Räddningsplankan - Det ekonomiska läget mars 2008 v3 - Svenskt ...

svensktnaringsliv.se

Räddningsplankan - Det ekonomiska läget mars 2008 v3 - Svenskt ...

Räddningsplankan

Det ekonomiska läget

Mars 2008


Räddningsplankan 1

Räddningsplankan

Den amerikanska ekonomin går igenom en kort recession och därefter en längre period av

dämpad tillväxt. Sverige dras dessutom med ett släpankare i form av högre inflation och

lägre inkomstökningar för hushållen. Ändå klarar sig den svenska ekonomin hyggligt av två

skäl. För det första blir ett paket av finanspolitiska stimulanser en räddningsplanka för den

inhemska efterfrågan. För det andra klarar exportsektorn stormen bättre än i tidi gare perioder

av internationell kon junkturoro. I en särskild analys visas hur förändrade handelsmönster

och utflyttning av exportsektorn har bidragit till att göra den mindre konjunkturkänslig.

Den amerikanska ekonomins utveckling kan

liknas vid ett sittbadkar. Kreditoron vållar en

kor tare djup svacka, sannolikt en recession.

Därefter följer en period, som kan vara flera år,

där kon sum tio nen är dämpad tills hushållen

har konsoliderat sin ekonomi efter fallen i

bostadspriserna. Denna ut veckling följer hittills

den som beskrivits i Svenskt Närings livs

tidigare konjunkturrap porter.

I Sverige föranleder en ny konjunkturbroms

en liten ned revidering av den privata

konsumtio nen. Infla tionen har tillfälligt ökat

mer än väntat. Därför ökar reallö nerna svagare

än väntat. Denna broms mildras dock av en

räddningsplanka.

Det svagare konjunkturläget tillåter regeringen

att föra en mer expansiv finanspolitik. I denna

pro gnos antas att ungefär 30 miljarder kronor kommer att anslås i extra utgiftsökningar och

skattesänk ningar i år och nästa år. Därtill tillkommer att hushållen sparat en del av förra årets stora

in komstlyft samt att sys sel sättningen fortsätter att stiga, om än i svagare takt. Tillsammans innebär

det att konsum tionen ändå ökar med 2,5 procent i år.

Även exportsektorn klarar turbulensen hyggligt. En betydande minskning i exporten till USA

in leddes redan för tre år sedan, men har kompenserats av ökad export till Östeuropa, Latinamerika

och Asien. Sverige har relativt många exportföretag i infrastrukturrelaterade branscher som fortsätter

att gå bra i stora delar av världen. Det bidrar till att Sverige inte drabbas alltför hårt av nedgången

i USA.

Sverige har trendmässigt förlorat andelar på världsmarknaden, även jämfört med de gamla EU-

länderna. Det kompenseras dock i viss mån av att Sverige har investerat mycket i produktion och

dotterbolag runtom i världen. Denna utflyttning kan ha varit kraftigare i Sverige än i många andra

EU-länder på grund av höga arbetskraftskostnader och större valutaosäkerhet. En konsekvens är att

en större del av utrikeshandeln sker i form av ”tjänster” till dotterbolagen, eller kapitalavkastning

därifrån. Även detta bidrar till en mindre konjunkturkänslighet.

Till slut hjälps utvecklingen i Sverige också av en underliggande tillväxteffekt av de olika reformer

som regeringen har genomfört eller är på väg att genomföra.

Svenskt Näringsliv

Vad sade vi tidigare?

I vår förra prognos, ”Andhämtningspausen”

väntade vi oss att BNP-tillväxten skulle

dämpas till 2,1 procent 2008 och 2,5 procent

2009. Den snabbt växande inhemska

efterfrågan driver på importen samtidigt som

växel kursförstärkningen reducerar exporten.

Bidraget från nettoexporten blir därför negativt

under prognosåren.

Högre inflationstakt urholkar den inhemska

efterfrågan något samtidigt som tillväxten på

nya exportmarknader och svagare importutveckling

gör att det negativa bidraget från

nettoexporten minskar i betydelse. BNPprognosen

har justerats till 1,9 procent 2008

och 2,6 procent 2009.


Innehåll 2

Innehåll

Räddningsplankan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Det internationella läget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Amerikanska orostider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Kort avmattning i euroområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Fortsatt stark tillväxt i nya marknadsekonomier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Svenska framtidsutsikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Strukturella reformer blir räddningsplanka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Måttligt dämpad optimism bland företagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Investeringarna klarar sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Tjänster lyfter exporten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Hushållen mer osäkra om framtiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Oro bland investerare på börsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Inflationen präglas av övergående effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Räntorna stabiliseras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Dollarn fortsätter att tappa mark, men…. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Lugnare på arbetsmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Fortsatt stigande sysselsättning framöver. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Investeringar istället för export . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Stigande exportandel till nya marknadsekonomier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Sverige har tappat världsmarknadsandelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Sveriges exportutveckling på några viktiga marknader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Kronan kan inte förklara den fallande marknadsandelen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Investeringar i utlandet – ett alternativ till export . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Sverige och globaliseringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Diagrambilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Kontaktuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Svenskt Näringsliv


Det internationella läget 3

Det internationella läget

Under treårsperioden 2004–2006 växte den globala handeln med varor och tjänster med nästan

nio procent per år i genomsnitt. Den heta högkonjunkturen fick sig emellertid en rejäl törn under

2007, då världshan delstillväx ten mattades av till lite drygt fem procent i spåret av den amerikanska

ekonomins inbromsning och den försva gade dollarn.

BNP i ett urval länder och regioner

Världshandeln utvecklas svagt även under innevarande år, då spridningseffekterna från den amerikanska

avmattningen blir mer tydliga. Detta kan bli det som tippar världskonjunkturen in i en

långvarig recession. Vår bedömning är emellertid att det inte inträffar. Vissa banker, kreditinstitut

med flera som är exponerade mot fastighetssektorn i USA kommer att få det besvärligt en tid, men

kostnaderna sprids ut vilket förhindrar ett ”worst case scenario”.

En gynnsam inhemsk efterfrågan i Europa, kombi nerat med fortsatt stark tillväxt i många nya

marknadseko nomier, som exempelvis de nya EU-länderna, Ryssland och Kina, bidrar till att den

globala avmattningen blir relativt mild. I takt med att den amerikanska ekonomin vän der uppåt,

delvis till följd av kraftiga stimu lanser från såväl finans- som penning politiken, stiger världshandelstillväxten

återigen under 2009. Den glo bala handeln med varor och tjänster växer med sex

procent i år och sju procent nästa år.

Svenskt Näringsliv

Årlig procentuell förändring

2007 2008 2009

USA 2,2 1,8 2,5

Storbritannien 3,1 2,2 3,0

Euroområdet 2,6 2,0 2,7

EU-12 (nya EU-länder) 6,3 5,8 6,2

Japan 2,1 1,8 2,5

Kina 11,5 11,0 10,0

Sverige 2,6 1,9 2,6

OECD 2,6 2,2 2,9

Källa: Ecowin och Svenskt Näringsliv

Global handel med varor och tjänster

Årlig procentuell förändring, volym

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008

Källa: OECD Main Economic Indicators, samt Svenskt Näringsliv

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0


Det internationella läget 4

Amerikanska orostider

Problemen på de amerikanska kredit- och fastighetsmarknaderna har inte bara resulterat i en

ska kig börsut veckling, utan allt fler tecken tyder nu på att den för USA:s ekonomi så viktiga

privatkonsumtio nen mar kant växlat ned i tempo.

I januari växte hushållens konsumtion med 1,8 procent, vilket kan jämföras med de senaste tio

årens genom snitt på 3,6 procent. Sedan början av 1990-talet har enbart tre enskilda månadssiffror

uppvisat lägre tillväxt takt. 1 Konsu menternas förväntningar om den ekonomiska utvecklingen var

i februari mer pessimistiska än på lite drygt 17 år, enligt Conference Board’s mätningar. Enligt vår

prognos kommer privatkonsumtionen ut vecklas än sva gare det närmaste halvåret, till följd av en

kombination av urholkade bostadsvärden, mer re striktiv kreditgivning och negativ börsutveckling.

Ett ordentligt magplask för hushållens konsumtion hindras av den expansiva finans- och penningpolitiken.

Den inhemska efterfrågan väntas dock bli så pass svag att det sätter ett or dentligt avtryck

på såväl sysselsättning som arbetslöshet.

Consumer confidence, expectations

Index 1985 = 100

120

110

100

90

80

70

60

50

40

1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007

Dollarn är i dagsläget ungefär 20 procent svagare gentemot euron än för bara två år sedan, vilket

innebär att förutsättningarna för amerikanska exportörer är mycket gynnsamma. Fortsatta räntesänkningar

från Federal Re serve kombinerat med ett ökande budgetunderskott, inte minst till följd

av kongressens stimulanspaket om 168 miljarder USD, medför att dollarns värde sjunker ytterligare

ned mot 1,56 USD/euro mot slutet av 2008. Detta innebär i sin tur att en starkare nettoexport

kan bidra till en försiktig återhämtning av den ameri kanska ekonomin under 2009.

I ett läge där handelsutvecklingen spelar en central roll för den amerikanska konjunkturutvecklingen

kan utfallet i det amerikanska presidentvalet vara en avgörande faktor. Den republikanska

kandi daten John McCain har intagit en tydligt frihandelsvänlig linje. De båda demokra tiska kandidaterna

har lagt an en något mer protektionistisk ton. Såväl Barack Obama som Hillary Clinton

har nyligen utlovat en omförhandling av det nordamerikanska frihandelsavtalet, NAFTA, med särskilda

miljö- och arbetsrättsklausuler. 2

Den amerikanska ekonomin växer med 1,8 procent i år, varefter en starkare nettoexportut veck ling

bidrar till att BNP-tillväxten uppgår till 2,5 procent 2009.

1 September 2001, oktober 2002, samt februari 2003. Källa: US Department of Commerce.

2 Will the next U.S. president inherit a recession?, Emily Kaiser, Reuters, March 5, 2008.

Svenskt Näringsliv

jan. '91

Källa: US Department of Commerce

feb. '08

120

110

100

90

80

70

60

50

40


Det internationella läget 5

Kort avmattning i euroområdet

Euroområdets exportindustri har under de senaste månaderna drabbats av en markant minskad

efterfrågan, vil ket till stor del är en följd av dollarförsvagningen kombinerat med en generellt sett

dämpad global han delsaktivi tet. Exporten till USA utvecklades mycket svagt under hela fjolåret

och kommer med största san nolikhet göra det även i år. Under de senaste månaderna har även

exporttillväxten till en rad andra områ den, som exempel vis Asien och Ryssland, mattats av ordentligt.

Med en fortsatt stark euro samt hämmad världs han delstillväxt kan inte euroområdets export

förväntas att ge något större bidrag till BNP-tillväxten det när maste året.

Euroområdets exportindustri har emellertid inte utgjort den stora bromsklossen för den ekonomiska

utveck lingen de senaste åren. Snarare har det handlat om en bristande inhemsk efterfrågan,

karakteriserad av svag arbetsmarknad och dämpad privatkonsumtion. Under de senaste två åren

har arbetslösheten sjun kit mar kant, från nio till sju procent. Förutsättningarna för en god konsumtionstillväxt

ser med andra ord goda ut, även om konsumentförtroendet har dämpats något den

senaste tiden. I flera länder, som exempelvis Frank rike, Belgien och Nederländerna, noteras redan

en starkare privat konsumtion.

Euroområdets inflation har överstigit den Europeiska Centralbankens inflationstak på 2 procent

sex månader i rad – och inflationstakten i januari och februari uppgick till 3,2 procent, vilket är

den högsta nivån sedan euro samarbetet iscensattes för snart ett decennium sedan. Särskilt stora

prisökningar kan noteras för utbild ning, transporter och livsmedel. Samtidigt ökar penningmängden,

mätt som M3, med drygt 12 procent i års takt, vilket kan jämföras med ett ge nomsnitt

om knappt sju procent under de senaste tio åren.

Inflation, Euroområdet

Årlig procentuell förändring

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

Under dessa förutsättningar är det svårt för ECB att inte styra in penningpolitiken på en mer

restriktiv linje. Med tanke på den stora osäkerheten i världsekonomin samt den redan starka eurokursen

väljer ECB att låta räntan ligga kvar på nuvarande nivå (fyra procent) under åter stoden av

perioden.

BNP-tillväxten i Euroområdet uppgår till 2 procent i år, efter en tillväxt om 2,6 procent 2007.

Under nästa år förbättras nettoexportbidraget, vilket kombinerat med en stark konsumtionsökning

resulte rar i en tillväxt takt på 2,7 procent.

Svenskt Näringsliv

00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0


Det internationella läget 6

Fortsatt stark tillväxt i nya marknadsekonomier

Då flertalet av västvärldens gamla marknadsekonomier utvecklas förhållandevis svagt i år, ser situationen

betyd ligt ljusare ut för en rad nya marknadsekonomier. En fortsatt god ekonomisk tillväxt i

östra och centrala Europa samt stora delar av Asien kan därför, åtminstone delvis, lyfta upp världshandelstillväxten

de kom mande åren.

I de nya EU-länderna har arbetslösheten minskat signifikant under 2000-talet, med undantag

för Ungern. Den gynnsamma arbetsmarknadssituationen och stora reallöneökningar har medfört

snabbt ökande privat konsumtion. Den inhemska efterfrågan blir fortsatt stark i dessa länder. Det

innebär att många av länderna kan parera den svagare exportefterfrågan utan att BNP-tillväxten

påverkas mer än mått ligt.

Arbetslöshet i de nya EU-länderna

Procent av arbetskraften

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Slovakien

Polen

Även i stora delar av Asien väntas den ekonomiska utvecklingen vara stark de kommande åren.

För många av dessa länder fungerar den kinesiska ekonomin som ett draglok som tuffar fram i

snabb takt. Det finns ännu inga tecken på att den kinesiska ekonomins glödheta aktivitet dämpas

framöver.

Däremot pekar en rad indikatorer på att den kinesiska tillväxten i allt större utsträckning drivs av

en stark in hemsk efterfrågan. Dels har sysselsättningen ökat stabilt i ett par års tid, samtidigt som

löneökningarna har varit mycket goda. Vidare ökar detaljhandelsförsäljningen i en rasande takt.

I december var exempelvis de taljhandels försäljningen drygt 20 procent högre än ett år tidigare.

Svenskt Näringsliv

Ungern

Rumänien*

Bulgarien

2000 (januari) 2008 (januari)

Malta

Estland

Lettland

Tjeckien

*För Rumänien avses december 2007 istället för januari 2008.

Källa: Eurostat

Litauen

Slovenien

Cypern


Det internationella läget 7

Detaljhandelsförsäljning, Kina

Årlig procentuell förändring, löpande priser

22,5

20,0

17,5

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

Svenskt Näringsliv

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08

Källa: National Bureau of Statistics, China

Premiärminister Wen Jiabao har nyligen öppnat för en översyn av landets växelkursregim, med

syfte att göra växelkursen mer flexibel. Det finns därför goda skäl att yuanen framöver kommer att

stär kas gentemot såväl euron som dollarn, vilket även det kan gynna den mer inhemskt orienterade

delen av ekonomin. Sammanta get växer Kinas BNP med 11 procent i år och 10 pro cent nästa år.

22,5

20,0

17,5

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5


Svenska framtidsutsikter 8

Svenska framtidsutsikter

Osäkerheten om världskonjunkturen fortsätter. Den svenska ekonomin påverkas, liksom övriga

världen, av en svagare tillväxt i USA liksom att den allt svagare dollarn dämpar den amerikanska

importen. Europas export till USA bromsas likväl vilket medför att vår export till Europa också

bromsas. På så vis bromsar den däm pade aktivi teten i USA hela världsmarknadshandeln.

Detta är emellertid ingen katastrof för Sveriges utrikeshandel. I en särskild strukturdel, sist i rapporten,

visas att de nya EU-länderna, Kina och Ryssland idag betyder mer för vår export än vad

USA gör. I dessa nya marknadsekonomier är dessutom den ekonomiska tillväxten betydligt högre

än i USA och övriga västvärlden.

Drivande för tillväxten i Sverige de kommande åren är den inhemska efterfrågan. Sysselsättningen

fortsätter att öka de kommande två åren samtidigt som de senaste löneavtalen tecknades på en,

ur ett sam hällsekono miskt perspektiv, ohälsosamt hög nivå. Det medför att hushållens disponibla

inkomster ökar med 4–5 procent per år i löpande priser de kommande två åren.

Strukturella reformer blir räddningsplanka

Inflationstakten enligt konsumentprisindex, KPI, har den senaste tiden klättrat till nivåer som vida

överstiger vad som verkade trolig för bara något halvår sedan. En stor del av uppgången orsakas av

tillfälliga fakto rer såsom skattehöjningar på alkohol och tobak samt Riksbankens räntehöjningar

som driver upp hushållens boendekostnad. Dessa effekter klingar så småningom ur inflationsmåttet

med följden att inflationstakten dämpas.

Den starka inhemska efterfrågan i kombination med höga löneökningar och stigande råvarupriser

har emel lertid drivit upp inflationstakten även om de tillfälliga faktorerna räknas bort. Inflationstakten

enligt detta mått, KPIX, har ökat till drygt 2 procent under inledningen av året och takten

stiger till 2,4 procent i år och nästa år. KPI-inflationen blir 3 procent i genomsnitt i år och sjunker

till 2,7 procent nästa år.

Den stigande inflationstakten driver knappast upp räntorna nämnvärt från dagens nivå. Där emot

urholkas hushållens köpkraft. Hushållens kon sumtion har därför reviderats ned i år och nästa

år från bedömningen i december. Eftersom hushållens konsumtion väger ca 50 procent i BNP

innebär detta att BNP-prognosen justerats ned något.

Att inte effekten blir större på BNP beror på att regeringen levererar en rädd ningsplanka i form av

struktu rella reformer som samtidigt stimulerar den inhemska efterfrågan. Under innevarande år

kan satsningar inom vård och infrastruktur samt skattesänkningar uppgå till 15 miljarder kronor.

Nästa år blir de finanspoli tiska reformsatsningarna ytterligare 15 miljarder kronor. Sammantaget

motsvarar satsningarna 1 procent av BNP. Inrikt ningen under 2009 blir på forskning, infrastruktur

och vård samt fortsatta skattesänkningar, främst sänkt inkomstskatt. Detta för hindrar att hushållens

konsumtion mattas mer drakoniskt.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 9

Försörjningsbalans, 2007 års referenspriser

Måttligt dämpad optimism bland företagen

I vår företagarpanel uppger en lägre andel av företagen nu att produktionen ökat det senaste halvåret

än de gjorde i december. Sedan tredje kvartalet 2007 har nettotalet minskat med en tredjedel.

Panelen stödjer där med inbromsningen i tillväxten. Detta ligger också i vår prognos. I prognosen

för det kommande halvåret är företagen fortfarande förhållandevis optimistiska. En svagt sjunkande

trend syns dock under de senaste fyra kvartalen.

Svenskt Näringsliv

Mdr kr Andel Procentuell volymförändring

2007 procent 2007 2008 2009

Konsumtion 2 232 73 2,3 2,1 2,5

Privat 1 435 47 3,1 2,5 3,1

Offentlig 796 26 0,8 1,2 1,3

Statlig 213 7 -0,8 0,5 0,5

Kommunal 584 19 1,4 1,5 1,5

Investeringar 582 19 8,0 5,0 4,0

Lager 24 0,7 0,3 0,0

Export 1 609 52 5,6 3,4 6,6

Import 1 373 45 9,5 5,9 7,5

BNP 3 074 100 2,6 1,9 2,6

Real BNP 3,6 1,6 2,5

Några nyckeltal*

2007 2008 2009

Öppen arbetslöshet, procent 6,1 5,4 5,1

Sparkvot, i procent av disponibel inkomst 8,1 7,5 7,0

Industriproduktion inkl energi, procentuell förändring 2,1 1,5 3,0

Konsumentprisindex, procentuell förändring 2,2 3,0 2,7

KPIX, procentuell förändring 1,2 2,4 2,4

Bytesbalans, andel av BNP 8,3 7,5 7,3

Vid årets slut

SEK/USD 6,5 5,9 6,3

SEK/EUR 9,4 9,2 9,0

USD/EUR 1,46 1,56 1,43

Ränta, 10-åriga statsobligationer 4,3 4,4 4,4

Ränta, 3-månaders statsskuldsväxel 4,1 4,2 4,0

*Årsgenomsnitt, där annat ej anges

Produktion

Nettotal

50

40

30

20

10

0

q3

2005

q4 q1

2006

Senaste sex månaderna

q2 q3 q4 q1

2007

Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Kommande sex månaderna

q2 q3 q4 q1

2008

q2 q3 q4


Svenska framtidsutsikter 10

Inom livsmedelsindustrin har efterfrågan varit fortsatt god det senaste året. Produktionen och

framförallt exporten ökar alltmer. Inom branschen har priserna blivit en allt hetare potatis. Företagen

verkar helt inställda på att höja priserna framöver. För närvarande stiger livsmedelspriserna

med drygt 5 procent i årstakt. Pro duktionen väntas fortsätta öka med 2 procent i år och 3 procent

nästa år.

Byggsektorn är den del av ekonomin som haft den hetaste konjunkturen de senaste åren. Under

2007 ökade produktionen med 6 procent och sysselsättningen med 5 procent i sektorn. Framöver

väntas en lugnare bygg konjunktur då framförallt infrastrukturbyggandet väntas gå ned kraftigt.

Fortfarande är det frågan om en stark efterfrågan och byggproduktionen väntas öka med 4 procent

i år och 4–5 procent 2009.

Bland teknikföretagen ökade produktionen med närmare 9 procent 2007, men nu dämpas

orderin gången framförallt från exportmarknaden men också på hemmamarknaden. Efterfrågan

från USA viker påtagligt, men samtidigt noteras allt starkare efterfrågan från östra Europa och

Asien. Observera att produktion och order fortfarande ökar i sektorn, dock i lägre takt än tidigare.

Produktionen väntas öka med 5 procent i år, men ökningstakten sjunker under året ned mot

2 procent i slutet av året för att under nästa år successivt öka igen då den internationella konjunkturen

vänder uppåt.

De privata tjänstenäringarna har haft en mycket god efterfrågan det senaste året. Utvecklingen

drivs av en stor sysselsättningsökning och god inkomstutveckling som resulterat i en stark in hemsk

efterfrågan. Stigande inflationstakt urholkar hushållens köpkraft med följden att den inhemska

efterfrågan ökar i lägre takt än tidi gare. Sammantaget ökade produktionen inom tjänstenäringarna

med drygt 4 procent 2007 och förväntning arna är att produktionen ökar med runt 3 procent både

2008 och 2009.

För hotell och restaurang har det senaste året varit mycket starkt där verksamheten ökade med

6 procent. Framförallt är det ökat affärsresande som ger avtryck i verksamheten. Efterfrågan är

fortsatt god under inled ningen av året, men en viss avmattning väntas i år i takt med att konjunkturen

dämpas. För nästa år an das prognosen fortsatt optimism om att marknaden skjuter fart igen

då lägre räntor i kombination med mer ex pansiv finanspolitik kan stimulera efterfrågan när riksdagsvalet

2010 närmar sig.

De offentliga myndigheternas verksamhet utvecklades mycket svagt i slutet av fjolåret och för

helåret 2007 i det närmaste stagnerade produktionsökningen. Stigande sysselsättning och lägre

arbetslöshet medför mins kade kostnader och ökade intäkter för den offentliga verk samheten,

men trots goda finanser ökar inte den offentliga verksamheten i motsvarande grad då utgiftstaket

begränsar verksamheten. I år och nästa år ökar de offentliga myndigheternas produktion i takt med

den offentliga konsumtionen, det vill säga runt 1 procent per år, där huvuddelen av uppgången

sker inom den kommunala verksamheten. Trots vissa skattesänkningar framöver kommer det

finansiella sparandet i offentlig sektor att vara fortsatt högt under de kommande åren.

Investeringarna klarar sig

Den internationella konjunkturavmattningen och osäkerheten i ekonomin smittar delvis av sig

på invester ingsviljan. Samtidigt finns flera faktorer som gör att investeringsnivåerna kan upprätthållas

i den svenska ekonomin. Finanserna är goda både i företagen och i den offentliga sektorn,

vilket gör fortsatta investeringar möjliga. Orderläget ser än så länge bra ut för industrin, vilket gör

investeringarna motiverade, även om det självklart alltid handlar om beslut under osäkerhet. Höga

råvarupriser bidrar till flera tunga investeringar i traditionella basnäringar, som exempelvis Outokumpus

utbyggnad av stålverket i Avesta.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 11

Avmattningen medför att de totala investeringarna i ekonomin går in i en lugnare fas med en

något lägre ökningstakt än under de senaste åren, detta är särskilt tydligt i tjänstesektorn. Det här

bekräftas av Svenskt Näringslivs företagarpanel där förväntningarna på framtida investeringar justeras

ned jämfört med tidigare undersökningar.

Investeringar

Nettotal

35

30

25

20

15

10

5

0

q3

2005

Bostadsbyggandet har ökat snabbt under de senaste åren men verkar enligt statistiken över påbörjade

bo stadsbyggen att stabiliseras på nuvarande nivå. En anledning till att ökningen avstannar är

de borttagna bo stadssubventionerna som har påverkat flerbostadshusen och då särskilt hyreshusen.

Anläggningsinvesteringarna har utvecklats svagt, vilket syns i statens investeringar. Stora förhoppningar

har knutits till satsningar på infrastruktur. Men hittills har inte förhoppningarna infriats.

De ökningar av de stat liga anslagen som har skett, har ätits upp av kostnadsökningar inom

byggandet. Det här har gjort att man inte har fått så mycket mer infrastruktur som man hade

kunnat förvänta sig.

Det finns dock förutsättningar för staten att göra reella ökningar av infrastrukturinvesteringarna.

Avmatt ningen i ekonomin gör det lättare att genomföra stimulansåtgärder utan att det uppstår

överhettningstenden ser. Samtidigt är det viktigt att de finanspolitiska stimulanserna kombineras

med strukturåtgärder, så att ef fekten inte bara blir ännu större kostnadsökningar. Inom anläggningsbyggandet

ligger sådana strukturåtgär der i korten genom planer på bolagisering och eventuellt privatisering

av Vägverket och Banverkets produk tionsenheter. Eftersom nödvändiga budgetbeslut

behöver tas tar anläggningsbyggandet fart på allvar först 2009.

Det är främst industrin som kommer att hålla uppe investeringstakten under året. Till industrin

räknas för utom tillverkningsindustrin även mineralutvinningsindustrin och energisektorn. Inom

de två senare delarna har det skett dramatiska ökningar under senare år. Mineralutvinningsindustrin

har gått från att för fem år sedan endast stå för en procent av industriinvesteringarna till att

nu svara för sex procent. Energisektorn har utvecklats från en andel på 12 procent av industriinvesteringarna

år 2002 till 26 procent förra året.

Stora investeringar planeras inom järn- och stålverk, gruvindustrin, energisektorn och maskinindustrin.

Ned dragningar planeras inom trävaruindustrin. I tjänstesektorn är förväntningarna mer återhållsamma

med plane rade minskningar inom byggföretag, handelsföretag och finanssektorn.

Svenskt Näringsliv

q4 q1

2006

Senaste sex månaderna

q2 q3 q4 q1

2007

Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel

Kommande sex månaderna

q2 q3 q4 q1

2008

q2 q3 q4


Svenska framtidsutsikter 12

Investeringar, 2007 års referenspriser

Tjänster lyfter exporten

Fjolårets exportutveckling var tudelad i den bemärkelse att varuexporten växte med en svagare takt

än på fem år samtidigt som tjänsteexporten växte starkare än på tio år. Detta mönster är en fortsättning

på det se naste decenniets trend, där tjänsteexportens andel av den totala exporten har ökat

från cirka 20 procent för att ifjol uppgå till 28 procent. Då tjänstesektorns andel av samhällsekonomin

successivt ökar i de flesta relativt rika länder förbättras också förutsättningarna för tjänsteexport.

Den dämpade efterfrågan på svenska varor förklaras främst utifrån den svaga ekonomiska utvecklingen

i USA, kombinerat med en rejält försvagad dollarkurs. Då den amerikanska lågkonjunkturen

förväntas resul tera i en försämrad tillväxt av privatkonsumtionen, samtidigt som dollarn

försvagas ytterligare, fortsätter svensk export till USA att minska även i år. 3

Under de senaste månaderna har även exporten till euroområdet mattats av, vilket är oroväckande

inte minst med tanke på att euroområdet svarar för cirka 40 procent av den svenska exporten. Till

följd av en starkare inhemsk efterfrågan inom euroområdet under det kommande året, förstärks vår

export dit något framöver.

Särskilt starkt utvecklas den svenska exporten däremot till en rad nya, snabbväxande marknadseko

nomier. Exempelvis växte exporten till de nya EU-länderna med 13 procent under fjolåret, till

Ryssland steg exporten med 27 procent och till Kina med sju procent. 4 Efterfrågan på svenska produkter

förväntas vara stark i dessa länder även framöver, inte minst med tanke på ländernas starka

BNP-tillväxt trend.

Teleprodukter och läkemedel är två exportgrenar som historiskt har rönt framgång på världsmarknaden,

men som under den senaste tiden har utvecklats mycket svagt. Läkemedelsexporten minskade

med åtta procent under 2007 och hela minskningen kan förklaras av en rejäl reduktion i

exporten till den amerikanska mark naden. Till följd av en fortsatt svag konjunkturutveckling på

andra sidan Atlanten blir läkemedelsexporten svag även i år. Teleproduktexporten har minskat i

årstakt under snart två år, med fallande export till bland annat Tyskland, Spanien och Storbritannien.

Enligt Konjunkturinstitutets senaste månadsbarometer rapporte rar hela 98 procent av före-

3 Den svenska exporten till USA minskade med 14 procent, i löpande priser, under 2007.

4 För en fördjupning om förändringar i svenska handelsmönster och marknadsandelar, se avsnittet ”Investeringar i stället

för export” i slutet av rapporten.

Svenskt Näringsliv

Mdr kr Andel Procentuell förändring

2007 procent 2007 2008 2009

Näringslivet, exkl bostäder 390 67 8,9 6,1 4,0

Industrin inkl energi 139 24 11,2 9,9 3,4

Tjänstesektorn 251 43 7,6 4,0 4,3

Bostäder 103 18 8,7 2,6 3,7

Offentliga myndigheter 89 15 3,6 3,3 4,8

Totalt 582 100 8,0 5,0 4,0

Byggnader, inkl. bostäder 248 43 6,6 3,2 3,9

Maskiner, inkl. transportmedel 239 41 11,0 7,3 4,1

Övrigt 95 16 4,4 4,1 4,2

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 13

tagen inom sektorn att orderingången för närvarande minskar, varför det finns starka skäl att förvänta

sig en fortsatt sjunkande export. 5

Däremot blir exporttillväxten god inom en rad andra branscher, som exempelvis maskinindustrin

där efter frågan är god inte minst från övriga nordiska länder samt Nederländerna. Vidare har

exporten ut vecklats starkt till ett antal länder där investeringstakten kan förväntas vara stark framöver,

som exempelvis Kina, Ryssland och Polen, vilket talar för en fortsatt stark export av maskiner.

Tjänsteexporten lyftes under fjolåret upp av en stark efterfrågan på licenser och datatjänster, kombinerat

med ökad så kallad merchanting. 6 Under fjärde kvartalet svarade merchanting för nästan

en femtedel av det svenska bytesbalansöverskottet. Tjänsteexporten fortsätter att utvecklas starkt

under 2008 och 2009, men en något måttligare tillväxttakt än under de senaste åren.

Exportvolym och exportorderingång

Årlig procentuell förändring, respektive nettotal

60

50

40

30

20

10

0

-10

-20

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08

Den förväntade exportorderingången inom tillverkningsindustrin var under fjärde kvartalet lika

svag som under lågkonjunkturåret 2001, vilket bör tolkas som ett varningstecken. Exporten

kommer, detta till trots, inte att minska då tjänsteexporten växer starkt. Till följd av en svag världsmarknadstillväxt,

kombinerat med en starkare krona, växer den totala ex portvolymen i måttlig takt

i år, drygt tre procent, för att accelerera nå got under 2009 då världskonjunkturen förbättras.

Hushållen mer osäkra om framtiden

Hushållen har under de senaste fyra månaderna snabbt justerat ned sina förväntningar om framtiden

enligt SCBs förtroendeindikator (CCI). Främst är det hushållens syn på hur samhällsekonomin

utvecklas som för sämrats men även synen på den egna ekonomin. När hushållens

förtroende försämras så minskar också hus hållens konsumtion till förmån för sparande. En indikation

på att hushållens högre osäkerhet är motiverad är att antalet personliga konkurser vände uppåt

under 2007 efter att ha minskat under tre års tid. 7

En viktig förklaring till hushållens försämrade förtroende är stigande inflation de senaste månaderna.

En oväntad inflationsökning innebär att konsumtionsutrymmet minskar eftersom löneökningarna

i stor ut sträck ning redan är definierade för de två närmaste åren. Den reala disponibla

inkomsten ökar därför inte lika snabbt.

5 Konjunkturbarometern, februari 2008, Konjunkturinstitutet.

6 Merchanting avser svenska företags köp och försäljning av varor i utlandet utan att dessa passerar svensk gräns. Exportvärdet

för merchanting definieras som skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris för dessa varor.

7 Källa: www.uc.se.

Svenskt Näringsliv

Export av varor och tjänster, volym, hö. skala

Exportorderingång, förväntningar, vä. skala

Källa: SCB, KI, samt Svenskt Näringsliv

24

20

16

12

8

4

0

-4

-8


Svenska framtidsutsikter 14

Riksbankens oväntade höjning av reporäntan har medfört ökade boendekostnader. Det är också

viktigt att hushållens osäkerhet om Riksbankens agerande har ökat till följd av detta. Hushållen

behöver ta höjd för denna ökade osäkerhet i sin budget.

Samtidigt som osäkerheten ökar fortsätter hushållens inkomster att stiga. Under 2007 ökade de

disponibla inkomsterna med 3,2 procent realt och den viktigaste förklaringen till detta är den

snabbt stigande sysselsätt ningen. En annan viktig förklaring är jobbskatteavdraget. Ökningstakten

mattas något de kommande åren när sysselsättningen inte ökar i samma snabba takt längre. Samtidigt

kommer de dispo nibla inkomsterna att på verkas positivt av att regeringen förväntas genomföra

strukturreformer som stimulerar hushållens ekonomi. Skattesänkningar genomförs under

2008 med höjt jobbskatteavdrag och sänkt fastighetsskatt. Under 2009 kommer ytterligare sänkningar

av inkomstskatten och då inkluderas en större andel av de förvärvsarbetande. Budgetutrymmet

blir därmed en räddningsplanka för en fortsatt hög konsumtionstillväxt.

Under det senaste kvartalet har det skett en nedväxling i detaljhandelsförsäljningen. I stor utsträckning

är detta en reaktion på en ökad oro och osäkerhet kring den svenska ekonomin. Detaljhandelsförsäljningen

ökar dock fortfarande med omkring tre procent på årsbasis.

Hushållens konsumtion

Procentuell förändring

6

5

4

3

2

1

0

Hushållens förtroende kommer successivt att återhämta sig när det blir allt tydligare att risken för

arbetslös het fortsätter att minska, inflationstakten stabiliseras och vänder nedåt samtidigt som den

värsta oron på fi nansmarknaderna lägger sig. Hushållens konsum tion ökar med 2,5 procent under

2008 och med 3,1 procent 2009.

Den privata konsumtionen kommer därmed att bidra till att dra upp tillväxten de närmaste åren.

Trots detta sker ingen dra matisk försämring av sparandet. Sparkvoten sjunker med en halv procentenheter

per år men ligger fortfa rande på betydligt högre nivåer än i slutet av 1990-talet och år

2000. Det finns därför ingen över hängande risk att hushållen måste tvärnita sin konsumtion.

Svenskt Näringsliv

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 15

Hushållens sparkvot

Procent av disponibel inkomst

12

10

8

6

4

2

0

-2

-4

Den offentliga sektorns konsumtion utvecklas betydligt lugnare än privat konsumtion. En viss

ökning sker från 2007 års nivå men ökningstakten landar på måttliga 1,2–1,3 procent. Kommuner

och landsting står för större delen av denna ökning, delvis till följd av att de flesta kommuner och

landsting för tillfället har ett ekono miskt överskott men också till följd av ett visst ökat behov till

följd av den demografiska utvecklingen. Den statliga konsumtionen ökar däremot i en måttlig takt,

ungefär en halv procent per år.

Oro bland investerare på börsen

Sedan sommaren 2007 har börskurserna i Sverige gått ned med ungefär 25 procent. Nedgången

är orsakad av den finansiella turbulensen i USA och oron kring dess följdverkningar för konjunkturen.

Investerare tenderar dessutom att fly riskfyllda placeringar i orostider vilket också pressar

kurserna nedåt. Till viss del är även kursraset ett resultat av lägre förväntade bolags vinster framöver

på grund av högre lånekostnader och sämre konjunktur.

Börsindex

300

275

250

225

200

175

150

125

100

75

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Svenskt Näringsliv

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Sparkvot exkl sparande i avtalspension Sparkvot

00 01 02 03 04 05 06 07 08

Källa: Affärsvärldens generalindex

300

275

250

225

200

175

150

125

100

75


Svenska framtidsutsikter 16

De direkta effekterna av den finansiella krisen i USA för svensk del torde inte bli alltför allvarliga.

Kre dit förlusterna för de svenska bankerna ser ut att bli relativt små. En allmän nedgång i

världskon junkturen skulle å andra sidan ha stora negativa effekter på de svenska företagens vinster

på grund av deras stora ex portbero ende. Flertalet indikatorer pekar på att såväl näringslivet som

hushållen har blivit mer nega tiva i sin syn på det ekonomiska läget. 8 I synnerhet är det hushållen

som blivit mer negativa. Sammantaget är lä get i den svenska ekonomin svagare än normalt. 9 Efter

en inledande nedgång detta år har börskurserna i Sverige stabilise rats något den senaste tiden. Det

råder dock fortfarande stor osäkerhet kring utvecklingen av företa gens vinster.

Inflationen präglas av övergående effekter

Inflationen, mätt som den årliga procentuella förändringen av Konsumentprisindex (KPI), fortsätter

att vara hög, i februari var inflationen 3,1 pro cent. Orsaken till den höga inflationen är

bland annat kraftigt höjda livsmedels- och energipriser. Snabbt stigande priser i andra länder på

livsmedel och energi spiller över på den inhemska prisutvecklingen. Uppgången i livsmedelspriser

beror bland annat på dåliga skördar men också på en stigande efterfrågan. Uppgången i energipriser

beror främst på ett högt oljepris, men även ett högt elpris på grund av EUs handel med

utsläppsrätter. Förstärkningen av kronan har dock till viss del mildrat dessa effekter. Den svaga

produktivitets utvecklingen, kombinerat med relativt stora löneökningar, har också med fört att

arbetskostna derna per producerad enhet stigit, vilket har lett till ett ökat kostnadstryck.

Den höga inflationen är emellertid även orsakad av skatte- och räntehöjningar. Den underliggande

inflatio nen, som mäts med KPIX (KPI rensat för effekter av indirekta skatter och subventioner

samt rän tekostnader), fortsätter att vara lägre än inflationen enligt KPI. En stor del av inflationstrycket

är därför av tillfällig natur.

Inflationstakten i Sverige

Årlig procentuell förändring

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

-0,5

-1,0

Vidare har inflationsförväntningarna ökat. 10 På ett års sikt ligger förväntningarna nu på en inflation

på 3 procent. Den förra mätningen visade förväntningar på 2,6 procent. Aktörerna tror också

8 Se exempelvis Konjunkturinstitutets (KI) senaste Konjunkturbarometer från februari, samt även Svenskt Näringslivs

Företagarenkät.

9 Se KIs Barometerindikator från februari.

10 Prospera Research ABs undersökning av ekonomiska aktörers förväntan om inflation, löneökningar, BNP-tillväxt m.m,

januari 2008.

Svenskt Näringsliv

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

KPI

KPIX

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

-0,5

-1,0


Svenska framtidsutsikter 17

att inflationen kom mer att fortsätta vara hög, men successivt avta. Såväl inflationen som inflationsförväntningarna

ligger såle des på en hög nivå.

Livsmedelspriserna fortsätter att stiga i snabb takt en tid. Över 80 procent av livsme delsföretagen

i KIs Konjunk turbarometer aviserar prishöjningar avseende de närmaste tre måna derna. 11 Priset

på el fortsätter att stiga medan priset på olja stabiliseras. Sammanvägt stiger därmed energipriserna

något. Vidare pekar pro gnoser på att arbetskostnaderna ökar även framöver, främst till följd av de

höga löneavtalen.

Det finns dock motverkande effekter till den höga inflationen. Den finansiella krisen påverkar

indirekt svenska bankers och bolåneinstituts finansieringskostnader vilket överförs till högre räntor.

En viss avmatt ning i konjunkturen kommer också leda till lägre inflation och en fortsatt svag dollar

medför ett lägre infla tionstryck via importpriser. Vidare kommer även Riksbankens räntehöjning

ha en viss negativ inverkan på inflationen.

Inflationen kommer att ligga på en hög nivå under stora delar av 2008 och i genomsnitt vara

3 procent. Den underliggande inflationen blir i genomsnitt 2,4 procent. Inflationsimpulserna

klingar sedan successivt av under 2009. Konjunkturuppgången kan leda till vissa prissteg ringar,

men dessa torde vara av ringa natur. I början av 2009 sänker Riksbanken repo räntan till fyra procent

(25 punkter) till följd av den lägre inflations takten. Därefter ligger räntan stilla året ut. Den

genomsnittliga inflationen 2009 blir 2,7 procent. Den genom snittliga underliggande inflationen

blir 2,4 procent.

Räntorna stabiliseras

Det senaste dryga halvåret har den korta räntan stigit på grund av ökat inflationstryck och höjd

reporänta. Den långa räntan har gått ned till följd av inbromsningen i världsekonomin och den

finansiella turbulensen i USA. I orostider flyr även investerare riskfyllda tillgångar för säkrare

placeringar såsom olika typer av rän tebärande statspapper, vilket pressar räntorna nedåt. Riksbankens

räntehöjning i början av februari överras kade marknaden och fick omedel bart räntorna att

stiga. I nuläget är den korta räntan högre än den långa vil ket indikerar att markna den förväntar sig

sjunkande räntor framöver.

Kort och lång ränta i Sverige

Månadsgenomsnitt

6,0

5,5

5,0

4,5

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

11 Februari 2008.

Svenskt Näringsliv

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Källa: EcoWin, Svenskt Näringsliv

Statsobligationer, 10 år

Statsskuldväxlar, 3 mån

6,0

5,5

5,0

4,5

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0


Svenska framtidsutsikter 18

Räntorna kommer att stabiliseras framöver då reporäntan kommer att ligga i stort sett stilla,

eftersom infla tionen successivt rör sig mot en nivå inom Riksbankens toleransintervall i kombination

med att ekonomin behöver stimuleras. Den långa räntan kommer att stiga i takt med att konjunkturutsikterna

förbättras. Den korta räntan kommer att vara 4,20 procent i slutet av året och

4,00 procent i slutet av nästa år. Den långa räntan kommer att vara 4,40 procent i slutet av detta år

och även i slutet av 2009.

Dollarn fortsätter att tappa mark, men….

Alltsedan slutet av 2005 har dollarn försvagats, till följd av oron kring den amerikanska ekonomin.

Euron har å andra sidan legat relativt stabilt mot kronan sedan början av 2002. Sverige fortsätter

att ha ett bytesbalans överskott, vilket indikerar en stark krona en tid framöver. Framåt 2009 förstärks

dollarn allteftersom ränte sänkningarna och den finanspolitiska stimulansen får konjunkturen

i USA att vända upp. Dollarkursen i slu tet av 2008 blir 5,90 kr/dollar, för att därefter stiga

till 6,30 kr/dollar i slutet av 2009. Vad gäller euron står vi fast vid tidigare prognos om en kurs på

9,20 kr/euro i slutet av 2008 och 9,00 kr/euro i slutet av 2009 då den svenska styrräntan ligger

över den europeiska under prognosperioden. Euron kommer alltså successivt att försvagas gentemot

kronan.

Den svenska kronans växelkurs

Månadsgenomsnitt

11,0

10,5

10,0

9,5

9,0

8,5

8,0

7,5

7,0

6,5

6,0

5,5

Lugnare på arbetsmarknaden

Allt fler indikatorer signalerar att toppen i denna sysselsättningsuppgång är passerad. Ett exempel

är antal nyanmälda lediga platser i förhållande till antalet personer som blivit varslade om uppsägning.

Under för sommaren 2007 toppade denna indikator men har därefter successivt fallit tillbaka.

Sysselsättningsökningen har också mattats av något under det senaste året. Dock ökar sysselsättningen

fortfarande i en snabb takt.

Problemen med att få tag i rätt person när en tjänst ska tillsättas blir allt påtagligare. Enligt Svenskt

Närings livs rekryteringsenkät upplevde tre av fyra företag problem med att hitta en lämplig person

att rekrytera un der andra halvåret 2007 och drygt 90 000 rekryteringsförsök misslyckades. 12

12 Sökande sökes!; Rekryteringsenkäten 2008, Svenskt Näringsliv, 2008.

Svenskt Näringsliv

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Källa: Ecowin, Svenskt Näringsliv

SEK/Euro

SEK/USD

11,0

10,5

10,0

9,5

9,0

8,5

8,0

7,5

7,0

6,5

6,0

5,5


Svenska framtidsutsikter 19

Trycket på arbetsmarknaden kan inte enbart avläsas i hur många nya jobb som skapas eftersom det

samtidigt är många som byter jobb och dessa ska också ersättas. Därtill är de årskullar som går i

pension stora. Enligt rekryteringsenkäten är de två viktigaste åtgärderna för att minska bristen på

arbetskraft att (1) fler utbildas inom bristyrkesområdena och att (2) lagen om anställningsskydd

ändras så att fler söker de le diga platserna.

Byggindustrin är den sektor där flest företag uppger att de har problem att hitta personer med rätt

kompetens. Flera yrken inom denna bransch kräver specialistutbildningar, t ex elektriker eller rörmokare

vilket begränsar utbudet av arbetskraft.

Sysselsättningsökningen i näringslivet är fortfarande stabil på en hög nivå så företagen tycks

anställa i oför ändrad takt. Byggindustrin samt finansiell sektor och företagstjänster är de områden

där sysselsättningen har utvecklats allra bäst. Inom industrin minskar däremot sysselsättningen

svagt sedan mitten av 2007.

Sysselsättningsförändring i näringslivet

Årlig procentuell förändring

6%

4%

2%

0%

-2%

-4%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: SCB

Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel är företagen fortsatta positiva om rekryteringsbehovet det

kom mande halvåret. I denna undersökning ligger nettotalet för det framtida anställningsbehovet

på en relativt oförändrad nivå sedan ett år tillbaka. Under samma period har utfallet däremot fallit

tillbaka vilket innebär att jämförelsen framåt görs från lägre nivåer.

Antal anställda

Nettotal

25

20

15

10

5

0

q3

2005

Svenskt Näringsliv

q4 q1

2006

Senaste sex månaderna

q2 q3 q4 q1

Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel

2007

Kommande sex månaderna

q2 q3 q4 q1

2008

q2 q3 q4


Svenska framtidsutsikter 20

Fortsatt stigande sysselsättning framöver

Vår samlade bedömning för arbetsmarknaden de kommande två åren är att utsikterna är fortsatta

goda. Den svagare tillväxten i ekonomin 2008 medför endast att sysselsättningsökningen mattas

något. Sysselsättningen i när ingslivet, som nu uppgår till över 3 miljoner personer, ökar med närmare

110 000 personer. 2009 blir därmed det femte året i följd som antalet jobb ökar i näringslivet.

Tjänstesektorn står för 90 000 av dessa nya jobb i näringslivet. Tre fjärdedelar av dessa jobb tillkommer

inom sektorn kreditinstitut, fastighetsförvaltning och företagstjänster. Denna sektor fortsätter

därmed att växa kraftigt. Sedan millennieskiftet och fram till slutet av 2009 beräknas antalet

sysselsatta att öka från drygt en halv miljon till 750 000 personer.

Sysselsättning

(16-64 år)

Tusental

900

800

700

600

500

Inom den privata varuproduktionen fortsätter byggindustrin att växa stark. En viss av mattning

i sysselsätt ningsökningen inom byggsektorn väntas dock i takt med att investeringarna mattas i

industrin, tjäns tesektorn och i nya bostäder. Sammantaget väntas ändå byggsektorn anställa drygt

20 000 personer under de kom mande två åren.

Inom tillverkningsindustrin beräknas sysselsättningen att minska med några tusen personer under

2008 till följd av en svagare export. När exporten återhämtas under 2009 stabiliseras sysselsättningen

2008 års nivå.

I offentlig sektor ökar sysselsättningen med drygt 20 000 personer under prognosperioden. Två

tredjedelar av denna sysselsättningsökning kommer i kommunerna. Staten är dock mindre vilket

innebär att ökningstakten där är högre.

Arbetslösheten sjunker sammantaget med ungefär 40 000 personer under prognosperioden. Samtidigt

ökar arbetskraften vilket medför att arbetslösheten inte sjunker snabbare. Under 2009 väntas

arbetslösheten krypa ned mot femprocentsnivån. Det innebär att en kvarts miljon arbetstagare är

öppet arbetslösa.

Förändring av statistiken

I denna prognos har vi övergått till att huvudsakligen redovisa arbetsmarknadens utveckling

ba serat på personer i åldern 15 till 75 år. Detta görs för att överensstämma med SCBs officiella

mått i Arbetskraftundersökningen. Observera att dold arbetslöshet, öppen och dold arbetslöshet

samt utanförskap fortfarande avser personer i åldern 16 till 64 år.

Svenskt Näringsliv

Tillverkning, utvinning och energi

Finansiell verksamhet och företagstjänster

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008* 2009*

Källa: SCB

* Data för 2008 och 2009 avser Svenskt Näringslivs prognos.


Svenska framtidsutsikter 21

Arbetsmarknadens utveckling

Svenskt Näringsliv

Antal 2007 Andel Procentuell förändring

tusental procent 2007 2008 2009

Privat näringsliv 3 003 66 3,0 1,9 1,7

Privat varuproduktion 1 084 24 1,6 0,7 0,9

Tillverkningsind inkl energi 692 15 -0,3 -0,7 0,9

Privat tjänsteproduktion 1 920 42 3,9 2,4 2,2

Offentliga sektor 1 531 34 1,7 0,5 0,9

Stat 260 6 2,8 1,1 1,6

Kommun 1 271 28 1,4 0,4 0,8

Totalt 4 543 100 2,6 1,4 1,5

Arbetskraft 4 834 1,5 0,8 1,1

Årsgenomsnitt

Öppet arbetslösa, tusental 291 269 252

Öppen arbetslöshet, nivå (1) 6,0 5,4 5,1

Konjunkturåtgärder, tusental (2) 97 90 80

Konjunkturåtgärder, nivå (1) 2,0 1,8 1,6

Dold arbetslöshet, tusental (3) 555 522 479

Öppen och dold arbetslöshet, tusental 767 714 659

Öppen och dold arbetslöshet, nivå (4) 13,0 12,1 11,1

Utanförskap, tusental (5) 1 131 1 089 1 029

Utanförskap, nivå (4) 19,2 18,5 17,4

Källor: SCB, AMS, Försäkringskassan och Svenskt Näringsliv

(1) Procent av arbetskraften.

(2) Inklusive nystartsjobb och jobb- och utvecklingsgarantin.

(3) 16-64 år. I dold arbetslöshet inkluderas personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetssökande

utanför arbetskraften, undersysselsatta (helårsekvivalenter), sjukfrånvaro hela veckan

(överstigande snittet 95 till 97) samt personer i S/A-ersättning (överstigande snitt 95 till 97).

(4) Procent av befolkning 16-64 år.

(5) 16-64 år. I utanförskapet inkluderas alla som inte är reguljärt sysselsatta eller heltidsstuderande

(studerande som söker arbete inkluderas).


Investeringar istället för export 22

Investeringar istället för export

Under det senaste decenniet har den svenska exportvolymen fördubblats. Samtidigt har det skett en

förskjut ning i handelsmönstret, i den bemärkelse att en rad nya marknadsekonomier har blivit allt viktigare

för vår export samtidigt som vår exportandel till de gamla EU-länderna och USA har minskat. En

ökad spridning av exporten till olika marknader minskar konjunkturkänsligheten för den svenska ekonomin.

Dessvärre visar det sig att svenska företag har tappat marknadsandelar på dessa marknader under

de senaste tio åren. Sverige förlorar även marknadsandelar jämfört med våra gamla konkurrentländer.

Parallellt har svenska företags investeringar i utlandet ökat i snabb takt, vilket indikerar att många

företag tenderar att ersätta export med investeringar utomlands. Svenska företag verkar med andra ord

välja en annan strategi för utlandsverksamhet jämfört med företagen i våra konkurrentländer. Förklaringen

till det kan vara att företagen anser att näringslivsklimatet i Sverige inte är optimalt. En annan

förklaring kan vara att svenska företag vill försäkra sig mot valutasvängningar, något som inte europeiska

företag behöver göra i samma utsträckning.

En samhällsekonomisk nackdel med de svenska företagens strategi kan vara att produktion och sysselsättning

i Sverige utvecklas sämre än vad som annars vore fallet. Samtidigt sker dock en allt större del av

utri keshandeln i form av tjänster till dotterbolagen. Avkastningen från bolagen utomlands räknas in i

den svenska verksamheten i form av så kallad merchanting. Även detta bidrar till en mindre konjunkturkänslighet.

Stigande exportandel till nya marknadsekonomier

Den svenska exportvolymen har ökat med 570 procent sedan 1970. Då drygt hälften av denna

ökning har ägt rum under de senaste tio åren, kan det vara intressant att undersöka hur det svenska

handelsmönstret har ut vecklats under det senaste decenniet. Det råder inget tvivel om att merparten

av den svenska exporten fortfa rande går till Västeuropa. Intressant att notera är dock att

andelen av vår export som går till EU-15 har mins kat med cirka en procentenhet under de senaste

tio åren. 13

Även exporten till USA har minskat något, som andel av den totala exporten, under motsvarande

period. En jämförelse med situationen för tio år sedan döljer dock, inte minst vad gäller USA, den

utveckling som har skett under perioden. Under senare hälften av 1990-talet och 2000-talets första

tre år ökade exporten till USA i en mycket snabb takt. 2003 uppgick exportandelen till USA till

nästan 12 procent, vilket innebar att USA var Sveriges enskilt viktigaste exportmarknad. Därefter

har exportandelen sjunkit avsevärt, delvis som en följd av den svagare importutvecklingen i USA

kombinerat med den svagare dollarn, för att 2007 enbart uppgå till knappa åtta procent.

Svensk export till några viktiga marknader

Som andel av totalt exportvärde, procent*

13 Med EU-15 avses de 14 västeuropeiska länder, förutom Sverige, som var medlemmar i EU före 2004.

Svenskt Näringsliv

1997 2007

EU-15 54,8 53,9

USA 8,4 7,7

12 nya EU-länder 3,9 6,2

Kina 1,5 2,0

Ryssland 1,1 2,0

Övriga länder 30,2 28,1

*avser varuexport Källa: SCB


Investeringar istället för export 23

Parallellt har den andel av vår export som går till en rad nya, snabbt växande marknadsekonomier

ökat starkt. Exportandelen till de tolv nya EU-länderna, i östra och centrala Europa, har exempelvis

ökat från knappt fyra procent 1997 till drygt sex procent 2007. Exportandelen till Ryssland

har nästintill fördubblats, från lite drygt en procent till två procent. Även andelen av vår export

som går till Kina har ökat, om än måttligt.

Om man adderar den svenska exporten till Ryssland, Kina, samt de tolv nya EU-länderna visar det

sig att exportandelen har ökat från knappt sju procent till drygt tio procent under de senaste tio

åren. Dessutom är exporten till dessa länder nu större än exporten till USA.

Export till USA samt nya marknadsekonomier*, 1997–2007

Som andel av total export, procent**

12,0

10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0

Med tanke på att den ekonomiska tillväxten i de nya marknadsekonomierna kan väntas vara markant

högre än i de flesta gamla marknadsekonomier under de kommande decennierna, väntas

vår exportan del till dessa länder framöver att fortsätta öka trendmässigt. En ökad spridning av

exporten till olika marknader minskar konjunkturkänsligheten för den svenska ekonomin. Hur

svenska företag hanterar konkurrensen på dessa marknader kan därför vara avgörande för hur

svensk export, och därmed även svensk ekonomisk tillväxt, utvecklas.

Sverige har tappat världsmarknadsandelar

Under det senaste decenniet har det samlade värdet av världshandeln ökat från 7 000 miljarder

USD till 17 000 miljarder USD. Flertalet länder har sett sin ekonomiska tillväxt i allt större

utsträckning drivas av en starkare världshandel. Även den svenska ekonomin har, till stor del, den

växande världsmarknadsefterfrågan att tacka för det senaste decenniets goda ekonomiska tillväxt.

I det perspektivet kan det vara intressant att studera hur den svenska exporten har utvecklats jämfört

med andra länder. Ett sätt att göra det är att jämföra olika länders exportvolymtillväxt, det

vill säga den procentu ella ökningstakten av ett lands export, deflaterat med exportpriserna, under

en given period. En alternativ, och kanske mer rättvisande, metod är att jämföra utvecklingen av

exportvärdet länderna emellan. Denna metod kan dessutom ligga till grund för en studie av den så

kallade världsmarknadsandelen. 14

14 Regeringen tillsatte förra sommaren en särskild utredare för att undersöka om Sverige tappat exportmarknadsandelar

jämfört med våra konkurrentländer samt hur Sveriges bytesförhållande utvecklats. Ordförande för utredningen är Ari

Kokko, professor vid Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Utredningen, som går under namnet Den svenska

exportens utveckling (UD 2007:02), ska presenteras senast den 1 september 2008.

Svenskt Näringsliv

USA

Nya marknadsekonomier

1997 1999 2001 2003 2005 2007

12,0

10,0

*nya marknadsekonomier avser här Ryssland, Kina, samt de tolv nya EU-länderna

**avser varuexport

Källa:SCB

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0


Investeringar istället för export 24

Sveriges världsmarknadsandel, 1997–2007

Sveriges export som andel av global export, procent*

1,6

1,5

1,4

1,3

1,2

Enligt OECD:s uppskattningar har värdet av den globala exporten, räknat i USD, vuxit med

145 procent under det senaste decenniet. Under motsvarande period har värdet av den svenska

exporten, räknat i USD, stigit med 122 procent. Det innebär följaktligen att Sverige har tappat

världsmarknadsandelar under perio den, vilket illustreras i diagrammet ovan.

Med tanke på att en rad nya marknadsekonomier har accelererat i tillväxttakt under det senaste

decenniet är det kanske inte så konstigt att Sverige, liksom flertalet andra västerländska ekonomier,

har tappat andelar på världsmarknaden. Då flertalet länder som tidigare inte var mer än marginellt

delaktiga i den internationella konkurrensen nu hämtar hem andelar på världsmarknaden, måste

någon samtidigt förlora andelar.

Det kan därför vara intressant att undersöka hur den svenska exporten har utvecklats som andel

av de 15 gamla EU-ländernas export. I diagrammet nedan illustreras att Sveriges andel av EU-15-

ländernas export minskade kraftigt under lågkonjunkturen 2001–2002, för att därefter successivt

ha återhämtats. Andelen är emellertid fortfarande lägre än för tio år sedan, om än marginellt.

Svenskt Näringsliv

1997 1999 2001 2003 2005 2007

*Avser export av varor och tjänster. Uppgiften för 2007 baseras på OECD:s prognos.

Källa: OECD Economic Outlook Database

Sveriges marknadsandel jämfört med EU-15, 1997-2007

Sveriges export som andel av EU-15-ländernas export, procent*

4,2

4,0

3,8

3,6

3,4

3,2

1997 1999 2001 2003 2005 2007

Källa: Eurostat

*Avser export av varor och tjänster.

1,6

1,5

1,4

1,3

1,2

4,2

4,0

3,8

3,6

3,4

3,2


Investeringar istället för export 25

Det innebär att värdet av den svenska exporten, uttryckt i gemensam valuta, har utvecklats något

sämre än ett vägt genomsnitt för EU-15-länderna. Särskilt starkt har exporten utvecklats för länder

som Luxemburg, Ir land, Tyskland, Österrike och Spanien under perioden.

Sveriges exportutveckling på några viktiga marknader

Genom att utgå från länderuppdelad importstatistik från andra länders statistikbyråer kan man

undersöka hur Sveriges marknadsandel har förändrats under en given period. Liksom i föregående

avsnitt har vi valt att analysera statistiken utifrån två perspektiv; närmare bestämt svensk export

dels som andel av ett lands totala import och dels som andel av ett lands import från EU-15. 15

Vi visade tidigare att exporten till USA har minskat som andel av Sveriges totala export under de

senaste tio åren. Sverige har emellertid även tappat andelar av USA:s import under perioden, såväl

i relation till övriga världen som i relation till EU-15. Det faktum att exporten till USA har blivit

allt mindre viktig som andel av total svensk export beror med andra ord inte bara på att vi har

exporterat allt mer till andra regioner, det beror även på att vi har lyckats sämre än andra länder

med att sälja varor på den amerikanska marknaden.

USA:s import från Sverige, 1997–2007*

1,0

0,9

0,8

0,7

0,6

En liknande trend går att skönja för EU-15-ländernas importandelar. Då statistiken för 2007 ännu

ej finns tillgänglig från Eurostat undersöks istället perioden 1996–2006. Den andel av EU-15länder

nas import som kommer från Sverige har minskat såväl om man ser på andelen av den totala

importen som om man relaterar det till EU-15-ländernas så kallade internhandel.

15 För såväl USA som Kina finns statistik tillgänglig för perioden 1997–2007. För EU-15, de 12 nya EU-länderna, samt

Ryssland, finns dessvärre inte någon tillgänglig statistik för 2007, varför vi istället har valt att analysera perioden 1996–2006.

För samtliga länder, förutom Kina, avser statistiken handel med varor, detta då länderuppdelad statistik för tjänstehandel

inte finns publicerad. För Kina avser statistiken handel med varor och tjänster.

Svenskt Näringsliv

Andel av total import, vänster skala

1997 1999 2001 2003 2005 2007

*Avser import av varor

Källa: US Department of Commerce

Andel av import från EU-15, höger skala

5,0

4,6

4,2

3,8

3,4

3,0


Investeringar istället för export 26

EU-15-ländernas import från Sverige, 1996–2006*

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

1996

*Avser import av varor

Källa: Eurostat

1998 2000 2002 2004 2006

Även då vi jämför Sveriges andel av importen i de tolv nya EU-länderna med situationen för tio år

sedan finner vi en liknande situation – svensk export har förlorat marknadsandelar. De stora vinnarna,

vad gäller mark nadsandelar, är Tyskland, Nederländerna, Spanien och Belgien. Det bör

påpekas att utvecklingen skiljer sig åt beroende på vilket lands import som studeras. Bäst har Sveriges

utveckling varit i Estland, där andelen av importen har stigit från knappt 13 procent 1996 till

drygt 16 pro cent 2006. Samtidigt har emellertid Sveri ges andel av Lettlands import minskat från

cirka 16 procent till 11 pro cent.

Däremot har svensk export utvecklats förhållandevis bättre till Ryssland, såväl om vi jämför med

EU-15 som om vi jämför med resten av världen. Den svenska andelen av rysk import har stigit

under perioden, även om en viss minskning kan noteras i slutet på perioden. Sveriges andel var

emellertid relativt låg i utgångsläget, vilket kan vara en bidragande orsak.

Svenskt Näringsliv

Andel av EU-15-ländernas internhandel

Andel av total import

De nya EU-ländernas import från Sverige, 1996–2006*

4,5

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1996 1998 2000 2002 2004 2006

*Avser import av varor

Källa: Eurostat

Andel av import från EU-15

Andel av total import

4,5

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0


Investeringar istället för export 27

Rysslands import från Sverige, 1996–2006*

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

1996 1998 2000 2002 2004 2006

Sveriges andel av Kinas totala import har minskat trendmässigt under det senaste decenniet – inte

minst jäm fört med övriga EU-15-länder. I slutet av 1990-talet svarade Sverige för nästan tio procent

av EU-ländernas export till Kina, vilket kan jämföras med cirka fyra procent 2007. Under

denna tioårsperiod är det bara Grekland, bland de gamla EU-länderna, som har haft en sämre

exportutveckling än Sverige till Kina. Särskilt stark exporttillväxt till Kina har Irland haft, därefter

följer länder som Österrike, Portugal, Spanien och Tyskland.

Kronan kan inte förklara den fallande marknadsandelen

Det faktum att svensk export har tappat marknadsandelar på dessa viktiga marknader, med Ryssland

som undantag, kan till viss del förklaras vara en effekt av att vi redan för tio år sedan hade

relativt höga mark nadsandelar. Det behöver dock inte betyda att det är mindre problematiskt att vi

nu har förlorat de goda posi tioner vi hade för tio år sedan. I förlängningen kan det snarare tolkas

som ett tecken på att den svenska kon kurrenskraften har försvagats, eller kanske snarare har konkurrenskraften

inte förbättrats i lika hög takt som i andra jämförbara länder.

Svenskt Näringsliv

Andel av import från EU-15

*Avser import av varor

Källa: Eurostat

Andel av total import

Kinas import från Sverige, 1997–2007*

2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

Andel av total import, vänster skala

1997 1999 2001 2003 2005 2007

*Avser import av varor och tjänster **Exklusive Luxemburg

Källa: National Bureau of Statistics, China

Andel av import från EU-15**, höger skala

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

12,0

10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0


Investeringar istället för export 28

En relevant variabel i handelssammanhang är utan tvekan växelkursen och dess utveckling. Enligt

teorin bör en försvagad växelkurs resultera i ökad export samtidigt som motsatt effekt gäller för

en förstärkt växelkurs. Då vi jämför länders exporttillväxt i gemensam valuta är det dock inte lika

säkert åt vilket håll som effekten går. 16

Sveriges växelkursutveckling, 1997–2007

Svenska kronans värde gentemot euron respektive USD

11,00

10,50

10,00

9,50

9,00

8,50

8,00

7,50

7,00

6,50

6,00

1997

Källa: EcoWin

1999 2001 2003 2005 2007

Under den tioårsperiod som vi undersöker har den svenska kronan stärkts gentemot den amerikanska

dollarn, samtidigt som den har försvagats gentemot euron. Då vi i vår analys även finner

att Sverige har tappat mark nadsandelar gentemot de 15 gamla EU-länderna, av vilka tolv har

infört euron som nationell valuta och yt terligare ett lands valuta är knuten till euron, är det svårt

att ensidigt förklara den svaga exporttillväxten ut ifrån växelkursutvecklingen. Möjligtvis kan man

argumentera att kronans försvagning gentemot euron har medfört att det svenska exportvärdet,

uttryckt i gemensam valuta, har urholkats något. Den större växelkurs risken för en liten ekonomi

med nationell valuta, jämfört med om ekonomin varit del av en valutaunion, kan vara ytterligare

en faktor som påverkar handelsutvecklingen negativt.

Investeringar i utlandet – ett alternativ till export

En annan förklaring kan vara att svenska företag, i större utsträckning än företag i många andra

länder, har substituerat export till förmån för investeringar i utlandet. Istället för att producera

varor och tjänster i Sve rige för att därefter exportera dessa till andra länder kan svenska företag

ha valt att förlägga produktionen på plats, det vill säga i de länder där efterfrågan på produkterna

finns.

En indikator som tyder på att så är fallet är statistiken över utgående direktinvesteringar. En direktinvestering

är en investering som sker direkt i produktion eller verksamhet i ett annat land och

som innebär att det före tag som genomför investeringen äger minst 10 procent av aktierna/andelarna

eller röstvärdet i verksamheten. Direktinvesteringen kan ske i form av ett företagsförvärv,

som en följdinvestering, eller i form av en nyeta blering. Om vi jämför det genomsnittliga värdet

av EU-15-ländernas utgående direktinvesteringar, som andel av BNP, under perioden 1997–2007

finner vi att enbart Belgien, Nederländerna och Luxemburg har haft ett mer omfattande utflöde av

direktinvesteringar än Sverige. Sammantaget motsvarar det svenska utflödet un gefär 7,5 procent av

BNP under perioden.

16 För ett resonemang kring detta, se Michel, B., Trends in Export Market Shares between 1991 and 2001, Working Paper

7-05, Federal Planning Bureau, Brussels, 2005.

Svenskt Näringsliv

SEK/Euro

SEK/USD

11,00

10,50

10,00

9,50

9,00

8,50

8,00

7,50

7,00

6,50

6,00


Investeringar istället för export 29

Utgående direktinvesteringar, EU-15, 1997–2007

Som andel av BNP, genomsnittlig andel under perioden, procent*

343%

12

10

8

6

4

2

0

Luxemburg

Nederländerna

FN:s konferens om handel och utveckling, UNCTAD, sammanställer årligen statistik över

utländska di rekt investeringstillgångar för världens länder i publikationen World Investment

Report. Enligt UNCTAD mot svarade den svenska stocken av direktinvesteringar i utlandet nästan

70 procent av BNP 2006. Jämfört med EU-15-länderna var denna andel enbart högre i Belgien,

Nederländerna och Luxemburg, det vill säga samma länder som hade ett mer omfattande utflöde

av investeringar 1997–2007. 17

Om svenska företag har substituerat export till förmån för investeringar i andra länder kan en slutsats

vara att svenska företag, trots den fallande andelen av global export, faktiskt inte har förlorat

marknadsandelar under perioden. Däremot är det mer tveksamt om detta har kommit den svenska

samhällsekonomin till del i form av ökad produktion och sysselsättning i Sverige. Man skulle

kunna uttrycka det såsom att bristen på konkur renskraft inte finns hos svenskägda företag, utan

snarare i den svenska ekonomin.

17 World Investment Report 2007, Transnational Corporations, Extractive Industries and development, United Nations

Conference on Trade and Development, 2007.

Svenskt Näringsliv

Belgien

Sverige

Storbritannien

Finland

Spanien

Irland

Frankrike

Danmark

Österrike

Portugal

Tyskland

Italien

Grekland

*För samtliga länder, förutom Belgien, Luxemburg och Grekland, avses perioden 1997 till och med tredje kvartalet 2007.

För Belgien och Luxemburg aves perioden 2002 till och med 2007:3. För Grekland avses perioden 2002 till och med 2006:1.

Källa: Eurostat

Direktinvesteringstillgångar i utlandet, EU-15, 2006

Som andel av BNP, procent

120

100

80

60

40

20

0

Källa: UNCTAD The World Investment Report 2007

12

10

Belgien

Nederländerna

Luxemburg

Sverige

Storbritannien

Irland

Danmark

Frankrike

Finland

Spanien

Tyskland

Portugal

Österrike

Italien

Grekland

8

6

4

2

0

120

100

80

60

40

20

0


Investeringar istället för export 30

Statistiska Centralbyrån genomför på årlig basis en undersökning över marknadsvärdet av svenska

direktin vesteringstillgångar i utlandet. Enligt den senaste statistiken uppgick marknadsvärdet av

dessa tillgångar till nästan 3 900 miljarder kronor vid slutet av 2007, vilket kan jämföras med ett

marknadsvärde som uppgick till lite drygt 1 300 miljarder kronor tio år tidigare.

Export och direktinvesteringstillgångar i utlandet, 1997-2007

Index 1997 = 100*

300

275

250

225

200

175

150

125

100

1997 1999 2001 2003 2005 2007

*Avser export av varor och tjänster, löpande priser, samt marknadsvärderade

direktinvesteringstillgångar i utlandet.

Källa: SCB och egna beräkningar

Marknadsvärdet av svenska direktinvesteringstillgångar har således nästan tredubblats under perioden.

Det kan jämföras med värdet av den svenska exporten av varor och tjänster som enbart har

fördubblats under motsvarande period. Det är av naturliga skäl problematiskt att på ett korrekt sätt

jämföra dessa två variabler, då den ena avser en stock och den andra avser ett flöde, men det finns

ändå en poäng i att belysa den snabba värdeökningen som faktiskt har skett avseende svenska tillgångar

i utlandet. Samtidigt sker dock en allt större del av utrikeshandeln i form av tjänster till

dotterbolag utomlands. Avkastningen från bolagen utom lands räknas dessutom in i den svenska

verksamheten i form av så kallad merchanting. Då en större andel av bolagens verksamhet sker

utomlands blir inte effekten på produktion och sysselsättning i hemlandet lika stor vid förändringar

i den internationella efterfrågan.

Sverige och globaliseringen

I samband med att en rad före detta slutna ekonomier har öppnats för den globala marknaden har

det globala arbetskraftsutbudet fördubblats 18 – och det potentiella antalet konsumenter likaså. Att

stoppa, eller på annat sätt förhindra, globaliseringsprocessen är varken möjligt eller, än mindre,

eftersträvansvärt. Tvärtom finns det ett värde i att på ett så effektivt sätt som möjligt exploatera de

vinstmöjligheter som uppstår i en globali serad värld.

Det är inte förvånande att ett välutvecklat och rikt land som Sverige förlorar exportandelar på den

globala spelplanen. Länder som tidigare har varit underutvecklade och fattiga, och som heller inte

i hög utsträckning har deltagit på den ordinära världsmarknaden, bör åtminstone under en inledningsfas

förväntas vinna mark nadsandelar i takt med att dess företag söker sig utomlands. Däremot

är det ett allvarligt tecken att Sverige un der det senaste decenniet har förlorat marknadsandelar i

förhållande till våra gamla konkurrentländer, inte minst då detta är fallet på stora marknader såsom

18 Freeman, Richard, China, India and the Doubling of the Global Labor Force: Who pays the price of globalization?,

The Globalist, June, 2005.

Svenskt Näringsliv

Direktinvesteringstillgångar

i utlandet

Export av varor

och tjänster

300

275

250

225

200

175

150

125

100


Investeringar istället för export 31

USA samt på EU-15:s interna marknad, samt även vad gäller viktiga tillväxtmarknader såsom de

nya EU-länderna och Kina. Att vi då vinner andelar på den ryska marknaden är i det sammanhanget

en relativt klen tröst.

Vår analys visar vidare att svenska företag, i större utsträckning än andra länder, har investerat

utomlands. Detta indikerar att den relativt svaga exportutvecklingen i själva verket inte är ett

resultat av en bristande konkurrenskraft hos svenska, multinationella företag. Snarare kan det ses

som ett tecken på bristfälliga förut sättningarna för produktion i Sverige. Det är med andra ord den

svenska ekonomins, och inte de svenska företagens, konkurrenskraft som har varit otillräcklig. I det

sammanhanget är det inte svårt att peka ut ett antal problemområden, som exempelvis de höga

arbetskraftskostnaderna, de höga skatterna, en välfärdssek tor som nästan uteslutande är monopoliserad

av offentlig sektor, samt en arbetsmarknad som är omringad av snårig lagstiftning och regleringar.

En annan förklaring kan vara att svenska företag vill försäkra sig mot valutasvängningar,

något som inte europeiska företag behöver göra i samma utsträckning.

Globaliseringen kan erbjuda stora möjligheter för den svenska ekonomin. Och den svenska

förbättringspo tentialen är stor. Med en målmedveten strategi som syftar till att förbättra konkurrenskraften

för företag som är verksamma i såväl Sverige som utlandet, finns all anledning att förvänta

sig att Sverige kommer att till höra morgondagens vinnare i en globaliserad värld.

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 32

Diagrambilaga

Sveriges BNP-utveckling

Årlig procentuell förändring

7

6

5

4

3

2

1

0

-1

-2

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB samt Svenskt Näringsliv

Varuproduktion

Årlig procentuell förändring

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

BNP, volym

BNP, real

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB, Nationalräkenskaperna

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

7

6

5

4

3

2

1

0

-1

-2


Diagrambilaga 33

Produktion offentliga myndigheter

Årlig procentuell förändring

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

-0,5

-1,0

-1,5

-2,0

-2,5

-3,0

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB, Nationalräkenskaperna

Export och import av varor, volym

Årlig procentuell förändring

25

20

15

10

5

0

-5

-10

-15

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

Export

Import

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

-0,5

-1,0

-1,5

-2,0

-2,5

-3,0

25

20

15

10

5

0

-5

-10

-15


Diagrambilaga 34

Export och import av tjänster, volym

Årlig procentuell förändring

30

25

20

15

10

5

0

-5

-10

-15

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

Industriproduktionsindex inkl energi, volym

Årlig procentuell förändring, utjämnad serie

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

Export

Import

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

30

25

20

15

10

5

0

-5

-10

-15

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0


Diagrambilaga 35

Industrins orderingång, volym

Årlig procentuell förändring, utjämnad serie

20

15

10

5

0

-5

-10

-15

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

Export- och importpriser

Årlig procentuell förändring

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

-7,5

-10,0

Exportmarknad

Hemmamarknad

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

Importpriser

Exportpriser

20

15

10

5

0

-5

-10

-15

15,0

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

-7,5

-10,0


Diagrambilaga 36

Terms of Trade

Index (1995=100)

105

100

95

90

85

80

75

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB och Ecowin

Arbetskraft och sysselsättning

Miljoner

4,9

4,8

4,7

4,6

4,5

4,4

4,3

4,2

4,1

4,0

USA

Tyskland

Sverige

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

Arbetskraft

Sysselsättning

105

100

95

90

85

80

75

4,9

4,8

4,7

4,6

4,5

4,4

4,3

4,2

4,1

4,0


Diagrambilaga 37

Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

16

15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

Svenskt Näringsliv

Öppen arbetslöshet

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

Inflation och hushållens inflationsförväntningar

Årlig procentuell förändring

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

-0,5

Öppen arbetslöshet

+ arbetsmarknadspolitiska åtgärder

00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: SCB

Konsumentprisindex

Inflationsförväntningar

16

15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

-0,5


Diagrambilaga 38

Kort och lång ränta i Sverige

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: EcoWin

Industriproduktion i USA, EMU och Japan

Årlig procentuell förändring

10

7

4

1

-2

-5

-8

-11

-14

-17

EMU

Japan

USA

Statsobligationer, 10 år

Statsskuldväxlar, 6 mån

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: Eurostat (EMU), Fed Reserve (USA), Min of Trade and Ind (Japan)

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

10

7

4

1

-2

-5

-8

-11

-14

-17


Diagrambilaga 39

Tyskland: BNP och IFO

Årlig procentuell förändring

5 BNP, vs IFO, Västtyskland, företagsklimat, hs

4

3

2

1

0

-1

-2

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: Federal Statistical Office Germany och IFO

USA: BNP och ISM

Procentuell förändring och index

Percent

5,0

4,5

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

-0,5

ISM, Tillverkningsindustrin, hs

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: US Department of Commerce och ISM

BNP, vs

110,0

107,5

105,0

102,5

100,0

97,5

95,0

92,5

90,0

87,5

85,0

1991=100

Index

62,5

60,0

57,5

55,0

52,5

50,0

47,5

45,0

42,5

40,0


Diagrambilaga 40

Råvarupriser

The Economist Commodity Price Index, 2000 = 100

275

250

225

200

175

150

125

100

75

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08

Källa: The Economist

Aktieindex

Världen och Sverige, index 2000 = 100

130

120

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

Standard & Poors, Global 100 index

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08

Källa: Standard & Poors, Global 100 index och Affärsvärldens Generalindex

Sverige

275

250

225

200

175

150

125

100

75

130

120

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20


Diagrambilaga 41

Oljepris

Brent, USD/fat

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08

Källa: International Petroleum Exchange

Den svenska kronans växelkurs

Månadsgenomsnitt

11,0

10,5

10,0

9,5

9,0

8,5

8,0

7,5

7,0

6,5

6,0

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: Ecowin

SEK/Euro

SEK/USD

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

11,0

10,5

10,0

9,5

9,0

8,5

8,0

7,5

7,0

6,5

6,0


Diagrambilaga 42

Konkurrentvägt växelkursindex

Nominellt TCW-index (1992-11-18=100)

145

140

135

130

125

120

115

110

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: Riksbanken

Centralbankernas styrräntor

Procent

7

6

5

4

3

2

1

0

Ju starkare krona, desto lägre TCW

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08

Källa: Riksbanken, ECB, Federal Reserve

Sveriges RB:s reporänta

ECB Minimum Bid

US Fed Funds

145

140

135

130

125

120

115

110

7

6

5

4

3

2

1

0


Diagrambilaga 43

Växelkurs USD/Euro

Månadsgenomsnitt

1,6

1,5

1,4

1,3

1,2

1,1

1,0

0,9

0,8

Svenskt Näringsliv

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källa: EcoWin

1,6

1,5

1,4

1,3

1,2

1,1

1,0

0,9

0,8


Diagrambilaga 44

Det Ekonomiska Läget är Svenskt Närings livs konjunkturrapport. Rapporten utkom mer fyra

gånger om året och innehåller en pro gnos för de närmaste två åren på svensk och internatio nell

ekonomi.

I serien Det Ekonomiska Läget har följande publi kationer tidigare utgivits:

Nödlandningen, aug 2001.

Adrenalinkicken, dec 2001.

Full gas på hal is, mars 2002.

Mjölksyra, juni 2002.

Grusväg till framtiden, aug 2002.

Baksmällan, dec 2002.

Ökenvandringen, mars 2003.

Bantningskuren, juni 2003.

Ljusstrimman, aug 2003.

Färre gör mer, dec 2003.

Sol i Öst, mars 2004.

Nya guldgrävare, juni 2004.

Jobb – var god dröj, aug 2004.

Lokomotivet läcker, dec 2004.

Fler i och utan arbete, mars 2005.

Mindre muskler – mera fläsk, juni 2005.

Pengar söker affärsidéer, aug 2005.

Kompetensgap bromsar köpfesten, dec 2005.

Mera SLÖSA mindre SPARA, mars 2006.

Fler lösa förbindelser, juni 2006.

Broms- och gaspedalerna släpps, sep 2006.

Växthuseffekten, dec 2006.

Nu byggs landet, mars 2007.

Flaskhalsar, juni 2007.

Produktivitetsfall – ja tack, sep 2007.

Andhämtningspausen, dec 2007.

Rapporterna finns att hämta i pdf-format på Svenskt Näringslivs hemsida:

www.svensktnaringsliv.se

Kontaktuppgifter

Kontaktuppgifter

Det ekonomiska läget utges av Svenskt Näringsliv.

Stefan Fölster, chefekonom 08-553 431 60 stefan.folster@svensktnaringsliv.se

Jonas Frycklund 08-553 431 62 jonas.frycklund@svensktnaringliv.se

Göran Grahn 08-553 431 03 goran.grahn@svensktnaringsliv.se

Björn Lindgren 08-553 431 23 bjorn.lindgren@svensktnaringsliv.se

Carl Oreland 08-553 431 06 carl.oreland@svensktnaringsliv.se

Fabian Wallen 08-553 431 56 fabian.wallen@svensktnaringsliv.se

Ytterligare information finns på www.svensktnaringsliv.se

Bedömningen avslutad 2008-03-10

Svenskt Näringsliv


www.svensktnaringsliv.se

storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00

More magazines by this user
Similar magazines