellan de<br />

olika skolformerna sker, som ser till att skapa en kontinuitet för barnen och eleverna<br />

genom hela deras skolgång.<br />

I <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> genomförs uppföljningar och utvärderingar som exempelvis en<br />

årlig enkät till föräldrar med barn i förskolan. Denna enkät redovisar dock till största<br />

del föräldrarnas nöjdhet med förskolornas service i olika delar, medan. Vid intervjuer<br />

framkommer det att förskolorna i varierad omfattning genomför egna uppföljningar<br />

och utvärderingar av måluppfyllelsen men en samlad bild på <strong>kommun</strong>nivå saknas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av förskoleverksamheten identifierat följande<br />

brister som ska åtgärdas<br />

− Förskolorna arbetar inte i tillräcklig grad för att medverka till att barn med annat<br />

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det<br />

svenska språket (Läroplan för förskolan 98, 1 och 2.2),<br />

− Kommun har inget system för att följa upp, utvärdera och analysera de sammantagna<br />

resultaten av förskoleverksamheten (Förordning om kvalitetsredovisning<br />

inom skolväsendet m.m.),<br />

− Kommunen och förskolorna säkerställer inte att ett samarbete mellan förskola och<br />

skola som innebär att alla barn och elever får en kontinuitet i sitt lärande kommer<br />

till stånd (Läroplan för förskolan 98, 2.5),<br />

2 (8)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 4<br />

− Förskolornas planer mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav<br />

(14 a kap. skollagen 8 §).<br />

Rektorerna och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att förskoleverksamhetens brister<br />

åtgärdas. Redovisning ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast tre månader från den<br />

dag beslutet för <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa<br />

upp beslutet. <strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorerna och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare<br />

än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna).<br />

3 (8)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 4<br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat förskoleverksamheten i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> under januari<br />

och februari 2010 och genomfört <strong>kommun</strong>övergripande intervjuer den 29 januari<br />

2010.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och bedömningar<br />

som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut (slutligt<br />

beslut). <strong>Beslut</strong> avseende förskoleverksamheten fogas till detta beslut som bilaga.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av<br />

påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samt<br />

tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån<br />

skollagen, läroplanen samt övriga för verksamheten gällande författningar. Information<br />

om den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn). Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är<br />

intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från <strong>kommun</strong>en och förskoleverksamheten.<br />

Även annan information om <strong>kommun</strong>ens förskoleverksamhet från Skolverkets<br />

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.<br />

Beskrivning av förskoleverksamheten<br />

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet<br />

Förskoleverksamheten Antal barn<br />

Förskola i <strong>kommun</strong>al regi 371<br />

Familjedaghem 76<br />

Källa: Uppgifter från <strong>kommun</strong>en 2010-02-29<br />

Förskoleverksamhet erbjuds i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> för barn i åldrarna 1–5 år i form av<br />

förskola i <strong>kommun</strong>al regi samt familjedaghem. I <strong>kommun</strong>en finns totalt 4 förskolor som<br />

leds av vardera en rektor. Det finns 7 familjedaghem som tar emot barn i åldrarna 1–5<br />

år. <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har organiserat sin förskoleverksamhet i två områden, Norr<br />

och Söder. I område Norr finns två förskolor, förskolan Strömsnäsbruk med 6 avdelningar<br />

och Traryds förskola med 2,5 avdelningar. Område Söder består av två förskolor,<br />

förskolan Karlavagnen med 8 avdelningar och förskolan Järven med 5 avdelningar.<br />

4 (8)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 4<br />

Enligt nationell statistik från år 2008 är andelen inskrivna barn i förskola av samtliga<br />

barn i åldern 1–5 år lägre i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> (73 procent) än i jämförbara <strong>kommun</strong>er<br />

och i riket (81 procent). Andelen inskrivna barn per årsarbetare i förskolan (5,4) är i<br />

nivå med jämförbara <strong>kommun</strong>er (5,3) och riket (5,3), medan inskrivna barn per familjedaghem<br />

(7,5) ligger högre än jämförbara <strong>kommun</strong>er (5,1) och riket (4,8). Andelen årsarbetare<br />

med pedagogisk högskoleutbildning (54 procent) är lägre än i jämförbara <strong>kommun</strong>er<br />

(60 procent) och i nivå med riket (52 procent). Avgiftsfinansieringsgraden är år<br />

2008 i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> 9 procent medan den i jämförbara <strong>kommun</strong>er och i riket är<br />

10 procent.<br />

5 (8)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 4<br />

Tillsynsprotokoll för förskoleverksamheten<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Utveckling och lärande<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten<br />

Fokus på förskolans uppdrag<br />

Uppföljning och utvärdering<br />

Förskoleverksamhetens lärandemiljö<br />

Tillgång<br />

Fokus på utveckling och lärande<br />

Trygg miljö för utveckling och lärande<br />

Ansvar och tillgång till plats<br />

Grupper<br />

Särskilt stöd<br />

Registerkontroll och anmälningsskyldighet<br />

6 (8)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 4<br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat<br />

Bristområde: Utveckling och lärande<br />

− Förskolorna arbetar inte i tillräcklig grad för att medverka till att barn med annat<br />

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det<br />

svenska språket.<br />

Lpfö 98, 1 Förskolans uppdrag samt 2.2 Utveckling och lärande<br />

Personalen i förskolorna ger barn med annat modersmål möjlighet att till exempel lyssna<br />

på sagor på barnets språk och ibland använder verksamheten vikarier med annat<br />

språk och har ibland samarbete med SFI-verksamheten. Men förskolorna har inget<br />

strukturerat arbete som innebär att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet<br />

att i den dagliga verksamheten utveckla såväl sitt modersmål som det svenska<br />

språket.<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamhet<br />

Bristområde: Utvärdering och uppföljning<br />

− Kommun har inget system för att följa upp, utvärdera och analysera de sammantagna<br />

resultaten av förskoleverksamheten.<br />

Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

Förskolorna följer upp och utvärderar måluppfyllelsen i de respektive verksamheterna<br />

men det saknas ett systematiskt arbete för att följa upp, utvärdera och analysera de<br />

sammantagna resultaten av förskoleverksamheten på <strong>kommun</strong>nivå. Ett sådant arbete<br />

är en förutsättning för att <strong>kommun</strong>en ska kunna vidta relevanta åtgärder i syfte att ge<br />

förskolorna förutsättningar för att nå målen. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer,<br />

SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, Styrning och ledning, sid. 12, påvisar att om<br />

det uppstår ett glapp mellan <strong>kommun</strong>nivå och verksamhetsnivå blir det svårt för<br />

<strong>kommun</strong>en både att driva relevanta utvecklingsfrågor och att fördela resurser efter<br />

behov.<br />

7 (8)


<strong>Skolinspektionen</strong> Bilaga 4<br />

Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö<br />

Bristområde: Fokus på utveckling och lärande<br />

− Kommunen och förskolorna säkerställer inte att ett samarbete mellan förskola och<br />

skola som innebär att alla barn och elever får en kontinuitet i sitt lärande kommer<br />

till stånd.<br />

Lpfö 98, 2,5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet<br />

Förskolan samverkar med förskoleklass och fritidshem inför barnens övergång till förskoleklass<br />

och fritidshem. Kommunen har tagit fram välfungerande rutiner för sådan<br />

övergång. Däremot finns inga rutiner som säkerställer att barnens hela skolgång präglas<br />

av en sådan kontinuitet genom de olika skolformerna som avser till exempel en<br />

gemensam kunskapssyn och en samsyn avseende synen på lärandet eller som ser till att<br />

onödig repetition och för stora kunskapsklyftor uppstår.<br />

Bristområde: Trygg miljö för utveckling och lärande<br />

− Förskolornas planer mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav.<br />

14 a kap. skollagen 8 §<br />

Planer benämnda likabehandlingsplaner, men som även omfattar kränkande behandling,<br />

är upprättade för förskolorna. Planerna har dock inte varit föremål för årlig översyn<br />

och saknar en beskrivning av hur förskolorna ska skapa beredskap utifrån en aktuell<br />

kartläggning som utgångspunkt, för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras<br />

under det kommande året.<br />

Ingela Jonasson<br />

Undervisningsråd/föredragande<br />

8 (8)


<strong>Beslut</strong> gällande skolor<br />

Bilaga 5<br />

efter <strong>tillsyn</strong> i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong>


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Hagaskolan<br />

Markaryd 2010-03-04<br />

1 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

Skolbeslut för<br />

Förskoleklass och grundskola<br />

efter <strong>tillsyn</strong> av Hagaskolan<br />

i Markaryd <strong>kommun</strong>


Rektorn vid Hagaskolan<br />

Box 24<br />

285 21 Markaryd<br />

Tillsyn i Hagaskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola, årskurser 1‒3<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i Hagaskolan<br />

Markaryd 2010-03-04<br />

2 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen<br />

avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning<br />

gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från<br />

de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar<br />

som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna<br />

i detta beslut grundas på de dokument som Hagaskolan och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer<br />

som genomförts vid besök i verksamheten.<br />

Hagaskolan bedriver till stora delar en undervisning där lärarna utifrån elevernas enskilda<br />

behov och förutsättningar ger dem möjlighet att formulera och pröva antaganden,<br />

lösa problem och få överblick och se sammanhang, bland annat genom olika tematiska<br />

inslag. Trots detta finns behov av att utveckla verksamheten. Till exempel behöver<br />

lärarna, under aktiv ledning av rektorn, utveckla ett gemensamt arbete och förhållningssätt<br />

avseende hur man förebygger att kränkningar sker, samt kring hur man ger<br />

eleverna reella möjligheter till ett aktivt elevinflytande. En viktig förutsättning för ett<br />

aktivt elevinflytande är att eleverna får kännedom om målen i alla ämnen, och att de<br />

presenteras för eleverna på kursplanernas kvalitativa sätt, med betoning på vilken förståelse<br />

och vilka förmågor eleverna ska utveckla. Att lärarna, som nu, i de individuella<br />

utvecklingsplanerna och skriftliga omdömena beskriver elevernas kunskapsutveckling<br />

i termer av hur snabbt de kan multiplikationstabellen och i vilken ökad utsträckning de<br />

behöver läsa läxor motverkar detta syfte.<br />

<strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> som helhet har fokuserat mycket på ämnena engelska, matematik<br />

och svenska och detta gäller även Hagaskolan. Risken är att denna fokusering leder till<br />

att det inte läggs en tillräcklig grund i andra ämnen som exempelvis fysik, kemi och


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Hagaskolan<br />

Markaryd 2010-03-04<br />

3 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

teknik för att eleverna ska ges möjlighet att nå målen i senare årskurser, där det ju också<br />

märks att eleverna i <strong>kommun</strong>en har låg måluppfyllelse. Av denna anledning är det<br />

väsentligt att skolan följer elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen de får undervisning<br />

i.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av Hagaskolan identifierat följande brister<br />

som ska åtgärdas<br />

− Lärarna utvärderar inte regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen<br />

i förhållande till de nationella målen, och informerar inte heller rektorn om resultaten<br />

(Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg),<br />

− Lärarna klargör inte målen i kursplanerna för elever och föräldrar (Lpo 94, 1 Skolans<br />

värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter),<br />

− Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll (4 kap. 2 § skollagen, Lpo 94, 2.3 Elevernas<br />

ansvar och inflytande, 2.8 Rektors ansvar),<br />

− Skolan bedriver inte ett målinriktat och systematiskt arbete för att förebygga och<br />

förhindra kränkande behandling och har heller inte tillsammans med eleverna definierat<br />

vilka förebyggande åtgärder som under året behövs för att förhindra kränkande<br />

behandling av elever (14 a kap. 6 och 8 § skollagen, 2 § förordning om barns<br />

och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling).<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1-2<br />

Rektor och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att Hagaskolans brister åtgärdas. Redovisning<br />

ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast sex månader från den dag beslutet för<br />

<strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa upp beslutet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorn och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> snarast vidtar<br />

åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare än angivet<br />

datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.<br />

I ärendets slutliga handläggning har utredare Anna Edebalk deltagit.


På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Peter Ekborg Helena Olivestam Torold<br />

Enhetschef Undervisningsråd<br />

Bilagor:<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av Hagaskolan<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Hagaskolan<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i Hagaskolan<br />

Markaryd 2010-03-04<br />

4 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

1(2)<br />

Bilaga 1<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför <strong>tillsyn</strong> i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> under januari och februari 2010.<br />

Vid <strong>tillsyn</strong>en besöker <strong>Skolinspektionen</strong> samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

besökte Hagaskolan den 26 och 27 januari 2010.<br />

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den<br />

granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av<br />

de ansvariga inspektörerna.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och bedömningar<br />

som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut (slutligt<br />

beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en fogas då till det beslutet som<br />

bilagor. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning<br />

av påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna<br />

av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner<br />

och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna<br />

<strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Hagaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Hagaskolan skola intervjuades<br />

rektorn, lärare, annan personal, elever och en föräldrarepresentant från den<br />

lokala styrelsen. Även annan information om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets<br />

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.<br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1. Antal elever på Hagaskolan<br />

Hagaskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 38<br />

Grundskola 144<br />

Källa: Skolans uppgifter per 2010-03-04<br />

Hagaskolan ligger i centrala Markaryd. I skolan bedrivs verksamhet i förskoleklass och<br />

grundskola årskurserna 1–3. Elever och lärare är organiserade i fyra åldershomogena<br />

arbetslag; förskoleklass, årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Eleverna i varje arbetslag delas<br />

upp i två eller tre klasser. För ledningen av skolan finns en rektor som även vid <strong>tillsyn</strong>stillfället<br />

är rektor för Timsfors skola, vilken ligger några kilometer ifrån Hagaskolan.<br />

Hagaskolan har en lokal styrelse med föräldramajoritet. Det är planerat för att denna<br />

styrelse ska ersättas av ett föräldraråd.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2(2)<br />

Bilaga 1<br />

Eleverna från Hagaskolan fortsätter sin skolgång vid Höjdenskolan i årskurs 4. Elevantalet<br />

vid skolan är för närvarande stigande.<br />

Av Skolverkets inspektionsrapport från år 2003 framgår bland annat att man behövde<br />

följa elevernas kunskapsutveckling bättre och att arbetet med elevinflytandet behövde<br />

utvecklas. Även arbetet med normer och värden behövde utvecklas eftersom det inte var<br />

tydligt för elever och föräldrar.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll för Hagaskolan<br />

1 (4)<br />

Bilaga 2<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt<br />

att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande<br />

beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Kunskaper<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Skolans lärandemiljö<br />

Enskild elevs rätt<br />

Fokus på skolans uppdrag<br />

Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

Fokus på lärande<br />

Tillit till elevens förmåga<br />

Trygg lärandemiljö<br />

Bedömning (och betyg)<br />

Undervisningstid och val<br />

Särskilt stöd<br />

Studie- och yrkesvägledning<br />

Avgifter<br />

Rektorns beslutsfattande


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

2 (4)<br />

Bilaga 2<br />

− Lärarna utvärderar inte regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i<br />

förhållande till de nationella målen, och informerar inte heller rektorn om resultaten.<br />

Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg<br />

Redan vid Skolverkets inspektion år 2003 konstaterades att skolan inte följde elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen. Sedan dess har hela <strong>kommun</strong>en arbetat fram ett<br />

gemensamt verktyg för skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner där elevernas<br />

kunskapsutveckling skriftligt ska redovisas. Av intervjuerna med lärarna framkommer<br />

dock att det fortfarande är främst i ämnena matematik och svenska som lärarna<br />

genom olika tester bedömer elevernas kunskapsutveckling i alla årskurser. I övriga ämnen<br />

bedömer lärarna elevernas förmågor och förståelse på individnivå, men dessa bedömningar<br />

sammanställs inte som resultat för skolan som helhet.<br />

Av den dokumentation som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av, bland annat i form av exempel<br />

på individuella utvecklingsplaner, framgår att kopplingen till de nationella målen emellanåt<br />

är otydlig i och med att mål som varken återfinns i läroplan eller kursplaner nämns.<br />

Exempel på sådana beskrivningar är ”låta kompisarna få bestämma lite mer vid lek och<br />

på raster”. Beskrivningarna lägger också ofta fokus på att bli snabbare på multiplikationstabellerna,<br />

att ägna mer fritid åt att läsa, etc, snarare än på att visa vilken förståelse det är<br />

som eleven behöver utveckla.<br />

Huvudområde: Skolans lärandemiljö<br />

Bristområde: Fokus på lärande<br />

− Lärarna klargör inte målen i kursplanerna för elever och föräldrar.<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter<br />

Av intervjuerna med elever och lärare framgår att det arbete som görs för att klargöra<br />

målen i ämnen främst gäller ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga ämnen<br />

har inte de intervjuade eleverna någon uppfattning om att det finns särskilda mål som de<br />

ska uppnå. Skolan genomför undervisning i de natur- och samhällsorienterade ämnena<br />

under rubriken Oä, varför eleverna inte har någon uppfattning om att de får undervisning<br />

i ämnen som exempelvis samhällskunskap, fysik och kemi.<br />

− Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande över<br />

undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll.<br />

4 kap. 2 § skollagen


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande<br />

Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar<br />

3 (4)<br />

Bilaga 2<br />

Intervjuerna med lärarna och eleverna visar att det varierar i vilken utsträckning eleverna<br />

ges inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Elevernas inflytande ökar<br />

inte heller självklart med deras stigande ålder och mognad, utan beror mer på vilket<br />

ämne eller vilken lärare de har. Efter Skolverkets inspektion år 2003 upprättades en plan<br />

för hur skolan ska arbeta med elevinflytande och i samband med den menar intervjuade<br />

lärare att de diskuterade ihop sig, men att denna diskussion inte fortsatt. Det arbete som<br />

än idag återfinns är arbetet via klassråd och elevråd, där rektorn också är aktiv, och där<br />

intervjuade elever ger exempel på områden som de påverkat. Intervjuade elever betonar<br />

att de skulle vilja påverka lektionerna mer och också vara med mer och utvärdera dem.<br />

Bristområde: Trygghet och studiero<br />

− Skolan bedriver inte ett målinriktat och systematiskt arbete för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling och har heller inte tillsammans med eleverna definierat<br />

vilka förebyggande åtgärder som under året behövs för att förhindra kränkande behandling<br />

av elever.<br />

14 a kap. 6 och 8 § skollagen<br />

2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och<br />

kränkande behandling<br />

Eleverna berättar i intervjuerna att det ofta kan vara stökigt på raster och emellanåt även<br />

på lektionerna, men att alla känner varandra och att det därför till stora delar är en trygg<br />

miljö för dem på skolan. Enligt eleverna finns elever på skolan som känner sig mobbade<br />

och det finns också elever som ”alla vet är dumma mot alla”. Här blir det faktum att alla<br />

känner varandra lite negativt i och med tendensen att dessa elever blir något av syndabockar.<br />

Skolans elevenkäter har också visat att det finns en del elever som inte trivs så bra<br />

på skolan. Intervjuade lärare delar elevernas bild av att det i stort är en trygg skola, även<br />

om det emellanåt kan bli stökigt. Lärarna menar att alla arbetar aktivt med att förebygga<br />

och förhindra kränkande behandling. Däremot genomförs inte något gemensamt målinriktat<br />

och systematiskt arbete, utan det är upp till varje lärare att själva avgöra hur dessa<br />

frågor behandlas. Detta leder till att vissa elever inte i realiteten får någon del av det förebyggande<br />

arbetet, medan andra får det i stor utsträckning och på ett utmärkt sätt. Lärarna<br />

i årskurs 3 anser att det är svårt att hjälpas åt i detta arbete, vilket skulle behövas, i och<br />

med att de alltid står ensamma med sina grupper elever. Eleverna berättar i intervjuerna<br />

att de märker en skillnad i personalens förhållningssätt. Både flickor och pojkar berättar<br />

vidare att de upplevt att flickors upplevelser och berättelser får större tilltro från vuxna<br />

på skolan än pojkarnas.<br />

Intervjuerna visar vidare att skolan inte genomfört någon kartläggning av de risker som<br />

finns under innevarande läsår, vilket resulterat i att deras plan mot kränkande behandling<br />

inte heller konkret beskriver vilka insatser skolan avser genomföra under läsåret. I


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (4)<br />

Bilaga 2<br />

stället ligger fokus i planen på att utifrån grundskoleförordningens avsnitt om disciplinära<br />

åtgärder visa hur skolan arbetar med oönskat beteende. Eleverna har heller inte deltagit<br />

i upprättandet av planen, eller i uppföljning av föregående års plan.


Skolbeslut för<br />

grundskola<br />

efter <strong>tillsyn</strong> av Huneskolan<br />

i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

Skolbeslut<br />

2010-03-12<br />

1 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706


Rektor Leif Malm<br />

Huneskolan<br />

Box 24<br />

285 21 Markaryd<br />

Tillsyn i Huneskolan<br />

Grundskola årskurs 7–9<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i Huneskolan<br />

2010-03-12<br />

2 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen<br />

avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning<br />

gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från<br />

de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar<br />

som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och<br />

bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Huneskolan och<br />

<strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de<br />

iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.<br />

Skolan har sedan några år tillbaka haft flera byten av skolledare. Den nuvarande<br />

rektorn tillträdde sin tjänst vid Huneskolan inför starten av innevarande läsår 2009/10.<br />

De många skolledarskiftena har sannolikt påverkat kontinuiteten i rektorsfunktionens<br />

ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. På flera<br />

områden saknar lärarna gemensamma förhållningssätt som rör skolans lärandemiljö.<br />

Nationell statistik visar att år 2009 var andelen behöriga till gymnasiet 84,7 procent,<br />

andelen som nått målen i alla ämnen 72,4 procent och det genomsnittliga meritvärdet<br />

200,1. Anmärkningsvärt är den skillnad som finns mellan pojkarnas och flickornas<br />

resultat. Genomgående sedan 2005 är att Huneskolans resultat för pojkarna avseende<br />

måluppfyllelse i alla ämnen, andel behöriga till gymnasiet samt genomsnittliga<br />

meritvärden är avsevärt lägre än flickornas. Huneskolans resultatmått avseende<br />

pojkars och flickors resultat avviker även i jämförelse med samtliga skolor i<br />

<strong>kommun</strong>gruppen på riksnivå. Dessa skillnader kan inte förklaras enbart utifrån


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Huneskolan<br />

2010-03-12<br />

3 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

elevernas bakgrund. För att alla elever på skolan ska ges likvärdiga förutsättningar att<br />

kunna nå målen i alla ämnen bör skolan under rektors ledning särskilt fokusera på att<br />

utvärdera och analysera vad dessa skillnader beror på i syfte att kunna pröva nya<br />

undervisningsmetoder som anpassas efter elevernas behov och förutsättningar samt<br />

hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll. Ytterligare områden att förbättra är att utveckla positiva<br />

förväntningar på eleverna, säkerställa att bedömning och betygsättning är likvärdig<br />

samt utveckla skolans arbete med åtgärdsprogrammen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av Huneskolan identifierat följande brister<br />

som ska åtgärdas<br />

- Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen<br />

(Lpo 94, 2.2 Kunskaper och kursplanerna).<br />

- Skolan säkerställer inte att lärarnas bedömning och betygssättning är likvärdig (7<br />

kap. 7 och 8 §§ grundskoleförordningen, Lpo 94, 2.7 bedömning och betyg).<br />

- Skolans individuella utvecklingsplaner uppfyller inte författningarnas krav (7 kap.<br />

2 § grundskoleförordningen, Lpo 94, 2.7 bedömning och betyg).<br />

- Uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat i alla ämnen saknas (2<br />

kap. 6 § grundskoleförordningen, Lpo 94,1 Den enskilda skolans utveckling, 2.8<br />

Rektors ansvar).<br />

- Skolan anpassar inte all undervisning efter elevernas behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande (Lpo 94, 1 Skolans värdegrund, En likvärdig utbildning<br />

och 2.2 Kunskaper).<br />

- Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetsformer,<br />

arbetssätt och undervisningens innehåll (4 kap. 2 § skollagen och Lpo 94, 2.3<br />

Elevernas ansvar och inflytande).<br />

- Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt som innebär att alla lärare strävar<br />

mot att utveckla elevernas tillit till sin egen förmåga och som utgår från att alla<br />

elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i<br />

skolan (Lpo 94, 1 En likvärdig utbildning, Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att sträva<br />

mot, Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, Riktlinjer).<br />

- Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav (14 a<br />

kap. 8 § skollagen).


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Huneskolan<br />

2010-03-12<br />

4 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

- Åtgärdsprogrammen uppfyller inte förordningens krav (5 kap. 1 § tredje och fjärde<br />

stycket grundskoleförordningen).<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1–2.<br />

Rektor och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att Huneskolans brister åtgärdas.<br />

Redovisning ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast tre månader från den dag beslutet<br />

för <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa upp beslutet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorn och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> snarast vidtar<br />

åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare än angivet<br />

datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.<br />

I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråd Ingela Jonasson deltagit<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Peter Ekborg Marita Bruzell-Nilsson<br />

Enhetschef Utredare<br />

Bilagor:<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av skolan<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Huneskolan


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför <strong>tillsyn</strong> i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> under januari och februari<br />

2010. Vid <strong>tillsyn</strong>en besöker <strong>Skolinspektionen</strong> samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> besökte Huneskolan den 16–17 februari 2010.<br />

1 (2)<br />

Bilaga 1<br />

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den<br />

granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering<br />

av de ansvariga inspektörerna.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och<br />

bedömningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut<br />

(slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en fogas då till det beslutet<br />

som bilagor. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i<br />

anledning av påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet<br />

meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt.<br />

Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen,<br />

läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den<br />

regelbundna <strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Huneskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Huneskolan skola<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på<br />

sakuppgifter i rapporten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1. Antal elever på Huneskolan<br />

2 (2)<br />

Bilaga 1<br />

Huneskolan Antal elever<br />

Grundskola 206<br />

Källa: Skolans uppgift 2010-03-08<br />

Huneskolan är en av <strong>kommun</strong>ens två högstadieskolor och belägen i centrala Markaryd.<br />

Skolan är 3-parallellig och omfattar innevarande läsår årskurserna 7–9. På skolan finns<br />

tre vertikala arbetslag. I respektive arbetslag ingår 8 lärare som tillsammans ansvar för<br />

sina klasser. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som har regelbundna träffar med<br />

rektor. Förutom det arbete som görs i arbetslagen har skolan ämnesträffar var 14:e dag.<br />

Skolan tar emot elever från Höjdenskolan som ligger i mycket nära anslutning till<br />

Huneskolan. De två skolorna har ett nära samarbete med varandra och har tillsammans<br />

arbetat fram både en gemensam likabehandlingsplan och en gemensam<br />

kvalitetsredovisning.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll för Huneskolan<br />

1 (6)<br />

Bilaga 2<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Kunskaper<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Skolans lärandemiljö<br />

Enskild elevs rätt<br />

Fokus på skolans uppdrag<br />

Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

Fokus på lärande<br />

Tillit till elevens förmåga<br />

Trygg lärandemiljö<br />

Bedömning (och betyg)<br />

Undervisningstid och val<br />

Särskilt stöd<br />

Studie- och yrkesvägledning<br />

Avgifter<br />

Rektorns beslutsfattande


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat<br />

Bristområde: Kunskaper<br />

2 (6)<br />

Bilaga 2<br />

- Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen .<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper och kursplanerna<br />

Nationell statistik visar att år 2009 var andelen behöriga till gymnasiet 84,7 procent,<br />

andelen som nått målen i alla ämnen 72,4 procent och det genomsnittliga meritvärdet<br />

200,1. Sedan 2005 kan man se stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat. År<br />

2009 var andelen flickor som var behöriga till gymnasiet 91,9 procent och pojkarnas<br />

andel 79,2 procent. Andelen flickor som nådde målen i alla ämnen var 83,8 procent<br />

medan pojkarnas andel var 64,6 procent. De genomsnittliga meritvärdena för flickorna<br />

var 223,5 poäng och för pojkarna 181,7 poäng. Huneskolans resultatmått avseende<br />

skillnader i kön, avviker även i jämförelse med samtliga skolor i <strong>kommun</strong>gruppen samt<br />

på riksnivå. Dessa skillnader kan inte förklaras enbart utifrån elevernas bakgrund och<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> finner det anmärkningsvärt att så stora skillnader mellan flickor och<br />

pojkars resultat inte uppmärksammats i skolans egna utvärderingar.<br />

Under rektors ledning behöver skolan vidta flera åtgärder som sammantaget inriktas<br />

mot att alla elever ges likvärdiga förutsättningar att kunna nå målen i alla ämnen.<br />

Skolan saknar rutiner för regelbunden utvärdering och analys av skolans samlade<br />

resultat i syfte att kunna ompröva och utvärdera sina undervisningsmetoder så att de<br />

bättre anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. I de skriftliga omdömen och<br />

åtgärdsprogram som skolan upprättar, saknar de framåtsyftande delarna ett tydligt<br />

fokus på vilka åtgärder skolan kan vidta för att stödja elevernas utveckling i<br />

förhållande till de nationella målen. Gemensamma positiva förväntningar på eleverna<br />

samt likvärdig bedömning och betygsättning är ytterligare områden som inte till fullo<br />

uppfyller författningarnas krav.<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

- Skolan säkerställer inte att lärarnas bedömning och betygssättning är likvärdig.<br />

7 kap. 7 och 8 §§ första stycket grundskoleförordningen<br />

Lpo 94, 2.7 bedömning och betyg


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (6)<br />

Bilaga 2<br />

Skolan deltar i ett <strong>kommun</strong>övergripande arbete för att bedömning och betygssättning<br />

ska bli likvärdig. Trots detta framkommer vid <strong>tillsyn</strong>en indikationer på att<br />

betygssättningen inte alltid sätts utifrån kursplanernas uppnåendemål och de<br />

betygskriterier som fastställts för respektive ämne. Eleverna säger att ”det är inte så<br />

mycket proven utan hur man gör sina läxor och hur aktiv man är på lektionerna som<br />

lärarna bedömer.” Både rektor och elever uppger att det verkar finnas lärare som sätter<br />

betyg i åk 8 efter kriterierna i åk 9.<br />

− Skolans individuella utvecklingsplaner uppfyller inte författningarnas krav.<br />

7 kap. 2 § grundskoleförordningen<br />

Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg<br />

I de individuella utvecklingsplaner som skolinspektionen fått ta del av under <strong>tillsyn</strong>en<br />

ges inte skriftliga omdömen i alla ämnen som eleven får undervisning i. I de omdömen<br />

som ges saknas i flera fall bedömningar i förhållande till målen i kursplanerna. De<br />

insatser som anges i den framåtsyftande delen saknar också i flera fall kopplingar till<br />

hur elevens kunskapsutveckling kan stödjas i förhållande till ovan nämnda mål. Några<br />

exempel på detta är: träna mera hemma, frisk luft efter skolan ordineras före läxläsning,<br />

våga tala inför klassen och vara mer muntligt aktiv.<br />

Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

- Uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat i alla ämnen saknas.<br />

2 kap. 6 § grundskoleförordningen<br />

Lpo 94,1 Den enskilda skolans utveckling, 2.8 Rektors ansvar<br />

Den nuvarande rektorn tillträdde sin tjänst i augusti 2009 och har påbörjat ett arbete för<br />

att följa upp skolans resultat i sin ledningsgrupp, med arbetslagen, på ämnesträffar och<br />

med skolan elevvårdsteam. I elevvårdsteamet sker också uppföljning kring elever med<br />

svag måluppfyllelse. I skolans arbete för att följa upp och utvärdera sina resultat saknas<br />

dock analyser av skolans samlade resultat i alla ämnen. Vidare saknas analyser som<br />

kan förklara varför skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkars är så stor. En<br />

samlad bild av skolans resultat på individ, grupp och skolnivå är en förutsättning för<br />

att kunna anpassa och utveckla verksamheten så att den bättre möter elevernas<br />

förutsättningar och behov.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Huvudområde: Skolans lärandemiljö<br />

Bristområde: Fokus på lärande<br />

- Skolan anpassar inte all undervisning efter elevernas behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund, En likvärdig utbildning<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper<br />

4 (6)<br />

Bilaga 2<br />

I intervjuer med lärare och elever framkommer att det finns en stor variation bland<br />

lärarna på skolan i vilken omfattning undervisningen anpassas efter elevernas behov<br />

och förutsättningar. Lärarna uttrycker att de skulle vilja individanpassa mer men att<br />

det är svårt att hålla sig uppdaterad på ett stort antal elever samt att lokalernas<br />

utformning försvårar. Eleverna beskriver att undervisningen vanligtvis innebär att alla<br />

elever arbetar med samma innehåll och samma arbetsmetoder: ”Följer man inte<br />

planeringen är det kört.” Vid de tillfällen när de gör olika saker handlar det oftast om<br />

att få någon ytterligare uppgift efter att man blivit färdig.<br />

- Lärarna saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetsformer,<br />

arbetssätt och undervisningens innehåll<br />

4 kap. 2 § skollagen<br />

Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande<br />

I de intervjuer som genomförts med lärare och elever framkommer att både lärare och<br />

elever upplever att elevinflytande kan utvecklas. Lärarna uttrycker att eleverna gärna<br />

vill att läraren ska bestämma. Vid elevintervjun framkommer att elevernas möjlighet<br />

till inflytande varierar beroende på lärare. Eleverna uppger att deras möjligheter till<br />

inflytande handlar om att kunna påverka redovisningsformer och till vilka dagar de<br />

vill ha läxa.<br />

Bristområde: Tillit till elevens förmåga<br />

- Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt som innebär att alla lärare strävar<br />

mot att utveckla elevernas tillit till sin egen förmåga och som utgår från att alla<br />

elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i<br />

skolan.<br />

Lpo 94, 1 En likvärdig utbildning


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att sträva mot<br />

Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, Riktlinjer<br />

5 (6)<br />

Bilaga 2<br />

Av elevintervjuerna framgår att eleverna upplever att det finns en stor variation mellan<br />

lärarna avseende deras inställning till elevers egen förmåga. Vissa lärare upplevs ha<br />

höga och positiva förväntningar på eleverna medan eleverna uppger att andra lärare<br />

ger uttryck för att dagens ungdomar inte tänker själva, inte gör sina läxor och struntar i<br />

sin skola.<br />

Vidare uppges i intervjuer med lärare att det saknas studietradition i <strong>kommun</strong>en vilket<br />

innebär att många elever inte har den stöttning de skulle behöva hemifrån. Skolan har<br />

ett uppdrag att kompensera för de skillnader i resultat som styrs av social bakgrund,<br />

föräldrars utbildning och kön och därmed anpassa undervisningsmetoder och läxor så<br />

att de inte missgynnar elever som saknar stöd hemifrån. Skolan behöver i större<br />

utsträckning möjliggöra för alla elever att ta ett personligt ansvar för sin inlärning och<br />

för sitt arbete i skolan.<br />

Bristområde: Trygghet och studiero<br />

- Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav.<br />

14 a kap. 8 § skollagen<br />

En plan mot kränkande behandling, är upprättad på skolan. Planen är gemensam för<br />

både Huneskolans och Höjdenskolans verksamheter. Planen beskriver på ett bra sätt<br />

Hune/Höjdens allmänna förebyggande arbete samt hur skolan arbetar för att upptäcka,<br />

utreda och åtgärda kränkande behandling. Planen beskriver vilka områden som är i<br />

behov av kartläggning dock saknas både kartläggning och analys av Hune/Höjdens<br />

respektive riskområden för innevarande läsår med tydligt kopplade åtgärder för att<br />

eliminera riskerna. Vidare framgår inte av planen hur elever ska agera om de känner<br />

sig kränkta av en vuxen.<br />

Huvudområde: Enskild elevs rätt<br />

Bristområde: Särskilt stöd<br />

- Åtgärdsprogrammen uppfyller inte förordningens krav.<br />

5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen<br />

Lärarna uppger att det saknas ett gemensamt system för skolans arbete med<br />

åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av innehåller<br />

beskrivningar av elevers svårigheter som i stor utsträckning präglas av elevens


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (6)<br />

Bilaga 2<br />

beteende. Detta får till följd att även åtgärderna får samma inriktning. Exempel på detta<br />

är: ”NN får alldeles för lite gjort på lektionerna och tar inte igen det hemma, är ofta<br />

okoncentrerad och stör sig själv och andra. Mål: måste koncentrera sig och hålla tyst så NN får<br />

tillräckligt mycket gjort för att nå godkänt i svenska. Åtgärder: NN gör sina läxor och tar igen<br />

skriftliga uppgifter hemma”. Åtgärdsprogrammen saknar i dessa delar kopplingar till vad<br />

eleven riskerar att inte uppnå i förhållande till kursplanemålen. Någon kartläggning av<br />

hur elevens styrkor och intressen, i de olika ämnen som eleven får undervisning i, kan<br />

hjälpa eleven i skolarbetet redovisas inte. Åtgärderna som beskrivs lägger allt för stort<br />

ansvar på eleven och hemmet genom läxor och fokuserar inte heller på vilket sätt<br />

åtgärderna bidrar till att tillgodose elevens behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de<br />

elever som har svårigheter att nå målen och det ska tydligt framgå hur skolan avser att<br />

stödja eleven utifrån elevens behov och förmåga.


Skolbeslut för<br />

grundskola<br />

efter <strong>tillsyn</strong> av Höjdenskolan<br />

i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

Skolbeslut<br />

2010-03-12<br />

1 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706


Rektor Bennie Söderblom<br />

Box 24<br />

285 21 Markaryd<br />

Tillsyn i Höjdenskolan<br />

Grundskola årskurs 4–6<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i Höjdenskolan<br />

Lund 2010-03-12<br />

2 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen<br />

avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning<br />

gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från<br />

de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar<br />

som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna<br />

i detta beslut grundas på de dokument som Höjdenskolan och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och<br />

intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.<br />

Höjdenskolan bedriver till stora delar en undervisning som präglas av en lärandemiljö<br />

med elevinflytande, individanpassning, respektfullt bemötande och höga förväntningar<br />

på eleverna. Trots detta visar de nationella proven i engelska, matematik och svenska<br />

att det finns elever som riskerar att inte nå målen i årskurs 5 i dessa ämnen. I övriga<br />

ämnen sker uppföljning på elevnivå men det saknas en samlad bild av resultaten i alla<br />

ämnen på skolnivå. Skolan behöver under rektors ledning säkerställa att skolans samlade<br />

resultat i alla ämnen följs upp och utvärderas i syfte att ytterligare kunna inrikta<br />

undervisningen mot att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att nå målen för utbildningen.<br />

Vidare behöver de individuella utvecklingsplaner som upprättas omfatta<br />

skriftliga omdömen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i samt i övrigt<br />

uppfylla författningarnas krav.<br />

På Höjdenskolan bedrivs ett aktivt och systematiskt arbete för att motverka och förebygga<br />

kränkningar och eleverna uppger att de känner sig trygga och trivs. Vid inspektionstillfället<br />

har det dock framkommit signaler om kränkningar varför skolan måste


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Höjdenskolan<br />

Lund 2010-03-12<br />

3 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

undersöka och säkerställa att alla barn är trygga och att eventuella kränkningar upphör.<br />

Skolans likabehandlingsplan beskriver skolans allmänna förebyggande arbete för<br />

att skapa en trygg och säker skolmiljö. Planen behöver utvecklas så att den även omfattar<br />

en årlig kartläggning och analys över skolans riskområden med tydligt kopplade<br />

åtgärder för att eliminera dessa.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av Höjdenskolan identifierat följande brister<br />

som ska åtgärdas<br />

- Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen<br />

(Lpo 94, 2.2 kunskaper och kursplaner).<br />

- Rektorn tillser inte i tillräcklig utsträckning att skolans samlade resultat i alla ämnen<br />

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen (2 kap. 6 §<br />

grundskoleförordningen, Lpo 94,1 den enskilda skolans utveckling, Lpo 94, 2.8 rektors<br />

ansvar).<br />

- Skolans individuella utvecklingsplaner uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 2<br />

§ grundskoleförordningen, Lpo 94, 2.7 bedömning och betyg).<br />

- Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav (14 a<br />

kap. skollagen 8 § Årlig plan).<br />

- Skolans insatser för att förebygga och säkerställa att ingen elev utsätts för kränkande<br />

behandling är inte tillräckliga (14 a kap. skollagen 7 §).<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1–2.<br />

Rektor och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att Höjdenskolans brister åtgärdas. Redovisning<br />

ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast tre månader från den dag beslutet för<br />

<strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa upp beslutet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorn och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> snarast vidtar<br />

åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare än angivet<br />

datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Höjdenskolan<br />

Lund 2010-03-12<br />

4 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråd Ingela Jonasson deltagit.<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Peter Ekborg Marita Bruzell-Nilsson<br />

Enhetschef Utredare<br />

Bilagor:<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av skolan<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Höjdenskolan


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

1 (2)<br />

Bilaga 1<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför <strong>tillsyn</strong> i Markaryd <strong>kommun</strong> under januari och februari. Vid<br />

<strong>tillsyn</strong>en besöker <strong>Skolinspektionen</strong> samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

besökte Höjdenskolan den 17–18 februari.<br />

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den<br />

granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering<br />

av de ansvariga inspektörerna.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och bedömningar<br />

som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut (slutligt<br />

beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en fogas då till det beslutet som<br />

bilagor. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning<br />

av påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna<br />

av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen,<br />

läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna<br />

<strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Höjdenskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Höjdenskolan<br />

intervjuades rektorn, lärare, och elever. Även annan information om <strong>kommun</strong>en och<br />

skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på<br />

annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1. Antal elever på Höjdenskolan<br />

Höjdenskolan Antal elever<br />

Grundskola<br />

Källa: Skolans uppgifter per 2010-03-03.<br />

118


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (2)<br />

Bilaga 1<br />

Höjdenskolan är en grundskola med årskurserna 4–6. Skolan ligger på en skogsbacke i<br />

centrala Markaryd med en härlig utemiljö. Rektorn som tillträdde sin tjänst i september<br />

2009 är även rektor för yrkesprogrammen vid <strong>kommun</strong>ens gymnasieskola. Skolan är<br />

tvåparallellig med 18–21 elever i vardera klassen. De två klasserna i årskurs 5 har för<br />

närvarande sin undervisning förlagd till Svalgården, ca 1 km från Höjdenskolan. Undervisningen<br />

bedrivs i Svalgårdens lokaler i väntan på att en ny skola ska stå färdig<br />

2011. Vid skolan finns sju pedagoger som tillsammans utgör ett arbetslag som leds av<br />

en arbetslagsledare. Två av pedagogerna har sin undervisning i årskurs 5 på Svalgården.<br />

Undervisningen sker både klassvis och i flexibla grupper. Skolan ligger mycket<br />

nära Huneskolan och eleverna vid Höjdenskolan fortsätter sin skolgång under årskurserna<br />

7–9 vid Huneskolan. De båda enheterna betraktas i vissa sammanhang som en<br />

skolenhet men har varsin lokal styrelse med föräldramajoritet. Det är planerat för att<br />

dessa styrelser ska ersättas av föräldraråd. Skolan har de senaste tre åren haft ett vikande<br />

elevunderlag.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll för Höjdenskolan<br />

1 (3)<br />

Bilaga 2<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Kunskaper<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Skolans lärandemiljö<br />

Enskild elevs rätt<br />

Fokus på skolans uppdrag<br />

Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

Fokus på lärande<br />

Tillit till elevens förmåga<br />

Trygg lärandemiljö<br />

Bedömning (och betyg)<br />

Undervisningstid och val<br />

Särskilt stöd<br />

Studie- och yrkesvägledning<br />

Avgifter<br />

Rektorns beslutsfattande


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat<br />

Bristområde: Kunskaper<br />

2 (3)<br />

Bilaga 2<br />

- Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen.<br />

Lpo 94, 2.2 kunskaper och kursplaner<br />

Skolan har ett system för likvärdig bedömning och betygssättning samt bedriver en<br />

undervisning som är anpassad till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och<br />

tänkande. Trots detta visar de nationella proven i engelska, matematik och svenska att<br />

det finns elever som riskerar att inte nå de nationella målen i årskurs 5 i dessa ämnen.<br />

År 2009 var andelen elever som nått kravnivån på samtliga delprov i engelska 94 procent,<br />

i matematik 83 procent och i svenska 87 procent. I övriga ämnen sker uppföljning<br />

på elevnivå men det saknas en samlad bild av skolans resultat i alla ämnen.<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

- Rektorn tillser inte i tillräcklig utsträckning att skolans samlade resultat i alla ämnen<br />

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen.<br />

Lpo 94, 1. Den enskilda skolans utveckling 2.8 Rektors ansvar<br />

Resultaten i svenska, engelska och matematik följs upp och utvärderas med hjälp av de<br />

nationella proven i åk 3 och 5. I övriga ämnen följer lärarna upp resultaten på elevnivå<br />

dock saknas en regelbunden uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat i<br />

alla ämnen.<br />

Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

- Skolans individuella utvecklingsplaner uppfyller inte författningarnas krav.<br />

7 kap. 2 § grundskoleförordningen<br />

Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg<br />

I de individuella utvecklingsplaner som skolinspektionen fått ta del av ges inte skriftliga<br />

omdömen i alla ämnen som eleven får undervisning i. I de omdömen som ges saknas<br />

i flera fall bedömningar i förhållande till målen i kursplanerna. Exempel på insatser


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (3)<br />

Bilaga 2<br />

som anges i den framåtsyftande delen kan handla om att träna mera hemma, snabbt ta<br />

en tillsägelse och ta tillsägelsen på ett bra sätt, plocka fram viljan att prata engelska,<br />

vara mer koncentrerad på lektionerna, vara mer muntligt aktiv. Det framgår inte i<br />

nämnda omdömen hur de planerade insatserna är tänkta att stödja elevens kunskapsutveckling<br />

i förhållande till målen för respektive ämne.<br />

Huvudområde: Skolans lärandemiljö<br />

Bristområde: Trygghet och studiero<br />

- Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav<br />

14 a kap. skollagen 8 § Årlig plan<br />

En plan mot kränkande behandling är upprättad på skolan. Planen är gemensam för<br />

både Huneskolans och Höjdenskolans verksamheter. Planen beskriver på ett bra sätt<br />

Hune/Höjdens allmänna förebyggande arbete samt hur skolan arbetar för att upptäcka,<br />

utreda och åtgärda kränkande behandling. Planen beskriver vilka områden som är i<br />

behov av kartläggning men det saknas både kartläggning och analys av Hune/Höjdens<br />

respektive riskområden för innevarande läsår med tydligt kopplade åtgärder för att<br />

eliminera riskerna. Vidare framgår inte i planen hur elever ska agera om de känner sig<br />

kränkta av en vuxen.<br />

- Skolans insatser för att förebygga och säkerställa att ingen elev utsätts för kränkande<br />

behandling är inte tillräckliga.<br />

14 a kap. skollagen 7 § Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga<br />

och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling<br />

Trots att skolan har system och rutiner för att förhindra kränkningar har det under<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong>, i samtal med elever framkommit indikationer på att det förekommer<br />

att någon elev är utanför den sociala gemenskapen samt ytterligare en elev<br />

som blir utsatt på raster men som inte vill/vågar säga till de vuxna.


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Strömsnässkolan<br />

Lund: 2010-02-25<br />

1 (10)<br />

Dnr 2009:3706<br />

Skolbeslut för<br />

Förskoleklass och grundskola<br />

efter <strong>tillsyn</strong> av Strömsnässkolan<br />

i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong>


Rektorn vid Strömsnässkolan<br />

Järnvägsgatan 51<br />

287 33 Strömsnäsbruk<br />

Tillsyn i Strömsnässkolan<br />

Förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i Strömsnässkolan<br />

Lund: 2010-02-25<br />

2 (10)<br />

Dnr 2009:3706<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen<br />

avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning<br />

gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från<br />

de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar<br />

som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna<br />

i detta beslut grundas på de dokument som Strömsnässkolan och <strong>Markaryds</strong><br />

<strong>kommun</strong> skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och<br />

intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.<br />

Nationell statistik visar att andelen elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen varierat<br />

sedan år 2005. År 2009 var andelen behöriga till gymnasiet 93,9 procent, andelen<br />

som nått målen i alla ämnen 73,5 procent och det genomsnittliga meritvärdet 206,4.<br />

Åtgärder behöver vidtas för att alla elever på skolan ska ges förutsättningar att nå målen<br />

i alla ämnen. Nedanstående faktorer bör beaktas när skolan beslutar vilka åtgärder<br />

som behöver vidtas för att ge alla elever förutsättningar att nå målen i alla ämnen.<br />

Tillsynen har funnit några områden, främst avseende skolans lärandemiljö, som behöver<br />

förbättras där rektorerna, som pedagogiska ledare, har en viktig funktion för att<br />

inrikta verksamheten mot de nationella målen. Vid klassrumsbesök och intervjuer har<br />

framkommit att graden av pedagogisk medvetenhet i undervisningen varierar. För att<br />

öka likvärdigheten i undervisningen behöver skolan således säkerställa att undervisningen<br />

anpassas efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.<br />

Dessutom fortsätta att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och hitta former för att<br />

öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.<br />

Av vad som framkommit bedriver skolan till stora delar ett målinriktat arbete mot


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Strömsnässkolan<br />

Lund: 2010-02-25<br />

3 (10)<br />

Dnr 2009:3706<br />

kränkande behandling men eftersom det vid inspektionstillfället kommit signaler om<br />

att elever upplever att de saknar förtroende för en del av lärarna och att det kan förekomma<br />

utanförskap på skolan, behöver skolan säkerställa att all skolans personal arbetar<br />

för att relationerna mellan vuxna och elever samt elever emellan bygger på respekt<br />

och ömsesidigt förtroende.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför en kvalitetsgranskning av skolors arbete med uppföljning<br />

och utvärdering av elevers kunskapsresultat, samt av det åtgärdsarbete skolor bedriver,<br />

under perioden september 2009 till mars 2010. Strömsnässkolan i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

ingår i detta projekt och <strong>Skolinspektionen</strong> har inom ramen för nämnda projekt besökt<br />

skolan i december månad 2009. Övergripande iakttagelser och slutsatser inom området<br />

kommer att redovisas i <strong>Skolinspektionen</strong>s kvalitetsgranskningsrapport ”Uppföljning<br />

och utvärdering av elevers kunskapsutveckling”.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av Strömsnässkolan identifierat följande<br />

brister som ska åtgärdas<br />

• Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst målen för betyget Godkänt i<br />

alla ämnen (Lpo 94, 2.2 kunskaper och kursplanerna)<br />

• Skolan anpassar inte all undervisning efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande (Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig<br />

utbildning och Lpo 94, 2.2 Kunskaper).<br />

• Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll (4 kap. 2 § skollagen och Lpo 94, 2.3 Elevernas<br />

ansvar och inflytande).<br />

• Skolan säkerställer inte att all personal arbetar för att relationerna mellan vuxna<br />

och elever samt elever emellan bygger på respekt och ömsesidigt förtroende (Lpo<br />

94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande och<br />

Lpo 94, 2.1 Normer och värden och 2.2 Kunskaper).<br />

• Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav (14 a<br />

kap. skollagen 8 §).<br />

• Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet till de elever som är i behov<br />

av det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1-2


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Strömsnässkolan<br />

Lund: 2010-02-25<br />

4 (10)<br />

Dnr 2009:3706<br />

Rektor och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att Strömsnässkolans brister åtgärdas.<br />

Redovisning ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast tre månader från den dag beslutet<br />

för <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa upp beslutet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorn och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> snarast vidtar<br />

åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare än angivet<br />

datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.<br />

I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Anna Edebalk.<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Peter Ekborg Marita Bruzell-Nilsson<br />

Enhetschef Utredare<br />

Bilagor:<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av skolan<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för skola Strömsnässkolan


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

5 (10)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför <strong>tillsyn</strong> i Markaryd <strong>kommun</strong> under januari och februari<br />

2010. Vid <strong>tillsyn</strong>en besöker <strong>Skolinspektionen</strong> samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

besökte Strömsnässkolan den 19 januari 2010.<br />

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den<br />

granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering<br />

av de ansvariga inspektörerna.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och bedömningar<br />

som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut (slutligt<br />

beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en fogas då till det beslutet som<br />

bilagor. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning<br />

av påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna<br />

av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen,<br />

läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna<br />

<strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Strömsnässkolan, dels den information som samlats in under besöket. I Strömsnässkolan<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information<br />

om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som<br />

finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1.: Antal elever på Strömsnässkolan<br />

Strömsnässkolan Antal elever<br />

Förskoleklass 28<br />

Grundskola 363<br />

Obligatorisk särskola 4<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2010-01-19


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (10)<br />

Strömsnässkolan är belägen i samhället Strömsnäsbruk i <strong>kommun</strong>ens norra del. Upptagningsområdet<br />

utgörs i huvudsak av villabebyggelse. Skolan består av olika byggnader<br />

av varierande ålder, den äldsta är från 1922. Skolan tar emot elever från Trarydsskolan<br />

i årskurs 7. Utbildningen omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1–9 samt<br />

särskola årskurs 4-10. I anslutning till skolan finns fritidshem. Skolans ledning består av<br />

en rektor för förskoleklass och årskurs 1–6, en rektor för årskurserna 7–9, två lagledare i<br />

årskurserna F-6 och en lagledare i årskurserna 7–9. Rektorn för förskoleklass–årskurs 6<br />

är ny sedan sommaren år 2009, och ansvarar dessutom för förskoleklass och årskurs 1–<br />

6 i Traryd samt fritidsverksamheterna. Rektorn för årskurserna 7–9 har haft verksamhetsansvar<br />

sedan 2007 och ansvarar tillika för särskolan och förberedelseklassen


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll för Strömsnässkolan<br />

7 (10)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Kunskaper<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Skolans lärandemiljö<br />

Enskild elevs rätt<br />

Fokus på skolans uppdrag<br />

Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

Fokus på lärande<br />

Tillit till elevens förmåga<br />

Trygg lärandemiljö<br />

Bedömning (och betyg)<br />

Undervisningstid och val<br />

Särskilt stöd<br />

Studie- och yrkesvägledning<br />

Avgifter<br />

Rektorns beslutsfattande


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat<br />

8 (10)<br />

Bristområde: Kunskaper<br />

• Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst målen för betyget Godkänt i<br />

alla ämnen.<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan<br />

Kursplanerna<br />

Nationell statistik visar att andelen elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen varierat<br />

sedan år 2005 och att skolan med hänsyn tagen till bakgrundsfaktorer som föräldrars<br />

utbildningsnivå och andel elever med utländsk bakgrund har legat under det förväntade<br />

värdet sedan 1998. År 2009 var andelen behöriga till gymnasiet 93,9 procent,<br />

andelen som nått målen i alla ämnen 73,5 procent och det genomsnittliga meritvärdet<br />

206,4.<br />

Den låga andelen elever som når målen i alla ämnen är en indikation på att skolan behöver<br />

vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. I detta arbete bör särskilt ett ökat fokus<br />

på elevernas lärande beaktas. Åtgärder för att öka undervisningens anpassning till<br />

elevernas behov och förutsättningar samt en högre grad av elevinflytande i undervisningen<br />

kan ge bättre förutsättningar för eleverna att nå målen för utbildningen. Även<br />

stödinsatser i form av studiehandledning på modersmålet ger ökade möjligheter till<br />

måluppfyllelse för de elever som är i behov av sådan handledning.<br />

Huvudområde: Skolans lärandemiljö<br />

Bristområde: Fokus på lärande<br />

• Skolan anpassar inte all undervisning efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper<br />

Av intervjun med eleverna i de högre årskurserna framkom det att flera elever upplever<br />

att undervisningens utformning, beroende på lärare och ämne, ofta är enahanda<br />

och att en del av lärarna ”gör samma sak hela tiden”. Vidare har elever uttryckt att alla<br />

oftast gör samma sak på lektionerna och vid de tillfällen när de gör olika saker handlar


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (10)<br />

det oftast om att få någon ytterligare uppgift efter att man blivit färdig med det gemensamma<br />

arbetet istället för att undervisningen tar sin utgångspunkt i de olika elevernas<br />

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.<br />

• Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetssätt,<br />

arbetsformer och undervisningens innehåll.<br />

4 kap. 2 § skollagen<br />

Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande<br />

Av elevintervjuerna framgår att eleverna i viss utsträckning upplever att de har ett<br />

inflytande i undervisningen, men att detta varierar mellan åldrar, ämnen och lärare.<br />

Mest missnöjda är eleverna i de högre årskurserna där några elever upplever att en del<br />

av lärarna inte tar någon hänsyn till deras synpunkter avseende undervisningens utformning<br />

och att inflytande, i de fall ett sådant efterfrågas, ofta sträcker sig till att välja<br />

mellan t.ex. olika redovisningsformer. Vissa av de intervjuade lärarna verkar eftersträva<br />

att ge eleverna möjlighet till ett reellt inflytande över undervisningen och har gett<br />

exempel på hur elevinflytandet kan fungera på skolan i praktiken. Av vad som framkommit<br />

av lärarnas uppgifter finns dock inga gemensamma förhållningssätt och former<br />

när det gäller elevinflytandet.<br />

Bristområde: Trygghet och studiero<br />

• Skolan säkerställer inte att all personal arbetar för att relationerna mellan vuxna<br />

och elever samt elever emellan bygger på respekt och ömsesidigt förtroende.<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande<br />

Lpo 94, 2.1 Normer och värden och 2.2 Kunskaper<br />

Av intervjuer med ledningen och personalen har framkommit att skolan till stor del<br />

arbetar aktivt och medvetet för att förebygga och förhindra kränkande behandling på<br />

skolan, att de tycker att klimatet mellan lärare och elever och elever emellan är gott och<br />

att skolan har ”öppna dörrar”. Eleverna har uppgett att de känner sig trygga i skolan.<br />

Det har dock vid intervjun med eleverna i de högre årskurserna kommit indikationer<br />

på att det finns elever som upplever att de inte har något förtroende för en del av lärarna,<br />

att några av lärarna är oförstående och nonchalanta och att en del elever som emellanåt<br />

skolkar upplever att de inte får den hjälp som de behöver från skolan med sina<br />

problem. Vidare har det framkommit signaler om att det finns elever på skolan som är<br />

ofrivilligt ensamma på rasterna.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

• Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav.<br />

14 a kap. skollagen 8 §<br />

10 (10)<br />

En plan benämnd likabehandlingsplan, men som även omfattar kränkande behandling,<br />

är upprättad på skolan. Planen har dock inte varit föremål för årlig översyn och saknar<br />

en beskrivning av hur skolan ska skapa beredskap utifrån en aktuell kartläggning som<br />

utgångspunkt, för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande<br />

året.<br />

Huvudområde: Enskild elevs rätt<br />

Bristområde: Särskilt stöd<br />

• Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet till de elever som är i behov<br />

av det.<br />

5 kap. 2 § grundskoleförordningen<br />

Av rektorsintervjun har framgått att det finns elever på skolan med annat modersmål<br />

än svenska som hade varit i behov av studiehandledning på sina modersmål men där<br />

skolan inte lyckats få tag i någon som kunnat ge sådan studiehandledning.


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Timsfors skola<br />

Markaryd 2010-03-05<br />

1 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

Skolbeslut för<br />

Förskoleklass och grundskola<br />

efter <strong>tillsyn</strong> av Timsfors skola<br />

i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong>


Rektorn vid Timsfors skola<br />

Anderslövsvägen 20<br />

285 40 Markaryd<br />

Tillsyn i Timsfors skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola, årskurser 1‒6<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i Timsfors skola<br />

Markaryd 2010-03-05<br />

2 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen<br />

avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning<br />

gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från<br />

de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar<br />

som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna<br />

i detta beslut grundas på de dokument som Timsfors skola och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och<br />

intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.<br />

Timsfors skola präglas av sina kreativa lärmiljöer och starka traditioner. Det pågår<br />

många olika former av undervisning, där eleverna, särskilt de yngre, arbetar med varierande<br />

metoder och arbetssätt. Skolan möter genom individuella anpassningar elever<br />

som är i behov av särskilt stöd. Trots detta är det varje år elever som inte når målen och<br />

därför behöver skolan under aktiv ledning av rektorn utveckla sina former för uppföljning<br />

och utvärdering av verksamheten. Skolans samlade resultat behöver sammanställas<br />

så att lärarna utifrån dessa ges möjlighet att ompröva sina metoder i högre utsträckning.<br />

Ett exempel som visar på behovet av att skolan utvecklar sina metoder för uppföljning<br />

är att lärarna behöver utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna,<br />

och framför allt resonera kring utvärderingsresultaten med dem. Genom att lärarna<br />

inte gör detta i tillräckligt stor utsträckning i dagsläget förlorar eleverna en möjlighet<br />

att få syn på sitt eget sätt att lära. Det leder också till att eleverna inte är medvetna om<br />

det inflytande som de egentligen har över undervisningens innehåll och arbetsformer,<br />

och att elever som behöver mer utmaningar i skolarbetet inte upplever att de får den<br />

stimulans de behöver. Ytterligare ett exempel på uppföljning som behöver förbättras är


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Timsfors skola<br />

Markaryd 2010-03-05<br />

3 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

att tillsammans med eleverna göra en kartläggning av vilka insatser som under året<br />

behövs för att förhindra att elever blir utsatta för kränkande behandling. Att skolan inte<br />

definierat de områden som är i behov av insatser leder till att det inte heller bedrivs ett<br />

målinriktat, systematisk förebyggande arbete på skolan.<br />

Skolan behöver också utveckla sitt arbete så att de traditioner som på många sätt utgör<br />

en slags själ i skolan, inte sker för sin egen skull, utan att även dessa har en tydlig koppling<br />

till målen i kursplaner och läroplanen och att eleverna verkligen får sin garanterade<br />

undervisningstid i alla ämnen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av Timsfors skola identifierat följande<br />

brister som ska åtgärdas<br />

− Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen<br />

(Lpo 94, 2.2 Kunskaper och kursplanerna),<br />

− Rektorn tar inte i tillräcklig utsträckning ansvar för att verksamheten inriktas mot<br />

de nationella målen (Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning,<br />

Den enskilda skolans utveckling, 2 Mål och riktlinjer, 2.8 Rektors ansvar),<br />

− Kommunen tillser inte att personalen får den kompetensutveckling som krävs för<br />

att de professionellt ska kunna genomföra sina arbetsuppgifter (2 kap. 7, 7a §§ skollagen),<br />

− Lärarna utvärderar inte regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen<br />

i förhållande till de nationella målen, och informerar inte heller rektorn om resultaten<br />

(Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg),<br />

− Rektor tar inte ansvar för att skolan utvärderar sina resultat regelbundet och därför<br />

saknas underlag för att kunna ompröva och utveckla metoder och arbetssätt (2 och<br />

3 §§ förordning om kvalitetsredovisning, Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling,<br />

2.8 Rektors ansvar),<br />

− Lärarna anpassar inte undervisningen efter samtliga elevers behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande då de som nått mål att uppnå inte stimuleras utifrån sina<br />

behov (Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2.2<br />

Kunskaper),<br />

− Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll (4 kap. 2 § skollagen, Lpo 94, 2.3 Elevernas<br />

ansvar och inflytande, 2.8 Rektors ansvar),<br />

− Skolans ordningsregler upprättas och följs inte upp under medverkan av eleverna<br />

(6 kap. 8 b § grundskoleförordningen),


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Timsfors skola<br />

Markaryd 2010-03-05<br />

4 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

− Skolan bedriver inte ett målinriktat och systematiskt arbete för att förebygga och<br />

förhindra kränkande behandling och har heller inte tillsammans med eleverna definierat<br />

vilka förebyggande åtgärder som under året behövs för att förhindra kränkande<br />

behandling av elever (14 a kap. 6 och 8 § skollagen, 2 § förordning om barns<br />

och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling),<br />

− <strong>Beslut</strong> om anpassad studiegång har inte tagits där avvikelser från timplanen gjorts<br />

för elever (5 kap. 10 § grundskoleförordningen).<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1–2<br />

Rektor och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att Timsfors skolas brister åtgärdas.<br />

Redovisning ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast sex månader från den dag beslutet<br />

för <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa upp beslutet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorn och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> snarast vidtar<br />

åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare än angivet<br />

datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.<br />

I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsrådet Ingela Jonasson.<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Peter Ekborg Helena Olivestam Torold<br />

Enhetschef Undervisningsråd<br />

Bilagor:<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av Timsfors skola<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Timsfors skola


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

1(2)<br />

Bilaga 1<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför <strong>tillsyn</strong> i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> under januari och februari<br />

2010. Vid <strong>tillsyn</strong>en besöker <strong>Skolinspektionen</strong> samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

besökte Timsfors skola den 9 februari 2010.<br />

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den<br />

granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering<br />

av de ansvariga inspektörerna.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och bedömningar<br />

som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut (slutligt<br />

beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en fogas då till det beslutet som<br />

bilagor. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning<br />

av påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna<br />

av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen,<br />

läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna<br />

<strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Timsfors skola, dels den information som samlats in under besöket. I Timsfors skola<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1. Antal elever på Timsfors skola<br />

Timsfors skola Antal elever<br />

Förskoleklass 15<br />

Grundskola 94<br />

Källa: Skolans uppgifter per 2010-03-04<br />

Timsfors skola ligger i Timsfors, vilket är ett litet samhälle två kilometer norr om Markaryd.<br />

I skolan bedrivs verksamhet i förskoleklass och grundskola årskurserna 1–6.<br />

Eleverna är indelade i åldershomogena klasser, förutom i årskurserna 4–5 som är en<br />

åldersblandad klass. Förskolläraren, grundskollärarna och fritidspedagogerna bildar


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2(2)<br />

Bilaga 1<br />

tillsammans ett arbetslag. För ledningen av skolan finns en tillfälligt tillsatt rektor som<br />

även är rektor för Hagaskolan.<br />

Timsfors skola har en lokal styrelse med föräldramajoritet. Det är planerat att denna<br />

styrelse ska förändras till att bli ett föräldraråd i stället.<br />

Eleverna från Timsfors skola fortsätter sin skolgång vid Huneskolan i årskurs 7. Det är<br />

också vid denna skola som eleverna i årskurs 5 får undervisning i hem- och konsumentkunskap<br />

och eleverna i årskurs 6 får undervisning i språkval.<br />

Av Skolverkets inspektionsrapport från år 2003 framgår att elevernas resultat på nationella<br />

ämnesprov inte var tillfredsställande och att eleverna måste ges bättre förutsättningar<br />

för att nå målen. Det är också en relativt stor andel elever som bedömdes vara i<br />

behov av särskilt stöd av skolan och därför behövde skolan utveckla sina arbetssätt till<br />

högre grad av individualisering.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll för Timsfors skola<br />

1(6)<br />

Bilaga 2<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Kunskaper<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Skolans lärandemiljö<br />

Enskild elevs rätt<br />

Fokus på skolans uppdrag<br />

Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

Fokus på lärande<br />

Tillit till elevens förmåga<br />

Trygg lärandemiljö<br />

Bedömning (och betyg)<br />

Undervisningstid och val<br />

Särskilt stöd<br />

Studie- och yrkesvägledning<br />

Avgifter<br />

Rektorns beslutsfattande


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat<br />

Bristområde: Kunskaper<br />

2(6)<br />

Bilaga 2<br />

− Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen.<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper<br />

Kursplanerna<br />

Skolan genomför nationella ämnesprov i årskurs 3 och 5. I varje årskurs finns det elever<br />

som bedöms inte nå målen i svenska, engelska och matematik. När det gäller övriga<br />

ämnen har skolan inte kunnat redovisa någon samlad bild av måluppfyllelsen.<br />

Skolans dokumentation och intervjuerna visar att det finns elever som trots stödinsatser<br />

inte når målen. De brister i uppföljnings- och utvärderingsarbete som <strong>Skolinspektionen</strong><br />

identifierat i <strong>tillsyn</strong>en, är det viktigt att skolan kommer tillrätta med i syfte att nå<br />

högre måluppfyllelse i alla ämnen.<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Bristområde: Fokus på skolans uppdrag<br />

− Rektorn tar inte i tillräcklig utsträckning ansvar för att verksamheten inriktas mot<br />

de nationella målen<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Den enskilda skolans utveckling<br />

Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer<br />

Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar<br />

Timsfors skola har under de senaste åren bytt rektor ett antal gånger på grund av sjukskrivningar<br />

och omorganisationer. Enligt de intervjuade har detta lett till att lärarna i<br />

arbetslaget själva tar mycket av det ansvar som åligger en rektor. Lärarna menar att<br />

detta fungerar bra och att rektorn utgör ett viktigt bollplank i arbetet. Identifierade<br />

förbättringsområden i denna <strong>tillsyn</strong> kräver dock att rektorn som pedagogisk ledare och<br />

som chef för personalen tar ansvaret för att verksamheten utvecklas i rikting mot att i<br />

än högre utsträckning nå de nationella målen.<br />

Kommunen tillser inte att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de<br />

professionellt ska kunna genomföra sina arbetsuppgifter.<br />

2 kap. 7, 7a §§ skollagen


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3(6)<br />

Bilaga 2<br />

Timsfors skola är en relativt liten skola och har av den anledningen få lärare. Av lärarna<br />

är det några vars utbildning motsvarar att de arbetar som klasslärare, medan andra<br />

har en mer ämnesspecifik utbildning. Lärarna använder i den utsträckning det går varandra<br />

utifrån sina kompetenser, men behöver också emellanåt ha undervisning i ämnen<br />

eller klasser de inte har utbildning för. Av intervjuerna med lärarna framgår att det<br />

exempelvis kan handla om naturorienterade ämnen och teknik. Ett annat exempel är att<br />

den ansvarige för förskoleklassen inte är utbildad förskollärare, utan lärare, 1–7. Trots<br />

att lärarna emellanåt får ansvara för ämnen och klasser som inte motsvarar deras utbildning<br />

har de inte fått del av någon kompetensutvecklingsinsats inom dessa ämnen<br />

eller för undervisning i dessa årskurser.<br />

Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

− Lärarna utvärderar inte regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen<br />

i förhållande till de nationella målen, och informerar inte heller rektorn om resultaten.<br />

Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg<br />

<strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har arbetat fram ett gemensamt verktyg för skriftliga omdömen<br />

och individuella utvecklingsplaner där elevernas kunskapsutveckling skriftligt ska<br />

redovisas. Av intervjuerna med lärarna framkommer dock att det fortfarande är främst<br />

i ämnena engelska, matematik och svenska som lärarna genom olika tester bedömer<br />

elevernas kunskapsutveckling i alla årskurser. I övriga ämnen bedömer lärarna elevernas<br />

förmågor och förståelse på individnivå, men dessa bedömningar sammanställs inte<br />

som resultat för skolan som helhet. Av den dokumentation som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit<br />

del av, bland annat i form av exempel på individuella utvecklingsplaner, framgår att<br />

det heller inte ges skriftliga omdömen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning<br />

i förrän i årskurs 6.<br />

Vidare är kopplingen till de nationella målen relativt otydlig i och med att mål som<br />

varken återfinns i läroplan eller kursplaner nämns, ett exempel är ”inte lägga kraft och<br />

tid på annat än det du ska göra under lektionstid”. Stor fokus i omdömena ligger också<br />

på att beskriva att eleven behöver göra sina läxor i högre utsträckning, snarare än på att<br />

beskriva vilka förmågor som eleven ska utveckla.<br />

Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

− Rektor tar inte ansvar för att skolan utvärderar sina resultat regelbundet och därför<br />

saknas underlag för att kunna ompröva och utveckla metoder och arbetssätt.<br />

2 och 3 §§ förordning om kvalitetsredovisning


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling<br />

Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar<br />

4(6)<br />

Bilaga 2<br />

Av intervjuerna med lärarna framgår att de saknar en gemensam uppfattning om elevernas<br />

måluppfyllelse i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. De får heller<br />

ingen återkoppling från den mottagande 7–9 skolan om hur väl Timforseleverna klarar<br />

sig i sina vidare studier. De stödinsatser som görs utvärderas heller inte annat än på<br />

individnivå. Detta sammantaget begränsar lärarnas möjligheter att under ledning av<br />

rektorn ompröva och utveckla sina metoder och arbetssätt.<br />

Huvudområde: Skolans lärandemiljö<br />

Bristområde: Fokus på lärande<br />

− Lärarna anpassar inte undervisningen efter samtliga elevers behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande, då de som nått mål att uppnå inte stimuleras utifrån<br />

sina behov.<br />

Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper<br />

Av intervjuer med rektorn, lärare och elever framgår att elever i behov av särskilt stöd<br />

stimuleras till att använda och utveckla hela sin förmåga. Däremot menar intervjuade<br />

lärare att det inte är lika självklart att elever som når mål att uppnå ges samma möjlighet<br />

att utvecklas efter sina förutsättningar. Intervjuade elever menar att de ofta får göra<br />

fler av liknande uppgifter när de är färdiga med en annan. Särskilt de äldre eleverna<br />

betonar att undervisningen i bland annat matematik skulle kunna genomföras på ett<br />

mer givande sätt genom att ge andra alternativ än att enbart lösa uppgifterna i matematikböckerna.<br />

Även vid Skolverkets inspektion år 2003 uppmärksammades behovet av<br />

att individualisera undervisningen även för de elever som inte bedöms vara i behov av<br />

särskilt stöd.<br />

− Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll.<br />

4 kap. 2 § skollagen<br />

Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande<br />

Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar<br />

Intervjuerna med elever och lärare visar att lärarna förtydligar målen för eleverna. Lärarna<br />

menar också att de, i takt med elevernas stigande ålder och mognad, ger dem


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5(6)<br />

Bilaga 2<br />

möjlighet att påverka undervisningens planering och innehåll. Lärarna har till stora<br />

delar en gemensam syn på hur de arbetar och anser att de därför när de övertar en<br />

klass kan fortsätta att utveckla elevinflytanden utifrån den grund som den tidigare<br />

läraren lagt. Eleverna ger flera exempel på inflytande över arbetsformer, bland annat<br />

via en låda där de kan lämna önskemål, samt att de får påverka i vilken ordning olika<br />

arbetsuppgifter ska genomföras. Däremot ger de inga exempel på inflytande över innehållet<br />

i undervisningen. I lärarintervjun framkommer att en orsak till detta kan vara att<br />

det brister i att utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. Framför allt görs<br />

ingen återkoppling av resultatet av de utvärderingar som ändå emellanåt görs till eleverna<br />

så att lärarna tillsammans med eleverna kan fundera över hur man ska arbeta i<br />

fortsättningen. På detta sätt går eleverna miste om möjligheten att få syn på sitt eget<br />

sätt att lära, vilket är ett viktigt mål i läroplanen. Av intervjuerna med eleverna framkom<br />

vidare flera exempel där eleverna upplever att deras åsikter i olika råd inte blir<br />

tagna på allvar, detta gällde framför allt matrådet.<br />

Bristområde: Trygghet och studiero<br />

− Skolans ordningsregler upprättas och följs inte upp under medverkan av eleverna.<br />

6 kap. 8 b § grundskoleförordningen<br />

Läroplanen anger hur läraren tillsammans med eleverna ska utveckla regler för arbetet<br />

och samvaron i den egna gruppen. Av intervjuer med elever och lärare framkommer<br />

att detta genomförs helt i enlighet med intentionen i läroplanen. Grundskoleförordningen<br />

reglerar de ordningsregler som ska gälla för hela skolan. Intervjuerna och dokumentationen<br />

visar att de övergripande ordningsregler som gäller för Timsfors skola<br />

enbart har tagits fram av personalen.<br />

− Skolan bedriver inte ett målinriktat och systematiskt arbete för att förebygga och<br />

förhindra kränkande behandling och har heller inte tillsammans med eleverna definierat<br />

vilka förebyggande åtgärder som under året behövs för att förhindra kränkande<br />

behandling av elever.<br />

14 a kap. 6 och 8 §§ skollagen<br />

2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling<br />

Timsfors skola framstår på många sätt som en trygg skola där det råder ett gott förhållningssätt<br />

mellan elever och lärare. Att skolan och därför också personalgruppen är liten<br />

menar lärarna innebär att de har god kontroll över saker som händer och att de därför<br />

inte upparbetat någon särskild systematik i arbetet med att förebygga kränkande behandling,<br />

eller att de arbetar särskilt målinriktat. Lärarna och rektorn anser att de har<br />

god kännedom om de risker som finns och att de har vidtagit adekvata åtgärder. Ett


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6(6)<br />

Bilaga 2<br />

exempel är att rastvakterna numera har västar som gör att de blir mer synliga. Intervjuade<br />

elever har ingen uppfattning om att de varit med i någon form av kartläggning där<br />

lärarna frågat dem om hur de upplever skolans miljö, både fysiskt och psykiskt. De<br />

känner inte till skolans handlingsplan mot kränkande behandling, men vet däremot<br />

hur de ska gå tillväga om de skulle uppleva sig kränkta oavsett om det skulle vara av<br />

en annan elev eller från en vuxen. Att skolan inte målinriktat och systematiskt arbetar<br />

för att tillsammans med eleverna identifiera riskområden och vidta åtgärder blir synligt<br />

i och med att lärarna känner igen <strong>Skolinspektionen</strong>s upplevelse av det hårda språkbruk<br />

som förekommer både bland yngre och äldre elever, utan att det ännu vid <strong>tillsyn</strong>sbesöket<br />

föranlett någon gemensam insats från skolans sida för att komma till rätta med detta.<br />

Detta får också till konsekvens att skolans plan mot kränkande behandling inte heller<br />

konkret beskriver vilka insatser skolan avser genomföra under läsåret.<br />

Huvudområde: Enskild elevs rätt<br />

Bristområde: Rektorns beslutsfattande<br />

− <strong>Beslut</strong> om anpassad studiegång har inte tagits där avvikelser från timplanen gjorts<br />

för elever.<br />

5 kap. 10 § grundskoleförordningen<br />

Av intervjuer och av skolans dokumentation framkommer att det finns elever som inte<br />

läser vissa ämnen. Trots att skolan alltså lyft bort ämnen från elevens undervisning har<br />

det inte fattats något beslut om anpassad studiegång.


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Traryd skola<br />

Markaryd 2010-03-04<br />

1 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

Skolbeslut för<br />

Förskoleklass och grundskola<br />

efter <strong>tillsyn</strong> av Traryd skola<br />

i Markaryd <strong>kommun</strong>


Rektorn vid Traryd skola<br />

Kyrkvägen 7<br />

285 72 Traryd<br />

Tillsyn i Traryd skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola, årskurser 1‒6<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i Traryd skola<br />

Markaryd 2010-03-04<br />

2 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen<br />

avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning<br />

gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från<br />

de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar<br />

som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna<br />

i detta beslut grundas på de dokument som Traryd skola och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer<br />

som genomförts vid besök i verksamheten.<br />

Undervisningen vid Traryd skola präglas av ett elevaktivt arbetssätt där eleverna lär<br />

sig att ta ansvar för sina arbetsuppgifter. Arbetssättet bygger på planeringar som lärarna<br />

upprättar individuellt för varje elev varje vecka. Lärarna har de olika ämnenas kursplaner<br />

som utgångspunkt när de gör dessa planeringar, men beskriver inte för eleverna<br />

de kvalitativa mål som där beskrivs. I stället blir det kvantitativa mål som eleverna får i<br />

sina planeringar. Den kvantitativa synen återkommer i skolans individuella utvecklingsplaner<br />

där arbetstakt, noggrannhet och allmän ordning och reda upptar en relativt<br />

stor plats. Att målen uttrycks på detta vis i <strong>kommun</strong>ikationen med elever och föräldrar<br />

är allvarligt i och med att det ger en missvisande bild av vilka mål som ska styra lärarnas<br />

bedömningar. Arbetsmetoden innebär också, i den form den nu genomförs, ett<br />

alltför begränsat elevinflytande – något som skolan även fick kritik för i Skolverkets<br />

inspektion år 2003. Det är väsentligt att skolan under rektorns aktiva ledning utvecklar


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Traryd skola<br />

Markaryd 2010-03-04<br />

3 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

arbetssätt så att ett elevinflytande gynnas och att kursplanernas mål blir tydliga för<br />

eleverna.<br />

Skolan har under flera år levt något av ett eget liv, vilket tydligast tar sig uttryck i att<br />

skolan inte har samma arbetsgång i det elevvårdande arbetet som övriga skolor med<br />

samma elevvårdsteam. Detta visar sig också i att skolan inte följt gällande bestämmelser<br />

om garanterad undervisningstid. Det finns därför stora behov av en tydlig styrning<br />

och ledning så att verksamheten utvecklas mot de nationella målen. För att detta ska<br />

kunna ske krävs att skolan tydligare följer upp resultaten i alla ämnen, analyserar dem<br />

och utifrån analysen omprövar sina metoder. Att ett sådant aktivt kvalitetsarbete<br />

kommer tillstånd är viktigt med tanke på de elever som trots stödinsatser inte når målen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av Traryd skola identifierat följande brister<br />

som ska åtgärdas<br />

− Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen<br />

(Lpo 94, 2.2 Kunskaper och kursplanerna),<br />

− Rektorn tar inte i tillräcklig utsträckning ansvar för att verksamheten inriktas mot<br />

de nationella målen (Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning,<br />

Den enskilda skolans utveckling, 2 Mål och riktlinjer, 2.8 Rektors ansvar),<br />

− Skolans pedagogiska personal har inte utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver (2 kap. 3 § skollagen),<br />

− Lärarna utvärderar inte regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen<br />

i förhållande till de nationella målen, och informerar inte heller rektorn om resultaten<br />

(Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg),<br />

− Rektor tar inte ansvar för att skolan utvärderar sina resultat regelbundet och därför<br />

saknas underlag för att kunna ompröva och utveckla metoder och arbetssätt (2 och<br />

3 §§ förordning om kvalitetsredovisning, Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling,<br />

2.8 Rektors ansvar),<br />

− Lärarna klargör inte målen i kursplanerna för elever och föräldrar (Lpo 94, 1 Skolans<br />

värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter),<br />

− Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll (4 kap. 2 § skollagen, Lpo 94, 2.3 Elevernas<br />

ansvar och inflytande, 2.8 Rektors ansvar),<br />

− Skolan har inte, tillsammans med eleverna, definierat vilka förebyggande åtgärder<br />

som under året behövs för att förhindra kränkande behandling av elever (14 a kap.


Skolbeslut<br />

Tillsyn i Traryd skola<br />

Markaryd 2010-03-04<br />

4 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

6 och 8 § skollagen, 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med<br />

planer mot diskriminering och kränkande behandling),<br />

− Skolan följer inte bestämmelserna om utbildningens omfattning, timplanen (4 kap.<br />

3 a § skollagen, bilaga 3 till skollagen, 1 kap. 2 § grundskoleförordningen),<br />

− Skolan brister i att utreda behovet när det på olika sätt framkommer att en elev kan<br />

ha behov av särskilda stödåtgärder och skolans åtgärder för att möta behoven beskrivs<br />

därför heller inte tydligt i åtgärdsprogrammen (5 kap. 1 § grundskoleförordningen),<br />

− Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet till de elever som är i behov<br />

av det.<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1-2<br />

Rektor och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att Traryd skolas brister åtgärdas. Redovisning<br />

ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast tre månader från den dag beslutet för<br />

<strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa upp beslutet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorn och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> snarast vidtar<br />

åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare än angivet<br />

datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.<br />

I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråd Ingela Jonasson, dessutom deltog<br />

Simon Rosenqvist deltagit.<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Peter Ekborg Helena Olivestam Torold<br />

Enhetschef Undervisningsråd<br />

Bilagor:<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av Traryd skola<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Traryd skola


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

1(2)<br />

Bilaga 1<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför <strong>tillsyn</strong> i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> under januari och februari<br />

2010. Vid <strong>tillsyn</strong>en besöker <strong>Skolinspektionen</strong> samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

besökte Traryd skola den 10 februari 2010.<br />

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den<br />

granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering<br />

av de ansvariga inspektörerna.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och bedömningar<br />

som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut (slutligt<br />

beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en fogas då till det beslutet som<br />

bilagor. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning<br />

av påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna<br />

av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen,<br />

läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna<br />

<strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Traryd skola, dels den information som samlats in under besöket. I Traryd skola intervjuades<br />

rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om <strong>kommun</strong>en<br />

och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad<br />

på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1. Antal elever på Traryd skola<br />

Skolan/skolorna Antal elever<br />

Förskoleklass 12<br />

Grundskola 45<br />

Källa: Skolans uppgifter per 2010-03-02<br />

Traryd skola ligger i Traryd, vilket är ett litet samhälle en och en halv mil norr om<br />

Markaryd. Vid skolan bedrivs verksamhet i förskoleklass och grundskola i årskurserna<br />

1–6. Eleverna i grundskolan är som en bas indelade i tre åldersblandade grupper där<br />

viss del av undervisningen bedrivs. Undervisning genomförs också i olika åldershomogena<br />

och åldersblandade grupper utifrån hur många elever som går i en årskurs och


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2(2)<br />

Bilaga 1<br />

beroende på vilket ämne det är. Skolan har under många år utvecklat ett arbetssätt som<br />

är Montessoriinspirerat och som innebär att lärarna upprättar individuella planeringar<br />

för eleverna varje vecka. Förskolläraren, grundskollärarna och fritidspedagogerna bildar<br />

tillsammans ett arbetslag. För ledningen av skolan finns en nyligen tillsatt rektor<br />

som även är rektor vid Strömsnässkolan.<br />

Traryd skolas upptagningsområde är stort varför många elever åker skolskjuts till skolan.<br />

Eleverna från Traryd skola fortsätter sin skolgång vid Strömsnässkolan i årskurs 7. Det<br />

är också till denna skola som eleverna i årskurs 5 åker och får undervisning i hem- och<br />

konsumentkunskap, samt som eleverna i årskurs 6 åker till och får undervisning i sitt<br />

språkval.<br />

Av Skolverkets inspektionsrapport från år 2003 framgår bland annat behov av pedagogiska<br />

forum med större samverkan mellan olika yrkeskategorier, att utveckla elevinflytandet<br />

eftersom veckoplaneringarna var för styrande. En handlingsplan mot kränkande<br />

behandling behövde upprättas och det fanns behov av att arbeta med elever som kände<br />

utanförskap. Det fanns också behov av att tydliggöra arbetet med elever i behov av<br />

särskilt stöd genom att göra bättre utredningar.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll för Traryd skola<br />

1 (7)<br />

Bilaga 2<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Kunskaper<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Skolans lärandemiljö<br />

Enskild elevs rätt<br />

Fokus på skolans uppdrag<br />

Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

Fokus på lärande<br />

Tillit till elevens förmåga<br />

Trygg lärandemiljö<br />

Bedömning<br />

Undervisningstid och val<br />

Särskilt stöd<br />

Studie- och yrkesvägledning<br />

Avgifter<br />

Rektorns beslutsfattande


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat<br />

Bristområde: Kunskaper<br />

2 (7)<br />

Bilaga 2<br />

− Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen.<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper<br />

Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan<br />

Kursplanerna<br />

Skolan har genomfört nationella ämnesprov i årskurs 3 och 5. I årskurs 3 fanns det några<br />

elever som inte nådde målen i svenska och matematik medan alla elever i årskurs 5<br />

läsåret 08/09 nådde målen i svenska, engelska och matematik. Läsåret 07/08 nådde dock<br />

inte alla målen i de nationella ämnesproven i årskurs 5. Lärarnas bedömning är att alla<br />

elever läsåret 08/09 nått mål att uppnå i årskurs 3 och 5, men <strong>Skolinspektionen</strong> har inte<br />

kunnat klarlägga om denna bedömning gäller fler ämnen än engelska, matematik och<br />

svenska.<br />

Skolans dokumentation och intervjuerna visar att det finns elever som trots stödinsatser<br />

inte når målen. De brister i uppföljnings- och utvärderingsarbete samt i utredning<br />

av elever som kan vara i behov av särskilda stödinsatser, som <strong>Skolinspektionen</strong> identifierat<br />

i <strong>tillsyn</strong>en, är exempel på områden som behöver utvecklas vid skolan i syfte att nå<br />

högre måluppfyllelse i alla ämnen.<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Bristområde: Fokus på skolans uppdrag<br />

− Rektorn tar inte i tillräcklig utsträckning ansvar för att verksamheten inriktas mot<br />

de nationella målen.<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Den enskilda skolans utveckling<br />

Lpo 94, 2 Mål och riktlinjer<br />

Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar<br />

Vid <strong>tillsyn</strong>sbesöket hade Traryds skola, efter att i många år haft en rektor som haft hela<br />

sin tjänstgöring vid skolan, fått en ny rektor som också är rektor vid en annan skola i<br />

<strong>kommun</strong>en. Detta innebär för lärarna en stor omställning på många sätt.<br />

Flera av de vid Skolverkets inspektion år 2003 utpekade utvecklingsbehoven har vid<br />

Skolinspektions <strong>tillsyn</strong> visat sig bestå. Detta gäller inte minst behov av att utveckla<br />

verksamheten i riktning mot de nationella målen, att utveckla elevinflytandet och att<br />

utreda barn som kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Samtliga dessa områden


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (7)<br />

Bilaga 2<br />

kräver en aktiv rektor, som utifrån att vara pedagogisk ledare och chef för personalen,<br />

driver utvecklingsarbetet.<br />

− Skolans pedagogiska personal har inte utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

2 kap. 3 § skollagen<br />

Traryd skola är en relativt liten skola och har av den anledningen få lärare. Skolans<br />

lärare är i högre grad utbildade för att undervisa de yngre eleverna och ingen av dem<br />

har utbildning inom ämnna kemi, fysik och teknik. Däremot har någon lärare fått viss<br />

kompetensutveckling inom de naturorienterade ämnena.<br />

Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

− Lärarna utvärderar inte regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen<br />

i förhållande till de nationella målen, och informerar inte heller rektorn om resultaten<br />

Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg<br />

Redan vid Skolverkets inspektion år 2003 konstaterades att skolan inte följde elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen. Sedan dess har hela <strong>kommun</strong>en arbetat fram ett<br />

gemensamt verktyg för skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner där<br />

elevernas kunskapsutveckling skriftligt ska redovisas. Av intervjuerna med lärarna<br />

framkommer dock att det fortfarande är främst i ämnena engelska, matematik och<br />

svenska som lärarna genom olika tester bedömer elevernas kunskapsutveckling i alla<br />

årskurser. Av den dokumentation som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av, bland annat i<br />

form av exempel på individuella utvecklingsplaner, framgår att det heller inte ges omdömen<br />

i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i förrän i årskurs 6. I stället ges<br />

omdömen om en grupp ämnen som exempelvis omdömen i orienteringsämnen, Oä.<br />

Intervjuade lärare menar att de bedömer eleverna i alla ämnen på individnivå, men att<br />

detta inte sammanställs som resultat för skolan som helhet.<br />

Vidare är kopplingen till de nationella målen relativt otydlig i de skriftliga omdömena.<br />

Detta beror på att mål som varken återfinns i läroplan eller kursplaner nämns, exempelvis<br />

”lära sig att skriva bokstäver tydligt”. Lärarna menar dock att de gör sina bedömningar<br />

utifrån de kvalitativa aspekterna, förståelse och förtrogenhet, som återfinns<br />

i kursplanerna, och att de muntligt diskuterar utifrån dessa med eleverna. Intervjuade<br />

elever uppfattar mer att lärarnas återkoppling handlar om hur de sköter sig i ämnena<br />

och hur snabbt de klarat av sina uppgifter.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

4 (7)<br />

Bilaga 2<br />

− Rektor tar inte ansvar för att skolan utvärderar sina resultat regelbundet och därför<br />

saknas underlag för att kunna ompröva och utveckla metoder och arbetssätt.<br />

2 och 3 §§ förordning om kvalitetsredovisning<br />

Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling<br />

Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar<br />

Av skolans dokumentation och av intervjuerna med rektorn och lärare framgår att man<br />

på skolan saknar ett aktivt arbete med att följa upp och utveckla skolans arbetsformer.<br />

Vissa resultat har sammanställts i bland annat i kvalitetsredovisningen. Skolan har<br />

dock inte arbetat med att tydligt definiera utvecklingsområden och därför finns heller<br />

inga definierade åtgärder för utveckling. Att så många av de utvecklingsområden som<br />

Skolverket identifierade vid inspektionen år 2003 kvarstår, visar också på ett bristande<br />

utvecklingsarbete vid skolan.<br />

Huvudområde: Skolans lärandemiljö<br />

Bristområde: Fokus på lärande<br />

− Lärarna klargör inte målen i kursplanerna för elever och föräldrar.<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter<br />

En stor del av elevernas arbete under veckan styrs genom de planeringsböcker där<br />

lärarna skriver in vad eleverna ska arbeta med. I de planeringsböcker <strong>Skolinspektionen</strong><br />

tog del av vid <strong>tillsyn</strong>sbesöket i skolan var målen i hög utsträckning formulerade utifrån<br />

ett kvantitativt synsätt, till exempel vilka sidor i matematikboken som ska göras. Intervjuade<br />

elever ger uttryck för att de uppfattar målen i skolan som att man ska läsa fort,<br />

skriva mycket och räkna tal i snabb takt. Det framgår också av intervjuerna med elever<br />

och lärare att många elever har kontroll på varandra, hur långt de kommit i olika ämnen.<br />

− Skolan saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur eleverna ska ges inflytande<br />

över undervisningen och ger inte eleverna tillräckligt inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll.<br />

4 kap. 2 § skollagen<br />

Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande<br />

Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar<br />

Skolans arbete med veckoplaneringar och individuella planeringsböcker för varje elev,<br />

borde skapa möjligheter till ett aktivt elevinflytande. Men i och med att det är lärarna


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (7)<br />

Bilaga 2<br />

som bestämmer största delen av innehållet i planeringen och att eleverna enbart kan<br />

påverka det utrymme som eventuellt blir över sedan de gjort klart de bestämda uppgifterna,<br />

blir det inte så. I stället leder arbetssättet till en allt för stor begränsning av elevernas<br />

direkta möjlighet till inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer.<br />

Oavsett elevens ålder så är det i stort sett enbart i vilken ordning de kan arbeta<br />

med sina uppgifter som eleverna har ett inflytande över. Däremot menar lärarna att de<br />

tar stor hänsyn till elevens mognad och ser till att de elever som inte klarar de friare<br />

arbetsformerna får mer struktur och tvärtom. Detta innebär att de indirekt ger eleverna<br />

ett inflytande, men att inflytandet blir osynligt för eleverna. Intervjuade lärare menar<br />

att de efter Skolverkets inspektion var förvånade över att få elevinflytande som ett förbättringsområde,<br />

eftersom de själva anser att undervisningen helt utformas utifrån<br />

elevernas behov och förutsättningar. Lärarna menar att detta är en anledning till att det<br />

inte genomförts några förändringar i sättet att arbeta. En annan anledning är att de inte<br />

själva kan se hur eleverna kan ges ett reellt inflytande över planeringen när det är åldersblandade<br />

grupper och att de därför är i behov av någon form av kompetensutvecklingsinsats<br />

om de ska kunna arbeta mer med elevinflytande.<br />

Bristområde: Trygghet och studiero<br />

− Skolan har inte, tillsammans med eleverna, definierat vilka förebyggande åtgärder<br />

som under året behövs för att förhindra kränkande behandling av elever.<br />

14 a kap. 6 och 8 § skollagen<br />

2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling<br />

Av skolans dokumentation och av intervjuer med lärare och elever framgår att skolan<br />

genomför ett systematiskt arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling.<br />

Däremot har skolan inte genomfört någon kartläggning av de risker som finns<br />

under innevarande läsår, vilket resulterat i att deras plan mot kränkande behandling<br />

inte heller konkret beskriver vilka insatser skolan avser genomföra under läsåret. Eleverna<br />

har heller inte deltagit i upprättandet av planen, eller i uppföljning av föregående<br />

års plan.<br />

Huvudområde: Enskild elevs rätt<br />

Bristområde: Undervisningstid och val<br />

− Skolan följer inte bestämmelserna om utbildningens omfattning, timplanen.<br />

4 kap. 3 a § skollagen<br />

Bilaga 3 till skollagen


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1 kap. 2 § grundskoleförordningen<br />

6 (7)<br />

Bilaga 2<br />

Av Traryd skolas webbplats framgår det att skolan har som profil att arbeta timplanelöst.<br />

Av intervjuerna framkommer dock att skolan inte deltagit i försöket med undervisning<br />

utan timplan, utan att de med profilen menar att de inte på schemat sätter ut<br />

alla ämnen eftersom viss del av undervisningen bygger på att eleverna arbetar utifrån<br />

sina planeringar som handlar om flera olika ämnen. Lärarna menar att de har mycket<br />

god kontroll över var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling i alla ämnen, men<br />

medger att de inte har kontroll över vilken faktisk undervisningstid eleverna fått. Skolan<br />

har inte använt sig av möjligheten att genomföra detta arbetssätt inom ramen för<br />

skolans val, utan har bara bortsett från kravet på garanterad undervisningstid utifrån<br />

ett tänkande att det viktigaste är att eleverna getts förutsättningar för att nå målen.<br />

− Skolan brister i att utreda behovet när det på olika sätt framkommer att en elev kan<br />

ha behov av särskilda stödåtgärder och skolans åtgärder för att möta behoven beskrivs<br />

därför heller inte tydligt i åtgärdsprogrammen.<br />

5 kap. 1 § grundskoleförordningen<br />

Traryd skola delar elevvårdsteam med Strömsnässkolan och har i princip samma arbetsförfarande<br />

med kontinuerliga träffar och tillgång till kurator och specialpedagog.<br />

Av intervjuerna framkommer dock att denna arbetsgång inte fått genomslag i praktiken<br />

ännu. Detta är allvarligt med tanke på att det redan vid Skolverkets inspektion år<br />

2003 framkom krav på att rektorn ska tillse att behovet utreds i de fall det framkommer<br />

att en elev kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Intervjuade lärare upplever att<br />

de inte har tillgång till de resurser de behöver för att kunna ge eleverna tillräckligt stöd,<br />

medan man från elevvårdsteamets håll uppfattar att signaler om behov hos eleverna<br />

kommer först efter att de gått flera år vid skolan.<br />

I de exempel på åtgärdsprogram som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del läggs stort fokus på<br />

det som eleven och elevens förälder behöver ta ansvar för, snarare än på vilka åtgärder<br />

som skolan ska vidta för att tillgodose elevens behov. Vidare handlar beskrivningarna<br />

mer om vilken kunskapsmängd det är som eleven behöver träna på, än att elevens behov<br />

och styrkor beskrivs. Åtgärdsprogrammen tar enbart upp ämnena engelska, matematik<br />

och svenska som föremål för stödinsatser.<br />

− Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet till de elever som är i behov<br />

av det.<br />

5 kap. 2 § grundskoleförordningen<br />

Av rektorsintervjun har det framkommit att det finns elever vid skolan som med hjälp<br />

av studiehandledning på modersmålet kan ges ökade möjligheter att nå målen. Intervjuerna<br />

visar dock att studiehandledning på modersmålet inte är en insats som an-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (7)<br />

Bilaga 2<br />

vänds i <strong>kommun</strong>en över huvud taget, och därför inte varit aktuellt att vid skolan vidta<br />

den insatsen för de elever som har behov av det.


<strong>Beslut</strong> gymnasieskola<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i KCM gymnasieutbildning<br />

2010-03-19<br />

1 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

efter <strong>tillsyn</strong> av KCM, gymnasieutbildningen<br />

i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong>


Rektor vid KCM gymnasieutbildning<br />

282 22 Markaryd<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i KCM gymnasieutbildning<br />

2010-03-19<br />

2 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

Tillsyn i KCM, gymnasieskolan i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

Gymnasieskola<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

Tillsynen visar att ytterligare åtgärder behövs för att alla elever ska ges förutsättningar<br />

att lägst nå målen att uppnå i alla kurser Tillsynen visar att kunskapsresultaten i<br />

<strong>Markaryds</strong> gymnasieskola varierar under de senaste åren och att den genomsnittliga<br />

betygspoängen år 2009 låg i nivå med eller under snittet i riket, beroende på vilket<br />

program det gäller. Differensen mellan flickors och pojkars betyg är stor avseende<br />

genomsnittlig betygspoäng, vilket är genomgående de senaste fem åren. Skolans egen<br />

utvärdering visar att måluppfyllelsen efter avslutad gymnasieutbildning är högre än<br />

måluppfyllelsen i årskurs 9, vilket naturligtvis kan ha flera orsaker. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

konstaterar att det på <strong>kommun</strong>nivå torde vara anledning till en närmare analys av<br />

orsaker till detta och då särskilt ta fasta på elevernas lärande i de olika skolorna och<br />

skolformerna.<br />

En förutsättning för att kvalitetsarbetet ska fungera så att verksamheten kan utvecklas i<br />

enlighet med de nationella målen, är att måluppfyllelsen följs upp, utvärderas och<br />

analyseras. Det kvalitetsarbete som skolan gör i form av uppföljningar och utvärdering<br />

av resultat i förhållande till nationella mål behöver utvecklas så att analys av resultaten<br />

görs, i syfte att ompröva undervisningens innehåll och metoder. Resultaten av<br />

uppföljningsarbetet bör beskrivas i skolans kvalitetsredovisning.<br />

Det varierar mycket i vilken utsträckning lärarna låter eleverna vara med och påverka<br />

innehållet i undervisningen. Skolan måste se till att alla elever ges förutsättningar för<br />

att ha möjlighet till inflytande över sin utbildning, särskilt avseende undervisningens<br />

innehåll och arbetsformer.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av gymnasieutbildningen i <strong>Markaryds</strong><br />

<strong>kommun</strong> identifierat följande brister som måste åtgärdas<br />

− Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla kurser<br />

(Lpf 94, 2.2 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna),


Skolbeslut<br />

Tillsyn i KCM gymnasieutbildning<br />

2010-03-19<br />

3 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

− Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav (14 a<br />

kap. 8 § skollagen),<br />

− Skolans kvalitetsarbete uppfyller inte kraven i förordningen (Förordning om<br />

kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. 2 och 3 §§).<br />

− Skolan erbjuder inte alla elever möjligheter att ha inflytande över sin utbildning (1<br />

kap. 2 och 9 §§ skollagen, Lpf 94, 2.3 Elevens ansvar och inflytande, 2.1 Kunskaper,<br />

Mål att sträva mot).<br />

− Åtgärdsprogrammen uppfyller inte författningarnas krav (8 kap. 1 a §<br />

gymnasieförordningen).<br />

− Skolan har inte fungerande rutiner för närvarokontroll och rektorn ser till att<br />

vårdnadshavare kontaktas vid ogiltig frånvaro (6 kap. 20 a §<br />

gymnasieförordningen).<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1-2<br />

Rektorerna i gymnasieskolan i Kunskapscentrum och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar<br />

för att åtgärder vidtas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp detta beslut.<br />

Redovisning ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> tre månader från den dag<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s beslut avseende <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas.


Skolbeslut<br />

Tillsyn i KCM gymnasieutbildning<br />

I ärendets slutliga handläggning har utredaren Marita Bruzell Nilsson deltagit.<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Peter Ekborg Ingela Jonasson<br />

Enhetschef Undervisningsråd<br />

Bilagor:<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av skolan<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för gymnasieskolan<br />

2010-03-19<br />

4 (4)<br />

Dnr 43-2009:3706


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

Bilaga 1<br />

1 (2)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför <strong>tillsyn</strong> i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> under januari och februari<br />

2010. Vid <strong>tillsyn</strong>en besöker <strong>Skolinspektionen</strong> samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> besökte gymnasieskolan den 10–11 februari 2010.<br />

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den<br />

granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering<br />

av de ansvariga inspektörerna.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och<br />

bedömningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut<br />

(slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en fogas då till det beslutet<br />

som bilagor. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i<br />

anledning av påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet<br />

meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt.<br />

Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen,<br />

läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den<br />

regelbundna <strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

gymnasieskolan, dels den information som samlats in under besöket. I gymnasieskolan<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av gymnasieskolan i KCM<br />

Tabell 1: Antal elever inom gymnasieskolan i KCM<br />

Gymnasieskolan i KCM Antal elever<br />

Gymnasieskola 248<br />

Gymnasiesärskola 8<br />

Källa: skolans uppgifter 2010-03-10


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bilaga 1<br />

2 (2)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

Gymnasieskolan i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> och vuxenutbildningen utgör tillsammans<br />

Kunskapscentrum Markaryd, KCM. Gymnasieskolan leds av två rektorer, där den ena<br />

rektorn, som är tillförordnad, har ansvaret för samhällsvetenskapsprogrammet,<br />

naturvetenskapsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, fordonsprogrammet och<br />

gymnasiesärskolan och den andra rektorn har ansvaret för elprogrammet,<br />

energiprogrammet, teknikprogrammet och individuella program. Den förstnämnda<br />

rektorn är även rektor för vuxenutbildningen och den andra rektorn är rektor även för<br />

Höjdenskolan, en skola med årskurserna 4–6. Cirka 50 procent av <strong>kommun</strong>ens<br />

gymnasieelever går i <strong>kommun</strong>ens gymnasieskola, resterande elever i närliggande<br />

<strong>kommun</strong>er.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll med bedömningar<br />

Bilaga 2<br />

1 (3)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade.<br />

Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Kunskaper<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Skolans lärandemiljö<br />

Enskild elevs rätt<br />

Fokus på skolans uppdrag<br />

Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

Fokus på lärande<br />

Tillit till elevens förmåga<br />

Trygghet och studiero<br />

Bedömning och betyg<br />

Undervisning och tillgång<br />

Särskilt stöd X<br />

Studie- och yrkesvägledning<br />

Avgifter<br />

Rektorns beslutsfattande


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat<br />

Bristområde: Kunskaper<br />

Bilaga 2<br />

1 (3)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

− Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla kurser.<br />

Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna<br />

Tillsynen visar att kunskapsresultaten i <strong>Markaryds</strong> gymnasieskola varierar under de<br />

senaste fem åren och att den genomsnittliga betygspoängen år 2009 låg i nivå med eller<br />

under snittet i riket, beroende på vilket program det gäller. Det statistiska underlaget är<br />

emellertid relativt litet, varvid man inte kan dra för stora slutsatser av dessa mått.<br />

Något som däremot är tydligt är att differensen mellan flickors och pojkars betyg är<br />

stor avseende genomsnittlig betygspoäng och att detta är ett mönster som slår igenom<br />

under de senaste fem åren. Skolans egen utvärdering visar att måluppfyllelsen efter<br />

avslutad gymnasieutbildning är högre än måluppfyllelsen i årskurs 9, vilket<br />

naturligtvis kan ha flera orsaker. <strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar att det på <strong>kommun</strong>nivå<br />

torde finnas anledning till en närmare analys av orsaker till detta och då särskilt ta fasta<br />

på elevernas lärande i de olika skolorna och skolformerna. Att cirka 26 procent av<br />

eleverna i gymnasieskolan inte fullföljer utbildningen inom fyra år är inte tillfyllest.<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

− Skolan har inget systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att elevernas<br />

kunskaper i förhållande till de nationella målen följs upp, utvärderas och<br />

analyseras.<br />

Lpf 94, 2.2 Kunskaper<br />

Lpf 94 Rektors ansvar<br />

Kursplanerna<br />

Det kvalitetsarbete som skolan gör i form av uppföljningar och utvärdering av resultat i<br />

förhållande till nationella mål saknar analys av resultaten varvid konkreta åtgärder för<br />

högre måluppfyllelse heller inte anges. Det är väsentligt att ett sådant arbete kommer<br />

till stånd och blir systematiskt, bland annat för att undervisningens innehåll och<br />

metoder ska kunna omprövas. Resultaten av uppföljningsarbetet bör även beskrivas i<br />

skolans kvalitetsredovisning.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Huvudområde: Skolans lärandemiljö<br />

Bristområde: Trygghet och studiero<br />

− Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte förordningens krav.<br />

14 a kap. skollagen 8 § Årlig plan<br />

Bilaga 2<br />

2 (3)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

En plan mot kränkande behandling är upprättad på skolan. Planen beskriver på ett bra<br />

sätt gymnasieskolans allmänna förebyggande arbete samt hur skolan arbetar för att<br />

upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling. Planen beskriver vilka områden<br />

som är i behov av kartläggning men det saknas både kartläggning och analys av<br />

skolans riskområden för innevarande läsår med tydligt kopplade åtgärder för att<br />

eliminera riskerna. Vidare framgår inte i planen hur elever ska agera om de känner sig<br />

kränkta av en vuxen.<br />

Bristområde: Fokus på lärande<br />

− Skolan ger inte alla elever möjligheter att ha inflytande över sin utbildning.<br />

1 kap. 2 och 9 §§ gymnasieförordningen<br />

Lpf 94, 2.3 2.1, Kunskaper, mål att sträva mot, Elevens ansvar och inflytande<br />

Intervjuer visar att det råder ett ömsesidigt respektfullt bemötande mellan elever och<br />

lärare och att eleverna överlag har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning.<br />

Ett undantag utgjordes dock av energiprogrammet, där lärare i karaktärsämnen<br />

menade att det finns alltför liten möjlighet för eleverna att kunna utöva ett inflytande<br />

över undervisningens innehåll – detta på grund av att branschen kräver att eleverna tar<br />

certifikat av olika slag, som är nödvändiga för ett yrkesutövande inom branschen. Detta<br />

kan också vara en bidragande orsak till att undervisningen inom några karaktärsämnen<br />

i första hand inriktas mot mål att uppnå och inte mot strävansmålen, vilket försvårar<br />

för eleverna att nå de högre betygen. Att skolan erbjuder elever på yrkesprogrammen<br />

att få certifikat är naturligtvis i sin ordning men detta får inte ske på bekostnad av de<br />

nationella målen och skolans uppdrag. <strong>Skolinspektionen</strong> vill här understryka att<br />

utbildningen inom yrkesförberedande program är just en förberedelse för eleven att till<br />

exempel kunna fortsätta med en yrkesutbildning, men ingen yrkesutbildning i sig. Att<br />

eleverna ges möjlighet till ett sådant inflytande som författningarna anger är ett led i<br />

skolans demokratiuppdrag.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Huvudområde: Enskild elevs rätt<br />

Bristområde: Undervisningstid och tillgång<br />

Bilaga 2<br />

3 (3)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

− Skolan har inte fungerande rutiner för närvarokontroll och rektorn ser till att<br />

vårdnadshavare kontaktas vid ogiltig frånvaro.<br />

6 kap. 20 a § gymnasieförordningen<br />

Skolan har upprättat riktlinjer för hur närvarokontroll ska ske och rutiner för hantering<br />

av ogiltig frånvaro. Intervjuer med lärare och elever visar emellertid att dessa rutiner<br />

inte följs och att det är en stor variation mellan lärarna kring hur de förhåller sig till<br />

ogiltig frånvaro. Skolans senast genomförda enkät styrker att variationen är stor kring i<br />

vilken mån lärarna tar tag i problem med frånvaro.<br />

Bristområde: Särskilt stöd<br />

− Åtgärdsprogrammen uppfyller inte författningarnas krav.<br />

8 kap. 1 a § gymnasieförordningen<br />

Tillsynen visar att elever som behöver särskilt stöd får sådant stöd men i flera av de<br />

åtgärdsprogram som skolan upprättat framgår inte vilka behov eleven har, hur de ska<br />

tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen<br />

utgår huvudsakligen från vad eleven förväntas göra själv och ansvaret ligger på eleven,<br />

inte på skolan. Till exempel kan det heta att en elev riskerar betyget Icke Godkänt i fyra<br />

kurser. Som åtgärd anges att eleven ska göra omprov i ämnena, och att eleven själv ska<br />

komma överens med läraren om när dessa omprov ska ske. Tiden för ett av omproven<br />

finns angiven. I ett annat åtgärdsprogram är elevens problem att han eller hon inte<br />

genomfört ett antal prov eller inlämningsuppgifter varvid åtgärden blir att eleven ska<br />

göra omprov. Ytterligare exempel är ett åtgärdsprogram som beskriver att en elev har<br />

hög frånvaro och vars åtgärder består i att eleven är ansvarig för att komma i tid och<br />

undvika ogiltig frånvaro. Skolan har ett ansvar genom sitt uppdrag att ge alla elever<br />

förutsättningar att nå minst målen för Godkänt betyg i alla ämnen och kan inte<br />

överlämna detta ansvar på eleven.


Skolbeslut för<br />

Vuxenutbildning<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Markaryd 2010-03-08<br />

1 (6)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

efter <strong>tillsyn</strong> av Kunskapscentrum Markaryd<br />

i Markaryd <strong>kommun</strong>


Rektorn vid Kunskapscentrum Markaryd<br />

Hannabadsvägen 2 G<br />

285 32 Markaryd<br />

Tillsyn i Kunskapscentrum Markaryd<br />

Grundläggande vuxenutbildning<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

Svenska för invandare, sfi<br />

Särvux<br />

Helhetsbedömning och beslut<br />

Skolbeslut<br />

Tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Markaryd 2010-03-08<br />

2 (6)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god<br />

lärandemiljö och för studerandes möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen<br />

avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning<br />

gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från<br />

de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar<br />

som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna<br />

i detta beslut grundas på de dokument som Vuxenutbildningen och <strong>Markaryds</strong><br />

<strong>kommun</strong> skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och<br />

intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.<br />

Tillsammans bildar gymnasieskolan och vuxenutbildningen Kunskapscentrum Markaryd,<br />

KCM och vuxenutbildningen bedrivs i skymundan av gymnasieskolan. De områden<br />

som Skolverket år 2003 bedömde behövde stärkas upp kvarstår i hög utsträckning,<br />

även om orsakerna till det förändrats sedan dess. Kommunens bristande fokus på vuxenutbildningen<br />

tar sig främst uttryck i bristande ledning och uppföljning av verksamheten.<br />

Tillsynen har funnit flera områden som måste förbättras där rektorn, som pedagogisk<br />

ledare, har en viktig funktion för att inrikta verksamheten mot de nationella målen. Det<br />

gäller att utveckla arbetsformer inom komvux och sfi som gynnar ett aktiv elevinflytande,<br />

att bedriva ett målinriktat arbete mot kränkande behandling inom komvux, sfi<br />

och särvux, att tillse att en gedigen kartläggning av utbildnings- och arbetslivserfarenheter<br />

hos sökanden till sfi ligger till grund för bedömningen om vilket spår de ska börja<br />

på. De nämnda bristerna visar sammantaget på en bristande ledning av verksamheten.


Skolbeslut<br />

Tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Markaryd 2010-03-08<br />

3 (6)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

Detta blir allvarligt i och med att det mer är tradition och vana som avgör hur verksamheten<br />

organiseras och erbjuds än de nationella målen. Exempel på detta är att verksamheten<br />

inte kan säkerställa att studerande inom komvux och särvux får börja på rätt<br />

nivå, att sfi inte genomförs i spår i enlighet med kursplanen för ämnet samt att samtliga<br />

kurser som ska erbjudas studerande inom grundläggande komvux och särvux inte<br />

erbjuds.<br />

Kommunen har inte formulerat några särskilda målsättningar med de olika skolformerna<br />

och följer därför heller inte upp verksamhetens kvalitet, utan nöjer sig med en<br />

ekonomisk uppföljning. De olika verksamheternas resultat redovisas enbart i begränsad<br />

utsträckning i KCM:s kvalitetsredovisning. Därför identifieras varken vilka framgångsrika<br />

metoder som verksamheten har eller vilka väsentliga utvecklingsområden<br />

som finns. Denna brist har bland annat lett till att lärarna, trots nya grupper av studerande<br />

med nya behov samt nytt sätt att organisera undervisningen i och med krav på<br />

samläsning med gymnasieskolans elever, inte erhållit det stöd bland annat i form av<br />

kompetensutvecklingsinsatser de behöver för att professionellt kunna genomföra utbildningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har i <strong>tillsyn</strong>en av Kunskapscentrum Markaryd/ vuxenutbildningen<br />

identifierat följande brister som ska åtgärdas<br />

‒ Vuxenutbildningen ger inte alla studerande förutsättningar att nå minst mål att<br />

uppnå i de kurser de läser (1 kap. 6 § särvuxförordningen, Lpf 94 2 Mål och riktlinjer,<br />

5 § förordning om svenskundervisning för invandrare, kursplaner),<br />

‒ Rektorn tar inte i tillräcklig utsträckning ansvaret för att utbildningen utvecklas och<br />

för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen (2 kap. 2 §<br />

skollagen, Lpf 94. 2.6 Rektorns ansvar),<br />

‒ Kommunen tillser inte att personalen får den kompetensutveckling som krävs för<br />

att de professionellt ska kunna möta de nya grupper av studerande som de undervisar<br />

(2 kap. 7, 7a §§ skollagen),<br />

‒ Rektorn tar inte ansvar för att regelbundet utvärdera vuxenutbildningens resultat<br />

(2 kap. 2 § skollagen, Lpf 94 2.6 Rektorns ansvar),<br />

‒ De olika studievägarna inom sfi används inte i enlighet med kursplanens intentioner<br />

(7 § förordning om svenskundervisning för invandrare, kursplan),<br />

‒ Vuxenutbildningen ger inte tillräckligt stöd för de unga vuxnas lärande utifrån<br />

deras behov och förutsättningar (1 kap. 2 § förordning om <strong>kommun</strong>al vuxenutbildning,<br />

Lpf 94 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2 Mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper),


Skolbeslut<br />

Tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Markaryd 2010-03-08<br />

4 (6)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

‒ Vuxenutbildningen saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur de studerande<br />

ska ges inflytande över undervisningen och ger inte de studerande tillräckligt inflytande<br />

över innehåll och arbetsformer på ett likvärdigt sätt (11 kap. 4 §, 12 kap. 2 §,<br />

13 kap. 2 § skollagen, Lpf 94 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och<br />

skyldigheter, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande),<br />

‒ Vuxenutbildningen bedriver inte ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling och arbetet dokumenteras inte heller årligen i en<br />

plan mot kränkande behandling (14 a kap. 6, 8 §§ skollagen),<br />

‒ Verksamheten erbjuder inte samtliga kurser inom grundläggande vuxenutbildning<br />

och särvux (2 kap. 16 § förordning om <strong>kommun</strong>al vuxenutbildning, 2 kap. 9 § särvuxförordningen),<br />

‒ Verksamheten organiserar inte sfi för samtliga studerande så att undervisningen<br />

bedrivs kontinuerligt under hela året med uppehåll endast för semester (8 § förordning<br />

om svenskundervisning för invandrare),<br />

‒ Rektorn tillser inte att utbildningen inom komvux och särvux organiseras så att<br />

studerande börjar på en nivå i respektive ämne som bestäms av deras förkunskaper,<br />

tidigare utbildning och livserfarenhet (Lpf 94 1 Skolans värdegrund och uppgifter,<br />

1.3 Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer, 2.6 Rektorns ansvar),<br />

‒ Verksamheten inom sfi grundar inte i tillräcklig utsträckning sin bedömning på<br />

vilken nivå en studerande ska börja sina studier utifrån en kartläggning av hans eller<br />

hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för<br />

möjligheterna att nå målen (kursplan).<br />

Bedömningarna redovisas i bilagorna 1-2<br />

Rektor och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> har ansvar för att Kunskapscentrum <strong>Markaryds</strong> brister<br />

åtgärdas. Redovisning ska lämnas till <strong>Skolinspektionen</strong> senast sex månader från den<br />

dag beslutet för <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> meddelas. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer då att följa<br />

upp beslutet. <strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter dock att rektorn och <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong><br />

snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. <strong>Skolinspektionen</strong> kan komma att tidigare<br />

än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.


Skolbeslut<br />

Tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Markaryd 2010-03-08<br />

5 (6)<br />

Dnr 43-2009:3706<br />

I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsråd Ingela Jonasson.<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Peter Ekborg Helena Olivestam Torold<br />

Enhetschef Undervisningsråd<br />

Bilagor:<br />

Bilaga 1 Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en och beskrivning av vuxenutbildningen<br />

Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för vuxenutbildningen


Skolbeslut<br />

Tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Markaryd 2010-03-08<br />

6 (6)<br />

Dnr 43-2009:3706


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Allmänt om <strong>tillsyn</strong>en<br />

1(2)<br />

Bilaga 1<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> genomför <strong>tillsyn</strong> i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> under januari och februari<br />

2010. Vid <strong>tillsyn</strong>en besöker <strong>Skolinspektionen</strong> samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

besökte Kunskapscentrum Markaryd den 19 och 20 januari 2010.<br />

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den<br />

granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering<br />

av de ansvariga inspektörerna.<br />

När <strong>tillsyn</strong>en har genomförts i hela <strong>kommun</strong>en sammanställs iakttagelser och bedömningar<br />

som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i <strong>kommun</strong>en i ett beslut (slutligt<br />

beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i <strong>kommun</strong>en fogas då till det beslutet som<br />

bilagor. <strong>Skolinspektionen</strong> kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning<br />

av påtalade brister senast tre månader efter att <strong>kommun</strong>beslutet meddelades.<br />

Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk<br />

ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna<br />

av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen,<br />

läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna<br />

<strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Kunskapscentrum Markaryd, dels den information som samlats in under besöket. I<br />

Kunskapscentrum Markaryd skola intervjuades skolledningen, lärare, annan personal<br />

och studerande. Även annan information om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets<br />

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1.: Antal studerande i vuxenutbildning<br />

Vuxenutbildningen Antal studerande<br />

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 35<br />

Komvux, gymnasial vuxenutbildning i egenregi<br />

Individer 55<br />

(individer och utbildningsplatser heltid)<br />

Utbildningsplatser heltid 20<br />

Komvux, gymnasial vuxenutbildning på entreprenad, NTI 30<br />

Grundläggande särvux 8


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2(2)<br />

Bilaga 1<br />

Gymnasial särvux 0<br />

Svenskundervisning för invandrare, sfi<br />

Källa: Kommunens uppgifter per 2010-02-22<br />

60<br />

Vuxenutbildningen i Markaryd är sedan år 2004 integrerad i <strong>Markaryds</strong> gymnasieskola<br />

under namnet Kunskapscentrum i Markaryd, KCM. Verksamheten ligger i utkanten av<br />

<strong>Markaryds</strong> samhälle och består av ett antal fastigheter som ligger i anslutning till varandra.<br />

Här bedrivs verksamhet inom komvux, sfi och särvux. Vuxenutbildningen leds<br />

av en rektor som också är rektor över vissa delar i gymnasieskolan. Vid <strong>tillsyn</strong>stillfället<br />

övergick rektorstjänsten till en tillförordnad rektor. De flesta lärare inom KCM undervisar<br />

både inom gymnasieskolan och komvux och de ingår i gymnasieskolans arbetslag,<br />

men ingår också i ett särskilt vuxarbetslag. Merparten av lärarna inom sfi undervisar<br />

enbart där och bildar ett arbetslag. Läraren i särvux tillhör gymnasiesärskolans arbetslag.<br />

Inom vuxenutbildningen är antalet studerande vikande. En förändring av vilka som<br />

väljer att studera inom vuxenutbildningen har ägt rum under de senaste åren. Av de<br />

som läser grundläggande vuxenutbildning är merparten av utländsk bakgrund och en<br />

allt större grupp studerande inom gymnasial vuxenutbildning är yngre vuxna som<br />

lämnat gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg. De flesta studerande läser heltid<br />

och kursstarter sker en gång varje termin.<br />

Av Skolverkets inspektionsrapport från år 2004 framgår framför allt krav på att vuxenutbildningen<br />

långsiktigt behövde arbeta för att stärka det inre utvecklingsarbetet. Detta<br />

avsåg såväl rektorns roll som pedagogisk ledare som att skapa forum för personalen att<br />

utifrån verksamhetens resultat analysera dem, ompröva sina metoder samt bedöma<br />

måluppfyllelsen. Det konstaterades också att <strong>kommun</strong>en behövde följa upp vuxenutbildningens<br />

resultat och kvalitet på ett tydligare sätt. Inspektionen ställde vidare krav<br />

på upprättande av individuella studieplaner, arbetsplan för särvux samt handlingsplan<br />

mot kränkande behandling.<br />

<strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> är en varuproducerande <strong>kommun</strong> där invånarnas utbildningsnivå<br />

ligger relativt lågt. Kommunen har under flera års tid haft låg arbetslöshet.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tillsynsprotokoll för Kunskapscentrum Markaryd<br />

1(8)<br />

Bilaga 2<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

Måluppfyllelse och resultat<br />

Kunskaper<br />

Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Lärandemiljön<br />

Enskild elevs rätt<br />

Fokus på skolans uppdrag<br />

Lärarnas bedömning och utvärdering<br />

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

Fokus på lärande<br />

Tillit till elevens förmåga<br />

Trygg lärandemiljö<br />

Bedömning och betyg<br />

Undervisningstid och tillgång<br />

Särskilt stöd<br />

Studie- och yrkesvägledning<br />

Avgifter<br />

Rektorns beslutsfattande


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar och motiveringar<br />

Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat<br />

Bristområde: Kunskaper<br />

− Vuxenutbildningen ger inte alla studerande förutsättningar att nå minst mål att<br />

uppnå i de kurser de läser.<br />

1 kap. 6 § särvuxförordningen<br />

Lpf 94 2 Mål och riktlinjer<br />

5 § förordning om svenskundervisning för invandrare<br />

Kursplaner för gymnasial, grundläggande vux, särvux och sfi<br />

2(8)<br />

Bilaga 2<br />

Avseende gymnasial vuxenutbildning når inte alla studerande målen i alla kurser. Avseende<br />

grundläggande vuxenutbildning är det en ökande andel studerande som avbryter<br />

kurser. Denna tendens återfinns även för sfi. Det är en högre andel studerande jämfört<br />

med riket som godkänts i sfi, kurs D inom två år. Inom särvux visar intervjuer med<br />

personalen att det är osäkert om alla studerande ges en reell möjlighet att nå målen i en<br />

kurs med tanke på begränsad undervisningstid. Ansvariga på förvaltningsnivå har<br />

uppmärksammat frågan och avser vidta åtgärder för att kunna erbjuda fler undervisningstillfällen<br />

inom särvux.<br />

Brister i tillgång till utbildning inom grundläggande vuxenutbildning och särvux, stöd<br />

för vuxnas lärande, inflytande över utbildningen samt lärarnas kompetensutveckling är<br />

exempel på områden där förbättringar kan leda till en ökad måluppfyllelse.<br />

Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan<br />

Bristområde: Fokus på skolans uppdrag<br />

‒ Rektorn tar inte i tillräcklig utsträckning ansvaret för att utbildningen utvecklas och<br />

för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen.<br />

2 kap. 2 § skollagen<br />

Lpf 94. 2.6 Rektorns ansvar<br />

Av intervjuer framkommer att <strong>kommun</strong>ens fokus de senaste två åren legat på gymnasieskolans<br />

överlevnad och att det delvis skett på bekostnad av vuxenutbildningen. De<br />

områden inom vuxenutbildningen som varit i fokus för politiker och förvaltningen har<br />

gällt att hitta nya utbildningsformer för att nå nya grupper vuxenstuderande. Även<br />

rektorn har i högre utsträckning fokuserat på den del av tjänsten som handlar om<br />

gymnasieskolan och dokumenten från KCM som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av berör


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3(8)<br />

Bilaga 2<br />

också till största delarna gymnasieskolan. Rektorn uppger i intervjun att hon utgår<br />

ifrån att lärarna är uppdaterade på de lagar och förordningar som gäller och menar att<br />

hon har god kännedom om hur lärarna arbetar, bland annat genom att hon besöker<br />

lektioner och deltar i programmöten. Rektorn poängterar att arbetet med att utveckla<br />

pedagogik och inriktning är något som tar lång tid, och att det på flera punkter är så att<br />

man lägger upp organisation och arbetssätt utifrån hur man alltid har gjort, traditionen<br />

styr mycket. Intervjuade lärare menar att en bidragande orsak till att åtminstone grundläggande<br />

och gymnasial vuxenutbildning hamnar i skymundan och inte varit föremål<br />

för något starkt utvecklingsarbete beror på att så få lärare har huvuddelen av sin undervisning<br />

där. Det forum där vuxenpedagogik diskuteras är vid så kallade programmöten<br />

en gång varannan månad och där är det oftast studie- och yrkesvägledaren som<br />

deltar i stället för rektorn som ledare för samtalen. Träffarna berör i huvudsak praktiska<br />

frågor gällande enskilda studerande, även om också mer övergripande frågor som<br />

diskuteras, som exempelvis hur man ska möta de nya grupper av studerande som<br />

kommer. Tidigare var det främst äldre vuxna som av egen motivation sökte sig till<br />

vuxenutbildningen, medan det nu är en allt större grupp yngre vuxna med ofullständiga<br />

gymnasiebetyg som söker sig dit. I dessa forum ingår inte läraren i särvux, som på<br />

många sätt står ganska ensam i sitt arbete. Lärarnas upplevelse är att rektorn i högre<br />

utsträckning arbetar för att ekonomin ska komma i balans och i mindre utsträckning<br />

driver pedagogisk utveckling. Av intervjuer med företrädare för samverkande parter<br />

framgår att det finns behov av att utveckla verksamheten inom sfi för att studerande i<br />

högre utsträckning ska gå vidare i sin utveckling. Det har av granskningen framkommit<br />

att exempelvis den indelning i spår som kursplanen för sfi föreskriver inte genomförts<br />

i verksamheten. Det har också framkommit att <strong>kommun</strong>en inte erbjuder alla de<br />

kurser inom grundläggande vuxenutbildning som ska erbjudas.<br />

‒ Kommunen tillser inte att personalen får den kompetensutveckling som krävs för<br />

att de professionellt ska kunna möta de nya grupper av studerande som de undervisar.<br />

2 kap. 7 och 7a §§ skollagen<br />

Vid intervjuer med rektorer och lärare ges flera exempel på att genomgripande förändringar<br />

inte föranlett någon kompetensutvecklingsinsats. Detta gäller samläsning mellan<br />

gymnasieskola och vuxenutbildning, ökad andel elever med utländsk bakgrund på<br />

grundläggande vuxenutbildning och ökad andel yngre vuxna på gymnasial vuxenutbildning.<br />

Av KCM:s affärsplan framgår också att personalens kompetens säkras genom<br />

individuella kompetensutvecklingsprogram. Lärarnas upplevelse är att de får tips om<br />

inspirationsföreläsningar, men att de inte upplevt att verksamheten på ett strukturerat<br />

sätt identifierat utvecklingsbehov och kopplat gemensamma eller individuella kompetensutvecklingsinsatser<br />

till dessa. Intervjuerna visar dock att personal uppmuntras att<br />

komplettera sin utbildning i de fall de inte har utbildning som motsvarar huvuddelen


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4(8)<br />

Bilaga 2<br />

av det som de undervisar i. Exempelvis läser läraren i särvux till specialpedagog, och<br />

detta sker delvis under arbetstid.<br />

Bristområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering<br />

‒ Rektorn tar inte ansvar för att regelbundet utvärdera vuxenutbildningens resultat.<br />

2 kap. 2 § skollagen<br />

Lpf 94 2.6 Rektorns ansvar<br />

I KCM:s kvalitetsredovisning redovisas enbart resultat från vuxenutbildningen i form<br />

av andelen slutbetyg. Denna siffra är inte relevant för vuxenutbildningen i och med att<br />

själva grunden för vuxenutbildning handlar om att vuxna ges möjlighet att komplettera<br />

sin utbildning och att det därför ligger i vuxenutbildningens natur att det är ytterst<br />

ovanligt att någon läser en hel utbildning inom ramen för denna verksamhet.<br />

I intervjuerna med rektorn och lärarna framgick att man inte har någon samlad bild av<br />

måluppfyllelsen i de olika verksamheterna. Det framgick vidare att man heller inte<br />

samlas för att utvärdera resultaten och i samband med det bedömer måluppfyllelsen,<br />

eller omprövar sina metoder. Redan vid Skolverkets utbildningsinspektion år 2003<br />

konstaterades att de kursutvärderingar som genomfördes, skedde mer på enskilda<br />

lärares initiativ än som en del i verksamhetens strukturerade uppföljnings- och utvärderingsarbete.<br />

Enligt intervjuade lärare och studerande råder denna situation fortfarande<br />

i verksamheten. Skolan konstaterar i sin kvalitetsredovisning från 2008/2009 att<br />

det behöver utvecklas tydliga rutiner för studieuppföljning varje termin inom vuxenutbildningen.<br />

Tidigare år har elevenkäten inkluderat även vuxenstuderande, dock ej studerande<br />

inom särvux. Så har dock inte skett under det senaste året eftersom det var så<br />

få vuxenstuderande som svarade på enkäten, enligt rektorn. Rektorn har inte genomfört<br />

annan utvärdering för att få reda på hur de studerande inom vuxenutbildningen<br />

tycker att verksamheten fungerar i olika frågor. Rektorn menar att de studerande i och<br />

med att de inte vill engagera sig i gymnasieskolans skolkonferens eller i elevrådet själva<br />

avsagt sig den möjligheten. Intervjuade lärare menar att de studerande i samband<br />

med lektioner kan framföra sina synpunkter på ett naturligt sätt, men intervjuerna med<br />

de studerande visar att många studerande av olika anledningar väljer att hålla inne<br />

med sina synpunkter i stället för att framföra dem. Av intervjuer med ansvariga politiker<br />

och förvaltningstjänstemän framgår också att deras bild av måluppfyllelsen är ytterst<br />

sporadisk. Deras fokus har legat på att följa upp mer praktiska frågor samt hur<br />

man inom vuxenutbildningen ska kunna hitta nya målgrupper studerande. Fokus har<br />

också mer legat på den ekonomiska uppföljningen av verksamheten, än på de kvalitativa<br />

målen. Kommunen har heller inte genomfört några effektstudier av verksamheten<br />

inom vuxenutbildningen. Kommunen har dock själv uppmärksammat den bristande<br />

uppföljningen av vuxenverksamheten och därför initierat olika åtgärder för att komma<br />

tillrätta med detta.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Huvudområde: Lärandemiljön<br />

5(8)<br />

Bilaga 2<br />

Bristområde: Fokus på lärande<br />

‒ De olika studievägarna inom sfi används inte i enlighet med kursplanens intentioner.<br />

7 § förordning om svenskundervisning för invandrare<br />

Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningens uppbyggnad<br />

Av intervjuer med lärare och studerande inom sfi framgår att <strong>kommun</strong>en inte genomför<br />

utbildningen helt i linje med kursplanens skrivningar om olika studievägar beroende<br />

på studievana och utbildningsbakgrund. För studerande som har behov av läs- och<br />

skrivinlärning ges detta som en slags ”förkurs” innan de erbjuds att studera på kurs A.<br />

De flesta studerande går också igenom alla kurser på sfi och anpassningen ligger mer i<br />

hur fort de går igenom de olika kurserna, än på att de på sin nybörjarnivå får börja på<br />

olika kurser så som det beskrivs i kursplanen. Intervjuade lärare betonar att de arbetar<br />

för att ta reda på vad de studerande redan kan i syftet att de ska slippa onödiga upprepningar.<br />

Trots detta menar de intervjuade studerande att alla arbetar med samma<br />

slags uppgifter på lektionerna och att det kan vara oerhört frustrerande både för den<br />

som har bristande studievana och för den som inte har det. En studerande förklarar<br />

”eftersom jag vet vad subjekt och predikat är blir det onödig tidsåtgång för mig att vara<br />

med när läraren ska förklara de mest grundläggande grammatiska reglerna för de studerande<br />

som inte studerat språk tidigare”. De studerande betonar dock att lärarna är<br />

mycket engagerade och går långt i sina ansträngningar för att hjälpa dem i undervisningen.<br />

‒ Vuxenutbildningen ger inte tillräckligt stöd för de unga vuxnas lärande utifrån<br />

deras behov och förutsättningar.<br />

1 kap. 2 § förordning om <strong>kommun</strong>al vuxenutbildning<br />

Lpf 94 1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2 Mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper<br />

Av intervjuerna med rektorn och lärarna framgår att det under de senaste åren kommit<br />

en för KCM ny grupp studerande, nämligen de unga vuxna med ofullständiga gymnasiebetyg<br />

som blivit uppmanade att studera av Arbetsförmedlingen. Dessa studerande<br />

utgör ungefär en tredjedel av de studerande inom gymnasial vuxenutbildning. Tidigare<br />

har studier inom gymnasial vuxenutbildning i Markaryd främst bedrivits genom ett<br />

upplägg av självstudier där läraren fungerat som handledare. Detta upplägg kallas<br />

inom <strong>kommun</strong>en för ”Flex-studier”. Inom verksamheten har man konstaterat att detta<br />

upplägg kräver god studievana och självdisciplin och att den nya gruppen av unga<br />

vuxna saknar just självdisciplin, varför detta upplägg inte passar dem särskilt bra. Intervjuade<br />

lärare menar att de inte har de verktyg och metoder som krävs för att kunna<br />

hjälpa studerande som inte själva har stark studiemotivation. Vidare har det inom


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6(8)<br />

Bilaga 2<br />

verksamheten funnits en uppfattning att det faktum att vuxenutbildning är en frivillig<br />

skolform skulle betyda att lektionerna är frivilliga, vilket ytterligare försvårat för dessa<br />

unga vuxna som haft mycket stor frånvaro och därför fått svårt att nå målen. För att<br />

komma till rätta med detta har man infört mentorer för de unga vuxna, men intervjuade<br />

lärare menar att insatsen inte fått önskad effekt i och med att de inte i realiteten getts<br />

möjligheter att vara mentorer i full utsträckning.<br />

‒ Vuxenutbildningen saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur de studerande<br />

ska ges inflytande över undervisningen och ger inte de studerande tillräckligt inflytande<br />

över innehåll och arbetsformer på ett likvärdigt sätt.<br />

11 kap. 4 §, 12 kap. 2 §, 13 kap. 2 § skollagen<br />

Lpf 94 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Elevernas<br />

ansvar och inflytande<br />

Av intervjuer och av skolans dokument framgår att lärarna och rektorn främst identifierar<br />

inflytande över utbildningen med den typ av representativt inflytande som ges via<br />

elevråd. Här poängterar intervjuade lärare och rektorn att det är svårt att få ett kontinuerligt<br />

fungerande engagemang från vuxenstuderande. Lärarna menar att studerande<br />

i undervisningen har ett indirekt inflytande i och med att de är mycket lyhörda för de<br />

studerandes önskemål och behov. Denna bild bekräftas av de studerande. Intervjuerna<br />

med lärare och studerande visar att det varierar mellan lärarna hur de arbetar för att ge<br />

de studerande kännedom om målen, samt ge dem möjlighet att delta i planeringen och<br />

utvärderingen av undervisningen. Inom särvux fungerar detta arbete väl, men inom<br />

grundläggande vuxenutbildning och sfi menar lärarna att det ofta stupar på att de studerande<br />

inte vill ha ett inflytande utan tycker att läraren ska bestämma över undervisningens<br />

upplägg. Hur man då ska göra för att få de studerande att inse vikten av inflytande<br />

har man inte diskuterat vid skolan.<br />

Bristområde: Trygghet och studiero<br />

‒ Vuxenutbildningen bedriver inte ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling och arbetet dokumenteras inte heller årligen i en<br />

plan mot kränkande behandling.<br />

14 a kap. 6 och 8 §§ skollagen<br />

Vid Skolverkets utbildningsinspektion år 2003 konstaterades det att man inom vuxenutbildningen<br />

saknade ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och<br />

att det saknades en plan för arbetet. <strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> har visat att så fortfarande<br />

är fallet inom vuxenutbildningen. Av intervjuer med rektorn, lärarna och de studerande<br />

framgår att det inte bedrivs något strukturerat, målinriktat arbete för att motver-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7(8)<br />

Bilaga 2<br />

ka kränkande behandling i vuxenutbildningen. Lärare och rektorn menar att detta beror<br />

på att det inte behövs eftersom klimatet är bra och att man, i de ytterst få fall där<br />

någon studerande beskrivit att de upplevt sig kränkta, har vidtagit åtgärder med gott<br />

resultat. Tillsynen visar dock att vuxenutbildningen inte har några metoder för att få<br />

reda på hur de studerande upplever situationen i utbildningen och någon kartläggning<br />

av risker har heller inte genomförts. Den handlingsplan mot kränkande behandling<br />

som KCM upprättat innehåller vare sig en översikt över de åtgärder som behövs för att<br />

förebygga och förhindra kränkande behandling av studerande inom de olika verksamheterna<br />

inom vuxenutbildningen eller en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som<br />

avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. Ej heller har resultatet av<br />

föregående års arbete mot kränkande behandling redovisats vare sig i kvalitetsredovisningen<br />

eller i årets plan, vilket det finns krav på. Intervjuerna visar också att de studerande<br />

inom de olika verksamheterna i vuxenutbildningen inte varit med och utformat<br />

planen, vilket det också finns krav på.<br />

Huvudområde: Enskild elevs rätt<br />

Bristområde: Undervisningstid och tillgång<br />

‒ Verksamheten erbjuder inte samtliga kurser inom grundläggande vuxenutbildning<br />

och särvux.<br />

2 kap. 16 § förordning om <strong>kommun</strong>al vuxenutbildning<br />

2 kap. 9 § särvuxförordningen<br />

Av skolans informationsbroschyrer och av webbplatsen framgår inte tydligt att det<br />

inom grundläggande vuxenutbildning också erbjuds utbildning i religionskunskap,<br />

historia, geografi, fysik, kemi, biologi eller hem- och konsumentkunskap. Skolledningen<br />

menar att det aldrig framkommer intresse för dessa kurser, men att de skulle kunna<br />

erbjuda dem i så fall. Av intervjuer med de studerande framgår att de inte uppfattat<br />

möjligheten att läsa dessa kurser. Det framgår vidare att det inom särvux inte erbjuds<br />

utbildning i svenska som andraspråk, religionskunskap, historia, fysik eller kemi.<br />

‒ Verksamheten organiserar inte sfi för samtliga studerande så att undervisningen<br />

bedrivs kontinuerligt under hela året med uppehåll endast för semester.<br />

8 § förordning om svenskundervisning för invandrare<br />

Av intervjuer med rektorn, lärare och studerande framkommer att det finns två olika<br />

varianter av hur sfi-utbildning ges i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> beroende på om den studerande<br />

har flyktingstatus och omfattas av introduktionsersättningen eller inte. För de<br />

studerande som inte omfattas av introduktionsersättningen bedrivs utbildningen enligt<br />

de läsårstider som gäller för <strong>kommun</strong>ens skolväsende i övrigt. Vilket innebär att un-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8(8)<br />

Bilaga 2<br />

dervisningen för denna grupp inte bedrivs kontinuerligt under hela året utan gör uppehåll<br />

under de traditionella skolloven.<br />

‒ Rektorn tillser inte att utbildningen inom komvux och särvux organiseras så att<br />

studerande börjar på en nivå i respektive ämne som bestäms av deras förkunskaper,<br />

tidigare utbildning och livserfarenhet.<br />

Lpf 94 1 Skolans värdegrund och uppgifter, 1.3 Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer,<br />

2.6 Rektorns ansvar<br />

Av intervjuerna framgår att det finns en praxis i verksamheten där en tidigare sfistuderande<br />

vid övergång till komvux mer eller mindre automatiskt placeras på grundläggande<br />

nivå oavsett studiebakgrund hos den studerande. Vidare framgår det av intervjuerna<br />

att de studerande på särvux samtliga studerar på grundläggande nivå utan<br />

att det är klargjort vilka förkunskaper de haft med sig från tidigare studier.<br />

‒ Verksamheten inom sfi behöver grundar inte i tillräcklig utsträckning sin bedömning<br />

på vilken nivå en studerande ska börja sina studier utifrån en kartläggning av<br />

hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse<br />

för möjligheterna att nå målen.<br />

Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningens uppbyggnad<br />

Även i detta avseende finns två tillvägagångssätt i <strong>Markaryds</strong> <strong>kommun</strong> beroende på<br />

om den studerande har försörjningsstöd eller inte. Studerande med försörjningsstöd får<br />

sin bakgrund avseende utbildnings- och arbetslivserfarenhet samt språkkunskaper<br />

kartlagd vid flera tillfällen både av socialtjänsten och av vuxenutbildningen, medan<br />

övriga studerande i flera fall inte kartläggs över huvud taget avseende utbildnings- och<br />

arbetslivserfarenhet. Socialtjänsten använder sig frekvent av tolk i detta arbete, medan<br />

vuxenutbildningen sällan eller aldrig gör det. Av intervjuer med de studerande framgår<br />

också att de inte förstått innebörden av den information som de får om möjligheter<br />

att validera betyg och kring fortsatta utbildningsmöjligheter.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!